Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1952/53 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m

1952-03-07 · 68 sidor, varav 67 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 67 av 68 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:140, Angående anslag för budgetåret 1952/53 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds -proposition nr 1/0.

1

Nr 140.

Kungl. Majds proposition till riksdagen angående anslag för

budgetåret 1952/53 till avlöningar vid de allmänna

läroverken m. m.; given Stockholms slott den 7

mars 1952.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Ivar Persson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen framläggas slutliga äskanden beträffande vissa anslag

under åttonde huvudtiteln till skolväsendet, vilka i förslaget till riksstat

upptagits med allenast beräknade belopp.

Beträffande de allmänna läroverken föreslås bland annat inrättande av

högre allmänna läroverk i Arvika, Karlshamn, Katrineholm, Kiruna, Söderhamn

och Åmål.

I fråga om folkskoleseminarierna föreslås höjning av medeltalet elever

per klassavdelning, varigenom viss ökning av elevintagningen möjliggöres.

I fråga om småskoleseminarierna föreslås oförändrad elevintagning.

Statsbidrag föreslås få tills vidare utgå till ännu en svensk skola i utlandet,

nämligen i Bishoftu i Etiopien.

1 — Bihang till riksdagens -protokoll 1952. 1 samt. Nr 11,0.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 1J/J.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 7 mars 1952.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng,

Ericsson, Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund,

Persson, Hjälmar Nilson, Lindell.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

anför chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson,

följande.

I årets statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, har Kungl.

Maj:t under punkterna 181, 186, 189, 219, 223 och 292 föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition, för budgetåret 1952/53 beräkna

dels till Allmänna läroverken: Avlöningar ett förslagsanslag av 80 000 000

kronor,

dels till Arvoden åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m. ett förslagsanslag

av 950 000 kronor,

dels till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier

m. m. ett anslag av 900 000 kronor,

dels till Folkskol eseminarierna: Avlöningar ett förslagsanslag av

11 300 000 kronor,

dels till Småskoleseminarierna: Avlöningar ett förslagsanslag av 3 150 000

kronor,

dels ock till Högre tekniska läroverk: Avlöningar ett förslagsanslag av

5 000 000 kronor.

Sedan beredningen av dessa anslagsfrågor numera avslutats, anhåller jag

att få ånyo anmäla desamma. Samtidigt torde jag få anmäla uppkommen

fråga om statsbidrag till en svensk skola i Bishoftu i Etiopien.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr llfi.

a

1. Allmänna läroverken: Avlöningar.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 64 714 000 kronor och

disponeras enligt personalförteckning och avlöningsstat, som återgivits på

s. 595 respektive 601 i statsliggaren.

I. Utvecklingstendenser.

Under efterkrigsåren har lärjungeantalet vid de allmänna läroverken

och därmed anslagsbehovet varit i hastig tillväxt. Efterföljande tabell ger

en översikt över utvecklingen.

Budgetår

Lär j ungeantal

Anvisat

anslag

kronor

Förbrukat

belopp

kronor

Realskolan

Gymnasiet

Summa

1947/48 ......

53 908

13 637

67 545

52 721 000

49 093 411

1948/49 ......

59 838

13 909

73 747

55 882000

52 807 743

1949/50 ......

66 835

14 271

81 106

59 105 000

55 988 232

1950/51 ......

74185

14 833

89 018

64 200 000

67 183 809

1951/52 ......

79 477

15 618

95 095

64 714 000

Ökningen av realskolans lärjungeantal beror till stor del på det

innevarande läsår slutförda förstatligandet av kommunala mellanskolor.

Under de närmaste åren torde en viss avlastning av läroverksorganisationen

vara att motse till följd av inrättandet av inbyggda realskolelinjer i folkskolan

och den fortsatta utbyggnaden av enhetsskoleorganisationen i vissa

försöksdistrikt. Å andra sidan börja 1940-talets stora årskullar nu nå upp

till den ålder, då övergången till högre skolor brukar ske. Lärjungeantalet

på realskolestadiet kommer därför högst sannolikt att fortsätta att stiga

under de närmaste åren.

Tillströmningen till de högre allmänna läroverkens gymnasier

har hållits tillbaka genom upprättandet av kommunala gymnasier. De senaste

åren visa dock åter en klart stigande tendens.

Skolöverstyrelsen räknar för nästa läsår med en lärjungenumerär av

drygt 100 000 och hemställer om en ökning av avlöningsanslaget med omkring

3 459 000 kronor förutom den motsedda ökningen av det rörliga

tillägget.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts proposition nr 1/+0.

II. Organisationsfrågor.

1. Utvidgning av den statliga gymnasieorganisationen.

Föreliggande framställningar. I samband med anslagsäskandena

för de allmänna läroverken för budgetåret 1946/47 anmälde dåvarande

chefen för ecklesiastikdepartementet inkomna framställningar om

upprättande av nya högre allmänna läroverk i Alingsås, Arvika, Avesta,

Karlshamn, Nässjö, Söderhamn, Tranås, Varberg, Åmål och Ängelholm

(prop. 142 s. 6). Departementschefen fann det ådagalagt, att några av

dessa städer vore väl i stånd att uppbära statliga gymnasier. De då pågående

utredningarna på skolans område, vilka syftade till en vittgående

omorganisation av vårt skolväsen, tvingade dock till skärpt återhållsamhet

i fråga om mera betydande organisatoriska förändringar av läroverksorganisationen.

Frågan om ett fortsatt utbyggande av läroverksorganisationen

med statliga gymnasier borde därför ännu en tid vila.

Under de närmaste åren inkommo liknande framställningar från Borlänge,

Karlskoga, Kiruna, Ljungby, Malmberget, Mora, Piteå, Trollhättan,

Värnamo och Älmhult.

Hösten 1949 hade förarbetena för skolreformen fortskridit så långt, att

gymnasiefrågan i stora drag kunde överblickas. Kungl. Maj:t uppdrog då

åt skolöverstyrelsen att utreda frågan om fortsatt utbyggande av läroverksorganisationen

med nya statliga gymnasier. Överstyrelsens förslag borde

föreligga i sådan tid, att ärendet skulle kunna underställas 1951 års riksdag.

Skolöverstyrelsen inkom den 22 februari 1951 med den anbefallda utredningen.

Under loppet av utredningsarbetet hade till överstyrelsen framförts

önskemål om inrättande av statliga gymnasier på ytterligare ett stort

antal orter. I vissa fall ha dessa fullföljts genom framställningar till Kungl.

Maj:t. Sådana föreligga från Hedemora, Katrineholm, Lycksele, Malmö,

Nynäshamn, Solna, Stockholm (för Brännkyrlca) och Trelleborg.

De kommunal a gymnasierna. Den avvaktande hållning statsmakterna

intagit under efterkrigsåren har icke lagt hinder i vägen för en

kvantitativt betydande utveckling av gymnasieorganisationen. Denna har

huvudsakligen ägt rum i kommunal regi genom upprättande av kommunala

gymnasier med anknytning till statliga realskolor. Antalet sådana

gymnasier har under tiden 1946—51 växt från 7 till 32. Endast i ett par

undantagsfall ha statliga gymnasier upprättats, nämligen vid de allmänna

läroverken i Enskede och Ängby i Stockholm.

För upprättande av kommunalt gymnasium med anknytning till allmänt

läroverk fordras Kungl. Maj:ts medgivande. Den närmaste ledningen av ett

sådant kommunalt gymnasium utövas av rektorn vid realskolan, som dock

i vissa fall kan ha vid sin sida en av skolöverstyrelsen förordnad studierektor

(kbr 24/9 37). Undervisningen i läroämnen bestrides av lektorer,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr HO.

extra lärare och timlärare, vilka förordnas av skolöverstyrelsen. Som lektorer

förordnas doktorer och licentiater med provår scmt väl meriterade

adjunkter, medan heltidsanställda lärare med lägre kompetens hädanefter i

regel skola förordnas som extra lärare (SÖ cirk. 10/12 51). Avlöningen till

lektor, som är behörig att anställas såsom e.o. adjunkt vid allmänt läroverk,

skall med minst 1 000 kronor överstiga den avlöning, som skulle utgå

till honom, om han vore e. o. adjunkt vid realskolan. Extra lärare och timlärare

skola åtnjuta avlöning i enlighet med de bestämmelser, som gälla

för extra lärare och timlärare vid de allmänna läroverken. Till rektor och

i förekommande fall studierektor utgår skälig ersättning för extraarbetet

med det kommunala gymnasiet.

Lärarna vid det kommunala gymnasiet kunna få en del av sin tjänstgöring

förlagd till realskolan. På samma sätt kunna lärare vid realskolan

ha en del av sin tjänstgöring i gymnasiet.

Lärjungarna åtnjuta samma förmåner som lärjungar å gymnasiet vid de

allmänna läroverken och erlägga samma avgifter till läroverkets kassor.

Därutöver kunna med skolöverstyrelsens medgivande särskilda avgifter till

kommunen upptagas. Obemedlade och mindre bemedlade lärjungar skola

helt eller delvis befrias från dessa avgifter enligt grunder, som av överstyrelsen

godkännas. I åtskilliga fall upptagas i praktiken inga avgifter till

kommunen. Högsta förekommande terminsbelopp torde för närvarande

vara 120 kronor.

Rätt att anställa studentexamen brukar medgivas rektor respektive

studierektor vid kommunalt gymnasium under loppet av det läsår, då

högsta ringen vid gymnasiet upprättats.

Statsbidrag till driften av kommunalt gymnasium utgår med

belopp, som fastställes av Kungl. Maj:t. För innevarande år är för ändamålet

ett obetecknat anslag av 595 000 kronor uppfört i riksstaten.

Bidrag brukar ej beviljas, förrän studentexamen å vederbörande linje avlagts

med gott resultat. Till följd av denna eftersläpning ha innevarande

läsår endast 15 av de 32 kommunala gymnasierna statsunderstöd. Beloppet

beräknas efter 15 000 kronor för varje bidragsberättigande ring och utgör

för närvarande högst 45 000 kronor för gymnasium med endast en bildningslinje

och högst 90 000 kronor för gymnasium med såväl real- som latinlinje.

Även indirekt är det av betydelse, att staten ekonomiskt engagerar sig

för ett kommunalt gymnasium, alldenstund pensionering av ämneslärare

genom statens pensionsanstalt enligt anstaltens reglemente är förknippad

med villkoret att gymnasiet skall vara statsunderstött.

Följande tabell ger en översikt över de existerande kommunala gymnasierna.

För varje gymnasium angives det år, då verksamheten tog sin början,

förefintliga bildningslinjer, varvid ännu ofullständiga sådana angivas

inom parentes, antalet lärjungar höstterminen 1951 i första ringen och i

gymnasiet i dess helhet, procenten lärjungar hemmahörande i andra kommuner

enligt av skolöverstyrelsen upprättad statistik för läsåret 1950/51,

avståndet i kilometer till närmaste högre allmänna läroverk och slutligen

det för innevarande budgetår utgående statsbidraget i kronor. Om med nu
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 1/0.

Översikt av de kommunala gymnasierna läsåret 1951/52.

Läroverksort

Start-

år

Bild-

nings-

linjer

Antal lärjungar i

Proc.

lärj. från

andra

kommu- ner

Avstånd i

km. till

närmaste

h. allm.

läroverk

Stats-

bidrag

kronor

första

ringen

hela

gym-

nasiet

1. Alingsås.......

49

R L

29

77

30

35, (46)

—

2. Arvika.......

36

R (L)

31

91

46

68

45 000

3. Avesta.......

47

R

13

39

63

75. (99)

15 000

4. Bollnäs.......

48

R L

41

82

44

100

—

5. Borlänge......

48

R (L)

31

79

35

24

—

6. Enköping......

48

R (L)

31

65

55

35

—

7. Falköping......

48

R

17

54

48

29, (30)

—

8. Filipstad......

47

It

21

76

63

60

15 000

9. Hedemora......

47

R L

40

113

57

51

15 000

10. Karlshamn.....

43

R L

45

127

68

61

60 000

11. Karlskoga......

44

R L

41

88

10

35

45 000

12. Katrineholm ....

46

R L

30

97

54

58

30 000

13. Kiruna.......

39

R L

28

90

18

268

90 000

14. Kungälv......

Öl

(R)

32

32

20

—

15. Köping.......

48

R L

23

77

57

35

—

16. Lidköping......

47

R (L)

35

76

37

22

15 000

17. Lysekil.......

51

(R L)

30

30

59

—

18. Malmberget ....

47

R

28

62

13

168

15 000

19. Mariestad......

45

R

26

56

60

42

45 000

20. Nässjö .......

48

R

30

69

46

21

—

21. Oskarshamn ....

47

R

25

57

41

95

15 000

22. Piteå........

51

(L)

28

28

70

—

23. Sala.........

51

(L)

18

18

38, (62)

—

24. Sandviken .....

50

(R)

19

39

22

25

—

25. Solna........

48

R (L)

58

137

24

4

—

26. Söderhamn.....

13

R L

29

73

57

60

45 000

27. Tranås.......

48

R

16

54

37

48

—

28. Trelleborg.....

45

R L

48

97

51

31

90 000

29. Trollhättan.....

51

(R, L)

23

23

14

—

30. Varberg.......

48

L

21

63

52

70

—

31. Åmål........

47

R (L)

55

115

62

86

15 000

32. Ängelholm.....

49

R

30

88

80

26

—

varande kommunikationer resan till närmaste gymnasiestad tar längre tid

än resa till en något längre bort belägen, har avståndet till den senare angivits

inom parentes. Gymnasierna i Solna och Piteå äro fyraåriga, övriga

kommunala gymnasier treåriga.

Gången vid upprättandet av nya gymnasier. Hittills

ha två förfaringssätt kunnat komma i fråga. Än har det nya gymnasiet alltifrån

början varit en statlig inrättning, som uppbyggts på en statens realskola

som underlag, än har staten övertagit ett med en dylik realskola för
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr lJfi.

enat kommunalt gymnasium. Det förra förfaringssättet torde endast ha

kommit i fråga, när behovet av ett nytt gymnasium varit uppenbart och

lärjungetillströmningen kunnat anses säkerställd. Det senare har föredragits,

om tvekan kunnat råda om det nya gymnasiets behövlighet eller om

staten inför en stundande skolreform icke velat mer än nödvändigt binda

sig för en viss organisationsform. Utvecklingen har gått i den riktningen,

att ett kommunalt förstadium blivit allt vanligare.

Skolöverstyrelsen betecknar det kommunala genomgångsstadiet som

normalt och anser, att statliga gymnasier i framtiden endast undantagsvis

böra komma till stånd utan ett sådant mellanled.

»Det är ofta vanskligt», säger överstyrelsen, »att på förhand bedöma behovet

av ett gymnasium, och då kunna erfarenheterna från ett kommunalt

gymnasium lämna ett mycket säkrare underlag för bedömningen än en

aldrig så utförlig utredning på förhand. I vissa fall, då säkra bedömningsgrunder

förelegat, har statligt gymnasium direkt upprättats utan något

kommunalt mellanstadium, särskilt i större orter. Då överstyrelsen är av

den bestämda meningen, att man icke får vidtaga åtgärder, som gynna de

större orterna på de mindres eller mer avlägsnas bekostnad, vilket i nuvarande

läge lätt skulle kunna ske — de större orterna få ändå alltid vissa

fördelar, när det gäller lärarrekryteringen — så finner överstyrelsen icke

skäl föreligga att föreslå upprättande av statliga gymnasier direkt ens i de

stora städerna, där behovet eljest i regel mycket lätt kan konstateras. Även

i sådana fall anser överstyrelsen, att en utvidgning av gymnasieorganisationen

bör ske genom upprättande av kommunalt gymnasium, för så vitt

det icke i enstaka fall väsentligen gäller uppdelning av ett gymnasium, som

redan är alltför stort.»

De av överstyrelsen anförda synpunkterna motargumenteras av drätselkammaren

i Malmö, som pläderar för upprättande av ett statligt gymnasium

som påbyggnad till därvarande realskola för gossar.

»Om ej en utvidgning av gymnasieorganisationen sker i ungefärlig takt

med det stigande barnantalet, innebär detta en faktisk försämring av möjligheterna

för ungdomen att erhålla gymnasieundervisning. Denna försämring

träffar i första hand ungdom på de orter, där som i Malmö redan existerande

högre allmänna läroverk blivit så stort, att någon utvidgning av dess

gymnasium av organisatoriska skäl ej gärna kan förekomma. På mindre

orter kan vid exempelvis en fördubbling av barnantalet gymnasieundervisningen

i många fall tänkas ordnad genom tillskapandet av nya gymnasieklasser

inom de befintliga läroverkens ram. I större städer kan, såsom

fallet blir i Malmö, vid en motsvarande ökning av barnantalet gymnasieundervisning

beredas alla därför ägnade barn endast genom uppdelning

av de befintliga gymnasierna eller inrättande av nya gymnasier.---

Det ligger . . . icke någon rättvisa däri, att den stora staden i dylik situation

skall straffas med att behöva påtaga sig kostnaden för en del av den

statliga uppgift, som tillgodoseendet av gymnasieundervisningen utgör.»

Folkpartiets organisationer i Brännkyrka kunna icke heller böja sig för

skolöverstyrelsens resonemang.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 1^0.

»Behovet av ett gymnasium som påbyggnad på Brännkyrka samrealskola

illustreras av att Brännkyrka församling nu inrymmer 120 000 av

Stockholms 750 000 invånare. Av stadens 6 700 femtonåringar hösten 1952

kommer drygt 1 200 att bo i Brännkyrka.---Brännkyrka församling

har ett invånarantal, som bland svenska städer endast överstiges av Göteborg

och Malmö. Vi anse det icke vara rimligt och rättvist, att den högre

skolgången för en så stor del av huvudstadens befolkning skall ordnas på

ett enligt skolöverstyrelsens bedömande mindre kvalitativt sätt.»

Slutligen befarar ordföranden för stadsfullmäktige i Lycksele in. fl., att

ett restlöst tillämpande av den av överstyrelsen hävdade ståndpunkten

skall medföra allvarliga konsekvenser beträffande fördelningen av utbildningsmöjligheterna

mellan olika landsdelar och leda till uppenbara orättvisor.

.

»Orter, vilkas ekonomi ej kunna bära ett kommunalt gymnasium,

skulle nämligen under sådana förhållanden aldrig kunna erhålla gymnasium,

hur starka sakskäl som än i övrigt skulle kunna anföras för inrättandet

av ett dylikt. Trots det för alla uppenbara behovet av ett gymnasium

inom Västerbottens läns lappmark är situationen den, att varken Lycksele

stad eller någon annan kommun inom området ha ekonomiska möjligheter

att bestrida driften av ett kommunalt gymnasium. Därtill kommer, att då

ett gymnasium inom området komme att rekryteras från ett flertal kommuner

av uteslutande landsbygdskaraktär, det måste framstå som synnerligen

orättvist, om en enda kommun skulle bära den ekonomiska bördan

av gymnasiet i fråga. De särpräglade förhållanden i ekonomiskt, geografiskt

och befolkningsstrukturellt avseende, som här föreligga, göra det enligt vår

mening till en angelägen uppgift för staten att träda stödjande emellan.»

Skolöverstyrelsen avstyrker under hänvisning till sitt principuttalande

de av stadsfullmäktige i Malmö och Stockholm gjorda framställningarna.

Däremot kan överstyrelsen under vissa betingelser tänka sig ett undantag

för Lycksele. Såvida icke statens bidrag till de kommunala gymnasierna

höjas enligt vissa av överstyrelsen angivna grunder, torde nämligen ett

kommunalt gymnasium i Lycksele av ekonomiska skäl knappast kunna

komma till stånd.

»Under sådana förhållanden finner överstyrelsen starka skäl föreligga

för inrättande av ett statligt 3-årigt realgymnasium i Lycksele. Dock måste

svårigheterna att besätta erforderliga lektorstjänster inge de allvarligaste

betänkligheter. Dessa betänkligheter äro så stora, att överstyrelsen endast

med tvekan anser sig kunna tillstyrka ett dylikt statligt gymnasium och

då endast under förutsättning av bifall till det förslag om löneförstärkning

åt lärare vid högre skolor i Norrland, som överstyrelsen framlagt i sitt yttrande

den 7 juni 1951 angående krisutredningens betänkande rörande lärarbristen

i Norrland.»

Statsöver tagande av kommunala gymnasier. Övertygande

skäl kunna enligt skolöverstyrelsens mening andragas för förstatligande

av de kommunala gymnasier, som klart fylla en uppgift. Rekryteringsområdet

för ett kommunalt gymnasium är i regel åtskilligt större

än den kommun, som är huvudman för gymnasiet, säger överstyrelsen. En

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr lJtO.

kommun, som inrättar ett kommunalt gymnasium, ikläder sig därmed en

icke obetydlig årlig utgift, som till avsevärd del kommer lärjungar från

andra kommuner till godo. Under sådana omständigheter synes gymnasiets

upprätthållande icke böra vara en kommunal utan en statlig angelägenhet.

Överstyrelsen föreslår Kungl. Maj:t att inbjuda riksdagen till att fatta

ett principbeslut om förstatligande av de kommunala gymnasier, som visat

sig fylla en påtaglig uppgift. Ett sådant beslut skulle bland annat vara

ägnat att stimulera filosofie magistrar till att fortsätta sina studier för vinnande

av lektorskompetens.

En plötslig, mera avsevärd ökning av antalet högre allmänna läroverk

måste dock med hänsyn till bristen på gymnasielärare väcka betänkligheter.

Så länge gymnasiet är kommunalt, får det i viss män anses som ett

provisorium. Om svårigheterna bli övermäktiga, kan ett kommunalt gymnasium

lättare avvecklas än ett statligt. Med hänsyn härtill bör omorganisationen

genomföras stegvis. För varje ny etapp, som planeras, bör överstyrelsen

verkställa förundersökningar bland annat rörande tillgången på

lektorskompetenta lärare.

Överstyrelsen var tveksam, huruvida omorganisationen borde påbörjas

omedelbart. Ämbetsverket har genom beslut den 6 oktober 1950 anbefallts

utreda och framlägga förslag om en provisorisk gymnasiereform, så vitt

möjligt inom sådan tid, att erforderliga förslag i ämnet kunde underställas

1952 års riksdag. Då i direktiven inrättandet av en tredje gymnasielinje —

den allmänna — ifrågasatts, kunde det vara fördelaktigt att dröja något år

med förstatligandet.

»Påbörjas det ett år tidigare, kan organisationen komma att behöva

ändras redan efter ett år, vilket förefaller vara föga rationellt. Ett uppskov

med förstatligandet ett år torde ej heller innebära några mera betydande

olägenheter från andra synpunkter. Även hänsynen till kompetenta sökande

till lektors tjänster synes tala härför.»

Det är numera uppenbart, att utredningen om den planerade gymnasiereformen

icke kan hinna avslutas i så god tid, att förslag kan föreläggas

årets riksdag. Icke heller har tillgången på lektorskompetenta under året

nämnvärt ändrats. De av överstyrelsen i detta sammanhang anlagda synpunkterna

måste därför fortfarande anses som aktuella. I anslagsäskandena

för budgetåret 1952/53 har överstyrelsen emellertid beräknat medel

även för statsövertagande av kommunala gymnasier i viss utsträckning.

Urvalet av gymnasier i första etappen. Överstyrelsen

har i ett tidigare utlåtande angivit fem allmänna faktorer, som förtjäna

beaktande, då fråga är om upprättande av ett högre allmänt läroverk. De

äro:

1. Vederbörande samhälles struktur, folkmängd och ekonomiska förhållanden.

2. Samhällets läge ur kommunikationssynpunkt.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts -proposition nr llfl.

3. Storleken av den realskola (eventuellt kommunala mellanskola), som

får förutsättas i samhället som underlag för gymnasiet, samt antalet och

storleken av realskolor, kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor

och högre folkskolor i och i närheten av samhället.

4. Förefintligheten av närliggande gymnasier.

5. Fördelningen av gymnasier på olika landsdelar.

De fem faktorerna ha här icke ordnats efter vikt och betydelse, framhåller

överstyrelsen. Dessutom kunna även mera speciella förhållanden

spela in. Sålunda erinrar överstyrelsen om att det kommunala gymnasiet i

Söderhamn ägt bestånd sedan 1913 och medfört betydande uppoffringar

i ekonomiskt hänseende från kommunens sida och att det kommunala gymnasiet

i Kiruna är beläget i en nordlig gränsbygd. Ogynnsamma lokalförhållanden

kunna å andra sidan föranleda uppskov, så i fråga om Varberg.

Den omständigheten, att gymnasiet ännu icke fört fram någon grupp lärjungar

till studentexamen åberopas som uppskovsmotiv i fråga om kommunala

gymnasiet i Solna.

När samtliga inverkande omständigheter vägas mot varandra, komma

de tre gymnasierna i Arvika, Kiruna och Söderhamn främst, anser överstyrelsen,

men även gymnasierna i Karlshamn, Karlskoga, Katrineholm,

Trelleborg och Åmål intaga en framskjuten ställning.

Överstyrelsen har övervägt att föreslå alla dessa till förstatligande. Emellertid

ha betänkligheter yppats mot att i en första grupp medtaga så

många. Därvid har tveksamheten koncentrerats kring Trelleborg, emedan

Malmöhus län hör till de län, som äro bäst tillgodosedda med statliga gymnasier.

Med hänsyn härtill har överstyrelsen stannat för att låta kommunala

gymnasiet i Trelleborg stå över till närmast följande grupp.

Överstyrelsen föreslår således, att den första gruppen skall bestå av sju

gymnasier: Arvika, Karlshamn, Karlskoga, Katrineholm, Kiruna, Söderhamn

och Amål.

Mot beslutet anfördes reservation av undervisningsrådet Thorén, som

ansåg, att förstatligandet av gymnasiet i Trelleborg borde påbörjas samtidigt

med förstatligandet av övriga av överstyrelsen angivna gymnasier.

Statskontoret finner de statsfinansiella förhållandena mana till särskild

försiktighet i nuvarande läge och ifrågasätter, huruvida icke förstatligandet

bör begränsas till de kommunala gymnasier, vilkas ombildning synes mest

angelägen nämligen de i Arvika, Kiruna, Söderhamn och Karlshamn.

Beträffande här ifrågavarande kommunala gymnasier inhämtas av handlingarna

följande.

1. Arvika. Stadsfullmäktige i Arvika anhöllo den 16 juni 1945, att ett

statligt gymnasium med såväl latin- som reallinje måtte inrättas i staden

och förklarade sig villiga att tillhandahålla för gymnasiet erforderliga lokaler.

Det kommunala gymnasiet hade vid denna tidpunkt varit i verksamhet

under nio år och erhållit allt större anslutning. Under de nio åren t. o.m.

1944 hade Arvika stads kostnader för gymnasiet uppgått till 245 810 kro
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

nor. Sitt intresse för gymnasiet hade staden visat genom att för läsåret bevilja

ett anslag av 3 000 kronor till stipendier åt medellösa elever i gymnasiet,

som vore mantalsskrivna i Arvika stad. Gymnasiets förstatligande

skulle möjliggöra anställandet av fullt kvalificerade lärarkrafter, vilket hittills

berett stora svårigheter, särskilt i vissa ämnen.

2. Karlshamn. Stadsfullmäktige i Karlshamn anhöllo den 5 november

1946, att ett statligt gymnasium med såväl real- som latinlinje måtte inrättas

i det kommunala gymnasiets ställe. Staden hade redan 1919 inrättat

ett partiellt gymnasium, bestående av två ringar, motsvarande de två

lägsta ringarna vid högre allmänt läroverk. Detta ofullständiga gymnasium

nedlades 1940. Sedan det kommunala gymnasiet 1943 återupptagit sin

verksamhet, nu som fullständigt realgymnasium, hade lärjungeanslutningen

varit mycket god, och gymnasiet hade utom från Karlshamns stad och

västra Blekinge landsbygd fått mottaga lärjungar från de södra socknarna

i Kronobergs län. Hösten 1946 hade första ringen måst dubbleras.

3. Karlskoga. Lokalstyrelsen vid samrealskolan i Karlskoga anhöll den

16 juni 1947 — utan närmare motivering — att det med realskolan förenade

kommunala gymnasiet snarast måtte övertagas av statsverket. Sedermera

har insänts en räkenskapsöversikt, varav framgår, att Karlskoga

stads utgifter för det kommunala gymnasiet kalenderåren 1944—50 med

351 049 kronor överstigit inkomsterna i form av terminsavgifter och statsbidrag.

4. Katrineholm. Drätselkammaren i Katrineholm anhöll den 22 juni

1950 på uppdrag av stadsfullmäktige, att därvarande kommunala gymnasium

måtte förstatligas. Gymnasiet hade moderna lokaler och goda lärarkrafter.

Med hänsyn till västra Södermanlands goda förbindelser med

Katrineholm vore en ökad tillströmning av resande lärjungar att vänta,

allteftersom gymnasiet bleve mera känt. — I en promemoria av den 12 november

1951 meddelar rektor, att under åren 1948—51 åtskilliga inträdessökande

måst avvisas av utrymmesskäl.

5. 1 Kiruna. Jukkasjärvi kommunalfullmäktige anhöllo den 20 april 1946

om inrättande av ett högre allmänt läroverk i Kiruna. Ungdomsproblemet

är i Kiruna särskilt trängande, emedan för ungdomen passande arbete står

till buds i mycket ringa omfattning. Skolväsendets utveckling har därför

alltid ägnats stor omtanke. Härtill kommer, att lärjungeområdet har karaktären

av en gränsbygd med befolkningsinslag av lapsk och finsk härstamning

och med ett annat språk än svenskan som modersmål. För befolkningen

och i lika hög grad för statsmakterna är det av vikt, att folket i

denna gränstrakt kulturellt och i andra avseenden bindes starkt tillsamman

med det övriga Sverige, framhålla fullmäktige. Läroverket skulle slutligen

fylla en socialt utjämnande uppgift: mer iin man vid ett flyktigt studium

skulle tro bleve det en av de värdefullaste föreningslänkarna mellan

skilda folk- och samhällsgrupper. I en bilaga meddelas, att Jukkasjärvi

kommuns kostnader för det kommunala gymnasiet åren 1939—45 uppgått

till sammanlagt omkring 515 000 kronor.

6. Söderhamn. Stadsfullmäktige i Söderhamn ha vid skilda tillfällen,

senast i juni 1948, anhållit, att samrealskolan i Söderhamn måtte utbyggas

med statligt latin- och realgymnasium. Det kommunala gymnasiet i Söderhamn

är det äldsta i riket, upprättat höstterminen 1913. Stadens nettokostnader

för gymnasiet under tiden 1913—44 uppskattas till omkring

800 000 kronor. Under det siirskilt för denna stad mycket bekymmersamma

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr lltO.

30-talet, som präglades av ekonomiskt betryck och massarbetslöshet, stod

det ändock för staden klart, att gymnasiet trots de kännbara kostnaderna

måste upprätthållas. Folkmängden i staden, som under denna tid stagnerade,

är nu åter i uppgående.

7. Trelleborg. Stadsfullmäktige i Trelleborg hemställa i en den 27 februari

1951 dagtecknad ansökning, att därvarande kommunala gymnasium måtte

förstatligas från och med läsåret 1952/53. Fullmäktige kunna icke finna,

att skolöverstyrelsens förslag överensstämmer med rättvisa och billighet.

Underlaget för ett statligt gymnasium är i Trelleborg större än för vissa av

de skolor, som fått överstyrelsens förord. Rekryteringsområdet visar dessutom

tendens att vidgas, bland annat till följd av trängseln vid gymnasierna

i Malmö. Kommunens nettoutgifter för gymnasiets drift åren 1945—

51 kunna anslås till 443 000 kronor.

8. Åmål. Stadsfullmäktige i Åmål ha upprepade gånger, bland annat

den 1 november 1947, hemställt om inrättande av ett statligt gymnasium

i staden. Medelinkomsten i denna del av Sverige vore låg och antalet gymnasister

per 1 000 invånare före det kommunala gymnasiets inrättande

lägre än i landet i övrigt. När detta öppnades, blev tillströmningen från

andra orter så stor, att parallellavdelning redan första året måste upprättas.

— I en senare ingiven skrift framhålla representanter för Åmåls

stad, att gymnasiet blivit ett av landets mest typiska bygdegymnasier, då

icke mindre än 60 procent av gymnasisterna kommit utifrån. Om gymnasiet

förstatligades, så att den extra terminsavgiften kunde borttagas, skulle

procenten lärjungar från andra kommuner säkerligen ytterligare stiga.

Uppgifter om gymnasiernas lärjungeantal, procenten lärjungar från

andra kommuner o. d. äro sammanförda i tabellen på s. 6. Beträffande

rekryteringsområdets sträckning i varje särskilt fall hänvisas till handlingarna.

De nya gymnasiernas organisation. Samtliga de till

statsövertagande föreslagna gymnasierna äro treåriga med latin- och reallinje,

och skolöverstyrelsen föreslår, att denna organisation provisoriskt

bibehålies i avvaktan på den provisoriska gymnasiereform som förberedes.

Förstatligandet skulle påbörjas budgetåret 1952/53 eller vid senare tidpunkt,

som av Kungl. Maj:t bestämmes, och genomföras successivt, så att

första året endast ringarna L I3 och R I3 övertagas av staten. Rektorstjänsterna

vid de sju samrealskolorna, som nu äro placerade i lönegraden Cb 9,

skola enligt överstyrelsens förslag vid omorganisationen ersättas med rektorstjänster

i den lägsta för högre allmänna läroverk gällande lönegruppen

och således placeras i Cb 11. Vid vart och ett av läroverken skulle vidare

första året inrättas två lektorstjänster.

Som villkor för omorganisationen bör enligt överstyrelsens mening föreskrivas,

att vederbörande kommuner skola åtaga sig att tillhandahålla

läroverket erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning,

bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning samt

bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 1//J.

Av efterföljande tabell framgå statsverkets beräknade kostnader för de

nya gymnasierna, dels första året och dels efter fullbordad omorganisation.

Första Slutlig

året kostnad

kronor kronor

Arvika ............................... 56 145 186 643

Karlshamn ............................ 56 144 186 820

Karlskoga ............................ 56 550 187 493

Katrineholm .......................... 55 071 186 924

Kiruna ............................... 58 858 201 669

Söderhamn ........................... 55 159 185 526

Åmål................................. 56 278 186 024

Summa 394 205 1 321 099

Avgår statsbidrag enligt nuvarande grunder 150 000_630 000

Nettokostnad kronor 244 205 691 099

Kostnaderna äro beräknade efter lönesättningen i slutet av år 1951.

Statsbidragen till de k o mmun al a gymnasierna.

I den mån de kommunala gymnasierna icke övertagas av staten, böra de,

framhåller skolöverstyrelsen, erhålla ökat statsunderstöd. De kommunala

gymnasierna böra i detta hänseende icke intaga sämre ställning än övriga

högre kommunala skolor. Överstyrelsen föreslår, att statsbidraget från

och med budgetåret 1952/53 skall utgå med 78 procent av de verkliga utgifterna

för löner och arvoden åt rektor och lärare, däri inbegripet de särskilda

lönetillägg, som av kommunen tillerkännas de hos densamma anställda

lektorerna. Statsunderstödet skulle utgå alltifrån början av ett kommunalt

gymnasiums tillvaro och icke som nu först efter en prövotid.

Kostnaderna för statsbidragen för budgetåret 1952/53 skulle, om de

beräknas efter de föreslagna grunderna men med avdrag för de ringar, som

föreslagits till förstatligande, kunna uppskattas till omkring 2 050 000 kronor.

Beräkningen, som utförts på grundval av de år 1951 utgående lönerna

och timarvodena, torde emellertid numera vara för låg.

För den händelse statsunderstöd även för nästa budgetår komme att utgå

enligt samma grunder som hittills, föreslår överstyrelsen, att statsbidraget

för de redan understödda linjerna vid de kommunala gymnasierna i Avesta,

Filipstad, Hedemora, Karlshamn, Katrineholm, Lidköping, Malmberget,

Oskarshamn och Åmål höjes med 15 000 kronor för varje läroverk, att

kommunala gymnasierna i Hedemora och Karlskoga nu erhålla statsbidrag

även för latingymnasiet, i vartdera fallet 15 000 kronor, samt att gymnasierna

i Bollnäs, Borlänge, Enköping, Falköping, Köping, Nässjö, Tranås

och Varberg, där studentexamen med gott resultat avlagts sistlidna vårtermin,

nu för första gången skola komma i åtnjutande av statsbidrag, i

vart och ett av fallen 15 000 kronor. Anslagsbelastningen komme där
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr lJfO.

igenom att stiga med 285 000 kronor eller det mindre belopp, som kommer

i fråga, om första ringen vid några av gymnasierna övertages av statsverket.

Statskontoret anser, att i nuvarande statsfinansiella läge förutsättningar

icke föreligga för en så genomgripande omläggning av statsbidragssystemet

till de kommunala gymnasierna, som skolöverstyrelsen föreslagit.

Gymnasier för vuxna. Enligt de av 1950 års riksdag antagna

riktlinjerna för det svenska skolväsendets utveckling skall från tidpunkt,

som senare bestämmes, ett eller flera gymnasier för vuxna försöksvis anordnas.

Kungl. Maj:t uppdrog den 6 oktober 1950 åt skolöverstyrelsen att verkställa

erforderlig utredning i ämnet. Överstyrelsens förslag, som inkom till

departementet den 30 januari 1952, har i vanlig ordning remitterats. Beredningen

kan emellertid icke beräknas föreligga avslutad i så god tid, att

förslag i ärendet kan föreläggas innevarande års riksdag.

2. Ifrågasatt upprättande av femårig realskolelinje vid

högre allmänna läroverket i Lidingö.

För läroverksorganisationens utveckling på realskolestadiet

uppdrogos vissa riktlinjer i proposition till 1951 års riksdag (nr 136,

s. 19 o. f.). Dåvarande föredraganden erinrade om att den rådande bristen

på ämneslärare gjorde det nödvändigt att giva visst företräde för skolformer,

som ställde mindre anspråk på produktionen av lärare med akademisk

utbildning. I överensstämmelse härmed har Kungl. Maj:t sommaren 1951

medgivit, att undervisningen i vissa avdelningar av folkskolans femte och

sjätte klasser från och med läsåret 1951/52 får anordnas på sådant sätt, att

direkt övergång till klass 3n av femårig realskola och klass 24 av fyraårig

realskola eller kommunal mellanskola därigenom möjliggöres. Sådant medgivande

har lämnats bland annat för två avdelningar inom Lidingö skoldistrikt.

Emellertid föreligger en framställning från stadsfullmäktige i Lidingö om

inrättande av en femårig realskollinje vid högre allmänna läroverket i

Lidingö, vars realskola för närvarande endast har fyraåriga linjer. I framställningen

hävdas, att läroverket i Lidingö på grund av den starka konkurrensen

från stockholmsläroverken åtminstone i viss utsträckning bör ha

samma organisation som dessa. Anordningen skulle dessutom ha värde ur

försökssynpunkt. I Lidingö komme den föreslagna femåriga realskolelinjen

att arbeta vid sidan av de nuvarande fyraåriga linjerna och de försökslinjer,

som kunde komma att inrättas vid stadens folkskolor, och man borde på

så sätt kunna komma fram till en verklig värdesättning av de olika organisationsformerna

på realskolestadiet.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

Läroverkens krisutredning har i ett den 6 december 1951 avgivet betänkande

angående avhjälpande av lärarbristen vid de högre skolorna hänvisat

till möjligheten att minska behovet av ämneslärare genom att inbygga

realskollinjer i folkskolan.

»Genom en dylik organisation kan ett större antal elever ges högre skolutbildning,

då folkskollärare kunna användas för undervisningen på det

lägsta realskolestadiet samtidigt som genom ett dylikt system tillgången på

akademiskt utbildade lärare utnyttjas på ett mera rationellt sätt.»

Krisutredningen betraktar tydligen anordningen mera som ett led i bemästrandet

av lärarbristen än som en uppgift för pedagogiska försök. Dess

huvudsynpunkt sammanfaller alltså med vad som anfördes av föredragande

statsrådet förlidet år.

3. Besparingsåtgärder.

Lärarbristen är alltjämt särskilt utpräglad i matematik och naturvetenskap

men gör sig också kännbar i vissa humanistiska ämnen, i synnerhet

modersmålet. Även om åtgärder vidtagas för att stimulera tillströmningen

till lärarbanan, kan någon verklig lindring av lärarbristen knappast vara

att motse inom de närmaste åren.

I främmande levande språk är emellertid lärartillgången relativt tillfredsställande.

Skolöverstyrelsen räknar därför med att rätten att dela

klassavdelning vid nybörjarundervisning i främmande språk skall kunna

bibehållas under instundande budgetår. Däremot finner överstyrelsen det

icke tillrådligt att nu återinföra förstärkningsanordningarna vid nybörjarundervisning

i modersmålet eller att återställa lärjungeminimum för tillvalsundervisningen

i specialmatematik, fysik och kemi på realgymnasiet till

fyra deltagande lärjungar.

Genom beslut den 29 juni 1951 har Kungl. Maj:t föreskrivit, att intagning

av lärjungar endast efter särskilt medgivande av Kungl. Maj:t må äga rum

i första kretsen av lyceilinjen vid högre allmänna läroverket för gossar i

Malmö, första ringen av de treåriga latinlinjerna vid högre allmänna läroverken

i Karlskrona och Kristianstad, högre allmänna läroverken för gossar

i Malmö, på Norrmalm i Stockholm och på Södermalm i Stockholm, högre

allmänna läroverket i Västerås och karolinska högre allmänna läroverket i

Örebro samt första klassen av den fyraåriga realskollinjen vid samrealskolan

i Trelleborg. Det hade vid anslagsberäkningarna förutsatts, att nybörjara

vdelningar av dessa linjer skulle kunna komma till stånd, om vid

höstterminens början minst 10 lärjungar kunde intagas. Ingen framställning

om intagning av lärjungar på någon av linjerna har emellertid inkommit

från rektorsämbetena. Restriktionerna i fråga om dessa linjer kunna därför

enligt skolöverstyrelsens mening prolongeras.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. May.ts proposition nr 140.

Vidkommande övriga för innevarande budgetår meddelade restriktioner,

lärjungemaximum i realskolans högsta klass m. m. ifrågasätter överstyrelsen

ingen ändring.

Departementschefen.

Statliga och kommunala gymnasier. I sitt huvudutlåtande

angående skolreformen uttalade särskilda utskottet vid 1950 års

riksdag, att utskottet funne en utvidgning av gymnasieorganisationen

genom upprättande av nya statliga gymnasier önskvärd. Riksdagen syntes

dock böra förbehålla sig att taga ställning till omfattningen av den planerade

utbyggnaden av gymnasieorganisationen först när konkreta förslag

förelåge.

Den samma år påbörjade utredningen rörande gymnasiets organisation

under övergångstiden har nu förts så långt, att tvekan icke längre behöver

råda om den första etappen av den önskvärda utbyggnaden av gymnasieorganisationen.

Det är visserligen icke möjligt att i år förelägga riksdagen

utredningens samlade resultat, som bland annat torde komma att innefatta

upprättandet av en tredje bildningslinje i gymnasiet, men om urvalet

av läroverk för den första utbyggnadsetappen göres på lämpligt sätt, behöva

organisationsproblemen vid införandet av en ny linje icke bli av

annat slag eller mera svårlösta vid dessa läroverk än vid övriga högre allmänna

läroverk med latin- och reallinje.

Däremot måste i nuvarande läge delvis andra synpunkter än förut anläggas

på gymnasieorganisationens utbyggnad. Bland annat torde gränsdragningen

mellan det statliga och det kommunala verksamhetsfältet icke

längre kunna ske helt efter de gamla grunderna.

När det nuvarande kommunala gymnasiet i Söderhamn upprättades höstterminen

1913, omfattade första ringen endast 7 lärjungar. Man kan väl

förstå, att staten tvekade att ikläda sig ansvaret för ett gymnasium med så

osäker rekrytering och att nya statliga gymnasier länge i första hand förlädes

till orter, där lärjunge tillströmningen kunde anses bättre tryggad. I

våra dagar är åter tillströmningen till gymnasierna genomgående god, vare

sig de ha staten eller kommunen till huvudman: de fem kommunala gymnasier,

som i fjol inrättades, mottogo sålunda vid starten i genomsnitt 26

lärjungar i första ringen. Det är icke längre svårigheten att få lärjungar

utan att få lärare, som tvingar till en viss återhållsamhet med nya gymnasier.

Till följd av lärarbristen kan det icke vara försvarligt, att vare sig

kommunala eller statliga gymnasier upprättas i större utsträckning än att

den undervisning, som tillhandahålles, blir väl utnyttjad.

Det är under sådana omständigheter mycket svårt att motivera en helt

statlig gymnasieorganisation för de större städerna, medan mindre orter

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr lJfO.

med i och för sig tillfredsställande lärjungeunderlag skulle vara hänvisade

att lösa sina gymnasiefrågor på egen hand. Tvärtom måste den omständigheten,

att ett gymnasium, som ligger i centrum av en välbefolkad landsbygd,

vanligen betjänar flera kommuner, enligt min mening betraktas som

ett särskilt skäl för statens välvilliga stöd. Säkerligen har också skolöverstyrelsen

rätt, när den i detta sammanhang betonar, att de stora städerna

ändå alltid erbjuda lärarna fördelar, som ge dessa städer en stark ställning

i konkurrensen om de otillräckliga lärartillgångarna.

För egen del håller jag före, att det för en lugn utveckling på området

är önskvärt, att det statliga gymnasieväsendet kompletteras med ett kommunalt.

Jag kan följaktligen ansluta mig till skolöverstyrelsens uppfattning,

att ett kommunalt stadium normalt bör föregå upprättandet av ett

statligt gymnasium.

Undantagen från denna regel böra enligt min mening icke bli alltför

många. Jag medgiver dock, att beaktansvärda skäl för ett undantag anförts

1 samband med den föreliggande framställningen om inrättande av ett

högre allmänt läroverk i Lycksele. Just här torde emellertid svårigheterna

att anskaffa gymnasielärare vara mycket framträdande. Skolöverstyrelsen

har visserligen tillstyrkt framställningen men under en förutsättning, som

åtminstone för närvarande icke är uppfylld. Jag nödgas därför låta denna

gymnasiefråga vila ännu en tid.

U r val et av gymnasier för förstatligande. Av det

sagda följer, att de läroverk, som nu skola utvidgas till högre allmänna

läroverk, böra utväljas bland de skolor, som redan ha kommunala gymnasier.

Valet underlättas av den erfarenhet, som redan föreligger om dessa gymnasiers

dragningskraft. Gällde det upprättande av ett helt nytt gymnasium,

vore en vidlyftig men ändå alltid mer eller mindre osäker utredning av gymnasiets

rekryteringsunderlag erforderlig. Den kan nu i huvudsak ersättas

med uppgifter om den faktiska lärjungetillströmningen eller den minimigräns

för densamma, som följer av att alla tillgängliga platser i första ringen

äro upptagna.

Utom lärjungeantalet böra givetvis kommunens ekonomiska uppoffringar

för sitt gymnasium beaktas, och icke minst bör hänsyn tagas till den utsträckning,

i vilken dessa kommit lärjungar från andra kommuner till godo.

Skolöverstyrelsen meddelar en statistik över utsocknes lärjungar vid de

kommunala gymnasierna läsåret 1950/51, vilken jag i det föregående återgivit

(s. 6). Kommunindelningsreformen kan visserligen i ett och annat

fall ha ändrat de förhållanden, skolöverstyrelsen velat belysa med denna

statistik; för de orter, som stå närmast i tur att erhålla statliga gymnasier,

äro dock ändringarna få och obetydliga.

Vidare måste beaktas, att en ort icke rimligen bör se sina utsikter att få

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 11^0.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts ''proposition nr lift.

statligt gymnasium försämrade genom att den provisoriskt löst gymnasiefrågan

i egen regi. Hänsyn måste därför tagas till alla de omständigheter,

som normalt tillmätas betydelse, när ett helt nytt gymnasium skall upprättas,

exempelvis avståndet och restiden till närmaste gymnasium m. m.

Såsom framgår av överstyrelsens utredning, spela i särskilda fall även andra

omständigheter in, mer eller mindre.

Inom skolöverstyrelsen synes viss tvekan ha rått om huru många gymnasier

som lämpligen böra medtagas i den första förstatligandegruppen.

Överstyrelsen föreslår slutligen en grupp av sju gymnasier. För egen del är

jag böjd att anse, att detta antal ligger i överkant. Efter att ha vägt alla

inverkande faktorer har jag funnit mig kunna tillstyrka upprättandet av

sex nya högre allmänna läroverk, nämligen i Arvika, Karlshamn, Katrineholm,

Kiruna, Söderhamn och Åmål. I samtliga dessa fall äro alla närbelägna

statliga gymnasier fullsatta i första ringen eller åtminstone så

nära fullsatta, att lärjungarna vid de kommunala gymnasierna i sagda

städer icke skulle kunna beredas plats, utan att organisatoriska utvidgningar

företoges av i stort sett samma omfattning som nämnda gymnasier.

Organisation och kostnader. De sex nämnda gymnasierna

äro alla treåriga och utrustade med såväl latin- som reallinje. Jag föreslår,

att denna organisation tills vidare bibehålies, och att staten första året

övertar gymnasiets första ring, andra året jämväl den andra och tredje året

gymnasiet i dess helhet. Rektorstjänstema vid samrealskolorna, som nu

äro placerade i lönegraden Cb9, böra vid omorganisationen ersättas med

samma antal rektorstjänster vid högre allmänt läroverk i lönegraden Cb 11.

Dessutom böra första året två lektorstjänster upprättas vid vart och ett av

de nya högre allmänna läroverken.

De av överstyrelsen föreslagna villkoren för ombildningen böra i samtliga

fall gälla. Kommunerna böra således ikläda sig de vanliga förpliktelserna

i fråga om lokaler, inredning och möbelutrustning samt bostad åt rektor

och erforderlig vaktmästarpersonal.

Kostnadsökningen för statsverket kan med stöd av överstyrelsens beräkningar

uppskattas till omkring 220 000 kronor första året och omkring

590 000 kronor efter fullbordad omorganisation, varvid lönenivån till de

statligt anställda lärarna och statsbidragen till de kommunala gymnasierna

beräknats enligt i slutet av år 1951 gällande grunder.

De k o mmun al a gymnasierna under övergångstiden.

Jag har redan betecknat förstatligandet av de sex kommunala

gymnasierna som en första etapp av en mera omfattande utbyggnad av

gymnasieorganisationen. Någon bestämd gräns för antalet av de kommunala

gymnasier, som slutligen skola övertagas av staten, kan enligt min

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr llfi.

mening icke uppställas. Fastmer bör varje kommun, som får tillstånd att

anknyta ett kommunalt gymnasium till en statlig realskola på orten, kunna

räkna med att gymnasiet, om det på grund av lärjungefrekvensen kan

anses som klart behövligt och icke företer påtagliga brister i fråga om lokalförhållanden

eller dylikt, i sinom tid skall kunna erhålla statlig karaktär.

Det skulle ur flera synpunkter ha varit önskvärt, att redan nu en fixerad

tidrymd för förstatligandet av de för närvarande verksamma kommunala

gymnasierna hade kunnat angivas i analogi med vad som skedde vid förstatligandet

av kommunala mellanskolor år 1944. Såsom skolöverstyrelsen

erinrat, måste emellertid hänsyn tagas till att lärartillgången i flera ämnen

är otillräcklig. Omorganisationens tempo bör sålunda regelbundet prövas

av statsmakterna i samband med behandlingen av de årliga anslagsäskandena

för de allmänna läroverken.

Under alla omständigheter kan det kommunala gymnasiet icke betraktas

som en skolform på avskrivning. Den principiella ståndpunkt jag intagit

innebär tvärtom, att nya kommunala gymnasier skola kunna upprättas

och att skolformen som sådan alltså i avvaktan på genomförandet av 1950

års skolreform får betraktas som ett ordinärt inslag i vår skolorganisation.

Skolöverstyrelsen har väckt frågan, huruvida icke under sådana omständigheter

gynnsammare statsbidragsbestämmelser än de nuvarande

borde komma i fråga för dessa gymnasier.

Otvivelaktigt kunna i och för sig skäl anföras för en omgestaltning

av ordningen för statsbidragen. Med hänsyn till pågående utredningar rörande

det statliga bidragssystemet i stort måste jag emellertid tills vidare

hålla fast vid hittillsvarande praxis. Jag ansluter mig sålunda till det av

skolöverstyrelsen i andra hand framställda yrkandet. Enligt detta skulle de

kommunala gymnasierna i Bollnäs, Borlänge, Enköping, Falköping,

Köping, Nässjö och Tranås nästa budgetår första gången erhålla statsbidrag

för sina reallinjer och gymnasierna i Hedemora, Karlskoga och Varberg

för sina latinlinjer. Vidare skulle såsom en automatisk följd av tidigare

beslut förhöjt understöd beräknas för gymnasierna i Avesta, Filipstad,

Hedemora, Lidköping, Malmberget och Oskarshamn. För de sex till förstatligande

föreslagna gymnasierna avgår statsbidraget till första ringen,

som alltefter omständigheterna kan ha varit 15 000 eller 30 000 kronor,

men i stället blir i vissa fall (Karlshamn, Katrineholm och Åmål) ytterligare

någon ring i den kommunala delen nu statsbidragsberättigad. Bidragsbeloppen

till varje särskilt gymnasium framgå av efterföljande tabell.

Övriga nio kommunala gymnasier skulle ännu icke ifrågakomma till statsunderstöd.

Belastningen på anslaget skulle till följd av de höjda bidragsbeloppen

stiga med 720 000—555 000 = 105 000 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts ''proposition nr lift.

Gymnasium

Antal ri

latin-

linjen

ngar på

real-

linjen

Därav bidrags- berättigande

Statsbidrag

i kronor

latin

re al

1951/52

1952/53

Arvika............

21)

2'')

2

45 000

30 000

Avesta............

—

3

—

2

15 000

30 000

Bollnäs............

3

3

—

1

—

15 000

Borlänge...........

2

3

—

1

—

15 000

Enköping...........

2

3

—

1

—

15 000

Falköping..........

—

3

—

1

—

15 000

Filipstad...........

—

3

—

2

15 000

30 000

Hedemora..........

3

3

1

2

15 000

45 000

Karlshamn .........

2l)

2‘)

1

2

60 000

45 000

Karlskoga..........

3

3

1

3

45 000

60 000

Katrineholm.........

21)

21)

—

2

30 000

30 000

Kiruna............

21)

2'')

2

2

90 000

60 000

Köping............

3

3

—

1

—

15 000

Lidköping..........

2

3

—

2

15 000

30 000

Malmberget.........

—

3

—

2

15 000

30 000

Mariestad..........

—

3

—

3

45 000

45 000

Nässjö............

—

3

—

1

—

15 000

Oskarshamn.........

—

3

—

2

15 000

30 000

Söderhamn..........

2'')

2‘)

—

2

45 000

30 000

Tranås............

—

3

—

1

—

15 000

Trelleborg..........

3

3

3

3

90 000

90 000

Varberg...........

3

—

1

—

—

15 000

Åmål.............

2'')

2‘)

—

1

15 000

15 000

Summa

36

60

9

39

555 000

720 000

*) Första ringen förutsattes övertagen av statsverket från och med budgetåret 1952/53.

Besparingsåtgärder rrv. rrv. Fortsatt sträng hushållning med

lärartillgångarna för de högre skolorna är nödvändig. De föreskrifter, som

för innevarande budgetår givits i besparingssyfte, böra således bibehållas

under instundande budgetår. Framställningen om inrättande av femårig

realskola vid högre allmänna läroverket i Lidingö kan jag i detta läge icke

tillstyrka. Huvudsyftet torde kunna nås genom de särskilda anordningar,

som medgivits för distriktets folkskolor i syfte att möjliggöra en femårig

studiegång till realexamen för lärjungar, som flyttats från folkskolans fjärde

klass.

III. Anslagsberäkningar.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Anslagsposten är för innevarande budgetår uppförd med 43 000 000

kronor.

Under oförändrade organisatoriska förutsättningar uppskattar skolöverstyrelsen

antalet klassavdelningar i realskola och gymnasium hösten 1952

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr llfi.

till 3 477, innebärande en automatisk ökning med 133 avdelningar. Dessutom

beräknas 14 avdelningar tillhörande statens normalskolas flickskole-,

folkskole- och enhetsskolelinjer, vilket antal är detsamma som innevarande

år. Härtill skulle slutligen komma de 14 avdelningar av gymnasiets första

ring, som nästa år skulle övertagas av staten i samband med förstatligandet

av vissa kommunala gymnasier. Skolöverstyrelsens beräkningar av

det erforderliga antalet lärartjänster grundas på antagandena, att den

automatiska ökningen av antalet klassavdelningar och förstatligandet av

kommunala gymnasier skola få den omfattning överstyrelsen beräknat.

Ämne slärare. Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit

inrättande av ett betydande antal nya ordinarie ämneslärartjänster. Dess

förslag framgår av följande sammanställning.

Förslagets motivering

Lektorer

Adjunkter

1. Förstatligande av vissa kommunala gymnasier...........

14

2. Upprättande eller omorganisation av vissa läroverk enligt tidigare

beslut ...........................

24

3. Komplettering av läraruppsättningen efter fullbordad omorganisa- tion ..................

1

4. Förbättring av proportionen mellan ordinarie och icke-ordinarie

lärare samt förbättring av lektorsrepresentationen vid vissa läroverk

6

175

Summa

21

199

Därjämte skulle rektorstjänsterna vid de sju realskolor, som komme

att utvidgas med gymnasium, lyftas från nivån Cb 9 till Cb 11 och en

vakantsatt lektorstjänst vid statens normalskola återbesättas.

Statskontoret påpekar, att den redan nu uppnådda proportionen mellan

antalet ordinarie och icke-ordinarie ämneslärare är avsevärt gynnsammare,

än vad som regelmässigt gäller inom statsförvaltningen i övrigt, och kan

på grund härav icke tillstyrka, att under punkterna 3 och 4 föreslagna

7 lektors- och 175 adjunktstjänster inrättas. Icke heller är ämbetsverket

berett att förorda återbesättande av den vakantsatta lektorstjänsten vid

statens normalskola.

Övning slärare. Enligt stadgan för övningslärare, SFS nr 599/1951,

skall med ordinarie tjänst i övningsämne vara förenad en undervisningsskyldighet

av 30 veckotimmar och med extra ordinarie anställning en undervisningsskyldighet

av lägst 15 och högst 34 veckotimmar. I tjänstgöringen

kan ingå undervisning även vid vissa andra skolor än den där tjänsten

är placerad, s.k. fyllnadstjänstgöring. Ordinarie övningslärartjänst skall

omfatta något av ämnena teckning, musik, gymnastik med lek och idrott,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. May.ts proposition nr lift.

manlig slöjd, kvinnlig slöjd och hushållsgöromål eller också någon av kombinationerna

teckning och manlig slöjd, teckning och kvinnlig slöjd samt

hushållsgöromål och kvinnlig slöjd. Kungl. Maj:t och riksdagen fastställa

antalet ordinarie tjänster vid de allmänna läroverken dels i teckning

eller teckning och manlig slöjd eller teckning och kvinnlig slöjd, dels i

hushållsgöromål eller hushållsgöromål och kvinnlig slöjd, dels ock i ett vart

av övningsämnena musik, gymnastik med lek och idrott, manlig slöjd och

kvinnlig slöjd. Inom den sålunda fastställda ramen bestämmer skolöverstyrelsen,

vid vilka skolor tjänster i ett eller två övningsämnen skola vara

inrättade.

Enligt avlöningsreglementet för övningslärare, SFS nr 386/1950, tillhöra

ordinarie lärare i teckning, musik och gymnastik med lek och idrott lönegraden

Ca 23, om tjänsten är placerad vid högre allmänt läroverk, men

Ca 21, om den är placerad vid fristående realskola. Ingår fyllnadstjänstgöring,

tillhör tjänsten i sin helhet den lönegrad, som gäller för tjänst vid

den skola, där tjänsten är placerad.

Ordinarie lärare i manlig slöjd är alltefter sin personliga kompetens

placerad i någon av lönegraderna Ca 18 eller Ca 16. Lönen är densamma

vid högre allmänna läroverk och realskolor.

Skolöverstyrelsen har utgått från att nya övningslärartjänster böra

upprättas, när ett varaktigt behov av tjänstgöring förefinnes till en omfattning

av minst 30 veckotimmar. Antalet föreslagna tjänster framgår

av efterföljande tabell.

Ämne

Antal föreslagna tjänster

i lönegrad

Därav med fyllnads- tj änstgöring

Ca 23

Ca 21

Ca 18 el. 16

Ca 23

Ca 21

Ca 18 el. 16

Musik..............

_

1

_

—

1

—

Gymnastik med lek och idrott

12

16

—

—

10

—

Manlig slöjd..........

—

—

13

—

—

—

I kolumnens högra del angives det antal tjänster, som först med anlitande

av fyllnadstjänstgöring skulle komma upp till de 30 veckotimmar,

en ordinarie tjänst normalt omfattar.

Statskontoret håller före, att ordinarie övningslärartjänster böra upprättas

först vid ett något större antal disponibla timmar:

den första tjänsten vid minst 32 veckotimmar,

» andra » » » 65 »

» tredje » » »100 »

» fjärde » » » 132 »

varvid fyllnadstjänstgöring må tagas i beräkning endast vid inrättandet

av den första tjänsten. Enligt statskontorets uppfattning böra endast 29

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr llfi.

tjänster upprättas: i musik 1 i Ca 21, i gymnastik med lek och idrott 7 i

Ca 23 och 11 i Ca 21 samt i manlig slöjd 10 i Ca 18 eller 16; tvekan kunde

råda om 3 av de 11 gymnastiklärartjänsterna i Ca 21.

Skolöverstyrelsen har under hand kompletterat utredningen med uppgifter

angående omfattningen av den fyllnadstjänstgöring, som finnes att

tillgå i de fall, där den föreslagna tjänsten icke är den första i sitt slag vid

läroverket. Inräknas även där fyllnadstjänstgöringen, skulle ytterligare

5 tjänster i gymnastik med lek och idrott (4 i Ca 23 och 1 i Ca 21) samt

3 tjänster i manlig slöjd (Ca 18 eller Ca 16) nå upp till de av statskontoret

proponerade timsummoma; sannolikt skulle emellertid fyllnadstjänstgöringen

i praktiken icke behöva tagas i anspråk vid någon av dessa

tjänster. Utanför den av statskontoret föreslagna ramen falla dock under

alla omständigheter de begärda gymnastiklärartjänstema vid högre allmänna

läroverket i Sollefteå och samrealskoloma i Anderslöv, Emmaboda,

Lidköping och Strömsnäsbruk. De tre fall, som statskontoret funnit tveksamma,

äro gymnastiklärartjänstema vid samrealskoloma i Karlskoga,

Nybro och Sölvesborg.

!!!■''•

Skolsköterskor. Under de senaste åren har det blivit allt svårare

att erhålla kompetenta sköterskor för deltidstjänstgöring vid läroverken,

under det att heltidstjänsterna visat sig eftersökta.

Skolöverstyrelsen föreslår på grund härav, att 5 nya ordinarie skolskötersketjänster

inrättas: 2 i Stockholm, 1 i Göteborg, 1 i Malmö och

1 i Gävle. Delvis äro dessa avsedda för läroverk under upprättande (samrealskolorna

i Blackeberg i Stockholm och i Lundby i Göteborg samt

Slottsstadens samrealskola i Malmö). Den för Gävle föreslagna sköterskan

skulle tjänstgöra jämväl vid folkskoleseminariet i staden. Därjämte upprepar

överstyrelsen sitt redan tidigare framställda förslag om sänkning av

det på varje sköterska belöpande lärjungeantalet från i läroverksstadgan

fastställda 1 500—2 500 lärjungar till 1 200—1 700. Slutligen erinrar överstyrelsen

om att till följd av lärjungeantalets tillväxt nio av de läroverk,

där år 1944 heltidsanställd sköterska tjänstgjorde, numera endast ha deltidsanställd

sköterska. Statskontoret avstyrker inrättandet av nya heltidstjänster,

då kostnaderna bleve väsentligt högre än om arbetet utfördes av

sköterskor med anställning på deltid.

Av de nuvarande heltidstjänsterna vid stockholmsläroverken är en avsedd

för statens normalskola och högre allmänna läroverket på Östermalm.

Rektor vid statens normalskola föreslår, att tjänstgöringen helt förlägges

till detta läroverk och utfylles med kuratorsverksamhet, varvid sköterskan

utöver lönen borde tilldelas ett arvode av 1 000 kronor.

Läroverket hade sistlidna hösttermin 1 210 lärjungar. Undervisningen

är förlagd till fyra olika byggnader. Rektor finner det svårt att medhinna

de många frågorna av social natur. En skolkurator med halvtidstjänstgöring

är behövlig för läroverket. Skolsköterskan är som sjuksköterska

väl meriterad och har dessutom genomgått soeialinstitutct i Stockholm.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

Skolöverstyrelsen erinrar om att skolsköterska enligt läroverksstadgan

§ 158 mom. 3 normalt har att bestrida vissa kuratorsuppgifter och vitsordar,

att den vid läroverket tjänstgörande skolsköterskan är synnerligen

väl ägnad att handhava kuratorsuppgifterna, men kan icke tillstyrka, att

hon för dessa uppgifter skulle erhålla särskild gottgörelse.

Vaktmästare. För närvarande omfattar den statliga vaktmästarorganisationen

vid de allmänna läroverken endast ordinarie och extra ordinarie

tjänster. Av statsmedel utgår även avlöning till vikarier på dessa

tjänster. Övrig vaktpersonal anställes av vederbörande lokalstyrelse, och

kostnaderna bestridas ur ljus- och vedkassorna. I sina huvuddrag fastställdes

denna organisation av 1939 års riksdag. I samband därmed bestämdes,

att ljus- och vedkassorna, som dittills bestritt alla kostnader för vaktmästarpersonal,

skulle till statsverket inleverera belopp, motsvarande kassornas

utgifter under budgetåret 1938/39 för kontant avlöning åt den vaktmästarpersonal,

som genom riksdagens beslut kom i åtnjutande av lönereglering.

Skolöverstyrelsen föreslår inrättande av två nya ordinarie vaktmästarbefattningar,

båda vid förutvarande kommunala mellanskolor. Den ena

av tjänsterna är avsedd för samrealskolan i Svalöv och föreslås placerad i

Ca 10, den andra för samrealskolan i Mellerud med tänkt placering i Ca 9.

I fråga om övergångsanordningar, såsom överflyttningar på de nya tjänsterna

av redan anställd personal, inplacering i löneklass samt i förekommande

fall lönefyllnad och övergångslön, bör förfaras på samma sätt som

vid statsövertagandet av vissa vaktmästartjänster år 1939 (prop. 217 s.

63—65).

Överstyrelsens förslag har icke föranlett någon erinran från statskontorets

sida.

Anslagsberäkning. Kostnaderna för de nu befintliga ordinarie

tjänsterna vid de allmänna läroverken kunna enligt skolöverstyrelsens beräkningar

uppskattas till omkring 42 900 000 kronor (utom rörligt tillägg).

För budgetåret 1952/53 skulle dessa kostnader vid bifall till av överstyrelsen

framlagda, i det föregående redovisade förslag stiga till omkring

45 700 000 kronor, innebärande en ökning med i runt tal 2 800 000 kronor.

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Anslagsposten är för innevarande budgetår upptagen till förslagsvis

1 114 000 kronor.

Skolöverstyrelsen har föreslagit anvisande av följande belopp under de

olika delposterna:

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr llfi. 25

Belopp Ökning

kronor kronor

a) Arvoden åt kvinnliga sakkunniga...... 500 —

b) » » tillsynslärare ............. 17 000 500

c) » » skolläkare m. m........... 617 000 220 000

d) » » bibliotekarier ............. 174 000 34 000

e) » » sekreterare m. m.......... 1 187 500 918 900

f) Särskilda arvoden vid läroverk med lärar
kurs.

............................... 542 000 260 000

g) Särskilda arvoden vid statens aftonskola 7 900 200

h) Arvode åt biträdande föreståndarinna . . 1 200 —

i) Personlig lönefyllnad åt vissa rektorer . . ._500_—

Summa kronor 2 547 600 1 433 600

Anslagsökningen för arvoden åt tillsynslärare är av automatisk

natur.

Av det under delposten till arvoden åt skolläkare m. m. för

innevarande budgetår anvisade beloppet å 397 000 kronor avses 282 000

kronor för arvoden åt skolläkarna och 115 000 kronor för arvoden åt de

deltidsanställda skolsköterskorna.

Vid de mindre läroverken — högre allmänna läroverk med högst 500 och

realskolor med högst 400 lärjungar — utgöres skolläkarens arvode

för närvarande av en fast och en rörlig del. Det fasta arvodet är 500 kronor

per år vid högre allmänt läroverk och 400 kronor per år vid realskola, det

rörliga är en krona 75 öre för varje under höstterminen närvarande lärjunge.

Vid de större läroverken — högre allmänna läroverk med mer än 500 och

realskolor med mer än 400 lärjungar — är arvodet i sin helhet rörligt och

utgår med 2 kronor 75 öre för varje under höstterminen närvarande lärjunge.

De nuvarande beloppen fastställdes år 1944. Med hänsyn till de allmänna

lönehöjningar, som sedan ägt rum, finner skolöverstyrelsen en förhöjning

av arvodena erforderlig. Det har visat sig allt svårare att erhålla

skolläkare, varvid man, understundom med skärpa, hänvisat till att man

ansett arvodena för låga, meddelar överstyrelsen. Arbetet inom skolhälsovården

har sedan år 1944 betydligt ökat i omfattning icke minst för övervakning

av kontrollbarnen och för de mentalhygieniska uppgifterna. Överstyrelsen

föreslår en höjning av arvodena enligt nedanstående tablå:

Läroanstalt

Nuvarande

Föreslaget

fast arvode

kronor

rörligt arvode

kr/lär j.

fast arvode

rörligt arvode

Högre allmänt läroverk med högst 500 lärj.

500

1:75

700

2: 50

Realskola med högst 400 lärj........

400

1: 75

550

2: 50

Högre allmänt läroverk med mer än 500 och

realskola med mer än 400 lärj......

—

2: 75

—

3: 75

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 1J+0.

Hela det för arvoden till skolläkare erforderliga beloppet uppskattas efter

de föreslagna beräkningsgrunderna till 376 000 kronor, innebärande en

ökning med 94 000 kronor.

Deltidsanställd skolsköterskas arvode har genom Kungl.

Maj:ts beslut den 18 januari 1952 höjts från 100 till 150 kronor per vecka

för heltidstjänstgöring. Samtidigt har en höjning av ersättningen vid deltidstjänstgöring

medgivits för tjänstgöringstillfällen omfattande mindre än

4 timmar. Härigenom har skolöverstyrelsens nu och flera år tidigare upprepade

framställning om löneförbättring för denna grupp av skolsköterskor

tillmötesgåtts, så långt omständigheterna medgiva. Det torde därför icke

vara nödvändigt att nu närmare redogöra för överstyrelsens under denna

punkt framställda förslag.

Beträffande delposten för bibliotekarier, för närvarande 140 000

kronor, föreslår överstyrelsen dels en uppräkning med 7 000 kronor med

hänsyn till den fortsatta utbyggnaden av läroverksorganisationen och det

ökade lärjungeantalet vid läroverken, dels en uppräkning med 27 000 kronor

för att möjliggöra en anpassning av arvodena efter löneläget. En ytterligare

höjning vore starkt motiverad, icke minst med hänsyn till de betydande

svårigheter det erbjuder att rekrytera bibliotekariebefattningarna,

säger överstyrelsen, men den torde få anstå i avvaktan på den utredning,

som uppdragits åt 1950 års lärarutredning.

Statskontoret kan icke tillstyrka någon förhöjning av bibliotekariearvodena

på grund av ändringarna i det allmänna löneläget.

Av det under delposten till arvoden åt sekreterare m. m. för

innevarande budgetår anvisade beloppet å 268 600 kronor avses 211200

kronor för arvoden åt sekreterare och 57 400 kronor för arvoden åt andra

biträden än sekreterare på vissa rektorsexpeditioner.

Överstyrelsen erinrar om den hösten 1947 verkställda utredningen rörande

organisationen av arbetet på rektorsexpeditionerna och de positiva

uttalanden i denna fråga, som gjorts av vederbörande departementschef

i ett interpellationssvar under riksdagens vårsession förlidet år. Ämbetsverket

finner det synnerligen angeläget, att arbetet på rektorsexpeditionerna

snarast organiseras i enlighet med de riktlinjer, som uppdragits av

de sakkunniga och av överstyrelsen. Kostnaderna vid genomförd omorganisation

beräknas komma att uppgå till 1 187 500 kronor vid ett lärjungeantal

av 100 000. Under alla förhållanden bör delposten uppräknas med

hänsyn till lärjungeantalets ökning och penningvärdets fall. Då medelsbehovet

är beroende av lärjungeantalet vid varje särskilt läroverk, bör

anslagsposten betecknas förslagsvis.

De under rubriken särskilda arvoden vid läroverk med

lärarkurs sammanfattade delposterna diskuteras tämligen utförligt i

skolöverstyrelsens anslagsäskanden. Tidigare framställda förslag utforma
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr llfi.

des före den senaste höjningen av det allmänna pris- och löneläget. Den

i fjol beslutade omläggningen av den praktiska utbildningen har medfört

ökat arbete bland annat för föreståndarna för de egentliga lärarkurserna.

Överstyrelsen föreslår:

1) höjning av arvodet till föreståndare för egentlig lärarkurs från 1 500

till 2 004 kronor,

2) höjning av grundarvodet för ordinarie och e. o. lärare från 360 till

720 kronor,

3) höjning av ersättningen till handledare från 300 till 450 kronor per

enterminskandidat och från 2X180 till 2X300 kronor per tvåterminskandidat,

4) ytterligare höjning av handledarersättningarna vid lärarkursen i Umeå

till 900 kronor per enterminskandidat och 2X600 kronor per tvåterminskandidat,

5) höjning av arvodet för föreläsningar vid lärarkurserna: från 36 till

75 kronor för enkelföreläsning och från 72 till 125 kronor för dubbelföreläsning,

6) höjning av ersättningen till föreståndaren för den förberedande lärarkursen

i Stockholm från 700 till 1 000 kronor och till föreståndarna för

motsvarande kurser i Lund och Göteborg från 500 till 750 kronor vardera,

samt

7) i förekommande fall resekostnads- och traktamentsersättning åt föreläsare

vid förberedande lärarkurs.

Den speciella höjningen av handledarersättningarna vid läroverket i

Umeå motiveras med svårigheterna att rekrytera lärartjänsterna vid detta

läroverk. Dessa svårigheter innebure ett hot mot läroverkets existens som

lärarutbildningsanstalt. Läsåret 1950/51 stodo icke mindre än 3 lektorsoch

11 adjunktstjänster vid läroverket vakanta.

I fråga om föreläsararvodena hänvisar överstyrelsen till förhandlingar,

som i juni 1951 förts mellan ämbetsverket och Läroverkslärarnas riksförbund.

Protokoll från dessa förhandlingar finnes bilagt handlingarna. Kostnadsökningen

motväges av att föreläsningarna delvis kunna hållas gemensamt

för flera läroanstalter. Antalet föreläsningar torde kunna begränsas

till 400 i stället för de 500, för vilka för närvarande medel beräknats.

Delposten, som detta budgetår är upptagen till förslagsvis 282 000 kronor,

skulle vid bifall till överstyrelsens förslag stiga till 542 000 kronor.

Statskontoret önskar avvakta förslag från 1949 års tjänsteförteckningsrevision.

Under rubriken särskilda arvoden vid statens aftonskola

begäres endast en höjning med 200 kronor för anordnande av

frivillig undervisning i instrumentalmusik. Statskontoret avstyrker även

detta år.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 140.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Denna anslagspost är nu upptagen till 14 900 000 kronor.

Ämneslärare. Skolöverstyrelsen motser en automatisk ökning av

antalet klassavdelningar med 133. Häremot skulle vid oförändrad timplan

svara ett behov av 154 lärare med heltidstjänstgöring. En besparing på 37

lärare göres emellertid genom det successiva genomförandet av 1950 års

timplan för realskolan. Då förutberäkningar av lärarbehovet aldrig kunna

utföras exakt, synes å andra sidan en viss säkerhetsmarginal vara önskvärd.

Den sannolika ökningen av lärarbehovet skulle utgöra 154—37 = 117

lärare, men överstyrelsen tänker sig att vid behov en höjning upp till 140

skall kunna medgivas. Om i enlighet med överstyrelsens förslag första

ringen vid 7 kommunala gymnasier övertages av staten, måste ytterligare

16 lärare beräknas för de allmänna läroverken.

Om nya ordinarie lärartjänster upprättas och vakantsatta sådana återbesättas

på sätt överstyrelsen föreslagit, skulle antalet icke-ordinarie lärare,

bortsett från vikarier, motsvara 527 heltidstjänster. I detta antal ingå tre

övningsskollärare vid statens normalskola. Antalet ämneslärare i extra

ordinarie tjänsteställning förutsättes oförändrat.

För sexualundervisning, institutionsarbeten och

examinationer efter läsårets slut begär överstyrelsen oförändrade

belopp. Av posten för sexualundervisning — 6 000 kronor — äro

4 200 kronor avsedda för föreläsningar för lärjungar i det differentierade

gymnasiet. Återstående 1 800 kronor äro avsedda för föreläsningar för elever

i högsta klassen av inbyggda praktiska linjer, på vilkas timplan ämnet

biologi med hälsolära icke förekommer. Arvodena till föreläsaren äro för

närvarande i förra fallet 30 och i senare fallet 15 kronor per timme. Överstyrelsen

ifrågasätter ingen ändring av arvodena per föreläsning men hemställer

om att postens klyvning i delbelopp för vartdera ändamålet måtte

upphöra.

Överstyrelsen upprepar en redan tidigare gjord framställning om anslag

för att möjliggöra, att lärare vid de allmänna läroverken avlägga studiebesök

vid andra läroverk, varigenom de skulle vinna erfarenhet och mottaga

impulser beträffande undervisningsmetoder, arbetsförhållanden m. m.

Särskilt för lärarna vid avsides belägna skolor skulle det vara värdefullt

att kunna avlägga sådana studiebesök.

Överstyrelsen tänker sig, att nästa budgetår 20 rektorer och lärare skulle

erhålla tjänstledighet med bibehållen lön under högst 6 dagar för att följa

undervisningen vid andra läroanstalter. Ett traktamente om förslagsvis 15

kronor om dagen borde därvid utgå och resorna ersättas efter de grunder,

som gälla för dessa befattningshavare vid resor i allmänhet. Kostnaderna

för vikarier under tjänstledigheterna, för nästa budgetår beräknade till

5 000 kronor, skulle utgå ur förevarande anslagspost. Kostnaderna för resor

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts ■proposition nr 140.

och traktamenten, beräknade till c:a 4 000 kronor, skulle belasta anslagsposten

till rese- och flyttningsersättningar under de allmänna läroverkens

omkostnadsanslag.

Statskontoret avstyrker.

Övningslärare. Med utgångspunkt i en motsedd tillväxt av läroverksorganisationen

med 133 avdelningar läsåret 1952/53 kan ökningen av

undervisningens omfattning uppskattas till härefter angivna antal veckotimmar.

Ämne

Antal veckotimmar

1951/52

Ökning i veckotimmar

1952/53

Teckning och välskrivning............

6 502

296

Musik.....................

4 475

625

Gymnastik med lek och idrott..........

8 825

450

Manlig slöjd..................

3 800

1000

Kvinnlig slöjd...................

3 560

120

Hemkunskap och hushållsgöromål........

1440

790

Vid beräkningen har hänsyn tagits till det successiva genomförandet av

1950 års timplan för realskolan, vilken ökat undervisningen i övningsämnen

på läroämnenas bekostnad. Nästa läsår nå de nya timplanerna upp till

klasserna 34 och 45, där enligt kungörelsen 60/1950 ämnet manlig slöjd

i princip blir obligatoriskt ämne för gossarna och hushållsgöromål för flickorna

samt en för gossar och flickor gemensam kurs i hemkunskap inlägges

på schemat. Uppskattningen av antalet veckotimmar för dessa båda ämnen

är likväl mycket osäker: manlig lärjunge kan med rektors medgivande få

följa den för kvinnliga lärjungar angivna timplanen i övningsämnen och

alltså deltaga i undervisningen i hushållsgöromål och på samma sätt kan

kvinnlig lärjunge välja den för manliga lärjungar angivna timplanen och

alltså deltaga i manlig slöjd. En förskjutning i timsummorna mellan de

båda ämnena manlig slöjd samt hemkunskap och hushållsgöromål är emellertid

ur anslagssynpunkt av ringa betydelse. Möjligen komma de i tabellen

angivna siffrorna att utfalla något lägre i praktiken, enär skolöverstyrelsen

bemyndigats dispensera från anordnandet av undervisning i de ifrågavarande

ämnena, om särskilda förhållanden, exempelvis svårigheter att

anskaffa skolkök och slöjdsalar, göra ett sådant medgivande påkallat. Av

det beräknade timtillskottet i musik äro 375 timmar avsedda för undervisningen

i instrumentalmusik.

Skolöverstyrelsen upprepar i detta sammanhang ett par tidigare gjorda

framställningar om anslag för nya ändamål.

Frivillig gymnastik. Bristen på gymnastiksalar vid läroverken

gör sig alltmera märkbar. Gymnastikavdelningarna bli mångenstädes för

stora och utbytet av lektionerna försämras. En väsentlig förbättring torde

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr lJfl.

icke vara att vänta inom överskådlig framtid. Under tiden är det angeläget,

att de befintliga gymnastiksalarna helt utnyttjas. Skolungdomen bör äga

tillgång till salarna även på annan tid än den ordinarie skoldagen och

möjligheterna till frivillig gymnastik under sakkunnig ledning förbättras.

Överstyrelsen begär anslag till 150 veckotimmar frivillig gymnastik, vilka

böra fördelas av överstyrelsen med ledning av framställningar, som inkomma

från läroverken.

Frivillig maskinskrivning. Med hänsyn till maskinskrivningens

stora roll i nutida samhällsliv hemställer överstyrelsen om anordnande

av frivillig undervisning i detta ämne i någon omfattning. Som villkor för

att ett läroverk skall erhålla bidrag till sådan undervisning bör föreskrivas,

att kommunen svarar för anskaffandet av skrivmaskiner och för deras vård.

För ändamålet beräknas ett belopp av 5 000 kronor.

Statskontoret avstyrker, att medel anslås för frivillig undervisning i gymnastik

och i maskinskrivning. Icke heller kan statskontoret tillstyrka, att

undervisningen i instrumentalmusik utvidgas utöver vad som betingas av

det ökade antalet avdelningar.

Värmeskötare och vaktmästare. Antalet e. o. värmeskötartjänster

vid de allmänna läroverken är innevarande budgetår bestämt till

högst 4 och antalet e. o. vaktmästartjänster till högst 71, varav 6 med

tjänstgöring på halvtid. Värmeskötartjänsterna äro placerade i Ce 11, vaktmästartjänsterna

i Ce 9.

Skolöverstyrelsen föreslår inrättande av en e. o. värmeskötartjänst i

Cell vid högre allmänna läroverket i Västervik. Efter lokalernas utvidgning

äro värme- och ventilationsanläggningarna av sådan storlek, att de

efter de normer, som i fjol följdes vid bestämmandet av personalorganisationen

vid de fasta maskinanläggningarna, måste anses motivera tjänstens

inrättande.

Statsloontoret tillstyrker inrättandet av denna tjänst.

Överstyrelsen upprepar vidare tidigare framförda förslag om inrättande

av 2 e. o. vaktmästartjänster i Ce 10 (Landskrona och Västerås) samt 4

dylika tjänster i Ce 9 (Halmstad, Hässleholm, Nyköping och Östersund).

Därjämte skulle en med halvtidstjänstgöring förenad tjänst i Ce 9 vid högre

allmänna läroverket för flickor i Hälsingborg ersättas med en heltidstjänst

i samma lönegrad.

Till överstyrelsens skrivelse äro fogade framställningar från läroverken

i Halmstad, Hässleholm, Karlskoga, Luleå, Nyköping och Västerås. Beträffande

innehållet hänvisas till handlingarna.

Statskontoret kan icke heller i år tillstyrka inrättandet av de föreslagna

tjänsterna.

Skolpsykologer och skolkuratorer. En inom skolöverstyrelsen

pågående utredning om kuratorsverksamheten vid de högre skolorna

väntas bli färdig under budgetårets lopp. För innevarande budgetår

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

har för kuratorer och kuratorspraktikanter beräknats ett belopp av 16 850

kronor. Sedan Kungl. Maj:t anvisat medel för utsträckning av verksamheten

till ytterligare två läroverk, uppskattar överstyrelsen kostnaderna

för desamma nästa budgetår till 23 500 kronor.

Anslagsberäkning. Enligt överstyrelsens beräkningar skulle medelsbehovet

under icke-ordinarie-posten för nästa budgetår utgöra:

. o • • Kronor

för avlöningar åt icke-ordinare ämneslärare i teoretiska och

praktiska läroämnen................................. 10 415 000

för sexualundervisning ................................. 6 000

för examinationer efter läsårets slut....................... 500

för institutionsarbeten ................................. 5 000

för lärares studiebesök vid andra läroanstalter.............. 5 000

för avlöningar åt icke-ordinarie övningslärare .............. 3 247 000

för frivillig undervisning i maskinskrivning................ 5 000

för avlöningar av e. o. värmeskötare och vaktmästare samt

vikarier ........................................... 525 900

för kuratorsverksamheten .............................. 23 500

Summa kronor 14 232 900

Departementschefen.

Ordinarieposten. I det föregående har jag föreslagit, att samrealskolorna

i Arvika, Karlshamn, Katrineholm, Kiruna, Söderhamn och Åmål

skola ombildas till högre allmänna läroverk. Rektorstjänstema vid dessa

läroanstalter, som för närvarande äro placerade i lönegraden Cb9, böra

nu hänföras till de högre allmänna läroverkens avlöningsgrupp I och alltså

uppflyttas till lönegraden Cbll. Därjämte böra vid vart och ett av läroverken

två lektorstjänster inrättas.

Jag tillstyrker vidare, att 24 adjunktstjänster inrättas vid läroverk, som

stå under upprättande eller omorganisation enligt tidigare fattade beslut,

att en lektorstjänst inrättas för den pågående dubbleringen av gymnasiet

vid högre allmänna läroverket i Enskede och att en vakantsatt lektorstjänst

vid statens normalskola, där realgymnasium är under upprättande,

må i vanlig ordning återbesättas.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att ytterligare 6 lektorstjänster och 175

adjunktstjänster skola inrättas till förbättrande av lektorsrepresentationen

vid vissa läroverk eller åvägabringande av en gynnsammare proportion

mellan ordinarie och icke-ordinarie ämneslärare. Denna fråga står emellertid

i nära sammanhang med den planerade tjänsteförteckningsrevisionen

för de allmänna läroverken. 1950 års lärarutredning har verkställt utredning

dels angående förbättring av proportionen mellan ordinarie och ickeordinarie

ämneslärare, dels angående inrättande av en ny grupp ämneslärartjänster

vid de allmänna läroverken, förslagsvis benämnda försteadjunktstjänster.

Förhandlingar ha därefter förts i frågan mellan 1949 års

tjänsteförteckningskommitté och vederbörande personalorganisationer men

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kunql. Maj:ts proposition nr llfi.

hittills icke lett till resultat. Vid sådant förhållande synes frågan i sin

helhet böra vila för att, när omständigheterna göra det möjligt, upptagas

i ett större sammanhang.

Jag kan således för närvarande endast tillstyrka, att 13 lektors- och 24

adjunktstjänster inrättas vid de allmänna läroverken samt att en vakantsatt

lektorstjänst må återbesättas. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t

att efter förslag av skolöverstyrelsen besluta om placeringen av de nya

tjänsterna.

Vid de sex nämnda samrealskolorna med kommunalt gymnasium finnas

5 ordinarie lärartjänster i teckning, 4 i musik och 6 i gymnastik med lek

och idrott. Dessa böra nu uppflyttas från Ca 21 till Ca 23. En ny musiklärartjänst

i Ca 23 bör dessutom beräknas för det blivande högre allmänna

läroverket i Söderhamn. Därjämte bör en musiklärartjänst i Ca 21, som

enligt skolöverstyrelsens beslut skall från och med den 1 juli 1952 överflyttas

till samrealskolan i Kiruna, uppflyttas till Ca 23.

Skolöverstyrelsen hemställer om upprättande av 12 ordinarie lärartjänster

i gymnastik med lek och idrott i lönegraden Ca 23, 16 dylika

tjänster i lönegraden Ca 21 och 13 lärartjänster i manlig slöjd i någon av

lönegraderna Ca 18 eller Ca 16, varvid i vissa fall fyllnadstjänstgöring vid

annan skola anmälts vara disponibel. Tendensen i detta förslag synes mig

riktig, då 1948 års riksdagsbeslut i övningslärarfrågan i stort sett innebär,

att undervisning vid olika skolor och i olika ämnen i största möjliga utsträckning

skall sammanföras till enhetliga tjänster. Vid den provorganisation,

som utfördes under förarbetena, har också fyllnadstjänstgöring i

talrika fall utnyttjats för konstruktion av ordinarie tjänster. I fråga om

de gymnastiklärartjänster, som tänkts placerade vid högre allmänna läroverket

i Sollefteå och samrealskolorna i Anderslöv, Emmaboda, Lidköping

och Strömsnäs bruk, har jag dock icke kunnat komma förbi de betänkligheter

statskontoret anfört. Jag kan visserligen i överensstämmelse med

skolöverstyrelsens förslag tillstyrka upprättandet av 13 ordinarie lärartjänster

i manlig slöjd men finner mig böra begränsa antalet nya gymnastiklärartjänster

till 11 i lönegraden Ca 23 och 12 i lönegraden Ca 21.

I fråga om antalet ordinarie skolsköterskor och det på varje skolsköterska

belöpande lärjungeantalet kan jag icke heller i år föreslå någon ändring.

Däremot har jag intet att erinra mot att skolsköterskan vid statens normalskola

övertager vissa kuratorsuppgifter och i samband därmed helt reserveras

för tjänstgöring vid detta läroverk.

Slutligen tilllstyrker jag upprättandet av en ordinarie vaktmästartjänst

i Ca 10 för samrealskolan i Svalöv och en dylik tjänst i Ca 9 vid samrealskolan

i Mellerud. I fråga om överflyttning på dessa tjänster av redan

anställd personal och åtföljande övergångsanordningar i lönehänseende

torde sedan 1939 tillämpad praxis kunna följas. Det bör därvid ankomma

på Kungl. Maj:t att besluta i varje särskilt fall.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kimgl. Maj:ts proposition nr llfi.

I personalförteckningen för de allmänna läroverken böra de ändringar

vidtagas, som föranledas av vad jag i det föregående anfört eller av beslut

före förteckningens fastställande om ombildning av adjunktstjänst till

ämneslärarinnetjänst eller av ämneslärarinnetjänst till adjunktstjänst.

Med utgångspunkt i skolöverstyrelsens uppskattning av ordinarieposten

beräknar jag medelsbehovet under denna post till 43 700 000 kronor.

A rvodesposten. Delposterna till arvoden åt kvinnliga sakkunniga

och tillsynslärare, till arvode åt en biträdande föreståndarinna och till personlig

lönefyllnad åt vissa rektorer torde i enlighet med överstyrelsens förslag

böra uppföras med respektive 500, 17 000, 1 200 och 500 kronor.

Jag är också ense med skolöverstyrelsen om att en höjning av skolläkarnas

arvoden är påkallad. Såsom framgår av bil. 10 till statsverkspropositionen,

punkt 191, har jag beträffande skolläkarna vid högre kommunala skolor

ansett mig böra fasthålla vid det nuvarande systemet av fasta och rörliga

arvoden med ändring allenast av beloppen. Det fasta arvodet skulle vid

skolor, där antalet under höstterminen närvarande lärjungar uppgår till

högst 400, höjas från 400 till 500 kronor och det rörliga arvodet från 1

krona 75 öre till 2 kronor 20 öre per lärjunge samt det rörliga arvodet vid

större skolor från 2 kronor 75 öre till 3 kronor 45 öre per lärjunge.

Jag föreslår samma belopp även för allmänna läroverk utan gymnasium

och för de högre allmänna läroverk, som ha mer än 500 lärjungar. Vid

högre allmänna läroverk med högst 500 lärjungar bör det fasta arvodet —

nu 500 kronor — höjas till 625 kronor, medan det rörliga arvodet liksom

vid motsvarande kommunala skolor bör höjas från 1 krona 75 öre till 2

kronor 20 öre per lärjunge. Medelsbehovet för skolläkararvodena kan under

dessa förutsättningar uppskattas till 336 000 kronor.

De deltidsanställda skolsköterskornas arvoden ha, såsom jag i det föregående

nämnt, detta år reglerats enligt av riksdagen vid fjolårets höstsession

godkända grunder. Tages hänsyn jämväl till den pågående ökningen av

läroverkens elevnumerär, torde ett belopp av 194 000 kronor böra beräknas

för detta ändamål. Delposten till arvoden åt skolläkare m. m. bör således

beräknas till förslagsvis 336 000 + 194 000 = 530 000 kronor.

På grund av den pågående utvidgningen av läroverksorganisationen böra

delposterna för arvoden åt bibliotekarier, arvoden åt sekreterare m. m. och

särskilda arvoden vid läroverk med lärarkurs förhöjas med respektive 7 000,

15 400 och 4 500 kronor. Dessutom bör i enlighet med skolöverstyrelsens

förslag under den sistnämnda posten beräknas ett belopp av 2 000 kronor

avsett för resekostnads- och traktamentsersättningar åt föreläsare vid förberedande

lärarkurs. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles

taga ställning till frågan om höjning av arvodena till bibliotekarier. Jag

ifrågasätter emellertid icke nu av denna anledning någon höjning av delposten

till arvoden åt bibliotekarier.

3 — Bihan g till riksdagens protokoll 1052. 1 samt. Nr 11^0.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj ds proposition nr lJjO.

Även i övrigt böra nuvarande arvoden läggas till grund för anslagsberäkningen

i avvaktan på den mera omfattande prövning av hithörande frågor,

som kan komma att företagas i samband med den blivande tjänsteförteckningsre

visionen.

Delposten för arvoden åt bibliotekarier bör sålunda nu beräknas till

140 000 -f 7 000 — 147 000 kronor, delposten för arvoden åt sekreterare

m. m. till 268 600 -f 15 400 = 284 000 kronor och delposten för särskilda

arvoden vid läroverk med lärarkurs till 282 000 -f- 4 500 + 2 000 = 288 500

kronor. Sistnämnda delpost är betecknad förslagsvis. Skolöverstyrelsen föreslår,

att jämväl sekreterareposten måtte erhålla denna karaktär, då de till

sekreterarna utgående arvodena äro beroende av lärjungeantalet vid respektive

läroverk. Häremot har jag intet att erinra.

Posten Särskilda arvoden vid statens aftonskola föreslås av skolöverstyrelsen

höjd med 200 kronor för att möjliggöra utvidgning av undervisningen

i instrumentalmusik. Med hänsyn till den ståndpunkt, jag i det följande

kommer att intaga till omfattningen av denna undervisning i övrigt vid de

allmänna läroverken, synes anslagshöjningen kunna begränsas till 100 kronor.

Delposten stiger därmed till 7 700 + 100 = 7 800.

Hela arvodesposten bör alltså uppföras med 500 + 17 000 + 530 000 -j147

000 + 284 000 + 288 500 + 7 800 -f 1 200 + 500 = 1 276 500 kronor,

innebärande en höjning med 162 500 kronor.

Icke-ordinarieposten. Skolöverstyrelsen beräknar för instundande

budgetår en ökning av lärarbehovet i teoretiska och praktiska läroämnen

högst motsvarande 156 heltidstjänster; samtidigt skulle 220 ordinarie

tjänster upprättas och en vakantsatt lektorstjänst återbesättas.

Då jag för närvarande endast kunnat tillstyrka upprättande av 37 nya

ordinarie ämneslärartjänster jämte återbesättandet av den nyss nämnda

lektorstjänsten samt förutsatt att endast sex kommunala gymnasier skola

förstatligas mot av överstyrelsen föreslagna sju, kommer ökningen av lärarbehovet

icke i sin helhet att täckas av upprättade ordinarie tjänster. Lärarpersonalen

utanför personalförteckningen, som nu omfattar 590 ämneslärare

och 3 övningsskollärare, skulle följaktligen nästa läsår utom de 3

övningsskollärarna omfatta högst 706 ämneslärare eller motsvarande timlärare.

Härtill skulle enligt överstyrelsens uppskattning komma omkring

600 vikarier.

Överstyrelsen föreslår, att antalet extra ordinarie adjunktstjänster i

Ce 24 liksom för innevarande budgetår bestämmes till 531, sammanlagt vid

de allmänna läroverken och försvarets läroverk, och att antalet extra ordinarie

ämneslärartjänster likaledes hålles oförändrat vid nuvarande 75. Jag

är icke beredd att nu taga ställning till denna fråga. Det bör liksom hittills

få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma högsta antalet adjunktstjänster

i Ce 24 och antalet e. o. ämneslärarinnor.

För sexualundervisning på olika stadier torde ett oförändrat belopp av

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

6 000 kronor böra beräknas. Vidare böra såsom för innevarande budgetår

500 kronor beräknas för examinationer efter läsårets slut och 5 000 kronor

för institutionsarbeten. Däremot torde medel alltjämt icke böra anvisas för

lärares studiebesök vid andra läroverk.

Vid bifall till vad jag salunda anfört bör för icke-ordinarie ämneslärares

undervisning beräknas 12 236 000 kronor, inklusive de för sexualundervisning,

institutionsarbeten m. m. avsedda beloppen.

Genom den för två år sedan utfärdade reducerade timplanen för realskolan

minskades undervisningens omfattning i läroämnen, medan övningsämnena

erhöllo ökat utrymme. Instundande läsår föres den nya timplanen

upp i realskolans näst högsta klass, vilket medför en icke obetydlig utvidgning

av undervisningen i ämnena manlig slöjd samt hemkunskap och hushållsgöromål.

Vid förarbetena för den nya timplanen tänkte sig skolöverstyrelsen

dessutom en förbättring av instrumentalmusikens ställning vid läroverken;

en veckotimme instrumentalmusik borde finnas att tillgå för varje

femtiotal lärjungar. Överstyrelsen har i anslutning härtill nu hemställt,

att medel måtte anvisas för ytterligare 375 veckotimmar instrumentalmusik.

Ett så snabbt genomförande av upprustningsprogrammet i denna

del är dock näppeligen nödvändigt. En begränsning till 100 veckotimmar i

anslutning till statskontorets förslag synes mig rätt naturlig i nuvarande

läge. Jag följer statskontoret också i fråga om den föreslagna frivilliga

undervisningen i gymnastik. Däremot bör skolöverstyrelsen få bemyndigande

att anordna frivillig undervisning i maskinskrivning i begränsad omfattning:

jag beräknar för ändamålet 5 000 kronor. I övrigt har jag intet att

erinra mot överstyrelsens förslag beträffande undervisningen i övningsämnen.

Överstyrelsens kostnadskalkyl är i fråga om övningsämnena även detta

år mycket approximativ. Den bör jämkas uppåt med hänsyn till att en begärd

ordinarie gymnastiklärartjänst i Ca 23 och fyra dylika i Ca 21 icke beviljats

men å andra sidan sänkas med de belopp, som under denna delpost

avsetts för 275 veckotimmars undervisning i instrumentalmusik och 150

veckotimmars undervisning i frivillig gymnastik. En överslagskalkyl ger

vid handen, att det av överstyrelsen beräknade beloppet för undervisning i

övningsämnen på grund härav bör justeras till omkring 3 226 000 kronor.

Av de begärda e. o. värmeskötar- och vaktmästartjänsterna kan jag

endast förorda den av statskontoret tillstyrkta värmeskötartjänsten i Ce 11.

För avlöning åt icke-ordinarie värmeskötare och vaktmästare bör på grund

härav under förevarande delpost beräknas ett belopp av 4!)6 000 kronor.

För avlöning åt skolkuratorer, skolpsykologer och praktikanter vid läroverk,

diir försök med kuratorsverksamhet nu pågå, beräknar jag med skolöverstyrelsen

ett belopp av 23 500 kronor. I avvaktan på resultaten av den

utredning rörande kuratorsverksamheten vid de högre skolorna, som pågår

inom skolöverstyrelsen, böra i övrigt frågor om anslag för hithörande ändamål

som hittills bedömas från fall till fall.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr llfi.

Icke-ordinarieposten, som av överstyrelsen beräknats till 14 232 900 kronor,

bör på av mig anförda skäl höjas till 12 236 000 + 3 226 000 + 496 000

+ 23 500 = 15 981 500 kronor eller i runt tal 16 000 000 kronor. Kostnadsökningen

instundande budgetår skulle således uppgå till omkring 1 100 000

kronor.

Rörligt tillägg. Särskilda uppbörd smedel. Posten

för rörligt tillägg torde i överensstämmelse med skolöverstyrelsens förslag

böra uppskattas till 19 000 000 kronor eller för avrundning av anslagets

slutsumma till 19 023 500 kronor. De särskilda uppbördsmedlen kunna upptagas

till ett oförändrat belopp av 1 000 000 kronor.

Avlöningsanslaget i sin helhet bör vid bifall till vad jag i det föregående

föreslagit för nästa budgetår uppföras med 79 000 000 kronor, innebärande

en anslagsökning av 14 286 000 kronor.

IV. Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

1. besluta, att samrealskoloma i Arvika, Karlshamn, Katrineholm, Kiruna,

Söderhamn och Åmål från och med budgetåret 1952/53 eller den

senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, skola ombildas till högre allmänna

läroverk med treårigt latin- och realgymnasium, skolande ombildningen

tillgå sålunda, att första ringen vid ombildningen omedelbart upprättas

och sedan ytterligare en ring per år av vardera gymnasielinjen, till

dess gymnasiet är i sin helhet färdigbildat på båda linjerna; allt under

villkor att vederbörande kommuner åtaga sig att tillhandahålla för respektive

högre allmänna läroverk erforderliga undervisningslokaler jämte inredning

och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande kontant

ersättning samt bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal;

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och

med budgetåret 1952/53, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för

de allmänna läroverken, vilka föranledas av vad jag i det föregående förordat;
3.

bemyndiga Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande,

skolöverstyrelsen att — utan hinder av fastställd personalförteckning —

tills vidare under budgetåret 1952/53, då för realskolestadiet avsedd ordinarie

ämneslärartjänst vid allmänt läroverk skall tillsättas, besluta, huruvida

tjänsten skall kungöras ledig såsom adjunktstjänst eller ämneslärarinnetjänst;
Jf.

godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr lJfi.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis .............................. 43 700 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt kvinnliga sakkunniga

....................... 500

b) Arvoden åt tillsynslärare ..... 17 000

c) Arvoden åt skolläkare m. m.,

förslagsvis.................. 530 000

d) Arvoden åt bibliotekarier .... 147 000

e) Arvoden åt sekreterare m. m.,

förslagsvis ................ 284 000

f) Särskilda arvoden vid läroverk

med lärarkurs, förslagsvis .... 288 500

g) Särskilda arvoden vid statens

aftonskola.................. 7 800

h) Arvode åt biträdande föreståndarinna

............. 1 200

i) Personlig lönefyllnad åt vissa

rektorer ................... 500 1 276 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................. 16 000 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 19 023 500

Summa kronor 80 000 000

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Stockholms stad .... 15 000

2. Av kommuner och lärare erlagda

hyror.......................-. . 274 000

3. Avkastning av donationer från

kronan m. m................... 37 600

4. Av vaktmästare erlagda hyror

samt ersättning för bränsle och

lyse .......................... 120 000

5. Bidrag ur läroverks ljus- och vedkassor

till vaktmästarpersonalens

avlöning ......................j/53 400 1 000 000

Nettoutgift kronor 79 000 000

5. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 79 000 000 kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maf.ts proposition nr lJfO.

2. Arvoden åt deltagare i praktiska

lärarkurser m. m.

Efter den i fjol beslutade omläggningen av provårsinstitutionen uppfördes

under rubriken Arvoden åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m.

ett förslagsanslag av 790 000 kronor. Anslagsberäkningen för innevarande

budgetår baserades på förutsättningen, att enterminskandidat skulle erhålla

ett arvode av 3 200 kronor och tvåterminskandidat ett arvode av 2 600

kronor vardera terminen. Därjämte skulle ur anslaget utgå vissa reseersättningar

och traktamenten till deltagarna i de förberedande lärarkurserna

ävensom expensmedel för samma kurser.

Genom beslut den 29 juni 1951 fastställdes plan för anslagets disposition.

Samtidigt föreskrevs, att arvodet för enterminskandidat skulle höjas till

3 810 kronor och för tvåterminskandidat till 3 090 kronor vardera terminen.

Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget för nästa budgetår beräknas på

följande sätt; Belopp kronor

1951/52 1952/53

1. Arvoden för deltagare i praktiska lärarkurser,

förslagsvis ............................. 765 000 915 660

2. Resekostnads- och traktamentsersättningar

åt deltagare i förberedande lärarkurser, förslagsvis

............................... 21600 20 900

3. Expenser vid förberedande lärarkurser .... 3 400_4 800

« Summa kronor 790 000 941 360

Höjningen av den första delposten är en konsekvens av Kungl. Maj:ts

beslut den 29 juni 1951. Att andra delposten kunnat sänkas — trots höjda

biljettpriser vid resor — beror på att traktamentskostnaderna visat sig

något lägre än föregående år kunde beräknas. Den ifrågasatta höjningen

av den tredje delposten motiveras dels med den allmänna prisstegringen,

dels med utgifter för lokalhyra i några fall.

Departementschefen. 1949 års tjänsteförteckningskommitté har nyligen

utrett möjligheten att konstruera en reglerad befordringsgång för ickeordinarie

lärare, vari den praktiska lärarutbildningen skulle inkomponeras

som fullt avlönad tjänstgöring. Frågan synes böra prövas i samband med

den planerade tjänsteförteckningsrevisionen för de högre skolorna. Till

dess detta kan ske, bör anslaget beräknas på grundval av nu utgående

arvoden. Mot skolöverstyrelsens anslagskalkyler, som äro baserade på

denna förutsättning, har jag intet att erinra.

Delposten för resekostnads- och traktamentsersättningar för deltagare

i de förberedande kurserna kan ävenledes beräknas i överensstämmelse

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lfO. • 39

med skolöverstyrelsens förslag. Däremot synes expensposten böra begränsas

till 4 000 kronor.

Förhöjningen av anslaget torde böra avrundas till 150 000 kronor. Jag

hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Arvoden åt deltagare i praktiska lärar kur ser m.m.

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 940 000

kronor.

3. Kommunala läroverk: Understöd åt vissa

kommunala gymnasier m. m.

Anslaget är nu uppfört med 595 000 kronor. Huvuddelen av det nuvarande

anslaget eller 555 000 kronor är avsedd för den grupp av läroanstalter,

som rubriken anger, och har fördelats enligt grunder, för vilka

jag tidigare i dag redogjort. Återstoden av anslaget avser statsbidrag för

realskollinjen vid kommunala flickskolan i Karlstad med 20 000 kronor

samt för realskollinjerna vid kommunala flickskolorna i Linköping och

Uppsala med i vartdera fallet 10 000 kronor.

De i flickskolorna inbyggda realskollinjerna äro av två slag. De tre nyss

nämnda linjerna äro liksom en vid kommunala flickskolan i Västerås inrättad

linje treåriga: de äro anknutna till flickskolans klass 27 (respektive 1°)

och föra fram till realexamen det tredje året. Vid kommunala flickskolorna

i Borås och Jönköping finnes åter som en temporär anordning avdelningar

av första klassen av femårig realskola, vilka ersätta var sin avdelning av

första klassen av flickskolans sjuåriga kurs; för dessa avdelningar utgår

statsbidrag ur förslagsanslaget till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala

flickskolor. Jag vill erinra om att statsutskottet vid 1951 års riksdag

(uti. 8 s. 92) ansett, att frågan om parallellinjes vid kommunal flickskola

förändring till realskollinje lämpligen bör prövas av Kungl. Maj:t

från fall till fall.

Ansökningar föreligga nu om höjt anslag för de till flickskolorna i Uppsala

och Linköping anslutna realskollinjerna. Vidare anhåller styrelsen för

kommunala flickskolan i Västerås, att jämväl den därstädes drivna realskollinjen

skall komma i åtnjutande av statsanslag.

Lärjungeantalet i här ifrågavarande linjer är innevarande läsår

i Karlstad

81,

varav

32 i

startklassen,

i Linköping

142,

»

59 i

»

i Uppsala

125,

»

64 i

»

i Västerås

67,

»

35 i

»

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.0.

Skolöverstyrelsen föreslår, att realskollinjerna i Linköping, Uppsala och

Västerås tilldelas statsbidrag med samma belopp som motsvarande linje

vid kommunala flickskolan i Karlstad eller 20 000 kronor.

Statskontoret tillstyrker ett bidrag av 20 000 kronor vardera för de vid

flickskolorna i Karlstad, Linköping och Uppsala drivna realskolorna.

Däremot ställer ämbetsverket sig avvisande till den av flickskolestyrelsen

i Västerås gjorda framställningen, då i Västerås realskolan vid det högre

allmänna läroverket står öppen även för flickor, medan de högre allmänna

läroverken i de tre andra städerna endast mottaga gossar på realskolstadiet.

Västerås stads drätselkammare bemöter statskontorets invändning:

Realskolan vid högre allmänna läroverket i Västerås är visserligen öppen

jämväl för flickor, men dess kapacitet är otillräcklig, bland annat på grund

av lokalsvårigheter. Alltsedan hösten 1947 har gemensam intagning tilllämpats

för läroverket och flickskolan, vilket möjliggjorts genom att

Kungl. Maj:t medgivit, att intagningsnämnden »må hänvisa till klass l5

vid högre allmänna läroverket inträdesberättigad kvinnlig sökande till

klass D vid nämnda kommunala flickskola i den mån lokalförhållandena

vid ifrågavarande skolor göra en sådan anordning lämplig och möjlig». De

sista åren har i läroverkets femåriga realskola intagits endast eu flickavdelning

mot fyra gossavdelningar. Höstterminen 1951 intogs till och med

endast en halv klassavdelning flickor mot fyra och en halv avdelningar

gossar. Vid kommunala flickskolan intogos fyra avdelningar flickor. »Som

synes har utvecklingen gått i den riktningen att vid högre allmänna läroverket

intagas praktiskt taget endast gossar under det så gott som samtliga

flickor hänvisas till kommunala flickskolans klass l7», konstaterar

drätselkammaren.

Departementschefen. I annat sammanhang har jag redan föreslagit, att

statsunderstödet till kommunala gymnasier skall uppräknas till 720 000

kronor.

Realskollinjerna vid flickskolorna i Linköping och Uppsala ha numera

vunnit så stor anslutning, att understödet skäligen bör höjas till 20 000

kronor eller samma belopp, som utgår för motsvarande linje i Karlstad.

Däremot kan jag för närvarande icke tillstyrka bidrag till linjen i Västerås.

Jag beräknar således för instundande budgetår ett sammmanlagt bidragsbelopp

av 60 000 kronor för i kommunala flickskolor inbyggda treåriga

realskollinjer.

Anslaget i sin helhet bör således uppföras med 780 000 kronor, vilket i

jämförelse med årets anslag innebär en ökning med 185 000 kronor. Jag

hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala

gymnasier m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett

anslag av 780 000 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 140.

41

4. Förslagsanslaget till Folkskoleseminarierna:

Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1950/51 .......................... 9 345 000 10 354 411

1951/52 (statsliggaren s. 627) ....... 9 518 000

1952/53 (förslag) .................. 11 400 000

Skolöverstyrelsen hemställer om höjning av anslaget för nästa budgetår

med 2 302 000 kronor till 11 820 000 kronor.

Seminarieorganisationen.

Folkskoleseminarieorganisationen omfattar för närvarande 19 seminarier,

av vilka 9 äro provisoriska. Hösten 1951 ha i seminariernas första klass intagits

51 klassavdelningar, varav 27 på den 4-åriga linjen med högst 30

elever i varje avdelning och 24 på studentlinjen med högst 28 elever i varje

avdelning; sammanlagt har alltså kunnat intagas högst 1 482 elever.

Skolöverstyrelsen framlägger i sina anslagsäskanden resultatet av inom

överstyrelsen sommaren 1951 gjorda nya beräkningar rörande examinationsbehovet

vid folkskoleseminarierna under ett antal år framåt. Beräkningarna

äro gjorda under förutsättningen, att folkskollärarnas verksamhetsområde

förblir oförändrat.

Av efterföljande sammanställning framgår hur det beräknade examinationsbehovet

kan tillgodoses inom ramen för nuvarande seminarieorganisation:
-

Läsår

Examinations-

behov

Examination

Överskott

respektive

brist per år

Summa

överskott

eller brist

1950/51 .......

— 600

51/52 .......

1075

1 505

+ 430

— 170

52/53 .......

1 785

1 540

— 245

— 415

53/54.......

1 460

1500

+ 40

- 375

54/55 .......

1 472

1520

+ 48

— 327

55/56 .......

1245

1560

+ 315

— 12

56/57 .......

1 071

57/58 .......

731

58/59 .......

377

examinationen

minskas

59/60 .......

387

60/61.......

389

61/62 .......

384

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts -proposition nr 140.

Överstyrelsen föreslår, att år 1952 vid folkskoleseminarierna intagas på

den 4-åriga linjen 26 avdelningar med högst 30 elever per avdelning och på

studentlinjen om möjligt 24, i varje fall lägst 23, avdelningar, med högst

32 elever per avdelning.

Till stöd för sitt förslag anför överstyrelsen i huvudsak följande.

Den 5 oktober 1950 tjänstgjorde på folkskollärartjänster 744 lärare,

vilka saknade formell kompetens, varjämte i 2 fall vikarie ej kunnat anskaffas.

Överstyrelsen har icke några uppgifter om hur många av dessa

744 lärare som hade mycket kortvarig och tillfällig tjänstgöring. Folkskollärarbristen

under läsåret 1950/51 torde dock med försiktig beräkning böra

uppskattas till 600.

Antalet lärara vdelningar i folkskolan under läsåret 1950/51 reglerades

genom anvisningarna i kungörelsen 1950:137 angående provisoriska åtgärder

med anledning av lokal- och lärarbristen vid folkskolan, och dessa

anvisningar skola tillämpas även under läsåret 1951/52. Enligt föreskrifterna

i nämnda kungörelse skall överstyrelsen inkomma med förslag rörande

tillämpningen av kungörelsens anvisningar under vart och ett av

därpå följande läsår. Överstyrelsen kommer senare att avge förslag rörande

läsåret 1952/53 men har funnit det nödvändigt att i detta sammanhang

beräkna lärarbehovet och därav följande examinationsbehov med hänsyn

till anvisningarna även i kungörelsen 1950:137. Vid tillämpning av denna

kungörelse under samtliga i tabellen upptagna läsår skulle summan överskott

eller brist för läsåren 1952/55 bli respektive —36, -j- 51 och -j- 119

samt examinationen kunna minskas redan från och med läsåret 1955/56.

Överstyrelsen har i åtskilliga sammanhang framhållit den osäkerhet, som

måste vidlåda alla beräkningar rörande det framtida lärarbehovet. I vilken

utsträckning folkskollärarna komma att tas i anspråk inom folkskolans

högstadium och i läroverken, är sålunda icke möjligt att förutse. Höstterminen

1950 hade 186 folkskollärare utan akademisk examen full tjänstgöring

vid högre skolor. Genom det av 1951 års riksdag fattade beslutet om

pensionsperiod i stället för fixerad pensionsålder har ytterligare ett osäkerhetsmoment

tillkommit. Huruvida lärarna mera allmänt komma att kvarstå

till pensionsperiodens övre gräns, kan icke nu förutses. Överstyrelsen

har emellertid för avsikt att genom undersökningar under innevarande

budgetår om möjligt söka erhålla utgångspunkter för ett bedömande av

detta spörsmål. Vid sina överväganden rörande den lämpliga avvägningen

av elevintagningen 1952 vid folkskoleseminarierna har överstyrelsen givetvis

måst utgå från nu föreliggande förhållanden rörande skolorganisationen.

De elever, som intagas på studentlinje 1952, utexamineras 1954. Maximalt

kan år 1952 på nämnda linje intagas 24 avdelningar med 32 elever per

avdelning. Det kan dock hända, att icke mer än 23 avdelningar kunna placeras

vid seminarierna. Examinationen 1954 blir, vid maximal intagning,

alltså på studentlinje (24 X 32=) 768 och samtidigt på 4-årig linje

(26 X 30=) 780 eller sammanlagt (768 -f- 780=) 1 548, av vilka dock, på

grund av avgång under seminarietiden in. m.. icke flera än 1 520 torde bli

disponibla för tjänstgöring under läsåret 1954/55. Såsom framgår av tabellen

kvarstår med nämnda examination en avsevärd lärarbrist. Även

med tillämpning av kungörelsen 1950:137 under samtliga i tabellen avsedda

läsår synes angivna intagning 1952 på studentlinje vara lämplig.

De elever, som 1952 intagas på 4-årig linje, utexamineras 1956 och bli

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. May.ts proposition nr lJjO.

disponibla för tjänstgöring läsåret 1956/57. Högst 26 avdelningar kunna

intagas på 4-årig linje 1952. Examinationsbehovet för läsåret 1956/57 är så

stort, att en intagning av 30 elever per avdelning synes vara behövlig. Examinationen

1956 blir då på 4-årig linje (26 X 30—) 780 elever. Den totala

examineringen 1956 kan regleras genom erforderlig intagning på studentlinjen

1954, då också lärarbehovet läsåret 1956/57 torde kunna överblickas

säkrare än för närvarande.

Avlöningar till or dinar i e tjänstemän.

Denna anslagspost är nu uppförd med 3 965 000 kronor. Överstyrelsen

beräknar för nästa budgetår en ökning med 743 000 kronor. Höjningen betingas

i huvudsak av följande av överstyrelsen framlagda förslag:

1) inrättande av fyra nya ordinarie lektorstjänster [seminarierna i Jönköping,

Linköping (kvinnligt), Stockholm (manligt) och Växjö],

2) förändring av 27 extra ordinarie övningslärartjänster vid provisoriska

seminarier till ordinarie (8 i teckning, 6 i musik, 5 i gymnastik med lek

och idrott, 4 i manlig slöjd och 4 i kvinnlig slöjd),

3) förändring av två extra ordinarie övningsskollärartjänster vid seminariet

i Kristianstad till ordinarie,

4) uppflyttning av de ordinarie lärartjänsterna i trädgårdsskötsel från

Ca 21 till Ca 23,

5) förändring av tre vaktmästartjänster i Cf (Cg) 8 till ordinarie, varav

två till vaktmästar- eller eventuellt värmeskötartjänster i Ca 11 (seminariet

för kvinnliga elever i Göteborg och seminariet för manliga elever i

Stockholm) samt en till vaktmästartjänst i Ca 10 (seminariet i Kristianstad),

6) ökning av anslagsposten med 380 000 kronor på grund av löneklassuppflyttningar,

uppflyttningen av Karlstad i högre ortsgrupp, tillsättning

av vakanta tjänster m. m.

Till stöd för förslaget under 5) anför överstyrelsen bland annat, att de

avsedda seminarierna i Göteborg och Stockholm under innevarande budgetår

inflytta i nya lokaler.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kung l. M aj : t.

Överstyrelsen föreslår höjning av anslagsposten, nu 217 800 kronor, med

289 200 kronor.

Delposten till arvoden åt seminarieläkare m. m., nu uppförd

med 65 500 kronor, beräknas av överstyrelsen vid tillämpning av oförändrade

arvodesgrunder till 70 000 kronor. Överstyrelsen hemställer emellertid,

att seminarieläkarnas fasta arvoden höjas från 500 till 700 kronor

samt det rörliga arvodet per seminarieelev från 5 till 7 kronor och det rörliga

arvodet per övningsskolelev från 2 kronor 50 öre till 3 kronor 50 öre.

Samtidigt hemställer överstyrelsen, att seminariesköterskornas fasta arvode

höjes från 100 kronor för heltidstjänstgöringen i början av höstterminen

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

till 135 kronor och att timarvodet för tjänstgöring i övrigt höjes från 3 kronor

75 öre till 5 kronor 50 öre. Med tillämpning av dessa beräkningsgrunder

kan medelsbehovet beräknas till sammanlagt 88 000 kronor. Vidare föreslår

överstyrelsen, att för de båda folkskoleseminarierna och småskoleseminariet

i Stockholm inrättas en gemensam heltidstjänst som skolsköterska

i Ce 12, vilket skulle medföra en kostnadsökning av cirka 5 000

kronor. Seminarierna ha nu samma deltidsanställda sköterska.

Delposten till arvoden åt semina riebibliotek a rier är

nu uppförd med 33 600 kronor. Med hänsyn till den allmänna kostnadsstegringen

anser överstyrelsen arvodena böra höjas med i princip 18,75 procent

eller med sammanlagt 6 000 kronor. Emellertid föreslår överstyrelsen omreglering

av arvodena på grundval av förslag av 1945 års seminariesakkunniga,

därvid ökningen skulle stiga till 21 400 kronor.

Ur delposten till arvoden åt biträden på rektor sexpeditionerna,

vilken nu är uppförd med 20 900 kronor, utgår ett arvode

av 1 100 kronor vid varje seminarium. Överstyrelsen föreslår, att arbetet

på rektorsexpeditionerna från och med nästa budgetår organiseras i anslutning

till det av särskilda sakkunniga den 20 december 1947 avgivna

förslaget angående organisationen av arbetet på rektorsexpeditionerna vid

de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter samt överstyrelsens däröver avgivna

utlåtande med vissa jämkningar. Vid ett genomförande av förslaget

med dessa jämkningar beräknas medelsbehovet under denna delpost till

220 000 kronor. Samtidigt kan emellertid en minskning ske av ickeordinarieposten

med de nuvarande kostnaderna för avlöning åt kvinnliga

biträden m.m., vilka sammanlagt uppskattas till 127 000 kronor. Enligt

överstyrelsens mening bör förevarande delpost, vare sig de nya beräkningsgrunderna

genomföras eller ej, benämnas Arvoden åt sekreterare m.m.

Skulle omorganisationen ej genomföras, finner överstyrelsen en uppräkning

av nu utgående arvoden med 18,75 procent ofrånkomlig. Delposten bör då

uppföras med 24 700 kronor och arvode utgå med 1 300 kronor vid varje

seminarium. Under icke-ordinarieposten bör beloppet till renskrivningsarbete

vid de fyra seminarierna med lärarkurs höjas från 3 200 till 3 800

kronor och beloppet till förstärkning av biträdeshjälpen höjas från 36 000

till 45 000 kronor.

Beträffande de särskilda arvodena vid provå rssemin

a r i e r n a framför överstyrelsen ånyo förslag om förbättring av dessa

arvoden, innebärande dels höjning av arvodet till provårsföreståndare från

1 200 kronor till 2 004 kronor, dels höjning av arvodet till ordinarie och

extra ordinarie ämnes- och övningsskollärare vid provårsseminarium från

360 till 720 kronor, dels ock höjning av ersättningarna till handledare från

300 till 450 kronor för enterminskandidat och från 180 till 300 kronor per

termin för tvåterminskandidat. Medelsbehovet under förevarande delpost,

som av överstyrelsen med tillämpning av nuvarande grunder beräknas till

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 140.

oförändrat belopp, 54 000 kronor, skulle vid genomförande av ifrågavarande

förslag ökas till 100 000 kronor.

Delposten till till äggsarvoden åt lärare vid kurser

för utbildande av kyrkomusiker är nu uppförd med 31 700

kronor, och ersättning utgår för högst 96 veckotimmar. På grund av timarvodenas

ökning beräknar överstyrelsen en automatisk ökning av medelsbehovet

med omkring 6 100 kronor. För budgetåret 1952/53 tillstyrker

överstyrelsen emellertid 103 veckotimmar för ändamålet och beräknar

medelsbehovet till 40 800 kronor.

Delposten till arvoden vid kurser för utbildande av

hjälpklasslärare är nu uppförd med 12 100 kronor. Överstyrelsen

anför, att, därest det föreslagna specialpedagogiska seminariet för utbildning

av bland annat hjälpklasslärare upprättas från och med budgetåret

1952/53, delposten kan utgå. Om specialpedagogiska seminariet ej kommer

till stånd, anser överstyrelsen det ofrånkomligt, att delposten uppföres med

högre belopp. Överstyrelsen föreslår därför, att arvodet till föreståndaren

(eller bestyrelsen) vid kursen i Stockholm höjes med 900 kronor till 1 500

kronor och till föreståndaren vid kursen i Göteborg med 200 kronor till 500

kronor samt att arvodena till lärare och handledare vid kurserna höjas med

sammanlagt 4 000 kronor. Sistnämnda arvoden böra utgå med belopp enligt

de grunder, som överstyrelsen föreslagit beträffande praktisk lärarkurs

vid läroverken. Därest delposten fortfarande skall kvarstå, bör den sålunda

uppföras med sammanlagt 17 200 kronor.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Denna anslagspost är för närvarande uppförd med 4 480 000 kronor och

föreslås av överstyrelsen för nästa budgetår bli minskad med 187 000 kronor.

Överstyrelsen föreslår i huvudsak följande:

1) minskning av anslagsposten vid föreslagen ordinariesättning av vissa

icke-ordinarie tjänster och vid föreslagen omorganisation av arbetet på

rektorsexpeditionema,

2) inrättande av tre nya övningsskollärartjänster i Ce 22 vid seminariet

för manliga elever i Stockholm, vilka tjänster dock beräknas bli utbytta

mot arvoden ä 950 kronor,

3) uppflyttning av extra ordinarie lärartjänster i trädgårdsskötsel från

Ce 20 till Ce 21 och inrättande vid seminariet i Härnösand av en ny sådan

tjänst,

4) ökning med 13 000 kronor av anslagsmedlen till förläggande av vissa

lektionsövningar, särskilt de s.k. serieövningarna, till klassavdelningar vid

folkskolorna på seminarieorterna (nu 66 000 kronor) för att maximiarvodet

per lärare och läsår skall kunna höjas från 800 till 950 kronor med hänsyn

till den allmänna kostnadsstegringen,

5) ökning av anslagsmedlen, nu 54 000 kronor, till seminarieelevernas

studiebesök vid andra skolor, särskilt B 2- och B 3-skolor, med 11 000 kro
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Kiingl. Maj:ts proposition nr lift.

nor för att maximiarvodet även i detta fall skall kunna höjas från 800 till

950 kronor,

6) höjning jämväl av handledararvodet för lärare vid folkskola från

högst 800 till högst 950 kronor, innebärande en kostnadsökning av 5 500

kronor,

7) anordnande av försök med aspiranttjänstgöring i folkskola för vissa

elever vid seminariet för manliga elever i Stockholm,

8) anordnande av läxhjälp för elever i övningsskolan vid seminariet för

kvinnliga elever i Stockholm,

9) medgivande att särskild simundervisning må anordnas vid seminarierna

under ytterligare sammanlagt 30 veckotimmar (kostnad omkring

12 000 kronor),

10) provisorisk omläggning av utbildningen vid folkskoleseminariema i

anslutning till förslag den 19 maj och 17 juni 1948 av 1946 års skolkommission

(kostnad för nästa läsår cirka 200 000 kronor).

Beträffande förslaget under 2) anför överstyrelsen bland annat, att seminariet

beräknas under innevarande budgetår kunna inflytta i sina nya lokaler

och att därför på studentlinjen böra kunna intagas två klasser, vilket

från början avsetts men hittills ej kunnat ske på grund av lokalbristen,

samt att denna utvidgning av organisationen medförde behov av de föreslagna

nya tjänsterna »vid folkskola».

I fråga om förslaget under 8) åberopar överstyrelsen, att Stockholms stad

sedan länge beviljat anslag till s.k. läsaftnar vid folkskolorna, varvid åsyftas

att bereda barn, vilkas föräldrar arbeta borta, tillfälle att vistas i skolans

lokaler under lämplig tillsyn. Staden har även beviljat anslag till läxhjälp

vid försöksskolorna. Den föreslagna verksamheten vid övningsskolan

avses skola ledas av seminarieelever, vilka skulle erhålla arvode av 5 kronor

per timme. Med beräknande av 6 timmar per vecka och 35 veckor uppskattar

överstyrelsen kostnaden till 1 050 kronor för läsår.

Rörligt tillägg.

Denna anslagspost är nu uppförd med 855 200 kronor. Överstyrelsen

föreslår, att posten höjes med 1 420 800 kronor på grund av höjningen från

12 till 32 (33) procent av rörliga tillägget åt nuvarande personal.

D epartementschefen. Vad först angår omfattningen av folksko 1- lärarutbildningen under nästa läsår, innebär skolöverstyrelsens förslag, att

nyintagningen skall minskas med en avdelning (på fyraårig linje) men att

högsta antalet elever, som skall få intagas, likväl skall ökas med 66, beroende

på att ett större antal elever per klassavdelning på studentlinje

beräknas (32 i stället för 28).

Såsom överstyrelsen framhållit måste beräkningarna av lärarbehovet inrymma

många osäkerhetsmoment. Det av överstyrelsen berörda införandet

av pensioneringsperiod torde enligt numera föreliggande uppgifter medföra

viss ökning av tillgången på folkskollärare under de närmaste åren. Ett

annat av överstyrelsen angivet osäkerhetsmoment, nämligen omfattning
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr lJ^O.

en av folkskollärares ianspråktagande för tjänstgöring i högre skolor, har

berörts i propositionen om vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen

i dessa skolor. Såsom därav framgår har läroverkens krisutredning

räknat med ett starkt ökat behov av folkskollärare på realskolestadiet

under perioden 1951—56 samt ifrågasatt, om icke produktionen

av folkskollärare med hänsyn härtill borde ökas. Utredningen har dock

ansett en viss försiktighet böra iakttagas under ett första år. I utlåtande

över krisutredningens förslag har skolöverstyrelsen anfört, att folkskoleseminarieorganisationen

icke medger intagning av större antal klassavdelningar

— utom möjligen någon enstaka avdelning till — samt att i fråga

om studentlinjerna även rekryteringsmöjligheterna utesluta egentlig utvidgning.

Överstyrelsen har också behandlat frågan, huruvida småskoleseminarierna

skulle kunna användas för utbildning av folkskollärare, men funnit

detta möta betydande svårigheter, då småskoleseminarierna sakna erforderliga

lärarkrafter och äro inredda för att mottaga enbart kvinnliga elever.

Mot överstyrelsens beräkningar av folkskollärarbehovet finner jag icke

anledning till annan erinran än att som nämnts ett ökat antal folkskollärare

måste beräknas bli ianspråktagna för undervisning på realskolestadiet.

Såsom överstyrelsen framhållit måste det stöta på stora svårigheter

att med nuvarande folk- och småskoleseminarieorganisation åstadkomma

en större ökning av folkskollärarproduktionen. Det torde även, såsom krisutredningen

antytt, vara påkallat att till en början iakttaga en viss försiktighet

i fråga om uppskattningen av antalet folkskollärare, som komma att

inrikta sig på tjänstgöring i högre skolor. Jag anser mig därför böra godtaga

skolöverstyrelsens förslag rörande nyintagningen av elever i folkskoleseminarierna

nästa läsår; det torde liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj:t

att fastställa den närmare fördelningen av klassavdelningar på olika seminarier

ävensom proportionen mellan manliga och kvinnliga elever. De

luckor inom folkskollärarkåren, som uppstå genom den ökade överflyttningen

av folkskollärare till realskolestadiet, torde i huvudsak kunna

fyllas med småskollärare. Jag ämnar därför i det följande föreslå eu större

nyintagning av elever vid småskoleseminarierna än som eljest skulle vara

erforderlig.

Den av skolöverstyrelsen för nästa budgetår beräknade ökningen av här

ifrågavarande anslag är till största delen av automatisk natur. Bland de

äskanden, som icke äro av sådan natur, ingår framställningen om omläggning

av utbildningen enligt förslag av skolkommissionen. Jag anser mig

icke kunna tillstyrka, att sådan omläggning genomföres från och med nästa

läsår. På grund av prisnivåns höjning bör viss reglering av arvoden vid

seminarierna vidtagas. Jag behandlar härefter avlöningsstatens olika poster.

Ordinarieposten. Av begärda fyra nya lektorstjänster kan jag tillstyrka

två. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av skolöverstyrelsen

bestämma placeringen av dessa tjänster.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

Beträffande lärarna i trädgårdsskötsel har överstyrelsen föreslagit uppflyttning

av de 10 ordinarie från Ca 21 till Ca 23 och av de 3 extra ordinarie

från Ce 20 till Ce 21. Denna lönefråga har tidigare i olika sammanhang

varit föremål för behandling (jfr särskilt prop. 1950:234 s. 23 och statsutskottets

utlåt. 1950:155 s. 21). Efter samråd med chefen för civildepartementet

anser jag mig böra tillstyrka överstyrelsens förslag. Vid uppkommande

ledighet å tjänst av ifrågavarande slag bör tjänsten emellertid icke

få återbesättas med ordinarie respektive extra ordinarie innehavare utan

Kungl. Maj:ts medgivande. Dylikt medgivande bör lämnas endast om det

efter verkställd undersökning befinnes, att trädgårdslärare med heltidstjänstgöring

och med för sådan tjänst avsedd kompetens är erforderlig. I

fall då heltidstjänst icke anses erforderlig torde för fullgörande av trädgårdsläraruppgifterna

böra anställas timlärare.

Med anledning av löneklassuppflyttningar för nuvarande personal m. m.

beräknar jag under ordinarieposten en ökning med 200 000 kronor.

I personalförteckningen för folkskoleseminarierna bör antalet lektorer

i Ca 30 ökas med två och lärarna i trädgårdsskötsel uppflyttas från Ca 21

till Ca 23.

Arvodesposten. Arvodena till seminarieläkare böra höjas med 20 procent

och sålunda utgå med dels ett grundbelopp av 600 kronor, dels sex

kronor för varje under höstterminen närvarande seminarieelev, dels tre

kronor för varje under höstterminen närvarande lärjunge i övningsskolan.

Med stöd av riksdagens skrivelse 1951:378 har Kungl. Maj:t meddelat

bestämmelser om förmånligare arvodesgrunder för seminariesköterskor.

Aled hänsynstagande till dessa arvodesregleringar och med inräknande av

viss automatisk ökning föreslår jag höjning av delposten till arvoden åt

seminarieläkare m. in. med 19 300 kronor. Förslaget om inrättande av eu

extra ordinarie skötersketjänst vid Stockholmsseminarierna kan jag icke

biträda.

Delposten till arvoden åt seminariebibliotekarier, nu 33 600 kronor, bör

för reglering av arvodena uppräknas med 6 000 kronor.

Ur delposten till arvoden åt biträden på rektorsexpeditionerna utgår

arvode av 1 100 kronor vid ettvart av seminarierna. För uppräkning av

nämnda belopp med 200 kronor föreslår jag ökning av delposten, nu 20 900

kronor, med 3 800 kronor. Jag tillstyrker överstyrelsens förslag, att delposten

liksom motsvarande post i de allmänna läroverkens avlöningsstat

benämnes Arvoden åt sekreterare m. m.

I fråga om delposten till tilläggsarvoden åt lärare vid kurser för utbilddande

av kyrkomusiker föreslår jag endast en automatisk uppräkning med

6 100 kronor.

Beträffande delposten till arvoden vid kurser för utbildande av hjälpklasslärare,

nu 12 100 kronor, har överstyrelsen — under förutsättning att

ett specialpedagogiskt seminarium icke inrättas — begärt en höjning med

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 1^0.

5 100 kronor. Upprättande av nämnda seminarium har icke föreslagits

för nästa budgetår. Jag anser skäligt med en viss uppräkning av nämnda

arvoden. Beloppen torde emellertid sedermera få bestämmas av Kungl.

Maj:t. I förevarande sammanhang beräknar jag en höjning av delposten

med 3 000 kronor.

Icke-ordinarieposten. Vid inrättande av två nya ordinarie lektorstjänster

kan icke-ordinarieposten minskas med cirka 25 000 kronor.

Vid seminariet för manliga elever i Stockholm kan på grund av seminariets

inflyttning i nya lokaler intagas ytterligare en studentklass, vilket

från början avsetts. Jag tillstyrker överstyrelsens framställning om att för

ändamålet inrättas tre nya extra ordinarie övningsskollärartjänster »vid

folkskola». I stället för dessa tjänster beräknas dock komma att utgå

handledararvoden, vilket enligt gällande bestämmelser är möjligt.

I det föregående har jag föreslagit lönegradsuppflyttning för extra ordinarie

lärare i trädgårdsskötsel. Inrättande av ytterligare en sådan tjänst

kan jag icke tillstyrka.

Överstyrelsen har föreslagit inrättande av ordinarie vaktmästartjänster

vid tre provisoriska seminarier, nämligen en i Ca 11 vid seminariet för

kvinnliga elever i Göteborg, en i Ca 11 vid seminariet för manliga elever

i Stockholm samt en i Ca 10 vid seminariet i Kristianstad. Samtidigt med

inrättande av dessa tjänster skulle tre extra vaktmästartjänster i Cf (Cg) 8

kunna indragas. Jag kan endast tillstyrka, att de föreslagna tjänsterna

inrättas som extra ordinarie i Ce 11 respektive Ce 10. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t att bestämma, om tjänsterna skola vara vaktmästareller

värmeskötartjänster. Indragningen av extra tjänster bör endast avse

en tjänst vid seminariet i Göteborg och en vid seminariet i Kristianstad.

Ur icke-ordinarieposten utgå nu handledararvoden å högst 800 kronor

till folk- eller småskollärare dels vid förläggande av vissa lektionsövningar,

särskilt de s. k. serieövningarna, till klassavdelningar vid folkskolor

på seminarieorterna, dels vid seminarieelevernas studiebesök i andra

skolor, särskilt i B 2- och B 3-skolor, dels ock när extra ordinarie övningsskollärartjänst

»vid folkskola» utbytes mot arvode. Överstyrelsen har hemställt

om höjning av nämnda arvodesbelopp till 950 kronor. Jag tillstyrker

en uppräkning av beloppet till 880 kronor, vilket kan beräknas medföra en

kostnadsökning av ungefär 15 000 kronor.

För försök med att anordna läxhjälp för lärjungar i övningsskolan vid

seminariet för kvinnliga elever i Stockholm har överstyrelsen föreslagit ett

belopp av 1 050 kronor. Dylik läxhjälp är anordnad vid stadens folkskolor

och försöksskolor. Förslaget synes mig böra genomföras.

Till förstärkning av biträdeshjälpen på seminariernas rektorsexpeditioner

utgår nu ur icke-ordinarieposten ett belopp av 36 000 kronor. För bestridande

av utgifter för renskrivning utgår även till vissa seminarier ett

4 — Bihang till riksdagens -protokoll 1052. 1 saml. Nr 1/^0.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr Ufi.

sammanlagt belopp av 3 200 kronor. Jag föreslår uppräkning av dessa

belopp med 7 000 kronor respektive 600 kronor.

Med hänsyn till löneklassuppflyttningar och timlärararvodenas höjning

m. m. torde icke-ordinarieposten böra uppräknas med ytterligare 100 000

kronor.

Rörligt tillägg. Denna anslagspost bör huvudsakligen på grund av rörliga

tilläggets höjning från 12 till 32 (33) procent ökas med 1 483 800 kronor.

De av överstyrelsen framställda an s lags äsk an den, som jag icke härförut

tagit ställning till, anser jag mig icke kunna nu biträda. Vid bifall till vad

jag föreslagit bör anslaget höjas med 1 882 000 kronor till 11 400 000

kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för folkskoleseminariema,

vilka föranledas av vad jag i det föregående förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................... 4 200 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar bestämda

av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt seminarieläkare m. m.

förslagsvis ................... 84 800

b) Arvoden åt seminariebibliote
karier

...................... 39 600

c) Arvoden åt sekreterare m. m. . . 24 700

d) Särskilda arvoden vid seminarier

med lärarkurs, förslagsvis ..... 54 000

e) Tilläggsarvoden åt lärare vid

kurser för utbildande av kyrkomusiker,

förslagsvis........... 37 800

f) Arvoden vid kurser för utbildande

av hjälpklasslärare ............ 15 100 256 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis .................... 4 605 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... 2 339 000

Summa konor 11400 000

c) till Folkskoleseminariema: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 11400 000 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

51

5. Förslagsanslaget till Småskoleseminarierna:

Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1950/51 ........................... 2 820 000 3 199 074

1951/52 (statsliggaren s. 635) ........ 2 828 000

1952/53 (förslag) .................. 3 280 000

Skolöverstyrelsen hemställer om höjning av anslaget för nästa budgetår

med 376 000 kronor till 3 204 000 kronor.

Seminarieorganisationen.

Småskoleseminarieorganisationen omfattar för närvarande 10 seminarier,

av vilka 3 äro provisoriska. Hösten 1951 ha i småskoleseminariernas första

klass intagits sammanlagt 27 avdelningar med högst 24 elever per avdelning.

Skolöverstyrelsen framlägger i sina anslagsäskanden resultatet av inom

överstyrelsen sommaren 1951 gjorda nya beräkningar rörande examinationsbehovet

vid småskoleseminarierna för ett antal år framåt. Beräkningarna

äro gjorda under den förutsättningen, att småskollärarnas verksamhetsområde

förblir oförändrat.

Av efterföljande sammanställning framgår hur det beräknade examinationsbehovet

kan tillgodoses inom ramen för nuvarande seminarieorganisation:
-

Läsår

Examinations-

behov

Examination

Överskott

respektive

brist per år

Summa

överskott

eller brist

Samtidigt be- räknad brist på

folkskollärare

1950/51 .....

4* 520

— 600

51/52 .....

1085

870

— 215

+ 305

- 170

52/53 .....

1 099

910

— 189

+ 116

— 415

53/54.....

508

630

+ 122

+ 238

— 375

54/55 .....

448

490

+ 42

+ 280

— 327

55/56 .....

391

— 12

56/57 .....

350

57/58 .....

361

58/59 .....

345

examinationen minskas

59/60 .....

342

60/61.....

354

61/62.....

351

Överstyrelsen föreslår, dels att elevintagning 1952 icke skall ske vid de

provisoriska seminarierna i Falun och Norrköping, dels att intagningen vid

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts ''proposition nr lJfi.

övriga seminarier skall omfatta sammanlagt 20 avdelningar på tvåårig

linje och 1 avdelning på treårig linje med högst 24 elever per avdelning.

Överstyrelsen framhåller vidare lämpligheten av att föreslagen förlängning

med ett år av utbildningen vid småskoleseminarierna börjar genomföras år

1953. Till stöd för sitt förslag anför överstyrelsen i huvudsak följande:

Den 5 oktober 1950 tjänstgjorde på småskollärartjänster (inklusive biträdande

lärartjänster och lärartjänster vid mindre folkskola) 55 lärare

utan formell kompetens, varjämte i 1 fall vikarie ej kunnat anskaffas. Av

de 55 torde några avse rent tillfälliga vikarier, varför siffran torde kunna

reduceras till 40. Då samtidigt 563 småskollärare tjänstgjorde på folkskollärartjänster

torde småskolläraröverskottet under läsåret 1950/51 kunna

uppskattas till (563 — 40 =) i runt tal 520.

Under läsåret 1950/51 reglerades antalet läraravdelningar i småskolan

genom anvisningarna i kungörelsen 1950:137, vilka förlängts att gälla

även under innevarande läsår. I enlighet med föreskrifterna i nämnda kungörelse

kommer överstyrelsen senare att ingiva förslag angående eventuellt

fortsatt tillämpning av anvisningarna även under läsåret 1952/53. Överstyrelsen

har beräknat lärarbehovet och därav följande examinationsbehov

även med tillämpning av anvisningarna i kungörelsen 1950:137. Enligt

denna beräkning blir summan överskott på småskollärare under läsåren

1952/55 respektive 116, 238 och 280.

Under innevarande år beräknas ett överskott av 305 småskollärare föreligga.

Samtidigt beräknas folkskollärarbristen till 170, varför sålunda 135

småskollärare skulle kunna väntas bli utan sysselsättning. Då emellertid

folkskollärarbristen torde vara beräknad i underkant och flera folkskollärare

än föregående år torde komma att tas i anspråk vid högre skolor,

behöver någon arbetslöshet knappast befaras för småskollärare innevarande

läsår.

De elever, som 1952 intagas på den tvååriga linjen, examineras — jämte

de elever, som 1951 intogos på den treåriga linjen — år 1954 och bli sålunda

disponibla för tjänstgöring läsåret 1954/55. Av tabellen framgår, att examinationen

bör minskas i jämförelse med året före, men det kan diskuteras,

hur stor minskningen bör bli. I tabellen har beräknats en examination av

490. Denna examination skulle enligt tabellen medföra ett överskott läsåret

1954/55 av 280 småskollärare, vilket ej täcker den samtidigt beräknade

bristen på folkskollärare. För att uppväga denna borde ytterligare

omkring 40 examineras 1954. Emellertid anser sig överstyrelsen böra räkna

med en eventuell förlängning av bestämmelserna i kungörelsen 1950:137

åtminstone beträffande folkskolestadiet. Samtidigt med det beräknade

överskottet av 280 småskollärare finge man då under läsåret 1954/55 räkna

med ett överskott av 119 folkskollärare. Skulle det emellertid redan nu

kunna förutses, att bestämmelserna i kungörelsen 1950:137 skulle komma

att gälla såväl folk- som småskolestadiet, bleve en examination 1954 av

490 alldeles för stor. Då en förlängning av bestämmelserna i nämnda kungörelse

skall beslutas år från år, anser sig överstyrelsen tills vidare icke

böra räkna meden generell förlängning av densamma under läsåret 1954/55.

Överstyrelsen räknar sålunda tills vidare med en examination 1954 av

490. Denna kan uppnås genom examination av 20 avdelningar på tvåårig

linje jämte den avdelning på treårig linje, som intagits i år. med 24 elever

per avdelning, alltså sammanlagt (21 X 24 =) 504. Då icke samtliga dessa,

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr llfi.

på grund av avgång under seminarietiden m. m., torde komma att inträda

i tjänstgöring, kan man räkna med att omkring 490 bli disponibla. Överstyrelsen

föreslår sålunda en intagning 1952 av 20 avdelningar på tvåårig linje

samt fortfarande 1 avdelning på treårig linje, eller sammanlagt 21 avdelningar,

med högst 24 elever per avdelning.

Den föreslagna omfattningen av intagningen innebär en minskning med

6 avdelningar i jämförelse med intagningen 1951. I första hand bör den

extra avdelning på tvåårig linje, som sedan 1948 intagits vid seminariet i

Haparanda, nu avvecklas. Vidare torde icke någon elevintagning böra ske

vid de provisoriska seminarierna i Falun och Norrköping. Då överstyrelsen

för budgetåret 1945/46 föreslog upprättande av tre nya provisoriska seminarier,

beräknade överstyrelsen, att denna seminarieorganisation skulle behövas

till och med början av 1950-talet. Det är således icke oförutsett, att

tiden nu är inne för de provisoriska seminariernas avveckling.

Såsom överstyrelsen vid skilda tillfällen starkt framhållit, måste stor

osäkerhet vidlåda alla beräkningar på längre sikt rörande lärarbehovet.

På grund av lärarbristen i de högre skolorna under de närmaste åren

torde ett växande antal folkskollärare komma att behövas där. Det är icke

möjligt att beräkna, i hur stor utsträckning folkskollärare komma att ställa

sig till förfogande. Det kan också diskuteras, om och i vilken omfattning

ett överskott på småskollärare bör bibehållas för att ersätta dessa folkskollärare.

Ytterligare ett osäkerhetsmoment har nu tillkommit genom de nya pensioneringsbestämmelserna.

Det är icke för närvarande möjligt att förutse,

i vilken utsträckning småskollärarna komma att kvarstå till pensioneringsperiodens

övre gräns. Skulle så mera allmänt ske, kan en sådan situation

tänkas uppstå, att elevintagningen vid seminarierna bör för något år högst

avsevärt reduceras eller måhända helt inställas.

I detta sammanhang vill överstyrelsen erinra om att 1946 års skolkommission

i sitt principbetänkande (s. 496) räknade med att en önskvärd

förlängning av småskollärarnas utbildningstid skulle kunna ske efter läsåret

1952/53.

I proposition 1950:219 angående riktlinjer för lärarutbildningens ordnande

föreslogs, att den egentliga yrkesutbildningen för småskollärare

skulle från tidpunkt, som senare bestämdes, tills vidare vara jpundad på

en ettårig allmänbildande kurs, baserad på ett kunskapsmått i huvudsak

motsvarande realexamen. Särskilda utskottet tillstyrkte denna hemställan,

vilken riksdagen lämnade utan erinran. Med hänsyn till vad som anförts

rörande examinationen vid småskoleseminarierna och den situation, som

möjligen kan uppstå i fråga om tillgång på småskollärare, synes år 1953

vara en synnerligen lämplig tidpunkt för införande av en förlängning av

utbildningstiden för småskolans lärare.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Skolöverstyrelsc7i föreslår, att denna anslagspost uppföres med oförändrat

belopp, 1 493 000 kronor. Överstyrelsen hemställer emellertid om

ordinariesättning av en extra ordinarie tjänst som lärarinna i hushållsgöromål

vid seminariet i Strängnäs (beräknad merkostnad 450 kronor).

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl M aj :t.

Enligt överstyrelsens beräkningar skulle denna anslagspost, nu 47 700

kronor, böra höjas med 71 300 kronor.

Delposten till arvoden åt semin arieläkare in. m. är för

innevarande budgetår uppförd med 23 200 kronor. Med hänvisning till vad

överstyrelsen anfört beträffande motsvarande delpost under folkskoleseminariemas

avlöningsstat föreslår överstyrelsen, att seminarieläkarnas fasta

arvoden höjas från 500 kronor till 700 kronor och det rörliga arvodet per

seminarieelev från 5 kronor till 7 kronor samt det rörliga arvodet per övningsskolelev

från 2 kronor 50 öre till 3 kronor 50 öre. Samtidigt hemställer

överstyrelsen, att seminariesköterskornas arvode för heltidstjänstgöring

höjes från 100 till 135 kronor för vecka och att timarvodet för tjänstgöring i

övrigt höjes från 3 kronor 75 öre till 5 kronor 50 öre. Delposten skulle därför

enligt överstyrelsens förslag böra ökas med 11 000 kronor. Överstyrelsen

har emellertid beträffande motsvarande delpost under folkskoleseminariernas

avlöningsanslag föreslagit, att en icke-ordinarie tjänst som heltidsanställd

sköterska inrättas gemensamt för de båda folkskoleseminarierna

och småskoleseminariet i Stockholm, placerad vid folkskoleseminariet för

kvinnliga elever. Vid bifall till detta förslag kan ifrågavarande delpost här

minskas med 1 000 kronor.

På grund av den allmänna kostnadsstegringen föreslår överstyrelsen, att

delposten till arvoden åt seminariebibliotekarier uppräknas

med 18,75 procent, innebärande en höjning med 2 300 kronor.

Vad angår delposten till arvoden åt biträden på rektorsexpeditionerna,

föreslår överstyrelsen, att arbetet på rektorsexpeditionerna

omorganiseras i enlighet med tidigare framlagt förslag samt att

delposten benämnes Arvoden åt sekreterare m. m. och höjes med 16 200

kronor. Skulle omorganisationen ej genomföras, finner överstyrelsen, att en

höjning av nu utgående arvoden med 18,75 procent är en ofrånkomlig

minimiökning. Delposten, som även i detta fall bör benämnas Arvoden åt

sekreterare m. m., bör då uppföras med ett till 8 700 kronor avrundat belopp.

Under icke-ordinarieposten bör beloppet till skrivhjälp på rektorsexpeditionerna

höjas från sammanlagt 8 000 till 9 500 kronor, medan beloppet

till förstärkning av biträdeshjälpen på rektorsexpeditionema bör

höjas från 24 000 till 30 000 kronor.

Med hänsyn till den allmänna kostnadsstegringen bör delposten till

tilläggsarvoden åt lärare i trädgårdsskötsel höjas

med 18,75 procent, innebärande en kostnadsökning med 500 kronor.

Kungl. Maj:t har den 22 juni 1951 beslutat, att arvodet åt ett

biträde för matlagningen vid seminariet i Lycksele,

vilket arvode i avlöningsstaten är uppfört med 3 000 kronor, skall

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. May.ts proposition nr HO.

utgöra 3 564 kronor. Rektor har framhållit, att arvodet vore för lågt, varför

elevhushållet måste tillskjuta ett ganska avsevärt belopp. Rektor har begärt

ett belopp av 4 000 kronor, vilket överstyrelsen tillstyrker.

Avlöning ar till övrig i eke-or din ar i e personal.

I fråga om denna anslagspost föreslår överstyrelsen en sänkning med

126 000 kronor. Härvid räknar överstyrelsen med att den minskade elevintagningen

skall medföra en kostnadsminskning med 110 000 kronor. Vid

omorganisation av arbetet på rektorsexpeditionerna skulle vidare uppkomma

en minskning av medelsbehovet under icke-ordinarieposten med

41 000 kronor. Å andra sidan framställer överstyrelsen vissa ökningsförslag.

Sålunda hemställer överstyrelsen om anvisande av 3 500 kronor till

arvode åt en förskollärarinna vid seminariet i Stockholm. Rektor har anhållit,

att en förskolavdelning försöksvis anknytes till seminariets övningsskola.

I denna avdelning skulle seminariets elever få hospitera och assistera

och torde därvid förvärva betydelsefulla erfarenheter. Anordningen skulle

också vara av stor betydelse för den pågående försöksverksamheten beträffande

enhetsskolan. Lärarinnan skulle ha halvtidstjänstgöring (3 timmar

per dag under 39 veckor). Arvodet är beräknat i anslutning till de kommunala

normerna i Stockholm (lönegrad 10, högsta åldersgruppen).

Härjämte föreslår överstyrelsen, att till arvoden åt folk- och småskollärare,

vilka förordnas som handledare för seminarieeleverna, anvisas ett

från 24 400 kronor till 38 000 kronor höjt belopp. På grund av den

minskade intagningen av elever kan vid oförändrade arvodesgrunder beräknas

en kostnadsminskning av 8 400 kronor. Överstyrelsen hemställer emellertid,

att arvodena, nu 800 kronor per lärare, på grund av den allmänna

kostnadsstegringen höjas till 950 kronor per lärare, vilket ökar medelsbehovet

med 19 000 kronor. Vidare föreslår överstyrelsen, att en ökning av

arvodesmedlen med 19 000 kronor beräknas för genomförande av tidigare

föreslagen provisorisk omläggning av utbildningen vid småskoleseminariema.

Övriga kostnader för denna omläggning bli ej aktuella förrän till

budgetåret 1953/54.

Slutligen hemställer överstyrelsen, att särskild simundervisning skall få

anordnas vid seminarierna under sammanlagt 20 veckotimmar, vilket skulle

medföra en kostnad av cirka 7 900 kronor.

Rörligt tilläg g.

Överstyrelsen beräknar, att höjningen av rörliga tillägget från 12 till 32

(33) procent för nuvarande personal bör medföra ökning av anslagsposten

med 430 700 kronor.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts ''proposition nr l/t0.

Departementschef en. Skolöverstyrelsens beräkning rörande

behovet av småskollärare har resulterat i förslag om ytterligare minskning

av elevintagningen vid småskoleseminarierna nästa läsår. I anslutning härtill

föreslår överstyrelsen successivt nedläggande av de provisoriska seminarierna

i Falun och Norrköping. Överstyrelsen har bland de många osäkerhetsmoment,

som vidlåda beräkningen av lärarbehovet, nämnt omfattningen

av småskollärares användande såsom ersättare för folkskollärare,

vilka tjänstgöra i läroverk och andra högre skolor. Då folkskollärare

under de närmaste åren i ökad omfattning måste tagas i anspråk för undervisning

i högre skolor, torde det vara oundvikligt, att småskollärare i

vidgad utsträckning disponeras för tjänstgöring på folkskolestadiet. Jag

finner det därför icke tillrådligt att minska elevintagningen vid småskoleseminarierna

utan förordar oförändrad intagning och organisation nästa

läsår. Dock torde icke någon intagning böra ske på 2-årig linje i Haparanda.

Överstyrelsens framställning om förlängning av utbildningstiden vid småskoleseminarierna

anser jag mig icke nu böra biträda.

Medelsbehovet under småskoleseminariernas avlöningsanslag för nästa

budgetår påverkas främst av rörliga tilläggets ökning. På grund av prisnivåns

förändring torde även en viss uppräkning av arvoden böra ske.

I det följande behandlar jag avlöningsstatens olika poster var för sig.

Ordinarieposten. Ifråga om denna post föreslår jag ingen ändring.

Arvodesposten. Med stöd av riksdagens skrivelse 1951:378 har Kungl.

Maj:t föreskrivit, att arvode åt seminariesköterska skall utgå enligt förmånligare

grunder. På grund av prisnivåns förändring böra arvodena åt

seminarieläkare uppräknas med 20 procent och sålunda utgå dels med

ett grundbelopp av 600 kronor, dels med sex kronor för varje under höstterminen

närvarande seminarieelev, dels ock med tre kronor för varje

under höstterminen närvarande lärjunge i övningsskolan. Delposten till

arvoden åt seminarieläkare m. m. bör höjas med 4 600 kronor.

I fråga om delposten till arvoden åt seminariebibliotekarier, nu 12 000

kronor, föreslår jag en uppräkning med 2 400 kronor.

Delposten till arvoden åt biträden på rektorsexpeditionerna, nu 7 300

kronor, bör uppräknas med 1 500 kronor. Jag kan icke nu tillstyrka

överstyrelsens förslag rörande omorganisation av arbetet på expeditionerna.

Delposten torde emellertid böra benämnas Arvoden åt sekreterare

m. m.

Tiiläggsarvodena åt lärare i trädgårdsskötsel utgå nu med 400 eller 200

kronor. Jag föreslår uppräkning av dessa belopp till 475 och 240 kronor

samt höjning av delposten för ändamålet, nu 2 200 kronor, med 500 kronor.

Arvodet åt ett biträde för matlagningen vid seminariet i Lycksele,

vilket arvode i avlöningsstaten är uppfört med 3 000 kronor, har såsom

i det föregående nämnts höjts med 564 kronor. Jag tillstyrker ytterligare

uppräkning av arvodet med 436 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr lJfi.

Ur icke-ordinarieposten utgå nu till skrivhjälp på rektorsexpeditionerna

vid vissa seminarier särskilda belopp å 1 400 och 1 200 kronor. Dessa torde

böra uppräknas med 300 respektive 200 kronor eller med sammanlagt

1 600 kronor. Därjämte bör det till förstärkning av biträdeshjälpen på

seminariernas rektorsexpeditioner anvisade beloppet av 24 000 kronor

uppräknas med 4 500 kronor.

Två för anställande av vaktmästare anvisade belopp å högst 1 600

kronor torde böra höjas med sammanlagt 600 kronor.

För beredande av möjligheter att för seminarieelevemas praktiska utbildning

utnyttja folkskolorna på seminarieorterna utgår nu ur ickeordinarieposten

högst 24 400 kronor till arvoden åt folk- och småskollärare,

vilka förordnas som handledare för seminarieeleverna. Arvodet

utgår med högst 800 kronor för varje lärare. Jag föreslår uppräkning av

nämnda belopp med 2 500 kronor respektive 80 kronor.

Rörligt tillägg. Denna anslagspost torde böra höjas med 430 000 kronor

på grund av rörliga tilläggets höjning från 12 till 32 (33) procent.

I vidare mån än härförut skett kan jag icke nu tillstyrka överstyrelsens

äskanden beträffande förevarande anslag. Vid bifall till vad jag föreslagit

bör anslaget höjas med 452 000 kronor till 3 280 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminariema,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................... 1 493 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt seminarieläkare m. m.

förslagsvis ................... 27 800

b) Arvoden åt seminariebibliotekarier 14 400

c) Arvoden åt sekreterare m. m. . . . 8 800

d) Tilläggsarvoden åt lärare i trädgårdsskötsel

.................. 2 700

e) Arvode åt ett biträde för matlagningen

vid seminariet i Lycksele 4 000 57 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................. 1 030 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................ 699 300

Summa kronor 3 280 000

b) till Småskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 3 280 000 kronor.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr HO.

6. Statsbidrag till en svensk skola i Bishoftu

i Etiopien.

Från den under förslagsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt lärare vid folkskolor upptagna anslagsposten Bidrag för svensk

undervisning åt svenska barn i utlandet utgå för innevarande budgetår

bidrag till svenska skolor i Berlin, Hamburg, Paris, Madrid, London, Kodaikanal,

Addis Abeba och Pointe Noire.

I 1952 års statsverksproposition (åttonde huvudtiteln s. 310 f.) har

Kungl. Maj:t för nästa budgetår beräknat en höjning av nämnda anslagspost

med 10 000 kronor till 65 000 kronor. Härvid har förutsatts, att det

liksom för närvarande skall ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma bidragen

till de olika skolorna.

Föreningen Svenskar i Etiopien har anhållit om statsbidrag med 20 000

kronor per år för en svensk skola i Bishoftu. Till stöd för anhållan har i

framställningen åberopats i huvudsak följande.

I den svenska folkskolan i Addis Abeba undervisas för närvarande 18 elever,

fördelade å fyra klasser (1—4). Av dessa elever äro 17 från Addis Abeba

och en från Bishoftu.

I Bishoftu, beläget 50 km från Addis Abeba, är det svenskledda etiopiska

flygvapnet förlagt och omkring trettio svenska familjer äro där bosatta.

För närvarande finnas mellan 15 och 20 svenska skolpliktiga barn därstädes.

Hittills ha dessa, om så överhuvud kunnat ske, undervisats av föräldrarna

eller av någon av fruarna som haft tid och fallenhet härför. Endast i

mycket ringa utsträckning ha barnen kunnat begagna sig av den svenska

folkskolan i Addis Abeba. Orsaken härtill äro flera. Sålunda är det till

följd av vägens längd och beskaffenhet ävensom transportmedel och tjänstgöring

icke möjligt att varje dag transportera barnen till Addis Abeba

och åter till Bishoftu. Naturligtvis kunde barnen inackorderas i Addis

Abeba, men föräldrarna äro till följd av de häftigt uppblossande febrar

och andra sjukdomar, som här förekomma, icke hågade att släppa barnen

ifrån sig under annans vårdnad utan föredraga att behålla dem hemma

under daglig tillsyn.

Det sagda torde giva vid handen, att de svenska barn som äro bosatta i

Bishoftu — de flesta för en tid av minst tre år — för närvarande på ett

betänkligt sätt försumma sin skolgång. Häremot invändes måhända, att

föräldrar med barn med hänsyn härtill icke borde åtaga sig en kommendering

å plats, där skolgång icke kan anordnas. Det må emellertid härvid

erinras om att den svenska tjänstgöringen vid etiopiska flygvapnet tillkommit

efter överenskommelse mellan de svenska och etiopiska regeringarna.

Och att hit avdela äldre flygare, mekaniker och annan personal

torde icke vara möjligt med hänsyn till bland annat tjänstens beskaffenhet

och höjden över havet.

Ovanstående olägenheter med avseende å Bishoftu-barnens skolgång

komma av allt att döma icke att minska, snarare att öka. Enligt vad som

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts -proposition nr 1/+0. 59

försports komma nämligen de svenska familjernas antal att stiga i samband

med en planerad utökning av etiopiska flygvapnet.

Förevarande fråga har dryftats vid ett allmänt möte med föreningen

Svenskar i Etiopien den 2 november 1951, därvid de flesta Bishoftusvenskarna

voro representerade. Enhälligt uttalades härvid det önskemålet

att en svensk folkskola måtte inrättas i Bishoftu snarast möjligt. Då

barnens målsmän icke äga möjligheter att helt avlöna lärare, beslöts vidare

att söka statsbidrag härför. Lokal för skolan torde kunna anordnas av

etiopiska flygvapnet.

Skolöverstyrelsen finner skäligt, att en svensk skola inrättas i Bishoftu

för där bosatta 15 å 20 skolpliktiga svenska barn, vilka av olika orsaker

allenast i ringa utsträckning kunde begagna sig av svenska skolan i Addis

Abeba. Inrättande av en svensk skola i Bishoftu skulle icke medföra, att

barnantalet nämnvärt minskades vid skolan i Addis Abeba.

Överstyrelsen föreslår, att skolan i Bishoftu för innevarande budgetår beviljas

ett statsbidrag av 9 000 kronor samt att skolan från och med nästa

budgetår beviljas statsbidrag enligt samma grunder, som överstyrelsen

föreslagit beträffande övriga svenska skolor i utlandet (se 1952 års åttonde

huvudtitel s. 312).

Departementschefen. Jag anser mig böra förorda, att statsbidrag från och

med nästa budgetår får utgå för en svensk skola i Bishoftu i Etiopien.

Såsom av årets statsverksproposition (åttonde huvudtiteln s. 317) framgår,

har jag icke ansett mig nu kunna tillstyrka en av skolöverstyrelsen föreslagen

fastare reglering av statsbidragen till utlandsskolorna. Det torde

därför få ankomma på Kungl. Maj:t att enligt för närvarande tillämpade

grunder för bidrag till utlandsskolorna bestämma bidragsbeloppet för skolan

i Bishoftu. För ändamålet torde böra beräknas omkring 6 000 kronor.

Frågan huruvida statsbidrag till skolan i Bishoftu bör utgå torde böra

underställas riksdagens prövning.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att medgiva, att från förslagsanslaget till Folkskolor

m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor må från

och med budgetåret 1952/53 tills vidare utgå bidrag till

en svensk skola i Bishoftu i Etiopien.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 1/+0.

7. Högre tekniska läroverk: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1949/50 ........................... 3 800 000 3 473 022

1950/51 ........................... 3 922 900 4 159 391

1951/52 (statsliggaren s. 679) ........ 4 000 000

1952/53 (förslag) ................... 4 890 000

Överstyrelsen för yrkesutbildning hemställer om en höjning av anslaget

för nästa budgetår med 1010 000 kronor.

Organisationsfrågor.

Överstyrelsen räknar med en automatisk ökning av antalet klassavdelningar

med en, i det att vid tekniska gymnasiet i Gävle tredje klassen av

maskintekniska linjen från och med läsåret 1952/53 träder i funktion. Därmed

är gymnasiets planenliga organisation fullbordad.

Vidare föreslår överstyrelsen, att elektrotekniska linjen vid tekniska

gymnasiet i Göteborg, utan ökning av antalet klassavdelningar, differentieras

på en kraftteknisk linje och en teleteknisk linje. Överstyrelsens förslag

grundar sig på en framställning i ämnet av telegrafstyrelsen och telefonaktiebolaget

L. M. Ericsson, i vilken med hänsyn till nuvarande stora efterfrågan

på teletekniskt utbildade ingenjörer krävas snara åtgärder för en

avsevärd utökning av utbildningen i teleteknik vid de tekniska läroverken.

Slutligen hemställer överstyrelsen, liksom i fjol, att den för närvarande

med kommunala medel drivna treåriga maskintekniska fackskolan i Göteborg

(två år med dagundervisning och ett avslutande år med aftonundervisning)

förstatligas och förenas med tekniska gymnasiet i staden. Detta

skulle innebära en ökning med tre klassavdelningar för nästa budgetår.

Vid bifall till överstyrelsens förslag skulle de 15 tekniska läroverken för

nästa budgetår komma att omfatta 156 klassavdelningar mot för närvarande

152. Sammanlagda antalet elever beräknas till 4 680.

Statskontoret tillstyrker den föreslagna differentieringen av elektrotekniska

linjen i Göteborg. Liksom förut anser statskontoret, att skäl i och

för sig föreligga för ett förstatligande av maskintekniska fackskolan i Göteborg,

men uttalar, att det statsfinansiella läget näppeligen torde medgiva

detta för närvarande.

Avlöningar till ordinarie tjänsterna n.

Denna anslagspost är nu uppförd med 2 020 000 kronor.

Rektorer. Överstyrelsen föreslår, att rektorstjänsten vid tekniska

gymnasiet i Göteborg uppflyttas från Cb 12 till Cb 13. Statskontoret anser,

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr lJjO.

att någon uppflyttning icke bör ifrågakomma, även om fackskolan skulle

inlemmas i gymnasiet.

Lektorer. Överstyrelsen föreslår en ökning av antalet lektorstjänster,

nu 122, med 9, fördelade med en vid vart och ett av läroverken i Gävle,

Göteborg, Hälsingborg, Härnösand, Jönköping, Norrköping, Skellefteå,

Stockholm och Örebro. Enligt statskontorets mening ha bärande motiv anförts

för inrättande av 8 lektorat (Härnösandsläroverket undantaget). I nuvarande

ekonomiska läge borde emellertid ökningen inskränkas till 2 sådana

tjänster eller, därest elektrotekniska linjen i Göteborg differentieras,

till 3.

Gymnastiklärare. Med tillämpning av gällande stadga och reglemente

för övningslärare hemställer överstyrelsen om inrättande av 2 ordinarie

gymnastiklärartjänster i Ca 23, den ena i Luleå och den andra i

Norrköping. Statskontoret har intet att erinra.

K ontorspersonal. Överstyrelsen hemställer ånyo, att kansliskrivartjänsten

i Ce 15 vid läroverket i Stockholm ersättes med en kontorsskrivartjänst

i Ca 17. Statskontoret avstyrker framställningen.

Vaktmästare. Överstyrelsen föreslår, att en vid Stockholmsläroverkets

kemiska institution tjänstgörande vaktmästare i Ca 11 uppflyttas till

institutionsvaktmästare i Ca 13. Vidare hemställer överstyrelsen, att två

laboratorievaktmästartjänster i Cell, den ena i Borås och den andra i

Norrköping, ordinariesättas. För statskontorets yttrande redogöres under

icke-ordinarieposten.

Överstyrelsen beräknar ordinarieposten till 2 090 000 kronor. Därvid utgår

överstyrelsen från att av de föreslagna nya lektorstjänsterna fyra kunna

tillsättas från och med den 1 januari 1953 och återstående fem från och

med den 1 juli 1953.

Arvoden och s är skil d a ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj: t.

Arvoden åt skolläkare m. m. Överstyrelsen beräknar denna

delpost till 35 080 kronor, vilket innebär en höjning med 11 880 kronor. Vid

tekniskt läroverk med högst 400 elever utgår skolläkararvodet med ett fast

arvode av 400 kronor och ett rörligt arvode av 1 krona 75 öre per elev. Vid

tekniskt läroverk med mer än 400 elever utgår skolläkararvodet enbart som

ett rörligt arvode av 2 kronor 75 öre per elev. Överstyrelsen föreslår, att

vid läroverk med högst 500 elever skolläkararvodet skall utgå med ett

fast arvode av 700 kronor och ett rörligt arvode av 2 kronor 50 öre per elev.

Vid skolor med över 500 elever föreslår överstyrelsen enbart ett rörligt

arvode med 3 kronor 75 öre per elev.

Vid beräkningen av delposten har överstyrelsen även räknat med vissa

höjningar av skolsköterskearvodena.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 11+0.

Statskontoret anser, att spörsmålet om skolläkarnas arvoden bör prövas

i ett sammanhang för hela förvaltningen.

Till arvoden åt bibliotekarier beräknar överstyrelsen ett

belopp av 11 600 kronor, vilket innebär en höjning med 2 800 kronor.

Enligt nuvarande grunder utgår arvodet med ett grundbelopp av 250 kronor

per läsår -j- 50 kronor per facklinje + 50 öre per elev. Överstyrelsen

hemställer ånyo om en ändring av grunderna, så att arvodet skulle utgå

med ett grundbelopp av 350 kronor per läroverk + 50 kronor per facklinje

-j- 75 öre per elev. Statskontoret anser, att spörsmålet bör prövas i ett sammanhang

för hela förvaltningen.

Delposten till arvoden åt bokförings- och skrivbiträden

åt rektorer är nu uppförd med 30 500 kronor. Genom beslut den

22 juni 1951 har Kungl. Maj:t, med stöd av riksdagens i skrivelsen 1951:50

anmälda beslut, medgivit, att delposten må under innevarande budgetår

överskridas med högst 3 800 kronor. Med utgångspunkt huvudsakligen från

det av särskilda sakkunniga den 20 december 1947 framlagda förslaget

rörande organisationen av arbetet på rektorsexpeditionerna vid de allmänna

läroverken m. fl. anstalter beräknar överstyrelsen det totala medelsbehovet

till biträdeshjälp vid de tekniska läroverken utom Stockholmsläroverket

till 99 550 kronor. Då ett genomförande av förslaget skulle medföra anställande

i stor omfattning av lönegradsplacerad personal, föreslår överstyrelsen.

att samtliga kostnader för biträdeshjälp skola belasta icke-ordinarieposten.

Därest sakkunnigförslaget icke genomföres, är enligt överstyrelsens

mening en provisorisk höjning av nu utgående arvoden erforderlig. För

ändamålet skulle ifrågavarande delpost behöva uppräknas med 17 500 kronor

till 48 000 kronor. Statskontoret avstyrker ökad medelsanvisning för

ifrågavarande ändamål.

Arvodet åt biträdande rektor i Stockholm föreslås av

överstyrelsen höjt med 500 kronor till 2 000 kronor, vilket förslag liksom

tidigare avstyrkes av statskontoret.

Avlöningar till övrig ick e- or din ar i e personal.

Adjunkter. För innevarande budgetår må vid de tekniska läroverken

finnas anställda 50 extra ordinarie adjunkter i Ce 26 och Ce 24, därav

högst 20 i Ce 26.

Såsom adjunkt i Ce 26 må antagas den som varit anställd såsom adjunkt

i Ce 24 minst tre läsår och därvid tjänstgjort minst fyra femtedelar av

denna tid.

Överstyrelsen beräknar för nästa budgetår totala antalet adjunktstjänster

i Ce 24 och Ce 26 till 54, vilket innebär en ökning med 4.

I skrivelse den 29 maj 1951 har överstyrelsen hemställt om sådan ändring

i villkoren för befordran till adjunkt i Ce 26, att till sådan tjänst skulle

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 140. 63

kunna antagas den, som är behörig till ordinarie adjunktstjänst vid allmänt

läroverk, eller den, som med hänsyn till utbildning och fullgjord lärartjänstgöring

av överstyrelsen prövas lämplig till sådan tjänst. På grundval av

detta förslag beräknar överstyrelsen för nästa budgetår antalet tjänster i

Ce 26 till 36 eller sålunda 16 fler än för innevarande budgetår.

StatsJcontoret har intet att erinra mot inrättande av ytterligare fyra

tjänster som extra ordinarie adjunkt. Förslaget om ändrade föreskrifter angående

befordran till adjunkt i Ce 26 borde däremot i vart fall för närvarande

icke föranleda någon anslagsuppräkning.

Timlärare i tekniskt och merkantilt betonade

ämnen. Enligt 4 § timlärarkungörelsen (1950:495, ändrad 1951:547)

skall i teoretiskt läroämne timarvode efter löneklass 21 gälla för lärare, som

är behörig till anställning som extra adjunkt. I merkantilt eller tekniskt

betonat teoretiskt läroämne må arvode efter löneklass 21 i regel tillämpas

endast för lärare, som avlagt examen vid handelshögskola eller teknisk högskola.

Vid högre tekniskt läroverk eller sjöbefälsskola må timarvode utgå

efter löneklass 22 eller 23, då vederbörande överstyrelse finner vägande

skäl tala för en sådan högre placering med hänsyn till lärarens kompetens

och tidigare tjänstgöring såsom lärare.

Överstyrelsen föreslår, att timlärarkungörelsen ändras så, att timlärare

i tekniskt eller merkantilt betonat läroämne vid högre tekniskt läroverk må

kunna erhålla arvode enligt löneklass 24 eller 27.

Statskontoret avstyrker detta förslag på det bestämdaste. Ämbetsverket

anför bland annat:

Den 1948 införda möjligheten att — om vägande skäl talade därför —

tillämpa 22 eller 23 löneklassen vid bland annat högre tekniskt läroverk,

innebär redan den ett avsteg från den princip, på vilken timlärarkungörelsen

vilar, nämligen att timlärararvodena skola vara enhetliga. Överstyrelsens

förslag skulle medföra, att timlärare kunde erhålla arvoden med samma belopp,

som högst gälla beträffande s. k. övertimmar för ordinarie och extra

ordmane lärare. Ett genomförande av förslaget skulle alltså sönderbryta

gällande timarvodessystem och få svåröverskådliga konsekvenser. Även

kostnadssynpunkterna böra beaktas. Det må i sammanhanget framhållas,

att timarvodet höjts från och med 1951 och numera i ortsgrupp 3 uppgår

till 14,05 kronor efter TA 23.

Gymnastiklärare. Med tillämpning av bestämmelserna i stadgan

och avlöningsreglementet för övningslärare beräknar överstyrelsen medel

för anställande av en extra ordinarie lärare i gymnastik med lek och idrott

i Ce 20 vid läroverket i Jönköping. Häremot har statskontoret intet att

invända.

Vaktmästare m. m. Överstyrelsen hemställer om inrättande av en

laboratorievaktmästartjänst i Cell vid vartdera av läroverken i Hälsingborg

och Örebro. Vidare hemställer överstyrelsen om inrättande av en vaktmästartjänst

i Cell vid vartdera av läroverken i Gävle, Karlskrona och

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr tlfi.

Skellefteå samt om inrättande av en vaktmästartjänst i Ce 10 vid läro1- verket i Eskilstuna. Vid sistnämnda fyra läroverk skulle därvid nu utgående

arvoden för utförande av maskinist- och eldargöromål indragas.

Skulle tjänsterna icke få inrättas, borde enligt överstyrelsens mening i

alla fall nämnda arvoden höjas med minst 25 procent.

I fråga om övriga nu utgående arvoden till vaktmästar- och eldarpersonal

föreslår överstyrelsen olika höjningar, tillhopa 3 300 kronor. Vid Jönköpingsläroverket

föreslår överstyrelsen inrättande av ett nytt arvode å

2 000 kronor för utförande av eldargöromål.

Statskontoret, som ställer sig ytterst kritiskt till överstyrelsens nu

nämnda och under ordinarieposten framförda förslag rörande vaktmästaroch

eldarpersonalen, finner en undersökning av nämnda personals arbetsuppgifter

och löneställning m. m. motiverad. Denna undersökning borde

lämpligen ankomma på 1948 års tekniska skolutredning. I avvaktan på

framläggande av en samtliga tekniska läroverk omfattande plan rörande

antalet erforderliga tjänster och löneställning för dem är ämbetsverket icke

berett att förorda överstyrelsens ifrågavarande förslag.

Överstyrelsen hemställer slutligen om höjning av anslagsmedlen till

övningar i lantmäteri med 2 200 kronor till 14 200 kronor

samt av anslagsmedlen till arvoden åt biträden vid laboration

e r med 150 kronor till 1100 kronor. Statskontoret avstyrker dessa

höjningar.

Överstyrelsen beräknar icke-ordinarieposten till 2 004 000 kronor, vilket

innebär en ökning med 343 000 kronor.

Rörligt tillägg. Särskilda up pb ö r d s m e del.

Överstyrelsen beräknar en höjning av anslagsposten till rörligt tillägg

med 617 320 kronor till 952 320 kronor. De särskilda uppbördsmedlen uppskattas

av överstyrelsen till 85 000 kronor, eller 5 000 kronor mera än för

innevarande budgetår.

Departementschefen.

Organisationsfrågor. Den av överstyrelsen beräknade automatiska ökningen

av antalet klassavdelningar med en (vid tekniska gymnasiet i Gävle)

ger mig icke anledning till erinran.

Vid tekniska gymnasiet i Göteborg torde i enlighet med överstyrelsens

förslag den elektrotekniska linjen, utan ökning av antalet klassavdelningar,

böra differentieras på en kraftteknisk linje och en teleteknisk linje.

Den maskintekniska fackskolan i Göteborg bör enligt min mening förstatligas,

så snart det ekonomiska läget det medgiver. Detta kan emellertid

för närvarande icke anses vara fallet.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

Ordinarieposten. Då svårigheter alltjämt föreligga att besätta lektorstjänsterna

vid de tekniska läroverken med kompetenta och i övrigt lämpade

innehavare, synes antalet nya tjänster böra begränsas till fyra. Det torde

få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av överstyrelsen besluta

angående fördelningen av dessa tjänster på de olika läroverken.

Vidare torde böra inrättas två ordinarie tjänster som lärare i gymnastik

med lek och idrott i Ca 23, den ena vid läroverket i Luleå och den andra

vid läroverket i Norrköping.

I övrigt anser jag mig icke för närvarande böra ifrågasätta någon ändring

beträffande ordinarieposten.

Med hänsyn till vad jag sålunda förordat beräknar jag ordinarieposten

till 2 055 000 kronor, vilket innebär en ökning med 35 000 kronor.

Arvodesposten, En viss höjning av skolläkarnas arvoden torde vara påkallad.

Sålunda torde vid tekniskt läroverk med högst 400 elever det fasta

arvodet böra höjas från 400 kronor till 480 kronor och det rörliga arvodet

från 1 krona 75 öre till 2 kronor 10 öre per elev. Vid läroverk med mer än

400 elever torde det rörliga arvodet böra uppräknas från 2 kronor 75 öre

till 3 kronor 30 öre per elev.

Enligt de av Kungl. Maj:t i propositionen 1951:214 föreslagna, av 1951

års riksdag godkända riktlinjerna för en lönerevision för lägre vård- och

ekonomipersonal samt sjuksköterske- och barnmorskeutbildad personal

skall, från den 1 juli 1951 räknat, ersättningen till skolsköterska med deltidstjänstgöring

höjas från 100 kronor till 150 kronor för hel vecka samt

timlönen för sådan skolsköterska med deltidstjänstgöring anpassas till vad

som gäller för motsvarande kommunala befattningshavare; dock skall ersättningen

per timme icke understiga 3 kronor 75 öre.

På grund av nu nämnda arvodeshöjningar för skolläkare och skolsköterskor

och med hänsyn jämväl till ökat elevantal torde delposten till arvoden

åt skolläkare m. m. böra beräknas till 30 400 kronor, vilket innebär en ökning

med 7 200 kronor.

Delposten till arvoden åt bibliotekarier torde böra beräknas till oförändrat

belopp, 8 800 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att sedermera

taga ställning till frågan om en höjning av dessa arvoden.

Såsom av det föregående framgår ha till arvoden åt bokförings- och

skrivbiträden åt rektorer för innevarande budgetår anvisats tillhopa 34 300

kronor. För nästa budgetår torde en ytterligare medelsanvisning av 10 000

kronor vara erforderlig. Delposten bör sålunda uppföras med 44 300 kronor.

I fråga om arvodet åt biträdande rektor i Stockholm ifrågasätter jag

icke för närvarande någon ändring, varför delposten för ändamålet torde

uppföras med oförändrat belopp, 1 500 kronor.

Arvodesposten i dess helhet bör alltså uppföras med (30 400 + 8 800 +

44 300 + 1 500=) 85 000 kronor, vilket innebär en höjning med 21000

kronor.

5 — Bihaiig till riksdagens ''protokoll 1052. 1 samt. Nr l^O.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

Icke-ordinarieposten. Jag anser mig icke för närvarande böra ifrågasätta

någon ändring i villkoren för befordran till adjunkt i Ce 26 liksom ej heller

någon ökning av antalet dylika tjänster. Däremot tillstyrker jag en ökning

av antalet adjunkter i Ce 24 med 4. Totala antalet adjunktstjänster i Ce 26

och Ce 24 skulle alltså bli 54, varav högst 20 i Ce 26.

Överstyrelsens förslag om förbättrade timarvoden åt timlärare i tekniskt

och merkantilt betonade ämnen torde icke böra föranleda någon åtgärd i

detta sammanhang.

Såsom överstyrelsen föreslagit torde medel böra beräknas för anställande

av en lärare i gymnastik med lek och idrott vid läroverket i Jönköping.

Den av statskontoret föreslagna översynen av vaktmästar- och eldarpersonalens

arbetsuppgifter och löneställning in. m. torde böra komma till

stånd. I avvaktan på resultatet av en dylik översyn anser jag mig för närvarande

endast kunna förorda, att ett arvode å 2 000 kronor för utförande

av eldargöromål inrättas vid läroverket i Jönköping samt att nu utgående

arvoden för vaktmästar- och eldargöromål, enligt Kungl. Majrts närmare

bestämmande, uppräknas med högst 20 procent.

Anslagsmedlen till övningar i lantmäteri torde böra uppräknas med 1 200

kronor till 13 200 kronor samt anslagsmedlen till arvoden åt biträden vid

laborationer med 100 kronor till 1 050 kronor.

Jag vill erinra därom, att överstyrelsen under icke-ordinarieposten beräknat

medel för biträdeshjälp även åt rektorerna vid andra läroverk än

Stockholmsläroverket. Med hänsyn till mitt ställningstagande till detta och

andra förslag blir medelsbehovet mindre än enligt överstyrelsens beräkningar.

Jag beräknar för egen del icke-ordinarieposten till 1 900 000 kronor,

vilket innebär en ökning med 239 000 kronor.

Rörligt tiUägg. Särskilda uppbördsmedel. Anslagsposten till rörligt tilllägg

torde böra uppräknas med 600 000 kronor till 935 000 kronor. De särskilda

uppbördsmedlen torde böra upptagas till ett belopp av 80 000 kronor.

Hela avlöningsanslaget bör alltså vid bifall till vad jag förordat uppföras

med (2 055 000 + 85 000 + 1 900 000 + 935 000 — 85 000=) 4 890 000 kronor,

vilket innebär en ökning med 890 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1952/53 vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för de högre tekniska läroverken,

vilka föranledas av vad jag i det föregående förordat;
b)

godkänna följande avlöningsstat för de högre tekniska

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1952/53:

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr llfi.

67

Avlöningsstat.

Utgijter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................... 2 055 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt skolläkare m. m., förslagsvis

..................... 30 400

b) Arvoden åt bibliotekarier....... 8 800

c) Arvoden åt bokförings- och skrivbiträden

åt rektorer ........... 44 300

d) Arvode åt biträdande rektor .... 1 500 85 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 1 900 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 935 000

Summa kronor 4 975 000

Särskilda uppbördsmedel:

Hyror och hyresersättningar m, m........... 85 000

Nettoutgift kronor 4 890 000

c) till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 4 890 000 kronor.

Vad departementschefen sålunda under punkterna 1—7

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma, bifaller

Hans Maj:t Konungen samt förordnar, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Ekströmer.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts ''proposition nr llfi.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sill

1. Allmänna läroverken: Avlöningar ............................. 3

2. Arvoden åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m............... 38

3. Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier

m. m..................................................... 39

4. Förslagsanslaget till Folkskoleseminariema: Avlöningar .......... 41

5. Förslagsanslaget till Småskoleseminarierna: Avlöningar .......... 51

6. Statsbidrag till en svensk skola i Bishoftu i Etiopien.............. 58

7. Högre tekniska läroverk: Avlöningar .......................... 60

Stockholm 1952 Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

680651

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:335 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte i a1 i texten