Sök i Ratio Lex

Angående omorganisation av skolöverstyrelsen m.m

1952-03-07 · 134 sidor, varav 129 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 129 av 134 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:149, Angående omorganisation av skolöverstyrelsen m.m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

1

Nr 149.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående omorganisation

av skolöverstyrelsen m.m.; given Stockholms

slott den 7 mars 1952.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

/Ivar Persson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen framlägges bland annat förslag till omorganisation av

skolöverstyrelsen och behandlas vissa med försöksverksamheten sammanhängande

löne- och statsbidragsfrågor.

Förslaget till omorganisation av skolöverstyrelsen innebär, att överstyrelsen

— med bibehållande tills vidare i allt väsentligt av sitt nuvarande

ämbetsområde — indelas efter ärendenas sakinnehåll i fyra avdelningar och

två fristående rotlar, nämligen undervisnings-, organisations- och försöksavdelningarna

samt administrativa avdelningen ävensom folkbildnings- och

biblioteksroteln samt skolhygienroteln.

Den pedagogiska personalen föreslås förstärkt med en undervisningsrådstjänst

för praktisk yrkesutbildning och ett antal byrådirektörs- och konsulenttjänster

m. m. Antalet undervisningsrådstjänster skulle dock sammanlagt

minska något. Den högre administrativa personalen föreslås utökad

med en byråchef, två byrådirektörer och sju förste byråsekreterare,

varvid motsvarande antal byråsekreterar- och amanuensbefattningar indrages.

En utvidgning av biträdespersonalen och viss annan personal föreslås.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt Nr 11,9.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 149.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 7 mars 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng,

Ericsson, Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund,

Persson, Hjälmar Nilson, Lindell.

Efter gemensam beredning med cheferna för social-, finans-, inrikes- och

civildepartementen anför chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet

Persson, följande.

I årets statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, har Kungl.

Maj:t under punkterna 180 och 203 föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1952/53 beräkna

dels till Skolöverstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av 2 700 000

kronor;

dels till Skolöverstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av 600 000

kronor;

dels till Skolöverstyrelsen: Försöksverksamhet m. m. ett reservationsanslag

av 475 000 kronor;

dels ock till Läroboksnämnden ett förslagsanslag av 31 000 kronor.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juni 1949 tillkallade

dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne, såsom

särskilda sakkunniga för utredning rörande skolöverstyrelsens organisation

generaldirektören och chefen för skolöverstyrelsen Nils Gustav Rosén, tilllika

ordförande, nuvarande överdirektören för karolinska sjukhuset och

serafimerlasarettet Gösta William Dahlberg samt ledamoten av riksdagens

första kammare, nuvarande statsrådet Ivar Persson.

Med skrivelse den 20 juni 1951 ha de sakkunniga, som antagit benämningen

skolöverstyrelsesakkunniga, överlämnat betänkande med förslag angående

skolöverstyrelsens organisation (SOU 1951 :29).

Efter remiss ha yttranden över betänkandet inkommit från statskontoret,

statens lönenämnd, skolöverstyrelsen — som i sin tur hört statens folkskolinspektörer,

nomadskolinspektören, folkhögskolinspektören och ett

flertal organisationer — överstyrelsen för yrkesutbildning, medicinalstyrelsen,

byggnadsstyrelsen, socialstyrelsen, riksräkenskapsverket, statistiska

centralbyrån, arbetsmarknadsstyrelsen, statens organisationsnämnd, statens

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

psykologisk-pedagogiska institut, statens läroboksnämnd, 1946 års skolkommission,

1948 års statistikutredning, 1948 års konstutredning, 1949 års

filmkommitté, 1951 års skolstyrelseutredning och samarbetskommittén för

ekonomisk upplysning.

I. Skolöverstyrelsens omorganisation.

1. Inledning.

Centrala ämbetsverk för skolväsendet inrättades först i början av 1900- talet. Genom beslut av 1904 års riksdag (prop. nr 50) tillkom läroverksöverstyrelsen.

Vid 1913 års riksdag (prop. nr 204) tillskapades folkskolöverstyrelsen,

vilken genom beslut av 1918 års riksdag (prop. nr 96) utökades med

den centrala ledningen av yrkesundervisningen och därvid erhöll benämningen

skolöverstyrelsen. Vid 1919 års riksdag (prop. nr 52) sammanslogos

läroverksöverstyrelsen och skolöverstyrelsen. Det nya ämbetsverket benämndes

skolöverstyrelsen.

I sin nuvarande utformning tillkom alltså skolöverstyrelsen år 1919.

Ämbetsverket var indelat i 3 avdelningar, nämligen läroverks-, folkskoloch

yrkesskolavdelningarna. Vid 1943 års riksdag (prop. nr 232) utbröts

yrkesskolavdelningen till ett särskilt ämbetsverk, överstyrelsen för yrkesutbildning.

Skolöverstyrelsen har sedermera utbyggts med en administrativ

avdelning genom beslut av 1944 års riksdag (åttonde huvudtiteln, punkt 124)

och med en försöksavdelning genom beslut av 1951 års riksdag (prop. nr

136). Vid sidan av dessa 4 avdelningar finnas ett flertal fristående direkt

under generaldirektören sorterande arbetsenheter, såsom statistiska avdelningen,

biblioteksroteln, hälsovårdsroteln, gymnastikroteln, roteln för husligt

arbete, arkitektkontoret och kamrerarkontoret samt ett flertal inspektörer

och konsulenter.

Frågan om en omorganisation av skolöverstyrelsen har länge varit

aktuell. Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 maj 1936 tillkallades

särskilda sakkunniga för ändamålet, vilka avgåvo sitt betänkande

den 13 juni 1938 (SOU 1938 : 14). Sistnämnda sakkunniga (1936 års skolöverstyrelsesakkunniga)

funno det nödvändigt, att överstyrelsen erhölle

förbättrade möjligheter och förutsättningar att lösa sina administrativa och

pedagogiska uppgifter. I syfte bland annat att i någon mån befria undervisningsråden

från handläggningen av administrativa ärenden föreslogo de

sakkunniga inrättande av administrativa byråchefstjänster och förstärkning

av den administrativa personalen i övrigt. Härigenom och genom en

decentralisering till andra myndigheter i viss — tämligen begränsad — omfattning

av beslutanderätten i en del ärenden ville de sakkunniga vinna,

att verket erhölle ökad möjlighet att ägna sig åt pedagogiska spörsmål av

olika slag. I samma syfte föreslogo de sakkunniga en förstärkning av den

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 149.

pedagogiska expertisen inom verket genom inrättande av ämneskonsulenter.

De sakkunniga framlade en rad förslag till andra åtgärder, ägnade att

effektivisera skolöverstyrelsens verksamhet.

Ifrågavarande förslag ledde icke till någon sammanfattande omprövning

från statsmakternas sida av verkets organisation och personalbehov. Flera

av förslagen ha dock successivt genomförts efter framställning från överstyrelsen.

Vidare har verket år 1941 i samråd med besparingsberedningen

verkställt en organisationsundersökning, vars resultat föranlett en rationalisering

av verkets organisation och arbetssätt. Slutligen har överstyrelsen

framlagt förslag till åtgärder avseende att i arbetsförenklande syfte decentralisera

beslutanderätten i olika ärenden och har gjort en översyn av

sin arbetsordning i samma syfte. Vissa av de föreslagna decentraliseringsåtgärderna

ha nu genomförts.

I direktiven för 1949 års skolöverstyrelsesakkunniga anfördes bland

annat följande.

Trots de personalförstärkningar och organisatoriska förenklingar, som

under de senaste åren skett, kvarstår behovet av en allmän översyn av

överstyrelsens verksamhet och organisation. De vidtagna förändringarna ha

tillkommit i ett skede, som kännetecknas av en stark utveckling av det

statliga och kommunala skolväsendet. De upprepade löneregleringarna för

skolans personal, statsbidragen till skolbyggnader av olika slag, utbyggandet

av den skolhygieniska verksamheten, införandet av fria skolmåltider

och läroböcker, sinnesslöundervisningens överförande till verket och andra

åtgärder ha lagt nya och betydande arbetsuppgifter på överstyrelsen. Samtidigt

har inrättandet av nya statliga skolor i stor utsträckning, den fortgående

förbättringen av det kommunala skolväsendet, utökningen av antalet

pensionsreglerade lärartjänster, seminarieorganisationens starka tillväxt

och utvecklingen inom skolväsendet i stort undan för undan ställt

ökade anspråk på insatser från verkets sida inom snart sagt alla de områden,

som tidigare utgjort överstyrelsens huvudsakliga verksamhetsfält.

Kvantitativt ha de nya arbetsuppgifter, som lagts på verket, vägt så tungt,

att den personal, som tillförts verket under de senare åren, praktiskt taget

helt torde ha tagits i anspråk för dessa uppgifter. Personalökningen har sålunda

ej tillfört den pedagogiska sidan av överstyrelsens verksamhet nämnvärd

vinst. Ehuru verket gjort betydande insatser på detta område och

framlagt åtskilliga utredningar och förslag av genomgripande betydelse,

måste det konstateras, att den övervakande, stimulerande och nydanande

verksamheten försvåras av de betungande administrativa göromål, som

ankomma på verket, och att uppmärksamhet kan ägnas densamma endast

i den mån dessa göromål det medgiva.

Utredningen måste i främsta rummet ta sikte på att sätta verket i stånd

att utöva den pedagogiska rådgivning, inspektion och överledning inom

skolväsendet, som bör vara en av överstyrelsens viktigaste uppgifter under

nuvarande förhållanden och som inför en reformering av skolväsendet får

ökad betydelse. Vid genomförandet av de partiella förbättringar av överstyrelsens

organisation, som hittills vidtagits, har — synes det mig — för

ringa uppmärksamhet ägnats åt angelägenheten av att rent organisatoriskt

bereda garantier för att överstyrelsens administrativa bestyr icke undantränga

de pedagogiska. Vid en omorganisation av överstyrelsen bör över
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

vägas, om icke säkerhet härför skulle kunna vinnas genom att de pedagogiska

arbetsuppgifterna sammanföras till en eller flera särskilda avdelningar

av verket med uppgift att ägna sig endast åt frågor av sådan art.

Verket är nu — frånsett special avdelningar — indelat i tre avdelningar,

en administrativ samt en läroverks- och en folkskolavdelning, samtliga

med en avdelningschef i spetsen. Redan den hittillsvarande utvecklingen

har givit vid handen, att denna indelning icke längre är ändamålsenlig.

Inom folkskolan ha inrättats utbildningslinjer, som avslutas med realexamen.

Folkskolan har även i andra hänseenden börjat skjuta upp i läroverksstadiet.

Denna utveckling kommer att fortgå. Även på andra områden

pågår en utveckling, som är på väg att utsudda gränserna mellan läroverks-

och folkskolavdelningarna. Vid utredningen rörande överstyrelsens

organisation bör därför övervägas i vad mån det kan vara behövligt och

lämpligt att i fortsättningen inom verket bibehålla för särskilda skolstadier

avsedda avdelningar och i vad mån det kan vara möjligt att till enhetlig

handläggning för flertalet skolstadier och skolformer sammanföra vissa grupper

av ärenden. Det kan även ifrågasättas, om icke en organisation, innefattande

ett flertal mindre, självständigt arbetande avdelningar skulle vara

att föredraga framför den nuvarande indelningen i tunga enheter.

Vid utredningen bör uppmärksammas vikten av en god rekrytering till

verkets olika befattningar. Personalens anställningsvillkor bör från denna

utgångspunkt övervägas.

I betänkandet lämnas i kap. 2 och bilaga 2 vissa uppgifter om utvecklingen

sedan år 1920 inom det allmänna skol- och folkbildningsväsendet.

Därav framgår bland annat, att inom folkskolan antalet lärjungar och

läraravdelningar förete följande ändringar.

Läsår

1920/21 ........

1930/31 ........

1940/41 ........

1944/45 ........

1949/50 ........

1956/57 beräknat

1960/61 beräknat

Antal

lärjungar

lärar-

avdelningar

707 520

25 288

671 606

28 079

528 296

26 002

523 380

25 987

615 470

28 931

792 000

35 131

758 000

33 712

Inom realskolor, samrealskolor, de högre allmänna läroverkens realskolestadium

och kommunala mellanskolor (även inbyggda praktiska linjer)

voro motsvarande tal följande.

Antal

Läsi''ir lärjungar .läIr“r''

avdelningar

1920/21 ................................... 28 359 1 113

1930/31 ................................... 32 411 1 376

1940/41 ................................... 47 506 1 807

1944/45 ................................... 541411) 2 001

1949/50 ................................... 716751) 2 493

'') Inberäknat 182 resp. 228 lärjungar på fliekskolelinje vid statens normalskola.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungi. Maj:ts proposition nr 149.

Nativitetsökningen har ännu icke i full utsträckning inverkat på lärjungeantalet

vid de högre skolorna. En fortsatt ökning torde därför vara

att förutse.

Motsvarande tal beträffande statliga och kommunala gymnasier samt

kommunala flickskolor och privatläroverk voro följande.

Läsår

Statliga och kommunala

gymnasier

Antal

Kommunala flickskolor

Antal

Privatläroverk

Antal

lärjungar

klassa vd.

lärjungar

klassavd.

lärjungar

klassavd.

1920/21 .....

6 247

364

_

_

34 301

—

1930/31 .....

7319

435

578

27

28 509

1242

1940/41 .....

13 569

649

12 273

482

10155

470

1944/45 .....

13 877

658

13 887

535

9 493

401

1949/50 .....

15 806

749

17190

614

9 744

414

Antalet avlagda examina (även av privatister) framgår av följande uppställning:
-

År

Realexamen

Praktisk

realexamen

Studentexamen

1921.......

2 565

_

1967

1931.......

4 038

—

2 293

1941.......

7 252

936

3 815

1945 .......

7 833

1162

4158

1949 .......

9 022

1306

4 224

Antalet elever och klassavdelningar vid folk- och småskoleseminarier var

följande.

Läsår

Folkskoleseminarier

Småskoleseminarier

Elever

Klassavd.

Elever

Klassavd.

1920/21 ......

2 544

99

1363

_

1930/31 ......

1601

77

665

—

1940/41 .....

931

40

233

11

1944/45 ......

831

35

882

35

1949/50 ......

4 475

147

1794

65

Vid folkhögskolor var antalet elever följande.

Läsår . . . 1920/21 1930/31 1940/41 1944/45 1949/50

Elever ... 2 944 4 620 5 632 6 636 8 255

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 149. 7

Det allmännas kostnader i miljoner kronor för skolväsendet inberäknat

folkhögskolor voro i avrundade och delvis uppskattade tal följande.

Budgetår . .

1920

1929/30

1939/40

1944/45

1949/50

Staten ....

88

114

194

249

424

Kommunen

104

90

114

169

346

Summa

192

204

308

418

770

Beträffande den allmänna folkbildningen har antalet studiecirklar stigit

på följande sätt (avrundade tal).

Budgetår ............ 1940/41 1944/45 1948/49

Antal ............... 12 000 18 000 29 000

Antalet föreläsningar vid statsunderstödda föreläsningsanstalter utom i

Stockholms stad var följande.

Budgetår ............ 1935/36 1945/46 1949/50

Föreläsningar ........ 8 745 7 047 10 090

Statens kostnader för folkbildningsväsendet utom folkhögskolor utgjorde

i avrundade tal.

Budgetår . . 1920 1929/30 1939/40 1944/45 1949/50

Miljoner kr. 0,75 l,s 2,4 2,9 8,7

I kap. 3 av betänkandet redogöres för utvecklingen inom skolöverstyrelsen.

Därav framgår bland annat, att antalet inkomna diarieförda ärenden i

avrundade tal var: år 1920 8 800, år 1944 21 500 och år 1949 30 500. Under

tiden 1920—49 mer än fördubblades personalen. Ökningen har dock endast

i ringa grad avsett kvalificerad administrativ personal. Kostnaderna för skolöverstyrelsen

i förhållande till det allmännas (statens och kommunernas)

kostnader för skolväsendet utgöra nu cirka 0,3 procent.

I kap. 4 av betänkandet lämnas en detaljerad redogörelse för skolöverstyrelsens

nuvarande ämbetsområde, arbetsuppgifter och indelning i arbetsenheter

samt om personalens fördelning på olika arbetsenheter. Indelningen

i arbetsenheter belyses genom en tablå, som i propositionen intagits på

s. 32.

I övrigt hänvisas beträffande kap. 2—4 till betänkandet. 2

2. Omorganisationens huvuddrag.

Skolöverstyrelsesakkunnigas förslag innebär i stora drag följande.

Ärenden och arbetsuppgifter av samma sakinnehåll hänföras i princip

till samma arbetsenhet oavsett skolform. Inom arbetsenheten sker dock

i viss utsträckning en uppdelning med hänsyn till skolform. Denna fördelningsgrund

leder enligt de sakkunnigas förslag fram till en uppdelning

av verket i 6 avdelningar och 5 fristående rotlar, inberäknat folkbiblioteks
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

roteln. Avdelningarna indelas i sin tur i sammanlagt 17 rotlar. Hittills fristående

mindre arbetsenheter ävensom inspektörer och konsulenter inordnas

under avdelning eller rotel. Organisationsförslaget framgår av en tablå,

som intagits på s. 33 i propositionen.

De sakkunniga föreslå betydande personalökningar. Verksledningen förstärkes

med en överdirektör. De pedagogiska ledamöterna (undervisningsråden)

ökas från 17 till 18 eller med 1 ledamot. Inom försöksavdelningen

tillskapas dels en V2 byrådirektörstjänst för praktisk yrkesutbildning med

tjänstgöring i övrigt inom överstyrelsen för yrkesutbildning dels 1 byrådirektörstjänst

avsedd för avdelningens kansli och dess konsulent-, fortbildnings-

och publiceringsverksamhet. De pedagogiska tjänsterna i övrigt

(inspektörer, konsulenter m. m.) utökas från 9 heltids- och 10 deltidstjänster

till 26 heltids- och 8 deltidstjänster bortsett från en tjänst som

folkhögskolinspektör m. m. och en tjänst som extra föredragande i byggnadsfrågor.

Den högre administrativa personalen förstärkes jämfört med nu med

2 byrådirektörer och 12 förste byråsekreterare, varav 5 i 29 och 7 i 27 lönegraden.

Biträdespersonalen skulle överta en del arbetsuppgifter, som nu

ankomma på byråsekreterare och amanuenser. Med anledning härav och

för att få en bättre befordringsgång inrättas ytterligare 5 kansliskrivareoch

5 kontoristtjänster. Även annan personal förstärkes och högre löneställning

föreslås för vissa tjänster.

Jämfört med förhållandena budgetåret 1950/51 innebär skolöverstyrelsesakkunnigas

förslag, att överstyrelsen utökas med 60 3A tjänster och att

avlöningsanslaget ökas med 1 086 000 kronor. Därvid ha deltidstjänsterna

omräknats till motsvarande (mindre) antal heltidstjänster. I denna ökning

ingår försöksavdelningen, som redan beslutats av 1951 års riksdag.

I yttrandena har de sakkunnigas förslag om den allmänna uppläggningen

av skolöverstyrelsens blivande organisation i allmänhet tillstyrkts

eller lämnats utan erinran. Framställda invändningar avse i regel begränsade

delar av förslaget. Erinringar av principiell natur ha endast framförts

av statskontoret och folkskolinspektören H. Haage. Den senare har förordat

en annan indelning av verket i arbetsenheter.

Statskontoret har uttalat, att redan nödvändigheten att i nuvarande

läge iakttaga sträng återhållsamhet vid prövningen av önskemål om utbyggnad

av statsförvaltningen gjorde det uteslutet att lägga de sakkunnigas

förslag i dess föreliggande skick till grund för en omorganisation. Ur organisatorisk

synpunkt avveke även förslaget avsevärt från de principer, som

finge anses vedertagna vid uppbyggandet av centrala förvaltningsorgan.

Helst borde frågan i sin helhet göras till föremål för en ny utredning. Statskontoret

har i detta hänseende i huvudsak anfört följande.

I utlåtande över 1936 års skolöverstyrelsesakkunnigas förslag anförde

statskontoret, att det framför allt krävdes en sådan omläggning av överstyrelsens

organisation, att denna bleve mera ägnad att motsvara de krav,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 1^9.

som styrelsens tyngande administrativa uppgifter ställde. Först om så

skedde syntes kunna vinnas önskemålet, att överstyrelsens pedagogiskt

ledande krafter i högre grad kunde frigöras för att mera odelat ägna sig

åt den pedagogiska ledningen och omvårdnaden av den svenska skolan.

Ett fullföljande av denna tanke syntes förutsätta ett väsentligt djupare ingrepp

i överstyrelsens organisation än förslaget om inrättandet av två

administrativa byråer innebure. Statskontoret uttalade sig för en uppdelning

av överstyrelsens arbete efter dess båda huvuduppgifter, nämligen den

pedagogiska och den förvaltningsmässiga, samt ansåg, att de administrativa

byråerna borde vara väsentligt flera än enligt sakkunnigförslaget.

Sedan nämnda sakkunniga avgå vo sitt betänkande 1938, har arbetsbelastningen

inom överstyrelsen ökat avsevärt, och detta i synnerhet under

de senaste fem åren. Huvuddelen av denna ökning måste enligt statskontorets

uppfattning ligga på den administrativa sidan, då de pedagogiska

arbetsuppgifternas omfattning näppeligen torde på samma sätt som de

administrativa återspeglas i antalet diarieförda ärenden.

Den växande arbetsbördan har föranlett betydande personalförstärkningar,

särskilt under senare år. Bortsett från att skolöverstyrelsen i enlighet

med förslag, vilka framlagts som resultat av en särskild organisationsundersökning,

förordade inrättandet fr. o. m. den 1 juli 1944 av en administrativ

by rå chef stjänst, har överstyrelsen städse velat tillgodose det ökade

behovet av befattningar i rotelehefs ställning genom anställandet av flera

undervisningsråd. I sina anslagsäskanden för budgetåret 1947/48 hemställde

överstyrelsen sålunda om inrättandet av icke mindre än fyra nya

undervisningsrådst jänster och åberopade i främsta rummet till stöd härför

det påtagliga behovet av att skapa en central ledning, som icke alltför

mycket tyngdes av rena förvaltningsbestyr. I statskontorets utlåtanden

över överstyrelsens petita har däremot åtskilliga gånger uppmärksamheten

fästs på angelägenheten av en personalförstärkning på kanslisidan. I uttalande

över nyssnämnda petita föreslog statskontoret en översyn av överstyrelsens

organisation samt uttalade, att, om situationen befunnes erfordra

omedelbara åtgärder, starkare skäl talade för inrättandet av nya administrativa

byråchefstjänster än av ytterligare undervisningsrådsbefattningar.

Förslagsvis kunde i sådant fall administrativa avdelningen förstärkas med

två extra ordinarie byråchefstjänster, avsedda att bereda arbetslättnad

för läroverks- och folkskolavdelningen. Departementschefen (prop. 205/

1947, s. 21) sade sig dela statskontorets uppfattning om behovet av en

översyn samt förordade allenast två nya undervisningsrådsbefattningar

men därutöver en ny administrativ byråchefstjänst. Riksdagen fattade beslut

i enlighet härmed. Sistnämnda tjiinst har sålunda tillkommit icke efter

hemställan av vederbörande myndighet utan på framställning av remissinstans.

Som redan nämnts, ansåg statskontoret 1936 års sakkunnigas förslag

om inrättande av två byråchefstjänster icke tillfyllest, utan ämbetsverket

höll före, att antalet administrativa byråer borde vara väsentligt större.

Totala antalet tjänster inom överstyrelsen var 1938 ungefär 90 och uppgår

numera till omkring 180. Överstyrelsen har icke hemställt om inrättandet

av'' ytterligare byråchefstjänster utöver de två befintliga, oaktat arbetsbelastningen

ökat så avsevärt under de senaste fem åren. Icke heller har

inrättandet av för administrativa befattningshavare avsedda byrådirektörst

j ä nster i fråga sa tts.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

Statskontoret intar i princip alltjämt samma ståndpunkt som 1938 i

fråga om bästa sättet för lösande av överstyrelsens organisationsfråga. Sett

mot bakgrunden härav och mot vad i övrigt ovan anförts, torde det vara

förståeligt, att statskontoret haft förhoppningar om att den av ämbetsverket

förordade översynen skulle leda till förslag från vederbörande sakkunnigas

sida, vilka åtminstone delvis följde den av statskontoret anvisade

vägen ur rådande svårigheter. Det må utsägas, att dessa förhoppningar icke

infriats.

Enligt direktiven för skolöverstyrelsesakkunniga skulle vid utredningen

eftersträvas, att nuvarande kostnadsram för överstyrelsen om möjligt icke

överskredes; därvid bortsåg departementschefen från kostnaderna för

en eventuell kameral avdelning. Någon dylik avdelning ha de sakkunniga

icke förordat. Icke förty hade föreslagits inrättandet av 60 nya tjänster,

medförande en kostnadsökning för avlöning, som närmar sig en miljon

kronor. Denna kostnadsökning hänför sig övervägande till förstärkning av

den pedagogiska personalen. De sakkunniga ha icke föreslagit någon ny

administrativ byråchefstjänst. Kostnadsuppräkningen belöper endast till

förhållandevis obetydlig del på inrättandet av befattningar avsedda för

kvalificerade administrativt utbildade tjänstemän.

Redan nödvändigheten att i nuvarande läge iakttaga sträng återhållsamhet

vid prövningen av önskemål om utbyggnad av statsförvaltningen gör

det enligt statskontorets mening uteslutet att lägga de sakkunnigas förslag

i dess föreliggande skick till grund för en omorganisation. Av det anförda

torde framgå, att statskontoret förmenar, att en avsevärd ökad effektivitet

utan större fördyringar kan ernås vid följande av de riktlinjer, som statskontoret

skisserade redan 1938. Sedan dess vunna erfarenheter ha bestyrkt

ämbetsverket i dess då intagna ståndpunkt. Föreliggande förslag har i alltför

ringa utsträckning beaktat angivna rekommendationer.

Ur organisatorisk synpunkt avviker även det nu föreliggande förslaget

avsevärt från de principer, som få anses vedertagna vid uppbyggandet av

centrala förvaltningsorgan. På samma gång som den rent administrativa

sakkunskapen är förhållandevis styvmoderligt behandlad, bibehålies den

för överstyrelsen karakteristiska anordningen med ett betydande antal

pedagoger i byråchefsgraden. Samtidigt som genom en dylik stor kader av

befattningshavare i ledande ställning kostnaderna öka avsevärt, måste effektiviteten

bliva lidande genom splittringen av ledningen på så många händer.

Ämbetsverket skulle sålunda helst se, att frågan i sin helhet gjordes till

föremål för en ny utredning, därvid den självklara utgångspunkten borde

vara att uppbygga överstyrelsens organisation efter sedvanliga regler.

Därest emellertid de anförda betänkligheterna mot de principiella utgångspunkterna

för förslaget icke skulle anses böra förhindra att detta i viss

mån lägges till grund för en omorganisation, torde i varje fall motiv saknas

att acceptera kostnadsökningar av den storleksordning varom här är fråga.

Även om de senaste åren tillfört överstyrelsen nya betydande arbetsuppgifter,

till vilka statskontoret främst hänför den pågående försöksverksamheten,

ha dock i samband därmed icke oväsentliga personalförstärkningar

medgivits. I den mån nu en ytterligare mindre anslagsökning befinnes möjlig,

synes denna med statskontorets allmänna utgångspunkter närmast

böra reserveras för en förstärkning av den administrativa personalen, varigenom

åtminstone delvis det redan 1936 föreliggande huvudönskemålet bör

kunna tillgodoses och sålunda de pedagogiska fackmännen i möjligaste mån

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

befrias från tyngande förvaltningsbestyr för att ostört kunna ägna sig åt

sina särskilt i nuvarande nydaningsskede så angelägna fackliga arbetsuppgifter.

Statskontoret har i enlighet med nu anförda grunder framlagt förslag till

ändrad organisation av skolöverstyrelsen och till viss personalförstärkning.

Förslaget innebär, att överstyrelsen skulle uppdelas på 4 avdelningar, omfattande

14 rotlar, och 3 fristående byråer. Överdirektörstjänsten avstyrkes.

Antalet pedagogiska ledamöter skulle minskas från 17 till 12 eller med 5.

1 stället skulle inrättas 1 byrådirektörstjänst på byggnads- och planeringsbyrån

och 4 ämneskonsulentbefattningar. Vidare tillstyrkes 1 skolpsykolog

och V-2 byrådirektör för yrkesutbildning på försöksavdelningen. En konsulenttjänst

för allmän folkbildning skulle ombildas till en tjänst i lönegrad

31 som folkhögskolinspektör tillika konsulent för allmän folkbildning. I

övrigt avstyrkes all förstärkning av den pedagogiska personalen. Däremot

skulle den högre administrativa personalen utökas med 1 avdelningschef

för den tilltänkta organisations- och personalavdelningen, vilken enligt de

sakkunniga skulle förestås av en pedagog, 1 byråchef på administrativa avdelningen,

2 byrådirektörer och 6 förste byråsekreterare, varav 4 i 29 och

2 i 27 lönegraden. I övrigt föreslås endast obetydliga ändringar i nuvarande

personalorganisation.

Departementschefen. Skolöverstyrelsen är den centrala tillsynsmyndigheten

för det allmänna skol- och folkbildningsväsendet. Innevarande läsår

uppgår antalet lärjungar i folkskolor och dylikt till omkring 690 000 och i

övriga skolor, väsentligen högre skolor, till omkring 160 000. Antalet lärare

i läro- och övningsämnen, inberäknat lärare med mindre än full tjänstgöring,

utgjorde läsåret 1950/51 omkring 35 000 vid folkskolor och dylikt

och omkring 11 000 vid övriga skolor. Fortsättningsskolorna ha härvid ej

medräknats.

Under de båda senaste decennierna har det allmänna skolväsendet utvecklats

snabbt. Folkskolan har successivt utökats från sex till sju obligatoriska

skolår, och skoldistrikt med åtta obligatoriska skolår bli allt vanligare.

På många håll har även ett nionde skolår börjat införas. Heltidsläsning

har numera blivit regel och andra skolformsförbättringar (A- eller

Bl-form) genomföras i allt större utsträckning. På landsbygden blir detta

möjligt genom centraliseringsåtgärder och skolskjutsar. Antalet hjälp- och

specialklasser ha starkt ökat och folkskolan har på sina håll utbyggts med

klasser eller linjer, vari meddelas undervisning av liknande karaktär som i

realskolan. Undervisning i engelska inom folkskolan får allt större utbredning.

Till följd av nativitetsökningen bär antalet lärjungar inom folkskolan

stigit betydligt under de sista sex åren. Ökningen beräknas fortgå till och

med liisåret 1956/57, varefter en viss minskning torde inträda. Lärjungetillströmningen

till de högre skolorna har successivt ökat och även här har

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 149.

den varit särskilt markerad under de senaste åren. Då den inträdda nativitetsökningen

ännu ej i full utsträckning gjort sig gällande beträffande de

årsklasser, som nu rekrytera de högre skolorna, torde ökningen fortsätta

ytterligare ett antal år.

Frågan om det allmänna skolväsendets organisation har kommit i ett

nytt läge genom 1950 års riksdags principbeslut om enhetsskolan, vilken

är avsedd att omfatta både den nuvarande folkskolan och det nuvarande

realskolestadiet. Andra skolformer torde mer än nu samordnas inbördes

och med den blivande enhetsskolan. Planläggningen av skolväsendets lokala

organisation har härigenom fått ökad betydelse. Inom enhetsskolan skall

den förberedande yrkesutbildningen beredas en ställning likvärdig med

undervisningen i teoretiska ämnen. Då yrkesutbildning hittills intagit en

blygsam plats inom det allmänna skolväsendet, erfordras en avsevärd utvidgning

av denna verksamhet.

Jämsides med denna utvidgning och omläggning av skolans yttre och

inre organisation pågår ett omfattande arbete i syfte att förbättra undervisningen

i olika ämnen. Nya metoder, studieplaner, läroböcker och annan

undervisningsmaterial prövas. Vidare har skolväsendet i allt större omfattning

fått taga befattning med skolhygieniska och skolsociala frågor.

Den snabba utvecklingen inom skolan ställer betydligt ökade krav på

skolmyndigheterna. En förutsättning för att arbetet skall kunna utföras

effektivt är, att skolöverstyrelsen i sin egenskap av central tillsynsmyndighet

samordnar de lokala skolmyndigheternas arbete genom initiativ, råd

och anvisningar. På ett område, nämligen den försöksverksamhet, som skall

ligga till grund för genomförandet av enhetsskolan, har överstyrelsen genom

beslut av 1951 års riksdag erhållit en förstärkning. En särskild försöksavdelning

har inrättats och i det följande ämnar jag föreslå viss utbyggnad

av dess personalorganisation. I övrigt har överstyrelsen alltjämt i stora

drag samma organisation som vid sin tillkomst år 1919. Verket är indelat

i 2 stora arbetsenheter, läroverks- och f o 1 k s k o 1 avd e In in ga r n a. Genom beslut

av 1944 års riksdag tillkom en administrativ avdelning, som i fråga om

personal är mindre än de båda pedagogiska avdelningarna. Dessa handlägga

emellertid icke enbart pedagogiska frågor. Skolorganisatoriska och andra

huvudsakligen administrativt betonade ärenden utgöra en väsentlig del av

avdelningarnas arbete. Med åren har detta arbete alltmer ökat i omfattning,

och överstyrelsen har trots personalförstärkningar haft svårigheter att

med önskvärd snabbhet handlägga alla dylika ärenden, vilket avspeglar

sig i en starkt ökad arbetsbalans.

Skolöverstyrelsesakkunniga ha i sitt betänkande med förslag till skolöverstyrelsens

organisation förordat olika åtgärder för att effektivisera

överstyrelsens verksamhet. I remissyttrandena ha huvuddragen av förslaget

i allmänhet tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Statskontoret har

dock framställt ett flertal erinringar och ifrågasatt, om icke en ny utred
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

ning borde verkställas. I varje fall borde den föreslagna organisationen beskäras.

I detta hänseende har statskontoret framlagt preciserade förslag.

För egen del vill jag framhålla, att skolöverstyrelsen med sin nuvarande

organisation icke blott har svårigheter att tillräckligt snabbt handlägga

löpande skolorganisatoriska och andra administrativt betonade uppgifter

utan även och framför allt icke kan göra de positiva pedagogiska insatser,

som ankomma på den centrala tillsynsmyndigheten för vårt skolväsen.

Dessa svagheter i överstyrelsens organisation äro särskilt betänkliga under

den omdaning av skolväsendet, som nu pågår. Skolöverstyrelsens organisation

bör därför förstärkas utan ytterligare uppskov. Skolöverstyrelsesakkunnigas

förslag bör med vissa modifikationer kunna läggas till grund för

en sådan omorganisation. De sakkunnigas förslag innebär, att de nuvarande

läroverks- och folkskolavdelningarna inom överstyrelsen skulle ersättas av

ett jämförelsevis stort antal arbetsenheter, mellan vilka ärendena skulle

fördelas efter deras sakliga innehåll. Då gränserna mellan folkskolan och

högre skolor alltmer utsuddas, får tiden nu anses vara inne för en sådan

omläggning, vilken i princip godtagits av samtliga remissinstanser. I likhet

med statskontoret anser jag dock, att antalet arbetsenheter bör kunna begränsas.

Jag återkommer till denna fråga i det följande.

Vidare ha de sakkunniga föreslagit en avsevärd förstärkning av såväl

den pedagogiska som administrativa personalen inom överstyrelsen. Statskontoret

har däremot förordat, att förstärkningen begränsas nästan uteslutande

till den högre administrativa personalen. Härigenom skulle enligt

ämbetsverkets mening den pedagogiska personalen få större möjligheter än

nu att ägna sig åt sina rent pedagogiska arbetsuppgifter.

I likhet med statskontoret anser jag det nödvändigt att i nuvarande läge

i görligaste mån begränsa den föreslagna personalförstärkningen. Härför

talar bland annat, att frågan om mellaninstanser inom skolväsendet ännu

icke lösts. Man torde nämligen, såsom de sakkunniga även framhållit, få

räkna med att vissa av de arbetsuppgifter, som nu åvila skolöverstyrelsen,

kunna överföras till mellaninstanserna. Under alla omständigheter erfordras

emellertid en effektiv central tillsynsmyndighet inom skolväsendet särskilt

med uppgift att genom positiva insatser främja undervisningen och samordna

de lokala skolmyndigheternas arbete. Jag anser mig därför icke

kunna begränsa personalförstärkningama till huvudsakligen den administrativa

personalen utan kommer även att förorda, att den pedagogiska

personalen i viss mån utökas. Dessa frågor behandlas närmare i det

följande.

3. Skolöverstyrelsens ämbetsområde.

I kap. 5 av betänkandet, s. 49—75, behandla de sakkunniga frågan om

skolöverstyrelsens ämbetsområde. De sakkunniga ha icke ansett sig böra

ingå på frågan om gränsdragningen mellan de ämbetsområden, som ankomma

på skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning. T stort

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 149.

sett får emellertid, framhålla de sakkunniga, skolöverstyrelsens ämbetsområde

anses väl avvägt. I olika sammanhang ha dock vissa jämkningar

ifrågasatts. Dessa och vissa andra frågor om ämbetsområdet ha upptagits

till särskild behandling.

De sakkunnigas förslag innebär, att skolöverstyrelsens ämbetsområde

skulle utvidgas att även avse granskning av läroböcker, den centrala tillsynen

av daghem och förskolor samt viss kameral verksamhet, som nu ankommer

på statskontoret. Däremot skulle folkbiblioteksväsendet utbrytas

från skolöverstyrelsen och stå under tillsyn av ett nytillskapat ämbetsverk,

statens biblioteksbyrå.

Tidigare framkomna förslag att överflytta skolöverstyrelsens statistiska

avdelning till statistiska centralbyrån avstyrkas av de sakkunniga. I yttrandena

har de sakkunnigas ståndpunktstagande i detta hänseende i princip

tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Då jag anser det vara ofrånkomligt,

att överstyrelsen har tillgång till en statistisk arbetsenhet, anser jag

mig icke böra här ytterligare behandla denna fråga.

Beträffande de föreslagna ändringarna i överstyrelsens ämbetsområde

må anföras följande.

Granskning av läroböcker. Sedan år 1938 gäller, att i regel

endast sådana läroböcker må antagas, som granskats av en särskild av

Kungl. Maj:t tillsatt nämnd, statens läroboksnämnd, som har att upprätta

en förteckning över läroböcker, som godkänts av nämnden, läroboksförteckningen.

Nu gällande kungörelse är av den 30 juni 1948 (nr 613, ändrad

1950:542) och grundar sig på ett av särskilda sakkunniga den 17 juni 1947

avgivet betänkande (SOU 1947:51), som med vissa jämkningar underställts

1948 års riksdag (prop. nr 97, riksdagens skrivelse nr 138).

De sakkunniga ha bland annat anfört följande.

Att läroboksgranskningen förlagts till en särskild fristående nämnd i stället

för att anknytas till skolöverstyrelsen motiverades ursprungligen med att

lekmannaintresset borde få göra sig gällande vid denna granskning. Skolöverstyrelsen

hade då icke lekmannarepresentanter. Sedan överstyrelsen

kommit att inrymma även sådana representanter, har det ursprungliga

skälet för att handlägga dessa frågor fristående från överstyrelsens arbete i

övrigt starkt försvagats.

Under hela den tid, varunder frågan om läroboksgranskning övervägts,

har det befunnits nödvändigt att på något sätt anknyta granskningen,

ehuru förlagd till ett fristående organ, till skolöverstyrelsens verksamhet.

Nu gällande bestämmelser innebära, att i nämnden skola ingå två av överstyrelsen

utsedda ledamöter och att ledamot av nämnden, som har från dess

beslut avvikande mening, skall äga påkalla, att yttrande inhämtas av överstyrelsen

med rätt för överstyrelsen att hänskjuta ärendet till Kungl. Maj:t

för prövning och avgörande. Ehuru läroboksärendena äro betydelsefulla,

kan det dock knappast göras gällande, att dessa i och för sig kräva behandling

i mer än en instans, medan andra minst lika betydelsefulla pedagogiska

frågor handläggas självständigt inom skolöverstyrelsen.

Vid frågans behandling har ofta framhållits, att läroboksärendena borde

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

utgöra ett mycket viktigt inslag i den verksamhet, som ankommer på det

ämbetsverk, vilket svarar för den centrala ledningen av skolväsendet.

Undervisningen vid skolorna regleras av undervisningsplaner, fastställda

av Kungl. Maj:t, vilka i regel kompletteras med metodiska anvisningar, utfärdade

av skolöverstyrelsen. I själva verket torde dessa planer och anvisningar

ha relativt mindre betydelse ifråga om undervisningens reella innehåll

än de läroböcker, vilka utformas på grundval av planerna och anvisningarna.

Därest man önskar, att undervisningen i ett ämne skall 1''å ett

visst innehåll och en viss syftning, måste frågorna om undervisningsplaner,

metodiska anvisningar och läroböcker behandlas i sitt sammanhang med

varandra. Den fortgående moderniseringen av undervisningen framträder

icke minst i form av en successiv revidering av läroböckerna. Det är av

stor vikt, att skolöverstyrelsen får ett självständigt ansvar för undervisning

smeto dikens vidareutveckling, vilket vad läroböckerna beträffar icke

kan bli fallet med nuvarande organisation.

Vid en omorganisation av överstyrelsen är det av väsentlig vikt, att dess

organisation utformas så, att läroboksärendena kunna effektivt handläggas

av överstyrelsen. Uppdelas överstyrelsen, såsom de sakkunniga föreslå, på

ett större antal arbetsenheter med hänsyn till ärendenas sakliga innehåll,

öppnas möjligheter att anknyta läroboksärendena till en av dessa utan att

belastningen på denna kan befaras bli för stor. Härvid kunna två alternativ

övervägas. Enligt det ena inrättas en särskild nämnd med representanter

för det allmänna intresset och med chefen för arbetsenheten som ordförande.

Enligt det andra behandlas läroboksärendena som vanliga verksärenden.

dock att i avgörandet skall deltaga visst antal representanter för

det allmänna intresset.

Med hänsyn till läroboksärendenas betydelse ur allmän synpunkt är det

av vikt, att lekmannaintresset kan starkt hävda sig vid ärendenas prövning

och avgörande, varför ett endast konsultativt inflytande icke torde

vara tillräckligt. Från denna synpunkt avvika de båda alternativen föga

från varandra. I båda fallen kan lekmannaintresset komma väl till sin rätt

genom att lekmannarepresentantema deltaga i besluten. Mot det förra

alternativet talar, att särskilda nämnder knutna till ämbetsverk i allmänhet

anses böra undvikas. Ur arbetssynpunkt torde det senare alternativet

vara att föredraga, då arbetet kan helt samordnas med skolöverstyrelsens

verksamhet i övrigt. För det senare alternativet talar emellertid framför

allt, att överstyrelsens lekmannarepresentanter genom att även deltaga i

andra verket berörande pedagogiska frågor få större möjligheter att bedöma

läroböcker. I dessa ärenden böra överstyrelsens lekmannarepresentanter

deltaga och äga rösträtt vid fattande av beslut.

I yttrandena har de sakkunnigas förslag om överflyttning av läroboksgranskningen

till skolöverstyrelsen i allmänhet tillstyrkts. Förslaget har

dock av olika skäl avstyrkts av statskontoret, statens läroboksnämnd och

Sveriges småskollärarinneförbund. Statskontoret har bland annat framhållit,

att överstyrelsens lekmannarepresentanter vore avsedda för andra

uppgifter än en kontinuerlig och tidskrävande granskning av skolböcker

samt att med hänsyn till omfattningen av överstyrelsens nuvarande åligganden

det så långt möjligt borde undvikas att tillföra överstyrelsen ytterligare

arbetsuppgifter, vilka åvilade andra statliga organ.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr lJt9.

1946 års skolkommission har uttalat, att som första etapp i den i princip

beslutade utbyggnaden av psykologisk-pedagogiska institutet till detta

borde överföras granskningen av läroböcker från läroboksnämnden och

granskningen av studieplaner från skolkommissionens kursplanedelegation.

På grund härav avstyrkte kommissionen de sakkunnigas förslag beträffande

läroboksgranskningens överförande till skolöverstyrelsen. Den borde tillsvidare

kvarligga hos läroboksnämnden. Läroverkslärarnas riksförbund, som

funnit mycket starka skäl tala för kommissionens förslag, funne sig på

grund därav icke kunna ansluta sig till de sakkunnigas förslag i förevarande

hänseende.

Daghem. Förskolor. Betänkande om daghem och förskolor har

nu framlagts av 1946 års kommitté för den halvöppna barnavården (SOU

1951:15). Beträffande den centrala tillsynen har kommittén framlagt alternativa

förslag, nämligen att denna antingen bibehålies hos socialstyrelsen

♦eller överflyttas till skolöverstyrelsen. Enligt det senare alternativet skulle

det lokala ansvaret överflyttas från barnavårdsnämnderna till fokskolestyrelserna

(skolråden). Personalen inom det centrala tillsynsorganet skulle

förstärkas särskilt med hänsyn till en avsedd utbyggnad av verksamheten.

De sakkunniga anföra:

I likhet med skolkommissionen och skolöverstyrelsen anse skolöverstyrelsesakkunniga

starka skäl tala för att förskoleseminarier och förskolor anknytas

till skolväsendet, såsom även skett på flera håll i utlandet. Förskolorna

böra givetvis behålla sin speciellt fria arbetsform. Då deras pedagogiska

funktion är framträdande, är det av vikt, att de pedagogiska och

psykologiska problemen beträffande både förskolestadiet och småskolestadiet

handläggas av samma ämbetsverk. Överstyrelsens pedagogiska

arbete skulle dessutom berikas genom erfarenheterna från förskolestadiet,

vilket kan bli av betydelse icke minst för den omfattande försöksverksamhet,

som överstyrelsen har att bedriva.

Vid daghem m. m. äro de pedagogiska uppgifterna även framträdande.

Daghemmen skola ej begränsa sitt arbete till enbart vård utan lägga huvudvikten

vid barnens fostran och anpassning till omvärlden. Frågor berörande

förskolor och daghem hänga intimt samman, och gränserna mellan

dessa anstaltstyper bli alltmer flytande. Ofta äro de belägna i samma byggnad

och ha samma föreståndare. Det förekommer, att en institution vartannat

år har förskola och vartannat år daghem. I varje fall kan det därför

ej anses lämpligt, att den centrala tillsynen av dem uppdelas på olika

myndigheter.

Överstyrelsens tillsyn över skolhem och andra internat samt dess befattning

med skolmåftidsverksamheten bringar redan nu verket i kontakt

med frågor likartade de vid daghemmen föreliggande. De sakkunniga förorda

därför, att den halvöppna barnavården i sin helhet överflyttas till

skolöverstyrelsen som centralt tillsynsorgan. Vid de sakkunnigas överläggningar

med statens folkskolinspektörer ha dessa enhälligt uttalat sig härför.

Enligt de sakkunnigas förslag skall inom överstyrelsen inrättas en särskild

lärarutbildningsavdelning. Till denna böra förskoleseminarierna hänföras,

dock böra dessa seminarier inspekteras även av inspektören för den halvöppna

barnavården.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 11+9.

I yttrandena ha delade meningar rått om lämpligheten av att överflytta

tillsynen över daghem och förskolor från socialstyrelsen till skolöverstyrelsen.

Statskontoret har funnit »pedagogiska» skäl för överförande av tillsynen

till skolöverstyrelsen föreligga endast beträffande förskoleseminariema. Då

samma myndighet borde ha tillsynen över dessa och anstalterna för den

halvöppna barnavården, borde socialstyrelsen bibehålla sina nuvarande

åligganden. Skolöverstyrelsen borde dock biträda socialstyrelsen vid tillsynen

av förskoleseminariema.

Socialstyrelsen avstyrker förslaget om överflyttande av tillsynen till skolöverstyrelsen.

Socialstyrelsen anför bland annat:

Inrättande av institutioner för halvöppen barnavård är en i egentlig

mening social åtgärd. Det bör ej komma ifråga att avgränsa detta område

från övrig barnavårdande verksamhet, med vilken det är intimt förknippat.

Det har häremot framhållits, att förskolornas pedagogiska funktion är

framträdande och att även daghemmen ha uppgifter av pedagogisk art.

Styrelsen bestrider ej detta och saknar varje anledning motsätta sig, att

institutionerna för denna verksamhet ävensom seminarierna bli föremål

för den inspektion av pedagogisk sakkunskap, som kan befinnas erforderlig.

_ Med skolöverstyrelsen såsom central tillsynsmyndighet skulle den lokala

tillsynen överflyttas från barnavårdsnämnderna till folkskolestyrelserna.

Tanken att folkskolestyrelserna skulle utöva den fortlöpande tillsynen över

denna verksamhet med övervägande sociala aspekter är föga. realistisk.

Det skulle bland annat innebära, att folkskolestyrelserna vid den tyvärr

praktiskt taget överallt förekommande bristen på daghemsplatser skulle

verkställa det av sociala skäl motiverade urvalet av mödrar, som få placera

sina barn på daghem. Vidare skulle de i vårdfrågor osakkunniga folkskolestyrelserna

ha att övervaka, att de på daghemmen omhändertagna barnen,

bland vilka även finnas spädbarn, fä en god och lämplig omvårdnad. Slutligen

skulle folkskolestyrelserna utvälja, godkänna och fortlöpande inspektera

familjedaghemmen.

Den halvöppna barnavården utgör icke det enda område, där socialstyrelsen

kommer i kontakt med pedagogiska spörsmål. Det må erinras om

ungdomsvårdsskolorganisationen, vissa skolhem av barnhemskaraktär

samt hemvårdarinneutbildningen. De pedagogiska momenten inom den

halvöppna barnavården vare sig som helhet betraktad eller i någon av

dess skiftande former ha icke försteg framför de sociala. Socialstyrelsen

vill icke bestrida vikten av att överstyrelsen behandlar de pedagogiska och

psykologiska problemen beträffande både förskolestadiet och småskolestadiet

och ej heller förneka, att överstyrelsens pedagogiska arbete dessutom

skulle berikas genom erfarenheterna från förskolestadiet. Även enligt

det av socialstyrelsen i fråga om central tillsynsmyndighet förordade alternativet

komma möjligheter att erbjuda sig för skolöverstyrelsen att få inblick

i dessa frågor. Socialstyrelsen utgår nämligen ifrån att styrelsen vid

tillsynen över den halvöppna barnavårdens institutioner skall biträdas av

skolöverstyrelsen i vad avser den pedagogiska verksamheten.

Skolöverstyrelsen har tagit ställning till frågan i sitt yttrande den

4 januari 1952 (iver 1946 års kommittés för den halvöppna barnavården

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt Nr 11/9.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. May.ts ■proposition nr 1^9.

betänkande angående daghem och förskolor. Överstyrelsen framhåller här,

att en framtida utveckling av barnstugeverksamheten i stort sett längs de

av kommittén uppdragna pedagogisk-psykologiska linjerna skulle vara till

fördel för barnen och att skolväsendets utveckling i övrigt skulle stimuleras

och berikas genom kontakten med förskolestadiets pedagogiska problem

och erfarenheter. På grund därav ville överstyrelsen icke ställa sig avvisande

till tanken att, om erfarenheten visade det vara lämpligt, inlemma

barnstugeverksamheten i sin helhet under överstyrelsens tillsyn. Överstyrelsen

vore likväl icke beredd att i nuvarande läge med många av de stora

uppgifter ännu olösta, som sammanhängde med enhetsskolans genomförande

och försöksverksamheten, föreslå en omedelbar överflyttning av

hela barnstugeverksamheten till överstyrelsen. En partiell överflyttning

kunde dock enligt överstyrelsens mening ske nu och avse dels förskoleseminarierna

och dels de förskolor, som icke för närvarande vore samorganiserade

med institutioner av annat slag. För närvarande funnes 7 förskoleseminarier.

Rena förskolor (barnträdgårdar) i kommunal regi vore 166, de flesta

i städer och tätorter, ett tiotal i landskommuner. Detta slag av institutioner

dreves även i viss utsträckning av barnträdgårdsföreningar och industrier

(för närvarande 165 respektive 12 st), samtliga dessa dock med starkt

kommunalt stöd. Förskoleverksamhet med förskolor för barn i åldern 5—7

år påginge för närvarande vid en del skolor, där de nya riktlinjerna för skolväsendet

prövades, och resultaten av denna verksamhet torde vara av

intresse för den kommande utvecklingen.

Vid en dylik överflyttning torde överstyrelsen behöva till sig knyta dels

en expert på förskolefostran, dels ytterligare läkarexpertis.

Kameral verksamhet. Av de under riksstatens åttonde huvudtitel

uppförda anslagen för undervisningsändamål har skolöverstyrelsen att

utbetala endast ett mindre antal, medan flertalet anslag inom skolöverstyrelsens

verksamhetsområde utbetalas av statskontoret och länsstyrelserna.

1936 års skolöverstyrelsesakkunniga föreslogo i sitt år 1938 avgivna betänkande,

att skolöverstyrelsen skulle förses med en särskild kameral byrå,

som skulle utbetala och redovisa flertalet anslag till undervisningsändamål.

Löner till vissa statliga befattningshavare (enligt de sakkunnigas beräkningar

3 500—4 000 befattningshavare) skulle utbetalas av överstyrelsen

direkt till dessa. Alla övriga anslag, som ställdes till överstyrelsens förfogande,

skulle överstyrelsen såväl utbetala som disponera. Kameralbyrån

borde stå under ledning av en byråchef och sammanlagt omfatta omkring

27 befattningshavare.

Frågan upptogs i riksdagens revisorers berättelse år 1945 (s. 170—175)

och i anledning härav uttalade riksdagen (skrivelse 1946:212, punkt 12),

att den funne angeläget, att denna fråga ägnades fortsatt uppmärksamhet.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 149.

Riksdagen ville — då de förhållanden, som låge till grund för det år 1938

avgivna förslaget i åtskilliga avseenden torde ha ändrats — för sin del förorda,

att möjligheterna till en rationalisering gjordes till föremål för förnyad

undersökning.

I en inom statskontoret utarbetad promemoria, som citerats i 1949 års

rationaliseringsutrednings betänkande (SOU 1950: 8, s. 123),har ifrågasatts,

om icke från statskontoret till skolöverstyrelsen kunde överflyttas anordningsärenden

beträffande ett antal anslag under åttonde huvudtiteln. Rationaliseringsutredningen

förordade, att det uppdroges åt skolöverstyrelsesakkunniga

att i samråd med riksräkenskapsverket närmare undersöka

förutsättningarna för en sådan överflyttning.

Nyssnämnda undersökning har verkställts under medverkan av statens

organisationsnämnd genom förste byråsekreteraren Gösta Bruno, som i

ämnet avgivit en i juni 1950 dagtecknad promemoria. I promemorian förordas,

att de anordningsärenden, berörande skolöverstyrelsen underställda

skolor, som nu ankomma på statskontoret, överföras till överstyrelsen, varvid

från statskontoret till överstyrelsen borde överflyttas en revisor och

ett kontorsbiträde. Överstyrelsens granskning av reseräkningar, som utfördes

av tillfällig, speciellt härför anlitad person, borde överlämnas till

nämnda revisor, som därigenom kunde beräknas få full sysselsättning.

De sakkunniga avstyrka med utförlig motivering förslaget att till skolöverstyrelsen

centralisera utbetalandet av löner till alla statliga befattningshavare

vid anstalter under överstyrelsens inseende. Däremot finna de sakkunniga

starka skäl tala för att i orter med flera läroanstalter i någon form

lokalt centralisera löneutbetalningarna. Vidare föreslå de sakkunniga, att

de anordningsärenden, berörande skolöverstyrelsen underställda skolor, som

nu ankomma på statskontoret, överföras till överstyrelsen. Härom anföra

de sakkunniga följande.

Flertalet lärare äro kommunalt anställda. Antalet lärare inom folkskolan

och vid högre kommunala skolor närmar sig 35 000. Rekvisitionerna av

statsbidrag till dem granskas av statskontoret och länsstyrelserna, som

även utbetala statsbidragen. Man kan ej räkna med att länsstyrelserna i

regel förfoga över personal, som är väl insatt i skolorganisatoriska och

skoladministrativa frågor. Beträffande folkskolan kompenseras detta av att

rekvisitionerna först granskas av statens folkskolinspektörer. För de högre

kommunala skolorna är kontrollen i regel ej lika betryggande.

Fn centralisering till överstyrelsen av utbetalningen av statsbidrag till

kommunala och även till privata skolor skulle medföra vissa fördelar. Inom

överstyrelsen skulle personal kunna avdelas för att huvudsakligen ägna sig

åt dessa uppgifter och därigenom förvärva stor erfarenhet. Denna personal

skulle dessutom kunna utnyttja inom överstyrelsen förefintliga beslut och

andra handlingar för kontroll av uppgifterna i rekvisitionerna samt i tveksamma

frågor inhämta upplysningar av undervisningsråd eller andra fackmän

inom överstyrelsen. Fn enhetlig praxis skulle komma till stånd. Överstyrelsen

skulle kunna utnyttja uppgifterna i statsbidragsrekvisitionerna

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

vid sina anslagsäskanden och för kontroll av det statsunderstödda skolväsendet

i olika hänseenden.

En dylik centralisering skulle emellertid även medföra vissa olägenheter.

Det stora granskningsmaterialet, som nu handhaves av statskontoret och

24 länsstyrelser, måste genomgås på en relativt kort tid efter redovisningsårets

slut, om icke kommunerna eller de privata skolorna skola få vänta

alltför länge på det slutliga statsbidraget. En ganska talrik personal måste

i så fall anställas. Antalet torde kunna uppskattas till minst 10 befattningshavare.

Man synes icke kunna räkna med att en motsvarande besparing av

personal inom länsstyrelserna skulle genomföras.

Därtill kommer, att frågan om statsbidragssystemet är föremål för utredning

genom särskilda sakkunniga. Vidare ha 1945 års folkskolesakkunniga

framlagt betänkande med förslag angående förenklat rekvisitions- och

granskningsförfarande beträffande vissa statsbidrag till folkskoleväsendet

(SOU 1949:40). Inrättas särskilda mellaninstanser för skolväsendet, kan det

även ifrågasättas, om icke granskningen och utbetalningen av statsbidrag

bör decentraliseras till dem.

På grund av det anförda anse de sakkunniga, att i varje fall för närvarande

handläggningen av statsbidrag till kommunala och enskilda skolor

ej bör centraliseras till överstyrelsen. Det är dock av vikt att överstyrelsens

personalorganisation avväges så att överstyrelsen blir i stånd att efter samråd

med riksräkenskapsverket genom anvisningar m. in. trygga en enhetligare

tillämpning av redovisnings- och utbetalningsbestämmelserna.

Emellertid ha de sakkunniga övervägt, om icke till skolöverstyrelsen

borde överflyttas de anordningsärenden, avseende skolväsendet, som nu

ankomma på statskontoret. Den genom statens organisationsnämnd verkställda

utredningen visar, att därigenom vissa fördelar skulle vinnas för

skolväsendet. De skäl, som de sakkunniga funnit tala för att kamerala ärenden

berörande skolväsendet ej böra överföras till skolöverstyrelsen i förut

angiven omfattning, göra sig med mindre styrka gällande beträffande detta

begränsade förslag. De sakkunniga biträda förslaget. Huruvida framdeles

till överstyrelsen böra överflyttas motsvarande anordningsärenden från

länsstyrelserna, torde i sinom tid få bedömas, sedan frågan om mellaninstanser

inom skolväsendet slutligen prövats och på grundval av de erfarenheter,

som överstyrelsen vinner vid utförandet av de nu på statskontoret.

ankommande skolkamerala uppgifterna.

I yttrandena ha de sakkunnigas förslag beträffande överstyrelsens kamerala

verksamhet i allmänhet tillstyrkts.

Statskontoret har biträtt förslaget, att dess arbete med anordningsärenden,

avseende skolväsendet i Stockholm, skulle överföras till skolöverstyrelsen.

En förutsättning härför borde dock vara, att den med ifrågavarande

göromål sysselsatta revisorn överflyttades till överstyrelsen. De

anordningsärenden, som avsåge yrkesundervisningen, borde dock överföras

till överstyrelsen för yrkesutbildning. En sådan omläggning torde kunna

genomföras utan förstärkning av sistnämnda överstyrelses arbetskrafter.

Riksräkenskapsverket har i likhet med de sakkunniga funnit, att utbetalningen

av de statsanställda lärarnas löner icke borde centraliseras till

skolöverstyrelsen. I princip vidhåller verket sin tidigare uttalade upp
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 149.

fattning, att överstyrelsen borde handha arbetet med utbetalande av statsbidrag

till det icke-statliga undervisningsväsendet. Härom har verket i

huvudsak anfört följande.

Riksräkenskapsverket har intet att erinra mot att till en början, såsom

en första etapp i centraliseringen, endast de anordningsärenden avseende

skolväsendet, som nu ankomma på statskontoret, överflyttas till skolöverstyrelsen

i syfte att bland annat bereda styrelsen tillfälle att vinna vissa

praktiska erfarenheter, innan centraliseringen fullföljes. Riksräkenskapsverket

anser nämligen alltjämt, att stora fördelar äro förbundna med att

skolöverstyrelsen, i likhet med vad som i allmänhet tillämpas beträffande

centrala förvaltningsmyndigheter, får utbetala och redovisa de anslag, som

hänföra sig till styrelsens verksamhetsområde, samt att man därför ej bör

släppa tanken på att till skolöverstyrelsen helt överflytta utbetalningen

av anslagsmedel till de statliga läroanstalterna och av statsbidrag till det

icke-statliga undervisningsväsendet. Vad särskilt angår de statliga, läroanstalterna,

vill riksräkenskapsverket erinra om att den centrala riksbokföringen

för närvarande vidlådes av en påtaglig brist i så måtto, att dessa

anstalters medelsförvaltning icke redovisas i rikshuvudboken. På grund

härav utvisar rikshuvudboken endast vad som från de olika anslagen utbetalas

till de statliga läroanstalterna, och bokföringen innehåller alltså

exempelvis inga uppgifter om den totala utgiftsbelastningen å de olika

anslagsposterna i avlöningsstaten för de högre allmänna läroverken, liksom

den icke heller lämnar någon samlad bild av de statliga läroanstalternas

förvaltning av fonder, vilkas tillgångar, inkomster och utgifter icke alls

redovisas i rikshuvudboken. Vid en centralisering till skolöverstyrelsen av

utbetalningen av anslagsmedel till de statliga, läroanstalterna skulle det

enligt riksräkenskapsverkets mening ligga nära till hands att låta dessa

anstalter — vilka på grund av sitt stora antal icke kunna erhålla var sitt

konto i rikshuvudboken — lämna redovisning eller rapporter till skolöverstyrelsen

samt på grundval härav inarbeta deras bokföring i skolöverstyrelsens

huvudbokföring och på detta sätt åvägabringa en fullständig redovisning

i rikshuvudboken av deras medelsförvaltning. Härefter skulle från

skolöverstyrelsens huvudbokföring kunna direkt hämtas alla de belastningssiffror

och övriga räkenskapsmässiga uppgifter, som erfordras för

styrelsens petitaberäkningar och vid handläggningen av alla frågor rörande

donationer, fonder och kassor, samt det tidsödande arbetet med införskaffande

och sammanställning av sådana uppgifter från alla de olika läroanstalterna

alltså kunna inbesparas. Om den av de sakkunniga föreslagna

befattningen såsom överdirektör inrättas och skolöverstyrelsens kansliavdelning

— till vilken arbetet med anordningsärenden och redovisning

skall förläggas — ställes under överdirektörens direkta ledning i enlighet

med vad riksräkenskapsverket i det följande förordar, saknas enligt riksräkenskapsverkets

mening anledning befara, att en centralisering till skolöverstyrelsen

av utbetalningen av anslag för undervisningsändamål och en

utbyggnad av skolöverstyrelsens bokföring i enlighet med vad riksräkenskapsverket

nu angivit skall medföra, att skolöverstyrelsens administrativa

bestyr undantränga de pedagogiska.

I nuvarande läge är det, såsom utredningen framhållit, av vikt att överstyrelsen

beredes möjligheter att efter samråd med riksräkenskapsverket

genom anvisningar in. in. trygga en enhetligare tillämpning av redovis
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

nings- och utbetalningsbestämmelserna. Riksräkenskapsverket har för avsikt

att i den utsträckning, som är möjlig med hänsyn till ämbetsverket

åvilande övriga arbetsuppgifter, medverka till en sådan informationsverksamhet.

Statens organisationsnamnet har tillstyrkt, att vissa anordningsärenden

överflyttas från statskontoret till skolöverstyrelsen.

Av statens folk;,•kolinspektörer ha 2 uttryckligen tillstyrkt de sakkunnigas

förslag och 1 ansett det lämpligt, att alla anordningsärenden avseende skolväsendet

överflyttades till överstyrelsen. En inspektör har framhållit, att en

centralisering till överstyrelsen av utbetalningen av statsbidrag till folkskoleväsendet

och andra kommunala skolor torde komma att medföra en avsevärd

mängd förfrågningar och kompletteringar hos folkskolinspektörerna

med åtföljande dubbelarbete och syntes på denna grund icke ändamålsenlig.

Önskvärt vore dock, att överstyrelsen genom årliga anvisningar tryggade

ett enhetligt granskningsförfarande. En inspektör har förklarat sig ej

kunna biträda förslaget om att utbetalningen av statsbidrag skulle överflyttas

på eventuellt blivande mellaninstanser.

Svenska facklärarförbundet har framhållit, att, då många av de kamerala

frågorna för närvarande vore föremål för utredning, resultaten härav borde

avvaktas, innan en eventuell centralisering av dessa frågor till överstyrelsen

komme till stånd.

Praktiska mellanskolornas rektorsförening har påtalat det slöseri med

arbetskraft, som den dubbla granskningen i länsstyrelserna och riksräkenskapsverket

innebure. För folkskolorna tillkomme ytterligare en

granskning av en statlig tjänsteman, folkskolinspektören. Över huvud taget

måste en förenkling av beräkningen av statsbidraget till de kommunala

skolornas lärarlöner anses önskvärd, då arbetet med rekvisitionerna av

desamma, krävde ett oproportionerligt stort arbete av såväl rektorer och

kommunala folkskolmyndigheter som av granskande statliga myndigheter.

Läroverkslärarnas riksförbund avstyrker, att utbetalningen av statliga

lärares löner centraliseras till skolöverstyrelsen. Däremot borde en viss lokal

centralisering av löneutbetalningen kunna åstadkommas, motsvarande

t. ex. den, som funnes i Stockholm.

Skolöverstyrelsen avstyrker i likhet med de sakkunniga bestämt, att till

överstyrelsen centraliseras utbetalandet av löner till statliga befattningshavare

vid anstalter under överstyrelsens inseende.

Beträffande statsbidrag till det icke statliga skolväsendet borde prövningen

av frågan om en eventuell centralisering till överstyrelsen få anstå,

tills verkställda eller pågående utredningar om statsbidrag slutligen prövats.

Överstyrelsen ansåge sig dock kunna tillstyrka, att till överstyrelsen

överflyttades de anordningsärenden, avseende skolväsendet, som nu ankomme

på statskontoret.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj ds proposition nr l/t9.

Folkbibliotek. Skolbibliotek. Bibliotekskonsulentinstitutionen

har varit knuten till skolöverstyrelsen alltsedan år 1919. Den är

organiserad som en fristående rotel, biblioteksroteln, med förste bibliotekskonsulenten

som chef.

Den 11 juli 1949 ha folkbibliotekssakkunniga avgivit betänkande med

förslag om folk- och skolbibliotek (SOU 1949:28). Förslaget innebär, att

både folk- och skolbiblioteken skulle avsevärt utökas. Den centrala ledningen

av folkbiblioteksväsendet skulle utbrytas ur skolöverstyrelsen och

förläggas till en självständig hyra, statens biblioteksbyrå. Till byrån borde

knytas ett rådgivande organ, statens biblioteksnämnd, med representanter

för olika biblioteksformer. Konsulenten för skolbibliotek skulle placeras på

statens biblioteksbyrå, men skolöverstyrelsen skulle bibehållas som beslutande

myndighet i alla frågor rörande skolbiblioteken.

De sakkunniga anföra:

Ett nära samarbete mellan folkbibliotek och allmän folkbildning torde

vara till gagn för båda verksamhetsgrenarna. Ur denna synpunkt är det ett

önskemål, att ledningen även i fortsättningen handhaves av ett och samma

statsorgan. Den starka utökning av folkbiblioteksverksamheten, som bifall

till f o 1 k b i b 1 i o t eks s ak k u nn i ga s förslag torde möjliggöra, kommer att

lägga maktpåliggande uppgifter på vederbörande tillsynsmyndighet. Det

synes tveksamt, om ansvaret härför bör läggas på skolöverstyrelsen, som

samtidigt kommer att bära huvudansvaret för genomförandet av 1950 års

riksdags beslut om skolväsendets organisation. Med hänsyn härtill och med

beaktande av de skäl, som i övrigt tala för att för folkbiblioteken inrättas

en särskild tillsynsmyndighet, vilja de sakkunniga för sin del förorda, att

ett dylikt organ kommer till stånd. Härvid förutsätta dock de sakkunniga,

att mellan folkbiblioteken och folkbildningsverksamheten i övrigt ett intimt

samarbete kommer att äga mm både lokalt och centralt. Det centrala samarbetet

kan icke anses tillgodosett väsentligen genom folkbildningsnämnden

utan dessutom bör chefen för överstyrelsens folkbildningsrotel vara ledamot

av den föreslagna biblioteksnämnden.

Skolbiblioteken skola enligt skolkommissionen inta en framskjuten ställning

i den blivande skolan och de skolor, där försöksverksamhet pågår,

måste redan nu förses med mera omfattande skolbibliotek. Det är därför

av vikt, att skolöverstyrelsen, såsom folkbibliotekssakkunniga förordat,

bibehålies som beslutande centralmyndighet beträffande skolbibliotek vid

skolor under överstyrelsens inseende. Ärendena berörande skolbiblioteken

skulle emellertid handläggas av en skolbibliotekskonsulent, placerad i statens

biblioteksbyrå. Denna anordning torde icke inskränka skolöverstyrelsens

möjligheter att leda och öva tillsyn över skolbiblioteksväsendet eller

att taga initiativ på detta område. Då tillika ett intimt samarbete med

folkbiblioteken är önskvärt, anse de sakkunniga sig kunna biträda förslaget

även i denna del.

Då folkbibliotekssakkunnigas förslag ännu icke upptagits till slutlig prövning,

räkna skolöverstyrelsesakkunniga med att eu bibi ioteksrotel tills

vidare ingår i skolöverstyrelsens organisation.

I yttrandena har förslaget om att utbryta biblioteksroteln från skolöverstyrelsen

avstyrkts eller tillstyrkts med viss tvekan.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

Statskontoret har avstyrkt förslaget.

Av de 18 statens folkskolinspektörer, som särskilt yttrat sig om folk- och

skolbiblioteken, har endast 1 lämnat förslaget utan erinran, varvid han

dock understrukit, att skolbiblioteksverksamheten borde sortera under

överstyrelsen även efter tillkomsten av statens biblioteksbyrå. I 3 yttranden

har skolbibliotekens samhörighet med skolan och överstyrelsen betonats,

och i 1 yttrande yrkas på anordnandet av en skolbiblioteksrotel i

överstyrelsens organisation. I övriga 13 yttranden uttalas tvekan mot eller

avstyrkes förslaget att utbryta folkbiblioteksverksamheten från skolöverstyrelsen.

En inspektör framhåller, att det förefaller att innesluta en motsägelse

att skilja folkbiblioteksverksamheten från folkbildningsroteln.

Styrelserna för Sveriges folkskollärarförbund och Sveriges folkskollärarinneförbimd

ha framhållit, att överstyrelsens uppgifter att leda skolbiblioteksväsendet,

taga initiativ på detta område samt fungera som beslutande

centralmyndighet beträffande skolbibliotek nödvändiggjorde en

nära kontakt mellan skolbibliotekskonsulenten och överstyrelsens olika avdelningar,

främst undervisnings-, försöks- och lärarutbildningsavdelningarna.

Styrelserna ansåge därför, att skolbibliotekskonsulenten som föredragande

i skolbiblioteksärenden borde sortera direkt under överstyrelsen

och inte placeras i statens biblioteksbyrå. Även pedagogiska och för skolarbetet

speciella organisatoriska frågor i samband med skolbiblioteken och

dessas användning utgjorde en stark motivering för konsulentens placering

i överstyrelsen, medan främst bibliotekniska skäl kunde tala för en placering

i biblioteksbyrån. Det torde inte möta något hinder, att skolbibliotekskonsulenten

samtidigt inginge som ledamot i byrån. Styrelserna ansåge sålunda,

att överstyrelsens organisation också borde omfatta ett organ,

eventuellt en fristående rotel, som handhade med skolbiblioteksväsendet

sammanhängande frågor.

Läroverkslärarnas riksförbund har betonat angelägenheten av att skolbibliotekskonsulenten

utövade sin tjänstgöring från skolöverstyrelsen, även

om han formellt knöts till statens biblioteksbyrå.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt förslaget. Då överstyrelsen alltjämt skulle

ha tillsynen över skolbiblioteken, finge skolväsendets intressen anses tillgodosedda.

Skolbibliotekskonsulentens placering i statens biblioteksbyrå

underlättade samarbetet med folkbiblioteksväsendet och borde kunna tilllämpas

tillsvidare. Skulle denna anordning visa sig mindre tillfredsställande,

borde framdeles upptagas frågan om att återföra befattningen till överstyrelsen.

En viss tveksamhet kunde från folkbildningssynpunkt göras gällande

mot folkbiblioteksrotelns urskiljande från folkbildningsärendena i överstyrelsen.

Om, såsom de sakkunniga föreslagit, chefen för överstyrelsens

folkbildningsrotel bleve ledamot av biblioteksnämnden, torde dock det

centrala samarbetet mellan folkbildnings- och folkbiblioteksväsendet i någon

mån bliva tryggat.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

Departementschefen. I likhet med skolöverstyrelsesakkunniga anser jag

skolöverstyrelsens ämbetsområde vara i stort sett väl avvägt. I förevarande

sammanhang anser jag mig i varje fall endast böra taga ställning till de

frågor om jämkningar i ämbetsområdet, som upptagits av de sakkunniga,

I detta hänseende ha de sakkunniga föreslagit, att till skolöverstyrelsen

skulle överföras granskningen av läroböcker från statens läroboksnämnd,

den halvöppna barnavården från socialstyrelsen och vissa utanordningsärenden

från statskontoret. Vidare föreslå de sakkunniga, att från överstyrelsen

skulle utbrytas folkbiblioteksväsendet, som skulle sortera under

ett nytillskapat ämbetsverk, statens biblioteksbyrå.

Granskningen av läroböcker är av största betydelse för undervisningens

praktiska utformning, och jag anser det vara i och för sig naturligt, att

denna verksamhet skall ankomma på skolöverstyrelsen. Vissa remissmyndigheter

ha emellertid av olika skäl avstyrkt förslaget att överföra

granskningen av läroböcker till överstyrelsen. Skolkommissionen har framhållit

sambandet mellan läroböcker och studieplaner samt förordat, att

granskningen av bådadera hänskjutes till statens psykologisk-pedagogiska

institut, då detta i enlighet med riksdagens principbeslut utbygges. Vidare

må nämnas, att 1945 års lärobokskommitté beräknas avlämna sitt slutbetänkande

innevarande år. Dessutom är granskningen av läroböcker en

så omfattande och betydelsefull arbetsuppgift, att densamma i varje fall

icke torde böra överföras till skolöverstyrelsen, innan överstyrelsens nya

organisation vunnit viss stadga och erfarenheter därav föreligga. Med hänsyn

till det anförda är jag icke beredd att nu taga slutlig ställning till

frågan, vilken myndighet som skall handhava granskningen av läroböcker.

Tills vidare bör granskningen kvarligga hos läroboksnämnden.

Beträffande daghem och förskolor ha såväl 1946 års kommitté för den

halvöppna barnavården som skolöverstyrelsesakkunniga betonat, att det

av praktiska skäl knappast låter sig göra att uppdela den centrala tillsynen

av dem på olika ämbetsverk. Skolöverstyrelsen åter har ansett, att tillsynen

av förskoleseminarier och av de förskolor, som icke äro samorganiserade

med andra institutioner, redan nu borde kunna överföras till överstyrelsen,

medan återstoden kvarlåge hos socialstyrelsen. För egen del vill

jag framhålla, att erfarenheterna från andra likartade områden visa, att

en uppdelning av den centrala tillsynen mellan olika ämbetsverk icke är

lycklig. Jag kan därför ej förorda, att tillsynen delas. Frågan om socialstyrelsen

eller skolöverstyrelsen bör vara tillsynsmyndighet har vid remissbehandlingen

besvarats olika. Då den halvöppna barnavården måste ha en

stark social betoning, och skolöverstyrelsen har ett krävande arbete med

att omdana vårt skolväsen, bör tillsynen åtminstone tillsvidare kvarligga

hos socialstyrelsen. Jag utgår från att i pedagogiska frågor erforderligt samarbete

äger rum mellan socialstyrelsen och skolöverstyrelsen. Framdeles

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 149.

torde få övervägas, om överstyrelsen för detta ändamål bör förstärkas med

expertis på förskolor.

Den föreslagna mindre utvidgningen av skolöverstyrelsens kamerala

verksamhet till att omfatta de utanordningsärenden beträffande det allmänna

skolväsendet, väsentligen inom Stockholms stad, som nu ankomma

på statskontoret, har tillstyrkts i yttrandena. Jag biträder förslaget.

Förslaget att tillskapa ett nytt ämbetsverk för folkbiblioteksväsendet har

avstyrkts av statskontoret. Även i övriga remissyttranden har förslaget i

allmänhet avstyrkts eller tillstyrkts med vissa förbehåll. Därvid har bland

annat framhållits, att folkbiblioteksväsendet bör ha ett nära samband med

den allmänna folkbildningen samt att det ur organisatoriska synpunkter

är lämpligt, att skolbiblioteksärendena helt inordnas under skolöverstyrelsen.

Med hänsyn till vad som i remissyttrandena anförts, anser jag mig böra

förorda, att folk- och skolbiblioteken alltjämt sortera under skolöverstyrelsen.

4. Decentraliserad beslutanderätt.

Skolöverstyrelsesakkunniga framhålla, att det icke är möjligt eller tillfyllest

att möta den fortskridande ansvällningen av förvaltningsarbetet enbart

genom en ökning av ämbetsverkens personal. En avlastning måste

dessutom ske genom att delegera beslutanderätten i vissa grupper av

ärenden till lägre beslutsinstanser. De sakkunniga ha närmare undersökt

möjligheterna härtill inom skolöverstyrelsens verksamhetsområde. I kap. 7

av betänkandet föreslå de sakkunniga delegering av beslutanderätten i ett

antal mera betydelsefulla ärendegrupper, medan i bilaga 5 till betänkandet

redovisas de förslag, som från olika håll framförts i ämnet. Antalet sådana

förslag är mycket stort, och många av dem förordas av de sakkunniga. Vad

i bilaga 5 anförts är emellertid endast avsett som underlag för fortsatta

överväganden.

Om de föreslagna decentraliseringarna genomföras, minskas i första hand

överstyrelsens arbete med ärenden av i allmänhet rutinkaraktär. Vidare

skulle arbetet inom verket förlöpa snabbare. Det föreligger nu en överbelastning

av överstyrelsens personal och i många fall en fortgående eftersläpning

i arbetet. De sakkunniga räkna med att de föreslagna decentraliseringarna

i stort sett endast skulle kunna kompensera dessa olägenheter.

Det allmänna skolväsendets fortgående tillväxt torde emellertid framdeles

efter en mera omfattande decentralisering kräva en proportionsvis mindre

ökning av verkets personal än som hittills visat sig erforderlig.

Vid sina beräkningar av personalbehovet efter omorganisationen av överstyrelsen

ha de sakkunniga därför utgått från nuvarande personalantal. I

den mån de föreslagna decentraliseringsåtgärderna ej genomföras, erfordras

alltså enligt de sakkunniga en motsvarande förstärkning av den sålunda

beräknade personalen.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 149.

Departementschefen. De sakkunnigas principiella inställning till en fortsatt

decentralisering av beslutanderätten inom överstyrelsens ämbetsområde

har i allt väsentligt lämnats utan erinran i remissyttrandena. Vad beträffar

detalj förslagen ha i vissa fall erinringar framställts.

För egen del anser jag i likhet med de sakkunniga, att ytterligare decentraliseringsåtgärder

med fördel kunna vidtagas. De av de sakkunniga

framlagda förslagen ämnar jag efter närmare utredning snarast möjligt

upptaga till behandling. I nu förevarande sammanhang anser jag mig böra

beröra endast ett par av förslagen.

De sakkunniga förorda, att inrättandet av nya nybörjaravdelningar vid

allmänna läroverk och högre kommunala skolor bör ankomma på skolöverstyrelsen

i stället för på Kungl. Maj:t. Erforderliga begränsningar borde

därvid kunna av Kungl. Maj:t meddelas genom allmänna anvisningar i

regleringsbreven. Skolöverstyrelsen har tillstyrkt förslaget och framhållit,

att det under rådande starka elevtillströmning till de högre skolorna vore

nödvändigt, att rektorer och målsmän snarast möjligt, helst i mitten av

juni, finge besked om antalet nybörjaravdelningar. Först därefter vore det

möjligt att bestämma den minimipoäng, som skulle gälla som villkor för

intagningarna. Den nuvarande situationen, som medförde, att beslut kunde

lämnas först i juli eller augusti, bleve alltmer ohållbar och väckte irritation

hos rektorer och målsmän. Statskontoret åter har avstyrkt förslaget med

hänsyn till bland annat de avsevärda ekonomiska konsekvenserna för

statsverket.

Med hänsyn till de av överstyrelsen påtalade olägenheterna med nuvarande

system anser jag mig böra tillstyrka de sakkunnigas förslag på

denna punkt, särskilt som Kungl. Maj:t genom allmänna anvisningar kan

angiva den ram, inom vilken överstyrelsen har att fatta beslut.

Frågor om statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet och tjänstebostäder

för folk- och småskollärare samt om byggnadstillstånd till sådana

byggnadsarbeten prövas nu av Kungl. Maj:t. De sakkunniga förorda, att

beslutanderätten härutinnan skall delegeras till skolöverstyrelsen respektive

arbetsmarknadsstyrelsen inom vissa av Kungl. Maj:t efter riksdagens

medgivande fastställda kvoter. Förslaget har tillstyrkts av skolöverstyrelsen

och arbetsmarknadsstyrelsen. Statskontoret har avstyrkt förslaget, då

statsbidrag utmätes efter en inom vissa gränser företagen skälighetsprövning

och bidragen uppgå till betydande belopp. Frågan om en översyn av

gällande bestämmelser om statsbidrag till byggnader m. m. inom folkskoleväsendet

är avsedd att hänskjutas till utredning av särskilda sakkunniga.

Med hänsyn härtill är jag icke beredd att nu föreslå någon ändring i sättet

för handläggning av ifrågavarande ärenden.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kicngl. Maj:ts proposition nr llfi.

5. Skolöverstyrelsens arbetsenheter och ledamöter m. m.

Skolöverstyrelsen är för närvarande indelad i 4 avdelningar och ett 20-tal

fristående mindre arbetsenheter, vilka sortera direkt under generaldirektören.

Avdelningarna samt antalet ledamöter och byrådirektörer eller motsvarande

befattningshavare på varje avdelning framgå av följande uppställning.

r j ... Byrådirektör

Ledamöter J

m. m.

Läroverksavdelningen ......................... 7

Folkskolavdelningen .......................... 8 1

Försöksavdelningen ........................... 2

Administrativa avdelningen .................... 2

Hälsovårdsroteln...................... (1)_

Summa 20 1

Den på folkskolavdelningen redovisade byrådirektörstjänsten avser en

tjänst som extra föredragande i lönegrad Cg 31 på byggnadsroteln. Skolöverläkaren,

som förestår hälsovårdsroteln, är för närvarande ej ledamot

av överstyrelsen.

Utom generaldirektör och ledamöter äro till överstyrelsen knutna 2 representanter

för lekmannaintressena, vilka utöver dagarvode för sammanträden

uppbära årsarvoden om 800 kronor.

Skolöverstyrelsesakkunniga föreslå, att läroverksavdelningen och folkskolavdelningen

ersättas av flera arbetsenheter, mellan vilka ärendena fördelas

efter sakinnehåll. De nya verksavdelningarna skulle i görligaste mån

täcka slutna arbetsområden och i sin tur indelas på sådant sätt, att skilda

skolstadier om möjligt motsvarades av skilda arbetsenheter. Enligt de sakkunnigas

förslag skulle verket indelas i följande 6 avdelningar och 5 fristående

rotlar.

T , ... Byrådirektörer

Ledamöter

m. m.

Undervisningsavdelningen ................ U 5

Försöksavdelningen...................... F 2 1,5

Lärarutbildningsavdelningen .............. L 2

Byggnads- och planeringsavdelningen ...... B 3 2

Organisations- och personalavdelningen .... O 3 1

Skolhygienroteln ........................ H 1

Socialroteln............................. S 1

Folkbildningsroteln ...................... Fb 1 1

Folkbiblioteksroteln...................... Bi 1

Utredningsroteln ........................ Ur 1 1

Kansliavdelningen ....................... K 2_

Summa

22

6,5

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kunal. Maj:ts proposition nr 1^9.

Till undervisningsavdelningen skulle hänföras pedagogiska frågor vid

alla skolöverstyrelsen underställda skolformer utom lärarutbildningsanstalter,

folkhögskolor, skolor för blinda och döva, sinnesslö- och epileptikerskolor

samt förskolor och daghem. Den särskilda försöksverksamheten för

den blivande enhetsskolan skulle dock åvila försöksavdelningen. Undervisningsavdelningen

borde ha det allmänna ansvaret för verksamheten vid

skolorna under överstyrelsens inseende, bortsett från nyss särskilt nämnda

skolformer.

Försöksavdelningen, som redan är inrättad genom beslut av 1951 års

riksdag, handhar försöksverksamheten för bland annat den blivande enhetsskolan.

Lärarutbildningsavdelningen skulle handha frågor om lärarutbildning

samt om rektorers och lärares behörighet. Under avdelningen skulle sortera

överstyrelsen underställda lärarutbildningsanstalter, kurser för lärare o. dyl.

Till byggnads- och planeringsavdelningen skulle sammanföras frågor om

byggnader för skolväsendet, planering av det allmänna skolväsendets lokala

organisation samt vissa härmed sammanhängande frågor såsom om skolskjutsar,

inackordering av skolbarn och indelningen i skoldistrikt. Avdelningen

skulle övertaga de uppgifter, som nu ankomma på folkskolavdelningens

byggnadsrotel och där handhavas av 2 undervisningsråd samt motsvarande

byggnadsfrågor beträffande högre skolor, som handläggas inom

läroverksavdelningen. I avdelningen skulle ingå överstyrelsens arkitektkontor.

De sakkunniga förorda, att byggnadsstyrelsens granskning av byggnadsritningar

till läroverk upphör och framdeles enbart får ankomma på

avdelningen.

Organisations- och personalavdelningen skulle handlägga organisationsoch

personalfrågor beträffande alla skolformer underställda skolöverstyrelsen,

utom vid folkhögskolor och de institutioner, som skulle sortera under

socialroteln. Med organisationsfrågor avses härvid bland annat frågor om

inrättande av olika linjer och antal avdelningar vid olika skolor, antal ickeordinarie

tjänster utöver ordinarie, antal timlärartimmar utöver heltidstjänster,

inrättande, bibehållande, indragning, förflyttning eller ombildning

av ordinarie tjänster och organiserande av övningslärartjänster. Med personalfrågor

avses bland annat ledigförklarande och tillsättning av tjänster,

meritvärdering, lärarförmedling, förflyttning av ordinarie lärare, tjänstledigheter,

semester och tjänstgöringsskyldighetens omfattning. Under avdelningen

skulle sortera extralärarbyrån och meritplåtsarkivet.

Skolhygienroteln skulle handlägga de ärenden, som nu ankomma på

hälsovårdsroteln.

Socialroteln skulle handha anstalter för blinda, döva och sinnesslöa, den

halvöppna barnavården, internat, skolmåltidsverksamheten, yrkesvägledning,

skolkuratorsverksamhet, skolungdomens fritidssysselsättning och det

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

statliga stipendieväsendet, i den mån detta ej handlägges inom andra

arbetsenheter.

Folkbildningsroteln skulle bibehålla sina nuvarande arbetsuppgifter, inberäknat

folkhögskolor.

Folkbiblioteksroteln skulle handha biblioteksrotelns nuvarande arbetsuppgifter.

Enligt de sakkunniga skulle roteln, som förut nämnts, med tiden

utbrytas och bilda ett självständigt ämbetsverk.

Utredningsroteln skulle sammanhålla på överstyrelsen ankommande utredningar

av olika slag. Därunder skulle sortera det statistiska kontoret.

Kansliavdelningen skulle i stort sett övertaga administrativa avdelningens

arbetsuppgifter utom frågor om verkets inre organisation.

Under de föreslagna avdelningarna eller fristående rotlarna skulle sortera

de olika mindre arbetsenheter, som nu äro direkt underställda generaldirektören.

Varje avdelning skulle förestås av en avdelningschef och varje ledamot

inom en avdelning, inberäknat avdelningschefen, skulle förestå en rotel.

Fördelningen av arbetsuppgifterna på dessa rotlar framgår av betänkandet

(s. 182—225).

De i uppställningen angivna byrådirektörerna m. m. skulle ha följande

arbetsuppgifter.

Inom försöksavdelningen skulle 1 byrådirektör förestå avdelningens

kansli. Denne borde om möjligt vara skolman med praktisk erfarenhet av

skolorganisatoriskt och skoladministrativt arbete och även vara i stånd

att biträda vid organiserandet av avdelningens utåtriktade verksamhet,

konsulent-, fortbildnings- och publiceringsverksamhet i samband med försöksarbetet.

Den halva byrådirektörstjänsten skulle avses för praktisk

yrkesutbildning. Innehavaren skulle i övrigt tjänstgöra inom överstyrelsen

för yrkesutbildning, som helt skulle avlöna honom.

Inom byggnads- och planeringsavdelningen skulle den ene byrådirektören

vara en administrativ kraft och den andre (extra föredragande) en pedagog

med erfarenhet om skolbyggnadsfrågor.

Byrådirektören inom organisations- och personalavdelningen skulle vara

en administrativ kraft med uppgift i första hand att behandla frågor om

organiserandet av övningslärartjänster.

Inom folkbildningsroteln skulle inrättas en tjänst som folkhögskolinspektör

och konsulent för allmän folkbildning i lönegrad Ce 31.

Byrådirektören inom utredningsroteln skulle förestå skolöverstyrelsens

statistiska kontor.

Antalet pedagoger, administrativa krafter och befattningshavare med

annan specialutbildning bland den ledande personalen framgår av följande

uppställning.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 1^9.

Nu:

pedagogisk personal . . . .

administrativ personal . .

skolöverläkare..........

Avdelnings-

chefer

......... 3

......... 1

Övriga

ledamöter

14

1

(1)

Byrådirek- törer m. m.

1

De sakkunniga:

Summa 4

16

1

pedagogisk personal . . . .

......... 5

13

3,5

administrativ personal . .

......... 1

1

2

skolöverläkare .........

1

biblioteksman..........

1

statistiker .............

1

Summa 6

16

6,5

Då läroboksgranskningen skulle överflyttas till skolöverstyrelsen, föreslå

de sakkunniga, att antalet lekmannarepresentanter ökas till 3 och årsarvodena

till 1 200 kronor.

Skolöverstyrelsens organisation för närvarande och enligt de sakkunnigas

förslag framgår av tablåer på sid. 32 och 33.

I yttrandena ha olika erinringar riktats mot de sakkunnigas förslag i

förevarande hänseenden. De ha i allmänhet avsett vissa delar av förslaget.

Endast statskontoret har förordat mera genomgripande omläggningar.

Statskontoret har avstyrkt inrättandet av en lärarutbildningsavdelning

och en socialrotel. Deras uppgifter borde hänföras till undervisningsavdelningen.

Det kunde ifrågasättas, om icke en sålunda utvidgad undervisningsavdelning

kunde uppdelas på 5 rotlar, därest en för en kvalificerad skolman

avsedd byrådirektörstjänst därjämte inrättades. Ämbetsverket ville emellertid

ej motsätta sig, att avdelningen i stället organiserades på 6 rotlar.

Inom byggnads- och planeringsavdelningen komme arbetsuppgifternas

omfattning att stå i viss relation till den i investeringsbudgeten upptagna

kvoten för skolbyggnader. Det förhållandet, att i nuvarande läge endast de

mest angelägna byggnadsföretagen kunde komma till utförande, manade

till försiktighet vid beräkningarna av personalbehovet. Arbetsuppgifternas

omfattning syntes icke motivera en särskild avdelning. I stället borde en fristående

byggnads- och planeringsbyrå inrättas, indelad på 3 sektioner, av

vilka en skulle utgöras av arkitektkontoret. De två övriga borde förestås

av byrådirektörer.

Chefsskapet för organisations- och personalavdelningen borde anförtros

en person med administrativ utbildning, medan de båda övriga rotlarna

borde förestås av undervisningsråd.

Kansliavdelningen borde alltjämt benämnas administrativa avdelningen,

särskilt som avdelningen avsåges skola från statskontoret övertaga kame
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skolöverstyrelsens nuvarande allmänna organisation

DS

tO

GeneratdimktSrai

''zlät
-

AdmmistatjVa avd.

_-Ac

RokNfbfeidRotei

JJMX T kZ KdZk TZKTkTZ^

IfcfelHf.

hus/.arb. ■

cts6y»M

Anm. Rotel, som förestås av ledamot (undervisningsråd, byråchef), markeras med cirkel.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1/+9.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr l/t9.

co

Skolöverstyrelsens organisation enligt de sakkunnigas förslag

!

(Rc/w

CO

OS

Anm. Rotel, som förestås av ledamot, markeras med cirkel. Registratorsexpedition för endast en avdelning eller rotel redovisas ej.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1J+9.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 11/9.

rala arbetsuppgifter. Enligt ämbetsverkets erfarenheter vore arbetsbelastningen

för de båda byråcheferna så stor, att de under nuvarande förhållanden

saknade praktiska möjligheter att i önskvärd omfattning medverka

vid handläggningen av alla de ärenden, vilka påkallade kvalificerad administrativ

expertis. I syfte att säkra en vidare växelverkan mellan pedagogisk

och administrativ erfarenhet framstode det därför som angeläget, att

överstyrelsen förstärktes på denna punkt. Med hänsyn härtill torde avdelningen

böra indelas på 3 rotlar. Inom den nytillkomna roteln borde i första

hand granskas författningsförslag uppgjorda inom andra delar av överstyrelsen.

I övrigt borde genom tillkomsten av denna nya rotel tillgång till

administrativ sakkunskap i vidgad omfattning kunna beredas vid det slutliga

avgörandet av alla ärenden, som mer eller mindre berörde lönesättning,

statsbidrag m. m.

Folkbildningsroteln och folkbiblioteksroteln syntes med hänsyn till sin

storleksordning och sina närliggande arbetsuppgifter lämpligen böra sammanslås

till en fristående byrå, uppdelad på två sektioner.

Utredningsroteln avstyrktes. Statistiska kontoret borde knytas till den

administrativa avdelningen.

Statskontoret hade intet att erinra mot benämningen rotel för de i de

olika avdelningarna ingående arbetsenheterna. De tre fristående enheterna

borde däremot lämpligen benämnas byråer.

Enligt statskontoret borde skolöverstyrelsen indelas i följande arbetsenheter

med nedan angivet antal ledamöter och byrådirektörer

T | ... Byrådirektörer

Ledamöter

m. m.

Undervisningsavdelningen (inberäknat lärarutbild
-

ningsavdelningen och socialroteln) ........... 6

Försöksavdelningen.......................... 2 0,5

Organisations- och personalavdelningen ........ 3 1

Administrativa avdelningen................... 3

Byggnads- och planeringsbyrån ............... 1 3

Skolhygienbyrån ............................ 1

Folkbildnings- och folkbiblioteksbyrån . ........ 1_2

Summa 17 6,5

Beträffande byrådirektörstjänstema innebär statskontorets förslag följande.

Byrådirektörstjänsten på försöksavdelningens kansli avstyrkes. Kansliet

bör förestås av en förste byråsekreterare. Den halva byrådirektörst jänsten

för praktisk yrkesutbildning tillstyrkes.

De föreslagna 2 administrativa byrådirektörstjänsterna, varav 1 på organisations-

och personalavdelningen och 1 på byggnads- och planeringsbyrån

tillstyrkas. Inom denna byrå föreslås dessutom 1 byrådirektör och

1 extra föredragande i lönegrad Cg 31. Båda skulle vara skolmän.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

Inom folkbildnings- och folkbiblioteksroteln skulle en tjänst i lönegrad

31 avses för en folkhögskolinspektör tillika konsulent för allmän folkbildning

och en dylik tjänst för chefen för folkbibliotekssektionen.

Byradirektörstjänsten pa statistiska kontoret avstyrkes. Kontorets chef

borde alltjämt vara förste aktuarie i lönegrad Ca 29.

Statskontorets förslag beträffande antalet pedagoger, administrativa

krafter och befattningshavare med specialutbildning bland den ledande

personalen framgår av

följande uppställning.

Avdelnings-

chefer

Övriga

ledamöter

Byrådirektörer

in. m.

pedagogisk personal .

............ 2

10

3,5

administrativ personal

........... 2

2

2

skolöverläkare ......

biblioteksman.......

1

1

Summa 4

13

6,5

Statskontorets förslag innebär alltsa, att antalet pedagogiska ledamöter

skulle minskas, jämfört med de sakkunnigas förslag från 18 till 12 eller

med 6 och jämfört med nuvarande förhållanden från 17 till 12 eller med 5.

Minskningen skulle enligt statskontoret kompenseras dels genom inrättandet

av ytterligare en pedagogisk byrådirektörstjänst på byggnads- och

planeringsbyrån, dels genom anställande av 4 ämneskonsulenter.

Om läroboksnämnden bibehölles, borde antalet lekmannarepresentanter

icke ökas. En höjning av deras arvode torde endast böra ifrågakomma i

samband med en eventuell allmän omreglering av styrelsearvoden.

Statens lönenämnd har ifrågasatt, om en så långt driven uppdelning av

skolöverstyrelsen på avdelningar och rotlar, som de sakkunniga föreslagit,

vore motiverad, samt om vid den tilltänkta chefslöneutredningen cheferna

för samtliga de i organisationsförslaget upptagna avdelningarna och rotlarna

skulle komma att hänföras till så hög löneställning, som de sakkunniga

föreslagit. Bland särskilt tveksamma sådana arbetsenheter nämnas

andra och tredje rotlarna inom byggnads- och planeringsavdelningen samt

utredningsroteln. Byrådirektörstjänsten på statistiska kontoret avstyrkes.

Frågan om lekmannarepresentanternas arvoden syntes böra upptagas

till prövning vid pågående översyn av dylika arvoden.

Praktiska mellanskolornas relclorsjörening har framhållit, att överstyrelsens

nuvarande organisation inneburit den fördelen för de praktiska mellanskolorna,

att huvuddelen av dem berörande frågor kommit att behandlas

på eu rotel (L VI). För de högre kommunala skolorna m.m. borde inrättas

en särskild rotel inom organisations- och XJersonalavdelningen.

Skolöverstyrelsen har framhållit, att förslaget innebure vissa risker för

att överstyrelsens ledamöter bleve mera specialiserade och isolerade i sitt

arbete än tidigare och miste den allmänna överblicken över skolväsendets

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition! nr lJfi.

olika frågor. En sådan överblick ansåge överstyrelsen i högsta grad nödvändig

hos de personer, som skulle leda utvecklingen på skolans område, i synnerhet

med tanke på de stora förändringar, som under de kommande åren

förestode. I samband med en omorganisation av överstyrelsen borde särskilt

uppmärksammas, på vad sätt de påtalade riskerna skulle undvikas.

Huvuddragen av de sakkunnigas förslag till verkets uppdelning i avdelningar

och rotlar kunde överstyrelsen tillstyrka. Överstyrelsen borde emellertid

ha möjlighet att vidtaga de jämkningar, vartill erfarenheten gåve

anledning. En bestämmelse härom hade också intagits i utkastet till instruktion

13 § 2 mom. 3 stycket (s. 330 i betänkandet).

Enligt överstyrelsens mening kunde viss tvekan råda, om sinnesslöundervisningen

borde sortera under socialroteln eller undervisningsavdelningen.

Den föreslagna placeringen på socialroteln borde dock tillsvidare gälla. Om

framdeles en placering på undervisningsavdelningen skulle visa sig lämpligare,

ansåge överstyrelsen sig oförhindrad vidtaga en sådan åtgärd.

Skolöverstyrelsen har vidare föreslagit, dels att försöksavdelningen förstärkes

med en ledamotstjänst för den praktiska yrkesutbildningen i stället

för med en halv byrådirektörstjänst, dels att kansliavdelningen förstärkes

med en byrå chef st jänst, framförallt för författningsarbete och dylikt,

samt undervisningsavdelningen med en administrativ byrådirektörstjänst.

I stället kunde två förste byråsekreteraretjänster i lönegrad 29 indragas.

En reservant inom överstyrelsen har ansett, att chefen för statistiska

kontoret borde vara byråchef.

1946 års skolkommission har framhållit, att utvecklingen inom skolväsendet

kunde beräknas bli mycket snabb under de närmaste årtiondena.

Det vore därför viktigt, att överstyrelsens organisation gjordes så smidig,

att den successivt kunde anpassas efter utvecklingen- Speciellt gällde detta

med tanke på enhetsskolans framväxande. Denna synpunkt hade icke tillräckligt

beaktats av de sakkunniga. Att inom undervisningsavdelningen

ärenden rörande folkskolan hänfördes till en rotel och ärenden rörande

läroverken till en annan rotel, vore sannolikt ändamålsenligt för de närmaste

åren, men komme att visa sig olämpligt, så snart en allmän övergång till

enhetsskolesystem påbörjades. Sannolikt skulle principen om ärendenas

uppdelning efter sakinnehåll kunna tillämpas också vid avdelningarnas

uppdelning på rotlar. Den vore redan nu önskvärd för försöksavdelningen.

Lärarhögskolor skulle i sinom tid överta de uppgifter, som nu vore fördelade

på folk- och småskoleseminarier samt provårsinstitutionerna. Skolkommissionen

hade att överväga, om lärarhögskolorna i deras egenskap av

högskolor borde stå självständiga gentemot skolväsendets centrala ämbetsverk.

Kommissionen hemställde därför, att lärarhögskolornas ställning till

skolöverstyrelsen inte gjordes till föremål för beslut förrän i samband med

behandlingen av kommissionens förslag till organisation av den första

lärarhögskolan.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr l/t9.

Inom försöksavdelningen erfordrades för den praktiska och yrkesbetonade

undervisningen en särskild undervisningsrådstjänst i stället för den

föreslagna halva byrådirektörstjänsten. Yrkesvägledningsfrågor torde få

större betydelse för försöksverksamheten än de sakkunniga syntes ha räknat

med. Ehuru yrkesvägledningen skulle ske inom ramen för ämnet samhällskunskap,

borde hithörande frågor sortera under det av kommissionen

föreslagna undervisningsrådet för yrkesutbildning.

Statens pedagogisJc-psykologiska institut har förordat en utredning angående

de former, enligt vilka samarbetet mellan försöksavdelningen och

institutet skulle ske.

Byggnadsstyrelsen har framhållit, att byggnadsfrågor icke längre kunde

handläggas enbart inom det verk eller organ, som svarade för den verksamhet,

vilken skulle bedrivas inom lokalerna. Numera erfordrades en allsidig

expertis för en fullgod granskning av upprättade byggnadsförslag. En

riktig handläggning av skolbyggnadsfrågorna krävde tillgång till teknisk

personal av betydligt större omfattning än den av de sakkunniga föreslagna,

om möjlighet samtidigt skulle hållas öppen för att bedriva ett ändamålsenligt

granskningsarbete samt för att följa och leda utvecklingen på skolbyggnadsområdet.

Byggnadsstyrelsen avstyrkte, att granskningen av ritningar till läroverksbyggen

skulle ske enbart inom överstyrelsen, då byggnadsstyrelsens

nuvarande granskning vore av mera ingående art än den, som skolöverstyrelsen

kunde ägna dessa frågor. Detta gällde icke blott planeringen i stort

utan även de stadsplanemässiga, tekniska och ekonomiska sidorna, vilka

överstyrelsen med föreslagen organisation icke syntes ha möjlighet att

beakta.

Den föreslagna fristående byggnads- och planeringsavdelningen komme

att frikopplas från de avdelningar, som handhade de pedagogiska och organisatoriska

frågorna för respektive grupper av skolbyggnader. Därmed

bröts enligt byggnadsstyrelsens mening den direkta kontakt med sistnämnda

frågor, som skulle motivera, att byggnadsgranskningen överhuvud

lades under överstyrelsen. Samtliga rotelchefer inom avdelningen skulle

enligt de sakkunniga vara pedagoger, och genom byggnadssakkunskapens

svaga ställning framträdde bristerna i en sådan organisation än starkare.

Arkitektkontoret tänktes tillagt avdelningen som en fristående arbetsenhet

för rent byggnadsteknisk granskning. Byggnadssakkunskapen syntes bland

annat enligt förslaget till instruktion icke skola deltaga vid överstyrelsens

beslut i plcniärenden eller ens i avdelningsärenden och icke heller äga någon

reservationsrätt. Uppdelningen på olika rotlar hade drivits väl långt, vilket

även syntes kunna äventyra enhetligheten och kontinuiteten i handläggningen

av byggnadsärenden och därmed sammanhängande frågor.

I och för sig skulle enligt byggnadsstyrelsens mening samtliga de under

avdelningen lagda frågorna, i den mån de berörde byggnadsproblem, kunna

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 149.

handläggas inom byggnadsstyrelsen med en begränsad personalförstärkning

inom ramen för dess utredningsbyrå.

Sammanfattningsvis har byggnadsstyrelsen framhållit, att skolöverstyrelsen

även efter den ifrågasatta omorganisationen icke bleve i stånd att

nöjaktigt lösa här ifrågavarande arbetsuppgifter, samt att om en erforderlig

förstärkning av överstyrelsen skulle ske, detta innebure en dubblering av

den organisation, som inom byggnadsstyrelsen redan funnes för likartade

arbetsuppgifter. Granskningsverksamheten beträffande ritningsförslag

m. m. i anslutning till de byggnadsärenden, som fölle under överstyrelsen,

liksom motsvarande ärenden å byggnadsstyrelsen borde tillsvidare bedrivas

i samarbete mellan överstyrelsen och byggnadsstyrelsen. Ett slutligt avgörande

i denna fråga torde få anstå i avvaktan på det förslag, som 1947

års byggnadsstyrelseutredning kunde komma att framlägga rörande byggnadsstyrelsens

organisation. Huvuduppgiften för byggnads- och planeringsavdelningen

borde läggas på det organisatoriska och programmässiga

planet.

Medicinalstyrelsen har föreslagit, att förste provinsialläkarna i sin skolhygieniska

verksamhet skulle ställas under skolöverstyrelsen, d. v. s. skolöverläkaren.

Denne borde få möjlighet att låta sina initiativ och cirkulär

in. m. gå över förste provinsialläkarna, som skulle ha att insamla uppgifter,

själv eller genom sina medhjälpare tillse att givna ålägganden uppfylldes

samt övervaka att skolstyrelser och kommuner iakttoge sina skyldigheter,

när det gällde hygieniska och socialmedicinska förhållanden. En sådan anordning

skulle ej medföra någon extra kostnad för statsverket.

Beträffande sinnesslöundervisningen har medicinalstyrelsen hänvisat till

sitt utlåtande den 5 oktober 1951 över tillsynskommitténs betänkande, vari

styrelsen föreslagit, att sinnesslövården i sin helhet, även av de bildbara

sinnesslöa, förlädes till medicinalstyrelsen.

Socialstyrelsen har hänvisat till sitt utlåtande den 15 oktober 1951 över

tillsynskommitténs betänkande, vari styrelsen föreslagit, att socialstyrelsen

skulle bli huvudtillsyningsmyndighet för hela sinnesslövården. För den

centrala pedagogiska tillsynen borde dock finnas en hos skolöverstyrelsen

heltidsanställd pedagog med denna tillsyn som uteslutande uppgift.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har förordat, att tillsynen av utbildningen

av lärare på det husliga området borde hänföras till överstyrelsen

för yrkesutbildning och hänvisat till vad som anförts i ett av särskild sakkunnig

avgivet betänkande i ämnet (SOU 1950: 46).

Svenska gymnastiklärarsällskapet anser, att gymnastikroteln bör bilda

en självständig rotel med ett undervisningsråd som chef. Denna uppfattning

delas av reservanter inom skolöverstyrelsen.

Statsvetenskapliga intresseförbundet har framhållit önskvärdheten av att

det tillskapades ytterligare ett antal administrativa chefsposter utöver nuvarande

två. De föreslagna två administrativa byrådirektörerna hade så
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts -proposition nr 1J,9.

dana arbetsuppgifter, som normalt torde åvila personer i byråchefs ställning.

Förbundet ville dock ej för närvarande yrka på inrättande av nya byråchefstjänster.

Civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund och Sveriges juristförbund

ha yrkat, att byrådirektörstjänsten inom organisations- och personalavdelningen

skulle ombildas till en byråchefstjänst och juristförbundet dessutom

att en byrådirektörstjänst skulle inrättas inom kansliavdelningen.

Läroverksläramas riksförbund har även uttalat sig för ett något större

antal administrativa tjänster i byrådirektörs (eller byråchefs) grad, om

tillfredsställande förutsättningar skola föreligga för rekrytering.

Sveriges smaskollärarinneförbund förordar en särskild undervisningsrådstjänst

för lågstadiet. Svenska facklärarförbundet föreslår en särskild rotel

för hemkunskap med ett undervisningsråd som chef.

Frågan om folkhögskolinspektörens ställning har behandlats i flera yttranden.

Folkhögskolinspektören har avstyrkt den föreslagna kombinationen

folkhögskolinspektör—konsulent för allmän folkbildning. Om en heltidstjänst

som folkhögskolinspektör inrättades, borde tjänsten få sådan löneställning,

att innehavet kunde anses innebära en befordran för rektor vid

folkhögskola. Den nuvarande kombinationen folkhögskolinspektör-rektor

eller lärare vid folkhögskola vore tänkbar, om arvodet höjdes, tjänstgöringsskyldigheten

som rektor nedsattes och skälig ersättning för skrivhjälp utginge.

Enligt svenska folkhögskolans lärarförening erfordrades en heltidstjänst

inom överstyrelsen, för att folkhögskolans många skiftande förhållanden

skulle kunna på ett för folkhögskolan gynnsamt sätt beaktas. Samverkande

bildningsförbunden ha anfört, att folkhögskolornas antal nu vore

så stort, att detta väl motiverade en omvandling av befattningen som folkhögskolinspektör

till befattning som undervisningsråd. Slwlöverstyrelsen

har funnit det möta stora svårigheter att finna en för både folkhögskolan

och överstyrelsen lämplig utformning av folkhögskolinspektörstjänsten.

Överstyrelsen ville förorda, att åtminstone tillsvidare den nuvarande anordningen

bibehölles med inspektörsbefattningen förenad med rektors- eller

lärartjänst vid folkhögskola d. v. s. alternativ 1 enligt de sakkunnigas förslag

(s. 217 i betänkandet). Arvodet borde dock höjas från 3 000 till 3 G00

kronor och det borde övervägas, om icke överstyrelsen borde äga rätt att

medgiva nedsättning av undervisningsskyldigheten som rektor eller lärare

med rätt för skolan att uppbära statsbidrag till avlönande av vikare. Enligt

skolkommissionen borde tanken på en särskild folkhögskolerotel ha prövats

närmare. Det vore otänkbart att till den föreslagna befattningen som folkhögskolinspektör

och konsulent för allmän folkbildning (lönegrad Ce 31)

erhålla en rektor vid folkhögskola (lönegrad Ca 31). Kommissionen förordade

alternativ 1 i de sakkunnigas förslag, dock förbättrat därhän, att

inspektören erhölle skrivhjälpsbidrag, till hälften nedsatt undervisnings
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 149.

skyldighet som rektor eller lärare samt ett arvode, som jämte rektorslönen

förde honom upp i närheten av undervisningsråds löneställning.

Departementschefen. I likhet med de sakkunniga förordar jag, att de

nuvarande läroverks- och folkskolavdelningarna ersättas av arbetsenheter,

mellan vilka ärendena fördelas efter sakinnehåll. Försöksavdelningen och

administrativa avdelningen böra bibehållas med väsentligen samma arbetsuppgifter

som nu. De sakkunniga ha föreslagit, att inom arbetsenheterna

ärendena i viss män skulle uppdelas efter skolform. Häremot har skolkommissionen

framställt vissa erinringar. I detta sammanhang anser jag mig

endast böra taga ställning till de stora dragen av omorganisationen. Ärendenas

fördelning inom en arbetsenhet torde i regel böra få avgöras av skolöverstyrelsen

i samband med reformens genomförande. Jag utgår från att

denna fördelning successivt kan behöva ändras i den mån enhetsskolan

genomföres.

Mot organisationsförslaget ha både statskontoret och statens lönenämnd

riktat den invändningen, att verket komme att bli uppdelat i ett väl stort

antal arbetsenheter. Jag finner denna invändning vara i viss mån befogad

och vill därför förorda, att någon särskild Iärarutbildningsavdelning icke

inrättas. Då frågor om lärarutbildning ha ett nära samband med övriga

undervisningsfrågor, förordar jag, att de hänskjutas till den föreslagna

undervisningsavdelningen. Framdeles torde få prövas, om de tilltänkta

lärarhögskolorna skola sortera direkt under skolöverstyrelsen eller om de

skola intaga en mera självständig ställning i likhet med andra högskolor

samt om lärarutbildningen på det husliga området- skall överflyttas från

skolöverstyrelsen till överstyrelsen för yrkesutbildning.

Den tilltänkta lärarutbildningsavdelningen skulle även handlägga frågor

om behörighet för rektorer och lärare. Dessa frågor böra möjligen hellre

handläggas inom den av mig i det följande föreslagna organisationsavdelningen

än inom undervisningsavdelningen. Det torde få ankomma på skolöverstyrelsen

att med ledning av erfarenheten taga ställning härtill.

Jag har i det föregående icke ansett mig kunna tillstyrka, att tillsynen

av den halvöppna barnavården förlägges till skolöverstyrelsen. Denna arbetsuppgift

skulle enligt de sakkunniga ankomma på socialroteln. Denna

kommer alltså redan härigenom att få mindre omfattande arbetsuppgifter.

Då de övriga för roteln avsedda arbetsuppgifterna äro av disparat natur

och till omfattningen för närvarande icke motivera tillskapandet av en

särskild arbetsenhet, kan jag ej tillstyrka inrättandet av en socialrotel. I

stället förordar jag, att nämnda arbetsuppgifter fördelas på andra arbetsenheter

efter deras sakinnehåll. Sålunda böra anstalter för blinda, döva

och sinnesslöa sortera under undervisningsavdelningen. Frågor om den

psykiska barna- och ungdomsvården samt om Ericastiftelsen böra hänföras

till skolhygienroteln, då överstyrelsens läkare äga stor sakkunskap i

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 1J/9.

dessa frågor. Huruvida frågor om skolhem och internat böra sortera under

skolhygienroteln eller organisationsavdelningen, torde få prövas av skolöverstyrelsen

i samband med genomförandet av reformen. Frågor om yrkesvägledning

böra såsom skolkommissionen förordat handläggas på försöksavdelningen.

Olika skolsociala frågor, såsom frågan om skolmåltider, skolkuratorsverksamhet

och skolungdomens fritidssysselsättning, böra hänföras

till organisationsavdelningen.

I anledning av tillsynskommitténs betänkande har väckts frågan, om tillsynen

av de bildbara sinnesslöa borde överflyttas från skolöverstyrelsen

till annat ämbetsverk. Denna fråga torde få prövas i annat sammanhang.

Jag räknar emellertid med att nämnda tillsyn åtminstone tillsvidare skall

ankomma på skolöverstyrelsen.

Undervisnings a vdelningen skall enligt de sakkunniga handlägga

pedagogiska frågor vid samtliga skolformer under överstyrelsen, bortsett

från vissa specialskolor. Enligt vad jag nyss förordat skall avdelningen

därjämte handlägga frågor om lärarutbildning och abnormundervisning.

Avdelningen skall ha det allmänna ansvaret för verksamheten vid skolorna,

samtidigt som speciella slcolorganisatoriska och andra administrativa frågor

i möjligaste mån hänskjutas till andra arbetsenheter. Genom en sådan

anordning torde, så långt det är möjligt, vinnas ett av huvudsyftena med

reformen, nämligen att överstyrelsen sättes i stånd att mer än nu ägna sig

åt pedagogiska frågor. Emellertid vill jag i likhet med de sakkunniga framhålla,

att undervisningsavdelningens ledamöter och övriga pedagogiska

personal i viss utsträckning måste deltaga i beslut i ärenden, som ankomma

på andra arbetsenheter. Sålunda böra de tillkallas vid tjänstetillsättningar,

som röra det ämne eller den skolform, varom de äga speciell sakkunskap.

Liknande gäller i fråga om exempelvis inrättande av en ny gymnasielinje

eller frågor om skolväsendets lokala organisation.

I anledning av vad skolöverstyrelsen anfört, vill jag uttala, att avdelningens

ledamöter böra samtliga deltaga i avgörandet av ärenden av större

vikt inom avdelningen, även om dessa avse en speciell skolform eller ett

speciellt ämne. Endast därigenom vinnes garantier för att avdelningens

ledamöter få den allmänna överblicken över hela skolväsendet, som särskilt

under nuvarande omdaningsskede är betydelsefull. Även chefen för folkbildningsroteln

bör deltaga i avdelningens plenarsammanträden för att berika

dessa med synpunkter från arbetet inom den allmänna folkbildningen.

Dessa sammanträden bliva tidskrävande, men organisationen är upplagd

på sådant sätt, att ansvaret för löpande arbetsuppgifter i största möjliga

utsträckning lagts på andra arbetsenheter eller på administrativa tjänstemän

inom avdelningen. Den pedagogiska inspektionen bör till största delen

falla på ledamöter och övrig pedagogisk personal inom denna avdelning.

De sakkunniga ha för undervisningsavdelningen föreslagit 5 ledamöter

och statskontoret 6, varvid dock statskontoret riiknat med att lärarutbild
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj ris ''proposition nr 149.

ningsavdelningen och socialroteln skulle ingå i avdelningen. Jag har för

egen del förordat, att avdelningen skall utvidgas med lärarutbildnings- och

abnormundervisningsfrågor. På avdelningen bör finnas ett ganska stort

antal ledamöter, som företräda sakkunskap i olika ämnen och om skilda

skolformer. Endast under denna förutsättning kan avdelningen fungera

som den centrala pedagogiska instansen för hela det allmänna skolväsendet.

Därtill kommer, att avdelningschefen huvudsakligen torde få ägna sin tid

åt att sammanhålla verksamheten och mottaga föredragning från andra

rotlar inom avdelningen. Hans egen rotel kan därför ej belastas med mera

omfattande arbetsuppgifter. Med hänsyn till det anförda förordar jag, att

till avdelningen knytas 7 ledamöter, inberäknat avdelningschefen. Huru

arbetsuppgifterna skola fördelas mellan avdelningens rotlar bör, som jag

tidigare anfört, få ankomma på skolöverstyrelsen att bestämma. Under avdelningen

kommer att sortera ett stort antal inspektörer och konsulenter.

Det torde ej kunna undvikas, att de administrativa arbetsuppgifterna inom

en så stor avdelning bli ganska omfattande. Jag förordar därför, att till

denna avdelning knytes en administrativ byrådirektör med uppgift att sammanhålla

avdelningens administrativa arbete.

Organisationsav delningen. Till den föreslagna organisations-

och personalavdelningen skall enligt de sakkunniga förläggas flertalet

löpande ärenden, som nu tynga läroverks- och folkskolavdelningarna. I

yttrandena har tillskapandet av en sådan avdelning tillstyrkts eller lämnats

utan erinran. Statskontoret har dock föreslagit, att avdelningschefen

skulle vara en administrativ kraft, och praktiska mellanskolornas rektorsförening,

att avdelningen skulle utbyggas med ytterligare en rotel för de

högre kommunala skolorna. Sistnämnda förslag kan jag ej biträda, särskilt

som vid enhetsskolans genomförande de högre kommunala skolorna torde

ingå i eller i varje fall nära anknytas till enhetsskolan. I likhet med statskontoret

anser jag, att avdelningschefen bör besitta goda administrativa

kvalifikationer. Till befattningen bör kunna komma ifråga en skolman, som

fyller dessa krav, eller en administrativ kraft. Jag har förut föreslagit, att

till avdelningen även skulle hänföras skolsociala frågor. Dessa böra sammanhållas

av en befattningshavare med pedagogisk utbildning i byrådirektörs

ställning. Då avdelningschefen skall ha goda administrativa kvalifikationer,

torde någon administrativ byrådirektörstjänst icke erfordras på avdelningen.

Förste byråsekreterartjänster böra vara tillfyllest. För den föreslagna

organisations- och personalavdelningen böra i enlighet med de sakkunnigas

av statskontoret tillstyrkta förslag avdelas en avdelningschef och

två ledamöter.

Mot organisationen av byggnads- och planeringsavdelningen ha erinringar

framställts av statskontoret, statens lönenämnd och byggnadsstyrelsen.

I anledning av vad byggnadsstyrelsen anfört, anser jag mig icke böra

förorda, att granskningen av byggnadsritningar avseende allmänna läro
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

verk uteslutande sker inom avdelningen. Granskningen bör liksom nu ske

1 samråd med byggnadsstyrelsen. Beträffande folkskolebyggnader sker

granskningen enbart inom skolöverstyrelsen, där ej överstyrelsen i viss

fråga inhämtar yttrande från byggnadsstyrelsen. I skolbyggnadsfrågor bör

överhuvudtaget ett nära samarbete äga. rum mellan byggnadsstyrelsen och

skolöverstyrelsen särskilt rörande den byggnadstekniska utvecklingen och

stadsplaneringar. Inom överstyrelsen bör efter omorganisationen huvudvikten

beträffande skolbyggnader läggas på skolorganisatoriska och programmässiga

frågor. Även för detta arbete erfordras emellertid biträde av

inom överstyrelsen arbetande arkitekter. Frågan om samarbetet mellan

byggnadsstyrelsen och överstyrelsen torde få upptagas till närmare prövning,

sedan 1947 års byggnadsstyrelseutredning framlagt sitt betänkande.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle inom avdelningen finnas 3 ledamöter

och 2 byrådirektörer. Avdelningen motsvarar folkskolavdelningens byggnadsrotel,

där nu 2 undervisningsråd tjänstgöra. Den skulle dock utökas

med de högre skolornas byggnadsfrågor och vissa organisations- och indelningsärenden.

Statskontoret föreslår, att avdelningen ombildas till en fristående

byrå med endast 1 ledamot jämte 3 byrådirektörer.

För egen del vill jag först framhålla, att frågor om planläggning av skolväsendets

lokala organisation ha ett nära samband med de organisationsfrågor,

som skola handläggas inom den föreslagna organisations- och personalavdelningen.

Om arbetsenheten för byggnadsfrågor icke skall bilda en

självständig avdelning, bör den därför lämpligen ingå som en enhet under

organisations- och personalavdelningen men liksom nu med en mera självständig

ställning än flertalet andra rotlar. Jag anser mig böra förorda denna

lösning. Denna utvidgade avdelning bör då benämnas enbart organisationsavdelningen

och roteln för byggnads- och planeringsärenden benämnas

planeringsroteln.

Principiella skäl tala för att till denna rotel knytes endast en ledamot,

som svarar för rotelns hela verksamhet, och jag anser mig böra biträda

statskontorets förslag i detta hänseende. För sina betydelsefulla arbetsuppgifter

bör emellertid roteln disponera väl kvalificerad personal. Jag föreslår

därför att på roteln inrättas 1 administrativ byrådirektörstjänst och

2 dylika tjänster avsedda för skolmän med erfarenhet i skolbyggnadsfrågor.

Till organisationsavdelningens planeringsrotel bör arkitektkontoret knytas.

Den av byggnadsstyrelsen väckta frågan om arkitekternas ställning i

beslutshänseende ämnar jag upptaga till prövning vid utfärdande av ny

instruktion för skolöverstyrelsen.

Skolhygienroteln. Att skolhälsovården och därmed sammanhängande

frågor handläggas på en från avdelningarna fristående rotel synes

mig naturligt. Jag anser, att även dessa fristående mindre arbetsenheter

böra benämnas rotlar. Medicinalstyrelsens förslag, att förste provinsialläkarna

i fråga om skolhälsovården skola underställas skolöverstyrelsen,

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Kungl. Maj:ts proposition nr l/t9.

finner jag beaktansvärt. Jag är dock ej beredd att nu taga ställning till

denna fråga.

I flera yttranden har framhållits det nära sambandet mellan den allmänna

folkbildningen och folkbiblioteken. I likhet med statskontoret förordar

jag, att de föreslagna folkbildnings- och folkbiblioteksrotlarna sammanslås

till en fristående arbetsenhet. Då även skolbiblioteken böra sortera

under arbetsenheten, bör den benämnas folkbildnings- och

biblioteksroteln. Under rotelchefen bör finnas en byrådirektör,

som handlägger biblioteksärendena. Denne bör även, såsom statskontoret

framhållit, svara för skolöverstyrelsens eget bibliotek. De sakkunniga och

statskontoret ha föreslagit, att ytterligare en tjänst i byrådirektörsgrad

skulle inrättas, avsedd för en folkhögskolinspektör tillika konsulent för allmän

folkbildning. Mot denna konstruktion av tjänsten ha emellertid rests

starka invändningar i flera yttranden. Skolöverstyrelsen har förordat, att

den nuvarande arvodesbefattningen som folkhögskolinspektör åtminstone

tillsvidare får bibehållas men förstärkas genom viss nedsättning i tjänstgöringsskyldigheten

som rektor m. m. För egen del vill jag förorda den av

skolöverstyrelsen föreslagna lösningen. Jag återkommer i det följande till

löne- och tjänstgöringsförhållandena för folkhögskolinspektören.

Försöks avdel ningen har redan beslutats av 1951 års riksdag.

Dess personalorganisation är dock ännu ej fullständig. För närvarande är

det särskilt angeläget, att avdelningens expertis för förberedande yrkesutbildning

förstärkes. Särskilda utskottet vid 1950 års riksdag har uttalat,

»att den praktiska utbildningen i försöksverksamheten icke kan få träda

tillbaka för den teoretiska». Vid 1951 års riksdag har statsutskottet (utlåtande

nr 167, s. 29) förutsatt, att Kungl. Maj:t hade sin uppmärksamhet

riktad på frågan om behovet av en starkare representation för den praktiska

utbildningen inom försöksavdelningen. Arbetet med denna gren av

försöksverksamheten kommer att ställa stora krav på skolöverstyrelsen. De

sakkunnigas förslag, att denna verksamhet skulle förestås av en byrådirektör

anställd på halvtid inom skolöverstyrelsen synes icke vara tillfyllest.

I likhet med skolöverstyrelsen och skolkommissionen förordar jag,

att för ändamålet inrättas en ledamotstjänst i stället för nämnda byrådirektörstjänst.

På denna ledamot skulle, såsom förut anförts, även ankomma

att handlägga frågor om yrkesvägledning. För avdelningen föreslås alltså 3

ledamotstjänster. Mellan dem bör arbetet fördelas väsentligen efter sitt

sakliga innehåll. Avdelningens kansli bör enligt de sakkunniga förestås av

en byrådirektör. För närvarande förestås kansliet av en förste byråsekreterare,

och denna anordning torde åtminstone tills vidare vara tillfyllest.

Med inrättande av en särskild utredningsrotel torde tills

vidare böra anstå.

Den administrativa avdelningen skulle enligt de sakkunniga

bibehållas i väsentligen oförändrat skick, dock med undantag för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skolöverstyrelsens organisation. Arbetsenheter, Avdelningschefer (Ac). Rotelchefer (Rc).

Byrådirektörer m. m. (Bd).

Departementschefen

Skolöverstyrelsesakkunniga

Statskontoret

Nuläge

Arbetsenhet

Ac Rc

Bd

Arbetsenhet

Ac Rc

Bd

Arbetsenhet

Ac Rc

Bd

Arbetsenhet

Ac Rc

Bd

Undervisningsavd. . . .

1

6

1

Undervisningsavd. . . .

1

4

Undervisningsavd. . . .

1

5

Lärarutbildningsavd. . .

1

1

Lärovcrksavd. . . .

1

G

Socialroteln.......

1

Organisationsavd.....

1

3

4

1

7

1

personalavd......

1

2

1

1

2

1

Byggnads- och plane-

Byggnads- och plane-

ringsavd........

1

2

2

1

3

Skolhvgienroteln ....

1

Skolhygienroteln ....

1

1

1

Folkbildnings- och

Folkbildningsroteln . . .

1

1

Folkbildnings- och folk-

biblioteksroteln ....

1

1

Folkbiblioteksroteln . .

1

biblioteksbyrå ....

1

2

Utredningsroteln ....

1

1

Försöksavd........

1

2

Försöksavd........

1

1

1,5

Försöksavd........

1

1

0,5

Försöksavd.....

1

i

Administrativa avd. . .

1

2

Kansliavd.........

1

1

Administrativa avd. . .

1

2

Administrativa avd.

1

i

Summa

4

15

G

Summa

G

IG

6,5

Summa

4

13

6,5

Summa

4

16

1

därav:

därav:

därav:

därav:

pedagoger ........

3'')12

3

pedagoger ........

5

13

3,5

pedagoger........

2

10

3,5

pedagoger .....

3

14

1

administrativ personal .

1

2

2

administrativ personal .

1

1

2

administrativ personal .

2

2

2

adm. personal . . .

1

1

övriga..........

1

ls)

Övriga..........

2

1»)

Övriga..........

1

ls)

Övriga.......

1

'') Därav en (avdelningschefen på organisationsavdelningen) pedagog eller administrativ kraft.

!) Förestår folk- och skolbiblioteksväsendet.

s) Chef för statistiska kontoret.

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 149.

frågor om verkets inre organisation. De sakkunniga föreslå benämningen

kansliavdelning. Då även kamerala uppgifter skulle hänföras till avdelningen,

bör den, såsom statskontoret föreslagit, alltjämt benämnas administrativa

avdelningen. Dess båda ledamöter ha en synnerligen stor arbetsbelastning.

Då det är av största vikt, att avdelningen förstärkes med en

högt kvalificerad administrativ kraft särskilt med tanke på det omfattande

arbete med avgivande av författningsförslag, som åvilar skolöverstyrelsen,

förordar jag i likhet med statskontoret och skolöverstyrelsen, att avdelningen

förstärkes med en byråchefstjänst. Inom avdelningen skulle alltså

finnas 3 ledamöter. Statistiska kontoret bör, såsom statskontoret föreslagit,

sortera under avdelningen och dess chef bör i enlighet med vad statskontoret

och statens lönenämnd anfört, vara förste aktuarie i lönegrad 29. Till

avdelningen böra även hänföras frågor om verkets inre organisation.

Då läroboksgranskningen åtminstone för närvarande ej bör överföras

från statens läroboksnämnd till skolöverstyrelsen, bör antalet lekmannarepresentanter

ej nu utökas. Någon höjning av deras årsarvoden är jag

icke beredd att nu förorda.

I en särskild sammanställning (sid. 45) redovisas de förslag till skolöverstyrelsens

allmänna organisation, som framlagts av mig, de sakkunniga och

statskontoret. Till jämförelse redovisas även överstyrelsens nuvarande

organisation.

6. Verksledning,

De sakkunniga framhålla, att den föreslagna ökningen av antalet avdelningar

och motsvarande arbetsenheter kommer att ställa större anspråk på

verkschefens medverkan vid handläggning av ärenden, som äro gemensamma

för nämnda arbetsenheter. Inrättades en överdirektörstjänst, kunde

åtskilliga dylika ärenden hänskjutas till överdirektören. Denne borde vara

ställföreträdare för generaldirektören och följa överstyrelsens verksamhet

i dess helhet samt fullgöra inspektioner av kvalificerad art. I den män så

funnes lämpligt, borde överdirektören ha närmaste inseendet över viss

arbetsenhet eller vissa sådana. Av denne borde vidare handläggas sådana

frågor angående överstyrelsens inre organisation och personal, som ej vore

av natur att böra avgöras av verkschefen, samt beredas frågor om överstyrelsens

anslagsäskanden för eget och överstyrelsen underställda institutioners

behov. Överdirektören borde vidare ha ledningen av överstyrelsens

informationsverksamhet. Arbetsuppgifterna borde icke snävt bindas i den

av Kungl. Maj:t för verket fastställda instruktionen. Arten av de ärenden,

som borde ankomma på överdirektören, måste i stor utsträckning bli beroende

av dennes personliga inriktning.

I yttrandena har överdirektörstjänsten i allmänhet tillstyrkts.

Statskontoret har dock anfört, att en topporganisation bestående av

generaldirektör, överdirektör samt fyra avdelningschefer icke under några

förhållanden kunde anses lämplig. Då en indragning av avdelningschefs
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

tjänsterna svårligen kunde genomföras, avstyrktes överdirektörstjänsten.

Ämbetsverket har intet att erinra mot att ställföreträdare för generaldirektören

förordnas.

Statens organisationsnämnd framhåller, att med hänsyn till dels det stora

antal direkt föredragande, som komme att finnas i den föreslagna organisationen,

och dels verksamhetens kvalificerade art, syntes det komma att

medföra svårigheter för verkschefen att ensam på ett tillfredsställande sätt

effektivt samordna och leda verksamheten. Förslaget att inrätta en överdirektörsbefattning

med de i betänkandet angivna uppgifterna syntes därför

vara befogat. Genom insättande av en dylik befattningshavare i organisationen

kunde verkschefen på denne överlåta beslutanderätten i ett stort

antal ärenden, samtidigt som han befriades från deltagande i handläggningen

av frågor, som icke vore av principiell betydelse. Överdirektören

kunde vidare i vissa betydelsefulla avseenden, som även angivits i betänkandet,

verka för en samordning av verksamheten.

Riksräkenskapsverket har funnit det motiverat, att en överdirektörstjänst

inrättades i syfte att i görligaste mån frigöra verkschefen för sådana

uppgifter, som särskilt kräva insatser från hans sida. Verkschefen syntes

i första hand böra svara för fullgörandet av överstyrelsens pedagogiska

och organisatoriska arbetsuppgifter. Riksräkenskapsverket funne starka

skäl tala för att de juridiska, administrativa och ekonomiska frågorna sammanhölies

av överdirektören. Då dessa ärendesgrupper i huvudsak tillhörde

den föreslagna kansliavdelningens verksamhetsområde, ville riksräkenskapsverket

förorda, att denna avdelning ställdes under överdirektörens

direkta ledning.

Skolöverstyrelsen tilllstyrker förslaget om inrättande av en överdirektörstjänst.

Departementschefen. Jag har förut förordat, att de sakkunnigas förslag

om skolöverstyrelsens indelning i 6 avdelningar och 5 fristående rotlar

begränsas till 4 avdelningar och 2 fristående rotlar. Härigenom komma

avdelningscheferna att svara för större arbetsområden, och antalet ärenden

gemensamma för olika avdelningar eller fristående rotlar torde minska.

Behovet av en överdirektör blir till följd härav mindre. Jag anser mig därför

ej kunna förorda en sådan tjänst. I stället förordar jag, att en avdelningschef

förordnas till generaldirektörens ställföreträdare och tillerkännes ställföreträdararvode

utöver löneförmåner som avdelningschef.

De arbetsuppgifter, som skulle ankommit på överdirektören, böra i stället

fördelas mellan avdelningarna. Berör ett ärende två avdelningar, bör det

likväl kunna avgöras utan generaldirektörens närvaro, om ärendet ej är

av större vikt. Bestämmelser härom böra inflyta i den nya instruktion, som

erfordras för överstyrelsen efter omorganisationen. Frågor om överstyrelsens

inre organisation och egen personal böra hänföras till administrativa

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 149.

avdelningen, som enligt vad jag tidigare förordat förstärkes med ytterligare

en byråehefstjänst. Till denna avdelning bör även hänföras verkets organisationsföredragande.

Verkets informationsverksamhet synes böra fördelas

mellan avdelningarna.

7. övrig pedagogisk personal.

Ämneskonsulenter. De sakkunniga framhålla, att genom det

högre skolväsendets snabba tillväxt varje särskild skola endast med flera

års mellanrum kunde bli föremål för allmän inspektion genom undervisningsråd.

Överstyrelsen kunde emellertid genom andra åtgärder än inspektion

nå effektiva resultat i sina strävanden att främja undervisning och

fostran av lärjungarna. Särskilt ha de sakkunniga framhållit möjligheterna

att verka för en successiv förbättring av läroböcker och annan undervisningsmateriel

samt betydelsen av anvisningar beträffande undervisningsmetoder

m. m. jämte möten och kurser med lärare. För en sådan utvidgad

verksamhet erfordrades emellertid beträffande högre skolstadier, att överstyrelsen

disponerade över väl kvalificerad personal i de olika ämnena.

Undervisningsråd med fackutbildning i visst eller vissa läroämnen borde

givetvis, oavsett på vilken rotel de vore placerade, företräda sina ämnen

inom överstyrelsen, och en avsevärd del av deras tid borde ägnas utvecklingen

av undervisningsmetoderna däri.

Även efter genomförandet av de sakkunnigas förslag till omorganisation

av överstyrelsen kunde ej samtliga läroämnen representeras av rotelchefer.

Samtliga rotelchefer komme icke heller att ha den fackutbildning, som

erfordrades för att representera ett ämne på högre skolstadier. Vid tillsättning

av rotelchefer borde också i första hand hänsyn tagas till deras

allmänna pedagogiska skicklighet och lämplighet för den ifrågakommande

befattningen. Även framdeles kunde det därför inträffa, att mer än en rotelchef

hade fackutbildning i samma ämne eller ämnesgrupp. Vidare torde

arbetet på vissa rotlar bli så krävande, att rotelcheferna icke finge erforderlig

tid att ägna sig åt utvecklingen av det eller de ämnen, vari de hade

fackutbildning.

På grund härav förorda de sakkunniga, att inom överstyrelsen anställas

behövligt antal särskilda ämneskonsulenter, vilkas huvudsakliga arbetsuppgifter

beträffande det eller de läroämnen de företräda bör vara

att genom besök i skolor av olika slag, sorterande under överstyrelsen,

skaffa sig kännedom om undervisningen och därvid lämna lärarna råd och

anvisningar,

att följa alla med ämnet eller ämnena och undervisningen däri sammanhängande

frågor, inberäknat utvecklingen i utlandet och det arbete, som

bedrives av Unesco,

att genom anvisningar, arbete med en kontinuerlig förnyelse av studie
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 11,9.

planer, kurser och möten med lärare, initiativ beträffande läroböcker och

annan undervisningsmateriel m. m. främja undervisningsmetoderna,

att biträda vid överstyrelsens försöksverksamhet,

att genom råd och anvisningar främja utvecklingen av ämnesinstitutioner,

där sådana förekomma (institutioner i fysik, historia etc.),

samt att, da så påfordras, svara för överstyrelsens skriftliga examensprov,

biträda vid tjänstetillsättningar och andra personalfrågor och deltaga vid

granskning av filmer.

Dessutom skulle de vara skyldiga tjänstgöra som censorer och vikariera

som undervisningsråd.

Ämneskonsulenternas arbete kommer, anföra de sakkunniga, att taga

sådan tid, att varje konsulent i allmänhet bör representera huvudsakligen

endast ett ämne. Ämne av mindre omfattning borde dock kunna förenas

med annat ämne under en och samma konsulent. Arbetet bleve så krävande,

att konsulenterna i regel borde anställas på heltid. Överstyrelsen borde ha

stor frihet att utforma ämneskonsulentorganisationen efter det aktuella

behovet vid varje tidpunkt. Bland annat borde överstyrelsen kunna uppdela

en heltidsbefattning i deltidsbefattningar samt bestämma, om ett eller

två ämnen skulle ingå i en befattning, om mer än en konsulent borde finnas

i något av de största ämnena, om konsulent borde biträda i ämne, som

representerades av ledamot, och om mindre ämne någon tid icke behövde

representeras genom ämneskonsulent.

För närvarande förekomme följande 16 ämnen eller ämnesgrupper, för

vilka ämneskonsulenter kunde erfordras, nämligen kristendomskunskap,

modersmålet, latin, grekiska, tyska, engelska, franska, historia med samhällslära,

geografi, filosofi, matematik, biologi med hälsolära, fysik, kemi,

tekniska ämnen och merkantila ämnen. De sakkunniga räkna med att genom

överstyrelsens ledamöter sex ämnen kunna representeras. Av övriga

ämnen torde några kunna sammanföras under en konsulent. Sammanlagt

erfordras 8 heltidsbefattning ar som ämneskonsulenter, varvid dock överstyrelsen,

som förut nämnts, borde äga befogenhet att dela befattningarna.

De heltidsanställda ämneskonsulenterna borde förordnas för sex år med

möjlighet för dem att erhålla fortsatt förordnande. Förordnandetiden för

deltidsanställda konsulenter kunde bliva kortare, exempelvis tre år.

Statskontoret, som föreslagit en minskning av antalet pedagogiska ledamöter

med 5, har vid sådant förhållande intet att erinra mot att 4 ämneskonsulenter

anställas på heltid eller halvtid. Befattningarna borde emellertid

icke tillsättas, förrän de enligt ämbetsverkets förslag övertaliga undervisningsrådstjänsterna

kunde indragas. Med hänsyn till de därmed förenade

kostnaderna borde innehavare av rektorsbefattning icke förordnas till

konsulent.

Styrelserna för Sveriges follcskollärarför band och Sveriges folfcslcollärarinneförbund

förutsätta att ämneskonsulenter endast komma att vara verk
4

— Bihang till riksdagen)! protokoll 195S. 1 samt. Nr 1/,''J.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

samma inom skolor med ämneslärarsystem. Styrelserna finna det synnerligen

angeläget att understryka, att folkskolläraren alltid tjänstgör som

klasslärare och att hans arbete därför bör bedömas och värdesättas som en

helhet, vilket förutsätter noggrann kännedom om klasslärarens hela arbetsområde.

Styrelsen för Sve?iska seminarielärarföreningen uttalar farhågor för att

ämneskonsulenternas verksamhet på mellanstadiet kan komma att motverka

den samordning av folkskolans ämnen, som länge ansetts väsentlig

för stadiet ifråga. ''Styrelsen ifrågasätter, om det icke kunde vara lämpligt

med en konsulent, som ägnade sig åt klasslärarproblemet som ett komplement

till folkskolinspektörernas rådgivande verksamhet.

Statsläroverkens rektorsförening ifrågasätter, om icke den ekonomiska

besparingen av att ämneskonsulenterna icke erhålla undervisningsråds

tjänsteställning och avlöning, blir ganska fiktiv. Ehuru ämneskonsulenternas

verksamhet förutsattes skola bliva av framför allt rådgivande art, syntes

likväl deras arbete komma att få inspektionskaraktär. I förslaget om

ämneskonsulenter låge en viss fara för att skolorna kunde komma att överlöpas

av inspekterande specialister inom var sitt fack. Föreningen ville

därför i stället för ämneskonsulenter förorda en ökning av antalet undervisningsråd,

så att, om möjligt, samtliga läroämnen bleve representerade

genom överstyrelseledamöter med såväl inspekterande som rådgivande

arbetsuppgifter och befogenheter.

Läroverksläramas riksförbund framhåller, att ämneskonsulenterna i viss

utsträckning måste komma att utöva en verksamhet liknande den, som

utövas av en ledamot vid ett inspektionstillfälle. Då härtill kommer uppgiften

att biträda vid tjänstetillsättningar och andra personalfrågor, vill

förbundet allvarligt ifrågasätta, om de föreslagna ämneskonsulenterna

kunna hos kollegerna tillvinna sig sådant förtroende, att dessa inför konsulenterna

blottställa de problem, som möta dem i deras lärargärning. Förbundet

är benäget att förorda en konsulentorganisation, som är möjligast

fristående från överstyrelsen och i vart fall icke bör ha något som helst

inflytande i utnämningsärenden och dylikt. Förbundet vill därför förorda

deltidsanställda konsulenter med placering utanför överstyrelsen samt

ifrågasätta, om det icke är nödvändigt att inrätta mer än en konsulenttjänst

i varje ämne och med placering i olika distrikt. Det torde nämligen bliva

omöjligt att för en så pass lång tid som tre (sex) år rekrytera tjänster, med

vilka är förenade reseverksamhet, som omfattar hela arbetsåret och hela

landet. Kunna förbundets önskemål i detta hänseende ej tillmötesgås, utan

komma heltidsanställda konsulenttjänster med placering vid överstyrelsen

att inrättas, anser förbundet, att tjänsterna böra inrättas som ledamotstjänster.

Skolöverstyrelsen har anfört, att med den omfattning, som det högre skolväsendet

nu erhållit, det icke längre vore möjligt att inom överstyrelsen

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts •proposition nr 11,9.

koncentrera den pedagogiska verksamheten i läroämnen till enbart undervisningsråd.

De sakkunnigas förslag om inrättande av ämneskonsulentbefattningar

vore därför av särskild betydelse i den blivande personalorganisationen.

Utan en sådan förstärkning kunde överstyrelsen ej göra den

positiva pedagogiska insats, som erfordrades på detta område. De föreslagna

arbetsuppgifterna för ämneskonsulentema syntes väl avvägda, och överstyrelsen

ville tillstyrka förslaget även i denna del. Detta innebure, att

ämneskonsulentema icke skulle ha självständig inspektionsrätt. Överstyrelsen

borde emellertid kunna förordna dem att för vissa fall verkställa

inspektion.

K 071 s ul en t e r i övnings ämnen. För närvarande finnas inom

skolöverstyrelsen heltidsanställda konsulenter endast i övningsämnena

gymnastik med lek och idrott och i husligt arbete, nämligen en förste gymnastikkonsulent

och en gymnastikkonsulent samt en extra ordinarie och en

extra konsulent för husligt arbete och skolmåltidsverksamheten. I teckning,

musik, manlig slöjd och kvinnlig slöjd finnas deltidsanställda konsulenter.

De uppbära årsarvoden om 3 400 eller 3 000 kronor, varjämte de vid

inspektionsresor i viss utsträckning erhålla ersättning för avstådda avlöningsförmåner.

De sakkunniga ha ingående behandlat konsulentorganisationen i övningsämnen

i kap. 9 av betänkandet (s. 147—161). De föreslå, att i gymnastik

inrättas ytterligare en konsulenttjänst på heltid, som närmast borde vara

avsedd för frågor rörande trafikundervisningen. Tjänstinnehavaren borde

äga utbildning som gymnastikdirektör för att vara i stånd att ägna sig även

åt andra frågor inom gymnastikkonsulentemas verksamhetsområde.

För konsulentverksamheten för hushållsgöromål, barnavård och skolmåltidsverksamheten

föreslå de sakkunniga två heltids- och en halvtidstjänstgörande

befattningshavare. De heltidsanställda konsulenternas i husligt

arbete nuvarande befattning med ämnet kvinnlig slöjd skulle upphöra.

I ett vart av ämnena teckning, musik, manlig slöjd och kvinnlig slöjd

föreslå de sakkunniga inrättande av en heltids- och en halvtidstjänst.

Statskontoret avstyrker varje utökning av konsulentorganisationen i

övningsämnen.

Flera av statens folkslcoUnspektörer ha understrukit vikten av att konsulentorganisationen

i övningsämnen förstärkes.

Svenska facklär ar förbundet har hänvisat till och instämt i ett tidigare

yrkande av Svenska slcolkökslärarinnornas förening, att särskild rotel borde

inrättas såsom avdelning för hemkunskap, organiserad med ett undervisningsråd

som chef och tre konsulenter jämte erforderlig kanslipersonal. De

sakkkunnigas förslag om konsulenter i teckning och musik samt i manlig

och kvinnlig slöjd tillstyrkes av förbundet. Med tanke på enhetsskolans

utformning i framtiden och det manuella arbetets betydelse inom denna

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 11+9.

förutsätter förbundet, att antalet konsulenter vid behov kunde ökas. Det

vore en brist i betänkandet, att en konsulent för trädgårdsundervisningen

eller en konsulentorganisation för trädgårdsundervisningen vid landets

folkskolor ej föreslagits.

Svenska gymnastiklär ar esäUskapet har hävdat, att det icke kunde vara

till båtnad för den pedagogiska ledningen, att man vid tillsättandet av en

gymnastikkonsulent skulle ha att ta hänsyn till en sa ovidkommande faktor

som vederbörandes meriter för trafikundervisning och civilförsvar. Sällskapet

befarade, att denna i och för sig viktiga undervisning kunde komma

att ytterligare inkräkta på tiden för fysisk fostran. En eventuell konsulent

för trafikundervisning och civilförsvar under gymnastikroteln borde i sitt

arbete icke sammankopplas med uppgifter av gymnastikpedagogisk art.

Skolöverstyrelsen tillstyrker de sakkunnigas förslag. Då benämningen

hemkunskap vunnit burskap som benämning för ämnet hushållsgöromål,

förordar överstyrelsen, att konsulenterna i hushållsgöromål i stället kallades

konsulenter i hemkunskap. Vidare borde en konsulenttjänst i trädgårdsskötsel

inrättas, som, om så befunnes lämpligare, kunde utbytas mot två

halvtidstjänster. Konsulenterna i övningsämnen hade hittills haft viss

inspektionsrätt i sina ämnen, vilket varit till fördel för deras verksamhet.

Denna borde bibehållas i fråga om seminarierna och de högre skolorna.

Överstyrelsen jöi'' yrkesutbildning har framhållit, att frågorna om skolmåltider,

särskilt anordnandet av kurser för personalen och rådgivning

m. m., toge en betydande tid i anspråk och vore av stor vikt. För konsulenterna

för hushållsgöromål och skolmåltidsverksamheten bleve emellertid

därigenom den pedagogiska verksamheten eftersatt. Det kunde lfragasättas,

om icke båda verksamhetsgrenarna skulle vara betjänta av att

komma under ledning av särskilda befattningshavare, som helt ägnade sig

åt var sitt av dessa omfattande och artskilda områden.

191+6 års skolkommission har likaledes förordat, att skolmåltidsverksamheten

handhaves av en särskild konsulent.

191+8 års konstutredning förordar, att den föreslagna teckningskonsulentbefattningen

på halvtid ersättes av en heltidsbefattning för en konsulent för

estetisk fostran med framstående kvalifikationer i såväl teoretiskt som

pedagogiskt avseende. Som innehavare av befattningen kunde man närmast

tänka sig en akademiker med omfattande erfarenhet av konstpedagogiskt

arbete ute på fältet. Utredningen understryker under hänvisning till skolkommissionens

principbetänkande den estetiska fostrans stora betydelse

för en harmonisk personlighetsutveckling.

Konsulenten för estetisk fostran bör enligt konstutredningen ha närmaste

tillsyn över det rent konstpedagogiska arbetet och där intimt samarbeta

med teckningskonsulenten. En samverkan mellan teckning å ena sidan samt

manlig och kvinnlig slöjd å andra sidan bör komma till stand genom den

estetiska konsulenten. Hans verksamhet kan med fördel gälla även den

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

konsthistoriska undervisningen. Vidare bör han samarbeta med folkbildningskonsulenterna

och folkhögskolinspektören samt tjänstgöra som estetisk

expert vid granskning av läroböcker.

%

Lågstadiekonsulent. De sakkunniga framhålla, att småskolan

nu icke företrädes av någon ledamot med speciell utbildning för detta stadium.

Undervisningen och fostran av barn på småskolestadiet bjuder på

speciella problem, för vilkas lösning överstyrelsen borde ha tillgång till

särskild fackkunskap. Inom överstyrelsen bör därför, framhålla de sakkunniga,

finnas en lågstadiekonsulent med främsta arbetsuppgift att

främja utvecklingen inom sitt arbetsområde genom anvisningar och kurser

m. m. Inspektionen av småskolan borde givetvis liksom hittills ombesörjas

av statens folkskolinspektörer. Konsulenten borde anställas på heltid. Till

konsulent borde utses lärare med speciell utbildning för eller erfarenhet från

arbetet på detta stadium.

Statskontoret avstyrker befattningen som lågstadiekonsulent.

Sveriges småskollärarinneförbund har framhållit att det skulle vara

ganska orimligt, om inte det grundläggande stadiet inom enhetsskoleorganisationen

skulle komma att äga en representant inom överstyrelsen i ledamots

ställning. Detta uteslöte icke, att förslaget om lågstadiekonsulent

genomfördes. Den senare hade ju sin främsta uppgift ute i skoldistrikten

med instruktion och rådgivning i undervisningsfrågor, som tillhörde lågstadiet.

Endast e n konsulent för lågstadiet vore otillräckligt.

Skolöverstyrelsen har understrukit behovet av en lågstadiekonsulent.

Tillsvidare torde endast e n sådan befattning böra inrättas. Överstyrelsen

är ej beredd förorda inrättandet av en särskild undervisningsrådstjänst för

lågstadiet.

1948 års konstutredning framhåller, huru viktigt lågstadiet är, när det

gäller att förbereda barnets estetiska fostran, varför insikter i estetiskpsykologiska

frågeställningar borde höra till lågstadiekonsulentens kompetens.

Hjälpskolekonsulent. Inspektör och konsulent

för sinn esslö undervis ning en. För närvarande finnes inom

skolöverstyrelsen en ordinarie heltidstjänst som hjälpskolekonsulent och inspektör

för sinnesslöundervisningen.

De sakkunniga framhålla, att antalet lärjungar i hjälpklasser ökat från

4 151 läsåret 1940/41 till 8 954 läsåret 1949/50. Behovet av hjälpklassundervisning

är dock avsevärt större. Enligt verkställda uppskattningar

erfordras hjälpklassundervisni.ng för i medeltal 4 procent av barnantalet,

d. v. s. för läsåret 1949/50 för 24 000 lärjungar. När kommunsammanslagningen

genomförts, torde hjälpklasser kunna anordnas i större utsträckning

än nu. Skolöverstyrelsens möjligheter att göra en positiv insats på detta

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr lJt9.

viktiga område äro med nuvarande personalorganisation ej tillräckliga.

De sakkunniga förorda därför inrättande av en heltidstjänst som hjälpskolekonsulent.

Beträffande sinnesslöundervisningen framhålla de sakkunniga, att

denna ännu ej utbyggts i tillräcklig omfattning. Enligt 1946 års hjälp- och

särklassutredning (SOU 1947:69 s. 38) motsvarade det förefintliga platsantalet,

omkring 2 500, endast 0,4 procent av skolbarnsmaterialet, medan

antalet platser borde utökas till åtminstone 1 procent av barnantalet.

Tillsynskommittén har i sitt den 14 april 1951 avgivna betänkande i

ämnet förordat, att tillsynen över ifrågavarande sinnesslöanstalter alltjämt

skulle kvarligga hos skolöverstyrelsen, dit även den medicinskt-psykiatriska

inspektionen av anstalterna borde överflyttas.

Skolöverstyrelsesakkunniga framhålla, att dessa anstalter böra inspekteras

varje eller åtminstone vart annat år. Om en sådan inspektion skall

bli av verkligt värde, måste den för varje anstalt kräva flera dagar. Inspektionen

bör avse icke blott undervisningen utan även och icke minst de

intagnas vård och behandling i övrigt. Akterna för eleverna böra genomgås,

och det bör undersökas, vilka elever som alltjämt böra vara inskrivna på

sinnesslöanstalt, och vilka elever, som lämpligen böra försöksutskrivas,

definitivt utskrivas eller överföras till annan vårdform. Verkställda testningar

böra kontrolleras och de som utsetts att testa, böra erhålla råd och

anvisningar. Utöver inspektionerna har överstyrelsen att handlägga ett

stort antal ofta svårbedömda frågor berörande ifrågavarande sinnesslöanstalter,

såsom verksamhetens organisation inom de olika landstingsområdena

samt byggnadsfrågor. Överstyrelsen bör även svara för utbildning

och fortbildning av anstalternas lärare och personal.

Om den avsedda intensifieringen av den statliga tillsynen på förevarande

område skall komma till stånd, måste enligt de sakkunniga bland annat den

fackutbildade personalen inom överstyrelsen avsevärt förstärkas. De sakkunniga

föreslå, att för ändamålet inrättas dels en heltidstjänst som inspektör

för sinnesslöundervisningen dels en halvtidstjänst som konsulent för

sinnesslöundervisningen.

Statskontoret avstyrker varje utökning av den pedagogiska personalen

inom överstyrelsen för ifrågavarande ändamål.

Sinnesslöskolomas jöreståndarjörening framhåller det nära sambandet

mellan sinnesslöundervisningen och hjälpklassundervisningen. Gränsen

mellan hjälpklassmässiga och s. k. bildbara sinnesslöa är flytande och gradskillnaden

i fråga om efterblivenhet mellan dessa båda kategorier ofta

tämligen ringa. Föreningen har också funnit det naturligt, att hithörande

pedagogiska problem hittills handlagts av en och samma person, nämligen

inspektören för sinnesslöundervisningen, som tilllika är hjälpskolekonsulent.

Föreningen finner det högst beklagligt, att de sakkunniga föreslagit, att

behandlingen av ärenden rörande sinnesslöundervisningen skulle förläggas

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

till en särskild socialrotel, som icke har något samband med folkundervisningen

och hjälpundervisningen.

Skolöverstyrelsen anser de sakkunnigas förslag om inrättande av en

särskild heltidsbefattning som hjälpskolekonsulent vara starkt av behovet

påkallad. Den bör dock benämnas hjälpundervisningskonsulent. Överstyrelsen

har i sitt utlåtande över tillsynskommitténs betänkande tillstyrkt

inrättande av en assistenttjänst i lönegrad Cg 23. En sådan tjänst bör enligt

överstyrelsen inrättas i stället för den föreslagna halvtidsbefattningen som

konsulent för sinnesslöundervisningen. I övrigt tillstyrker överstyrelsen de

sakkunnigas förslag.

Inspektörer för blind - och dövstumundervisning en.

För närvarande finnas en inspektör för blindundervisningen och en inspektör

för dövstumundervisningen, vilka tillika äro rektorer vid blind- respektive

dövstumskola. Såsom inspektörer åtnjuta de arvode med 600 kronor,

respektive 1 800 kronor.

• De sakkunniga anföra, att de grundläggande momenten i denna undervisning

äro av så speciell natur, att de kunna bedömas endast av fackmän.

Vid denna undervisning är behovet av sakkunnig inspektion och konsultativ

verksamhet rentav större än vid allmänna skolformer, bland annat

enär skolorna äro förbundna med internat. För skolöverstyrelsen är det

också nödvändigt att i uppkommande specialfrågor kunna inhämta yttranden

av fackmän inom dessa områden. Oaktat skolformerna ha ett ringa

antal elever, böra dessa befattningar enligt de sakkunnigas mening bibehållas.

I yttrandena har invändning ej rests mot bibehållandet av dessa befattningar.

Filmkonsul en t. De sakkunniga behandla ingående frågan om skolfilm

(betänkandet s. 169—177).

På överstyrelsen bör enligt de sakkunnigas mening i fråga om skolfilm

m. in. ankomma

att granska befintligt skolfilmbestånd och nytillkommande skolfilmer

samt uppgöra en filmförteckning över godkända skolfilmer,

att på begäran granska planer och manuskript till nyinspelningar och

i samband därmed bedriva rådgivande verksamhet,

att granska och godkänna arbets- och kommentarblad för filmundervisningen,

att stödja pedagogisk försöksverksamhet med film och inspelning av

önskvärda men ur producentsynpunkt mindre lönande filmer,

att anordna kurser för lärare i skolfilmmetodik m. m.,

att tillgodogöra sig utländsk erfarenhet i skolfilmfrågor,

att organisera ett regionalt filmarkivsystem samt

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts -proposition nr 149.

att granska och godkänna projektorer, till vilka statsbidrag utgå, och

i samband därmed underhandla om prissättning och eventuellt centralupphandling.

Nämnda arbetsuppgifter äro omfattande och betydelsefulla, även i ekonomiskt

hänseende. Med hänsyn härtill förorda de sakkunniga, att till

överstyrelsen knytes en heltidsanställd filmkonsulent. För närvarande är

en filmkonsulent anställd med ett årsarvode av 1 000 kronor.

Enligt statskontorets mening ha bärande skäl för inrättande av en heltidstjänst

som

Statens lönenämnd, som visserligen i princip anser, att en lönegradsplacerad

tjänst bör inrättas för filmkonsulenten, förordar, att befattningshavaren

— i avvaktan på närmare erfarenheter rörande göromålens art

m. m. — anställes mot lämpligt avvägt arvode.

Skolöverstyrelsen vill i likhet med de sakkunniga framhålla vikten av

att film liksom andra tekniska hjälpmedel prövas i undervisningens tjänst.

Med sin nuvarande organisation har överstyrelsen ej haft möjligheter att

göra en insats av tillräcklig betydelse på dessa områden. Vad de sakkunniga

föreslagit tillstyrker överstyrelsen helt.

1949 års filmkommitté tilllstyrker de sakkunnigas förslag om en särskild

filmkonsulent inom skolöverstyrelsen. För underhållningsfilm för barn ämnade

filmkommittén föreslå inrättandet av ett statligt barnfilmråd, men

underhållnings- och undervisningsfilmerna med deras olika funktioner borde

i stort sett hållas skilda åt. Den viktigaste delen av filmkonsulentens verksamhet

borde vara att inordna filmundervisningen i det pedagogiska vardagsarbetet

på effektivast möjliga sätt. Det torde dock knappast vara tillräckligt

med enbart en befattningshavare för ändamålet. Särskilt i nuvarande

läge torde denna verksamhet, som borde omfatta alla skolformer,

kunna bidraga till att i någon mån och i vissa ämnen ersätta vad som

bruste på grund av att tillräckliga lärarkrafter inte alltid funnes att tillgå.

Skolöverstyrelsens granskning av skolfilmer och arbetsblad borde endast

utmynna i rekommendationer med viss kvalitetsbedömning och anvisning

om för vilka åldrar filmerna lämpade sig.

Vidare förutsätter filmkommittén, att filmarkivsystemet bör ordnas i

enlighet med 1946 års skolkommissions förslag, nämligen en allt närmare

anknytning av arkiven till de enskilda skoldistrikten och skolorna, helst i

form av lokala filmarkiv.

Skolpsykolog. De sakkunniga anföra, att försöksavdelningen hade

ett omedelbart behov av en skolpsykolog med uppgift främst att för studieplanarbetet

planera och leda psykologisk-pedagogiska undersökningar med

sådant praktiskt syfte, att de lämpligen icke kunde hänskjutas till statens

psykologisk-pedagogiska institut. En viktig del av dessa gälla enligt de

sakkunniga försöksskolornas resultat i olika avseenden jämförda med andra

skolors. Ehuru överstyrelsen vid utarbetande av lämpliga undersöknings
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr l/f9.

metoder därvidlag torde behöva anlita vetenskaplig expertis även utanför

verket, borde dock dessa undersökningar i största möjliga utsträckning

planeras och utföras genom försöksavdelningen. För detta arbete, som komme

att pågå kontinuerligt och parallellt med studieplanarbetet, behövde

avdelningen redan från början den nämnda skolpsykologbefattningen. Avdelningens

psykologisk-pedagogiska verksamhet förutsätter visst samarbete

med skolhygienroteln och utnyttjande av dess barnpsykiatriska expertis.

Vidare torde undervisnings- och lärarutbildningsavdelningarna i viss utsträckning

behöva anlita skolpsykologen. Denne bör även tjänstgöra som

konsulent beträffande skolpsykologverksamheten inom skolorna. En heltidsbefattning

är därför, framhålla de sakkunniga, erforderlig. De sakkunniga

räkna med att det finnes möjlighet att förvärva en väl kvalificerad

person för en sådan befattning. Denne bör ha god praktisk erfarenhet som

lärare samt djupgående och speciell utbildning i pedagogiska och psykologiska

frågor.

I propositionen 1951:136 angående anslag för budgetåret 1951/52 till

skolöverstyrelsen m. m. (s. 54) anförde föredraganden följande med anledning

av då föreliggande förslag om anställande av en skolpsykolog för

den då föreslagna försöksavdelningen.

Jag har blivit övertygad om behovet av en skolpsykolog; en person med

kännedom om den moderna psykologien och dess undersökningsteknik bör

kunna bli till stort gagn för avdelningens verksamhet. De sakkunniga äro

emellertid tveksamma, huruvida tjänsten kan omedelbart tillsättas, och

föreslå att, om så ej sker, sakkunniganslaget må kunna höjas för anlitande

av tillfällig expertis på området. Det synes mig i detta läge icke kunna

vara alltför mycket att erinra mot att behovet av skolpsykologisk sakkunskap

det första året tillgodoses genom anlitande av sistnämnda anslag.

Riksdagen fattade beslut i enlighet med föredragandens förslag.

Statskontoret tillstyrker inrättandet av en skolpsykologtjänst med hänsyn

till vad vid riksdagsbehandlingen förekommit.

1046 års skolkommission anför:

Det synes som om de sakkunniga avsåge denne skolpsykolog främst för

att verkställa undersökningar gällande »försöksskolornas resultat i olika

avseenden jämförda med andra skolors». Denna användning av ordet skolpsykolog

förefaller kommissionen främmande. För de uppgifter det här är

fråga om — att med hänsyn till målsättningens alla aspekter utarbeta och

handhava prövningsmetoder i samband med försöksverksamhet av olika

slag —- kräves vetenskaplig utbildning och mångsidiga kunskaper, inte

minst i psykologi, men däremot ej den specialinriktning åt den mentalhygieniska

omvårdnad som är skolpsykologiens centrala arbetsområde. De

sakkunniga förutsätter visserligen, att den föreslagna skolpsykologen också

skall »tjänstgöra som konsulent beträffande skolpsykologverksamheten inom

skolorna». Detta är emellertid en verksamhet, som är av annan art än

den nyss angivna, och som redan nu och än mera i eu snar framtid helt

kommer att kräva sin man. Om dessa två skilda uppgifter, som båda är

mycket krävande, kommer att anförtros åt en enda person, måste man be
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:is proposition nr Lf9.

fara att en av uppgifterna kommer att bli försummad. Skolkommissionen

föreslår därför, att den föreslagna skolpsykologtjänsten uppdelas på två

befattningar, båda heltidstjänster. Den ene befattningshavaren bör i samarbetet

med skolhygienroteln och dess barnpsykiatriska expertis ha huvudsakligen

mentalhygieniska uppgifter och ägna särskild kraft åt utvecklingen

av den skolpsykologiska verksamheten. Den andre befattningshavaren bör

vara expert beträffande pedagogiska och psykologiska mätningsmetoder,

även attitydmätning och andra socialpsykologiska metoder. Han måste

vidare, bland annat för bedömningen av de yttre förutsättningarna inom

skoldistrikt, behärska sociologisk och statistisk metodik. Slutligen bör han

vara väl förtrogen med de värderings- och avvägningsproblem i fråga om

skolans målsättning, som undersökningarna av försöksverksamheten måste

ta hänsyn till. Han bör därigenom ha förutsättningar att under avdelningschefen

ansvara för undersökningar rörande försöksverksamhetens resultat

och för den övriga forskning, bland annat som grundval för förbättrade

studieplaner, som försöksavdelningen bör bedriva i samarbete med det

psykologisk-pedagogiska institutet.

Konsulenter för studieplaner m.m. Inom försöksavdelningen

finnas jämlikt beslut av 1951 års riksdag tre heltidsanställda konsulenter

för med försöksverksamheten sammanhängande studieplanarbete,

varav en för lägre och en för högre skolstadier samt en för den praktiska

utbildningen inom enhetsskolan eller med denna samordnade högre skolor,

t. ex. praktiska realskolor. De sakkunniga föreslå ej någon ändring i detta

hänseende, bortsett från viss justering av deras löneställning, vilken behandlas

i det följande.

i Konsulenter för allmän folkbildning. För närvarande

finnas två heltidstjänster för konsulenter för allmän folkbildning, av vilka

dock den ena är vakant. De sakkunniga ha, såsom förut nämnts, föreslagit,

att den ena av dessa befattningar ombildas till en tjänst som folkhögskolinspektör

och konsulent för allmän folkbildning.

I yttrandena har denna anordning avstyrkts, bland annat med hänsyn

till önskemålet, att för den allmänna folkbildningen borde finnas två heltidsanställda

konsulenter.

1948 års konstutredning tillstyrker sålunda alternativ I i de sakkunnigas

betänkande (sid. 217), enligt vilket det skulle finnas en arvodesanställd

folkhögskolinspektör och två heltidsanställda folkbildningskonsulenter.

Utredningen erinrar emellertid om, att den snabba utveckling, som borde

kunna förutses för det estetiska folkbildningsarbetet, inom en nära framtid

sannolikt kommer att nödvändiggöra en speciell konsulent för denna verksamhetsgren.

Departementschefen. De rent pedagogiska arbetsuppgifterna inom överstyrelsen

ha hittills huvudsakligen ankommit på undervisningsråden, bortsett

från pedagogiska frågor beträffande övningsämnen och viss special
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

undervisning. Överstyrelsen har också i jämförelse med andra ämbetsverk

ett stort antal ledamöter. Detta föranledes av behovet av befattningshavare

i ledamots ställning för allmänna inspektioner av det stora antalet skolor

under överstyrelsens inseende men även av nödvändigheten att bjuda sådana

löneförmåner, att till verket kunna förvärvas framstående pedagoger

bland rektorer och andra skolledare.

Jag har tidigare föreslagit, att antalet pedagoger bland ledamöterna

skulle inskränkas från 17 till 15. I sistnämnda antal ingår emellertid en

föreslagen ny ledamotstjänst för förberedande yrkesutbildning. De av mig

föreslagna tre pedagogiska byrådirektörstjänsterna innebära icke någon

förstärkning av verkets kapacitet beträffande rena undervisningsfrågor.

Den ena tjänsten motsvarar en redan förefintlig tjänst som extra föredragande

i skolbyggnadsfrågor, den andra tjänsten är jämväl avsedd för dylika

frågor och den tredje för skolsociala frågor.

Av de pedagogiska ledamöterna äro 3 avsedda för speciell försöksverksamhet

för förberedande av enlietsskolan. Chefen för folkbildnings- och

biblioteksroteln har speciella pedagogiska problem inom sitt verksamhetsområde.

Ledamöterna inom organisationsavdelningen torde endast obetydligt

kunna anlitas för rent pedagogiska arbetsuppgifter på grund av avdelningens

omfattande arbete med skolorganisatoriska frågor och personalfrågor.

För undervisningsfrågorna inom det allmänna skolväsendet återstå

alltså väsentligen de 7 ledamöterna inom undervisningsavdelningen.

Minskningen av de pedagogiska ledamöternas antal är avsedd att i viss

mån kompenseras av att administrativt betonade ärenden i större utsträckning

skulle anförtros kvalificerade administrativa befattningshavare. Denna

omläggning kan dock knappast helt kompensera nämnda minskning av den

ledande pedagogiska personalen. I varje fall torde någon nämnvärd förstärkning

av verkets kapacitet som pedagogisk centralinstans icke åstadkommas.

Det allmänna skolväsendets snabba tillväxt och pågående omdaning av

undervisningen ställa allt större anspråk på pedagogiska insatser från skolöverstyrelsens

sida. Den erforderliga förstärkningen bör enligt min mening

ske genom inrättande av pedagogiska tjänster i lägre löneställning än ledamot.

De tjänster, som de sakkunniga i detta hänseende föreslagit, anser

jag önskvärda och av betydelse för utvecklingen av vårt skolväsen. I nuvarande

läge nödgas jag dock verkställa vissa beskärningar i de sakkunnigas

förslag. De i yttrandena framställda önskemålen om ytterligare utökning

av den pedagogiska personalen anser jag mig icke kunna förorda.

Ämneskonsulenter. Inom de högre skolorna meddelas undervisning

i 16 olika ämnen eller ämnesgrupper, av vilka endast ett mindre antal

beräknas bli representerat genom ledamöter inom skolöverstyrelsen. På

grund härav förorda de sakkunniga inrättande av 8 heltidstjänster som

ämneskonsulenter med rätt för skolöverstyrelsen att uppdela sådan tjänst

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 149.

i deltidstjänster. Ämneskonsulent skulle svara för ett eller i vissa fall två

ämnen eller en ämnesgrupp. Förordnandetiden skulle vara sex år för heltidsanställd

och omkring tre år för deltidsanställd ämneskonsulent.

Statskontoret har tillstyrkt inrättandet av 4 dylika tjänster. I andra

yttranden ha vissa erinringar framställts mot ämneskonsulentorganisationen.

Konsulenternas verksamhet skulle visserligen vara av rådgivande art,

men deras besök i skolorna syntes likväl lätt få inspektionskaraktär, och

risk förelåge, att skolorna överlöptes av inspekterande specialister. Det har

även ifrågasatts, om det skulle vara möjligt att rekrytera tjänsterna för en

så pass lång tid som tre eller sex år med hänsyn till den omfattande reseverksamhet,

som skulle vara förenad med dem.

För egen del vill jag framhålla, att det är nödvändigt, att överstyrelsen

förstärkes med personal med fackutbildning i visst eller vissa teoretiska

ämnen. Dessa konsulenter böra givetvis, såsom de sakkunniga framhålla,

genom besök vid skolor av olika skolformer skaffa sig kännedom om undervisningens

bedrivande och därvid lämna råd och anvisningar. Detta bör

emellertid utgöra endast en del av deras arbete. Utav större vikt är, att

de i sina ämnen anordna auskultationsdagar, leda kurser för lärare, utarbeta

studieplaner och anvisningar, taga initiativ för tillskapande av goda

läroböcker samt på annat sätt främja undervisningen. Deras verksamhet

kommer att bli särskilt betydelsefull under rådande lärarbrist, då de böra

ägna särskild uppmärksamhet åt att individuellt eller vid auskultationsdagar

m. m. handleda lärare, som ej ha föreskriven lärarutbildning. Vad

de sakkunniga föreslagit beträffande ämneskonsulenternas arbetsuppgifter

kan jag biträda.

I nuvarande läge och innan närmare erfarenhet vunnits, kan jag dock ej

förorda inrättandet av mer än fyra heltidstjänster för ämneskonsulenter

med rätt för skolöverstyrelsen att dela heltidstjänst i halvtidstjänster. Till

en början torde förordnande på ämneskonsulenttjänst böra kunna meddelas

för ett eller två år, om så skulle visa sig lämpligt.

Jag förutsätter emellertid, att nuvarande ordinarie och icke-ordinarie

undervisningsråd få kvarstå i tjänst. De föreslagna ämneskonsulenttjänsterna

och pedagogiska byrådirektörstjänsterna böra få tillsättas endast

i den mån övertaliga ledamöter avgå.

Konsulenter i övningsämnen. De sakkunniga ha föreslagit

en förstärkning av konsulentorganisationen dels i gymnastik, där det nu finnes

två konsulenter, med en heltidsanställd konsulent, framför allt avsedd

för frågor om trafikundervisning, dels i hushållsgöromål och skolmåltidsverksamhet,

där det nu likaledes finnes två konsulenter, med en halvtidsanställd

konsulent. I vart och ett av ämnena teckning, musik, manlig slöjd

och kvinnlig slöjd föreslås en heltids- och en halvtidsanställd konsulent,

mot nu endast en deltidsanställd konsulent i varje ämne.

Enligt min mening är det särskilt angeläget, att konsulentorganisationen

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nf 11$.

förstärkes i de ämnen, där skolöverstyrelsen nu endast har deltidsanställda

konsulenter. Jag förordar, att en heltidstjänst som konsulent inrättas i

vart och ett av ämnena teckning, manlig slöjd och kvinnlig slöjd. I övrigt

kan jag i nuvarande läge ej förorda ytterligare utökning av konsulentorganisationen

i övningsämnen. Jag utgår emellertid från att kvalificerad

administrativ personal i största möjliga utsträckning får övertaga eller

biträda vid administrativt betonade arbetsuppgifter, som ankomma på

konsulenterna. Konsulenterna i hushållsgöromål torde i enlighet med skolöverstyrelsens

förslag böra benämnas konsulenter för hemkunskap och skolmåltidsverksamhet.

Framkomna förslag att skilja konsulentverksamheten

i hemkunskap från skolmåltidsverksamheten anser jag mig icke kunna

biträda.

Med inrättandet av en tjänst som lågstadiekonsulent torde

tills vidare böra anstå.

Hjälpskolekonsulent. Inspektör för sinnesslöundervisningen.

För närvarande finnes en heltidsanställd hjälpskolekonsulent

och inspektör för sinnesslöundervisningen. De sakkunniga

föreslå inrättandet av en heltidstjänst som hjälpskolekonsulent och en

heltidstjänst som inspektör för sinnesslöundervisningen jämte en halvtidstjänst

som konsulent för samma undervisning. Skolöverstyrelsen har förordat,

att benämningen hjälpskolekonsulent utbytes mot benämningen

hj älpundervisningskonsulent.

Hjälpklassundervisningen har avsevärt ökat i omfattning det senaste

decenniet, och efter kommunreformen torde hjälpklasser kunna inrättas i

större utsträckning även på landsbygden. Jag förordar därför, att en heltidstjänst

som hj älpundervisningskonsulent inrättas. Beträffande sinnesslövården

har tillsynskommittén i ett nu avgivet betänkande förordat betydande

förstärkningar av tillsynspersonalen. Frågan om tillsynens ordnande torde

få prövas i annat sammanhang. I varje fall erfordras emellertid en heltidstjänst

som inspektör för sinnesslöundervisningen. Jag förordar, att en sådan

tjänst inrättas. Däremot kan jag nu ej förorda någon konsulenttjänst för

sinnesslöundervisningen.

Arvodesbefattningarna såsom inspektörer för blind- och

dövstumundervisningen torde böra bibehållas.

De sakkunniga ha föreslagit en heltidstjänst som filmkonsulent

mot nu en arvodesbefattning. Enligt de sakkunniga skulle denne bland

annat ha att förestå en tilltänkt granskning av förefintligt skolfilmbestånd

och nytillkommande skolfilmer. Då omläggningen av skolöverstyrelsens

organisation torde kräva ett avsevärt arbete, anser jag mig icke nu böra

beräkna medel till en ny och så krävande uppgift som filmgranskning. Emellertid

är det av vikt, att överstyrelsen får möjlighet att ägna större uppmärksamhet

åt frågan om filmen i skolans tjänst. Tills vidare bör det dock

vara tillfyllest med en deltidsbefattning, för vilken arvode utgår.

De sakkunniga ha föreslagit inrättande av en heltidstjänst som skol
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Majds ''proposition nr 149.

psykolog inom försöksavdelningen för att leda vissa psykologiska

undersökningar. För närvarande äro medel anvisade till arvode för ändamålet.

Skollcommissionen har invänt, att benämningen skolpsykolog ej är

en fullt adekvat benämning på en sådan befattning. Jag vill för min del

förorda, att tjänsten inrättas under den föreslagna benämningen. Inom

avdelningen finnas dessutom tre konsulenter för studieplaner

m. m. vilka böra bibehållas.

Jag har tidigare förordat, att den nuvarande arvodesbefattningen på deltid

som folkhögskolinspektör skulle bibehållas men i viss

mån utvidgas. Härav följer, att de nuvarande båda heltidstjänsterna som

konsulenter för allmän folkbildning böra bibehållas.

Av de nu föreslagna pedagogiska befattningshavarna böra alla sortera

under undervisningsavdelningen utom folkhögskolinspektören, konsulenterna

för allmän folkbildning, skolpsykologen och de tre konsulenterna för

studieplaner m. m. De pedagogiska befattningshavare, som sortera under

undervisningsavdelningen, komma emellertid i stor utsträckning att få biträda

vid handläggningen av ärenden på organisationsavdelningen.

I följande tablå redovisas den pedagogiska personal, bortsett från ledamöter

och byrådirektörer, som föreslagits av mig och de sakkunniga, samt

motsvarande nuvarande personal.

Pedagogisk personal, (utom ledamöter och byrådirektörer)

Befattning

Departements-

chefen

De sakkun- niga1)

Nu

Ämneskonsulentcr.................

4

8

—

Gymnastikkonsulenter..............

2

3

2

Konsulenter för hemkunskap och skolmåltids- verksamhet...................

2

21 s

2

Konsulenter i teckning..............

1

Vh

7»

Konsulenter i musik...............

7»

l''/t

7*

Konsulenter i manlig slöjd...........

1

17*

73

Konsulenter i kvinnlig slöjd...........

1

Vh

73

L&gstadiekonsulent................

—

i

—

Hjälpundervisningskonsulent...........

1

i

7»

Inspektör för sinnesslöundervisningen.....

1

i

73

Konsulent för sinnesslöundervisningen.....

—

V*

—

Inspektör för blindundervisning.........

7*

7*

7*

Inspektör för dövstumundervisning.......

7*

7*

7*

Filmkonsulent...................

7*

i

7*

Skolpsykolog....................

i

i

—

Konsulenter för studieplaner m. m.......

3

3

3

Konsulenter för allmän folkbildning......

2

1

2

Folkhögskolinspektör...............

Vs

7*

Summa

19+73+7*

26+ 7»+ 7 *

9+73+7s+7*

*) De sakkunniga ha i stället för en arvodesbefattning som folkhögskolinspektör förordat en

heltidstjänst som folkhögskolinspektör och konsulent för allmän folkbildning, vilken redovisats

förut såsom byrådirektör. Vidare ha de föreslagit en tjänst som inspektör och en tjänst som

konsulent för förskolor och daghem.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr l/t9.

8. Personal med speciell fackutbildning.

I efterföljande uppställning angives den personal med speciell fackutbildning,

som enligt min mening bör finnas inom skolöverstyrelsen vid sidan

av den pedagogiska personalen. Dessutom angives de sakkunnigas och statskontorets

motsvarande förslag samt nuvarande befattningshavare. I uppställningen

ingå ej ledamöter och byrådirektörer, vilka redan behandlats

i det föregående.

Befattning

Departe-

mentschefen

De sak- kunniga

Stats-

kontoret

Nu

Biträdande skolöverläkare.....

7»

v»

7»

72

Arkitekt.........

1

i

1

1

Biträdande arkitekter........

2

2

2

17»

Ingenjör .............

1

1

1

Förste aktuarie (statistiker).........

1

1

1

1

Aktuarie (statistiker).........

1

—

1

1

Förste bibliotekskonsulent........

—

_

_

1

Bibliotekskonsulenter.......

2

2

2

2

Biblioteksassistent.......

—

1

_

Pressombudsman.........

—

7*

_

_

Konsulenter för yrkesvägledning......

7»

7*

7»

_

Assistenter för yrkesvägledning......

—

V»

7»

—

Konsulent för nykterhetsundervisning m. m.

74

74

7*

74

Summa

8 +Va+ 7*

8 + 72 + 74

8+72+74

7+72+7*

Departementschefen. Biträdande skolöverläkare. De sakkunniga

ha föreslagit ytterligare en halvtidsanställd biträdande skolöverläkare,

särskilt för biträde vid pågående utredningar i medicinska och

barnpsykologiska frågor. Medicinalstyrelsen tillstyrker tjänsten. Jag anser

mig dock icke nu kunna förorda ytterligare en biträdande skolöverläkare.

Byggnadsteknisk personal. Mot förslaget att inrätta ytterligare

en heltidstjänst som biträdande arkitekt i stället för en arvodesbefattning

samt en tjänst som ingenjör på arkitektkontoret har statskontoret

icke framställt erinran. Frågan om samarbetet mellan byggnadsstyrelsen

och skolöverstyrelsen torde, såsom jag tidigare framhållit, få prövas sedan

1947 års byggnadsstyrelseutredning framlagt sitt betänkande. Överstyrelsen

behöver i varje fall tillgång till inom överstyrelsen arbetande arkitekter

för sitt planeringsarbete beträffande skolväsendet, och dessa böra i sin tur

ha tillgång till tekniskt utbildad arbetshjälp. Jag tillstyrker därför den

föreslagna förstärkningen.

Statistisk personal. De sakkunniga ha föreslagit, att på statistiska

kontoret skulle finnas en byrådirektör och en förste aktuarie mot nu

en förste aktuarie och en aktuarie. Förslaget om inrättande av e.n byrådirektörstjänst

har jag ej ansett mig kunna biträda. Jag förordar i likhet

med statskontoret och statens lönenämnd, att de nuvarande befattningarna

bibehållas.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. May.ts proposition nr 149.

Inom arbetsenheten finnes enligt betänkandet även IV2 amanuensbefattning.

Enligt de sakkunniga (betänkandet s. 71 och 72) bör det löpande

statistiska arbetet inom överstyrelsen kunna förenklas, framför allt genom

att grunda statistiken beträffande folkskolan på folkskoleinspektörernas

årsberättelser. Den personal, som härigenom sparades, skulle i stället anlitas

för kvalificerade statistiska utredningar, som bland annat erfordrades för

genomförande av enhetsskolan. Statskontoret förordar, att den amanuensoch

biträdespersonal, som kan sparas genom förenklingar av det statistiska

arbetet, skall indragas. Statistiska centralbyrån tillstyrker i allt väsentligt

de sakkunnigas förslag, och 1948 års statistikutredning tillstyrker förslaget

reservationslöst. Skolöverstyrelsen åter har uttalat viss tvekan, om så

långt gående förenklingar i det statistiska arbetet kunna genomföras.

För egen del vill jag förorda, att det fortlöpande statistiska arbetet inom

överstyrelsen så vitt möjligt förenklas. Den i betänkandet redovisade personalen

bör emellertid bibehållas och i stället användas för speciella statistiska

utredningar. Till amanuens- och biträdespersonalen återkommer jag i det

följande.

Bibliotekspersonal. Chefen för biblioteksroteln skall, enligt

vad jag tidigare föreslagit, vara byrådirektör. För närvarande finnas två

bibliotekskonsulenter, och jag ifrågasäter icke någon ändring därutinnan.

På roteln finnas vidare två amanuenser. Dessa medräknas i det följande

vid beräkningen av verkets totala amanuensbehov. De sakkunniga ha föreslagit

en biblioteksassistent, som skulle handha skolöverstyrelsens eget

bibliotek. Statskontoret förordar, att en konsulent inom biblioteksroteln

svarar för biblioteket och att det löpande arbetet därstädes utföres av ett

kanslibiträde. För egen del biträder jag statskontorets förslag.

Informationsverksamhet. De sakkunniga ha i kap. 6 av

betänkandet (s. 76—79) förordat olika åtgärder för att få till stånd en

effektivare inspektions-, rådgivnings- och upplysningsverksamhet. Bland

annat föreslås inrättandet av en arvodesbefattning som pressombudsman.

Statskontoret avstyrker befattningen. Jag är icke beredd att nu förorda

inrättande av en dylik befattning.

Yrkesvägledning. De sakkunniga (s. 212 i betänkandet) framhålla,

att inom arbetsmarknadsstyrelsen finnas två konsulenter och två

assistenter för yrkesvägledning inom skolväsendet. Dessa böra enligt de

sakkunniga tjänstgöra på halvtid inom skolöverstyrelsen men helt avlönas

av arbetsmarknadsstyrelsen. Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller, att de

båda assistenterna ha sådana arbetsuppgifter att de ej samtidigt kunna

tjänstgöra inom överstyrelsen. Däremot böra de båda konsulenterna, såsom

även varit förutsatt, kunna delvis tjänstgöra inom överstyrelsen. Deltidstjänstgöringen

bör dock ej bestämmas till exakt halvtid.

För egen del vill jag i anledning av vad arbetsmarknadsstyrelsen anfört

förorda, att nämnda båda konsulenter för yrkesvägledning inom arbets
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Majrts proposition nr 149.

marknadsstyrelsen få tjänstgöra på deltid, då så erfordras, inom skolöverstyrelsen.

De böra dock helt avlönas av arbetsmarknadsstyrelsen.

Konsulenten för nykterhetsundervisning och ny kterhetsupplysning

utför ett betydelsefullt arbete inom skolöverstyrelsens

verksamhetsområde. Jag förordar, att denna arvodesbefattning

bibehålies.

9. Högre administrativ personal.

Antalet förste byråsekreterare inom skolöverstyrelsen enligt gällande

personalstat, de sakkunnigas och statskontorets förslag samt enligt vad jag

i det följande förordar framgår av följande uppställning.

Förste byr&sekreterare

i lönegrad

29

27

Summa

gällande personalstat..........

........ 4

3

7

de sakkunniga ...............

........ 9

10

19

statskontoret ..............

........ 8

5

13

departementschefen ............

........ 7

7

14

För närvarande är en förste byråsekreterartjänst dubblerad på grund

av arbete med organiserande av övningslärartjänster, vilken dock här

räknats som endast en tjänst.

Tjänsternas fördelning på de tilltänkta arbetsenheterna angives i följande

uppställning. I denna angives även antalet ledamöter (L) och byrådirektörer

eller motsvarande (Bd).

Förste byråsekreterare i lönegrad 29 och 27.

Arbetsenhet

De sakkunnig

a

Statskontoret

Departementschefen

L

Bd

29

27

S:a

L

Bd

29

27

S:a

L

Bd

29

27

S:a

Undervisningsavd......

5

1

1

7

G

1

2

9

7

1

2

10

Lärarutbildningsavd.....

2

1

3

Socialroteln.........

1

1

2

—

—

—

—

—

—

_

_

_

_

Organisations- och pers.-avd.

3

1

2

1

7

3

1

2

6

1 3

1

2

6

Byggnads- och plan.-avd. .

3

2

2

2

9

1

3

1

1

G

1 1

3

2

1

7

Skolhygienroteln......

1

1

2

1

1

1

1

2

Folkbildningsroteln ....

1

1*)

1

3

1 1

l1)

1

3

1 1

1

2

Folkbiblioteksroteln ....

1

1

(

1

1

1

1

1

Utredningsroteln......

1

l2)

1

3

Försöksavd..........

2

1,6

3,6

2

0,5

1

3,5

3

1

4

Administrativa avd.....

2

3

2

7

3

3

1

7

3

2

2

7

Summa

22

6,5

9

10

47,6

17

6,5

8

5

36,5

19

6

7

7

39

'') Folkhögskolinspektör och konsulent för allmän folkbildning. Enligt departementschefens

förslag bibehålies i stället dels en konsulenttjänst för allmän folkbildning, dels en arvodesbefattning

som folkhögskolinspektör.

*) Chef för statistiska kontoret. Enligt departementschefens förslag förste aktuarie i Ca 29.

5 — Bihang till riksdagens ''protokoll 1962. 1 samt. Nr 11,9.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 149.

Antalet byråsekreterare och amanuenser inom skolöverstyrelsen dels år

1950 dels den 1 januari 1952, dels enligt de sakkunnigas förslag dels enligt

vad jag i det följande förordar framgår av följande uppställning. Däri angives

även övrig högre administrativ personal för att belysa det totala

antalet dylika befattningshavare.

Befattning År 1950

byråchefer................ 2

byrådirektörer ............

förste byråsekreterare ...... 6

byråsekreterare och

amanuenser............. 41.5

Summa 49,5 54 60,5 54

Ökningen av antalet förste byråsekreterare från 6 år 1950 till 8 den 1

januari 1952 beror på att en förste byråsekreterartjänst inom försöksavdelningen

inrättats genom beslut av 1951 års riksdag samt att, som förut

nämnts, en förste byråsekreterartjänst nu är dubblerad för arbete med organiserande

av övningslärartjänster.

I byråsekreterar- och amanuenstjänsterna inräknas amanuenserna inom

biblioteksroteln och statistiska avdelningen men icke kamreraren. Uppgifterna

för år 1950 framgå av betänkandet s. 227 och 228. Förhållandena

den 1 januari 1952 grunda sig på uppgifter, som lämnats av skolöverstyrelsen,

varvid frånräknats de befattningshavare, som innehade högre tjänster

eller voro tjänstlediga.

De sakkunniga framhålla, att den administrativa personalen är en viktig

faktor i ämbetsverket. Är denna personalorganisation svag, måste ansvaret

för administrativt-ekonomiskt arbete i stor omfattning läggas på verkets

ledamöter, vilkas möjligheter att ägna sig åt pedagogisk och skolorganisatoriskt

arbete i motsvarande grad minskas. En av huvudorsakerna till att

skolöverstyrelsen vissa tider icke kunnat göra en pedagogisk insats, som

motsvarade ledamöternas kapacitet, hade varit, att dessa anlitades för

arbete, som icke tillhört deras egentliga uppgift. Anledningen härtill hade

i sin tur varit, att den administrativa personalen varit otillräcklig men

framför allt icke inrymt tillräckligt många befattningar i högre ställning.

Detta hade inneburit beskurna befordringsutsikter inom verket, vilka

ytterligare framträtt därigenom, att den administrativa personalen i motsats

till motsvarande personal i många andra ämbetsverk som regel icke

kunnat påräkna befordran till by råchef sgrad. Konsekvensen härav hade

blivit, att rekryteringen till de administrativa tjänsterna tid efter annan

vållat svårigheter. Ett antal dylika befattningshavare hade från överstyrelsen

sökt sig till andra tjänster.

i 1952

De sak- kunniga

Departements-

chefen

2

2

3

2

2

8

19

14

44

37,5

35

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 11$.

Vad den högre administrativa personalen beträffar, anföra de sakkunniga

vidare, måste denna utökas med hänsyn till att överstyrelsens pedagogiskt

utbildade ledamöter böra reserveras för handläggning av sådana

ärenden, där pedagogisk sakkunskap är erforderlig. Beslutanderätten

inom överstyrelsen borde överflyttas på kvalificerad administrativ personal

i större utsträckning än som nu vore fallet. Denna personal borde även till

viss del övertaga den informationsverksamhet, som nu fullgjordes av undervisningsråd

och byråchefer. Vidare borde åtskilligt av amanuensernas nuvarande

arbete kunna anförtros åt kvalificerad biträdespersonal. Då

biträdespersonalen i allmänhet icke växlade lika hastigt som amanuenspersonalen,

vunnes härigenom en jämnare arbetsgång.

Vidare framhålla de sakkunniga: Skolöverstyrelsen har att handlägga

ett mycket stort antal olikartade ärendegrupper. De sakkunnigas förslag

till decentralisering av beslutanderätten till kanslipersonal och till lokala

organ samt omläggningen av överstyrelsens hela organisation medför, att

det knappast är möjligt att i förväg säkert bedöma, i vilken omfattning

arbetsuppgifter, som nu utföras av amanuenser, kunna överflyttas på kvalificerad

biträdespersonal. I sitt förslag till personalorganisation ha de sakkunniga

därför ansett sig böra räkna med en mera begränsad sådan

överflyttning. Sedan omorganisationen genomförts, bör det ankomma på

skolöverstyrelsen att i detalj undersöka, vilka arbetsuppgifter som böra

anförtros kvalificerad biträdespersonal. Om en överflyttning av arbetsuppgifter

från amanuenser till biträdespersonal kan ske i större omfattning

än som framgår av de sakkunnigas förslag till personalorganisation, bör

ett antal av de föreslagna amanuensbefattningarna utbytas mot biträdesbefattningar

i högre lönegrader.

I kap. It av betänkandet (s, 181—225) redogöra de sakkunniga för de

arbetsuppgifter, som inom de olika rotlama skulle ankomma på förste

byråsekreterare samt byråsekreterare eller amanuenser. I den förut intagna

uppställningen redovisas organisationsföredraganden (s. 181 i betänkandet)

som förste byråsekreterare under administrativa avdelningen.

I yttrandena ha olika förslag framlagts om inrättande av ytterligare

förste byråsekreterartjänster inom vissa rotlar.

Statskontoret åter har, som förut nämnts, föreslagit, att 13 förste byråsekreterartjänster

skulle inrättas mot 19 enligt de sakkunnigas förslag.

Jämfört med nuvarande antal av 7 tjänster innebär dock statskontorets

förslag en ökning med 6 tjänster, varav 4 i lönegrad 29 och 2 i lönegrad 27.

Statskontoret tilltror sig icke att på grundval av föreliggande utredning

bedöma antalet erforderliga amanuens- och byråsekreterarbefattningar.

Detta torde med utgångspunkt från nuvarande förhållanden böra avvägas

med hänsyn till antalet förste byråsekreterare samt till den minskning, som

anses möjlig dels genom decentralisering av beslutanderätten i olika ärenden,

dels ock genom överförande i enlighet med de sakkunnigas förslag av

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Mai ds proposition nr Ut9.

enklare arbetsuppgifter på underordnad personal. Därest extralärarbyrån

ansåges skola kvarligga hos skolöverstyrelsen och icke överflyttas

till den offentliga arbetsförmedlingen, borde föreståndaren (nu ordinarie

byråsekreterare) i likhet med förste assistent hos arbetsförmedlingen inplaceras

i 22 lönegraden.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller, att förmedlingen av lärare till folkoch

småskolor helt ombesörjes av den inom den offentliga arbetsförmedlingen

organiserade tjänstemannaförmedlingen. Denna har därutöver, särskilt

under de senaste åren, i betydande omfattning kommit att anvisa

lärarpersonal till de högre skolorna. Dess anvisning av lärarpersonal till

de högre skolorna torde stå i direkt proportion till föreliggande underskott

på behöriga lärarkrafter. Extralärarbyråns kontakt med arbetsmarknadens

sökandesida vore — i stort sett — begränsad till sådana sökande, som

redan förvärvat högre lärarkompetens. Tjänstemannaförmedlingen hade

däremot fortlöpande kontakt med hela det avsnitt av arbetsmarknaden,

från vilket underskottet på lärarpersonal i sista hand måste täckas. I motsats

till extralärarbyrån hade tjänstemannaförmedlingen kontor över hela

landet, varför rektorerna, i den mån deras lärarbehov icke kunde tillgodoses

genom extralärarbyråns försorg, genom närmaste tjänstemannaförmedling

kunde erhålla uppgift om och i så fall var lämpliga sökande stode att finna.

Även om en relativt klar gränsdragning alltjämt kunde upprätthållas

mellan extralärarbyråns och tjänstemannaförmedlingens verksamhetsområden,

syntes tiden nu vara inne för en fullständig samordning av de båda

förmedlingarnas verksamhet. Extralärarbyråns verksamhet borde inlemmas

i den offentliga arbetsförmedlingen. Lärarförmedlingen för Stockholm

borde dock även i fortsättningen förläggas till skolöverstyrelsens ämbetslokal.

Departementschefen. Skolöverstyrelsens ledamöter uppsätta för närvarande

i stor utsträckning själva utlåtanden och viktigare skrivelser.

Med de stora krav, som ställas på utformningen av ämbetsverks skrivelser,

blir arbetet både mödosamt och tidskrävande. För överstyrelsen är denna

anordning särskilt oläglig, då nämnda skrivarbete avsevärt inskränker

ledamöternas möjligheter att göra positiva insatser inom överstyrelsens

många verksamhetsgrenar. Speciellt för överstyrelsens pedagogiska ledamöter

får arbetet härigenom en alltför administrativt betonad karaktär

till men för de pedagogiska arbetsuppgifterna.

Enligt min mening bör det självfallet ankomma på den administrativa

personalen att i långt större utsträckning än som nu är fallet uppsätta förslag

till överstyrelsens skrivelser av olika slag.

Vidare bör, såsom de sakkunniga framhållit, beslutanderätten i vissa

ärendegrupper, där en fast praxis utbildats, kunna delegeras till personal i

lägre löneställning än ledamot.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Majrts -proposition nr 149.

Det är därför av största betydelse att till överstyrelsen knytes väl kvalificerad

administrativ personal. De sakkunniga ha föreslagit, att antalet

förste byråsekreterartjänster skulle ökas från nu 7 till 19, medan statskontoret

föreslagit 13 tjänster.

Jag har förut förordat, att antalet administrativa byråchefstjänster ökas

från 2 till 3, bortsett från avdelningschefen inom organisationsavdelningen,

som skulle vara pedagog eller en administrativ kraft. Då de sakkunniga

endast föreslagit 2 sådana tjänster, bör i stället en förste byråsekreterartjänst

i lönegrad 29 enligt deras förslag kunna utgå. Vidare har jag förut

icke ansett mig kunna förorda en så stor utvidgning av överstyrelsens pedagogiska

personal, som de sakkunniga föreslagit, vilket även i viss mån

inverkar på behovet av förste byråsekreterare. Med hänsyn härtill och till

nuvarande läge anser jag mig icke kunna förorda mer än 14 förste byråsekreterartjänster,

varav 7 i lönegrad 29 och 7 i lönegrad 27.

Härvid har jag räknat med att 4 förste byråsekreterartjänster i lönegrad

29 erfordras inom organisationsavdelningen, dit huvudparten av överstyrelsens

löpande skolorganisatoriska arbete skulle förläggas. En sådan tjänst

finnes redan inom försöksavdelningen och en inom administrativa avdelningen.

Dessutom erfordras en sådan tjänst för en organisationsföredragande

inom överstyrelsen. Av de 7 förste byråsekreterartjänsterna i lönegrad 27

böra 2 finnas på undervisningsavdelningen, under vilken flertalet av verkets

inspektörer och konsulenter sortera, en på organisationsavdelningens byggnadsrotel,

en på skolhygienroteln, bland annat med hänsyn till de i viss

mån ökade uppgifter, som skulle ankomma på roteln, en på folkbildningsoch

biblioteksroteln och 2 på administrativa avdelningen. De båda sistnämnda

befattningarna äro avsedda för de talrika och ofta svårbedömda

löneärendena, och till innehavarna skulle delegeras beslutanderätten i vissa

grupper sådana ärenden. Vid omorganisationens genomförande kan en viss

omfördelning mellan arbetsenheterna av dessa tjänster visa sig erforderlig.

Det torde få ankomma på skolöverstyrelsen att verkställa en sådan omplacering.

I varje fall finnas inom överstyrelsen sammanlagt kvalificerade

administrativa arbetsuppgifter av sådan omfattning, att 14 förste byråsekreterartjänster

erfordras utöver de förut av mig förordade 3 byråchefsoch

2 administrativa byrådirektörstjänsterna.

Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit, att överstyrelsens extralärarbyrå,

som nu förestås av en ordinarie byråsekreterare, skulle inlemmas i den allmänna

arbetsförmedlingen. Jag är ej nu beredd taga ställning till denna

fråga, i vilken det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela

beslut.

Beträffande byråsekreterare och amanuenser är jag ej beredd att pröva

behovet på varje särskild arbetsenhet. Antalet erforderliga dylika befattningar

torde få prövas med ledning av nuvarande antal inom överstyrelsen

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

och antalet förste byråsekreterartjänster m. m. Då de sakkunniga räknat

med att vissa arbetsuppgifter, som nu fullgöras av amanuenser, skola

kunna fullgöras av kvalificerad biträdespersonal, är jag nu ej beredd föreslå

någon ökning av det sammanlagda antalet högre administrativa befattningar.

Antalet bör icke heller minskas, om överstyrelsen skall få någon

möjlighet att mera effektivt handlägga administrativt betonade ärenden.

Jag förordar därför att medel beräknas för sammanlagt 35 byråsekreterareoch

amanuenstjänster inom överstyrelsen. Den högre administrativa personalen

kommer då att omfatta 54 befattningshavare eller samma antal som

nu. Härvid bortses från avdelningschefen för organisations- och personalavdelningen.

I det följande återkommer jag till frågan om antalet ordinarie

tjänster.

10. Biträdespersonal. Expeditionsvakter m. m.

De sakkunniga. Av följande uppställning framgår biträdesperso-

nalen år 1950, den 1

januari 1952, enligt

de sakkunnigas förslag och

enligt vad jag i det följande förordar.

År 1950

Yl 1952

De sak- kunniga

Departe-

mentschefen

kansliskrivare

2

2

7

5

kontorister

2

3

7

10

kanslibiträden

33,7s

32,5

37,5

27

kontorsbiträden

35

34

40

43

Summa

72,75

71*

91,5

85

Bland biträdespersonalen inräknas personalen inom telefoncentralen.

Uppgifterna för år 1950 framgå av betänkandet s. 228 och 229. Förhållandena

den 1 januari 1952 grunda sig på uppgifter från skolöverstyrelsen,

varvid frånräknats de befattningshavare, som innehade högre tjänster eller

voro tjänstlediga.

De sakkunniga ha, som förut nämnts, räknat med att på befattningshavare

i högre biträdesgrader skola ankomma vissa av de arbetsuppgifter,

som nu utföras av amanuenspersonal. Eu genomgång av arbetsuppgifterna

inom överstyrelsen har vidare visat, framhålla de sakkunniga, att ett flertal

kanslibiträden nu utföra arbetsuppgifter, som klart motivera en högre

löneställning. En minskning av antalet kanslibiträden har vid denna genomgång

icke visat sig möjlig. Verket använder sig i betydligt större utsträckning

än flertalet andra verk av dylik arbetskraft. De sakkunniga ha funnit

detta väl lämpa sig för överstyrelsens behov.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts -proposition nr 149. 71

Beträffande biträdespersonalens fördelning på de olika arbetsenheterna

hänvisas till kap. 11 i betänkandet.

Antalet expeditions vakter var 10,5 år 1950 och 9 den 1 januari

1952. De sakkunniga ha utöver en materialförvaltare föreslagit

11 expeditionsvakter. De sakkunniga anse, att en materialförvaltare erfordras

för ett verk av skolöverstyrelsens storlek. Denne bör svara för överstyrelsens

material- och blankettförråd samt biträda överdirektörens kansli

vid behandling av frågor om överstyrelsens lokaler, möbler och maskiner.

Genom ändamålsenlig planläggning av materialinköp, övervakning av materialåtgången

och andra åtgärder bör en dylik befattningshavare kunna

nedbringa verkets expensutgifter.

I övrigt föreslå de sakkunniga bibehållande av 1 kamrer a retjänst,

1 extra ordinarie kontorsskrivartjänst på biblioteksroteln

och 1 registratorstjänst i lönegrad Ca 18, avsedd för

undervisningsavdelningen m. fl. avdelningar, samt nyinrättande av en

kassörstjänst med anledning av överstyrelsens övertagande av vissa

anordningsärenden från statskontoret.

Statskontoret anser sig icke kunna taga ställning till frågan om biträdenas

antal och lönegradsplacering men förutsätter, att en förändrad löneställning

för biträdespersonalen överväges först efter en av biträdesutredningen

verkställd översyn. Vidare har statskontoret föreslagit, att biträdespersonalen

inom den statistiska arbetsenheten minskas med 1 V2 kanslibiträdes-

och 2 kontorsbiträdestjänster med hänsyn till de föreslagna förenklingarna

av det statistiska arbetet. Mot inrättande av en materialförvaltartjänst

har statskontoret intet att erinra.

Statens lönenämnd har tillstyrkt en kansliskrivartjänst inom meritplåtsarkivet

i stället för en kontoristtjänst men avstyrkt inrättandet av 2 kontoristtjänster

i stället för 2 kanslibiträdestjänster därstädes.

Skolöverstyrelsen har föreslagit ytterligare en kansliskrivartjänst i stället

för en amanuensbefattning på undervisningsavdelningens examensrotel

under förutsättning, att den andra amanuensbefattningen på roteln ombildades

till en förste byråsekreterartjänst. Vidare har överstyrelsen föreslagit

viss förstärkning av biträdespersonalen på statistiska kontoret bland

annat med hänsyn till det statistiska arbetet för överstyrelsens för yrkesutbildning

räkning. En reservant inom överstyrelsen har förordat, att

registratorn på kansliavdelningen skulle uppflyttas från kontorist till

kansliskrivare med hänsyn till det utökade arbete, som skulle ankomma

på registratorsexpeditionen.

Statistiska centralbyrån framhåller, att i de sakkunnigas förslag till personalorganisationen

för statistiska kontoret den kvalificerade biträdespersonalen

utgör en påfallande stor andel. Den föreslagna organisationsformen

kan tillstyrkas av centralbyrån endast under förutsättning, att det rent

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj ds -proposition nr 149.

rutinmässiga statistikarbetet vid omorganisationen skärs ned högst avsevärt.

Ämbetsverket anser nämligen, att den rutinmässiga statistiken bör

reduceras till det oundgängligen nödvändiga till förmån för de arbetsuppgifter

av mera kvalificerad art, som enligt planen komma att åvila statistiska

kontoret och som anförts som motiv för de sakkunnigas förslag till

personalorganisation.

Departementschefen. Biträdespersonalen inom skolöverstyrelsen

har på grund av pågående utredning om verkets omorganisation ej

behandlats i biträdesutredningens den 10 oktober 1951 avgivna betänkande.

Efter vissa överläggningar under hand med nämnda utredning anser jag

mig dock kunna framlägga följande förslag beträffande överstyrelsens biträdespersonal.

Därvid anser jag mig icke i detalj böra pröva personalens

fördelning på de föreslagna arbetsenheterna utom beträffande kansliskrivarna.

Det av mig framlagda förslaget till personalorganisation förutsätter, att

biträdespersonalen ökas. Jag har förordat nya pedagogiska tjänster och

till dessa befattningshavares förfogande bör ställas erforderlig biträdespersonal.

Vidare har jag föreslagit ett antal högre administrativa tjänster.

Medräknas byråsekreterare och amanuenser har dock den högre administrativa

personalen ej ökat i antal. Detta skulle i stället kompenseras genom

att arbetsuppgifter, som nu fullgöras av sistnämnda befattningshavarkategorier,

skulle överföras till kvalificerad biträdespersonal. Statskontorets

förslag, att biträdespersonalen inom statistiska kontoret skulle minskas,

har jag icke ansett mig kunna förorda.

Storleken av den erforderliga biträdespersonalen torde få bedömas med

ledning av det nuvarande antalet biträden inom överstyrelsen. Detta var i

runt tal 72 den 1 januari 1952. Antalet motsvarade emellertid ej behovet

av biträden. Det är av vikt, att överstyrelsen under genomförandet av

omorganisationen har tillgång till erforderlig biträdespersonal. Med hänsyn

till det anförda föreslår jag, att biträdespersonalen beräknas till sammanlagt

85 befattningshavare. Jag förutsätter emellertid, att överstyrelsen efter

genomförandet av omorganisationen upptager frågan om biträdespersonalens

storlek till omprövning i samråd med statens organisationsnämnd.

De sakkunniga föreslå 7 kansliskriv artjänster. Av de sålunda

föreslagna tjänsterna förordar jag nu 4 tjänster, nämligen de, som

föreslagits inom meritplåtsarkivet, överstyrelsens största registratorskontor

och statistiska kontoret, samt en av de två föreslagna inom kansliavdelningen.

Upprättandet av meritplåtar kräver god kännedom om det akademiska

betygs väsendet och värdet ur meritsynpunkt av olika slags tjänstgöring.

Arbetet är betydelsefullt för överstyrelsens handläggning av de talrika

befordringsärendena och kräver noggrannhet av personalen. Föreståndaren

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 11,9.

för detta arbete bör med hänsyn härtill vara kansliskrivare, vilket även tillstyrkts

av lönenämnden.

För överstyrelsens arbete är ett väl fört sakregister av särskild betydelse.

På grund av ärendenas olikartade natur ställer detta arbete stora krav på

registerföraren. Tjänsten är avsedd för sakregistret inom det registratorskontor,

som skall vara gemensamt för undervisnings-, försöks- och organisationsavdelningarna,

och där minst % av verkets ärenden torde diarieföras.

Sakregistret bör kontinuerligt föras av en och samma befattningshavare.

Jag anser, att arbetet bör ankomma på en kansliskrivare.

Inom statistiska avdelningen tjänstgör redan nu en kansliskrivare såsom

föreståndare för kontorets biträdespersonal. Mera kvalificerade statistiska

utredningar äro avsedda att förläggas till kontoret, vilket ökar kraven på

föreståndarinnan. Jag anser, att tjänsten bör bibehållas. Inom avdelningen

finnes ytterligare en kansliskrivartjänst, som skall indragas, då innehavaren

avgår. Denne är nu förordnad som amanuens.

Inom kansliavdelningen är en tjänst avsedd för ärenden om resekostnadsersättningar

till lärare, bland annat till övningslärare vid fyllnadstjänstgöring,

samt andra likartade ersättningsfrågor. Arbetet fullgöres nu i stor

utsträckning av amanuenser. Med hänsyn till svårighetsgraden och det

ekonomiska ansvaret erfordras en kansliskrivartjänst.

Inom undervisningsavdelningen skulle enligt de sakkunniga icke finnas

någon kansliskrivare. ''Skolöverstyrelsen har nu inrättat en icke-ordinarie

kansliskrivartjänst för förberedelsearbete till student- och realexamina,

vilket arbete tidigare ankommit på byråsekreterare eller amanuens. Detta

arbete skall hänföras till undervisningsavdelningen. Det är ett kvalificerat

biträdesarbete och ställer speciellt stora krav på vederbörandes noggrannhet.

Jag förordar en kansliskrivartjänst för ändamålet.

Sammanlagt föreslår jag sålunda 5 kansliskrivartjänster.

Av de ytterligare 3 kansliskrivartjänster, som de sakkunniga föreslagit,

bör den inom socialroteln utgå, eftersom denna arbetsenhet skall uppdelas

mellan andra arbetsenheter. De föreslagna kansliskrivartjänsterna inom

byggnads- och planeringsavdelningen samt inom kansliavdelningen (för

löneklassärenden) böra vara kontoristtjänster

De sakkunniga föreslå 7 kontoristtjänster, varav 1 på undervisningsavdelningen,

1 på lärarutbildningsavdelningen, 2 inom organisationsavdelningen

på meritplåtsarkivet, 1 på folkbildningsroteln och 2 inom

kansliavdelningen (1 registrator och 1 föreståndare för skrivbyrån). I likhet

med statens lönenämnd kan jag ej förorda de båda kontoristtjänstema

på meritplåtsarkivet. Övriga 5 av de sakkunniga föreslagna kontoristtjänsterna

äro enligt min mening erforderliga.

Under undervisningsavdelningen komma att sortera 4 ämneskonsulenter,

8 konsulenter i övningsämnen, hjiilpskolekonsulenten och inspektören för

sinnesslöundervisningen. Till dessa konsulenters förfogande bör ställas

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. May.ts proposition nr 149.

kvalificerad biträdespersonal i större utsträckning än de sakkunniga ansett

sig böra föreslå. Inom organisationsavdelningen kommer en avsevärd del

av överstyrelsens löpande arbete att koncentreras. Det är av vikt att till

denna avdelning knytes väl kvalificerad biträdespersonal. Med hänsyn

härtill anser jag, att ytterligare 3 kontoristtjänster böra inrättas och avses

för undervisnings- och organisationsavdelningarna.

Sammanlagt förordar jag alltså 10 kontoristtjänster. Vidare förordar jag

27 kanslibiträdestjänster. Övriga 43 biträdestjänster böra avses

för kontorsbiträden.

I likhet med de sakkunniga och statskontoret anser jag, att en materialförvaltare

erfordras inom överstyrelsen. Antalet expeditionsvakter

får med hänsyn till den ökning av personalen, som jag

föreslagit, och den spridning av ämbetsverkets lokaler, som tillsvidare blir

en följd därav, bestämmas till 10, varav en förste expeditionsvakt.

Utöver den nuvarande kamrerart j änsten erfordras en

kassörstjänst, då skolöverstyrelsen skall övertaga vissa anordningsärenden,

som nu handläggas inom statskontoret. Vidare förordar jag, att

en kontorsskrivartjänst på biblioteksroteln och en registratorstjänst

för verkets största registratorsexpedition bibehållas.

11. Anställningsform och löneställning för vissa

befattningshavare.

Verksledning. De sakkunniga föreslå, att generaldirektören hänföres

till lönegrad Cp 20. De framhålla, att under skolöverstyrelsen sorterar

en synnerligen omfattande lokal organisation. Särskilt framhålles folkskolinspektionen

med dess 51 folkskolinspektörer och nomadskolinspektören.

Varje statligt läroverk får dessutom enligt de sakkunniga anses som en särskild

lokal förvaltningsenhet.

Statskontoret anser, att generaldirektören alltfort bör vara inplacerad i

lönegrad Cp 19. Den av statskontoret föreslagna ställföreträdaren för generaldirektören

bör kunna erhålla ett ställföreträdararvode om 1 200 kronor

för år.

Statens lönenämnd anser, att frågan om en eventuell lönegradsuppflyttning

av generaldirektörstjänsten icke nu bör upptagas till prövning utan

först i ett vidare sammanhang samt erinrar om, att nämnden i sitt yttrande

över chefslöneutredningens betänkande föreslog en i ett sammanhang, efter

enhetliga grunder gjord förutsättningslös omprövning av löneställningen

för samtliga till lönegrad 33 (numera 37) eller högre lönegrader å löneplan 1

och till löneplan 2 hänförda chefstjänster.

Ledamöter. De sakkunniga föreslå efter en ingående motivering

(betänkandet s. 129—132), att avdelningschef och skolöverläkaren placeras

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition nr IJ+9.

i lönegrad Cpl5, chef för fristående rotel och rotelchef på försöksavdelningen

i lönegrad Cp 13 samt övriga ledamöter i lönegrad Ca 37.

Statskontoret erinrar om, att det till avdelningscheferna utgående arvodet,

vilket intill den 1 juli 1946 utgjorde 500 kronor, avvägts med hänsyn

till de till divisionsordförande i kammarrätten och gruppordförande i försäkringsrådet

utgående arvodena (1946 års statsverksproposition, för flera

huvudtitlar gemensamma frågor, s. 15). Till samtliga dessa utgå numera

befattningsarvoden å 1 200 kronor för år. Statskontoret avstyrker förslaget

att överföra avdelningscheferna å löneplan 2. Någon anledning att höja

arvodena enbart för avdelningscheferna torde icke heller föreligga.

Med hänsyn till vad de sakkunniga anfört kunde möjligen övervägas en

ändrad löneställning för chefen för försöksavdelningen och rotelchefen å

denna avdelning, vilka i så fall borde placeras i lönegrad Cr 13. Statskontoret

vill emellertid ifrågasätta, om tillräckliga skäl föreligga att ändra

deras nuvarande placering, lönegrad Cg 37. Skolöverläkaren torde icke

böra erhålla ändrad löneställning.

Statens lönenämnd har på den av de sakkunniga anförda motiveringen icke

blivit övertygad om lämpligheten eller nödvändigheten av att på sätt de

sakkunniga föreslagit frångå nuvarande ordning i fråga om avdelnings- och

rotelchefernas anställningsform. Med hänsyn härtill föreslår lönenämnden,

att endast generaldirektörs-, överdirektörs- och skolöverläkartjänsterna

upptagas som förordnandetjänster å löneplan 2 och att övriga här avsedda

tjänster bibehållas eller inrättas såsom fullmaktstjänster å löneplan 1.

Nämnden föreslår, att samtliga avdelnings- och rotelchef er, med undantag

för skolöverläkaren och chefen för folkbiblioteksroteln, placeras i lönegrad

Ca 37. Till avdelningschef bör som för närvarande utgå befattningsarvode

med 1 200 kronor för år. Med erinran att befattningsarvode med

enahanda belopp bland annat utgår till försäkringsråd, som är gruppordförande

i försäkringsrådet, och till kammarrättsråd, som är ordförande på

division i kammarrätten, är lönenämnden icke beredd att tillstyrka en

ändring i fråga om avdelningschefernas löneställning annat än i samband

med en allmän omprövning av löneställningen å befattningar av här avsedd

eller liknande art. Tillräckliga skäl för lönegradsuppflyttning av skolöverläkaren

ha enligt lönenämndens mening icke förebragts av de sakkunniga,

varför nämnden avstyrker förslaget i denna del. Lönenämnden är slutligen

icke beredd att — i avvaktan på ett slutligt ställningstagande till folkbibliotekssakkunnigas

förslag — tillstyrka en placering i Cpl3 av chefen

för folkbiblioteksroteln. Tjänsten synes därför tillsvidare böra bibehållas i

nuvarande löneställning (Ca 30) med benämningen förste bibliotekskonsulent.

En reservant inom lönenämnden har uttalat, att lönenämndens majoritet

ej synes ha beaktat den långa och dyrbara utbildning, som i allmänhet

krävcs av chefstjänstemännen inom skolöverstyrelsen i jämförelse med

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

chefstjänstemännen inom andra verk. Tages skälig hänsyn härtill, torde de

sakkunnigas förslag till anställningsform och lönegradsplacering för samtliga

avdelnings- och rotelchefer med undantag av skolöverläkaren vara en

mera rättvis inplacering i förhållande till övriga verks chefstjänstemän än

det förslag, som framförts av lönenämndens majoritet.

Riksräkenskapsverket anser, att avdelningscheferna, utom på kansliavdelningen,

som borde förestås av överdirektören, icke böra placeras i

högre lönegrad än Cp 14 med hänsyn till den inom andra förvaltningsområden

tillämpade löneställningen för befattningshavare med motsvarande

arbetsuppgifter.

Skolöverstyrelsen tillstyrker de sakkunnigas förslag, men framhåller, att

fullmaktsanställning i allmänhet skapar de bästa möjligheterna för en på

lång sikt inriktad och oberoende ämbetsmannaverksamhet. Avdelningscheferna

och cheferna för de fristående rotlarna kunde knappast anses intaga

den ställning, som åsyftades med förtroendeämbetsmän i grundlagens

mening. Vissa praktiska fördelar skulle dock vinnas med den föreslagna

anställningsformen (Cp).

Ämne skonsulent er. De sakkunniga ha i betänkandet (s. 140—

142, 145 och 146) ingående behandlat frågan om ämneskonsulenternas anställningsform

och lönegradsplacering. De sakkunniga räkna med att till

ämneskonsulent i regel förordnas ordinarie och extra ordinarie lärare samt

föreslå, att heltidsanställda ämneskonsulenter tillsvidare anställas mot ett

årsarvode av 3 000 kronor jämte ersättning för mistade löneförmåner. Deltidsanställda

ämneskonsulenter böra erhålla ett årsarvode av 1 800 kronor

vid halvtidstjänstgöring jämte ersättning för avstådda löneförmåner. Om i

något fall rektor förordnas till ämneskonsulent, bör arvodet bestämmas av

Kungl. Maj:t.

Statskontoret framhåller, att de tre konsulenterna inom försöksavdelningen

enligt vid 1951 års riksdag fattat beslut skola äga åtnjuta arvode

och övriga förmåner, motsvarande avlöningsförmåner efter den löneklass,

vars nummer med tre enheter överstiger numret å den löneklass,

i vilken vederbörande är placerad. Ämneskonsulenterna torde böra tillförsäkras

motsvarande förmåner.

Statens lönenämnd anför, att enligt vad lönenämnden kan utläsa ur de

sakkunnigas betänkande, komma ämneskonsulenterna att få samma arbetsuppgifter,

vare sig de rekryteras bland adjunkter eller lektorer. Med hänsyn

härtill vill lönenämnden för sin del förorda, att ifrågavarande befattningar

inplaceras i viss bestämd lönegrad. Med utgångspunkt från nu gällande

lönegradsplacering för nyssnämnda lärarkategorier vill lönenämnden härvid

föreslå 32 lönegraden, vilken löneställning enligt nämndens mening bör vara

lockande även för lektorer. Därest emellertid lönegradsplacerade tjänster

tills vidare icke anses böra inrättas för ämneskonsulenterna, förordar löne
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1/^9. 77

nämnden, att samma förmåner utgå som till tre konsulenter inom skolöverstyrelsens

försöksavdelning.

Beträffande halvtidsanställda ämneskonsulenter framhåller lönenämnden,

att med ett årsarvode av 1 800 kronor — som i lektors löneläge motsvarar

2—3 löneklasser vid heltidstjänstgöring — skulle fall kunna uppkomma,

i vilka med den av lönenämnden föreslagna löneställningen för

ämneskonsulenterna deltidsanställd konsulent erhölle sammanlagt högre ersättning

än heltidsanställd. Lönenämnden kan med hänsyn härtill icke tillstyrka

de sakkunnigas förslag. Nämnden föreslår i stället, att halvtidsanställd

ämneskonsulent erhåller ett arvode, motsvarande hälften av den

löneökning, vederbörande skulle erhålla vid vikariatslöneförordnande å

tjänst i 32 lönegraden. Vid det av lönenämnden föreslagna alternativet för

avvägning av löneställningen för heltidsanställda ämneskonsulenter, syntes

arvodet böra bestämmas till hälften av löneskillnaden mellan den löneklass,

vari vederbörande är placerad, och den löneklass, vars nummer med

tre enheter överstiger numret å denna.

En reservant inom lönenämnden kan ej biträda lönenämndens första

alternativ om inplacering av ämneskonsulenterna i lönegrad 32 utan ansluter

sig till nämndens andra alternativ. En annan reservant inom lönenämnden

föreslår, att adjunkter respektive lektorer såsom ämneskonsulenter

placeras i en Ce-tjänst med sådan lönegradsplacering, att den med 6

löneklasser överstiger adjunkternas respektive lektorernas lönegrad. Alternativt

ansluter sig dock denna reservant till de sakkunnigas förslag och

för de halvtidsanställda ämneskonsulenterna förordar reservanten de sakkunnigas

förslag.

Skolöverstyrelsen tillstyrker de sakkunnigas förslag.

Konsulenter i övnings ämnen. De sakkunniga framhålla, att

de skäl, som föranlett, att rektorer förordnas på viss tid, även gälla för konsulenter.

Rektorerna ha hänförts till lönegrad Cb, vilket innebär, att de förordnas

på viss tid, i regel sex år. I samband med rektorsförordnandet frånträder

vederbörande utövningen av innehavande ordinarie lärartjänst, vilken

tillsättes med ny innehavare. Upphör rektorsförordnandet utan samband

med avgång med pension, återgår rektor till sin ordinarie lärartjänst.

Med rektorsförordnande är förenad viss pensionsrätt.

Överstyrelsens konsulenter rekryteras i allmänhet bland lärare. Om de

förordnas för viss tid, böra de liksom rektorerna vara skyldiga att återgå

till lärartjänstgöring, därest förordnandet skulle upphöra före avgång med

pension. Med hänsyn härtill anse de sakkunniga, att anställningsformen

Cb, vilken redan tillämpas inom skolväsendet, bör kunna tillämpas för

överstyrelsens heltidsanställda konsulenter. Denna anställning borde dock

endast komma i fråga, om befattningen kunde rekryteras bland väl kvalificerade

ordinarie och extra ordinarie lärare, som avsåges i statens allmänna

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

avlöningsreglemente eller avlöningsreglementet för övningslärare, och icke

särskilda skäl kunde anföras mot denna anställningsform.

Anställningsformen för konsulenter i övningsämnen bör, anföra de sakkunniga,

vara densamma i alla övningsämnen. Då konsulentorganisationen

funnits en följd av år, böra anställningsformerna nu få en mera enhetlig

och definitiv lösning. Vidare anföra de sakkunniga:

I teckning, musik och gymnastik tillhöra lärarna vid folk- och småskoleseminarier

lönegrad Ca 25. I hushållsgöromål tillhöra lärarna vid statens

skolköksseminarium och hushållsskola samma lönegrad. I manlig och

kvinnlig slöjd tillhöra lärare, som handha lärarutbildningen i ämnet vid

folk- eller småskoleseminarier lönegrad Ca 23. Skillnaden mellan lönegraderna

Ca 25 och Ca 23 är ej så stor, att den motiverar olika löneställning

för olika konsulenter. Då det ansvar och de arbetsuppgifter, som kunna

åvila dessa konsulenter, i stort sett få anses vara likvärdiga i samtliga

övningsämnen, förorda de sakkunniga, att de heltidsanställda konsulenterna

— med nedan angivna undantag — erhålla enhetlig löneställning.

Ifrågavarande befattningar böra förenas med pensionsrätt, och de sakkunniga

förorda därför, att anställningsformen Cb blir tillämplig på dem.

I lönegrad Ca 25 är löneklass 28 slutlöneklass. Då konsulenterna måste

utbyta ferier mot semester, bör lönen utgå efter en så hög löneklass, att en

god rekrytering säkras. På grund härav förorda de sakkunniga, att konsulenterna

placeras i lönegrad Cb 4, enligt vilken lön utgår efter löneklass 30

i löneplan nr 1 av statens löneplansförordning.

I två övningsämnen har emellertid konsulentorganisationen redan nu en

fastare organisation, vilken enligt de sakkunnigas förslag skulle utbyggas,

nämligen i gymnastik och i hushållsgöromål jämte skolmåltidsverksamhet.

Dessa konsulenter ha även viktiga speciella arbetsuppgifter utöver dem,

som ankomma på konsulenterna i övriga övningsämnen. Sålunda handläggas

på gymnastikroteln frågor om trafikundervisning, luftskydd och vissa

andra frågor, sammanhängande med civilförsvaret, varjämte roteln svarar

för gymnastikundervisningen vid skolor under överstyrelsen för yrkesutbildning.

Konsulenterna i hushållsgöromål svara även för den i ekonomiskt

och hygieniskt avseende så betydelsefulla skolmåltidsverksamheten. Förste

gymnastikkonsulenten tillhör lönegrad Ca 30 (slutlöneklass 33) och den

extra ordinarie konsulenten för hushållsgöromål och skolmåltidsverksamhet

lönegrad Ce 26 (slutlöneklass 29). Dessa befattningar böra hänföras till

lönegrad Cb 7 (löneklass 33).

De heltidsanställda konsulenterna i övningsämnen böra liksom ämneskonsulenterna

förordnas för sex år i sänder.

De sakkunniga utgå dock från att frågan om en eventuellt förhöjd lönegradsplacering

prövas av 1949 års tjänsteförteckningskommitté.

Statskontoret, som avstyrkt att nuvarande konsulentorganisation i

övningsämnen ändras, har framhållit, att om likväl nya hel- eller halvtidstjänster

skulle inrättas, borde konsulenterna erhålla en förhöjning av till

dem utgående lön som lärare med tre löneklasser.

Statens lönenämnd anser, att det icke bör komma i fråga att för konsulenttjänsterna

utnyttja lönegradsbeteckningen Cb, vilken hittills kommit

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kuiigl. Maj:ts proposition nr 149.

till användning endast för rektorstjänster. Då å här ifrågavarande konsulenttjänster

i det övervägande antalet fall torde komma att förordnas ordinarie

lärare, syntes vidare det, som de sakkunniga velat vinna genom

användandet av Cb-anställningen, lika väl kunna uppnås genom inrättandet

av e. o. tjänster med beteckningen Ce. Såvitt lönenämnden kunde

finna, förelåge ej hinder att meddela förordnande som e. o. tjänsteman

för viss tid. Lönenämnden ville sålunda föreslå, att konsulenttjänsterna

inom överstyrelsen, därest befattningarna icke — på sätt för närvarande i

viss utsträckning vore fallet — ansåges böra upptagas såsom ordinarie (Ca)

i regel inrättades såsom e. o. (Ce).

Beträffande konsulenter i övningsämne.n föreslår lönenämnden, att 27

lönegraden fastställes såsom normallönegrad samt att förste gymnastikkonsulenten

bibehålies i lönegrad Ca 30. Beträffande förste konsulenten i

hushållsgöromål framhåller nämnden, att den icke blivit övertygad om, att

en uppflyttning av denna tjänst i högre lönegrad än den 27:e är motiverad.

Lönenämnden vill vidare ifrågasätta, huruvida icke för den andra konsulenttjänsten

i hushållsgöromål med hänsyn härtill en placering i 24 lönegraden

skulle vara tillfyllest.

En reservant inom lönenämnden anser visserligen, att Ce-förordnande

bör föredragas framför Cb-förord.nande, men ansluter sig i fråga om övningsämneskonsulenternas

lönenivå till de sakkunnigas förslag.

Skolöverstyrelsen tillstyrker de sakkunnigas förslag. Såsom de sakkunniga

framhållit, böra dock lönegraderna för de föreslagna Cb-tjänsterna

omprövas av 1949 års tjänsteförteckningskommitté. Enligt överstyrelsens

mening bör härvid en viss höjning av lönegraderna ske. Särskilt gäller detta

förste konsulenten i gymnastik samt konsulenten för hushållsgöromål och

skolmåltids verksamheten.

Hjälpskolekonsulent. De sakkunniga framhålla, att till hjälpskolekonsulent

torde komma i fråga hjälpklasslärare, d. v. s. folkskollärare,

vilka i regel tillhöra lönegrad Ca 21, eller sinnesslölärare, vilka tillhöra

lönegrad Ca 15. Även rektorer vid sinnesslöskolor böra emellertid kunna

komma i fråga. De tillhöra lägst lönegrad Ca 18 och högst lönegrad Ca 26.

För hjälpskolekonsulenten föreslå de sakkunniga därför lönegrad Cb4.

Statens lönenämnd är icke beredd tillstyrka högre placering av tjänsten

än i 24 lönegraden.

Inspektör för sinnesslöundervisningen. De sakkunniga

erinra om, att inspektören för sinnesslöundervisningen författningsenligt

har att självständigt pröva och avgöra ett flertal ärenden. Till denna betydelsefulla

post bör kunna förvärvas en väl kvalificerad person; bland annat

bör till befattningen kunna utses rektor vid sinnesslöanstalt, vilken tillhör

högst lönegrad Ca 26 (löneklasserna 26—29). Skolöverstyrelsen har dock

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr llfå.

hemställt om höjd lönegradsplacering för dem. De sakkunniga förorda, att

inspektören placeras i lönegrad Cb6 (löneklass 32).

Statens lönenämnd kan för sin del ej tillstyrka uppflyttning av ifrågavarande

tjänst i högre lönegrad än den 27:e.

Svenska facklärarförbundet har föreslagit, att inspektören för sinnesslöundervisningen

placeras i lönegrad Cb 7.

Sinnesslöskolornas föreståndareförening anser att inspektören för sinnesslöundervisningen

bör placeras i lönegrad Cb 8.

Skolöverstyrelsen tillstyrker de sakkunnigas förslag.

Inspektörer för blindundervisning och dövstumundervisning.

De sakkunniga erinra om, att nuvarande årsarvoden om

600 kronor till inspektören för blindundervisningen och 1 800 kronor till

inspektören för dövstumundervisningen gällt sedan år 1914 respektive år

1935. De sakkunniga anse dem vara uppenbarligen för låga och föreslå att

de höjas till 1 200 respektive 2 000 kronor. Därjämte bör ersättning för

avstådda aylöningsförmåner utgå under inspektörerna åliggande tjänsteresor.

Statskontoret och skolöverstyrelsen tillstyrka de föreslagna arvodeshöjningama.

Statens lönenämnd anser, att frågan om dessa arvodens storlek bör upptagas

först i samband med en allmän omprövning av arvoden av ifrågavarande

art.

Skolpsykolog. De sakkunniga anföra, att skolpsykologen bör ha

god praktisk erfarenhet som lärare samt djupgående och speciell utbildning

i pedagogiska och psykologiska frågor. Befattningen bör därför i lönehänseende

vara jämställd med lektorstjänst (lönegrad Ca 30 löneklasserna

30—33). Till befattningen bör kunna förvärvas en ordinarie eller extra

ordinarie lärare inom det statliga eller statsunderstödda skolväsendet. De

sakkunniga föreslå, att skolpsykologen placeras i lönegrad Cb7 (löneklass

33).

Statskontoret föreslår, att skolpsykologen avlönas på samma sätt som

konsulenterna inom försöksavdelningen eller med lön som utgår efter en

löneklass som är 3 enheter högre än den efter vilken han uppbär lön som

lärare.

Statens lönenämnd erinrar om, att lönenämnden tidigare föreslagit, att

tjänsten skulle under benämningen byrådirektör placeras i Ce 31. Lönenämnden

har ej funnit anledning frångå denna ståndpunkt.

Skolöverstyrelsen tillstyrker de sakkunnigas förslag.

Konsulenter för studieplaner m. m. Enligt beslut av 1951

års riksdag uppbära dessa konsulenter arvode och övriga löneförmåner,

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj.-ts ■proposition nr 149.

motsvarande avlöningsförmåner efter den löneklass, vars nummer med tre

enheter överstiger numret å den löneklass enligt statens löneplansförordning,

i vilken vederbörande är placerad. Är vederbörande icke placerad i

dylik löneklass, bestämmes arvodet av Kungl. Maj:t.

De sakkunniga föreslå, att ifrågavarande konsulenter utöver ersättning

för avstådda löneförmåner erhålla årsarvode om 3 000 kronor.

Statskontoret anser, att den av 1951 års riksdag beslutade ersättningen

alltjämt bör utgå.

Statens lönenämnd anför, att enligt vad lönenämnden från skolöverstyrelsen

under hand inhämtat, avses ifrågavarande konsulenter normalt rekryteras

bland övningsskollärare i Ca 23 (för lägre stadier), adjunkter eller

lektorer (för högre stadier) samt ämneslärare i Ca 26 (för praktisk utbildning).

Från denna utgångspunkt föreslår nämnden, att förstnämnda befattning

placeras i 27 och de två sistnämnda i 32 lönegraden. Därest lönegradsplacerade

tjänster icke nu anses böra inrättas för befattningshavarna

i fråga, synes någon ändring av gällande arvodesbestämmelser icke böra

ske.

iKonsulenter för allmän f olkb il dning. De båda konsulenterna

för allmän folkbildning tillhöra nu lönegrad Ca 26 och Ce 26.

De sakkunniga framhålla, att det mött vissa svårigheter att till den ena

av de nuvarande konsulenttjänsterna förvärva kvalificerad sökande. De

sakkunniga, som endast föreslagit en sådan tjänst, förorda därför, att tjänsten

hänföres till lönegrad Ce 29.

Statskontoret förordar, att tjänsten alltjämt bibehålies i lönegrad 26.

Statens lönenämnd kan för sin del icke tillstyrka högre placering av

konsulenttjänsterna för allmän folkbildning än i 27 lönegraden eller samma

lönegrad, som av nämnden föreslagits för konsulent i övningsämne.

En reservant inom lönenämnden har dock med hänsyn till angelägenheten

av att å befattningarna såsom konsulenter för allmän folkbildning

kunna förvärva och behålla kvalificerade, dugande och lämpliga arbetskrafter

förordat de sakkunnigas förslag om tjänsternas hänförande till 29

lönegraden.

Skolöverstyrelsen tillstyrker de sakkunnigas förslag.

Folk högs kol inspektören. Till folkhögskolinspektören utgår

nu ett årsarvode om 3 000 kronor.

De sakkunniga ha alternativt föreslagit, att den nuvarande arvodesbefattningen

som folkhögskolinspektör skulle bibehållas med ett årsarvode av

3 000 kronor. Innehavaren skulle samtidigt vara rektor vid folkhögskola,

men beräknades vara tjänstledig 2 å 3 månader om året från rektorstjänsten

för inspektioner av folkhögskolor och sammanträden eller arbete inom

6 — Bihang till riksdagens ''protokoll 1953. 1 samt. Nr HD.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

skolöverstyrelsens ämbetslokal. Därunder borde ersättning utga för avstådda

avlöningsförmåner.

Folkhögskolinspektören erinrar om, att det nuvarande arvodet fastställdes

år 1912. Om arvodesbefattningen bibehålies, borde skälig ersättning

utgå, tjänstgöringsskyldigheten nedsättas och bidrag lämnas till avlönande

av skrivbiträde.

Skolöverstyrelsen har, såsom tidigare nämnts, föreslagit, att arvodet

höjes till 3 600 kronor. Vidare har överstyrelsen ifrågasatt, om icke folkliögskolinspektören

borde få nedsättning i undervisningsskyldigheten såsom

rektor med rätt för skolan att uppbära statsbidrag till avlönande av vikarie.

En reservant inom överstyrelsen har funnit ett arvode om 4 500 kronor

motiverat. Det syntes tveksamt, om den föreslagna tjänstledigheten för

uppdraget läte sig förena med det nya avlöningsreglementet för folkhögskolan.

Under sådana förhållanden syntes det riktigast att icke nu binda

sig vid något belopp.

Skolkommissionen har förordat, att folkhögskolinspektören erhåller skrivhjälpsbidrag,

befrias från hälften av undervisningsskyldigheten såsom rektor,

så att han upp till tre dagar i veckan kan vistas inom överstyrelsen,

företaga inspektionsresor o. d. samt får ett arvode, som tillsammans med

rektorslönen för honom upp i närheten av undervisningsråds löneställning.

Biträdande skolöverläkare. För närvarande utgår ett årsarvode

om 10 500 kronor till biträdande skolöverläkaren.

De sakkunniga framhålla, att för läkarnas arbete inom skolhygienroteln

kräves speciell utbildning och långvarig praktisk erfarenhet inom barnavården.

De läkare, som förvärvat denna, torde icke övergå på heltidsanställning

inom överstyrelsen med de löneförmåner, som bjudas i statstjänst.

Däremot torde det vara möjligt att förvärva och bibehålla väl kvalificerade

läkare med deltidsanställning, om denna förenades med pensionsrätt.

Då ordinarie tjänster med deltidsanställning ej inrättades, borde halvtidsbefattningar

som biträdande skolöverläkare inrättas. De borde som

extra ordinarie hänföras till lönegrad Cs. Lön utginge då enligt löneplan 2

i statens löneplansförordning liksom vid Cp-anställning. För full pension

fordrades vid Cs-anställning 30 tjänstår mot 12—18 år vid Cp-anställning.

Pensionsåldern vore 65 år. Med hänsyn till den utbildning, som måste krävas,

torde läkare ej tillträda sådan tjänst förrän vid 40—45 års ålder. I

dessa befattningar borde 20 eller i varje fall 25 tjänstår berättiga till oavkortad

pension (se 16 § 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente). De

biträdande skolöverläkarna borde hänföras till lönegrad Cs 13, vilken närmast

motsvarade den för byråchefer beslutade lönegraden.

Statskontoret har icke funnit anledning föreligga för att ändra anställningsformen

för biträdande skolöverläkaren eller att höja dennes arv ode.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts ''proposition nr l/t9.

Arvodet till fem specialföredragande i medicinalstyrelsen vore 8 400 kronor

vid en arbetstid om fem timmar per söckendag.

Statens lönenämnd är icke beredd att tillstyrka ändring av nu gällande

anställnings- och avlöningsvillkor för biträdande skolöverläkare.

Skolöverstyrelsen tillstyrker de sakkunnigas förslag.

By ggnadsteknisk personal. De sakkunniga föreslå, att arkitekten

uppflyttas från lönegrad Cp 7 till Cp 9 med hänsyn till de ansvarsfulla

uppgifter, som ankomma på honom. Av de biträdande arkitekterna

föreslås den ene alltjämt placerad i lönegrad Ce 29 och den andre i lönegrad

Ce 27. Den föreslagne byggnadsingenjören skulle bland annat övertaga

rutinbetonat arbete, som nu fullgjordes av arkitekterna, t. ex. detaljmätning

av tjänstebostäders golvytor, uppdelning av kostnaderna för olika

delar av skolbyggnader med hänsyn till etappbyggandet och genomgång

av kostnadskalkyler. För befattningen ha de sakkunniga föreslagit lönegrad

Ce 22.

Statskontoret anser, att frågan om uppflyttning i lönehänseende av arkitekten

i lönegrad Cp 7 bör omprövas av tjänsteförteckningskommittén.

Statens lönenämnd framställer endast den erinringen mot de sakkunnigas

ifrågavarande förslag, att benämningen »byggnadsingenjör» bör ändras till

»ingenjör».

Skolöverstyrelsen tillstyrker de sakkunnigas förslag.

B ib Ilo t ek skonsulent er. De sakkunniga ha icke föreslagit någon

ändring i bibliotekskonsulenternas nuvarande lönegradsplacering Ca

respektive Ce 26.

Statskontoret ifrågasätter ej heller någon ändring.

Civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund förordar, att bibliotekskonsulenterna

placeras i den lönegrad på löneplan 1, som har sin motsvarighet

i lönegrad Cb 4.

Skolöverstyrelsen framhåller, att det är ovisst, i vilken utsträckning folkbibliotekssakkunnigas

förslag kommer att genomföras under den närmaste

tiden. Frågan om bibliotekskonsulenternas löneställning torde därför redan

nu böra upptagas till prövning. De borde ej ha lägre löneställning än konsulenterna

för allmän folkbildning. Överstyrelsen förordar, att de hänföras

till lönegrad 29.

K onsulenten för nykter hetsundervis ning och nykter

hetsupplysning. De sakkunniga föreslå att konsulentens arvode

höjes från 2 200 till 2 400 kronor. De sakkunniga framhålla (s. 216 i betänkandet),

att konsulenten enligt sin instruktion har omfattande arbetsuppgifter

samt att befattningen är av stort värde för skolöverstyrelsen.

Statskontoret tillstyrker förslaget.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

Statens lönenämnd anser, att frågan om arvodet till konsulenten bör upptagas

till prövning först i samband med en allmän översyn av arvoden av

ifrågavarande art.

Civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund förordar, att arvodet i

fråga höjes till åtminstone 3 600 kronor.

Centralförbundet för nykterhetsundervisning har betonat värdet för förbundet

av den verksamhet, som fullgjordes av konsulenten för nykterhetsundervisning

och nykterhetsupplysning. Konsulenten deltoge i planeringen

av nya verksamhetsformer och medverkade i betydande utsträckning i instruktionsverksamheten

bland lärarkårerna för nykterhetsundervisning och

i föreläsningsverksamheten i alkoholfrågan vid skolorna och bland allmänheten.

Konsulenten hade dock hittills endast undantagsvis haft direkt kontakt

med skolans nykterhetsundervisning. I de föreskrifter, som meddelades

för hans verksamhet, borde det komma till klart uttryck, att denna verksamhet

omfattade samtliga ärenden rörande nykterhetsundervisning och

nykterhetsupplysning inom överstyrelsens ämbetsområde. Konsulenten

borde vidare få disponera viss del av överstyrelsens anslag till resor och

traktamenten. Arvodet, som vore anmärkningsvärt lågt, borde sättas till

lägst 4 500 kronor.

Skolöverstyrelsen framhåller önskvärdheten av att överstyrelsens konsulentverksamhet

för nykterhetsundervisning och nykterhetsupplysning utbygges

på sätt centralförbundet för nykterhetsundervisning föreslagit. Det

för konsulenten föreslagna arvodet vore även med hänsyn till hans nuvarande

arbetsuppgifter för lågt. Överstyrelsen förordade, att arvodet fastställdes

till minst 3 600 kronor om året.

K am er al personal. De sakkunniga föreslå, att i anledning av

överstyrelsens övertagande av vissa anordningsärenden från statskontoret

den nuvarande kamrer artjänsten uppflyttas från lönegrad Ca 23 till Ca 24

och en kassörstjänst i lönegrad Ca 18 nyinrättas.

Statskontoret anser, att en förutsättning för överflyttningen av nämnda

anordningsärenden bör vara, att den med ifrågavarande göromål inom

statskontoret sysselsatte revisorn samtidigt överflyttas till skolöverstyrelsen.

Kassörstjänsten bör då hållas vakant, till dess den nuvarande kamreraren

i Ca 23 avgått från sin befattning.

Statens lönenämnd framhåller, att kamrerartjänster i 24 lönegraden för

närvarande icke finnas inrättade, samt föreslår, att tjänsten tills vidare

bibehålies i nu gällande lönegrad Ca 23. Beträffande kassörstjänsten erinrar

lönenämnden om, att nämnden i utlåtande den 4 november 1948 föreslog,

att befintliga kassörstjänster i 18 lönegraden skulle ersättas av sådana

tjänster i 17 eller 19 lönegraden.

Riksräkenskapsverket anser, att kamrerartjänsten bör placeras i 25 lönegraden

i likhet med vad som inom statsförvaltningen i allmänhet tillämpas

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

för kamrerartjänster med motsvarande arbetsuppgifter. Kassörstjänsten

bör enligt de allmänna principer, som kommit till uttryck i 1947 års biträdesutrednings

betänkande den 10 oktober 1951, placeras i Ca 15.

Slwlöverstyrelsen tillstyrker de sakkunnigas förslag.

Registr a tor. De sakkunniga föreslå, att registratorn för skolöverstyrelsens

största registratorskontor, omfattande undervisnings-, försöks-,

lärarutbildnings- samt organisations- och personalavdelningarna, vilken registrator

nu tjänstgör å läroverksavdelningens registratorskontor, bibehålies

i lönegrad Ca 18.

Statens lönenämnd erinrar om, att lönenämnden förordat, att befintliga

registratorstjänster i 18 lönegraden skola ersättas av sådana tjänster i 17

eller 19 lönegraderna.

Materialförvaltaren. De sakkunniga föreslå, att materialförvaltaren

placeras i lönegrad Ca 14.

Statskontoret och skolöverstyrelsen tillstyrka förslaget.

Departementschefen. Frågan om löneställningen för skolöverstyrelsens

personal har ännu ej behandlats av 1949 års tjänsteförteckningskommitté.

Bortsett från biträdespersonalen är jag därför icke beredd att nu taga slutlig

ställning till personalens löneställning. Tills vidare böra redan inrättade

tjänster i regel bibehålla sin nuvarande lönegradsplacering och för de nya

tjänster, som föreslås, bör väljas en lönenivå, som ej föregriper tjänsteförteckningskommitténs

blivande förslag.

I fråga om generaldirektörens lönegradsplacering är jag icke

beredd att nu föreslå någon ändring. Tjänsten bör alltså bibehållas i lönegrad

Cp 19. Den avdelningschef, som förordnas som generaldirektörens

ställföreträdare, bör tillerkännas ett befattningsarvode om 1 500 kronor

för år utöver löneförmåner som avdelningschef.

För överstyrelsens ledamöter ha de sakkunniga föreslagit förordnandetjänster

i lönegrad med beteckningen Cp för avdelningschefer, chefer

för fristående rotlar och rotelchef inom försöksavdelningen. Både statskontoret

och statens lönenämnd ha ansett, att denna anställningsform endast

bör gälla för skolöverläkaren, medan för övriga ledamöter anställningsformen

Ca i regel borde tillämpas. Även skolöverstyrelsen har uttalat viss

tvekan beträffande lämpligheten av Cp-anställning för ledamöterna. Med

anledning härav anser jag mig icke böra frångå den nu tillämpade anställningsformen

för dem. Jag förordar därför, att överstyrelsens ledamöter placeras

i lönegrad Ca 37 samt att avdelningscheferna få uppbära befattningsarvoden

om 1 500 kronor för år.

Försöksavdelningens ledamöter böra dock ej beredas ordinarie anställning.

Statskontoret har förordat lönegrad Cr 13 eller Cg 37. För egen del

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

anser jag det vara av vikt ur rekryteringssynpunkt att med befattningarna

förenas pensionsrätt. Jag förordar därför, att dessa ledamöter anställas tills

vidare för viss tid i lönegrad Ce 37. Avdelningschefen bör dessutom äga

uppbära befattningsarvode om 1 500 kronor för år i denna egenskap.

Skolöverläkaren torde åtminstone tills vidare böra bibehålla sin

nuvarande lönegradsplacering i Cp 13.

Jag har tidigare föreslagit 6 byrådirektörstjänster, varav två

för administrativa uppgifter, en för biblioteksfrågor, en för skolsociala frågor

och två för byggnads- och planeringsfrågor. I nuvarande läge anser jag

mig böra föreslå lönegrad 31 för alla dessa tjänster. Under erinran om att

jag i det föregående föreslagit, att tjänsten som förste bibliotekskonsulent

i Ca 30 skulle ombildas till byrådirektörstjänst förordar jag nu, att denna

byrådirektörstjänst ävensom en administrativ byrådirektörst jänst inrättas

som ordinarie. De övriga böra tills vidare vara extra ordinarie.

Med anledning av vad statskontoret och statens lönenämnd föreslagit,

förordar jag, att ämneskonsulenterna få uppbära arvode och övriga

förmåner, som motsvara avlöningsförmåner efter den löneklass, vars

nummer med tre enheter överstiger numret å den löneklass, i vilken vederbörande

eljest är placerad. För halvtidsanställd ämneskonsulent bör arvodet

motsvara hälften av arvodet till heltidsanställd konsulent. Är vederbörande

icke placerad i dylik löneklass eller är han rektor, bör dock arvodet

fastställas av Kungl. Maj:t.

För konsulenterna i övningsämnen ha de sakkunniga föreslagit

samma anställningsform som för rektorer. Dessa förordnas på viss

tid och placeras i lönegrad med beteckningen Cb. Med sådant förordnande

är förenad viss pensionsrätt. Både statskontoret och statens lönenämnd ha

avstyrkt tillämpningen av Cb-anställning för konsulenter. Frågan om den

framtida anställningsformen torde få prövas av tjänsteförteckningskommittén.

Tillsvidare böra nuvarande heltidsanställda konsulenter bibehålla

sin lönegradsplacering. Förste gymnastikkonsulenten och gymnastikkonsulenten

böra alltså alltjämt tillhöra lönegrad Ca 30 respektive Ca 26 samt

förste konsulenten för hemkunskap och skolmåltidsverksamhet lönegrad

Ce 26. Konsulenten för hemkunskap och skolmåltidsverksamhet bör i enlighet

med statskontorets och lönenämndens förslag placeras i lönegrad

Ce 24 i stället för nu Cg 24. De av mig föreslagna heltidstjänsterna för

konsulenter i teckning, manlig slöjd och kvinnlig slöjd böra hänföras till

lönegrad Ce 26. Musikkonsulentens arvode torde böra utgå med oförändrat

belopp, 3 400 kronor.

Hj älpundervisningskonsulenten och inspektören

för sinnesslöundervisningen böra i anslutning till lönenämndens

förslag hänföras till lönegrad Ce 24 respektive Ce 26. Den nuvarande

befattningen som hjälpskolekonsulent och inspektör för sinnesslöundervisningen

bör samtidigt föras på övergångsstat.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts proposition nr lJfi.

Arvodena till inspektörerna för blindundervisning och

dövstumundervisning böra i enlighet med de sakkunnigas förslag

höjas till 1 200 respektive 2 000 kronor.

I likhet med statens lönenämnd förordar jag, att skolpsykologen

hänföres till lönegrad Ce 31.

Till detrekonsulenternaförstudieplanerm. m. inom försöksavdelningen

bör alltjämt utgå den av 1951 års riksdag beslutade ersättningen

eller avlöningsförmåner efter den löneklass, vars nummer med

tre enheter överstiger numret å den löneklass enligt statens löneplansförordning,

i vilken vederbörande är placerad. Är vederbörande icke placerad

i dylik löneklass eller är han rektor, bör dock arvodet bestämmas av Kungl.

Maj :t.

Konsulenterna i allmän folkbildning böra bibehålla sin

nuvarande lönegradsplacering Ca 26 och Ce 26.

Folkhögskolinspektörens årsarvode bör höjas till 3 300 kronor.

Dessutom bör ersättning utgå till honom för avstådda avlöningsförmåner

som rektor eller lärare vid folkhögskola motsvarande högst hel avlöning

under tre månader.

I biträdande skolöverläkarens anställningsform och nuvarande

arvode är jag ej beredd att nu föreslå någon ändring.

Vad beträffar överstyrelsens byggnadstek niska personal

så är jag ej beredd att nu föreslå någon höjning av arkitektens lönegradsplacering

i Cp 7. De båda biträdande arkitekterna böra i enlighet med de

sakkunnigas förslag bibehållas i lönegrad Ce 29, respektive hänföras till

lönegraden Ce 27, och den föreslagne byggnadsingenjören bör under benämningen

ingenjör placeras i lönegrad Ce 22.

Bibliotekskonsulenterna böra alltjämt tillhöra lönegrad Ca

26 respektive Ce 26.

Arvodet till konsulenten för nykterhetsundervisning

och nykterhetsupplysning bör i enlighet med de sakkunnigas

av statskontoret tillstyrkta förslag, höjas från 2 200 till 2 400 kronor.

Beträffande den kamerala personalen föreslår jag, med hänsyn

till vad statens lönenämnd och riksräkenskapsverket anfört, att kamrerartjänsten

tills vidare bibehålies i lönegrad Ca 23 och att kassörstjänsten

placeras i lönegrad Ca 15. I anledning av vad statskontoret anfört i

samband med frågan om överflyttning från statskontoret till skolöverstyrelsen

av vissa anordningsärenden förordar jag emellertid, att en ordinarie

revisor i Ca 24 hos statskontoret överflyttas till skolöverstyrelsen från och

med den 1 juli 1952. Härvid bör en revisorstjänst i Ca 24 uppföras å övergångsstat

i skolöverstyrelsens personalförteckning och en dylik tjänst hos

statskontoret tills vidare hållas vakant i avvaktan på att den avföres från

statskontorets personalförteckning. Så länge nämnda revisor kvarstår i

sin tjänst bör icke utan Kungl. Maj:ts medgivande kamrerar tjänsten få

återbesättas eller kassörstjänsten tillsättas.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 11,9.

Den registratorstjänst, som är avsedd för undervisnings-, försöks-

och organisationsavdelningarna, bör tills vidare bibehållas i lönegrad

Ca 18, vilken lönegrad nu gäller för en av överstyrelsens registratorstjänster.

Materialförvaltaren bör i enlighet med de sakkunnigas av

statskontoret tillstyrkta förslag hänföras till lönegrad Ca 14.

12. Sammanfattning.

I enlighet med vad jag förordat skulle skolöverstyrelsen få den organisation,

som framgår av följande uppställning, i vilken dock ej redovisas

byråsekreterare, amanuenser och biträdespersonal.

Generaldirektör och 2 lekmannarepresentanter.

Undervisningsavdelningen:

1 undervisningsråd, tillika avdelningschef

6 undervisningsråd

1 administrativ byrådirektör

2 förste byråsekreterare

4 ämneskonsulenter

8 konsulenter i övningsämnen

1 inspektör för sinnesslöundervisningen

1 hjälpundervisningskonsulent

1 inspektör för blindundervisningen

1 inspektör för dövstumundervisningen

1 filmkonsulent

F örsöksavdelningen:

1 undervisningsråd, tillika avdelningschef

2 undervisningsråd

1 skolpsykolog

3 konsulenter för studieplaner m. m.

2/2 konsulenter för yrkesvägledning med

placering i arbetsmarknadsstyrelsen

1 förste byråsekreterare

Organisationsavdelningen:

1 byråchef eller undervisningsråd, tillika

avdelningschef

3 undervisningsråd

1 byrådirektör (skolsociala frågor)

2 byrådirektörer (planeringsfrågor)

1 administrativ byrådirektör

5 förste byråsekreterare

arkitektkontoret

1 arkitekt

2 biträdande arkitekter

1 ingenjör

meritplåtsarkivet

extralärarbyrån

registratorsexpedition

Administrativa avdelningen:

1 byråchef, tillika avdelningschef

2 byråchefer

4 förste byråsekreterare

registratorsexpedition

statistiska kontor et

1 första aktuarie

1 aktuarie

kameralkontoret

1 kamrerare

1 kassör

skrivbyrån

vakttjänst

1 materialförvaltare

1 förste expeditionsvakt

9 expeditionsvakter

telefoncentral

Folkbildnings- och biblioteksroteln:

1 undervisningsråd

2 konsulenter för allmän folkbildning

1 folkhögskolinspektör

1 konsulent för nykterhetsundervisning

m. m.

1 förste byråsekreterare

bibliotekssektionen

1 byrådirektör

2 bibliotekskonsulenter

Skolhygienroteln:

1 skolöverläkare

1 biträdande skolöverläkare

1 förste byråsekreterare

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

I följande uppställning redovisas de av mig förordade befattningarna

inom skolöverstyrelsen. Där angives även den fördelning av de lönegradsplacerade

tjänsterna å ordinarie och icke-ordinarie tjänster, som jag förordar.

Befattningar

Ordinarie

Icke-ordinarie

antal

lönegrad

antal

lönegrad

m. m.

generaldirektör ..............................

1

Cp 19

Ledamöter:

lekmannarepresentanter .......................

2

arvode

byråchefer ...................................

31

Ca 37

byråchef eller undervisningsråd ................

l2 * *

Ca 37

undervisningsråd .............................

11*

Ca 37

31

Ce 37

skolöverläkaren ..............................

1

Cp 13

Byrådirektörer:

för administrativa frågor......................

1

Ca 31

1

Ce 31

för skolsociala frågor ........................

1»

Ce 31

för planeringsfrågor ..........................

2*

Ce 31

för biblioteksfrågor ..........................

1

Ca 31

Övrig -pedagogisk personal:

ämneskonsulenter ............................

48

arvode

förste gymnastikkonsulent ....................

1

Ca 30

gymnastikkonsulent ..........................

1

Ca 28

förste konsulent för hemkunskap och skolmåltids-

verksamhet ................................

1

Ce 26

konsulent för hemkunskap och skolmåltidsverk-

samhet ....................................

1

Ce 21

konsulent i teckning ..........................

1

Ce 26

konsulent i musik ............................

1

arvode

konsulent i manlig slöjd ......................

1

Ce 26

konsulent i kvinnlig slöjd .....................

1

Ce 26

inspektör för sinnesslöundervisningen ...........

1

Ce 26

hjälpundervisningskonsulent ...................

1

Ce 21

inspektör för blindundervisningen ..............

1

arvode

inspektör för dövstumundervisningen ..........

1

arvode

filmkonsulent ................................

1

arvode

skolpsykolog .................................

1

Ce 31

konsulenter för studieplaner m. m..............

3

arvode

konsulenter för allmän folkbildning ............

1

Ca 26

1

Ce 26

folkhögskolinspektör ..........................

1

arvode

Personal med speciell fackutbildning:

biträdande skolöverläkare .....................

1

arvode

arkitekt .....................................

1

Cp 7

1 Därav 1 tillika avdelningschef.

2 Tillika avdelningschef.

a I den mån övertaliga undervisningsråd kvarstå i tjänst, må motsvarande antal av dessa befatt
ningar

ej tillsättas.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90 Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

Befattningar

Ordinarie

Icke-ordinarie

antal

lönegrad

antal

löniegrad

m. m.

biträdande arkitekt...........................

1

Ce 29

biträdande arkitekt ...........................

1

Ce 27

ingenjör .....................................

1

Ce 22

förste aktuarie ...............................

1

Ca 29

aktuarie .....................................

1

Ca 24

bibliotekskonsulenter..........................

1

Ca 26

1

Ce 26

konsulent för nykterhetsundervisning m.m.....

1

arvode

Övrig högre administrativ personal:

förste byråsekreterare ........................

5

Ca 29

2

Ce 29

förste byråsekreterare ........................

5

Ca 27

2

Ce 27

byråsekreterare och amanuenser ...............

15

Ca 24

20

Cf 17—

Ce 24

Kameral personal:

kamrerare1 ..................................

1

Ca 23

kassör2 ......................................

1

Ca 15

Biträdespersonal:

kontorsskrivare ..............................

1

Ce 19

registrator ...................................

1

Ca 18

kansliskrivare ................................

5

Ca 15

kontorister ..................................

7

Ca 13

3

Ce 13

kanslibiträden................................

20

Ca 11

7

Cell

kontorsbiträden ..............................

18

Ca 8

25

Cf 4—

Ce 8

Vakttjänst m. m.:

materialförvaltare ............................

1

Ca 14

förste expeditionsvakt ........................

1

Ca 11

expeditionsvakter ............................

5

Ca 9

4

Ce 9

Tjänstemän på övergångsstat:

undervisningsråd .............................

1

Ca 37

hjälpskolekonsulent och inspektör för sinnesslö-

undervisningen .............................

1

Ca 26

revisor ......................................

1

Ca 24

kansliskrivare på statistiska kontoret...........

1

Ca 15

1 Tjänsten må ej återbesättas utan Kungl. Maj:ts medgivande.

2 Tjänsten må ej tillsättas utan Kungl. Maj:ts medgivande.

Den nya personalförteckning, som bör fastställas för skolöverstyrelsen,

torde böra gälla från och med den 1 juli 1952. Med hänsyn till överstyrelsens

arbete med ordnandet av undervisningen för läsåret 1952/53 och

med petitaframställningarna för budgetåret 1953/54 torde dock den nya

indelningen i arbetsenheter icke lämpligen kunna genomföras före den 1

oktober 1952.

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 149.

Vid detaljplanläggningen av den nya organisationen kan det befinnas

erforderligt att vidtaga jämkningar i fråga om uppdelningen i arbetsenheter

samt i fråga om ärendenas och befattningshavarnas fördelning mellan olika

enheter. Jag förutsätter, att sådana jämkningar liksom de ändringar, som

vunna erfarenheter ge anledning till, skola kunna vidtagas i den mån kostnadsökning

icke därigenom uppstår. Självfallet skall Kungl. Maj:ts medgivande

inhämtas i fråga om mera betydelsefulla ändringar.

13. Hemställan.

Under åberopande av vad jag under förevarande avsnitt anfört hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna de av mig förordade grunderna för skolöverstyrelsens

organisation;

b) godkänna följande personalförteckning för skolöverstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning. Lönegrad.

1 generaldirektör .......................... Cp 19

1 skolöverläkare ........... Cp 13

1 arkitekt ................................ Cp 7

3 byråchefer ........ Ca 37

1 byråchef eller undervisningsråd ............ Ca 37

11 undervisningsråd ........................ Ca 37

2 byrådirektörer ........................... Ca 31

1 förste gymnastikkonsulent ................ Ca 30

1 första aktuarie ....................... Ca 29

5 förste byråsekreterare .................... Ca 29

5 förste byråsekreterare .................... Ca 27

1 bibliotekskonsulent ...................... Ca 26

1 gymnastikkonsulent ...................... Ca 26

1 konsulent för allmän folkbildning........... Ca 26

1 aktuarie ................................ Ca 24

15 byråsekreterare .......................... Ca 24

1 kamrerare .............................. Ca 23

1 registrator .............................. Ca 18

1 kassör .................................. Ca 15

Anm. Kamrerartjänstcn må ej återbesättas och kassörstjänsten ej

tillsättas utan medgivande av Kungl. Maj:t.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 149.

Befattning. Lönegrad.

5 kansliskrivare ........................... Ca 15

1 materialförvaltare ........................ Ca 14

7 kontorister ............................. Ca 13

1 förste expeditionsvakt..................... Ca 11

20 kanslibiträden ........................... Ca 11

5 expeditionsvakter ........................ Ca 9

18 kontorsbiträden .......................... Ca 8

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 24.

Befattning. Lönegrad.

3 undervisningsråd ........................ Ce 37

4 byrådirektörer ........................... Ce 31

1 skolpsykolog ............................ Ce 31

1 biträdande arkitekt....................... Ce 29

2 förste byråsekreterare..................... Ce 29

1 biträdande arkitekt....................... Ce 27

2 förste byråsekreterare..................... Ce 27

1 bibliotekskonsulent ...................... Ce 26

1 konsulent för allmän folkbildning........... Ce 26

1 inspektör för sinnesslöundervisningen........ Ce 26

1 förste konsulent för hemkunskap och skolmål
tidsverksamhet

.......................... Ce 26

1 konsulent i teckning ..................... Ce 26

1 konsulent i manlig slöjd .................. Ce 26

1 konsulent i kvinnlig slöjd ................. Ce 26

Tjänstemän å övergångsstat.

1 undervisningsråd ........................ Ca 37

1 hjälpskolekonsulent och inspektör för sinnesslöundervisningen

....................... Ca 26

1 revisor ................................. Ca 24

1 kansliskrivare på statistiska kontoret....... Ca 15

Anm. Så länge hjälpskolekonsulenten och inspektören för sinnesslöundervisningen

kvarstår i sin tjänst, må den extra ordinarie befattningen

som inspektör för sinnesslöundervisningen eller en extra ordinarie

befattning som hjälpundervisningskonsulent icke tillsättas.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 149.

93

II. Erfarenheter av den allmänna försöksverksamheten.

Skolöverstyrelsens uppdrag. Enligt beslut av 1950 års riksdag

skola allsidiga försök anställas angående de för enhetsskolan ändamålsenliga

organisations- och arbetsformerna, såsom angående elevmaterialets

och lärokursens differentiering med hänsyn till lärjungarnas anlag, angående

skolans inre arbete och angående lärjungars intagning i enhetsskolan

på grundval av skolmognadsprov. Den lämpliga anknytningen till

enhetsskolan av skolor för yrkesundervisning och praktiska realskolor bör

ytterligare övervägas och under försökstiden prövas. Slutligen skola försök

anställas med olika former av praktiska realskolor och med särskilda

till enhetsskolan anknytande gymnasieformer. Ledningen och redovisningen

av försöksverksamheten i dess helhet skall handhavas av skolöverstyrelsen

med för ändamålet behövlig förstärkt organisation.

Det särskilda utskott, som beredde frågan vid 1950 års riksdag, ansåg, att

vid sidan av den försöksverksamhet, som är inriktad på enhetsskolans utformning,

försök även borde anställas inom de existerande skolformerna,

avseende icke blott dessa skolformers utveckling under övergångstiden och,

i vissa fall, deras anknytning till enhetsskolan, utan även frågor av allmän

betydelse för skolans och den särskilda skolformens uppgifter.

Genom beslut den 6 oktober 1950 uppdrog Kungl. Maj:t åt skolöverstyrelsen

att handhava ledningen av försöksverksamheten under beaktande

av vad chefen för ecklesiastikdepartementet i propositionen 1950:70

och särskilda utskottet i dess utlåtande 1950:1 anfört rörande denna verksamhets

uppgift, planläggning och omfattning. Överstyrelsen hade därvid

att noggrant följa försökens gång samt att — efter samråd med överstyrelsen

för yrkesutbildning och statens psykologisk-pedagogiska institut i vad

berörde dessa institutioners verksamhetsområden — vidtaga de åtgärder

och göra de framställningar, som erfordrades för att verksamheten skulle

erhålla avsedd omfattning och allsidighet. Vidare fäste Kungl. Maj:t skolöverstyrelsens

uppmärksamhet på vad departementschefen och utskottet

anfört om de nuvarande skolformernas ställning under försökstiden och om

angelägenheten av att även inom dessa skolformer försöksverksamhet anordnades

i lämplig omfattning. Slutligen föreskrevs, att överstyrelsen årligen

skulle till Kungl. Maj:t inkomma med redogörelse för de åtgärder, som

under det sist förflutna läsåret vidtagits med avseende på försöksverksamheten,

samt för de erfarenheter och resultat, som under samma tid framgått

av densamma.

Försöksverksamheten hade startat redan ett år tidigare i form av en till

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

folkskolans låg- och mellanstadium begränsad pedagogisk försöksverksamhet

av förberedande slag. En redogörelse för försöken läsåret 1949/50 har

tidigare meddelats (prop. 1951:136 s. 3 o. f.). För budgetåret 1950/51 anvisades

å riksstaten ett reservationsanslag av 160 000 kronor under rubriken

Skolöverstyrelsen: Försöksverksamhet m.m.

Försöksverksamhetens organisation läsåret

19 5 0/51. Skolöverstyrelsen har nu inkommit med redogörelse för verksamheten

läsåret 1950/51. Försöken gällde även detta läsår klasser på lågoch

mellanstadiet, men de första försöksklassema hade nu hunnit upp till

klass 6.

Försöksverksamhetens omfattning läsåret 1950/51 framgår av följande

tabell. Antalet lärar a vdelningar tillhörande försöksverksamheten har

stigit från 172 till 379. Timplaner och kursföreskrifter *ha i huvudsak varit

Läraravdelningar med försöksundervisning

Försöksdistrikt

Start-

Lågstadiet

Mellanstadiet

Summa

lärar-

avdeln.

Antal

barn

år

Antal avdeln. av

Antal avdeln. av

A-form

B-form

A-form

B-form

1. Bollnäs landskommun .

49

6

13

2

12

33

509

2. Bollnäs stad......

49

9

—

6

—

15

391

3. Burlöv.........

49

8

—

4

1

13

289

4. Hietaniemi.......

49

3

6

2

6

17

253

5. Laxå..........

50

2

2

1

1

6

141

6. Lerum..........

49

6

4

5

1

16

350

7. Lillhärdal........

49

2

1

2

31)

8

119

8. Linköping (Kungsbergs-

50

och Tanneforsskolorna)

10

—

4

—

14

394

9. Mörbylånga......

50

—

8

1

6

15

213

10. Öland..........

49

7

4

2

6

19

397

11. Råneå..........

50

3

16

2

15

36

376

12. Skellefteå (Skellefte-

hamns skolområde) . .

49

6

1

4

—

11

276

13. Skön ..........

50

8

—

6

—

14

358

14 Stockholm:

Björkhagen .......

49

21

—

15

—

36

938

Västberga........

50

18

—

12

—

30

831

15. Sura ..........

49

7

3

4

2

16

325

16. Svedala.........

50

3

3

1

3

10

152

17. Timrå..........

49

11

3

10

—

24

498

18. Vifolka.........

49

2

8

—

8

18

281

19. Åhus..........

49

6

3

4

3

16

258

20. Österåker........

49

4

2

4

2

12

180

Summa

142

| 77

91

69

379

7 529

'') Därav två skolor av D 1-typ.

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj:ts proposition nr H9.

desamma båda åren. Utrymme för det nya ämnet engelska har vunnits

genom att timtalet för modersmålet i klasserna 5 och 6 minskats från

10 + 9 till de 6 + 6, som gälla för motsvarande klasser i den femåriga realskolan.

Veckoschemat upptar i dessa klasser 34—36 veckotimmar, varav 25

i läroämnena.

För lärarna inom försökskommunerna anordnades sommaren 1950 en

tvåveckors instruktionskurs, förlagd till Gripsholms folkhögskola. I kursen

deltogo överlärarna i de skoldistrikt, som skulle starta hösten 1950, och

55 lärare. Därjämte höllos två konferenser med överlärarna i samtliga försöksdistrikt.

Till den ena av dessa — en tredagarskonferens — kallades även

statens folkskolinspektörer och rektorerna vid folkslcoleseminarierna.

Som pedagogiska konsulenter anlitades under året 14 lärare med en sammanlagd

tjänstgöring av 11 månader. Konsulenterna ha vanligen vid sina

besök i försöksdistrikten hållit föredrag i metodiska frågor och praktiskt

demonstrerat olika arbetssätt, varefter lärarna haft tillfälle att närmare

diskutera dessa. Ej sällan ha lärarna begärt hjälp av konsulenterna med

att diagnosticera och behandla läs- och skrivsvårigheter hos enskilda lärjungar.

I åtskilliga fall ha dessa också medverkat vid föräldramöten i distrikten.

Av konsulenterna voro 7 övningsskollärare. Genom att i tämligen stor utsträckning

välja konsulenter bland seminariernas övningsskollärare ville

överstyrelsen redan från början knyta en personlig kontakt mellan försöksverksamheten

och lärarutbildningsanstalterna. I samma syfte bereddes

även ett antal övningsskollärare tillfälle att deltaga i Gripsholmskursen.

Inom den centrala skolmyndigheten företräddes försöksverksamheten

under året av undervisningsråden Y. Norinder och B. Thorén, vilkas rådstjänster

för året dubblerats.

Erfarenheterna från andra a r b e t s å r e t. I slutet av läsåret

utsände skolöverstyrelsen frågeformulär till lärarna i försöksklasserna

(klasserna 1.2,5 och 6). Dessutom skulle distriktsöverlärarna avlämna redogörelse

efter läsårets slut och konsulenterna efter varje längre tjänstgöringsperiod.

Tim- och studieplaner. Lärarna äro i allmänhet belåtna med de

fastställda timplanerna för lågstadiet. Däremot anse många av dem att

reduktionen av timtalet för modersmålet på mellanstadiet gått väl långt.

Ett visst behov av fullständigare anvisningar om minimifordringar, grundkurser

och överkurser, lämpliga grupparbeten o. s. v. synes vidare göra sig

gällande. Friheten vid undervisningen får icke betyda, att läraren lämnas

utan stöd, framhålles det från lärarhåll. »Det är värdefullt med frihet för

lärarna vid planläggningen av arbetet», skriver exempelvis en överlärare,

»men det är å andra sidan också nödvändigt med klara och fasta linjer.

Det ger en viss trygghetskänsla.»

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

Arbetssättet. Lärarnas inställning till den pedagogiska försöksverksamheten

vitsordas av konsulenterna såsom i allmänhet mycket positiv.

En av de konsulenter, som varit med från början, säger sig ha fått

det bestämda intrycket, att arbetet nu börjar finna sina former: man arbetar

lugnare och mera systematiskt och har intressanta erfarenheter att

relatera.

I det frågeformulär, som utsändes till lärarna, ombådos dessa ange, i vilken

omfattning de vid sin undervisning använt olika arbetsformer under

vart och ett av läsåren 1948/51; alltså under tid såväl före som efter försöksverksamhetens

början.

Det framgick, att klassundervisningen alltjämt är den dominerande

arbetsformen, »ryggraden i den pedagogiska verksamheten» för att tala

med en av överlärarna. Det är en lugn arbetsform, den anses effektiv och

tidsparande. Barnen lär sig att vara tysta och att lyssna. I ett sådant ämne

som kristendomskunskap är det den enda arbetsform, som skapar verklig

andakt. Klassundervisningen ger läraren största möjlighet att överblicka

arbetet och att hålla ordning. »Bättre kontroll, nerverna i behåll», är den

karakteristik en lärare ger denna arbetsform.

Som den största nackdelen framhålla lärarna svårigheten att få undervisningen

att passa för hela klassen. De svaga lärjungarna bli lätt eftersatta,

de mera begåvade ibland otåliga.

Inslaget av individuellt arbete har emellertid blivit allt starkare framträdande.

Detta arbetssätt synes särskilt intressera de mera försigkomna

eleverna, som ha förutsättningar att arbeta självständigt och av vilka en del

redan på mellanstadiet kunna lära sig att sovra stoff och hantera uppslagsböcker.

Det fordras emellertid klara instruktioner från lärarens sida och

en noggrann planläggning med uppdelning av kurserna i lämpliga individuella

beting, minimikurser och överkurser. Lärarna framhålla bland annat

bristen på tillräckligt differentierad läro- och läseboksmateriel och andra

hjälpmedel. De anse vidare, att metoden ställer stora krav på både dem

och lärjungarna. En och annan nämner, att det individuella arbetet, om det

ej noga organiseras och övervakas, lätt leder till oro i klassen.

Jämväl grupparbetet har vunnit terräng: lärarna känna sig för vad som

kan vara att vinna. På lågstadiet äro barnen ännu inte mogna för grupparbete

i egentlig mening, det blir skralt med samarbetet inom gruppen,

men på mellanstadiet tycks verkligt grupparbete i rätt betydande utsträckning

ha börjat praktiseras i samband med försöksverksamheten.

Den väsentliga fördelen med grupparbete är enligt lärarna, att det lär

eleverna samarbeta, ta hänsyn till varandra och visa hjälpsamhet. En del

av barnen ha dock svårt att anpassa sig för denna arbetsform och uppträda

kanske till och med störande. Mindre försigkomna lärjungar lita för mycket

på kamraterna och plagiera dem ej sällan. Det är vidare ett mycket tids
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. May.ts proposition nr 149.

krävande arbetssätt. Om det bedrives i för stor omfattning, anse sig lärarna

ej ha möjlighet att hinna med kurserna.

Fördelningen av undervisningstiden på klassundervisning, individuellt

arbete och grupparbete kan vara ett problem i början, men svårigheterna

äro vanligen övergående. En överlärare skriver:

»Inom kollegiet enades vi ganska snart om att klassundervisningen, den

individuella undervisningen och gruppundervisningen i lämplig sammansättning

och variation gav de bästa resultaten. Efter lektioner, där individuell

undervisning eller gruppundervisning varit förhärskande övergick

barnen gärna till klassundervisningen.»

Huruvida man kan räkna på full neutralitet från barnens sida vid valet

av undervisningsform, är dock omstritt. En annan överlärare säger, att barnen

»trivs så till den grad med både individuellt arbete och grupparbete,

att de bli fullkomligt lomhörda vid muntlig undervisning».

De rätta proportionerna äro givetvis även beroende av lärarnas personliga

läggning.

»Individuell undervisning passar bättre för lärare, som har förmåga att

dela på sig, medan andra däremot är bättre lämpade för klassundervisning»,

skriver en lärare. »Individuell undervisning kräver planläggning och organitionsarbete

i förväg. För dem som saknar förmåga till detta ger klassundervisning

bättre resultat.»

Överstyrelsen tillfrågade slutligen lärarna, huruvida lärjungarnas

intresse och samarbetsegenskaper märkbart ändrats under

de tre åren. ''Svaren ha klart positiv tendens: lärarna anse sig kunna konstatera

förbättringar, mera dock på mellanstadiet än på lågstadiet. Endast i

fråga om en av de efterfrågade egenskaperna, nämligen »pålitlighet», balansera

plus och minus varandra, medan förmågan till samarbete med kamraterna

tycks ha förbättrats särskilt märkbart; av de tillfrågade lärarna i

klasserna 5 och 6 trodde sig 52 procent kunna konstatera en förbättring

men endast 4 procent en försämring i samarbetsförmågan. Trivseln i skolan,

intresset för skolarbetet och förmågan till självständigt arbete ansågos

även ha förbättrats. Hur det förhåller sig med hjälpsamheten är kanske

något mera ovisst — icke så få lärare tro sig dock ha iakttagit framsteg

även i detta avseende.

Den relativt påfallande förbättringen i samarbetsförmågan tillskrives av

lärarna först och främst det ökade inslaget av grupparbete. I viss mån bestyrkes

denna uppfattning av en lärjungeenkät, vilken anordnades

för att undersöka förekomsten av lärjungar, som voro isolerade gentemot

klassen i övrigt. Varje elev skulle föreslå namn på tre kamrater för

ett grupparbete i geografi. Det visade sig, att de lärjungar, som därvid inte

nämndes av någon av kamraterna, utgjorde 10,o procent i försöksdistrikten

men däremot 15,5 procent vid en parallellundersökning, som förlagts till

7 — Dihang till riksdagens ''protokoll 1952. 1 sand. Nr 1J9.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

distrikt utanför försöksverksamheten. Sannolikheten för att denna skillnad

skulle bero på en slump är enligt överstyrelsen blott 1 på 50.

Kunskapsnivån. Eventuella ändringar i kunskapsnivån äro ännu

icke större än att de ofta döljas av lokala särförhållanden. Överlärarnas intryck

äro därför tämligen oenhetliga. En överlärare anser, »att eleverna i

försöksklasserna kommit till bättre resultat än i de vanliga klasserna» men

finner det dock nödvändigt att nyansera detta omdöme, när det gäller

modersmålet: »Eleverna har fått större ordförråd och de skriver bättre uppsatser.

Det enda som blir lidande är högläsningen, tiden räcker inte till.»

En annan anser sig kunna konstatera en försämring, när det gäller fasta

minneskunskaper, men är ändå inte beredd att utdöma de nya arbetsformerna.

Han skriver:

»Skall man mäta den nya skolans värde på grundval av den mängd

minneskunskaper eleverna bibringats, torde försöksskolorna inte hålla måttet

i jämförelse med de gamla skolorna. Kunskapsmängden ligger måhända

en aning under men i gengäld ha barnen utvecklats, och deras förmåga att

finna sig tillrätta och söka svaren på mötande problem är påtaglig.»

Som alltid är det svårt att enbart av personliga omdömen draga några

säkra slutsatser om hur en kunskapsnivå förändras. Skolöverstyrelsen har

därför anställt en serie prov, koncentrerade till ämnena engelska och modersmålet.

I fråga om det förra ämnet äro dock proven ännu endast orienterande.

Undervisningen i engelska i enhetsskolan omfattade läsåret 1950/51

1 483 lärjungar i klass 5 och 845 i klass 6. Av de sammanlagt 121 lärarna

begagnade sig 86 av den kombinerade radio- och korrespondensundervisningen,

medan 35 skötte undervisningen helt på egen hand.

Enligt lärarnas bedömning uppgår den grupp elever, som saknar lust

eller förmåga att följa undervisningen i ämnet, i klass 5 till 14 procent (föregående

år 13 procent) och i klass 6 till 20 procent. Endast ett fåtal lärare

(6 procent) önska, att vissa lärjungar redan från början skola utbyta ämnet

mot ett annat.

Proven i engelska anordnades delvis i samarbete med Radiotjänst och

omfattade utom skriftligt prov ett för året nytt prov, uttalsprovet. Vid det

sistnämnda fingo lärjungarna läsa upp en engelsk standardtext, uppläsningen

registrerades på en ljudinspelningsapparat, materialet insändes till

överstyrelsen, och en av dennas språkexperter satte betyg på varje lärjunges

uttal. Överensstämmelsen mellan terminsbetygen och de båda slutproven

var mycket god, ehuru resultatet av slutproven vid betygssättningen

varit obekant för lärarna (korrelation -f- 0,80 på det skriftliga provet

och -j- 0,77 på uttalsprovet). Förklaringen till de höga korrelationerna

torde vara den, att betygen i skolan och resultaten av slutproven i betydande

mån betingas av gemensamma intresse- och begåvningsfaktorer,

främst allmänintelligensen.

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

Det tydliga försprång, flickorna i klass 5 hade framför pojkarna, framträdde

också i klass 6. I övrigt bekräftade årets undersökningar de tidigare

iakttagelserna.

I modersmålet äro säkrare slutsatser om kunskapsnivån möjliga, bland

annat emedan parallellprov lätt kunna anordnas i skoldistrikt utanför försöksverksamheten.

Sådana prov anställdes redan första året; de gåvo då

endast på en punkt utslag till försöksklassernas förmån, nämligen i fråga

om färdighet i att använda ordlista. I övrigt lågo resultaten lägre för försöksklasserna

och särskilt var detta fallet beträffande ordförståelse, tyst

läsning och välskrivning. ''Skillnaden var dock ej så stor, som man kunde

ha väntat sig med tanke på reduktionen i timtalet för modersmålet i försöksklassema.

Nya prov anställdes vårterminen 1951 i klass 6. Lärjungarna voro nu ett

år äldre och proven gjordes — utom i välskrivning — något svårare. Även

nu visade sig försöksklasserna svagare, ehuru skillnaden var något mindre

än föregående år. Störst var den i fråga om förmågan att vid tyst läsning

uppfatta innehållet, men även där motsvarade den endast en tiondel av

avståndet mellan Ba och B på den vanliga betygsskalan. Överstyrelsen

bagatelliserar på intet sätt den funna avvikelsen. »Hur liten och osäker

denna kvarstående skillnad än må förefalla, måste man på allt sätt se till

att införandet av nya skolämnen — engelska eller andra ämnen — över

huvud taget ej får ske på bekostnad av sådana för all studieverksamhet

betydelsefulla moment av modersmålsundervisningen som ordförståelse och

tyst läsning.»

Vid utfärdandet av timplaner för åren 1951/54 har ämbetsverket tilldelat

modersmålet ytterligare en veckotimme i klass 5 och därjämte i anvisningarna

inskärpt vikten av att de grundläggande studiefärdigheterna

målmedvetet främjas vid modersmålsundervisningen. Verkningarna härav

kunna dock självfallet icke komma till synes förrän ett följande år.

Vid bedömningen av försöken torde även föräldrarnas och kommunernas

allmänna inställning till skolan ha en del att säga.

Föräldrarnas inställning varierar självfallet betydligt. En

av överlärarna anser sig kunna särskilja tre huvudgrupper bland målsmännen:
»Den

ena utgöres av föräldrar, som ej behöva taga hänsyn till den ekonomiska

sidan vid planerandet av sina barns utbildning och som ej tro på

enhetsskolan samt därför på förhand beslutat, att barnen skola övergå till

högre skola. Den andra kategorien utgöres av föräldrar, som nog gärna

skulle vilja behålla sina barn i det egna samhället men som på grund av

ovissheten om försöksverksamhetens utgång och om dess slutmål ej vilja

ta risken att låta sina barn gå kvar här. Den tredje kategorien utgöres av

föräldrar, som endera ej ha råd att bekosta ytterligare skolutbildning för

sina barn, eller vars barn äro ointresserade av fortsatta studier. Dessa

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

skänka i regel skolan sitt odelade gillande. De ha redan insett betydelsen

av denna skolas omvårdnad av barnen.»

I de distrikt, där försöksverksamheten i år nådde upp till klass 7, var

avgången från klass 6 till läroverken vanligen obetydlig. Genomsnittligt

uppgick den till 2,2 procent — tre av försöksdistrikten hade ingen avgång

alls.

I det till lärarna utsända frågeformuläret skulle dessa ange, huruvida

enligt deras bedömning föräldrarnas intresse för skolan förändrats, sedan

försöksverksamheten kommit i gång. Av de lärare, som uttalat sig i frågan,

uppge 55 procent att föräldrarnas intresse ökats och 44 procent att det

icke ändrats. Blott 1 procent anser, att det minskats efter försöksverksamhetens

påbörjande.

De kommunala myndigheterna visa fortfarande på det

hela taget en mycket positiv inställning till försöksverksamheten. Två av

försökskommunerna — Bollnäs stad och Bollnäs landskommun — ansågo

sig dock icke ha möjlighet att omedelbart fullfölja försöksverksamheten på

realskolestadiet. Den närmaste orsaken var dels brist på erforderliga lärare

och skollokaler, dels oklarhet beträffande den i Bollnäs befintliga samrealskolans

ställning i förhållande till enhetsskolan. Båda distrikten förklarade

sig dock ämna fortsätta försöksverksamheten på låg- och mellanstadiet

och under tiden söka skapa förutsättningar för att snarast möjligt fullfölja

uppbyggnaden av en enhetsskola i enlighet med de riktlinjer, som statsmakterna

uppdragit.

Försök med andra organisationsformer. Parallellt med

försöksverksamheten för enhetsskolan ha fristående försök pågått med

organisationsformer, som äro avsedda att föra fram lärjungarna till realexamen

men i ett eller annat avseende stå närmare folkskolan, än realskolan

gör. De mest omfattande försöken av detta slag äro förlagda till

Stockholm.

I Stockholm inrättades från och med läsåret 1939/40 s. k. sångklasser,

vari lärjungar med musikalisk begåvning sammanfördes och ämnet sång

fick relativt stark ställning. Differentieringen påbörjades i tredje klassen,

och lärjungarna fördelade sig från och med femte klassen på en allmän

linje och en språklinje, i vilken senare den femåriga realskolans kursplan

med vissa modifikationer följes. Realexamen har från och med 1946 avlagts

på sistnämnda linje; musik ingår därvid som examensämne. Lärjungar på

linjen kunna på vissa villkor övergå till motsvarande klasser av allmänt

läroverk eller därmed jämförlig kommunal skola.

Samtliga ämneslärare i klasserna 7—9 på språklinjen och lärarna i modersmålet

och engelska i klasserna 5 och 6 skola ha behörighet att antagas

till ordinarie lärare vid kommunal mellanskola eller av skolöverstyrelsen förklaras

behöriga att undervisa i de ifrågavarande avdelningarna.

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 149.

Sångklassernas språklinje kan karakteriseras som en i folkskolan

inbyggd femår ig realskollinje. Tillströmningen till linjen

har varit god. Kungl. Maj:t har medgivit, att från och med innevarande

läsår en parallellinje får upprättas med början i klass 5. Antalet lärjungar

i klasserna 5—9 var sistlidna hösttermin 189, varav 67 i klass 5.

Sedan läsåret 1947/48 har undervisning i engelska i större skala anordnats

i klass 5 av Stockholms folkskolor. För de lärjungar, som deltagit i

denna undervisning, öppnades läsåret 1949/50 en ny väg till realexamen, då

Kungl. Maj:t medgav, att en teoretisk linje med realskolans kurser finge

anordnas i klasserna 7—9 för lärjungar, som inhämtat kursen i engelska och

i övrigt förvärvat vissa betygskvalifikationer. Antalet avdelningar av denna

teoretiska linje fick dock icke överstiga tio i någon av de tre klasserna 7—9.

Realexamen skulle kunna anställas vårterminen 1952, och lärjunge skulle

få tillgodoräkna sig betyg från näst högsta klassen för övergång till allmänt

läroverk eller kommunal skola på samma sätt som om betyget erhållits i

näst högsta klassen av realskolan.

För undervisningen i engelska i klasserna 5 och 6 skulle anställas lärare

med för denna undervisning föreskriven kompetens. Ämneslärarna i klasserna

7—9 skulle liksom lärarna i motsvarande sångklasser ha behörighet

att antagas till ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskola eller

också vara behörigförklarade av skolöverstyrelsen för sin särskilda undervisningsuppgift.

Försöken ha koncentrerats till fem överlärardistrikt (Blommensberg,

Hägerstensåsen, Kristineberg, Riksby och Älvsjö). Läsåret 1950/51 funnos

7 avdelningar i klass 7 med ett sammanlagt lärjungeantal av 193 och 6 avdelningar

i klass 8 med lärjungeantalet 153. Parallellt med den teoretiska

linjen är en praktisk linje anordnad med 11 avdelningar och 323 lärjungar

i klass 7 samt 12 avdelningar och 306 lärjungar i klass 8.

Den teoretiska linjen torde kunna betraktas som en inbyggd treårig

realskollinje, balanserad av en praktisk linje med ändamål

att på bästa sätt föra de unga ut till de praktiska yrkena.

Folkskoledirektionen har tillställt överlärarna frågeformulär angående

gjorda erfarenheter. Av överlärarnas uppgifter framgår, att fördelningen av

lärjungarna mellan teoretisk och praktisk linje knappast vållar några svårigheter.

Då den teoretiska linjen endast är treårig, ha särskilda betygskvalifikationer

föreskrivits för tillträde till linjen. Dessa verka i viss mån

normerande vid linjevalet. I några fall ha dock lärjungar, vilkas betygssumma

var otillräcklig för den teoretiska linjen, lämnat skolan och sökt

inträde vid fyraårig realskola eller flickskola.

Den teoretiska linjen gör det möjligt för lärjungarna att stanna kvar i sin

gamla skolmiljö men den betecknas som en pressande skolform, vilken ställer

stora krav på både lärare och elever. Skolan tillhandahåller läxhjälp,

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 1^9.

som flitigt utnyttjas, särskilt i matematik och språk. En av överlärarna

betecknar läxhjälpen som oumbärlig på denna linje. Arbetsresultatet torde

först om ett år kunna bedömas, sedan den första årskullen hunnit fram till

realexamen.

Den praktiska linjen har nu nått upp till den punkt, där yrkesvalet börjar

komma i blickfältet. I klass 8 har praktisk yrkesorientering anordnats

i samverkan med yrkesskolorna. Erfarenheterna äro goda. »Den håglöshet,

som brukat göra sig gällande i klass 7 och bli rätt vanlig i klass 8, har

knappast kommit till uttryck», skriver en överlärare, som i denna linje

ser en löftesrik nyhet. »Håller den i fortsättningen vad den hittills lovat,

har en ny värdefull skolform uppstått.»

Den teoretiska delen av undervisningsprogrammet måste på denna linje

ges en praktisk utformning, om i*esultatet skall bli gott. Anpassningen av

lärostoffet är dock förenad med vissa svårigheter.

»Förutsättningarna ... äro ännu inte de bästa», anmärker en av överlärarna.

»Sålunda saknas lämplig lärobok i naturkunnighet, och ingen av de

antagna läroböckerna i engelska språket är bra. Lärarna äro hänvisade till

att själva skaffa lämpligt material för undervisningen i dessa ämnen.»

Den förberedande yrkesutbildning, som ges i samband med den praktiska

yrkesorienteringen i klass 8, synes vara uppskattad av lärjungarna. Undantag

finnas dock; de beröras i ett uttalande som detta:

»I vissa fall kom eleverna ej till rätta med det yrke. som de valt, varvid

överflyttning till annat yrke någon gång företogs. Att byta yrke under

pågående läsår visade sig dock behäftat med vissa svårigheter på grund av

de luckor, som i sådant fall uppstod genom att eleven inte från början deltagit

i yrket.»

Slutligen må erinras om det försök med treårig realskola, som

påbörjats i Stocksund. I kommunen finnes en fyraårig samrealskola, vars

lärjungeantal dock varit tämligen lågt, emedan många målsmän föredragit

att sända barnen till de femåriga linjerna i Stockholm. Från och med hösten

1949 har särskild undervisning i folkskolan anordnats för lärjungar, som

efter genomgången av sjätte klassen önskade övergå direkt till andra klassen

i samrealskolan. Inträdesprövningarna till klass 24 skulle för dessa lärjungar

begränsas till modersmålet, matematik och engelska. Innevarande

läsår har den första årsgruppen mottagits vid samrealskolan, där en parallellavdelning

av klass 24 upprättats för ändamålet. Erfarenheterna av denna

avdelning äro givetvis ännu icke särdeles omfattande men hittills goda.

Försök vid högre skolor. Av det anslag, som för innevarande

budgetår ställts till skolöverstyrelsens förfogande för försöksverksamhet,

avsågs ett belopp av 50 000 kronor för försöksverksamhet vid högre skolor.

I stort sett föreligga ännu icke några avrundade erfarenheter från denna

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 11$.

gren av försöksverksamheten, varför det icke torde vara erforderligt att

punkt för punkt redogöra för försökens uppläggning.

Särskilt stort intresse från skolornas sida har förmärkts i fråga om en

planerad särskild form av realexamen, karakteriserad av att

vissa teoretiska ämnen skulle utbytas mot praktiska i de två högsta klasserna

och i samband därmed kvarsittningen i de lägre klasserna begränsas.

Icke mindre än 78 skolor hade anmält sig villiga att anställa försök med

denna examensform. Skolöverstyrelsen medgav, att försök finge upptagas

vid Nya elementarskolan i Stockholm, högre allmänna läroverken i Kristianstad

och Nyköping, samrealskolorna i Arvika och Nässjö, Högalids samrealskola

i Stockholm och samrealskolan i Åmål samt vid kommunala mellanskolan

i Hultsfred och praktiska mellanskolan i Örebro.

De nya bestämmelserna om flyttning av lärjungar i de lägre klasserna

ha vid denna grupp av läroanstalter väsentligt minskat kvarsittningen. I

procent av respektive klassers lärjungeantal var antalet kvarsittare:

läsåren läsåret

1945/50 1951/52

klass l5................4,5 2,1

» 25................4,7 1,4

» l4................7,4 3,5

Antalet kvarsittare i dessa klasser har sålunda nedbragts till mindre än

hälften.

I vissa fall ha föräldrarna själva fått avgöra, huruvida barnen skulle flyttas

enligt de nya bestämmelserna. Målsmansopinionen gav mycket skiftande

utslag vid olika läroverk. Vid Nya elementarskolan begagnade sig

samtliga målsmän av möjligheten att få barnen uppflyttade enligt de nya

bestämmelserna, medan vid samrealskolan i Åmål alla föräldrar till villkorligt

flyttade barn önskade, att barnen skulle gå om första klassen för att bli

i stånd att avlägga vanlig realexamen.

I övrigt hänvisas i fråga om försöksverksamheten vid högre skolor till

skolöverstyrelsens redogörelse.

Försöksverksamheten under innevarande läsår.

Om man bortser från de just påbörjade försöken vid högre skolor, har försöksverksamheten

innevarande läsår utvidgats huvudsakligen i tre avseenden.

Rätt att anordna förberedande pedagogisk försöksverksamhet

har medgivits Huskvarna, Lomma, Nederkalix och Sundbybergs

skoldistrikt ävensom Stockholms skoldistrikt för Nytorps folkskola

och Hälsingborgs skoldistrikt för ett begränsat antal läraravdelningar. Ett

medgivande av detta slag är den normala inledningen till försök med enhetsskolan.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

Rätt att anordna fortsatt försöksverksamhet har med

undantaget Bollnäs medgivits de skoldistrikt, som år 1949 fingo påbörja

pedagogisk försöksverksamhet av förberedande slag. Medgivandet möjliggör

för dessa skoldistrikt att föra upp försöksverksamheten i enhetsskolans

tre högsta klasser. Bestämmelser om försöksverksamheten på enhetsskolans

högstadium ha fastställts av Kungl. Maj:t den 8 juni 1951 med giltighet

för budgetåren 1951/54. Lärarna i kunskapsämnen på detta stadium skola

vara ämneslärare, men ordinarie ämneslärartjänster inrättas tills vidare

icke. De extra ordinarie och extra ämneslärarna inplaceras i samma lönegrader

som motsvarande lärare vid kommunal mellanskola och skola fylla

samma behörighetsvillkor som dessa. Ett visst antal tjänster må dock

placeras i Ce 26.

Slutligen har rätt att anordna i folkskolan inbyggda realskollinjer

medgivits följande skoldistrikt: Gävle (3 avd.) Lidingö

(2 avd.), Linköping (2 avd.), Malmö (4 avd.), och Växjö (1 avd.). Medgivandet

avser tillsvidare endast klasserna 5 och 6. Lärjunge, som tillhör

någon av dessa avdelningar eller genomgått sådan avdelning, är vid övergång

till allmänt läroverk eller högre kommunal skola jämställd med lärjunge

i motsvarande klass av femårig realskola.

Departementschefen. Enhetsskolan har ännu icke nått upp

till det stadium, där helt nya organisationsproblem inställa sig. Erfarenheterna

gälla även nu nästan uteslutande låg- och mellanstadiet. Skolöverstyrelsens

redogörelse tyder på att en viss metodisk förnyelse försiggår

och att den ökat barnens trivsel i skolarbetet. Engelskan synes vara ett

omtyckt skolämne; det kan vara värt att lägga märke till att enligt lärarnas

uppskattning 80 procent av lärjungarna kunna följa språkundervisningen

med utbyte även det andra året.

Huvudfrågan på detta stadium har varit, huruvida ett så krävande

undervisningsfack som ett främmande språk kan införas, utan att resultaten

i andra ämnen äventyras. För att bereda rum för det nya ämnet har

man måst sänka timtalet för modersmålet från sammanlagt 19 i klasserna

5 och 6 till de 12, som ämnet har i motsvarande klasser i den femåriga realskolan.

Det är på sätt och vis överraskande, att verkningarna därav icke

äro större; de kunna visserligen påvisas, åtminstone inom vissa grenar

av modersmålsämnet, men skillnaden är, för att tala med skolöverstyrelsen,

»blott en tiondel av avståndet mellan Ba och B».

Huruvida denna differens kan bringas ur världen genom de motåtgärder,

överstyrelsen beslutat, återstår naturligtvis att se. Det är dock icke nödvändigt,

att utjämningen slutföres på mellanstadiet. Om skolpliktstiden förlänges

från sju till nio år, bör engelskan kunna få sitt och slutnivån i modersmålet

ändå höjas.

I fråga om utvecklingen av realskolestadiet utanför försöksdistrikten

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 149.

uppdrogos i propositionen 1951:136 vissa riktlinjer, som av riksdagen godkändes.

Nya statliga realskolor skulle i regel icke inrättas. De nya behoven

skulle i stället tillgodoses genom organisationsformer av det slag, som

införts i Stockholm och Stocksund.

De intresserade kommunerna ha följt dessa anvisningar och i flera fall

med Kungl. Maj:ts medgivande vidtagit specialanordningar inom folkskolans

femte och sjätte klasser. Alltefter omständigheterna kan om ett par

år de inbyggda linjerna föras upp i högre klasser av folkskolan eller nya

kommunala realskolor upprättas eller antalet avdelningar ökas i motsvarande

klasser av bestående högre skolor. Dessa frågor torde dock få aktualitet

först under loppet av nästa budgetår.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 1/9.

III. Avlöningsförhållandena för vissa lärare vid

den inom Stockholms folkskolor bedrivna

försöksverksamheten.

I proposition den 9 mars 1951, nr 155, föreslog Kungl. Maj:t riksdagen

att godkänna vissa av föredragande statsrådet i propositionen förordade

grunder beträffande anställnings- och avlöningsförhållandena för vissa

lärare vid skolor i försöksdistrikt m. m. samt beträffande statsbidrag till

försöksverksamheten, i vad den avsåge försöksskolornas högstadium.

Riksdagen lämnade det begärda godkännandet (riksd. skr. nr 207/1951).

Med stöd av riksdagens beslut har Kungl. Maj:t, bland annat, den 8 juni

1951 utfärdat särskilda bestämmelser för budgetåren 1951/51). beträffande

försöksverksamheten inom vissa skoldistrikt m. m. Dessa bestämmelser

innehålla bland annat följande.

Bestämmelserna gälla försöksskolornas högstadium, varmed förstas klasserna

7—9. Med försöksskola förstås folkskola, vari bedrives sådan försöksverksamhet,

som avses i Kungl. Maj:ts brev den 6 oktober 1950 till

skolöverstyrelsen angående riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling

(jfr Svensk författningssamling 1950:549).

Lärarna i kunskapsämnen på försöksskolornas högstadium skola vara

ämneslärare — ej klasslärare, som folkskolans lärare eljest äro — och för

dem skola finnas extra ordinarie och extra ämneslärartjänster i Ce 26, 24,

22, 21 och 20 respektive Cg 21 och 20. Skolöverstyrelsen skall för varje

skoldistrikt med försöksverksamhet på högstadiet bestämma högsta antalet

ämneslärartjänster i Ce 26 och Ce 24. Därvid skall gälla, att antalet tjänster

i Ce 26 skall utgöra omkring hälften och antalet tjänster i Ce 24 omkring

en fjärdedel av sammanlagda antalet heltidstjänster i kunskapsämnen

på ifrågavarande högstadium.

Behörighetsvillkoren för tjänst i Ce 26 skola vara desamma som för

ämneslärartjänst i Ca 26 vid kommunal mellanskola. För behörighet till

tjänst i annan av de i föregående stycke angivna lönegraderna skola gälla

de villkor, som föreskrivas för ämneslärare i tjänst med samma lönegradsnummer

vid kommunal mellanskola. Det vid folkskolan gällande automatiska

extra-ordinariebeloppet skall icke gälla.

För högstadiet skall folkskolestadgan äga motsvarande tillämpning,

såvida ej annat särskilt föreskrives. För de extra ordinarie och extra ämneslärarna

skall avlöningsreglementet för folkskolan äga motsvarande tillämpning,

dock med undantag för löneklassplaceringsreglema, i fråga om vilka

Saar skall gälla.

Särskilda bestämmelser meddelas angående tillsättning av ämneslärartjänst,

angående sådan tjänsts innehav eller uppehållande av folkskollärare

eller av ämneslärare vid statlig eller högre kommunal skola, angående timläraranställning

på högstadiet, angående inräknande i ämneslärartj änst vid

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj:ts proposition nr l/f9.

statlig eller högre kommunal skola av undervisning inom försöksskolas

högstadium (fyllnadstjänstgöring) och angående fyllnadstjänstgöring inom

försöksskolas högstadium för ordinarie ämneslärare vid statlig eller högre

kommunal skola, då läraren icke kan beredas full tjänstgöring vid den högre

skolan på grund av att försöksskola inrättats inom kommunen.

Folkskollärare, som har sin huvudsakliga tjänstgöring å försöksskolas

mellanstadium (klasserna 3—6) eller inom folkskolan i övrigt, må, efter

medgivande av statens folkskolinspektör, fullgöra viss del av sin undervisningsskyldighet

inom försöksskolans högstadium eller i statlig eller högre

kommunal skola.

Lärare, som innehar eller uppehåller heltidstjänst på försöksskolas högstadium,

må, efter medgivande av skolöverstyrelsen, fullgöra en mindre

del av sin undervisningsskyldighet inom försöksskolans mellanstadium

eller inom folkskolan.

Med heltidstjänst i kunskapsämnen på försöksskolas högstadium skall

vara förenad en undervisningsskyldighet av lägst 24 och högst 30 undervisningstimmar

i veckan under läsåret. Vid tjänstgöring i klass 9 skola dock

nämnda maximi- och minimital minskas med en timme för varje fullt fyrtal

veckotimmar, varunder läraren bestrider undervisning i nämnda klass. I

medeltal skall undervisningsskyldigheten på heltidstjänster utgöra 27

veckotimmar eller, beträffande heltidstjänst med all undervisning förlagd

till klass 9, 22 veckotimmar. I heltidstjänst må inräknas undervisning i

övningsämnen med högst en tredjedel av det sammanlagda antalet veckotimmar

på tjänsten.

För övningslärarna på försöksskolornas högstadium skola stadgan och

avlöningsreglementet för övningslärare äga motsvarande tillämpning, varvid

de särskilda föreskrifterna för folkskolan skola gälla. Dock må ordinarie

tjänst ej inrättas.

I fråga om tjänste- och familjepension för lärare vid försöksskolas högstadium

har Kungl. Maj:t förklarat sig vilja framdeles meddela föreskrifter.

Slutligen ha bestämmelser också meddelats angående statsbidrag till försöksskolornas

högstadium. I fråga om statsbidrag till lärarlöner har därvid

stadgats, att statsbidragsreglerna för folkskolan skola tillämpas. Detta

innebär, att statsbidraget utgör 78 procent av lönekostnaderna för övningslärare

samt hela lönekostnaderna för ämneslärare med avdrag för de kommunbidragsbelopp,

som utgöra kommunernas bidrag till folkskollärarlönerna.

Inom Stockholms folkskolor förekommer försöksverksamhet av tre olika

slag. I vissa överlärardistrikt förekommer försöksverksamhet i överensstämmelse

med 1946 års skolkommissions förslag, d. v. s. sådan försöksverksamhet,

som avses i Kungl. Maj:ts brev den 6 oktober 1950 (SFS

1950:549). För denna verksamhet gälla de särskilda bestämmelser, för

vilka i det föregående redogjorts.

Men i Stockholm förekommer också två andra slag av försöksverksamhet,

nämligen dels de sedan läsåret 1939/40 förefintliga s. k. sångklasserna,

vari lärjungarna från och med femte klassen differentierats på en allmän

linje och en språklinje, i vilken senare den femåriga realskolans kursplan

med vissa modifikationer följes, och dels den s. k. 1947 års försöksverksam
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. May.ts ''proposition nr 149.

het, vilken utgör en i folkskolan (klasserna 7—9) inbyggd 3-årig realskola

med en teoretisk och en praktisk linje. En närmare redogörelse för innebörden

av dessa två slag av försöksverksamhet har lämnats i det föregående

(s. 100). Kungl. Maj:t har genom särskilda beslut meddelat vissa

bestämmelser om avlöning åt lärare i dessa slag av försöksverksamhet, innebärande

att staden under vissa villkor får till ämneslärarkompetenta lärare

utgiva visst arvode utöver folkskollärarlönen. Samtliga lärare äro emellertid

anställda såsom folkskollärare enligt vanliga grunder.

Stockholms folkskoledirektion har nu hemställt, att de av Kungl. Maj:t

den 8 juni 1951 utfärdade särskilda bestämmelserna rörande lärarna på

försöksskolornas högstadium måtte få tillämpas även beträffande lärarna

i sångklassernas språklinje inom klasserna 7—9 och i den i 1947 års försöksverksamhet

ingående teoretiska linjens läroämnen inom klasserna 7—9,

samt att detta måtte få gälla retroaktivt från och med innevarande läsår.

Tillika har hemställts, att om nämnda bestämmelser skulle vara ofördelaktigare

i lönehänseende för lärarna än de av Kungl. Maj:t för dessa två

slag av försöksverksamhet meddelade särskilda bestämmelserna, lönefyllnad

upp till sistnämnda bestämmelser måtte få utbetalas av kommunala

medel. Slutligen har direktionen anhållit, att de i beslutet den 8 juni 1951

innefattade anställnings- och avlöningsbestämmelserna måtte få tillämpas,

även om statsbidragsbestämmelserna icke ansåges kunna äga tillämpning.

Över folkskoledirektionens framställning ha efter remiss utlåtanden avgivits

av skolöverstyrelsen och statskontoret. Skolöverstyrelsen har erinrat

om att överstyrelsen tidigare givit uttryck åt den uppfattningen, att enhetliga

linjer borde följas vid bestämmande av avlöning m. m. åt lärare,

som undervisa på folkskolans realskolestadium. Överstyrelsen har ansett,

att dessa frågor borde bli föremål för särskild utredning. I avvaktan på

dylik utredning har överstyrelsen nu ansett sig endast kunna tillstyrka,

att Stockholms skoldistrikt medgives rätt att läsåret 1951/52 åt nuvarande

lärare vid ifrågavarande klasser utbetala avlöningar utöver folkskollärarlönen

enligt de av Kungl. Maj:t den 8 juni 1951 meddelade särskilda bestämmelserna

eller, om detta för ordinarie eller extra ordinarie lärare blir

förmånligare, enligt Kungl. Maj:ts särskilda beslut rörande ifrågavarande

försöksklasser, allt under förutsättning att merkostnaden härför gäldas av

Stockholms skoldistrikt. Statskontoret tillstyrker skolöverstyrelsens förslag,

dock att fyllnadsersättning enligt de särskilda besluten för nu ifrågavarande

klasser icke bör få utgå.

Departementschefen. I likhet med de hörda myndigheterna anser jag

skäligt, att de av Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut utfärdade

särskilda bestämmelserna rörande försöksskolornas högstadium få tillämpas

jämväl vid den försöksverksamhet inom Stockholms folkskolor, som

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj ds ''proposition nr lJt9.

fullgöres i de s. k. sångklassernas språklinje och i den teoretiska linjen i

1947 års försöksverksamhet. I båda fallen böra bestämmelserna gälla högstadiet,

d. v. s. klasserna 7—9. Någon retroaktiv tillämpning av bestämmelserna

synes icke vara lämplig, utan förordar jag, att bestämmelserna

tillämpas från och med nästa läsår. Liksom för den generella försöksverksamheten

böra bestämmelserna endast givas tillämpning tills vidare intill

utgången av läsåret 1953/54. I likhet med statskontoret kan jag icke tillstyrka,

att i fortsättningen de hittills gällande speciella bestämmelserna

för den ifrågavarande försöksverksamheten i Stockholm skola få tillämpas,

om de skulle giva förmånligare resultat för lärarna.

De av Kungl. Maj:t den 8 juni 1951 utfärdade bestämmelserna innefatta,

som förut angivits, även speciella regler om statsbidrag till avlöning

åt lärarna på försöksskolornas högstadium. Jag kan icke tillstyrka, att

dessa statsbidragsbestämmelser nu vinna tillämpning även beträffande

den särskilda försöksverksamheten i Stockholm. Vad jag i föregående

stycke förordat bör alltså innebära, att staden får tillämpa 1951 års bestämmelser,

därest den själv står för därav uppkommande merkostnad

utöver vederbörliga folkskollärarlöner. Frågan om förmånligare statsbidragsbestämmelser

även för nu ifrågavarande försöksverksamhet får upptagas

i ett senare och större sammanhang, då bättre erfarenhet vunnits

rörande dessa skolformer, framförallt den i folkskolan inbyggda treåriga

realskolan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att godkänna de av mig förordade grunderna beträffande

anställnings- och, avlöningsförhållandena för lärare

vid i Stockholms skoldistrikt bedriven särskild försöksverksamhet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

IV. Vissa frågor om statsbidrag till försöksdistrikt

med statlig realskola.

I några av de skoldistrikt, där försök med enhetsskoleorganisation pågå,

finnas vid sidan av folkskoleväsendet statliga realskolor. När försöksverksamheten

når upp till realskolestadiet, uppkomma därför automatiskt frågor

rörande realskolans inarbetande i enhetsskoleorganisationen eller samordnande

med densamma. Därvid uppstå även frågor av ekonomisk natur.

Såväl staten som kommunerna ha skyldigheter gentemot båda skolformerna,

men de äro olika för den statliga realskolan och den kommunala enhetsskolan.

Fördelarna av en viss organisationsform kunna vid en viss tidpunkt

överväga för en kommun, nackdelarna för en annan. Även målsmännen äro

intressenter: undervisningen är kostnadsfri i enhetsskolan men icke i realskolan.

Problemets nuvarande räckvidd.

Skolkommissionen tillfrågade hösten 1948 ett stort antal kommuner om

deras villighet att medverka vid försök med nioårig enhetsskola. I skrivelsen,

som var undertecknad av kommissionens ordförande, dåvarande

chefen för ecklesiastikdepartementet Josef Weijne, erinras om att enligt

skolkommissionens principbetänkande folkskola och realskola skulle försvinna

och ersättas med en nioårig obligatorisk enhetsskola. Vid de försök,

som på grund härav borde anställas, skulle i första rummet mindre eller

medelstora kommuner ifrågakomma, vilka på ett eller annat sätt skapat

överbyggnad på sin folkskola. Lokal- och lärarfrågorna borde i allmänhet

kunna lösas, där realskola, kommunal mellanskola eller högre folkskola

funnes.

Försöksverksamheten måste ha kommunal ledning. Eventuellt förefintlig

statlig realskola måste alltså under försökstiden inordna sin verksamhet

i den kommunala nioåriga enhetsskolan.

»Givetvis får kommun härigenom inte åsamkas ökade utgifter för sitt

skolväsen», framhöll kommissionen. »Skolkommissionen kommer att ingå

till statsmakterna med framställning i denna sak men anser sig kunna räkna

med att tillräckliga statsbidrag skall kunna utgå till de kommuner, som

utväljs för försöksverksamheten, så att dessa överhuvud taget inte åsamkas

ökade utgifter för sitt skolväsen. En förutsättning är vidare, att de vid

statlig realskola anställda lärarna bibehåller sin ställning som statstjänstemän.

» (Citat efter skrivelse till stadsfullmäktige i Sundbyberg 17/9 48.)

Kungl. Maj:t medgav den 20 maj 1949, att försök finge anställas inom

vissa skoldistrikt, däribland Bollnäs stads och Timrå skoldistrikt. Påföl
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

jande år erhöll bland annat Svedala enahanda medgivande och i fjol jämväl

Huskvarna, Nederkalix och Sundbyberg. I samtliga de här nämnda

kommunerna finnas statliga realskolor.

Jag har låtit sammanställa vissa data rörande dessa realskolors organisation

innevarande läsår i en tabell, till vilken jag hänvisar. De ha alla

som stomme en 4-årig samrealskola men äro av rätt skiftande storlek.

Skoldistrikt

Realskolans organisation

Antal

Anmärkningar

avd.

lärj.

Bollnäs stad . .

4-årig samrealskola med 3-årig för- sökslinje oeh inbyggd handelslinje

14

343

Därjämte komm. gymn.

med 6 avd. och 82

lärjungar.

Timrå.....

4-årig samrealskola under avveckling

8

221

Därjämte 5 avd. av en- hetsskolans klass 7

med 146 lärjungar.

Svedala.....

4-årig samrealskola

4

116

Huskvarna . . .

4-årig samrealskola med inbyggd han- delslinje

10

253

Nederkalix . . .

4-årig samrealskola

11

354

Sundbyberg . .

4-årig samrealskola

4

112

Försök ha vidare upptagits i fyra större städer med väl utbyggt högre

skolväsen: Hälsingborg, Linköping, Skellefteå och Stockholm. Dessa försök

gälla dock endast en del av skoldistriktets skolväsen och påverka icke

läroverksorganisationen, varför de i det följande kunna lämnas åt sidan.

Utvecklingen på de särskilda orterna. De konkreta frågeställningarna.

Ovissheten om de ekonomiska villkor, som vid olika alternativ kunna utverkas,

synes i viss mån ha försenat det lokala planeringsarbetet. I ett par

fall ha dock utredningarna förts tämligen långt; det visar sig, att de intresserade

kommunerna ha sökt lösningen i skilda riktningar. Jag skall i det

följande lämna en kort redogörelse för frågans läge inom de sex skoldistrikten.

1. Bollnäs. Försöksverksamheten omfattade redan läsåret 1951/52

klasserna 5 och 6 och skulle sålunda med innevarande läsår ha nått upp

till klass 7 och därmed gripit in på samrealskolans första klass. De båda

berörda kommunerna (Bollnäs stad och Bollnäs landskommun) sågo sig

emellertid icke i stånd att omedelbart förverkliga denna del av programmet.

Den närmaste orsaken var dels brist på lärare och lokaler, dels oklarheten

rörande samrealskolans ställning i förhållande till enhetsskolan. Man förklarade

sig dock ämna fortsätta den pedagogiska försöksverksamheten i de

lägre klasserna och skulle under tiden söka skapa förutsättningar för att

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

snarast möjligt fullfölja uppbyggnaden av enhetsskolan enligt de riktlinjer,

som statsmakterna uppdragit.

Genom beslut den 20 juli 1951 har Kungl. Maj:t medgivit, att vid samrealskolan

finge upprättas en extra avdelning av klass 24, avsedd för lärjungar,

som avgått från klass 6 i försöksskolorna.

2. Timrå. Samtidigt nådde försöksverksamheten i Timrå skoldistrikt

upp till klass 7 och därmed till samrealslcolans verksamhetsområde. I detta

fall indrogs samrealskolans första klass, som föregående år omfattat tre

avdelningar. I stället upprättades fem avdelningar av enhetsskolans klass 7,

förlagda dels till samrealskolans byggnad, dels till det invid densamma belägna

folkskolehuset. Tillströmningen av lärjungar från andra kommuner

var betydande; de utsocknes lärjungarna fyllde gott och väl en avdelning.

Avsikten är att under de närmaste läsåren successivt avveckla övriga klasser

av realskolan, så att denna från och med läsåret 1954/55 helt uppgår i

enhetsskolan.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 20 september 1951 fäst uppmärksamheten

på de ekonomiska konsekvenserna för kommunen av den pågående

omorganisationen.

Timrå kommun har, säger överstyrelsen, utan statsbidrag uppfört en

modern skolbyggnad för samrealskolan med bland annat tio klassrum och

väl utrustade specialsalar. Kommunen är angelägen om att sammanlagt

tio klassavdelningar, motsvarande antalet avdelningar, som läsåret 1950/51

funnos upprättade vid samrealskolan, även framdeles med avseende på

samtliga ekonomiska förhållanden skola betraktas såsom tillhörande ett

allmänt läroverk. För kommunen skulle försöksverksamheten eljest medföra

betydande extra kostnader, vilket icke varit avsett. Under innevarande

budgetår, då samrealskolan omfattar åtta klassavdelningar, torde följaktligen

statsbidraget för två avdelningar av enhetsskolans sjunde klass böra

höjas så mycket, att ombildningen av samrealskolan till enhetsskola icke

medför några ekonomiska konsekvenser för kommunen. Under följande budgetår

bör på enahanda sätt beräknat statsbidrag utgå för så många avdelningar

av enhetsskolans högstadium, som antalet avdelningar i samrealskolan

understiger tio, och efter fullbordad omorganisation tills vidare för

tio avdelningar.

Nu lediga eller under försökstiden ledigblivande lärartjänster vid samrealskolan

böra fortfarande anses knutna till samrealskolan, enär detta dels

torde locka fler sökande vid tjänsternas ledigförklarande, dels är av stor

ekonomisk betydelse för kommunen. I förekommande fall borde överstyrelsen

underställa Kungl. Maj:t dylika frågor.

Statskontoret framhåller frågans principiella räckvidd och är med hänsyn

till konsekvenserna icke berett att på den föreliggande utredningen

tillstyrka bifall. Frågan synes böra göras till föremål för mera allsidiga överväganden,

vid vilka den självklara riktpunkten bör vara att i fråga om

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

försöksverksamheten i princip sätta alla skoldistrikt i samma läge i statsbidragshänseende.

Vid denna utredning bör även uppmärksammas försöksdistriktens

rätt till statsbidrag till byggnadsarbeten.

En annan fråga rörande enhetsskolan i Timrå beröres av studielånenämnden

i en skrivelse till Kungl. Maj:t. Det gäller lärjungarnas rätt till

statsstipendier enligt kungörelsen 552/1946. Kungl. Maj:t medgav vid

ärendets föredragning den 28 september 1951, att lärjunge i klass 7 av enhetsskolan

i Timrå skoldistrikt läsåret 1951/52 finge ifrågakomma till

erhållande av s. k. grundstipendium. Samtidigt uppdrog Kungl. Maj:t åt

nämnden att verkställa utredning angående rätt för lärjunge på enhetsskolans

realskolestadium att ifrågakomma till statsstipendier enligt nämnda,

kungörelse.

3. Svedala. Försöken nå realskolestadiet instundande höst. Kommunalfullmäktige

ha anhållit, att lärjungar detta år icke måtte intagas i samrealskolans

första klass. Ärendet befinner sig på remiss.

4. H uskvarna. I Huskvarna påverkas samrealskolan organisatoriskt

först från och med läsåret 1953/54.

I sitt utlåtande över stadsfullmäktiges i Huskvarna framställning om

tillstånd att anordna försöksverksamhet med nioårig skola ingår skolöverstyrelsen

principiellt på de statliga realskolornas ställning i försöksdistrikten

under den tid, som föregår det allmänna genomförandet av enhetsskolereformen.

Enligt överstyrelsens uppfattning är det möjligt och förenligt

med 1950 års riksdagsbeslut att tills vidare, så länge endast försöksverksamhet

bedrives, bibehålla de existerande skolformernas organisation och

rättsliga ställning inom enhetsskolans vidare ram. Den rent pedagogiska

försöksverksamheten behöver icke påverkas av en sådan anordning, även

om denna verksamhet i sådana fall icke kan helt följa de av skolkommissionen

uppdragna linjerna.

I fallet Huskvarna tänker sig överstyrelsen, att från och med höstterminen

1953 intagning i realskolans klass l4 icke längre skall äga rum. Då

emellertid 30 procent av realskolans lärjungestock hittills kommit från

främmande kommuner och man icke kan påräkna, att undervisning i engelska

i klass 5 allmänt skall införas i trakten, bör en särskild uppsamlingsklass

anordnas för lärjungar, som inte åtnjutit undervisning i detta språk.

Efter ett år skulle dessa lärjungar kunna sammanföras med enhetsskolans

sjunde klass. Under de följande tre åren skulle de enligt nuvarande bestämmelser

anordnade högre realskoleklasserna successivt avvecklas.

Samrealskolan skulle dock under hela försökstiden bibehållas som en

statlig sektor av enhetsskolan och bestå av de avdelningar av enhetsskolans

högstadium, som läsa tyska, jämte den nyss nämnda uppsamlingsklassen

samt eventuellt kvarvarande klasser av samrealskolan i dess nuvarande

organisation.

Nuvarande ordinarie lärare vid realskolan och folkskolan böra under

8 — Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 1^9.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

denna tid bibehålla sin tjänsteställning och i rättsligt hänseende alltjämt

anses tillhöra realskolan respektive folkskolan. Vid nytillsättningar böra

lärare, som huvudsakligen skola tjänstgöra i folkskolan eller på enhetsskolans

låg- eller mellanstadium, räknas till folkskolan och avlönas på

denna skolas stat. I fråga om lärare, som huvudsakligen skola undervisa i

realskolan eller på enhetsskolans högstadium bör det ankomma på Kungl.

Maj:t att i varje särskilt fall bestämma, huruvida befattningen bör föras

på samrealskolans eller det kommunala skolväsendets stat.

I fråga om skolsociala åtgärder bör under försökstiden ingen skillnad

göras mellan lärjungar tillhörande den statliga och den kommunala sektionen.

Termins- och inskrivningsavgifter böra icke uttagas i samrealskolan:

de utgifter, som gäldats därav, böra under försökstiden bestridas av kommunen

med statsbidrag enligt de grunder, som gälla för de allmänna läroverkens

kassor. Realskolans kassor och fonder böra likväl bestå och användas

till ändamål, som bäst överensstämmer med deras ursprungliga syfte.

Samrealskolans rektor bör under försökstiden vara skolchef och

ledare för arbetet på högstadiet, medan distriktsöverläraren bör leda arbetet

på låg- och mellanstadiet. Vid lämplig tidpunkt, som senare bestämmes,

bör en gemensam skolchef för hela stadens skolväsende utses. Denne

bör dels vara rektor vid den statliga delen av enhetsskolan med eventuellt

kvarstående klasser av den nuvarande samrealskolan, dels vara ledare för

det kommunala skolväsendet.

Statskontoret har intet att erinra mot överstyrelsens förslag i här refererade

delar. Anordningen synes ägnad giva erfarenheter beträffande praktiska

former för samarbete mellan statligt och kommunalt skolväsende.

5. N e d e r k a lix. Försöksverksamheten har detta år börjat i klass 5.

Förslag rörande högstadiets organisation föreligger ännu icke.

6. Sundbyberg. Jämväl i Sundbyberg har försöksverksamheten

startat först detta år och början gjorts i klass 5. Skoldistriktets ansökan

om rätt att påbörja försöken har dock föregåtts av en utredning, som utmynnat

i vissa förslag rörande högstadiets organisation.

Folkskolestyrelsen i Sundbyberg erinrar om en för orten specifik svårighet

vid genomförandet av enhetsskoleorganisationen* den starka avgången

av lärjungar till femåriga realskolor och därmed jämförliga läroanstalter i

Stockholm och Solna. Antalet studiebegåvade lärjungar blir till följd härav

lätt alltför litet på högstadiet. Det enda effektiva botemedlet är att åtminstone

under första delen av försökstiden tillhandahålla en realskoleutbildning,

som avslutas med realexamen. Den nuvarande samrealskolans

första klass kan visserligen indragas från och med läsåret 1953/54, men

dess tre högsta klasser böra tills vidare bibehållas med oförändrat studiemål

såsom en i enhetsskolan inbyggd teoretisk linje.

Vidare föreslår folkskolestyrelsen, att en ny kommunal skolledartjänst

skall inrättas. Den nye skolledaren skulle den första tiden tjänstgöra såsom

rektor för den under avveckling varande samrealskolan samt i övrigt plan
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

lägga och leda försöksverksamheten. Sedan den nuvarande distriktsöverläraren

om ett par år avgått, skulle han handha jämväl ledningen av folkskoleväsendet

i övrigt; distriktsöverläraren skulle därvid ersättas med en

överlärare av annat slag.

Skolöverstyrelsen (uti. 30/3 51) föreslår i huvudsak samma organisation

av högstadiet i Sundbyberg som i Huskvarna. Skolväsendet i Sundbyberg

skulle således under försökstiden bestå av en kommunal och en statlig del.

Överstyrelsen tillstyrker vidare, att i stället för rektorstjänsten vid samrealskolan

en skolchefstjänst inrättas för Sundbybergs skoldistrikt. Till

skolchefens avlönande bör utgå statsbidrag med 45 procent av en rektorslön

i Cb 7. Sistnämnda förslag motiveras på följande sätt:

»Överstyrelsen räknar med att rektors undervisningsskyldigliet måste

nedsättas till 5 undervisningstimmar i veckan mot 18—22 undervisningstimmar

i veckan, som eljest gälla för rektorer vid fyraåriga realskolor.

Statsverket kommer alltså att vidkännas kostnad för ämneslärare för

(20 — 5=) 15 veckotimmar i stället för lön till rektor i lönegrad Cb 7

(löneklass 33). Efter vilken löneklass lärarlönen kommer att utgå, kan ej

förutses. Det torde vara riktigast att räkna med att tjänstgöringen övertages

av ordinarie lärare. Avlöningen synes då böra räknas efter näst högsta

löneklassen inom lönegraden, d. v. s. löneklass 28. 15/27 av lönen i denna

löneklass är 9 273: 33 kronor. Beträffande rektorslönen i Sundbyberg är

att observera, att bostadsersättningen uppgår till 2 000 kronor. Statsverkets

utgifter för nuvarande rektorslönen äro följaktligen 18 196 kronor.

Besparingen för statsverket blir under sådana förhållanden (18 196 —

— 9 273 =) 8 923 kronor eller i runt tal 45 procent av en rektorslön i Cb 7.»

Kungl. Maj."t har den 12 oktober 1951 medgivit, att ledningen av folkskoleväsendet

i Sundbybergs skoldistrikt närmast under skolstyrelsen må

utövas av en av kommunen anställd skolledare, benämnd skolchef, under

villkor att vissa föreskrifter iakttagas, bland annat att skolchefen skall åtnjuta

de löneförmåner, som enligt statens allmänna avlöningsreglemente

tillkomma rektor vid högre kommunal skola placerad i lönegraden CblO,

samt att det skall åligga honom att utan särskild ersättning uppehålla rektorstjänsten

vid samrealskolan i Sundbyberg. Skolchefen skall i avseende

på den pedagogiska ledningen och tillsynen över undervisningen vid skolorna

biträdas av en överlärare; distriktsöverlärare skall däremot icke finnas,

då skolchef är förordnad.

I de nyss refererade förslagen förutsätter skolöverstyrelsen, att i försöksdistrikten

skolorna för barn i skolpliktsåldern skola ha gemen s a m

styrelse. Frågan har närmare utretts av 1951 års skolstyrelseutredning,

som föreslagit, att i försöksdistrikten förvaltningen och vården av folkoch

fortsättningsskolväsendet samt försöksverksamheten skall handhavas

av en gemensam skolstyrelse, vilken, där Kungl. Maj:t så förordnar, skall

vara styrelse jämväl för inom distriktet belägen fristående realskola. Beredningen

av detta ärende är ännu icke avslutad; jag har för avsikt att vid

lägligt tillfälle återkomma till det föreliggande förslaget.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 1J/9.

Frågans ekonomiska innebörd.

Vissa spörsmål angående försöksdistrikten ha förelagts fjolårets riksdag

(prop. 155). Föredragande statsrådet tog därvid huvudsakligen sikte på

förhållandena i försöksdistrikt, där statlig realskola icke finnes. Sedermera

har Kungl. Maj:t i anslutning till denna proposition utfärdat särskilda bestämmelser

för verksamheten på försöksskolornas högstadium (kbr 8/6 51).

Dessa gälla intill utgången av budgetåret 1953/54. (Se s. 106.)

Vid jämförelse med motsvarande bestämmelser för de allmänna läroverken

kunna vissa olikheter noteras. Lärarnas lönegradsplacering är visserligen

densamma vid båda skolformerna och i stort sett även kompetenskraven,

men ordinarie tjänster skola tills vidare icke upprättas för enhetsskolans

högstadium och procenten tjänster i 24 och högre lönegrader har

satts lägre än vid de allmänna läroverken.

Statsbidrag för lärarnas avlönande utgår efter samma grunder som i

fråga om folkskolans lärare. Detta innebär, att statsbidraget för hel lärartjänst

i läroämnen understiger lönen med 1 000 å 2 200 kronor alltefter

ortens hyresgrupp. Antalet heltidstjänster i de enhetsskoleklasser, som

komma att avlösa en samrealskola, kan för närvarande icke exakt angivas,

enär enhetsskolans högstadium å ena sidan är kortare men å andra sidan

också starkare differentierat än den fyraåriga realskolan. Läsåret 1950/51

funnos vid de sex samrealskolorna 58 ämneslärare med full tjänstgöring.

Den på detta antal belöpande avdragssumman, som vid kommunal drift

skulle påvila kommunen, kan uppskattas till omkring 80 000 kronor. Härtill

kommer kommundelen av kostnaderna för undervisning i övningsämnen.

Vid de allmänna läroverken bestridas kostnaderna för rektorsexpeditionens

utrustning, läroverkets publikationer och undervisningsmateriel, lokalernas

belysning, uppvärmning och renhållning samt i viss utsträckning

även kostnader för renskrivningsarbeten och betjäning medelst terminsoch

inskrivningsavgifter, vilkas fullgörande åvilar målsmännen. Om det

befinnes, att terminsavgiften till läroverkets ljus- och vedkassa måste sättas

högre än 30 kronor, träder dock staten emellan med vad som erfordras

för att hålla avgiften till denna kassa nere i 30 kronor. Termins- och inskrivningsavgifterna

läsåret 1950/51 uppgingo vid de sex samrealskolorna till

sammanlagt omkring 77 000 kronor. Statsbidraget till ljus- och vedkassan

varierar betydligt. Två av skolorna (Sundbyberg och Timrå) mottogo intet

statsbidrag, medan detta i ett annat fall (Nederkalix) uppgick till 32 500

kronor. Inalles stego statsbidragen till de sex ljus- och vedkassorna till

38 895 kronor.

Då enhetsskolan är en obligatorisk skola, kunna terminsavgifter icke uttagas

av dess lärjungar. De kostnader, som vid de allmänna läroverken

täckas med lärjungeavgifter eller däremot svarande statsbidrag, måste

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Kuncjl. Maj:ts ''proposition nr lJ+O.

således — om intet annat bestämmes — övertagas av kommunen. De i

juni 1951 utfärdade bestämmelserna ge visserligen skoldistrikten rätt till

bidrag för anskaffande av undervisningsmateriel enligt kk 400/1947. Detta

bidrag skulle dock för det antal avdelningar, som finnes vid de sex samrealskoloma,

icke stiga till mer än omkring 3 000 kronor.

Därest samrealskolorna ersattes med lika stora anläggningar tillhörande

enhetsskolans högstadium, skulle alltså kostnadsökningen för kommunerna,

om man håller sig till de här berörda huvudposterna, kunna grovt approximativt

uppskattas till 190 000 kronor.

I praktiken måste man dock räkna med en utvidgning av undervisningen

på realskolestadiet; frågan är blott, om den skall ske genom utvidgning av

samrealskolan eller genom övergång till enhetsskolesystemet. I denna situation

tillförsäkras försöksdistrikten genom de i somras utfärdade bestämmelserna

en ofta betydande förmån: möjligheten att erhålla byggnadsbidrag

för realskolestadiet enligt för folkskoleväsendet gällande grunder. Bidragsbeloppen

vid folkskolebyggena variera som bekant rätt avsevärt men torde

för närvarande kunna uppskattas till i genomsnitt 60 000 kronor per klassrum.

Uppförandet av byggnader för högre skolor — även de statliga samrealskolorna

— påvilar däremot kommunen utan några som helst bidrag från

statens sida. Utredning om införande av dylika har visserligen den 21

februari 1949 framlagts av skolöverstyrelsen, men förslaget har hittills icke

föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd, och jag är icke beredd att i nuvarande

ekonomiska läge tillstyrka genomförandet av detta enligt sakens

natur tämligen kostsamma projekt.

Värdet av förmånen att räkna byggnadsbidrag skiftar givetvis betydligt

efter ortsförhållandena. I ett fall kunna realskolans lokaler vara i ett sådant

skick, att de inom kort måste helt ersättas, i ett annat är måhända ingen

skolbyggnadsfråga just nu aktuell. Normalfallet torde vara, att tillfredsställande

lokaler finnas för en realskola av hittillsvarande storlek men att

realskolan, om allt fått bliva vid det gamla, i en icke alltför avlägsen framtid

måste utvidgas, varvid kommunen enligt gjorda åtaganden måste bekosta

därav påkallade byggnadsföretag.

Vid bedömandet av frågans ekonomiska betydelse för kommunerna torde

lärarlönerna, terminsavgifterna och byggnadsbidragen få anses som huvudposterna.

Listan kunde dock förlängas med olika smärre poster, som inverka

iin i den ena riktningen, än i den andra. En lättnad för kommunen

inträffar sålunda genom att skyldigheten att till statsverket inleverera

hyresersättning för rektorsbostad m. m. faller bort, sedan samrealskolan

avvecklats. Den motväges dock till en del av ökade kostnader för skolhälsovården

och kan förbytas i förlust, om kommunen behöver inrätta en skolchefsbefattning

för skötseln av sitt utvidgade skolväsende; jag vill erinra

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts ■proposition nr l/t9.

om att enligt fjolårets proposition (nr 155, s. 30) statsbidrag normalt icke

utgår för skolchefsbefattning.

Slutligen må nämnas, att övergången till enhetsskola i vissa fall kan tillskynda

målsmännen fördelar men samtidigt öka kostnaderna för både stat

och kommun (fria liiroböcker, skolskjutsar m. m.).

Departementschefen.

Såsom jag nämnt, finnas ännu så länge endast sex försöksdistrikt med

statliga realskolor, och endast ett av dem har fört upp försöken på det

åldersstadium, för vilket realskolan är avsedd. Det är likväl redan nu tydligt,

att samordnandet av enlietsskolan och realskolan måste medföra komplicerade

problem, vilkas lösning försvåras av att realskolornas storlek,

skollokalernas tillräcklighet och beskaffenhet samt kommunens och målsmännens

ekonomi visa stora skiljaktigheter i de olika försöksdistrikten.

Diskussionen har hittills följt två linjer. Den ena innebär, att realskolan

skulle successivt avvecklas och ersättas med enhetsskolans högstadium, så

att skolväsendet efter några år i sin helhet vore kommunalt. Kommunen

skulle i detta fall kompenseras för sina vidgade ekonomiska åtaganden

genom ett skäligt statsbidrag.

Den andra linjen innebär, att realskolan bibehålies som en statlig sektion

av skolväsendet i kommunen. Lärarkåren skulle därigenom kunna få

behålla sin rättsliga ställning ograverad, och kåren skulle vid uppkommande

ledigheter kunna på vanligt sätt förnyas. Samtidigt skulle de ekonomiska

fördelar, som statens huvudmannaskap för realskolan tillför kommunen,

utan formella svårigheter kunna konserveras, så långt detta befinnes skäligt.

Det första alternativet sluter sig närmare till de riktlinjer, 1950 års riksdag

uppdragit. Det utmynnar i en på enhetliga grunder uppbyggd nioårig

skola, vilken i överensstämmelse med nämnda års riksdagsbeslut är en

statsunderstödd kommunal skola.

Det andra alternativet låter formellt anstå med sammansmältningen av

folkskolan och realskolan till en enhet men förutsätter, att realskolans organisation

och arbete skola så nära som möjligt anpassas efter enhetsskoleprogrammet.

Personligen anser jag, att den pågående försöksverksamheten slutligen

skall utmynna i en organisatoriskt enhetlig skola för barn och ungdom i

skolpliktsåldem. Under försökstiden måste dock en större mångformighet

tillåtas; jag vill erinra om att särskilda utskottet vid 1950 års riksdag ansåg

sig böra understryka, att vid utformningen av försöken lokala önskemål

så vitt möjligt böra tillmötesgås och lokala initiativ tillvaratagas (uti.

1, s. 118). Jag vill därför icke motsätta mig, att under försökstiden båda

alternativen praktiseras. Rörelsefriheten härutinnan torde i enskilda fall

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

visa sig vara en ingalunda oviktig förutsättning för att den eniga uppslutning

kring reformarbetet på skolans område, vilken bland annat tog sig

uttryck i 1950 års riksdagsbeslut, skall kunna bevaras på det kommunala

planet. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att från fall till fall pröva här

berörda frågor.

Vid det förra alternativet blir huvudfrågan, i vad mån kommunens vidgade

förpliktelser kunna motivera motprestationer från statens sida. Försöksverksamheten

är en hela rikets angelägenhet, icke blott den enskilda

kommunens, och det är därför lätt att förstå och även att acceptera skolkommissionens

principiella uppfattning, att kommunerna icke böra åsamkas

ökade utgifter för sitt skolväsen genom att realskolan inordnas under

den nioåriga enhetsskolan. I tillämpningen uppstå dock praktiska svårigheter,

som särskilt bero på vanskligheten att i förväg värdera de fördelar

kommunerna tillföras genom byggnadsbidragen. Det kan icke gärna undvikas,

att avvägningen blir tämligen summarisk; full rättvisa kan icke uppnås

för varje särskild kommun. Under sådana omständigheter är det knappast

nödvändigt att taga i beräkning alla de smärre poster, som figurera i

statens och kommunernas ekonomiska mellanhavanden. En uppgörelse bör

kunna knytas till huvudposterna.

Även dessa äro emellertid rätt olika till sin natur. Avdragen på lärarlönema

äro en fråga mellan stat och kommun, terminsavgifterna ha däremot

i princip ansetts som en målsmännens angelägenhet, och det är icke

självklart, att de böra i sin helhet övertagas av statsverket. Jag vill erinra

om att 1940 års skolutredning i avsnittet om terminsavgifternas avskaffande

föreslog, att dessa skulle avlösas genom ett system av såväl kommunala

som statliga tillskott till läroverkens kassor (SOU 1947:11 s. 60

o. f.) och att vissa kommuner redan nu helt avstått från att upptaga terminsavgifter

av lärjungarna vid högre skolor, som kommunen upprätthåller.

Det synes mig icke obefogat att göra skillnad mellan poster, som vid

övergången till enhetsskolesystemet komme att överflyttas från staten till

kommunen och sådana som komme att överflyttas från målsmännen till

kommunen. Om staten skall träda emellan, bör det i första hand ske genom

att staten fortfar med utbetalningar för ändamål, som den redan tidigare

sörjt för, men först i andra hand genom att den övertar kostnader, som

hittills icke ha ankommit på statsverket.

Det är emellertid enligt min mening icke möjligt att redan nu framlägga

förslag på längre sikt. De bestämmelser, som i somras utfärdades rörande

ämneslärarnas avlöningar vid försöksskolorna, äro på goda grunder begränsade

till utgången av budgetåret 1953/54; i fråga om avlöningarna för

enhetsskolans yrkeslärare har Kungl. Maj:t ännu icke fattat något beslut.

Man vet ännu för litet om enhetsskolans struktur på det högsta stadiet

och om behovet av lärare av olika slag för detsamma. Så snart tillräckliga

erfarenheter föreligga, böra dessa bearbetas och bestämmelser av större

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr U/J.

varaktighet utfärdas. Tills vidare måste man nöja sig med ett provisorium;

jag kan därför icke nu föreslå beslut för längre tid än till och med utgången

av budgetåret 1953/54.

I avvaktan på den utredning, som sålunda bör företagas men ännu icke

kan igångsättas, är jag beredd att tillstyrka, att intill nämnda tidpunkt

kostnaderna för vissa ämneslärartjänster i försöksdistrikt, där statlig realskola

nu finnes, fortfarande helt bestridas av statsmedel. Skolöverstyrelsen

har i sin framställning rörande statsbidrag till enhetsskolan i Timrå utgått

från antalet avdelningar i samrealskolan omedelbart före dess påbörjade

ombildning och ansett, att kommunen bör tills vidare få åtnjuta obeskurna

förmåner för detta antal avdelningar. Då realskolan är fyraårig men enhetsskolans

högstadium treårigt, synes det mig emellertid riktigare att

grunda statens bidrag på antalet avdelningar i realskolans tre högsta klasser.

Det bidragsbelopp, som utöver bestämmelserna av den 8 juni 1951

skall utgå till försöksdistrikt, där realskola står under ombildning till enhetsskola,

kan då beräknas på följande sätt. Skolöverstyrelsen fastställer

först det antal heltidstjänster i läroämnen, som böra anses erforderliga för

undervisningen i realskolans tre högsta klasser läsåret före ombildningens

början. Avdragsbeloppet för detta antal tjänster beräknas på vanligt sätt

med hänsyn till realskoleortens hyresgrupp. Kommunen erhåller därefter

av statsmedel ett fyllnadsbelopp, som för ombildningstidens första år är en

tredjedel och för det andra året två tredjedelar av det beräknade anslagsbeloppet

samt för tredje året lika med detta belopp. Kostnaderna bestridas

ur förslagsanslaget för statsbidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.

De kostnader, som vid de allmänna läroverken bestridas av termins- och

inskrivningsavgifterna, böra övertagas av kommunen. Staten bör dock fortfarande

stå för de fyllnadsbelopp, som hittills utgått för täckande av Ijusoch

vedkassornas utgifter. Jag föreslår, att statens bidrag tills vidare bestämmes

på grundval av medeltalet av bidraget till realskolans ljus- och

vedkassa under de tre budgetåren närmast före det, då realskolans avveckling

påbörjas. Så länge klasser av realskolan finnas kvar, beräknas dock

i första hand statsbidrag till ljus- och vedkassan enligt vanliga grunder,

men då det så beräknade bidraget kan väntas sjunka, allteftersom avvecklingen

av realskolan fortskrider, bör kommunen som fyllnad erhålla skillnaden

mellan det nyss nämnda treårsgenomsnittet och det för den sammankrympande

realskolan beräknade beloppet. Sedan realskolan helt avvecklats,

bör — så vida icke annat dessförinnan föreskrives — statsbidraget

vara lika med nyss nämnda treårsgenomsnitt. Bidraget bör fortfarande

i sin helhet utgå ur förslagsanslaget Allmänna läroverken: Bidrag till Ijusoch

vedkassorna.

Jag förutsätter sålunda, att vissa särskilda statsbidrag tills vidare skola

utgå som kompensation för de förmåner, kommunen haft av statens huvudmannaskap

för realskolan, men också att kommunen skall svara för vissa

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

kostnader, som hittills bestritts på annat sätt. Enligt mitt förmenande bli

kommunerna icke lidande på en sådan uppgörelse. Den måste bedömas med

beaktande jämväl av de byggnadsbidrag, vartill kommunen blir berättigad,

när realskolan inlemmas i enhetsslcolan. Det kan till och med ifrågasättas,

huruvida icke en kommun med hänsyn till byggnadsbidragens storlek i

vissa fall kan komma att intaga en alltför gynnad ställning, om den dessutom

skall få räkna sig till godo de särskilda statsbidragen. Jag förutsätter

därför, att det i samband med blivande beslut om statsbidrag till byggnadsföretag,

som beröra enhetsskolans högstadium, från fall till fall av

Kungl. Maj:t prövas, huruvida det bör ställas som villkor, att de av mig

nu föreslagna särskilda förmånerna skola nedsättas eller upphöra att utgå.

Med hänsyn till den korta tid mitt förslag avser torde det dock icke vara

nödvändigt att vid detta tillfälle närmare ingå på de avvägningsfrågor,

som därvid kunna komma att aktualiseras.

Så länge någon del av realskolan finnes kvar, är det intet som hindrar,

att realskolans ordinarie och extra ordinarie lärare fortfarande äro knutna

till denna skola. Om deras undervisning icke kan helt rymmas inom realskolans

ram, kan den i behövlig utsträckning förläggas till klasser, som tillhöra

enhetsskolan. I de bestämmelser, som utfärdades i somras, förutses

till och med, att heltidstjänst i kunskapsämnen inom enhetsskolans högstadium

skall kunna helt uppehållas av ordinarie eller extra ordinarie ämneslärare

vid allmänt läroverk. Jag kan således i fråga om lärarnas avlöning

i dylikt fall m. m. hänvisa till de redan utfärdade föreskrifterna.

Skolöverstyrelsen ifrågasätter i fallet Timrå, att lärartjänsterna på realskolans

stat även längre fram under försökstiden skulle anses knutna till

realskolan och att ledigblivande tjänster skulle kunna återbesättas efter

Kungl. Maj:ts beslut i varje särskilt fall. Jag behöver icke nu taga ställning

till de frågor, som uppstå i samband med realskolans fullständiga nedläggande,

eftersom denna situation icke i något fall torde komma att inträffa

under den tid mitt förslag avser. Däremot kan det redan under de

två närmaste åren befinnas önskvärt att göra undantag från de i somras

utfärdade bestämmelserna i syfte att förebygga, att användningen av de

förekommande lönegraderna blir ogynnsammare än under skolans statliga

tid. Kungl. Maj:t bör äga därom besluta från fall till fall.

Beslut om att intagning av lärjungar i realskolan skall successivt upphöra

i samband med övergången till enhetsskolesystemet bör givetvis i varje

särskilt fall meddelas av Kungl. Maj:t.

Föredrager en kommun det senare av de alternativ, jag i det föregående

berört, skulle realskolan formellt bibehållas, men kommunen givetvis därmed

för denna del av sitt skolväsen gå miste om de fördelar byggnadsbidragen

erbjuda. Jag kan för detta fall i huVudsak ansluta mig till vad skolöverstyrelsen

föreslagit. Jag vill blott understryka, att den reella enhetlig
-

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. May.ts ''proposition nr Ut9.

het i skolväsendet, som överstyrelsen även för detta fall åsyftat, förutsätter,

att lärjungarna icke åläggas termins- och inskrivningsavgifter. Motsvarande

kostnader måste sålunda även i detta fall övertagas av kommunen,

i den mån de icke täckas genom statens bidrag till ljus- och vedkassan

eller andra inkomstkällor.

Det återstår nu blott att taga ståndpunkt till skolöverstyrelsens förslag,

att statsbidrag må utgå till Sundbybergs skoldistrikt för den där anställde

skolchefen. Nära till hands liggande billighetsskäl kunna andragas till stöd

för detta förslag, men på längre sikt synes mig saken mera svårbedömlig.

Det torde vara bäst att, innan fjolårets beslut i något fall frångås, avvakta

resultatet av den utredning angående enhetsskolans ledning och lokala

organisation, som enligt beslut den 29 juni 1951 uppdragits åt 1951 års

skolstyrelseutredning.

Vissa kostnadsökningar för kommunen, som icke bli aktuella, förrän avvecklingen

av realskolan helt genomförts, exempelvis kostnader för övertagande

av statsanställd vaktmästarpersonal, kunna med hänsyn till den

korta tidrymd, till vilken jag måst begränsa mina förslag, vid detta tillfälle

lämnas obeaktade.

Då försöksverksamheten inom flertalet av de här ifrågavarande kommunerna

ännu icke nått realskolestadiet, torde statsverkets kostnader för de i

det föregående föreslagna statsbidragen ännu nästa budgetår bli obetydliga.

Anslaget till bidrag till avlöning åt folkskolans lärare torde endast komma

att belastas med ett belopp av omkring 4 000 kronor, motsvarande de avdelningar

av samrealskolan i Timrå, som redan innevarande läsår ersatts

med avdelningar av enhetsskolan. Belastningen på anslaget för bidrag till

ljus- och vedkassoma synes icke komma att överstiga 10 000 kronor. För

innevarande budgetår kan någon ökning av utgifterna för ljus- och vedkassorna

ifrågakomma.

Skulle alla sex distrikten låta realskolan uppgå i enhetsskolan, komme

de medgivanden till kommunerna, som jag förordat, att medföra en utgiftsökning

för statsverket av omkring 120 000 kronor vid fullt genomförd

omorganisation. Statens utgifter för dessa ändamål bli givetvis icke mindre,

om något av distrikten föredrar att bibehålla realskolan som en med enhetsskolan

samverkande skolform, men de utgå då automatiskt av vederbörande

anslag till de allmänna läroverken.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att godkänna de av mig förordade grunderna för försöksverksamhetens

organisation på realskolestadiet och för

statsbidrag till nämnda verksamhet i vissa skoldistrikt, där

statlig realskola finnes.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts -proposition nr 149.

123

V. Anslagsfrågor.

1. Skolöverstyrelsen: Avlöningar.

Anslag

Nettoutgift

2 000 169

1950/51 ..................

1951/52 (statsliggaren s. 585)

1952/53 (förslag) ..........

1 829 000

1 978 000

2 753 000

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 12 december 1951 framlagt sina

anslagsäskanden beträffande överstyrelsens egen verksamhet för budgetåret

1952/53. Därvid har överstyrelsen utgått från det av skolöverstyrelsesakkunniga

beräknade medelsbehovet till avlöningar eller 3 289 000 kronor,

däri inräknat rörligt tillägg efter 32 (33) procent (betänkandet s. 234

och 355—358). Då det emellertid enligt de sakkunnigas förslag borde anstå

till budgetåret 1953/54 med tillsättandet av vissa till nyorganisationen hörande

tjänster, borde avlöningsanslaget för budgetåret 1952/53 beräknas

till 3 094 000 kronor.

I sitt yttrande den 13 november 1951 över de sakkunnigas betänkande

har emellertid överstyrelsen föreslagit viss utvidgning av den föreslagna

personalorganisationen. Kostnaderna härför har överstyrelsen för budgetåret

1952/53 beräknat till i runt tal 104 000 kronor.

Under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar till inspektörer

och sakkunniga biträden in. m. har överstyrelsen dessutom beräknat

dels 10 000 kronor till fortsatt utredning rörande en provisorisk gymnasiereform,

dels 10 000 kronor för en revision av 1919 års undervisningsplan

för rikets folkskolor. I sistnämnda hänseende har överstyrelsen erinrat om,

att överstyrelsen gjort framställning i ämnet redan i sina anslagsäskanden

för budgetåret 1951/52. Sedan riktlinjerna för skolreformen blivit utformade

och man kunde vänta, att folkskolan under avsevärd tid framåt

komme att arbeta under i stort sett nuvarande organisationsformer, vore

en översyn och komplettering av undervisningsplanen en angelägen uppgift

bland annat med hänsyn till folkskolans utökning med ett åttonde

skolår och till kraven på ändringar i ämneskretsen.

Sammanlagt har överstyrelsen beräknat förevarande anslag för budgetåret

1952/53 till 3 218 000 kronor.

Departementschefen. Jag har förut föreslagit betydande ändringar i

skolöverstyrelsens personalorganisation, vilka i flera hänseenden avvika

från vad skolöverstyrelsesakkunniga föreslagit. De särskilda anslagsposterna

beräknar jag på följande sätt.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. May.ts proposition nr 149.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän. Denna post är för

innevarande budgetår uppförd med 785 000 kronor. Vid bifall till vad jag

i det föregående föreslagit, erfordras en höjning av anslagsposten med

315 000 kronor till 1 100 000 kronor.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. AI a j : t. Denna post är för innevarande budgetår uppförd med

100 300 kronor. För nästa budgetår torde den böra upptagas med 131 000

kronor enligt följande beräkning:

Befattningsarvoden åt generaldirektörens ställföreträdare och

4 avdelningschefer ..................................... 7 500

Arvode åt biträdande skolöverläkaren .................... 10 500

Arvoden åt ämneskonsulenter, förslagsvis.................. 40 000

Arvode åt konsulenten i musik.......................... 3 400

Arvoden åt 3 konsulenter inom försöksavdelningen, förslagsvis 55 000

Arvode åt inspektören för blindundervisningen ............ 1 200

Arvode åt inspektören för dövstumundervisningen.......... 2 000

Arvode åt folkhögskolinspektören ........................ 3 300

Arvode åt konsulenten för nykterhetsundervisning m. m..... 2 400

Arvoden åt 2 lekmannarepresentanter..................... 1 600

Dagarvoden åt lekmannarepresentanter och suppleanter för

dem, förslagsvis ....................................... 800

Dagarvoden åt ledamöterna i folkbildningsnämnden, förslagsvis 500

Vikariatsersättningar m. m., förslagsvis.................... 900

Ersättning åt deltidsanställda inspektörer och konsulenter för

mistade löneförmåner, förslagsvis ........................ 8 900

Summa kronor 138 000

Under punkt c) har jag beräknat medel till endast 2 ämneskonsulenter,

då jag räknar med att två övertaliga undervisningsråd tillsvidare kvarstå

i tjänst.

Arvoden till experter m. m. Till arvoden och särskilda ersättningar

till inspektörer och sakkunniga biträden ha för innevarande budgetår

anvisats 62 800 kronor, varvid 25 000 kronor beräknats för försöksverksamheten,

800 kronor till arvoden åt tandvårdsinspektörer, 15 000

kronor för arbete med en provisorisk gymnasiereform, 12 000 kronor till

arbetshjälp åt arkitekterna och 10 000 kronor till arvoden åt övriga sakkunniga

m. m.

De sakkunniga ha för ändamålet beräknat 62 400 kronor, varav 25 000

kronor för försöksverksamhet, 800 kronor till arvoden åt tandvårdsinspektörer,

21 600 kronor till vissa närmare angivna sakkunniga av olika slag

och 15 000 kronor till arvoden åt övriga sakkunniga. I förstnämnda belopp

ingå icke — i motsats till vad som gäller för innevarande budgetår —

medel till utredning rörande provisorisk gymnasiereform eller till arbetshjälp

åt arkitekterna.

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Maj:ts proposition nr 1J+9.

Statskontoret tillstyrker i anledning av de sakkunnigas förslag ett belopp

av 45 000 kronor, varav 25 000 kronor för försöksverksamheten och 20 000

kronor till arvoden åt övriga sakkunniga.

För egen del förordar jag, att till försöksverksamhet beräknas 25 000

kronor samt i enlighet med skolöverstyrelsens förslag för fortsatt arbete

med en provisorisk gymnasiereform 10 000 kronor och till arbete med

revision av 1919 års undervisningsplan för rikets folkskolor 10 000 kronor.

I det föregående har jag icke ansett mig kunna förorda vissa tjänster, som

de sakkunniga föreslagit för bland annat personal på en föreslagen särskild

utredningsrotel samt en heltidstjänst som filmkonsulent. Överstyrelsen

bör emellertid under pågående omdaning av vårt skolväsen kunna anlita

experter för olika utredningar och speciella uppgifter, vilka kunna befinnas

erforderliga. Jag förordar därför, att till övriga experter m. m. beräknas

ett belopp av 25 000 kronor. Sammanlagt bör alltså posten upptagas

med ett förslagsvis betecknat belopp av 70 000 kronor, vilket belopp

icke bör få överskridas utan Kungl. Maj:ts medgivande. I likhet med de

sakkunniga förordar jag, att posten benämnes Arvoden till experter m. m.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Denna

post är för innevarande budgetår uppförd med 850 000 kronor. Jag har

i det föregående föreslagit inrättande av ett flertal extra ordinarie tjänster.

Samtidigt skola emellertid åtskilliga tjänster utbytas mot ordinarie. Till

följd härav kan posten minskas med 20 000 kronor till 830 000 kronor.

Rörligt tillägg. Denna anslagspost synes böra uppräknas med

435 100 kronor till 615 000 kronor.

Hela avlöningsanslaget bör sålunda uppföras med 2 753 000 kronor, vilket

innebär en anslagshöjning med 775 000 kronor. Av denna ökning äro

i runt tal 325 000 kronor av automatisk natur.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................... 1 100 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis........... 138 000

3. Arvoden till experter m. m., förslagsvis .... 70 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 830 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... . G15 000

Summa kronor 2 753 000

b) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 2 753 000 kronor.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 11$.

2. Skolöverstyrelsen: Omkostnader.

Anslag

1950/51 ................................ 395 500

1951/52 (statsliggaren s. 587) ............. 472 000

1952/53 (förslag) ........................ 675 000

Nettoutgift

430 739

Skolöverstyrelsesakkunniga beräkna omkostnadsanslaget på följande

sätt:

1. Sjukvård m .m., förslagsvis.................. 20000 (+ 8000)

2. Reseersättningar, förslagsvis ................ 250 000 (+ 165 000)

3. Tjänstgöringstraktamenten åt vikarierande undervisningsråd,

förslagsvis .................. 20 000 (— 8 000)

4. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis.......... 35 000 (+ 8 000)

5. Övriga expenser ........................... 255 000 (-j- 40 000)

6. Publikationstryck, förslagsvis ............... 135 000 (-j- 30 000)

Summa kronor 715 000 (+ 243 000)

Vidare föreslå de sakkunniga ett särskilt anslag av i runt tal 100 000

kronor för engångskostnader i samband med skolöverstyrelsens omorganisation.

Engångskostnaderna ha de sakkunniga specificerat på följande sätt.

Möbler .................................................. 36 000

Skriv- och räknemaskiner .................................. 18 000

Diktafoner ............................................... 10 000

Filmprojektor m. m....................................... 4 000

Andra maskiner ........................................... 3 000

Personsökaranläggning ..................................... 15 000

Chefstelefoner ............................... 10 000

Summa kronor 96 000

Skolöverstyrelsen framhåller, att medel måste beräknas till täckande av

flyttningskostnader i samband med omorganisationen. Vidare framhåller

överstyrelsen, att de sakkunnigas kostnadsberäkningar, vilka i stort sett

grunda sig på förhållandena vid årsskiftet 1950/51, på grund av inträdda

prisstegringar icke längre äro helt hållbara. Med hänsyn härtill föreslår

överstyrelsen, att de av de sakkunniga beräknade posterna i omkostnadsstaten

uppräknas, posten till publikationstryck med 50 procent och övriga

poster med 10 procent.

Statskontoret har i fråga om omkostnadsanslaget intet att invända mot

beräkningarna, i vad de avse sjukvård m. m., tjänstgöringstraktamenten

samt bränsle, lyse och vatten. Posten till reseersättningar borde uppräknas

till högst 115 000 kronor. Delposten till övriga expenser borde vid en mer

begränsad utbyggnad av skolöverstyrelsen icke upptagas högre än med

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 1J/9. 127

225 000 kronor. För publikationstryck borde icke beräknas högre belopp

än 120 000 kronor.

För bestridande av engångskostnader borde medel icke anvisas under

särskilt anslag. Vid den av statskontoret föreslagna begränsningen av personalökningen,

erfordrades för möbelanskaffning ett väsentligt mindre belopp

än vad de sakkunniga beräknat. Ämbetsverket avstyrker medelsanvisning

för anskaffande av personsökaranläggning och installerande av

chefstelefoner. Beträffande skriv- och räknemaskiner, diktafoner, filmprojektor

samt andra maskiner anser statskontoret, som finner en avsevärd

nedräkning av de äskade beloppen vara i och för sig påkallad, att eventuella

inköp böra ske inom ramen av till övriga expenser anvisade medel.

Departemetitschejen. Vid beräkning av anslagsmedlen till skolöverstyrelsens

omkostnader torde hänsyn främst böra tagas till de begränsningar

i de sakkunnigas förslag till personalorganisation, som jag i det föregående

förordat, samt till de prisstegringar, som inträtt sedan de sakkunniga gjorde

sina kostnadsberäkningar. Jag förordar sålunda höjning av posten till sjukvård

m. m. med 8 000 kronor och av posten till reseersättningar med 55 000

kronor. För tjänstgöringstraktamenten åt vikarierande undervisningsråd

beräknar jag oförändrat belopp. Delposten till bränsle, lyse och vatten torde

böra uppräknas med 5 000 kronor. Delposten till övriga expenser bör

höjas med 80 000 kronor, varav 40 000 kronor för löpande utgifter och

40 000 kronor för engångsutgifter. Sistnämnda belopp har beräknats för

anskaffning av möbler, skriv- och räknemaskiner, diktafoner och vissa

andra maskiner samt personsökaranläggning ävensom för flyttningskostnader

och oförutsedda utgifter i samband med omorganisationen. Jag har

däremot icke ansett mig böra beräkna några medel för anskaffning av filmprojektor

och chefstelefoner. Slutligen förordar jag, att posten till publikationstryck

ökas med 55 000 kronor.

Ifrågavarande anslag bör alltså höjas med 203 000 kronor till 675 000

kronor. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 675 000 kronor.

3. Skolöverstyrelsen: Försöksverksamhet m. m.

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag

av 300 000 kronor. Detta anslag är avsett att disponeras med

148 500 kronor till försöksverksamhet inom enhetsskolan, 71 500 kronor

till försöksverksamhet vid högre skolor, 35 000 kronor till försök med korrespondensundervisning

samt 45 000 kronor till övrig försöksverksamhet.

Från föregående budgetår finnes eu reservation av 74 243 kronor.

Skolöverstyrelsen meddelar, att ur reservationen skola bestridas kostnaderna

för två kurser för lärare från försöksdistrikt och för maskinell be
-

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts •proposition nr 149.

arbetning av statistiken över försöksskolornas resultat under läsåret

1950/51. Huvuddelen av reservationen i övrigt vore disponerad för framställning

av undervisningsfilmer i lärarutbildningens tjänst.

Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget för nästa budgetår höjes med

260 500 kronor till 560 500 kronor. Sistnämnda belopp skulle disponeras på

i huvudsak följande sätt:

I. Försöksverksamhet inom enhetsslcolan:

1. Kurser för försöksskolornas lärare ........................ 100 000

2. Pedagogisk instruktionsverksamhet med hjälp av deltidsanställda

konsulenter ......................................... 75 000

3. Kurs för deltidsanställda konsulenter...................... 5 000

4. Konferenser och kurs för försöksdistriktens överlärare och vederbörande

folkskolinspektörer .......................... 7 000

5. Översyn och tryckning av studieplaner m. m. för försöksskolorna

.................................................. 20 000

6. Utarbetande, tryckning och bearbetning av prov i samband

med försöksverksamheten................................ 25 000

7. Försöksverksamhet av mera speciell natur . ............... 17 000

Summa kronor 249 000

II. Försöksverksamhet vid högre skolor:

1. För vissa förstärkningsanordningar på det differentierade gymnasiet

................................................ 6 000

2. För särskilda prövningar m. m. på det differentierade gymnasiet

................................................ 15 000

3. För försök med lärjungarnas hemarbete .................. 10 000

4. För försök med »klassens timme» ........................ 4 500

5. För försök med omläggning av skrivningarna i moderna språk 7 000

6. För försök med särskild realexamen m. m................. 31 500

7. För försök rörande intagning av lärjungar i första klassen vid

allmänna läroverk m. fl. läroanstalter........ 8 500

Summa kronor 82 500

III. Försöksverksamhet med korrespondensundervisning . . kronor 77 000

IV. Annan försöksverksamhet:

1. Fortsatt framställning av undervisningsfilmer i lärarutbildningens

tjänst.............................................. 25 000

2. Utgivande av en för försöksverksamheten gemensam publikation

.................................................. 15 000

3. Övrig försöksverksamhet ................................ 100 000

4. Resekostnader för vissa befattningshavare i samband med planering

och tillsyn av försöksverksamheten . ............... 12 000

Summa kronor 152 000

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Kangl. Maj:ts proposition nr 149.

I fråga om den närmare motiveringen för överstyrelsens anslagsberäkningar

torde få hänvisas till överstyrelsens framställning i ämnet. Ur densamma

må i detta sammanhang allenast anföras i huvudsak följande.

Fö rsöksverksamhet inom enhetss kolan. För lärare, som

beröras av försöksverksamheten, torde komma att anordnas fyra centrala

och tre regionala kurser och därutöver s. k. pedagogiska dagar i anslutning

till försöksverksamheten. I samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen avser

överstyrelsen att anordna en kurs för fortsatt utbildning av s. k. yrkesvalslärare

för tjänstgöring inom försöksdistrikt.

Kostnaderna för de deltidsanställda konsulenternas verksamhet beräknas

genom ökad användning av det regionala systemet kunna nedbringas

till omkring 100 kronor per lärara vdelning.

Kursen för deltidsanställda konsulenter är avsedd för lärare, som anlitas

för konsulentuppdrag men som sakna tillräcklig kännedom om försöksverksamhetens

målsättningar och metoder.

Då försöksverksamheten nu berör högstadiet, som aktualiserar en mångfald

nya organisatoriska och pedagogiska problem, uppstår behov av, förutom

konferenser, även en särskild fortbildningskurs för de lokala försöksskolorna.

Sedan skolkommissionens kursplanedelegation och yrkesutbildningsdelegation

upphört med sin verksamhet, torde det ankomma på skolöverstyrelsen

att svara för översyn och tryckning av studieplaner in. m., ett arbete

som förutsätter möjlighet att tillkalla särskilda ämnesexperter.

Utarbetande, tryckning och bearbetning av prov i samband med försöks\

erksamheten ha hittills avsett de enskilda elevernas och läraravdelningarnas

standard. Undersökningen bör utsträckas till att avse även de olika försöks-

och jämförelsedistriktens standard beträffande tillgång på läroböcker,

undervisningsmateriel m. m.

I fråga om försöksverksamheten av mera speciell natur föreslås som nyheter

försök avseende assistentundervisning i engelska i enhetsskolan, särskilda

uttalstests vid undervisning i engelska, olika yrkeskategoriers i näringslivet

behov av kunskaper i engelska samt stärkande av kontakten

mellan hem och skola.

Försöksverksamhet vid högre s k ol o r. Förstärkningsanordningarna

avse delning av cirka 10 veckotimmar i näst högsta ringen

av Göteborgs högre samskola.

För närvarande få endast lärjungar i näst högsta ringen i de utsedda

försöksskolorna anmäla sig till särskild prövning. Under nästa läsår avser

överstyrelsen att medge även lärjungar i högsta ringen samma rätt.

Överstyrelsen har av Kungl. Maj:t bemyndigats att utse högst nio skolor,

vid vilka lärjungarna i de två högsta realskolcklasserna få utbyta högst tre

teoretiska ämnen mot praktiska. Försöken förberedas genom begränsning

av kvarsittningen i de lägsta klasserna redan under läsåret 1951/52. Den

egentliga försöksverksamheten är avsedd att börja under läsåret 1952/53.

Försöksverks a m h e t m ed ko r r e s p ondens u n d er vi sn

i n g. Kungl. Maj:t har medgivit att för innevarande budgetår må 21 000

kronor användas för anordnande av försöksverksamhet med korrespondensrealskola

i Dalby (Finnskoga-Dalby) kommun. För nästa budgetår beräknar

överstyrelsen bidrag för ytterligare högst två korrespondensrealskolor.

Viss del av undervisningen i tyska i enhetsskolans sjunde och åttonde klas
9

— Bihamj till riksdagens protokoll 1952. 1 sand. Nr 11,9.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 149.

ser måste bedrivas med hjälp av korrespondensinstitut, eftersom lärare

med erforderlig kompetens på åtskilliga håll saknas och AB Radiotjänst

ej anser sig kunna ordna kombinerad radio- och korrespondensundervisning

för de elever, varom här är fråga. Dessutom kan det bli nödvändigt

att anlita korrespondensmetoden även i andra ämnen på platser, där lärarnas

kompetens är bristfällig.

Annan försöksverksamhet. Härmed avser överstyrelsen försöksverksamhet

av för olika skolformer gemensam karaktär.

Under innevarande budgetår pågår framställning av en av de undervisningsfilmer

i lärarutbildningens tjänst, som prisbelönats vid en av överstyrelsen

anordnad tävlan. Överstyrelsen planerar framställning av ytterligare

två ä tre sådana prisbelönade filmer.

Förståelsen mellan olika lärarkategorier liksom förståelsen för reformarbetet

överhuvud skulle helt säkert främjas genom en för försöksverksamheten

gemensam publikation. Överstyrelsen, som överväger formerna för

dess redigering och utgivning i samarbete med olika lärarorganisationer,

anser det önskvärt att en dylik publikationsverksamhet påbörjas snarast

möjligt.

Av den begärda medelsanvisningen till övrig försöksverksamhet avse

50 000 kronor ny försöksverksamhet och 50 000 kronor anordnande av stödundervisning.

Sådan undervisning kan visa sig önskvärd då elev, som inflyttar

till försöksdistrikt, icke erhållit tillräcklig undervisning i visst ämne

för att kunna följa med undervisningen därstädes. Även från läroverkens

sida ha uttalats önskemål om stödundervisning åt lärjungar, som på grund

av sjukdom eller annan sådan anledning icke utan kännbar ekonomisk uppoffring

från målsmännens sida kunna återvinna sin ställning i kunskapshänseende

bland kamraterna.

Resekostnaderna avse resor, företagna av försöksavdelningens båda undervisningsråd

och de heltidsanställda konsulenterna.

Överstyrelsen förutsätter, att möjlighet skall föreligga att vidtaga de

jämkningar mellan de beräknade posterna, som vid det fortsatta planläggningsarbetet

kunna visa sig erforderliga.

Departementschefen. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har

skolöverstyrelsen begärt, att ifrågavarande anslag för nästa budgetår höjes

med 260 500 kronor till 560 500 kronor. För egen del anser jag, att den

begärda höjningen bör kunna begränsas till 175 000 kronor, och anslaget

alltså uppföras med 475 000 kronor. Härvid förutsätter jag, att medel icke

anvisas för försök med förstärkningsanordningar på det differentierade

gymnasiet, och beräknar ett väsentligt lägre belopp än skolöverstyrelsen

för utgivande av en för försöksverksamheten gemensam publikation. Vidare

böra vissa beskärningar kunna göras i medelsanvisningen för t. ex. framställning

av undervisningsfilmer, försök med stödundervisning och prövning

av nya förslag. Även i övrigt torde vissa begränsningar vara möjliga.

I fråga om skolöverstyrelsens disposition av anslaget ifrågasätter jag ingen

ändring i nuvarande ordning. Användningen av anslaget bör sålunda icke

vara strängt begränsad till det företedda programmet. Skolöverstyrelsen

bör dock liksom nu underställa Kungl. Maj:ts prövning frågor om disposition

av anslaget för åtgärder av organisatorisk art, som sträcka sig över

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 149. 131

längre tid än det löpande budgetåret och förutsätta fortsatt medelsanvisning.

I detta sammanhang torde böra nämnas, att skolöverstyrelsen avgivit

ett förslag angående inrättande av ett läroverk för vuxna, vilket förslag för

närvarande är föremål för remissbehandling. Vidare har överstyrelsen föreslagit

anvisande för nästa budgetår av ett särskilt anslag till byggnadsteknisk

försöksverksamhet. Med hänsyn till vad statskontoret och byggnadsstyrelsen

anfört över sistnämnda förslag, har jag icke ansett mig kunna

tillstyrka detsamma.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Skolöverstyrelsen: Försöksverksamhet m. m. för

budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av

475 000 kronor.

t

4. Läroboksnämnden.

Anslag

Nettoutgift

1950/51 ............

................ 31 000

30 999

1951/52 (statsliggaren

s. 621) ........ 31 000

1952/53 (förslag) ....

................ 38 000

Detta förslagsanslag har sedan budgetåret 1948/49 varit uppfört med

nuvarande belopp, 31 000 kronor. De till grund härför liggande beräkningarna

återfinnas i propositionen 1948:97 och statsutskottets utlåtande

1948:89.

Statens läroboksnämnd hemställer, att anslaget för nästa budgetår uppräknas

med 8 000 kronor till 39 000 kronor. Till stöd härför anför nämnden

i huvudsak följande.

Rese- och trakta m en tser sättningar till nämndens ledamöter

och suppleanter, som budgetåret 1950/51 uppgått till c:a 600 kronor,

ha beräknats till c:a 800 kronor.

Nämnden hemställer, att sekreterarens arvode, som sedan

budgetåret 1948/49 utgått med 2 400 kronor, måtte höjas till 3 000 kronor.

Sekreteraren äger att uppbära ersättning för de löneförmån

e r, han med anledning av tjänstledighet från sin lärartjänst måst

avstå, dock för högst hälften av den tid, hans tjänstgöringsskyldighet eljest

skulle omfatta. Under budgetåret 1950/51 åtnjöt sekreteraren tjänstledighet

från något mindre än tredjedelen av sin lärartjänst och uppbar härför

från läroboksnämnden en ersättning av c:a 3 800 kronor. Under förutsättning

att nu gällande avlöningsförmåner för lärare vid statliga undervisningsanstalter

kommer att gälla även under budgetåret 1952/53 samt med

beräknad halv tjänstledighet för sekreteraren, skulle ersättningen för hans

mistade löneförmåner komma att uppgå till c:a 6 700 kronor.

Arvodena för läroboksgranskning ha under budgetåret

1950/51 uppgått till 6 360 kronor. På grund av att arvodena varit låga,

har det ibland varit svårt för läroboksnämnden att erhålla väl kvalificerade

granskare, och i en del fall har granskare avsagt sig sitt uppdrag med den

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj ds proposition nr 149.

motiveringen, att arvodet varit otillräckligt. För att kunna på ett effektivt

sätt fullgöra sitt arbete, ser sig nämnden fördenskull nödsakad att något

höja arvodena till läroboksgranskare. På grund härav och med hänsyn till

att antalet till läroboksnämnden för granskning insända läroböcker visar

en tendens till ökning, beräknar nämnden för budgetåret 1952/53 för bokgranskning

8 360 kronor.

I posten expenser, under vilken utgifterna för budgetåret 1950/51

uppgingo till c:a 4 600 kronor, ingå bland annat utgifter för porto, skrivmateriel,

telefon, elektriskt ljus och städning. Alla dessa utgifter ha ökats.

Den största ökningen faller på papper och porto. Nämnden har räknat med

en genomsnittlig ökning av 50 procent till c:a 6 900 kronor.

I detta sammanhang har nämnden även upptagit frågan om höjning av

granskningsavgiftema. Enligt 3 § kungörelsen 1948: 613 om granskning

av vissa läroböcker skall vid ansökning om uppförande av lärobok å läroboksförteckningen

sökanden till nämnden erlägga en granskningsavgift av

25 kronor för varje med ansökningen avsedd lärobok. Inflytande granskningsavgifter

disponeras icke av nämnden utan inlevereras till statskontoret

och redovisas under inkomsttiteln Diverse inkomster: Övriga diverse inkomster.

Ifrågavarande avgift, som infördes från och med budgetåret

1942/43 (se 1942 års åttonde huvudtitel, s. 323 f.), har utgått med oförändrat

belopp sedan dess. Då sedan år 1942 statsverkets utgifter för läroboksgranskningen

ständigt ökats, finner nämnden skäligt, att avgiften höjes

till 40 kronor.

Departementschefen. Såsom läroboksnämnden föreslagit torde årsarvodet

till sekreteraren böra höjas från 2 400 kronor till 3 000 kronor. Även

till bestridande av övriga utgifter torde ökad medelsanvisning vara erforderlig.

I avvaktan på närmare erfarenheter av medelsbehovet torde emellertid

för nästa budgetår anslagshöjningen böra begränsas till 7 000 kronor

och förevarande anslag sålunda uppföras med 38 000 kronor.

I överensstämmelse med läroboksnämndens förslag torde den granskningsavgift,

som sökanden har att erlägga vid ansökning om uppförande av

lärobok å läroboksförteckningen, skäligen böra höjas från 25 kronor till

40 kronor för varje med ansökningen avsedd lärobok.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Läroboksnämnden för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 38 000 kronor.

Vad departementschefen sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Maj :t

Konungen bifalla samt förordnar, att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Lars Ekströmer.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 149. 133

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

I. Skolöverstyrelsens omorganisation ............................... 3

1. Inledning.................................................. 3

2. Omorganisationens huvuddrag .............................. 7

Departementschefen ........................................ XI

3. Skolöverstyrelsens ämbetsområde............................ 13

Departementschefen ........................................ 25

4. Decentraliserad beslutanderätt .............................. 28

Departementschefen ........................................ 27

5. Skolöverstyrelsens arbetsenheter och ledamöter in. m......... 28

Departementschefen ........................................ 40

6. Verksledning .............................................. 46

Departementschefen ........................................ 47

7. Övrig pedagogisk personal .................................. 48

Departementschefen ........................................ 58

8. Personal med speciell fackutbildning.......................... 63

Departementschefen ........................................ 63

9. Högre administrativ personal................................ 65

Departementschefen ........................................ 68

10. Biträdespersonal. Expeditionsvakter m. m..................... 70

Departementschefen ........................................ 72

11. Anställningsform och löneställning för vissa befattningshavare .. 71

Departementschefen ........................................ 85

12. Sammanfattning ........................................... 88

13. Hemställan ................................................ 91

II. Erfarenheter av den allmänna försöksverksamheten................ 93

Departementschefen ........................................ 104

III. Avlöningsförhållandena för vissa lärare vid den inom Stockholms folkskolor

bedrivna försöksverksamheten ............................ 106

Departementschefen ........................................ 108

IV. Vissa frågor om statsbidrag till försöksdistrikt med statlig realskola.. Ilo

Departementschefen ........................................ 118

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts proposition nr H9.

Sid.

V. Anslagsfrågor .................................................. 123

1. Skolöverstyrelsen: Avlöningar................................ 123

Departementschefen ........................................ 123

2. Skolöverstyrelsen: Omkostnader ............................. 126

Departementschefen ........................................ 127

3. Skolöverstyrelsen: Försöksverksamhet m. m................... 127

Departementschefen ........................................ 130

4. Läroboksnämnden.......................................... 131

Departementschefen ........................................ 132

Stockholm 1952 Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

520552

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:333 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av skolöverstyrelsen TO. TO. a1 i texten