Angående vissa anslag för budgetåret 1952/53 till universiteten och den medicinska undervisningen m. m
1952-03-07 · 96 sidor, varav 96 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 96 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1952:137, Angående vissa anslag för budgetåret 1952/53 till universiteten och den medicinska undervisningen m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 137.
1
Nr 137.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag
för budgetåret 1952/53 till universiteten och den
medicinska undervisningen m. m.; given Stockholms
slott den 7 mars 1952.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF.
Ivar Persson.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
I propositionen framläggas slutliga anslagsäskanden beträffande vissa å
nästa sida angivna anslag, som i riksstatsförslaget upptagits med allenast
beräknade belopp.
För universitetskanslersämbetet föreslås en viss personalförstärkning,
främst genom inrättande av en tjänst som förste byråsekreterare. En viss
utvidgning föreslås av de nuvarande formerna för samverkan mellan universitet
och högskolor. I samband därmed föreslås bland annat anvisande
av 25 000 kronor till ämnes- och fakultetskonferenser.
Av föreslagna nya tjänster i övrigt må nämnas följande, nämligen vid
Uppsala universitet en personlig professur i medicinsk biokemi för docenten
E. A. Stenhagen, en laboratur i matematik och en i radioterapi, vid
Lunds universitet en docentur, vid karolinska institutet en personlig professur
i fysikalisk cellforskning för docenten A. V. Engström, vid Stockholms
högskola en personlig laboratur i experimentell zoologi för docenten
O. Lindberg, en personlig laboratur i cellforskning för docenten G. Ehrensvärd,
en befattning som forskardocent och två som docent samt vid Göteborgs
högskola en befattning som docent.
Förslag framlägges vidare om nybyggnad för zootomiska institutet vid
Stockholms högskola.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt Nr 137.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 137.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
7 mars 1952.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng,
Ericsson, Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund,
Persson, Hjalmar Nilson, Lindell.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans-, inrikes- och civildepartementen
anför chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson,
följande.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under bilagan åttonde
huvudtiteln, punkterna 78, 79, 81, 86, 88, 93, 107, 110, 124, 360 och 361,
föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition, för budgetåret
1952/53 beräkna
dels till Universitetskanslersämbetet: Avlöningar ett förslagsanslag av
100 000 kronor;
dels till Universitetskanslersämbetet: Omkostnader ett förslagsanslag av
10 000 kronor;
dels till Uppsala universitet: Avlöningar ett förslagsanslag av 8 400 000
kronor;
dels till Uppsala universitet: Materiel m. m. ett reservationsanslag av
1 600 000 kronor;
dels till Lunds universitet: Avlöningar ett förslagsanslag av 8 000 000
kronor;
dels till Lunds universitet: Materiel m. m. ett reservationsanslag av
1 320 000 kronor;
dels till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 3 400 000 kronor;
dels till Bidrag till Stockholms högskola ett förslagsanslag av 4 000 000
kronor;
dels till Bidrag till Göteborgs högskola ett förslagsanslag av 700 000
kronor;
dels till Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare vid
vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine
kandidater ett anslag av 12 600 kronor;
dels till Atomenergiforskning ett reservationsanslag av 2 300 000 kronor;
dels ock till Matematikmaskinnämnden: Förvaltningskostnader m. m. ett
förslagsanslag av 400 000 kronor.
Jag torde nu ånyo få anmäla dessa ärenden jämte ytterligare en anslagsfråga.
Kungl. Maj:ts proposition nr 137.
3
1. Universitetskanslersämbetet: Avlöningar.
Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 90 400 kronor och
disponeras enligt bestämmelser, som finnas införda å s. 470 f. i statsliggaren.
Genom beslut den 22 juni 1951 har Kungl. Maj:t föreskrivit, att arvode till
universitetskanslern skall utgå med 25 300 kronor för år och i anledning
därav medgivit, att den under förevarande anslag uppförda anslagsposten
till arvode till universitetskanslern å 18 600 kronor må under budgetåret
1951/52 överskridas med högst 6 700 kronor.
I ett den 15 juni 1951 framlagt betänkande med titeln Universitetskanslersämbetets
uppgifter och organisation m. m. (SOU 1951: 37) ha 1949 års
universitetskanslersämbetssakkunniga framlagt vissa förslag angående kanslersämbetet.
Yttranden angående betänkandet — i vissa fall endast angående
särskilda kapitel i betänkandet — ha efter remiss avgivits av följande
myndigheter m. fl. nämligen universitetskanslern, som i ärendet hört vederbörande
vid universiteten i Uppsala och Lund, karolinska institutet, medicinska
högskolan i Göteborg, tandläkarhögskolorna samt Stockholms och
Göteborgs högskolor, statskontoret, statens lönenämnd, överstyrelsen för de
tekniska högskolorna, som i ärendet hört vederbörande vid dessa högskolor,
styrelsen för farmaceutiska institutet, Stockholms högskolors rektorskonvent,
styrelsen för veterinärhögskolan, styrelsen för skogshögskolan och
statens skog sforskning sinstitut, direktionen för handelshögskolan i Stockholm,
styrelsen för handelshögskolan i Göteborg. Sedan tillfälle därtill beretts
ha vidare utlåtanden i ärendet avgivits av Sveriges förenade studentkårer,
Sveriges akademikers centralorganisation och Sveriges docentförbund.
Decentralisering sfrågan.
I direktiven för de sakkunnigas arbete har uttalats, att de sakkunniga
som grundval för sin prövning av kanslersämbetets personalorganisation
borde detaljerat utreda frågan, i vilken utsträckning beslutanderätten
kunde hänskjutas till vederbörande universitet och högskola. I anledning
härav ha de sakkunniga undersökt arten och frekvensen av olika ärenden
vid kanslersämbetet och föreslagit decentralisering av vissa typer av ärenden
till de lokala universitets- och högskolemyndigheterna. En beräkning
— grundad på uppgifter angående antalet ärenden år 1949 — ger vid handen,
att 24 procent av de ärenden kanslern nämnda år hade att handlägga
falla in under den nu föreslagna decentraliseringen. De sakkunniga framhålla
emellertid, att den verkliga minskningen i arbetsbelastningen självklart
blir betydligt mindre än den procentuella minskningen av antalet ärenden.
De olika grupper av ärenden, som ansetts lämpliga för decentralisering,
äro ju så gott som samtliga av relativt enkel beskaffenhet. Man torde utan
vidare kunna karakterisera de flesta av dem som rena expeditions- eller
rutinärenden. Reellt blir alltså den föreslagna decentraliseringen väsentligt
mindre omfattande än som framgår av den rent siffermässiga beräkningen.
4
Kwngl. Maj:ts ''proposition nr 137.
De sakkunniga ha vidare i detta sammanhang framhållit, att en decentralisering
kommer att medföra ökat arbete för universitetskanslierna, vilket
i sin tur medför behov av ökad arbetskraft.
Den av 1951 års riksdag godkända förstärkningen av universitetskanslierna
torde i sådant hänseende icke kunna anses tillfyllest utan måste betraktas
såsom ett provisorium i avvaktan på ytterligare förslag i ämnet. En
förstärkning av universitetskanslierna huvudsakligen efter de linjer universitetsberedningen
föreslagit synes därvid de sakkunniga behövlig och väl
avvägd. Även övriga kanslern underställda läroanstalters kanslier böra förstärkas
för att möta de ökade anspråk som kunna komma att ställas på dem.
Något behov av en centralisering av ärenden från de lokala myndigheterna
till kanslersämbetet ha de sakkunniga icke ansett föreligga.
Under remissbehandlingen av de sakkunnigas förslag ha några principiella
invändningar icke rests mot en decentralisering från kanslersämbetet
till de lokala universitets- och högskolemyndigheterna.
Kanslersämbetets personalorganisation m. m.
De sakkunniga framhålla, att arbetsuppgifterna å kanslersexpeditionen
under de sista decennierna ökat i hög grad både kvantitativt och framför
allt kvalitativt.
Från 1920 till 1950 ha sålunda antalet årligen handlagda ärenden nära
nog fördubblats. Härvid är att märka, att under samma tid ett betydande
antal ärenden av jämförelsevis enkel beskaffenhet decentraliserats från
kanslern till de lokala myndigheterna. Vidare må framhållas, att ett ständigt
växande antal ärenden numera diarieföras under s. k. samlingsnummer
och ej under särskilda nummer för varje ärende. Detta gäller exempelvis
framställningar om riksdagsanslag och ansökningar till de medicinska
nybörjarkurserna. Ökningen av arbetsbördan är därför betydligt större än
vad som framgår av en direkt jämförelse mellan antalet diarienummer för
de olika åren. Särskilt torde antalet av de som regel mycket tidskrävande
ärenden, som röra organisatoriska spörsmål, befinna sig i stark stegring.
I betänkandet framhålles vidare, att tre nya högskolor under de senaste
decennierna ställts under överstyrelse av kanslern, nämligen de båda tandläkarhögskoloma
och medicinska högskolan i Göteborg. Därjämte har
kanslern erhållit väsentligt ökad bestämmanderätt över Stockholms och
Göteborgs högskolor och har dessutom fått att ta befattning med dessa
högskolors anslagsäskanden i samma utsträckning som i fråga om dylika
ärenden från övriga honom underlydande universitet och högskolor.
De sakkunniga ha funnit det vanskligt att säkert uppskatta kanslersämbetets
personalbehov. De anse emellertid, att ämbetets arbetsbörda
både till arten och omfattningen — även om den föreslagna decentraliseringen
kommer till stånd — fortfarande blir så betydande att en förstärkning
av den fasta personalorganisationen synes oundviklig. De sakkunniga
ha vid sin bedömning av personalbehovet utgått ifrån för närvarande
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 137.
föreliggande förhållanden. Något hänsynstagande till de ytterligare uppgifter,
som kunna komma att i framtiden tillföras ämbetet, har därvid, på
grund av svårigheten att bedöma utvecklingen på detta område, icke ansetts
kunna ske. De sakkunniga ha därför förutskickat, att några års erfarenhet
av den personalorganisation som de sakkunniga föreslå kan komma
att utvisa ökat behov av arbetskrafter vid ämbetet.
Den nuvarande personalorganisationen vid kanslersämbetet — utom
kanslern — samt de sakkunnigas förslag till organisation framgår av följande
sammanställning.
Nuvarande organisation
Föreslagen organisation
An-
tal
Tj änst
Lönegrad
An-
tal
Tj änst
Lönegrad
(arvode)
i
kanslerssekreterare ....
Ca 37
i
kanslerssekreterare ....
Ca 37
i
amanuens.........
Ce 24.
i
förste byråsekreterare . . .
Ca 29
i
>
Cg 24
i
byråsekreterare......
Ca 24
i
extra tjänsteman.....
Cg 20
(deltid)
i
amanuens.........
Cf 17-Ce 24
i
kanslibiträde........
Ca 11
i
kansliskrivare.......
Ca 15
i
vaktmästare........
Ca 9
i
expeditionsvakt......
Ca 10
i
kontorsbiträde.......
extra arbetskraft och sak- kunniga .........
Cg 8
(deltid)
i
kontorsbiträde.......
extra arbetskraft och sak- kunniga .........
Ca 8
I fråga om de föreslagna tjänsterna ha de sakkunniga anfört bland annat
följande.
Kanslerssekreteraren. Denna tjänst är förenad med vidsträckta
och kvalificerade arbetsuppgifter inom den centrala universitetsförvaltningens
område. Därest den av de sakkunniga föreslagna utbyggnaden av
kanslersämbetet kommer till stånd, utökas vidare kanslerssekreteraren
direkt underställd personal i viss omfattning. Av de sakkunniga har därför
ifrågasatts, huruvida icke kanslerssekreteraren borde erhålla en — i förhållande
till övriga byråchefstjänster — förstärkt löneställning. De sakkunniga
anse sig emellertid icke böra tillstyrka en ytterligare uppflyttning
av tjänsten, bland annat av den anledningen att resultatet av pågående
tjänsteförteckningsrevision, vilken omfattar en reglering av akademisekreterarnas
lönegradsplacering, torde böra avvaktas.
Förste byråsekreterare. Behovet av en högt kvalificerad medhjälpare
till kanslerssekreteraren har synts de sakkunniga oavvisligt. Förste
byråsekreteraren bör sålunda kunna avlasta kanslerssekreteraren arbetet
med beredning och föredragning av ärenden av löpande natur. Därjämte
torde han på eget ansvar kunna bereda och föredraga jämväl mera kvalificerade
ärenden i den utsträckning förhållandena medge. Vidare synas vissa
utredningar kunna anförtros honom. Vid tillfälligt förfall samt vid semester
och tjänstledighet för kanslerssekreteraren torde han regelmässigt komma
att tjänstgöra som vikarie för denne. I övrigt bör han som kanslerssek
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 137.
reterarens närmaste man äga viss uppsikt över det löpande arbetet vid
kansiersexpeditionen samt över ämbetets arkiv, bokförrad och inventarier.
På grund av de till synes ringa befordringsmöjliglieterna och önskvärdheten
av att till befattningens innehavare kunna förvärva en kvalificerad kraft
bör tjänsten upptagas å ordinarie stat.
Byråsekreterare. Innehavaren av byråsekreterarbefattningen, vilken
föreslås bli placerad i 24 lönegraden och — av huvudsakligen samma
skäl som beträffande förste bvråsekreterartjänsten — å ordinarie stat, torde
böra åläggas föredragningsskyldighet beträffande vissa löpande ärenden.
Vidare synes han — i enlighet med lämnade anvisningar — böra omhänderhava
förandet av ämbetets sakregister ävensom tillhandagå kanslerssekreteraren
och förste byråsekreteraren med beredandet av ärenden i lämplig
utsträckning, såsom beträffande framställningar till Kungl. Maj:t i fråga om
riksdagsanslag i samband med det s. k. petitaarbetet, samt i övrigt fullgöra
de uppdrag som lämnas honom i tjänsten.
Amanuens. Amanuensens arbetsuppgifter, som huvudsakligen komma
att bestå i att uppsätta föredragningslistor och enklare koncept samt
bereda vissa löpande ärenden och deltaga i kollationeringsarbetet, torde
även böra omfatta de uppgifter och åligganden i övrigt som kanslerssekreteraren
må finna lämpligt att ålägga honom.
Kansliskrivare. Innehavaren av denna tjänst bör föra diarium
in. in. och expediera utgående skrivelser (registratorsgöromål). Vidare bör
kansliskrivaren vara redogörare (kassör) vid ämbetet och i sådan egenskap
rekvirera och utbetala vederbörande befattningshavare tillkommande avlöningsmedel
samt till vederbörliga myndigheter avlämna erforderlig redovisning
(ämbetets räkenskaper) m. in. Kommissionärsskapet vid ämbetet
bör vara förenat med kansliskrivartjänsten. Ytterligare bör kansliskrivaren
— liksom för närvarande kanslibiträdet — anförtros dels det förberedande
arbetet med fördelningen av sökande till de medicinska nybörjarkurserna,
dels förandet av kanslerns liggare över medicine kandidater i samband med
tillträde till propedeutiska kurser, dels ock det förberedande arbetet med
hänvisningen till sistnämnda kurser. I övrigt bör kansliskrivaren fullgöra
de i tjänsten lämnade uppdrag, som kunna anses vara av beskaffenhet att
böra omhänderhavas av innehavare av en kansliskrivartjänst.
Expeditions vakt. Som skäl för en placering av denna tjänst i
lönegraden Ca 10 kan anföras, att förekommande göromål för innehavaren
av vaktmästartjänsten vid ämbetet äro av mera kvalificerad natur än vaktmästargöromål
i allmänhet. På grund av kanslersämbetets relativt begränsade
personalorganisation och lokalutrymmen giva dylika göromål, såsom
portbevakning, budskickning inom och utom ämbetet, hämtning och sändning
av post etc., icke arbete i full omfattning åt en vaktmästare. Den
nuvarande innehavaren av tjänsten har därför i stor utsträckning — uppskattningsvis
40 ä 50 procent av arbetstiden — tagits i anspråk för mera
kvalificerat arbete, såsom ordnande av ämbetets arkiv samt koncept- och
renskrivningsarbete m. m.
Kontorsbiträde. Det vid ämbetet under de senare åren deltidsanställda
skrivbiträdet (kontorsbiträdet) har på grund av sin begränsade
arbetstid i allmänhet icke medhunnit större skrivarbeten. Dylika ha, i den
mån de icke kunnat utföras av vaktmästaren, måst i stor utsträckning utlämnas
till privat skrivbyrå, vilket för ämbetet medfört vissa extrakostnader,
vilka täckts från icke-ordinarieanslaget. Vidare har den ordinarie per
-
7
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.
sonalen vid hopade skrivgöromål måst arbeta på övertid. De sakkunniga
finna med anledning härav behovet av en heltidsanställd kvinnlig biträdesbefattning
— vid sidan av kansliskri vart jänsten — uppenbart. På grund av
arbetets art bör en kontorsbiträdesbefattning i lönegraden Ca 8 komma i
fråga.
Sakkunniga och tillfällig arbetskraft. På grund av
kanslersämbetets speciella natur och omfattning föreligger vissa tider på
året en tendens till stockning av arbetsuppgifterna. Vidare uppträda stundom
ärenden, vilka fordra speciell sakkunskap. Nämnda förhållanden medföra
behov av extra arbetskraft och av sakkunniga, hämtade utom ämbetet.
Medel härför böra beräknas under icke-ordinarieposten. Ett belopp av
3 000 kronor torde vara tillräckligt för ändamålet.
Kostnaderna för grundlöner i vederbörliga begynnelselöneklasser åt de av
de sakkunniga föreslagna befattningshavarna vid ämbetet (utom kanslern)
uppgå till 64 752 kronor. Därtill komma dels 3 000 kronor till extra arbetskraft
och sakkunniga, dels ett föreslaget belopp av 1 000 kronor till vikariats-
och övertidsersättningar. Det sammanlagda beloppet blir sålunda
68 752 kronor. De verkliga kostnaderna komma emellertid att bli något
högre på grund av de nuvarande befattningshavarnas faktiskt innehavda
löneklassplaceringar m. m. De sakkunniga räkna med ett medelsbehov under
ordinarieposten av 62 000 kronor och under icke-ordinarieposten av 12 000
kronor, eller sammanlagt 74 000 kronor.
Remissyttranden angående personalorganisationen.
Kanslern har den 31 oktober 1951 föreslagit, att det nuvarande kanslersarvodet
— 25 300 kronor — måtte förstärkas med ett lämpligt avvägt belopp,
att utgå som representationsbidrag. Därjämte har förordats, att därest
den till kansler utsedde vore innehavare av pensionsberättigande tjänst
skulle så länge han i oavbruten följd innehade kanslersämbetet i pensionshänseende
så anses som om han alltjämt kvarstode i sin tidigare befattning.
I fråga om personalbehovet i övrigt har kanslern kraftigt framhållit, att
ett oavvisligt behov föreligger av en organisatorisk och personell utbyggnad
av ämbetet. Den av de sakkunniga föreslagna personalförstärkningen är enligt
kanslerns mening icke tillräcklig. Kanslern anför följande.
Jag vill för min del och under hänvisning jämväl till vad av remissmyndigheterna
anförts betona att ett oavvisligt behov föreligger av ämbetets
utbyggnad såväl organisatoriskt som personellt. Kanslersämbetets organisation
bör nämligen vara sådan, att den möjliggör för ämbetet att nära följa
förhållandena vid universitet och högskolor och att utan för långt dröjsmål
kunna handlägga de ofta mycket svårbedömda och arbetskrävande ärenden,
som komma under ämbetets avgörande eller i vilka ämbetet har att yttra
sig. Kanslersämbetet bör också — såsom i de avgivna remissyttrandena
framhållits — vara så utrustat, att ämbetet är mäktigt att taga egna initia
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 137.
tiv såväl i förhållande till statsmakterna som gentemot universiteten och
högskolorna. De sakkunnigas förslag innebär enligt mitt förmenande icke
den förstärkning av organisationen, som erfordras för att kanslersämbetet
skall kunna på tillfredsställande sätt bemästra sina arbetsuppgifter. Den
personalförstärkning de sakkunniga förordat inskränker sig nämligen i realiteten
till inrättandet av en amanuensbefattning och en heltidstjänst som
kontorsbiträde (nu halvtidstjänst). Den föreslagna tjänsten som förste byråsekreterare
skulle enligt de sakkunniga hållas vakant, så länge den nuvarande
amanuensen (assessorn A. Hamacher) kvarstår i tjänst. Amanuensen
skulle utan särskilt ansökningsförfarande förordnas att med vikariatslön
uppehålla förste byråsekreterarbefattningen. Genom en dylik anordning
skulle den erforderliga förstärkningen av den kvalificerade personalen icke
under flera år framåt komma till stånd. Jag vill med styrka framhålla, att
det just är avsaknaden av flera högre kvalificerade befattningshavare vid
ämbetet, som är den främsta orsaken till ämbetets nuvarande svårigheter.
Jag får erinra därom, att det sedan år 1933 visat sig nödvändigt att i stor
omfattning befria kanslerssekreteraren, som ensam har att svara för all
föredragning av de på universitetskanslerns prövning beroende ärendena,
från beredning och föredragning av de mycket talrika frågorna av löpande
natur. Sistnämnda föredragning har omhänderhafts av assessorn Hamacher;
kanslerssekreteraren har under vissa delar av åren 1933—1946 erhållit
partiell ledighet för att medhinna beredningen av riksdagspetita, remitterade
kommittébetänkanden samt ärenden rörande organisatoriska frågor
av olika slag m. m. I och med den av statsmakterna beslutade successiva
upprustningen av universitet och högskolor, vilken upprustning började
budgetåret 1946/47, accentuerades ytterligare svårigheterna för kanslersämbetet.
I anslutning till det nu anförda föreslår kanslern en viss personalförstärkning
utöver den av de sakkunniga förordade. Sålunda bör enligt kanslerns
mening förutom de föreslagna tjänsterna som förste byråsekreterare (Ca 29)
och byråsekreterare (Ca 24) finnas en för den nuvarande amanuensen,
assessorn A. Hamacher avsedd tjänst som extra föredragande med ett
arvode utöver amanuenslön av 3 600 kronor per år. Härom anför kanslern
följande.
Den gångna tidens erfarenheter giva vid handen att kanslersämbetet
icke för närvarande är i behov av att tillföras en amanuensbefattning, utan
att det för ämbetet är nödvändigt att förstärkas med en mera kvalificerad
arbetskraft. I flertalet av remissyttrandena ha förslag framställts därom,
att den av de sakkunniga föreslagna förste byråsekreterartjänsten skulle
utbytas mot en byrådirektörsbefattning i 31 lönegraden. Ehuru utan tvivel
goda skäl kunna anföras för detta förslag, är jag likväl icke nu beredd att
biträda detsamma, utan begränsar mig till att förorda inrättandet av den
av de sakkunniga föreslagna förste byråsekreterarbefattningen. En förutsättning
för att en befattning i sistnämnda lönegrad skall kunna besättas
med en därför väl kvalificerad kraft synes mig emellertid vara, att -—- därest
befattningen rekryteras från ecklesiastikdepartementet — vederbörande
icke genom sin placering i kanslersämbetet går miste om de befordringsmöjligheter
som annars eventuellt stå honom till buds i departementet.
Enligt min mening skulle det vara till stor fördel för såväl departementet
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 137.
som för kanslersämbetet om ett visst cirkulationssystem kunde tillämpas
med avseende å tjänsterna i departementet och ämbetet. Det är mig bekant
att sedan åtskilliga år tillbaka mellan finans- (numera civil-) departementet
och statens lönenämnd ett dylikt utbyte av tjänstemän ägt rum.
Den av mig sålunda begärda förste byråsekreterartjänsten bör komma till
stånd redan från och med nästa budgetår.
Tillkomsten av denna tjänst kan emellertid icke förutses leda till någon
ändring av beredningen och föredragningen av de löpande ärendena. För
att tillförsäkra assessorn Hamacher, som tjänstgjort hos kanslersämbetet
sedan år 1920, ersättning för det honom åvilande arbetet synes det mig
nödvändigt att han kommer i åtnjutande av ett särskilt arvode som extra
föredragande. I anslutning till de sakkunnigas förslag vill jag förorda, att
detta arvode bestämmes till ett belopp av 3 600 kronor, motsvarande i runt
tal skillnaden mellan hans nuvarande amanuenslön och vikariatslön som
förste byråsekreterare i 29 lönegraden (31 löneklassen).
I fråga om tjänsten som kanslerssekreterare har kanslern framhållit, att
flertalet av de i ärendet hörda akademiska myndigheterna ansett starka skäl
tala för en förstärkning av kanslerssekreterarens ställning med hänsyn till
befogenheter och löneplacering samt förordat, att ifrågavarande befattning
uppföres i lönegraden Co 15 (= expeditionschef). Kanslern har också själv
föreslagit en uppflyttning av denna tjänst och en utvidgning av innehavarens
befogenheter. Härvidlag har kanslern anfört följande.
Även jag har kommit till den uppfattningen, att kanslerssekreterarbefattningen
bör erhålla en högre löneplacering. Jag får erinra därom, att min företrädare
i ämbetet framhållit, att praktiska skäl talade för att kanslern erhölle
bemyndigande att uppdraga åt kanslerssekreteraren att handlägga
vissa grupper av ärenden. Jag vill för min del understryka lämpligheten av
en dylik anordning, vilket innebär väsentliga fördelar för ämbetets löpande
verksamhet och även sätter ämbetet i stånd att vid kortare tids frånvaro
för kanslern fungera på tillfredsställande sätt. Givet är emellertid att
större frågor och spörsmål av principiell natur icke böra handläggas i denna
ordning. Jag föreslår alltså, att kanslern erhåller bemyndigande att delegera
beslutanderätten i härför lämpliga ärenden till kanslerssekreteraren.
Med hänsyn till de befogenheter, som sålunda böra tilldelas kanslerssekreteraren,
till arten och omfattningen av de uppgifter i övrigt, som falla på
denne befattningshavare, samt till den utbyggnad av kanslersämbetet, som
av mig nu förordats och varigenom den kanslerssekreteraren direkt underställda
personalen kommer att i icke oväsentlig mån utökas, anser jag en
lönegradsplacering i lönegraden Co 15 starkt motiverad. Genom en dylik
löneplacering tillgodoses också den icke minst viktiga synpunkten att även
framdeles till innehavare av befattningen kunna påräkna en högt kvalificerad
kraft. I samband med den ändrade lönegradsplaceringen av kanslerssekreterartjänsten
torde befattningen lämpligen böra benämnas »kanslerssekreterare
och expeditionschef».
De sakkunnigas förslag till personalorganisation i övrigt har tillstyrkts av
kanslern, dock med den ändringen att kontorsbiträdestjänsten föreslagits
placerad i Ce 8 i stället för Ca 8. Därjämte har kanslern ansett, att det belopp
om sammanlagt 4 000 kronor, som av de sakkunniga beräknats til!
10
Kungl. Maj ds ''proposition nr 137.
extra arbetskraft och sakkunniga samt vikariats- och övertidsersättningar
vore alltför knappt tillmätt och borde höjas till 6 000 kronor.
Statens lönenämnd har i anledning av de sakkunnigas förslag till personalorganisation
dels förklarat sig icke beredd att tillstyrka en uppflyttning av
expeditionsvakten, dels ifrågasatt om icke den föreslagna amanuenstjänsten
borde utbytas mot en kontorsskrivartjänst. I ett särskilt yttrande har ledamoten
av nämnden Werner tillstyrkt en placering av tjänsten som vaktmästare
(expeditionsvakt) i lönegrad 11.
Statskontoret har ansett, att den föreslagna decentraliseringen rimligen
borde medföra ett minskat personalbehov. I varje fall syntes en ökning av
antalet befattningar icke kunna komma i fråga. Statskontoret har dock ej
velat motsätta sig, att en amanuenstjänst ombildades till en förste byråsekreterartjänst
i 27 lönegraden. Vidare syntes medel böra beräknas till en
amanuens och ett deltidsanställt biträde. Ändrad löneställning för kanslibiträdet
borde övervägas endast om av biträdesutredningen verkställd översyn
gåve anledning därtill. Vaktmästartjänsten borde bibehållas i lönegrad
9.
Sveriges förenade studentkårer ha ansett den föreslagna personalorganisationen
otillräcklig och föreslagit inrättande av två förste byråsekreterartjänster.
Kontorsbiträdestjänsten har föreslagits förändrad till kanslibiträdestjänst.
Departementschefen.
Som av den lämnade redogörelsen framgått ha de sakkunniga i sitt betänkande
till en början behandlat frågan om en decentralisering av vissa
ärenden från kanslersämbetet till de lokala universitets- och högskolemyndigheterna.
De förslag, som därvid framlagts, kräva emellertid icke för sitt
genomförande riksdagens medverkan, och jag torde därför framdeles i annat
sammanhang få anmäla dem för Kungl. Maj:t. Jag har emellertid velat omnämna
dem här, eftersom varje decentralisering medför en viss minskning i
arbetsbelastningen för kanslersämbetet och alltså bör tagas i betraktande
vid bedömandet av ämbetets personalbehov. Den decentralisering, som nu
är i fråga och som i huvudsak torde böra genomföras, gäller ett betydande
antal ärenden, vilka emellertid enligt de sakkunnigas bedömande så gott
som alla äro av relativt enkel beskaffenhet. Den lättnad i arbetsbelastningen
vid kanslersämbetet, som kan uppnås genom decentraliseringen,
torde därför bli relativt ringa. Detta är även de sakkunnigas mening.
Vid bedömandet av kanslersämbetets personalbehov ha de sakkunniga
utgått från nuvarande förhållanden men förutskickat, att den framtida
utvecklingen kan komma att medföra behov av personal utöver den som
de sakkunniga föreslagit. Även jag anser mig i detta sammanhang böra utgå
från förhållandena, som de nu äro, endast med den inskränkningen — som
11
Iiungl. Maj ds proposition nr 137.
även de sakkunniga räknat med — att en viss decentralisering bör ske,
medan å andra sidan vissa nya arbetsuppgifter tillkomma vid bifall till förslag,
som jag i det följande framlägger angående utvidgad samverkan mellan
universitets- och högskolemyndigheter.
De sakkunniga ha i sitt betänkande klart dokumenterat, att arbetsuppgifterna
vid kanslersämbetet år från år i hög grad ökats både kvantitativt
och kvalitativt. Uppgifterna ha enligt de sakkunnigas mening nu nått en
sådan omfattning, att en personalförstärkning vid kanslersexpeditionen är
ofrånkomlig. Denna uppfattning har också med styrka framhållits under
remissbehandlingen. För egen del kan jag helt ansluta mig till densamma.
Universitetskanslern har i sitt yttrande i ärendet framhållit, att de sakkunnigas
förslag icke innebär den förstärkning av personalorganisationen,
som erfordras för att ämbetet på ett tillfredsställande sätt skall kunna bemästra
sina arbetsuppgifter. Jag har noga övervägt de alternativ i fråga
om förstärkning av personalorganisationen, som föreligga, och anser i likhet
med kanslern, att det är nödvändigt att gå något längre än de sakkunniga
tänkt sig. Jag vill särskilt framhålla, att det är av vikt icke blott
att kanslersämbetet får en sådan organisation att de löpande förvaltningsgöromålen
kunna handläggas i behörig ordning. Därutöver måste kanslern
ges möjlighet att som den främste målsmannen för universiteten och de
övriga läroanstalter, som äro underställda honom, taga grundlig kännedom
om tillstånd och behov vid dessa läroanstalter, noga följa deras arbete och
verka för deras behöriga intressen samt, då så behövs, taga initiativ till
förbättringar eller avlägsnande av missförhållanden.
Den ställning universitetskanslern intar och de arbetsuppgifter som ankomma
på honom göra det enligt min mening motiverat med en uppräkning
av kanslersarvodet. Jag föreslår nu, att detta från och med nästa budgetår
höjes till 32 000 kronor. Den av kanslern väckta frågan om representationsbidrag
torde icke nu böra upptagas till prövning, eftersom förslag
är att vänta från 1949 års reseersättningskommitté om hur frågan om
representationsbidrag tekniskt sett bör lösas. Den av kanslern berörda pensionsfrågan
torde likaså böra prövas i annat sammanhang.
Även om vissa av universitetskanslern anförda skäl tala för en uppflyttning
av tjänsten som kanslerssekreterare till högre lönegrad, anser jag mig
likväl icke nu böra förorda en dylik åtgärd. Däremot ansluter jag mig till
förslaget, att kanslern bör erhålla bemyndigande att till kanslerssekreteraren
överlämna beslutanderätten i härför lämpliga ärenden.
Vad den administrativt utbildade personalen vid kanslersexpeditionen i
övrigt angår, tillstyrker jag inrättande av cn tjänst som förste byråsekreterare
i 29 lönegraden och cn som byråsekreterare i 24 lönegraden. I likhet
med kanslern anser jag, att det skulle vara till fördel såväl för kanslcrsämbetet
som för ecklesiastikdepartementet, om ett visst cirlculationssystem
12
Kungl. Majrts proposition nr 137.
kunde tillämpas med avseende å dessa tjänster vid kanslersämbetet och
tjänster av motsvarande slag i departementet. Några bindande regler härutinnan
anser jag det dock ej möjligt att föreslå, men jag anser, att den
nu angivna synpunkten bör beaktas vid framtida tjänstetillsättningar i den
mån så lämpligen och rättvisligen kan ske. Jag föreslår, att förste byråsekreterartjänsten
placeras som extra ordinarie och byråsekreterartjänsten som
ordinarie.
Under en lång följd av år har assessorn A. Hamacher tjänstgjort som
amanuens vid kanslersämbetet, till att börja med i deltidsbefattning men
numera som heltidstjänstgörande. På grund av sin ålder torde han emellertid
icke böra ifrågakomma till erhållande av den förste byråsekreterartjänst
jag föreslagit inrättad. Det synes mig å andra sidan angeläget, att
kanslersämbetet även efter en omorganisation erhåller möjlighet att tillgodogöra
sig Hamachers arbetskraft och omfattande erfarenhet inom arbetsområdet.
Då jag i det föregående föreslagit inrättande av två byråsekre
ter artjänster, har jag utgått från att så skulle komma att ske. Jag
föreslår alltså, att medel även i fortsättningen beräknas till avlöning åt
Hamacher. Dennes arbete och ansvar är emellertid av den omfattning och
art, att han icke rimligen framdeles kan avlönas endast som amanuens.
Jag föreslår därför, att han i egenskap av extra föredragande erhåller ett
personligt arvode av 3 600 kronor. Vid ett rörligt tillägg av 32 (33) procent
innebär detta, att Hamachers sammanlagda avlöningsförmåner i det närmaste
komma att motsvara lönebeloppet i 31 löneklassen, löneplan 1.
Enligt vad jag under hand inhämtat, har 1947 års biträdesutredning
granskat göromålen vid den ifrågasatta kansliskrivartjänsten och funnit
en placering i 15 lönegraden motiverad. Jag föreslår därför, att den nuvarande
kanslibiträdestjänsten utbytes mot en tjänst som kansliskrivare i
lönegraden Ca 15. Däremot torde frågan om en uppflyttning av vaktmästartjänsten
i högre lönegrad icke nu böra bli föremål för bedömande.
I anledning av förslaget om inrättande av en heltidstjänst som kontorsbiträde
i stället för en deltidstjänst tillstyrker jag, att medel beräknas till
avlönande av ett biträde med lön enligt den reglerade befordringsgången.
I enlighet med kanslerns förslag torde under icke-ordinarieposten böra
beräknas i runt tal 6 000 kronor till extra arbetskraft, vikariatsersättningar
och dylikt.
Vid bifall till mitt förslag om personalorganisationen böra vederbörliga
ändringar vidtagas i personalförteckningen för universitetskanslersämbetet,
varjämte förevarande anslag för nästa budgetår bör höjas med 48 600 kronor
till 139 000 kronor. Anslaget bör fördelas på olika anslagsposter på sätt
framgår av efterföljande hemställan.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
13
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1952/53 vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för universitetskanslersämbetet,
som föranledas av vad jag i det föregående anfört;
b)
godkänna följande avlöningsstat för universitetskanslersämbetet,
att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1952/53:
Avlöningsstat.
1. Arvode till universitetskanslern ............ 32 000
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 42 500
3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.......... 3 600
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 36 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .. ............... 24 900
Summa kronor 139 000
c) till Universitetskansler sämbetet: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 139 000
kronor.
2. Universitetskanslersämbetet: Omkostnader.
Detta förslagsanslag är nu uppfört med 6 600 kronor och disponeras
enligt bestämmelser, som finnas införda å s. 471 i statsliggaren.
I det betänkande angående kanslersämbetets uppgifter och organisation
m. m., för vilket jag delvis redogjort under närmast föregående punkt, ha
19^9 års universitetskanslersämbetssakkunniga föreslagit, att omkostnadsanslaget
skulle höjas med 5 700 kronor till 12 300 kronor. Av denna höjning
belöpa 200 kronor på anslagsposten till sjukvård (nu förslagsvis 300),
300 kronor på anslagsposten till reseersättningar till universitetskanslern
och kanslerssekreteraren (nu förslagsvis 1 500) och 1 200 kronor på anslagsposten
till expenser (nu förslagsvis 6 300 kronor). I nu angivna delar har
höjningen motiverats med den av de sakkunniga föreslagna utökningen
av ämbetets personalorganisation samt med den inträffade allmänna kostnadsökningen.
I omkostnadsstaten för kanslersämbetet finnes under särskilda uppbördsmedel
en inkomstpost å 1 500 kronor »Bidrag från Stockholms och
Göteborgs högskolor till bekostande av kanslersexpeditionens utgifter för
expenser». Under hänvisning till det ökade statliga stödet åt nämnda högskolor
ha de sakkunniga föreslagit, att högskolornas utgifter för kanslersexpeditionens
expenser skulle överföras på kanslersämbetets omkostnadsanslag.
Nämnda inkomstpost borde därför utgå ur staten och i stället anslaget
höjas med 1 500 kronor.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 137.
Återstoden av den föreslagna höjningen av omkostnadsanslaget hänför
sig till förslag om en ny utgiftspost å förslagsvis 2 500 kronor till Kostnader
för konferenser inför universitetskanslern. Detta förslag sammanhänger
med förslag av de sakkunniga angående en på olika sätt vidgad samverkan
mellan universitet och högskolor. Jag torde här få i korthet redogöra för
dessa förslag.
De sakkunniga ha till en början diskuterat kanslerns ämbetsområde och
uttalat, att detta, i varje fall tills vidare, i huvudsak borde ha samma omfattning
som för närvarande. Det skulle emellertid enligt de sakkunnigas
mening vara av stor betydelse om de gemensamma eller likartade problem,
som finnas för landets samtliga akademiska läroanstalter, kunde bli föremål
för gemensamma överläggningar. Två vägar vore i sådant hänseende framkomliga,
nämligen dels att utbygga och förstärka nuvarande former av samverkan,
dels att ge kanslern bemyndigande att vid behov till sig kalla representanter
för de olika läroanstalterna för samråd i aktuella ämnen.
De olika former för samverkan mellan universitet och högskolor, som
redan tidigare förekommit, äro följande, nämligen rektorskonferenser (sedan
hösten 1948), Stockholms högskolors rektorskonvent (konstituerat våren
1944, stadgar stadfästa av Kungl. Maj:t våren 1949), ämnes- och fakultetskonferenser
samt informella överläggningar inför universitetskanslern.
Vad först angår rektorsko nferenserna erinra de sakkunniga om
att 1945 års universitetsberedning i sitt betänkande del III (SOU 1947: 75)
uttalat, att rektorskonferenser skulle vara det lämpligaste organet för en diskussion
om det effektivaste utnyttjandet av vårt lands samlade vetenskapliga
resurser, utbyggandet av nya institutioner och dylikt. De sakkunniga
föreslå, att rektorskonferenserna skola fortsätta i ungefär samma omfattning
som hittills. I konferenserna böra deltaga rektorerna för samtliga kanslern
underställda läroanstalter. Någon närmare arbetsordning för rektorskonferensema
synes icke erforderlig. Konferens bör kunna hållas i Uppsala,
Lund, Stockholm, Göteborg eller Malmö. Deltagarnas rese- och traktamentskostnader
böra enligt de sakkunnigas mening bestridas av vederbörande
läroanstalts omkostnadsanslag.
I fråga om Stockholms högskolors rektorskonvent ha
de sakkunniga uttalat, att detta gjort betydande insatser. En ökad kännedom
om dess arbetsresultat syntes emellertid önskvärd. Det vore därför
värdefullt om konventets protokoll, i den mån sådana fördes, överlämnades
till ecklesiastikdepartementet och kanslersämbetet samt andra intresserade.
Universitetsberedningen har i nyssnämnda betänkande uttalat, att en
vetenskaplig upprustning förutsatte kontakt och samverkan i fråga om
forskning och undervisning samt att en sådan samverkan lämpligast syntes
främjas genom anordnandet av ämnes- och fakultetskonfe
-
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 137.
renser. Dessa borde ges en fastare utformning än de hittills haft och
vara periodiskt återkommande — i regel vart fjärde år. Konferenserna,
som borde stå under överinseende av kanslern, borde organiseras på enklast
möjliga sätt. Till bestridande av de årliga kostnaderna borde beräknas ett
belopp av 30 000 kronor, att anvisas under ett särskilt riksstatsanslag.
De sakkunniga ha anslutit sig till universitetsberedningens uppfattning
om värdet av ämnes- och fakultetskonferenser och föreslagit, att kanslern
borde vara den bestämmande myndigheten i fråga om ämne, tid, plats och
deltagare. De ha ej ansett någon fix tidplan nödvändig men betonat, att
konferens ej borde äga rum alltför sällan. Det årliga behovet av konferenser
av hithörande slag har av de sakkunniga uppskattats till 6 ä 7 och de
årliga kostnaderna till omkring 20 000 kronor. Detta belopp föreslås anvisat
som ett särskilt riksstatsanslag med reservationsanslags karaktär.
För behandling av problem, som äro gemensamma eller likartade för
landets samtliga högre läroanstalter, föreslå de sakkunniga vidare anordnande
av gemensamma överläggningar inför universitetskanslern, s. k.
kanslerskonferenser. Bland ämnen, som kunna komma i fråga
för dylika överläggningar, nämnas studentsociala frågor, värnpliktsfrågor,
studiestatistik o. s. v. Dessa överläggningar böra äga rum på kanslerns
initiativ. Han bör erhålla bemyndigande att till konferens samla rektorer
och andra representanter icke blott för honom underställda läroanstalter
utan även för landets övriga vetenskapliga högre läroanstalter, nämligen
de tekniska högskolorna, handelshögskolorna, farmaceutiska institutet
samt lantbruks-, skogs- och veterinärhögskoloma. Till konferenserna böra
utöver rektorerna kunna kallas även representanter för olika lärargrupper
och andra personalkategorier samt för studenterna ävensom representanter
för verk och myndigheter, exempelvis skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen.
De sakkunniga anse, att kanslern bör ha medel till sitt förfogande för
att bestrida dels rese- och traktamentsersättningar för deltagare från lärosäten
utom sammanträdesorten, dels övriga kostnader i samband med konferenserna.
För nämnda ändamål beräknas ett belopp av 2 500 kronor bli
erforderligt, vilket föreslås anvisat under en särskild anslagspost under
kanslersämbetets omkostnadsanslag. Vid beräkningen av beloppet ha de
sakkunniga förutsatt, att utgifterna för rese- och traktamentsersättningar
för flertalet deltagare i konferenserna komma att bestridas ur de medel,
som vid universiteten m. fl. lärosäten anvisats till reseersättningar åt rektor
in. fl.
De sakkunnigas beräkning av medelsbehovet under omkostnadsanslaget
har från universitetskanslerns sida icke mött annan erinran än att han föreslagit
en uppräkning av delposten till reseersättningar till 6 000 kronor.
Kanslern har därvid framhållit, att det vore i hög grad betydelsefullt för
kanslersämbetet att kunna i erforderlig utsträckning uppehålla de direkta
16 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.
förbindelserna mellan ämbetet och detsamma underställda lärosäten utanför
huvudstaden.
Statskontoret, som ansett att kanslersämbetets organisation icke borde
byggas ut, har under hänvisning härtill uttalat, att expensposten icke
borde uppräknas till högre belopp än 7 000 kronor. I övrigt har statskontoret
icke haft något att erinra mot de sakkunnigas förslag rörande omkostnadsstaten
liksom ej heller mot de sakkunnigas förslag angående olika
konferenser.
Vad angår de sakkunnigas förslag till samverkan mellan universitet och
högskolor har kanslern i princip tillstyrkt bifall till desamma. Kanslern har
i likhet med de sakkunniga ansett, att det bör ankomma på honom att taga
initiativ till ämnes- och fakultetskonferenser — tanken på en fix tidsplan
avvisas alltså — samt att bestämma det ungefärliga antalet deltagare.
Kostnaderna för ämnes- och fakultetskonferenser ha av kanslern beräknats
till 25 000 kronor och kostnaderna för kanslerskonferenser till 2 500
kronor. Ifråga om behovet av medel till reseersättningar åt rektorerna för
deltagande i rektorskonferenser har kanslern i vad gäller karolinska institutet
och tandläkarhögskolan i Stockholm, vilka icke förfoga över några
anslagsmedel till reseersättningar, förklarat, att detta behov borde prövas
i samband med nämnda lärosätens anslagsäskanden för budgetåret 1953/54.
Överstyrelsen för de tekniska högskolorna har tillstyrkt förslaget om anordnande
av kanslerskonferenser samt uttalat, att ämneskonferenserna
i fråga om vissa ämnen borde omfatta även de tekniska högskolorna. Överstyrelsen
har därvid förutsatt, att konferenser, i den mån de tekniska högskolorna
berördes, komme att planeras i samråd med överstyrelsen.
Även övriga ifrågavarande läroanstalter, som icke lyda under kanslern
— utom lantbrukshögskolan, som icke avgivit yttrande i ärendet — ha
anslutit sig till förslaget om kanslerskonferenser.
Styrelsen för farmaceutiska institutet har därvid uttalat, dels att det
skulle vara av värde för institutet om dess rektor bereddes tillfälle att deltaga
i de föreslagna rektorskonferenserna, dels att representanter för de
farmaceutiska vetenskapsgrenarna borde beredas tillfälle att, då anledning
därtill funnes, deltaga i ämneskonferenser.
Direktionen för handelshögskolan i Stockholm har ansett, att bestämmelserna
om anslag till ämneskonferenser borde utformas så att det bleve
möjligt att bekosta deltagande i nordiska ämneskonferenser i företagsekonomi.
Vidare borde högskolans lärare i övriga ämnen beredas tillfälle att
deltaga i de ämnes- och fakultetskonferenser som kanslern eventuellt komme
att anordna i dessa ämnen. Högskolan vore villig att på kallelse sända
representanter till kanslerskonferenser. Därvid förutsattes, att resekostnads-
och traktamentsersättningar skulle kunna utgå till dessa representanter.
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 137.
Styrelsen för handelshögskolan i Göteborg har i fråga om kanslerskonferenserna
uttalat samma uppfattning som direktionen för högskolan i
Stockholm.
Sveriges förenade studentkårer ha föreslagit, att representanter för studenterna
regelmässigt skola kallas till de olika föreslagna konferenserna
liksom till sammanträden med Stockholms högskolors rektorskonvent. Beträffande
ämnes- och fakultetskonferenserna ha studentkårerna uttalat, att
dessa borde anordnas efter en fix tidsplan och oftare än de sakkunniga
syntes ha förutsatt samt att bestämda föreskrifter skulle meddelas an,
gående olika kategoriers deltagande i dessa konferenser.
Departementschefen. I arbetet vid universitet och högskolor torde ständigt
uppkomma problem, som äro likartade eller gemensamma för olika
lärosäten, problem som röra forskning och undervisning, administration,
studentsociala frågor o. s. v. Det torde icke råda något tvivel om att lösningen
av dessa problem ofta kan främjas genom diskussion och samråd
mellan de olika lärosätena. I det föregående ha redovisats de olika former
av samverkan, som vuxit fram under årens lopp. Såväl universitetsberedningen
som 1949 års universitetskanslersämbetssakkunniga ha föreslagit en
utbyggnad och intensifiering av dessa. Eftersom sistnämnda sakkunniga
ifrågasatt en viss medelsanvisning under kanslersämbetets omkostnadsanslag
till s. k. kanslerskonferenser torde jag här i ett sammanhang få behandla
de olika hithörande förslag som nu föreligga.
Jag vill först framhålla, att en utvidgad samverkan enligt min mening
bör eftersträvas. Denna samverkan bör emellertid icke låsas i allt för fasta
former. Organisationen bör i stället vara sådan, att de från tid till annan
skiftande behoven smidigt kunna tillgodoses. Min principuppfattning är
den, att vissa ekonomiska möjligheter till överläggningar böra skapas och
att det i stor utsträckning bör ligga i universitetskanslerns hand att disponera
över dessa möjligheter.
Vad först angår rektorskonferenserna torde dessa böra fortsätta i ungefär
samma omfattning som hittills. Som de sakkunniga framhållit synes
det lämpligt, att även tandläkarhögskolornas rektorer deltaga. Konferenserna
böra kunna förläggas till Uppsala, Lund, Stockholm, Göteborg eller
Malmö. Någon särskild medelsanvisning till täckande av kostnaderna —
huvudsakligen rese- och traktamentskostnader — ifrågasätter jag icke nu.
Vid flertalet av de under kanslern lydande lärosätena finnas nämligen anslagsmedel
till bestridande av reseersättningar åt rektor m. fl. Dessa anslagsmedel
torde framdeles få disponeras för resor till rektorskonferenser
även i de fall, då så icke kan ske enligt nuvarande bestämmelser.
Vad de sakkunniga anfört angående Stockholms högskolors rektorskonvents
verksamhet synes icke påkalla något yttrande från min sida.
2 — B ihan g till riksdagens protokoll 1052. 1 saml. Nr 137.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 187.
Ämnes- och fakultetskonferenser kunna säkerligen icke minst i studieplansfrågor
vara av mycket stort värde. I likhet med de sakkunniga anser
jag det därför önskvärt, att medel regelbundet stå till förfogande för anordnande
av dylika konferenser huvudsakligen för bestridande av deltagarnas
rese- och traktamentskostnader. Jag ansluter mig också till de sakkunnigas
förslag angående kanslerns medverkan vid konferenserna. Han
bör alltså vara den bestämmande myndigheten i avseende å ämne, tid,
plats och deltagare men behöver ej därför vara personligen närvarande.
Även dessa konferenser torde komma att förläggas till Uppsala, Lund,
Stockholm, Göteborg eller Malmö.
De sakkunniga synas ha utgått från att i konferenserna icke skola deltaga
representanter för läroanstalter, som icke lyda under kanslern. I den
mån sakskäl tala därför synes emellertid något hinder icke böra möta att
kanslern till konferens inbjuder även representanter för dylika läroanstalter,
såsom farmaceutiska institutet och de tekniska högskolorna. Vidare
synes det — som de sakkunniga förutsatt — ofta kunna vara lämpligt, att
skolöverstyrelsen blir representerad vid ämnes- eller fakultetskonferens. I
den mån tillgängliga anslagsmedel förslå därtill bör även i nu nämnda fall
resekostnads- och traktamentsersättning kunna utgå. Däremot kan jag
icke tillstyrka, att de anslagsmedel, som jag anser böra anvisas till ämnesoch
fakultetskonferenser, skola få disponeras även för de av handelshögskolan
i Stockholm omnämnda nordiska konferenserna i företagsekonomi.
Universitetskanslern har ansett ett belopp av 25 000 kronor erforderligt
för bestridande av kostnaderna för ämnes- och fakultetskonferenser. Häremot
har jag icke funnit anledning till erinran. Jag avser att i det följande
under rubriken Gemensamma universitetsändamål: Ämnes- och fakultetskonferenser
föreslå Kungl. Maj:t att för ändamålet äska ett reservationsanslag
av 25 000 kronor.
Det förslag om s. k. kanslerskonferenser, som de sakkunniga lagt fram,
har av de berörda läroanstalterna mötts med stort intresse. Det synes också
sannolikt, att konferenser av detta slag skola kunna främja goda lösningar
av gemensamma akademiska problem, och jag ansluter mig därför till sakkunnigförslaget.
I enlighet med detta torde ett belopp av 2 500 kronor
böra beräknas för bestridande av vissa med konferenserna förenade kostnader.
Beloppet torde böra upptagas som en förslagsvis betecknad post
under kanslersämbetets omkostnadsanslag. Posten bör icke få överskridas
utan Kungl. Maj:ts medgivande.
Vad angår medelsanvisningen under förevarande anslag i övrigt tillstyrker
jag de sakkunnigas av kanslern förordade förslag om höjning av sjukvårdsposten
med 200 kronor och expensposten med 1 200 kronor. Anslagsposten
till reseersättningar till universitetskanslern och kanslerssekreteraren
torde böra höjas med 1 500 kronor till 3 000 kronor. Jag tillstyrker
vidare förslaget om slopande av inkomstposten Bidrag från Stockholms
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137. 19
och Göteborgs högskolor om 1 500 kronor. Anslaget bör därför höjas med
motsvarande belopp.
Anslaget i sin helhet bör vid bifall till vad jag här föreslagit höjas med
6 900 kronor till 13 500 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Universitetslcansler3ämbetet: Omkostnader för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 13 500
kronor.
3. Uppsala universitet: Avlöningar.
Anslag Nettoutgift
1950/51 ............................. 5 157 000 5 467 284
1951/52 (statsliggaren s. 471) .......... 4 955 200
1952/53 (förslag)...................... 8 415 000
I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har det större akademiska konsistoriet
framlagt åtskilliga förslag, vilkas genomförande skulle kräva en
ganska betydande anslagshöjning. Konsistoriet har därvid inledningsvis
framhållit, att den upprustning, som ägt rum till följd av beslut av 1946
och 1947 års riksdagar ej ens tillnärmelsevis kunnat fullföljas. Penningvärdets
fall i förening med uteblivandet av anslagshöjningar, som torde få
anses som en naturlig följd av redan genomförda utvidgningar, hade i stället
under de senaste åren avsevärt försämrat universitetets ställning i fråga om
tillgång till såväl personal som materiel. Trots att skyndsamma åtgärder för
en ökning av universitetets utbildningskapacitet mot bakgrunden av den
brist på akademiskt utbildad arbetskraft, som för närvarande råder inom
vissa fack, måste anses vara av nöden, har konsistoriet nu med hänsyn till
det ekonomiska läget inskränkt sig till att framföra allenast de önskemål,
vilkas förverkligande skulle tillgodose de mest trängande och elementära
behoven. Huvudparten av de framställda kraven äro sålunda motiverade av
universitetets otillräckliga resurser för utbildning till ämbetsexamina och
lägre examina.
Kanslern har ansett sig kunna i huvudsak instämma i av konsistoriet
framlagda synpunkter rörande universitetets anslagsbehov. De förslag, som
kanslern fört fram i fråga om avlöningsanslaget, framgå av följande sammanställning.
1. Professur i franska språket och litteraturen.
2. Laboratur i matematik i stället för befattning som biträdande lärare.
3. Personlig professur i medicinsk biokemi för docenten E. A. Stenhagen.
4. Förste amanuens i stället för andre amanuens vid teologiska seminariet.
5. Höjning av teologiska fakultetens kursanslag från 4 000 till 5 000 kronor
och av juridiska fakultetens från 24 000 till 29 000 kronor.
20
Kungl. Maj:ta proposition nr 137.
6. Arvodeshöjning för två biträdande lärare i kliniska ämnen vid medicinska
fakulteten samt nyanställning av en dylik lärare m. m. (sammanlagd
kostnad 6 400 kronor).
7. Biträdande lärare i radioterapi (kostnad 2 250 kronor).
8. Tilläggsarvode å 1 000 kronor åt universitetslektorn i svenska språket.
9. Biträdande lärare i fonetik, varvid nu utgående kursanslag å 4 000
kronor indrages och förste assistentbefattningen vid fonetiska institutionen
ersättes med en förste amanuensbefattning.
10. Biträdande lärare i kulturgeografi med ekonomisk geografi.
11. Höjning av humanistiska sektionens kursanslag.
12. Personligt forskarstipendium åt docenten i romanska språk Carin
Falilin.
13. Biträdande lärare i fysikalisk kemi och ytterligare en förste amanuens
vid fysikalisk-kemiska institutionen.
14. Ett nytt docentstipendium vid juridiska fakulteten.
15. Andre amanuens vid seminariet för nordisk och jämförande folklivsforskning.
16. Andre amanuens vid institutionen för psykologi och pedagogik.
17. Ytterligare en förste assistent och en förste amanuens vid biokemiska
institutionen.
18. Ytterligare en förste amanuens vid zoofysiologiska institutionen.
19. Andre amanuens i limnologi.
20. Höjning av arvodet till läraren i utförande av ritningar för vetenskapliga
ändamål in. m.
21. Genomförda arvodeshöjningar för i delstat I av avlöningsstaten avsedd
personal (kostnad 321 000 kronor).
22. Uppflyttning av överbibliotekarietjänsten från lönegraden Ca 37
till Co 15.
23. Två lörste biblioteksassistenter i Ca 19 vid universitetsbiblioteket.
24. Reproduktionsföreståndare i Ca 13 vid biblioteket.
25. Utbyte av tio kontorsbiträdestjänster mot samma antal biblioteksbiträdestjänster.
26. Placering av universitetsbibliotekets två tamburvakter i lönegraden
Ce 5 och av dess nattvakt i Ce 9.
27. Höjning av arvodet till biträdande nattvakten vid universitetsbiblioteket.
28. Ökad medelsanvisning till extra arbetshjälp m. m. vid biblioteket
(kostnad 1 000 kronor).
29. Ordinariesättning av tre extra ordinarie tjänster.
30. Höjning av arvodet till siffergranskaren i räntekammaren.
31. Tre biträden i Cf 4—Ce 8, avsedda främst för duplicering av seminarieuppsatser.
32. Laboratoriebiträde i Ce 11 vid geografiska institutionens reproduktionsverkstad.
33. Kanslibiträde i Cell vid obstetrisk-gynekologiska kliniken.
34. Tre biträden i Cf 4—Ce 8, varav ett för centrallaboratoriet, ett för
zoofysiologiska institutionen och ett för kemiska institutionen.
35. Diskbiträde i Ce 6 vid hygienisk-bakteriologiska institutionen.
36. Instrumentmakare i Ce 14 vid astronomiska observatoriet.
37. Institutionsvaktmästare i Ce 13 vid farmakologiska institutionens instrumentverkstad
.
21
Kungl. Maj:ts •proposition nr 137.
38. Glasblåsare i Ce 14 vid de kemiska institutionerna.
39. Laboratorieintendent i Ce 24 vid de kemiska institutionerna.
40. Ökad medelsanvisning för avlönande av tillfälligt anställd personal vid
drätselverket (kostnad 7 000 kronor).
41. Uppflyttning i högre löneklass av icke-ordinarie personal (kostnad
8 000 kronor).
42. Uppräkning med 320 000 kronor av anslagsposten till rörligt tillägg
(nu 195 000 kronor).
I fråga om de framlagda förslagen inhämtas av handlingarna i ärendet
bland annat följande.
2. Laboratur i matematik i stället för befattning
som biträdande lärare. Förslag härom framlades redan i petita
till förra årets riksdag och tillstyrktes även då av kanslern. Denne erinrade
därvid om att vid Lunds universitet funnes — förutom en biträdande lärarbefattning
i matematik — en personlig laboratur i ämnet. Förslaget framfördes
emellertid icke till riksdagen och en i ämnet väckt motion (I: 431),
vars yrkande överensstämde med universitetsmyndigheternas äskande, lämnades
av riksdagen utan bifall. Statsutskottet vitsordade likväl i avgivet
utlåtande (nr 168), att i och för sig goda skäl kunde åberopas för ett bifall
till motionen, ehuru utskottet i rådande ekonomiska läge icke ansåg sig böra
biträda densamma.
Kanslern upprepar nu i likhet med konsistoriet ifrågavarande förslag och
anför därvid följande.
Jag vill understryka, att den på senare tid alltmer accentuerade bristen
på läroverkslärare i förevarande ämne gör behovet av den förordade laboratorstjänsten
allt mer framträdande. Anmärkas må även, att 1945 års universitetsberedning
i sitt betänkande, del VI, framhållit, att den föreslagna
omändringen av lärarkrafterna i matematik i Uppsala omedelbart borde
komma till stånd.
3. Personlig professur i medicinsk biokemi för docenten
E. A. Stenhagen. Även detta förslag har förts fram i föregående
års petita och då tillstyrkts av kanslern. Vid anmälan av denna fråga
i propositionen 1951:137 (s. 8) anförde dåvarande föredraganden följande.
Det torde icke kunna råda någon tvekan om att docenten E. A. Stenhagens
vetenskapliga verksamhet varit i sällsynt grad framstående och framgångsrik.
I betraktande härav skulle det i och för sig vara synnerligen välmotiverat
att inrätta en personlig professur för honom och därigenom förbättra
hans möjligheter till fortsatt värdefull forskning. Med hänsyn till de
oavvisliga kraven på återhållsamhet i fråga om anslagsökningar ävensom
till att tiden för Stenhagens innehav av forskarstipendium icke utgår förrän
efter nästa budgetår anser jag dock, att något förslag om en personlig professur
för honom icke bör läggas fram redan i år.
Under hänvisning till vad sålunda anförts samt till att Stenhagens innehav
av forskarstipendium utgår den 31 december 1952 har kanslern nu bi
-
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 137.
trätt en av konsistoriet gjord framställning om inrättande från och med den
1 januari 1953 av ifrågavarande professur. Kanslern har också liksom för
innevarande budgetår förklarat sig beredd att, därest riksdagen beslutade
inrätta den föreslagna personliga professuren, ställa ett årligt belopp av
6 500 kronor till förfogande ur C. F. Liljewalchs fond för personliga professurer
som bidrag till avlöning åt Stenhagen.
6. Arvodeshöjning för två biträdande lärare i kliniska
ämnen vid medicinska fakulteten samt nyanställning
av en dylik lärare m. m. Konsistoriets härvidlag
framlagda, av kanslern tillstyrkta förslag innebär en ökad medelsanvisning
av 6 400 kronor, vars fördelning framgår av efterföljande sammanställning.
ökning
1) höjning från 2 850 till 4 000 kronor av arvodet till vardera av
biträdande lärarna i pediatrik och röntgendiagnostik........ 2 300
2) anställande av ytterligare en biträdande lärare i pediatrik för
att möjliggöra anordnandet av en tredje kurs i nämnda ämne 4 000
3) anordnande av en tredje kurs i skyddskoppympning........ 100
Summa kronor 6 400
Behovet av utökad kursundervisning i de ämnen, varom här är fråga, utgör
det huvudsakliga motivet för den äskade anslagsökningen. Den för biträdande
lärarens i röntgendiagnostik del begärda höjningen anses dock
angelägen redan med hänsyn till undervisningens nuvarande omfattning.
7. Biträdande lärare i radioterapi. I samband med professorn
H. F. Laurells avgång hösten 1949 från den för honom inrättade personliga
professuren i »medicinsk radiologi» inrättades en professur i röntgendiagnostik.
Alltsedan dess har en självständig företrädare för specialiteten
radioterapi saknats i Uppsala. Önskemål om en tillfredsställande representation
av denna specialitet framfördes av direktionen för akademiska
sjukhuset redan i fjolårets petita. Detta önskemål fördes emellertid icke
vidare till 1951 års riksdag, och en i ämnet väckt motion (II: 499) lämnades
av riksdagen utan bifall. Statsutskottet framhöll likväl i avgivet utlåtande
(nr 151) att den uppkomna situationen snarast borde läggas till rätta.
Konsistoriet har nu hemställt, att en befattning som laborator i radioterapi,
tillika överläkare vid akademiska sjukhusets radioterapeutiska avdelning,
måtte inrättas från och med nästa budgetår. — För den händelse att detta
förslag icke skulle vinna statsmakternas bifall har direktionen för akademiska
sjukhuset i sina anslagsäskanden för nästa budgetår anhållit, att en
extra överläkartjänst i radioterapi måtte inrättas vid sjukhuset.
Kanslern, som funnit förevarande spörsmål främst vara att betrakta som
en sjukvårdsangelägenhet, har — med avstyrkande av konsistoriets hemställan
— biträtt direktionens alternativt framställda förslag och i anslut
-
23
Kungl. Majds proposition nr 137.
ning härtill beräknat arvode för en biträdande lärare i radioterapi med
belopp, motsvarande det som vid universitetet i Lund utgår till en biträdande
lärare i ämnet eller 2 250 kronor.
11. Höjning av humanistiska sektionens kursanslag.
Detta anslag är nu uppfört med 19 900 kronor. Konsistoriet har för
vissa närmare angivna ändamål hemställt om en anslagshöjning med 22 000
kronor. Kanslern tillstyrker för sin del en uppräkning av förevarande anslag
med 12 000 kronor, varav 10 000 kronor för kurser vid undervisning i
engelska, franska och tyska samt 2 000 kronor för undervisning i röst- och
tal vård.
19. Andre amanuens i limnologi. Förslag härom framlades
redan i petita till 1950 och 1951 års riksdagar och tillstyrktes då av kanslern
men vann ej statsmakternas bifall.
Matematisk-naturvetenskapliga sektionen har nu återupprepat detta förslag
och därvid anfört bland annat följande.
Färdigställandet av det nya limnologiska laboratoriet vid sjön Erken
har fortskridit så långt att laboratoriet beräknas kunna tagas i bruk i maj
1952. Med hänsyn härtill skulle det vara synnerligen olyckligt — icke minst
med tanke på den obligatoriska kurs som i juli enligt gällande studieplaner
skall hållas vid laboratoriet — om laboratoriet icke från och med den 1 juli
1952 erhölle den föreslagna andre amanuensbefattningen. Utöver föreståndaren
finnes nämligen ingen som helst personal knuten till laboratoriet.
Kanslern vitsordar ånyo behovet av ifrågavarande andre amanuens, i vars
åligganden bör ingå att under tre sommarmånader utöva tillsyn över Erkenlaboratoriets
skötsel och vård, och tillstyrker därför ännu en gång förslaget.
20. Höjning av arvodet till läraren i utförandeav
ritningar för vetenskapliga ändamål m. m.Konsistoriet
har motiverat sitt härutinnan framlagda förslag på följande sätt.
Ifrågavarande befattningshavare, som tidigare huvudsakligen arbetat
inom den geografiska institutionen, har under senare år alltmer tagits i anspråk
för handledning i reproduktion av biologiskt material, en verksamhet,
som fått allt större betydelse för de studerande och för den underordnade
tekniska personalen. Undervisningsskyldigheten utgör 125 timmar årligen,
och arvodet har sedan år 1941 utgått med 750 kronor. Timantalet har visat
sig otillräckligt, och arvodet måste betecknas som oskäligt lågt. Enligt konsistoriets
förmenande bör därför undervisningsskyldigheten utökas till 150
timmar och arvodet höjas till 1 800 kronor.
Kanslern biträder konsistoriets förslag.
2G. Placering av universitetsbibliotekets två tamburvakter
i lönegraden Ce 5 och av dess nattvakt
i Ce 9. Den ena av tamburvakterna är heltidsanställd mot ett årsarvode
av 2 655 kronor, medan den andra för fem timmars daglig tjänstgöring åt
-
24
Kungl. Maj.ts ■proposition nr 137.
njuter ett arvode av 1 740 kronor för år. Till nattvakten utgår årligen
arvode med 4 458 kronor. Önskemål om en förbättrad löneställning för
dessa befattningshavare framställdes redan i fjolårets petita men upptogs
icke till behandling vare sig av kanslern eller Kungl. Maj:t. Motioner i
ämnet väcktes dock vid 1951 års riksdag (1:432 och 11:565). I förstnämnda
motion hemställdes om lönegraden Ce 5 för tamburvakterna och
Ce 7 för nattvakten, medan den sistnämnda motionens yrkande överensstämde
med det nu framlagda förslaget. I motionen I: 432 framhölls, bland
annat, att det varit förenat med betydande svårigheter för biblioteket att
med erbjudande av dessa lönevillkor anställa och behålla personal. Statsutskottet
fann sig i avgivet utlåtande (nr 168) icke böra tillstyrka bifall
till motionsyrkandena. Då ifrågavarande befattningshavares löneställning
onekligen måste betraktas som förhållandevis låg, ansåg sig utskottet
dock kunna utgå ifrån, att Kungl. Maj:t hade sin uppmärksamhet riktad
på befattningarnas lämpliga löneplacering. Vad sålunda förekommit har
konsistoriet åberopat till stöd för sitt nu framförda förslag, vilket biträtts
av kanslern.
27. Höjning av arvodet till biträdande nattvakten
vid universitetsbiblioteket. Till denne befattningshavare
utgår nu ett årligt arvode av7 875 kronor. Även detta arvode har
konsistoriet funnit oskäligt lågt och därför förordat en uppräkning av detsamma
med 425 kronor till 1 300 kronor. Kanslern har ej funnit anledning
till erinran mot konsistoriets förslag.
28. Ökad medelsanvisning till extra arbetshjälp
m. m. vid biblioteket. Kanslern har härom anfört bland annat följande.
Från anslagsmedlen till ökat öppethållande av läsesalar, extra arbetshjälp,
renskrivning m. m. bestridas för närvarande de extra kostnader, som uppkommit
genom att innehavarna av tre kontorsbiträdesbefattningar enligt av
mig meddelat beslut förordnats att uppehålla kanslibiträdesbefattningar i
lönegraden Cg 11. Jag har redan tidigare föreslagit, att dessa tjänster skola
förändras till extra ordinarie biblioteksbiträdesbefattningar i 11 lönegraden.
Vid bifall härtill komma de anslagsmedel, varom här är fråga, att tillgodoföras
ett belopp av 2 304 kronor, motsvarande den extra kostnad, som
genom angivna anordning belastar dem. På grund härav och då jag i det
föregående också tillstyrkt inrättandet av två nya befattningar som förste
biblioteksassistenter anser jag mig icke böra förorda annan höjning av dessa
anslagsmedel än med 1 000 kronor.
29. Ordinariesättning av tre extra ordinarie tjänster.
Konsistoriet har begärt att följande tjänster måtte ordinariesättas,
nämligen tjänsten som preparator i lönegraden Ce 14 vid fysikalisk-kemiska
institutionen, som kansliskrivare i Ce 15 vid kansliet och som kassör i Ce 15
vid drätselverket. Till stöd härför har framhållits i huvudsak följande.
25
Kungl. May.ta proposition nr 137.
De tjänster det här gäller kunna icke undvaras utan behovet av dem kommer
att bestå. De personer, som nu bekläda dem, inneha emellertid samtidigt
ordinarie tjänster i lägre lönegrader. Sistnämnda tjänster måste följaktligen
uppehållas av vikarier med vikariatslön. Detta medför givetvis
vissa olägenheter i rekryterings- och andra avseenden. Den förordade ordinariesättningen
synes därför konsistoriet ur alla synpunkter lämplig.
Kanslern biträder konsistoriets förslag.
30. Höjning av arvodet till siffergranskaren i räntekammaren.
Detta arvode är för närvarande uppfört med 1 000 kronor.
Konsistoriet har nu — under åberopande av att vederbörande befattningshavares
arbetsbörda under senare år väsentligt ökats — hemställt om
en uppräkning av förevarande arvode med 800 kronor till 1 800 kronor.
Kanslern tillstyrker bifall till framställningen.
36. Instrumentmakare i Ce 14 vid astronomiska obser
vatoriet. Behovet av en dylik befattningshavare framhölls redan i
petita till fjolårets riksdag och vitsordades även då av kanslern. Konsistoriet
understryker nu särskilt vikten av att observatoriets dyra och ömtåliga
instrumentutrustning handhaves och vårdas av fast anställd personal. Kanslern
biträder ånyo konsistoriets framställning.
38. Glasblåsare i Ce 14 vid de kemiska institutionerna.
Inrättandet av en sådan tjänst skulle enligt konsistoriets förmenande
möjliggöra ekonomiska besparingar och innebära en viktig rationalisering
av arbetet. Kanslern har funnit starka skäl anförda för ett bifall till
förslaget.
39. Laboratorieintendent i Ce 24 vid de kemiska
institutionerna. Matematisk-naturvetenskapliga sektionen har, efter
framställning från professorerna Svedberg, Hägg, Tiselius och Claesson,
hemställt, att en sådan tjänst måtte inrättas.
Konsistoriet, kanslern och statens organisationsnämnd ha tillstyrkt ifrågavarande
framställning. Konsistoriet har därvid känt sig övertygat om
tjänstens synnerliga vikt för de stora institutioner det här gäller. Dessa,
som lokalt hänga nära samman, samarbeta nämligen intimt och äga en stor
och ytterst värdefull instrumentuppsättning, vars rationella handhavande
är en krävande och viktig uppgift. Mot den föreslagna lönegradsplaceringen
har kanslern ej heller haft något att invända. Statens organisationsnämnd
har uttalat bland annat följande.
Inrättandet av den begärda tjänsten, vars innehavare skulle ha till uppgift
att samordna och verkställa inköp av instrument och material samt
övervaka förrådshållning och reparation av instrument, synes mot bakgrunden
av de stora värden, som här stå på spel, vara ekonomiskt motiverat.
Genom att företaga systematisk undersökning av inköpsmöjligheterna
samt genom verkställandet av erforderliga inköp torde den blivande tjänst
-
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 137.
innehavaren i väsentlig grad avlasta institutionsföreståndarna i detta avseende
och därigenom ge dem möjlighet till ökade insatser inom forskningen.
Tjänstinnehavarens arbetsområde torde vidare efter ett par år
böra utvidgas till att avse även den fysiska institutionen. Föreståndarna
vid sistnämnda institution äro nämligen också i behov av motsvarande
avlastning och ett nära samband såväl lokalt som i fråga om arbetsuppgifter
föreligger mellan institutionerna i fråga. När nu pågående upprustning
av de kemiska institutionerna slutförts, vilket kan beräknas vara fallet
om ungefär två år, torde laboratorieintendenten ha möjlighet att medhinna
planering av inköp in. m. även för den fysiska institutionens räkning.
42. Uppräkning med 320 000 kronor av anslagsposten
till rörligt tillägg. Den förordade uppräkningen betingas
av 1951 års riksdags beslut angående höjning av grundlöner enligt
statens löneplansförordning.
Vidare har kanslern i ärendet framlagt följande särskilda förslag, nämligen
den 18 september 1951 om förändring av den nuvarande arvodesbefattningen
som idrottslärare till en tjänst i lönegraden Ce 23, den 12
oktober 1951 om ökning av anslagsposten till avlöningar till arbetare vid
botaniska trädgården, den 6 november 1951 om dubblering av kursundervisningen
i botanik och zoologi, den 28 december 1951 om arvodesförbättring
för vissa biträdande lärare m. fl. vid teologiska fakulteten och den 29
januari 1952 om höjning av arvodet till en läkare för övervakande av studenternas
hälsovård.
Av tillgängliga handlingar inhämtas bland annat följande.
Ökning av anslagsposten till avlöningar till arbetare
vid botaniska trädgården. Denna anslagspost är nu
uppförd med 82 000 kronor. I särskild skrivelse, varvid fogats yttrande av
universitetets drätselnämnd jämte vissa i ämnet avgivna promemorior, har
nu konsistoriet hemställt om en uppräkning av ifrågavarande anslagspost
med 40 000 kronor till 122 000 kronor. Av handlingarna i ärendet inhämtas
bland annat följande.
Enligt beslut av 1938 års riksdag är för arbetare vid Uppsala stads parkförvaltning
gällande kollektivavtal tillämpligt jämväl å arbetare vid botaniska
trädgården. Den 6 juni 1951 har ett nytt sådant avtal med retroaktiv
tillämpning från och med den 1 januari 1951 slutits. Detta har för botaniska
trädgårdens vidkommande medfört så väsentligt ökade kostnader
för arbetslöner, att den begärda uppräkningen med 40 000 kronor befunnits
erforderlig. För vissa arbetare uppgår sålunda timlöneökningen till 40
procent av den förutvarande lönen, varjämte de för övertid fastställda ersättningsbeloppen
mer än fördubblats.
Kanslern tillstyrker ifrågavarande framställning.
Dubblering av kurs undervisningen i botanik och
zoologi. Konsistoriet har, efter framställning från matematisk-naturvetenskapliga
sektionen, för sådant ändamål hemställt om ett anslag av
27
Kungl. May.ts proposition nr 137.
28 310 kronor, varav 21 060 kronor till avlöningar och 7 250 kronor till
materiel. Den för avlöningar begärda medelsanvisningen avses för tillgodo
-
seendet av följande ändamål.
1. Särskilt arvode till biträdande läraren i botanik, särskilt fysiologi
och anatomi............................................. 3 000
2. Särskilt arvode till en av förste amanuenserna vid de botaniska
institutionerna, motsvarande skillnaden mellan arvode för förste
assistent och förste amanuens.............................. 5 220
3. Arvode till en andre amanuens i botanik.................... 3 480
4. Arvode till en andre amanuens för vertebratkurserna.......... 3 480
5. Arvode till en andre amanuens i zoofysiologi................ 3 480
6. Arvode för ytterligare en kurs i marin zoologi vid Klubbans biologiska
station........................................... 2 400
Summa kronor 21 060
Till stöd för de föreslagna dubbleringsåtgärderna har åberopats, förutom
rådande brist på biologilärare, att inemot hälften av antalet sökande till de
kurser det här gäller eljest måst avvisas.
Kanslern erinrar till en början om att han i sitt utlåtande över konsistoriets
petita för nästa budgetår för zoofysiologiens del biträtt allenast förslaget
om anställande av en förste amanuens men ej yrkandet om inrättande
av biträdande lärarbefattning. Vid genomförandet av den nu ifrågasatta
kursdubbleringen torde enligt kanslerns mening behov av bägge dessa befattningar
föreligga. Kanslern anser sig därför nu böra tillstyrka bifall såväl
till inrättandet av nyssnämnda biträdande lärarbefattning som till förslaget
i övrigt.
Arvodesförbä11r i ng för vissa biträdande lärare
m. fl. vid teologiska fakulteten. Arvoden utgå för närvarande
till läraren i kyrkosång med 2 900 kronor, till direktorn vid praktisk-teologiska
institutet med 4 800 kronor, till assistenten vid nyssnämnda institut
med 3 600 kronor och till läraren i kyrkorätt med 1 000 kronor. Under framhållande
av att dessa arvodesbelopp icke stode i rimlig proportion till
vederbörande befattningshavares arbetsuppgifter och tjänstgöringsskyldighet
anhöll konsistoriet i sina anslagsäskanden för nästa budgetår om en
uppräkning av dem till respektive 6 400, 9 660, 6 400 och 3 200 kronor.
Kanslern, som under hand inhämtat, att utredning påginge angående höjning
av ifrågavarande arvoden, ansåg sig emellertid icke då kunna biträda
konsistoriets framställning. Efter förnyad framställning från konsistoriet
har kanslern likväl nu frångått sin tidigare intagna ståndpunkt och tillstyrkt
bifall till de av konsistoriet begärda arvodeshöjningarna.
Höjning av arvodet till en läkare för övervakande
av studenternas hälsovård. Detta arvode är nu uppfört
med 4 000 kronor. Konsistoriet har hemställt om en uppräkning av arvodet
med 4 000 kronor till 8 000 kronor. Av tillgängliga handlingar inhämtas i
denna fråga bland annat följande.
28
Kungl. May.ts proposition nr 137.
Enligt av kanslern utfärdad instruktion har vederbörande befattningshavare
att under lästerminerna tre dagar i veckan hålla mottagning minst
1 timme för vid universitetet inskrivna studenter. De erfarenheter, som
hittills vunnits av studentläkarens arbete, visa, att en mottagning på lägst
1 timme innebär en genomsnittlig arbetstid av 2 % till 3 timmar. Studentläkarens
arbetstid uppgår sålunda till i genomsnitt cirka 8 timmar per
vecka. Därutöver komma de övriga med befattningen förenade arbetsuppgifterna,
vilkas omfattning dock svårligen kan angivas i exakt tid. En jämförelse
med de arvoden, som på skilda håll utgå till arvodesanställda läkare,
visar, att det för studentläkaren fastställda arvodet ej kan anses tillfredsställande
i all synnerhet icke mot bakgrunden av den försämring av penningvärdet,
som inträffat under de senaste åren. Enligt av läkarförbundet
för motsvarande arvodestjänster tillämpade normer utgår ersättning för
en läkartjänst av den karaktär det här gäller med 1 500 kronor per veckotimme
och år. Vid en genomsnittlig arbetstid av 8 timmar per vecka skulle
sålunda ersättningen uppgå till 12 000 kronor per år vid tjänstgöring hela
året. Då studentläkarens tjänstgöring inskränker sig till ett läsår, d. v. s.
8 månader, torde arvodet i förevarande fall böra bestämmas till 8 000
kronor.
Kanslern biträder konsistoriets framställning.
I 1949 års revisionsberättelse angående statsverket ha riksdagens revisorer
i fråga om universitetens reservfonder bland annat uttalat, att den
nu tillämpade ordningen, enligt vilken besparingar å vissa avlönings- och
stipendiemedel tillföras universitetens reservfonder för att sedan tagas i
anspråk för materielanskaffning och liknande ändamål, vore principiellt
otillfredsställande. I utlåtande nr 177 har statsutskottet vid 1950 års riksdag
anslutit sig till revisorernas uppfattning på denna punkt samt uttalat,
att frågan om en ändring härvidlag lämpligen borde prövas i samband
med det förslag till lönereglering för professorer m. fl. vid universiteten
och de statliga högskolorna, som enligt propositionen 1950:41 beräknats
kunna föreläggas 1951 års riksdag. Skäl syntes jämväl föreligga för att
riksdagen årligen liölles underkunnig om det sätt på vilket respektive
reservfonder utnyttjades.
I anledning av vad sålunda förekommit har från vederbörande räntmästare
inhämtats uppgifter angående dispositionen under budgetåret
1950/51 av reservfonden vid Uppsala universitet. Av dessa uppgifter framgår,
att denna reservfond under nämnda budgetår disponerats på följande
sätt.
Undervisning .......................................... 3 350: —
Extra personal ......................................... 5 541: —
Särskilda inköp och kompletteringar
(företrädesvis instrument- och bokinköp) ................ 166 863: —
Förstärkning av materielanslag .......................... 17 825: —
Möbler och annan utrustning (även inredningsarbeten)...... 69 911: 76
Inlevererat till statsverket............................... 4 585: —
Diverse (därav till botaniska trädgården 5 966: 37) ........ 39 792: 17
Summa kronor 307 867: 93
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 137.
Departementschefen. I propositionen 1952: 12 angående löne- och pensionsreglering
för professorer och vissa andra akademiska lärare m. fl. har
förordats, att bland annat professors- och laboratorsbefattningarna vid universiteten,
de medicinska högskolorna samt Stockholms och Göteborgs
högskolor skola inordnas under det för statsförvaltningen i allmänhet gällande
lönesystemet samt att för docentstipendiater och forskarstipendiater
skola inrättas tidsbegränsade pensionsberättigade tjänster. Lönegradsplaceringen
har föreslagits bli för professor Co 14, för befattningshavare inom
laboratorsgruppen Ca 33, för docent och forskardocent Ce 30 och för director
musices Ca 25. Ett genomförande av förslaget medför för universitetens
och karolinska institutets del, dels att nya personalförteckningar böra fastställas,
dels ock att ifrågavarande befattningshavares löneförmåner, vilka,
så vitt angår forskardocenter, för närvarande icke alls och i övrigt endast
delvis belasta universitetens och institutets avlöningsanslag, i fortsättningen
komma att i sin helhet bestridas från dessa anslag. Kungl. Maj:t torde böra
bemyndigas att i anslutning till vad sålunda anförts fastställa personalförteckning
för Uppsala universitet. Denna personalförteckning bör jämväl
ersätta den nu gällande personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Uppsala
universitets samlingar och inrättningar m. m.
Som en följd av löneregleringens genomförande komma de nuvarande
docent- och forskarstipendiefonderna att upphöra och reservfondernas vid
universiteten inkomster att väsentligt minskas. Det är därför nödvändigt,
att gottgörelse i en eller annan form beredes för ifrågavarande inkomstbortfall.
Då inkomstbortfallet emellertid icke gör sig kännbart redan under
nästa budgetår, är det tillräckligt, att förslag i ämnet underställes 1953
års riksdag.
Vid universiteten förekomma nu särskilda ålderstilläggsfonder, vilka uppkommit
på följande sätt. Då rätt till ålderstillägg år 1902 infördes för ordinarie
professorer och vissa andra befattningshavare, föreskrevs som villkor
för åtnjutande av denna förmån, att vissa befattningshavare tidigare tillkommande
naturaförmåner skulle indragas och värdet därav årligen ingå
till universitetet för att användas såsom bidrag till bestridande av utgifterna
för ålderstilläggen. Av nämnda naturaförmåner bildades ålderstillläggsfonderna,
ur vilka ålderstilläggen i första hand skulle bestridas, medan
erforderlig fyllnad skulle utgå av vederbörligt riksstatsanslag till ålderstillägg.
Numera bestridas ersättningarna för ifrågavarande naturaförmåner i Uppsala
av reservfonden och skogsförvaltningen samt i Lund av universitetets
jordbruksförvaltning (arrendebeloppen från de universitetet tillhöriga ängslotterna
i kanikmarken). I vartdera universitetets avlöningsstat finnes under
rubriken »Särskilda uppbördsmedel» uppförd en motsvarande inkomstpost
»Inkomst från ålderstilläggsfonden». Denna inkomstpost är i Uppsala
universitets avlöningsstat uppförd med 14 785 kronor och i Lunds univer
-
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 137.
sitets avlöningsstat med 4 300 kronor. I samband med genomförandet av
förutnämnda lönereglering torde ålderstilläggsfonderna böra upphöra och
nyssnämnda inkomstposter utgå ur universitetens avlöningsstater.
Som en konsekvens av löneregleringen böra universitetens och karolinska
institutets avlöningsstater erhålla ändrad uppställning på sätt som
framgår av det följande. Den nuvarande uppdelningen av avlöningsstaternas
utgiftssida i två avdelningar har därvid slopats.
Såsom förut berörts medför löneregleringen ett ökat medelsbehov under
nu förevarande anslag. Den härav föranledda anslagshöjningen motväges
delvis av minskat anslagsbehov under vissa andra anslag under riksstatens
åttonde huvudtitel. Från anslaget till Gemensamma universitetsändamål:
Forskarstipendier för docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt
karolinska mediko-kirurgiska institutet bestridas nu forskarstipendiernas
grundbelopp. Detta anslag återfinnes icke i riksstatsförslaget för nästa budgetår.
Antalet forskarstipendier utgör nu sex vid Uppsala universitet. Samma
antal befattningar som forskardocent i Ce 30 bör nu uppföras å personalförteckningen
för universitetet.
Ett ökat medelsbehov under anslaget föranledes vidare dels av den från
och med den 1 januari 1951 genomförda arvodesregleringen för biträdande
lärare, assistenter och amanuenser m. fl. befattningshavare vid universitetet,
dels av den från samma tidpunkt företagna höjningen av det rörliga tilllägget
till 32 (33) procent, dels ock av uppflyttning i löneklass av vissa
befattningshavare vid universitetet. Jag erinrar vidare om att i propositionen
1952: 12 förordats, att docentkompetent biträdande lärare skall erhålla
tilläggsarvode motsvarande skillnaden mellan den kontanta lönen i 30
löneklassen å universitetets eller högskolans ortsgrupp och det arvode som
tillkommer annan biträdande lärare. Även detta förslag medför ett ökat
medelsbehov under förevarande anslag. Jag vill vidare erinra om att i nyssnämnda
proposition förordats, att donationsprofessorerna i princip skola
erhålla samma förbättring i avlöningshänseende, som föreslagits beträffande
övriga professorer, samt att i propositionen räknats med att kostnaderna
för avlöningsförbättringen i samband med löneregleringen komma
att i sin helhet falla på statsverket.
De önskemål om personalförstärkningar, som framförts från universitetsmyndigheternas
sida, kan jag, även om jag funnit dem i och för sig beaktansvärda,
nu endast i begränsad omfattning tillstyrka. Jag torde emellertid
nu få anmäla, att jag har för avsikt att senare denna dag i annat sammanhang
föreslå, att särskilda medel äskas av riksdagen för ökad akademisk
undervisning till motverkande av lär arbristen.
Kanslerns förslag om inrättande av en personlig professur i medicinsk
biokemi för docenten E. A. Stenhagen innebär en återupprepning av tidigare
framställt yrkande. En anledning till att förslaget hittills icke vunnit
31
Kuiigl. Maj:ts proposition nr 137.
beaktande utgör den omständigheten, att tiden för Stenhagens innehav av
forskarstipendium utgår först den 31 december 1952. Jag anser mig nu böra
tillstyrka, att eu personlig professur i medicinsk biokemi inrättas för Stenhagen
från och med den 1 januari 1953. Professuren bör vara i avlöningsoch
pensionshänseende likställd med övriga universitetsprofessurer och förenad
med den undervisnings- och examinationsskyldighet, som kanslern bestämmer.
Det bidrag å 6 500 kronor för år till Stenhagens avlönande, vilket
universitetskanslern förklarat sig beredd att ställa till förfogande ur C. F.
Liljewalchs fond för personliga professurer, bör tagas till uppbörd å förevarande
anslag. För nästa budgetår utgör bidraget 3 250 kronor.
Behovet av en laboratur i matematik gör sig starkt gällande. Jag tillstyrker
därför det nu av kanslern ånyo framställda yrkandet om inrättande
av en dylik befattning. Denna bör placeras i Ca 33. Vid bifall härtill bör eu
av de nuvarande befattningarna som biträdande lärare i matematik indragas.
Någon självständig företrädare för den viktiga specialiteten radioterapi
finnes för närvarande icke i Pppsala. Ur såväl undervisningens som sjukvårdens
synpunkt är det angeläget, att denna brist avhjälpes. Delade meningar
råda om hur detta lämpligast bör ske. För egen del ansluter jag mig
efter samråd med chefen för inrikesdepartementet till konsistoriets förslag,
som innebär inrättande av en laboratur i radioterapi, förenad med överläkar
befattning vid radio terapeutiska avdelningen vid akademiska sjukhuset.
Laboraturen bör hänföras till Ca 33.
Med anledning av föreliggande framställning om arvodesförbättring för
vissa biträdande lärare m. fl. vid teologiska fakulteten förordar jag, att
arvodet till läraren i kyrkosång höjes med 500 kronor till 3 400 kronor, till
direktorn vid praktisk-teologiska institutet med 900 kronor till 5 700 kronor,
till assistenten vid samma institut med 600 kronor till 4 200 kronor
och till läraren i kyrkorätt med 400 kronor till 1 400 kronor.
Med hänsyn till penningvärdets förändring föreslår jag, att teologiska
fakultetens kursanslag höjes med 700 kronor till 4 700 kronor, juridiska
fakultetens kursanslag med 4 400 kronor till 28 400 kronor och humanistiska
fakultetens kursanslag med 3 600 kronor till 23 500 kronor. Härutöver
tillstyrker jag en höjning av sistnämnda kursanslag med 10 000 kronor för
undervisning i engelska, tyska och franska språken.
Nu utgående arvoden å 4 000 kronor till biträdande lärare i medicin,
respektive kirurgi böra uppräknas med 400 kronor till 4 400 kronor. Vidare
böra anslagsmedlen till ledare av två kurser i allmän sjukvårdsteknik höjas
med 200 kronor till 1 100 kronor och till biträdande lärare i psykiatri med
200 kronor till 1 000 kronor. I anslutning till kanslerns förslag förordar jag,
att arvodet till en biträdande lärare i pediatrik höjes till 4 400 kronor och
till en biträdande lärare i röntgendiagnostik till samma belopp samt att
4 400 kronor beräknas för ytterligare en biträdande lärare i pediatrik och
100 kronor för anordnande av ytterligare en kurs i skyddskoppympning.
32
Kungl. Majds proposition nr 137.
Till kurs i hygien för blivande biologilärare utgår nu ett arvodesbelopp
av 1 000 kronor och till biträdande gymnastiklärare ett arvode av 1 800
kronor. Jag anser mig böra föreslå, att dessa belopp höjas med 150 kronor,
respektive 200 kronor. Med anledning av kanslerns förslag tillstyrker jag
vidare, att arvodet till läraren i utförande av ritningar för vetenskapligt
ändamål höjes med 450 kronor till 1 200 kronor och arvodet till siffergranskare
å räntekammaren med 500 kronor till 1 500 kronor. Med hänsyn
till tjänstgöringens omfattning och förändringen i penningvärdet anser jag
en viss höjning av arvodet till läkaren för övervakande av studenternas
hälsovård vara påkallad. Jag anser mig emellertid endast böra förorda, att
arvodet höjes med 2 000 kronor till 6 000 kronor. Härvid förutsätter jag,
att läkaren skall hålla mottagning under lästerminerna tre dagar i veckan
under minst två timmar.
Med anledning av förslaget om anställande av en andre amanuens i
limnologi beräknar jag i det följande ett belopp av 3 500 kronor under universitetets
anslag till materiel m. m. för tillsyn av det nya limnologiska
laboratoriet vid sjön Erken.
Med hänsyn till elevtillströmningen och bristen på biologilärare ha kurserna
i botanik och zoologi under innevarande budgetår dubblerats. De
härav föranledda merkostnaderna ha bestritts från tillgängliga medel. Den
vidtagna dubbleringen medför behov av dylika åtgärder jämväl under
nästa budgetår. För ändamålet beräknar jag nu i anslutning till föreliggande
förslag under förevarande anslag i runt tal 21 100 kronor.
Då jag funnit behov föreligga av en förstärkning av lärarkrafterna i zoofysiologi,
tillstyrker jag förslaget om inrättande av en befattning som
biträdande lärare i zoofysiologi. Däremot är jag icke beredd att tillstyrka
förslaget om inrättande jämväl av en befattning som förste amanuens i
ämnet.
Jag anser mig böra tillstyrka förslaget om ordinariesättning av följande
tjänster, nämligen tjänsten som preparator i Ce 14 vid fysikalisk-kemiska
institutionen, som kansliskrivare i Ce 15 vid kansliet och som kassör i Ce 15
vid drätselverket.
. Mot förslaget att placera universitetsbibliotekets två tamburvakter i
Ce 5 och dess nattvakt i Ce 9 har jag icke funnit anledning till erinran,
varför jag tillstyrker detsamma. Till beredande av ökat arvode åt en biträdande
nattvakt vid biblioteket och för förstärkning av anslagsmedlen
till extra arbetshjälp m. m. vid biblioteket beräknar jag 1 500 kronor.
Under åberopande av vad statens organisationsnämnd anfört tillstyrker
jag förslaget om inrättande av en tjänst som laboratorieintendent i Ce 24
vid de kemiska institutionerna. Tjänstinnehavarens arbetsområde bör i enlighet
med organisationsnämndens förslag framdeles utvidgas att avse
även den fysiska institutionen.
33
Kungl. Maj:ts proposition nr 137.
Förslaget om inrättande av en tjänst som glasblåsare i Ce 14 vid de
kemiska institutionerna anser jag mig böra tillstyrka, dock att tjänstebenämningen
lämpligen bör vara preparator. Jag tillstyrker vidare förslaget
om inrättande av en tjänst som instrumentmakare i Ce 14 vid astronomiska
observatoriet.
Utöver vad jag sålunda förordat är jag icke beredd att nu tillstyrka
någon personalförstärkning. Förslagen om uppflyttning eller förändring av
vissa tjänster vid universitetet till tjänster i högre lönegrad torde icke nu
böra bli föremål för bedömande.
Mot den föreslagna uppräkningen av anslagsposten till avlöningar till
arbetare vid botaniska trädgården med 40 000 kronor till 122 000 kronor
har jag icke funnit anledning till erinran.
Jag beräknar hela avlöningsanslaget till 8 415 000 kronor med den fördelning
på olika poster, som framgår av efterföljande hemställan. Under
anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, har jag därvid beräknat medel för de utgifter, som nu bestridas från
den i gällande avlöningsstat uppförda anslagsposten till särskilda löneförmåner
till icke-ordinarie tjänstemän. Med hänsyn till löneregleringen för
professorer m. fl. befattningshavare vid universitetet vidlåder en viss osäkerhet
anslagsberäkningarna.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med
vad jag i det föregående anfört fastställa personalförteckning
för Uppsala universitet, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1952/53;
b) godkänna följande avlöningsstat för Uppsala universitet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis ............................... 2 975 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 1 705 000
3. Avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården,
förslagsvis ...................... 122 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 2 075 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 1 566 200
Summa kronor 8 443 200
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt Nr 137.
34
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.
Särskilda uppbördsmedel:
1. Inkomst av auktionsverket, deka
natsmedel
samt inskrivnings- och
kallelsepenningar, i runt tal ... . 3 000
2. Ränta å vissa donationsfonder . . 8 950
3. Bidrag från C. F. Liljewalchs fond
för personliga professurer....... 3 250
4. Ersättning från gymnastik- och
idrottsinstitutionen ............ 13 000 28 200
Nettoutgift kronor 8 415 000
c) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 8 415 000 kronor.
4. Uppsala universitet: Materiel m. m.
Anslag Nettoutgift
1950/51 ............................. 1 285 000 1 3G2 489
1951/52 (statsliggaren s. 490) .......... 1 312 500
1952/53 (förslag) ..................... 1 609 000
Det större akademiska konsistoriet har för nästa budgetår äskat en sammanlagd
uppräkning av förevarande reservationsanslag med i runt tal
525 000 kronor.
Kanslern tillstyrker för sin del en anslagshöjning med tillhopa 493 500
kronor. Av den sålunda förordade höjningen avser huvuddelen eller 459 000
kronor — motsvarande 35 procent av det nuvarande anslaget — att motverka
inträdda prisstegringar, medan återstoden eller 34 500 kronor hänför
sig till vissa bestämda ändamål på sätt framgår av efterföljande sammanställning.
1. Anslagsmedel till exkursioner (nu sammanlagt 25 300)..... + 16 000
2. Institutet för jämförande rättsvetenskap (nu intet)........ + 1 000
3. Institutionslokalerna i Dekanhuset (nu intet) ............ + 2 000
4. Kirurgiska kliniken (nu 11 000) .......................... + 5 000
5. Materielanslag för den personliga professuren i medicinsk
biokemi för docenten E. A. Stenhagen (nu intet) .......... + 2 500
6. Fonetiska institutionen (nu 1 700) ...................... + 1 000
7. Seismologiska undersökningar (nu 1 000) ................ + 1 000
8. Limnologiska institutionen (nu 7 000) ................... + 2 000
9. Fältundervisning vid Norr Malma (nu intet).............. + 4 000
Summa kronor + 34 500
Beträffande motiveringen för de föreslagna anslagshöjningarna torde få
hänvisas till handlingarna i ärendet. Här må endast nämnas, att önskemål
framförts om ett avskaffande av den nuvarande uppdelningen av anslags
-
35
Kungl. Mai ris proposition nr 137.
medlen till exkursioner på studerande och ledare. Fråga har i stället väckts
om uppförande av särskilda exkursionsanslag för den humanistiska sektionen
och för den matematisk-naturvetenskapliga sektionen.
Vid bifall till den av mig i det föregående under avlöningsanslaget förordade
kursdubbleringen i ämnena botanik och zoologi erfordras dessutom
enligt vederbörande universitetsmyndigheters av kanslern biträdda mening
en ytterligare förstärkning av materielanslaget med tillhopa 7 250 kronor.
Av efterföljande sammanställning framgå de belopp, som för olika ändamål
befunnits nödvändiga.
ökning
1. De botaniska institutionerna ............................ 500
2. Resebidrag åt studerande, som deltaga i dubbleringsexkursio
nerna
i växtbiologi och botanik .......................... 3 000
3. Reseersättningar åt ledare av dubbleringsexkursionema i botanik
och växtbiologi ..................................... 1 250
4. Zoologiska institutionen ................................. 1 000
5. Zoofysiologiska institutionen ............................ 500
6. Klubbans biologiska station.............................. 1 000
Summa kronor 7 250
Departementschefen. Som kompensation för inträffad prisstegring tillstyrker
jag en generell anslagshöjning med 262 500 kronor. Härutöver beräknar
jag för de ändamål, som angivits under punkten 1 och punkterna 3—9 i
sammanställningen i det föregående en ytterligare medelsanvisning av
23 500 kronor. Med hänsyn till kursdubbleringen i ämnena botanik och
zoologi torde en ytterligare anslagsförstärkning med 7 000 kronor vara påkallad.
Under hänvisning till vad jag anfört under föregående avsnitt beräknar
jag slutligen 3 500 kronor för tillsyn och skötsel av limnologiska
laboratoriet vid sjön Erken. Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör detta
anslag för nästa budgetår höjas med 296 500 kronor till 1 609 000 kronor.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av vederbörande
universitetsmyndigheter besluta om anslagets disposition.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Uppsala universitet: Materiel m. m. för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 1 609 000
kronor.
5. Lunds universitet: Avlöningar.
Anslag
1950/51 ............................. 4 653 000
1951/52 (statsliggaren s. 492) .......... 4 710 000
1952/53 (förslag) ..................... 7 990 000
Nettoutgift
4 930 46Ö
36
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.
Det större akademiska konsistoriet i Lund har i sina anslagsäskandea
för nästa budgetår hemställt om betydande förstärkningar av universitetets
personal.
I fråga om avlöningsanslaget har kanslern — utöver vissa äskanden av
automatisk natur — framställt följande förslag.
1. Professur i röntgendiagnostik förenad med överläkarbefattning vid
allmänna sjukhuset i Malmö.
2. Laboratur i klinisk neurofysiologi.
3. Preceptur i sociologi i stället för befattning som biträdande lärare.
4. Professur i biokemi.
5. Höjning av juridiska fakultetens kursanslag från 20 000 till 29 000
kronor. . .
6. Ökad medelsanvisning till biträdande lärare vid medicinska fakulteten
(kostnad 15 250 kronor).
7. Ökad medelsanvisning till bibliotekarier vid seminariebiblioteken
(kostnad 3 000 kronor).
8. Tilläggsarvode å 1 000 kronor till universitetslektorn i svenska
språket. . .
9. Arvode till bibliotekarie vid botaniska institutionens bibliotek (kostnad
4 000 kronor).
10. Biträdande lärare i naturgeografi.
11. Ett nytt docentstipendium med företrädesrätt för kliniska ämnen.
12. Förste assistent vid radiofysiska laboratoriet i Lund.
13. Förste amanuens i experimentell kirurgi i Lund.
14. Ytterligare en amanuens vid obstetrisk-gynekologiska kliniken i
Malmö.
15. Två amanuenser, varav en för anestesiavdelningen vid kirurgiska
kliniken i Lund och en för motsvarande avdelning vid kirurgiska kliniken
i Malmö.
16. Förste assistent vid historiska institutionen.
17. Förste amanuens vid seminariet för ekonomisk historia.
18. Förste amanuens vid fonetiska institutionen.
19. Förste amanuens vid seminariet för engelska språket.
20. Förste amanuens vid seminariet för litteraturhistoria.
21. Förste amanuens i cytologi.
22. Förste assistent vid zoofysiologiska avdelningen.
23. Personligt forskarstipendium åt vardera av docenten i teologisk etik
Olof Herbert Olsson och f. d. professorn vid Åbo akademi, numera docenten
i estetik Hans Valdemar Ruin.
24. Höjning av det till f. d. professorn E. Kant vid den för honom inrättade
personliga lärarbefattningen i ekonomisk och social geografi utgående
arvodet å 12 000 kronor till samma belopp som utgår till biträdande lärare
med docentkompetens.
25. Uppflyttning av överbibliotekarietjänsten från lönegraden Ca 37 till
C°15. . ^ .,
26. Ombildning av en tjänst som institutionsvaktmästare i Ce 13 vid
fysiologiska institutionen till en förste instrumentmakartjänst i Ca 18.
27. Uppflyttning och ordinariesättning i lönegraden Ca 14 av en preparatorstjänst
i Ce 13 vid historiska museet.
28. Personlig tjänst i Ca 14 för institutionsvaktmästaren vid astrono
-
Kungl. Majds proposition nr 137. 37
miska institutionen (Ca 11) G. Hultzén och samtidigt indragning av till
honom utgående lönetillägg å 400 kronor; tjänsten i Ca 11 vakanssättes.
29. Förste biblioteksassistent i Ca 19 och reproduktionsföreståndare i
Ca 13 vid universitetsbiblioteket.
30. Utökning av botaniska trädgårdens personal med en helårsanställd
manlig (kostnad 7 076 kronor) och en säsonganställd kvinnlig arbetare
(kostnad 2 820 kronor).
31. Nyanställning av viss biträdespersonal.
32. Institutionsvaktmästare (mekaniker) i Ce 13 vid fysiologiska institutionen.
33. Institutionsvaktmästare i Cell, gemensam för institutionerna för
matematik, mekanik och matematisk fysik samt fysik.
34. Två laboratoriebiträden i Ce 11 vid kemiska institutionen, varav ett
för avdelningen för oorganisk kemi och ett för avdelningen för analytisk
kemi.
35. Laboratoriebiträde i Cell vid botaniska institutionens fysiologiska
avdelning.
36. Laboratoriebiträde i Ce 11 vid radiofysiska institutionen.
37. Laboratoriebiträde i Cell vid fysiologiska institutionens avdelning
för experimentell endokrinologi.
38. Laboratoriebiträde i Cell vid röntgendiagnostiska avdelningen i
Lund.
39. Ett nytt extra ordinarie kanslibiträde, varvid det nuvarande för
anatomiska och histologiska institutionerna gemensamma biträdet helt
hänföres till endera av dessa institutioner.
40. Institutionsvaktmästare i Cg 9, gemensam för de statistiska och klassiska
institutionerna samt antikmuseet.
41. Skrivbiträde i Cf 4—Ce 8 vid räntekammaren.
42. Förändring av befattningen som lärare i gymnastik och idrott i
Cg 23 till extra ordinarie tjänst i samma lönegrad.
I fråga om de framlagda förslagen inhämtas av handlingarna i ärendet
bland annat följande.
6. Ökad medelsanvisning till biträdande lärare
vid medicinska fakulteten. Medicinska jakulteten har hemställt
om ökade medel till biträdande lärare i kliniska ämnen. Kanslern
har vid sin prövning av förevarande anslagsbehov ansett sig böra förorda,
att medel utöver nu utgående belopp beviljas till följande ändamål:
Lund
Nu utgående
belopp,
Kanslerns
förslag,
kronor
kronor
Biträdande lärare i medicin ................
Höjning av arvodet till biträdande lärare i
pediatrik (nu 1 400) och samtidigt indragning
av arvode å 600 kronor för undervisning i ny-
12 000
+ 4 000
föddhetsperiodens fysiologi................
2 000
+ 2 000
Biträdande lärare i barnpsykiatri............
1 000
+ 500
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 137.
Malmö
Biträdande lärare i obstetrisk operationslära. . 1 500 + 750
Biträdande lärare i medicin ................ 8 000 + 4 000
Biträdande lärare i kirurgi .................. 8 000_-f- 4 000
Summa kronor 32 500 + 15 250
7. Ökad medelsanvisning till bibliotekarier vid
seminariebiblioteken. För sådant ändamål har för innevarande
budgetår anvisats 9 710 kronor. Humanistiska sektionen och konsisto - riet ha hemställt om en ökning av dessa anslagsmedel med 7 650 kronor.
Till stöd härför har framhållits i huvudsak följande.
Under senare år ha ett flertal institutioner erhållit egna tillfälliga lokaler
och byggt ut specialbibliotek, vilka dock alltjämt tillhöra det gemensamma
seminariebiblioteket. Den ökade tillväxten och den tillfälliga splittringen
av biblioteket på flera håll liar medfört en allt större arbetsbelastning för
seminariebibliotekens personal. Denna borde därför utökas med ett biblio - teksbiträde, varjämte viss arvodesliöjning borde vidtagas.
Kanslern tillstyrker en uppräkning av ifrågavarande anslagsmedel med
3 000 kronor.
9. Arvode till bibliotekarie vid botaniska institutionens
bibliotek. Dylikt arvode finnes icke uppfört å
universitetets stat. Med anledning av en av matematisk-naturvetenskapliga
sektionen gjord, av konsistoriet biträdd framställning om anvisande av
medel till en förste amanuens vid biblioteket i fråga har kanslern anfört i
huvudsak följande.
Kanslern fastställde den 20 januari 1898 stadgar för den av professorn
Agardh till botaniska institutionerna donerade boksamlingen. Enligt dessa
stadgar skall samlingen förvaltas — under uppsikt av botaniska institutionens
föreståndare — av en på hans förslag av det mindre konsistoriet förordnad
bibliotekarie, vilken helst skall utses bland vid institutionen anställda
lärare eller tjänstemän. Boksamlingen skall håfias för allmänheten
tillgänglig — såväl för utlåning som för begagnande på stället — två
gånger i veckan under lästerminerna.
I för personalen vid botaniska institutionen gällande instruktion har i
fråga om biblioteket och bibliotekariens åligganden bland annat föreskrivits,
att de i förenämnda stadgar för den Agardhska donationen meddelade bestämmelserna
skola i tillämpliga delar gälla jämväl återstoden av biblioteket.
På därom av vederbörande universitetsmyndigheter framställd begäran
har jag medgivit, att till bibliotekarien finge ur matematisk-naturvetenskapliga
sektionens docentstipendiefond utgå ersättning för tiden den 1
januari—den 30 juni 1951 med 2 145 kronor och för läsåret 1951/52 med
4 291 kronor.
Då jag anser denna anordning mindre tillfredsställande förordar jag, att
medel för nästa budgetår anvisas till arvode åt ifrågavarande bibliotekarie
med ett belopp av 4 000 kronor.
39
Kungl. Maj:ts proposition nr 137.
11. Ett nytt docentstipendium med företrädesrätt
för de kliniska ämnena. Medicinska fakulteten förfogar
nu över 8 docentstipendier. Av dessa äro 7 med företrädesrätt knutna
till ett vart av de teoretiska ämnena anatomi, histologi, allmän patologi,
bakteriologi, fysiologi, medicinsk kemi och farmakologi. Det återstående
stipendiet är rörligt med företrädesrätt för de kliniska ämnena.
Fakulteten har hemställt om inrättande av ytterligare 4 docentstipendier
med företrädesrätt i följande ämnen: 1) kliniska ämnen, 2) fysiologi,
3) patologisk anatomi och 4) klinisk kemi.
Kanslern anser sig endast böra tillstyrka inrättande av ytterligare ett
docentstipendium med företrädesrätt för de kliniska ämnena.
19. Förste amanuens vid seminariet för engelska
språket. Detta förslag framfördes redan i petita till förra årets
riksdag och tillstyrktes även då av kanslern men vann ej statsmakternas
bifall. Till stöd för förslaget har, förutom annat, framhållits, att intresset
för ämnet visat sig så stort, att arbetet vid seminariet för närvarande är
uppdelat på fem avdelningar med tillhopa 135 deltagare.
20. Förste amanuens vid seminariet för litteraturhistoria.
Behovet av amanuensbiträde vid detta seminarium framhölls
likaledes redan i fjolårets petita och underströks också då av kanslern.
Till stöd för det nu ånyo upprepade förslaget har anförts bland annat följande.
Under de senaste åren ha studier i ämnet ifråga bedrivits av i medeltal
100 personer, av vilka det ojämförligt största antalet varit inriktat på högre
betyg och författat seminarieuppsatser. Vidare har seminariets bibliotek
nyligen till följd av en erhållen donation väsentligt utökats. Seminariet har
nämligen såsom gåva av enskilda erhållit den till försäljning utbjudna delen
av professorn Fredrik Bööks bibliotek, omfattande cirka 10 000 böcker och
skrifter av övervägande vittert och litteraturhistoriskt innehåll och för
donatorerna betingande ett pris av 40 000 kronor. En stor del av denna
boksamling består av rariteter, som icke lämpligen kunna ställas upp till
fritt begagnande på seminariebibliotekets hyllor. Dessa borde i stället under
uppsikt av en amanuens hållas tillgängliga för de studerande.
22. Förste assistent vid zoofysiologiska a v deldel
n i n g e n. Vid denna avdelning finnes för närvarande — förutom den
laborator, som förestår avdelningen — allenast en förste amanuens. Till
stöd för det nu framlagda förslaget har bland annat framhållits, att det
experimentella arbetet vid avdelningen ifråga är synnerligen krävande samt
att zoofysiologien numera är självständigt examensämne för filosofie licentiatexamen.
27. Uppflytt ning och ordinariesättning i lönegraden
Ca 1 4 av en preparatorstjänst i Ce 1 3
vid historiska museet. Den tjänst det här gäller tillkom genom
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 137.
beslut av 1949 års riksdag. Till stöd för den nu förordade uppflyttningen
och ordinariesättningen har anförts i huvudsak följande.
Då museets behov av en preparator är konstant bör tjänsten redan av
denna anledning ordinariesättas. Tjänstinnehavaren, som är högt kvalificerad
och väl prövad, bekläder samtidigt en ordinarie vaktmästartjänst
vid institutionen. Sistnämnda tjänst måste sålunda uppehållas av vikarie
mot vikariatslön, intill dess preparatorstjänsten erhåller placering å ordinarie
stat. Den föreslagna lönegradsuppflyttningen är väl motiverad med
hänsyn till såväl de med tjänsten förenade arbetsuppgifterna som tjänstinnehavarens
kvalifikationer.
31. Nyanställning av viss biträdespersonal. Konsistoriet
har hemställt, att sex nya kanslibiträdestjänster måtte inrättas,
därav en för teologiska fakulteten, en för juridiska fakulteten, en för en var
av historiska museet, historiska institutionen, seminariet för statskunskap
samt seminariet för ekonomisk historia och institutionen för psykologi och
pedagogik. Kanslern har i syfte att tillgodose universitetets behov av erforderlig
skrivbiträdeshjälp tillstyrkt nyinrättande av två extra ordinarie
kanslibiträdestjänster och två skrivbiträdestjänster i Cf 4—Ce 8.
32. Institution svaktmästare (mekaniker) i Ce 13
vid fysiologiska institutionen. Till stöd för detta äskande
har framhållits, att arbetet vid institutionens instrumentverkstad genom
inrättandet av den nya professuren i fysiologi ökats så väsentligt, att den
begärda personalförstärkningen befunnits erforderlig.
38. Laboratoriebiträde i Cell vid röntgendiagnostiska
avdelningen i Lund. Detta förslag har motiverats
på följande sätt.
Ifrågavarande avdelning innehar en nyckelposition bland de kliniska
disciplinerna och dess tekniska personal utnyttjas i hög grad vid vetenskapliga
undersökningar för de kliniska ämnenas räkning. Assistans vid forskningen
i röntgendiagnostik har tidigare kunnat påräknas i viss utsträckning
genom användande av avdelningens av landstinget anställda personal.
Sedan antalet undersökningar vid avdelningen kraftigt ökat och arbetskapaciteten
hos nämnda personal därför helt tages i anspråk, är deras deltagande
i för forskningen nödvändig assistans icke längre att påräkna. Härtill
kommer dels att forskning med användande av röntgendiagnostiska
metoder är vanlig som del av klinisk forskning, varvid assistans från kunnig
personal är nödvändig, dels ock att kraven på assistans vid den egna
forskningen inom ämnet röntgendiagnostik ökat sedan en laboratorsbefattning
inrättats vid avdelningen.
39. Ett nytt extra ordinarie kanslibiträde, varvid
det nuvarande för anatomiska och histologiska
institutionerna gemensamma biträdet helt hänföres
till endera av dessa institutioner. Det redan
tidigare föreliggande behovet av ett kanslibiträde med heltidstjänstgöring
41
Kungl. Maj:ts -proposition nr 137.
vid vardera av institutionerna ifråga har enligt vad universitetsmyndigheterna
framhålla ytterligare accentuerats genom att institutionerna nu
skola erhålla skilda lokaler.
40. Institutionsvaktmästare i Cg 9, gemensam
för de statistiska och klassiska institutionerna
samt antikmuseet. Såsom motivering härför har framhållits, att,
sedan de institutioner, varom nu är fråga, inflyttat i nya intill varandra
belägna byggnader, en för dem gemensam vaktmästare befunnits erforderlig.
Ett bifall till förslaget torde dessutom möjliggöra viss besparing i materielanslaget.
41. Skrivbiträde i Cf4 — Ce 8 vid räntekammaren.
Till stöd för detta förslag har anförts bland annat följande.
Den under de senaste åren allt mer utvidgade vetenskapliga verksamheten
vid universitetet har givetvis i motsvarande mån ökat arbetsbelastningen
för den administrativa personalen. Den upprustning, som skett i form
av tillkomsten av nya institutioner och ytterligare vetenskaplig personal,
har för den administrativa personalens vidkommande medfört en sådan
arbetsanhopning, att ett oundgängligt behov visat sig föreligga icke blott
av den av statsmedel avlönade personalen utan även av det skrivbiträde,
vilket alltsedan år 1947 avlönats av medel från reservfonden. Genom källskattesystemets
införande har vidare räntekammarens arbetsuppgifter avsevärt
utökats.
I anslutning till vad jag i det föregående under Uppsala universitets avlöningsanslag
anfört angående universitetens reservfonder
torde jag här få lämna följande uppgifter angående dispositionen under
budgetåret 1950/51 av reservfonden vid Lunds universitet:
Avlöningar ............................................ 22 603: 94
Arvoden för kurser m. m................................. 17 511:62
Inköp av apparatur m. m............................... 82 862: 91
Inköp av inventarier, inredning av nya lokaler, lokalhyra in. m. 46 688: 47
Materielanslag för diverse institutioner, som ej erhålla statsanslag
.............................................. 16 639: 50
Förstärkning av materielanslag samt täckande av brist i desamma
.............................................. 63 233: 57
Litteratur och bokinbindning ............................ 12 514: 75
Mikrofilmning ......................................... 10 229:40
Dekanarvoden ........................................ 7 200: —
Diverse ändamål ...................................... 15 335:01
Summa kronor 294 819: 17
Departementschefen. Då jag i det föregående anmälde motsvarande anslagsfråga
för Uppsala universitet, redogjorde jag i korthet för innebörden
av ett av chefen för civildepartementet i propositionen 1952: 12 framlagt
42
Kungl. Maj.ts proposition nr 187.
förslag angående löne- och pensionsreglering för professorer och vissa andra
akademiska lärare m. fl. Jag framhöll därvid även vissa konsekvenser, som
ett genomförande av detta förslag komme att medföra för bland annat
Lunds universitet. I anslutning till vad jag därvid anfört föreslår jag, att
Kungl. Maj:t utverkar bemyndigande av riksdagen att fastställa personalförteckning
för Lunds universitet. Denna personalförteckning bör jämväl
ersätta den nu gällande personalförteckningen för vissa tjänstemän vid
Lunds universitets samlingar och inrättningar m. m.
Vad jag i nyssnämnda sammanhang framhållit i fråga om det ökade medelsbehov,
som föranledes av sagda lönereglering och vad därmed sammanhänger,
äger tillämplighet även för Lunds universitets del. En ytterligare
ökning av medelsbehovet under nu förevarande anslag föranledes vidare
dels av den från och med den 1 januari 1951 genomförda arvodesregleringen
för biträdande lärare, assistenter och amanuenser m. fl. befattningshavare
vid universitetet, dels av den från samma tidpunkt företagna höjningen
av det rörliga tillägget till 32 (33) procent, dels ock av uppflyttning
i löneklass av vissa befattningshavare vid universitetet.
Liksom i fråga om Uppsala universitet kan jag för Lunds universitets
vidkommande nu endast i begränsad omfattning tillmötesgå de framförda
önskemålen om personalförstärkningar.
Vad angår de till biträdande lärare m. fl. vid teologiska fakulteten utgående
arvodena finner jag en uppräkning av vissa av dessa arvoden skälig
och förordar därför, att arvodet till läraren i kyrkosång höjes med 1 000
kronor till 3 400 kronor, till direktorn vid fakultetens praktisk-teologiska
avdelning med 900 kronor till 5 700 kronor, till assistenten vid samma avdelning
med 1 200 kronor till 4 200 kronor och till läraren i kyrkorätt med
200 kronor till 1 400 kronor.
Med hänsyn till penningvärdets förändring föreslår jag, att teologiska
fakultetens kursanslag höjes med 900 kronor till 5 900 kronor, juridiska
fakultetens kursanslag med 3 700 kronor till 23 700 kronor och filosofiska
fakultetens humanistiska sektions kursanslag med 3 600 kronor till 23 500
kronor.
Nu utgående arvoden å 4 000 kronor till biträdande lärare i medicin,
respektive kirurgi i Malmö böra uppräknas med 400 kronor till 4 400 kronor.
I enlighet med kanslerns förslag torde dessutom böra anvisas sammanlagt
8 800 kronor för ytterligare ett dylikt arvode i vartdera ämnet.
Vidare böra anslagsmedlen till ledare av tre kurser i allmän sjukvårdsteknik
höjas med 300 kronor till 1 650 kronor, till ledare av den för medicine
licentiatexamen föreskrivna assistenttjänstgöringen i lungtuberkulosens
diagnostik och terapi med 200 kronor till 1 150 kronor, till undervisning i
röntgendiagnostik i Malmö med 400 kronor till 4 400 kronor och till kurs
i hygien för blivande biologilärare med 150 kronor till 1 150 kronor. I an
-
43
Kungl. Maj.ts proposition nr 137.
slutning till kanslerns förslag förordar jag, att arvodet till en biträdande
lärare i barnpsykiatri i Lund höjes till 1 500 kronor och till en biträdande
lärare i pediatrik därstädes till 4 000 kronor, i samband varmed det med
600 kronor utgående arvodet för undervisning i nyföddhetsperiodens fysiologi
torde indragas. Till biträdande lärare i obstetrisk operationslära i
Malmö har för innevarande budgetår beräknats medel för två kurser med
750 kronor för vardera kursen eller sammanlagt 1 500 kronor. En viss förstärkning
av dessa anslagsmedel synes befogad, och jag föreslår därför en
uppräkning av ersättningsbeloppet för varje kurs med 150 kronor till 900
kronor. Jag biträder därjämte kanslerns förslag om ökad medelsanvisning
för anordnande av en tredje kurs i ämnet. Ifrågavarande anslagsmedel
torde sålunda böra ökas med sammanlagt 1 200 kronor till 2 700 kronor.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles överväga och besluta,
huruvida jämväl vissa andra arvoden till biträdande lärare inom medicinska
fakulteten böra undergå någon förhöjning.
En viss förstärkning av anslagsmedlen till bibliotekarier vid seminariebiblioteken
synes mig erforderlig och jag tillstyrker därför en uppräkning
av desamma med av kanslern förordat belopp, 3 000 kronor. I enlighet med
kanslerns förslag beräknar jag vidare 4 000 kronor till arvode åt bibliotekarie
vid botaniska institutionen.
Med hänsyn till omfattningen av den medicinska undervisningen och
forskningen vid universitetet i Lund finner jag det angeläget, att vid medicinska
fakulteten därstädes inrättas ytterligare en docentbefattning, företrädesvis
avsedd för de kliniska ämnena.
Vid en del seminarier och institutioner inom humanistiska sektionen
synes ett markant behov av amanuenshjälp föreligga. I ämnena historia,
litteraturhistoria, ekonomisk historia, fonetik och engelska språket finnes
sålunda nu icke någon enda amanuens. Jag har funnit goda skäl anförda
för de önskemål, som framställts om assistent- eller amanuensbefattningar
i alla dessa ämnen, men anser mig dock nu endast böra föreslå inrättande
av en befattning som förste amanuens vid seminariet för engelska språket
och en befattning som andre amanuens vid seminariet för litteraturhistoria.
Jag har också funnit bärande skäl förebragta för den begärda förste assistentbefattningen
vid zoofysiologiska avdelningen och förordar därför, att
cn dylik befattning inrättas från och med nästa budgetår.
Med hänsyn till vad som anförts i ärendet tillstyrker jag den föreslagna
uppflyttningen och ordinariesättningen i lönegraden Ca 14 av en tjänst som
preparator vid historiska museet .
Behovet av ökad biträdeshjälp vid anatomiska och histologiska institutionerna,
vilka för närvarande ha ett kanslibiträde gemensamt, torde böra
tillgodoses genom inrättande av cn ny extra ordinarie kanslibiträdestjänst.
På anförda skiil tillstyrker jag dessutom för räntekammarens räkning inrättande
av en kontorsbiträdestjiinst i befordringsgången. De önskemål,
som i övrigt framställts om ökad skrivbiträdeshjälp vid universitetet anser
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 137.
jag mig endast så till vida kunna tillmötesgå, som jag tillstyrker inrättande
av ytterligare två kontorsbiträdestjänster i befordringsgången. Det torde
böra ankomma på kanslern att besluta angående sistnämnda två befattningshavares
placering till tjänstgöring.
På härutinnan av vederbörande anförda skäl torde vidare inrättas följande
nya tjänster, nämligen en i lönegraden Ce 13 som institutionsvaktmästare
(mekaniker) vid fysiologiska institutionen och en i Ce 11 som
laboratoriebiträde vid röntgendiagnostiska laboratoriet. Därjämte torde
medel böra beräknas för en vaktmästare i Cg 9, gemensam för de statistiska
och klassiska institutionerna samt antikmuseet.
Anslagsposten till avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården är
nu uppförd med 51 700 kronor. Under innevarande budgetår beräknas
emellertid kostnaderna för avlönande av denna personal på grund av nytt
kollektivavtal komma att uppgå till 70 472 kronor. Jag föreslår därför, att
förevarande anslagspost för nästa budgetår höjes med 18 800 kronor till
70 500 kronor. Någon utökning av ifrågavarande personal anser jag mig
å andra sidan icke kunna förorda.
Några personalförstärkningar utöver dem jag i det föregående föreslagit
är jag icke beredd att nu tillstyrka. Förslagen om uppflyttning eller förändring
av vissa tjänster vid universitetet till tjänster i högre lönegrad
torde icke nu böra bli föremål för bedömande.
Jag beräknar hela avlöningsanslaget till 7 990 000 kronor med den
fördelning på olika poster, som framgår av efterföljande hemställan. Under
anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, har jag därvid beräknat medel för de utgifter, som nu bestridas
från den i gällande avlöningsstat uppförda anslagsposten till särskilda löneförmåner
till icke-ordinarie personal. Med hänsyn till löneregleringen för
professorer m. fl. vidlåder en viss osäkerhet anslagsberäkningarna.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med
vad jag i det föregående anfört fastställa personalförteckning
för Lunds universitet, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1952/53;
b) godkänna följande avlöningsstat för Lunds universitet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 2 645 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 1 955 000
45
Kungl. Majrts ''proposition nr 137.
3. Avlöningar till arbetare vid botaniska träd
-
gården, förslagsvis ...................... 70 500
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 1 903 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 1 419 500
Summa kronor 7 993 000
Särskilda uppbördsmedel:
Studentinskrivningspenningar och tillfälliga inkomster
..................................3 000
Nettoutgift kronor 7 990 000
c) till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 7 990 000 kronor.
6. Lunds universitet: Materiel m. m.
Anslag Nettoutgift
1950/51 ............................. 1 060 000 1 075 666
1951/52 (statsliggaren s. 504) .......... 1 085 000
1952/53 (förslag) ..................... 1 330 500
Det större akademiska konsistoriet har för nästa budgetår äskat en sammanlagd
höjning av förevarande reservationsanslag med i runt tal 500 000
kronor.
Kanslern tillstyrker för sin del en anslagshöjning med tillhopa 470 500
kronor. Vid bifall till kanslerns i det föregående under avlöningsanslaget
framförda förslag om inrättande av en för de statistiska och klassiska institutionerna
samt antikmuseet gemensam vaktmästarbefattning, torde
dock den tillstyrkta anslagsökningen kunna minskas med 1 500 kronor.
Av den sålunda förordade höjningen avser huvuddelen eller 380 000 kronor
— motsvarande 35 procent av det nuvarande anslaget — att motverka inträdda
prisstegringar, medan återstoden eller 90 500 kronor hänför sig till
vissa bestämda ändamål på sätt framgår av efterföljande sammanställning.
1. Anslagsmedel till exkursioner (nu sammanlagt 24 500) .. + 15 500
2. Juridiska fakulteten (nu intet) ..................•.••.••• + 3 000
3. Seminarierna inom filosofiska fakultetens _ humanistiska
sektion: Inköp av böcker och annan undervisningsmateriel
samt tillfälliga utgifter (nu 35 000) .................. + 8 000
4. Medicinsk-kemiska institutionen (nu 31 500) .......... + 8 000
5. De patologiska institutionerna (nu tillhopa 19 600)...... + 6 000
6. Rättsmedicinska institutionen (nu 700) ................ + 2 000
7. Undervisning vid allmänna sjukhuset i Malmö (nu 41 000) + 9 000
8. Djuravdelningarna vid histologiska, fysiologiska, farmakologiska
och patologiska institutionerna .............. + 16 000
9. Institutionen för romanska språk (nu intet) ............ + 2 000
46
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.
10. Institutionen för nordiska språk (nu intet) ............ 2 000
11. Institutionen för historia (nu intet).................... -j- 3 000
12. Institutionen för slaviska språk (nu intet) .............. -j- 2 500
13. Institutionen för ekonomisk historia (nu intet) .......... -j- 500
14. Institutionen för fysiologisk botanik (nu 16 200) ........ -j- 3 800
15. Institutionen för systematisk botanik (nu 25 700)........ 5 200
16. Paleontologiska institutionen (nu 10 000) .............. -j- 4 000
Summa kronor -f- 90 500
Beträffande motiveringen för de föreslagna anslagshöjningarna torde få
hänvisas till handlingarna i ärendet. Även för Lunds vidkommande ha
önskemål framförts om ett avskaffande av den nuvarande uppdelningen av
anslagsmedlen till exkursioner på studerande och ledare, varjämte fråga
väckts om uppförande av särskilda exkursionsanslag för den humanistiska
sektionen och för den matematisk-naturvetenskapliga sektionen.
Departementschefen. Som kompensation för inträffad prisstegring tillstyrker
jag en generell uppräkning av förevarande anslag med 217 000 kronor.
En viss förstärkning därutöver av anslaget har också synts mig erforderlig.
Jag beräknar därför en medelsökning med 8 000 till exkursioner, med
5 000 kronor till seminarierna inom filosofiska fakultetens humanistiska
sektion och med 2 000 kronor till rättsmedicinska institutionen samt en
medelsanvisning av 3 000 kronor till juridiska fakulteten och av 12 000 kronor
till djuravdelningarna vid histologiska, fysiologiska, farmakologiska,
patologiska och bakteriologiska institutionerna. Då jag vid anmälan av
avlöningsanslaget tillstyrkt inrättandet av den för statistiska m. fl. institutioners
del begärda vaktmästarbefattningen torde nu ifrågavarande anslag
böra minskas med 1 500 kronor. Sammanlagt bör sålunda anslaget för nästa
budgetår höjas med 245 500 kronor till 1 330 500 kronor. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj:t att efter förslag av vederbörande universitetsmyndigheter
besluta om anslagets disposition.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Lunds universitet: Materiel m. m. för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 1 330 500 kronor.
7. Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar.
Anslag Nettoutgift
1950/51 ............................. 2 117 000 2 181 480
1951/52 (statsliggaren s. 507) .......... 2 130 000
1952/53 (förslag) ..................... 3 397 000
Kan-slem har, efter framställning i ämnet från lärarkollegiet vid karolinska
institutet, för nästa budgetår framlagt följande förslag:
47
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.
överflyttande från fångvårdens till institutets stat av professuren i rättspsykiatri
och samtidigt indragning av det nuvarande å institutets stat med
3 500 kronor uppförda arvodet i nämnda ämne,
inrättande av en personlig professur i fysikalisk cellforskning för docenten
A. V. Engström m. m.,
inrättande av en laboratorstjänst i bakteriologi,
utbyte av den nuvarande laboratorstjänsten i kemi och farmaci mot en
laboratorstjänst i medicinsk kemi jämte viss ändring beträffande den personliga
professuren för E. Jorpes i speciell medicinsk kemi,
inrättande av en befattning som biträdande lärare i vartdera av ämnena
psykiatri och patologisk anatomi,
inrättande av ett nytt docentstipendium, avsett för fysiologi,
inrättande av en befattning som andre assistent vid vardera av fysiologiska
och kemiska institutionerna,
inrättande av en befattning som tredje amanuens vid radiopatologiska
institutionen,
överförande från institutionen för experimentell histologi till histologiska
institutionen av en befattning som förste assistent och en befattning som
tredje amanuens,
anvisande av 30 000 kronor till ett särskilt kursanslag, avsett att fördelas
av kanslern,
anvisande av 83 000 kronor till täckande av kostnaderna för redan genomförda
arvodesförbättringar för assistenter och amanuenser in. fl.,
nedräkning med 10 000 kronor av den i avlöningsstatens avdelning I under
arvodesposten uppförda delposten till vikariatsersättningar (nu 21 112
kronor),
nedräkning med 50 000 kronor av den i nyssnämnda avdelning av avlöningsstaten
upptagna anslagsposten till särskilda löneförmåner till ickeordinarie
tjänstemän (nu 80 000 kronor),
höjning av sekreterarens arvode från 3 500 till 4 800 kronor,
ombildning av kamrerartjänsten (Ca 27) till tjänst som högskoleintendent
(Ca 30),
inrättande av en kontoristtjänst vid kansliet,
uppflyttning av en tjänst som expeditions vakt vid kansliet från lönegraden
Ca 9 till Ca 10 och i samband därmed indragning av en å övergångsstat
förd tjänst som vaktmästare i Ca 11,
inrättande av en tjänst som biblioteksassistent i Ca 15,
inrättande av en personlig tjänst som laboratorietekniker i Ca 15 för institutionsvaktmästaren
vid kemiska institutionen N. A. Eliasson,
inrättande av en tjänst som mekaniker i Ce 13 vid vardera av fysiologiska
och kemiska institutionerna,
inrättande av fyra extra ordinarie kanslibiträdestjänster, avsedda för
1) fysiologiska institutionen, 2) kemiska institutionen, 3) institutionen för
virusforskning och 4) thoraxkirurgiska kliniken,
utökning av tjänstgöringstiden för ett kanslibiträde och ett laboratoriebiträde
(båda i Cell) vid oftalmiatriska kliniken från halvtid till heltid,
inrättande av en extra ordinarie kontorsbiträdestjänst vid röntgenavdelningen
å serafimerlasarettet,
anvisande av 20 000 kronor, varav 12 920 kronor för löneklassuppflytt
-
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 137.
ningar och 7 080 kronor för vikariatsersättningar åt under avdelning II i
avlöningsstaten avsedd icke-ordinarie personal,
uppräkning med 154 000 kronor av anslagsposten till rörligt tillägg (nu
92 700 kronor).
Kanslern har därvid ansett sig icke böra biträda eller till prövning upptaga
en del av lärarkollegiets äskanden. Av dessa må här endast omnämnas
följande:
höjning av ett antal arvoden åt biträdande lärare m. fl.,
arvode åt professorn Bergstrand för uppehållande av rektoratet,
utbyte av en tjänst som vaktmästarbiträde å kansliet och kamrerarexpeditionen
i lönegraden Cg 3 mot en tjänst som expeditions vakt i Ce 9.
I det följande redogör jag endast för sådana framställningar, som jag
ansett mig kunna helt eller delvis biträda.
Personlig professur i fysikalisk cellforskning
för docenten A. V. E n g s t r ö in in. m. Till stöd för denna
framställning har anförts bland annat följande.
Engström, som är född 1920, avlade medicine licentiatexamen 1950 och
disputerade för medicine doktorsgrad 1946 samt blev docent i medicinsk
cellforskning 1947, allt i Stockholm. Han har innehaft docentstipendium
under tiden den 1 april 1948—den 31 december 1949 och innehar sedan
den 1 januari 1950 forskarstipendium. Engström, som företagit ett flertal
utländska studieresor, vistas för närvarande som Rockefellerstipendiat i
U. S. A. Hans vetenskapliga produktion omfattar ett trettiotal arbeten.
Engströms vetenskapliga insatser ha i främsta rummet gjorts inom den gren
av histologien och cytologien.som söker att med för ändamålet särskilt utvecklade
fysikaliska metoder kemiskt karakterisera vävnadens och cellens
olika beståndsdelar. Denna insats har redan förskaffat Engström ett internationellt
erkännande som för hans ålder torde vara unikt. Värdet av hans
forskarbegåvning har också entydigt styrkts av ett representativt urval av
forskare inom de biologiskt-medicinska, biofysiska och biokemiska ämnesområdena.
Bland de ytterligare bevis på internationell uppskattning, som
kommit Engström till del, kan nämnas, att han vid flera tillfällen erbjudits
forskarbefattningar vid olika vetenskapliga institutioner i U. S. A.
Lärarkollegiet finner det synnerligen angeläget, att Engström erhåller
de betingelser för vetenskapligt arbete inom sitt forskningsområde, som
motsvaras av hans stora och sällsynta forskningskapacitet. För den skull
bör en personlig professur inrättas åt honom. Härigenom skulle också enligt
kollegiets uppfattning hans fortsatta vetenskapliga arbete inom vårt
land säkerställas. Därest en personlig professur inrättas för Engström
torde också enligt kollegiets mening till hans förfogande böra ställas dels
två för närvarande till institutionen för experimentell histologi knutna laboratoriebiträden
i lönegraden Ce 11, dels ock det nu till nyssnämnda institution
utgående materielanslaget å 11 000 kronor.
Kanslern finner det styrkt, att Engström dokumenterat sig som en i hög
grad mångsidig och begåvad forskare, och ansluter sig därför helt till lärar
-
49
Kwngl. Maj:ts ''proposition nr 137.
kollegiets förslag. Den för Engström avsedda professuren torde trots dess
huvudsakliga karaktär av forskningsprofessur enligt kanslerns mening böra
förknippas med viss undervisningsskyldighet.
Överförande från institutionen för experimentell
histologi till histologiska institutionen av
en befattning som förste assistent och en befattning
som tredje amanuens. I samband med tillkomsten från
och med budgetåret 1947/48 av den personliga professuren i experimentell
histologi för dåvarande prosektorn A. H. Holmgren inrättades vid institutionen
för experimentell fysiologi en befattning som förste assistent. Institutionens
arbetskrafter utökades dessutom från och med budgetåret
1949/50 med en tredje amanuens. Holmgren har numera avlidit.
Lärarkollegiet har nu hemställt, att ifrågavarande befattningar från och
med nästa budgetår måtte tillgodoföras den histologiska institutionen. Såsom
motivering härför har anförts följande.
I Holmgrens tjänsteåligganden ingick bland annat att i samband med
kurserna i histologi meddela undervisning i form av föreläsningar, demonstrationer
och examinatorier under 40 timmar varje läsår. I och med hans
frånfälle har behov uppstått av en kvalificerad underordnad lärarkraft,
som kan övertaga denna undervisningsskyldighet.
Vid vardera av de histologiska institutionerna i Uppsala och Lund finnas
två tredje amanuensbefattningar. I likhet med den histologiska institutionen
vid institutet finnas vid motsvarande institution i Lund två förste
amanuenser, medan endast en dylik befattningshavare är anställd vid histologiska
institutionen i Uppsala. Då antalet studerande vid institutet är
väsentligt större än antalet studerande såväl i Uppsala som i Lund föreligger
givetvis ett större behov av biträden vid undervisningen. Trots detta
har den histologiska institutionen i Lund i fråga om amanuenstjänster hittills
varit bättre rustad än motsvarande institution vid institutet.
Kanslern har intet att erinra mot lärarkollegiets förslag.
Kursanslag. Lärarkollegiet har för nästa budgetår hemställt om ett
särskilt kursanslag av 60 000 kronor och till stöd härför framhållit i huvudsak
följande.
Ur institutets docentstipendiefond kan enligt gällande bestämmelser för
undervisningens behov eller för uppmuntrande av vetenskaplig forskning
understöd tilldelas antingen docent, som icke uppbär docentstipendium,
eller annan yngre vetenskapsidkare. Genom rätten att för nämnda ändamål
taga i anspråk uppkomna besparingar å anslaget till docentstipendier
har kollegiet kunnat utan större tidsutdräkt tillgodose uppkommande behov
av undervisning i olika ämnen. Härigenom ha förutsättningar skapats
för en smidig anpassning av undervisningen efter stundens krav. Icke minst
ha fördelar på detta sätt kunnat beredas de studerande, då möjlighet förelegat
att anordna extra kurser till undvikande av svårare köbildning vid
tillträdet till de kliniska kurserna i vissa ämnen. Sålunda har under det
senast tilliindagångna budgetåret ur docentstipendiefonden anvisats tillhopa
48 150 kronor för dylika ändamål. Härigenom har undervisningen i
4 — Bihang till riksdagens ''protokoll 1052. 1 sand. Nr 137.
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 137.
bland annat pediatrisk patologi, psykiatri, patologisk anatomi, barnkirurgi,
barnpsykologi och barnpsykopatologi i önskvärd utsträckning kunnat upprätthållas.
Behållningen i docentstipendiefonden har emellertid under
senare år kraftigt minskat och är för närvarande obetydlig. Anledningen
härtill är, att docentstipendierna numera icke stå obesatta under längre
tid till följd av dels det ökade antalet vetenskapligt arbetande docenter vid
institutet, dels ock ett snabbare tillsättningsförfarande av stipendierna än
tidigare. De sålunda inträdda förhållandena medföra givetvis såväl en försämring
av undervisningen vid institutet som en förlängning av studietiden
för de studerande. För att motverka detta har kollegiet nu sett sig nödsakat
att begära ett särskilt kursanslag. Vid uppskattningen härav ha
10 000 kronor ansetts böra reserveras för oförutsedda utgifter. För den händelse
av kollegiet redan äskade arvodesmedel till lärarbefattningar i nyssnämnda
ämnen skulle ställas till förfogande för nästa budgetår torde det
beräknade kursanslaget böra i motsvarande män minskas.
Kanslern anser i likhet med lärarkollegiet ett särskilt kursanslag erforderligt
för nästa budgetår. Därest de av honom förordade lärarbefattningarna
i psykiatri respektive patologisk anatomi få inrättas, torde dock
enligt hans mening ett belopp av 30 000 kronor vara till fyllest för ändamålet
i fråga.
«
Delposten till vikariatse r sättningar och anslagsposten
till särskilda löneförmåner till ickeordinarie
tjänstemän. Den i fråga om förstnämnda post förordade
nedskärningen motiveras med anslagsbelastningen under tidigare
budgetår, medan förslaget om minskning av posten till särskilda löneförmåner
till icke-ordinarie tjänstemän främst betingas av den förändrade ställning
i lönehänseende, som numera tillkommer den underordnade läkarpersonalen
vid institutets pediatriska kliniker.
Ombildning av kamrerart jänsten (C a 2 7) till
tjänst som högskoleintendent (Ca 3 0). Lärarkollegiet
har under erinran om tidigare förebragt motivering i ämnet återupprepat
sin under en följd av år gjorda framställning om uppflyttning av kamrerartjänsten
till lönegraden Ca 30. I fråga om skälen härför inhämtas av tillgängliga
handlingar följande.
Kamreraren har icke erhållit någon kompensation för den till kvantitet
och ansvar väsentligt ökade arbetsbörda, som kommit att åvila honom i
och med institutets utflyttning till Norrbacka och institutionernas i samband
därmed verkställda upprustning. Vid tandläkarhögskolan i Stockholm
har från och med budgetåret 1947/48 inrättats en intendentstjänst
i lönegraden Ca 27, oaktat till nyssnämnda högskola anvisade statsanslag
väsentligt understiga hälften av till institutet utgående anslag samt därstädes
motsvarighet nästan helt saknas till vid institutet förekommande
fondförvaltning och redovisning av övriga till institutets förfogande ställda
enskilda medel. I samband med den från och med budgetåret 1946/47
genomförda upprustningen av tekniska högskolan i Stockholm, inrättades
51
Kungl. Maj:ts proposition nr 137.
också vid denna högskola en intendentstjänst. Detta skedde sålunda utan
avvaktan på närmare erfarenheter av arbetsuppgifterna å tjänsten efter
omorganisationen. En förbättring av kamrerarens löneställning är enligt
kollegiets mening synnerligen motiverad och bör därför äntligen komma
till stånd. Kollegiet utgår härvid ifrån, att nuvarande kamreraren M.
Thomsson kommer att utan tjänstens ledigförklarande utnämnas till innehavare
av högskoleintendentstjänsten.
Kanslern biträder lärarkollegiets förslag samt tillägger — under hänvisning
till vad dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet vid anmälan
förra året av motsvarande spörsmål anfört (se 1951 års statsverksproposition,
bilagan åttonde huvudtiteln, s. 84) — att frågan omedelbart torde
böra bringas till en lösning.
V alctmästarpersonal. Vid institutets kansli finnes för närvarande
upptagen en vaktmästare på övergångsstat i lönegraden Ca 11. Därjämte
finnes en tjänst som expeditionsvakt i Ca 9, vilken tjänst emellertid
skall hållas obesatt, så länge den å övergångsstat uppförde vaktmästaren
kvarstår i tjänst. Å kansliet och kamrerarexpeditionen tjänstgör dessutom
för närvarande ett vaktmästarbiträde i Cg 3. Sistnämnda tjänst tillkom
budgetåret 1946/47 i samband med institutets utflyttning till Norrbacka
och motiverades med att den ordinarie vaktmästaren på grund av de
ökade avstånden till banker och andra institutioner, som han i tjänsten
måste besöka, hade svårt att medhinna sina löpande arbetsuppgifter.
Lärarkollegiet har nu anmält, att innehavaren av förenämnda å övergångsstat
förda vaktmästartjänst i Ca 11 komme att avgå med pension
den 1 maj 1952. En blivande efterträdare kan då icke erbjudas förmånligare
löneställning än den, som expeditionsvakttjänsten i Ca 9 medför. Vid
sådant förhållande torde enligt kollegiets mening en för de med tjänsten
förenade göromålen kvalificerad kraft icke kunna påräknas. I fråga om
tjänsten som vaktmästarbiträde har kollegiet framhållit, att de gångna
årens erfarenheter ådagalagt, att den ordinarie vaktmästaren icke torde
förmå att utan biträdeshjälp på ett tillfredsställande sätt fullgöra honom
åliggande göromål. Det har emellertid visat sig omöjligt att för de medel,
vilka stå till buds för avlönande av vaktmästarbiträdet, förvärva duglig
arbetskraft, som kvarstannar i tjänsten. Denna har därför alltsedan
februari 1947 växlat innehavare fem gånger. Med hänsyn till vad sålunda
anförts har kollegiet funnit det angeläget, att expeditionsvakttjänsten vid
indragningen av den å övergångsstat förda vaktmästartjänsten utbyttes
mot en förste expeditionsvakttjänst i Ca 11 och vaktmästarbiträdestjänsten
mot en expeditionsvakttjänst i Ce 9.
Kanslern anser sig endast så till vida böra biträda kollegiets förslag, som
han tillstyrker, att expeditionsvakttjänsten uppflyttas från lönegraden Ca 9
till Ca 10.
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 137.
Ökad medelsanvisning till löneklassuppflyttningar
och vikariatsersättningar åt under avdelning
II i a v 1 ö n i n g s s t a t e n avsedd icke-ordinarie
personal. Lärarkollegiet har uppskattat den i detta sammanhang erforderliga
medelsökningen till sammanlagt 37 080 kronor, varav 7 080 kronor
för det förstnämnda och 30 000 kronor för det sistnämnda ändamålet.
Kanslern har ansett ett ökat medelsbehov av tillhopa allenast 20 000 kronor
föreligga.
Anslagsposten till rörligt tillägg. Den härvidlag
föreslagna uppräkningen betingas av 1951 års riksdags beslut rörande höjning
av grundlöner enligt statens löneplansförordning.
Höjning av ett antal arvoden åt biträdande
lärare m. fl. Lärarkollegiets härvidlag framlagda förslag, som innebär
en sammanlagd kostnadsökning av 37 150 kronor, avser en uppräkning av
vissa nu till olika lärare utgående arvoden med de belopp, efterföljande
sammanställning utvisar.
ökning
1. Lärare vid propedeutiska kurser i de viktigaste kliniska undersökningsmetoderna
(nu 11 400) .......................... 1 600
2. Lärare vid propedeutiska kurser i allmän kirurgi och i allmän
sjukvårdsteknik (nu 2 700) .............................. 900
3. Biträdande lärare i medicin (nu 9 600) .................... 12 000
4. Lärare vid en extra kurs i neurologi (nu 1 000) ............ 1 500
5. Biträdande lärare i kirurgi (nu 9 600)...................... 12 000
6. Biträdande lärare i öron-, näs- och halssjukdomar (nu 5 400). . 1 800
7. Lärare vid kurser i lungtuberkulosens igenkännande (nu 3 000) 750
8. Lärare vid 2 kurser i ögonspeglingskonst (nu 1 600) ........ 900
9. Prosektor vid serafimerlasarettet, för undervisning i patologi
(nu 3 000) ............................................. 2 000
10. Överläkaren vid gynekologiska avdelningen av Konung
Gustaf V:s jubileumsklinik å karolinska sjukhuset, för undervisning
i livmoderkräftans diagnostik och terapi (nu 2 500) . . 2 500
11. Lärare vid kurser i den normala förlossningens förlopp m. m.
(nu 3 600) ............................................ 1 200
Summa kronor 37 150
Till stöd för sitt förslag anför lärarkollegiet i huvudsak följande.
Avvägningen av de arvoden, varom här är fråga, har icke skett efter enhetliga
principer. Senare tillkomna arvoden ha sålunda regelmässigt avvägts
på grundval av en högre ersättning per undervisningstimme än tidigare
fastställda arvoden. Då en dylik anordning icke kan betraktas som
annat än otillfredsställande och ledande till uppenbara orättvisor torde en
uppflyttning av de eftersatta arvodena till en med de övriga jämförbar
ställning böra komma till stånd. Vid sin beräkning av de förordade arvodeshöjningarna
har kollegiet utgått från den ersättning, som regelmässigt
plägar utgå till lärare vid undervisning, som bekostas med medel ur docent
-
53
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.
stipendiefonden eller 50 kronor per undervisningstimme. Därest en uppräkning
av detta slag med hänsyn till rådande förhållanden ej anses genomförbar,
torde ifrågavarande arvoden åtminstone böra undergå den höjning,
som betingas av det förändrade penningvärdet.
Hos Kungl. Maj:t har vidare docentföreningen vid karolinska institutet
gjort framställning om höjning av de i nyssnämnda sammanställning under
punkterna 1—5 och 7 angivna arvodesbeloppen.
Arvode åt professorn Bergstrand för uppehållande
av re k tor a te t. Jämlikt gällande bestämmelser i institutets
stadgar väljes institutets rektor av lärarkollegiet för en tid av tre år. Valbar
till rektor är varje professor, som då ämbetet skall tillträdas i minst tre år
innehaft professur vid institutet. Institutets nuvarande rektor, professorn
i allmän patologi och patologisk anatomi Hilding Bergstrand, som — född
den 12 januari 1886 — varit skyldig att avgå med pension med utgången
av januari 1951, har genom särskilda nådiga beslut, senast den 6 april 1951,
medgivits att kvarstå i tjänst intill utgången av juni 1952. Bergstrand är
sålunda skyldig att med utgången av sistnämnda månad frånträda såväl
professuren som rektoratet.
Lärarkollegiet har nu hemställt, att Bergstrand måtte dels medgivas rätt
att kvarstå som institutets rektor tills vidare intill utgången av juni 1953,
dels förordnas till ledamot av lärarkollegiet för tiden den 1 juli 1952—den
30 juni 1953, dels ock för sitt uppdrag som rektor under nyssnämnda tid
— utöver det under arvodesposten i del II av avlöningsstaten upptagna
honorariet till rektor å 2 700 kronor — tillerkännas ersättning med belopp,
motsvarande skillnaden mellan hans nuvarande lön och honom tillkommande
tjänstepension eller 7 750 kronor. Såsom motivering härför har anförts
i huvudsak följande.
Ett flertal problem av för institutet vitalt intresse komma under de närmaste
åren att påkalla ett ställningstagande från kollegiets sida. Sålunda
väntas 1948 års läkarutbildningskommitté inom en snar framtid framlägga
sitt förslag rörande den framtida utformningen av den medicinska utbildningen.
Nyligen framlagt förslag till dispositionsplan för utbyggande av
karolinska sjukhuset har icke till alla delar vunnit statsmakternas gillande,
och förslaget torde därför bli föremål för omprövning i vissa stycken. Planering
pågår av det beslutade utbyggandet av Sabbatsbergs sjukhus, vilket
sjukhus är avsett att ersätta serafimerlasarettet som undervisningssjukhus.
Aven frågan om anordnande av utbildningsplatser å jämväl andra Stockholms
stad tillhöriga sjukhus än Sabbatsbergs sjukhus torde bli föremål
för prövning inom en icke alltför avlägsen framtid. I sin egenskap av rektor
har Bergstrand haft tillfälle att intimt följa nämnda frågor. Hans härigenom
vunna särskilda insikt torde böra tillgodoföras kollegiet under
ytterligare ett par år, inom vilken tidrymd ifrågavarande spörsmål kunna
beräknas ha kommit avsevärt närmare sin lösning. Genom en dylik anord
-
54
Kwngl. Maj ds ''proposition nr 137.
ning undvikes också, att en aktiv professor tvingas att lämna sina undervisnings-
och forskningsuppgifter för att ställa sig till förfogande som
rektor.
Kanslern har ansett sig icke böra framlägga något förslag i den av kollegiet
angivna riktningen utan inskränkt sig till att hänskjuta frågan till
Kungl. Maj:t. Kanslern har därvid uttalat följande.
Den av lärarkollegiet ifrågasatta anordningen — vilken så vitt för mig
är bekant icke tidigare förekommit — skulle innebära en väsentlig avvikelse
från gällande bestämmelser om val av rektor vid universitet och högskolor.
Även om det i detta speciella fall synes föreligga vissa skäl för medgivande
av en dylik avvikelse, skulle ett sådant ställningstagande likväl
kunna medföra måhända vittgående konsekvenser av mindre önskvärd art.
I detta sammanhang torde jag vidare få anmäla, att kanslern, efter framställning
från lärarkollegiet, på anförda skäl hemställt, att medel för avlönande
under tiden den 1 januari—den 30 juni 1952 av en extra eldare
vid institutets kemiska institution måtte tilldelas kollegiet samt att en
eldartjänst i lönegraden Ce 9 måtte från och med nästa budgetår inrättas
vid samma institution. Med anledning härav har Kungl. Maj:t genom beslut
den 15 februari 1952 för tillgodoseende under tiden den 1 mars—den
30 juni 1952 av det förstnämnda ändamålet ställt ett belopp av 2 112 kronor
till kollegiets förfogande.
Departementschefen. Vid anmälan i det föregående av motsvarande anslagsfråga
för universitetet i Uppsala har jag i korthet redogjort för den i
propositionen 1952: 12 förordade löne- och pensionsregleringen för professorer
m. fl. akademiska lärare och berört vissa konsekvenser av löneregleringen
för bland annat karolinska institutet. Under åberopande av vad jag
därvid anfört föreslår jag nu, att Kungl. Maj:t utverkar bemyndigande av
riksdagen att fastställa personalförteckning för institutet. Denna personalförteckning
bör jämväl ersätta den nu gällande personalförteckningen för
vissa tjänstemän vid karolinska mediko-kirurgiska institutet och dess institutioner
m. m.
Förutom av löneregleringen och vad därmed sammanhänger föranledes
ett ökat medelsbehov under nu förevarande anslag för nästa budgetår dels
av den från och med den 1 januari 1951 genomförda arvodesregleringen för
vissa biträdande lärare, assistenter och amanuenser m. fl. befattningshavare
vid institutet, dels av den från och med samma tidpunkt företagna
höjningen av det rörliga tillägget till 32 (33) procent, dels ock av uppflyttning
i löneklass av vissa befattningshavare vid institutet.
De förslag om förstärkning av personalorganisationen, som nu framförts,
kan jag endast i begränsad omfattning tillstyrka.
Vid karolinska institutet inrättades från och med budgetåret 1947/48 eu
personlig professur i experimentell histologi för dåvarande prosektorn A. H.
55
Kuncjl. Maj:ts ''proposition nr 137.
Holmgren. Sedan Holmgren numera avlidit, bör denna professur avföras
från högskolans stat. Till professuren äro knutna en befattning som förste
assistent och en som tredje amanuens. Dessa två befattningar böra i enlighet
med föreliggande förslag överföras till histologiska institutionen.
I likhet med kanslern finner jag det styrkt, att docenten A. V. Engström
dokumenterat sig som en i hög grad mångsidig och begåvad forskare. Även
jag finner det angeläget, att Engström erhåller de betingelser för vetenskapligt
arbete inom sitt forskningsområde, som motsvaras av hans stora och
sällsynta forskningskapacitet. Jag ansluter mig därför till lärarkollegiets
av kanslern tillstyrkta förslag om inrättande för Engström av en personlig
professur i fysikalisk cellforskning. Professuren bör i avlönings- och pensionshänseende
vara likställd med professurer i allmänhet vid institutet och
förenad med den undervisnings- och examinationsskyldighet, som kanslern
bestämmer. Professuren bör ha huvudsaklig karaktär av forskningsprofessur.
Till Engströms förfogande torde, såsom i ärendet föreslagits, böra ställas
två nu vid institutionen för experimentell histologi placerade laboratoriebiträden
i Ce 11 och de för nyssnämnda institution avsedda anslagsmedlen
till materiel m. m.
Förslaget om överflyttande från fångvårdens till institutets stat av professuren
i rättspsykiatri och samtidigt därmed indragning av det nuvarande
å institutets stat uppförda arvodet å 3 500 kronor i nämnda ämne är jag
icke beredd att nu tillstyrka. Jag erinrar om att professurens innehavare
tillika är överläkare i Ca 32 vid centralfängelset å Långholmens sinnessjukavdelning.
Innan slutlig ställning tages till den väckta frågan, bör utredning
förebringas om följderna av en dylik åtgärd för sinnessjukvården å
Långholmen.
Med hänsyn till föreliggande särskilda omständigheter vill jag icke motsätta
mig lärarkollegiets förslag, att professorn Bergstrand medgives rätt
att efter avgången från sin professur kvarstå som institutets rektor med
rätt för honom att därvid åtnjuta — förutom honorariet till rektor å 2 700
kronor — ersättning med belopp, motsvarande skillnaden mellan hans avlöningsförmåner
som professor vid utgången av juni 1952 och honom tillkommande
tjänstepension.
Under hänvisning till vad lärarkollegiet anfört, förordar jag, att ett särskilt
kursanslag uppföres å institutets stat. Jag föreslår, att detsamma
för nästa budgetår bestämmes till 40 000 kronor. Härvid förutsätter jag,
att vid utgången av innevarande budgetår eventuellt förefintlig behållning
å docentstipendiefonden indrages till statsverket.
Med anledning av föreliggande framställningar om höjning av vissa arvoden
till biträdande lärare m. fl. beräknar jag en ökning av anslagsmedlen
till lärare vid propedeutiska kurser i de viktigaste kliniska undersökningsmetoderna
med 1 600 kronor till 13 000 kronor, till lärare vid propedeutiska
kurser i allmän kirurgi och i allmän sjukvårdsteknik med 500 kronor till
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 137.
3 200 kronor, till biträdande lärare i medicin med 3 600 kronor till 13 200
kronor, till biträdande lärare i kirurgi med 3 600 kronor till 13 200 kronor,
till lärare vid en extra kurs i neurologi med 200 kronor till 1 200 kronor,
till lärare vid kursen i lungtuberkulosens igenkännande med 600 kronor till
3 600 kronor, till lärare vid 2 kurser i ögonspeglingskonst med 300 kronor
till 1 900 kronor, till prosektor vid serafimerlasarettet för undervisning i
patologi med 600 kronor till 3 600 kronor, för undervisning i livmoderkräftans
diagnostik och terapi med 500 kronor till 3 000 kronor och till lärare
vid kurser i den normala förlossningens förlopp in. m. med 600 kronor till
4 200 kronor. Det nu till laboratorn i klinisk bakteriologi utgående arvodet
å 1 000 kronor för undervisning i kliniska laboratoriemetoder bortfaller
i samband med att laboratorn uppflyttas i högre lönegrad enligt i propositionen
1952: 12 framlagt förslag.
Det ånyo framförda förslaget om ombildning av kamrerartjänsten i
Ca 27 till tjänst som högskoleintendent i Ca 30 anser jag mig nu böra på
så sätt tillstyrka, att jag föreslår, att kamrerartjänsten uppflyttas till Ca 29
under tjänstebenämningen intendent.
Till arbetshjälp vid institutionen för virusforskning utgår nu från anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie personal ett belopp av 3 000
kronor. Förslag har nu ånyo framlagts om inrättande av en kanslibiträdestjänst
i Ce 11 vid denna institution. Då jag blivit övertygad om nödvändigheten
av denna tjänst, tillstyrker jag förslaget. Härvid bör nyssnämnda
belopp indragas.
Med anledning av förslaget om inrättande av en tjänst som eldare i
Ce 9 vid institutets kemiska institution förordar jag, att medel beräknas
för en eldare i Cg 10.
Den i personalförteckningen å övergångsstat uppförda tjänsten som
vaktmästare bör avföras från nämnda förteckning. Förslaget om uppflyttning
av tjänsten som expeditions vakt i Ca 9 till högre lönegrad torde icke
nu böra bli föremål för bedömande. För avlönande av ett vaktmästarbiträde
vid kansliet och kamrerarexpeditionen böra medel beräknas efter
lönegrad Cg 4 mot nu Cg 3.
Utöver vad jag sålunda förordat är jag icke beredd att nu tillstyrka
någon personalförstärkning.
Jag beräknar hela avlöningsanslaget till 3 397 000 kronor med den fördelning
på olika poster, som framgår av efterföljande hemställan. Under anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, har jag därvid beräknat medel för de utgifter, som nu bestridas från
den i gällande avlöningsstat uppförda anslagsposten till särskilda löneförmåner
till icke-ordinarie tjänstemän. Under rubriken Särskilda uppbördsmedel
har jag upptagit dels ett belopp av 3 500 kronor, motsvarande den
lön, som professorn i nervsjukdomar nu uppbär från Malmstenska dona
-
57
Kwngl. Maj:ts proposition nr 137.
tionsfonden, dels ock ett belopp av 10 000 kronor, motsvarande den lön
och de tjänstgöringspenningar, som professorn i ortopedi uppbär från
Ekmanska donationsfonden. Med hänsyn till löneregleringen för professorer
m. fl. befattningshavare vid institutet vidlådas anslagsberäkningarna
av en viss osäkerhet.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med
vad jag i det föregående anfört fastställa personalförteckning
för karolinska mediko-kirurgiska institutet, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1952/53;
b) godkänna följande avlöningsstat för karolinska mediko-kirurgiska
institutet, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1952/53:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 1 215 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 675 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 880 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis................. 640 500
Summa kronor 3 410 500
Särskilda uppbördsmedel:
1. Bidrag från Malmstenska donationsfonden. . 3 500
2. Bidrag från Ekmanska donationsfonden .... 10 000
Summa kronor 13 500
Nettoutgift kronor 3 397 000;
c) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
3 397 000 kronor.
58
Kungl. Maj:ts -proposition nr 137.
8. Bidrag till Stockholms högskola.
1949/50 ..................
1950/51 ..................
1951/52 (statsliggaren s. 522)
1952/53 (förslag) ..........
Anslag
1 572 500
2 028 600
2 607 300
3 936 000
Nettoutgift
1 572 500
1 903 369
Enligt det av 1948 års riksdag godkända avtalet mellan staten, Stockholms
stad och högskolan rörande högskolans finansiering, vilket trätt i
kraft den 1 juli 1949, skall av högskolans styrelse upprättat förslag till stat
för högskolan ingivas dels till Kungl. Maj:t och dels till stadsfullmäktige,
som över förslaget avgiva yttrande till Kungl. Maj:t. Stat för högskolan
fastställes av Kungl. Maj:t. Till bestridande av den utgiftssumma, som
enligt den fastställda staten icke täckes av högskolans egna medel — (anslagssumman)
— skola staten och staden bidraga enligt vissa i avtalet angivna
grunder. Enligt den för högskolan för innevarande budgetår fastställda
huvudstaten uppgår Stockholms stads bidrag till 869 100 kronor,
och statens bidrag, som redan nämnts, till 2 607 300 kronor.
I skrivelse den 7 juni 1951 har styrelsen för Stockholms högskola — på
grundval av förslag i ämnet från högskolans lärarråd — framlagt förslag
till stat för högskolan för budgetåret 1952/53, utmynnande i förslag om
statsbidrag med 4 864 400 kronor och bidrag från Stockholms stad med
1 200 000 kronor. Förslaget innebär alltså en höjning av statens bidrag
med 2 257 100 kronor och av stadens bidrag med 330 900 kronor.
Styrelsen erinrar inledningsvis om att den i sitt statförslag för budgetåret
1951/52 underströk, att en genomgripande upprustning och utveckling
av högskolan vore ofrånkomlig, om högskolan skulle kunna effektivt fylla
sina uppgifter i forskningens och undervisningens tjänst. Styrelsen konstaterar
emellertid, att resultatet av statsmakternas behandling av högskolans
anslagsäskanden för budgetåret 1951/52 blivit, att de framlagda förslagen
så gott som helt lämnats utan avseende.
De många och stora brister i fråga om högskolans såväl materiella som
personella utrustning, som styrelsen redan tidigare framhållit, komma alltså,
anför styrelsen vidare, att bestå och i vissa fall till och med förvärras
under budgetåret 1951/52. Den ökade tillströmningen av studerande till
högskolan skapar allt större problem med hänsyn både till den överbelastning,
som den medför i fråga om lärarpersonalens arbetsbörda, och till de
svårigheter, som uppstå att få lokalutrymmen och undervisningsmateriel
att räcka till. Det säger sig självt, att dessa förhållanden även måste inverka
mycket menligt på forskningsarbetet vid högskolan.
Styrelsen anser det som sin plikt att framhålla, att en underlåtenhet att
inom en snar framtid vidtaga kraftiga åtgärder för en upprustning av högskolan
måste få mycket allvarliga återverkningar på det arbete, som be
-
59
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 1S7.
drives vid denna. Högskolans befattningshavare i alla grader och på alla
områden ha, framhåller styrelsen, sökt att genom intensivt arbete bemästra
de svårigheter, som förelegat. Det är emellertid ofrånkomligt, att det i
längden ej går att på detta sätt neutralisera bristerna i högskolans utrustning.
Det blir därför, om intet göres, i längden omöjligt att uppehålla undervisningen
och forskningen vid högskolan på en kvalitativt tillfredsställande
nivå. Det synes styrelsen icke vara erforderligt att närmare utveckla,
vad detta skulle betyda exempelvis för lärarutbildningen, som till avsevärd
del sker vid högskolan.
Hur allvarligt läget är för högskolan framgår tydligt, anför styrelsen
vidare, av en jämförelse med förhållandena vid statsuniversiteten. Man
finner vid en sådan jämförelse exempelvis, att inom flera ämnen av stor
betydelse ur undervisningssynpunkt den personal, som vid högskolan står
till förfogande, högst väsentligt understiger och i vissa fall ej ens uppgår
till hälften av den, som finnes vid vartdera universitetet, och detta oaktat
antalet studerande i vissa av dessa ämnen till och med är högre än vid
universiteten.
Efter att ha framlagt tabellariska jämförelser med förhållandena vid
statsuniversiteten, utvisande en avsevärt större arbetsbörda vid högskolan
i vissa ämnen, framhåller styrelsen, att situationen vore densamma även
i fråga om de materiella resurserna. Om man därjämte toge i betraktande
att önskemål förelåge om en ytterligare omfattande upprustning av statsuniversiteten,
framstode högskolans prekära läge och behovet av snabba
åtgärder för att avhjälpa detta i än klarare dager.
Styrelsen har erinrat om dessa förhållanden för att ge den riktiga bakgrunden
till de av styrelsen nu framlagda anslagsäskandena för högskolan.
Stockholms stadsfullmäktige ha enligt beslut den 15 oktober 1951 tillstyrkt
det framlagda statförslaget med iakttagande av vissa i stadskollegiets
utlåtande nr 317 för år 1951 föreslagna reduceringar.
Universitetskanslern har den 27 november 1951 avgivit utlåtande över
styrelsens i skrivelse den 7 juni 1951 framlagda förslag till stat för högskolan
för budgetåret 1952/53. Kanslern har därvid överlämnat dels en sistnämnda
dag dagtecknad framställning från högskolans styrelse om anvisande
av ett särskilt från högskolans stat fristående anslag till en till högskolan
anknuten central statistisk institution, dels ock en den 16 oktober
1951 dagtecknad skrivelse från styrelsen med anledning av den ökade tillströmning
av studerande vid högskolan, som ägt rum från och med höstterminen
1951.
I fråga om anslagsbehovet för högskolan har kanslern därvid framhållit
följande allmänna synpunkter.
En betydande upprustning av Stockholms högskolas saväl personella
som materiella utrustning är oavvisligen av nöden, därest högskolan skall
kunna fylla sina uppgifter i undervisningens och forskningens tjänst. På
60
Kungl. Maj ds ''proposition nr 137.
ett flertal punkter föreligga för närvarande mycket stora och allvarliga
brister. Läget har ytterligare skärpts därigenom att tillströmningen av studerande
till högskolan från och med höstterminen 1951 avsevärt ökat till
följd bland annat av det av 1951 års riksdag fattade beslutet om terminsavgifternas
nedbringande. Enligt till mig lämnade uppgifter från högskolan
kommer antalet nyinskrivna studerande per den 30 november 1951 i förhållande
till vid samma tidpunkt 1950 att ställa sig på sätt framgår av
nedanstående tablå:
Matematisk-
Stats- och
Humanis-
naturveten-
Summa
skapliga av- delningen
skapliga av- delningen
tiska av- delningen
1950 ...............
... 134
160
408
702
1951...............
. . . . 165
1741)
611
950
Procentuell ökning. . . .
. . . . 23,t
8,8
49,8
35,3
Genom den ökade tillströmningen av studerande har högskolans möjligheter
att med nuvarande resurser tillgodose de krav, som ställas på högskolan,
starkt försämrats. Högskolan lider avsevärd brist på docentstipendiater,
biträdande lärarkrafter och biträdespersonal för olika uppgifter. Antalet
docentstipendier utgör sålunda nu 21, medan motsvarande antal — frånsett
de teologiska och medicinska fakulteterna — utgör i Uppsala 64 och i
Lund 61. Det synes mig särskilt angeläget, att högskolan på detta område
erhåller en väsentlig förstärkning. Högskolan bör också nu förses med ett
ökat antal biträdande lärare, assistenter, amanuenser m. fl. hjälpkrafter
för att i någon mån komma ur det nödläge vari högskolan befinner sig.
En förstärkning av högskolans materiella resurser framstår också som ett
oavvisligt krav, varjämte de aktuella byggnadsfrågoma snarast måste
bringas till sin lösning.
I det följande kommer jag i anslutning till de gjorda äskandena att framställa
förslag till en betydande upprustning av högskolan. Ehuru vad av
lärarrådet och styrelsen i olika avseenden hemställts i och för sig synes
mig välgrundat har jag likväl ansett att med tillgodoseende av en del av
de nu redovisade behoven torde kunna något anstå. Jag vill emellertid
samtidigt understryka nödvändigheten av att högskolan under de närmast
kommande budgetåren erhåller en successiv och planmässig upprustning i
syfte att sätta högskolan i stånd att fullgöra sina viktiga uppgifter.
I underdånig skrivelse den 18 oktober 1951 har vidare Stockholms högskolas
studentkår framlagt studentkårens synpunkter på frågan om anslag
till högskolan för nästa budgetår och därvid anfört bland annat följande.
Den katastrofala bristen på lärar- och handledningspersonal gör, att en
för förståelsen av väsentliga och elementära kursmoment ofrånkomlig undervisning
många gånger ej kan anordnas. I den matematisk-naturvetenskapliga
fakulteten måste laborationskurser avhållas med otillräcklig handledning,
i höst i ett fall till och med utan ledning alls. Någon dubblering
av laborationskurserna kan överhuvudtaget icke förekomma, trots att
väntetiden för de studerande härigenom skulle kunna undvikas och en avsevärd
förkortning av studietiden skulle kunna åstadkommas. Den under
-
‘) Dessutom 29 distriktsåklagare (1950 40 st.).
61
Kungl. Maj.-ta proposition nr 137.
visning som för närvarande kan erbjudas blir många gånger helt ineffektiv
pa grund av det stora elevantalet. Sålunda är det inom den humanistiska
fakulteten innevarande hösttermin icke ovanligt med proseminariegrupper,
där deltagarantalet ligger mellan 70 och 100. Studentkåren vill här erinra
om vad 1945 års universitetsberedning i sitt betänkande V (SOU 1949: 54)
anfört om denna undervisningsform: »Ett tillfredsställande utbyte av seminarieövningarna
torde emellertid endast kunna åstadkommas, därest deltagarantalet
är begränsat. I allmänhet torde ett deltagarantal av 15 böra
vara maximum.»
_ Icke mindre kännbar än personalbristen är bristen på tillräckliga anslag
till undervisnings- och forskningsmateriel, bibliotek och exkursioner. Laborationsmateriel
av det slag som är nödvändigt för modem naturvetenskaplig
undervisning saknas i stor utsträckning; existerande materiel är i allmänhet
hopplöst föråldrad eller ofullständig. Studiesamlingarna kunna på
grund av otillräckliga medelstillgångar ej hållas i det skick som önskvärt
vore. Inom den humanistiska fakulteten saknas helt sådana tekniska hjälpmedel,
som numera förekommer vid varje läroverk, t. ex. grammofon för
undervisning i moderna språk. Kurslitteratursamlingar finnas endast undantagsvis
i tillfredsställande omfattning. De studerande åsamkas vidare
dryga kostnader för utskrivning av seminarieuppsatser, emedan skrivhjälp
icke finnes.
För flertalet ämnen inom framför allt matematisk-naturvetenskapliga
fakulteten är också lokalbehovet det största problemet. Lokalerna utmärkas
genomgående av en enastående oändamålsenlighet och hälsovådlighet
och på flera institutioner kunna lokalförhållandena utan vidare betecknas
som skandalösa. Sjukdomsfall bland forskare och studerande på grund av
exempelvis otillfredsställande ventilationsförhållanden ha inträffat. Bristen
på tillräckliga utrymmen i förening med personalbrist medför vidare, att
hårda inträdesspärrar måst upprättas i de viktigaste naturvetenskapliga
ämnena.
I särskild skrivelse den 7 maj 1951 har högskolans styrelse hemställt, att
högskolan måtte från och med budgetåret 1952/53 tilldelas fyra forskarstipendier.
Kanslern har den 5 oktober 1951 föreslagit, att medel för nästa budgetår
anvisas till inrättande av två forskarstipendier vid högskolan.
Jag övergår nu till att lämna en närmare redogörelse för statförslaget.
Huvudstatens utgiftssida.
1. Avlöningar.
Denna utgiftspost är nu uppförd med förslagsvis 2 344 000 kronor och
disponeras på sätt framgår av s. 523 f. i statsliggaren.
11ögskolans styrelse föreslår, att denna utgiftspost för nästa budgetår
höjcs med 1 270 700 kronor. Av höjningen hänföra sig närmare 500 000
kronor till automatiska utgiftsökningar. Ett bifall till vad kanslern föreslagit
skulle vid oförändrade löneförhållanden påkalla eu. höjning av utgifts
-
62
Kungl. Maj:ts proposition nr 137.
posten med 991 100 kronor, varav närmare 500 000 kronor avse ökningar
av automatisk natur.
Nya pr ofes surer. Högskolan har begärt inrättande av fyra nya
professurer i följande ämnen: 1) sociologi, 2) psykologi, 3) geografi, särskilt
kulturgeografi med ekonomisk geografi samt 4) nordiska språk, särskilt
svenska språket.
Kanslern tillstyrker, att förstnämnda tre professurer inrättas från och
med nästa budgetår, men anser, att med upprättandet av professuren i
nordiska språk, särskilt svenska språket, kan anstå till budgetåret 1953/54.
Kanslern har graderat de nu tillstyrkta professurerna efter angelägenhetsgrad
och därvid upptagit dem i följande ordning: 1) professur i psykologi,
2) professur i geografi, särskilt kulturgeografi med ekonomisk geografi, och
3) professur i sociologi.
Vid bifall till förslaget om inrättande av professuren i psykologi förordar
kanslern i enlighet med styrelsens och lärarrådets förslag, att den nu befintliga
professuren i psykologi och pedagogik (Olof Eneroths professur)
omändras till professur i pedagogik och pedagogisk psykologi.
Därest förslaget om en professur i geografi, särskilt kulturgeografi med
ekonomisk geografi, bifalles, föreslår kanslern i enlighet med lärarrådets
och styrelsens förslag, att den befintliga biträdande lärarbefattningen indrages
och att den nuvarande professuren i geografi erhåller benämningen
professur i geografi, särskilt naturgeografi.
I fråga om professuren i sociologi innebär styrelsens och lärarrådets förslag,
att i samband med upprättandet av professuren den nuvarande biträdande
lärarbefattningen skulle indragas. Vidare skulle innehavaren av professuren
åläggas att meddela viss av Kungl. Maj:t fastställd undervisning
och förrätta examination i sociologi jämväl vid socialinstitutet, där sociologien
från och med läsåret 1950/51 givits ställning som självständigt examensämne.
Som bidrag till professuren skulle socialinstitutet — varom
överenskommelse träffats mellan högskolan och institutet — av sitt nuvarande
statsanslag avstå ett belopp av 3 000 kronor, svarande mot kostnaderna
för undervisning och examination genom timlärare i ämnet sociologi.
Kanslern förordar den sålunda föreslagna anordningen.
Nya laboraturer m. m. Till Wenner-Grens institut, som samtidigt
fungerar som högskolans institution för experimentell zoologi, utgår för
närvarande ett klumpbelopp av 55 400 kronor från utgiftsposten bidrag till
vissa institutioner. Högskolan har begärt, att detta klumpbelopp måtte
bortfalla samt att medel måtte anvisas å högskolans stat dels för inrättande
av två laboratorstjänster, den ena i experimentell zoologi och den andra i
cellforskning, och en befattning som laboratoriebiträde, dels till extra personal
(8 000 kronor), dels ock till materiel (23 900 kronor).
Till stöd för förslaget om inrättande av de två laboratorstjänsterna har
lärarrådet anfört följande.
De båda laboratorsbefattningamas inrättande skulle betyda, att institutet
kunde räkna med att få behålla två synnerligen kompetenta krafter,
som sannolikt gå förlorade, om de ej knytas fastare. Med dessa båda for
-
63
Kungl. Maj:ts proposition nr 187.
skares avgång skulle en mödosamt uppbyggd organisation brytas ned.
Hjälpkrafter lia utbildats och apparatur anskaffats. De båda befattningarna
skulle säkra kontinuiteten, särskilt inom en verksamhet, där ett pionjärarbete
för vårt land utförts inom institutet, nämligen isotopers användning
för biologiska problem. Denna metodik har fått mycket stor betydelse
för studiet av den intermediära ämnesomsättningen och har även talrika
praktiska tillämpningar inom medicin, bioteknik och jordbruksforskning.
De båda inom institutet verksamma forskare, som främst skulle komma
i fråga för laboratorsbefattningarna, äro docenterna Gösta Ehrensvärd och
Olov Lindberg. Båda äro internationellt erkända forskare, som bland annat
erhållit ett flertal fördelaktiga anbud från Förenta staterna. Ehrensvärd
har erhållit ett på tre år uppdelat anslag från Rockefeller Foundation å
12 000 dollar för att i Förenta staterna inköpa isotoper och apparatur. I
samband med dessa medels beviljande har emellertid Rockefeller Foundation
uttalat önskemålet, att docent Ehrensvärd skulle knytas fastare till högskolan,
om fortsatta anslag skola beviljas. Genom sina grundliga kunskaper
och sin metodiska skicklighet är docent Ehrensvärd en av hörnpelarna
i det samarbete rörande uppbyggandet av den levande materiens grundbeståndsdelar,
som försiggår vid några svenska institutioner, Wenner-Grens
institut samt de medicinsk-kemiska institutionerna i Stockholm och Lund.
Docent Lindbergs arbete rör sig om den energigivande omsättningen
inom cellerna och frågan hur den vid andningen frigjorda energien nyttiggöres,
exempelvis för de uppbyggande processerna inom cellerna. Docent
Lindberg har haft livlig kontakt med medicinsk forskning, och inrättandet
av den laboratorsbefattning det bär är fråga om föreslogs år 1946 av medicinska
högskolornas organisationskommitté. Docent Lindberg har handlett
ett större antal kliniska forskare, när det gällt att inom deras område tilllämpa
biokemiska och biofysikaliska metoder, speciellt användningen av
radioaktiva isotoper. Tillsammans med docent Mignon Malm handhar han
på uppdrag av forskningsrådens isotopkommitté inköp och fördelning av
radioaktiva isotoper bland svenska forskare. I samband härmed utövar
docent Lindberg en betydande men helt oavlönad verksamhet som rådgivare.
Både docent Ehrensvärd och docent Lindberg äro utmärkta föreläsare
och handledare. Med den tilltagande differentieringen av metoderna inom
modern biologi gör sig ett allt större behov gällande av lärare, utbildade på
olika sätt för vetenskaplig handledning på det högre stadiet samt för ledandet
av seminarieövningar. De båda laboratorerna skulle också kunna ha
betydelse för undervisningen för filosofie kandidat- och ämbetsexamina.
Studenterna börja ofta sina studier av zoologiens fysiologiska delar utan
tillräckliga förkunskaper i kemi, något som bereder dem svårigheter att tillägna
sig kunskapsstoffet på beräknad tid. En av laboratorerna eller båda
skulle kunna bidraga att fylla den lucka, som här föreligger. Nya examensformer
komma också säkert att ställa stora anspråk på lärarna inom zoologiens
fysiologiska grenar. De båda laboratorernas huvuduppgift skulle dock
vara att representera vissa moderna grenar av experimentell biologi, hålla
en forskningsverksamhet i gång inom dessa samt bistå andra forskare med
råd och dåd. Deras undervisning skulle sålunda huvudsakligast bli forskningsundervisning.
Deras sammanlagda undcrvisningsskyldighet skulle för
-
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 137.
slagsvis sättas något under docentstipendiats. Härtill skulle vissa administrativa
skyldigheter komma, då de båda laboratorerna samtidigt skulle
ha ansvaret för var sin avdelning inom Wenner-Grens institut.
Kanslern tillstyrker förslaget om inrättande av ifrågavarande laboratorsbefattningar
och förordar vidare, att 8 000 kronor anvisas under nu förevarande
utgiftspost till extra personal. Kanslern erinrar härvid om att han
i utlåtande över högskolans anslagsäskanden för budgetåren 1950/51 och
1951/52 tillstyrkt motsvarande förslag om inrättande av laboratorstjänsterna
och anför i anslutning härtill följande.
Med anledning av i ämnet väckta motioner, som anslöto sig till samma
ståndpunkt som jag intagit, uttalade riksdagens statsutskott (utlåtande
1951: 8 p. 100, s. 47), att det enligt utskottets mening vore beklagligt att
förslag till omförmälda omläggning icke av Kungl. Maj:t ansetts kunna
föreläggas 1951 års riksdag. Utskottet funne sig likväl icke för det dåvarande
böra biträda det motionsvis framställda yrkandet men ville ånyo
understryka betydelsen av att frågan snarast möjligt vunne en tillfredsställande
lösning.
I detta sammanhang torde jag få anmäla, att professorn Hannes Alf veu
m. fl. professorer i underdånig skrivelse den 5 november 1951 gjort framställning
om inrättande vid Stockholms högskola av en personlig professur
i fysiologisk kemi för docenten Ehrensvärd. Medicinska forskningsrådet har
instämt i denna framställning.
Nya docentstipendier. Antalet docentstipendier vid högskolan
utgör nu 21. Av stipendierna äro åtta avsedda för matematisk-naturvetenskapliga
avdelningen, fyra för stats- och rättsvetenskapliga avdelningen
och nio för humanistiska avdelningen. Närmare bestämmelser om stipendierna
återfinnas å s. 522 i statsliggaren.
Högskolan föreslår inrättande av 14 nya docentstipendier, varav fem vid
matematisk-naturvetenskapliga avdelningen, två vid stats- och rättsvetenskapliga
avdelningen och sju vid humanistiska avdelningen. Av de föreslagna
nya stipendierna vid förstnämnda avdelning är ett närmast avsett
att tagas i anspråk för ämnet mekanik och ett för organisk kemi och biokemi.
De föreslagna nya stipendierna vid humanistiska avdelningen äro
främst avsedda för ämnena teoretisk filosofi, praktisk filosofi, pedagogik,
historia, konsthistoria med konstteori, statistik och latinska språket.
Kanslern anser det oavvisligt, att docentstipendieorganisationen vid högskolan
avsevärt förstärkes, och tillstyrker inrättandet från och med nästa
budgetår av fyra nya stipendier vid matematisk-naturvetenskapliga avdelningen,
ett nytt stipendium vid stats- och rättsvetenskapliga avdelningen
och fem nya stipendier vid humanistiska avdelningen eller alltså tillhopa
tio nya docentstipendier. Tillika understryker kanslern samtidigt önskvärdheten
av att docentstipendieinstitutionen vid högskolan framdeles successivt
ytterligare förstärkes.
65
Kungl. Maj:ts proposition nr 137.
Nya biträdande lärare. Kanslern tillstyrker, att fyra nya befattningar
som biträdande lärare inrättas vid högskolan, nämligen en i försäkringsmatematik
och matematisk statistik, en i morfologisk botanik,
en i ärftlighetslära och en i litteraturhistoria. Förslaget om inrättande av
en biträdande lärarbefattning i försäkringsmatematik och matematisk statistik
sammanhänger med frågan om inrättandet vid högskolan av ett centralt
statistiskt institut.
Nya assistenter och amanuenser. Kanslern förordar
följande förändringar med avseende å assistent- och amanuenspersonalen:
Matematisk-naturvetenskapliga avdelningen.
1 förste assistent i matematik tillkommer;
1 förste assistent i mekanik tillkommer;
befattningen som andre assistent i fysiologisk botanik förändras till förste
assistenttjänst;
1 förste amanuens i mineralogi, petrologi och allmän geologi tillkommer;
1 andre amanuens i oorganisk och fysikalisk kemi tillkommer;
1 tredje amanuens i geografi tillkommer.
Humanistiska avdelningen.
1 andre assistent i teaterhistoria tillkommer;
1 andre amanuens i klassisk fomkunskap och antikens historia tillkommer;
1 förste amanuens i statistik tillkommer;
1 andre amanuens i statistik tillkommer.
Kursanslag. Styrelsen begär dels en generell höjning med 20 procent
av avdelningarnas kursanslag, dels ock en förstärkning därutöver av
matematisk-naturvetenskapliga och humanistiska avdelningarnas kursanslag
för att tillgodose behovet av ökade medel för vissa ändamål. Kanslern
tillstyrker, att ökade medel anvisas för följande ändamål med härefter an
-
givna belopp:
1. ämnet tillämpad matematik (nu 2 400 kronor) .......... -|- 2 100
2. kurs i historiens hjälp vetenskaper...................... -f- 4 000
3. nordiska språk (nu 5 000 kronor) ...................... -]- 3 000
4. latinska språket ..................................... -j- 2 000
5. fonetik (nu 3 000 kronor).............................. -f- 5 000
Summa ökning kronor 16 100
II onorarium åt rektor och prorektor. Rektors honorarium
utgör för närvarande 3 000 kronor; något arvode utgår icke till prorektor.
Vid universiteten i Uppsala och Lund är rektors honorarium 4 800
kronor och prorektors honorarium 1 000 kronor.
Med hänsyn till omfattningen av de arbetsuppgifter, som åligga rektor
vid Stockholms högskola, anser kanslern det skäligt, att det till rektor nu
5 — Bihang till riksdagens protokoll 195%. 1 sand. Nr 137.
66
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.
utgående honorariet höjes, förslagsvis med 1 000 kronor till 4 000 kronor.
Kanslern finner det också befogat att prorektor vid högskolan i likhet
med vad som är förhållandet vid universiteten erhåller ett honorarium av
1 000 kronor.
Utökning av biträdespersonalen vid högskolans
vetenskapliga avdelningar. Kanslern förordar inrättande av
följande nya tjänster, nämligen
1. en kanslibiträdestjänst (halvtidstjänst) i Ce 11 vid institutionen för försäkringsmatematik
och matematisk statistik (sammanhänger med frågan
om inrättande av ett centralt statistiskt institut vid högskolan);
2. en laboratoriebiträdestjänst i Ce 11 vid kemiska övningslaboratoriet;
3. en kanslibiträdestjänst i Cell vid institutionen för organisk kemi och
biokemi;
4. en laboratoriebiträdestjänst i Cell vid institutionen för morfologisk
botanik;
5. en kanslibiträdestjänst i Ce 11 vid institutionen för ärftlighetsforskning;
6. en tjänst som kartbiträde i Ce 11 vid geografiska institutionen;
7. en tjänst som institutionsvaktmästare i Ce 11 vid institutionen för pedagogik
och psykologi; samtidigt indrages ett vaktmästararvode å 3 600
kronor;
8. tre kanslibiträdestjänster i Ce 11, avsedda för stats- och rättsvetenskapliga
samt humanistiska avdelningarna;
9. två befattningar som biblioteksassistent i Ce 15 vid humanistiska biblioteket;
samtidigt indrages en kontorsbiträdestjänst i Ce 8 vid biblioteket.
Kansliet och kassaförvaltningen. Styrelsen har föreslagit,
dels att vissa tjänster uppflyttas i högre lönegrad eller utbytas mot tjänster
i högre lönegrad, dels att följande nya tjänster inrättas, nämligen en
tjänst som biträdande kamrerare i Ce 27 och två tjänster som kontorsbiträde
i Cf 4—Ce 8, den ena avsedd för kansliet och den andra för kassaförvaltningen,
dels ock att anslagsmedlen till extra personal höjas med
10 600 kronor till 20 000 kronor. Styrelsen framhåller härvid, att åtskilliga
av styrelsens ledamöter kunde på grund av personlig kännedom om
förhållandena vitsorda vad lärarrådet anfört om den orimliga arbetsbelastningen
för personalen inom högskolans administration.
Kanslern anför, att en personalförstärkning ovillkorligen kräves vid
kansliet och kassaförvaltningen, och förordar i anslutning till högskolans
förslag, att medel anvisas till inrättande av en tjänst som biträdande kamrerare
i Ce 27 och två kontorsbiträdestjänster i Cf 4 och att anslagsmedlen
till extra personal förstärkes med 10 600 kronor.
Extra portva k tspersonal. I enlighet med styrelsens förslag
förordar kanslern, att till detta ändamål anvisas 1 200 kronor.
Departementschefen. Jag vill till en början erinra om att i propositionen
1952:12 angående löne- och pensionsreglering för professorer och vissa
andra akademiska lärare m. fl. förordats, att professurer och befattningar
67
Kungl. Maj:ts proposition nr 137.
i laboratorsgraden vid bland annat Stockholms och Göteborgs högskolor
skola inordnas under det för statsförvaltningen i allmänhet gällande lönesystemet
samt att för docentstipendiater och forskarstipendiater skola inrättas
tidsbegränsade pensionsberättigande tjänster. Lönegradsplaceringen
har föreslagits bli för professorer Co 14, för befattningshavare inom laboratorsgruppen
Ca 33, samt för docent och forskardocent Ce 30. Det till innehavaren
av professuren i internationell rätt nu utgående personliga lönetillägget
å 2 000 kronor har förutsatts skola upphöra att utgå i samband med
löneregleringen. Vidare har i propositionen förordats, att de sex professorer
inom stats- och rättsvetenskapliga avdelningen, som nu ej äga uppbära
provisoriskt lönetillägg men äro berättigade till ersättning för indragna
terminsavgifter, skola vid övergång till det reglerade lönesystemet erhålla
personliga lönetillägg, motsvarande skillnaden mellan deras lön före löneregleringens
genomförande och lönen i Co 14 närmast därefter. Slutligen må
erinras, att i propositionen föreslagits, att de arvoden, vart och ett å 4 000
kronor, som nu utgå till professorn och föreståndaren för statens etnografiska
museum samt föreståndaren för östasiatiska arkeologiska samlingarna
i deras egenskap av lärare vid Stockholms högskola i allmän och jämförande
etnografi, respektive sinologi övergångsvis skola utgå med 2 400 kronor
för år för att upphöra att utgå vid nuvarande befattningshavares
avgång.
Vid anslagsavvägningen i det följande utgår jag från att högskolans av
löneregleringen berörda professorer och laboratorer komma att övergå till
det reglerade lönesystemet.
I högskolans anslagsäskanden för nästa budgetår har starkt framhållits
behovet av en betydande upprustning av högskolans såväl personella som
materiella utrustning, och från högskolans sida ha förslag framlagts om
inrättande av ett stort antal nya befattningar, varjämte betydligt ökade
medel äskats jämväl för andra ändamål. Universitetskanslern understryker
kraftigt nämnda behov och föreslår en betydande upprustning av högskolan.
Jag är väl medveten om de stora och allvarliga brister, som föreligga
i högskolans utrustning. Jag måste likväl konstatera, att förutsättningar
under rådande förhållanden icke föreligga för att nu avhjälpa bristerna i
den utsträckning, som högskolans myndigheter och kanslern tänkt sig. Jag
vill emellertid härvid samtidigt framhålla nödvändigheten av en fortgående
upprustning av högskolan i den takt, som förhållandena möjliggöra.
Från högskolans sida ha begärts ej mindre än fyra nya professurer från
och med nästa budgetår. Av dessa bär kanslern tillstyrkt tre, nämligen en
i psykologi, en i geografi, särskilt kulturgeografi med ekonomisk geografi,
och en i sociologi. Med anledning av förslaget om en professur i psykologi,
som jag anser starkt motiverat, vill jag emellertid här erinra om att vid
högskolan nu finnes Olof Eneroths professur (psykologi och pedagogik).
Sedan innehavaren av denna professur avgått med pension, ha åtgärder
68
Kungl. Maj:ts ''propositicm nr 137.
vidtagits för professurens återbesättande, och dessa åtgärder ha fortskridit
så långt, att sakkunnigutlåtande föreligga i ärendet. Då förslaget om inrättande
av en professur i psykologi i realiteten innebär en klyvning av den
befintliga professuren i två, nämligen en i psykologi och en i pedagogik,
anser jag det mindre lämpligt, att, innan tillsättningsförfarandet avslutats,
taga ställning till detta förslag. Jag är icke beredd att nu förorda, att någon
av de föreslagna nya professurerna inrättas vid högskolan redan från och
med nästa budgetår. Frågan om inrättande av en professur i sociologi vid
högskolan bör emellertid inom en snar framtid upptagas till förnyad prövning.
Vid högskolan finnes nu icke några forskarstipendier för docenter. Ett
starkt behov av dylika stipendier föreligger emellertid. Jag begränsar mig
emellertid nu till att föreslå, att en befattning som forskardocent inrättas
vid högskolan.
Det torde icke kunna råda någon tvekan om att såväl docenten G. Elirensvärds
som docenten O. Lindbergs vetenskapliga verksamhet varit i hög
grad framstående och framgångsrik. I likhet med lärarrådet finner jag det
därför önskvärt, att båda dessa forskare knytas fastare till högskolan. Detta
synes mig lämpligast böra ske genom att de tilldelas personliga laboraturer
vid högskolan. Jag föreslår därför, att för Lindberg inrättas en personlig
laboratorsbefattning i experimentell zoologi och för Ehrensvärd en
motsvarande befattning i cellforskning. Laboraturerna böra placeras i
Ca 33. Vid bifall till vad jag sålunda förordat, bör det till Wenner-Grens
institut nu från utgiftsposten Bidrag till vissa institutioner utgående bidraget
å 55 400 kronor bortfalla, varvid medel till materiel in. in. vid institutet
böra beräknas under högskolans utgiftspost Materiel in. m.
Behovet av en utökning av högskolans docentorganisation gör sig starkt
gällande. Jag anser mig emellertid nu endast böra tillstyrka, att från och
med nästa budgetår inrättas två nya docentbefattningar. Av dessa bör den
ena hänföras till matematisk-naturvetenskapliga avdelningen och den andra
till humanistiska avdelningen. Frågan om befattningarnas anknytning till
visst ämne eller ämnesgrupp är icke av den natur, att den bör underställas
riksdagen. Detta spörsmål torde först framdeles böra upptagas till prövning,
sedan förslag avgivits av vederbörande högskolemyndigheter.
Föreliggande förslag om anställande vid högskolan av ytterligare ett
antal biträdande lärare kan jag icke i vidare mån tillstyrka än att jag för
nästa budgetår beräknar medel till två nya biträdande lärare, nämligen en
i morfologisk botanik och en i litteraturhistoria med poetik.
Behov föreligger av en förstärkning av högskolans assistent- och amanuenspersonal.
För matematisk-naturvetenskapliga avdelningens vidkommande
beräknar jag nu medel för anställande av följande nya befattningshavare,
nämligen en förste assistent i matematik och en förste assistent i
mekanflr, en förste amanuens i mineralogi, petrologi och allmän geologi,
en andre amanuens i oorganisk och fysikalisk kemi och en tredje amanuens
69
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.
i geografi. Vad beträffar humanistiska avdelningen tillstyrker jag inrättandet
av en förste amanuensbefattning i statistik.
En viss uppräkning av högskolans kursanslag synes med hänsyn till inträdda
prisstegringar skälig. Jag föreslår därför, att matematisk-naturvetenskapliga
avdelningens kursanslag höjes med 650 kronor till 4 300 kronor,
stats- och rättsvetenskapliga avdelningens med 4 025 kronor till 25 900
kronor och humanistiska avdelningens med 6 150 kronor till 39 700 kronor.
Därutöver beräknar jag 2 100 kronor för kursundervisning i tillämpad matematik,
3 000 kronor för kursundervisning i nordiska språk och 2 000 kronor
för dylik undervisning i latinska språket.
Förslag har framlagts om en ganska betydande utökning av biträdespersonalen
vid högskolans vetenskapliga avdelningar. Jag tillstyrker, att följande
nya tjänster inrättas, nämligen en laboratoriebiträdestjänst i lönegraden
Cell vid kemiska övningslaboratoriet och en dylik tjänst vid institutionen
för morfologisk botanik, en tjänst i samma lönegrad som kartbiträde
vid geografiska institutionen och en tjänst som extra ordinarie
kanslibiträde vid institutionen för organisk kemi och biokemi. Med anledning
av kanslerns förslag om inrättande av tre kanslibiträdestjänster, avsedda
för stats- och rättsvetenskapliga samt humanistiska avdelningarna,
förordar jag, att två extra ordinarie kanslibiträdestjänster inrättas. Kungl.
Maj:t torde efter förslag av vederbörande högskolemyndigheter vilja besluta
om tjänsternas placering inom högskolan. Jag föreslår vidare, att
medel beräknas för en vaktmästare i Cg 11 vid institutionen för pedagogik
och psykologi, varvid nu utgående vaktmästararvode å 3 600 kronor bör
indragas.
Vid kansliet och kassaförvaltningen gör sig behovet av personalförstärkning
starkt gällande. Jag förordar därför, att en tjänst som biträdande kamrerare
och en kontorsbiträdestjänst i den reglerade befordringsgången inrättas
från och med nästa budgetår. För förstnämnda tjänst anser jag mig
icke nu kunna föreslå högre löneställning än lönegraden Ce 25. Därjämte
beräknar jag till avlönande av extra personal vid kansliet och kassaförvaltningen
ytterligare 5 000 kronor och till avlönande av extra portvaktspersonal
1 200 kronor.
Förutom av löneregleringen för professorer m. fl. befattningshavare vid
högskolan och vad därmed sammanhänger samt den av mig i det föregående
förordade personalförstärkningen och ökade medelsanvisningen för
vissa ändamål föranledes ett ökat medelsbehov under förevarande utgiftspost
dels av löneklassuppflyttningar för nu lönegradsplacerad personal vid
högskolan, dels av den från och med den 1 januari 1951 genomförda arvodesregleringen
för biträdande lärare, assistenter och amanuenser m. fl. befattningshavare
vid högskolan, dels av den från samma tidpunkt vidtagna
höjningen av det rörliga tilliiggct och kristillägget, dels ock av den från och
med den 1 juli 1951 företagna höjningen av det provisoriska lönetillägget.
70
Kungl. Maj:ts proposition nr 137.
Medelsbehovet till avlöningar kan med hänsyn till nyssnämnda lönereglering
icke mer exakt beräknas. Jag uppskattar medelsbehovet till i runt tal
3 340 000 kronor. Det torde liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj:t
att fastställa avlöningsstat för högskolan.
2. Bidrag till vissa institutioner.
Denna utgiftspost är i gällande huvudstat uppförd med 153 000 kronor.
Genom beslut den 22 juni 1951 har Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens
i skrivelse 1951: 50 anmälda beslut medgivit, att posten må under budgetåret
1951/52 överskridas med 21 144 kronor, varvid posten skulle fördelas
sålunda:
1. Bidrag till nordiska museet ............................. 32 344
2. » » Wenner-Grens institut ........................ 55 400
3. » » psykotekniska institutet ...................... 58100
4. » » ryska institutet .............................. 28 300
Summa kronor 174 144
Bidrag till nordiska museet. Såsom framgår av statsliggaren
s. 531 disponeras 7 156 kronor av denna post till materiel in. m.
Kanslern tillstyrker en höjning av detta belopp med 2 056 kronor.
Bidrag till psykotekniska institutet. Styrelsen har
hemställt, att för detta ändamål anvisas 70 000 kronor för nästa budgetår.
Kanslern anser sig endast böra tillstyrka samma medelsanvisning som för
innevarande budgetår eller 58 100 kronor.
Bidrag till ryska institutet. Beträffande detta institut
har styrelsen föreslagit ett till 45 000 kronor förhöjt bidrag, varav 10 000
kronor avses som en första del av ett engångsanslag å 50 000 kronor till
inbindning. Härvid har kraftigt betonats vikten av att institutet finge
möjlighet att fortlöpande ordna, katalogisera och binda den stora accessionen,
vilket icke kunde ske med den personal och de anslagsmedel, som nu
stode till förfogande.
Kanslern förordar ett bidrag av 35 000 kronor, innebärande en ökning
med 6 700 kronor.
Styrelsen har vidare gjort framställning om anvisande under nu ifrågavarande
utgiftspost av ett bidrag å 7 650 kronor till det till högskolan anknutna
kriminologiska institutet. Detta har tillskapats av
en för ändamålet bildad stödförening, vilken saknar egentliga tillgångar,
bortsett från en del inventarier och böcker, anskaffade för medel, som erhållits
från enskilda donatorer. På samma sätt ha medel anskaffats för att
hyra den nuvarande lokalen, Västmannagatan 27, men dessa medel uppgivas
vara förbrukade före utgången av år 1952. Av det begärda bidraget
å 7 650 kronor ha, 650 kronor beräknats för expenser, 2 000 kronor för anskaffning
av kriminologisk litteratur och 5 000 kronor för föreläsningar och
seminarier i kriminologi. Vidare har under utgiftsposten omkostnader i
Kungl. Majits ''proposition nr 137. 71
högskolans stat beräknats ett belopp av 2 200 kronor till hyra för kriminologiska
institutet.
Kanslern har hyst tvekan om lämpligheten av att innan högskolan fått
den upprustning på olika områden, varav högskolan vore i trängande behov,
anvisa medel till ändamål, som stå vid sidan av högskolans egentliga
verksamhet. Med hänsyn till de skäl, som anförts till stöd för framställningen,
har kanslern likväl icke velat motsätta sig att ett mindre anslag
anvisas till uppehållande av institutets verksamhet. I sådant avseende
torde, anför kanslern vidare, förslagsvis 4 000 kronor böra anvisas.
Departementschefen. Såsom bidrag till nordiska museet utgår nu 32 344
kronor. Jag förordar, att anslagsmedlen till materiel m. m. undergå viss
förhöjning. Till följd härav torde bidraget böra höjas till 33 800 kronor.
Vid bifall till vad jag förordat vid anmälan av anslagsbehovet till avlöningar,
böra medel icke längre beräknas under denna utgiftspost till bidrag
till Wenner-Grens institut.
Såsom bidrag till psykotekniska institutet beräknar jag i enlighet med
kanslerns förslag 58 100 kronor.
Bidraget till ryska institutet utgör nu 28 300 kronor. Jag förordar, att
bidraget höjes till 31 000 kronor.
Då jag icke anser mig böra tillstyrka, att medel nu anvisas till kriminologiska
institutet, bör förevarande utgiftspost uppföras med 122 900 kronor.
3. Omkostnader.
Denna utgiftspost är nu uppförd med 481 300 kronor och disponeras på
sätt framgår av efterföljande sammanställning. Av denna framgår jämväl
styrelsens beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår och kanslerns
förslag i ämnet.
Enligt om- kostnads- staten för
1951/52,
kronor
Av styrelsen
för 1952''53
föreslagna
belopp,
kronor
Av kanslern
för 1952/53
föreslagna
belopp,
kronor
1. Sjukvård m. m., förslagsvis...........
2 000
2 000
2 000
2. Reseersättningar, förslagsvis...........
1000
1 000
1 000
3. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis......
150 000
105 500
190 000
4. Telefon, skrivmaterialier och expenser i övrigt
58 700
08 700
68 700
5. Tryckningskostnader, förslagsvis.........
20 000
41 000
41 000
6. Renhållning och städning, förslagsvis......
110 000
145 000
140 000
7. Underhåll av byggnader m. m..........
80 000
155 000
155 000
8. Ilyror, förslagsvis.................
15 000
17 400
17 400
9. Försäkringar, förslagsvis.............
13 000
15 000
16 000
10. Räntor och amorteringar, förslagsvis......
18 000
18 000
18 000
11. Övriga utgifter...................
13 000
13 600
13 000
Summa kronor
481 300
072 200
001 700
72
Kungl. Maj:ts proposition nr 137.
Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande.
Bränsle, lyse och vatt en. Till stöd för förslaget om en höjning
av denna post åberopas från högskolans sida inträffade prisförhöjningar
och tillkomsten av nya lokaler. Härvid har man räknat med att den nya
humanistiska biblioteksbyggnaden skulle kunna tagas i bruk vid början
av nästa budgetår. Kanslern anser sig endast böra räkna med att denna
nybyggnad skall kunna användas en mindre del av nästa budgetår.
Telefon, skrivmateriel och expenser i övrigt.
Denna post ar nu uppförd med 58 700 kronor. Härav avser ett belopp av
10 700 kronor vissa engångsavgifter för utvidgning av telefonväxeln. För
nästa budgetår ha medel beräknats för 20 nya anknytningar. Engångsavgifterna
härför ha beräknats till 8 000 kronor och årsavgiften för abonnemang
till 2 000 kronor. — Det beräknade ökade medelsbehovet under
denna post har motiverats med inträffade prisstegringar.
Tryckningskostnader. Styrelsen erinrar, att denna post för
budgetåret 1951/52 upptagits till 20 000 kronor i stället för yrkade 25 000
kronor, och framhåller, att förstnämnda belopp icke komme att förslå på
grund av de stora prisstegringarna bland annat på papper. Dessa prisstegringar
rörde sig omkring 30 procent. För budgetåret 1952/53 erfordrades
följande tryckningsanslag, nämligen till föreläsningskatalog och elevförteckning
20 000 kronor, till årsredogörelse 6 000 kronor, till studiehandböcker
för humanistiska samt för stats- och rättsvetenskapliga avdelningarna
12 000 kronor och till tentamensböcker och diverse tryck 3 000 kronor eller
sålunda sammanlagt 41 000 kronor.
Renhållning och städning. Den från högskolans sida föreslagna
höjningen av denna post har motiverats dels med höjda löne- och
materielkostnader, dels ock med tillkomsten av nya städningsområden,
bland annat den nya biblioteksbyggnaden. Kanslern anser att högskolans
beräkningar kunna reduceras något med hänsyn till att nämnda byggnad
sannolikt endast komme att tagas i bruk under en mindre del av nästa
budgetår.
Underhåll av byggnader m. m. Till stöd för den föreslagna
höjningen av denna post har anförts följande. Underhållskostnaderna
för byggnader m. m. ha för budgetåret 1951/52 beräknats till 80 000
kronor. Högskolans byggnader och inventarier äro i många fall gamla och
ur underhållssynpunkt eftersatta, varför kostnaderna för reparationer under
flera år framåt måste hålla sig höga. En höjning i och för sig till
100 000 kronor framstår därför såsom oundgänglig, men därtill komma de
stegrade priserna på såväl arbetslöner som material, vilken stegring torde
röra sig om minst 20 procent. Vidare har föreståndaren för institutet för
organisk kemi och biokemi anmält, att vissa ändrade dispositioner av lokalerna
i fastigheten Odengatan 63 nödvändiggöra omfattande reparationsoch
inredningsarbeten i den del av fastigheten, som icke tidigare erhållit
underhåll i större utsträckning. Dessa kostnader, uppskattningsvis beräknade
till cirka 35 000 kronor, kunna icke rymmas inom ramen av det ordinarie
underhållsanslaget. Medelsbehovet för budgetåret 1952/53 torde
sålunda böra beräknas till 155 000 kronor.
Hyror. Under denna utgiftspost har bland annat beräknats ett belopp
av 2 200 kronor till hyror av lokaler för det till högskolan anknutna kriminologiska
institutet.
73
Kungl. Maj:ts proposition nr 137.
Försäkringar. Den föreslagna höjningen av denna post har motiverats
med höjda försäkringspremier och tillkomsten av nya försäkringsobjekt.
Stadskollegiet har ansett, att vissa utgiftsposter — exempelvis posterna
för bränsle, lyse och vatten, för tryckningskostnader, för renhållning och
städning samt för underhåll av byggnader m. m. — voro högt beräknade.
Omkostnadsanslaget syntes därför i sin helhet kunna nedsättas med åtminstone
50 000 kronor från 672 200 kronor till 622 200 kronor.
Departementschefen. Anslagsposten till sjukvård m. m. bör med hänsyn
till den i propositionen 1952: 12 förordade löneregleringen för professorer
m. fl. vid högskolan höjas med 3 000 kronor. Posterna till bränsle, lyse och
vatten, till renhållning och städning samt till försäkringar böra i enlighet
med kanslerns förslag uppräknas med respektive 40 000 kronor, 30 000 kronor
och 2 000 kronor. I fråga om posten till telefon, skrivmaterialier och
övriga expenser kan jag endast förorda en höjning med 6 300 kronor. Då
det av högskolan beräknade medelsbehovet för tryckning bör kunna nedbringas
exempelvis genom att elevförteckningen endast utgives en gång per
år, kan jag endast tillstyrka en höjning av posten till tryckningskostnader
med 15 000 kronor. Beträffande posten till underhåll m. m. förordar jag i
första hand en höjning med 20 000 kronor med hänsyn till inträffade prisstegringar.
Härutöver synes posten för nästa budgetår böra uppräknas med
35 000 kronor för att möjliggöra vissa nödvändiga reparations- och inredningsarbeten
inom högskolans lokaler i fastigheten Odengatan 63. Då jag
icke nu kan tillstyrka, att medel anvisas å högskolans stat till hyra av
lokaler för kriminologiska institutet, torde posten till hyror böra upptagas
med oförändrat belopp.
Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit bör nu ifrågavarande utgiftspost
för nästa budgetår höjas med 151 300 kronor till 632 600 kronor.
4. Materiel m. m.
Denna utgiftspost är nu upptagen med 369 000 kronor och disponeras
på sätt framgår av s. 529 i statsliggaren.
Styrelsen har äskat en ökning av posten med 205 600 kronor till 574 600
kronor.
Kanslern tillstyrker en höjning med 233 000 kronor till 602 000 kronor
och anför därvid följande.
I första hand tillstyrker jag en uppräkning av det nuvarande materielanslaget
— 369 000 kronor — med 30 procent, vilket utgör i runt tal
110 000 kronor.
Vidare tillstyrker jag att medel måtte beviljas till följande nya ändamål.
1. Driftkostnader vid ett växtekologiskt fältlaboratorium...... 5 000
2. Till Wenner-Grens institut .............................. 24 000
3. För utgivande av högskolans årsskrift.................... 25 000
Summa kronor 54 000
74
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.
För härefter angivna ändamål har jag funnit erforderligt att ökade
medel med i det följande angivna belopp anvisas utöver den av mig föreslagna
generella höjningen av materielanslaget, nämligen:
1. För ämnet morfologisk botanik .......................... 4 000
2. För ämnet systematisk botanik .......................... 1 000
3. För det matematisk-naturvetenskapliga biblioteket ........ 4500
4. För exkursioner och fältarbeten inom matematisk-naturveten
skapliga
avdelningen.................................... 15 000
5. För ämnet ekonomisk historia .......................... 3 500
6. För ämnet teaterhistoria ................................ 1 000
7. För humanistiska biblioteket (bokinköp och bokbindning) .. 10 000
8. För exkursioner och fältarbeten inom humanistiska avdelningen 500
9. För ämnet försäkringsmatematik och matematisk statistik
(sammanhänger med frågan om inrättande av ett centralt statistiskt
institut) ........................................ 23 000
10. För ämnet statistik (sammanhänger med frågan om inrättande
av ett centralt statistiskt institut) ....................... 6 500
Summa kronor 69 000
Vad jag sålunda ansett mig böra förorda innebär en höjning av materielanslaget
med (110 000 + 54 000 + 69 000 =) 233 000 kronor till 602 000
kronor.
Stadskollegiet har ansett, att en viss nedsättning av anslagsbehoven under
denna och nästföljande utgiftspost vore möjlig. Med hänsyn till vikten
av att en reell upprustning här snarast komme till stånd syntes denna
emellertid böra begränsas till 50 000 kronor. Till materiel m. m. och engångskostnader
för materielanskaffning hade styrelsen begärt sammanlagt
795 700 kronor. Detta belopp borde sålunda kunna nedsättas till 745 700
kronor.
Departementschefen. Som kompensation för inträffad prisstegring tillstyrker
jag en höjning av denna utgiftspost med 74 000 kronor. Utöver vad
därå kan belöpa å härefter angivna ändamål beräknar jag en ökad medelsanvisning
med 4 000 kronor för ämnet morfologisk botanik, med 1 000
kronor för ämnet systematisk botanik, med 1 500 kronor för matematisknaturvetenskapliga
biblioteket, med 7 500 kronor för exkursioner och fältarbeten
inom matematisk-naturvetenskapliga avdelningen, med 2 000 kronor
för ämnet ekonomisk historia, med 500 kronor för ämnet teaterhistoria,
med 6 000 kronor för humanistiska biblioteket och med 500 kronor för
exkursioner och fältarbeten inom humanistiska avdelningen. För WennerGrens
institut beräknar jag i enlighet med kanslerns förslag 24 000 kronor.
Till driftkostnader vid ett växtekologiskt fältlaboratorium och för utgivande
av högskolans årsskrift är jag icke beredd att nu tillstyrka någon
medelsanvisning. Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör denna utgiftspost
höjas med 121 000 kronor till 490 000 kronor. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj:t att efter förslag av vederbörande myndigheter besluta om
utgiftspostens disposition.
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.
5. Engångskostnader för materielanskaffning.
75
Denna utgiftspost är nu upptagen med 50 000 kronor och disponeras på
sätt framgår av statsliggaren s. 530.
Styrelsen hemställer, att till engångskostnader för materielanskaffning
måtte uppföras ett belopp av 221 100 kronor enligt följande specifikation.
Matematisk-naturvetenskapliga avdelningen:
Matematiska institutet ........................... 1500
Mekaniska institutet ........................... 15 000
Fysiska institutet ................................ 30 000
Kemiska övningslaboratoriet ...................... 10 000
Institutet för oorganisk och fysikalisk kemi ........ 20 000
Institutet för organisk kemi och biokemi............ 20 000
Institutet för morfologisk botanik.................. 8500
Zootomiska institutet ............................ 2 500
Geografiska institutet ............................ 16 000 123 500
Stats- och rättsvetenskapliga avdelningen.................... 2 000
Humanistiska avdelningen:
Humanistiska biblioteket ......................... 67100
Historia ........................................ 1 200
Ekonomisk historia .............................. 10 800
Klassisk fomkunskap och antikens historia.......... 2 200
Sociologi ....................................... 2 300
Institutet för statistik............................ 7 000 90 600
Kansliet och kassaförvaltningen............................ 5 000
Summa kronor 221 100
Kanslern finner behovet av väsentligt ökade medel för ifrågavarande
ändamål vara påtagligt och förordar, att för högskolans del anvisas ett
klumpbelopp till materielanskaffning, vilket belopp kanslern anser böra
upptagas med 200 000 kronor.
Departementschefen. Behovet av ett löpande anslag till nyanskaffning
av apparatur m. m. vid högskolan gör sig starkt gällande. Den nuvarande
utgiftsposten i högskolans stat å 50 000 kronor för ändamålet måste anses
vara otillräcklig. Jag förordar därför en höjning av denna utgiftspost. Höjningen
torde för nästa budgetår böra begränsas till 75 000 kronor och posten
därför uppföras med 125 000 kronor.
76
Kungl. Maj:ts proposition nr 137.
6. Engångskostnader för byggnadsarbeten.
För innevarande budgetår ha 685 000 kronor anvisats under denna
rubrik, fördelade på följande sätt:
1. Uppförande av nybyggnad för humanistiska biblioteket .... 510 000
2. Inredning och utrustning av denna byggnad samt flyttning
av bibliotekets samlingar................................ 175 000
Summa kronor 685 000
Förslag om uppförande av en ny byggnad för humanistiska
biblioteket framlades av Kungl. Maj:t i propositionen
1950: 165 och godkändes av riksdagen (skrivelsen 1950: 295). Kostnaderna
för denna byggnad beräknades därvid till 1 410 000 kronor — däri
icke inberäknat kostnaderna för en för Stockholms stadsbibliotek avsedd
del av byggnaden, som enligt beslut av stadsfullmäktige i Stockholm borde
hänföras till en senare byggnadsetapp. Då högskolan för byggnadsföretaget
disponerade omkring 900 000 kronor förutsattes, att ett belopp av 510 000
kronor skulle enligt gällande regler täckas på högskolans stat. Sistnämnda
belopp har anvisats för innevarande budgetår. Styrelsen har i sitt statförslag
räknat med en fördyring av byggnadsföretaget, vilket igångsatts först
i slutet av år 1951, med cirka 30 procent eller 425 000 kronor. Kanslern
anför, att kostnaderna för byggnadsföretaget enligt eu till honom inkommen
promemoria på grund av ökade materialpriser och arbetslöner beräknas
komma att kräva ett tilläggsanslag, uppskattat till 590 000 kronor.
Kanslern förordar, att detta belopp anvisas för nästa budgetår.
Kostnaderna för inredning och utrustning av humanistiska
bibliotekets nybyggnad samt flyttning av bibliotekets samlingar
beräknades i 1951 års åttonde huvudtitel, punkten 105, till 175 000 kronor,
vilket belopp anvisats för innevarande budgetår. Styrelsen har nu hemställt
om ett tilläggsanslag av 50 000 kronor, varvid styrelsen räknat med
en genomsnittlig kostnadsstegring av 30 procent. Kanslern tillstyrker framställningen
och förordar, att sistnämnda belopp anvisas för nästa budgetår.
Styrelsen har vidare för nästa budgetår äskat ett anslag av 1 000 000
kronor till nybyggnad för det zootomiska institutet, motsvarande
hälften av de av styrelsen till 2 000 000 kronor uppskattade byggnadskost.- naderna för företaget.
En närmare redogörelse för högskolans aktuella byggnadsfrågor har
lämnats i propositionen 1950: 165 s. 26 IT. Enligt den där redovisade byggnadsplanen
avses nybyggnad för zootomiska institutet skola uppföras inom
kvarteret Vega i hörnet av Teknologgatan och Rådmansgatan. Huvudbyggnaden
i fyra våningar utmed den förra gatan avses skola innehålla
alla lokaler för undervisning och forskning med undantag för de museala
samlingarna med tillhörande studierum, som förlagts till en två våningar
hög flygel utmed Rådmansgatan. Flygeln mot Rådmansgatan kan upp
-
77
Kungl. Maj:ts proposition nr 137.
föras först sedan den där belägna låga envåningsbyggnaden avlägsnats.
Kostnaderna ha i planen angivits till omkring 1 500 000 kronor.
Byggnadsföretaget har närmare åskådliggjorts å två i ärendet infordrade,
av professorn Paul Hedqvist upprättade, den 24 april 1949 dagtecltnade
ritningar.
Studentkåren har i skrivelse till högskolans rektor anfört följande rörande
zootomiska institutet.
»Förhållandena på denna institution måste på grund av lokalernas otillräcklighet
och oändamålsenlighet betecknas som skandalösa. Årligen måste
på grund av utrymmesbristen ett flertal inträdessökande avvisas. De studerande
tvingas att arbeta under högst ohygieniska och miserabla förhållanden.
Den i och för sig usla föreläsningssalen tjänstgör samtidigt som
ett ännu uslare kurslaboratorium. Teoretiskt kan 8 kursdeltagare arbeta
där, men då deltagarantalet fastställts till 16, måste minst 12 laborera där
samtidigt. Övriga 4 måste inhysas i intilliggande rum. Antalet trebetygare
samt licentiander och doktorander är för närvarande 10 resp. 14 och dessa
har man måst sprida ut i bibliotek och andra allmänna lokaliteter.»
Enligt lärarrådets mening är det absolut oundgängligt att medel till
byggnadsföretaget anvisas för budgetåret 1952/53, så att företaget kan
påbörjas redan sommaren 1952.
Kanslern understryker starkt angelägenheten av att anslag beviljas för
nu ifrågavarande byggnadsföretag. Då man likväl enligt kanslerns mening
sannolikt måste räkna med att företaget kan igångsättas först under senare
delen av nästa budgetår, synes det honom tillfyllest om 400 000 kronor
anvisas för nästa budgetår.
Departementschefen. På grundval av i maj 1949 rådande priser ha
byggnadskostnaderna för humanistiska bibliotekets nybyggnad beräknats
till 1410 000 kronor. Byggnadsföretaget har igångsatts först i slutet av
år 1951. Med hänsyn till inträffade prisstegringar beräknas byggnadsföretaget
nu draga en merkostnad av 590 000 kronor. Jag förordar, att sistnämnda
belopp anvisas för nästa budgetår.
Med hänsyn till inträffade prisstegringar torde kostnaderna för inredning
och utrustning av bibliotekets nybyggnad samt flyttning av dess samlingar
icke kunna hållas inom det i fjol beräknade och för innevarande budgetår
anvisade beloppet av 175 000 kronor. Jag förordar, att för ändamålet
anvisas ytterligare 50 000 kronor.
Enligt föreliggande förslag skall nybyggnad för zootomiska institutet
uppföras inom kvarteret Vega (gamla tekniska högskolans mark), som av
statsmakterna reserverats för Stockholms högskolas räkning. Byggnadsförslaget
omfattar en huvudbyggnad och en flygelbyggnad. Den senare kan
emellertid icke uppföras, förrän nu befintlig byggnad avlägsnats. Enligt
av högskolans rektor i skrivelse den 14 februari 1952 lämnade uppgifter
beräknas byggnadsföretaget i dess helhet numera draga en byggnadskost
-
78
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.
nåd av 2 200 000 kronor, varav 1 600 000 kronor belöpa å huvudbyggnaden,
som är avsedd att uppföras i en första etapp.
Inom kvarteret Vega är farmaceutiska institutets byggnad belägen. I
olika sammanhang har behovet av utökade och ändamålsenligare lokaler
för institutet framhållits, och förslag har väckts dels om uppförande av
nybyggnad å annan plats för institutet, dels ock om ombyggnad av
institutets nuvarande byggnad i avvaktan på nybyggnaclsfrågans lösning.
I yttrande den 2 februari 1950 över en från institutets sida
gjord framställning om anslag till ombyggnad av institutets nuvarande
lokaler har högskolans styrelse avstyrkt framställningen. Styrelsen
har därvid framhållit, att det för högskolan vore av största vikt, att
kvarteret Vega med därå uppförda byggnader, som reserverats för högskolans
behov, snarast möjligt ställdes till högskolans disposition. Under sådana
förhållanden måste styrelsen bestämt avstyrka alla åtgärder, som
kunde tänkas leda till en försening av den tidpunkt, då högskolan finge
förfoga över sagda mark och byggnader. I stället har från högskolans sida,
med tillstyrkande av universitetskanslern, föreslagits, att hela suterrängvåningen
å omkring 400 m2 och ett utrymme av omkring 230 m2 i bottenvåningen
i den planerade huvudbyggnaden för zootomiska institutet skulle
tills vidare upplåtas till farmaceutiska institutet. Härigenom skulle farmaceutiska
institutet erhålla samma ökade lokalutrymme som genom realiserande
av nyssnämnda ombyggnadsföretag. Den från högskolans sida sålunda
föreslagna provisoriska lösningen av farmaceutiska institutets lokalfråga
har godtagits från institutets sida.
Behovet av nya och utvidgade lokaler för zootomiska institutet är starkt
framträdande, och det nu framlagda byggnadsförslaget bör enligt min mening
realiseras, så snart omständigheterna så medgiva, varvid till en första
etapp bör hänföras den planerade huvudbyggnaden. Jag förordar vidare,
att nyssnämnda utrymmen om cirka 630 in2 i huvudbyggnaden tills vidare
upplåtas till farmaceutiska institutet. Med hänsyn till förhållandena å
byggnadsmarknaden i Stockholm, torde medelsanvisningen till nu ifrågavarande
byggnadsföretag för nästa budgetår böra begränsas till 400 000
kronor.
Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör nu före varande utgiftspost
för nästa budgetår uppföras med 1 040 000 kronor.
7. Pensioner och livräntor.
Denna utgiftspost, som nu är uppförd med förslagsvis 190 000 kronor,
disponeras på sätt framgår av s. 531 i statsliggaren.
Styrelsen föreslår, att denna post sänkes med 10 300 kronor till 179 700
kronor. Därvid har medelsbehovet för pensioner beräknats till 148 000 kronor
och för livräntor till 31 700 kronor.
Kanslern förordar styrelsens förslag.
79
Kungl. Maj:ts -proposition nr 137.
Departementschefen. Vid anmälan den 28 december 1951 av frågan om
löne- och pensionsreglering för professorer och vissa andra akademiska
lärare m. fl. (propositionen 1952: 12) uttalade chefen för civildepartementet,
att han hade för avsikt att återkomma till frågan om den definitiva
lösningen av pensionsförhållandena vid Stockholms och Göteborgs högskolor
i samband med framläggandet av de övriga förslag om ändringar i gällande
pensionsreglementen, som vore avsedda att genomföras från och med
den 1 juli 1952.
Frågan om en reglering av pensionsförhållandena vid nämnda högskolor
har behandlats i ett den 29 februari 1952 avgivet betänkande (stencilerat)
med utredning och förslag i vissa löne- och pensionsfrågor, vilka sammanhänga
med den i propositionen 1952: 12 föreslagna löne- och pensionsregleringen
för professorer och vissa andra akademiska lärare m. fl. Remissbehandlingen
av detta betänkande är ännu icke avslutad.
I betänkandet föreslås en reformering av pensionsförhållandena vid
Stockholms och Göteborgs högskolor genom anslutning av befattningshavarna
vid högskolorna till SPA-reglementet från och med den 1 juli 1952.
Vidare föreslås, att högskolorna i samband härmed överlämna värden, motsvarande
de belopp, vartill pensionsfonderna vid högskolorna uppgå den
1 juli 1952, varvid staten för framtiden borde svara för utgående pensioner
och omhänderha pensioneringen av högskolornas nuvarande befattningshavare.
Redan beviljade pensioner borde följaktligen från och med den
1 juli 1952 utbetalas från statens pensionsanstalt.
Vid beräkningen av medelsbehovet under nu förevarande utgiftspost och
motsvarande utgiftspost i huvudstaten för Göteborgs högskola anser jag
mig böra utgå från att nyss berörda förslag till lösning av pensionsförhållandena
vid Stockholms och Göteborgs högskolor kommer att i huvudsak
genomföras från och med nästa budgetår. Om så sker, torde nu förevarande
utgiftspost under nästa budgetår väsentligen endast komma att belastas
med kostnader dels för löpande huvudmansavgifter för tiden den 1 juli——
den 31 december 1952, dels ock — liksom nu — för livräntor. Medelsbehovet
härför uppskattar jag till i runt tal 100 000 kronor. Från motsvarande
utgiftspost vid Göteborgs högskola torde i huvudsak endast komma att
bestridas löpande huvudmansavgifter för sistnämnda tidsperiod. Förslagets
realiserande medför vidare, att man måste räkna med lägre avkastning från
högskolornas fonder än som skett i högskolemyndigheternas anslagsberäkningar
för nästa budgetår.
Huvudstatens inkomstsida. Anslagsbehovet.
Högskolans styrelse har beräknat intäkterna — utöver statsbidrag och
bidrag från Stockholms stad — sålunda:
Avkastning av högskolans fonder............. 590 000 (-f- 20 000)
Avgifter från de studerande.................. 150 000 ( = )
80
Kungl. Maj.ts ''proposition nr 137.
Hyror och arrenden ......................... 319 00 ( = )
Bidrag från enskilt håll...................... 54 700 (+ 14 500)
Diverse inkomster .......................... 3 000 (— 800)
Bidrag från enskilt håll. I denna post har inräknats ett belopp
av 3 000 kronor, avseende bidrag från socialinstitutet i Stockholm vid
bifall till förslaget om inrättande av en professur i sociologi vid högskolan,
förenad med undervisnings- och examinationsskyldighet jämväl vid socialinstitutet.
Kanslern har icke funnit anledning till erinran mot styrelsens beräkning
av nyssnämnda inkomster.
Departementschefen. Under hänvisning till vad jag i det föregående anfört
vid behandlingen av frågan om anslag till pensioner och livräntor vid
högskolan beräknar jag inkomstposten Avkastning av högskolans fonder till
460 000 kronor. Inkomstposten Avgifter från de studerande torde med
hänsyn till den ökade inskrivningen av elever höstterminen 1951 böra uppräknas
med 15 000 kronor till 165 000 kronor. Ehuru jag icke tillstyrkt förslaget
om inrättande av en professur i sociologi, torde likväl inkomstposten
Bidrag från enskilt håll böra upptagas med av styrelsen föreslaget belopp
med hänsyn till det ökade bidrag, som tillföres posten till följd av den förordade
löneregleringen för professorer vid högskolan. Vad beträffar beräkningen
av intäkterna — utöver statsbidrag och bidrag från Stockholms
stad — godtager jag i övrigt styrelsens förslag, dock att posten Diverse inkomster
torde för avrundning av anslagets slutsumma böra uppföras med
2 900 kronor. Jag beräknar alltså inkomsterna utöver statsbidraget och
bidraget från Stockholms stad sålunda:
Avkastning av högskolans fonder.......................... 460000
Avgifter från de studerande .............................. 165 000
Hyror och arrenden...................................... 31 900
Bidrag från enskilt håll .................................. 54 700
Diverse inkomster ....................................... 2 900
Summa kronor 714 500
Jag har i det föregående förordat, att huvudstatens utgiftssida skulle be
-
räknas sålunda:
Avlöningar, förslagsvis.................................... 3 340 000
Bidrag till vissa institutioner.............................. 122 900
Omkostnader, förslagsvis ................................. 632 600
Materiel m. ............................................ 490 000
Engångskostnader för materielanskaffning .................. 125 000
Engångskostnader för byggnadsarbeten .................... 1 040 000
Pensioner och livräntor, förslagsvis ........................ 100 000
Summa kronor 5 850 500
81
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.
Anslagssumman skulle vid bifall till vad jag föreslagit komma att uppgå
till (5 850 500 — 714 500 =;) 5 136 000 kronor, varav Stockholms stads
bidrag utgör maximibeloppet 1 200 000 kronor och statens bidrag återstoden
eller 3 936 000 kronor. Förslagsanslaget till Bidrag till Stockholms högskola
bör alltså uppföras med sistnämnda belopp, vilket innebär en anslagshöjning
med 1 328 700 kronor.
Hemställan.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) godkänna följande huvudstat för Stockholms högskola
att tillämpas under budgetåret 1952/53:
Huvudstat.
U tgijter:
1. Avlöningar, jörslagsvis ................... 3 340 000
2. Omkostnader, jörslagsvis ................. 632 600
3. Materiel m. m........................... 490 000
4. Engångskostnader för materielanskaffning . . 125 000
5. Engångskostnader för byggnadsarbeten ____ 1 040 000
6. Bidrag till vissa institutioner.............. 122 900
7. Pensioner och livräntor, jörslagsvis........ 100 000
Summa kronor 5 850 500
Inkomster:
1. Avkastning från högskolans fonder........ 460 000
2. Avgifter från de studerande .............. 165 000
3. Hyror och arrenden ..................... 31 900
4. Bidrag från enskilt håll .................. 54 700
5. Diverse inkomster ...................... 2 900
6. Bidrag från Stockholms stad.............. 1 200 000
7. Bidrag från staten ...................... 3 936 000
Summa kronor 5 850 500
b) till Bidrag till Stockholms högskola för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 3 936 000 kronor.
9. Bidrag till Göteborgs högskola.
Anslag Nettoutgift
1950/51 .............................. 384 300 383 633
1951/52 (statsliggaren s. 531) ........... 405 900
1952/53 (förslag) ...................... 691 000
Enligt det av 1948 års riksdag godkända avtalet mellan staten, Göteborgs
stad och högskolan rörande högskolans finansiering, vilket avtal trätt
6 — B i haag till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 137.
82
Kungl. Maj:ts proposition nr 137.
i kraft den 1 juli 1949, skall av högskolans styrelse upprättat förslag till
stat för högskolan ingivas dels till Kungl. Maj:t och dels till stadsfullmäktige,
som över förslaget avgiva yttrande till Kungl. Maj:t. Stat för högskolan
fastställes av Kungl. Maj:t. Till bestridande av den utgiftssumma,
som enligt den fastställda staten icke täckes av högskolans egna medel —
(anslagssumman) — skola staten och staden bidraga enligt vissa i avtalet
angivna grunder.
Den för högskolan för innevarande budgetår fastställda huvudstaten finnes
införd å s. 532 f. i statsliggaren. Enligt staten uppgår Göteborgs stads
bidrag till det avtalsmässiga minimibeloppet, 275 000 kronor, och statens
bidrag till 405 900 kronor. Med sistnämnda belopp är nu förevarande anslag
uppfört.
Med skrivelse den 8 juni 1951 har styrelsen för Göteborgs högskola
framlagt förslag till stat för högskolan för nästa budgetår. I det föreliggande
förslaget balanseras beräknade inkomster och utgifter på en summa
av 1 493 800 kronor, varav anslagssumman utgör 1 194 300 kronor. I enlighet
härmed begär styrelsen ett med 421 075 kronor till 826 975 kronor förhöjt
statsbidrag och ett bidrag från Göteborgs stad av 367 325 kronor.
Sedermera har styrelsen i skrivelse den 27 augusti 1951 anmält, att den
i statförslaget upptagna utgiftsposten till avlöningar i anslutning till den
från och med den 1 januari 1951 genomförda arvodesregleringen för universitetslektorer
och biträdande lärare samt assistent- och amanuenspersonal
torde böra uppräknas från tidigare angivna 1 146 700 kronor till
1 199 500 kronor, vilket innebär en höjning med 52 800 kronor. Det i nyssnämnda
förslag beräknade bidraget av statsmedel borde därför ökas till
866 575 kronor och det beräknade bidraget från Göteborgs stad till 380 525
kronor.
Statförslaget är baserat på det utvecklingsprogram för högskolan, som
framlagts i det den 19 januari 1948 av särskilt tillkallade sakkunniga avgivna
betänkandet angående Göteborgs högskolas framtida ställning. Dessa
sakkunniga ansågo, att upprustningsprogrammet borde genomföras i två
etapper. Till den första etappen hänfördes sådana befattningar och anslag,
som ansågos böra omedelbart inrättas, till den senare sådana, som voro
avsedda att framdeles och efter hand inrättas. I det nu föreliggande förslaget
till stat för högskolan för budgetåret 1952/53 har styrelsen huvudsakligen
upptagit sådana hittills icke genomförda förbättringar, som av de sakkunniga
hänförts till upprustningsprogrammets första etapp.
Liksom för innevarande budgetår framhåller styrelsen, att enligt dess
mening kunde det avgörande inflytande över högskolan, som staten erhållit
genom det ingångna avtalet, icke sägas motsvaras av statens hittills gjorda
ekonomiska insatser för högskolan, och anser, att Stockholms högskola i
detta avseende intoge en mera gynnad ställning. Styrelsen understryker
också särskilt vikten av att docentinstitutionen fullständigas samt att pro
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 137. 83
fessorerna i tillräcklig utsträckning förses med assistent- och amanuenshjälp.
Stadsfullmäktige i Göteborg tillstyrka, att styrelsens förslag till stat för
högskolan för budgetåret 1952/53, sådant det slutligen bestämts, fastställes.
Universitetskanslern framhåller i likhet med styrelsen främst högskolans
behov av ytterligare docentstipendier samt ett ökat antal assistent- och
amanuensbefattningar.
Huvudstatens utgiftssida.
1. Avlöningar.
Denna utgiftspost är nu uppförd med förslagsvis 740 200 kronor och
disponeras på sätt framgår av s. 533 ff. i statsliggaren. Högskolans styrelse
har föreslagit en höjning av denna post för nästa budgetår med 459 300
kronor. Kanslern har förordat en ökning av posten med 300 500 kronor.
Kanslern har därvid tillstyrkt följande förändringar beträffande personalorganisationen:
1.
professur i sociologi inrättas;
2. laboratorsbefattning i matematik inrättas;
3. arvodet till biträdande lärare i etnografi höjes med 400 kronor till
2 400 kronor; ...
4. biträdande lärare i psykologi och pedagogik anställes;
5. kursanslaget (nu 41 000 kronor) ökas med 10 000 kronor (alternativt
23 000 kronor);
6. 2 nya docentstipendier inrättas;
7. den nuvarande andre amanuensbefattningen i statistik utbytes mot en
andre assistentbefattning i samma ämne;
8. ytterligare 11 andre amanuenser anställas;
9. 500 kronor anvisas till honorarium åt prorektor;
10. 1 laboratoriebiträde i Ce 11 anställes vid marinbotaniska institutionen;
11. 3 biträdestjänster i Cf 4—Ce 8 inrättas.
Kanslern har vidare funnit goda skäl tala för styrelsens förslag om arvodesförbättring
åt bibliotekarien och amanuensen vid seminariebiblioteket,
men likväl ansett sig icke böra tillstyrka förslaget, enär — enligt vad
kanslern under hand erfarit — en särskild utredning påginge rörande reglering
av, bland andra, här berörda arvoden.
I det följande kommer jag endast att gå in på förslag, som jag ansett
mig böra helt eller delvis biträda eller eljest funnit särskild anledning uppehålla
mig vid. I övrigt torde jag få hänvisa till handlingarna i ärendet.
Arvode till biträdande lärare i etnografi. Den
begärda höjningen, vilken avses att helt täckas av donationsmedel, motiveras
med penningvärdets fall.
84
Kungl. Maj:ts proposition nr 137.
Biträdande lärare i psykologi och pedagogik.
Ämnet är nu företrätt vid högskolan medelst en professur. Styrelsen har
erinrat om att ämnet vid Uppsala universitet redan uppdelats på två professurer
samt att 1945 års universitetsberedning uttalat sig för en liknande
klyvning även vid övriga universitet och högskolor. Härjämte har åberopats,
att de sakkunniga rörande Göteborgs högskolas framtida ställning
upptagit en ytterligare professur i ämnet i fråga inom ramen för upprustningsprogrammets
andra etapp. Vederbörande ämnesrepresentant har för
styrelsen framhållit behovet av en preceptur i pedagogik. Styrelsen har
emellertid med tanke på rådande ekonomiska förhållanden ansett sig för
närvarande endast böra föreslå anställande av en biträdande lärare i psykologi
och pedagogik. Kanslern finner behovet av ifrågavarande befattning
starkt motiverat.
Kursanslag. Kursanslaget utgör nu 41 000 kronor och fördelas av
kanslern. Styrelsen har hemställt dels om en av den inträdda allmänna
höjningen av prisnivån betingad höjning av kursanslaget med 10 000 kronor,
dels ock att anslaget — för den händelse den föreslagna laboratorsbefattningen
i matematik icke komme att inrättas från och med nästa
budgetår — skulle ökas med ytterligare 13 000 kronor. Till stöd för sistnämnda
alternativa äskande framhålles i huvudsak följande. Hittills har
högskolan fått nöja sig med att årligen i ämnet matematik anordna en kurs
för ett betyg till filosofie kandidatexamen eller filosofisk ämbetsexamen,
vartannat läsår alternerande med en tvåbetygskurs för samma examina.
Bland högskolans elever råder emellertid ett så starkt intresse för matematikundervisningen,
att kurser för såväl ett som tva betyg under ett och
samma läsår för framtiden måste anses ofrånkomliga. För den händelse det
till följd härav uppkommande undervisningsproblemet icke kan få sin lösning
genom inrättande av laboratorsbefattningen erfordras en höjning av
kursanslaget med ytterligare 13 000 kronor eller sammanlagt 23 000 kronor.
Kanslern ansluter sig helt till vad styrelsen anfört och föreslagit och
förordar sålunda i första hand inrättande av laboratorsbefattningen. Därest
så ej kan ske, tillstyrkes den föreslagna ytterligare ökningen av kursanslaget
med 13 000 kronor.
Nya docentstipendier. Högskolan förfogar nu över nio docentstipendier,
avsedda för följande ämnen: 1) filosofi, 2) historia, 3) konsthistoria
med konstteori, 4) litteraturhistoria med poetik, 5) romanska
språk, 6) tyska språket, 7) geografi, 8) nationalekonomi och 9) statskunskap.
Styrelsen har hemställt om inrättande av ytterligare tre docentstipendier,
nämligen i 1) engelska språket, 2) nordiska språk samt 3) psykologi
och pedagogik.
Kanslern anser sig böra föreslå, att högskolan, som genom beslut av
85
Kungl. Majrts ''proposition nr 137.
1951 års riksdag erhöll ett nytt docentstipendium, från och med nästa budgetår
tillföres ytterligare två dylika stipendier. Dessa stipendier böra enligt
hans mening avses för 1) engelska språket och 2) nordiska språk.
Assistenter och amanuenser. Vid högskolan finnas nu
anställda 2 förste assistenter, varav 1 i geografi och 1 i psykologi och pedagogik,
2 förste amanuenser, varav 1 i marin botanik och 1 i psykologi och
pedagogik, samt 1 andre amanuens i statistik.
Styrelsen har för nästa budgetår hemställt, att befattningen som förste
amanuens i marin botanik måtte utbytas mot en förste assistentbefattning
samt att nya assistent- och amanuensbefattningar måtte inrättas i enlighet
med följande sammanställning.
a) 2 förste assistenter, varav 1 i konsthistoria med konstteori och 1 i
sociologi;
b) 2 andre assistenter, varav 1 i statistik och 1 i slaviska språk;
c) 4 förste amanuenser, avsedda för 1) konsthistoria med konstteori,
2) statistik, 3) romanska språk och 4) klassisk fornkunskap;
d) 10 andre amanuenser, avsedda för 1) nationalekonomi, 2) statskunskap,
3) sociologi, 4) geografi, 5) historia, 6) litteraturhistoria med poetik,
7) nordiska språk, 8) engelska språket, 9) tyska språket och
10) klassiska språk;
e) 1 tredje amanuens i psykologi och pedagogik.
Kanslern anser sig — såsom tidigare nämnts — böra föreslå att befattningen
som andre amanuens i statistik förändras till en andre assistentbefattning
samt att 11 nya amanuensbefattningar inrättas. Dessa böra enligt
hans mening avses för 1) konsthistoria med konstteori, 2) sociologi,
3) slaviska språk, 4) romanska språk, 5) klassisk fornkunskap, 6) nationalekonomi,
7) statskunskap, 8) nordiska språk, 9) engelska språket, 10) tyska
språket och 11) klassiska språk.
Nya biträdestjänster i Cf4 — Ce 8. Styrelsen har på
närmare anförda skäl i sitt statförslag upptagit fyra dylika tjänster. Härigenom
skulle högskolans professorer få ett för dem gemensamt, ambulerande
skrivbiträde till sitt förfogande samt sociologiska, statistiska och psykologiska
institutionerna utrustas med var sitt biträde.
Kanslern ansluter sig till styrelsens förslag utom i vad avser den för psykologiska
institutionens del begärda biträdestjänsten och tillstyrker sålunda
inrättande av allenast tre biträdestjänster.
Departementschefen. Då jag i det föregående anmälde motsvarande anslagsfråga
för Stockholms högskola, redogjorde jag i korthet för innebörden
av den i propositionen 1952:12 förordade löneregleringen för professorer
m. fl. akademiska lärare vid Göteborgs högskola. Jag torde här få hänvisa
till nämnda redogörelse. I anslutning härtill torde jag nu få erinra om att
86
Kungl. Maj:ts proposition nr 137.
i nyssnämnda proposition förutsatts, att de för närvarande till vardera av
professorerna vid Göteborgs högskola C. A. Boethius och H. Pettersson utgående
personliga lönetilläggen å, 1 000 kronor skola upphöra att utgå i
samband med löneregleringen.
Liksom i fråga om Stockholms högskola utgår jag vid anslagsavvägningen
i det följande från att av löneregleringen berörda befattningshavare
vid Göteborgs högskola komma att övergå till det reglerade lönesystemet.
För nästa budgetår ha önskemål om ganska betydande förstärkningar
av personalorganisationen vid Göteborgs högskola framställts. Dessa önskemål
kan jag nu endast i begränsad omfattning tillmötesgå.
Jag biträder förslaget om en höjning av arvodet till biträdande läraren
i etnografi med 400 kronor till 2 400 kronor. De skäl, som anförts av vederbörande,
ha övertygat mig om önskvärdheten av att en biträdande lärare
i psykologi och pedagogik anställes vid högskolan. Jag beräknar för nästa
budgetår medel härtill. Däremot är jag icke beredd att tillstyrka förslaget
om inrättande av en laboratorsbefattning i matematik utan föreslår, att
ett belopp av 13 000 kronor beräknas under kursanslaget för upprätthållande
av erforderlig undervisning i ämnet. Nyssnämnda anslag torde därjämte
med hänsyn till inträffade prisstegringar böra uppräknas med ytterligare
7 500 kronor. Sammanlagt bör sålunda kursanslaget höjas med 20 500
kronor till 61 500 kronor. Jag tillstyrker vidare, att ytterligare en docentbefattning
inrättas vid högskolan från och med nästa budgetår. Frågan om
befattningens anknytning till visst ämne eller ämnesgrupp är icke av den
natur, att den bör underställas riksdagen. Detta spörsmål torde först framdeles
böra upptagas till prövning, sedan förslag avgivits av vederbörande
högskolemyndigheter. De önskemål, som framställts om förstärkning av
assistent- och amanuenspersonalen, anser jag mig nu endast så till vida
kunna tillmötesgå, som jag tillstyrker, att ytterligare fyra andre amanuensbefattningar
inrättas vid högskolan. Det torde böra ankomma på Kungl.
Maj:t att efter förslag av vederbörande högskolemyndigheter besluta om
dessa befattningshavares anknytning till visst ämne. Bibliotekarien och
amanuensen vid seminariebiblioteket böra komma i åtnjutande av viss
arvodesförbättring. Jag tillstyrker därför, att bibliotekariens arvode höjes
med 300 kronor till 3 300 kronor och amanuensarvodet med 250 kronor
till 2 650 kronor. Förslaget om en utökning av antalet kontorsbiträdestjänster
i den reglerade befordringsgången anser jag mig endast så till vida
böra biträda, som jag för nästa budgetår beräknar medel till ytterligare
två dylika tjänster, av vilka den ena torde böra anknytas till statistiska
institutionen och den andra avses för högskolans professorer i allmänhet.
Förutom av löneregleringen för professorer m. fl. befattningshavare vid
högskolan och vad därmed sammanhänger samt den av mig i det föregående
förordade personalförstärkningen och ökade medelsanvisningen för
vissa ändamål föranledes ett ökat medelsbehov under förevarande utgifts
-
87
Kungl. Maj:ts proposition nr 137.
post dels av den från och med den 1 januari 1951 genomförda arvodesregleringen
för biträdande lärare, assistenter och amanuenser m. fl. befattningshavare
vid högskolan, dels av den från samma tidpunkt vidtagna
höjningen av det rörliga tillägget och kristillägget, dels ock av den från
och med den 1 juli 1951 företagna höjningen av det provisoriska lönetilllägget.
Medelsbehovet till avlöningar kan med hänsyn till nyssnämnda lönereglering
icke exakt beräknas. Jag uppskattar medelsbehovet till i runt tal
1 065 000 kronor. Det torde liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj:t
att fastställa avlöningsstat för högskolan.
2. Omkostnader.
Denna utgiftspost är nu uppförd med 65 500 kronor och disponeras på
sätt framgår av efterföljande sammanställning. Av denna framgår jämväl
styrelsens beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår och kanslerns
förslag i ämnet ävensom medelsåtgången under budgetåret 1950/51.
Anslagsändamål
Enligt räken
skaperna för
1950/51
Enligt omkost
nadsstaten för
1951/52
Styrelsens
förslag för
1952/53
Kanslerns
förslag för
1952/53
1. Sjukvård m. m , jörslagsvis . . .
—
500
500
500
2. Reseersättningar, jörslagsvis . . .
2 965
3 300
4 000
4 000
3. Bränsle, lyse och vatten, jör- slagsvis ...............
17217
15 000
23 000
20 000
4. Tryckningskostnader, jörslagsvis
16 050
16 050
30 050
22 350
5. Renhållning och städning, jör- slagsvis ...............
6 290
6 000
12 000
10 000
6. Underhåll av byggnad och inven- tarier ................
9 886
10 000
10 000
10 000
7. Hyror, förslagsvis.........
—
—
20 000
17 000
8. Försäkringar, jörslagsvis.....
1519
1 500
2 000
2 000
9. Siffergranskning och revision . .
1 800
2 650
2150
2150
10. Expenser och övriga utgifter . .
10 500
10 500
13 000
12 000
Summa kronor
66 227
65 500
116 700
100 000
De begärda höjningarna av nuvarande poster i omkostnadsstaten betingas
främst av penningvärdets fall. I fråga om den närmare motiveringen
för desamma ävensom för den föreslagna minskningen av posten till
siffergranskning och revision torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.
Ny post till hyror m.m. Av för innevarande budgetår under
utgiftsposten till materiel m. m. för psykologisk-pedagogiska institutionen
anvisade 15 000 kronor äro 7 000 kronor avsedda till förhyrande för nyss
-
88 Kungl. Maj:ts proposition nr 137.
nämnda institutions räkning av en utanför högskolebyggnaden belägen
lokal.
Styrelsen har begärt, att medel till hyror i fortsättningen måtte beräknas
under en särskild post i omkostnadsstaten samt att denna post för nästa
budgetår måtte uppföras med 20 000 kronor. Såsom motivering härför har
anförts i huvudsak följande.
Den statistiska institutionens nuvarande lokalutrymmen äro synnerligen
begränsade. Institutionen disponerar sålunda — förutom en för flera ämnen
gemensam föreläsningssal — endast över ett mindre rum och ett till detta
hörande icke fönsterförsett rum. För de praktiska övningarna äro de studerande
hänvisade till de sistnämnda två trånga utrymmena, vilket vållar
störningar i det gemensamma arbetet. Utvidgade lokaler erfordras därför,
om högskolans statistiska undervisning skall kunna nå en tillfredsställande
effektivitet. Beträffande den konsthistoriska institutionens lokalfråga råda
likartade förhållanden. De lokaler som tidigare kunde tillhandahållas på
Göteborgs konstmuseum ha dels blivit upptagna för museala uppgifter,
dels blivit otillräckliga för det stora antal av högskolans elever som nu
studera konsthistoria. Det konsthistoriska seminariet saknar särskild plats
både för sitt bibliotek och sina övningar. Ett tillfälligt lånande av plats
för seminariet i Röhsska konstslöjdsmuseet har icke löst problemet. Föreläsningarna
i ämnet hållas i högskolebyggnaden. Redan denna splittring
av undervisningen på olika — var för sig icke tillfredsställande — lokaler
medför betydande olägenheter. Av den nu lämnade redogörelsen framgår,
att lokalfrågan även för de statistiska och konsthistoriska institutionernas
del måste åtminstone provisoriskt lösas under en snar framtid. Då större
eller mer tillfredsställande lokaler ej kan beredas nyssnämnda institutioner
inom högskolebyggnaden och nybyggnad för deras räkning under nuvarande
omständigheter ej heller kan ifrågakomma, torde den enda återstående
utvägen vara att — såsom redan skett beträffande den psykologiskpedagogiska
institutionen — hyra lokaler åt dem. Det till lokalhyror för
samtliga tre här berörda institutioner erforderliga beloppet uppskattas till
20 000 kronor.
Kanslern finner i likhet med styrelsen lämpligt att medel till hyror upptages
under en särskild post i omkostnadsstaten men beräknar det härför
behövliga beloppet till 17 000 kronor.
Departementschefen. Med hänsyn till den i propositionen 1952:12 förordade
löneregleringen för professorer m. fl. bör anslagsposten till sjukvård
m. m. uppräknas med 2 500 kronor till 3 000 kronor. I likhet med styrelsen
och kanslern anser jag det lämpligt och erforderligt, att medel till hyror
i fortsättningen anvisas under en särskild anslagspost i omkostnadsstaten.
För nästa budgetår torde denna post böra uppföras med 10 000 kronor.
De i sammanställningen i det föregående med 2, 3, 5, 8 och 9 betecknade
posterna böra i enlighet med styrelsens förslag upptagas med respektive
4 000, 23 000, 12 000, 2 000 och 2 150 kronor. I fråga om anslagsposterna
till tryckningskostnader samt expenser och övriga utgifter ansluter jag
89
Kungl. Maj.ts proposition nr 137.
mig till kanslerns förslag och tillstyrker sålunda, att dessa poster uppföras
med 22 350 respektive 12 000 kronor. Då jag i övrigt icke ifrågasätter
någon ändring beträffande omkostnadsstaten, bör förevarande utgiftspost
för nästa budgetår höjas med 35 000 kronor till 100 500 kronor.
3. Materiel m. m.
Denna utgiftspost är nu uppförd med 41 700 kronor. Högskolans styrelse
har föreslagit en ökning av posten med 48 400 kronor. Kanslern har
tillstyrkt, att posten höjes med 24 700 kronor. Av följande sammanställning
framgår dels anslagspostens nuvarande disposition, dels ock postens
disposition under nästa budgetår enligt styrelsens förslag, respektive
kanslerns förslag:
Anslagsändamål
Nuvarande
belopp
Styrelsens
förslag
Kanslerns
förslag
1. Geografiska institutionen.............
7 000
7 000
7 000
2. Marinbotaniska institutionen...........
4 000
6 500
5 000
3. Oceanografiska institutionen...........
—
1 300
600
4. Psykologisk-pedagogiska institutionen......
15 000
10 000
10 000
5. Sociologiska institutionen.............
—
8 000
8 000
6. Statistiska institutionen..............
—
12 500
6 000
7. Statskunskap....................
1 000
1000
1000
8. Nordiska språk..................
200
300
300
9. Konsthistoriska institutionen...........
—
6 000
2 000
10. Seminariebiblioteket................
12 025
32 025
22 025
11. Journalistundervisningen.............
2 000
2 000
2 000
12. Akademiska kapellet och akademiska kören . .
475
476
475
13. Bidrag till studentkårens skrivbyrå.......
—
3 000
2 000
Summa kronor
41 700
90 100
66 400
Departementschefen. I anslutning till vad jag i det föregående föreslagit
i fråga om upptagande i omkostnadsstaten för nästa budgetår av en
särskild post till hyror torde delposten till psykologisk-pedagogiska institutionen
böra minskas med 7 000 kronor. Å andra sidan bör denna post med
hänsyn till vad i ärendet anförts om ökat medelsbehov för sagda institutions
del höjas med 1 200 kronor. Sammanlagt bör sålunda posten sänkas
med 5 800 kronor. De önskemål, som framställts om uppräkning av nuvarande
delposter, anser jag mig endast så till vida kunna tillmötesgå, som
jag beträffande marinbotaniska institutionen, seminariebiblioteket och nordiska
språk tillstyrker höjningar med respektive 600, 5 000 och 100 kronor.
Därjämte torde medel nu böra beräknas med 600 kronor för oceanografiska
institutionen samt 2 000 kronor för vardera av statistiska och
konsthistoriska institutionerna. Då jag icke är beredd att härutöver för
-
90
Kungl. May.ts proposition nr 137.
orda någon höjning av före varande utgiftspost, bör densamma för nästa
budgetår uppföras med 46 200 kronor, vilket är 4 500 kronor mer än för
innevarande budgetår.
4. Engångskostnader för materielanskaffning.
Denna utgiftspost är nu upptagen med 13 000 kronor och disponeras på
sätt framgår av statsliggaren s. 535.
Styrelsen har begärt, att för engångskostnader för materielanskaffning
måtte uppföras 28 000 kronor enligt följande specifikation:
1. Geografiska institutionen ................................ 2 000
2. Marinbotaniska institutionen ............................. 2 000
3. Psykologisk-pedagogiska institutionen ..................... 3 000
4. Sociologiska institutionen ................................ 5 000
5. Statistiska institutionen .................................. 16 000
Summa kronor 28 000
Kanslern har tillstyrkt en medelsanvisning av 18 000 kronor, varav 2 000
kronor för den marinbotaniska institutionen, 3 000 kronor för den psykologisk-pedagogiska
institutionen, 8 000 kronor för den statistiska institutionen
och 5 000 kronor för en sociologisk institution.
Departementschefen. Då frågan om medelsanvisning till materielanskaffning
för en sociologisk institution sammanhänger med förslaget om inrättande
av en professur i sociologi och då jag icke biträtt detta förslag, beräknar
jag icke nu medel för sagda ändamål. För anskaffande av nödig apparatur
för statistiska institutionen anser jag mig för närvarande endast kunna
tillstyrka ett belopp av 4 000 kronor. I övrigt biträder jag kanslerns
förslag. Ifrågavarande utgiftspost bör därför för nästa budgetår uppföras
med 9 000 kronor, vilket i jämförelse med innevarande budgetår innebär
en sänkning med 4 000 kronor.
6. Pensioner och livräntor.
Denna utgiftspost är nu uppförd med 99 300 kronor och disponeras
sålunda:
1. Tjänstepensioner, förslagsvis ............................ 38 600
2. Familjepensioner, förslagsvis ............................ 60 300
3. Pensionsunderstöd, förslagsvis ............................400
Summa kronor 99 300
Högskolans styrelse har i sitt statförslag beräknat förevarande post till
112 300 kronor. Därav belöpa 40 700 kronor på tjänstepensioner och
71 600 kronor på familjepensioner. Någon delpost till pensionsunderstöd
91
Kungl. Maj ds proposition nr 137.
har i anledning av vederbörande understödstagares frånfälle icke upptagits.
Sammanlagt innebär förslaget en ökning med 13 000 kronor.
Kanslern har tillstyrkt styrelsens förslag.
Departementschefen. Under åberopande av vad jag anfört vid behandlingen
av motsvarande utgiftspost vid Stockholms högskola uppskattar jag
medelsbehovet under nu förevarande utgiftspost för nästa budgetar till
30 000 kronor.
Huvudstalens inkomstsida. Anslagsbehovet.
Högskolans styrelse har beräknat intäkterna — utöver statsbidrag och
bidrag från Göteborgs stad — sålunda (inom parentes angivas förändringarna
i förhållande till nu gällande huvudstat):
1. Avkastning av högskolans fonder .... kronor 266 600 (+ 17 700)
2. Avgifter från de studerande.......... » 30 000 (+ 3 000)
3. Diverse inkomster .................. » 2 900 ( . )
Avkastning av högskolans fonder. De olika fondernas avkastning
har upptagits med belopp, vilka beräknats av Göteborgs stads
drätselkammare, som förvaltar fonderna. Styrelsen har i staten endast upptagit
avkastningarna av sådana fonder och mot dessa svarande utgifter,
vilka inverka på eller framdeles kunna komma att inverka pa storleken av
statens eller stadens bidrag till högskolan. Kanslern har tillstyrkt styrelsens
förslag.
Avgifter från de studerande. Med hänsyn till erfarenheterna
från det senast tilländagångna budgetåret har styrelsen beräknat denna
post till 30 000 kronor. Kanslern har lämnat styrelsens beräkning utan
erinran.
Diverse inkomster. Kanslern förordar, att denna inkomstpost
i enlighet med styrelsens förslag uppföres med oförändrat belopp, 2 900
kronor.
Departementschefen. Under hänvisning till vad jag i det föregående anfört
vid anmälan av frågan om medelsbehovet till pensioner och livräntor
vid Stockholms högskola beräknar jag inkomstposten Avkastning av högskolans
fonder till i runt tal 205 000 kronor eller för avrundning av anslagets
slutsumma till 204 800 kronor. Posterna Avgifter från de studerande
och Diverse inkomster böra i enlighet med styrelsens förslag uppföras
med respektive 30 000 och 2 900 kronor. Sammanlagt torde salunda
högskolans egna intäkter kunna beräknas till 237 700 kronor.
Jag har i det föregående förordat, att huvudstatens utgiftssida skulle
beräknas sålunda:
92
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.
Avlöningar, förslagsvis ............................ kronor 1 065 000
Omkostnader, förslagsvis .......................... » 100 500
Materiel m. m..................................... » 46 200
Engångskostnader för materielanskaffning ............ » 9 000
Pensioner och livräntor, förslagsvis .................. » 30 000
Summa kronor 1 250 700
Då högskolans egna disponibla medel uppgå till 237 700 kronor, skola
alltså staten och staden enligt gällande avtal bestrida den utgiftssumma,
som enligt den fastställda staten icke täckes av högskolans egna medel.
Anslagssumman för budgetåret 1952/53 utgör sålunda 1 013 000 kronor,
varav Göteborgs stad skall bidraga med 1/3 av 825 000 kronor och 1/4
av det belopp, varmed anslagssumman överstiger 825 000 kronor, eller
sålunda med 322 000 kronor och staten med återstoden eller 691 000 kronor.
Förslagsanslaget till Bidrag till Göteborgs högskola bör alltså uppföras
med 691 000 kronor, vilket innebär en höjning med 285 100 kronor.
Hemställan.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) godkänna följande huvudstat för Göteborgs högskola
att tillämpas under budgetåret 1952/53:
Huvudstat.
U tgifter:
1. Avlöningar, förslagsvis............ kronor 1 065 000
2. Omkostnader, förslagsvis.......... » 100 500
3. Materiel m. m................... » 46 200
4. Engångskostnader för materielanskaff
ning
......................... » 9 000
5. Pensioner och livräntor, förslagsvis. . » 30 000
Summa kronor 1 250 700
Inkomster:
1. Avkastning från högskolans fonder . kronor 204 800
2. Avgifter från de studerande....... » 30 000
3. Diverse inkomster................ » 2 900
4. Bidrag från Göteborgs stad....... » 322 000
5. Bidrag från staten............... » 691000
Summa kronor 1 250 700;
b) till Bidrag till Göteborgs högskola för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 691 000 kronor.
Kungl. Maj.ts proposition nr 137. 93
10. Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare
vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning
i epidemiologi åt medicine kandidater.
Detta anslag har sedan budgetåret 1941/42 varit uppfört med 12 600
kronor. Bestämmelser om anslagets disposition återfinnas å sid. 546 f. i
statsliggaren. Universitetskanslern har föreslagit, att anslaget skulle för
nästa budgetår uppföras med oförändrat belopp.
Departementschefen. Jag finner det skäligt, att den nu utgående ersättningen
åt överläkarna vid här ifrågavarande epidemisjukhus undergår
viss förhöjning. För ändamålet förordar jag, att detta anslag höjes med
1 400 kronor till 14 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att till Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt
överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning
i epidemiologi åt medicine kandidater för budgetåret
1952/53 anvisa ett anslag av 14 000 kronor.
11. Gemensamma universitetsändamål: Ämnes- och
fakultetskonferenser.
I det föregående har jag uttalat, att under denna rubrik borde anvisas
ett reservationsanslag av 25 000 kronor. Erforderliga bestämmelser angående
anslagets disposition torde få meddelas av Kungl. Maj:t. Jag hemställer,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Gemensamma universitetsändamål: Ämnes- och
fakidtetskonferenser för budgetåret 1952/53 anvisa ett
reservationsanslag av 25 000 kronor.
12. Atomenergiforskning.
Detta reservationsanslag är för innevarande budgetår uppfört med
1 900 000 kronor. Bestämmelser angående anslagets disposition finnas införda
å s. 719 i statsliggaren.
Atomkommittén har den 22 augusti 1951 framlagt »Betänkande rörande
ombildning av atomkommittén till statens atomenerginämnd» (stencilerat).
Över detta betänkande ha remissutlåtanden i vederbörlig ordning inhämtats.
Som framgår av betänkandets titel föreslår kommittén en ombildning
av kommittén till statens atomenerginämnd. Förslaget motiveras med att
kommittén, som ursprungligen tillkallades för utredningsuppdrag, efter
hand fått andra arbetsuppgifter och därigenom fått ställning som ett sammanhållande
och rådgivande organ för atomenergiverksamheten överhuvudtaget.
För detta organ anses en fastare organisation än den nuvarande erforderlig
och dessutom påpekas, att redan beteckningen kommitté är olämplig
och vållar missförstånd.
94
Kungl. Maj:ts proposition nr 137.
Den föreslagna organisationen innebär i korthet följande.
Atomenerginämnden får övertaga de arbetsuppgifter, som hittills åvilat
kommittén. Den blir sammansatt av aderton ledamöter, varav en ordförande
och en sekreterare. Ledamöterna utses så att de företräda olika vetenskapsgrenar
och lärosäten ävensom vissa myndigheter och industrier.
Inom nämnden utses ett arbetsutskott bestående av sekreteraren och fyra
andra ledamöter. Sekreteraren, som tillika är nämndens verkställande ledamot,
får heltidstjänstgöring och placeras i lönegraden Cp 13. Vid nämnden
inrättas dessutom en heltidstjänst som registrator i lönegraden Ce 14. Personalbehovet
i övrigt (kamerala göromål och kontorsgöromål) tillgodoses
genom deltidstjänster med arvode. Slutligen inrättas fyra forskarbefattningar,
en i lönegraden Ce 30 och tre i Ce 29, i syfte att till atomforskningen
skola kunna fastare knytas personer, som länge på förtjänstfullt sätt i
ledande ställning arbetat inom denna forskning.
Medelsanvisningen till atomenerginämnden föreslås uppdelad på tre
anslag, ett förslagsanslag till avlöningar på 136 000 kronor, ett förslagsanslag
till omkostnader på 16 800 kronor och ett reservationsanslag till
forskning på 2 500 000 kronor. Medelsbehovet under sistnämnda anslag
har i särskild skrivelse den 27 augusti 1951 motiverats med ökade kostnader
både för materiel och löner. Vad materiel beträffar har kommittén
uppskattat kostnadsökningen sedan 1946—47 till omkring 50 procent, medan
för lönerna som ett minimivärde beräknats en stegring med 20 procent
motsvarande den löneökning, som statstjänstemännen erhållit under nämnda
tid.
Departementschefen. Atomkommitténs ställning och uppgifter som ett
sammanhållande och rådgivande organ inom atomenergiverksamheten synes
i och för sig motivera, att kommittén får en fastare organisation än
den nuvarande. Jag anser emellertid, att frågan om hur denna organisation
bör vara beskaffad måste övervägas ytterligare och ifrågasätter därför icke
för nästa budgetår någon ändring i kommitténs organisation.
Den av kommittén föreslagna höjningen av detta anslag anser jag mig
icke kunna tillstyrka utan föreslår för egen del en uppräkning med 400 000
kronor till 2 300 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Atomenergiforskning för budgetåret 1952/53 anvisa
ett reservationsanslag av 2 300 000 kronor.
13. Matematikmaskinnämnden.
Under rubriken Matematikmaskinnämnden: Förvaltningskostnader har
för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 45 000 kronor. Anslaget
disponeras enligt bestämmelser, som finnas införda å s. 719 i statsliggaren.
Därjämte har under rubriken Matematikmaskinnämnden: Anskaffning
av matematikmaskinutrustning anvisats ett reservationsanslag
av 572 000 kronor. Bestämmelser angående detta anslags disposition återfinnas
å s. 720 i statsliggaren.
I ett den 11 oktober 1951 avgivet, stencilerat betänkande med rubriken
95
Kungl. Maj:ts proposition nr 137.
»Institut för numerisk analys» har matematikmaskinnämnden framlagt
förslag till ersättande av nämnden med ett institut av permanent karaktär.
Betänkandet har i vederbörlig ordning remissbehandlats.
Av betänkandet framgår, att den första av nämndens matematikmaskiner,
en relämaskin benämnd BARK, sedan mer än halvtannat år i huvudsak
användes för debiterade beräkningsuppdrag, medan den andra, en
elektronrörsmaskin, beräknas bli i huvudsak färdig under innevarande
budgetår. Därefter beräknas nämndens verksamhet delvis komma att få
en annan inriktning än hittills; en mer omfattande matematisk rådgivning
och forskning blir möjlig, antalet beräkningsuppdrag väntas väsentligt öka,
medan konstruktions- och byggnadsverksamheten beräknas nedgå. Med
hänsyn bland annat härtill anser nämnden det lämpligt, att från och med
budgetåret 1952/53 successivt övergå till en slutlig organisation av ett
institut för tillhandahållande av matematikmaskinservice.
De årliga avlöningskostnaderna vid full utbyggnad av den organisation,
nämnden tänkt sig, ha angivits till 465 000 kronor. Vidare har beräknats
ett årligt medelsbehov för omkostnader av 60 000 kronor och för materiel
av 110 000 kronor. De sammanlagda årliga kostnaderna för verksamheten
skulle sålunda uppgå till 635 000 kronor. Då emellertid samtidigt beräknats,
att inkomsterna av beräkningsuppdrag komma att uppgå till 350 000 kronor,
blir medelsbehovet 285 000 kronor.
För nästa budgetår räknar nämnden emellertid med att medelsbehovet
kommer att ställa sig något annorlunda. Lönekostnaderna beräknas sålunda
till 440 000 kronor. Därvid förutsättes, att hela den personal, som
anses erforderlig för den utbyggda organisationen, icke kommer att behövas
omedelbart men att i stället medel erfordras till tillfällig personal för färdigställande
av elektronrörsmaskinen. Till omkostnader beräknas 60 000
kronor och till materiel 50 000 kronor. Sistnämnda belopp angives under
förutsättning, att den reservation, som vid utgången av budgetåret 1951/52
kan finnas å anslaget till anskaffning av matematikmaskinutrustning, får
utnyttjas. Driften av BARK beräknas under året ge inkomster av 100 000
kronor, medan däremot några inkomster icke väntas av elektronrörsmaskinen.
Det totala medelsbehovet uppskattas sålunda för nästa budgetår till
450 000 kronor.
Departementschefen. Matematikmaskinnämnden har, som redan framgått,
tänkt sig, att övergången till den av nämnden föreslagna nya organisationen
skall ske redan från och med nästa budgetår. I anledning härav
har nämnden föreslagit anvisande av medel till en praktiskt taget fullständig
utbyggnad av ett institut för numerisk analys. Nämnden har räknat
med att övergången skall ske successivt. Samtliga föreslagna nya tjänster
— inalles mellan tjugo och trettio — behöva icke tillsättas redan från
budgetårets början, men i stället erfordras under en övergångstid motsvarande
anslagsmedel till tillfällig personal. Av de båda matematikmaskinerna
96 Kungl. Maj:ts proposition nr 137.
beräknas elektronrörsmaskinen icke under budgetåret komma att ge några
inkomster.
Enligt min mening erfordras ytterligare överväganden, innan ställning
kan tagas till detta ganska omfattande omorganisationsförslag. Efterhand
som verksamheten fortgår torde man också kunna vinna ytterligare erfarenheter
av värde för ett bedömande av förslaget. Jag anser alltså, att
frågan om en omorganisation i anslutning till nämndens förslag icke nu
bör upptagas till prövning. Jag ifrågasätter därför icke någon ändring i
organisatoriskt hänseende beträffande nämndens verksamhet.
Medelsbehovet under nästa budgetår har av nämnden uppskattats till
550 000 kronor, varifrån avgå 100 000 kronor i beräknade uppbördsmedel.
De erforderliga anslagsmedlen ha föreslagits fördelade på ett avlönings-,
ett omkostnads- och ett materielanslag. Med hänsyn till den ståndpunkt
jag intagit i organisationsfrågan anser jag, att en sådan uppdelning av anslaget
icke bör ske för nästa år. Å andra sidan synes den hittillsvarande
uppdelningen i ett förslagsanslag till förvaltningskostnader och ett reservationsanslag
till anskaffning av utrustning knappast längre vara lämplig.
Jag föreslår, att samtliga för matematikmaskinnämndens verksamhet erforderliga
anslagsmedel för nästa budgetår anvisas under ett anslag med
rubriken Matematikmaskinnämnden. Detta anslag torde böra erhålla
reservationsanslags karaktär i avvaktan på den framtida prövningen av
nämndens organisation. Liksom hittills bör det ankomma på Kungl. Maj:t
att, sedan nämnden inkommit med förslag, närmare överväga vilka arvoden
som böra få utgå till personalen ävensom att i övrigt meddela de bestämmelser
beträffande det föreslagna anslagets disposition, som må befinnas
erforderliga.
Utgifterna för nästa budgetår anser jag böra beräknas till 500 000 kronor,
vilket är något mindre än det av nämnden angivna beloppet. I likhet
med nämnden räknar jag vidare med att inflytande inkomster komma att
uppgå till åtminstone 100 000 kronor. Det totala medelsbehovet uppskattar
jag sålunda till 400 000 kronor eller 217 000 kronor mindre än summan av
innevarande års anslag till ändamålet.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Matematikmaskinnämnden för budgetåret 1952/53
anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor.
Vad departementschefen sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt behagar Hans Maj:t
Konungen bifalla samt förordnar, att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Lars Ekströmer.
Stockholm 1952 Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.
620550
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1952:304 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till universiteten och den medicinska undervisningen m. a1 i texten
- SU 1952:179 Skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om en utredning rörande möjligheterna att under hand överföra dispensärernas och sanatoriernas överskottsresurser i re s. 8 i texten