Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag för budgetåret 1952/53 till universiteten och den medicinska undervisningen m. m

1952-03-07 · 96 sidor, varav 96 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 96 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:137, Angående vissa anslag för budgetåret 1952/53 till universiteten och den medicinska undervisningen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

1

Nr 137.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag

för budgetåret 1952/53 till universiteten och den

medicinska undervisningen m. m.; given Stockholms

slott den 7 mars 1952.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Ivar Persson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen framläggas slutliga anslagsäskanden beträffande vissa å

nästa sida angivna anslag, som i riksstatsförslaget upptagits med allenast

beräknade belopp.

För universitetskanslersämbetet föreslås en viss personalförstärkning,

främst genom inrättande av en tjänst som förste byråsekreterare. En viss

utvidgning föreslås av de nuvarande formerna för samverkan mellan universitet

och högskolor. I samband därmed föreslås bland annat anvisande

av 25 000 kronor till ämnes- och fakultetskonferenser.

Av föreslagna nya tjänster i övrigt må nämnas följande, nämligen vid

Uppsala universitet en personlig professur i medicinsk biokemi för docenten

E. A. Stenhagen, en laboratur i matematik och en i radioterapi, vid

Lunds universitet en docentur, vid karolinska institutet en personlig professur

i fysikalisk cellforskning för docenten A. V. Engström, vid Stockholms

högskola en personlig laboratur i experimentell zoologi för docenten

O. Lindberg, en personlig laboratur i cellforskning för docenten G. Ehrensvärd,

en befattning som forskardocent och två som docent samt vid Göteborgs

högskola en befattning som docent.

Förslag framlägges vidare om nybyggnad för zootomiska institutet vid

Stockholms högskola.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt Nr 137.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

7 mars 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng,

Ericsson, Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund,

Persson, Hjalmar Nilson, Lindell.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans-, inrikes- och civildepartementen

anför chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson,

följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under bilagan åttonde

huvudtiteln, punkterna 78, 79, 81, 86, 88, 93, 107, 110, 124, 360 och 361,

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition, för budgetåret

1952/53 beräkna

dels till Universitetskanslersämbetet: Avlöningar ett förslagsanslag av

100 000 kronor;

dels till Universitetskanslersämbetet: Omkostnader ett förslagsanslag av

10 000 kronor;

dels till Uppsala universitet: Avlöningar ett förslagsanslag av 8 400 000

kronor;

dels till Uppsala universitet: Materiel m. m. ett reservationsanslag av

1 600 000 kronor;

dels till Lunds universitet: Avlöningar ett förslagsanslag av 8 000 000

kronor;

dels till Lunds universitet: Materiel m. m. ett reservationsanslag av

1 320 000 kronor;

dels till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar ett förslagsanslag

av 3 400 000 kronor;

dels till Bidrag till Stockholms högskola ett förslagsanslag av 4 000 000

kronor;

dels till Bidrag till Göteborgs högskola ett förslagsanslag av 700 000

kronor;

dels till Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare vid

vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine

kandidater ett anslag av 12 600 kronor;

dels till Atomenergiforskning ett reservationsanslag av 2 300 000 kronor;

dels ock till Matematikmaskinnämnden: Förvaltningskostnader m. m. ett

förslagsanslag av 400 000 kronor.

Jag torde nu ånyo få anmäla dessa ärenden jämte ytterligare en anslagsfråga.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

3

1. Universitetskanslersämbetet: Avlöningar.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 90 400 kronor och

disponeras enligt bestämmelser, som finnas införda å s. 470 f. i statsliggaren.

Genom beslut den 22 juni 1951 har Kungl. Maj:t föreskrivit, att arvode till

universitetskanslern skall utgå med 25 300 kronor för år och i anledning

därav medgivit, att den under förevarande anslag uppförda anslagsposten

till arvode till universitetskanslern å 18 600 kronor må under budgetåret

1951/52 överskridas med högst 6 700 kronor.

I ett den 15 juni 1951 framlagt betänkande med titeln Universitetskanslersämbetets

uppgifter och organisation m. m. (SOU 1951: 37) ha 1949 års

universitetskanslersämbetssakkunniga framlagt vissa förslag angående kanslersämbetet.

Yttranden angående betänkandet — i vissa fall endast angående

särskilda kapitel i betänkandet — ha efter remiss avgivits av följande

myndigheter m. fl. nämligen universitetskanslern, som i ärendet hört vederbörande

vid universiteten i Uppsala och Lund, karolinska institutet, medicinska

högskolan i Göteborg, tandläkarhögskolorna samt Stockholms och

Göteborgs högskolor, statskontoret, statens lönenämnd, överstyrelsen för de

tekniska högskolorna, som i ärendet hört vederbörande vid dessa högskolor,

styrelsen för farmaceutiska institutet, Stockholms högskolors rektorskonvent,

styrelsen för veterinärhögskolan, styrelsen för skogshögskolan och

statens skog sforskning sinstitut, direktionen för handelshögskolan i Stockholm,

styrelsen för handelshögskolan i Göteborg. Sedan tillfälle därtill beretts

ha vidare utlåtanden i ärendet avgivits av Sveriges förenade studentkårer,

Sveriges akademikers centralorganisation och Sveriges docentförbund.

Decentralisering sfrågan.

I direktiven för de sakkunnigas arbete har uttalats, att de sakkunniga

som grundval för sin prövning av kanslersämbetets personalorganisation

borde detaljerat utreda frågan, i vilken utsträckning beslutanderätten

kunde hänskjutas till vederbörande universitet och högskola. I anledning

härav ha de sakkunniga undersökt arten och frekvensen av olika ärenden

vid kanslersämbetet och föreslagit decentralisering av vissa typer av ärenden

till de lokala universitets- och högskolemyndigheterna. En beräkning

— grundad på uppgifter angående antalet ärenden år 1949 — ger vid handen,

att 24 procent av de ärenden kanslern nämnda år hade att handlägga

falla in under den nu föreslagna decentraliseringen. De sakkunniga framhålla

emellertid, att den verkliga minskningen i arbetsbelastningen självklart

blir betydligt mindre än den procentuella minskningen av antalet ärenden.

De olika grupper av ärenden, som ansetts lämpliga för decentralisering,

äro ju så gott som samtliga av relativt enkel beskaffenhet. Man torde utan

vidare kunna karakterisera de flesta av dem som rena expeditions- eller

rutinärenden. Reellt blir alltså den föreslagna decentraliseringen väsentligt

mindre omfattande än som framgår av den rent siffermässiga beräkningen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kwngl. Maj:ts ''proposition nr 137.

De sakkunniga ha vidare i detta sammanhang framhållit, att en decentralisering

kommer att medföra ökat arbete för universitetskanslierna, vilket

i sin tur medför behov av ökad arbetskraft.

Den av 1951 års riksdag godkända förstärkningen av universitetskanslierna

torde i sådant hänseende icke kunna anses tillfyllest utan måste betraktas

såsom ett provisorium i avvaktan på ytterligare förslag i ämnet. En

förstärkning av universitetskanslierna huvudsakligen efter de linjer universitetsberedningen

föreslagit synes därvid de sakkunniga behövlig och väl

avvägd. Även övriga kanslern underställda läroanstalters kanslier böra förstärkas

för att möta de ökade anspråk som kunna komma att ställas på dem.

Något behov av en centralisering av ärenden från de lokala myndigheterna

till kanslersämbetet ha de sakkunniga icke ansett föreligga.

Under remissbehandlingen av de sakkunnigas förslag ha några principiella

invändningar icke rests mot en decentralisering från kanslersämbetet

till de lokala universitets- och högskolemyndigheterna.

Kanslersämbetets personalorganisation m. m.

De sakkunniga framhålla, att arbetsuppgifterna å kanslersexpeditionen

under de sista decennierna ökat i hög grad både kvantitativt och framför

allt kvalitativt.

Från 1920 till 1950 ha sålunda antalet årligen handlagda ärenden nära

nog fördubblats. Härvid är att märka, att under samma tid ett betydande

antal ärenden av jämförelsevis enkel beskaffenhet decentraliserats från

kanslern till de lokala myndigheterna. Vidare må framhållas, att ett ständigt

växande antal ärenden numera diarieföras under s. k. samlingsnummer

och ej under särskilda nummer för varje ärende. Detta gäller exempelvis

framställningar om riksdagsanslag och ansökningar till de medicinska

nybörjarkurserna. Ökningen av arbetsbördan är därför betydligt större än

vad som framgår av en direkt jämförelse mellan antalet diarienummer för

de olika åren. Särskilt torde antalet av de som regel mycket tidskrävande

ärenden, som röra organisatoriska spörsmål, befinna sig i stark stegring.

I betänkandet framhålles vidare, att tre nya högskolor under de senaste

decennierna ställts under överstyrelse av kanslern, nämligen de båda tandläkarhögskoloma

och medicinska högskolan i Göteborg. Därjämte har

kanslern erhållit väsentligt ökad bestämmanderätt över Stockholms och

Göteborgs högskolor och har dessutom fått att ta befattning med dessa

högskolors anslagsäskanden i samma utsträckning som i fråga om dylika

ärenden från övriga honom underlydande universitet och högskolor.

De sakkunniga ha funnit det vanskligt att säkert uppskatta kanslersämbetets

personalbehov. De anse emellertid, att ämbetets arbetsbörda

både till arten och omfattningen — även om den föreslagna decentraliseringen

kommer till stånd — fortfarande blir så betydande att en förstärkning

av den fasta personalorganisationen synes oundviklig. De sakkunniga

ha vid sin bedömning av personalbehovet utgått ifrån för närvarande

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

föreliggande förhållanden. Något hänsynstagande till de ytterligare uppgifter,

som kunna komma att i framtiden tillföras ämbetet, har därvid, på

grund av svårigheten att bedöma utvecklingen på detta område, icke ansetts

kunna ske. De sakkunniga ha därför förutskickat, att några års erfarenhet

av den personalorganisation som de sakkunniga föreslå kan komma

att utvisa ökat behov av arbetskrafter vid ämbetet.

Den nuvarande personalorganisationen vid kanslersämbetet — utom

kanslern — samt de sakkunnigas förslag till organisation framgår av följande

sammanställning.

Nuvarande organisation

Föreslagen organisation

An-

tal

Tj änst

Lönegrad

An-

tal

Tj änst

Lönegrad

(arvode)

i

kanslerssekreterare ....

Ca 37

i

kanslerssekreterare ....

Ca 37

i

amanuens.........

Ce 24.

i

förste byråsekreterare . . .

Ca 29

i

>

Cg 24

i

byråsekreterare......

Ca 24

i

extra tjänsteman.....

Cg 20

(deltid)

i

amanuens.........

Cf 17-Ce 24

i

kanslibiträde........

Ca 11

i

kansliskrivare.......

Ca 15

i

vaktmästare........

Ca 9

i

expeditionsvakt......

Ca 10

i

kontorsbiträde.......

extra arbetskraft och sak- kunniga .........

Cg 8

(deltid)

i

kontorsbiträde.......

extra arbetskraft och sak- kunniga .........

Ca 8

I fråga om de föreslagna tjänsterna ha de sakkunniga anfört bland annat

följande.

Kanslerssekreteraren. Denna tjänst är förenad med vidsträckta

och kvalificerade arbetsuppgifter inom den centrala universitetsförvaltningens

område. Därest den av de sakkunniga föreslagna utbyggnaden av

kanslersämbetet kommer till stånd, utökas vidare kanslerssekreteraren

direkt underställd personal i viss omfattning. Av de sakkunniga har därför

ifrågasatts, huruvida icke kanslerssekreteraren borde erhålla en — i förhållande

till övriga byråchefstjänster — förstärkt löneställning. De sakkunniga

anse sig emellertid icke böra tillstyrka en ytterligare uppflyttning

av tjänsten, bland annat av den anledningen att resultatet av pågående

tjänsteförteckningsrevision, vilken omfattar en reglering av akademisekreterarnas

lönegradsplacering, torde böra avvaktas.

Förste byråsekreterare. Behovet av en högt kvalificerad medhjälpare

till kanslerssekreteraren har synts de sakkunniga oavvisligt. Förste

byråsekreteraren bör sålunda kunna avlasta kanslerssekreteraren arbetet

med beredning och föredragning av ärenden av löpande natur. Därjämte

torde han på eget ansvar kunna bereda och föredraga jämväl mera kvalificerade

ärenden i den utsträckning förhållandena medge. Vidare synas vissa

utredningar kunna anförtros honom. Vid tillfälligt förfall samt vid semester

och tjänstledighet för kanslerssekreteraren torde han regelmässigt komma

att tjänstgöra som vikarie för denne. I övrigt bör han som kanslerssek
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

reterarens närmaste man äga viss uppsikt över det löpande arbetet vid

kansiersexpeditionen samt över ämbetets arkiv, bokförrad och inventarier.

På grund av de till synes ringa befordringsmöjliglieterna och önskvärdheten

av att till befattningens innehavare kunna förvärva en kvalificerad kraft

bör tjänsten upptagas å ordinarie stat.

Byråsekreterare. Innehavaren av byråsekreterarbefattningen, vilken

föreslås bli placerad i 24 lönegraden och — av huvudsakligen samma

skäl som beträffande förste bvråsekreterartjänsten — å ordinarie stat, torde

böra åläggas föredragningsskyldighet beträffande vissa löpande ärenden.

Vidare synes han — i enlighet med lämnade anvisningar — böra omhänderhava

förandet av ämbetets sakregister ävensom tillhandagå kanslerssekreteraren

och förste byråsekreteraren med beredandet av ärenden i lämplig

utsträckning, såsom beträffande framställningar till Kungl. Maj:t i fråga om

riksdagsanslag i samband med det s. k. petitaarbetet, samt i övrigt fullgöra

de uppdrag som lämnas honom i tjänsten.

Amanuens. Amanuensens arbetsuppgifter, som huvudsakligen komma

att bestå i att uppsätta föredragningslistor och enklare koncept samt

bereda vissa löpande ärenden och deltaga i kollationeringsarbetet, torde

även böra omfatta de uppgifter och åligganden i övrigt som kanslerssekreteraren

må finna lämpligt att ålägga honom.

Kansliskrivare. Innehavaren av denna tjänst bör föra diarium

in. in. och expediera utgående skrivelser (registratorsgöromål). Vidare bör

kansliskrivaren vara redogörare (kassör) vid ämbetet och i sådan egenskap

rekvirera och utbetala vederbörande befattningshavare tillkommande avlöningsmedel

samt till vederbörliga myndigheter avlämna erforderlig redovisning

(ämbetets räkenskaper) m. in. Kommissionärsskapet vid ämbetet

bör vara förenat med kansliskrivartjänsten. Ytterligare bör kansliskrivaren

— liksom för närvarande kanslibiträdet — anförtros dels det förberedande

arbetet med fördelningen av sökande till de medicinska nybörjarkurserna,

dels förandet av kanslerns liggare över medicine kandidater i samband med

tillträde till propedeutiska kurser, dels ock det förberedande arbetet med

hänvisningen till sistnämnda kurser. I övrigt bör kansliskrivaren fullgöra

de i tjänsten lämnade uppdrag, som kunna anses vara av beskaffenhet att

böra omhänderhavas av innehavare av en kansliskrivartjänst.

Expeditions vakt. Som skäl för en placering av denna tjänst i

lönegraden Ca 10 kan anföras, att förekommande göromål för innehavaren

av vaktmästartjänsten vid ämbetet äro av mera kvalificerad natur än vaktmästargöromål

i allmänhet. På grund av kanslersämbetets relativt begränsade

personalorganisation och lokalutrymmen giva dylika göromål, såsom

portbevakning, budskickning inom och utom ämbetet, hämtning och sändning

av post etc., icke arbete i full omfattning åt en vaktmästare. Den

nuvarande innehavaren av tjänsten har därför i stor utsträckning — uppskattningsvis

40 ä 50 procent av arbetstiden — tagits i anspråk för mera

kvalificerat arbete, såsom ordnande av ämbetets arkiv samt koncept- och

renskrivningsarbete m. m.

Kontorsbiträde. Det vid ämbetet under de senare åren deltidsanställda

skrivbiträdet (kontorsbiträdet) har på grund av sin begränsade

arbetstid i allmänhet icke medhunnit större skrivarbeten. Dylika ha, i den

mån de icke kunnat utföras av vaktmästaren, måst i stor utsträckning utlämnas

till privat skrivbyrå, vilket för ämbetet medfört vissa extrakostnader,

vilka täckts från icke-ordinarieanslaget. Vidare har den ordinarie per
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.

sonalen vid hopade skrivgöromål måst arbeta på övertid. De sakkunniga

finna med anledning härav behovet av en heltidsanställd kvinnlig biträdesbefattning

— vid sidan av kansliskri vart jänsten — uppenbart. På grund av

arbetets art bör en kontorsbiträdesbefattning i lönegraden Ca 8 komma i

fråga.

Sakkunniga och tillfällig arbetskraft. På grund av

kanslersämbetets speciella natur och omfattning föreligger vissa tider på

året en tendens till stockning av arbetsuppgifterna. Vidare uppträda stundom

ärenden, vilka fordra speciell sakkunskap. Nämnda förhållanden medföra

behov av extra arbetskraft och av sakkunniga, hämtade utom ämbetet.

Medel härför böra beräknas under icke-ordinarieposten. Ett belopp av

3 000 kronor torde vara tillräckligt för ändamålet.

Kostnaderna för grundlöner i vederbörliga begynnelselöneklasser åt de av

de sakkunniga föreslagna befattningshavarna vid ämbetet (utom kanslern)

uppgå till 64 752 kronor. Därtill komma dels 3 000 kronor till extra arbetskraft

och sakkunniga, dels ett föreslaget belopp av 1 000 kronor till vikariats-

och övertidsersättningar. Det sammanlagda beloppet blir sålunda

68 752 kronor. De verkliga kostnaderna komma emellertid att bli något

högre på grund av de nuvarande befattningshavarnas faktiskt innehavda

löneklassplaceringar m. m. De sakkunniga räkna med ett medelsbehov under

ordinarieposten av 62 000 kronor och under icke-ordinarieposten av 12 000

kronor, eller sammanlagt 74 000 kronor.

Remissyttranden angående personalorganisationen.

Kanslern har den 31 oktober 1951 föreslagit, att det nuvarande kanslersarvodet

— 25 300 kronor — måtte förstärkas med ett lämpligt avvägt belopp,

att utgå som representationsbidrag. Därjämte har förordats, att därest

den till kansler utsedde vore innehavare av pensionsberättigande tjänst

skulle så länge han i oavbruten följd innehade kanslersämbetet i pensionshänseende

så anses som om han alltjämt kvarstode i sin tidigare befattning.

I fråga om personalbehovet i övrigt har kanslern kraftigt framhållit, att

ett oavvisligt behov föreligger av en organisatorisk och personell utbyggnad

av ämbetet. Den av de sakkunniga föreslagna personalförstärkningen är enligt

kanslerns mening icke tillräcklig. Kanslern anför följande.

Jag vill för min del och under hänvisning jämväl till vad av remissmyndigheterna

anförts betona att ett oavvisligt behov föreligger av ämbetets

utbyggnad såväl organisatoriskt som personellt. Kanslersämbetets organisation

bör nämligen vara sådan, att den möjliggör för ämbetet att nära följa

förhållandena vid universitet och högskolor och att utan för långt dröjsmål

kunna handlägga de ofta mycket svårbedömda och arbetskrävande ärenden,

som komma under ämbetets avgörande eller i vilka ämbetet har att yttra

sig. Kanslersämbetet bör också — såsom i de avgivna remissyttrandena

framhållits — vara så utrustat, att ämbetet är mäktigt att taga egna initia
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

tiv såväl i förhållande till statsmakterna som gentemot universiteten och

högskolorna. De sakkunnigas förslag innebär enligt mitt förmenande icke

den förstärkning av organisationen, som erfordras för att kanslersämbetet

skall kunna på tillfredsställande sätt bemästra sina arbetsuppgifter. Den

personalförstärkning de sakkunniga förordat inskränker sig nämligen i realiteten

till inrättandet av en amanuensbefattning och en heltidstjänst som

kontorsbiträde (nu halvtidstjänst). Den föreslagna tjänsten som förste byråsekreterare

skulle enligt de sakkunniga hållas vakant, så länge den nuvarande

amanuensen (assessorn A. Hamacher) kvarstår i tjänst. Amanuensen

skulle utan särskilt ansökningsförfarande förordnas att med vikariatslön

uppehålla förste byråsekreterarbefattningen. Genom en dylik anordning

skulle den erforderliga förstärkningen av den kvalificerade personalen icke

under flera år framåt komma till stånd. Jag vill med styrka framhålla, att

det just är avsaknaden av flera högre kvalificerade befattningshavare vid

ämbetet, som är den främsta orsaken till ämbetets nuvarande svårigheter.

Jag får erinra därom, att det sedan år 1933 visat sig nödvändigt att i stor

omfattning befria kanslerssekreteraren, som ensam har att svara för all

föredragning av de på universitetskanslerns prövning beroende ärendena,

från beredning och föredragning av de mycket talrika frågorna av löpande

natur. Sistnämnda föredragning har omhänderhafts av assessorn Hamacher;

kanslerssekreteraren har under vissa delar av åren 1933—1946 erhållit

partiell ledighet för att medhinna beredningen av riksdagspetita, remitterade

kommittébetänkanden samt ärenden rörande organisatoriska frågor

av olika slag m. m. I och med den av statsmakterna beslutade successiva

upprustningen av universitet och högskolor, vilken upprustning började

budgetåret 1946/47, accentuerades ytterligare svårigheterna för kanslersämbetet.

I anslutning till det nu anförda föreslår kanslern en viss personalförstärkning

utöver den av de sakkunniga förordade. Sålunda bör enligt kanslerns

mening förutom de föreslagna tjänsterna som förste byråsekreterare (Ca 29)

och byråsekreterare (Ca 24) finnas en för den nuvarande amanuensen,

assessorn A. Hamacher avsedd tjänst som extra föredragande med ett

arvode utöver amanuenslön av 3 600 kronor per år. Härom anför kanslern

följande.

Den gångna tidens erfarenheter giva vid handen att kanslersämbetet

icke för närvarande är i behov av att tillföras en amanuensbefattning, utan

att det för ämbetet är nödvändigt att förstärkas med en mera kvalificerad

arbetskraft. I flertalet av remissyttrandena ha förslag framställts därom,

att den av de sakkunniga föreslagna förste byråsekreterartjänsten skulle

utbytas mot en byrådirektörsbefattning i 31 lönegraden. Ehuru utan tvivel

goda skäl kunna anföras för detta förslag, är jag likväl icke nu beredd att

biträda detsamma, utan begränsar mig till att förorda inrättandet av den

av de sakkunniga föreslagna förste byråsekreterarbefattningen. En förutsättning

för att en befattning i sistnämnda lönegrad skall kunna besättas

med en därför väl kvalificerad kraft synes mig emellertid vara, att -—- därest

befattningen rekryteras från ecklesiastikdepartementet — vederbörande

icke genom sin placering i kanslersämbetet går miste om de befordringsmöjligheter

som annars eventuellt stå honom till buds i departementet.

Enligt min mening skulle det vara till stor fördel för såväl departementet

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

som för kanslersämbetet om ett visst cirkulationssystem kunde tillämpas

med avseende å tjänsterna i departementet och ämbetet. Det är mig bekant

att sedan åtskilliga år tillbaka mellan finans- (numera civil-) departementet

och statens lönenämnd ett dylikt utbyte av tjänstemän ägt rum.

Den av mig sålunda begärda förste byråsekreterartjänsten bör komma till

stånd redan från och med nästa budgetår.

Tillkomsten av denna tjänst kan emellertid icke förutses leda till någon

ändring av beredningen och föredragningen av de löpande ärendena. För

att tillförsäkra assessorn Hamacher, som tjänstgjort hos kanslersämbetet

sedan år 1920, ersättning för det honom åvilande arbetet synes det mig

nödvändigt att han kommer i åtnjutande av ett särskilt arvode som extra

föredragande. I anslutning till de sakkunnigas förslag vill jag förorda, att

detta arvode bestämmes till ett belopp av 3 600 kronor, motsvarande i runt

tal skillnaden mellan hans nuvarande amanuenslön och vikariatslön som

förste byråsekreterare i 29 lönegraden (31 löneklassen).

I fråga om tjänsten som kanslerssekreterare har kanslern framhållit, att

flertalet av de i ärendet hörda akademiska myndigheterna ansett starka skäl

tala för en förstärkning av kanslerssekreterarens ställning med hänsyn till

befogenheter och löneplacering samt förordat, att ifrågavarande befattning

uppföres i lönegraden Co 15 (= expeditionschef). Kanslern har också själv

föreslagit en uppflyttning av denna tjänst och en utvidgning av innehavarens

befogenheter. Härvidlag har kanslern anfört följande.

Även jag har kommit till den uppfattningen, att kanslerssekreterarbefattningen

bör erhålla en högre löneplacering. Jag får erinra därom, att min företrädare

i ämbetet framhållit, att praktiska skäl talade för att kanslern erhölle

bemyndigande att uppdraga åt kanslerssekreteraren att handlägga

vissa grupper av ärenden. Jag vill för min del understryka lämpligheten av

en dylik anordning, vilket innebär väsentliga fördelar för ämbetets löpande

verksamhet och även sätter ämbetet i stånd att vid kortare tids frånvaro

för kanslern fungera på tillfredsställande sätt. Givet är emellertid att

större frågor och spörsmål av principiell natur icke böra handläggas i denna

ordning. Jag föreslår alltså, att kanslern erhåller bemyndigande att delegera

beslutanderätten i härför lämpliga ärenden till kanslerssekreteraren.

Med hänsyn till de befogenheter, som sålunda böra tilldelas kanslerssekreteraren,

till arten och omfattningen av de uppgifter i övrigt, som falla på

denne befattningshavare, samt till den utbyggnad av kanslersämbetet, som

av mig nu förordats och varigenom den kanslerssekreteraren direkt underställda

personalen kommer att i icke oväsentlig mån utökas, anser jag en

lönegradsplacering i lönegraden Co 15 starkt motiverad. Genom en dylik

löneplacering tillgodoses också den icke minst viktiga synpunkten att även

framdeles till innehavare av befattningen kunna påräkna en högt kvalificerad

kraft. I samband med den ändrade lönegradsplaceringen av kanslerssekreterartjänsten

torde befattningen lämpligen böra benämnas »kanslerssekreterare

och expeditionschef».

De sakkunnigas förslag till personalorganisation i övrigt har tillstyrkts av

kanslern, dock med den ändringen att kontorsbiträdestjänsten föreslagits

placerad i Ce 8 i stället för Ca 8. Därjämte har kanslern ansett, att det belopp

om sammanlagt 4 000 kronor, som av de sakkunniga beräknats til!

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj ds ''proposition nr 137.

extra arbetskraft och sakkunniga samt vikariats- och övertidsersättningar

vore alltför knappt tillmätt och borde höjas till 6 000 kronor.

Statens lönenämnd har i anledning av de sakkunnigas förslag till personalorganisation

dels förklarat sig icke beredd att tillstyrka en uppflyttning av

expeditionsvakten, dels ifrågasatt om icke den föreslagna amanuenstjänsten

borde utbytas mot en kontorsskrivartjänst. I ett särskilt yttrande har ledamoten

av nämnden Werner tillstyrkt en placering av tjänsten som vaktmästare

(expeditionsvakt) i lönegrad 11.

Statskontoret har ansett, att den föreslagna decentraliseringen rimligen

borde medföra ett minskat personalbehov. I varje fall syntes en ökning av

antalet befattningar icke kunna komma i fråga. Statskontoret har dock ej

velat motsätta sig, att en amanuenstjänst ombildades till en förste byråsekreterartjänst

i 27 lönegraden. Vidare syntes medel böra beräknas till en

amanuens och ett deltidsanställt biträde. Ändrad löneställning för kanslibiträdet

borde övervägas endast om av biträdesutredningen verkställd översyn

gåve anledning därtill. Vaktmästartjänsten borde bibehållas i lönegrad

9.

Sveriges förenade studentkårer ha ansett den föreslagna personalorganisationen

otillräcklig och föreslagit inrättande av två förste byråsekreterartjänster.

Kontorsbiträdestjänsten har föreslagits förändrad till kanslibiträdestjänst.

Departementschefen.

Som av den lämnade redogörelsen framgått ha de sakkunniga i sitt betänkande

till en början behandlat frågan om en decentralisering av vissa

ärenden från kanslersämbetet till de lokala universitets- och högskolemyndigheterna.

De förslag, som därvid framlagts, kräva emellertid icke för sitt

genomförande riksdagens medverkan, och jag torde därför framdeles i annat

sammanhang få anmäla dem för Kungl. Maj:t. Jag har emellertid velat omnämna

dem här, eftersom varje decentralisering medför en viss minskning i

arbetsbelastningen för kanslersämbetet och alltså bör tagas i betraktande

vid bedömandet av ämbetets personalbehov. Den decentralisering, som nu

är i fråga och som i huvudsak torde böra genomföras, gäller ett betydande

antal ärenden, vilka emellertid enligt de sakkunnigas bedömande så gott

som alla äro av relativt enkel beskaffenhet. Den lättnad i arbetsbelastningen

vid kanslersämbetet, som kan uppnås genom decentraliseringen,

torde därför bli relativt ringa. Detta är även de sakkunnigas mening.

Vid bedömandet av kanslersämbetets personalbehov ha de sakkunniga

utgått från nuvarande förhållanden men förutskickat, att den framtida

utvecklingen kan komma att medföra behov av personal utöver den som

de sakkunniga föreslagit. Även jag anser mig i detta sammanhang böra utgå

från förhållandena, som de nu äro, endast med den inskränkningen — som

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Iiungl. Maj ds proposition nr 137.

även de sakkunniga räknat med — att en viss decentralisering bör ske,

medan å andra sidan vissa nya arbetsuppgifter tillkomma vid bifall till förslag,

som jag i det följande framlägger angående utvidgad samverkan mellan

universitets- och högskolemyndigheter.

De sakkunniga ha i sitt betänkande klart dokumenterat, att arbetsuppgifterna

vid kanslersämbetet år från år i hög grad ökats både kvantitativt

och kvalitativt. Uppgifterna ha enligt de sakkunnigas mening nu nått en

sådan omfattning, att en personalförstärkning vid kanslersexpeditionen är

ofrånkomlig. Denna uppfattning har också med styrka framhållits under

remissbehandlingen. För egen del kan jag helt ansluta mig till densamma.

Universitetskanslern har i sitt yttrande i ärendet framhållit, att de sakkunnigas

förslag icke innebär den förstärkning av personalorganisationen,

som erfordras för att ämbetet på ett tillfredsställande sätt skall kunna bemästra

sina arbetsuppgifter. Jag har noga övervägt de alternativ i fråga

om förstärkning av personalorganisationen, som föreligga, och anser i likhet

med kanslern, att det är nödvändigt att gå något längre än de sakkunniga

tänkt sig. Jag vill särskilt framhålla, att det är av vikt icke blott

att kanslersämbetet får en sådan organisation att de löpande förvaltningsgöromålen

kunna handläggas i behörig ordning. Därutöver måste kanslern

ges möjlighet att som den främste målsmannen för universiteten och de

övriga läroanstalter, som äro underställda honom, taga grundlig kännedom

om tillstånd och behov vid dessa läroanstalter, noga följa deras arbete och

verka för deras behöriga intressen samt, då så behövs, taga initiativ till

förbättringar eller avlägsnande av missförhållanden.

Den ställning universitetskanslern intar och de arbetsuppgifter som ankomma

på honom göra det enligt min mening motiverat med en uppräkning

av kanslersarvodet. Jag föreslår nu, att detta från och med nästa budgetår

höjes till 32 000 kronor. Den av kanslern väckta frågan om representationsbidrag

torde icke nu böra upptagas till prövning, eftersom förslag

är att vänta från 1949 års reseersättningskommitté om hur frågan om

representationsbidrag tekniskt sett bör lösas. Den av kanslern berörda pensionsfrågan

torde likaså böra prövas i annat sammanhang.

Även om vissa av universitetskanslern anförda skäl tala för en uppflyttning

av tjänsten som kanslerssekreterare till högre lönegrad, anser jag mig

likväl icke nu böra förorda en dylik åtgärd. Däremot ansluter jag mig till

förslaget, att kanslern bör erhålla bemyndigande att till kanslerssekreteraren

överlämna beslutanderätten i härför lämpliga ärenden.

Vad den administrativt utbildade personalen vid kanslersexpeditionen i

övrigt angår, tillstyrker jag inrättande av cn tjänst som förste byråsekreterare

i 29 lönegraden och cn som byråsekreterare i 24 lönegraden. I likhet

med kanslern anser jag, att det skulle vara till fördel såväl för kanslcrsämbetet

som för ecklesiastikdepartementet, om ett visst cirlculationssystem

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majrts proposition nr 137.

kunde tillämpas med avseende å dessa tjänster vid kanslersämbetet och

tjänster av motsvarande slag i departementet. Några bindande regler härutinnan

anser jag det dock ej möjligt att föreslå, men jag anser, att den

nu angivna synpunkten bör beaktas vid framtida tjänstetillsättningar i den

mån så lämpligen och rättvisligen kan ske. Jag föreslår, att förste byråsekreterartjänsten

placeras som extra ordinarie och byråsekreterartjänsten som

ordinarie.

Under en lång följd av år har assessorn A. Hamacher tjänstgjort som

amanuens vid kanslersämbetet, till att börja med i deltidsbefattning men

numera som heltidstjänstgörande. På grund av sin ålder torde han emellertid

icke böra ifrågakomma till erhållande av den förste byråsekreterartjänst

jag föreslagit inrättad. Det synes mig å andra sidan angeläget, att

kanslersämbetet även efter en omorganisation erhåller möjlighet att tillgodogöra

sig Hamachers arbetskraft och omfattande erfarenhet inom arbetsområdet.

Då jag i det föregående föreslagit inrättande av två byråsekre

ter artjänster, har jag utgått från att så skulle komma att ske. Jag

föreslår alltså, att medel även i fortsättningen beräknas till avlöning åt

Hamacher. Dennes arbete och ansvar är emellertid av den omfattning och

art, att han icke rimligen framdeles kan avlönas endast som amanuens.

Jag föreslår därför, att han i egenskap av extra föredragande erhåller ett

personligt arvode av 3 600 kronor. Vid ett rörligt tillägg av 32 (33) procent

innebär detta, att Hamachers sammanlagda avlöningsförmåner i det närmaste

komma att motsvara lönebeloppet i 31 löneklassen, löneplan 1.

Enligt vad jag under hand inhämtat, har 1947 års biträdesutredning

granskat göromålen vid den ifrågasatta kansliskrivartjänsten och funnit

en placering i 15 lönegraden motiverad. Jag föreslår därför, att den nuvarande

kanslibiträdestjänsten utbytes mot en tjänst som kansliskrivare i

lönegraden Ca 15. Däremot torde frågan om en uppflyttning av vaktmästartjänsten

i högre lönegrad icke nu böra bli föremål för bedömande.

I anledning av förslaget om inrättande av en heltidstjänst som kontorsbiträde

i stället för en deltidstjänst tillstyrker jag, att medel beräknas till

avlönande av ett biträde med lön enligt den reglerade befordringsgången.

I enlighet med kanslerns förslag torde under icke-ordinarieposten böra

beräknas i runt tal 6 000 kronor till extra arbetskraft, vikariatsersättningar

och dylikt.

Vid bifall till mitt förslag om personalorganisationen böra vederbörliga

ändringar vidtagas i personalförteckningen för universitetskanslersämbetet,

varjämte förevarande anslag för nästa budgetår bör höjas med 48 600 kronor

till 139 000 kronor. Anslaget bör fördelas på olika anslagsposter på sätt

framgår av efterföljande hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1952/53 vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för universitetskanslersämbetet,

som föranledas av vad jag i det föregående anfört;
b)

godkänna följande avlöningsstat för universitetskanslersämbetet,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Arvode till universitetskanslern ............ 32 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 42 500

3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.......... 3 600

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 36 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .. ............... 24 900

Summa kronor 139 000

c) till Universitetskansler sämbetet: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 139 000

kronor.

2. Universitetskanslersämbetet: Omkostnader.

Detta förslagsanslag är nu uppfört med 6 600 kronor och disponeras

enligt bestämmelser, som finnas införda å s. 471 i statsliggaren.

I det betänkande angående kanslersämbetets uppgifter och organisation

m. m., för vilket jag delvis redogjort under närmast föregående punkt, ha

19^9 års universitetskanslersämbetssakkunniga föreslagit, att omkostnadsanslaget

skulle höjas med 5 700 kronor till 12 300 kronor. Av denna höjning

belöpa 200 kronor på anslagsposten till sjukvård (nu förslagsvis 300),

300 kronor på anslagsposten till reseersättningar till universitetskanslern

och kanslerssekreteraren (nu förslagsvis 1 500) och 1 200 kronor på anslagsposten

till expenser (nu förslagsvis 6 300 kronor). I nu angivna delar har

höjningen motiverats med den av de sakkunniga föreslagna utökningen

av ämbetets personalorganisation samt med den inträffade allmänna kostnadsökningen.

I omkostnadsstaten för kanslersämbetet finnes under särskilda uppbördsmedel

en inkomstpost å 1 500 kronor »Bidrag från Stockholms och

Göteborgs högskolor till bekostande av kanslersexpeditionens utgifter för

expenser». Under hänvisning till det ökade statliga stödet åt nämnda högskolor

ha de sakkunniga föreslagit, att högskolornas utgifter för kanslersexpeditionens

expenser skulle överföras på kanslersämbetets omkostnadsanslag.

Nämnda inkomstpost borde därför utgå ur staten och i stället anslaget

höjas med 1 500 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

Återstoden av den föreslagna höjningen av omkostnadsanslaget hänför

sig till förslag om en ny utgiftspost å förslagsvis 2 500 kronor till Kostnader

för konferenser inför universitetskanslern. Detta förslag sammanhänger

med förslag av de sakkunniga angående en på olika sätt vidgad samverkan

mellan universitet och högskolor. Jag torde här få i korthet redogöra för

dessa förslag.

De sakkunniga ha till en början diskuterat kanslerns ämbetsområde och

uttalat, att detta, i varje fall tills vidare, i huvudsak borde ha samma omfattning

som för närvarande. Det skulle emellertid enligt de sakkunnigas

mening vara av stor betydelse om de gemensamma eller likartade problem,

som finnas för landets samtliga akademiska läroanstalter, kunde bli föremål

för gemensamma överläggningar. Två vägar vore i sådant hänseende framkomliga,

nämligen dels att utbygga och förstärka nuvarande former av samverkan,

dels att ge kanslern bemyndigande att vid behov till sig kalla representanter

för de olika läroanstalterna för samråd i aktuella ämnen.

De olika former för samverkan mellan universitet och högskolor, som

redan tidigare förekommit, äro följande, nämligen rektorskonferenser (sedan

hösten 1948), Stockholms högskolors rektorskonvent (konstituerat våren

1944, stadgar stadfästa av Kungl. Maj:t våren 1949), ämnes- och fakultetskonferenser

samt informella överläggningar inför universitetskanslern.

Vad först angår rektorsko nferenserna erinra de sakkunniga om

att 1945 års universitetsberedning i sitt betänkande del III (SOU 1947: 75)

uttalat, att rektorskonferenser skulle vara det lämpligaste organet för en diskussion

om det effektivaste utnyttjandet av vårt lands samlade vetenskapliga

resurser, utbyggandet av nya institutioner och dylikt. De sakkunniga

föreslå, att rektorskonferenserna skola fortsätta i ungefär samma omfattning

som hittills. I konferenserna böra deltaga rektorerna för samtliga kanslern

underställda läroanstalter. Någon närmare arbetsordning för rektorskonferensema

synes icke erforderlig. Konferens bör kunna hållas i Uppsala,

Lund, Stockholm, Göteborg eller Malmö. Deltagarnas rese- och traktamentskostnader

böra enligt de sakkunnigas mening bestridas av vederbörande

läroanstalts omkostnadsanslag.

I fråga om Stockholms högskolors rektorskonvent ha

de sakkunniga uttalat, att detta gjort betydande insatser. En ökad kännedom

om dess arbetsresultat syntes emellertid önskvärd. Det vore därför

värdefullt om konventets protokoll, i den mån sådana fördes, överlämnades

till ecklesiastikdepartementet och kanslersämbetet samt andra intresserade.

Universitetsberedningen har i nyssnämnda betänkande uttalat, att en

vetenskaplig upprustning förutsatte kontakt och samverkan i fråga om

forskning och undervisning samt att en sådan samverkan lämpligast syntes

främjas genom anordnandet av ämnes- och fakultetskonfe
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

renser. Dessa borde ges en fastare utformning än de hittills haft och

vara periodiskt återkommande — i regel vart fjärde år. Konferenserna,

som borde stå under överinseende av kanslern, borde organiseras på enklast

möjliga sätt. Till bestridande av de årliga kostnaderna borde beräknas ett

belopp av 30 000 kronor, att anvisas under ett särskilt riksstatsanslag.

De sakkunniga ha anslutit sig till universitetsberedningens uppfattning

om värdet av ämnes- och fakultetskonferenser och föreslagit, att kanslern

borde vara den bestämmande myndigheten i fråga om ämne, tid, plats och

deltagare. De ha ej ansett någon fix tidplan nödvändig men betonat, att

konferens ej borde äga rum alltför sällan. Det årliga behovet av konferenser

av hithörande slag har av de sakkunniga uppskattats till 6 ä 7 och de

årliga kostnaderna till omkring 20 000 kronor. Detta belopp föreslås anvisat

som ett särskilt riksstatsanslag med reservationsanslags karaktär.

För behandling av problem, som äro gemensamma eller likartade för

landets samtliga högre läroanstalter, föreslå de sakkunniga vidare anordnande

av gemensamma överläggningar inför universitetskanslern, s. k.

kanslerskonferenser. Bland ämnen, som kunna komma i fråga

för dylika överläggningar, nämnas studentsociala frågor, värnpliktsfrågor,

studiestatistik o. s. v. Dessa överläggningar böra äga rum på kanslerns

initiativ. Han bör erhålla bemyndigande att till konferens samla rektorer

och andra representanter icke blott för honom underställda läroanstalter

utan även för landets övriga vetenskapliga högre läroanstalter, nämligen

de tekniska högskolorna, handelshögskolorna, farmaceutiska institutet

samt lantbruks-, skogs- och veterinärhögskoloma. Till konferenserna böra

utöver rektorerna kunna kallas även representanter för olika lärargrupper

och andra personalkategorier samt för studenterna ävensom representanter

för verk och myndigheter, exempelvis skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen.

De sakkunniga anse, att kanslern bör ha medel till sitt förfogande för

att bestrida dels rese- och traktamentsersättningar för deltagare från lärosäten

utom sammanträdesorten, dels övriga kostnader i samband med konferenserna.

För nämnda ändamål beräknas ett belopp av 2 500 kronor bli

erforderligt, vilket föreslås anvisat under en särskild anslagspost under

kanslersämbetets omkostnadsanslag. Vid beräkningen av beloppet ha de

sakkunniga förutsatt, att utgifterna för rese- och traktamentsersättningar

för flertalet deltagare i konferenserna komma att bestridas ur de medel,

som vid universiteten m. fl. lärosäten anvisats till reseersättningar åt rektor

in. fl.

De sakkunnigas beräkning av medelsbehovet under omkostnadsanslaget

har från universitetskanslerns sida icke mött annan erinran än att han föreslagit

en uppräkning av delposten till reseersättningar till 6 000 kronor.

Kanslern har därvid framhållit, att det vore i hög grad betydelsefullt för

kanslersämbetet att kunna i erforderlig utsträckning uppehålla de direkta

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.

förbindelserna mellan ämbetet och detsamma underställda lärosäten utanför

huvudstaden.

Statskontoret, som ansett att kanslersämbetets organisation icke borde

byggas ut, har under hänvisning härtill uttalat, att expensposten icke

borde uppräknas till högre belopp än 7 000 kronor. I övrigt har statskontoret

icke haft något att erinra mot de sakkunnigas förslag rörande omkostnadsstaten

liksom ej heller mot de sakkunnigas förslag angående olika

konferenser.

Vad angår de sakkunnigas förslag till samverkan mellan universitet och

högskolor har kanslern i princip tillstyrkt bifall till desamma. Kanslern har

i likhet med de sakkunniga ansett, att det bör ankomma på honom att taga

initiativ till ämnes- och fakultetskonferenser — tanken på en fix tidsplan

avvisas alltså — samt att bestämma det ungefärliga antalet deltagare.

Kostnaderna för ämnes- och fakultetskonferenser ha av kanslern beräknats

till 25 000 kronor och kostnaderna för kanslerskonferenser till 2 500

kronor. Ifråga om behovet av medel till reseersättningar åt rektorerna för

deltagande i rektorskonferenser har kanslern i vad gäller karolinska institutet

och tandläkarhögskolan i Stockholm, vilka icke förfoga över några

anslagsmedel till reseersättningar, förklarat, att detta behov borde prövas

i samband med nämnda lärosätens anslagsäskanden för budgetåret 1953/54.

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna har tillstyrkt förslaget om anordnande

av kanslerskonferenser samt uttalat, att ämneskonferenserna

i fråga om vissa ämnen borde omfatta även de tekniska högskolorna. Överstyrelsen

har därvid förutsatt, att konferenser, i den mån de tekniska högskolorna

berördes, komme att planeras i samråd med överstyrelsen.

Även övriga ifrågavarande läroanstalter, som icke lyda under kanslern

— utom lantbrukshögskolan, som icke avgivit yttrande i ärendet — ha

anslutit sig till förslaget om kanslerskonferenser.

Styrelsen för farmaceutiska institutet har därvid uttalat, dels att det

skulle vara av värde för institutet om dess rektor bereddes tillfälle att deltaga

i de föreslagna rektorskonferenserna, dels att representanter för de

farmaceutiska vetenskapsgrenarna borde beredas tillfälle att, då anledning

därtill funnes, deltaga i ämneskonferenser.

Direktionen för handelshögskolan i Stockholm har ansett, att bestämmelserna

om anslag till ämneskonferenser borde utformas så att det bleve

möjligt att bekosta deltagande i nordiska ämneskonferenser i företagsekonomi.

Vidare borde högskolans lärare i övriga ämnen beredas tillfälle att

deltaga i de ämnes- och fakultetskonferenser som kanslern eventuellt komme

att anordna i dessa ämnen. Högskolan vore villig att på kallelse sända

representanter till kanslerskonferenser. Därvid förutsattes, att resekostnads-

och traktamentsersättningar skulle kunna utgå till dessa representanter.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

Styrelsen för handelshögskolan i Göteborg har i fråga om kanslerskonferenserna

uttalat samma uppfattning som direktionen för högskolan i

Stockholm.

Sveriges förenade studentkårer ha föreslagit, att representanter för studenterna

regelmässigt skola kallas till de olika föreslagna konferenserna

liksom till sammanträden med Stockholms högskolors rektorskonvent. Beträffande

ämnes- och fakultetskonferenserna ha studentkårerna uttalat, att

dessa borde anordnas efter en fix tidsplan och oftare än de sakkunniga

syntes ha förutsatt samt att bestämda föreskrifter skulle meddelas an,

gående olika kategoriers deltagande i dessa konferenser.

Departementschefen. I arbetet vid universitet och högskolor torde ständigt

uppkomma problem, som äro likartade eller gemensamma för olika

lärosäten, problem som röra forskning och undervisning, administration,

studentsociala frågor o. s. v. Det torde icke råda något tvivel om att lösningen

av dessa problem ofta kan främjas genom diskussion och samråd

mellan de olika lärosätena. I det föregående ha redovisats de olika former

av samverkan, som vuxit fram under årens lopp. Såväl universitetsberedningen

som 1949 års universitetskanslersämbetssakkunniga ha föreslagit en

utbyggnad och intensifiering av dessa. Eftersom sistnämnda sakkunniga

ifrågasatt en viss medelsanvisning under kanslersämbetets omkostnadsanslag

till s. k. kanslerskonferenser torde jag här i ett sammanhang få behandla

de olika hithörande förslag som nu föreligga.

Jag vill först framhålla, att en utvidgad samverkan enligt min mening

bör eftersträvas. Denna samverkan bör emellertid icke låsas i allt för fasta

former. Organisationen bör i stället vara sådan, att de från tid till annan

skiftande behoven smidigt kunna tillgodoses. Min principuppfattning är

den, att vissa ekonomiska möjligheter till överläggningar böra skapas och

att det i stor utsträckning bör ligga i universitetskanslerns hand att disponera

över dessa möjligheter.

Vad först angår rektorskonferenserna torde dessa böra fortsätta i ungefär

samma omfattning som hittills. Som de sakkunniga framhållit synes

det lämpligt, att även tandläkarhögskolornas rektorer deltaga. Konferenserna

böra kunna förläggas till Uppsala, Lund, Stockholm, Göteborg eller

Malmö. Någon särskild medelsanvisning till täckande av kostnaderna —

huvudsakligen rese- och traktamentskostnader — ifrågasätter jag icke nu.

Vid flertalet av de under kanslern lydande lärosätena finnas nämligen anslagsmedel

till bestridande av reseersättningar åt rektor m. fl. Dessa anslagsmedel

torde framdeles få disponeras för resor till rektorskonferenser

även i de fall, då så icke kan ske enligt nuvarande bestämmelser.

Vad de sakkunniga anfört angående Stockholms högskolors rektorskonvents

verksamhet synes icke påkalla något yttrande från min sida.

2 — B ihan g till riksdagens protokoll 1052. 1 saml. Nr 137.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 187.

Ämnes- och fakultetskonferenser kunna säkerligen icke minst i studieplansfrågor

vara av mycket stort värde. I likhet med de sakkunniga anser

jag det därför önskvärt, att medel regelbundet stå till förfogande för anordnande

av dylika konferenser huvudsakligen för bestridande av deltagarnas

rese- och traktamentskostnader. Jag ansluter mig också till de sakkunnigas

förslag angående kanslerns medverkan vid konferenserna. Han

bör alltså vara den bestämmande myndigheten i avseende å ämne, tid,

plats och deltagare men behöver ej därför vara personligen närvarande.

Även dessa konferenser torde komma att förläggas till Uppsala, Lund,

Stockholm, Göteborg eller Malmö.

De sakkunniga synas ha utgått från att i konferenserna icke skola deltaga

representanter för läroanstalter, som icke lyda under kanslern. I den

mån sakskäl tala därför synes emellertid något hinder icke böra möta att

kanslern till konferens inbjuder även representanter för dylika läroanstalter,

såsom farmaceutiska institutet och de tekniska högskolorna. Vidare

synes det — som de sakkunniga förutsatt — ofta kunna vara lämpligt, att

skolöverstyrelsen blir representerad vid ämnes- eller fakultetskonferens. I

den mån tillgängliga anslagsmedel förslå därtill bör även i nu nämnda fall

resekostnads- och traktamentsersättning kunna utgå. Däremot kan jag

icke tillstyrka, att de anslagsmedel, som jag anser böra anvisas till ämnesoch

fakultetskonferenser, skola få disponeras även för de av handelshögskolan

i Stockholm omnämnda nordiska konferenserna i företagsekonomi.

Universitetskanslern har ansett ett belopp av 25 000 kronor erforderligt

för bestridande av kostnaderna för ämnes- och fakultetskonferenser. Häremot

har jag icke funnit anledning till erinran. Jag avser att i det följande

under rubriken Gemensamma universitetsändamål: Ämnes- och fakultetskonferenser

föreslå Kungl. Maj:t att för ändamålet äska ett reservationsanslag

av 25 000 kronor.

Det förslag om s. k. kanslerskonferenser, som de sakkunniga lagt fram,

har av de berörda läroanstalterna mötts med stort intresse. Det synes också

sannolikt, att konferenser av detta slag skola kunna främja goda lösningar

av gemensamma akademiska problem, och jag ansluter mig därför till sakkunnigförslaget.

I enlighet med detta torde ett belopp av 2 500 kronor

böra beräknas för bestridande av vissa med konferenserna förenade kostnader.

Beloppet torde böra upptagas som en förslagsvis betecknad post

under kanslersämbetets omkostnadsanslag. Posten bör icke få överskridas

utan Kungl. Maj:ts medgivande.

Vad angår medelsanvisningen under förevarande anslag i övrigt tillstyrker

jag de sakkunnigas av kanslern förordade förslag om höjning av sjukvårdsposten

med 200 kronor och expensposten med 1 200 kronor. Anslagsposten

till reseersättningar till universitetskanslern och kanslerssekreteraren

torde böra höjas med 1 500 kronor till 3 000 kronor. Jag tillstyrker

vidare förslaget om slopande av inkomstposten Bidrag från Stockholms

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137. 19

och Göteborgs högskolor om 1 500 kronor. Anslaget bör därför höjas med

motsvarande belopp.

Anslaget i sin helhet bör vid bifall till vad jag här föreslagit höjas med

6 900 kronor till 13 500 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Universitetslcansler3ämbetet: Omkostnader för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 13 500

kronor.

3. Uppsala universitet: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1950/51 ............................. 5 157 000 5 467 284

1951/52 (statsliggaren s. 471) .......... 4 955 200

1952/53 (förslag)...................... 8 415 000

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har det större akademiska konsistoriet

framlagt åtskilliga förslag, vilkas genomförande skulle kräva en

ganska betydande anslagshöjning. Konsistoriet har därvid inledningsvis

framhållit, att den upprustning, som ägt rum till följd av beslut av 1946

och 1947 års riksdagar ej ens tillnärmelsevis kunnat fullföljas. Penningvärdets

fall i förening med uteblivandet av anslagshöjningar, som torde få

anses som en naturlig följd av redan genomförda utvidgningar, hade i stället

under de senaste åren avsevärt försämrat universitetets ställning i fråga om

tillgång till såväl personal som materiel. Trots att skyndsamma åtgärder för

en ökning av universitetets utbildningskapacitet mot bakgrunden av den

brist på akademiskt utbildad arbetskraft, som för närvarande råder inom

vissa fack, måste anses vara av nöden, har konsistoriet nu med hänsyn till

det ekonomiska läget inskränkt sig till att framföra allenast de önskemål,

vilkas förverkligande skulle tillgodose de mest trängande och elementära

behoven. Huvudparten av de framställda kraven äro sålunda motiverade av

universitetets otillräckliga resurser för utbildning till ämbetsexamina och

lägre examina.

Kanslern har ansett sig kunna i huvudsak instämma i av konsistoriet

framlagda synpunkter rörande universitetets anslagsbehov. De förslag, som

kanslern fört fram i fråga om avlöningsanslaget, framgå av följande sammanställning.

1. Professur i franska språket och litteraturen.

2. Laboratur i matematik i stället för befattning som biträdande lärare.

3. Personlig professur i medicinsk biokemi för docenten E. A. Stenhagen.

4. Förste amanuens i stället för andre amanuens vid teologiska seminariet.

5. Höjning av teologiska fakultetens kursanslag från 4 000 till 5 000 kronor

och av juridiska fakultetens från 24 000 till 29 000 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ta proposition nr 137.

6. Arvodeshöjning för två biträdande lärare i kliniska ämnen vid medicinska

fakulteten samt nyanställning av en dylik lärare m. m. (sammanlagd

kostnad 6 400 kronor).

7. Biträdande lärare i radioterapi (kostnad 2 250 kronor).

8. Tilläggsarvode å 1 000 kronor åt universitetslektorn i svenska språket.

9. Biträdande lärare i fonetik, varvid nu utgående kursanslag å 4 000

kronor indrages och förste assistentbefattningen vid fonetiska institutionen

ersättes med en förste amanuensbefattning.

10. Biträdande lärare i kulturgeografi med ekonomisk geografi.

11. Höjning av humanistiska sektionens kursanslag.

12. Personligt forskarstipendium åt docenten i romanska språk Carin

Falilin.

13. Biträdande lärare i fysikalisk kemi och ytterligare en förste amanuens

vid fysikalisk-kemiska institutionen.

14. Ett nytt docentstipendium vid juridiska fakulteten.

15. Andre amanuens vid seminariet för nordisk och jämförande folklivsforskning.

16. Andre amanuens vid institutionen för psykologi och pedagogik.

17. Ytterligare en förste assistent och en förste amanuens vid biokemiska

institutionen.

18. Ytterligare en förste amanuens vid zoofysiologiska institutionen.

19. Andre amanuens i limnologi.

20. Höjning av arvodet till läraren i utförande av ritningar för vetenskapliga

ändamål in. m.

21. Genomförda arvodeshöjningar för i delstat I av avlöningsstaten avsedd

personal (kostnad 321 000 kronor).

22. Uppflyttning av överbibliotekarietjänsten från lönegraden Ca 37

till Co 15.

23. Två lörste biblioteksassistenter i Ca 19 vid universitetsbiblioteket.

24. Reproduktionsföreståndare i Ca 13 vid biblioteket.

25. Utbyte av tio kontorsbiträdestjänster mot samma antal biblioteksbiträdestjänster.

26. Placering av universitetsbibliotekets två tamburvakter i lönegraden

Ce 5 och av dess nattvakt i Ce 9.

27. Höjning av arvodet till biträdande nattvakten vid universitetsbiblioteket.

28. Ökad medelsanvisning till extra arbetshjälp m. m. vid biblioteket

(kostnad 1 000 kronor).

29. Ordinariesättning av tre extra ordinarie tjänster.

30. Höjning av arvodet till siffergranskaren i räntekammaren.

31. Tre biträden i Cf 4—Ce 8, avsedda främst för duplicering av seminarieuppsatser.

32. Laboratoriebiträde i Ce 11 vid geografiska institutionens reproduktionsverkstad.

33. Kanslibiträde i Cell vid obstetrisk-gynekologiska kliniken.

34. Tre biträden i Cf 4—Ce 8, varav ett för centrallaboratoriet, ett för

zoofysiologiska institutionen och ett för kemiska institutionen.

35. Diskbiträde i Ce 6 vid hygienisk-bakteriologiska institutionen.

36. Instrumentmakare i Ce 14 vid astronomiska observatoriet.

37. Institutionsvaktmästare i Ce 13 vid farmakologiska institutionens instrumentverkstad

.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts •proposition nr 137.

38. Glasblåsare i Ce 14 vid de kemiska institutionerna.

39. Laboratorieintendent i Ce 24 vid de kemiska institutionerna.

40. Ökad medelsanvisning för avlönande av tillfälligt anställd personal vid

drätselverket (kostnad 7 000 kronor).

41. Uppflyttning i högre löneklass av icke-ordinarie personal (kostnad

8 000 kronor).

42. Uppräkning med 320 000 kronor av anslagsposten till rörligt tillägg

(nu 195 000 kronor).

I fråga om de framlagda förslagen inhämtas av handlingarna i ärendet

bland annat följande.

2. Laboratur i matematik i stället för befattning

som biträdande lärare. Förslag härom framlades redan i petita

till förra årets riksdag och tillstyrktes även då av kanslern. Denne erinrade

därvid om att vid Lunds universitet funnes — förutom en biträdande lärarbefattning

i matematik — en personlig laboratur i ämnet. Förslaget framfördes

emellertid icke till riksdagen och en i ämnet väckt motion (I: 431),

vars yrkande överensstämde med universitetsmyndigheternas äskande, lämnades

av riksdagen utan bifall. Statsutskottet vitsordade likväl i avgivet

utlåtande (nr 168), att i och för sig goda skäl kunde åberopas för ett bifall

till motionen, ehuru utskottet i rådande ekonomiska läge icke ansåg sig böra

biträda densamma.

Kanslern upprepar nu i likhet med konsistoriet ifrågavarande förslag och

anför därvid följande.

Jag vill understryka, att den på senare tid alltmer accentuerade bristen

på läroverkslärare i förevarande ämne gör behovet av den förordade laboratorstjänsten

allt mer framträdande. Anmärkas må även, att 1945 års universitetsberedning

i sitt betänkande, del VI, framhållit, att den föreslagna

omändringen av lärarkrafterna i matematik i Uppsala omedelbart borde

komma till stånd.

3. Personlig professur i medicinsk biokemi för docenten

E. A. Stenhagen. Även detta förslag har förts fram i föregående

års petita och då tillstyrkts av kanslern. Vid anmälan av denna fråga

i propositionen 1951:137 (s. 8) anförde dåvarande föredraganden följande.

Det torde icke kunna råda någon tvekan om att docenten E. A. Stenhagens

vetenskapliga verksamhet varit i sällsynt grad framstående och framgångsrik.

I betraktande härav skulle det i och för sig vara synnerligen välmotiverat

att inrätta en personlig professur för honom och därigenom förbättra

hans möjligheter till fortsatt värdefull forskning. Med hänsyn till de

oavvisliga kraven på återhållsamhet i fråga om anslagsökningar ävensom

till att tiden för Stenhagens innehav av forskarstipendium icke utgår förrän

efter nästa budgetår anser jag dock, att något förslag om en personlig professur

för honom icke bör läggas fram redan i år.

Under hänvisning till vad sålunda anförts samt till att Stenhagens innehav

av forskarstipendium utgår den 31 december 1952 har kanslern nu bi
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

trätt en av konsistoriet gjord framställning om inrättande från och med den

1 januari 1953 av ifrågavarande professur. Kanslern har också liksom för

innevarande budgetår förklarat sig beredd att, därest riksdagen beslutade

inrätta den föreslagna personliga professuren, ställa ett årligt belopp av

6 500 kronor till förfogande ur C. F. Liljewalchs fond för personliga professurer

som bidrag till avlöning åt Stenhagen.

6. Arvodeshöjning för två biträdande lärare i kliniska

ämnen vid medicinska fakulteten samt nyanställning

av en dylik lärare m. m. Konsistoriets härvidlag

framlagda, av kanslern tillstyrkta förslag innebär en ökad medelsanvisning

av 6 400 kronor, vars fördelning framgår av efterföljande sammanställning.

ökning

1) höjning från 2 850 till 4 000 kronor av arvodet till vardera av

biträdande lärarna i pediatrik och röntgendiagnostik........ 2 300

2) anställande av ytterligare en biträdande lärare i pediatrik för

att möjliggöra anordnandet av en tredje kurs i nämnda ämne 4 000

3) anordnande av en tredje kurs i skyddskoppympning........ 100

Summa kronor 6 400

Behovet av utökad kursundervisning i de ämnen, varom här är fråga, utgör

det huvudsakliga motivet för den äskade anslagsökningen. Den för biträdande

lärarens i röntgendiagnostik del begärda höjningen anses dock

angelägen redan med hänsyn till undervisningens nuvarande omfattning.

7. Biträdande lärare i radioterapi. I samband med professorn

H. F. Laurells avgång hösten 1949 från den för honom inrättade personliga

professuren i »medicinsk radiologi» inrättades en professur i röntgendiagnostik.

Alltsedan dess har en självständig företrädare för specialiteten

radioterapi saknats i Uppsala. Önskemål om en tillfredsställande representation

av denna specialitet framfördes av direktionen för akademiska

sjukhuset redan i fjolårets petita. Detta önskemål fördes emellertid icke

vidare till 1951 års riksdag, och en i ämnet väckt motion (II: 499) lämnades

av riksdagen utan bifall. Statsutskottet framhöll likväl i avgivet utlåtande

(nr 151) att den uppkomna situationen snarast borde läggas till rätta.

Konsistoriet har nu hemställt, att en befattning som laborator i radioterapi,

tillika överläkare vid akademiska sjukhusets radioterapeutiska avdelning,

måtte inrättas från och med nästa budgetår. — För den händelse att detta

förslag icke skulle vinna statsmakternas bifall har direktionen för akademiska

sjukhuset i sina anslagsäskanden för nästa budgetår anhållit, att en

extra överläkartjänst i radioterapi måtte inrättas vid sjukhuset.

Kanslern, som funnit förevarande spörsmål främst vara att betrakta som

en sjukvårdsangelägenhet, har — med avstyrkande av konsistoriets hemställan

— biträtt direktionens alternativt framställda förslag och i anslut
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Majds proposition nr 137.

ning härtill beräknat arvode för en biträdande lärare i radioterapi med

belopp, motsvarande det som vid universitetet i Lund utgår till en biträdande

lärare i ämnet eller 2 250 kronor.

11. Höjning av humanistiska sektionens kursanslag.

Detta anslag är nu uppfört med 19 900 kronor. Konsistoriet har för

vissa närmare angivna ändamål hemställt om en anslagshöjning med 22 000

kronor. Kanslern tillstyrker för sin del en uppräkning av förevarande anslag

med 12 000 kronor, varav 10 000 kronor för kurser vid undervisning i

engelska, franska och tyska samt 2 000 kronor för undervisning i röst- och

tal vård.

19. Andre amanuens i limnologi. Förslag härom framlades

redan i petita till 1950 och 1951 års riksdagar och tillstyrktes då av kanslern

men vann ej statsmakternas bifall.

Matematisk-naturvetenskapliga sektionen har nu återupprepat detta förslag

och därvid anfört bland annat följande.

Färdigställandet av det nya limnologiska laboratoriet vid sjön Erken

har fortskridit så långt att laboratoriet beräknas kunna tagas i bruk i maj

1952. Med hänsyn härtill skulle det vara synnerligen olyckligt — icke minst

med tanke på den obligatoriska kurs som i juli enligt gällande studieplaner

skall hållas vid laboratoriet — om laboratoriet icke från och med den 1 juli

1952 erhölle den föreslagna andre amanuensbefattningen. Utöver föreståndaren

finnes nämligen ingen som helst personal knuten till laboratoriet.

Kanslern vitsordar ånyo behovet av ifrågavarande andre amanuens, i vars

åligganden bör ingå att under tre sommarmånader utöva tillsyn över Erkenlaboratoriets

skötsel och vård, och tillstyrker därför ännu en gång förslaget.

20. Höjning av arvodet till läraren i utförandeav

ritningar för vetenskapliga ändamål m. m.Konsistoriet

har motiverat sitt härutinnan framlagda förslag på följande sätt.

Ifrågavarande befattningshavare, som tidigare huvudsakligen arbetat

inom den geografiska institutionen, har under senare år alltmer tagits i anspråk

för handledning i reproduktion av biologiskt material, en verksamhet,

som fått allt större betydelse för de studerande och för den underordnade

tekniska personalen. Undervisningsskyldigheten utgör 125 timmar årligen,

och arvodet har sedan år 1941 utgått med 750 kronor. Timantalet har visat

sig otillräckligt, och arvodet måste betecknas som oskäligt lågt. Enligt konsistoriets

förmenande bör därför undervisningsskyldigheten utökas till 150

timmar och arvodet höjas till 1 800 kronor.

Kanslern biträder konsistoriets förslag.

2G. Placering av universitetsbibliotekets två tamburvakter

i lönegraden Ce 5 och av dess nattvakt

i Ce 9. Den ena av tamburvakterna är heltidsanställd mot ett årsarvode

av 2 655 kronor, medan den andra för fem timmars daglig tjänstgöring åt
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts ■proposition nr 137.

njuter ett arvode av 1 740 kronor för år. Till nattvakten utgår årligen

arvode med 4 458 kronor. Önskemål om en förbättrad löneställning för

dessa befattningshavare framställdes redan i fjolårets petita men upptogs

icke till behandling vare sig av kanslern eller Kungl. Maj:t. Motioner i

ämnet väcktes dock vid 1951 års riksdag (1:432 och 11:565). I förstnämnda

motion hemställdes om lönegraden Ce 5 för tamburvakterna och

Ce 7 för nattvakten, medan den sistnämnda motionens yrkande överensstämde

med det nu framlagda förslaget. I motionen I: 432 framhölls, bland

annat, att det varit förenat med betydande svårigheter för biblioteket att

med erbjudande av dessa lönevillkor anställa och behålla personal. Statsutskottet

fann sig i avgivet utlåtande (nr 168) icke böra tillstyrka bifall

till motionsyrkandena. Då ifrågavarande befattningshavares löneställning

onekligen måste betraktas som förhållandevis låg, ansåg sig utskottet

dock kunna utgå ifrån, att Kungl. Maj:t hade sin uppmärksamhet riktad

på befattningarnas lämpliga löneplacering. Vad sålunda förekommit har

konsistoriet åberopat till stöd för sitt nu framförda förslag, vilket biträtts

av kanslern.

27. Höjning av arvodet till biträdande nattvakten

vid universitetsbiblioteket. Till denne befattningshavare

utgår nu ett årligt arvode av7 875 kronor. Även detta arvode har

konsistoriet funnit oskäligt lågt och därför förordat en uppräkning av detsamma

med 425 kronor till 1 300 kronor. Kanslern har ej funnit anledning

till erinran mot konsistoriets förslag.

28. Ökad medelsanvisning till extra arbetshjälp

m. m. vid biblioteket. Kanslern har härom anfört bland annat följande.

Från anslagsmedlen till ökat öppethållande av läsesalar, extra arbetshjälp,

renskrivning m. m. bestridas för närvarande de extra kostnader, som uppkommit

genom att innehavarna av tre kontorsbiträdesbefattningar enligt av

mig meddelat beslut förordnats att uppehålla kanslibiträdesbefattningar i

lönegraden Cg 11. Jag har redan tidigare föreslagit, att dessa tjänster skola

förändras till extra ordinarie biblioteksbiträdesbefattningar i 11 lönegraden.

Vid bifall härtill komma de anslagsmedel, varom här är fråga, att tillgodoföras

ett belopp av 2 304 kronor, motsvarande den extra kostnad, som

genom angivna anordning belastar dem. På grund härav och då jag i det

föregående också tillstyrkt inrättandet av två nya befattningar som förste

biblioteksassistenter anser jag mig icke böra förorda annan höjning av dessa

anslagsmedel än med 1 000 kronor.

29. Ordinariesättning av tre extra ordinarie tjänster.

Konsistoriet har begärt att följande tjänster måtte ordinariesättas,

nämligen tjänsten som preparator i lönegraden Ce 14 vid fysikalisk-kemiska

institutionen, som kansliskrivare i Ce 15 vid kansliet och som kassör i Ce 15

vid drätselverket. Till stöd härför har framhållits i huvudsak följande.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. May.ta proposition nr 137.

De tjänster det här gäller kunna icke undvaras utan behovet av dem kommer

att bestå. De personer, som nu bekläda dem, inneha emellertid samtidigt

ordinarie tjänster i lägre lönegrader. Sistnämnda tjänster måste följaktligen

uppehållas av vikarier med vikariatslön. Detta medför givetvis

vissa olägenheter i rekryterings- och andra avseenden. Den förordade ordinariesättningen

synes därför konsistoriet ur alla synpunkter lämplig.

Kanslern biträder konsistoriets förslag.

30. Höjning av arvodet till siffergranskaren i räntekammaren.

Detta arvode är för närvarande uppfört med 1 000 kronor.

Konsistoriet har nu — under åberopande av att vederbörande befattningshavares

arbetsbörda under senare år väsentligt ökats — hemställt om

en uppräkning av förevarande arvode med 800 kronor till 1 800 kronor.

Kanslern tillstyrker bifall till framställningen.

36. Instrumentmakare i Ce 14 vid astronomiska obser

vatoriet. Behovet av en dylik befattningshavare framhölls redan i

petita till fjolårets riksdag och vitsordades även då av kanslern. Konsistoriet

understryker nu särskilt vikten av att observatoriets dyra och ömtåliga

instrumentutrustning handhaves och vårdas av fast anställd personal. Kanslern

biträder ånyo konsistoriets framställning.

38. Glasblåsare i Ce 14 vid de kemiska institutionerna.

Inrättandet av en sådan tjänst skulle enligt konsistoriets förmenande

möjliggöra ekonomiska besparingar och innebära en viktig rationalisering

av arbetet. Kanslern har funnit starka skäl anförda för ett bifall till

förslaget.

39. Laboratorieintendent i Ce 24 vid de kemiska

institutionerna. Matematisk-naturvetenskapliga sektionen har, efter

framställning från professorerna Svedberg, Hägg, Tiselius och Claesson,

hemställt, att en sådan tjänst måtte inrättas.

Konsistoriet, kanslern och statens organisationsnämnd ha tillstyrkt ifrågavarande

framställning. Konsistoriet har därvid känt sig övertygat om

tjänstens synnerliga vikt för de stora institutioner det här gäller. Dessa,

som lokalt hänga nära samman, samarbeta nämligen intimt och äga en stor

och ytterst värdefull instrumentuppsättning, vars rationella handhavande

är en krävande och viktig uppgift. Mot den föreslagna lönegradsplaceringen

har kanslern ej heller haft något att invända. Statens organisationsnämnd

har uttalat bland annat följande.

Inrättandet av den begärda tjänsten, vars innehavare skulle ha till uppgift

att samordna och verkställa inköp av instrument och material samt

övervaka förrådshållning och reparation av instrument, synes mot bakgrunden

av de stora värden, som här stå på spel, vara ekonomiskt motiverat.

Genom att företaga systematisk undersökning av inköpsmöjligheterna

samt genom verkställandet av erforderliga inköp torde den blivande tjänst
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

innehavaren i väsentlig grad avlasta institutionsföreståndarna i detta avseende

och därigenom ge dem möjlighet till ökade insatser inom forskningen.

Tjänstinnehavarens arbetsområde torde vidare efter ett par år

böra utvidgas till att avse även den fysiska institutionen. Föreståndarna

vid sistnämnda institution äro nämligen också i behov av motsvarande

avlastning och ett nära samband såväl lokalt som i fråga om arbetsuppgifter

föreligger mellan institutionerna i fråga. När nu pågående upprustning

av de kemiska institutionerna slutförts, vilket kan beräknas vara fallet

om ungefär två år, torde laboratorieintendenten ha möjlighet att medhinna

planering av inköp in. m. även för den fysiska institutionens räkning.

42. Uppräkning med 320 000 kronor av anslagsposten

till rörligt tillägg. Den förordade uppräkningen betingas

av 1951 års riksdags beslut angående höjning av grundlöner enligt

statens löneplansförordning.

Vidare har kanslern i ärendet framlagt följande särskilda förslag, nämligen

den 18 september 1951 om förändring av den nuvarande arvodesbefattningen

som idrottslärare till en tjänst i lönegraden Ce 23, den 12

oktober 1951 om ökning av anslagsposten till avlöningar till arbetare vid

botaniska trädgården, den 6 november 1951 om dubblering av kursundervisningen

i botanik och zoologi, den 28 december 1951 om arvodesförbättring

för vissa biträdande lärare m. fl. vid teologiska fakulteten och den 29

januari 1952 om höjning av arvodet till en läkare för övervakande av studenternas

hälsovård.

Av tillgängliga handlingar inhämtas bland annat följande.

Ökning av anslagsposten till avlöningar till arbetare

vid botaniska trädgården. Denna anslagspost är nu

uppförd med 82 000 kronor. I särskild skrivelse, varvid fogats yttrande av

universitetets drätselnämnd jämte vissa i ämnet avgivna promemorior, har

nu konsistoriet hemställt om en uppräkning av ifrågavarande anslagspost

med 40 000 kronor till 122 000 kronor. Av handlingarna i ärendet inhämtas

bland annat följande.

Enligt beslut av 1938 års riksdag är för arbetare vid Uppsala stads parkförvaltning

gällande kollektivavtal tillämpligt jämväl å arbetare vid botaniska

trädgården. Den 6 juni 1951 har ett nytt sådant avtal med retroaktiv

tillämpning från och med den 1 januari 1951 slutits. Detta har för botaniska

trädgårdens vidkommande medfört så väsentligt ökade kostnader

för arbetslöner, att den begärda uppräkningen med 40 000 kronor befunnits

erforderlig. För vissa arbetare uppgår sålunda timlöneökningen till 40

procent av den förutvarande lönen, varjämte de för övertid fastställda ersättningsbeloppen

mer än fördubblats.

Kanslern tillstyrker ifrågavarande framställning.

Dubblering av kurs undervisningen i botanik och

zoologi. Konsistoriet har, efter framställning från matematisk-naturvetenskapliga

sektionen, för sådant ändamål hemställt om ett anslag av

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. May.ts proposition nr 137.

28 310 kronor, varav 21 060 kronor till avlöningar och 7 250 kronor till

materiel. Den för avlöningar begärda medelsanvisningen avses för tillgodo
-

seendet av följande ändamål.

1. Särskilt arvode till biträdande läraren i botanik, särskilt fysiologi

och anatomi............................................. 3 000

2. Särskilt arvode till en av förste amanuenserna vid de botaniska

institutionerna, motsvarande skillnaden mellan arvode för förste

assistent och förste amanuens.............................. 5 220

3. Arvode till en andre amanuens i botanik.................... 3 480

4. Arvode till en andre amanuens för vertebratkurserna.......... 3 480

5. Arvode till en andre amanuens i zoofysiologi................ 3 480

6. Arvode för ytterligare en kurs i marin zoologi vid Klubbans biologiska

station........................................... 2 400

Summa kronor 21 060

Till stöd för de föreslagna dubbleringsåtgärderna har åberopats, förutom

rådande brist på biologilärare, att inemot hälften av antalet sökande till de

kurser det här gäller eljest måst avvisas.

Kanslern erinrar till en början om att han i sitt utlåtande över konsistoriets

petita för nästa budgetår för zoofysiologiens del biträtt allenast förslaget

om anställande av en förste amanuens men ej yrkandet om inrättande

av biträdande lärarbefattning. Vid genomförandet av den nu ifrågasatta

kursdubbleringen torde enligt kanslerns mening behov av bägge dessa befattningar

föreligga. Kanslern anser sig därför nu böra tillstyrka bifall såväl

till inrättandet av nyssnämnda biträdande lärarbefattning som till förslaget

i övrigt.

Arvodesförbä11r i ng för vissa biträdande lärare

m. fl. vid teologiska fakulteten. Arvoden utgå för närvarande

till läraren i kyrkosång med 2 900 kronor, till direktorn vid praktisk-teologiska

institutet med 4 800 kronor, till assistenten vid nyssnämnda institut

med 3 600 kronor och till läraren i kyrkorätt med 1 000 kronor. Under framhållande

av att dessa arvodesbelopp icke stode i rimlig proportion till

vederbörande befattningshavares arbetsuppgifter och tjänstgöringsskyldighet

anhöll konsistoriet i sina anslagsäskanden för nästa budgetår om en

uppräkning av dem till respektive 6 400, 9 660, 6 400 och 3 200 kronor.

Kanslern, som under hand inhämtat, att utredning påginge angående höjning

av ifrågavarande arvoden, ansåg sig emellertid icke då kunna biträda

konsistoriets framställning. Efter förnyad framställning från konsistoriet

har kanslern likväl nu frångått sin tidigare intagna ståndpunkt och tillstyrkt

bifall till de av konsistoriet begärda arvodeshöjningarna.

Höjning av arvodet till en läkare för övervakande

av studenternas hälsovård. Detta arvode är nu uppfört

med 4 000 kronor. Konsistoriet har hemställt om en uppräkning av arvodet

med 4 000 kronor till 8 000 kronor. Av tillgängliga handlingar inhämtas i

denna fråga bland annat följande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. May.ts proposition nr 137.

Enligt av kanslern utfärdad instruktion har vederbörande befattningshavare

att under lästerminerna tre dagar i veckan hålla mottagning minst

1 timme för vid universitetet inskrivna studenter. De erfarenheter, som

hittills vunnits av studentläkarens arbete, visa, att en mottagning på lägst

1 timme innebär en genomsnittlig arbetstid av 2 % till 3 timmar. Studentläkarens

arbetstid uppgår sålunda till i genomsnitt cirka 8 timmar per

vecka. Därutöver komma de övriga med befattningen förenade arbetsuppgifterna,

vilkas omfattning dock svårligen kan angivas i exakt tid. En jämförelse

med de arvoden, som på skilda håll utgå till arvodesanställda läkare,

visar, att det för studentläkaren fastställda arvodet ej kan anses tillfredsställande

i all synnerhet icke mot bakgrunden av den försämring av penningvärdet,

som inträffat under de senaste åren. Enligt av läkarförbundet

för motsvarande arvodestjänster tillämpade normer utgår ersättning för

en läkartjänst av den karaktär det här gäller med 1 500 kronor per veckotimme

och år. Vid en genomsnittlig arbetstid av 8 timmar per vecka skulle

sålunda ersättningen uppgå till 12 000 kronor per år vid tjänstgöring hela

året. Då studentläkarens tjänstgöring inskränker sig till ett läsår, d. v. s.

8 månader, torde arvodet i förevarande fall böra bestämmas till 8 000

kronor.

Kanslern biträder konsistoriets framställning.

I 1949 års revisionsberättelse angående statsverket ha riksdagens revisorer

i fråga om universitetens reservfonder bland annat uttalat, att den

nu tillämpade ordningen, enligt vilken besparingar å vissa avlönings- och

stipendiemedel tillföras universitetens reservfonder för att sedan tagas i

anspråk för materielanskaffning och liknande ändamål, vore principiellt

otillfredsställande. I utlåtande nr 177 har statsutskottet vid 1950 års riksdag

anslutit sig till revisorernas uppfattning på denna punkt samt uttalat,

att frågan om en ändring härvidlag lämpligen borde prövas i samband

med det förslag till lönereglering för professorer m. fl. vid universiteten

och de statliga högskolorna, som enligt propositionen 1950:41 beräknats

kunna föreläggas 1951 års riksdag. Skäl syntes jämväl föreligga för att

riksdagen årligen liölles underkunnig om det sätt på vilket respektive

reservfonder utnyttjades.

I anledning av vad sålunda förekommit har från vederbörande räntmästare

inhämtats uppgifter angående dispositionen under budgetåret

1950/51 av reservfonden vid Uppsala universitet. Av dessa uppgifter framgår,

att denna reservfond under nämnda budgetår disponerats på följande

sätt.

Undervisning .......................................... 3 350: —

Extra personal ......................................... 5 541: —

Särskilda inköp och kompletteringar

(företrädesvis instrument- och bokinköp) ................ 166 863: —

Förstärkning av materielanslag .......................... 17 825: —

Möbler och annan utrustning (även inredningsarbeten)...... 69 911: 76

Inlevererat till statsverket............................... 4 585: —

Diverse (därav till botaniska trädgården 5 966: 37) ........ 39 792: 17

Summa kronor 307 867: 93

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

Departementschefen. I propositionen 1952: 12 angående löne- och pensionsreglering

för professorer och vissa andra akademiska lärare m. fl. har

förordats, att bland annat professors- och laboratorsbefattningarna vid universiteten,

de medicinska högskolorna samt Stockholms och Göteborgs

högskolor skola inordnas under det för statsförvaltningen i allmänhet gällande

lönesystemet samt att för docentstipendiater och forskarstipendiater

skola inrättas tidsbegränsade pensionsberättigade tjänster. Lönegradsplaceringen

har föreslagits bli för professor Co 14, för befattningshavare inom

laboratorsgruppen Ca 33, för docent och forskardocent Ce 30 och för director

musices Ca 25. Ett genomförande av förslaget medför för universitetens

och karolinska institutets del, dels att nya personalförteckningar böra fastställas,

dels ock att ifrågavarande befattningshavares löneförmåner, vilka,

så vitt angår forskardocenter, för närvarande icke alls och i övrigt endast

delvis belasta universitetens och institutets avlöningsanslag, i fortsättningen

komma att i sin helhet bestridas från dessa anslag. Kungl. Maj:t torde böra

bemyndigas att i anslutning till vad sålunda anförts fastställa personalförteckning

för Uppsala universitet. Denna personalförteckning bör jämväl

ersätta den nu gällande personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Uppsala

universitets samlingar och inrättningar m. m.

Som en följd av löneregleringens genomförande komma de nuvarande

docent- och forskarstipendiefonderna att upphöra och reservfondernas vid

universiteten inkomster att väsentligt minskas. Det är därför nödvändigt,

att gottgörelse i en eller annan form beredes för ifrågavarande inkomstbortfall.

Då inkomstbortfallet emellertid icke gör sig kännbart redan under

nästa budgetår, är det tillräckligt, att förslag i ämnet underställes 1953

års riksdag.

Vid universiteten förekomma nu särskilda ålderstilläggsfonder, vilka uppkommit

på följande sätt. Då rätt till ålderstillägg år 1902 infördes för ordinarie

professorer och vissa andra befattningshavare, föreskrevs som villkor

för åtnjutande av denna förmån, att vissa befattningshavare tidigare tillkommande

naturaförmåner skulle indragas och värdet därav årligen ingå

till universitetet för att användas såsom bidrag till bestridande av utgifterna

för ålderstilläggen. Av nämnda naturaförmåner bildades ålderstillläggsfonderna,

ur vilka ålderstilläggen i första hand skulle bestridas, medan

erforderlig fyllnad skulle utgå av vederbörligt riksstatsanslag till ålderstillägg.

Numera bestridas ersättningarna för ifrågavarande naturaförmåner i Uppsala

av reservfonden och skogsförvaltningen samt i Lund av universitetets

jordbruksförvaltning (arrendebeloppen från de universitetet tillhöriga ängslotterna

i kanikmarken). I vartdera universitetets avlöningsstat finnes under

rubriken »Särskilda uppbördsmedel» uppförd en motsvarande inkomstpost

»Inkomst från ålderstilläggsfonden». Denna inkomstpost är i Uppsala

universitets avlöningsstat uppförd med 14 785 kronor och i Lunds univer
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

sitets avlöningsstat med 4 300 kronor. I samband med genomförandet av

förutnämnda lönereglering torde ålderstilläggsfonderna böra upphöra och

nyssnämnda inkomstposter utgå ur universitetens avlöningsstater.

Som en konsekvens av löneregleringen böra universitetens och karolinska

institutets avlöningsstater erhålla ändrad uppställning på sätt som

framgår av det följande. Den nuvarande uppdelningen av avlöningsstaternas

utgiftssida i två avdelningar har därvid slopats.

Såsom förut berörts medför löneregleringen ett ökat medelsbehov under

nu förevarande anslag. Den härav föranledda anslagshöjningen motväges

delvis av minskat anslagsbehov under vissa andra anslag under riksstatens

åttonde huvudtitel. Från anslaget till Gemensamma universitetsändamål:

Forskarstipendier för docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt

karolinska mediko-kirurgiska institutet bestridas nu forskarstipendiernas

grundbelopp. Detta anslag återfinnes icke i riksstatsförslaget för nästa budgetår.

Antalet forskarstipendier utgör nu sex vid Uppsala universitet. Samma

antal befattningar som forskardocent i Ce 30 bör nu uppföras å personalförteckningen

för universitetet.

Ett ökat medelsbehov under anslaget föranledes vidare dels av den från

och med den 1 januari 1951 genomförda arvodesregleringen för biträdande

lärare, assistenter och amanuenser m. fl. befattningshavare vid universitetet,

dels av den från samma tidpunkt företagna höjningen av det rörliga tilllägget

till 32 (33) procent, dels ock av uppflyttning i löneklass av vissa

befattningshavare vid universitetet. Jag erinrar vidare om att i propositionen

1952: 12 förordats, att docentkompetent biträdande lärare skall erhålla

tilläggsarvode motsvarande skillnaden mellan den kontanta lönen i 30

löneklassen å universitetets eller högskolans ortsgrupp och det arvode som

tillkommer annan biträdande lärare. Även detta förslag medför ett ökat

medelsbehov under förevarande anslag. Jag vill vidare erinra om att i nyssnämnda

proposition förordats, att donationsprofessorerna i princip skola

erhålla samma förbättring i avlöningshänseende, som föreslagits beträffande

övriga professorer, samt att i propositionen räknats med att kostnaderna

för avlöningsförbättringen i samband med löneregleringen komma

att i sin helhet falla på statsverket.

De önskemål om personalförstärkningar, som framförts från universitetsmyndigheternas

sida, kan jag, även om jag funnit dem i och för sig beaktansvärda,

nu endast i begränsad omfattning tillstyrka. Jag torde emellertid

nu få anmäla, att jag har för avsikt att senare denna dag i annat sammanhang

föreslå, att särskilda medel äskas av riksdagen för ökad akademisk

undervisning till motverkande av lär arbristen.

Kanslerns förslag om inrättande av en personlig professur i medicinsk

biokemi för docenten E. A. Stenhagen innebär en återupprepning av tidigare

framställt yrkande. En anledning till att förslaget hittills icke vunnit

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kuiigl. Maj:ts proposition nr 137.

beaktande utgör den omständigheten, att tiden för Stenhagens innehav av

forskarstipendium utgår först den 31 december 1952. Jag anser mig nu böra

tillstyrka, att eu personlig professur i medicinsk biokemi inrättas för Stenhagen

från och med den 1 januari 1953. Professuren bör vara i avlöningsoch

pensionshänseende likställd med övriga universitetsprofessurer och förenad

med den undervisnings- och examinationsskyldighet, som kanslern bestämmer.

Det bidrag å 6 500 kronor för år till Stenhagens avlönande, vilket

universitetskanslern förklarat sig beredd att ställa till förfogande ur C. F.

Liljewalchs fond för personliga professurer, bör tagas till uppbörd å förevarande

anslag. För nästa budgetår utgör bidraget 3 250 kronor.

Behovet av en laboratur i matematik gör sig starkt gällande. Jag tillstyrker

därför det nu av kanslern ånyo framställda yrkandet om inrättande

av en dylik befattning. Denna bör placeras i Ca 33. Vid bifall härtill bör eu

av de nuvarande befattningarna som biträdande lärare i matematik indragas.

Någon självständig företrädare för den viktiga specialiteten radioterapi

finnes för närvarande icke i Pppsala. Ur såväl undervisningens som sjukvårdens

synpunkt är det angeläget, att denna brist avhjälpes. Delade meningar

råda om hur detta lämpligast bör ske. För egen del ansluter jag mig

efter samråd med chefen för inrikesdepartementet till konsistoriets förslag,

som innebär inrättande av en laboratur i radioterapi, förenad med överläkar

befattning vid radio terapeutiska avdelningen vid akademiska sjukhuset.

Laboraturen bör hänföras till Ca 33.

Med anledning av föreliggande framställning om arvodesförbättring för

vissa biträdande lärare m. fl. vid teologiska fakulteten förordar jag, att

arvodet till läraren i kyrkosång höjes med 500 kronor till 3 400 kronor, till

direktorn vid praktisk-teologiska institutet med 900 kronor till 5 700 kronor,

till assistenten vid samma institut med 600 kronor till 4 200 kronor

och till läraren i kyrkorätt med 400 kronor till 1 400 kronor.

Med hänsyn till penningvärdets förändring föreslår jag, att teologiska

fakultetens kursanslag höjes med 700 kronor till 4 700 kronor, juridiska

fakultetens kursanslag med 4 400 kronor till 28 400 kronor och humanistiska

fakultetens kursanslag med 3 600 kronor till 23 500 kronor. Härutöver

tillstyrker jag en höjning av sistnämnda kursanslag med 10 000 kronor för

undervisning i engelska, tyska och franska språken.

Nu utgående arvoden å 4 000 kronor till biträdande lärare i medicin,

respektive kirurgi böra uppräknas med 400 kronor till 4 400 kronor. Vidare

böra anslagsmedlen till ledare av två kurser i allmän sjukvårdsteknik höjas

med 200 kronor till 1 100 kronor och till biträdande lärare i psykiatri med

200 kronor till 1 000 kronor. I anslutning till kanslerns förslag förordar jag,

att arvodet till en biträdande lärare i pediatrik höjes till 4 400 kronor och

till en biträdande lärare i röntgendiagnostik till samma belopp samt att

4 400 kronor beräknas för ytterligare en biträdande lärare i pediatrik och

100 kronor för anordnande av ytterligare en kurs i skyddskoppympning.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Majds proposition nr 137.

Till kurs i hygien för blivande biologilärare utgår nu ett arvodesbelopp

av 1 000 kronor och till biträdande gymnastiklärare ett arvode av 1 800

kronor. Jag anser mig böra föreslå, att dessa belopp höjas med 150 kronor,

respektive 200 kronor. Med anledning av kanslerns förslag tillstyrker jag

vidare, att arvodet till läraren i utförande av ritningar för vetenskapligt

ändamål höjes med 450 kronor till 1 200 kronor och arvodet till siffergranskare

å räntekammaren med 500 kronor till 1 500 kronor. Med hänsyn

till tjänstgöringens omfattning och förändringen i penningvärdet anser jag

en viss höjning av arvodet till läkaren för övervakande av studenternas

hälsovård vara påkallad. Jag anser mig emellertid endast böra förorda, att

arvodet höjes med 2 000 kronor till 6 000 kronor. Härvid förutsätter jag,

att läkaren skall hålla mottagning under lästerminerna tre dagar i veckan

under minst två timmar.

Med anledning av förslaget om anställande av en andre amanuens i

limnologi beräknar jag i det följande ett belopp av 3 500 kronor under universitetets

anslag till materiel m. m. för tillsyn av det nya limnologiska

laboratoriet vid sjön Erken.

Med hänsyn till elevtillströmningen och bristen på biologilärare ha kurserna

i botanik och zoologi under innevarande budgetår dubblerats. De

härav föranledda merkostnaderna ha bestritts från tillgängliga medel. Den

vidtagna dubbleringen medför behov av dylika åtgärder jämväl under

nästa budgetår. För ändamålet beräknar jag nu i anslutning till föreliggande

förslag under förevarande anslag i runt tal 21 100 kronor.

Då jag funnit behov föreligga av en förstärkning av lärarkrafterna i zoofysiologi,

tillstyrker jag förslaget om inrättande av en befattning som

biträdande lärare i zoofysiologi. Däremot är jag icke beredd att tillstyrka

förslaget om inrättande jämväl av en befattning som förste amanuens i

ämnet.

Jag anser mig böra tillstyrka förslaget om ordinariesättning av följande

tjänster, nämligen tjänsten som preparator i Ce 14 vid fysikalisk-kemiska

institutionen, som kansliskrivare i Ce 15 vid kansliet och som kassör i Ce 15

vid drätselverket.

. Mot förslaget att placera universitetsbibliotekets två tamburvakter i

Ce 5 och dess nattvakt i Ce 9 har jag icke funnit anledning till erinran,

varför jag tillstyrker detsamma. Till beredande av ökat arvode åt en biträdande

nattvakt vid biblioteket och för förstärkning av anslagsmedlen

till extra arbetshjälp m. m. vid biblioteket beräknar jag 1 500 kronor.

Under åberopande av vad statens organisationsnämnd anfört tillstyrker

jag förslaget om inrättande av en tjänst som laboratorieintendent i Ce 24

vid de kemiska institutionerna. Tjänstinnehavarens arbetsområde bör i enlighet

med organisationsnämndens förslag framdeles utvidgas att avse

även den fysiska institutionen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

Förslaget om inrättande av en tjänst som glasblåsare i Ce 14 vid de

kemiska institutionerna anser jag mig böra tillstyrka, dock att tjänstebenämningen

lämpligen bör vara preparator. Jag tillstyrker vidare förslaget

om inrättande av en tjänst som instrumentmakare i Ce 14 vid astronomiska

observatoriet.

Utöver vad jag sålunda förordat är jag icke beredd att nu tillstyrka

någon personalförstärkning. Förslagen om uppflyttning eller förändring av

vissa tjänster vid universitetet till tjänster i högre lönegrad torde icke nu

böra bli föremål för bedömande.

Mot den föreslagna uppräkningen av anslagsposten till avlöningar till

arbetare vid botaniska trädgården med 40 000 kronor till 122 000 kronor

har jag icke funnit anledning till erinran.

Jag beräknar hela avlöningsanslaget till 8 415 000 kronor med den fördelning

på olika poster, som framgår av efterföljande hemställan. Under

anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, har jag därvid beräknat medel för de utgifter, som nu bestridas från

den i gällande avlöningsstat uppförda anslagsposten till särskilda löneförmåner

till icke-ordinarie tjänstemän. Med hänsyn till löneregleringen för

professorer m. fl. befattningshavare vid universitetet vidlåder en viss osäkerhet

anslagsberäkningarna.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med

vad jag i det föregående anfört fastställa personalförteckning

för Uppsala universitet, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1952/53;

b) godkänna följande avlöningsstat för Uppsala universitet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................... 2 975 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 1 705 000

3. Avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården,

förslagsvis ...................... 122 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 2 075 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 1 566 200

Summa kronor 8 443 200

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt Nr 137.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.

Särskilda uppbördsmedel:

1. Inkomst av auktionsverket, deka
natsmedel

samt inskrivnings- och

kallelsepenningar, i runt tal ... . 3 000

2. Ränta å vissa donationsfonder . . 8 950

3. Bidrag från C. F. Liljewalchs fond

för personliga professurer....... 3 250

4. Ersättning från gymnastik- och

idrottsinstitutionen ............ 13 000 28 200

Nettoutgift kronor 8 415 000

c) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 8 415 000 kronor.

4. Uppsala universitet: Materiel m. m.

Anslag Nettoutgift

1950/51 ............................. 1 285 000 1 3G2 489

1951/52 (statsliggaren s. 490) .......... 1 312 500

1952/53 (förslag) ..................... 1 609 000

Det större akademiska konsistoriet har för nästa budgetår äskat en sammanlagd

uppräkning av förevarande reservationsanslag med i runt tal

525 000 kronor.

Kanslern tillstyrker för sin del en anslagshöjning med tillhopa 493 500

kronor. Av den sålunda förordade höjningen avser huvuddelen eller 459 000

kronor — motsvarande 35 procent av det nuvarande anslaget — att motverka

inträdda prisstegringar, medan återstoden eller 34 500 kronor hänför

sig till vissa bestämda ändamål på sätt framgår av efterföljande sammanställning.

1. Anslagsmedel till exkursioner (nu sammanlagt 25 300)..... + 16 000

2. Institutet för jämförande rättsvetenskap (nu intet)........ + 1 000

3. Institutionslokalerna i Dekanhuset (nu intet) ............ + 2 000

4. Kirurgiska kliniken (nu 11 000) .......................... + 5 000

5. Materielanslag för den personliga professuren i medicinsk

biokemi för docenten E. A. Stenhagen (nu intet) .......... + 2 500

6. Fonetiska institutionen (nu 1 700) ...................... + 1 000

7. Seismologiska undersökningar (nu 1 000) ................ + 1 000

8. Limnologiska institutionen (nu 7 000) ................... + 2 000

9. Fältundervisning vid Norr Malma (nu intet).............. + 4 000

Summa kronor + 34 500

Beträffande motiveringen för de föreslagna anslagshöjningarna torde få

hänvisas till handlingarna i ärendet. Här må endast nämnas, att önskemål

framförts om ett avskaffande av den nuvarande uppdelningen av anslags
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Mai ris proposition nr 137.

medlen till exkursioner på studerande och ledare. Fråga har i stället väckts

om uppförande av särskilda exkursionsanslag för den humanistiska sektionen

och för den matematisk-naturvetenskapliga sektionen.

Vid bifall till den av mig i det föregående under avlöningsanslaget förordade

kursdubbleringen i ämnena botanik och zoologi erfordras dessutom

enligt vederbörande universitetsmyndigheters av kanslern biträdda mening

en ytterligare förstärkning av materielanslaget med tillhopa 7 250 kronor.

Av efterföljande sammanställning framgå de belopp, som för olika ändamål

befunnits nödvändiga.

ökning

1. De botaniska institutionerna ............................ 500

2. Resebidrag åt studerande, som deltaga i dubbleringsexkursio
nerna

i växtbiologi och botanik .......................... 3 000

3. Reseersättningar åt ledare av dubbleringsexkursionema i botanik

och växtbiologi ..................................... 1 250

4. Zoologiska institutionen ................................. 1 000

5. Zoofysiologiska institutionen ............................ 500

6. Klubbans biologiska station.............................. 1 000

Summa kronor 7 250

Departementschefen. Som kompensation för inträffad prisstegring tillstyrker

jag en generell anslagshöjning med 262 500 kronor. Härutöver beräknar

jag för de ändamål, som angivits under punkten 1 och punkterna 3—9 i

sammanställningen i det föregående en ytterligare medelsanvisning av

23 500 kronor. Med hänsyn till kursdubbleringen i ämnena botanik och

zoologi torde en ytterligare anslagsförstärkning med 7 000 kronor vara påkallad.

Under hänvisning till vad jag anfört under föregående avsnitt beräknar

jag slutligen 3 500 kronor för tillsyn och skötsel av limnologiska

laboratoriet vid sjön Erken. Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör detta

anslag för nästa budgetår höjas med 296 500 kronor till 1 609 000 kronor.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av vederbörande

universitetsmyndigheter besluta om anslagets disposition.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Uppsala universitet: Materiel m. m. för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 1 609 000

kronor.

5. Lunds universitet: Avlöningar.

Anslag

1950/51 ............................. 4 653 000

1951/52 (statsliggaren s. 492) .......... 4 710 000

1952/53 (förslag) ..................... 7 990 000

Nettoutgift

4 930 46Ö

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.

Det större akademiska konsistoriet i Lund har i sina anslagsäskandea

för nästa budgetår hemställt om betydande förstärkningar av universitetets

personal.

I fråga om avlöningsanslaget har kanslern — utöver vissa äskanden av

automatisk natur — framställt följande förslag.

1. Professur i röntgendiagnostik förenad med överläkarbefattning vid

allmänna sjukhuset i Malmö.

2. Laboratur i klinisk neurofysiologi.

3. Preceptur i sociologi i stället för befattning som biträdande lärare.

4. Professur i biokemi.

5. Höjning av juridiska fakultetens kursanslag från 20 000 till 29 000

kronor. . .

6. Ökad medelsanvisning till biträdande lärare vid medicinska fakulteten

(kostnad 15 250 kronor).

7. Ökad medelsanvisning till bibliotekarier vid seminariebiblioteken

(kostnad 3 000 kronor).

8. Tilläggsarvode å 1 000 kronor till universitetslektorn i svenska

språket. . .

9. Arvode till bibliotekarie vid botaniska institutionens bibliotek (kostnad

4 000 kronor).

10. Biträdande lärare i naturgeografi.

11. Ett nytt docentstipendium med företrädesrätt för kliniska ämnen.

12. Förste assistent vid radiofysiska laboratoriet i Lund.

13. Förste amanuens i experimentell kirurgi i Lund.

14. Ytterligare en amanuens vid obstetrisk-gynekologiska kliniken i

Malmö.

15. Två amanuenser, varav en för anestesiavdelningen vid kirurgiska

kliniken i Lund och en för motsvarande avdelning vid kirurgiska kliniken

i Malmö.

16. Förste assistent vid historiska institutionen.

17. Förste amanuens vid seminariet för ekonomisk historia.

18. Förste amanuens vid fonetiska institutionen.

19. Förste amanuens vid seminariet för engelska språket.

20. Förste amanuens vid seminariet för litteraturhistoria.

21. Förste amanuens i cytologi.

22. Förste assistent vid zoofysiologiska avdelningen.

23. Personligt forskarstipendium åt vardera av docenten i teologisk etik

Olof Herbert Olsson och f. d. professorn vid Åbo akademi, numera docenten

i estetik Hans Valdemar Ruin.

24. Höjning av det till f. d. professorn E. Kant vid den för honom inrättade

personliga lärarbefattningen i ekonomisk och social geografi utgående

arvodet å 12 000 kronor till samma belopp som utgår till biträdande lärare

med docentkompetens.

25. Uppflyttning av överbibliotekarietjänsten från lönegraden Ca 37 till

C°15. . ^ .,

26. Ombildning av en tjänst som institutionsvaktmästare i Ce 13 vid

fysiologiska institutionen till en förste instrumentmakartjänst i Ca 18.

27. Uppflyttning och ordinariesättning i lönegraden Ca 14 av en preparatorstjänst

i Ce 13 vid historiska museet.

28. Personlig tjänst i Ca 14 för institutionsvaktmästaren vid astrono
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 137. 37

miska institutionen (Ca 11) G. Hultzén och samtidigt indragning av till

honom utgående lönetillägg å 400 kronor; tjänsten i Ca 11 vakanssättes.

29. Förste biblioteksassistent i Ca 19 och reproduktionsföreståndare i

Ca 13 vid universitetsbiblioteket.

30. Utökning av botaniska trädgårdens personal med en helårsanställd

manlig (kostnad 7 076 kronor) och en säsonganställd kvinnlig arbetare

(kostnad 2 820 kronor).

31. Nyanställning av viss biträdespersonal.

32. Institutionsvaktmästare (mekaniker) i Ce 13 vid fysiologiska institutionen.

33. Institutionsvaktmästare i Cell, gemensam för institutionerna för

matematik, mekanik och matematisk fysik samt fysik.

34. Två laboratoriebiträden i Ce 11 vid kemiska institutionen, varav ett

för avdelningen för oorganisk kemi och ett för avdelningen för analytisk

kemi.

35. Laboratoriebiträde i Cell vid botaniska institutionens fysiologiska

avdelning.

36. Laboratoriebiträde i Ce 11 vid radiofysiska institutionen.

37. Laboratoriebiträde i Cell vid fysiologiska institutionens avdelning

för experimentell endokrinologi.

38. Laboratoriebiträde i Cell vid röntgendiagnostiska avdelningen i

Lund.

39. Ett nytt extra ordinarie kanslibiträde, varvid det nuvarande för

anatomiska och histologiska institutionerna gemensamma biträdet helt

hänföres till endera av dessa institutioner.

40. Institutionsvaktmästare i Cg 9, gemensam för de statistiska och klassiska

institutionerna samt antikmuseet.

41. Skrivbiträde i Cf 4—Ce 8 vid räntekammaren.

42. Förändring av befattningen som lärare i gymnastik och idrott i

Cg 23 till extra ordinarie tjänst i samma lönegrad.

I fråga om de framlagda förslagen inhämtas av handlingarna i ärendet

bland annat följande.

6. Ökad medelsanvisning till biträdande lärare

vid medicinska fakulteten. Medicinska jakulteten har hemställt

om ökade medel till biträdande lärare i kliniska ämnen. Kanslern

har vid sin prövning av förevarande anslagsbehov ansett sig böra förorda,

att medel utöver nu utgående belopp beviljas till följande ändamål:

Lund

Nu utgående

belopp,

Kanslerns

förslag,

kronor

kronor

Biträdande lärare i medicin ................

Höjning av arvodet till biträdande lärare i

pediatrik (nu 1 400) och samtidigt indragning

av arvode å 600 kronor för undervisning i ny-

12 000

+ 4 000

föddhetsperiodens fysiologi................

2 000

+ 2 000

Biträdande lärare i barnpsykiatri............

1 000

+ 500

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

Malmö

Biträdande lärare i obstetrisk operationslära. . 1 500 + 750

Biträdande lärare i medicin ................ 8 000 + 4 000

Biträdande lärare i kirurgi .................. 8 000_-f- 4 000

Summa kronor 32 500 + 15 250

7. Ökad medelsanvisning till bibliotekarier vid

seminariebiblioteken. För sådant ändamål har för innevarande

budgetår anvisats 9 710 kronor. Humanistiska sektionen och konsisto - riet ha hemställt om en ökning av dessa anslagsmedel med 7 650 kronor.

Till stöd härför har framhållits i huvudsak följande.

Under senare år ha ett flertal institutioner erhållit egna tillfälliga lokaler

och byggt ut specialbibliotek, vilka dock alltjämt tillhöra det gemensamma

seminariebiblioteket. Den ökade tillväxten och den tillfälliga splittringen

av biblioteket på flera håll liar medfört en allt större arbetsbelastning för

seminariebibliotekens personal. Denna borde därför utökas med ett biblio - teksbiträde, varjämte viss arvodesliöjning borde vidtagas.

Kanslern tillstyrker en uppräkning av ifrågavarande anslagsmedel med

3 000 kronor.

9. Arvode till bibliotekarie vid botaniska institutionens

bibliotek. Dylikt arvode finnes icke uppfört å

universitetets stat. Med anledning av en av matematisk-naturvetenskapliga

sektionen gjord, av konsistoriet biträdd framställning om anvisande av

medel till en förste amanuens vid biblioteket i fråga har kanslern anfört i

huvudsak följande.

Kanslern fastställde den 20 januari 1898 stadgar för den av professorn

Agardh till botaniska institutionerna donerade boksamlingen. Enligt dessa

stadgar skall samlingen förvaltas — under uppsikt av botaniska institutionens

föreståndare — av en på hans förslag av det mindre konsistoriet förordnad

bibliotekarie, vilken helst skall utses bland vid institutionen anställda

lärare eller tjänstemän. Boksamlingen skall håfias för allmänheten

tillgänglig — såväl för utlåning som för begagnande på stället — två

gånger i veckan under lästerminerna.

I för personalen vid botaniska institutionen gällande instruktion har i

fråga om biblioteket och bibliotekariens åligganden bland annat föreskrivits,

att de i förenämnda stadgar för den Agardhska donationen meddelade bestämmelserna

skola i tillämpliga delar gälla jämväl återstoden av biblioteket.

På därom av vederbörande universitetsmyndigheter framställd begäran

har jag medgivit, att till bibliotekarien finge ur matematisk-naturvetenskapliga

sektionens docentstipendiefond utgå ersättning för tiden den 1

januari—den 30 juni 1951 med 2 145 kronor och för läsåret 1951/52 med

4 291 kronor.

Då jag anser denna anordning mindre tillfredsställande förordar jag, att

medel för nästa budgetår anvisas till arvode åt ifrågavarande bibliotekarie

med ett belopp av 4 000 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

11. Ett nytt docentstipendium med företrädesrätt

för de kliniska ämnena. Medicinska fakulteten förfogar

nu över 8 docentstipendier. Av dessa äro 7 med företrädesrätt knutna

till ett vart av de teoretiska ämnena anatomi, histologi, allmän patologi,

bakteriologi, fysiologi, medicinsk kemi och farmakologi. Det återstående

stipendiet är rörligt med företrädesrätt för de kliniska ämnena.

Fakulteten har hemställt om inrättande av ytterligare 4 docentstipendier

med företrädesrätt i följande ämnen: 1) kliniska ämnen, 2) fysiologi,

3) patologisk anatomi och 4) klinisk kemi.

Kanslern anser sig endast böra tillstyrka inrättande av ytterligare ett

docentstipendium med företrädesrätt för de kliniska ämnena.

19. Förste amanuens vid seminariet för engelska

språket. Detta förslag framfördes redan i petita till förra årets

riksdag och tillstyrktes även då av kanslern men vann ej statsmakternas

bifall. Till stöd för förslaget har, förutom annat, framhållits, att intresset

för ämnet visat sig så stort, att arbetet vid seminariet för närvarande är

uppdelat på fem avdelningar med tillhopa 135 deltagare.

20. Förste amanuens vid seminariet för litteraturhistoria.

Behovet av amanuensbiträde vid detta seminarium framhölls

likaledes redan i fjolårets petita och underströks också då av kanslern.

Till stöd för det nu ånyo upprepade förslaget har anförts bland annat följande.

Under de senaste åren ha studier i ämnet ifråga bedrivits av i medeltal

100 personer, av vilka det ojämförligt största antalet varit inriktat på högre

betyg och författat seminarieuppsatser. Vidare har seminariets bibliotek

nyligen till följd av en erhållen donation väsentligt utökats. Seminariet har

nämligen såsom gåva av enskilda erhållit den till försäljning utbjudna delen

av professorn Fredrik Bööks bibliotek, omfattande cirka 10 000 böcker och

skrifter av övervägande vittert och litteraturhistoriskt innehåll och för

donatorerna betingande ett pris av 40 000 kronor. En stor del av denna

boksamling består av rariteter, som icke lämpligen kunna ställas upp till

fritt begagnande på seminariebibliotekets hyllor. Dessa borde i stället under

uppsikt av en amanuens hållas tillgängliga för de studerande.

22. Förste assistent vid zoofysiologiska a v deldel

n i n g e n. Vid denna avdelning finnes för närvarande — förutom den

laborator, som förestår avdelningen — allenast en förste amanuens. Till

stöd för det nu framlagda förslaget har bland annat framhållits, att det

experimentella arbetet vid avdelningen ifråga är synnerligen krävande samt

att zoofysiologien numera är självständigt examensämne för filosofie licentiatexamen.

27. Uppflytt ning och ordinariesättning i lönegraden

Ca 1 4 av en preparatorstjänst i Ce 1 3

vid historiska museet. Den tjänst det här gäller tillkom genom

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

beslut av 1949 års riksdag. Till stöd för den nu förordade uppflyttningen

och ordinariesättningen har anförts i huvudsak följande.

Då museets behov av en preparator är konstant bör tjänsten redan av

denna anledning ordinariesättas. Tjänstinnehavaren, som är högt kvalificerad

och väl prövad, bekläder samtidigt en ordinarie vaktmästartjänst

vid institutionen. Sistnämnda tjänst måste sålunda uppehållas av vikarie

mot vikariatslön, intill dess preparatorstjänsten erhåller placering å ordinarie

stat. Den föreslagna lönegradsuppflyttningen är väl motiverad med

hänsyn till såväl de med tjänsten förenade arbetsuppgifterna som tjänstinnehavarens

kvalifikationer.

31. Nyanställning av viss biträdespersonal. Konsistoriet

har hemställt, att sex nya kanslibiträdestjänster måtte inrättas,

därav en för teologiska fakulteten, en för juridiska fakulteten, en för en var

av historiska museet, historiska institutionen, seminariet för statskunskap

samt seminariet för ekonomisk historia och institutionen för psykologi och

pedagogik. Kanslern har i syfte att tillgodose universitetets behov av erforderlig

skrivbiträdeshjälp tillstyrkt nyinrättande av två extra ordinarie

kanslibiträdestjänster och två skrivbiträdestjänster i Cf 4—Ce 8.

32. Institution svaktmästare (mekaniker) i Ce 13

vid fysiologiska institutionen. Till stöd för detta äskande

har framhållits, att arbetet vid institutionens instrumentverkstad genom

inrättandet av den nya professuren i fysiologi ökats så väsentligt, att den

begärda personalförstärkningen befunnits erforderlig.

38. Laboratoriebiträde i Cell vid röntgendiagnostiska

avdelningen i Lund. Detta förslag har motiverats

på följande sätt.

Ifrågavarande avdelning innehar en nyckelposition bland de kliniska

disciplinerna och dess tekniska personal utnyttjas i hög grad vid vetenskapliga

undersökningar för de kliniska ämnenas räkning. Assistans vid forskningen

i röntgendiagnostik har tidigare kunnat påräknas i viss utsträckning

genom användande av avdelningens av landstinget anställda personal.

Sedan antalet undersökningar vid avdelningen kraftigt ökat och arbetskapaciteten

hos nämnda personal därför helt tages i anspråk, är deras deltagande

i för forskningen nödvändig assistans icke längre att påräkna. Härtill

kommer dels att forskning med användande av röntgendiagnostiska

metoder är vanlig som del av klinisk forskning, varvid assistans från kunnig

personal är nödvändig, dels ock att kraven på assistans vid den egna

forskningen inom ämnet röntgendiagnostik ökat sedan en laboratorsbefattning

inrättats vid avdelningen.

39. Ett nytt extra ordinarie kanslibiträde, varvid

det nuvarande för anatomiska och histologiska

institutionerna gemensamma biträdet helt hänföres

till endera av dessa institutioner. Det redan

tidigare föreliggande behovet av ett kanslibiträde med heltidstjänstgöring

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts -proposition nr 137.

vid vardera av institutionerna ifråga har enligt vad universitetsmyndigheterna

framhålla ytterligare accentuerats genom att institutionerna nu

skola erhålla skilda lokaler.

40. Institutionsvaktmästare i Cg 9, gemensam

för de statistiska och klassiska institutionerna

samt antikmuseet. Såsom motivering härför har framhållits, att,

sedan de institutioner, varom nu är fråga, inflyttat i nya intill varandra

belägna byggnader, en för dem gemensam vaktmästare befunnits erforderlig.

Ett bifall till förslaget torde dessutom möjliggöra viss besparing i materielanslaget.

41. Skrivbiträde i Cf4 — Ce 8 vid räntekammaren.

Till stöd för detta förslag har anförts bland annat följande.

Den under de senaste åren allt mer utvidgade vetenskapliga verksamheten

vid universitetet har givetvis i motsvarande mån ökat arbetsbelastningen

för den administrativa personalen. Den upprustning, som skett i form

av tillkomsten av nya institutioner och ytterligare vetenskaplig personal,

har för den administrativa personalens vidkommande medfört en sådan

arbetsanhopning, att ett oundgängligt behov visat sig föreligga icke blott

av den av statsmedel avlönade personalen utan även av det skrivbiträde,

vilket alltsedan år 1947 avlönats av medel från reservfonden. Genom källskattesystemets

införande har vidare räntekammarens arbetsuppgifter avsevärt

utökats.

I anslutning till vad jag i det föregående under Uppsala universitets avlöningsanslag

anfört angående universitetens reservfonder

torde jag här få lämna följande uppgifter angående dispositionen under

budgetåret 1950/51 av reservfonden vid Lunds universitet:

Avlöningar ............................................ 22 603: 94

Arvoden för kurser m. m................................. 17 511:62

Inköp av apparatur m. m............................... 82 862: 91

Inköp av inventarier, inredning av nya lokaler, lokalhyra in. m. 46 688: 47

Materielanslag för diverse institutioner, som ej erhålla statsanslag

.............................................. 16 639: 50

Förstärkning av materielanslag samt täckande av brist i desamma

.............................................. 63 233: 57

Litteratur och bokinbindning ............................ 12 514: 75

Mikrofilmning ......................................... 10 229:40

Dekanarvoden ........................................ 7 200: —

Diverse ändamål ...................................... 15 335:01

Summa kronor 294 819: 17

Departementschefen. Då jag i det föregående anmälde motsvarande anslagsfråga

för Uppsala universitet, redogjorde jag i korthet för innebörden

av ett av chefen för civildepartementet i propositionen 1952: 12 framlagt

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 187.

förslag angående löne- och pensionsreglering för professorer och vissa andra

akademiska lärare m. fl. Jag framhöll därvid även vissa konsekvenser, som

ett genomförande av detta förslag komme att medföra för bland annat

Lunds universitet. I anslutning till vad jag därvid anfört föreslår jag, att

Kungl. Maj:t utverkar bemyndigande av riksdagen att fastställa personalförteckning

för Lunds universitet. Denna personalförteckning bör jämväl

ersätta den nu gällande personalförteckningen för vissa tjänstemän vid

Lunds universitets samlingar och inrättningar m. m.

Vad jag i nyssnämnda sammanhang framhållit i fråga om det ökade medelsbehov,

som föranledes av sagda lönereglering och vad därmed sammanhänger,

äger tillämplighet även för Lunds universitets del. En ytterligare

ökning av medelsbehovet under nu förevarande anslag föranledes vidare

dels av den från och med den 1 januari 1951 genomförda arvodesregleringen

för biträdande lärare, assistenter och amanuenser m. fl. befattningshavare

vid universitetet, dels av den från samma tidpunkt företagna höjningen

av det rörliga tillägget till 32 (33) procent, dels ock av uppflyttning

i löneklass av vissa befattningshavare vid universitetet.

Liksom i fråga om Uppsala universitet kan jag för Lunds universitets

vidkommande nu endast i begränsad omfattning tillmötesgå de framförda

önskemålen om personalförstärkningar.

Vad angår de till biträdande lärare m. fl. vid teologiska fakulteten utgående

arvodena finner jag en uppräkning av vissa av dessa arvoden skälig

och förordar därför, att arvodet till läraren i kyrkosång höjes med 1 000

kronor till 3 400 kronor, till direktorn vid fakultetens praktisk-teologiska

avdelning med 900 kronor till 5 700 kronor, till assistenten vid samma avdelning

med 1 200 kronor till 4 200 kronor och till läraren i kyrkorätt med

200 kronor till 1 400 kronor.

Med hänsyn till penningvärdets förändring föreslår jag, att teologiska

fakultetens kursanslag höjes med 900 kronor till 5 900 kronor, juridiska

fakultetens kursanslag med 3 700 kronor till 23 700 kronor och filosofiska

fakultetens humanistiska sektions kursanslag med 3 600 kronor till 23 500

kronor.

Nu utgående arvoden å 4 000 kronor till biträdande lärare i medicin,

respektive kirurgi i Malmö böra uppräknas med 400 kronor till 4 400 kronor.

I enlighet med kanslerns förslag torde dessutom böra anvisas sammanlagt

8 800 kronor för ytterligare ett dylikt arvode i vartdera ämnet.

Vidare böra anslagsmedlen till ledare av tre kurser i allmän sjukvårdsteknik

höjas med 300 kronor till 1 650 kronor, till ledare av den för medicine

licentiatexamen föreskrivna assistenttjänstgöringen i lungtuberkulosens

diagnostik och terapi med 200 kronor till 1 150 kronor, till undervisning i

röntgendiagnostik i Malmö med 400 kronor till 4 400 kronor och till kurs

i hygien för blivande biologilärare med 150 kronor till 1 150 kronor. I an
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj.ts proposition nr 137.

slutning till kanslerns förslag förordar jag, att arvodet till en biträdande

lärare i barnpsykiatri i Lund höjes till 1 500 kronor och till en biträdande

lärare i pediatrik därstädes till 4 000 kronor, i samband varmed det med

600 kronor utgående arvodet för undervisning i nyföddhetsperiodens fysiologi

torde indragas. Till biträdande lärare i obstetrisk operationslära i

Malmö har för innevarande budgetår beräknats medel för två kurser med

750 kronor för vardera kursen eller sammanlagt 1 500 kronor. En viss förstärkning

av dessa anslagsmedel synes befogad, och jag föreslår därför en

uppräkning av ersättningsbeloppet för varje kurs med 150 kronor till 900

kronor. Jag biträder därjämte kanslerns förslag om ökad medelsanvisning

för anordnande av en tredje kurs i ämnet. Ifrågavarande anslagsmedel

torde sålunda böra ökas med sammanlagt 1 200 kronor till 2 700 kronor.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles överväga och besluta,

huruvida jämväl vissa andra arvoden till biträdande lärare inom medicinska

fakulteten böra undergå någon förhöjning.

En viss förstärkning av anslagsmedlen till bibliotekarier vid seminariebiblioteken

synes mig erforderlig och jag tillstyrker därför en uppräkning

av desamma med av kanslern förordat belopp, 3 000 kronor. I enlighet med

kanslerns förslag beräknar jag vidare 4 000 kronor till arvode åt bibliotekarie

vid botaniska institutionen.

Med hänsyn till omfattningen av den medicinska undervisningen och

forskningen vid universitetet i Lund finner jag det angeläget, att vid medicinska

fakulteten därstädes inrättas ytterligare en docentbefattning, företrädesvis

avsedd för de kliniska ämnena.

Vid en del seminarier och institutioner inom humanistiska sektionen

synes ett markant behov av amanuenshjälp föreligga. I ämnena historia,

litteraturhistoria, ekonomisk historia, fonetik och engelska språket finnes

sålunda nu icke någon enda amanuens. Jag har funnit goda skäl anförda

för de önskemål, som framställts om assistent- eller amanuensbefattningar

i alla dessa ämnen, men anser mig dock nu endast böra föreslå inrättande

av en befattning som förste amanuens vid seminariet för engelska språket

och en befattning som andre amanuens vid seminariet för litteraturhistoria.

Jag har också funnit bärande skäl förebragta för den begärda förste assistentbefattningen

vid zoofysiologiska avdelningen och förordar därför, att

cn dylik befattning inrättas från och med nästa budgetår.

Med hänsyn till vad som anförts i ärendet tillstyrker jag den föreslagna

uppflyttningen och ordinariesättningen i lönegraden Ca 14 av en tjänst som

preparator vid historiska museet .

Behovet av ökad biträdeshjälp vid anatomiska och histologiska institutionerna,

vilka för närvarande ha ett kanslibiträde gemensamt, torde böra

tillgodoses genom inrättande av cn ny extra ordinarie kanslibiträdestjänst.

På anförda skiil tillstyrker jag dessutom för räntekammarens räkning inrättande

av en kontorsbiträdestjiinst i befordringsgången. De önskemål,

som i övrigt framställts om ökad skrivbiträdeshjälp vid universitetet anser

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

jag mig endast så till vida kunna tillmötesgå, som jag tillstyrker inrättande

av ytterligare två kontorsbiträdestjänster i befordringsgången. Det torde

böra ankomma på kanslern att besluta angående sistnämnda två befattningshavares

placering till tjänstgöring.

På härutinnan av vederbörande anförda skäl torde vidare inrättas följande

nya tjänster, nämligen en i lönegraden Ce 13 som institutionsvaktmästare

(mekaniker) vid fysiologiska institutionen och en i Ce 11 som

laboratoriebiträde vid röntgendiagnostiska laboratoriet. Därjämte torde

medel böra beräknas för en vaktmästare i Cg 9, gemensam för de statistiska

och klassiska institutionerna samt antikmuseet.

Anslagsposten till avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården är

nu uppförd med 51 700 kronor. Under innevarande budgetår beräknas

emellertid kostnaderna för avlönande av denna personal på grund av nytt

kollektivavtal komma att uppgå till 70 472 kronor. Jag föreslår därför, att

förevarande anslagspost för nästa budgetår höjes med 18 800 kronor till

70 500 kronor. Någon utökning av ifrågavarande personal anser jag mig

å andra sidan icke kunna förorda.

Några personalförstärkningar utöver dem jag i det föregående föreslagit

är jag icke beredd att nu tillstyrka. Förslagen om uppflyttning eller förändring

av vissa tjänster vid universitetet till tjänster i högre lönegrad

torde icke nu böra bli föremål för bedömande.

Jag beräknar hela avlöningsanslaget till 7 990 000 kronor med den

fördelning på olika poster, som framgår av efterföljande hemställan. Under

anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, har jag därvid beräknat medel för de utgifter, som nu bestridas

från den i gällande avlöningsstat uppförda anslagsposten till särskilda löneförmåner

till icke-ordinarie personal. Med hänsyn till löneregleringen för

professorer m. fl. vidlåder en viss osäkerhet anslagsberäkningarna.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med

vad jag i det föregående anfört fastställa personalförteckning

för Lunds universitet, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1952/53;

b) godkänna följande avlöningsstat för Lunds universitet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 2 645 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 1 955 000

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Majrts ''proposition nr 137.

3. Avlöningar till arbetare vid botaniska träd
-

gården, förslagsvis ...................... 70 500

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 903 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 1 419 500

Summa kronor 7 993 000

Särskilda uppbördsmedel:

Studentinskrivningspenningar och tillfälliga inkomster

..................................3 000

Nettoutgift kronor 7 990 000

c) till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 7 990 000 kronor.

6. Lunds universitet: Materiel m. m.

Anslag Nettoutgift

1950/51 ............................. 1 060 000 1 075 666

1951/52 (statsliggaren s. 504) .......... 1 085 000

1952/53 (förslag) ..................... 1 330 500

Det större akademiska konsistoriet har för nästa budgetår äskat en sammanlagd

höjning av förevarande reservationsanslag med i runt tal 500 000

kronor.

Kanslern tillstyrker för sin del en anslagshöjning med tillhopa 470 500

kronor. Vid bifall till kanslerns i det föregående under avlöningsanslaget

framförda förslag om inrättande av en för de statistiska och klassiska institutionerna

samt antikmuseet gemensam vaktmästarbefattning, torde

dock den tillstyrkta anslagsökningen kunna minskas med 1 500 kronor.

Av den sålunda förordade höjningen avser huvuddelen eller 380 000 kronor

— motsvarande 35 procent av det nuvarande anslaget — att motverka inträdda

prisstegringar, medan återstoden eller 90 500 kronor hänför sig till

vissa bestämda ändamål på sätt framgår av efterföljande sammanställning.

1. Anslagsmedel till exkursioner (nu sammanlagt 24 500) .. + 15 500

2. Juridiska fakulteten (nu intet) ..................•.••.••• + 3 000

3. Seminarierna inom filosofiska fakultetens _ humanistiska

sektion: Inköp av böcker och annan undervisningsmateriel

samt tillfälliga utgifter (nu 35 000) .................. + 8 000

4. Medicinsk-kemiska institutionen (nu 31 500) .......... + 8 000

5. De patologiska institutionerna (nu tillhopa 19 600)...... + 6 000

6. Rättsmedicinska institutionen (nu 700) ................ + 2 000

7. Undervisning vid allmänna sjukhuset i Malmö (nu 41 000) + 9 000

8. Djuravdelningarna vid histologiska, fysiologiska, farmakologiska

och patologiska institutionerna .............. + 16 000

9. Institutionen för romanska språk (nu intet) ............ + 2 000

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.

10. Institutionen för nordiska språk (nu intet) ............ 2 000

11. Institutionen för historia (nu intet).................... -j- 3 000

12. Institutionen för slaviska språk (nu intet) .............. -j- 2 500

13. Institutionen för ekonomisk historia (nu intet) .......... -j- 500

14. Institutionen för fysiologisk botanik (nu 16 200) ........ -j- 3 800

15. Institutionen för systematisk botanik (nu 25 700)........ 5 200

16. Paleontologiska institutionen (nu 10 000) .............. -j- 4 000

Summa kronor -f- 90 500

Beträffande motiveringen för de föreslagna anslagshöjningarna torde få

hänvisas till handlingarna i ärendet. Även för Lunds vidkommande ha

önskemål framförts om ett avskaffande av den nuvarande uppdelningen av

anslagsmedlen till exkursioner på studerande och ledare, varjämte fråga

väckts om uppförande av särskilda exkursionsanslag för den humanistiska

sektionen och för den matematisk-naturvetenskapliga sektionen.

Departementschefen. Som kompensation för inträffad prisstegring tillstyrker

jag en generell uppräkning av förevarande anslag med 217 000 kronor.

En viss förstärkning därutöver av anslaget har också synts mig erforderlig.

Jag beräknar därför en medelsökning med 8 000 till exkursioner, med

5 000 kronor till seminarierna inom filosofiska fakultetens humanistiska

sektion och med 2 000 kronor till rättsmedicinska institutionen samt en

medelsanvisning av 3 000 kronor till juridiska fakulteten och av 12 000 kronor

till djuravdelningarna vid histologiska, fysiologiska, farmakologiska,

patologiska och bakteriologiska institutionerna. Då jag vid anmälan av

avlöningsanslaget tillstyrkt inrättandet av den för statistiska m. fl. institutioners

del begärda vaktmästarbefattningen torde nu ifrågavarande anslag

böra minskas med 1 500 kronor. Sammanlagt bör sålunda anslaget för nästa

budgetår höjas med 245 500 kronor till 1 330 500 kronor. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t att efter förslag av vederbörande universitetsmyndigheter

besluta om anslagets disposition.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Lunds universitet: Materiel m. m. för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 1 330 500 kronor.

7. Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1950/51 ............................. 2 117 000 2 181 480

1951/52 (statsliggaren s. 507) .......... 2 130 000

1952/53 (förslag) ..................... 3 397 000

Kan-slem har, efter framställning i ämnet från lärarkollegiet vid karolinska

institutet, för nästa budgetår framlagt följande förslag:

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.

överflyttande från fångvårdens till institutets stat av professuren i rättspsykiatri

och samtidigt indragning av det nuvarande å institutets stat med

3 500 kronor uppförda arvodet i nämnda ämne,

inrättande av en personlig professur i fysikalisk cellforskning för docenten

A. V. Engström m. m.,

inrättande av en laboratorstjänst i bakteriologi,

utbyte av den nuvarande laboratorstjänsten i kemi och farmaci mot en

laboratorstjänst i medicinsk kemi jämte viss ändring beträffande den personliga

professuren för E. Jorpes i speciell medicinsk kemi,

inrättande av en befattning som biträdande lärare i vartdera av ämnena

psykiatri och patologisk anatomi,

inrättande av ett nytt docentstipendium, avsett för fysiologi,

inrättande av en befattning som andre assistent vid vardera av fysiologiska

och kemiska institutionerna,

inrättande av en befattning som tredje amanuens vid radiopatologiska

institutionen,

överförande från institutionen för experimentell histologi till histologiska

institutionen av en befattning som förste assistent och en befattning som

tredje amanuens,

anvisande av 30 000 kronor till ett särskilt kursanslag, avsett att fördelas

av kanslern,

anvisande av 83 000 kronor till täckande av kostnaderna för redan genomförda

arvodesförbättringar för assistenter och amanuenser in. fl.,

nedräkning med 10 000 kronor av den i avlöningsstatens avdelning I under

arvodesposten uppförda delposten till vikariatsersättningar (nu 21 112

kronor),

nedräkning med 50 000 kronor av den i nyssnämnda avdelning av avlöningsstaten

upptagna anslagsposten till särskilda löneförmåner till ickeordinarie

tjänstemän (nu 80 000 kronor),

höjning av sekreterarens arvode från 3 500 till 4 800 kronor,

ombildning av kamrerartjänsten (Ca 27) till tjänst som högskoleintendent

(Ca 30),

inrättande av en kontoristtjänst vid kansliet,

uppflyttning av en tjänst som expeditions vakt vid kansliet från lönegraden

Ca 9 till Ca 10 och i samband därmed indragning av en å övergångsstat

förd tjänst som vaktmästare i Ca 11,

inrättande av en tjänst som biblioteksassistent i Ca 15,

inrättande av en personlig tjänst som laboratorietekniker i Ca 15 för institutionsvaktmästaren

vid kemiska institutionen N. A. Eliasson,

inrättande av en tjänst som mekaniker i Ce 13 vid vardera av fysiologiska

och kemiska institutionerna,

inrättande av fyra extra ordinarie kanslibiträdestjänster, avsedda för

1) fysiologiska institutionen, 2) kemiska institutionen, 3) institutionen för

virusforskning och 4) thoraxkirurgiska kliniken,

utökning av tjänstgöringstiden för ett kanslibiträde och ett laboratoriebiträde

(båda i Cell) vid oftalmiatriska kliniken från halvtid till heltid,

inrättande av en extra ordinarie kontorsbiträdestjänst vid röntgenavdelningen

å serafimerlasarettet,

anvisande av 20 000 kronor, varav 12 920 kronor för löneklassuppflytt
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

ningar och 7 080 kronor för vikariatsersättningar åt under avdelning II i

avlöningsstaten avsedd icke-ordinarie personal,

uppräkning med 154 000 kronor av anslagsposten till rörligt tillägg (nu

92 700 kronor).

Kanslern har därvid ansett sig icke böra biträda eller till prövning upptaga

en del av lärarkollegiets äskanden. Av dessa må här endast omnämnas

följande:

höjning av ett antal arvoden åt biträdande lärare m. fl.,

arvode åt professorn Bergstrand för uppehållande av rektoratet,

utbyte av en tjänst som vaktmästarbiträde å kansliet och kamrerarexpeditionen

i lönegraden Cg 3 mot en tjänst som expeditions vakt i Ce 9.

I det följande redogör jag endast för sådana framställningar, som jag

ansett mig kunna helt eller delvis biträda.

Personlig professur i fysikalisk cellforskning

för docenten A. V. E n g s t r ö in in. m. Till stöd för denna

framställning har anförts bland annat följande.

Engström, som är född 1920, avlade medicine licentiatexamen 1950 och

disputerade för medicine doktorsgrad 1946 samt blev docent i medicinsk

cellforskning 1947, allt i Stockholm. Han har innehaft docentstipendium

under tiden den 1 april 1948—den 31 december 1949 och innehar sedan

den 1 januari 1950 forskarstipendium. Engström, som företagit ett flertal

utländska studieresor, vistas för närvarande som Rockefellerstipendiat i

U. S. A. Hans vetenskapliga produktion omfattar ett trettiotal arbeten.

Engströms vetenskapliga insatser ha i främsta rummet gjorts inom den gren

av histologien och cytologien.som söker att med för ändamålet särskilt utvecklade

fysikaliska metoder kemiskt karakterisera vävnadens och cellens

olika beståndsdelar. Denna insats har redan förskaffat Engström ett internationellt

erkännande som för hans ålder torde vara unikt. Värdet av hans

forskarbegåvning har också entydigt styrkts av ett representativt urval av

forskare inom de biologiskt-medicinska, biofysiska och biokemiska ämnesområdena.

Bland de ytterligare bevis på internationell uppskattning, som

kommit Engström till del, kan nämnas, att han vid flera tillfällen erbjudits

forskarbefattningar vid olika vetenskapliga institutioner i U. S. A.

Lärarkollegiet finner det synnerligen angeläget, att Engström erhåller

de betingelser för vetenskapligt arbete inom sitt forskningsområde, som

motsvaras av hans stora och sällsynta forskningskapacitet. För den skull

bör en personlig professur inrättas åt honom. Härigenom skulle också enligt

kollegiets uppfattning hans fortsatta vetenskapliga arbete inom vårt

land säkerställas. Därest en personlig professur inrättas för Engström

torde också enligt kollegiets mening till hans förfogande böra ställas dels

två för närvarande till institutionen för experimentell histologi knutna laboratoriebiträden

i lönegraden Ce 11, dels ock det nu till nyssnämnda institution

utgående materielanslaget å 11 000 kronor.

Kanslern finner det styrkt, att Engström dokumenterat sig som en i hög

grad mångsidig och begåvad forskare, och ansluter sig därför helt till lärar
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kwngl. Maj:ts ''proposition nr 137.

kollegiets förslag. Den för Engström avsedda professuren torde trots dess

huvudsakliga karaktär av forskningsprofessur enligt kanslerns mening böra

förknippas med viss undervisningsskyldighet.

Överförande från institutionen för experimentell

histologi till histologiska institutionen av

en befattning som förste assistent och en befattning

som tredje amanuens. I samband med tillkomsten från

och med budgetåret 1947/48 av den personliga professuren i experimentell

histologi för dåvarande prosektorn A. H. Holmgren inrättades vid institutionen

för experimentell fysiologi en befattning som förste assistent. Institutionens

arbetskrafter utökades dessutom från och med budgetåret

1949/50 med en tredje amanuens. Holmgren har numera avlidit.

Lärarkollegiet har nu hemställt, att ifrågavarande befattningar från och

med nästa budgetår måtte tillgodoföras den histologiska institutionen. Såsom

motivering härför har anförts följande.

I Holmgrens tjänsteåligganden ingick bland annat att i samband med

kurserna i histologi meddela undervisning i form av föreläsningar, demonstrationer

och examinatorier under 40 timmar varje läsår. I och med hans

frånfälle har behov uppstått av en kvalificerad underordnad lärarkraft,

som kan övertaga denna undervisningsskyldighet.

Vid vardera av de histologiska institutionerna i Uppsala och Lund finnas

två tredje amanuensbefattningar. I likhet med den histologiska institutionen

vid institutet finnas vid motsvarande institution i Lund två förste

amanuenser, medan endast en dylik befattningshavare är anställd vid histologiska

institutionen i Uppsala. Då antalet studerande vid institutet är

väsentligt större än antalet studerande såväl i Uppsala som i Lund föreligger

givetvis ett större behov av biträden vid undervisningen. Trots detta

har den histologiska institutionen i Lund i fråga om amanuenstjänster hittills

varit bättre rustad än motsvarande institution vid institutet.

Kanslern har intet att erinra mot lärarkollegiets förslag.

Kursanslag. Lärarkollegiet har för nästa budgetår hemställt om ett

särskilt kursanslag av 60 000 kronor och till stöd härför framhållit i huvudsak

följande.

Ur institutets docentstipendiefond kan enligt gällande bestämmelser för

undervisningens behov eller för uppmuntrande av vetenskaplig forskning

understöd tilldelas antingen docent, som icke uppbär docentstipendium,

eller annan yngre vetenskapsidkare. Genom rätten att för nämnda ändamål

taga i anspråk uppkomna besparingar å anslaget till docentstipendier

har kollegiet kunnat utan större tidsutdräkt tillgodose uppkommande behov

av undervisning i olika ämnen. Härigenom ha förutsättningar skapats

för en smidig anpassning av undervisningen efter stundens krav. Icke minst

ha fördelar på detta sätt kunnat beredas de studerande, då möjlighet förelegat

att anordna extra kurser till undvikande av svårare köbildning vid

tillträdet till de kliniska kurserna i vissa ämnen. Sålunda har under det

senast tilliindagångna budgetåret ur docentstipendiefonden anvisats tillhopa

48 150 kronor för dylika ändamål. Härigenom har undervisningen i

4 — Bihang till riksdagens ''protokoll 1052. 1 sand. Nr 137.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

bland annat pediatrisk patologi, psykiatri, patologisk anatomi, barnkirurgi,

barnpsykologi och barnpsykopatologi i önskvärd utsträckning kunnat upprätthållas.

Behållningen i docentstipendiefonden har emellertid under

senare år kraftigt minskat och är för närvarande obetydlig. Anledningen

härtill är, att docentstipendierna numera icke stå obesatta under längre

tid till följd av dels det ökade antalet vetenskapligt arbetande docenter vid

institutet, dels ock ett snabbare tillsättningsförfarande av stipendierna än

tidigare. De sålunda inträdda förhållandena medföra givetvis såväl en försämring

av undervisningen vid institutet som en förlängning av studietiden

för de studerande. För att motverka detta har kollegiet nu sett sig nödsakat

att begära ett särskilt kursanslag. Vid uppskattningen härav ha

10 000 kronor ansetts böra reserveras för oförutsedda utgifter. För den händelse

av kollegiet redan äskade arvodesmedel till lärarbefattningar i nyssnämnda

ämnen skulle ställas till förfogande för nästa budgetår torde det

beräknade kursanslaget böra i motsvarande män minskas.

Kanslern anser i likhet med lärarkollegiet ett särskilt kursanslag erforderligt

för nästa budgetår. Därest de av honom förordade lärarbefattningarna

i psykiatri respektive patologisk anatomi få inrättas, torde dock

enligt hans mening ett belopp av 30 000 kronor vara till fyllest för ändamålet

i fråga.

«

Delposten till vikariatse r sättningar och anslagsposten

till särskilda löneförmåner till ickeordinarie

tjänstemän. Den i fråga om förstnämnda post förordade

nedskärningen motiveras med anslagsbelastningen under tidigare

budgetår, medan förslaget om minskning av posten till särskilda löneförmåner

till icke-ordinarie tjänstemän främst betingas av den förändrade ställning

i lönehänseende, som numera tillkommer den underordnade läkarpersonalen

vid institutets pediatriska kliniker.

Ombildning av kamrerart jänsten (C a 2 7) till

tjänst som högskoleintendent (Ca 3 0). Lärarkollegiet

har under erinran om tidigare förebragt motivering i ämnet återupprepat

sin under en följd av år gjorda framställning om uppflyttning av kamrerartjänsten

till lönegraden Ca 30. I fråga om skälen härför inhämtas av tillgängliga

handlingar följande.

Kamreraren har icke erhållit någon kompensation för den till kvantitet

och ansvar väsentligt ökade arbetsbörda, som kommit att åvila honom i

och med institutets utflyttning till Norrbacka och institutionernas i samband

därmed verkställda upprustning. Vid tandläkarhögskolan i Stockholm

har från och med budgetåret 1947/48 inrättats en intendentstjänst

i lönegraden Ca 27, oaktat till nyssnämnda högskola anvisade statsanslag

väsentligt understiga hälften av till institutet utgående anslag samt därstädes

motsvarighet nästan helt saknas till vid institutet förekommande

fondförvaltning och redovisning av övriga till institutets förfogande ställda

enskilda medel. I samband med den från och med budgetåret 1946/47

genomförda upprustningen av tekniska högskolan i Stockholm, inrättades

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

också vid denna högskola en intendentstjänst. Detta skedde sålunda utan

avvaktan på närmare erfarenheter av arbetsuppgifterna å tjänsten efter

omorganisationen. En förbättring av kamrerarens löneställning är enligt

kollegiets mening synnerligen motiverad och bör därför äntligen komma

till stånd. Kollegiet utgår härvid ifrån, att nuvarande kamreraren M.

Thomsson kommer att utan tjänstens ledigförklarande utnämnas till innehavare

av högskoleintendentstjänsten.

Kanslern biträder lärarkollegiets förslag samt tillägger — under hänvisning

till vad dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet vid anmälan

förra året av motsvarande spörsmål anfört (se 1951 års statsverksproposition,

bilagan åttonde huvudtiteln, s. 84) — att frågan omedelbart torde

böra bringas till en lösning.

V alctmästarpersonal. Vid institutets kansli finnes för närvarande

upptagen en vaktmästare på övergångsstat i lönegraden Ca 11. Därjämte

finnes en tjänst som expeditionsvakt i Ca 9, vilken tjänst emellertid

skall hållas obesatt, så länge den å övergångsstat uppförde vaktmästaren

kvarstår i tjänst. Å kansliet och kamrerarexpeditionen tjänstgör dessutom

för närvarande ett vaktmästarbiträde i Cg 3. Sistnämnda tjänst tillkom

budgetåret 1946/47 i samband med institutets utflyttning till Norrbacka

och motiverades med att den ordinarie vaktmästaren på grund av de

ökade avstånden till banker och andra institutioner, som han i tjänsten

måste besöka, hade svårt att medhinna sina löpande arbetsuppgifter.

Lärarkollegiet har nu anmält, att innehavaren av förenämnda å övergångsstat

förda vaktmästartjänst i Ca 11 komme att avgå med pension

den 1 maj 1952. En blivande efterträdare kan då icke erbjudas förmånligare

löneställning än den, som expeditionsvakttjänsten i Ca 9 medför. Vid

sådant förhållande torde enligt kollegiets mening en för de med tjänsten

förenade göromålen kvalificerad kraft icke kunna påräknas. I fråga om

tjänsten som vaktmästarbiträde har kollegiet framhållit, att de gångna

årens erfarenheter ådagalagt, att den ordinarie vaktmästaren icke torde

förmå att utan biträdeshjälp på ett tillfredsställande sätt fullgöra honom

åliggande göromål. Det har emellertid visat sig omöjligt att för de medel,

vilka stå till buds för avlönande av vaktmästarbiträdet, förvärva duglig

arbetskraft, som kvarstannar i tjänsten. Denna har därför alltsedan

februari 1947 växlat innehavare fem gånger. Med hänsyn till vad sålunda

anförts har kollegiet funnit det angeläget, att expeditionsvakttjänsten vid

indragningen av den å övergångsstat förda vaktmästartjänsten utbyttes

mot en förste expeditionsvakttjänst i Ca 11 och vaktmästarbiträdestjänsten

mot en expeditionsvakttjänst i Ce 9.

Kanslern anser sig endast så till vida böra biträda kollegiets förslag, som

han tillstyrker, att expeditionsvakttjänsten uppflyttas från lönegraden Ca 9

till Ca 10.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

Ökad medelsanvisning till löneklassuppflyttningar

och vikariatsersättningar åt under avdelning

II i a v 1 ö n i n g s s t a t e n avsedd icke-ordinarie

personal. Lärarkollegiet har uppskattat den i detta sammanhang erforderliga

medelsökningen till sammanlagt 37 080 kronor, varav 7 080 kronor

för det förstnämnda och 30 000 kronor för det sistnämnda ändamålet.

Kanslern har ansett ett ökat medelsbehov av tillhopa allenast 20 000 kronor

föreligga.

Anslagsposten till rörligt tillägg. Den härvidlag

föreslagna uppräkningen betingas av 1951 års riksdags beslut rörande höjning

av grundlöner enligt statens löneplansförordning.

Höjning av ett antal arvoden åt biträdande

lärare m. fl. Lärarkollegiets härvidlag framlagda förslag, som innebär

en sammanlagd kostnadsökning av 37 150 kronor, avser en uppräkning av

vissa nu till olika lärare utgående arvoden med de belopp, efterföljande

sammanställning utvisar.

ökning

1. Lärare vid propedeutiska kurser i de viktigaste kliniska undersökningsmetoderna

(nu 11 400) .......................... 1 600

2. Lärare vid propedeutiska kurser i allmän kirurgi och i allmän

sjukvårdsteknik (nu 2 700) .............................. 900

3. Biträdande lärare i medicin (nu 9 600) .................... 12 000

4. Lärare vid en extra kurs i neurologi (nu 1 000) ............ 1 500

5. Biträdande lärare i kirurgi (nu 9 600)...................... 12 000

6. Biträdande lärare i öron-, näs- och halssjukdomar (nu 5 400). . 1 800

7. Lärare vid kurser i lungtuberkulosens igenkännande (nu 3 000) 750

8. Lärare vid 2 kurser i ögonspeglingskonst (nu 1 600) ........ 900

9. Prosektor vid serafimerlasarettet, för undervisning i patologi

(nu 3 000) ............................................. 2 000

10. Överläkaren vid gynekologiska avdelningen av Konung

Gustaf V:s jubileumsklinik å karolinska sjukhuset, för undervisning

i livmoderkräftans diagnostik och terapi (nu 2 500) . . 2 500

11. Lärare vid kurser i den normala förlossningens förlopp m. m.

(nu 3 600) ............................................ 1 200

Summa kronor 37 150

Till stöd för sitt förslag anför lärarkollegiet i huvudsak följande.

Avvägningen av de arvoden, varom här är fråga, har icke skett efter enhetliga

principer. Senare tillkomna arvoden ha sålunda regelmässigt avvägts

på grundval av en högre ersättning per undervisningstimme än tidigare

fastställda arvoden. Då en dylik anordning icke kan betraktas som

annat än otillfredsställande och ledande till uppenbara orättvisor torde en

uppflyttning av de eftersatta arvodena till en med de övriga jämförbar

ställning böra komma till stånd. Vid sin beräkning av de förordade arvodeshöjningarna

har kollegiet utgått från den ersättning, som regelmässigt

plägar utgå till lärare vid undervisning, som bekostas med medel ur docent
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.

stipendiefonden eller 50 kronor per undervisningstimme. Därest en uppräkning

av detta slag med hänsyn till rådande förhållanden ej anses genomförbar,

torde ifrågavarande arvoden åtminstone böra undergå den höjning,

som betingas av det förändrade penningvärdet.

Hos Kungl. Maj:t har vidare docentföreningen vid karolinska institutet

gjort framställning om höjning av de i nyssnämnda sammanställning under

punkterna 1—5 och 7 angivna arvodesbeloppen.

Arvode åt professorn Bergstrand för uppehållande

av re k tor a te t. Jämlikt gällande bestämmelser i institutets

stadgar väljes institutets rektor av lärarkollegiet för en tid av tre år. Valbar

till rektor är varje professor, som då ämbetet skall tillträdas i minst tre år

innehaft professur vid institutet. Institutets nuvarande rektor, professorn

i allmän patologi och patologisk anatomi Hilding Bergstrand, som — född

den 12 januari 1886 — varit skyldig att avgå med pension med utgången

av januari 1951, har genom särskilda nådiga beslut, senast den 6 april 1951,

medgivits att kvarstå i tjänst intill utgången av juni 1952. Bergstrand är

sålunda skyldig att med utgången av sistnämnda månad frånträda såväl

professuren som rektoratet.

Lärarkollegiet har nu hemställt, att Bergstrand måtte dels medgivas rätt

att kvarstå som institutets rektor tills vidare intill utgången av juni 1953,

dels förordnas till ledamot av lärarkollegiet för tiden den 1 juli 1952—den

30 juni 1953, dels ock för sitt uppdrag som rektor under nyssnämnda tid

— utöver det under arvodesposten i del II av avlöningsstaten upptagna

honorariet till rektor å 2 700 kronor — tillerkännas ersättning med belopp,

motsvarande skillnaden mellan hans nuvarande lön och honom tillkommande

tjänstepension eller 7 750 kronor. Såsom motivering härför har anförts

i huvudsak följande.

Ett flertal problem av för institutet vitalt intresse komma under de närmaste

åren att påkalla ett ställningstagande från kollegiets sida. Sålunda

väntas 1948 års läkarutbildningskommitté inom en snar framtid framlägga

sitt förslag rörande den framtida utformningen av den medicinska utbildningen.

Nyligen framlagt förslag till dispositionsplan för utbyggande av

karolinska sjukhuset har icke till alla delar vunnit statsmakternas gillande,

och förslaget torde därför bli föremål för omprövning i vissa stycken. Planering

pågår av det beslutade utbyggandet av Sabbatsbergs sjukhus, vilket

sjukhus är avsett att ersätta serafimerlasarettet som undervisningssjukhus.

Aven frågan om anordnande av utbildningsplatser å jämväl andra Stockholms

stad tillhöriga sjukhus än Sabbatsbergs sjukhus torde bli föremål

för prövning inom en icke alltför avlägsen framtid. I sin egenskap av rektor

har Bergstrand haft tillfälle att intimt följa nämnda frågor. Hans härigenom

vunna särskilda insikt torde böra tillgodoföras kollegiet under

ytterligare ett par år, inom vilken tidrymd ifrågavarande spörsmål kunna

beräknas ha kommit avsevärt närmare sin lösning. Genom en dylik anord
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kwngl. Maj ds ''proposition nr 137.

ning undvikes också, att en aktiv professor tvingas att lämna sina undervisnings-

och forskningsuppgifter för att ställa sig till förfogande som

rektor.

Kanslern har ansett sig icke böra framlägga något förslag i den av kollegiet

angivna riktningen utan inskränkt sig till att hänskjuta frågan till

Kungl. Maj:t. Kanslern har därvid uttalat följande.

Den av lärarkollegiet ifrågasatta anordningen — vilken så vitt för mig

är bekant icke tidigare förekommit — skulle innebära en väsentlig avvikelse

från gällande bestämmelser om val av rektor vid universitet och högskolor.

Även om det i detta speciella fall synes föreligga vissa skäl för medgivande

av en dylik avvikelse, skulle ett sådant ställningstagande likväl

kunna medföra måhända vittgående konsekvenser av mindre önskvärd art.

I detta sammanhang torde jag vidare få anmäla, att kanslern, efter framställning

från lärarkollegiet, på anförda skäl hemställt, att medel för avlönande

under tiden den 1 januari—den 30 juni 1952 av en extra eldare

vid institutets kemiska institution måtte tilldelas kollegiet samt att en

eldartjänst i lönegraden Ce 9 måtte från och med nästa budgetår inrättas

vid samma institution. Med anledning härav har Kungl. Maj:t genom beslut

den 15 februari 1952 för tillgodoseende under tiden den 1 mars—den

30 juni 1952 av det förstnämnda ändamålet ställt ett belopp av 2 112 kronor

till kollegiets förfogande.

Departementschefen. Vid anmälan i det föregående av motsvarande anslagsfråga

för universitetet i Uppsala har jag i korthet redogjort för den i

propositionen 1952: 12 förordade löne- och pensionsregleringen för professorer

m. fl. akademiska lärare och berört vissa konsekvenser av löneregleringen

för bland annat karolinska institutet. Under åberopande av vad jag

därvid anfört föreslår jag nu, att Kungl. Maj:t utverkar bemyndigande av

riksdagen att fastställa personalförteckning för institutet. Denna personalförteckning

bör jämväl ersätta den nu gällande personalförteckningen för

vissa tjänstemän vid karolinska mediko-kirurgiska institutet och dess institutioner

m. m.

Förutom av löneregleringen och vad därmed sammanhänger föranledes

ett ökat medelsbehov under nu förevarande anslag för nästa budgetår dels

av den från och med den 1 januari 1951 genomförda arvodesregleringen för

vissa biträdande lärare, assistenter och amanuenser m. fl. befattningshavare

vid institutet, dels av den från och med samma tidpunkt företagna

höjningen av det rörliga tillägget till 32 (33) procent, dels ock av uppflyttning

i löneklass av vissa befattningshavare vid institutet.

De förslag om förstärkning av personalorganisationen, som nu framförts,

kan jag endast i begränsad omfattning tillstyrka.

Vid karolinska institutet inrättades från och med budgetåret 1947/48 eu

personlig professur i experimentell histologi för dåvarande prosektorn A. H.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kuncjl. Maj:ts ''proposition nr 137.

Holmgren. Sedan Holmgren numera avlidit, bör denna professur avföras

från högskolans stat. Till professuren äro knutna en befattning som förste

assistent och en som tredje amanuens. Dessa två befattningar böra i enlighet

med föreliggande förslag överföras till histologiska institutionen.

I likhet med kanslern finner jag det styrkt, att docenten A. V. Engström

dokumenterat sig som en i hög grad mångsidig och begåvad forskare. Även

jag finner det angeläget, att Engström erhåller de betingelser för vetenskapligt

arbete inom sitt forskningsområde, som motsvaras av hans stora och

sällsynta forskningskapacitet. Jag ansluter mig därför till lärarkollegiets

av kanslern tillstyrkta förslag om inrättande för Engström av en personlig

professur i fysikalisk cellforskning. Professuren bör i avlönings- och pensionshänseende

vara likställd med professurer i allmänhet vid institutet och

förenad med den undervisnings- och examinationsskyldighet, som kanslern

bestämmer. Professuren bör ha huvudsaklig karaktär av forskningsprofessur.

Till Engströms förfogande torde, såsom i ärendet föreslagits, böra ställas

två nu vid institutionen för experimentell histologi placerade laboratoriebiträden

i Ce 11 och de för nyssnämnda institution avsedda anslagsmedlen

till materiel m. m.

Förslaget om överflyttande från fångvårdens till institutets stat av professuren

i rättspsykiatri och samtidigt därmed indragning av det nuvarande

å institutets stat uppförda arvodet å 3 500 kronor i nämnda ämne är jag

icke beredd att nu tillstyrka. Jag erinrar om att professurens innehavare

tillika är överläkare i Ca 32 vid centralfängelset å Långholmens sinnessjukavdelning.

Innan slutlig ställning tages till den väckta frågan, bör utredning

förebringas om följderna av en dylik åtgärd för sinnessjukvården å

Långholmen.

Med hänsyn till föreliggande särskilda omständigheter vill jag icke motsätta

mig lärarkollegiets förslag, att professorn Bergstrand medgives rätt

att efter avgången från sin professur kvarstå som institutets rektor med

rätt för honom att därvid åtnjuta — förutom honorariet till rektor å 2 700

kronor — ersättning med belopp, motsvarande skillnaden mellan hans avlöningsförmåner

som professor vid utgången av juni 1952 och honom tillkommande

tjänstepension.

Under hänvisning till vad lärarkollegiet anfört, förordar jag, att ett särskilt

kursanslag uppföres å institutets stat. Jag föreslår, att detsamma

för nästa budgetår bestämmes till 40 000 kronor. Härvid förutsätter jag,

att vid utgången av innevarande budgetår eventuellt förefintlig behållning

å docentstipendiefonden indrages till statsverket.

Med anledning av föreliggande framställningar om höjning av vissa arvoden

till biträdande lärare m. fl. beräknar jag en ökning av anslagsmedlen

till lärare vid propedeutiska kurser i de viktigaste kliniska undersökningsmetoderna

med 1 600 kronor till 13 000 kronor, till lärare vid propedeutiska

kurser i allmän kirurgi och i allmän sjukvårdsteknik med 500 kronor till

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

3 200 kronor, till biträdande lärare i medicin med 3 600 kronor till 13 200

kronor, till biträdande lärare i kirurgi med 3 600 kronor till 13 200 kronor,

till lärare vid en extra kurs i neurologi med 200 kronor till 1 200 kronor,

till lärare vid kursen i lungtuberkulosens igenkännande med 600 kronor till

3 600 kronor, till lärare vid 2 kurser i ögonspeglingskonst med 300 kronor

till 1 900 kronor, till prosektor vid serafimerlasarettet för undervisning i

patologi med 600 kronor till 3 600 kronor, för undervisning i livmoderkräftans

diagnostik och terapi med 500 kronor till 3 000 kronor och till lärare

vid kurser i den normala förlossningens förlopp in. m. med 600 kronor till

4 200 kronor. Det nu till laboratorn i klinisk bakteriologi utgående arvodet

å 1 000 kronor för undervisning i kliniska laboratoriemetoder bortfaller

i samband med att laboratorn uppflyttas i högre lönegrad enligt i propositionen

1952: 12 framlagt förslag.

Det ånyo framförda förslaget om ombildning av kamrerartjänsten i

Ca 27 till tjänst som högskoleintendent i Ca 30 anser jag mig nu böra på

så sätt tillstyrka, att jag föreslår, att kamrerartjänsten uppflyttas till Ca 29

under tjänstebenämningen intendent.

Till arbetshjälp vid institutionen för virusforskning utgår nu från anslagsposten

till avlöningar till icke-ordinarie personal ett belopp av 3 000

kronor. Förslag har nu ånyo framlagts om inrättande av en kanslibiträdestjänst

i Ce 11 vid denna institution. Då jag blivit övertygad om nödvändigheten

av denna tjänst, tillstyrker jag förslaget. Härvid bör nyssnämnda

belopp indragas.

Med anledning av förslaget om inrättande av en tjänst som eldare i

Ce 9 vid institutets kemiska institution förordar jag, att medel beräknas

för en eldare i Cg 10.

Den i personalförteckningen å övergångsstat uppförda tjänsten som

vaktmästare bör avföras från nämnda förteckning. Förslaget om uppflyttning

av tjänsten som expeditions vakt i Ca 9 till högre lönegrad torde icke

nu böra bli föremål för bedömande. För avlönande av ett vaktmästarbiträde

vid kansliet och kamrerarexpeditionen böra medel beräknas efter

lönegrad Cg 4 mot nu Cg 3.

Utöver vad jag sålunda förordat är jag icke beredd att nu tillstyrka

någon personalförstärkning.

Jag beräknar hela avlöningsanslaget till 3 397 000 kronor med den fördelning

på olika poster, som framgår av efterföljande hemställan. Under anslagsposten

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, har jag därvid beräknat medel för de utgifter, som nu bestridas från

den i gällande avlöningsstat uppförda anslagsposten till särskilda löneförmåner

till icke-ordinarie tjänstemän. Under rubriken Särskilda uppbördsmedel

har jag upptagit dels ett belopp av 3 500 kronor, motsvarande den

lön, som professorn i nervsjukdomar nu uppbär från Malmstenska dona
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kwngl. Maj:ts proposition nr 137.

tionsfonden, dels ock ett belopp av 10 000 kronor, motsvarande den lön

och de tjänstgöringspenningar, som professorn i ortopedi uppbär från

Ekmanska donationsfonden. Med hänsyn till löneregleringen för professorer

m. fl. befattningshavare vid institutet vidlådas anslagsberäkningarna

av en viss osäkerhet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med

vad jag i det föregående anfört fastställa personalförteckning

för karolinska mediko-kirurgiska institutet, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1952/53;

b) godkänna följande avlöningsstat för karolinska mediko-kirurgiska

institutet, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 1 215 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 675 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 880 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................. 640 500

Summa kronor 3 410 500

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Malmstenska donationsfonden. . 3 500

2. Bidrag från Ekmanska donationsfonden .... 10 000

Summa kronor 13 500

Nettoutgift kronor 3 397 000;

c) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

3 397 000 kronor.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts -proposition nr 137.

8. Bidrag till Stockholms högskola.

1949/50 ..................

1950/51 ..................

1951/52 (statsliggaren s. 522)

1952/53 (förslag) ..........

Anslag

1 572 500

2 028 600

2 607 300

3 936 000

Nettoutgift

1 572 500

1 903 369

Enligt det av 1948 års riksdag godkända avtalet mellan staten, Stockholms

stad och högskolan rörande högskolans finansiering, vilket trätt i

kraft den 1 juli 1949, skall av högskolans styrelse upprättat förslag till stat

för högskolan ingivas dels till Kungl. Maj:t och dels till stadsfullmäktige,

som över förslaget avgiva yttrande till Kungl. Maj:t. Stat för högskolan

fastställes av Kungl. Maj:t. Till bestridande av den utgiftssumma, som

enligt den fastställda staten icke täckes av högskolans egna medel — (anslagssumman)

— skola staten och staden bidraga enligt vissa i avtalet angivna

grunder. Enligt den för högskolan för innevarande budgetår fastställda

huvudstaten uppgår Stockholms stads bidrag till 869 100 kronor,

och statens bidrag, som redan nämnts, till 2 607 300 kronor.

I skrivelse den 7 juni 1951 har styrelsen för Stockholms högskola — på

grundval av förslag i ämnet från högskolans lärarråd — framlagt förslag

till stat för högskolan för budgetåret 1952/53, utmynnande i förslag om

statsbidrag med 4 864 400 kronor och bidrag från Stockholms stad med

1 200 000 kronor. Förslaget innebär alltså en höjning av statens bidrag

med 2 257 100 kronor och av stadens bidrag med 330 900 kronor.

Styrelsen erinrar inledningsvis om att den i sitt statförslag för budgetåret

1951/52 underströk, att en genomgripande upprustning och utveckling

av högskolan vore ofrånkomlig, om högskolan skulle kunna effektivt fylla

sina uppgifter i forskningens och undervisningens tjänst. Styrelsen konstaterar

emellertid, att resultatet av statsmakternas behandling av högskolans

anslagsäskanden för budgetåret 1951/52 blivit, att de framlagda förslagen

så gott som helt lämnats utan avseende.

De många och stora brister i fråga om högskolans såväl materiella som

personella utrustning, som styrelsen redan tidigare framhållit, komma alltså,

anför styrelsen vidare, att bestå och i vissa fall till och med förvärras

under budgetåret 1951/52. Den ökade tillströmningen av studerande till

högskolan skapar allt större problem med hänsyn både till den överbelastning,

som den medför i fråga om lärarpersonalens arbetsbörda, och till de

svårigheter, som uppstå att få lokalutrymmen och undervisningsmateriel

att räcka till. Det säger sig självt, att dessa förhållanden även måste inverka

mycket menligt på forskningsarbetet vid högskolan.

Styrelsen anser det som sin plikt att framhålla, att en underlåtenhet att

inom en snar framtid vidtaga kraftiga åtgärder för en upprustning av högskolan

måste få mycket allvarliga återverkningar på det arbete, som be
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 1S7.

drives vid denna. Högskolans befattningshavare i alla grader och på alla

områden ha, framhåller styrelsen, sökt att genom intensivt arbete bemästra

de svårigheter, som förelegat. Det är emellertid ofrånkomligt, att det i

längden ej går att på detta sätt neutralisera bristerna i högskolans utrustning.

Det blir därför, om intet göres, i längden omöjligt att uppehålla undervisningen

och forskningen vid högskolan på en kvalitativt tillfredsställande

nivå. Det synes styrelsen icke vara erforderligt att närmare utveckla,

vad detta skulle betyda exempelvis för lärarutbildningen, som till avsevärd

del sker vid högskolan.

Hur allvarligt läget är för högskolan framgår tydligt, anför styrelsen

vidare, av en jämförelse med förhållandena vid statsuniversiteten. Man

finner vid en sådan jämförelse exempelvis, att inom flera ämnen av stor

betydelse ur undervisningssynpunkt den personal, som vid högskolan står

till förfogande, högst väsentligt understiger och i vissa fall ej ens uppgår

till hälften av den, som finnes vid vartdera universitetet, och detta oaktat

antalet studerande i vissa av dessa ämnen till och med är högre än vid

universiteten.

Efter att ha framlagt tabellariska jämförelser med förhållandena vid

statsuniversiteten, utvisande en avsevärt större arbetsbörda vid högskolan

i vissa ämnen, framhåller styrelsen, att situationen vore densamma även

i fråga om de materiella resurserna. Om man därjämte toge i betraktande

att önskemål förelåge om en ytterligare omfattande upprustning av statsuniversiteten,

framstode högskolans prekära läge och behovet av snabba

åtgärder för att avhjälpa detta i än klarare dager.

Styrelsen har erinrat om dessa förhållanden för att ge den riktiga bakgrunden

till de av styrelsen nu framlagda anslagsäskandena för högskolan.

Stockholms stadsfullmäktige ha enligt beslut den 15 oktober 1951 tillstyrkt

det framlagda statförslaget med iakttagande av vissa i stadskollegiets

utlåtande nr 317 för år 1951 föreslagna reduceringar.

Universitetskanslern har den 27 november 1951 avgivit utlåtande över

styrelsens i skrivelse den 7 juni 1951 framlagda förslag till stat för högskolan

för budgetåret 1952/53. Kanslern har därvid överlämnat dels en sistnämnda

dag dagtecknad framställning från högskolans styrelse om anvisande

av ett särskilt från högskolans stat fristående anslag till en till högskolan

anknuten central statistisk institution, dels ock en den 16 oktober

1951 dagtecknad skrivelse från styrelsen med anledning av den ökade tillströmning

av studerande vid högskolan, som ägt rum från och med höstterminen

1951.

I fråga om anslagsbehovet för högskolan har kanslern därvid framhållit

följande allmänna synpunkter.

En betydande upprustning av Stockholms högskolas saväl personella

som materiella utrustning är oavvisligen av nöden, därest högskolan skall

kunna fylla sina uppgifter i undervisningens och forskningens tjänst. På

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj ds ''proposition nr 137.

ett flertal punkter föreligga för närvarande mycket stora och allvarliga

brister. Läget har ytterligare skärpts därigenom att tillströmningen av studerande

till högskolan från och med höstterminen 1951 avsevärt ökat till

följd bland annat av det av 1951 års riksdag fattade beslutet om terminsavgifternas

nedbringande. Enligt till mig lämnade uppgifter från högskolan

kommer antalet nyinskrivna studerande per den 30 november 1951 i förhållande

till vid samma tidpunkt 1950 att ställa sig på sätt framgår av

nedanstående tablå:

Matematisk-

Stats- och

Humanis-

naturveten-

Summa

skapliga av- delningen

skapliga av- delningen

tiska av- delningen

1950 ...............

... 134

160

408

702

1951...............

. . . . 165

1741)

611

950

Procentuell ökning. . . .

. . . . 23,t

8,8

49,8

35,3

Genom den ökade tillströmningen av studerande har högskolans möjligheter

att med nuvarande resurser tillgodose de krav, som ställas på högskolan,

starkt försämrats. Högskolan lider avsevärd brist på docentstipendiater,

biträdande lärarkrafter och biträdespersonal för olika uppgifter. Antalet

docentstipendier utgör sålunda nu 21, medan motsvarande antal — frånsett

de teologiska och medicinska fakulteterna — utgör i Uppsala 64 och i

Lund 61. Det synes mig särskilt angeläget, att högskolan på detta område

erhåller en väsentlig förstärkning. Högskolan bör också nu förses med ett

ökat antal biträdande lärare, assistenter, amanuenser m. fl. hjälpkrafter

för att i någon mån komma ur det nödläge vari högskolan befinner sig.

En förstärkning av högskolans materiella resurser framstår också som ett

oavvisligt krav, varjämte de aktuella byggnadsfrågoma snarast måste

bringas till sin lösning.

I det följande kommer jag i anslutning till de gjorda äskandena att framställa

förslag till en betydande upprustning av högskolan. Ehuru vad av

lärarrådet och styrelsen i olika avseenden hemställts i och för sig synes

mig välgrundat har jag likväl ansett att med tillgodoseende av en del av

de nu redovisade behoven torde kunna något anstå. Jag vill emellertid

samtidigt understryka nödvändigheten av att högskolan under de närmast

kommande budgetåren erhåller en successiv och planmässig upprustning i

syfte att sätta högskolan i stånd att fullgöra sina viktiga uppgifter.

I underdånig skrivelse den 18 oktober 1951 har vidare Stockholms högskolas

studentkår framlagt studentkårens synpunkter på frågan om anslag

till högskolan för nästa budgetår och därvid anfört bland annat följande.

Den katastrofala bristen på lärar- och handledningspersonal gör, att en

för förståelsen av väsentliga och elementära kursmoment ofrånkomlig undervisning

många gånger ej kan anordnas. I den matematisk-naturvetenskapliga

fakulteten måste laborationskurser avhållas med otillräcklig handledning,

i höst i ett fall till och med utan ledning alls. Någon dubblering

av laborationskurserna kan överhuvudtaget icke förekomma, trots att

väntetiden för de studerande härigenom skulle kunna undvikas och en avsevärd

förkortning av studietiden skulle kunna åstadkommas. Den under
-

‘) Dessutom 29 distriktsåklagare (1950 40 st.).

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj.-ta proposition nr 137.

visning som för närvarande kan erbjudas blir många gånger helt ineffektiv

pa grund av det stora elevantalet. Sålunda är det inom den humanistiska

fakulteten innevarande hösttermin icke ovanligt med proseminariegrupper,

där deltagarantalet ligger mellan 70 och 100. Studentkåren vill här erinra

om vad 1945 års universitetsberedning i sitt betänkande V (SOU 1949: 54)

anfört om denna undervisningsform: »Ett tillfredsställande utbyte av seminarieövningarna

torde emellertid endast kunna åstadkommas, därest deltagarantalet

är begränsat. I allmänhet torde ett deltagarantal av 15 böra

vara maximum.»

_ Icke mindre kännbar än personalbristen är bristen på tillräckliga anslag

till undervisnings- och forskningsmateriel, bibliotek och exkursioner. Laborationsmateriel

av det slag som är nödvändigt för modem naturvetenskaplig

undervisning saknas i stor utsträckning; existerande materiel är i allmänhet

hopplöst föråldrad eller ofullständig. Studiesamlingarna kunna på

grund av otillräckliga medelstillgångar ej hållas i det skick som önskvärt

vore. Inom den humanistiska fakulteten saknas helt sådana tekniska hjälpmedel,

som numera förekommer vid varje läroverk, t. ex. grammofon för

undervisning i moderna språk. Kurslitteratursamlingar finnas endast undantagsvis

i tillfredsställande omfattning. De studerande åsamkas vidare

dryga kostnader för utskrivning av seminarieuppsatser, emedan skrivhjälp

icke finnes.

För flertalet ämnen inom framför allt matematisk-naturvetenskapliga

fakulteten är också lokalbehovet det största problemet. Lokalerna utmärkas

genomgående av en enastående oändamålsenlighet och hälsovådlighet

och på flera institutioner kunna lokalförhållandena utan vidare betecknas

som skandalösa. Sjukdomsfall bland forskare och studerande på grund av

exempelvis otillfredsställande ventilationsförhållanden ha inträffat. Bristen

på tillräckliga utrymmen i förening med personalbrist medför vidare, att

hårda inträdesspärrar måst upprättas i de viktigaste naturvetenskapliga

ämnena.

I särskild skrivelse den 7 maj 1951 har högskolans styrelse hemställt, att

högskolan måtte från och med budgetåret 1952/53 tilldelas fyra forskarstipendier.

Kanslern har den 5 oktober 1951 föreslagit, att medel för nästa budgetår

anvisas till inrättande av två forskarstipendier vid högskolan.

Jag övergår nu till att lämna en närmare redogörelse för statförslaget.

Huvudstatens utgiftssida.

1. Avlöningar.

Denna utgiftspost är nu uppförd med förslagsvis 2 344 000 kronor och

disponeras på sätt framgår av s. 523 f. i statsliggaren.

11ögskolans styrelse föreslår, att denna utgiftspost för nästa budgetår

höjcs med 1 270 700 kronor. Av höjningen hänföra sig närmare 500 000

kronor till automatiska utgiftsökningar. Ett bifall till vad kanslern föreslagit

skulle vid oförändrade löneförhållanden påkalla eu. höjning av utgifts
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

posten med 991 100 kronor, varav närmare 500 000 kronor avse ökningar

av automatisk natur.

Nya pr ofes surer. Högskolan har begärt inrättande av fyra nya

professurer i följande ämnen: 1) sociologi, 2) psykologi, 3) geografi, särskilt

kulturgeografi med ekonomisk geografi samt 4) nordiska språk, särskilt

svenska språket.

Kanslern tillstyrker, att förstnämnda tre professurer inrättas från och

med nästa budgetår, men anser, att med upprättandet av professuren i

nordiska språk, särskilt svenska språket, kan anstå till budgetåret 1953/54.

Kanslern har graderat de nu tillstyrkta professurerna efter angelägenhetsgrad

och därvid upptagit dem i följande ordning: 1) professur i psykologi,

2) professur i geografi, särskilt kulturgeografi med ekonomisk geografi, och

3) professur i sociologi.

Vid bifall till förslaget om inrättande av professuren i psykologi förordar

kanslern i enlighet med styrelsens och lärarrådets förslag, att den nu befintliga

professuren i psykologi och pedagogik (Olof Eneroths professur)

omändras till professur i pedagogik och pedagogisk psykologi.

Därest förslaget om en professur i geografi, särskilt kulturgeografi med

ekonomisk geografi, bifalles, föreslår kanslern i enlighet med lärarrådets

och styrelsens förslag, att den befintliga biträdande lärarbefattningen indrages

och att den nuvarande professuren i geografi erhåller benämningen

professur i geografi, särskilt naturgeografi.

I fråga om professuren i sociologi innebär styrelsens och lärarrådets förslag,

att i samband med upprättandet av professuren den nuvarande biträdande

lärarbefattningen skulle indragas. Vidare skulle innehavaren av professuren

åläggas att meddela viss av Kungl. Maj:t fastställd undervisning

och förrätta examination i sociologi jämväl vid socialinstitutet, där sociologien

från och med läsåret 1950/51 givits ställning som självständigt examensämne.

Som bidrag till professuren skulle socialinstitutet — varom

överenskommelse träffats mellan högskolan och institutet — av sitt nuvarande

statsanslag avstå ett belopp av 3 000 kronor, svarande mot kostnaderna

för undervisning och examination genom timlärare i ämnet sociologi.

Kanslern förordar den sålunda föreslagna anordningen.

Nya laboraturer m. m. Till Wenner-Grens institut, som samtidigt

fungerar som högskolans institution för experimentell zoologi, utgår för

närvarande ett klumpbelopp av 55 400 kronor från utgiftsposten bidrag till

vissa institutioner. Högskolan har begärt, att detta klumpbelopp måtte

bortfalla samt att medel måtte anvisas å högskolans stat dels för inrättande

av två laboratorstjänster, den ena i experimentell zoologi och den andra i

cellforskning, och en befattning som laboratoriebiträde, dels till extra personal

(8 000 kronor), dels ock till materiel (23 900 kronor).

Till stöd för förslaget om inrättande av de två laboratorstjänsterna har

lärarrådet anfört följande.

De båda laboratorsbefattningamas inrättande skulle betyda, att institutet

kunde räkna med att få behålla två synnerligen kompetenta krafter,

som sannolikt gå förlorade, om de ej knytas fastare. Med dessa båda for
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 187.

skares avgång skulle en mödosamt uppbyggd organisation brytas ned.

Hjälpkrafter lia utbildats och apparatur anskaffats. De båda befattningarna

skulle säkra kontinuiteten, särskilt inom en verksamhet, där ett pionjärarbete

för vårt land utförts inom institutet, nämligen isotopers användning

för biologiska problem. Denna metodik har fått mycket stor betydelse

för studiet av den intermediära ämnesomsättningen och har även talrika

praktiska tillämpningar inom medicin, bioteknik och jordbruksforskning.

De båda inom institutet verksamma forskare, som främst skulle komma

i fråga för laboratorsbefattningarna, äro docenterna Gösta Ehrensvärd och

Olov Lindberg. Båda äro internationellt erkända forskare, som bland annat

erhållit ett flertal fördelaktiga anbud från Förenta staterna. Ehrensvärd

har erhållit ett på tre år uppdelat anslag från Rockefeller Foundation å

12 000 dollar för att i Förenta staterna inköpa isotoper och apparatur. I

samband med dessa medels beviljande har emellertid Rockefeller Foundation

uttalat önskemålet, att docent Ehrensvärd skulle knytas fastare till högskolan,

om fortsatta anslag skola beviljas. Genom sina grundliga kunskaper

och sin metodiska skicklighet är docent Ehrensvärd en av hörnpelarna

i det samarbete rörande uppbyggandet av den levande materiens grundbeståndsdelar,

som försiggår vid några svenska institutioner, Wenner-Grens

institut samt de medicinsk-kemiska institutionerna i Stockholm och Lund.

Docent Lindbergs arbete rör sig om den energigivande omsättningen

inom cellerna och frågan hur den vid andningen frigjorda energien nyttiggöres,

exempelvis för de uppbyggande processerna inom cellerna. Docent

Lindberg har haft livlig kontakt med medicinsk forskning, och inrättandet

av den laboratorsbefattning det bär är fråga om föreslogs år 1946 av medicinska

högskolornas organisationskommitté. Docent Lindberg har handlett

ett större antal kliniska forskare, när det gällt att inom deras område tilllämpa

biokemiska och biofysikaliska metoder, speciellt användningen av

radioaktiva isotoper. Tillsammans med docent Mignon Malm handhar han

på uppdrag av forskningsrådens isotopkommitté inköp och fördelning av

radioaktiva isotoper bland svenska forskare. I samband härmed utövar

docent Lindberg en betydande men helt oavlönad verksamhet som rådgivare.

Både docent Ehrensvärd och docent Lindberg äro utmärkta föreläsare

och handledare. Med den tilltagande differentieringen av metoderna inom

modern biologi gör sig ett allt större behov gällande av lärare, utbildade på

olika sätt för vetenskaplig handledning på det högre stadiet samt för ledandet

av seminarieövningar. De båda laboratorerna skulle också kunna ha

betydelse för undervisningen för filosofie kandidat- och ämbetsexamina.

Studenterna börja ofta sina studier av zoologiens fysiologiska delar utan

tillräckliga förkunskaper i kemi, något som bereder dem svårigheter att tillägna

sig kunskapsstoffet på beräknad tid. En av laboratorerna eller båda

skulle kunna bidraga att fylla den lucka, som här föreligger. Nya examensformer

komma också säkert att ställa stora anspråk på lärarna inom zoologiens

fysiologiska grenar. De båda laboratorernas huvuduppgift skulle dock

vara att representera vissa moderna grenar av experimentell biologi, hålla

en forskningsverksamhet i gång inom dessa samt bistå andra forskare med

råd och dåd. Deras undervisning skulle sålunda huvudsakligast bli forskningsundervisning.

Deras sammanlagda undcrvisningsskyldighet skulle för
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

slagsvis sättas något under docentstipendiats. Härtill skulle vissa administrativa

skyldigheter komma, då de båda laboratorerna samtidigt skulle

ha ansvaret för var sin avdelning inom Wenner-Grens institut.

Kanslern tillstyrker förslaget om inrättande av ifrågavarande laboratorsbefattningar

och förordar vidare, att 8 000 kronor anvisas under nu förevarande

utgiftspost till extra personal. Kanslern erinrar härvid om att han

i utlåtande över högskolans anslagsäskanden för budgetåren 1950/51 och

1951/52 tillstyrkt motsvarande förslag om inrättande av laboratorstjänsterna

och anför i anslutning härtill följande.

Med anledning av i ämnet väckta motioner, som anslöto sig till samma

ståndpunkt som jag intagit, uttalade riksdagens statsutskott (utlåtande

1951: 8 p. 100, s. 47), att det enligt utskottets mening vore beklagligt att

förslag till omförmälda omläggning icke av Kungl. Maj:t ansetts kunna

föreläggas 1951 års riksdag. Utskottet funne sig likväl icke för det dåvarande

böra biträda det motionsvis framställda yrkandet men ville ånyo

understryka betydelsen av att frågan snarast möjligt vunne en tillfredsställande

lösning.

I detta sammanhang torde jag få anmäla, att professorn Hannes Alf veu

m. fl. professorer i underdånig skrivelse den 5 november 1951 gjort framställning

om inrättande vid Stockholms högskola av en personlig professur

i fysiologisk kemi för docenten Ehrensvärd. Medicinska forskningsrådet har

instämt i denna framställning.

Nya docentstipendier. Antalet docentstipendier vid högskolan

utgör nu 21. Av stipendierna äro åtta avsedda för matematisk-naturvetenskapliga

avdelningen, fyra för stats- och rättsvetenskapliga avdelningen

och nio för humanistiska avdelningen. Närmare bestämmelser om stipendierna

återfinnas å s. 522 i statsliggaren.

Högskolan föreslår inrättande av 14 nya docentstipendier, varav fem vid

matematisk-naturvetenskapliga avdelningen, två vid stats- och rättsvetenskapliga

avdelningen och sju vid humanistiska avdelningen. Av de föreslagna

nya stipendierna vid förstnämnda avdelning är ett närmast avsett

att tagas i anspråk för ämnet mekanik och ett för organisk kemi och biokemi.

De föreslagna nya stipendierna vid humanistiska avdelningen äro

främst avsedda för ämnena teoretisk filosofi, praktisk filosofi, pedagogik,

historia, konsthistoria med konstteori, statistik och latinska språket.

Kanslern anser det oavvisligt, att docentstipendieorganisationen vid högskolan

avsevärt förstärkes, och tillstyrker inrättandet från och med nästa

budgetår av fyra nya stipendier vid matematisk-naturvetenskapliga avdelningen,

ett nytt stipendium vid stats- och rättsvetenskapliga avdelningen

och fem nya stipendier vid humanistiska avdelningen eller alltså tillhopa

tio nya docentstipendier. Tillika understryker kanslern samtidigt önskvärdheten

av att docentstipendieinstitutionen vid högskolan framdeles successivt

ytterligare förstärkes.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

Nya biträdande lärare. Kanslern tillstyrker, att fyra nya befattningar

som biträdande lärare inrättas vid högskolan, nämligen en i försäkringsmatematik

och matematisk statistik, en i morfologisk botanik,

en i ärftlighetslära och en i litteraturhistoria. Förslaget om inrättande av

en biträdande lärarbefattning i försäkringsmatematik och matematisk statistik

sammanhänger med frågan om inrättandet vid högskolan av ett centralt

statistiskt institut.

Nya assistenter och amanuenser. Kanslern förordar

följande förändringar med avseende å assistent- och amanuenspersonalen:

Matematisk-naturvetenskapliga avdelningen.

1 förste assistent i matematik tillkommer;

1 förste assistent i mekanik tillkommer;

befattningen som andre assistent i fysiologisk botanik förändras till förste

assistenttjänst;

1 förste amanuens i mineralogi, petrologi och allmän geologi tillkommer;

1 andre amanuens i oorganisk och fysikalisk kemi tillkommer;

1 tredje amanuens i geografi tillkommer.

Humanistiska avdelningen.

1 andre assistent i teaterhistoria tillkommer;

1 andre amanuens i klassisk fomkunskap och antikens historia tillkommer;

1 förste amanuens i statistik tillkommer;

1 andre amanuens i statistik tillkommer.

Kursanslag. Styrelsen begär dels en generell höjning med 20 procent

av avdelningarnas kursanslag, dels ock en förstärkning därutöver av

matematisk-naturvetenskapliga och humanistiska avdelningarnas kursanslag

för att tillgodose behovet av ökade medel för vissa ändamål. Kanslern

tillstyrker, att ökade medel anvisas för följande ändamål med härefter an
-

givna belopp:

1. ämnet tillämpad matematik (nu 2 400 kronor) .......... -|- 2 100

2. kurs i historiens hjälp vetenskaper...................... -f- 4 000

3. nordiska språk (nu 5 000 kronor) ...................... -]- 3 000

4. latinska språket ..................................... -j- 2 000

5. fonetik (nu 3 000 kronor).............................. -f- 5 000

Summa ökning kronor 16 100

II onorarium åt rektor och prorektor. Rektors honorarium

utgör för närvarande 3 000 kronor; något arvode utgår icke till prorektor.

Vid universiteten i Uppsala och Lund är rektors honorarium 4 800

kronor och prorektors honorarium 1 000 kronor.

Med hänsyn till omfattningen av de arbetsuppgifter, som åligga rektor

vid Stockholms högskola, anser kanslern det skäligt, att det till rektor nu

5 — Bihang till riksdagens protokoll 195%. 1 sand. Nr 137.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.

utgående honorariet höjes, förslagsvis med 1 000 kronor till 4 000 kronor.

Kanslern finner det också befogat att prorektor vid högskolan i likhet

med vad som är förhållandet vid universiteten erhåller ett honorarium av

1 000 kronor.

Utökning av biträdespersonalen vid högskolans

vetenskapliga avdelningar. Kanslern förordar inrättande av

följande nya tjänster, nämligen

1. en kanslibiträdestjänst (halvtidstjänst) i Ce 11 vid institutionen för försäkringsmatematik

och matematisk statistik (sammanhänger med frågan

om inrättande av ett centralt statistiskt institut vid högskolan);

2. en laboratoriebiträdestjänst i Ce 11 vid kemiska övningslaboratoriet;

3. en kanslibiträdestjänst i Cell vid institutionen för organisk kemi och

biokemi;

4. en laboratoriebiträdestjänst i Cell vid institutionen för morfologisk

botanik;

5. en kanslibiträdestjänst i Ce 11 vid institutionen för ärftlighetsforskning;

6. en tjänst som kartbiträde i Ce 11 vid geografiska institutionen;

7. en tjänst som institutionsvaktmästare i Ce 11 vid institutionen för pedagogik

och psykologi; samtidigt indrages ett vaktmästararvode å 3 600

kronor;

8. tre kanslibiträdestjänster i Ce 11, avsedda för stats- och rättsvetenskapliga

samt humanistiska avdelningarna;

9. två befattningar som biblioteksassistent i Ce 15 vid humanistiska biblioteket;

samtidigt indrages en kontorsbiträdestjänst i Ce 8 vid biblioteket.

Kansliet och kassaförvaltningen. Styrelsen har föreslagit,

dels att vissa tjänster uppflyttas i högre lönegrad eller utbytas mot tjänster

i högre lönegrad, dels att följande nya tjänster inrättas, nämligen en

tjänst som biträdande kamrerare i Ce 27 och två tjänster som kontorsbiträde

i Cf 4—Ce 8, den ena avsedd för kansliet och den andra för kassaförvaltningen,

dels ock att anslagsmedlen till extra personal höjas med

10 600 kronor till 20 000 kronor. Styrelsen framhåller härvid, att åtskilliga

av styrelsens ledamöter kunde på grund av personlig kännedom om

förhållandena vitsorda vad lärarrådet anfört om den orimliga arbetsbelastningen

för personalen inom högskolans administration.

Kanslern anför, att en personalförstärkning ovillkorligen kräves vid

kansliet och kassaförvaltningen, och förordar i anslutning till högskolans

förslag, att medel anvisas till inrättande av en tjänst som biträdande kamrerare

i Ce 27 och två kontorsbiträdestjänster i Cf 4 och att anslagsmedlen

till extra personal förstärkes med 10 600 kronor.

Extra portva k tspersonal. I enlighet med styrelsens förslag

förordar kanslern, att till detta ändamål anvisas 1 200 kronor.

Departementschefen. Jag vill till en början erinra om att i propositionen

1952:12 angående löne- och pensionsreglering för professorer och vissa

andra akademiska lärare m. fl. förordats, att professurer och befattningar

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

i laboratorsgraden vid bland annat Stockholms och Göteborgs högskolor

skola inordnas under det för statsförvaltningen i allmänhet gällande lönesystemet

samt att för docentstipendiater och forskarstipendiater skola inrättas

tidsbegränsade pensionsberättigande tjänster. Lönegradsplaceringen

har föreslagits bli för professorer Co 14, för befattningshavare inom laboratorsgruppen

Ca 33, samt för docent och forskardocent Ce 30. Det till innehavaren

av professuren i internationell rätt nu utgående personliga lönetillägget

å 2 000 kronor har förutsatts skola upphöra att utgå i samband med

löneregleringen. Vidare har i propositionen förordats, att de sex professorer

inom stats- och rättsvetenskapliga avdelningen, som nu ej äga uppbära

provisoriskt lönetillägg men äro berättigade till ersättning för indragna

terminsavgifter, skola vid övergång till det reglerade lönesystemet erhålla

personliga lönetillägg, motsvarande skillnaden mellan deras lön före löneregleringens

genomförande och lönen i Co 14 närmast därefter. Slutligen må

erinras, att i propositionen föreslagits, att de arvoden, vart och ett å 4 000

kronor, som nu utgå till professorn och föreståndaren för statens etnografiska

museum samt föreståndaren för östasiatiska arkeologiska samlingarna

i deras egenskap av lärare vid Stockholms högskola i allmän och jämförande

etnografi, respektive sinologi övergångsvis skola utgå med 2 400 kronor

för år för att upphöra att utgå vid nuvarande befattningshavares

avgång.

Vid anslagsavvägningen i det följande utgår jag från att högskolans av

löneregleringen berörda professorer och laboratorer komma att övergå till

det reglerade lönesystemet.

I högskolans anslagsäskanden för nästa budgetår har starkt framhållits

behovet av en betydande upprustning av högskolans såväl personella som

materiella utrustning, och från högskolans sida ha förslag framlagts om

inrättande av ett stort antal nya befattningar, varjämte betydligt ökade

medel äskats jämväl för andra ändamål. Universitetskanslern understryker

kraftigt nämnda behov och föreslår en betydande upprustning av högskolan.

Jag är väl medveten om de stora och allvarliga brister, som föreligga

i högskolans utrustning. Jag måste likväl konstatera, att förutsättningar

under rådande förhållanden icke föreligga för att nu avhjälpa bristerna i

den utsträckning, som högskolans myndigheter och kanslern tänkt sig. Jag

vill emellertid härvid samtidigt framhålla nödvändigheten av en fortgående

upprustning av högskolan i den takt, som förhållandena möjliggöra.

Från högskolans sida ha begärts ej mindre än fyra nya professurer från

och med nästa budgetår. Av dessa bär kanslern tillstyrkt tre, nämligen en

i psykologi, en i geografi, särskilt kulturgeografi med ekonomisk geografi,

och en i sociologi. Med anledning av förslaget om en professur i psykologi,

som jag anser starkt motiverat, vill jag emellertid här erinra om att vid

högskolan nu finnes Olof Eneroths professur (psykologi och pedagogik).

Sedan innehavaren av denna professur avgått med pension, ha åtgärder

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts ''propositicm nr 137.

vidtagits för professurens återbesättande, och dessa åtgärder ha fortskridit

så långt, att sakkunnigutlåtande föreligga i ärendet. Då förslaget om inrättande

av en professur i psykologi i realiteten innebär en klyvning av den

befintliga professuren i två, nämligen en i psykologi och en i pedagogik,

anser jag det mindre lämpligt, att, innan tillsättningsförfarandet avslutats,

taga ställning till detta förslag. Jag är icke beredd att nu förorda, att någon

av de föreslagna nya professurerna inrättas vid högskolan redan från och

med nästa budgetår. Frågan om inrättande av en professur i sociologi vid

högskolan bör emellertid inom en snar framtid upptagas till förnyad prövning.

Vid högskolan finnes nu icke några forskarstipendier för docenter. Ett

starkt behov av dylika stipendier föreligger emellertid. Jag begränsar mig

emellertid nu till att föreslå, att en befattning som forskardocent inrättas

vid högskolan.

Det torde icke kunna råda någon tvekan om att såväl docenten G. Elirensvärds

som docenten O. Lindbergs vetenskapliga verksamhet varit i hög

grad framstående och framgångsrik. I likhet med lärarrådet finner jag det

därför önskvärt, att båda dessa forskare knytas fastare till högskolan. Detta

synes mig lämpligast böra ske genom att de tilldelas personliga laboraturer

vid högskolan. Jag föreslår därför, att för Lindberg inrättas en personlig

laboratorsbefattning i experimentell zoologi och för Ehrensvärd en

motsvarande befattning i cellforskning. Laboraturerna böra placeras i

Ca 33. Vid bifall till vad jag sålunda förordat, bör det till Wenner-Grens

institut nu från utgiftsposten Bidrag till vissa institutioner utgående bidraget

å 55 400 kronor bortfalla, varvid medel till materiel in. in. vid institutet

böra beräknas under högskolans utgiftspost Materiel in. m.

Behovet av en utökning av högskolans docentorganisation gör sig starkt

gällande. Jag anser mig emellertid nu endast böra tillstyrka, att från och

med nästa budgetår inrättas två nya docentbefattningar. Av dessa bör den

ena hänföras till matematisk-naturvetenskapliga avdelningen och den andra

till humanistiska avdelningen. Frågan om befattningarnas anknytning till

visst ämne eller ämnesgrupp är icke av den natur, att den bör underställas

riksdagen. Detta spörsmål torde först framdeles böra upptagas till prövning,

sedan förslag avgivits av vederbörande högskolemyndigheter.

Föreliggande förslag om anställande vid högskolan av ytterligare ett

antal biträdande lärare kan jag icke i vidare mån tillstyrka än att jag för

nästa budgetår beräknar medel till två nya biträdande lärare, nämligen en

i morfologisk botanik och en i litteraturhistoria med poetik.

Behov föreligger av en förstärkning av högskolans assistent- och amanuenspersonal.

För matematisk-naturvetenskapliga avdelningens vidkommande

beräknar jag nu medel för anställande av följande nya befattningshavare,

nämligen en förste assistent i matematik och en förste assistent i

mekanflr, en förste amanuens i mineralogi, petrologi och allmän geologi,

en andre amanuens i oorganisk och fysikalisk kemi och en tredje amanuens

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.

i geografi. Vad beträffar humanistiska avdelningen tillstyrker jag inrättandet

av en förste amanuensbefattning i statistik.

En viss uppräkning av högskolans kursanslag synes med hänsyn till inträdda

prisstegringar skälig. Jag föreslår därför, att matematisk-naturvetenskapliga

avdelningens kursanslag höjes med 650 kronor till 4 300 kronor,

stats- och rättsvetenskapliga avdelningens med 4 025 kronor till 25 900

kronor och humanistiska avdelningens med 6 150 kronor till 39 700 kronor.

Därutöver beräknar jag 2 100 kronor för kursundervisning i tillämpad matematik,

3 000 kronor för kursundervisning i nordiska språk och 2 000 kronor

för dylik undervisning i latinska språket.

Förslag har framlagts om en ganska betydande utökning av biträdespersonalen

vid högskolans vetenskapliga avdelningar. Jag tillstyrker, att följande

nya tjänster inrättas, nämligen en laboratoriebiträdestjänst i lönegraden

Cell vid kemiska övningslaboratoriet och en dylik tjänst vid institutionen

för morfologisk botanik, en tjänst i samma lönegrad som kartbiträde

vid geografiska institutionen och en tjänst som extra ordinarie

kanslibiträde vid institutionen för organisk kemi och biokemi. Med anledning

av kanslerns förslag om inrättande av tre kanslibiträdestjänster, avsedda

för stats- och rättsvetenskapliga samt humanistiska avdelningarna,

förordar jag, att två extra ordinarie kanslibiträdestjänster inrättas. Kungl.

Maj:t torde efter förslag av vederbörande högskolemyndigheter vilja besluta

om tjänsternas placering inom högskolan. Jag föreslår vidare, att

medel beräknas för en vaktmästare i Cg 11 vid institutionen för pedagogik

och psykologi, varvid nu utgående vaktmästararvode å 3 600 kronor bör

indragas.

Vid kansliet och kassaförvaltningen gör sig behovet av personalförstärkning

starkt gällande. Jag förordar därför, att en tjänst som biträdande kamrerare

och en kontorsbiträdestjänst i den reglerade befordringsgången inrättas

från och med nästa budgetår. För förstnämnda tjänst anser jag mig

icke nu kunna föreslå högre löneställning än lönegraden Ce 25. Därjämte

beräknar jag till avlönande av extra personal vid kansliet och kassaförvaltningen

ytterligare 5 000 kronor och till avlönande av extra portvaktspersonal

1 200 kronor.

Förutom av löneregleringen för professorer m. fl. befattningshavare vid

högskolan och vad därmed sammanhänger samt den av mig i det föregående

förordade personalförstärkningen och ökade medelsanvisningen för

vissa ändamål föranledes ett ökat medelsbehov under förevarande utgiftspost

dels av löneklassuppflyttningar för nu lönegradsplacerad personal vid

högskolan, dels av den från och med den 1 januari 1951 genomförda arvodesregleringen

för biträdande lärare, assistenter och amanuenser m. fl. befattningshavare

vid högskolan, dels av den från samma tidpunkt vidtagna

höjningen av det rörliga tilliiggct och kristillägget, dels ock av den från och

med den 1 juli 1951 företagna höjningen av det provisoriska lönetillägget.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

Medelsbehovet till avlöningar kan med hänsyn till nyssnämnda lönereglering

icke mer exakt beräknas. Jag uppskattar medelsbehovet till i runt tal

3 340 000 kronor. Det torde liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj:t

att fastställa avlöningsstat för högskolan.

2. Bidrag till vissa institutioner.

Denna utgiftspost är i gällande huvudstat uppförd med 153 000 kronor.

Genom beslut den 22 juni 1951 har Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens

i skrivelse 1951: 50 anmälda beslut medgivit, att posten må under budgetåret

1951/52 överskridas med 21 144 kronor, varvid posten skulle fördelas

sålunda:

1. Bidrag till nordiska museet ............................. 32 344

2. » » Wenner-Grens institut ........................ 55 400

3. » » psykotekniska institutet ...................... 58100

4. » » ryska institutet .............................. 28 300

Summa kronor 174 144

Bidrag till nordiska museet. Såsom framgår av statsliggaren

s. 531 disponeras 7 156 kronor av denna post till materiel in. m.

Kanslern tillstyrker en höjning av detta belopp med 2 056 kronor.

Bidrag till psykotekniska institutet. Styrelsen har

hemställt, att för detta ändamål anvisas 70 000 kronor för nästa budgetår.

Kanslern anser sig endast böra tillstyrka samma medelsanvisning som för

innevarande budgetår eller 58 100 kronor.

Bidrag till ryska institutet. Beträffande detta institut

har styrelsen föreslagit ett till 45 000 kronor förhöjt bidrag, varav 10 000

kronor avses som en första del av ett engångsanslag å 50 000 kronor till

inbindning. Härvid har kraftigt betonats vikten av att institutet finge

möjlighet att fortlöpande ordna, katalogisera och binda den stora accessionen,

vilket icke kunde ske med den personal och de anslagsmedel, som nu

stode till förfogande.

Kanslern förordar ett bidrag av 35 000 kronor, innebärande en ökning

med 6 700 kronor.

Styrelsen har vidare gjort framställning om anvisande under nu ifrågavarande

utgiftspost av ett bidrag å 7 650 kronor till det till högskolan anknutna

kriminologiska institutet. Detta har tillskapats av

en för ändamålet bildad stödförening, vilken saknar egentliga tillgångar,

bortsett från en del inventarier och böcker, anskaffade för medel, som erhållits

från enskilda donatorer. På samma sätt ha medel anskaffats för att

hyra den nuvarande lokalen, Västmannagatan 27, men dessa medel uppgivas

vara förbrukade före utgången av år 1952. Av det begärda bidraget

å 7 650 kronor ha, 650 kronor beräknats för expenser, 2 000 kronor för anskaffning

av kriminologisk litteratur och 5 000 kronor för föreläsningar och

seminarier i kriminologi. Vidare har under utgiftsposten omkostnader i

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majits ''proposition nr 137. 71

högskolans stat beräknats ett belopp av 2 200 kronor till hyra för kriminologiska

institutet.

Kanslern har hyst tvekan om lämpligheten av att innan högskolan fått

den upprustning på olika områden, varav högskolan vore i trängande behov,

anvisa medel till ändamål, som stå vid sidan av högskolans egentliga

verksamhet. Med hänsyn till de skäl, som anförts till stöd för framställningen,

har kanslern likväl icke velat motsätta sig att ett mindre anslag

anvisas till uppehållande av institutets verksamhet. I sådant avseende

torde, anför kanslern vidare, förslagsvis 4 000 kronor böra anvisas.

Departementschefen. Såsom bidrag till nordiska museet utgår nu 32 344

kronor. Jag förordar, att anslagsmedlen till materiel m. m. undergå viss

förhöjning. Till följd härav torde bidraget böra höjas till 33 800 kronor.

Vid bifall till vad jag förordat vid anmälan av anslagsbehovet till avlöningar,

böra medel icke längre beräknas under denna utgiftspost till bidrag

till Wenner-Grens institut.

Såsom bidrag till psykotekniska institutet beräknar jag i enlighet med

kanslerns förslag 58 100 kronor.

Bidraget till ryska institutet utgör nu 28 300 kronor. Jag förordar, att

bidraget höjes till 31 000 kronor.

Då jag icke anser mig böra tillstyrka, att medel nu anvisas till kriminologiska

institutet, bör förevarande utgiftspost uppföras med 122 900 kronor.

3. Omkostnader.

Denna utgiftspost är nu uppförd med 481 300 kronor och disponeras på

sätt framgår av efterföljande sammanställning. Av denna framgår jämväl

styrelsens beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår och kanslerns

förslag i ämnet.

Enligt om- kostnads- staten för

1951/52,

kronor

Av styrelsen

för 1952''53

föreslagna

belopp,

kronor

Av kanslern

för 1952/53

föreslagna

belopp,

kronor

1. Sjukvård m. m., förslagsvis...........

2 000

2 000

2 000

2. Reseersättningar, förslagsvis...........

1000

1 000

1 000

3. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis......

150 000

105 500

190 000

4. Telefon, skrivmaterialier och expenser i övrigt

58 700

08 700

68 700

5. Tryckningskostnader, förslagsvis.........

20 000

41 000

41 000

6. Renhållning och städning, förslagsvis......

110 000

145 000

140 000

7. Underhåll av byggnader m. m..........

80 000

155 000

155 000

8. Ilyror, förslagsvis.................

15 000

17 400

17 400

9. Försäkringar, förslagsvis.............

13 000

15 000

16 000

10. Räntor och amorteringar, förslagsvis......

18 000

18 000

18 000

11. Övriga utgifter...................

13 000

13 600

13 000

Summa kronor

481 300

072 200

001 700

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande.

Bränsle, lyse och vatt en. Till stöd för förslaget om en höjning

av denna post åberopas från högskolans sida inträffade prisförhöjningar

och tillkomsten av nya lokaler. Härvid har man räknat med att den nya

humanistiska biblioteksbyggnaden skulle kunna tagas i bruk vid början

av nästa budgetår. Kanslern anser sig endast böra räkna med att denna

nybyggnad skall kunna användas en mindre del av nästa budgetår.

Telefon, skrivmateriel och expenser i övrigt.

Denna post ar nu uppförd med 58 700 kronor. Härav avser ett belopp av

10 700 kronor vissa engångsavgifter för utvidgning av telefonväxeln. För

nästa budgetår ha medel beräknats för 20 nya anknytningar. Engångsavgifterna

härför ha beräknats till 8 000 kronor och årsavgiften för abonnemang

till 2 000 kronor. — Det beräknade ökade medelsbehovet under

denna post har motiverats med inträffade prisstegringar.

Tryckningskostnader. Styrelsen erinrar, att denna post för

budgetåret 1951/52 upptagits till 20 000 kronor i stället för yrkade 25 000

kronor, och framhåller, att förstnämnda belopp icke komme att förslå på

grund av de stora prisstegringarna bland annat på papper. Dessa prisstegringar

rörde sig omkring 30 procent. För budgetåret 1952/53 erfordrades

följande tryckningsanslag, nämligen till föreläsningskatalog och elevförteckning

20 000 kronor, till årsredogörelse 6 000 kronor, till studiehandböcker

för humanistiska samt för stats- och rättsvetenskapliga avdelningarna

12 000 kronor och till tentamensböcker och diverse tryck 3 000 kronor eller

sålunda sammanlagt 41 000 kronor.

Renhållning och städning. Den från högskolans sida föreslagna

höjningen av denna post har motiverats dels med höjda löne- och

materielkostnader, dels ock med tillkomsten av nya städningsområden,

bland annat den nya biblioteksbyggnaden. Kanslern anser att högskolans

beräkningar kunna reduceras något med hänsyn till att nämnda byggnad

sannolikt endast komme att tagas i bruk under en mindre del av nästa

budgetår.

Underhåll av byggnader m. m. Till stöd för den föreslagna

höjningen av denna post har anförts följande. Underhållskostnaderna

för byggnader m. m. ha för budgetåret 1951/52 beräknats till 80 000

kronor. Högskolans byggnader och inventarier äro i många fall gamla och

ur underhållssynpunkt eftersatta, varför kostnaderna för reparationer under

flera år framåt måste hålla sig höga. En höjning i och för sig till

100 000 kronor framstår därför såsom oundgänglig, men därtill komma de

stegrade priserna på såväl arbetslöner som material, vilken stegring torde

röra sig om minst 20 procent. Vidare har föreståndaren för institutet för

organisk kemi och biokemi anmält, att vissa ändrade dispositioner av lokalerna

i fastigheten Odengatan 63 nödvändiggöra omfattande reparationsoch

inredningsarbeten i den del av fastigheten, som icke tidigare erhållit

underhåll i större utsträckning. Dessa kostnader, uppskattningsvis beräknade

till cirka 35 000 kronor, kunna icke rymmas inom ramen av det ordinarie

underhållsanslaget. Medelsbehovet för budgetåret 1952/53 torde

sålunda böra beräknas till 155 000 kronor.

Hyror. Under denna utgiftspost har bland annat beräknats ett belopp

av 2 200 kronor till hyror av lokaler för det till högskolan anknutna kriminologiska

institutet.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

Försäkringar. Den föreslagna höjningen av denna post har motiverats

med höjda försäkringspremier och tillkomsten av nya försäkringsobjekt.

Stadskollegiet har ansett, att vissa utgiftsposter — exempelvis posterna

för bränsle, lyse och vatten, för tryckningskostnader, för renhållning och

städning samt för underhåll av byggnader m. m. — voro högt beräknade.

Omkostnadsanslaget syntes därför i sin helhet kunna nedsättas med åtminstone

50 000 kronor från 672 200 kronor till 622 200 kronor.

Departementschefen. Anslagsposten till sjukvård m. m. bör med hänsyn

till den i propositionen 1952: 12 förordade löneregleringen för professorer

m. fl. vid högskolan höjas med 3 000 kronor. Posterna till bränsle, lyse och

vatten, till renhållning och städning samt till försäkringar böra i enlighet

med kanslerns förslag uppräknas med respektive 40 000 kronor, 30 000 kronor

och 2 000 kronor. I fråga om posten till telefon, skrivmaterialier och

övriga expenser kan jag endast förorda en höjning med 6 300 kronor. Då

det av högskolan beräknade medelsbehovet för tryckning bör kunna nedbringas

exempelvis genom att elevförteckningen endast utgives en gång per

år, kan jag endast tillstyrka en höjning av posten till tryckningskostnader

med 15 000 kronor. Beträffande posten till underhåll m. m. förordar jag i

första hand en höjning med 20 000 kronor med hänsyn till inträffade prisstegringar.

Härutöver synes posten för nästa budgetår böra uppräknas med

35 000 kronor för att möjliggöra vissa nödvändiga reparations- och inredningsarbeten

inom högskolans lokaler i fastigheten Odengatan 63. Då jag

icke nu kan tillstyrka, att medel anvisas å högskolans stat till hyra av

lokaler för kriminologiska institutet, torde posten till hyror böra upptagas

med oförändrat belopp.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit bör nu ifrågavarande utgiftspost

för nästa budgetår höjas med 151 300 kronor till 632 600 kronor.

4. Materiel m. m.

Denna utgiftspost är nu upptagen med 369 000 kronor och disponeras

på sätt framgår av s. 529 i statsliggaren.

Styrelsen har äskat en ökning av posten med 205 600 kronor till 574 600

kronor.

Kanslern tillstyrker en höjning med 233 000 kronor till 602 000 kronor

och anför därvid följande.

I första hand tillstyrker jag en uppräkning av det nuvarande materielanslaget

— 369 000 kronor — med 30 procent, vilket utgör i runt tal

110 000 kronor.

Vidare tillstyrker jag att medel måtte beviljas till följande nya ändamål.

1. Driftkostnader vid ett växtekologiskt fältlaboratorium...... 5 000

2. Till Wenner-Grens institut .............................. 24 000

3. För utgivande av högskolans årsskrift.................... 25 000

Summa kronor 54 000

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.

För härefter angivna ändamål har jag funnit erforderligt att ökade

medel med i det följande angivna belopp anvisas utöver den av mig föreslagna

generella höjningen av materielanslaget, nämligen:

1. För ämnet morfologisk botanik .......................... 4 000

2. För ämnet systematisk botanik .......................... 1 000

3. För det matematisk-naturvetenskapliga biblioteket ........ 4500

4. För exkursioner och fältarbeten inom matematisk-naturveten
skapliga

avdelningen.................................... 15 000

5. För ämnet ekonomisk historia .......................... 3 500

6. För ämnet teaterhistoria ................................ 1 000

7. För humanistiska biblioteket (bokinköp och bokbindning) .. 10 000

8. För exkursioner och fältarbeten inom humanistiska avdelningen 500

9. För ämnet försäkringsmatematik och matematisk statistik

(sammanhänger med frågan om inrättande av ett centralt statistiskt

institut) ........................................ 23 000

10. För ämnet statistik (sammanhänger med frågan om inrättande

av ett centralt statistiskt institut) ....................... 6 500

Summa kronor 69 000

Vad jag sålunda ansett mig böra förorda innebär en höjning av materielanslaget

med (110 000 + 54 000 + 69 000 =) 233 000 kronor till 602 000

kronor.

Stadskollegiet har ansett, att en viss nedsättning av anslagsbehoven under

denna och nästföljande utgiftspost vore möjlig. Med hänsyn till vikten

av att en reell upprustning här snarast komme till stånd syntes denna

emellertid böra begränsas till 50 000 kronor. Till materiel m. m. och engångskostnader

för materielanskaffning hade styrelsen begärt sammanlagt

795 700 kronor. Detta belopp borde sålunda kunna nedsättas till 745 700

kronor.

Departementschefen. Som kompensation för inträffad prisstegring tillstyrker

jag en höjning av denna utgiftspost med 74 000 kronor. Utöver vad

därå kan belöpa å härefter angivna ändamål beräknar jag en ökad medelsanvisning

med 4 000 kronor för ämnet morfologisk botanik, med 1 000

kronor för ämnet systematisk botanik, med 1 500 kronor för matematisknaturvetenskapliga

biblioteket, med 7 500 kronor för exkursioner och fältarbeten

inom matematisk-naturvetenskapliga avdelningen, med 2 000 kronor

för ämnet ekonomisk historia, med 500 kronor för ämnet teaterhistoria,

med 6 000 kronor för humanistiska biblioteket och med 500 kronor för

exkursioner och fältarbeten inom humanistiska avdelningen. För WennerGrens

institut beräknar jag i enlighet med kanslerns förslag 24 000 kronor.

Till driftkostnader vid ett växtekologiskt fältlaboratorium och för utgivande

av högskolans årsskrift är jag icke beredd att nu tillstyrka någon

medelsanvisning. Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör denna utgiftspost

höjas med 121 000 kronor till 490 000 kronor. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t att efter förslag av vederbörande myndigheter besluta om

utgiftspostens disposition.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.

5. Engångskostnader för materielanskaffning.

75

Denna utgiftspost är nu upptagen med 50 000 kronor och disponeras på

sätt framgår av statsliggaren s. 530.

Styrelsen hemställer, att till engångskostnader för materielanskaffning

måtte uppföras ett belopp av 221 100 kronor enligt följande specifikation.

Matematisk-naturvetenskapliga avdelningen:

Matematiska institutet ........................... 1500

Mekaniska institutet ........................... 15 000

Fysiska institutet ................................ 30 000

Kemiska övningslaboratoriet ...................... 10 000

Institutet för oorganisk och fysikalisk kemi ........ 20 000

Institutet för organisk kemi och biokemi............ 20 000

Institutet för morfologisk botanik.................. 8500

Zootomiska institutet ............................ 2 500

Geografiska institutet ............................ 16 000 123 500

Stats- och rättsvetenskapliga avdelningen.................... 2 000

Humanistiska avdelningen:

Humanistiska biblioteket ......................... 67100

Historia ........................................ 1 200

Ekonomisk historia .............................. 10 800

Klassisk fomkunskap och antikens historia.......... 2 200

Sociologi ....................................... 2 300

Institutet för statistik............................ 7 000 90 600

Kansliet och kassaförvaltningen............................ 5 000

Summa kronor 221 100

Kanslern finner behovet av väsentligt ökade medel för ifrågavarande

ändamål vara påtagligt och förordar, att för högskolans del anvisas ett

klumpbelopp till materielanskaffning, vilket belopp kanslern anser böra

upptagas med 200 000 kronor.

Departementschefen. Behovet av ett löpande anslag till nyanskaffning

av apparatur m. m. vid högskolan gör sig starkt gällande. Den nuvarande

utgiftsposten i högskolans stat å 50 000 kronor för ändamålet måste anses

vara otillräcklig. Jag förordar därför en höjning av denna utgiftspost. Höjningen

torde för nästa budgetår böra begränsas till 75 000 kronor och posten

därför uppföras med 125 000 kronor.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

6. Engångskostnader för byggnadsarbeten.

För innevarande budgetår ha 685 000 kronor anvisats under denna

rubrik, fördelade på följande sätt:

1. Uppförande av nybyggnad för humanistiska biblioteket .... 510 000

2. Inredning och utrustning av denna byggnad samt flyttning

av bibliotekets samlingar................................ 175 000

Summa kronor 685 000

Förslag om uppförande av en ny byggnad för humanistiska

biblioteket framlades av Kungl. Maj:t i propositionen

1950: 165 och godkändes av riksdagen (skrivelsen 1950: 295). Kostnaderna

för denna byggnad beräknades därvid till 1 410 000 kronor — däri

icke inberäknat kostnaderna för en för Stockholms stadsbibliotek avsedd

del av byggnaden, som enligt beslut av stadsfullmäktige i Stockholm borde

hänföras till en senare byggnadsetapp. Då högskolan för byggnadsföretaget

disponerade omkring 900 000 kronor förutsattes, att ett belopp av 510 000

kronor skulle enligt gällande regler täckas på högskolans stat. Sistnämnda

belopp har anvisats för innevarande budgetår. Styrelsen har i sitt statförslag

räknat med en fördyring av byggnadsföretaget, vilket igångsatts först

i slutet av år 1951, med cirka 30 procent eller 425 000 kronor. Kanslern

anför, att kostnaderna för byggnadsföretaget enligt eu till honom inkommen

promemoria på grund av ökade materialpriser och arbetslöner beräknas

komma att kräva ett tilläggsanslag, uppskattat till 590 000 kronor.

Kanslern förordar, att detta belopp anvisas för nästa budgetår.

Kostnaderna för inredning och utrustning av humanistiska

bibliotekets nybyggnad samt flyttning av bibliotekets samlingar

beräknades i 1951 års åttonde huvudtitel, punkten 105, till 175 000 kronor,

vilket belopp anvisats för innevarande budgetår. Styrelsen har nu hemställt

om ett tilläggsanslag av 50 000 kronor, varvid styrelsen räknat med

en genomsnittlig kostnadsstegring av 30 procent. Kanslern tillstyrker framställningen

och förordar, att sistnämnda belopp anvisas för nästa budgetår.

Styrelsen har vidare för nästa budgetår äskat ett anslag av 1 000 000

kronor till nybyggnad för det zootomiska institutet, motsvarande

hälften av de av styrelsen till 2 000 000 kronor uppskattade byggnadskost.- naderna för företaget.

En närmare redogörelse för högskolans aktuella byggnadsfrågor har

lämnats i propositionen 1950: 165 s. 26 IT. Enligt den där redovisade byggnadsplanen

avses nybyggnad för zootomiska institutet skola uppföras inom

kvarteret Vega i hörnet av Teknologgatan och Rådmansgatan. Huvudbyggnaden

i fyra våningar utmed den förra gatan avses skola innehålla

alla lokaler för undervisning och forskning med undantag för de museala

samlingarna med tillhörande studierum, som förlagts till en två våningar

hög flygel utmed Rådmansgatan. Flygeln mot Rådmansgatan kan upp
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

föras först sedan den där belägna låga envåningsbyggnaden avlägsnats.

Kostnaderna ha i planen angivits till omkring 1 500 000 kronor.

Byggnadsföretaget har närmare åskådliggjorts å två i ärendet infordrade,

av professorn Paul Hedqvist upprättade, den 24 april 1949 dagtecltnade

ritningar.

Studentkåren har i skrivelse till högskolans rektor anfört följande rörande

zootomiska institutet.

»Förhållandena på denna institution måste på grund av lokalernas otillräcklighet

och oändamålsenlighet betecknas som skandalösa. Årligen måste

på grund av utrymmesbristen ett flertal inträdessökande avvisas. De studerande

tvingas att arbeta under högst ohygieniska och miserabla förhållanden.

Den i och för sig usla föreläsningssalen tjänstgör samtidigt som

ett ännu uslare kurslaboratorium. Teoretiskt kan 8 kursdeltagare arbeta

där, men då deltagarantalet fastställts till 16, måste minst 12 laborera där

samtidigt. Övriga 4 måste inhysas i intilliggande rum. Antalet trebetygare

samt licentiander och doktorander är för närvarande 10 resp. 14 och dessa

har man måst sprida ut i bibliotek och andra allmänna lokaliteter.»

Enligt lärarrådets mening är det absolut oundgängligt att medel till

byggnadsföretaget anvisas för budgetåret 1952/53, så att företaget kan

påbörjas redan sommaren 1952.

Kanslern understryker starkt angelägenheten av att anslag beviljas för

nu ifrågavarande byggnadsföretag. Då man likväl enligt kanslerns mening

sannolikt måste räkna med att företaget kan igångsättas först under senare

delen av nästa budgetår, synes det honom tillfyllest om 400 000 kronor

anvisas för nästa budgetår.

Departementschefen. På grundval av i maj 1949 rådande priser ha

byggnadskostnaderna för humanistiska bibliotekets nybyggnad beräknats

till 1410 000 kronor. Byggnadsföretaget har igångsatts först i slutet av

år 1951. Med hänsyn till inträffade prisstegringar beräknas byggnadsföretaget

nu draga en merkostnad av 590 000 kronor. Jag förordar, att sistnämnda

belopp anvisas för nästa budgetår.

Med hänsyn till inträffade prisstegringar torde kostnaderna för inredning

och utrustning av bibliotekets nybyggnad samt flyttning av dess samlingar

icke kunna hållas inom det i fjol beräknade och för innevarande budgetår

anvisade beloppet av 175 000 kronor. Jag förordar, att för ändamålet

anvisas ytterligare 50 000 kronor.

Enligt föreliggande förslag skall nybyggnad för zootomiska institutet

uppföras inom kvarteret Vega (gamla tekniska högskolans mark), som av

statsmakterna reserverats för Stockholms högskolas räkning. Byggnadsförslaget

omfattar en huvudbyggnad och en flygelbyggnad. Den senare kan

emellertid icke uppföras, förrän nu befintlig byggnad avlägsnats. Enligt

av högskolans rektor i skrivelse den 14 februari 1952 lämnade uppgifter

beräknas byggnadsföretaget i dess helhet numera draga en byggnadskost
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.

nåd av 2 200 000 kronor, varav 1 600 000 kronor belöpa å huvudbyggnaden,

som är avsedd att uppföras i en första etapp.

Inom kvarteret Vega är farmaceutiska institutets byggnad belägen. I

olika sammanhang har behovet av utökade och ändamålsenligare lokaler

för institutet framhållits, och förslag har väckts dels om uppförande av

nybyggnad å annan plats för institutet, dels ock om ombyggnad av

institutets nuvarande byggnad i avvaktan på nybyggnaclsfrågans lösning.

I yttrande den 2 februari 1950 över en från institutets sida

gjord framställning om anslag till ombyggnad av institutets nuvarande

lokaler har högskolans styrelse avstyrkt framställningen. Styrelsen

har därvid framhållit, att det för högskolan vore av största vikt, att

kvarteret Vega med därå uppförda byggnader, som reserverats för högskolans

behov, snarast möjligt ställdes till högskolans disposition. Under sådana

förhållanden måste styrelsen bestämt avstyrka alla åtgärder, som

kunde tänkas leda till en försening av den tidpunkt, då högskolan finge

förfoga över sagda mark och byggnader. I stället har från högskolans sida,

med tillstyrkande av universitetskanslern, föreslagits, att hela suterrängvåningen

å omkring 400 m2 och ett utrymme av omkring 230 m2 i bottenvåningen

i den planerade huvudbyggnaden för zootomiska institutet skulle

tills vidare upplåtas till farmaceutiska institutet. Härigenom skulle farmaceutiska

institutet erhålla samma ökade lokalutrymme som genom realiserande

av nyssnämnda ombyggnadsföretag. Den från högskolans sida sålunda

föreslagna provisoriska lösningen av farmaceutiska institutets lokalfråga

har godtagits från institutets sida.

Behovet av nya och utvidgade lokaler för zootomiska institutet är starkt

framträdande, och det nu framlagda byggnadsförslaget bör enligt min mening

realiseras, så snart omständigheterna så medgiva, varvid till en första

etapp bör hänföras den planerade huvudbyggnaden. Jag förordar vidare,

att nyssnämnda utrymmen om cirka 630 in2 i huvudbyggnaden tills vidare

upplåtas till farmaceutiska institutet. Med hänsyn till förhållandena å

byggnadsmarknaden i Stockholm, torde medelsanvisningen till nu ifrågavarande

byggnadsföretag för nästa budgetår böra begränsas till 400 000

kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör nu före varande utgiftspost

för nästa budgetår uppföras med 1 040 000 kronor.

7. Pensioner och livräntor.

Denna utgiftspost, som nu är uppförd med förslagsvis 190 000 kronor,

disponeras på sätt framgår av s. 531 i statsliggaren.

Styrelsen föreslår, att denna post sänkes med 10 300 kronor till 179 700

kronor. Därvid har medelsbehovet för pensioner beräknats till 148 000 kronor

och för livräntor till 31 700 kronor.

Kanslern förordar styrelsens förslag.

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts -proposition nr 137.

Departementschefen. Vid anmälan den 28 december 1951 av frågan om

löne- och pensionsreglering för professorer och vissa andra akademiska

lärare m. fl. (propositionen 1952: 12) uttalade chefen för civildepartementet,

att han hade för avsikt att återkomma till frågan om den definitiva

lösningen av pensionsförhållandena vid Stockholms och Göteborgs högskolor

i samband med framläggandet av de övriga förslag om ändringar i gällande

pensionsreglementen, som vore avsedda att genomföras från och med

den 1 juli 1952.

Frågan om en reglering av pensionsförhållandena vid nämnda högskolor

har behandlats i ett den 29 februari 1952 avgivet betänkande (stencilerat)

med utredning och förslag i vissa löne- och pensionsfrågor, vilka sammanhänga

med den i propositionen 1952: 12 föreslagna löne- och pensionsregleringen

för professorer och vissa andra akademiska lärare m. fl. Remissbehandlingen

av detta betänkande är ännu icke avslutad.

I betänkandet föreslås en reformering av pensionsförhållandena vid

Stockholms och Göteborgs högskolor genom anslutning av befattningshavarna

vid högskolorna till SPA-reglementet från och med den 1 juli 1952.

Vidare föreslås, att högskolorna i samband härmed överlämna värden, motsvarande

de belopp, vartill pensionsfonderna vid högskolorna uppgå den

1 juli 1952, varvid staten för framtiden borde svara för utgående pensioner

och omhänderha pensioneringen av högskolornas nuvarande befattningshavare.

Redan beviljade pensioner borde följaktligen från och med den

1 juli 1952 utbetalas från statens pensionsanstalt.

Vid beräkningen av medelsbehovet under nu förevarande utgiftspost och

motsvarande utgiftspost i huvudstaten för Göteborgs högskola anser jag

mig böra utgå från att nyss berörda förslag till lösning av pensionsförhållandena

vid Stockholms och Göteborgs högskolor kommer att i huvudsak

genomföras från och med nästa budgetår. Om så sker, torde nu förevarande

utgiftspost under nästa budgetår väsentligen endast komma att belastas

med kostnader dels för löpande huvudmansavgifter för tiden den 1 juli——

den 31 december 1952, dels ock — liksom nu — för livräntor. Medelsbehovet

härför uppskattar jag till i runt tal 100 000 kronor. Från motsvarande

utgiftspost vid Göteborgs högskola torde i huvudsak endast komma att

bestridas löpande huvudmansavgifter för sistnämnda tidsperiod. Förslagets

realiserande medför vidare, att man måste räkna med lägre avkastning från

högskolornas fonder än som skett i högskolemyndigheternas anslagsberäkningar

för nästa budgetår.

Huvudstatens inkomstsida. Anslagsbehovet.

Högskolans styrelse har beräknat intäkterna — utöver statsbidrag och

bidrag från Stockholms stad — sålunda:

Avkastning av högskolans fonder............. 590 000 (-f- 20 000)

Avgifter från de studerande.................. 150 000 ( = )

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 137.

Hyror och arrenden ......................... 319 00 ( = )

Bidrag från enskilt håll...................... 54 700 (+ 14 500)

Diverse inkomster .......................... 3 000 (— 800)

Bidrag från enskilt håll. I denna post har inräknats ett belopp

av 3 000 kronor, avseende bidrag från socialinstitutet i Stockholm vid

bifall till förslaget om inrättande av en professur i sociologi vid högskolan,

förenad med undervisnings- och examinationsskyldighet jämväl vid socialinstitutet.

Kanslern har icke funnit anledning till erinran mot styrelsens beräkning

av nyssnämnda inkomster.

Departementschefen. Under hänvisning till vad jag i det föregående anfört

vid behandlingen av frågan om anslag till pensioner och livräntor vid

högskolan beräknar jag inkomstposten Avkastning av högskolans fonder till

460 000 kronor. Inkomstposten Avgifter från de studerande torde med

hänsyn till den ökade inskrivningen av elever höstterminen 1951 böra uppräknas

med 15 000 kronor till 165 000 kronor. Ehuru jag icke tillstyrkt förslaget

om inrättande av en professur i sociologi, torde likväl inkomstposten

Bidrag från enskilt håll böra upptagas med av styrelsen föreslaget belopp

med hänsyn till det ökade bidrag, som tillföres posten till följd av den förordade

löneregleringen för professorer vid högskolan. Vad beträffar beräkningen

av intäkterna — utöver statsbidrag och bidrag från Stockholms

stad — godtager jag i övrigt styrelsens förslag, dock att posten Diverse inkomster

torde för avrundning av anslagets slutsumma böra uppföras med

2 900 kronor. Jag beräknar alltså inkomsterna utöver statsbidraget och

bidraget från Stockholms stad sålunda:

Avkastning av högskolans fonder.......................... 460000

Avgifter från de studerande .............................. 165 000

Hyror och arrenden...................................... 31 900

Bidrag från enskilt håll .................................. 54 700

Diverse inkomster ....................................... 2 900

Summa kronor 714 500

Jag har i det föregående förordat, att huvudstatens utgiftssida skulle be
-

räknas sålunda:

Avlöningar, förslagsvis.................................... 3 340 000

Bidrag till vissa institutioner.............................. 122 900

Omkostnader, förslagsvis ................................. 632 600

Materiel m. ............................................ 490 000

Engångskostnader för materielanskaffning .................. 125 000

Engångskostnader för byggnadsarbeten .................... 1 040 000

Pensioner och livräntor, förslagsvis ........................ 100 000

Summa kronor 5 850 500

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.

Anslagssumman skulle vid bifall till vad jag föreslagit komma att uppgå

till (5 850 500 — 714 500 =;) 5 136 000 kronor, varav Stockholms stads

bidrag utgör maximibeloppet 1 200 000 kronor och statens bidrag återstoden

eller 3 936 000 kronor. Förslagsanslaget till Bidrag till Stockholms högskola

bör alltså uppföras med sistnämnda belopp, vilket innebär en anslagshöjning

med 1 328 700 kronor.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna följande huvudstat för Stockholms högskola

att tillämpas under budgetåret 1952/53:

Huvudstat.

U tgijter:

1. Avlöningar, jörslagsvis ................... 3 340 000

2. Omkostnader, jörslagsvis ................. 632 600

3. Materiel m. m........................... 490 000

4. Engångskostnader för materielanskaffning . . 125 000

5. Engångskostnader för byggnadsarbeten ____ 1 040 000

6. Bidrag till vissa institutioner.............. 122 900

7. Pensioner och livräntor, jörslagsvis........ 100 000

Summa kronor 5 850 500

Inkomster:

1. Avkastning från högskolans fonder........ 460 000

2. Avgifter från de studerande .............. 165 000

3. Hyror och arrenden ..................... 31 900

4. Bidrag från enskilt håll .................. 54 700

5. Diverse inkomster ...................... 2 900

6. Bidrag från Stockholms stad.............. 1 200 000

7. Bidrag från staten ...................... 3 936 000

Summa kronor 5 850 500

b) till Bidrag till Stockholms högskola för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 3 936 000 kronor.

9. Bidrag till Göteborgs högskola.

Anslag Nettoutgift

1950/51 .............................. 384 300 383 633

1951/52 (statsliggaren s. 531) ........... 405 900

1952/53 (förslag) ...................... 691 000

Enligt det av 1948 års riksdag godkända avtalet mellan staten, Göteborgs

stad och högskolan rörande högskolans finansiering, vilket avtal trätt

6 — B i haag till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 137.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

i kraft den 1 juli 1949, skall av högskolans styrelse upprättat förslag till

stat för högskolan ingivas dels till Kungl. Maj:t och dels till stadsfullmäktige,

som över förslaget avgiva yttrande till Kungl. Maj:t. Stat för högskolan

fastställes av Kungl. Maj:t. Till bestridande av den utgiftssumma,

som enligt den fastställda staten icke täckes av högskolans egna medel —

(anslagssumman) — skola staten och staden bidraga enligt vissa i avtalet

angivna grunder.

Den för högskolan för innevarande budgetår fastställda huvudstaten finnes

införd å s. 532 f. i statsliggaren. Enligt staten uppgår Göteborgs stads

bidrag till det avtalsmässiga minimibeloppet, 275 000 kronor, och statens

bidrag till 405 900 kronor. Med sistnämnda belopp är nu förevarande anslag

uppfört.

Med skrivelse den 8 juni 1951 har styrelsen för Göteborgs högskola

framlagt förslag till stat för högskolan för nästa budgetår. I det föreliggande

förslaget balanseras beräknade inkomster och utgifter på en summa

av 1 493 800 kronor, varav anslagssumman utgör 1 194 300 kronor. I enlighet

härmed begär styrelsen ett med 421 075 kronor till 826 975 kronor förhöjt

statsbidrag och ett bidrag från Göteborgs stad av 367 325 kronor.

Sedermera har styrelsen i skrivelse den 27 augusti 1951 anmält, att den

i statförslaget upptagna utgiftsposten till avlöningar i anslutning till den

från och med den 1 januari 1951 genomförda arvodesregleringen för universitetslektorer

och biträdande lärare samt assistent- och amanuenspersonal

torde böra uppräknas från tidigare angivna 1 146 700 kronor till

1 199 500 kronor, vilket innebär en höjning med 52 800 kronor. Det i nyssnämnda

förslag beräknade bidraget av statsmedel borde därför ökas till

866 575 kronor och det beräknade bidraget från Göteborgs stad till 380 525

kronor.

Statförslaget är baserat på det utvecklingsprogram för högskolan, som

framlagts i det den 19 januari 1948 av särskilt tillkallade sakkunniga avgivna

betänkandet angående Göteborgs högskolas framtida ställning. Dessa

sakkunniga ansågo, att upprustningsprogrammet borde genomföras i två

etapper. Till den första etappen hänfördes sådana befattningar och anslag,

som ansågos böra omedelbart inrättas, till den senare sådana, som voro

avsedda att framdeles och efter hand inrättas. I det nu föreliggande förslaget

till stat för högskolan för budgetåret 1952/53 har styrelsen huvudsakligen

upptagit sådana hittills icke genomförda förbättringar, som av de sakkunniga

hänförts till upprustningsprogrammets första etapp.

Liksom för innevarande budgetår framhåller styrelsen, att enligt dess

mening kunde det avgörande inflytande över högskolan, som staten erhållit

genom det ingångna avtalet, icke sägas motsvaras av statens hittills gjorda

ekonomiska insatser för högskolan, och anser, att Stockholms högskola i

detta avseende intoge en mera gynnad ställning. Styrelsen understryker

också särskilt vikten av att docentinstitutionen fullständigas samt att pro
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 137. 83

fessorerna i tillräcklig utsträckning förses med assistent- och amanuenshjälp.

Stadsfullmäktige i Göteborg tillstyrka, att styrelsens förslag till stat för

högskolan för budgetåret 1952/53, sådant det slutligen bestämts, fastställes.

Universitetskanslern framhåller i likhet med styrelsen främst högskolans

behov av ytterligare docentstipendier samt ett ökat antal assistent- och

amanuensbefattningar.

Huvudstatens utgiftssida.

1. Avlöningar.

Denna utgiftspost är nu uppförd med förslagsvis 740 200 kronor och

disponeras på sätt framgår av s. 533 ff. i statsliggaren. Högskolans styrelse

har föreslagit en höjning av denna post för nästa budgetår med 459 300

kronor. Kanslern har förordat en ökning av posten med 300 500 kronor.

Kanslern har därvid tillstyrkt följande förändringar beträffande personalorganisationen:
1.

professur i sociologi inrättas;

2. laboratorsbefattning i matematik inrättas;

3. arvodet till biträdande lärare i etnografi höjes med 400 kronor till

2 400 kronor; ...

4. biträdande lärare i psykologi och pedagogik anställes;

5. kursanslaget (nu 41 000 kronor) ökas med 10 000 kronor (alternativt

23 000 kronor);

6. 2 nya docentstipendier inrättas;

7. den nuvarande andre amanuensbefattningen i statistik utbytes mot en

andre assistentbefattning i samma ämne;

8. ytterligare 11 andre amanuenser anställas;

9. 500 kronor anvisas till honorarium åt prorektor;

10. 1 laboratoriebiträde i Ce 11 anställes vid marinbotaniska institutionen;

11. 3 biträdestjänster i Cf 4—Ce 8 inrättas.

Kanslern har vidare funnit goda skäl tala för styrelsens förslag om arvodesförbättring

åt bibliotekarien och amanuensen vid seminariebiblioteket,

men likväl ansett sig icke böra tillstyrka förslaget, enär — enligt vad

kanslern under hand erfarit — en särskild utredning påginge rörande reglering

av, bland andra, här berörda arvoden.

I det följande kommer jag endast att gå in på förslag, som jag ansett

mig böra helt eller delvis biträda eller eljest funnit särskild anledning uppehålla

mig vid. I övrigt torde jag få hänvisa till handlingarna i ärendet.

Arvode till biträdande lärare i etnografi. Den

begärda höjningen, vilken avses att helt täckas av donationsmedel, motiveras

med penningvärdets fall.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

Biträdande lärare i psykologi och pedagogik.

Ämnet är nu företrätt vid högskolan medelst en professur. Styrelsen har

erinrat om att ämnet vid Uppsala universitet redan uppdelats på två professurer

samt att 1945 års universitetsberedning uttalat sig för en liknande

klyvning även vid övriga universitet och högskolor. Härjämte har åberopats,

att de sakkunniga rörande Göteborgs högskolas framtida ställning

upptagit en ytterligare professur i ämnet i fråga inom ramen för upprustningsprogrammets

andra etapp. Vederbörande ämnesrepresentant har för

styrelsen framhållit behovet av en preceptur i pedagogik. Styrelsen har

emellertid med tanke på rådande ekonomiska förhållanden ansett sig för

närvarande endast böra föreslå anställande av en biträdande lärare i psykologi

och pedagogik. Kanslern finner behovet av ifrågavarande befattning

starkt motiverat.

Kursanslag. Kursanslaget utgör nu 41 000 kronor och fördelas av

kanslern. Styrelsen har hemställt dels om en av den inträdda allmänna

höjningen av prisnivån betingad höjning av kursanslaget med 10 000 kronor,

dels ock att anslaget — för den händelse den föreslagna laboratorsbefattningen

i matematik icke komme att inrättas från och med nästa

budgetår — skulle ökas med ytterligare 13 000 kronor. Till stöd för sistnämnda

alternativa äskande framhålles i huvudsak följande. Hittills har

högskolan fått nöja sig med att årligen i ämnet matematik anordna en kurs

för ett betyg till filosofie kandidatexamen eller filosofisk ämbetsexamen,

vartannat läsår alternerande med en tvåbetygskurs för samma examina.

Bland högskolans elever råder emellertid ett så starkt intresse för matematikundervisningen,

att kurser för såväl ett som tva betyg under ett och

samma läsår för framtiden måste anses ofrånkomliga. För den händelse det

till följd härav uppkommande undervisningsproblemet icke kan få sin lösning

genom inrättande av laboratorsbefattningen erfordras en höjning av

kursanslaget med ytterligare 13 000 kronor eller sammanlagt 23 000 kronor.

Kanslern ansluter sig helt till vad styrelsen anfört och föreslagit och

förordar sålunda i första hand inrättande av laboratorsbefattningen. Därest

så ej kan ske, tillstyrkes den föreslagna ytterligare ökningen av kursanslaget

med 13 000 kronor.

Nya docentstipendier. Högskolan förfogar nu över nio docentstipendier,

avsedda för följande ämnen: 1) filosofi, 2) historia, 3) konsthistoria

med konstteori, 4) litteraturhistoria med poetik, 5) romanska

språk, 6) tyska språket, 7) geografi, 8) nationalekonomi och 9) statskunskap.

Styrelsen har hemställt om inrättande av ytterligare tre docentstipendier,

nämligen i 1) engelska språket, 2) nordiska språk samt 3) psykologi

och pedagogik.

Kanslern anser sig böra föreslå, att högskolan, som genom beslut av

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Majrts ''proposition nr 137.

1951 års riksdag erhöll ett nytt docentstipendium, från och med nästa budgetår

tillföres ytterligare två dylika stipendier. Dessa stipendier böra enligt

hans mening avses för 1) engelska språket och 2) nordiska språk.

Assistenter och amanuenser. Vid högskolan finnas nu

anställda 2 förste assistenter, varav 1 i geografi och 1 i psykologi och pedagogik,

2 förste amanuenser, varav 1 i marin botanik och 1 i psykologi och

pedagogik, samt 1 andre amanuens i statistik.

Styrelsen har för nästa budgetår hemställt, att befattningen som förste

amanuens i marin botanik måtte utbytas mot en förste assistentbefattning

samt att nya assistent- och amanuensbefattningar måtte inrättas i enlighet

med följande sammanställning.

a) 2 förste assistenter, varav 1 i konsthistoria med konstteori och 1 i

sociologi;

b) 2 andre assistenter, varav 1 i statistik och 1 i slaviska språk;

c) 4 förste amanuenser, avsedda för 1) konsthistoria med konstteori,

2) statistik, 3) romanska språk och 4) klassisk fornkunskap;

d) 10 andre amanuenser, avsedda för 1) nationalekonomi, 2) statskunskap,

3) sociologi, 4) geografi, 5) historia, 6) litteraturhistoria med poetik,

7) nordiska språk, 8) engelska språket, 9) tyska språket och

10) klassiska språk;

e) 1 tredje amanuens i psykologi och pedagogik.

Kanslern anser sig — såsom tidigare nämnts — böra föreslå att befattningen

som andre amanuens i statistik förändras till en andre assistentbefattning

samt att 11 nya amanuensbefattningar inrättas. Dessa böra enligt

hans mening avses för 1) konsthistoria med konstteori, 2) sociologi,

3) slaviska språk, 4) romanska språk, 5) klassisk fornkunskap, 6) nationalekonomi,

7) statskunskap, 8) nordiska språk, 9) engelska språket, 10) tyska

språket och 11) klassiska språk.

Nya biträdestjänster i Cf4 — Ce 8. Styrelsen har på

närmare anförda skäl i sitt statförslag upptagit fyra dylika tjänster. Härigenom

skulle högskolans professorer få ett för dem gemensamt, ambulerande

skrivbiträde till sitt förfogande samt sociologiska, statistiska och psykologiska

institutionerna utrustas med var sitt biträde.

Kanslern ansluter sig till styrelsens förslag utom i vad avser den för psykologiska

institutionens del begärda biträdestjänsten och tillstyrker sålunda

inrättande av allenast tre biträdestjänster.

Departementschefen. Då jag i det föregående anmälde motsvarande anslagsfråga

för Stockholms högskola, redogjorde jag i korthet för innebörden

av den i propositionen 1952:12 förordade löneregleringen för professorer

m. fl. akademiska lärare vid Göteborgs högskola. Jag torde här få hänvisa

till nämnda redogörelse. I anslutning härtill torde jag nu få erinra om att

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

i nyssnämnda proposition förutsatts, att de för närvarande till vardera av

professorerna vid Göteborgs högskola C. A. Boethius och H. Pettersson utgående

personliga lönetilläggen å, 1 000 kronor skola upphöra att utgå i

samband med löneregleringen.

Liksom i fråga om Stockholms högskola utgår jag vid anslagsavvägningen

i det följande från att av löneregleringen berörda befattningshavare

vid Göteborgs högskola komma att övergå till det reglerade lönesystemet.

För nästa budgetår ha önskemål om ganska betydande förstärkningar

av personalorganisationen vid Göteborgs högskola framställts. Dessa önskemål

kan jag nu endast i begränsad omfattning tillmötesgå.

Jag biträder förslaget om en höjning av arvodet till biträdande läraren

i etnografi med 400 kronor till 2 400 kronor. De skäl, som anförts av vederbörande,

ha övertygat mig om önskvärdheten av att en biträdande lärare

i psykologi och pedagogik anställes vid högskolan. Jag beräknar för nästa

budgetår medel härtill. Däremot är jag icke beredd att tillstyrka förslaget

om inrättande av en laboratorsbefattning i matematik utan föreslår, att

ett belopp av 13 000 kronor beräknas under kursanslaget för upprätthållande

av erforderlig undervisning i ämnet. Nyssnämnda anslag torde därjämte

med hänsyn till inträffade prisstegringar böra uppräknas med ytterligare

7 500 kronor. Sammanlagt bör sålunda kursanslaget höjas med 20 500

kronor till 61 500 kronor. Jag tillstyrker vidare, att ytterligare en docentbefattning

inrättas vid högskolan från och med nästa budgetår. Frågan om

befattningens anknytning till visst ämne eller ämnesgrupp är icke av den

natur, att den bör underställas riksdagen. Detta spörsmål torde först framdeles

böra upptagas till prövning, sedan förslag avgivits av vederbörande

högskolemyndigheter. De önskemål, som framställts om förstärkning av

assistent- och amanuenspersonalen, anser jag mig nu endast så till vida

kunna tillmötesgå, som jag tillstyrker, att ytterligare fyra andre amanuensbefattningar

inrättas vid högskolan. Det torde böra ankomma på Kungl.

Maj:t att efter förslag av vederbörande högskolemyndigheter besluta om

dessa befattningshavares anknytning till visst ämne. Bibliotekarien och

amanuensen vid seminariebiblioteket böra komma i åtnjutande av viss

arvodesförbättring. Jag tillstyrker därför, att bibliotekariens arvode höjes

med 300 kronor till 3 300 kronor och amanuensarvodet med 250 kronor

till 2 650 kronor. Förslaget om en utökning av antalet kontorsbiträdestjänster

i den reglerade befordringsgången anser jag mig endast så till vida

böra biträda, som jag för nästa budgetår beräknar medel till ytterligare

två dylika tjänster, av vilka den ena torde böra anknytas till statistiska

institutionen och den andra avses för högskolans professorer i allmänhet.

Förutom av löneregleringen för professorer m. fl. befattningshavare vid

högskolan och vad därmed sammanhänger samt den av mig i det föregående

förordade personalförstärkningen och ökade medelsanvisningen för

vissa ändamål föranledes ett ökat medelsbehov under förevarande utgifts
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

post dels av den från och med den 1 januari 1951 genomförda arvodesregleringen

för biträdande lärare, assistenter och amanuenser m. fl. befattningshavare

vid högskolan, dels av den från samma tidpunkt vidtagna

höjningen av det rörliga tillägget och kristillägget, dels ock av den från

och med den 1 juli 1951 företagna höjningen av det provisoriska lönetilllägget.

Medelsbehovet till avlöningar kan med hänsyn till nyssnämnda lönereglering

icke exakt beräknas. Jag uppskattar medelsbehovet till i runt tal

1 065 000 kronor. Det torde liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj:t

att fastställa avlöningsstat för högskolan.

2. Omkostnader.

Denna utgiftspost är nu uppförd med 65 500 kronor och disponeras på

sätt framgår av efterföljande sammanställning. Av denna framgår jämväl

styrelsens beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår och kanslerns

förslag i ämnet ävensom medelsåtgången under budgetåret 1950/51.

Anslagsändamål

Enligt räken

skaperna för

1950/51

Enligt omkost

nadsstaten för

1951/52

Styrelsens

förslag för

1952/53

Kanslerns

förslag för

1952/53

1. Sjukvård m. m , jörslagsvis . . .

—

500

500

500

2. Reseersättningar, jörslagsvis . . .

2 965

3 300

4 000

4 000

3. Bränsle, lyse och vatten, jör- slagsvis ...............

17217

15 000

23 000

20 000

4. Tryckningskostnader, jörslagsvis

16 050

16 050

30 050

22 350

5. Renhållning och städning, jör- slagsvis ...............

6 290

6 000

12 000

10 000

6. Underhåll av byggnad och inven- tarier ................

9 886

10 000

10 000

10 000

7. Hyror, förslagsvis.........

—

—

20 000

17 000

8. Försäkringar, jörslagsvis.....

1519

1 500

2 000

2 000

9. Siffergranskning och revision . .

1 800

2 650

2150

2150

10. Expenser och övriga utgifter . .

10 500

10 500

13 000

12 000

Summa kronor

66 227

65 500

116 700

100 000

De begärda höjningarna av nuvarande poster i omkostnadsstaten betingas

främst av penningvärdets fall. I fråga om den närmare motiveringen

för desamma ävensom för den föreslagna minskningen av posten till

siffergranskning och revision torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Ny post till hyror m.m. Av för innevarande budgetår under

utgiftsposten till materiel m. m. för psykologisk-pedagogiska institutionen

anvisade 15 000 kronor äro 7 000 kronor avsedda till förhyrande för nyss
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88 Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

nämnda institutions räkning av en utanför högskolebyggnaden belägen

lokal.

Styrelsen har begärt, att medel till hyror i fortsättningen måtte beräknas

under en särskild post i omkostnadsstaten samt att denna post för nästa

budgetår måtte uppföras med 20 000 kronor. Såsom motivering härför har

anförts i huvudsak följande.

Den statistiska institutionens nuvarande lokalutrymmen äro synnerligen

begränsade. Institutionen disponerar sålunda — förutom en för flera ämnen

gemensam föreläsningssal — endast över ett mindre rum och ett till detta

hörande icke fönsterförsett rum. För de praktiska övningarna äro de studerande

hänvisade till de sistnämnda två trånga utrymmena, vilket vållar

störningar i det gemensamma arbetet. Utvidgade lokaler erfordras därför,

om högskolans statistiska undervisning skall kunna nå en tillfredsställande

effektivitet. Beträffande den konsthistoriska institutionens lokalfråga råda

likartade förhållanden. De lokaler som tidigare kunde tillhandahållas på

Göteborgs konstmuseum ha dels blivit upptagna för museala uppgifter,

dels blivit otillräckliga för det stora antal av högskolans elever som nu

studera konsthistoria. Det konsthistoriska seminariet saknar särskild plats

både för sitt bibliotek och sina övningar. Ett tillfälligt lånande av plats

för seminariet i Röhsska konstslöjdsmuseet har icke löst problemet. Föreläsningarna

i ämnet hållas i högskolebyggnaden. Redan denna splittring

av undervisningen på olika — var för sig icke tillfredsställande — lokaler

medför betydande olägenheter. Av den nu lämnade redogörelsen framgår,

att lokalfrågan även för de statistiska och konsthistoriska institutionernas

del måste åtminstone provisoriskt lösas under en snar framtid. Då större

eller mer tillfredsställande lokaler ej kan beredas nyssnämnda institutioner

inom högskolebyggnaden och nybyggnad för deras räkning under nuvarande

omständigheter ej heller kan ifrågakomma, torde den enda återstående

utvägen vara att — såsom redan skett beträffande den psykologiskpedagogiska

institutionen — hyra lokaler åt dem. Det till lokalhyror för

samtliga tre här berörda institutioner erforderliga beloppet uppskattas till

20 000 kronor.

Kanslern finner i likhet med styrelsen lämpligt att medel till hyror upptages

under en särskild post i omkostnadsstaten men beräknar det härför

behövliga beloppet till 17 000 kronor.

Departementschefen. Med hänsyn till den i propositionen 1952:12 förordade

löneregleringen för professorer m. fl. bör anslagsposten till sjukvård

m. m. uppräknas med 2 500 kronor till 3 000 kronor. I likhet med styrelsen

och kanslern anser jag det lämpligt och erforderligt, att medel till hyror

i fortsättningen anvisas under en särskild anslagspost i omkostnadsstaten.

För nästa budgetår torde denna post böra uppföras med 10 000 kronor.

De i sammanställningen i det föregående med 2, 3, 5, 8 och 9 betecknade

posterna böra i enlighet med styrelsens förslag upptagas med respektive

4 000, 23 000, 12 000, 2 000 och 2 150 kronor. I fråga om anslagsposterna

till tryckningskostnader samt expenser och övriga utgifter ansluter jag

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj.ts proposition nr 137.

mig till kanslerns förslag och tillstyrker sålunda, att dessa poster uppföras

med 22 350 respektive 12 000 kronor. Då jag i övrigt icke ifrågasätter

någon ändring beträffande omkostnadsstaten, bör förevarande utgiftspost

för nästa budgetår höjas med 35 000 kronor till 100 500 kronor.

3. Materiel m. m.

Denna utgiftspost är nu uppförd med 41 700 kronor. Högskolans styrelse

har föreslagit en ökning av posten med 48 400 kronor. Kanslern har

tillstyrkt, att posten höjes med 24 700 kronor. Av följande sammanställning

framgår dels anslagspostens nuvarande disposition, dels ock postens

disposition under nästa budgetår enligt styrelsens förslag, respektive

kanslerns förslag:

Anslagsändamål

Nuvarande

belopp

Styrelsens

förslag

Kanslerns

förslag

1. Geografiska institutionen.............

7 000

7 000

7 000

2. Marinbotaniska institutionen...........

4 000

6 500

5 000

3. Oceanografiska institutionen...........

—

1 300

600

4. Psykologisk-pedagogiska institutionen......

15 000

10 000

10 000

5. Sociologiska institutionen.............

—

8 000

8 000

6. Statistiska institutionen..............

—

12 500

6 000

7. Statskunskap....................

1 000

1000

1000

8. Nordiska språk..................

200

300

300

9. Konsthistoriska institutionen...........

—

6 000

2 000

10. Seminariebiblioteket................

12 025

32 025

22 025

11. Journalistundervisningen.............

2 000

2 000

2 000

12. Akademiska kapellet och akademiska kören . .

475

476

475

13. Bidrag till studentkårens skrivbyrå.......

—

3 000

2 000

Summa kronor

41 700

90 100

66 400

Departementschefen. I anslutning till vad jag i det föregående föreslagit

i fråga om upptagande i omkostnadsstaten för nästa budgetår av en

särskild post till hyror torde delposten till psykologisk-pedagogiska institutionen

böra minskas med 7 000 kronor. Å andra sidan bör denna post med

hänsyn till vad i ärendet anförts om ökat medelsbehov för sagda institutions

del höjas med 1 200 kronor. Sammanlagt bör sålunda posten sänkas

med 5 800 kronor. De önskemål, som framställts om uppräkning av nuvarande

delposter, anser jag mig endast så till vida kunna tillmötesgå, som

jag beträffande marinbotaniska institutionen, seminariebiblioteket och nordiska

språk tillstyrker höjningar med respektive 600, 5 000 och 100 kronor.

Därjämte torde medel nu böra beräknas med 600 kronor för oceanografiska

institutionen samt 2 000 kronor för vardera av statistiska och

konsthistoriska institutionerna. Då jag icke är beredd att härutöver för
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. May.ts proposition nr 137.

orda någon höjning av före varande utgiftspost, bör densamma för nästa

budgetår uppföras med 46 200 kronor, vilket är 4 500 kronor mer än för

innevarande budgetår.

4. Engångskostnader för materielanskaffning.

Denna utgiftspost är nu upptagen med 13 000 kronor och disponeras på

sätt framgår av statsliggaren s. 535.

Styrelsen har begärt, att för engångskostnader för materielanskaffning

måtte uppföras 28 000 kronor enligt följande specifikation:

1. Geografiska institutionen ................................ 2 000

2. Marinbotaniska institutionen ............................. 2 000

3. Psykologisk-pedagogiska institutionen ..................... 3 000

4. Sociologiska institutionen ................................ 5 000

5. Statistiska institutionen .................................. 16 000

Summa kronor 28 000

Kanslern har tillstyrkt en medelsanvisning av 18 000 kronor, varav 2 000

kronor för den marinbotaniska institutionen, 3 000 kronor för den psykologisk-pedagogiska

institutionen, 8 000 kronor för den statistiska institutionen

och 5 000 kronor för en sociologisk institution.

Departementschefen. Då frågan om medelsanvisning till materielanskaffning

för en sociologisk institution sammanhänger med förslaget om inrättande

av en professur i sociologi och då jag icke biträtt detta förslag, beräknar

jag icke nu medel för sagda ändamål. För anskaffande av nödig apparatur

för statistiska institutionen anser jag mig för närvarande endast kunna

tillstyrka ett belopp av 4 000 kronor. I övrigt biträder jag kanslerns

förslag. Ifrågavarande utgiftspost bör därför för nästa budgetår uppföras

med 9 000 kronor, vilket i jämförelse med innevarande budgetår innebär

en sänkning med 4 000 kronor.

6. Pensioner och livräntor.

Denna utgiftspost är nu uppförd med 99 300 kronor och disponeras

sålunda:

1. Tjänstepensioner, förslagsvis ............................ 38 600

2. Familjepensioner, förslagsvis ............................ 60 300

3. Pensionsunderstöd, förslagsvis ............................400

Summa kronor 99 300

Högskolans styrelse har i sitt statförslag beräknat förevarande post till

112 300 kronor. Därav belöpa 40 700 kronor på tjänstepensioner och

71 600 kronor på familjepensioner. Någon delpost till pensionsunderstöd

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj ds proposition nr 137.

har i anledning av vederbörande understödstagares frånfälle icke upptagits.

Sammanlagt innebär förslaget en ökning med 13 000 kronor.

Kanslern har tillstyrkt styrelsens förslag.

Departementschefen. Under åberopande av vad jag anfört vid behandlingen

av motsvarande utgiftspost vid Stockholms högskola uppskattar jag

medelsbehovet under nu förevarande utgiftspost för nästa budgetar till

30 000 kronor.

Huvudstalens inkomstsida. Anslagsbehovet.

Högskolans styrelse har beräknat intäkterna — utöver statsbidrag och

bidrag från Göteborgs stad — sålunda (inom parentes angivas förändringarna

i förhållande till nu gällande huvudstat):

1. Avkastning av högskolans fonder .... kronor 266 600 (+ 17 700)

2. Avgifter från de studerande.......... » 30 000 (+ 3 000)

3. Diverse inkomster .................. » 2 900 ( . )

Avkastning av högskolans fonder. De olika fondernas avkastning

har upptagits med belopp, vilka beräknats av Göteborgs stads

drätselkammare, som förvaltar fonderna. Styrelsen har i staten endast upptagit

avkastningarna av sådana fonder och mot dessa svarande utgifter,

vilka inverka på eller framdeles kunna komma att inverka pa storleken av

statens eller stadens bidrag till högskolan. Kanslern har tillstyrkt styrelsens

förslag.

Avgifter från de studerande. Med hänsyn till erfarenheterna

från det senast tilländagångna budgetåret har styrelsen beräknat denna

post till 30 000 kronor. Kanslern har lämnat styrelsens beräkning utan

erinran.

Diverse inkomster. Kanslern förordar, att denna inkomstpost

i enlighet med styrelsens förslag uppföres med oförändrat belopp, 2 900

kronor.

Departementschefen. Under hänvisning till vad jag i det föregående anfört

vid anmälan av frågan om medelsbehovet till pensioner och livräntor

vid Stockholms högskola beräknar jag inkomstposten Avkastning av högskolans

fonder till i runt tal 205 000 kronor eller för avrundning av anslagets

slutsumma till 204 800 kronor. Posterna Avgifter från de studerande

och Diverse inkomster böra i enlighet med styrelsens förslag uppföras

med respektive 30 000 och 2 900 kronor. Sammanlagt torde salunda

högskolans egna intäkter kunna beräknas till 237 700 kronor.

Jag har i det föregående förordat, att huvudstatens utgiftssida skulle

beräknas sålunda:

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.

Avlöningar, förslagsvis ............................ kronor 1 065 000

Omkostnader, förslagsvis .......................... » 100 500

Materiel m. m..................................... » 46 200

Engångskostnader för materielanskaffning ............ » 9 000

Pensioner och livräntor, förslagsvis .................. » 30 000

Summa kronor 1 250 700

Då högskolans egna disponibla medel uppgå till 237 700 kronor, skola

alltså staten och staden enligt gällande avtal bestrida den utgiftssumma,

som enligt den fastställda staten icke täckes av högskolans egna medel.

Anslagssumman för budgetåret 1952/53 utgör sålunda 1 013 000 kronor,

varav Göteborgs stad skall bidraga med 1/3 av 825 000 kronor och 1/4

av det belopp, varmed anslagssumman överstiger 825 000 kronor, eller

sålunda med 322 000 kronor och staten med återstoden eller 691 000 kronor.

Förslagsanslaget till Bidrag till Göteborgs högskola bör alltså uppföras

med 691 000 kronor, vilket innebär en höjning med 285 100 kronor.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna följande huvudstat för Göteborgs högskola

att tillämpas under budgetåret 1952/53:

Huvudstat.

U tgifter:

1. Avlöningar, förslagsvis............ kronor 1 065 000

2. Omkostnader, förslagsvis.......... » 100 500

3. Materiel m. m................... » 46 200

4. Engångskostnader för materielanskaff
ning

......................... » 9 000

5. Pensioner och livräntor, förslagsvis. . » 30 000

Summa kronor 1 250 700

Inkomster:

1. Avkastning från högskolans fonder . kronor 204 800

2. Avgifter från de studerande....... » 30 000

3. Diverse inkomster................ » 2 900

4. Bidrag från Göteborgs stad....... » 322 000

5. Bidrag från staten............... » 691000

Summa kronor 1 250 700;

b) till Bidrag till Göteborgs högskola för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 691 000 kronor.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 137. 93

10. Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare

vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning

i epidemiologi åt medicine kandidater.

Detta anslag har sedan budgetåret 1941/42 varit uppfört med 12 600

kronor. Bestämmelser om anslagets disposition återfinnas å sid. 546 f. i

statsliggaren. Universitetskanslern har föreslagit, att anslaget skulle för

nästa budgetår uppföras med oförändrat belopp.

Departementschefen. Jag finner det skäligt, att den nu utgående ersättningen

åt överläkarna vid här ifrågavarande epidemisjukhus undergår

viss förhöjning. För ändamålet förordar jag, att detta anslag höjes med

1 400 kronor till 14 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt

överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning

i epidemiologi åt medicine kandidater för budgetåret

1952/53 anvisa ett anslag av 14 000 kronor.

11. Gemensamma universitetsändamål: Ämnes- och

fakultetskonferenser.

I det föregående har jag uttalat, att under denna rubrik borde anvisas

ett reservationsanslag av 25 000 kronor. Erforderliga bestämmelser angående

anslagets disposition torde få meddelas av Kungl. Maj:t. Jag hemställer,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Gemensamma universitetsändamål: Ämnes- och

fakidtetskonferenser för budgetåret 1952/53 anvisa ett

reservationsanslag av 25 000 kronor.

12. Atomenergiforskning.

Detta reservationsanslag är för innevarande budgetår uppfört med

1 900 000 kronor. Bestämmelser angående anslagets disposition finnas införda

å s. 719 i statsliggaren.

Atomkommittén har den 22 augusti 1951 framlagt »Betänkande rörande

ombildning av atomkommittén till statens atomenerginämnd» (stencilerat).

Över detta betänkande ha remissutlåtanden i vederbörlig ordning inhämtats.

Som framgår av betänkandets titel föreslår kommittén en ombildning

av kommittén till statens atomenerginämnd. Förslaget motiveras med att

kommittén, som ursprungligen tillkallades för utredningsuppdrag, efter

hand fått andra arbetsuppgifter och därigenom fått ställning som ett sammanhållande

och rådgivande organ för atomenergiverksamheten överhuvudtaget.

För detta organ anses en fastare organisation än den nuvarande erforderlig

och dessutom påpekas, att redan beteckningen kommitté är olämplig

och vållar missförstånd.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

Den föreslagna organisationen innebär i korthet följande.

Atomenerginämnden får övertaga de arbetsuppgifter, som hittills åvilat

kommittén. Den blir sammansatt av aderton ledamöter, varav en ordförande

och en sekreterare. Ledamöterna utses så att de företräda olika vetenskapsgrenar

och lärosäten ävensom vissa myndigheter och industrier.

Inom nämnden utses ett arbetsutskott bestående av sekreteraren och fyra

andra ledamöter. Sekreteraren, som tillika är nämndens verkställande ledamot,

får heltidstjänstgöring och placeras i lönegraden Cp 13. Vid nämnden

inrättas dessutom en heltidstjänst som registrator i lönegraden Ce 14. Personalbehovet

i övrigt (kamerala göromål och kontorsgöromål) tillgodoses

genom deltidstjänster med arvode. Slutligen inrättas fyra forskarbefattningar,

en i lönegraden Ce 30 och tre i Ce 29, i syfte att till atomforskningen

skola kunna fastare knytas personer, som länge på förtjänstfullt sätt i

ledande ställning arbetat inom denna forskning.

Medelsanvisningen till atomenerginämnden föreslås uppdelad på tre

anslag, ett förslagsanslag till avlöningar på 136 000 kronor, ett förslagsanslag

till omkostnader på 16 800 kronor och ett reservationsanslag till

forskning på 2 500 000 kronor. Medelsbehovet under sistnämnda anslag

har i särskild skrivelse den 27 augusti 1951 motiverats med ökade kostnader

både för materiel och löner. Vad materiel beträffar har kommittén

uppskattat kostnadsökningen sedan 1946—47 till omkring 50 procent, medan

för lönerna som ett minimivärde beräknats en stegring med 20 procent

motsvarande den löneökning, som statstjänstemännen erhållit under nämnda

tid.

Departementschefen. Atomkommitténs ställning och uppgifter som ett

sammanhållande och rådgivande organ inom atomenergiverksamheten synes

i och för sig motivera, att kommittén får en fastare organisation än

den nuvarande. Jag anser emellertid, att frågan om hur denna organisation

bör vara beskaffad måste övervägas ytterligare och ifrågasätter därför icke

för nästa budgetår någon ändring i kommitténs organisation.

Den av kommittén föreslagna höjningen av detta anslag anser jag mig

icke kunna tillstyrka utan föreslår för egen del en uppräkning med 400 000

kronor till 2 300 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Atomenergiforskning för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag av 2 300 000 kronor.

13. Matematikmaskinnämnden.

Under rubriken Matematikmaskinnämnden: Förvaltningskostnader har

för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 45 000 kronor. Anslaget

disponeras enligt bestämmelser, som finnas införda å s. 719 i statsliggaren.

Därjämte har under rubriken Matematikmaskinnämnden: Anskaffning

av matematikmaskinutrustning anvisats ett reservationsanslag

av 572 000 kronor. Bestämmelser angående detta anslags disposition återfinnas

å s. 720 i statsliggaren.

I ett den 11 oktober 1951 avgivet, stencilerat betänkande med rubriken

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

»Institut för numerisk analys» har matematikmaskinnämnden framlagt

förslag till ersättande av nämnden med ett institut av permanent karaktär.

Betänkandet har i vederbörlig ordning remissbehandlats.

Av betänkandet framgår, att den första av nämndens matematikmaskiner,

en relämaskin benämnd BARK, sedan mer än halvtannat år i huvudsak

användes för debiterade beräkningsuppdrag, medan den andra, en

elektronrörsmaskin, beräknas bli i huvudsak färdig under innevarande

budgetår. Därefter beräknas nämndens verksamhet delvis komma att få

en annan inriktning än hittills; en mer omfattande matematisk rådgivning

och forskning blir möjlig, antalet beräkningsuppdrag väntas väsentligt öka,

medan konstruktions- och byggnadsverksamheten beräknas nedgå. Med

hänsyn bland annat härtill anser nämnden det lämpligt, att från och med

budgetåret 1952/53 successivt övergå till en slutlig organisation av ett

institut för tillhandahållande av matematikmaskinservice.

De årliga avlöningskostnaderna vid full utbyggnad av den organisation,

nämnden tänkt sig, ha angivits till 465 000 kronor. Vidare har beräknats

ett årligt medelsbehov för omkostnader av 60 000 kronor och för materiel

av 110 000 kronor. De sammanlagda årliga kostnaderna för verksamheten

skulle sålunda uppgå till 635 000 kronor. Då emellertid samtidigt beräknats,

att inkomsterna av beräkningsuppdrag komma att uppgå till 350 000 kronor,

blir medelsbehovet 285 000 kronor.

För nästa budgetår räknar nämnden emellertid med att medelsbehovet

kommer att ställa sig något annorlunda. Lönekostnaderna beräknas sålunda

till 440 000 kronor. Därvid förutsättes, att hela den personal, som

anses erforderlig för den utbyggda organisationen, icke kommer att behövas

omedelbart men att i stället medel erfordras till tillfällig personal för färdigställande

av elektronrörsmaskinen. Till omkostnader beräknas 60 000

kronor och till materiel 50 000 kronor. Sistnämnda belopp angives under

förutsättning, att den reservation, som vid utgången av budgetåret 1951/52

kan finnas å anslaget till anskaffning av matematikmaskinutrustning, får

utnyttjas. Driften av BARK beräknas under året ge inkomster av 100 000

kronor, medan däremot några inkomster icke väntas av elektronrörsmaskinen.

Det totala medelsbehovet uppskattas sålunda för nästa budgetår till

450 000 kronor.

Departementschefen. Matematikmaskinnämnden har, som redan framgått,

tänkt sig, att övergången till den av nämnden föreslagna nya organisationen

skall ske redan från och med nästa budgetår. I anledning härav

har nämnden föreslagit anvisande av medel till en praktiskt taget fullständig

utbyggnad av ett institut för numerisk analys. Nämnden har räknat

med att övergången skall ske successivt. Samtliga föreslagna nya tjänster

— inalles mellan tjugo och trettio — behöva icke tillsättas redan från

budgetårets början, men i stället erfordras under en övergångstid motsvarande

anslagsmedel till tillfällig personal. Av de båda matematikmaskinerna

s. 96 Kontrollera mot PDF

96 Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

beräknas elektronrörsmaskinen icke under budgetåret komma att ge några

inkomster.

Enligt min mening erfordras ytterligare överväganden, innan ställning

kan tagas till detta ganska omfattande omorganisationsförslag. Efterhand

som verksamheten fortgår torde man också kunna vinna ytterligare erfarenheter

av värde för ett bedömande av förslaget. Jag anser alltså, att

frågan om en omorganisation i anslutning till nämndens förslag icke nu

bör upptagas till prövning. Jag ifrågasätter därför icke någon ändring i

organisatoriskt hänseende beträffande nämndens verksamhet.

Medelsbehovet under nästa budgetår har av nämnden uppskattats till

550 000 kronor, varifrån avgå 100 000 kronor i beräknade uppbördsmedel.

De erforderliga anslagsmedlen ha föreslagits fördelade på ett avlönings-,

ett omkostnads- och ett materielanslag. Med hänsyn till den ståndpunkt

jag intagit i organisationsfrågan anser jag, att en sådan uppdelning av anslaget

icke bör ske för nästa år. Å andra sidan synes den hittillsvarande

uppdelningen i ett förslagsanslag till förvaltningskostnader och ett reservationsanslag

till anskaffning av utrustning knappast längre vara lämplig.

Jag föreslår, att samtliga för matematikmaskinnämndens verksamhet erforderliga

anslagsmedel för nästa budgetår anvisas under ett anslag med

rubriken Matematikmaskinnämnden. Detta anslag torde böra erhålla

reservationsanslags karaktär i avvaktan på den framtida prövningen av

nämndens organisation. Liksom hittills bör det ankomma på Kungl. Maj:t

att, sedan nämnden inkommit med förslag, närmare överväga vilka arvoden

som böra få utgå till personalen ävensom att i övrigt meddela de bestämmelser

beträffande det föreslagna anslagets disposition, som må befinnas

erforderliga.

Utgifterna för nästa budgetår anser jag böra beräknas till 500 000 kronor,

vilket är något mindre än det av nämnden angivna beloppet. I likhet

med nämnden räknar jag vidare med att inflytande inkomster komma att

uppgå till åtminstone 100 000 kronor. Det totala medelsbehovet uppskattar

jag sålunda till 400 000 kronor eller 217 000 kronor mindre än summan av

innevarande års anslag till ändamålet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Matematikmaskinnämnden för budgetåret 1952/53

anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor.

Vad departementschefen sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt behagar Hans Maj:t

Konungen bifalla samt förordnar, att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Lars Ekströmer.

Stockholm 1952 Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

620550

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1952:304 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till universiteten och den medicinska undervisningen m. a1 i texten
  2. SU 1952:179 Skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om en utredning rörande möjligheterna att under hand överföra dispensärernas och sanatoriernas överskottsresurser i re s. 8 i texten