Angående anslag för budgetåret 1952/53 till undersökningar angående levnadsvillkor och hushållsvanor
1952-03-14 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1952:129, Angående anslag för budgetåret 1952/53 till undersökningar angående levnadsvillkor och hushållsvanor
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 129.
1
Nr 129.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret
1952/53 till undersökningar angående levnadsvillkor
och hushållsvanor; given Stockholms slott den
14 mars 1952.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF.
G. E. Sträng.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
I propositionen behandlas en av socialstyrelsen framlagd plan, enligt vilken
budgetundersökningar till ledning vid beräkningen av levnadskostnadsindex
m. in. i framtiden skola utföras vartannat år. Ställning tages icke till
planens fortsatta tillämpning men ett reservationsanslag av 95 000 kronor
föreslås till en undersökning, som skall utföras i början av år 1953 och
avse förhållandena år 1952.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 129.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 129.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 mars
1952.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,
Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson,
Hjälmar Nilson, Lindell.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen
anmäler chefen för socialdepartementet, statsrådet Sträng, fråga
angående anslag för budgetåret 1952/53 till undersökningar angående levnadsvillkor
och hushållsvanor samt anför.
Socialstyrelsens framställning.
Socialstyrelsen har (skr. 4/2 1952) hemställt om anslag för utförande av
en hushållsbudgetundersökning i början av år 1953.
Styrelsen har till en början lämnat en redogörelse för tidigare utförda
budgetundersökningar.
Den första större undersökningen av detta slag ägde rum omkring år 1913
och omfattade årsräkenskaper för 1 355 hushåll bosatta i städer och tätorter.
Åren 1923 och 1933 utfördes likartade undersökningar, som omfattade
ett ungefärligen lika stort antal hushåll i städer och tätorter. Vidare
ha motsvarande undersökningar, omfattande ett mindre antal hushåll på
den egentliga landsbygden, utförts åren 1920 och 1933. Samtliga nämnda
undersökningar utfördes enligt bokföringsmetod bland hushåll, som frivilligt
erbjudit sig att medverka.
Tanken var att man skulle fortsätta med att utföra en dylik undersökning
för städer och tätorter vart tionde år. På grund av kriget förverkligades
aldrig dessa planer, och ej heller under efterkrigstiden har någon så
omfattande budgetundersökning som år 1933 blivit utförd. I stället ha
några mera begränsade undersökningar ägt rum. Den första av dessa omfattade
199 hushåll i städer och tätorter och avsåg budgeten för år 1947.
Därefter följde en undersökning, som likaledes omfattade hushåll i städer
och tätorter och avsåg 619 hushåll under år 1948. F. n. pågår en undersökning
omfattande hushåll på den egentliga landsbygden och avseende kon
-
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 129.
sumtionen under år 1951. Denna undersökning, som utgör ett led i de pågående
dyrortsundersökningarna, beräknas komma att omfatta drygt 700
hushåll. En specialundersökning rörande folkpensionärernas budget ägde
rum under år 1948. — Dessa efter kriget utförda undersökningar ha byggt
på intervjuer bland slumpmässigt valda hushåll. Beträffande detaljerna för
livsmedel ha intervjuerna dock i viss utsträckning kompletterats med bok1''öringsuppgifter.
Härjämte ha särskilda undersökningar av livsmedelskonsumtionen ägt
rum såväl under det första som det andra världskriget. Under det senare
kriget ägde dylika undersökningar rum varje kvartal och omfattade varje
gång 300—400 tätortshushåll, som under en period av två eller fyra veckor
bokförde inköp och förbrukade mängder av alla livsmedel. Ett par dylika
undersökningar ägde även rum efter krigets slut, den senaste våren 1947.
Vid några tillfällen under krigsåren utsträcktes dessa undersökningar till
att omfatta även landsbygdshushåll.
Socialstyrelsen har härefter redovisat de behov, som skola tillgodoses
genom undersökningar av detta slag.
Siffror från budgetundersökningarna behövas i första hand för revision
av den budget, som ligger till grund för beräkningarna av levnadskostnadsindex.
Förr ansågs det tillräckligt om denna budget kunde revideras en
gång vart tionde år. Fr. o. m. år 1943 har man emellertid i Sverige övergått
till att konstruera indexen som en kedjeindex med årslänkar, och därvid
har ett behov uppkommit att för varje år kunna förfoga över aktuella budgetsiffror.
Beträffande livsmedel kunde detta behov under krigsåren tillgodoses
genom de då företagna kvartalsundersökningarna. För andra varuslag
måste man däremot bygga på mycket ungefärliga uppgifter. Under
efterkrigstiden ha fullständiga revisioner av indexbudgeten kunnat ske med
hjälp av resultaten från budgetundersökningarna för åren 1947 och 1948.
Indexkommittén, som under kriget rekommenderade övergången till
kedjemetod med årslänkar, uttalade att man vid en återgång till lugnare
förhållanden borde kunna återgå till längre kedjelänkar än ett år (SOU
1943: 8, sid. 17 ff.). I överensstämmelse med detta uttalande har socialstyrelsen
utgått från att det skulle kunna anstå flera år med någon revision
av indexbudgeten efter den omläggning, som skedde på grund av konsumlionsundersökningen
för år 1948.
Emellertid har det senaste årets prisutveckling medfört ett helt nytt läge.
På grund av de starka prisökningarna och särskilt på grund av att dessa
prisökningar varit väsentligt olika för olika varugrupper framstår det nu som
synnerligen angeläget att erhålla aktuella uppgifter, som kunna utnyttjas
för en revision av indexbudgeten. I brist på annat material utnyttjades för
ändamålet vid årsskiftet 1951/52 konjunkturinstitutets siffror över den
totala privata konsumtionen i landet, men detta måste anses såsom eu högst
otillfredsställande utväg.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 129.
Om behovet av material för revision av indexbudgeten utgör det mest
framträdande ändamål, för vilket budgetundersökningar behöva utföras, så
böra därför icke de andra ändamål åsidosättas, för vilka dylika undersökningar
erfordras. Bland dessa ändamål märkas dyrortsundersökningarna;
för att det skall vara möjligt att angripa de i samband med dylika beräkningar
uppkommande problemen är det nödvändigt att förfoga över genomsnittliga
budgetar. Resultaten från budgetundersökningarna behövas även
för en rad andra ändamål. I de flesta sammanhang, då det gäller att belysa
levnadsstandardens höjd, antingen för befolkningen i dess helhet eller för
vissa befolkningskategorier, antingen när det gäller inkomsterna och utgifterna
som helhet eller speciella utgiftsposter, finnes icke något annat material
att bygga på än resultaten från budgetundersökningarna. Ett belägg för
betydelsen av dessa undersökningar är den mängd förfrågningar, som styrelsen
ständigt mottager i hithörande sammanhang.
Vad angår den plan, enligt vilken budgetundersökningar
i framtiden böra utföras, har socialstyrelsen anfört, att enligt tidigare
uppfattning en stor undersökning borde företagas vart tionde år. Det
vore bättre att få tillräckligt stora undersökningar med långa mellanrum
än att få smärre undersökningar med kortare tidsintervall. Denna uppfattning
bär stöd i internationell praxis och har t. o. in. kommit till uttryck i
den resolution, som antogs vid sjunde internationella socialstatistikerkonferensen
i Geneve 1949. I Resolution III: 8 heter det nämligen: »En större
undersökning bör företagas åtminstone vart tionde år; om möjligt bör organisationen
för dylika undersökningar göras permanent, så att de större
undersökningarna kunna kompletteras med små stickprovsundersökningar
med kortare mellanrum.»
När det nu gäller att planera för framtiden, är det tydligt att den senaste
undersökningen för städer och tätorter avseende år 1948 icke kan betecknas
som en »stor» undersökning; antalet hushåll är ju mindre än hälften av
antalet hushåll år 1933. Man borde därför enligt den angivna tioårsplaneringen
nu inrikta sig på att exempelvis för år 1953 utföra en större undersökning,
som i så fall skulle komma 20 år efter den senaste »stora» undersökningen
av år 1933. Emellertid finns det anledning att ifrågasätta, om
det verkligen innebär den bästa planeringen att utföra stora undersökningar
vart tionde år och dessemellan begränsa sig till undersökningar, som med
nödvändighet måste bli mycket små och följaktligen av föga värde. Så
snabba och i stor utsträckning oregelbundet förlöpande förändringar, som
konsumtionen under de senaste årtiondena har undergått, vill det synas
som om det vore bättre att i första hand företaga mera begränsade men
dock icke alltför små undersökningar med betydligt kortare tidsmellanrum
än vart tionde år.
Föreställningen om en lugn ekonomisk utveckling, som gör det möjligt
att vart tionde år avläsa de ekonomiska framstegen och för de mellanlig
-
Kangl. Maj.ts proposition nr 129. 5
gande åren antaga att utvecklingen förflutit i jämn takt, har numera övergivits.
För de ändamål, för vilka budgetundersökningarna skola utnyttjas,
förefaller det därför mest angeläget att kunna följa de aktuella förändringarna,
även om man därvid måste uppge en del av detaljrikedomen och precisionen
i stora undersökningar företagna med tio års mellanrum. Vad särskilt
gäller indexbudgeten förefaller det tydligt, att det är bättre att kunna
revidera denna jämförelsevis ofta, även om det material som ligger till
grund icke fyller de allra högsta krav på noggrannhet, än att blott kunna
utföra en sådan revision vart tionde år.
Efter att ha övervägt olika möjligheter har socialstyrelsen kommit till
den slutsatsen att konsumtionsundersökningar i fortsättningen böra utföras
vartannat år och då omfatta ca 600 hushåll i såväl städer och tätorter som
på den egentliga landsbygden. Det material, som härigenom erhålles, kommer
endast delvis att omfatta uppgifter för sådana hushåll, som skola utnyttjas
för revision av indexbudgeten. En uppskattning ger emellertid vid
handen, att det antal dylika hushåll, som kommer att ingå i materialet,
kommer att bli tillräckligt stort för att möjliggöra dylika revisioner av tillfredsställande
noggrannhet. Materialet torde även i övrigt vara tillräckligt,
om också i knappaste laget, för att möjliggöra sådana analyser och jämförelser,
som ur olika synpunkter framstå som mest angelägna, såsom jämförelser
i konsumtionshänseende mellan olika inkomstgrupper, mellan
familjer med olika barnantal, mellan tätorter och landsbygd etc.
Den föreslagna planeringen enligt vilken en undersökning skall äga rum
vartannat år innebär den fördelen, att styrelsen för ändamålet kan hålla en
fast organisation. Det kan beräknas att om en undersökning äger rum vart
annat år, så är den mellanliggande tiden vad som erfordras för bearbetning
och analys av det inkomna materialet samt för förberedande av den nya
undersökningen. Att en dylik fast avdelning som ständigt hålls sysselsatt
med likartade arbetsuppgifter är till stor fördel för detta arbetes rationella
bedrivande torde vara uppenbart. I själva verket har styrelsen sedan lång
tid tillbaka alltid kunnat hålla en viss personal sysselsatt med arbetsuppgifter
av hithörande slag.
Vad beträffar den metod för insamling av materialet, som bör komma till
användning, så tvekar styrelsen icke att beteckna tillvägagångssättet med
intervjuer bland slumpmässigt valda hushåll såsom överlägset den tidigare
metoden med bokföring bland frivilligt deltagande hushåll. Visserligen förlorar
man en del i detaljrikedom och noggrannhet hos de enskilda uppgifterna,
men å andra sidan vinner man i representativitet. Därjämte är det
av stor betydelse att eu intervjuundersökning blir väsentligt billigare och
att resultaten kunna framläggas med mycket mindre tidsutdräkt.
Den vinst som uppkommer därigenom att bearbetningen av en intervjuundersökning
går så mycket fortare än bearbetningen av eu hokföringsundersökning
bör särskilt understrykas. När huvudsyftet är att studera
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 129.
de aktuella konsumtionsförhållandena, har man ej mycket glädje av siffror,
som äro ett par år gamla när de framläggas.
Vad beträffar detaljrikedomen bör framhållas, att de av styrelsen vid
intervjuundersökningar av detta slag begagnade frågeblanketterna kunna
förefalla alltför utförliga. Detaljrikedomen betingas emellertid av intervjutekniken.
En dylik blankett måste nämligen, för att intervjun skall kunna
utföras tillfredsställande, klart ange vart alla slag av utgifter skola hänföras
och den måste hjälpa den tillfrågade att erinra sig sina utgifter. Styrelsen
har således ej i och för sig något intresse av alla detaljer på blanketten,
och det skulle ej heller vara möjligt att bearbeta dem.
I fråga om livsmedel är det ej möjligt att i samband med en intervju
insamla de uppgifter, som krävas för en revision av indexbudgeten och för
andra ändamål. Intervjuerna böra därför, liksom vid hittillsvarande undersökningar,
kompletteras med en kortare tids bokföring av livsmedelsutgifterna
bland alla eller en viss del av de hushåll, som blivit intervjuade.
Vad därefter beträffar frågan om den tidpunkt, vid vilken den
första av de kommande budgetundersökningarna bör
utföras, bar indexnämnden vid sammanträde den 8 januari 1952 uttalat
sig för att undersökningen —- med hänsyn till behovet av material för revision
av indexbudgeten — icke bör äga rum senare än i början av år 1953
och sålunda komma att omfatta budgetar för år 1952. Till detta uttalande
ansluter sig socialstyrelsen. Styrelsen framhåller, att undersökningar av
detta slag måste äga rum i början av ett kalenderår. Ett uppskov till i
början av år 1954 skulle, på grund av den tid som dock krävs även för bearbetning
av en intervjuundersökning, medföra, att resultaten från undersökningen
icke skulle utnyttjas för en revision av indexbudgeten förrän i
januari 1955. Detta är en alltför avlägsen tidpunkt med hänsyn till de
konsumtionsförändringar, som ha inträffat enbart under det senaste året.
I fråga om den närmare utformningen av den föreslagna
undersökningen har socialstyrelsen anfört följande.
Undersökningen avses skola ingå som ett led i den förut redovisade planen
och sålunda vara den första i en rad av undersökningar utförda vartannat
år och var och en omfattande cirka 600 hushåll. En viss variation i
programmet för dessa undersökningar kan naturligtvis tänkas. Sålunda kan
man tänka sig, att vid vissa undersökningar programmet utvidgas till att
omfatta ett större antal hushåll eller att frågeblanketten innefattar speciella
frågor, rörande exempelvis sparande, förekomst av husgeråd eller kläder
etc. Planen med en undersökning av enbart budgeten för 600 hushåll bör
därför uppfattas såsom ett minimiprogram.
Styrelsen pekar på möjligheten att över- eller underrepresentera vissa
grupper av materialet. På grund av att en särskild relativt stor undersökning
för den egentliga landsbygden avseende år 1951 äger rum f. n„ kan
det synas som om den första undersökningen icke alls borde omfatta lands
-
7
Kungl. Maj.ts proposition nr 129.
bygden. Enär den egentliga landsbygden ej kominer att omfatta mer än en
dryg fjärdedel av de föreslagna 600 hushållen, har styrelsen dock tills vidare
ansett det riktigt att räkna med att undersökningen skall omfatta hushåll
från hela landet. Därigenom kommer man för första gången på länge att
erhålla siffror avseende samma tidsperiod, vilka möjliggöra jämförelser
mellan tätorter och landsbygd. En viss överrepresentation av hushåll av
»indextyp» torde böra övervägas, men det är i dagens läge icke möjligt att
avgöra, huruvida en dylik överrepresentation låter sig förena med det sätt
att uttaga undersökningsobjekt, som av andra skäl förefaller lämpligast.
Vid de hittillsvarande intervjuundersökningarna har styrelsen varit nödsakad
att för varje gång bygga upp en särskild intervjuorganisation. Detta
har dels i och för sig blivit mycket dyrbart, dels icke fungerat helt tillfredsställande,
vilket ytterligare ökat kostnaden per erhållen intervju. Om man
kan bygga på en redan förefintlig organisation av intervjuare, blir resultatet
ojämförligt mera tillfredsställande. Detta har hittills icke varit möjligt. Enligt
vad styrelsen erfarit kommer emellertid statistiska centralbyrån* att
inom den närmaste tiden inkomma till Kungl. Maj :t med ett förslag till
upprättandet av en särskild organisation för intervjuundersökningar. Därest
denna organisation kommer till stånd, har styrelsen för avsikt att utnyttja
densamma för konsumtionsundersökningarna.
Kostnadsberäkningarna ha lagts fram i följande två alternativ,
varav det ena förutsätter att statistiska centralbyråns intervjuarorganisation
kommer till stånd. Beloppen äro beräknade enligt 1951 års priser och
löner.
Alternativ 1 Alternativ 2
Samarbete
Helt i social- med inter
styrelsens
regi vjuarorgani
-
sationen
Urval av hushåll........................................ 5 000 2 000
Instruktionskurs för intervjuare........................... 8 000 5 000
Intervjukostnader........................................ 33 000 24 000
Bearbetning............................................. 34 000 34 000
Tryckning av blankett samt expenser..................... 5 000 5 000
Livsmedelsbokföring (arvode till hushåll och instruktörer) ... 10 000 10 000
Summa kronor 95 000 80 000
Yttranden.
Statskontoret har anfört, att de i framställningen avsedda budgetundersökningarna
ävensom de av socialstyrelsen framlagda kostnadsberäkningarna
undandraga sig statskontorets bedömande. I betraktande av de fördelar,
som anges vara förknippade med ett utnyttjande av den omnämnda
organisationen för stickprovsundersökningar i intervjuform, anser sig
statskontoret böra ifrågasätta, om icke den föreslagna budgetundersökningen
kan anstå i avbidan på statsmakternas ställningstagande till nämnda
8
Kungi. Maj:ts proposition nr 129.
organisation. Därest emellertid en dylik undersökning anses böra anordnas
redan i början av år 1953, vill det synas ämbetsverket, som om densamma
med hänsyn till pågående utredning rörande landsbygdens konsumtionsvanor
skulle kunna begränsas till att endast avse hushåll i städer och tätorter.
Statistiska centralbyrån finner det vara rationellt att en plan för framtida
konsumtionsundersökningar upplägges under förutsättning, vilket
socialstyrelsen även framhåller, av en sådan smidighet, att undersökningarna
kunna inriktas på de vid det aktuella tillfället mest relevanta frågorna
och att de alltefter behov kunna göras mer eller mindre omfattande. De skäl
som styrelsen framfört finner centralbyrån vara väl grundade även när det
gäller tidpunkten för den första undersökningen under den nya planen.
Centralbyrån, som har för avsikt att lägga fram förslag om en statlig
organisation för stickprovsundersökningar enligt intervjumetod, understryker
vad socialstyrelsen anför i fråga om olägenheterna av att för varje konsumtionsundersökning
bygga upp en särskild intervjuorganisation. Då erfarenheter
icke föreligga rörande kostnaderna för arbetet inom en dylik
organisation, anser sig centralbyrån icke kunna göra en detaljerad granskning
av de framlagda kostnadsberäkningarna men anser, att socialstyrelsens
beräkning av den besparing som skulle kunna göras är rimlig.
Konjunkturinstitutet hälsar med stor tillfredsställelse den utbyggnad av
den ekonomiska statistiken, som regelbundna budgetundersökningar innebära.
Institutet delar socialstyrelsens uppfattning att sådana undersökningar
böra utföras vartannat (helst varje) år för att ge för den ekonomiska
politiken relevant information och bilda underlag för analys av både teoretiska
och praktiska ekonomiska problem.
Däremot har institutet ifrågasatt, om undersökningar av den begränsade
omfattning, som enligt socialstyrelsen skulle bli en följd av att undersökningarna
utföras med tvåårs- i stället för med tioårsintervaller, med tillfredsställande
säkerhet kunna ge den upplysning, som undersökningarna
syfta till. Institutet har fortsatt:
Det urval på 600 hushåll, som undersökningarna skola omfatta, skall
vara representativt för hela befolkningen, såväl i städer och tätorter som
på den egentliga landsbygden. Detta innebär, som socialstyrelsen påpekar,
att materialet endast delvis kommer att omfatta uppgifter för sådana hushåll,
som skola utnyttjas för revision av indexbudgeten. Även om sådana
hushåll avses bli i viss mån överrepresenterade, kommer materialet knappast
att tillåta några tillförlitliga slutsatser om de variationer i konsumtionens
sammansättning, som framkommer för indexfamiljen.
Ej heller torde materialet, utvalt efter de principer som socialstyrelsen
anvisat, räcka för de mer ambitiösa undersökningar, som socialstyrelsen
nämner och vilka äro av största intresse för konjunkturinstitutet, såsom
konsumtionens och sparandets sammanhang med inkomst, förmögenhetsställning,
barnantal, bosättningsort, sysselsättning etc. Om undersökningarna
nödvändigtvis måste begränsas till endast 600 hushåll, kan det disku
-
9
Kungl. Maj.ts proposition nr 129.
teras om icke det mest ändamålsenliga vore att lägga upp dem som specialundersökningar,
varvid endast en eller några få variabler varierades vid
varje undersökningstillfälle (exempelvis kunde materialet utväljas så att
det en gång var homogent vad beträffar barnantal, bosättningsort etc.
medan endast inkomsten varierade, medan vid ett annat tillfälle inkomsten
hölls konstant medan barnantalet varierade o. s. v.).
Det anförda pekar enligt institutets mening på önskvärdheten av att för
budgetändamålen arbeta med ett betydligt större urval. Hur omfattande
detta urval måste vara för att möjliggöra någorlunda tillförlitliga budgetrevisioner,
saknar institutet material för att beräkna. Det skulle vid ett
tillräckligt stort urval dessutom bli möjligt att ernå statistisk kunskap om
förhållanden, som f. n. till stor del äro okända trots att all kunskap på
dessa områden är av största betydelse för den ekonomiska politikens utformning.
Departementschefen.
Vägande skäl tala utan tvivel för socialstyrelsens förslag att budgetundersökningar
skola utföras med kortare mellantider än de tioårsperioder
som tidigare ansetts lämpliga. Definitivt beslut att sådana undersökningar
skola utföras vartannat år bör emellertid icke fattas nu. Ställningstagandet
bör göras beroende av fortsatta erfarenheter. Prisutvecklingen samt möjligheterna
att för indexberäkningen utnyttja i andra sammanhang företagna
undersökningar äro bl. a. omständigheter av betydelse i frågan. Socialstyrelsens
förslag att en budgetundersökning skall företagas år 1953 är jag
däremot beredd att tillstyrka. Under rådande förhållanden är det angeläget,
att aktuella uppgifter rörande konsumtionen finnas tillgängliga såväl
vid indexberäkningen som vid behandlingen av andra samhällsekonomiska
spörsmål.
Socialstyrelsen har föreslagit, att ifrågavarande budgetundersökning skall
företagas enligt intervjumetoden samt omfatta ca 600 hushåll. Konjunkturinstitutet
har ifrågasatt huruvida undersökningar av denna begränsade
omfattning med tillfredsställande säkerhet kunna ge de åsyftade upplysningarna.
Enligt vad jag inhämtat ha erfarenheterna av de hittills enligt
ifrågavarande metod företagna undersökningarna varit goda. Någon anledning
antaga att resultatet av den föreslagna undersökningen skulle bli
otillfredsställande för de åsyftade ändamålen synes icke föreligga. Av ekonomiska
skäl är det av vikt att undersökningarna icke ges större omfattning
än som är oundgängligen nödvändigt. Socialstyrelsens förslag rörande
undersökningens utformning bör därför godtagas. Undersökningen torde
helt få utföras genom socialstyrelsens egen försorg, då den organisation
för stickprovsundersökningar, som åsyftas i styrelsens framställning, icke
torde komma till stånd inom sådan tid att den kan utnyttjas.
Kostnaderna för undersökningen ha av socialstyrelsen under nämnda
förutsättning beräknats till 95 000 kronor på grundval av 1951 års priser
2 — Biluing till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 129.
e
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 129.
och löner. Ehuru vissa kostnadsstegringar inträtt under innevarande år
torde medelsanvisningen kunna begränsas till angivna belopp. Härvid förutsätter
jag dock, att kostnaderna för lönetillägg till personal hos socialstyrelsen,
som avlönas av de för undersökningen avsedda medlen, skola
ersättas från de särskilda anslag, som anvisas till sådana lönetillägg.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Undersökningar angående levnadsvillkor och hushållsvanor
för budgetåret 1952/53 under femte huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 95 000 kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t
Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
J. O. Widman.
Iduns tr., Esselte, Sthlm 52
216258
1
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1952:239 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till undersökningar angående levnadsvillkor och hushålls a1 i texten
- SU 1952:128 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till undersökningar angående levnadsvillkor och hushållsvanor jämte i s. 1 i texten