Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag till universitetssjukhusen m. m

1952-03-07 · 53 sidor, varav 52 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 52 av 53 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:148, Angående vissa anslag till universitetssjukhusen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

1

Nr 148.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa anslag

till universitetssjukhusen m. mgiven Stockholms slott

den 7 mars 1952.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Gunnar Hedlund.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

För utbyggande av karolinska sjukhuset föreslås ett investeringsanslag

av 2 110 000 kronor. Av anslaget avses 500 000 kronor för de fortsatta byggnadsarbetena

på den nya reumatologiska kliniken m. in., 300 000 kronor

för anordnande av kulvertförbindelse mellan panncentral och planerade

iungkliniker, 650 000 kronor för utbyggande av ångpanne- och elektricitetscentralerna,

350 000 kronor för till- och ombyggnad av röntgenavdelningen,

100 000 kronor för ombyggnad av badavdelningen, 100 000 kronor till utredningsarbeten

för nya byggnadsföretag samt 110 000 kronor till merkostnader

på grund av kostnadsstegring vid vissa färdigställda nybyggnader.

Till utrustning vid karolinska sjukhuset föreslås anvisande av ett reservationsanslag

å 400 000 kronor, varav 11 605 kronor för täckande av vissa

brister i centralkökets utrustning, 87 370 kronor för apparatur för den

nuvarande röntgenologiska avdelningen samt återstoden av anslaget för

utrustning av reumatologiska kliniken, röntgendiagnostiska avdelningens

tillbyggnad och badavdelningen i samband med ombyggnad.

Till uppförande av sköterskebostäder vid akademiska sjukhuset i Uppsala

föreslås ett anslag av 150 000 kronor.

Riksdagen föreslås skola godkänna vissa grunder rörande leverans av

värme från en planerad värmecentral vid lasarettet i Lund till vissa institutionsbyggnader

vid universitetet. Totalkostnaden för värmecentralens uppförande

beräknas till ca 7 640 000 kronor, varav ca 3 820 000 skulle belöpa

å statsverket. För nästa budgetår erfordras en medelsanvisning av stats1-—Rihang

till riksdagens protokoll 1952. 1 sand. Nr 148.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

medel å ca 400 000 kronor. Totalt föreslås, att till bidrag till vissa byggnadsarbeten

vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m. anvisas ett

reservationsanslag av 630 000 kronor.

Redogörelse lämnas för ett av Malmöhus läns landsting godkänt förslag

rörande uppförande av ett s. k. centralblock vid lasarettet i Lund. Förslaget

anses kunna läggas till grund för fortsatt utredningsarbete. Det förutsättes

att, därest riksdagen icke framställer erinran däremot, staten skall bidraga

med hälften av de framtida kostnaderna för centralblockets uppförande,

vilka beräknas till 35 820 000 kronor, varav sålunda å statsverket skulle belöpa

17 910 000 kronor.

Förslag framlägges om avtal mellan staten och Malmö stad angående

anordnande av medicinsk undervisning vid Malmö allmänna sjukhus. I

anslutning härtill äskas ett förslagsanslag av 5 440 000 kronor såsom bidrag

till anordnandet av nämnda undervisning.

Vidare framlägges förslag till avtal rörande undervisning i epidemiologi

vid epidemisjukhuset i Stockholm. För bidrag till anordnande av denna

undervisning beräknas ett förslagsanslag av 79 000 kronor.

Slutligen anmäles, att klinisk undervisning i år påbörjas vid medicinska

högskolan i Göteborg. På grund härav föreslås i anslutning till gällande

avtal mellan staten och Göteborgs stad, att ett förslagsanslag av 635 000

kronor anvisas till bidrag till Göteborgs stad till driften av för undervisningsändamål

upplåtna sjukhus.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

3

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 mars

1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng,

Ericsson, Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund,

Persson, Hjälmar Nilson, Lindell.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen

anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min hemställan under

elfte huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1952/53 beräkna följande anslag, nämligen dels

under punkten 52 till Karolinska sjukhuset: Utrustning ett reservationsanslag

av 540 000 kronor, dels under punkten 63 till Bidrag till vissa byggnadsarbeten

vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund in. in. ett

reservationsanslag av 1 200 000 kronor, dels under punkten 64 till Bidrag

till Malmö stad för anordnande av medicinskt-klinisk undervisning vid

Malmö allmänna sjukhus ett förslagsanslag av 4 980 000 kronor, dels under

punkten 65 till Bidrag till anordnande av klinisk undervisning i epidemiologi

vid epidemisjukhuset i Stockholm ett förslagsanslag av 50 000 kronor,

dels ock under punkten 66 till Bidrag till Göteborgs stad till driften

av för undervisningsändamål upplåtna sjukhus ett förslagsanslag av 107 000

kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under kapitalbudgeten,

inrikesdepartementet, statens allmänna fastighetsfond, föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1952/53

berakna följande anslag, nämligen under punkten 2 till Utbyggande av

karolinska sjukhuset ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor och under

punkten 3 till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala ett investeringsanslag

av 500 000 kronor.

Jag anhåller nu att få upptaga dessa och därmed sammanhängande

anslagsfrågor till fortsatt behandling.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr H8.

Utbyggande av karolinska sjukhuset.

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag

av 2 300 000 kronor.

Yrkande.

Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande (skr. 25/1

1952) hemställer om ett anslag å 2 110 000 kronor.

Det i årets statsverksproposition preliminärt beräknade anslaget till

sjukhusets utbyggande, 2 000 000 kronor, föreslås fördelat enligt följande.

1. Uppförande av reumatologisk klinik m. in................................. 500 000

2. Anordnande av kulvertförbindelse mellan panncentral och planerade lungkliniker 300 000

3. Utbyggande av ångpanne- och elektricitetscentralema ...................... 650 000

4. Utbyggande av röntgenavdelningen........................................ 350 000

5. Utbyggande av badavdelningen............................................ 100 000

6. Utredningsmedel ........................................................ 100 000

2 000 000

Till merkostnader på grund av kostnadsstegring vid vissa färdigställda nybyggnader äskas

tilläggsanslag enligt följande:

7. Pediatriska kliniken ...................................................... 45 000

8. Elevhemmet.............................................................. 65 000

1) Kommittén har med utgångspunkt från det av riksdagen godtagna

förslaget till utformning av den reumatologiska kliniken fortsatt ritningsarbetet

till detta byggnadsföretag.

Kostnaderna för byggnaden angåvos i proposition nr 123/1951 till

2 060 000 kronor. För innevarande budgetår ha anvisats 1 000 000 kronor

för uppgörande av arbetsritningar och påbörjande av kliniken.

Byggnadstillstånd har erhållits den 31 december 1951 men igångssättningstillstånd

har ännu ej beviljats. Då sålunda byggnadsföretaget ännu

icke kunnat påbörjas, har kommittén ansett sig kunna begränsa storleken

av de ytterligare medel, som erfordras under budgetåret 1952/53, till

500 000 kronor.

2) Med hänsyn till de begränsade byggnadsmöjligheterna torde det icke

vara möjligt att igångsätta arbetena å lungklinikerna förrän i slutet av

år 1952. Kommittén räknar därför med att ytterligare medel — utöver av

1951 års riksdag beviljade 500 000 kronor — icke erfordras.

I samband med grundarbetena till lungklinilcen bör jämväl kulvertförbindelsen

till panncentralen komma till utförande. Denna har en längd

av ca 200 meter och kommittén har med ledning av erfarenheterna från

tidigare arbeten av detta slag inom sjukhuset uppskattat kostnaderna till

300 000 kronor. Den slutliga kostnaden blir i hög grad beroende på sprängningsarbetenas

omfattning, vilken kan bedömas först efter mera ingående

undersökningar av markförhållandena och i samband med prövning av

kulvertens sträckning i syfte att nå ett så ekonomiskt läge som möjligt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

3) Av 1951 års riksdag anvisade medel, 300 000 kronor, voro avsedda

lör beställning av en ny ångpanna för 20 ton ånga per timme utgörande

ett törsta led i utbyggandet av sjukhusets panncentral. Den totala kostnaden

för utbyggnaden beräknades i prop. 123/1951 till 2 100 000 kronor.

Av resterande medel erfordras för nästa budgetår 650 000 kronor.

4) Ett färdigställande av den reumatologiska kliniken ökar belastningen

på bl. a. den röntgendiagnostiska avdelningen. I generalplanen har kommittén

räknat med att nämnda avdelnings utvidgningsbehov skall tillgodoses

genom att nya röntgenlaboratorier inredas i överbyggnaderna av de

medicinska och kirurgiska poliklinikernas vänthallar. Genom en sådan

tillbyggnad kunna fyra fullständiga laboratorier inredas.

Kommittén har låtit upprätta förslag till f. n. erforderlig om- och tillbyggnad.

Förslaget innebär att sjukhusets centralparti skall ombyggas och

den nordvästra gården delvis överbyggas. De till dessa nya utrymmen förlagda

laboratorierna kunna betjänas av redan befintliga mörk- och fixeringsrum.

Deras tillkomst kräver emellertid ökade utrymmen för filmdemonstration,

expedition och löpande filmarkiv. Förslaget innebär också,

att röntgenavdelningens föreläsningssal ändras till expedition och de tre

rum, som ligga omedelbart öster härom, göras till löpande filmarkiv. Den

nuvarande expeditionen med angränsande litet arkivrum användes till filmdemonstration,

och som föreläsningssal får användas det största filmdemonstrationsrummet.

Inom röntgensektionerna A och B avkortas de nuvarande

stora laboratorierna från till meters längd, varvid det

vunna utrymmet inredes till manöverrum för laboratorierna. Två av de

nuvarande manöverrummen sammanslås och inredas till mörkrum; nuvarande

utrymme för mörkrum tages i anspråk för fixeringsrum.

Kostnaderna för nu erforderliga byggnadsåtgärder beräknas till 350 000

kronor.

5) Tillkomsten av den reumatologiska kliniken kommer vidare att medföra

en ökad belastning på sjukhusets avdelning för fysikalisk terapi

genom behovet av olika nya behandlingsformer såsom medicinska bad,

inpackningar och hydroterapeutiska åtgärder. Det har därför ansetts nödvändigt

att vidtaga viss omdisposition av den medicinska badavdelningen,

vilken i likhet med utbyggnaden av röntgenavdelningen bör vara genomförd,

när den reumatologiska kliniken tages i bruk.

Kostnaden för ombyggnaden, vilken framgår av en av kommittén upprättad,

den 17 november 1951 dagtecknad ritning, har beräknats till

100 000 kronor.

6) Medlen erfordras för planeringen av vissa ytterligare byggnadsföretag

inom ramen för sjukhusets planerade utbyggande.

7) Kliniken har tagits i bruk i juli 1951. Byggnadsföretaget kostnadsberäknades

enligt prop. 302/1945 till 3 860 000 kronor. I prop. 130/1949

beräknades kostnaderna enligt prisläget hösten 1948 till totalt 4 935 000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kurtgl. Mnj:ts proposition nr US.

kronor. Statens andel av dessa medel har i olika sammanhang anvisats.

Medlen synas vara tillräckliga för färdigställandet. Härvid har dock räknats

med att av kostnadsstegringarna betingade merkostnader täckas av

särskilda medel. Den del av totalkostnaden, som kan hänföras till tiden

efter beräkningen hösten 1948 till årsskiftet 1950/51, då kliniken var i det

närmaste färdigställd, uppgår till ca 1 200 000 kronor. Kostnadsstegringen

under motsvarande tid uppgår till 8 procent, vilket utgör 96 000 kronor.

Av detta belopp uppgår statens andel till 47 procent eller 45 000 kronor.

8) Byggnaden var färdigställd den 1 oktober 1951. Byggnadsföretaget

kostnadsberäknades 1949 till 385 000 kronor varav statens andel utgjorde

181 000 kronor. Den under tiden sommaren 1949—hösten 1951 inträffade

kostnadsstegringen utgör 35 procent, motsvarande 65 000 kronor.

Yttrande.

Centrala sjukvårdsberedningen erinrar, att beredningen i tidigare yttrande

tillstyrkt 1950 års förslag till generalplan för karolinska sjukhusets utbyggande,

vilket förslag avsåg bl. a. uppförande av en reumatologisk klinik.

I nu föreliggande förslag förutsättes kliniken anordnad i huvudsak enligt

de ritningar, som tillhörde generalplanen. Dessa ha dock i sina detaljer

genomgått en ytterligare bearbetning bl. a. i samråd med representanter för

beredningen. Förslaget om utvidgning av den röntgendiagnostiska avdelningen

och omändringen av badavdelningen har under hand diskuterats

med beredningen och föranleder icke några erinringar.

Departementschefen.

Föregående års riksdag godkände ett av kommittén för karolinska sjukhusets

fortsatta utbyggande upprättat principförslag till den nya reumatologiska

klinikens utformning. I skrivelse till Kungl. Maj :t den 17 mars 1951

har Svensk reumatologisk förening hemställt, att frågan om organisationen

av nämnda klinik måtte bli föremål för förnyad utredning, innan beslut fattas

om klinikens uppförande. De frågor, som enligt föreningen krävde förnyad

utredning, gällde klinikchefens ställning och den öppna vården. Föreningen

har anfört, att enligt de föreliggande ritningarna lokaler saknades

för självständig överläkare och för öppen vård. I yttranden häröver ha såväl

kommittén som centrala sjukvårdsberedningen uttalat den uppfattningen,

att frågan om klinikchefens ställning icke i sådan grad påverkar klinikens

planläggning, att frågan måste lösas i förevarande sammanhang. Beträffande

frågan om lokaler för öppen vård anför kommittén, att den i anslutning

till av statsmakterna gjorda uttalanden funnit angeläget, att nytillkomna

kliniker icke göras större än som ur undervisningens och forskningens

synpunkt kan anses strängt nödvändigt. Kommittén har även

framhållit, att. om det framdeles skulle befinnas oundgängligen nödvändigt

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 1U8.

med utökade lokaler för att tillgodose den öppna vårdens behov, en dylik

utvidgning på grund av klinikens planläggning vore tämligen lätt genomförbar.

Centrala sjukvårdsberedningen har instämt i de av kommittén

anförda synpunkterna beträffande den öppna vården. Jag finner för min

del icke skäl att med hänsyn till vad föreningen anfört förorda förnyad utredning

rörande organisationen av den reumatologiska kliniken eller några

jämkningar i det av föregående års riksdag antagna förslaget till klinikens

utformning. Arbetena med klinikbyggnadens uppförande ha numera påbörjats,

och byggnaden beräknas vara färdigställd hösten 1953. Jag tillstyrker,

att för fullföljande av byggnadsarbetena för nästa budgetår anvisas

500 000 kronor.

I enlighet med vad kommittén anfört, bör i samband med grundarbetena

till lungklinikerna jämväl kulvertförbindelsen till panncentralen komma

till utförande. Genom denna förbindelse anslutas lungklinikerna till sjukhusets

huvudkulvert. Mot den beräknade kostnaden, 300 000 kronor, har

jag ingen erinran.

För fortsatt utbyggande av sjukhusets panncentral har kommittén hemställt

om anvisande av 650 000 kronor. Enligt vad jag under hand inhämtat

avses nämnda belopp för erforderliga om- och tillbyggnadsarbeten i samband

med installationen av den nya 20 tons ångpanna, för vars anskaffande

medel anvisats för innevarande budgetår. Mot utförandet av nämnda arbeten

och den beräknade kostnaden härför har jag intet att erinra.

Genom tillkomsten av den reumatologiska kliniken kommer belastningen

på den röntgendiagnostiska avdelningen och den medicinska badavdelningen

att öka. Vidare kräver utvecklingen av nya röntgendiagnostiska

metoder, att ökade utrymmen ställas till förfogande. Jag tillstyrker de

av kommittén förordade till- och ombyggnadsarbetena inom nämnda båda

avdelningar jämte den föreslagna medelsanvisningen av 450 000 kronor.

För kommitténs fortsatta arbete bör för nästa budgetår anvisas ett belopp

av 100 000 kronor.

Då jag anser mig kunna aéceptera kommitténs beräkningar av de uppkomna

merkostnaderna för uppförandet av pediatriska kliniken och elevhemmet,

tillstyrker jag, att för täckande av nämnda merkostnader anvisas

sammanlagt 110 000 kronor.

Det sammanlagda anslagsbehovet för nästa budgetår skulle alltså utgöra

(500 000 + 300 000 + 650 000 + 450 000+100 000+ 110 000) 2 110 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

åt! till Utbyggande av karolinska sjukhuset under Statens

allmänna fastighetsfond, inrikesdepartementet, för budgetåret

1952/53 anvisa ett investeringsanslag av 2 110 000

kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr J48.

Karolinska sjukhuset: Utrustning.

För innevarande budgetår har icke något anslag för detta ändamål upptagits

i riksstaten. I årets statsverksproposition har för nästa budgetår

preliminärt upptagits ett anslag av 540 000 kronor.

Yrkanden.

Direktionen för karolinska sjukhuset (skr. 16/10 och 21/12 1951) hemställer

dels om ett anslag å 1 002 000 kronor, dels ock om bemyndigande

att under budgetåret 1951/52 träffa avtal om leveranser till reumatologiska

kliniken intill ett sammanlagt belopp av 200 000 kronor.

1. Utrustning av reumatologiska kliniken...................................... 540 000

2. Utrustning av röntgendiagnostiska avdelningens tillbyggnad.................. 344 122

3. Apparatur för den nuvarande röntgenologiska avdelningen .................. 87 370

4. Utrustning av badavdelningen i samband med ombyggnad .................. 30 515

1 002 000

Motiv.

1) I skrivelse den 2 februari 1950 beräknade direktionen medelsbehovet

för budgetåret 1950/51 till 500 000 kronor. Anslag för byggnadens uppförande

har emellertid beviljats först för innevarande budgetår, och anslag

för klinikens utrustande har ännu icke beviljats. Byggnaden kan beräknas

vara färdigställd omkring den 1 juli 1953. För att klinikens igångsättande

icke skall onödigtvis fördröjas, måste direktionen därför erhålla bemyndigande

att redan under innevarande budgetår träffa avtal om leveranser

till kliniken. Anslag torde dock icke erfordras förrän under budgetåret

1952/53. Den i ovannämnda skrivelse gjorda framställningen grundade sig

på en beräkning i december 1947. Sedan dess ha avsevärda prisförändringar

inträffat och i fråga om utrustningsartiklar nya, förbättrade konstruktioner

och kvaliteter blivit tillgängliga i stor omfattning. Ett nytt förslag

till utrustning har därför upprättats, vilket slutar på ett belopp av 540 000

kronor.

2) Av den föreslagna utbyggnaden av den röntgendiagnostiska avdelningen

(jfr föregående anslag) fordras för den reumatologiska klinikens behov

en överbyggnad av den medicinska poliklinikens vänthall. Inom denna

överbyggnad skulle inredas två laboratorier med tillhörande manöverhytter,

ett utrymme för avklädningshytter och väntplats för sängar, ett vilrum samt

två läkarexpeditioner. De två nya laboratorierna böra förses med moderna

högeffektiva röntgenapparater, det ena med en 3-fasapparat, det andra med

en kondensatorapparat. För vardera laboratoriet fordras ett Forssellstativ,

ett universalbord samt ett transportabelt pelarstativ. Därtill komma röntgenrör,

kasetter, finrasterbländare, blyhandskar och blyförkläden. För filmtorkningen

behövas • två nya torkskåp och för filmdemonstrationen tolv

nya ljusskåp och två lampor för granskning av täta negativ. Härutöver

erfordras diverse instrument, möbler och smärre inventarier.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kurtgl. Maj.ts proposition nr 148.

3) För de krav, som numera ställas på röntgenologiska kärlundersökningar,

äro icke längre de provisoriska anordningar, över vilka sjukhuset

f. n. förfogar, tillfredsställande. Dessa bestå av två magasin för tre kassetter

vardera, medgivande en upptagning av 3 bilder under loppet av 6—10

sekunder. Med en modern filmväxlingsapparat kan i stället ett 10-tal

bilder per sekund erhållas, vilket för studiet av blodkärlen är av utomordentlig

betydelse. Sådan apparatur för snabb filmväxling serietillverkas

numera och användes vid flera sjukhus. Av apparaturen finnas två huvudtyper,

en med långa och smala filmer för extremitetsundersökningar, och

en med korta och breda filmer för undersökningar av inre organ. Båda

äro lika nödvändiga. För apparaterna erfordras sekundärbländare, intervallväljare,

speciella framkallningsanordningar och tillsats för filmgranskning.

Till den moderna utrustningen för röntgenundersökning av cirkulationsorgan

hör numera också en elektrokymograf med vars hjälp en noggrann

analys av hjärtväggens och blodkärlens rörelser kan göras. För den

samtidigt nödvändiga registreringen av hjärtats aktionsströmmar måste

en elektrokardiograf finnas. Härjämte erfordras på avdelningen vissa skåp

och lampor. Den sammanlagda kostnaden för anskaffningen uppskattas

till 87 370 kronor.

4) För utrustning av badavdelningen i samband med den föreslagna

ombyggnaden (jfr föregående anslag) erfordras enligt upprättat utrustningsförslag

medelsanvisning med 30 515 kronor.

Yttrande.

Centrala sjukvårdsberedningen har avgivit yttrande över förslaget till

utrustning av den reumatologiska kliniken. Vid beredningens granskning

av förslaget har samråd ägt rum med överläkaren vid sjukhusets medicinska

klinik, intendenten vid sjukhuset m. fl. Beträffande en i förslaget

upptagen post å 34 769 kronor, avseende komplettering av utrustningen i

centralköket m. m., har vid granskningen framkommit, att de specificerade

behoven endast till en del, motsvarande en kostnad av 23 164 kronor,

betingats av den nya klinikens tillkomst. Överskjutande behov, motsvarande

en kostnad av 11 605 kronor, bör icke belasta ifrågavarande inventarieanslag.

Med för dagen gällande priser torde ett belopp av 498 000

kronor få anses vara tillräckligt för anskaffning av den i förslaget avsedda

utrustningen.

Departementschefen.

Den reumatologiska kliniken beräknas kunna tagas i bruk omkring den

1 januari 1954. Samtidigt beräknas de till- och ombyggnadsarbeten inom

den röntgendiagnostiska avdelningen och den medicinska badavdelningen,

vilka erfordras på grund av nämnda kliniks tillkomst, vara avslutade

(jfr föregående anslag). Till samma tidpunkt bör sålunda den för nämnda

klinik och avdelningar erforderliga utrustningen vara anskaffad.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr lk8.

Beträffande den reumatologiska kliniken tillstyrker jag utrustning i

huvudsaklig överensstämmelse med centrala sjukvårdsberedningens förslag.

Utöver vad beredningen förordat tillstyrker jag, att till inköp av 25

fack klädskåp och till viss ytterligare anskaffning av patientkläder anvisas

2 375 resp. 1 440 kronor. Jag beräknar sålunda medelsbehovet för

utrustning av reumatologiska kliniken till sammanlagt 501 815 kronor.

Centrala sjukvårdsberedningen har i sitt yttrande anfört, att av de av

direktionen beräknade kostnaderna för utrustning av den reumatologiska

kliniken ett belopp av 11 605 kronor avsåge sådan komplettering av utrustningen

för centralköket, som icke betingades av nämnda kliniks tillkomst.

Detta belopp borde därför icke belasta ifrågavarande anslag. Beredningen

framhöll emellertid, att av utredningen framgått, att brister i centralkökets

utrustning förelåge. I en sedermera ingiven skrivelse har direktionen

framhållit, att centralköket undan för undan blivit allt bristfälligare.

Vid den tidpunkt, då direktionen avlämnade utrustningsförslaget för reumatologiska

kliniken, hade direktionen redan avgivit sina beräkningar

rörande nästa budgetårs driftkostnader, och det hade därför ansetts lämpligt

att i utrustningsförslaget upptaga erforderlig utrustning för centralköket,

så mycket mer som kostnaden härför icke vore av sådan art, att

den borde belasta anslaget för den löpande driften. Jag finner mig kunna

tillstyrka, att medel till den nu berörda utrustningen beräknas under

ifrågavarande anslag.

över direktionens framställning om anvisande av medel till utrustning

av röntgendiagnostiska avdelningens tillbyggnad och badavdelningen i samband

med ombyggnad samt till apparatur för den nuvarande röntgenologiska

avdelningen har centrala sjukvårdsberedningen ännu icke hunnit

avgiva yttrande. Behovet av utrustning för förstnämnda båda ändamål

framgår av vad jag förut anfört. Jag finner mig även böra tillstyrka, att

för den nuvarande röntgenologiska avdelningen må inköpas viss modern

apparatur för röntgenologiska kärlundersökningar. Vid anslagsberäkningen

anser jag mig tills vidare böra godtaga de av direktionen beräknade kostnaderna

eller tillhopa i runt tal 462 000 kronor. Det bör ankomma på

Kungl. Maj:t att inom ramen för detta belopp ställa medel till direktionens

förfogande, sedan centrala sjukvårdsberedningen granskat utrustningsförslagen.

I enlighet med vad jag sålunda anfört skulle till de ändamål, för vilka

direktionen äskat medel under ifrågavarande anslag, erfordras sammanlagt

(501 815 + 11 605 + 462 000) 975 420 kronor. Utrustningen till den reumatologiska

kliniken, röntgendiagnostiska avdelningens tillbyggnad samt badavdelningen

behöver emellertid icke vara i sin helhet anskaffad förrän

omkring den 1 januari 1954. Under nästa budgetår erfordras, enligt vad

jag under hand inhämtat, utrustning för en kostnad av i runt tal 300 000

kronor. Därjämte böra för nästa budgetår anvisas medel till komplettering

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr lk8.

av utrustningen vid centralköket med 11 605 kronor samt till apparatur

för den nuvarande röntgenologiska avdelningen med 87 370 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet skulle i enlighet härmed uppgå till i

runt tal (300 000 + 11 605 + 87 370) 400 000 kronor.

Därest riksdagen icke nu framställer erinran däremot, bör det vara direktionen

obetaget att, sedan medel ställts till förfogande för budgetåret 1952/53,

träffa avtal om leveranser även för budgetåret 1953/54 i den utsträckning,

som motiveras av leveranstiderna.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgetåret

1952/53 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 400 000 kronor.

Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala.

Anslag till byggnadsarbeten vid akademiska sjukhuset i Uppsala ha

tidigare anvisats under olika rubriker. För innevarande budgetår har under

rubriken om- och tillbyggnad av kirurgiska kliniken vid Akademiska sjukhuset

i Uppsala m. m. anvisats ett investeringsanslag av 670 000 kronor.

Anslag för ifrågavarande ändamål torde härefter få anvisas under ovanstående

rubrik.

Yrkande.

Byggnadsstyrelsen (skr. 27/2 1952) föreslår efter samråd med Uppsala

läns landsting och det större akademiska konsistoriet i Uppsala, att det

i årets statsverksproposition preliminärt beräknade anslaget till sjukhusets

utbyggande, 500 000 kronor, fördelas enligt följande:

1. Uppförande av sköterskebostäder .......................... 150 000

2. Fortsättande av den beslutade ombyggnaden av den kirurgiska

kliniken ................................................ 350 000

Motiv.

1. Enligt 1950 års förslag till generalplan skulle visst behov av bostadsrum

för sköterskor och elever m. fl. vid sjukhuset tillgodoses genom uppförande

av personalbostadshus å områdets södra del, närmare bestämt

utmed vägarna väster och söder om psykiatriska klinikens byggnad. Huvuddelen

av bostadsbehovet för dylika befattningshavare beräknas dock kunna

anskaffas i den fria marknaden.

F. n. föreligger behov av ett mindre antal rum avsedda att ersätta de

bostäder, vilka nu äro inrymda i den kirurgiska klinikens byggnad och

som vid den förestående ombyggnaden av denna komma att tagas i anspråk

för annat ändamål. Det har befunnits ändamålsenligt, att — i anslutning

till dessa planer och för att bereda möjlighet för ett genomförande

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr lb8.

av den beslutade ombyggnaden av nämnda klinik — vissa av de planerade

nya bostäderna uppföras snarast möjligt.

De i detta sammanhang erforderliga rummen uppgå till 16. Byggnadsstyrelsen

har upprättat 3 ritningar, dagtecknade den 12 februari 1952, vilka

utvisa en tänkt nybyggnad i anslutning till befintligt bostadshus öster om

den psykiatriska kliniken. Byggnadsföretaget beräknas draga en kostnad

av 300 000 kronor, vartill under förutsättning av hittills bruklig fördelning

av kostnaderna staten och Uppsala läns landsting skulle bidraga med

hälften vardera. Uppförandet av sköterskebostäderna beräknas kunna igångsättas

vid årsskiftet 1952/53, och det har därför med avseende å landstingets

godkännande ansetts kunna underställas innevarande års lagtima

landsting.

Departementschefen.

Det av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget om uppförandet av en

nybyggnad inrymmande bostäder för sköterskor och elever ansluter sig

till den av föregående års riksdag godtagna generalplanen för Akademiska

sjukhusets utbyggande. Jag har ingen erinran mot nämnda förslag eller

mot den för byggnadens uppförande beräknade kostnaden. Jag har heller

ingen erinran mot att nämnda kostnader fördelas på staten och landstinget

med hälften å vardera. Jag tillstyrker därför, att för nästa budgetår anvisas

ett belopp av 150 000 kronor för nämnda ändamål, under förutsättning

att landstinget anvisar enahanda belopp.

Enligt vad jag under hand inhämtat, erfordras ingen ytterligare medelsanvisning

för nästa budgetår till ombyggnaden av den kirurgiska kliniken.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala, under

Statens allmänna fastighetsfond, inrikesdepartementet, för

budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag av 150 000

kronor.

Byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund.

I. Avtal angående leverans av värme från sjukvårdsinrättningarna i Lund

till Lunds universitet.

Förslag.

Byggnadsstyrelsen samt Malmöhus läns landstings hälso- och sjukvårdsberedning

hemställa i skrivelser den 15 november resp. den 8 december

1951 om godkännande av förslag till avtal mellan Kungl. Maj:t och Kronan

samt Malmöhus läns landsting rörande leverans av värme från ny värmecentral

vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund.

Byggnadsstyrelsen erinrar, att i 1948 års förslag till generalplan för

utbyggande av Lunds universitet omnämndes, att styrelsen upptagit underhandlingar

med Malmöhus läns landsting i syfte att få utrett, huruvida

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

möjligheter 1''örelåge att erhålla värme för vissa av universitetets befintliga

och planerade byggnader från eu för landstingets sjukvårdsinrättningar

erforderlig ny panncentral. Då förutsättningarna för planerandet av en

dylik central icke voro helt klarlagda, ansåg sig landstinget vid denna tidpunkt

icke kunna taga slutlig ställning till frågan.

Närmare utredning härom har numera verkställts, och landstinget har

meddelat, att i samband med planerad utbyggnad av Lunds lasarett en helt

ny värmecentral, som skall tillgodose hela lasarettets värmebehov, kommer

att uppföras. Denna central, vilken enligt nu föreliggande planer skall vara

färdig att tagas i bruk i början av år 1955, tänkes förlagd till hörnet av

Getinge- och Tornavägarna intill det område, där ett flertal universitetsinstitutioner

äro belägna eller äro avsedda att i enlighet med generalplanen

uppföras.

Sedan landstinget förklarat sig i princip villigt att åtaga sig värmeleverans

från den nya värmecentralen till vissa av universitetets byggnader, har

byggnadsstyrelsen låtit utreda de ekonomiska betingelserna för å ena sidan

eu anslutning av dessa byggnader till nämnda central och å andra sidan värmeleverans

till samma byggnader från separata värmecentraler.

Utredningen visar, att en central värmeanläggning av ifrågavarande storlek

erbjuder väsentliga fördelar ur ekonomisk och praktisk synpunkt framför

separata värmeanläggningar. Sålunda blir personalbehovet vid centralisering

avsevärt mindre, vilket medför en sänkning av lönekostnaderna för

driften. Vidare beräknas verkningsgraden hos pannorna i den centrala

anläggningen ligga högre än vid mindre värmeanläggningar av normal typ,

varigenom en besparing av bränsle kan påräknas.

Det har förutsatts, att i en första etapp skulle till lasarettets värmecentral

anslutas universitetsbiblioteket och psykiatriska kliniken ävensom institutionerna

för mineralogi och geologi, medicinsk kemi och farmakologi,

kemi, fysik och matematik, fysiologi samt bakteriologi och patologi. Dessa

byggnader, som, i den mån de icke redan äro uppförda, enligt generalplanen

skulle vara färdigställda år 1955, komma enligt nu föreliggande planer att

ha en sammanlagd volym av något över 200 000 in1.

Av utredningen framgår, att vid en dylik första etapp anläggningskostnaderna

vid anslutning till lasarettets värmecentral — d. v. s. den del av

totalkostnaderna för centralens anordnande, som svarar mot universitetets

andel i värmeförbrukningen — enligt prisläget sommaren 1951 skulle uppgå

till ca 735 000 kronor. Häri ingå kostnader för huvudledningar inom universitetets

område till de skilda byggnaderna med 240 000 kronor. Kostnaderna

vid anordnandet av separata panncentraler i de universitetets olika

byggnader, om vilka här är fråga, beräknas till ca 380 000 kronor. De årliga

driftkostnaderna inklusive ränta och amortering å anläggningskostnaderna

ha överslagsvis beräknats till 400 000 kronor vid anslutning till lasarettets

värmecentral och 460 000 kronor vid utförande med separata centraler.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr H8.

Anslutningen till lasarettets värmecentral skulle således redan vid den

utbyggnad, som förutsättes i den första etappen, medföra en minskning av

de eljest uppkommande årliga driftkostnaderna, vilken är tillräcklig för

alt inom ett fåtal år förränta och amortera den till ca (735 000 — 380 000)

355 000 kronor beräknade merkostnad, som en dylik anslutning innebär.

I den mån anslutningen till den gemensamma centralen ökar, förbättras

det ekonomiska resultatet av anläggningens drift jämfört med en drift vid

separata anläggningar.

Förutom lägre driftkostnader medför en anslutning till lasarettets

värmecentral även andra fördelar, vilka svårligen låta sig siffermässigt

värderas, såsom förenkling av distributionen och förvaringen av bränslet

samt minskning av utrymmesbehovet för värmetekniska anläggningar och

bränsleupplag i de skilda byggnaderna.

®yS8na<lsstyrelsen förordar, att anslutningen till lasarettets värmecentral

kommer till stånd. Styrelsen har träffat avtal med landstingets förvaltningsutskott

angående leverans av värme från centralen under förutsättning

av landstingets och Kungl. Maj:ts godkännande.

Avtalet har följande lydelse:

§ I
Den

nya värmecentralen skall så anordnas, att de universitetsbyggnader,

vilka finnas upptagna å bifogade förteckning (bil. A)1, kunna successivt

anslutas till värmecenlralen vid de tidpunkter efter densammas färdigställande,

som befinnas lämpliga med hänsyn till fortskridandet av nybyggnads-

resp. ombyggnadsarbetena vid universitetet eller till befintliga

panncentralers förslitning.

Värmecentralen skall så anordnas, att utöver de i bil. A upptagna byggnaderna

framdeles ytterligare institutionsbyggnader, som kunna komma att

uppföras inom den del av universitetets område, som värmecentralen avses

skola betjäna, kunna anslutas till centralen. Det förutsättes härvid, att den

totala byggnadsvolymen av de universitetsanläggningar, som skola få anslutas

till värmecentralen, icke får överskrida 400 000 m3.

Kronan och landstinget äro ense därom, att i fråga om sådan ytterligare

anslutning till centralen, som i nästföregående stycke sägs, särskild överenskommelse

skall träffas, som i tillämpliga delar i huvudsak ansluter sig

till bestämmelserna i detta avtal. Vad här sagts gäller jämväl i fråga om

annan utvidgning eller ombyggiwd av centralen eller större reparationsarbeten

vid densamma.

§ 2.

Landstinget ombesörjer uppförandet av värmecentralen samt framdragandet

av distributionsledningar från centralen till lasarettsområdets gräns

inklusive för distributionen erforderliga pumpar. Kronan bidrager till gäldande

av kostnaderna för dessa anläggningar efter samma grunder, som

1 Nämnda förteckning upptager följande byggnadsföretag: universitetsbiblioteket, psykiatriska

kliniken, mineralogiska och geologiska institutionerna, medicinsk-kemiska och farmakologiska

institutionerna, institutioner för fysik, matematik samt mekanik och matematisk

fysik, kemiska institutionen, fysiologiska institutionen samt bakteriologiska och patologiska

institutionerna.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 118.

15

gälla i fråga om de byggnadsarbeten i allmänhet vid lasarettet, till vilka

staten bidrager.

Kronan ombesörjer och bekostar framdragandet från lasarettsområdets

gräns till respektive institutioner av de distributionsledningar, som erfordras

för fullgörandet av de i detta avtal överenskomna värmeleveranserna.

Planeringen av värmecentralen skall ske i samråd med byggnadsstyrelsen.

Ritningar och beskrivning över värmecentralen skola sålunda före

arbetenas påbörjande godkännas av byggnadsstyrelsen. /

§ 3.

Landstinget förbinder sig att från värmecentralen till de i § 1 avsedda

universitetsbyggnaderna leverera värme medelst cirkulerande varmvatten

med en temperatur i distributionsledningarna vid utgången från centralen

av ca + 90° mot en enligt nedan angivna grunder beräknad ersättning.

Universitetet äger icke rätt att från distributionsledning tappa vatten för

förbrukningsändamål.

§ 4.

Till landstinget utgående ersättning för den enligt § 3 levererade värmen

skall så nära som möjligt motsvara landstingets verkliga kostnader för

leveransen. Vid ersättningens bestämmande skall hänsyn tagas endast till

sådana kostnader, som helt eller delvis föranledas av värmeleveransen till

universitetet.

Dessa kostnader, som skola beräknas årsvis, utgöras av driftkostnader,

D, och kapitalkostnader, K. Till driftkostnaderna hänföras förekommande

kostnader för personal, bränsle, underhåll, elektrisk ström, vatten, försäkringar,

pannbesiktningar in. m. Kapitalkostnaderna utgöras av ränta

och amortering å det av landstinget i här ifrågavarande delar av anläggningen

nedlagda kapitalet. Drift- och kapitalkostnaderna för de delar av

anläggningen, som erfordras enbart för värmeleveransen till universitetet,

vilka kostnader betecknas med Du och Ku, skola helt gäldas av kronan,

medan drift- och kapitalkostnaderna för de delar av anläggningen, som

erfordras både för värmeleveransen till universitetet och för värmeleveransen

till lasarettet, vilka kostnader betecknas med Dui resp. K„i, skola

fördelas mellan kronan och landstinget i förhållande till de till universitetet

och lasarettet levererade värmemängderna, Vu och Vi, vilka bestämmas

medelst av byggnadsstyrelsen godkända mätanordningar. Under 25 år,

räknat från den tidpunkt, då värmecentralen är i stånd att leverera värme

till universitetet, skall kronans andel av de gemensamma kapitalkostnaderna

Kui dock utgöra minst (16 000 kr) per år.

Åriiga ersättningen till landstinget skall sålunda utgå med

Du "T- Ku

Vu

Vu + V,

Dui + . " ■ KU] kronor varvid dock termen ———

Vu + V, Vu + Vj

K„i

e.j får upptagas till lägre belopp än (16 000) kronor.

§ ö.

Drift och underhåll av i avtalet avsedda, utanför lasarettsområdet belägna

värmeanläggningar, rörledningar och kulvertar ombesörjas och

bekostas av kronan.

§ 6-

Kronan äger icke uppbära ersättning från landstinget för utebliven eller

minskad värmeleverans, därest sådan betingas av omständigheter utom

landstingets kontroll.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 1''tH.

§ 7.

Den landstinget enligt § 4 tillkommande ersättningen utbetalas till lasarettet,

varvid hälften av den för varje budgetår beräknade ersättningen

erlägges den 31 december samt återstoden, så snart ersättningen blivit slutligt

fastställd på sätt angives i § 4.

§ 8-

Det åligger landstinget att i fråga om de kostnader, som avses i § 4,

vid lasarettet upplägga en särskild bokföring. Kronan äger taga del av densamma.

§ 9.

Detta avtal må icke ensidigt uppsägas från endera parten.

§ 10.

Eventuellt uppkommande meningsskiljaktigheter rörande tolkningen av

detta avtal skola hänskjutas till skiljemän enligt lag.

§ 11.

Detta avtal är giltigt endast under förutsättning, att detsamma före den

15 oktober 1952 godkännes av Kungl. Maj:t och Malmöhus läns landsting.

Byggnadsstyrelsen anför, att medel för framdragande av huvudledningar

in. m. inom universitetsområdet, vilka arbeten det enligt avtalet

åligger kronan att utföra, erfordras först fr. o. nr. budgetåret 1953/54.

Yttrande.

Statskontoret, som yttrat sig över byggnadsstyrelsens framställning, har

ingen erinran mot densamma. II.

II. Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund m. m.

För detta ändamål är i gällande riksstat uppfört ett anslag å 634 000

kronor.

Yrkanden.

Till ifrågavarande ändamål hemställes om anslag å sammanlagt 4 051 171

kronor 58 öre enligt följande yrkanden:

1. Direktionen för Malmöhus låns sjukvårdsinrättningar i Lund hemställer

i skrivelse den 26 oktober 1951 om anslag å sammanlagt 215 000

kronor 58 öre.

a. Ny hiss inom medicinska kliniken 22 500: —

b. Om- och tillbyggnad av kirurgiska klinikens operationsavdelning

.................................. 90 720: —

c. Ombyggnad av centrallaboratoriet och blodgivarecentralen 96 000: —

d. Ombyggnadsarbeten inom »Södra badet» och hudkliniken 5 780:58

215 000:58

Av handlingarna i ärendet framgår, att de begärda beloppen utgöra hälften

av den i varje särskilt fall beräknade kostnaden samt att Malmöhus

läns landsting för de olika ändamålen anvisat enahanda belopp.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

2. Malmöhus låns landstings hälso- och sjukvårdsberedning hemställer i

skrivelse den 20 oktober 1951, att ett för budgetåret 1948/49 beviljat anslag

å 49 600 kronor till bidrag till anordnande av en transformatorstation vid

Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m. måtte till ett belopp

av 15 341 kronor ånyo uppföras å riksstaten och därvid betecknas såsom

reservationsanslag.

3. Malmöhus läns landstings hälso- och sjukvårdsberedning hemställer

i skrivelse den 8 december 1951 om ett anslag å 3 820 830 kronor till bidragtill

uppförande av ny värme- och kraftcentral vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund.

Motiv.

1 a) En av hissarna inom medicinska kliniken har varit i bruk sedan

år 1917. Enligt uppgift från vederbörande hissinspektör är hissen numera

så försliten, att den icke längre uppfyller kraven på driftsäkerhet.

1 b) Nuvarande antal operationssalar motsvarar ej behovet. En jämförelse

med antalet operationssalar vid övriga undervisningssjukhus visar,

att Lunds lasarett är sämst utrustat. Avdelningen är därjämte sanitärt

olämplig och föga ändamålsenlig. En förbättring kan ske genom en mindre

tillbyggnad utmed den korridor, som förbinder operationsavdelningen med

avdelningarna. I bottenvåningen skulle man erhålla ett cystoskopirum, ett

omläggningsrum och ett gipsrum, i våningen ovanför ytterligare en operationssal

samt ett förberedelserum. Ett kokrum skulle också tillkomma.

Direktionen har hos arbetsmarknadsstyrelsen begärt överflyttande av

tidigare beviljat byggnadstillstånd för ombyggnad av centralköket för en

beiäknad kostnad av 111 830 kronor att i stället gälla ombyggnaden av

kirurgiska kliniken. Det av 1951 års riksdag anvisade bidraget för centralkökets

ombyggnad, 55 915 kronor, skulle därmed ej heller behöva tagas i

anspråk. Direktionen har under hand inhämtat centrala sjukvårdsberedningens

godkännande av det nu upprättade förslaget, kostnadsberäknat

till 181 440 kronor.

1 c) Om inga åtgärder snarast vidtagas för nyinrednings- och omändringsarbeten,

måste verksamheten å centrallaboratoriet i väsentlig mån

inskränkas. De erforderliga arbetena utgöras av förbättrade lokaler för

provtagning, inredning av ett separat diskrum, inredning av ett stinklaboratorium,

anordnande av en expeditionslokal och anordnande av tre nva

laboratorieenheter, vartill komma vissa moderniseringsarbeten i nuvarande

laboratorier. Blodgivarecentralen har numera tillförts nya utrymmen inom

sjukhuset men viss inredning (elektriska och sanitära installationer in. in.)

saknas ännu.

1 d) Till byggnadsarbeten inom »Södra badet» samt hudkliniken ha

1948 ars landsting och 1949 års riksdag anvisat sammanlagt 147 139 kronor.

Statens andel utgjorde hälften eller 73 569 kronor 50 öre. Sedan bygg2

— Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 sand. Nr 148.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

nadsarbetena avslutats, bär det visat sig, att kostnaderna på grund av inträffade

prisstegringar överstigit de beräknade med 11 561 kronor 16 öre.

2) Det för budgetåret 1948/49 anvisade anslaget till bidrag till anordnande

av en transformator station vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund m. in. var obetecknat och är alltså icke längre disponibelt. I anslaget

ingick ett belopp av 15 341 kronor, avseende transformatorstationen, vars

anordnande ingår i ett större arbete med omläggning av den elektriska

kraftförsörjningen vid lasarettet. Hithörande arbeten ha icke avslutats förrän

under innevarande budgetår. Därjämte kvarstå vissa arbeten, vilka icke

kunna utföras förrän omkring år 1954. Det är därför nödvändigt, att ett

anslag å 15 341 kronor åter ställes till förfogande.

3) År 1949 beslöt landstinget låta uppföra en ny värme- och kraftcentral

vid länets sjukvårdsinrättningar i Lund. Sedermera har byggnadsstyrelsen

hos landstinget gjort framställning om sådant samarbete mellan stat och

landsting, att ifrågavarande värmecentral skulle försörja jämväl ett antal

i närheten av lasarettet belägna institutioner vid Lunds universitet. Efter

förhandlingar mellan representanter för byggnadsstyrelsen och länets sjukvårdsberedning

ha parterna upprättat förslag till avtal rörande samarbete i

nämnda hänseende (se i det föregående under I).

Enligt av sakkunniga numera verkställda beräkningar kunna kostnaderna

för centralen uppskattas till 7 641 660 kronor, varav enligt avtalet

på kronan skulle belöpa hälften eller sålunda 3 820 830 kronor.

Yttranden.

över direktionens framställning har yttrande avgivits av byggnadsstyrelsen

efter samråd under hand med medicinalstyrelsen och centrala sjukvårdsberedningen.

Byggnadsstyrelsen anför.

Det är visserligen angeläget, att icke mera omfattande åtgärder, än som

äro oundgängligen nödvändiga, vidtagas beträffande de byggnader, vilka

enligt föreliggande avtal skola övergå till universitetet. Emellertid komma

minst fem år att förflyta intill tiden för överförandet. Vidare har medicinalstyrelsen

under hand framfört, att ifrågavarande iståndsättningsarbeten

äro ofrånkomliga, om sjukhusanläggningarna skola kunna fylla sina uppgifter

under den återstående användningstiden. Med hänsyn härtill tillstyrker

byggnadsstyrelsen, att arbetena komma till utförande. Byggnadsstyrelsen

har icke heller något att erinra mot de till sammanlagt 418 440

kronor beräknade kostnaderna härför. Den nuvarande byggnaden för medicinska

kliniken kommer enligt föreliggande planer att utnyttjas såsom centralt

forskningslaboratorium för lasarettet i fullt utbyggt skick, varför de

nu föreslagna arbetena inom denna byggnad kunna tillgodogöras även vid

den framtida användningen av byggnaden.

Direktionens uppgift, att de verkliga kostnaderna för byggnads- och installationsarbetena

i »Södra badet» och hudkliniken överskridit det tidigare

beräknade beloppet med 11 561 kronor 16 öre, synes med hänsyn till den

allmänna kostnadsstegringen under byggnadstiden kunna godtagas.

Över hälso- och sjukvårdsberedningens skrivelse den 8 december 1951

har yttrande avgivits av byggnadsstyrelsen, som anför.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr H8.

Värmecentralen ansluter sig såväl beträffande kapacitet och utformning

som kostnaden för dess utförande i stort sett till de förutsättningar och

kalkyler, som legat till grund för styrelsens ställningstagande till förutberörda

avtal om värmeleverans till universitetet. Hänsyn har härvid tagits

till inträffade kostnadsstegringar.

Beträffande de uppgivna kostnaderna för anläggningen i dess helhet

synes det till ca 7 600 000 kronor upptagna beloppet få anses såsom en

överslagsberäkning och utifrån denna synpunkt skäligt. Även uppläggningen

i stort av värme- och kraftcentralen liksom dess beräknade kapacitet

synes lämplig. Anläggningens färdigställande är en fråga på förhållandevis

lång sikt, och styrelsen hänvisar beträffande den definitiva utformningen

till att enligt § 2 i avtalet rörande värmeleverans till vissa

institutionsbyggnader vid universitetet ritningar och beskrivning över värmecentralen

skola godkännas av styrelsen. Då statsbidraget för anläggningen

torde böra utgå efter den verkliga kostnaden för dess anordnande,

synes på nuvarande stadium endast behöva fattas ett principbeslut i frågan

och styrelsen har för sin del intet att erinra mot att så sker på grundval

av föreliggande förslag.

Departementschefen.

Malmöhus läns landsting har år 1949 beslutat låta uppföra en ny värmeoch

kraftcentral vid lasarettet i Lund. Sedan byggnadsstyrelsen framlagt

förslag till generalplan för utbyggande av universitetet i Lund, innebärande

bl. a. ny- och ombyggnad av ett antal institutioner inom stadens norra

delar i närheten av den planerade värmecentralen, och landstinget härefter

förklarat sig i princip villigt att åtaga sig värmeleverans från den nya

värmecentralen till vissa av universitetets byggnader, har byggnadsstyrelsen

låtit verkställa en utredning rörande de ekonomiska betingelserna för

å ena sidan en anslutning av dessa byggnader till nämnda central och å

andra sidan värmeleverans till samma byggnader från separata värmecentraler.

Utredningen har visat, att en dylik anslutning i jämförelse med

separata värmecentraler redan vid den utbyggnad, som förutsatts i en

första etapp och som i fråga om byggnadsvolym motsvarar ungefär hälften

av den beräknade totala anslutningen till centralen, skulle medföra en

sådan minskning i de årliga driftkostnaderna, att de beräknade högre anläggningskostnaderna

redan inom ett fåtal år vore förräntade och amorterade.

Med stöd av utredningen har byggnadsstyrelsen förordat, att en anslutning

till lasarettets värmecentral kommer till stånd. Byggnadsstyrelsen

har även träffat avtal härom med landstingets förvaltningsutskott. Avtalet

är giltigt under förutsättning av Kungl. Maj:ts och landstingets godkännande.

Det synes mig lämpligt att till bedömande nu i ett sammanhang upptaga

såväl frågan om anslutningen av universitetsinstitutionerna till den planerade

värmecentralen —■ vilket ärende överlämnats från ecklesiastikdepartementet

— som frågan om statsbidrag för värmecentralens anordnande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

Med hänsyn till därmed förenade ekonomiska och praktiska fördelar

tillstyrker jag, att den av byggnadsstyrelsen förordade anslutningen till

den planerade värmecentralen kommer till stånd. Anläggningskostnaderna

för en dylik anslutning beräknas vid den första etappen av utbyggnaden

uppgå till ca 735 000 kronor. Härav utgöra 240 000 kronor kostnader för

huvudledningar inom universitetets område. Enligt avtalet skall kronan

ombesörja och bekosta framdragandet av nämnda ledningar. Medel härför

erfordras icke under nästa budgetår. Anläggningskostnaderna i övrigt

(735 000 — 240 000) 495 000 kronor, hänföra sig till dels den ökning av

kostnaderna för värmecentralens uppförande, som föranledes av anslutningen,

dels ock framdragandet av distributionsledningar från centralen

till lasarettsområdets gräns inklusive för distributionen erforderliga pumpar.

Enligt avtalet skall landstinget ombesörja uppförandet av värmecentralen

och framdragandet av sistnämnda ledningar. Till kostnaderna

härför skall kronan enligt avtalet bidraga efter samma grunder, som gälla

i fråga om de byggnadsarbeten i allmänhet vid lasarettet, till vilka staten

bidrager, d. v. s. med halva kostnaden. Förenämnda belopp av 49a 000

kronor skall dock självfallet helt gäldas av statsmedel.

I enlighet med den nämnda avtalsbestämmelsen skall staten erlägga

hälften av det angivna beloppet 495 000 kronor i samband med bidraget

till totalkostnaden för anläggningen. Den andra hälften eller i runt tal

250 000 kronor förskotteras av landstinget i samband med landstingets

bidrag till de totala anläggningskostnaderna.

I § 4 av avtalsförslaget ha bestämmelser meddelats om ränta och amortering

å det av landstinget förskotterade beloppet. Härvid har bl. a. föreskrivits,

att kronans andel av de gemensamma kapitalkostnaderna under

25 år, räknat från den tidpunkt, då värmecentralen är i stånd att leverera

värme till universitetet, skall utgöra minst 16 000 kronor per år, eller sålunda

sammanlagt under nämnda tid minst 400 000 kronor. Parterna ha

härvid utgått ifrån en genomsnittlig ränta av 4 procent och en genomsnittlig

amortering av 2,4 procent å ett belopp av 250 000 kronor. Vid sådant

förhållande bör en mindre jämkning ske i 4 § i avtalsförslaget. Nämnda

belopp om 16 000 kronor bör sålunda utgöra kronans minimiandel per år

av såväl kapitalkostnaderna för de delar av anläggningen, som erfordras

enbart för värmeleveransen till universitetet, som de gemensamma kapitalkostnaderna.

Enligt vad jag under hand inhämtat, har landstinget ingen

erinran häremot. Med den av mig nu förordade jämkningen har jag ingen

erinran mot avtalsförslagets bestämmelser i vad desamma avse den föreslagna

värmeleveransen.

Avtalsförslaget innehåller, såsom förut angivits, härutöver en bestämmelse

om att kronan skall bidraga till gäldande av kostnaderna för värmecentralens

uppförande efter samma grunder, som gälla i fråga om de

byggnadsarbeten i allmänhet vid lasarettet, till vilka staten bidrager. Ett

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

godkännande av nämnda bestämmelser innebär, enligt vad jag förut anfört,

att staten förbinder sig att lämna bidrag med hälften av nämnda kostnader.

I anslutning härtill har i avtalet intagits bestämmelse om, att planeringen

av värmecentralen skall ske i samråd med byggnadsstyrelsen och

att sålunda ritningar och beskrivning över värmecentralen före arbetenas

påbörjande skola godkännas av byggnadsstyrelsen. För egen del biträder

jag avtalsförslaget även i denna del.

Kostnaderna för anläggningen i dess helhet ha beräknats till ca 7 640 000

kronor, varav hälften eller ca 3 820 000 kronor skulle belöpa på statsverket.

Av det förut anförda framgår, att i totalkostnaden ingår ett belopp av

495 000 kronor utgörande den kostnadsfördyring, som föranledes av den

förordade anslutningen till värmecentralen av vissa institutionsbyggnader

vid universitetet i Lund. Kostnaderna för värmecentralen under nästa budgetår

kunna, enligt vad jag under hand inhämtat, beräknas till omkring

800 000 kronor till förskottslikvid i samband med beställning av ångpannor.

Jag tillstyrker därför, att för nästa budgetår anvisas ett belopp av 400 000

kronor för nämnda ändamål.

Mot direktionens för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund i

förutnämnda skrivelse den 26 oktober 1951 gjorda framställning har jag

ingen erinran. Jag tillstyrker sålunda, att för nästa budgetår anvisas 22 500

kronor till ny hiss inom medicinska kliniken, 90 720 kronor till om- och

tillbyggnad av kirurgiska klinikens operationsavdelning, 96 000 kronor till

ombyggnad av centrallaboratoriet och blodgivarecentralen samt 5 780 kronor

58 öre till ombyggnadsarbeten inom »södra badet» och hudkliniken, eller

sammanlagt 215 000 kronor 58 öre.

Med anledning av Malmöhus läns landstings hälso- och sjukvårdsberednings

i förutnämnda skrivelse den 20 oktober 1951 gjorda framställning

föreslår jag slutligen, att under förevarande anslag anvisas 15 341 kronor

till anordnande av en transformatorstation inom ögonkliniken vid Lunds

lasarett (jfr prop. 203/1948, s. 50 ff.).

Det totala medelsbehovet skulle alltså uppgå till (400 000 + 215 000: 58 +

15 341) 630 341 kronor 58 öre, vilket belopp torde kunna avrundas nedåt

till 630 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

a) godkänna av mig i det föregående angivna grunder

rörande leverans av värme från ny värmecentral vid Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar till vissa institutioner vid

universitetet i Lund;

b) till Bidrog till visso byggnadsarbeten vid Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund in. in. för budgetåret

1952/53 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 630 000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. J\Iaj:ts proposition nr 118.

Uppförande av centralblock vid lasarettet i Lund.

Yrkande.

Malmöhus läns landstings hälso- och sjukvårdsberedning (skr. 14/7 1951)

hemställer om ett anslag av 17 910 000 kronor såsom bidrag till uppförande

av s. k. centralblock vid lasarettet i Lund.

Motiv.

Efter en tävling om generalplan för lasarettet framlade beredningen för

1945 års landsting förslag därom, att ett av arkitektfirman Gustaf BirchLindgren

i Stockholm författat tävlingsförslag skulle antagas med vissa

jämkningar. Landstinget biföll beredningens hemställan samt lämnade

förvaltningsutskottet i uppdrag att vidtaga de närmare åtgärder — beträffande

markfrågor, ändring av stadsplan in. m. -— som vore erforderliga

för planens genomförande. Beredningen erhöll vid samma tillfälle

uppdrag att låta uppgöra ritningar och kostnadsberäkningar för nybyggnad

för kirurgisk klinik och centralpoliklinik.

Ett avtal mellan Lunds universitet och landstinget rörande markbyte

har trätt i kraft den 9 mars 1951. Enligt avtalet skall å ena sidan hela

södra lasarettsområdet överlämnas till universitetet, som med äganderätt

skall förvärva de delar av området, som tillhöra landstinget, och å andra

sidan norra lasarettsområdet, del av zoologiska institutionens tomt och

det område, som f. n. disponeras av statens folkskoleseminarium, kostnadsfritt

upplåtas åt landstinget, så länge dessa områden användas för sjukhusändamål

samt lasarettet ställes till förfogande för den medicinska undervisningen

och forskningen, överlämnandet av södra lasarettsområdet skall

ske successivt, allteftersom därå uppförd byggnad ersättes med byggnad å

område norr om Allhelgona kyrkogata, dock att landstinget förbinder sig

att, i vad på landstinget ankommer, vidtaga sådana åtgärder, att området,

med vissa undantag, ställes till universitetets förfogande senast inom sex

år från ikraftträdandet.

Frågan om stadsplan för den del av Lund, till vilken lasarettets nuvarande

och blivande områden höra, är ännu icke slutligt avgjord men har

bragts så nära sin lösning, att det icke ansetts lämpligt att i anledning

härav vänta med framläggande av förevarande utbyggnadsplaner.

För frågor rörande lasarettets utbyggnad har sedan år 1948 varit tillsatt

en bvggnadsutredning, bestående av representanter för såväl beredningen

som lasarettsdirektionen. Utredningen har under arbetets gång haft

samråd med vederbörande överläkare vid lasarettet och representanter för

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148. 23

övriga berörda befattningshavare samt har i ärendet hört medicinska

fakulteten i Lund.

Byggnadsutredningen har föreslagit bl. a., att å norra lasarettsområdet,

omedelbart söder om nuvarande seminariebyggnaden, skall uppföras ett

s. k. centralblock (för medicinska, kirurgiska, neurologiska och neurokirurgiska

kliniker, röntgendiagnostiska avdelningar, centrallaboratorium

samt lokaler för direktion och lasarettskontor in. in.).

Beredningen framhåller, att den nuvarande, å södra lasarettsområdet

belägna kirurgiska kliniken med ett fastställt vårdplatsantal av 192 vårdplatser

samt 88 extra platser är uppförd åren 1867—68 och sedan dess

vid olika tillfällen, bl. a. 1904—05, tillbyggts. Den motsvarar numera sedan

länge icke de krav, som böra ställas på en dylik byggnad, icke minst med

hänsyn till sjukhusets karaktär av undervisningssjukhus. Neurokirurgiska

kliniken om två överläkaravdelningar och sammanlagt 39 vårdplatser samt

2 överbeläggningsplatser har vissa lokaler i olika delar av kirurgiska klinikens

byggnad, vilken för detta ändamål bl. a. erhållit en baracktillbyggnad.

Detta provisorium måste ersättas av lämpligare lokaler. Medicinska

kliniken, som uppfördes 1915—18 och har 174 ordinarie jämte 39 extra

vårdplatser, är i och för sig fortfarande användbar, men klinikens laboratorielokaler

äro i hög grad otillräckliga med hänsyn till den utveckling,

centrallaboratoriets verksamhet tagit de senaste åren och kan väntas undergå

den närmaste tiden. Härtill kommer, att medicinska klinikens byggnad

enligt byggnadsutredningens förslag är avsedd att tagas i bruk för annat

ändamål (bl. a. hudklinik, nu belägen å södra området, och forskningslokaler).

Neurologen med 12 vårdplatser är helt otillräcklig och nödgas

arbeta i två olika byggnader å norra området, nämligen medicinska och

ortopediska avdelningarna. Röntgendiagnostiska avdelningen, belägen i en

av tillbyggnaderna till kirurgiska kliniken (således å södra området), är

i största behov av utvidgade och rationellt ordnade lokaler. Av landstinget

år 1950 beslutad extra provisorisk röntgendiagnostisk avdelning vid ortopediska

kliniken, vilken tillbyggnad ännu icke är uppförd, är belägen å

norra området, vilket givetvis innebär nackdelar i fråga om samarbetet

med den röntgendiagnostiska huvudavdelningen. Det är därjämte föga

ändamålsenligt, att röntgendiagnostiska avdelningen endast genom kulvertsystemet

står i förbindelse med medicinska kliniken.

Vid bedömande av behovet av vårdplatser inom centralblocket har byggnadsutredningen

utgått från, att lasarettet har ett eget upptagningsområde

(Lunds stad jämte visst område däromkring, sammanlagt omkring 100 000

(invånare), att lasarettet är centrallasarett för landstingsområdet, att lasarettet

avses skola fungera såsom rikssjukhus samt att lasarettet även på

grund av sin ställning som undervisningssjukhus måste kunna bereda

sina patienter erforderlig specialistvård. Antalet har med ledning härav

fastställts enligt följande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

ICungl. Maj.ts proposition nr 148.

Medicinska kliniken

(7x31) 217 vårdplatser

(två överläkaravdelningar)

Kirurgiska kliniken........

(9 X 31) 279

(två överläkaravdelningar)

Neurologiska kliniken......

Neurokirurgiska kliniken . .

Personalsjukavdelning ....

64

64

26

»

650 vårdplatser

Utbyggnaden innebär sålunda en ökning från (417 + 129 + 9) 555 till 650

platser eller med icke fullt 100 platser.

Centrala sjukvårdsberedningens arbetsutskott har i yttrande den 7 februari

1951 uttalat, att beredningen icke funnit anledning till erinran beträffande

platsantalet vid centralblockets kliniker.

Under ett tidigt stadium av utredningsarbetet avsågos jämväl andra

kliniker bliva inrymda i centralblocket, men sedermera har byggnadsutredningen

funnit endast de nu föreslagna klinikerna och avdelningarna böra

erhålla lokaler i detsamma.

Byggnaden skall bestå av fem byggnadsdelar, vilka inrymma dels olycksfalls-

och ambulansintag med intagningsavdelning, dels poliklinik- och mottagningslokaler,

dels behandlingslokaler (operationsavdelningar, två röntgendiagnostiska

avdelningar m. m.), dels vårdavdelningar för medicinska

och kirurgiska klinikerna samt centrallaboratorium och lasarettskontor

in. in. och dels vårdavdelningar för neurologiska och neurokirurgiska klinikerna

samt laboratorier in. m. Anstalter ha vidtagits för att genom

centralisering och rationalisering av vissa arbetsuppgifter i möjligaste mån

nedbringa driftkostnaderna. Detta har sålunda särskilt beaktats vid utformningen

av operationsavdelningarna, poliklinikerna, journalarkiv med

skrivcentral, steriliseringsavdelningen och lokalerna för centraldisk. För

detalj redovisning av byggnadens lokaler hänvisas till den av arkitekten

utarbetade beskrivningen.

Totalkostnaden för centralblocket kan nu beräknas utgöra 35 820 000

kronor. Då enligt gällande grunder för fördelningen av byggnadskostnaderna

vid lasarettet i Lund bidrag av statsmedel bör utgå med hälften av

sagda kostnader, har landstinget för sin del till bestridande av desamma

anvisat hälften av nyssnämnda belopp eller 17 910 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen. Förslaget är, sådant det framgår av preliminära ritningar,

mycket schematiskt och uppenbarligen avsett att ytterligare överarbetas.

Styrelsen förutsätter, att mera definitiva ritningar senare komma

att underställas medicinalstyrelsen för prövning och fastställande samt att

Yttrande.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Iiungl. Maj:ts proposition nr 148.

byggnadsstyrelsen i samband med granskning inom centrala sjukvårdsberedningen

får tillfälle att taga del av dylikt förslag.

Bristen på överensstämmelse i fråga om lokaldispositionen mellan föreliggande

beskrivning över byggnadens användning å ena och ritningarna

å andra sidan är påtaglig. Det framgår härav liksom av det förhållandet,

att å ritningarna användningen av en del utrymmen icke redovisats medan

andra betecknats såsom reserv, att fullt klara uppgifter icke synas föreligga

rörande de olika avdelningarnas lokalbehov. I anledning härav framhåller

styrelsen vikten av att det fortsatta ritningsarbetet baseras på ett

klart och noga genomarbetat lokalprogram.

Planeringen av anläggningen med föreslaget antal våningar medför en

byggnadsvolym, innebärande mycket betydande inslag såväl i stadsbilden

som det omgivande landskapet i dess helhet. Styrelsen är visserligen

väl medveten om värdet ur rent driftsekonomisk synpunkt av koncentration

hos en anläggning av detta slag, men det bör vid den fortsatta bearbetningen

av uppgiften beaktas, att sådana avdelningar eller lokaler, som ej

med nödvändighet fordra ett läge i anslutning till vårdblocket, icke förläggas

dit samt att jämväl i övrigt alla möjligheter tillvaratagas att minska

byggnadshöjden.

Den valda huvuduppläggningen med en sängbyggnad för två vårdavdelningar

per våning, där dels behandlingsflygeln anslutits till byggnadens

mittparti och dels ytterligare en flygel för specialavdelningar anslutits till

densamma, måste medföra svårigheter för en klar och rationell disposition

av byggnadsdelarna, bl. a. därigenom att med den valda lösningen specialavdelningarna

fordra förbindelse genom sängbyggnaden till behandlingsflygeln.

Av programmet framgår ej, huruvida framdeles tillkommande kliniker

(t. ex. urologi, plastik-kirurgi och thorax) skola ingå i kirurgiska kliniken

eller på vilket sätt dessa specialiteter eljest avses bliva företrädda vid

sjukhuset.

Det sätt, på vilket vårdrummen för enskilda platser anordnats inom avdelningarna,

torde i och för sig medföra vissa fördelar icke minst ur byggnadsteknisk

synpunkt. När sådan lösning tidigare i andra fall övervägts,

ha emellertid vissa erinringar framförts mot densamma, innebärande att

den skulle medföra olägenheter av organisatorisk art. Då skilda meningar

sålunda göra sig gällande i detta avseende, bör frågan närmare övervägas,

innan ritningsarbetet fullföljes.

Av handlingarna kan icke utläsas, huruvida byggnadsföretaget kan utföras

i etapper eller om någon del av anläggningen avses att kunna tagas

i bruk innan denna i sin helhet blivit färdigställd. Mot bakgrunden av den

betydande byggnadskostnaden av ca 35 000 000 kronor och de ränteförluster,

som eljest uppstå, synes det angeläget att möjligheter i nämnda

avseende beredas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Kungi. Maj.ts proposition nr Vh8.

Departementschefen.

Frågan om lasarettets i Lund utbyggnad har länge varit aktuell. Sedan

år 1948 har varit tillsatt en byggnadsutredning, bestående av representanter

för såväl Malmöhus läns landstings hälso- och sjukvårdsberedning som

lasarettsdirektionen. Byggnadsutredningen har bl. a. föreslagit uppförande

av ett s. k. centralblock för en beräknad totalkostnad av 35 820 000 kronor.

Denna byggnad skulle inrymma medicinska, kirurgiska, neurologiska och

neurokirurgiska kliniker, röntgendiagnostiska avdelningar, centrallaboratorium

samt lokaler för direktion och lasarettskontor in. m. Landstinget

har beslutat låta uppföra en sådan byggnad i huvudsaklig överensstämmelse

med till landstinget överlämnade ritningar och för ändamålet beviljat

ett anslag å 17 910 000 kronor eller sålunda hälften av den beräknade

totalkostnaden. Landstinget har nu hemställt, att bidrag av statsmedel

skall utgå med sistnämnda belopp.

För min del finner jag det angeläget, att frågan om lasarettets utbyggnad

bringas till sin lösning. Vid besök på platsen har jag konstaterat, att

det nuvarande lasarettet i vissa avseenden är mycket bristfälligt. Detta

omdöme gäller såväl de olika byggnadernas belägenhet i förhållande till

varandra som vissa klinikers materiella standard. Lasarettets spridning

över ett stort, av en allmän trafikled sönderskuret område innebär, att

den interna organisationen och kommunikationerna icke kunna ordnas

på ett tillfredsställande sätt. De äldsta klinikbyggnaderna äro starkt nerslitna

och kunna icke anses motsvara anspråken på en godtagbar lasarettsstandard.

Slutligen bör nämnas, att en ombyggnad i princip enligt det

förslag som nu föreligger med en stark koncentration av bebyggelsen är

en förutsättning för att den sedan länge eftersträvade tomtregleringen

mellan lasarettet och universitetet skall kunna genomföras. Vid nämnda

tillfälle tog jag del av principförslaget till centralblock och diskuterade

detsamma med representanter för landstinget och andra berörda parter.

Jag fann det i och för sig godtagbart, att lasarettets utbyggnadsbehov tillgodoses

bl. a. genom uppförande av ett s. k. centralblock. Det föreliggande

förslaget bör enligt min mening kunna läggas till grund för det fortsatta

utredningsarbetet. Härvid böra särskilt beaktas alla möjligheter att begränsa

antalet utrymmen och deras storlek liksom de av byggnadsstyrelsen

i andra avseenden framförda synpunkterna. Jag förutsätter, att landstinget

lämnar medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen tillfälle att redan på ett

tidigt stadium följa det fortsatta utredningsarbetet. Det slutgiltiga förslaget

bör sedan i vanlig ordning ingivas till medicinalstyrelsen för prövning och

fastställelse efter granskning av centrala sjukvårdsberedningen.

Enligt vad jag under hand inhämtat, torde arbetena med centralblockets

uppförande icke hinna påbörjas under budgetåret 1952/53. Någon medelsanvisning

erfordras därför icke för nämnda budgetår. Jag utgår emellertid

från att, därest riksdagen icke nu framställer erinran däremot, staten i

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr lt8.

enlighet med de principer, som sedan lång tid tillämpats vid beviljande

av statsbidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund, skall bidraga

med hälften av de framtida kostnaderna för centralblockets uppförande

i enlighet med av medicinalstyrelsen efter centrala sjukvårdsberedningens

hörande godkända ritningar.

Anslag till Malmö allmänna sjukhus.

Inledning.

Genom beslut den 16 januari 1948 godkände Kungl. Maj :t ett avtal

mellan staten och Malmö stad om anordnande av medicinskt-klinisk undervisning

vid Malmö allmänna sjukhus. Avtalet trädde i kraft den 1 juli 1948.

Genom uppsägning från Malmö stads sida upphörde avtalet att äga giltighet

fr. o. m. den 1 juli 1950. Med anledning härav utsåg dåvarande chefen

för inrikesdepartementet den 20 januari 1950 med Kungl. Maj:ts bemyndigande

en kommission med uppdrag att på statens vägnar förhandla med

Malmö stad rörande nytt avtal om anordnande av medicinskt-klinisk

undervisning vid allmänna sjukhuset i Malmö samt därmed sammanhängande

frågor.

Kommissionen överlämnade med skrivelse den 27 december 1950 förslag

till nytt avtal.

I proposition nr 123/1951 lämnade dåvarande chefen för inrikesdepartementet

en redogörelse för nämnda förslag. Departementschefen förklarade

på anförda skäl, att han icke vore beredd att tillstyrka avtalsförslagets godkännande.

Genom beslut den 28 september 1951 uppdrog Kungl. Maj:t åt länsstyrelsen

i Malmöhus län att upptaga nya förhandlingar.

Innan jag går närmare in på kommissionens förslag och resultatet av

de av länsstyrelsen förda förhandlingarna, torde en redogörelse för det

tidigare samarbetet samt för innehållet i 1948 års avtal böra lämnas.

Medicinskt-klinisk undervisning för studerande vid Lunds universitets

medicinska fakultet har — bortsett från epidemiologi, vari undervisning

bedrivits ända sedan omkring år 1912 —• varit anordnad vid allmänna

sjukhuset i Malmö fr. o. in. år 1931. Då uppdelades nämligen undervisningen

i obstetrik och gynekologi på kvinnoklinikerna vid detta sjukhus

och Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund. Detta skedde på grund

av att patientmaterialet på kvinnokliniken i Lund icke var tillfyllest. Sedermera

— innan det nuvarande avtalsreglerade samarbetet med allmänna

sjukhuset kom till stånd — har vid allmänna sjukhuset anordnats undervisning

även i medicin och kirurgi för äldre assistenter samt assistenttjänstgöring

i dermato-venereologi.

1948 års avtal innehåller ett generellt medgivande, att klinisk undervisning

åt medicine studerande får meddelas vid sjukhuset. Enligt avtalet

skall staten bekosta lösa inventarier och utrustning samt hyra för under
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kunyl. Maj.ts proposition nr 148.

visningslokalerna m. m. Vidare skall staten bestrida avlöningskostnaderna

för överläkarna i medicin, kirurgi samt obstetrik och gynekologi med undantag

av de särskilda överläkararvodena. Staten skall därjämte betala löner

för lärare, assistenter och amanuenser, dock att Malmö stad svarar för andel

i kostnaderna för klinikamanuensernas avlönande efter samma principer

som tillämpas av landstinget i fråga om motsvarande befattningshavare vid

sjukvårdsinrättningarna i Lund.

I avtalet nämnas särskilt ämnena medicin, kirurgi samt obstetrik och

gynekologi, men samarbetet har kommit att omfatta även patologi, röntgendiagnostik

och ortopedi.

Förhandlingskommissionens utredning och förslag.

Sedan 1948 års avtal uppsagts från stadens sida, inkom staden med förslag

till nytt avtal, vilket av Ivungl. Maj:t remitterades till kommissionen.

Detta förslag var vad beträffar statens ersättningsskyldighet helt olika det

tidigare och skulle ha medfört väsentligt ökade statsutgifter för undervisningen.

Det anslöt sig till avtalet av år 1948 mellan staten och Stockholms

stad rörande samarbete för ny- och ombyggnad samt drift av Sabbatsbergs

sjukhus men innebar i vissa avseenden för staten mera vittgående ekonomiska

förpliktelser än detta.

Innan kommissionen trädde i förhandlingar med Malmö stad, ansåg den

sig därför böra ägna uppmärksamhet åt frågan, huruvida någon annan

utväg stode till buds att på ett tillfredsställande sätt tillgodose den medicinska

utbildningens behov än genom fortsatt och utvidgat samarbete med

Malmö. Det kunde ifrågasättas, om det icke vore möjligt att återföra den

nu till allmänna sjukhuset i Malmö förlagda undervisningen till Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund och där vidtaga erforderliga utvidgningar.

Företagen utredning gav emellertid vid handen, att slopandet av

undervisningen vid allmänna sjukhuset i Malmö skulle innebära en försämring

av undervisningens kvalitet och en alltför hård belastning på det

därigenom minskade patientmaterialet redan vid nuvarande antal studerande.

Då en sådan åtgärd dessutom uppenbarligen skulle omöjliggöra en

ökning av antalet studerande, ansåg sig kommissionen icke böra förorda

en lösning efter denna linje.

Kommissionen diskuterade även såsom ett alternativ möjligheten att

överflytta den till Malmö förlagda undervisningen till andra lasarett i närheten

av Lund. En sådan anordning föreföll kommissionen måhända möjlig

men den skulle medföra väsentliga nackdelar i flera avseenden. Då det icke

heller syntes vara säkert eller ens sannolikt, att en dylik utväg i längden

skulle bliva billigare, avstod kommissionen från att närmare undersöka

detta alternativ.

Kommissionen fann sig således böra förorda ett fortsatt samarbete med

Malmö stad i fråga om den medicinska undervisningen vid Lunds universitet

och trädde i detta syfte i förhandlingar med Malmö stads delegerade.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

Härvid gjorde kommissionen till en början ansträngningar att förmå staden

att åtminstone medgiva en förlängning av det tidigare avtalet till den 1 juli

1951, men från stadens sida ställde man sig bestämt avvisande härtill. Man

medgav dock att i avbidan på en ny överenskommelse, avseende tiden

fr. o. in. den 1 juli 1950, någon ändring i fråga om undervisningens förläggning

till allmänna sjukhuset ej behövde ske.

Det förslag till avtal, som kommissionen framlade hade av båda parternas

delegerade enhälligt godtagits. Det var till sina ekonomiska konsekvenser

icke så vittgående som det ursprungligen av Malmö stad framlagda. Det

byggde i allt väsentligt på det förut omtalade s. k. sabbatsbergsavtalet (se

prop. nr 213/1948) men var i vissa enskildheter av annat innehåll.

Kommissionens förslag till avtal hade följande lydelse:

Avtal

mellan Kungl. Maj :t och Kronan, nedan kallad staten, och Malmö stad

nedan kallad staden, angående anordnande av medicinsk undervisning vid

Malmö allmänna sjukhus.

§ I
Staden

medgiver, att klinisk (praktisk) undervisning åt medicine studerande

samt forskning får bedrivas vid följande kliniker vid allmänna sjukhuset,

nämligen

medicinska kliniken,

kirurgiska kliniken jämte thorax-kirurgiska avdelningen,

kvinnokliniken samt

ortopediska kliniken.

Medgivandet avser förutom vårdavdelningar även inom klinikerna befintliga

eller till desamma hörande mottagnings- och isoleringsavdelningar,

föreläsningssalar, laboratorier, röntgen- och operationsavdelningar, polikliniker,

sjukhusapotek, avdelningar för fysikalisk terapi m. m., ävensom sådana

gemensamma anläggningar som röntgendiagnostikavdelningen samt

avdelningen för patologi, allt i nu befintligt skick.

§ 2.

Staden förklarar sig villig att i den mån så framdeles av staten påkallas,

efter därom träffad särskild överenskommelse och på i tillämpliga delar

enahanda villkor, som i detta avtal bestämts, medgiva undervisning och

forskning även vid andra nu befintliga eller nytillkommande kliniker, avdelningar

och institutioner vid allmänna sjukhuset.

§ 3.

I planerad tillbyggnad till medicinska kliniken anordnas genom stadens

försorg en föreläsningssal jämte tillhörande utrymmen för den kliniska

undervisningen. Mellan denna tillbyggnad och röntgenavdelningen anordnas

inder jordisk kul ver t förbindel se.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 1A8.

§ 4.

Mom. 1. För utnyttjandet av den 30 juni 1950 befintliga lokaler, vilka

på grund av stadens i § 1 omnämnda medgivande användas för medicinsk-klinisk

undervisning och forskning, jämte samtliga för sjukhuset

gemensamma anläggningar och till dessa utrymmen hörande utrustning

skall staten till staden erlägga dels ett byggnadsbidrag å i ett för allt en

miljon (1 000 000) kronor, dels ock ett utrustningsbidrag å i ett för allt

fyrahundratusen (400 000) kronor.

Mom. 2. För byggnader, som tillkomma efter den 30 juni 1950 och som

tagas i anspråk för undervisnings- och forskningsändamål, skall staten

erlägga byggnads- och utrustningsbidrag med 25 procent av de verkliga

totalkostnaderna för anläggningarnas färdigställande och utrustning. Sådant

bidrag med 25 procent av de verkliga totalkostnaderna skall jämväl

utgå till efter den 30 juni 1950 verkställda ombyggnads-, ändrings- och

förbättringsarbeten å byggnader, använda för undervisnings- och forskningsändamål,

i den mån arbetena ej äro att hänföra till årligt underhåll,

ävensom för utrustning i samband härmed. Bidrag enligt detta mom. skall

även utgå till samtliga för sjukhuset gemensamma anläggningar.

Mom. 3. Staten tillhandahåller staden de i mom. 1 nämnda bidragen om

sammanlagt enmiljonfyrahundratusen (1 400 000) kronor den 1 juli 1951

samt de i mom. 2 nämnda bidragen under byggnadstiden i ungefärlig proportion

till stadens egna utlägg för byggnadsföretag respektive utrustningsanskaffning.

§ 5.

Genom att lämna ovannämnda byggnads- och utrustningsbidrag tillförsäkras

staten att så länge detta avtal gäller, i de kliniker, avdelningar och

institutioner, beträffande vilka staden så medgivit, bedriva undervisning

och forskning men erhåller icke någon del i äganderätt till tomt, byggnader

eller utrustning.

§ 6.

Ritningar till nybyggnads-, ombyggnads-, ändrings- eller förbättringsarbeten,

såvitt angår kliniker, avdelningar eller institutioner avsedda för

undervisnings- och forskningsändamål, skola upprättas i samråd med

Lunds universitets medicinska fakultet.

§ 7.

Mom. 1. Beträffande tillsättning, avlöning och pensionering av läkarpersonalen

vid klinik, avdelning eller institution, där undervisning och

forskning medgivits, skall gälla följande:

a) överläkare eller institutionsföreståndare, som tillika är professor,

laborator eller prosektor vid Lunds universitets medicinska fakultet, ävensom

i detta moment avsedd läkarpersonal, som uteslutande är anställd för

forsknings- eller undervisningsändamål, tillsättes, avlönas och pensioneras

av staten, dock att staden för befattningshavare i överläkarställning bestrider

kostnaden för särskilda överläkararvoden om 2 000 kronor för år.

b) Kliniska amanuenser tillsättas och avlönas av staten, dock att staden

bidrager med en tredjedel av kostnaden för deras avlöning.

c) övrig i detta moment avsedd läkarpersonal tillsättes, avlönas och

pensioneras av staden, dock att staten bidrager med en tredjedel av löneoch

pensionskostnaden.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

Mom. 2. Annan personal, som uteslutande är anställd för undervisningseller

forskningsändamål vid klinik, avdelning eller institution, vid vilken

undervisning och forskning medgivits, tillsättes, avlönas och pensioneras

av staten.

Mom. 3. Övrig för sjukhuset behövlig personal tillsättes, avlönas och

pensioneras av staden.

§ 8.

Innan läkarbefattning, som tillsättes av staten och som ej uteslutande

är avsedd för undervisnings- eller forskningsändamål, förses med innehavare,

äger stadens sjukhusdirektion rätt att avgiva yttrande rörande i

vilken ordning direktionen för sin del finner de å förslag uppförda sökandena

böra komma i fråga till vederbörande befattning. Även innan kallelse

sker, skall direktionen höras. Erforderliga närmare föreskrifter rörande

tillsättningsförfarandet meddelas av Kungl. Maj :t.

§ 9.

Akademiska befattningshavare intaga i sin egenskap av överläkare, i den

mån ej annorlunda stadgas, samma ställning till sjukhusdirektionen som

andra överläkare vid stadens sjukhus samt äro pliktiga att efterkomma de

föreskrifter för klinikens drift, som direktionen äger utfärda, ävensom att

ställa sig till efterrättelse för stadens sjukhus gällande bestämmelser, såvitt

de icke strida mot detta avtal.

Biträdande lärare, assistenter och amanuenser samt i undervisningen

deltagande medicine studerande äro pliktiga att ställa sig till efterrättelse

de ordningsregler, som fastställas av sjukhusdirektionen, samt de bestämmelser,

som gälla för vederbörande sjukhus i den mån de icke strida mot

detta avtal.

Ordningsföreskrifter beträffande undervisning och forskning, i den mån

de beröra sjukvården, få ej fastställas, med mindre sjukhusdirektionen

beretts tillfälle yttra sig däröver.

§ 10.

Såsom bidrag till driften av kliniker, avdelningar och institutioner, vid

vilka staden medgivit, att undervisning och forskning må bedrivas, erlägger

staten dels för sådan instrumentutrustning och annan utrustning, vars

anskaffande har sammanhang med undervisning och forskning och som ej

avser ersättande av kasserad utrustning, såvida utrustningen tillkommit

efter den 30 juni 1950 utan samband med byggnadsarbete och sålunda icke

tagits i betraktande vid bestämmande av i § 4 mom. 2 omförmälda bidrag,

25 procent av anskaffningskostnaden, dels ock årligen 10 procent av den

del av allmänna sjukhusets övriga driftkostnader — häri inbegripna kostnader

för årligt underhåll av byggnader men undantagna de kostnader, som

avses i § 7 moment 1 och 2 -—■ som efter antalet vårddagar belöper på

samtliga undervisningsklinikers vårdplatser.

§ 11.

De i detta avtal berörda delarna av Malmö allmänna sjukhus äro i likhet

med sjukhuset i övrigt avsedda för vård av sjuka från Malmö stad.

§ 12.

Detta avtal berör ej den rätt, staden enligt eljest gällande bestämmelser

må äga att erhålla statsbidrag till uppförande och drift av i avtalet omnämnda

kliniker och avdelningar.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

§ 13.

Vid professor Sune Genells inträde i pensionsåldern skall Malmö stad

till den från statens pensionsanstalt eller annorledes utgående statliga pensionen

tillskjuta så stort pensionsbelopp, som må erfordras för att sammanlagda

pensionen för Genell kommer att uppgå till vad som skulle hava

utgått till honom enligt de omedelbart före hans tillträde av professuren

gällande avlönings- och pensionsbestämmelserna för hans befattning hos

Malmö stad.

§ 14.

Detta avtal skall gälla i tjugu år, räknat från och med den 1 juli 1950.

Sker icke uppsägning från någondera sidan minst två år före avtalstidens

utgång, skall avtalet anses förlängt på ytterligare tio år.

Beträffande innehållet i de särskilda paragraferna lämnade kommissionen

följande specialmotivering:

§§ 1 och 2.

I olikhet med det tidigare avtalet har i § 1 klart fixerats vilka kliniker,

upplåtelsen avser. Andra stycket uppräknar exempel på sådana till klinikerna

hörande eller dessa betjänande anläggningar, som omfattas av avtalet.

Ekonomiutrymmena äro ej särskilt nämnda men givetvis inbegripna.

Skulle framdeles behov uppkomma för staten att för undervisningen

taga i anspråk även andra delar av sjukhuset, exempelvis ögon- och öronavdelningarna,

skall enligt § 2, som har sin motsvarighet i sabbatsbergsavtalet,

härom träffas särskild överenskommelse mellan staten och staden,

men villkoren för ytterligare upplåtelse skola i tillämpliga delar vara

desamma som nu bestämts.

§ 3.

Motsvarande bestämmelser återfinnas i det tidigare avtalet med Malmö

stad och ha ansetts böra bär medtagas, då staden på grund av byggnadsrestriktionerna

icke ännu kunnat fullgöra sin förpliktelse i detta hänseende.

Det är avsett, att kostnaderna för dessa byggnadsarbeten ävensom

för lösa inventarier och utrustning skola bestridas enligt avtalsförslagets

§ 4 mom. 2.

§ 4.

Mom. 1. Från stadens sida begärdes ursprungligen, att staten skulle bidraga

med 25 procent, dels av den verkliga byggnadskostnaden för redan

befintliga kliniker och avdelningar, där undervisning bedreves, jämte gemensamma

ekonomiavdelningar, i den mån dessa betjänade de för undervisningen

upplåtna klinikerna och avdelningarna, dels ock av de verkliga

kostnaderna för ny-, till- och ombyggnadsarbeten ävensom ändrings- och

förbättringsarbeten, som genomförts efter byggnadernas uppförande. Beträffande

inventarieutrustningen krävdes, att staten skulle bidraga med

25 procent av värdet vid avtalets ikraftträdande. Stadens krav innebar, att

staten till staden skulle erlägga engångsersättning med i runt tal 3 020 000

kronor för befintliga byggnader och 552 000 kronor för befintlig utrustning

eller tillhopa omkring 3 572 000 kronor. Kommissionen hävdade, att

staten överhuvudtaget icke borde bidraga till kostnaderna för befintliga

nybyggnader eller utrustning, eftersom staden icke för redan utförda bygg
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

nåder eller befintlig utrustning haft några särskilda utgifter på grund av

undervisningen. Då stadens delegerade förklarade sig icke kunna frånfalla

stadens krav, fann sig kommissionen, för att icke det fortsatta samarbetet

skulle äventyras, böra erbjuda en kompromiss av innebörd, att

staten skulle erlägga bidrag ungefärligen motsvarande 25 procent av vissa

under senare tid uppförda byggnaders eller utförda om-, till- och förbättringsarbetens

värde efter skälig avskrivning, resp. 25 procent av det beräknade

nuvärdet av inventarierna i de kliniker och avdelningar, som

berördes av undervisningen. Slutligen kunde kommissionen och stadens delegerade

enas om ett fixerande av statens engångsbyggnadsbidrag till en

miljon kronor och statens engångsutrustningsbidrag till 400 000 kronor,

vilket innebär, att staden avprutat sitt krav med omkring 2 172 000 kronor.

Uttrycket »samtliga för sjukhuset gemensamma anläggningar» avser

allenast sådana gemensamma anläggningar, som direkt eller indirekt betjäna

klinik, avdelning eller institution, som är upplåten för undervisning

och forskning.

Mom. 2. Bestämmelserna i detta moment ha i allt väsentligt sin motsvarighet

i sabbatsbergsavtalet § 6, såvitt denna paragraf berör nytillkommande

anläggningar och deras utrustning.

Mom. 3. Bortsett från engångsbidragen upptages här samma bestämmelse

i fråga om byggnads- och utrustningsbidragens tillhandahållande

som i § 7 i sabbatsbergsavtalet.

§§ 5—6.

Motsvaras av § 8 resp. § 9 i sabbatsbergsavtalet.

§ 7.

Paragrafen är i tillämpliga delar jämförlig med § 10 i sabbatsbergsavtalet,

från vilken den dock företer vissa avvikelser.

Mom. 1. Under det att enligt sabbatsbergsavtalet all läkarpersonal, alltså

även sådan, som icke är anställd uteslutande för undervisning och forskning,

tillsättes och avlönas av staten, gäller detta enligt föreliggande avtalsförslag

— förutom överläkare, som tillika är professor, laborator eller prosektor

vid Lunds universitets medicinska fakultet ävensom läkarpersonal,

uteslutande anställd för undervisning och forskning — endast de kliniska

Amanuenserna, f. n. till antalet 7. Övrig läkarpersonal skall enligt förslaget

tillsättas, avlönas och pensioneras av staden. I stället bidrager staden endast

med en tredjedel till de kliniska amanuensernas avlöning, på samma sätt

som är fallet med landstinget i fråga om de kliniska amanuenserna vid

sjukvårdsinrättningarna i Lund, och staten endast med en tredjedel till

kostnaderna för övrig läkarpersonals avlöning och pensionering. Staden

hade enligt sitt ursprungliga förslag för denna senare personalgrupp, som

till antalet vida överstiger de kliniska amanuensernas antal, krävt bidrag

av staten med hälften, i överensstämmelse med vad som gäller för motsvarande

befattningshavare enligt sabbatsbergsavtalet.

Med hänsyn till den för staten förmånligare kostnadsfördelningen och

för att undvika en tungrodd förhandlingsapparat har kommissionen ansett

sig kunna avstå från kravet på intagande i avtalet av en bestämmelse, motsvarande

den i g 10 inom. 2 av sabbatsbergsavtalet, alt antalet underordnade

läkare, till vilkas avlönande och pensionering avtalsparterna gemensamt

bidraga, skall bestämmas av parterna i samråd. Bestämmanderätten i detta

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 148.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr H8.

hänseende får alltså staten beträffande de kliniska amanuenserna och staden

beträffande övrig här avsedd läkarpersonal.

Mom. 2. Motsvarar § 10 mom. 4 i sabbatsbergsavtalet.

Mom. 3. Lika med § 10 mom. 5 i sabbatsbergsavtalet.

§ 8.

Paragrafen är avfattad i anslutning till de bestämmelser, som gällde

enligt det tidigare avtalet. Jämför § 11 i sabbatsbergsavtalet.

§ 9.

Paragrafen motsvaras närmast av § 13 i sabbatsbergsavtalet men reglerar

dessutom de medicine studerandenas hörsamhetsplikt. Bestämmelserna

återfinnas i huvudsak i det tidigare gällande avtalet.

§ 10.

Kommissionen föreslog ursprungligen samma lydelse i tillämpliga delar

av denna paragraf som § 14 i sabbatsbergsavtalet. På hemställan av

stadens delegerade har paragrafen erhållit den avfattning, förslaget utvisar.

Såvitt angår i paragrafens första del nämnd utrustning kan den av

kommissionen accepterade formuleringen betraktas blott som ett förtydligande

av vad som avses i motsvarande del av § 14 i sabbatsbergsavtalet.

Den i senare delen av sistnämnda paragraf förekommande lydelsen: »som

efter antalet vårddagar belöper på de för undervisningen upplåtna vårdplatserna»

har ersatts med »som efter antalet vårddagar belöper på samtliga

undervisningsklinikers vårdplatser». I sak avses härmed ingen avvikelse

från § 14 i sabbatsbergsavtalet. Dock må framhållas, att — enligt

vad båda parternas delegerade äro ense om -— därest vid en klinik endast

en del av vårdplatserna är upplåten för undervisning och forskning, endast

dessa platser skola tagas i beräkning vid bestämmande av statens tioprocentsbidrag.

Stadens delegerade ha förklarat, att Malmö stads sjukhusdirektion vore

villig att årligen före den 1 september till vederbörande departement lämna

uppgift å det beräknade bidrag, staten under det påföljande budgetåret

enligt bestämmelserna i denna § samt i §§ 4 och 7 har att erlägga till

Malmö stad.

§ Il
Bestämmelsen

i denna paragraf äger motsvarighet i § 1 av sabbatsbergsavtalet.

§ 12.

Paragrafen motsvaras av § 16 i sabbatsbergsavtalet.

13.

Bestämmelsen i denna

bör införas även i detta.

paragraf finnes intagen i det tidigare avtalet och

§ 14.

Paragrafen innehåller bestämmelser om avtalets giltighetstid och har

icke någon motsvarighet i sabbatsbergsavtalet, vilket är ouppsägbart och

gäller, så länge sjukhuset drives. Giltighetstiden för det tidigare avtalet

med Malmö utgick den 1 juli 1950. Det nu föreliggande förslaget till avtal

bygger således på den förutsättningen, att det erhåller retroaktiv tillämpning

fr. o. m. den 1 juli 1950. 1 stället ha Malmö stads delegerade gått med

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

på att giltighetstiden för avtalet utsträckes till 20 år i stället för av staden

ursprungligen föreslagna 10 år — mot 2 år enligt det tidigare avtalet. Den

längre giltighetstiden skapar större stabilitet i avtalsförhållandet, vilket

synes önskvärt med hänsyn till beskaffenheten av det samarbete, varom

här är fråga.

Yttranden.

Yttranden över förslaget avgåvos av statskontoret, medicinalstyrelsen,

universitetskanslern — efter hörande av medicinska fakulteten vid universitetet

i Lund — stadsfullmäktige i Malmö samt Malmö stads sjukhusdirektion.

Statskontoret. Förslaget till avtal byggde i stort sett på de principer, som

lagts till grund för sabbatsbergsavtalet. Då en reglering av de ekonomiska

förhållandena mellan Malmö stad och staten i enlighet med angivna riktlinjer

enligt statskontorets uppfattning vore för statsverket godtagbar, ansåge

sig ämbetsverket kunna i huvudsak tillstyrka avtalsförslaget. Enligt

avtalsförslaget skulle staten för utnyttjandet av vissa den 30 juni 1950 befintliga

lokaler m. m. erlägga byggnads- och utrustningsbidrag, sammanlagt

uppgående till icke mindre än 1 400 000 kronor. Statskontoret funne

förslaget i denna del ägnat att väcka betänkligheter. Såsom kommissionen

framhållit, vore det nämligen sannolikt, att Malmö stad icke för nämnda

lokaler och utrustning hade haft att vidkännas några särskilda utgifter på

grund av undervisningen. Med hänsyn till att medicinsk undervisning bedrivits

vid sjukhuset sedan flera år tillbaka utan att staten i nämnvärd

mån syntes ha bidragit till anläggningskostnader m. m., ville statskontoret

likväl icke motsätta sig att förslaget — som utgjorde resultat av förda förhandlingar

— godtoges även i detta avseende. Ämbetsverket förutsatte

emellertid, att detta tillmötesgående från statsverkets sida såsom betingat

av föreliggande särskilda omständigheter icke komme att medföra konsekvenser

för kommande uppgörelser i fråga om anordnande av medicinsk

undervisning vid andra sjukhus.

Medicinalstyrelsen. Enligt styrelsens uppfattning hade det varit önskvärt,

att de i sabbatsbergsavtalet intagna bestämmelserna — bland vilka

särskilt märktes föreskrift, att avtalet vore ouppsägbart — blivit efterföljda

i föreliggande avtal. Då det emellertid icke varit möjligt för styrelsen att

helt överblicka de ekonomiska konsekvenserna av förekommande avvikelser

från sabbatsbergsavtalet, hade styrelsen icke något att erinra mot att

avtalsförslaget underställdes riksdagen för godkännande.

Medicinska fakulteten vid universitetet i Lund ansåg sig böra med skärpa

framhålla, att Malmö allmänna sjukhus med dess nya ställning icke borde

vara avsett endast för vård av sjuka från Malmö stad så som angivits i

avtalets § It. Med hänsyn till undervisningens och forskningens behov

borde ett visst antal platser erhålla riksplatskaraktär.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

Fakulteten anförde vidare.

I avtalets § 1 angives, vilka kliniker och avdelningar som upplåtas för

undervisning. Härvid nämnas medicinska kliniken, kirurgiska kliniken,

kvinnokliniken samt ortopediska kliniken och i paragrafens andra stycke

»sådana gemensamma anläggningar som röntgendiagnostikavdelningen

samt avdelningen för patologi». Av kommitténs kommentar till § 1 framgår,

att beteckningen »gemensam» hänför sig till de uppräknade klinikerna,

varvid sålunda röntgendiagnostikavdelningen och avdelningen för patologi

ingå i avtalet endast i den mån det gäller deras verksamhet i förhållande

till de nämnda klinikerna.

Avtalets § 10 innehåller uppgifter om storleken av statsbidrag till instrumentutrustning

och annan utrustning, »vars anskaffande har sammanhang

med undervisning och forskning». Sedan genom formuleringen

av § 1 och kommentaren till densamma röntgendiagnostiska avdelningens

och avdelningens för patologi verksamhet i fråga om undervisning och

forskning kommit att förbindas med endast de uppräknade klinikerna,

kan § 10 formellt tolkas så, att statsbidrag för undervisning och forskning

kommer de nämnda avdelningarna tillgodo endast i den mån undervisning

och forskning hänför sig till röntgendiagnostik och patologi inom de specialiteter

de uppräknade klinikerna tillgodose. En dylik tolkning skulle

innebära en betydande inskränkning i möjligheterna att bedriva undervisning

och forskning vid de nämnda avdelningarna. Fakulteten anser

sålunda, att § 1 borde erhålla sådan utformning, att avdelningarna för

röntgendiagnostik och patologi klart framträda som självständiga i vad

avser undervisning och forskning. Fakulteten anser därjämte, att det kliniska

centrallaboratoriet borde upptagas inom § 1 såsom i berörda avseenden

självständig avdelning.

Statens erbjudande att betala en tredjedel av underläkarnas löner torde

få anses avse endast ersättning för den undervisning, som dessa befattningshavare

lämna i samband med kliniska ronder och åt de på avdelningarna

tjänstgörande medicinarna. Föreläsningar eller kursmässig handledning

måste liksom hittills i fortsättningen ges av lärare på särskilt förordnande

och mot särskilt arvode.

I § 7, mom. a), ha överläkarnas arvoden fixerats i enlighet med förhållandena

i Lund. Fråga om höjning av dessa arvoden i Lund har väckts;

om ändring sker, bör motsvarande höjning äga rum även beträffande överläkararvodena

i Malmö.

Universitetskanslern. Det engångsbidrag från staten om 1 400 000 kronor,

som Malmö stad i avtalsförslaget betingat sig för upplåtande för undervisning

och forskning av vissa lokaler vid sjukhuset jämte till dessa utrymmen

hörande utrustning, syntes knappast kunna ur sakliga synpunkter

motiveras. Ett utnyttjande i viss utsträckning av allmänna sjukhuset i

Malmö som undervisningssjukhus måste i åtskilliga avseenden innebära

påtagliga fördelar för Malmö stad, vilka rimligen bort i större utsträckning

än som skett ha påverkat stadens inställning till denna ersättningsfråga.

Då det emellertid ur undervisningssynpunkt vore angeläget, att ett

avtal komme till stånd mellan staten och staden rörande fortsatt medicinsk

undervisning i Malmö, hade kanslern likväl icke ansett sig böra motsätta

sig, att avtalsförslaget i nu angivna del godtoges.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

I detta sammanhang erinrades om att, sedan Kungl. Maj:t för 1947 och

1948 års riksdagar (se prop. 1947: 287 s. 69 ff. och 1948: 152 s. 76) därom

framlagt förslag, riksdagen för budgetåren 1947/49 anvisat resp. 60 000

kronor och 80 000 kronor eller alltså tillhopa 140 000 kronor till utrustning

för medicinskt-klinisk undervisning vid allmänna sjukhuset i Malmö.

Av dessa medel återstode den 30 juni 1950 54 744 kronor 59 öre och den

31 januari 1951 23 514 kronor 27 öre. Från det i avtalsförslaget angivna

utrustningsbidraget av 400 000 kronor borde avräknas det belopp å

(54 744:59—23 514:27) 31 230 kronor 32 öre, som utgått efter den 30

juni 1950. I övrigt borde reservationen utnyttjas för bestridande av statens

kostnader för ifrågavarande utrustningsbidrag.

Om avtalsförslaget i övrigt anförde kanslern.

Den tolkning medicinska fakulteten givit åt § 1 i avtalet kan icke vara

riktig. Av paragrafens formulering synes framgå, att röntgendiagnostiska

avdelningen och avdelningen för patologi kunna utnyttjas för den medicinska

undervisningen och forskningen utan den inskränkning fakulteten

angivit. Skulle emellertid någon oklarhet föreligga på denna punkt, synes

det önskvärt, att ett klart uttalande lämnas vid avtalets godtagande från

statsmakternas sida. Det är vidare önskvärt, att det kliniska centrallaboratoriet

upptages i § 1 bland de avdelningar, som må utnyttjas för undervisning

och forskning.

Vidkommande § 6 förordas, att orden »Lunds universitets medicinska

fakultet» ersättas med »vederbörande akademiska myndigheter vid universitetet

i Lund».

I § 7 ha överläkarnas arvoden fixerats till 2 000 kronor. Varken i sabbatsbergs-,

göteborgs- eller det tidigare malmöavtalet äro dessa arvoden

till beloppet bestämda utan hänvisning har gjorts till de överläkararvoden,

som utgå på vissa andra håll. En dylik formulering hade även i det nu

föreliggande avtalsförslaget varit att föredraga.

Beträffande § 8 må erinras därom, att kanslern redan före tillkomsten

av det numera uppsagda malmöavtalet vid detta ärendes remissbehandling

(se prop. 1947:287 s. 80) uttalade, att sjukhusdirektionens yttrande i

fråga om tillsättande av akademiska lärarbefattningar borde begränsas till

ett bedömande av vederbörandes skicklighet som läkare och förmåga att

som överläkare leda arbetet på en sjukhusavdelning.

Beträffande § 10 må understrykas, att bestämmelsen bör givas den tolkning

kommissionen i sin kommentar till avtalsförslaget angivit, nämligen

att, därest vid en klinik allenast en del av vårdplatserna är upplåten för

undervisning och forskning, endast dessa platser skola tagas i beräkning

vid bestämmande av statens 10-procentsbidrag.

Stadsfullmäktige i Malmö förklarade sig icke ha något att erinra mot

avtalsförslaget. Stadsfullmäktige hade bemyndigat drätselkammarens första

avdelning att å stadens vägnar träffa avtal i huvudsaklig överensstämmelse

med avtalsförslaget.

Malmö slads sjukhusdirektion hade icke någon erinran mot avtalsförslagct.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

1951 års proposition.

Såsom förut anförts lämnades en redogörelse för kommissionens förslag

i propositionen 123/1951 men förklarade sig dåvarande chefen för inrikesdepartementet

icke beredd att tillstyrka förslagets godkännande. Departementschefen

anförde, att enligt hans mening förslaget om att staten skulle

utgiva ett engångsbelopp för utnyttjandet av redan befintliga byggnader

m. m. vore ägnat att väcka betänkligheter. Vidare kunde ifrågasättas, om

staten borde i ett avtal, vars giltighetstid vore begränsad till tjugo år, på

sätt som föreslagits, binda sig för att bidraga till kostnaderna för ny- och

ombyggnadsarbeten. Nya förhandlingar borde alltså få upptagas mellan

staten och Malmö stad.

I anledning av vad departementschefen anfört, uttalade statsutskottet i

sitt av riksdagen (skr. 295/1951) därutinnan godkända utlåtande nr 151/1951,

att utskottet lika med departementschefen funnit vissa i avtalsförslaget

intagna bestämmelser oförmånliga för staten. Utskottet tillstyrkte fördenskull,

att nya förhandlingar upptoges.

Länsstyrelsens förhandlingar och förslag.

Länsstyrelsen har med skrivelse den 3 mars 1952 överlämnat förslag till

nytt avtal. Såsom resultat av de nya förhandlingarna med staden föreslår

länsstyrelsen ändrad lydelse av 4 och 14 §§ i kommissionens förslag.

Med de av länsstyrelsen föreslagna ändringarna erhåller avtalsförslaget

följande lydelse:

Avtal

mellan Kungl. Maj :t och Kronan, nedan kallad staten, och Malmö stad,

nedan kallad staden, angående anordnande av medicinsk undervisning vid

Malmö allmänna sjukhus.

§ 1.

Staden medgiver, att klinisk (praktisk) undervisning åt medicine studerande

samt forskning får bedrivas vid följande kliniker vid Allmänna

sjukhuset, nämligen

medicinska kliniken,

kirurgiska kliniken jämte thorax-kirurgiska avdelningen,

kvinnokliniken samt

ortopediska kliniken.

Medgivandet avser förutom vårdavdelningar även inom klinikerna befintliga

eller till desamma hörande mottagnings- och isoleringsavdelningar,

föreläsningssalar, laboratorier, röntgen- och operationsavdelningar, polikliniker,

sjukhusapotek, avdelningar för fysikalisk terapi m. m. ävensom

sådana gemensamma anläggningar som röntgendiagnostikavdelningen samt

avdelningen för patologi, allt i nu befintligt skick.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

§ 2.

Staden förklarar sig villig att i den mån så framdeles av staten påkallas,

efter därom träffad särskild överenskommelse och på i tillämpliga delar

enahanda villkor, som i detta avtal bestämts, medgiva undervisning och

forskning även vid andra nu befintliga eller nytillkommande kliniker,

avdelningar och institutioner vid Allmänna sjukhuset.

§ 3.

I planerad tillbyggnad till medicinska kliniken anordnas genom stadens

försorg en föreläsningssal jämte tillhörande utrymmen för den kliniska

undervisningen. Mellan denna tillbyggnad och röntgenavdelningen anordnas

underjordisk kulvertförbindelse.

§ 4.

Mom. 1. För utnyttjandet av den 30 juni 1950 befintliga lokaler, vilka

på grund av stadens i § 1 omnämnda medgivande användas för medicinskklinisk

undervisning och forskning, jämte samtliga sådana för sjukhuset

eller del därav gemensamma anläggningar, som direkt eller indirekt betjäna

någon av sagda lokaler, ävensom till dessa båda slag av utrymmen

hörande utrustning skall staten till staden erlägga dels ett byggnadsbidrag

å i ett för allt en miljon (1 000 000) kronor, dels ock ett utrustningsbidrag

å i ett för allt fyrahundratusen (400 000) kronor.

Mom. 2. För byggnader, som tillkommit eller tillkomma efter den 30

juni 1950 och som tagas i anspråk för undervisnings- och forskningsändamål,

skall staten erlägga byggnads- och utrustningsbidrag med 25

procent av de verkliga totalkostnaderna för anläggningarnas färdigställande

och utrustning. Sådant bidrag med 25 procent av de verkliga totalkostnaderna

skall jämväl utgå till efter den 30 juni 1950 verkställda ombyggnads-,

ändrings- och förbättringsarbeten å byggnader, använda för

undervisnings- och forskningsändamål, i den män arbetena ej äro att

hänföra till årligt underhåll, ävensom för utrustning i samband härmed.

Bidrag enligt detta mom. skall även utgå till samtliga efter den 30 juni

1950 utförda, för sjukhuset eller del därav gemensamma anläggningar,

vilka direkt eller indirekt betjäna lokal som användes för medicinsk-klinisk

undervisning och forskning.

Mom. 3. Staten skall den 1 juli 1952 tillhandahålla staden dels de i

mom. 1 nämnda bidragen om sammanlagt enmil jonfyrahundratusen

(1 400 000) kronor jämte 3 procent ränta därå från den 1 juli 1951 och

dels de i mom. 2 avsedda bidrag vartill staden vid förstnämnda tidpunkt

må vara berättigad till följd av stadens egna utlägg för byggnadsföretag

respektive utrustningsanskaffning efter den 30 juni 1950. I mom. 2 nämnda

bidrag i övrigt tillhandahåller staten under byggnadstiden i ungefärlig proportion

till stadens egna utlägg för ifrågavarande ändamål.

Om detta avtal upphör att gälla till följd av uppsägning från någondera

sidan enligt stadgandet i § 14, är staden skyldig att till staten återbetala

samtliga på grund av bestämmelserna i mom. 2 uppburna bidrag;

dock att därifrån skall avdragas ett belopp, vilket skall beräknas å varje

bidrag för sig och utgöra ‘/so därav för varje helt år som förflutit från det

stadens anhållan om bidragets utbetalande inkom till vederbörande statliga

myndighet.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr l''i8.

§ 5.

Genom att lämna ovannämnda byggnads- och utrustningsbidrag tillförsäkras

staten att, så länge detta avtal gäller, i de kliniker, avdelningar

och institutioner beträffande vilka staden så medgivit, bedriva undervisning

och forskning men erhåller icke någon del i äganderätt till tomt,

byggnader eller utrustning.

§ 6.

Ritningar till nybyggnads-, ombyggnads-, ändrings- eller förbättringsarbeten,

såvitt angår kliniker, avdelningar eller institutioner avsedda för

undervisnings- och forskningsändamål, skola upprättas i samråd med Lunds

universitets medicinska fakultet.

§ 7.

Mom. 1. Beträffande tillsättning, avlöning och pensionering av läkarpersonalen

vid klinik, avdelning eller institution, där undervisning och

forskning medgivits, skall gälla följande:

a) Överläkare eller institutionsföreståndare, som tillika är professor,

laborator eller prosektor vid Lunds universitets medicinska fakultet, ävensom

i detta moment avsedd läkarpersonal, som uteslutande är anställd för

forsknings- eller undervisningsändamål, tillsättes, avlönas och pensioneras

av staten, dock att staden för befattningshavare i överläkarställning bestrider

kostnaden för särskilda överläkararvoden om 2 000 kronor för år.

b) Kliniska amanuenser tillsättas och avlönas av staten, dock att staden

bidrager med en tredjedel av kostnaden för deras avlöning.

c) Övrig i detta moment avsedd läkarpersonal tillsättes, avlönas och

pensioneras av staden, dock att staten bidrager med en tredjedel av löneoch

pensionskostnaden.

Mom. 2. Annan personal, som uteslutande är anställd för undervisningseller

forskningsändamål vid klinik, avdelning eller institution, vid vilken

undervisning och forskning medgivits, tillsättes, avlönas och pensioneras

av staten.

Mom. 3. övrig för sjukhuset behövlig personal tillsättes, avlönas och

pensioneras av staden.

§ 8.

Innan läkarbefattning, som tillsättes av staten och som ej uteslutande

är avsedd för undervisnings- eller forskningsändamål, förses med innehavare,

äger stadens sjukhusdirektion rätt att avgiva yttrande, rörande i

vilken ordning direktionen för sin del finner de å förslag uppförda sökandena

böra komma i fråga till vederbörande befattning. Även innan kallelse

sker, skall direktionen höras. Erforderliga närmare föreskrifter rörande

tillsättningsförfarandet meddelas av Kungl. Maj :t.

§ 9.

Akademiska befattningshavare intaga i sin egenskap av överläkare, i den

mån ej annorlunda stadgas, samma ställning till sjukhusdirektionen som

andra överläkare vid stadens sjukhus samt äro pliktiga att efterkomma

de föreskrifter för klinikens drift, som direktionen äger utfärda, ävensom

att ställa sig till efterrättelse för stadens sjukhus gällande bestämmelser,

såvitt de icke strida mot detta avtal.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr H8.

Biträdande lärare, assistenter och amanuenser samt i undervisningen

deltagande medicine studerande äro pliktiga att ställa sig till efterrättelse

de ordningsregler, som fastställas av sjukhusdirektionen samt de bestämmelser,

som gälla för vederbörande sjukhus i den mån de icke strida mot

detta avtal.

Ordningsföreskrifter beträffande undervisning och forskning, i den mån

de beröra sjukvården, få ej fastställas, med mindre sjukhusdirektionen

beretts tillfälle yttra sig däröver.

§ 10.

_ Såsom bidrag till driften av kliniker, avdelningar och institutioner, vid

vilka staden medgivit, att undervisning och forskning må bedrivas, erlägger

staten dels för sådan instrumentutrustning och annan utrustning, vars

anskaffande har sammanhang med undervisning och forskning och som

ej avser ersättande av kasserad utrustning, såvida utrustningen tillkommit

efter den 30 juni 1950 utan samband med byggnadsarbete och sålunda

icke tagits i betraktande vid bestämmande av i § 4 mom. 2 omförmälda

bidrag, 25 procent av anskaffningskostnaden, dels ock årligen 10 procent

av den del av Allmänna sjukhusets övriga driftkostnader, — häri inbegripna

kostnader för årligt underhåll av byggnader men undantagna de

kostnader, som avses i § 7 mom. 1 och 2 — som efter antalet vårddagar

belöper på samtliga undervisningsklinikers vårdplatser.

§ 11.

De i detta avtal berörda delarna av Malmö allmänna sjukhus äro i likhet

med sjukhuset i övrigt avsedda för vård av sjuka från Malmö stad.

§ 12.

Detta avtal berör ej den rätt, staden enligt eljest gällande bestämmelser

må äga att erhålla statsbidrag till uppförande och drift av i avtalet omnämnda

kliniker och avdelningar.

§ 13.

Vid professor Sune Genells inträde i pensionsåldern skall Malmö stad

till den från statens pensionsanstalt eller annorledes utgående statliga

pensionen tillskjuta så stort pensionsbelopp, som må erfordras för att

sammanlagda pensionen för Genell kommer att uppgå till vad som skulle

hava utgått till honom enligt de omedelbart före hans tillträde av professuren

gällande avlönings- och pensionsbestämmelserna för hans befattning

hos Malmö stad.

§ 14.

Detta avtal skall gälla i tjugo år, räknat från och med den 1 juli 1950.

För att upphöra skall dock avtalet uppsägas från någondera sidan minst

två år före avtalstidens utgång, i annat fall anses avtalet förlängt på tio år

i sänder med enahanda uppsägningstid.

Beträffande den föreslagna ändrade lydelsen av 4 och 14 §§ anför länsstyrelsen

följande.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

1. Stadens representanter ha vidhållit kravet på en engångsersättning å

1 400 000 kronor för utnyttjandet av befintliga byggnader m. m. (§ 4

mom. 1) och därvid framhållit följande. Vad man vid förhandlingarna

med den av Kungl. Maj :t tillsatta kommissionen rörande bestämmelserna

i § 4 mom. 1 särskilt tänkt på hade varit de nybyggnader och nyligen ändrade

avdelningar, såsom kvinnokliniken, thoraxkirurgiska avdelningen,

röntgenavdelningen o. s. v., vilka redan innan det tvååriga avtalet av år

1948 ingicks hade byggts och utrustats just med sikte på att de skulle

kunna utnyttjas för undervisning och forskning. Om exempelvis kvinnokliniken

kommit att uppföras efter den 30 juni 1950 i stället för före

denna tidpunkt, skulle statens bidrag till nämnda klinik ha överstigit vad

staden nu krävde i engångsbidrag. Engångsbidragets storlek hade för

övrigt bestämts efter långtgående eftergifter från stadens sida för att uppnå

enighet med kommissionen och undgå ett senare omständligt värderingsförfarande

beträffande utrustningen.

Med hänsyn till vad från stadens sida anförts har länsstyrelsen icke

föreslagit någon ändring av kommissionens avtalsförslag på denna punkt.

2. Med anledning av de av departementschefen i förutnämnda proposition

nr 123/1951 uttalade betänkligheterna beträffande den korta avtalstiden

och den situation, som skulle kunna uppstå om staten kort före

avtalstidens slut nödgades utgiva betydande bidrag enligt § 4 mom. 2, har

länsstyrelsen i sitt förslag upptagit ett stadgande om skyldighet för staden

att, om avtalet uppsäges, återbetala uppburna statsbidrag (§ 4 mom. 3

andra stycket).

Det synes emellertid icke skäligt, att staden skulle vara skyldig att återbetala

bidragen utan hänsyn till vid vilken tidpunkt staden erhållit dem.

De byggnader och den utrustning, som avses med bidragen, undergå -—

även om de vederbörligen underhållas — förslitning och till följd därav

värdeminskning. Det förefaller därför rimligt, att stadens återbetalningsskyldighet

beträffande visst erhållet bidrag minskas i proportion till värdeminskningen

å de byggnader eller den utrustning, vartill bidraget utgått.

Saken kan också uttryckas så, att de i nya byggnader och ny utrustning

investerade beloppen böra tänkas amorterade (avskrivna) under ett visst

antal år. I den mån staden för att bestrida kostnaderna upptager långtidslån

sker ju även i verkligheten en amortering av skuldbeloppet. De bidragsbelopp

staden kan bli skyldig återbetala böra därför i princip minskas i

proportion till denna, tänkta eller verkliga, amortering.

Givetvis kunna olika meningar råda om vilken amorteringstid som skall

anses skälig. En svårighet ligger även däri, att i allmänhet byggnaderna

ha längre varaktighet medan utrustningen oftast kan förväntas bli fortare

försliten och behöva förnyas efter relativt kort tid. De förhandlande parternas

representanter ha emellertid enats om en för investeringarna i byggnader

och utrustning gemensam, tänkt amorteringstid av 30 år. Detta har

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr US.

i avtalsförslaget kommit till uttryck i bestämmelsen att från de bidrag,

som staden vid avtalets upphörande på grund av uppsägning skall återbetala,

skall avdragas ett belopp, som skall beräknas å varje bidrag för

sig och utgöra 1/3o därav för varje helt år som förflutit från viss angiven

tidpunkt.

3. Vid förhandlingarna mellan stadens representanter och länsstyrelsen

har från stadens sida yrkats, att staten skulle erlägga engångsbeloppet å

1 400 000 kronor så snart det avtal, varom parterna kunde enas, blivit

definitivt gällande, att å detta belopp skulle utgå ränta med 3 procent från

den 1 juli 1951, då beloppet enligt kommissionens avtalsförslag skulle ha

erlagts, samt att staten vid den tidpunkt då definitivt avtal förelåge jämväl

skulle utge de i § 4 mom. 2 av avtalsförslaget nämnda bidrag, till vilka staden

då vore berättigad till följd av egna utlägg för byggnader och utrustning

efter den 30 juni 1950.

Stadsfullmäktige i Malmö ha för sin del godkänt kommissionens avtalsförslag,

enligt vilket engångsersättningen skolat erläggas den 1 juli 1951.

Denna tidpunkt har passerats utan att något avtal kommit till stånd och

ny dag för erläggande av engångsersättningen måste därför bestämmas.

I länsstyrelsens avtalsförslag har dagen fixerats till den 1 juli 1952, vilken

dag torde vara den tidigaste som kan ifrågakomma för statens vidkommande.

Med hänsyn till att betalningsdagens framflyttning icke föranletts

av stadens myndigheter och då länsstyrelsens förslag eljest ej innebär någon

ändring med avseende på engångsbeloppet, har länsstyrelsen ansett det

skäligt att tillmötesgå stadens krav på ränta.

Sedan den 1 juli 1950, från och med vilken dag avtalet enligt såväl

kommissionens som länsstyrelsens förslag skall anses gälla, ha åtskilliga

anordningar tillkommit, för vilka staden torde vara bidragsberättigad jämlikt

§ 4 mom. 2. I den mån detta visas vara fallet, böra dessa bidrag skäligen

erläggas den 1 juli 1952. Beträffande tillhandahållandet av bidrag,

som framdeles kunna ifrågakomma bör — i likhet med vad i kommissionens

avtalsförslag upptagits — gälla, att betalning erlägges under b3rggnadstiden

i ungefärlig proportion till statens egna utlägg.

4. I övrigt har vid förhandlingarna enighet uppnåtts om ändring av

kommissionens avtalsförslag i följande avseenden:

förtydligande av uttrycket »för sjukhuset gemensamma anläggningar»

i § 4 mom. 1 och 2, i huvudsaklig överensstämmelse med kommissionens

egen kommentar på dessa punkter;

ändrad utformning av § 4 mom. 2 första meningen, med hänsyn till att

avtalet måste komma att bli daterat efter den 1 juli 1950;

ändrad utformning av § 14, med hänsyn till att från stadens sida upplysts,

att såväl stadens som kommissionens avsikt varit att avtalet efter

den första tjugoårsperiodens utgång skulle förlängas tio år i sänder så

länge uppsägning ej skedde.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

Stadsfullmäktige i Malmö ha den 22 februari 1952 förklarat sig för sin

del godkänna avtalsförslaget med de däri av länsstyrelsen förordade ändringarna

samt bemyndigat drätselkammaren att å stadens vägnar träffa

avtal i huvudsaklig överensstämmelse med nämnda avtalsförslag.

Departementschefen.

Mellan Lunds universitets medicinska fakultet och det av Malmö stad

drivna allmänna sjukhuset i Malmö har sedan länge samarbete ägt rum i

det hänseendet, att medicinsk undervisning bedrivits på vissa av sjukhusets

kliniker. De vid universitetsklinikerna i Lund tillgängliga resurserna

i fråga om lärarkrafter, lokaler och patientmaterial äro nämligen otillräckliga

i förhållande till antalet studerande. Samarbetet, som tidigare bedrevs

utan något särskilt skriftligt avtal som grund, reglerades genom ett av

Kungl. Maj:t den 16 januari 1948 godkänt avtal mellan staten och Malmö

stad, vilket avtal trädde i kraft den 1 juli 1948. För huvudprinciperna i

detta avtal har jag redogjort i det föregående. Avtalet upphörde att gälla

den 1 juli 1950.

Den förhandlingskoinmission, som haft till uppgift att förhandla med

Malmö stad angående ett nytt avtal, har undersökt möjligheterna både att

helt slopa undervisningen vid allmänna sjukhuset i Malmö och att överflytta

den till Malmö förlagda undervisningen till andra lasarett i närheten

av Lund. Ingendera av dessa lösningar har kommissionen ansett sig

kunna förorda.

Det förslag till avtal mellan staten och Malmö stad, som förhandlingskommissionen

framlade, ansluter sig i sina huvuddrag till det s. k. sabbatsbergsavtalet.

För statens del innebär förslaget väsentligt ökade ekonomiska

förpliktelser i jämförelse med det år 1948 godkända malmöavtalet. Huvudprinciperna

i avtalsförslaget äro följande.

För utnyttjandet av sjukhusets befintliga lokaler och utrustning skall

staten erlägga ett engångsbelopp av 1 400 000 kronor, varav 1 000 000 kronor

belöpa på byggnaderna och 400 000 kronor på utrustningen. För sådana

ny- och ombyggnadsarbeten efter den 30 juni 1950, som betingas av undervisning

och forskning, skall staten bidraga med 25 procent av totalkostnaderna

för anläggningarnas färdigställande och utrustning, överläkare

eller institutionsföreståndare, som tillika är professor, ävensom sådan personal,

som uteslutande anställes för forsknings- och undervisningsändamål,

tillsättes, avlönas och pensioneras av staten; dock att Malmö stad bestrider

kostnaden för särskilt överläkararvode. Av de läkare, som icke

uteslutande anställas för undervisning och forskning, skall staten tillsätta

och avlöna de kliniska amanuenserna, därvid Malmö stad har att bidraga

med Va av lönekostnaden, medan staden tillsätter, avlönar och pensionerar

övrig läkarpersonal, dock att statsverket skall bidraga med 1/3 av löneoch

pensionskostnaden. Såsom bidrag till driftkostnaderna vid de till under
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

visning och forskning upplåtna klinikerna m. in. skall staten erlägga dels

25 procent av nyanskaffad utrustning och dels årligen 10 procent av övriga

driftkostnader, som belöpa på ifrågavarande kliniker. Avtalet skall gälla

i tjugo år, räknat fr. o. in. den 1 juli 1950, och förlängas på ytterligare

tio år, om det ej uppsäges minst två år före avtalstidens utgång.

I yttrandena över förslaget uttalade statskontoret och universitetskanslern

betänkligheter mot att staten skulle erlägga 1 400 000 kronor för utnyttjandet

av redan befintliga lokaler in. m. Myndigheterna ville emellertid

icke motsätta sig, att även denna del av förslaget godtoges. Statskontoret

åberopade som motiv till sitt ställningstagande, dels att medicinsk undervisning

bedrivits vid sjukhuset sedan flera år tillbaka utan att staten i

nämnvärd mån syntes ha bidragit till anläggningskostnader o. d., och dels

att förslaget utgjorde resultat av förda förhandlingar. Universitetskanslern

framhöll angelägenheten av att ett avtal konime till stånd mellan staten

och staden rörande fortsatt medicinsk undervisning i Malmö.

Förutvarande departementschefen förklarade sig emellertid på grund av

skäl, för vilka förut redogjorts, icke beredd att tillstyrka förslaget. Statsutskottet

fann i likhet med departementschefen vissa i avtalsförslaget

intagna bestämmelser oförmånliga för staten. På grund härav uppdrog

Kungl. Maj :t åt länsstyrelsen i Malmöhus län att upptaga nya förhandlingar.

Under dessa förhandlingar har staden vidhållit kravet på ersättning

enligt avtalsförslaget. Staden har emellertid medgivit, att i avtalet må intagas

bestämmelser om skyldighet för staden att, i händelse avtalet skulle

bringas att upphöra genom uppsägning från någondera sidan, återbetala

enligt § 4 mom. 2 erhållna bidrag, dock med rätt för staden att från

bidragsbelopp, som sålunda skulle återgå till staten, avdraga 1/30 därav

för varje helt år, som förflutit från det staden hos vederbörande statliga

myndighet anhållit att utfå bidraget. Tidpunkten för erläggande av engångsbeloppet

å 1 400 000 kronor har bestämts till den 1 juli 1952, varvid

staden även skulle tillgodoföras ränta efter 3 procent från den 1 juli 1951.

Vid samma tidpunkt skall staten tillhandahålla jämväl de i § 4 mom. 2

avsedda bidrag, till vilka staden då må vara berättigad. Enighet har slutligen

nåtts om vissa smärre jämkningar och förtydliganden av det tidigare

avtalsförslaget. I anslutning till vad sålunda förekommit har länsstyrelsen

förordat den ändrade lydelse av §§ 4 och 14, som förut återgivits. Malmö

stadsfullmäktige ha vid sammanträde den 22 februari 1952 för sin del

godkänt de föreslagna ändringarna.

Jag vill för egen del framhålla, att den bestämmelse om en engångsersättning

av 1 400 000 kronor för utnyttjandet av redan befintliga byggnader,

vilken ingick i förhandlingskommissionens avtalsförslag, var ett

resultat av en kompromiss mellan förhandlarna. Malmö stad hade ursprungligen

yrkat på att erhålla en ersättning av omkring 3,5 miljoner

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

kronor. Av vad som numera anförts av länsstyrelsen framgår vidare, att

vissa avdelningar vid sjukhuset — kvinnokliniken, thoraxkirurgiska kliniken,

röntgenavdelningen m. fl. -— uppförts och utrustats före avtalet 1948

just med sikte på att de skulle kunna utnyttjas för undervisning och forskning.

Ett byggnadsbidrag efter 25 procent till kostnaden enbart för kvinnokliniken

skulle motsvara ca hälften av vad staten enligt avtalsförslaget

har att utgiva i engångsbidrag till alla befintliga, i avtalet upptagna lokaler.

På grund av vad sålunda anförts anser jag, att ifrågavarande bestämmelse

bör godtagas. I likhet med statskontoret förutsätter jag dock, att

detta ställningstagande icke skall få prejudicerande betydelse för framtida

uppgörelser om anordnande av medicinsk undervisning vid andra

sjukhus.

Vid anmälan av avtalsförslaget i propositionen 123/1951 uttalade departementschefen

ytterligare, att det kunde ifrågasättas, om staten borde

i ett avtal, vars giltighetstid vore begränsad till 20 år, på sätt som föreslagits,

binda sig för att bidraga till kostnaderna för ny- och ombyggnadsarbeten.

Staden har numera utfäst sig att, i händelse avtalet skulle upphöra,

återbetala uppburna statsbidrag med avdrag för viss värdeminskning.

Med denna jämkning av det ursprungliga avtalsförslaget anser jag,

att förhållandet mellan staten och staden också på denna punkt erhållit

en tillfredsställande reglering.

Beträffande 6 § vill jag förorda en mindre jämkning. Denna paragraf

stadgar, att ritningar till nybyggnads- m. fl. arbeten skola upprättas i samråd

med Lunds universitets medicinska fakultet. Såsom universitetskanslern

påpekat bör samråd i stället ske med »vederbörande akademiska

myndigheter vid universitetet i Lund». Jag föreslår därjämte, att dessa

akademiska myndigheter skola vara skyldiga att därvid med sig associera

byggnadsteknisk expertis.

I fråga om innebörden av § 1 ansluter jag mig till den tolkning, som universitetskanslern

givit paragrafen. I anledning av kanslerns yttrande om

§ 7 föreslår jag, att någon fix summa för de särskilda överläkararvodena

icke utsättes i avtalet.

Avtalsförslaget i övrigt med de ändringar däri, som föreslagits av länsstyrelsen,

föranleder ingen erinran från min sida. Jag förutsätter, att

smärre jämkningar i eller tillägg till avtalsbestämmelserna framdeles skola

kunna göras utan att riksdagens samtycke skall behöva inhämtas.

För budgetåret 1952/53 böra medel anvisas till dels engångsbeloppet om

1 400 000 kronor jämte 3 procent ränta därå för tiden den 1 juli 1951—

den 30 juni 1952 eller 42 000 kronor, dels ock statens andel av kostnaderna

för tiden den 1 juli 1950—den 31 december 1952. Malmö stads

sjukhusdirektion har beräknat statens bidrag för nämnda tid till 959 330

kronor till byggnader och utrustning, 706 406 kronor till löne- och pensionskostnader

samt 2 331 831 kronor till sådana kostnader, vartill staten

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

skall lämna bidrag med 10 procent. Såsom universitetskanslern framhållit,

har efter den 30 juni 1950 från det för budgetåret 1948/49 anvisade reservationsanslaget

till Lunds universitet: Utrustning för medicinskt-klinisk

undervisning vid allmänna sjukhuset i Malmö utbetalats visst belopp.

Frågan huruvida och i vad mån detta belopp bör avräknas på det statsbidrag,

som skall utgå enligt avtalet, torde få avgöras i samband med statsbidragets

utanordnande. Någon ytterligare utbetalning från nyssnämnda

anslag torde icke böra äga rum. I enlighet härmed och då jag icke har något

att erinra mot sjukhusdirektionens beräkningar, upptager jag anslagsbehovet

till i runt tal (1 400 000 + 42 000 + 959 330 + 706 406 + 2 331 831)

5 440 000 kronor. För ändamålet synes böra uppföras ett förslagsanslag till

Bidrag till Malmö allmänna sjukhus.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

a) godkänna av mig i det föregående förordade grunder

för samarbete med Malmö stad rörande medicinsk undervisning

vid Malmö allmänna sjukhus;

b) till Bidrag till Malmö allmänna sjukhus för budgetåret

1952/53 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 5 440 000 kronor.

Bidrag till anordnande av klinisk undervisning i epidemiologi

vid epidemisjukhuset i Stockholm.

Något särskilt anslag för detta ändamål är ej uppfört å gällande riksstat.

Inledning.

Den 5 maj 1911 träffades överenskommelse mellan lärarkollegiet vid

karolinska institutet och Stockholms stads hälsovårdsnämnd angående

klinisk undervisning i epidemiologi vid epidemisjukhuset i Stockholm.

Enligt avtalet erhöll lärarkollegiet rätt att å sjukhuset anordna kurser

för samtidigt högst fyra medicine kandidater för deras undervisning i

epidemiskt sjukas behandling och vård. Undervisningen skulle meddelas

av sjukhusets överläkare, som härför ägde åtnjuta ersättning av staten

med 2 000 kronor årligen. Ersättningen höjdes sedermera av 1919 års

riksdag till 4 000 kronor för att möjliggöra samtidig undervisning av högst

atta kandidater, hr. o. in. budgetåret 1941/42 har överläkarens årsarvode

utgått med ett till 4 800 kronor förhöjt belopp. Avtalet innehöll icke någon

bestämmelse om ersättning till Stockholms stad för dess upplåtande av

epidemisjukhuset för undervisningsändamål. Kostnaden för överläkararvodet

bestrides från ett på riksstaten under åttonde huvudtiteln upptaget

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr th8.

anslag till ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk

undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater.

Genom uppsägning från stadens sida har avtalet upphört att gälla fr. o. m.

den 1 juli 1951. Såsom skäl för uppsägningen anfördes, att undervisningen

sysselsatte icke blott vederbörande överläkare utan även i viss utsträckning

underläkar- och kontorspersonal. Sjukhusdirektionen har sedan i skrivelse

den 22 december 1948 till lärarkollegiet anhållit om vidtagande av åtgärder

för att undervisningen icke skulle taga i anspråk med kommunala

medel avlönad personal. I sina anslagsäskanden för budgetåret 1950/51

upptog lärarkollegiet till följd härav medel till anställande på institutets

stat av en underläkare och en amanuens för biträde vid den kliniska undervisningen

i epidemiologi. I utlåtande häröver anförde universitetskanslern,

att vid undervisningssjukhusen icke funnes några underordnade läkare,

som vore anställda enbart för undervisning. Det låge för övrigt i sakens

natur, att den som på ett sjukhus skulle meddela klinisk undervisning

även borde deltaga i sjukvården därstädes. Därest överläkaren vid epidemisjukhuset

i Stockholm behövde amanuenshjälp vid sin undervisning, borde

någon av sjukhusets underordnade läkare vara skyldig att biträda honom

och kostnaden för denne läkares avlöning bestridas gemensamt av institutet

och staden, såsom vore förhållandet i fråga om de underordnade

läkare vid stadens sjukhus, vilka biträdde vid medicinsk undervisning.

Genom beslut den 23 november 1951 uppdrog Kungl. Maj :t åt kommissionen

för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande

in. m. att å statens vägnar upptaga förhandlingar med Stockholms stad

angående det framtida ordnandet av klinisk undervisning i epidemiologi

vid epidemisjukhuset i Stockholm.

Såsom resultat av de förhandlingar, som kommissionen fört med delegerade

från Stockholms stad, har kommissionen med skrivelse den 14 februari

1952 framlagt förslag till avtal rörande undervisning i epidemiologi vid

epidemisjukhuset i Stockholm.

Förhandlingskommissionens utredning och förslag.

Från stadens representanters sida ha vid förhandlingarna framförts krav,

att staten skulle helt bekosta lön för två underläkare och ett första kontorsbiträde

vid epidemisjukhuset. Vid sjukhuset finnas f. n. 6 fast anställda

underläkare, varjämte ett varierande antal extraläkare (under år 1951

lägst 1, högst 9) tjänstgöra därstädes. Den administrativa biträdespersonalen

utgöres av 1 kontorsskrivare, 4 första kontorsbiträden och 5 kontorsbiträden.

Sedan kommissionen tagit del av de arbetsuppgifter, som

åligga på sjukhuset anställda underläkare för undervisningens bedrivande,

har kommissionen emellertid icke ansett sig kunna förorda, att sådan

personal uppföres på karolinska institutets stat och helt bekostas av statsmedel.

Enligt kommissionens mening böra i stället samma principer till
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr li8. 49

lampas, som gälla för andra stadens sjukhus, där medicinsk undervisning

bedrives, nämligen att vissa kostnader bestridas av staten och staden gemensamt.

Kommissionen finner det skäligt, att staten lämnar staden viss ersättning,

motsvarande vederbörande personals insats för undervisningen,

av kommissionen uppskattad till kostnaderna för tre halva underläkare

och ett halvt kontorsbiträde. Bidraget bör avse löne- och pensionskostnaderna

för dessa tjänster. Befattningshavarna böra fortfarande vara anstallda

i stadens tjänst. Några pensionsförpliktelser för statens del beträffande

personalen för tid före avtalets ikraftträdande och efter dess upphörande

kan det självfallet icke bliva fråga om.

De sålunda av kommissionen framförda synpunkterna ha godtagits av

stadens delegerade.

Kommissionen och stadens delegerade ha enats om följande förslag till

avtal:

Mellan svenska staten och Stockholms stad är -— under förutsättning av

Kungl. Maj :ts och Stockholms stadsfullmäktiges godkännande — följande

avtal träffat.

I

§ 1.

Vid Epidemisjukhuset må meddelas undervisning i epidemiologi åt medicine

kandidater dock högst åtta samtidigt varje månad. Undervisningen

lämnas av den av sjukhusets överläkare, som erhåller förordnande i dylikt

avseende av den för undervisningen ansvariga myndigheten, samt i de former,

som denna myndighet må föreskriva. Som biträde vid undervisningen

äger överläkaren anlita sjukhusets underläkare.

§ 2.

För överläkarens arbete med undervisningen lämnar staten denne särskild

ersättning.

Härjämte bidrager staten med halva årliga lönekostnaden samt halva

den beräknade årliga pensionskostnaden för dels tre förste underläkare

dels ock det första kontorsbiträde (kanslibiträde), som tjänstgör å överläkarens

expedition. Lönekostnaden för underläkarna skall beräknas, som

om dessa läkare vore placerade i löneklass A 28:30 i 1947 års allmänna

tjänstereglemente för Stockholms kommunalstyrelse, och beträffande första

kontorsbiträdet i enlighet med utgående löneförmåner. Därest nu fastställda

lönegradsplaceringar för underläkare ändras, skall beräkningsgrunden

för lönekostnaden för de tre underläkarna jämkas i enlighet härmed.

§ 3.

Staden tillkommande bidrag för kalenderår skall efter rekvisition avsjukhusets

syssloman utbetalas till sjukhuset före nästföljande januari

månads utgång.

4 — Bilxang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr U8.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr lk8.

§ 4.

Detta avtal gäller från och med den 1 juli 1951 tills vidare med tre

månaders ömsesidig uppsägningsrätt.

Kommissionen framlägger härefter en beräkning av statens kostnader

enligt avtalet.

Lönen för en underläkare inkl. rörligt tillägg å 33 procent uppgår till

18 418 kronor. Halva årliga lönekostnaden för tre underläkare blir alltså

27 627 kronor. Årslönen till första kontorsbiträdet, vilket f. n. är placerat

i löneklass A 10: 11, utgör inkl. 33 procent rörligt tillägg 7 389 kronor.

Halva kostnaden blir alltså 3 694 kronor 50 öre. Pensionskostnaderna uppgivas

med nuvarande rörliga tillägg till 3 277 kronor för envar av underläkarna

och till 1 702 kronor för första kontorsbiträdet, eller tillsammans

11 533 kronor per år, varav på statens del kommer hälften eller 5 766 kronor

50 öre. Statens sammanlagda bidrag för innevarande budgetår kan således

beräknas till (27 627 + 3 694:50 + 5 766:50) i runt tal 37 000 kronor.

För budgetåret 1952/53 torde på grund av förmodad höjning av personalens

löner statens bidrag komma att bliva något högre. Kommissionen

uppskattar denna ökning till 15 procent, varför bidragsbeloppet approximativt

kan beräknas till 42 000 kronor.

För tiden den 1 juli 1951—den 30 juni 1953 erfordras alltså ett anslag

av (37 000 + 42 000) 79 000 kronor, vilket belopp bör anvisas under elfte

huvudtiteln.

Yttranden.

Statskontoret, medicinalstyrelsen, karolinska institutets lärarkollegium

samt universitetskanslern ha tillstyrkt kommissionens förslag eller lämnat

detsamma utan erinran.

Departementschefen.

Jag finner mig böra biträda det förslag till avtal rörande undervisning

i epidemiologi vid epidemisjukhuset i Stockholm, varom kommissionen och

delegerade från Stockholms stad enats. Kommissionens beräkning av medelsbehovet

för nästa budgetår föranleder icke heller någon erinran från min

sida.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna av mig i det föregående förordade grunder

rörande statens bidrag till anordnande av klinisk undervisning

i epidemiologi vid epidemisjukhuset i Stockholm;

b) till Bidrag till anordnande av klinisk undervisning i

epidemiologi vid epidemisjukhuset i Stockholm för budgetåret

1952/53 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 79 000 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

Bidrag till Göteborgs stad till driften av för undervisningsändamål

upplåtna sjukhus.

Inledning.

Anslag för ändamålet är ej upptaget i gällande riksstat.

Jämlikt gällande avtal mellan staten och Göteborgs stad angående anordnande

av en medicinsk högskola i Göteborg (se prop. 221/1948) skall

staten såsom bidrag till driften av för undervisningsändamål upplåtna

sjukhus årligen erlägga 10 procent av den del av driftkostnaderna vid resp.

sjukhus, som efter antalet vårddagar belöper på av undervisningen disponerade

vårdplatser. I driftkostnader, som läggas till grund för beräkningen

av statens bidrag, skola ingå följande utgifter: avlöningar, pensioner m. m.

till personal, som icke är uppförd på den medicinska högskolans stat,

expeditionskostnader, diverse, läkemedel, förbrukningsartiklar m. m. för

sjukvården, kosthåll, värme, elektrisk energi, lyse och vatten, tvätt och

renhållning, inventariers underhåll och komplettering, fastigheters underhåll

samt hyror. Summan av angivna utgifter fördelas på summan av

vårddagarna vid resp. sjukhus. Den sålunda erhållna kostnaden per vårddag

(dagkostnaden) lägges till grund för beräkningen av statens bidrag

under iakttagande av att den icke må överstiga medeldagkostnaden för

samma år vid undervisningssjukhusen. Till undervisningssjukhus hänföres

i detta sammanhang icke allmänna barnbördshuset i Stockholm. Undantagna

från nu ifrågavarande driftbidrag äro vissa i avtalet angivna vårdplatser.

Yrkande.

Under åberopande av vad organisationskommittén för medicinska högskolan

i Göteborg anfört i en av universitetskanslern med yttrande den 29

februari 1952 överlämnad skrivelse, hemställer kanslern, att erforderliga

medel måtte anvisas för budgetåret 1952/53. Kommittén har hemställt om

en medelsanvisning av 635 000 kronor.

Motiv.

Undervisning torde under år 1952 komma att äga rum dels vid medicinska

och kiiurgiska klinikerna I under nio månader och vid ögonkliniken

under 6 månader, dels ock under förutsättning av riksdagens bifall till

det av Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition (VIII p. 99) framlagda

förslaget om dubblering fr. o. in. den 1 september 1952 av professurerna i

medicin och kirurgi, vid medicinska och kirurgiska klinikerna II under

4 månader. De berörda klinikerna ha följande officiella platsantal, nämligen

medicinska klinikerna I och II 212 resp. 148, kiiurgiska klinikerna

I och II 191 vardera samt ögonkliniken 35. Antalet underliållsdagar vid

nämnda kliniker under angivna tider uppgår sålunda till 158 623. Dag
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

kostnaden enligt avtalet beräknas för år 1952 till 40 kronor. Statens andel

av de totala driftkostnaderna utgör i enlighet härined 10 procent av

(158 623 x 40) 6 344 920 eller sålunda 634 492 kronor.

Departementschefen.

Den kliniska undervisningen vid medicinska högskolan i Göteborg påbörjas

under innevarande år. I anslutning härtill inträder skyldighet för

staten att i enlighet med förutnämnda avtal erlägga bidrag till Göteborgs

stad till driften av för undervisningsändamål upplåtna sjukhus. Då räkenskaperna

vid stadens sjukhus föras kalenderår svis, torde statsbidragen böra

utgå per kalenderår. Såsom förut anförts, må vid beräkningen av statens

bidrag kostnaden per vårddag icke överstiga medeldagkostnaden för samma

år vid undervisningssjukhusen. Vid vissa av sistnämnda sjukhus redovisas

ekonomien per budgetår. Huruvida räkenskaperna i sådana fall kunna

läggas till grund för fastställandet av kostnaden per vårddag under ett

kalenderår, kan jag icke nu bedöma. Skulle så icke vara fallet, torde förhandlingar

få upptagas med Göteborgs stad angående den jämkning av

avtalet, som i anledning härav må finnas erforderlig.

Mot organisationskommitténs beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår

har jag intet att erinra. Under förutsättning att riksdagen bifaller

det av Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition framlagda förslaget om

dubblering fr. o. in. den 1 september 1952 av professurerna i medicin och

kirurgi, skulle sålunda medelsbehovet uppgå till i runt tal 635 000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till Göteborgs stad till driften av för undervisningsändamål

upplåtna sjukhus för budgetåret 1952/53

under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 635 000

kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda,

med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt, behagar Hans Maj:t Konungen bifalla

samt förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Sven-Göran Odéen.

IduM tr., Eaalte, SthJm 52

sm«4

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr lb8.

53

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

Utbyggande av karolinska sjukhuset ................................ 4

Departementschefen ............................................ 6

Karolinska sjukhuset: Utrustning.................................... 8

Departementschefen ..................^......................... 9

Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala ...................... 11

Departementschefen ............................................ 12

Byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund........ 12

Avtal angående leverans av värme från sjukvårdsinrättningarna i Lund till

Lunds universitet ............................................ 12

Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund m. m................................................. 16

Departementschefen .......... 19

Uppförande av centralblock vid lasarettet i Lund...................... 22

Departementschefen ............................................ 26

Anslag till Malmö allmänna sjukhus................................ 27

Inledning .................................................... 27

Förhandlingskommissionens utredning och förslag .................... 28

Yttranden .................................................... 35

1951 års proposition............................................ 38

Länsstyrelsens förhandlingar och förslag ............................ 38

Departementschefen ............................................ 44

Bidrag till anordnande av klinisk undervisning i epidemiologi vid epidemisjukhuset

i Stockholm.......................................... 47

Departementschefen ............................................ 50

Bidrag till Göteborgs stad till driften av för undervisningsändamål upplåtna

sjukhus ...................................................... 51

Departementschefen ............................................ 52

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1952:428 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående täckning av kostnaderna för fortsatt verksamhet av det svenska fältsjukhuseit i Korea a1 i texten
  2. SU 1952:217 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.is proposition angående vissa anslag till universitetssjukhusen m. m., i vad propositionen avser uppförande av ceniralbloclc s. 1 i texten
  3. Rskr. 1952:339 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1952/53 till universitetssjukhusen m. m. a1 i texten