Angående användande av Spenshults sanatorium såsom eftervårdssjukhus för reumatiker
1952-03-14 · 9 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1952:136, Angående användande av Spenshults sanatorium såsom eftervårdssjukhus för reumatiker
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 136.
1
Nr 136.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående användande av
Spenshults sanatorium såsom eftervårdssjukhus för reumatiker;
given Stockholms slott den 14 mars 1952.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de
förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF.
Gunnar Hedlund.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
I propositionen föreslås, att sanatoriet på Spenshults kronopark, som nu förvaltas
av överstyrelsen för Konung Oscar II :s jubileumsfond, skall för en tid
av 10 år på de villkor Kungl. Maj: t bestämmer upplåtas till riksföreningen mot
reumatism för att nyttjas som eftervårdssjukhus för reumatiker.
Till vissa ombyggnads- och reparationsarbeten vid anläggningen samt till inköp
av viss utrustning äskas ett reservationsanslag — betitlat Ombyggnad och
utrustning av Spenshults reumatikersjukhus — av 740 000 kronor. Därjämte
föreslås, att till detta anslag skall överföras ett belopp av 87 000 kronor från
befintlig reservation på anslaget till Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna.
1 llihang till riksdagens protokoll 1952. 1 sand. Nr 136.
opaginerad Kontrollera mot PDF
•>
Kungl. Maj:ts proposition nr 136.
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 mars
1952.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld.
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hammarskjöld.
Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell.
Efter gemensam beredning'' med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund, fråga om användande av
Spenshults sanatorium såsom ett eftervårdssjukhus för reumatiker samt anför.
Sanatoriets tillkomst m. in.
Efter förslag i proposition nr 131 till 1909 års riksdag anvisade riksdagen
medel bl. a. till uppförande av ett tuberkulossanatorium med 110 vårdplatser på
Spenshults kronopark i Hallands län. Vidare medgav riksdagen, att anläggningen
finge ställas under förvaltning av överstyrelsen för Konung Oscar II :s
jubileumsfond för att upplåtas åt sjuka efter samma grunder, som gällde för de
äldre folksanatorierna, under förutsättning att från överstyrelsen avlämnades
förbindelse att på de under överstyrelsens förvaltning stående sanatorierna
skulle mot full ersättning av statsverket hållas sammanlagt 120 vårdplatser
ständigt tillgängliga för tuberkulossjuka bland vissa grupper statliga tjänstemän
och beställningshavare samt värnpliktiga.
De äldre folksanatorierna, vilka tillkommo genom en donation av konung
Oscar II, äro Ilessleby sanatorium i Jönköpings län, Hålahults sanatorium i
Örebro län och Österåsens sanatorium i Västernorrlands län.
Antalet ordinarie vårdplatser vid de nämnda sanatorierna uppgår nu till resp.
132, 136, 120 och 136.
Föreliggande framställningar.
Riksföreningen mot reumatism, vilken enligt antagna stadgar har till uppgift
att verka för de reumatiska sjukdomarnas bekämpande i Sverige, har i skrivelse
den 2 januari 1951 hemställt, att Spenshults sanatorium skall ställas under föreningens
förvaltning för att av densamma drivas som eftervårds- och konvalescentanstalt
för reumatiskt sjuka. Förutsättningen för att riksföreningen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 136.
O
O
skall kunna övertaga förvaltningen av sanatoriet är, att viss trängande reparation
och förnyelse av inventarier verkställes, att läkarundersöknings- och beliandlingslokaler
ombyggas och förses med erforderliga inventarier för att sjukhuset
skall kunna arbeta som reumatikervårdsanstalt, att lokaler med fast och
lös inredning för arbetsträning, yrkesutbildning och omskolning inrättas samt
att kostnaderna härför bestridas av statsmedel.
Överstyrelsen för Konung Oscar II :s jubileumsfond har i skrivelse den 11
januari 1951 anfört, att under de senaste åren ett avsevärt antal vårdplatser
stått oanvända vid Spenshults och Hessleby sanatorier, vilket berodde på tuberkulosens
tillbakagång i landet. Överstyrelsen har nu ansett tiden vara inne för
en minskning av antalet vårdplatser vid folksanatorierna. Det har därvid legat
närmast till hands, att Spenshults sanatorium återställes till Kungl. Maj:ts
disposition för att användas för annat sjukvårdsändamål. Riksföreningen mot
reumatismen hade hos överstyrelsen gjort en förfrågan, om förvaltningen av
sanatoriet kunde överlåtas på föreningen för att användas såsom en konvalescentoch
eftervårdsanstalt för reumatiskt sjuka. Överstyrelsen har icke något att
erinra mot att Kungl. Maj: t beslutar om en sådan överlåtelse, dock under förutsättning
att den nye huvudmannen av Kungl. Maj:t tillförbindes att fullgöra
de förpliktelser, som överstyrelsen iklätt sig i egenskap av huvudman för sanatoriet,
samt att överstyrelsen i samband därmed frikallas från ansvar för dessa
förpliktelser.
En upplåtelse av Spenshults sanatorium för annat sjukvårdsändamål synes
enligt överstyrelsen icke f. n. behöva föranleda ändring av bestämmelserna om
vård på folksanatorierna av tuberkulossjuka statstjänstemän och värnpliktiga.
Sjukhusets drift m. m.
Riksföreningen mot reumatism har i en promemoria den 11 juni 1951 redogjort
för hur föreningen avsett att driva anläggningen.
Anläggningen skall i främsta rummet användas såsom en eftervårdsanstalt för
sådana reumatiskt sjuka, som nu vårdas på lasarett och sjukstugor och där erhålla
för kort vårdtid. Sjukvården på anstalten avses vara av samma kvalitet
och omfattning som på sjukvårdsanstalt av A-platstyp. Driften blir dock billigare
än på sådan anstalt, enär den diagnositiska utrustningen kan göras enklare
samt mindre vårdpersonal erfordras. En viss yrkesutbildning och omskolningsverksamhet
för de sjuka är avsedd att bedrivas vid anstalten.
Riksföreningen är villig att övertaga den personal, som f. n. är anställd vid
sanatoriet, med undantag av de båda läkarna, en laborator samt ett tiotal befattningshavare,
som tidigare lidit av tuberkulos. Några skyldigheter mot redan
pensionerad personal vill föreningen icke påtaga sig.
I samband med överlåtelsen erfordras ombyggnads- och reparationsarbeten
för C70 000 kronor. Därjämte erfordras viss utrustning för 95 000 kronor. Då
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 136.
Spenshult är statsegendom, förutsätter föreningen, att staten bestrider dessa
kostnader, liksom att staten även i framtiden svarar för större reparationer och
ombyggnader. Anläggningen är i trängande behov av modernisering, och sådan
måste vidtagas, även om anläggningen i fortsättningen skulle användas som
sanatorium. Kostnaderna härför syntes komma att understiga de nu angivna
med endast ca 200 000 kronor.
Driftkostnaderna för budgetåret 1952/53 beräknas till 825 000 kronor, vilket
motsvarar ca 17 kronor i vårddagskostnad. Landstingen och städerna utanför
landsting förutsättas bidraga till driftkostnaderna i relation till beläggningen
från de olika sjukvårdsområdena. Sålunda skulle av vårddagskostnaden med
nuvarande prisläge 3 kronor erläggas av patienten och återstående 14 kronor
av vederbörande landsting eller stad.
Föreningen har hos svenska landstingsförbundet och svenska stadsförbundet
efterhört, huruvida landstingen och städerna äro villiga att sålunda bidraga till
driftkostnaderna. Svenska landstingsförbundet har vidarebefordrat förfrågningen
till de olika landstingens förvaltningsutskott. Av 21 utskott, som avgivit
svar, ha alla utom ett förklarat sig villiga att för resp. landsting förorda anslag
för ändamålet. I flera yttranden har dock understrukits, att det i princip bör
åvila staten att bekosta driften. Svenska stadsförbundet har från sina huvudmän
inhämtat, att intresset för inackordering på dylik eftervårdsanstalt av för denna
vårdform lämpade fall är mycket stort, varför förslaget att tillsvidare på försök
omdisponera Spenshults sanatorium till en anstalt för reumatiskt sjuka tillstyrkes.
Någon erinran mot den av riksföreningen kalkylerade kostnaden av ca 17
kronor per patient och vårddag förelåg icke. Beträffande frågan om den till 3
kronor föreslagna vårdavgiften anser förbundet det lämpligare, att varje huvudman
finge bestämma den avgift, som skall erläggas av vederbörande patient
från huvudmannens sjukvårdsområde.
Riksföreningen avser att vid bifall till framställningen ställa ett driftkapital
av 500 000 kronor till anstaltens förfogande.
Yttranden.
Yttranden ha avgivits av statskontoret, medicinalstyrelsen, pensionsstyrelsen
och överstyrelsen för yrkesutbildning samt byggnadsstyrelsen. Därjämte häröver
enbart riksföreningens promemoria inhämtats yttrande från överstyrelsen
för jubileumsfonden.
Statskontoret. Mot förslaget att förvaltningen av sjukhuset skulle överlåtas
till riksföreningen mot reumatism synes i betraktande av det trängande behovet
av vårdplatser för reumatiskt sjuka ej vara något att erinra. Statskontoret erinrar,
att enligt beslut av 1946 års riksdag (prop. 224, skriv, nr 388) statens bidrag
till inrättande av reumatikeravdelningar vid kroppssjukhus, som drivas
av landsting och städer, lämnas i form av lån för avdelningarnas inrättande
och utrustning. Statens ansvar skall därvid begränsas till högst 15 000 kronor
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 136.
o
per plats. Med de f. n. dryga byggandskostnaderna följer av maximeringen av
.statens andel, att en icke obetydlig del av kostnaderna kommer att stanna på
vederbörande huvudman. Mot den föreslagna finansieringen av en reumatikervårdanstalt
i Spenshult — enligt vilken staten skulle svara för hela anläggningsoch
utrustningskostnaden — talar, att den kan befaras verka hämmande på
utbyggnaden av platstillgången för reumatikervård vid landstingens och städernas
sjukhus. Enligt statskontorets mening böra därför de landsting och städer,
som komma att dra nytta av en reumatikeranstalt i Spenshult, påtaga sig så
stor del av kostnaderna för erforderliga om- och nybyggnader, som följer vid
en analog tillämpning av de år 1946 beslutade bidragsgrunderna. Förutsättning
för överlåtande av sjukvårdsanläggningen vid Spenshult på riksföreningen bör
vara, att överenskommelse kan träffas mellan riksföreningen och överstyrelsen
för jubileumsfonden rörande den vid sanatoriet anställda personalen. Under
inga omständigheter bör staten påtaga sig något ansvar för eventuellt övertalig
personal.
Medicinalstyrelsen. På grund av tuberkulosens tillbakagång är Spenshults
sanatorium icke längre erforderligt för tuberkulosvård. Det är därför angeläget,
att sanatoriet kommer till användning för annat ändamål, och reumatikervården
synes därvid böra komma i första rummet. Ur administrativ synpunkt och på
längre sikt torde det ha varit lämpligare, om Hallands läns landsting eventuellt
i samverkan med något eller några andra landsting övertagit sanatoriet; detta
även med tanke på vederbörande förenings svaga ekonomiska ställning. I frågans
nuvarande läge vill styrelsen dock icke motsätta sig föreliggande förslag i
princip. Det synes styrelsen likväl önskvärt, att undersökningar göras i syfte
att få till stånd formliga avtal med lokala huvudmän angående disposition av
visst minimiantal platser, förslagsvis 80, i analogi med vad som förut tillämpats
av överstyrelsen för Konung Oscar II :s jubileumsfond.
Pmsionsstyrelsen. Riksföreningen uttalar å ena sidan, att Spenshults sanatorium
är avsett att användas som eftervårdsanstalt men å andra sidan att sjukvården
vid anstalten avses vara av samma kvalitet och omfattning som på sjukvårdsanstalt
av A-platstyp. Det synes sålunda oklart, huruvida platserna skola
komma att få A- eller E-platskaraktär. Om avsikten skulle vara, att platserna
skola, bliva av A-platstyp, synes det starkt kunna ifrågasättas, huruvida det är
lämpligt att vid sidan av landstingens och pensionsstyrelsens sjukhusväsen tillskapa
en av en förening driven anstalt, där platserna äro av samma karaktär
och där samma slag av reumatikersjuka skola vårdas som vid de allmänna sjukhusen.
Är avsikten däremot, att platserna skola bliva av E-platstyp, ställer sig
saken annorlunda. På anstalten skulle då lämpligen kunna vårdas sådana patienter,
som tidigare erhållit vård på A-plats men som av olika skäl icke lämpligen
böra återsändas direkt till hemmet utan äro i behov av en tids fortsatt
vård och vila under medicinsk kontroll. Särskilt torde betydande svårigheter
föreligga för åtskilliga äldre reumatiskt sjuka att få tillräckligt långvarig vård
på lasarett. Ifrågavarande äldre patienter kunna, om de alltför mycket över
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 136.
skridit 60-årsåldern, med hänsyn till grunderna för pensionsstyrelsens invaliditetsförebyggande
verksamhet icke heller beredas vård på pensionsstyrelsens
sjukvårdsanstalter. Under förutsättning således, att icke samma klientel som på
pensionsstyrelsens anstalter kommer att vårdas på den föreslagna anstalten utan
att denna i stället närmast erhåller karaktären av efterbehandlingsanstalt, anser
sig styrelsen kunna tillstyrka, att Spenshults sanatorium omdanas till anstalt
för reumatiskt sjuka.
Överstyrelsen för yrkesutbildning. Möjlighet finnes att i vissa lokalutrymmen
inom anstalten ordna yrkesutbildning och omskolningsverksamhet, därest detta
skulle befinnas lämpligt, överstyrelsen är beredd att medverka vid den närmare
utformningen av den utbildning, varom det här kan bli fråga.
Byggnadsstyrelsen. Styrelsen har vid besiktning'' av byggnaderna på platsen
tagit del av de föreslagna åtgärderna. Därvid har konstaterats, att huvudbyggnaden
i fråga om allmänt underhåll är i gott skick, men att värmesystemet
inklusive lågtrycksångpannor är förslitet och bör genomgripande renoveras. Såvitt
byggnadsstyrelsen kunnat bedöma, synas de till sammanlagt 670 000 kronor
upptagna kostnaderna för föreslagna byggnadsåtgärder lågt beräknade. En de!
av de föreslagna arbetena, såsom vattrivning och avfärgning av fasaderna, utbyte
av kylmaskineri samt målning av vissa lokaler, som ej beröras av ombyggnaden,
kunna dock hänföras till underhållsarbeten, vilka ej med nödvändighet
behöva utföras i detta sammanhang. Med nämnda inskränkningar skulle det
ursprungliga programmet kunna genomföras för en kostnad av 682 000 kronor.
I denna summa ingå kostnader för inredande av 10 bostäder på vinden med
130 000 kronor, anordnande av terapilokaler på vinden med 55 000 kronor samt
ny telefonväxel med 12 000 kronor. Byggnadsstyrelsen har emellertid funnit,
att vissa arbeten, som ej ingingo i det ursprungliga förslaget, böra utföras i
samband med en eventuell ombyggnad av anstalten. Således måste köket och
dess biutrymmen förses med mekanisk ventilation, ny kökshiss installeras och
huvudtrappans hiss med hänsyn till det nya vårdklientelet förses med fininställning.
Kostnaderna för dessa arbeten ha beräknats till 37 000 kronor. Dessutom
behöver 65 klädskåp anskaffas till sjukrummen samt stekskåp och potatisskalare
till köket för en kostnad av sammanlagt 8 000 kronor. Riksföreningen har därjämte
anmält ett behov av terapilokal för finmekanik. Kostnaderna för inredning
av denna lokal i pannhusets vindsvåning ha beräknats till 5 000 kronor.
Den totala kostnaden för iordningställande av anstalten har sålunda beräknats
till (682 000 + 37 000 + 8 000 + 5 000) 732 000 kronor.
Överstyrelsen för Konung Oscar II:s jubileumsfond. Ett driftkapital på
500 000 kronor torde icke ge tillräcklig ekonomisk grundval för sanatoriets drift.
Rörande ombyggnadskostnaderna — vari ingår bl. a. 175 000 kronor för omläggning
av värmesystemet och 30 000 kronor för byggnadsarbeten i samband
med omläggningen — påpekas, att 1942 års riksdag beviljat statsbidrag å 79 000
kronor för omläggning av värmeledningen och 60 000 kronor för modernisering
av panncentralen vid sanatoriet. Dessa arbeten ha kunnat fullföljas endast i
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. JIaj:ts proposition nr 136.
i
den omfattning arbetstillstånd erhållits. I följd härav har omläggningen av
värmeledningen ännu icke blivit utförd och inom panncentralen återstå ännu
vissa arbeten. Av de medel, som beviljats för ifrågavarande ändamål, synes
återstå ett belopp av 86 744 kronor 17 öre. I händelse statsbidrag beviljas till
de av föreningen ifrågasatta ändrings- och reparationsarbetena, synes nämnda
belopp kunna överföras från anslaget till Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna
för att disponeras för ändamålet.
Departementschefen.
Som en följd av tuberkulosens tillbakagång finnes f. n. ett permanent överskott
av vårdplatser på sjukhusen för lungtuberkulos. Vid de av överstyrelsen för
Konung Oscar II: s jubileumsfond förvaltade s. k. folksanatorierna, vilkas sammanlagt
524 ordinarie vårdplatser äro av riksplatskaraktär, har detta överskott
på senare tid blivit så markerat, att överstyrelsen funnit en minskning av antalet
vårdplatser påkallad. Denna minskning har ansetts böra ske genom att ett av
de fyra sanatorierna, nämligen Spenshults, upplåtes för annat sjukvårdsändamål.
Inom vissa andra grenar av sjukvården kan tillgången på vårdplatser långt
ifrån täcka behovet. Ett av de områden, där bristen är särskilt påtaglig, är reumatikervården.
1941 års reumatikervårdssakunniga beräknade i sitt år 1945 framlagda
betänkande del III, att ytterligare nära 3 000 nya vårdplatser skulle behövas
; av praktiska skäl reducerade dock de sakkunniga utbyggnadsbehovet till 2 000
platser. De räknade då med, att 2 100 redan befintliga vårdplatser alltjämt skulle
stå till förfogande för vård av reumatiker. Av de 2 000 platser, som ytterligare
borde utbyggas, avsågos ca 1 000 platser böra få karaktären av konvaleseentoch
eftervårdsplatser. Under tiden efter det att de sakkunniga framlade sina beräkningar
torde någon väsentlig förändring ifråga om vårdplatstillgången icke ha
inträtt, i varje fall icke beträffande eftervårdsplatser. Platsbristen medför ofta eu
allt för kort vårdtid, i det patienter på sjukhus av A-platstyp ej sällan utskrivas,
när de behandlats för de mera akuta sjukdomssymtomen, för att bereda plats för
nya akuta sjukdomsfall. En utbyggnad av eftervårdsplatser, som kunna komplettera
A-vården för reumatiker, är därför ett angeläget önskemål. Det initiativ,
som riksföreningen mot reumatism tagit i syfte att få till stånd ett eftervårdssjukhus
för reumatiker, måste därför hälsas med tillfredsställelse.
Med hänsyn till vad jag sålunda anfört vill jag i princip ansluta mig till förslaget,
att sanatoriet på Spenhults kronopark skall upphöra att fungera som vårdanstalt
för lungtuberkulos och i stället upplåtas för reumatikervård.
Spörsmålet om reumatikervårdens framtida organisation bär ännu icke fått
någon mera slutgiltig lösning, trots att det på senare tid behandlats av icke
mindre än fyra utredningar. Då bl. a. frågan om huvudmannaskapet för vården
är svävande, kan man ifrågasätta lämpligheten av att staten skall medverka till
att ytterligare en huvudman nu tillkommer. Som framgår av vad jag tidigare an
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 136.
fört är emellertid behovet av vårdplatser för reumatiker trängande, och speushultsanläggningen
torde därför utan onödigt dröjsmål böra tagas i anspråk för
detta ändamål. Med hänsyn härtill anser jag, att Kungl. Maj:t bör utverka riksdagens
bemyndigande att upplåta
Upplåtelsen torde emellertid böra begränsas till en tidrymd av förslagsvis 10
år. Före utgången av denna tid bör man taga upp till förnyad prövning, huruvida
föreningen även i fortsättningen skall driva sjukhuset eller om anläggningen
skall upplåtas till annan huvudman. Från föreningens sida har man under hand
förklarat sig villig att godtaga detta villkor.
I fråga om vilken kategori vårdbehövande, som bör mottagas på sjukhuset, anser
jag i anslutning till pensionsstyrelsens uttalande, att Spenshult närmast bör
erhålla karaktären av efterbehandlingssjukhus för sådana reumatiskt sjuka, som
nu vårdas på lasarett och sjukstugor.
Enligt riksföreningens planer skulle driftkostnaderna finansieras genom eu
mindre patientavgift samt genom bidrag från landsting och icke-landstingsstäder
i förhållande till beläggningen från olika sjukvårdsområden. Utgifter för underhåll
och smärre reparationer av byggnader ingå i driftkostnadsberäkningen. I
samband med överlåtelsen skulle emellertid staten i egenskap av anläggningens
ägare bekosta nödvändiga reparations- och ombyggnadsarbeten samt anvisa medel
för inköp av viss utrustning. Därjämte har föreningen förutsatt, att staten även
för framtiden skall svara för mera kostnadskrävande sådana arbeten. För egen
del finner jag mig böra tillstyrka, att kostnaderna för de arbeten och den utrustning,
som i nuläget oundgängligen erfordras för att göra anläggningen tjänlig
som reumatikersjukhus, bestridas av statsmedel. Däremot anser jag det ej böra
ifrågakomma, att staten i framtiden skall bekosta några som helst byggnadseller
underhållsarbeten, således icke heller under den 10-årsperiod, som den nu
aktuella upplåtelsen avser.
Kostnaderna, för de nu aktuella ombyggnadsarbetena ha av byggnadsstyrelsen
beräknats till 732 000 kronor. Av befintlig reservation under anslaget till Bidrag
till byggnadsarbeten vid folksanatoriema synas omkring 87 000 kronor avse arbeten
vid Spenshults sanatorium. Ett ytterligare belopp av (732 000—87 000)
645 000 kronor skulle alltså behöva anvisas. För anskaffning av riss utrustning
har föreningen beräknat ett medelsbehov av 95 000 kronor. Totalt skulle alltså
erfordras ett anslag av 740 000 kronor. Jag föreslår, att detta belopp anvisas
genom uppförande på riksstaten av ett särskilt reservationsanslag för ändamålet
samt att 87 000 kronor överföras till detta nya anslag från det tidigare nämnda
bidragsanslaget. Med hänsyn till att upplåtelsen av sjukhuset till föreningen föreslagits
skola inskränkas till en tidrymd av 10 år, är det icke uteslutet, att anslagsbehovet
vid förnyad prövning skulle kunna begränsas. Det torde därför få ankomma
på Kungl. Maj: t att bestämma det belopp, som må tagas i anspråk av
det nya anslaget.
Underhandlingar ha förts mellan riksföreningen och överstyrelsen för jubileumsfonden
rörande den vid sanatoriet anställda personalen. Enligt uttalanden,
Kungl. Maj:ts proposition nr 136.
9
som gjorts i anslutning till dessa underhandlingar, skall överstyrelsen bibehålla
ansvaret för läkarpersonalen, laboratorn och de befattningshavare, vilka lidit
av tuberkulos och icke kunna förete friskintyg. Ifråga om pensionskostnaderna
är överstyrelsen villig att helt svara för sådana kostnader för vid överlåtelsen
redan pensionerad personal samt att deltaga i pensionskostnaderna enligt de
vid överlåtelsen gällande avlönings- och pensionsbestämmelserna för den personal,
som i framtiden kommer att pensioneras, med ett belopp, som motsvarar varje
befattningshavares tjänstetid före överlåtelsen. Överstyrelsen har härvid förutsatt,
att statsbidrag fortfarande kommer att utgå för täckande av folksanatoriernas
driftunderskott. Jag utgår från, att överstyrelsen i största möjliga utsträckning
kommer att inom folksanatorierna utnyttja den personal, som icke övertages
av riksföreningen.
Erforderliga villkor för dispositionen av sjukvårdsanläggningen torde få bestämmas
av Kungl. Maj: t, när riksdagens beslut i frågan föreligger. Upplåtelsen
av anläggningen synes böra ske under det förbehållet, att, om sjukvårdsverksamheten
nedlägges eller icke upprätthålles på ett tillfredsställande sätt, föreningen
skall vara skyldig att frånträda rätten till sjukhusets nyttjande.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl.Maj:t måtte föreslå
riksdagen att
1) bemyndiga Kungl.Maj:t att på de villkor, som Kungl.
Maj:t föreskriver, till riksföreningen mot reumatism upplåta
det nu under förvaltning av Konung Oscar II :s jubileumsfond
stående sanatoriet på Spenshults kronopark att av föreningen
nyttjas som eftervårdssjukhus för reumatiker;
2) till Ombyggnad och utrustning av Spenshults reumatikersjukhus
för budgetåret 1952/53 under elfte huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 740 000 kronor;
3) medgiva, att till nyssnämnda anslag må av befintlig reservation
å anslaget till Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna
överföras ett belopp av 87 000 kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att
proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
C.-G. Carlströni.
o
Bihan g till riksdagens protokoll 1952. 1 sand. Nr 136.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1952:220 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående användande av Spenshults sanatorium såsom eftervårdssjukhus för reumatiker. a1 i texten
- SU 1952:122 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående användande av Spenshults sanatorium såsom eftervårdssjuklius för reumatiker. s. 1 i texten