Sök i Ratio Lex

Angående ytterligare utgifter å tilläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret 1951/52

1952-03-14 · 72 sidor, varav 67 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 67 av 72 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:150, Angående ytterligare utgifter å tilläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret 1951/52

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

1

Nr 150.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare utgifter

å tilläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret

1951/52; given Stockholms slott den 14 mars 1952.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

14 mars 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Såsom i propositionen nr 2 till innevarande års riksdag framhölls böra

anslagsäskandena å tilläggsstat sammanfattas i två propositioner, en avgiven

vid riksdagens början och en vid slutet av den för budgetpropositionernas

avlämnande fastställda tiden.

De anslag, som efter riksstatens fastställande ytterligare äskats för det

nu löpande budgetåret, ha uppförts dels å tilläggsstat I som fastställts av

1951 års riksdag vid dess höstsession (r. skr. 1951:382), och dels å tillläggsstat

II, som avser anslagsäskanden till innevarande års riksdag. Efter

1 Bihang till riksdagens protokoll 19Ö2. 1 samt. Nr 1,50.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

anmälan av propositionen nr 2 ha anslagsäskanden å tilläggsstat II beslutats

av Kungl. Maj :t i propositionerna nr 60, 85, 86, 100, 122, 123 och 128.

De ytterligare anslagsäskanden avseende tilläggsstat II till riksstaten för

innevarande budgetår, vilka ansetts nu böra föreläggas riksdagen, ha tidigare

denna dag anmälts. På hemställan av vederbörande föredragande har

Kungl. Maj :t därvid fattat beslut enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

för denna dag (bil. 1-—15). En förteckning över av Kungl. Maj :t å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1951/52 till och med denna dag

äskade anslag utöver de i propositionen nr 2 upptagna anslagen torde få bifogas

statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).

Av förteckningen framgår att — med beaktande jämväl av nyssnämnda

nya framställningar om anslag — efter det propositionen nr 2 till årets

riksdag framlades, å tilläggsstat äskats 222,58 miljoner kronor å driftbudgeten

och 84,16 miljoner kronor å kapitalbudgeten.

Å tilläggsstat I ha tidigare av riksdagen anvisats anslag om tillhopa 55

miljoner kronor å driftbudgeten och 70 miljoner kronor å kapitalbudgeten,

varjämte å tilläggsstat II äskats anslag om 138,42 miljoner kronor å driftbudgeten

och 365,68 miljoner kronor å kapitalbudgeten. Vid bifall till de efter

avlämnande av propositionen nr 2 till och med denna dag gjorda ytterligare

anslagsäskanden å tilläggsstat II skulle anslagen å tilläggsstater till riksstaten

för innevarande budgetår uppgå till sammanlagt för driftbudgeten

416,oo miljoner kronor och för kapitalbudgeten 519,84 miljoner kronor.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t enligt

bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—15) fattat beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Fjellander.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

3

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 14 mars 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson,

Lindell.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter

under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 samt

anför därvid följande.

B. Justitiekanslersämbetet och riksåklagarämbetet.

[1] Justitiekanslersämbetet: Avlöningar. Den i gällande avlöningsstat för

justitiekanslersämbetet upptagna anslagsposten till avlöningar till ickeordinarie

personal är fastställd till 15 000 kronor.

I skrivelse den 11 februari 1952 har justitiekanslersämbetet anmält att de

sammanlagda utgifter, som under innevarande budgetår skola gäldas med

medel från anslagsposten, beräknas uppgå till 50 250 kronor. En förstärkning

av anslagsposten med 35 250 kronor är således påkallad. Det ökade medelsbehovet

beror till största delen på extraordinära arbetsuppgifter, som anförtrotts

ämbetet av Kungl. Maj :t och som nödvändiggjort särskilda utredningar.

Kostnaderna för de för sådana utredningar anlitade arbetskrafterna

beräknas till 22 450 kronor. Vidare besväras ämbetet av en avsevärd arbetsbalans,

som det icke varit möjligt att i större utsträckning nedbringa. Med

hänsyn till angelägenheten av att balansen avarbetas måste ämbetet anställa

extra arbetskraft i större omfattning än vad ämbetet beräknade vid avgivande

av sina anslagsäskanden för innevarande budgetår. Ämbetet har förut

för Kungl. Maj :t anmält att kostnaderna för denna ytterligare arbetskraft

beräknades till 9 000 kronor. Detta belopp avsåg kostnaden för vikarie för

justitiekanslern under partiell tjänstledighet för denne. Något belopp för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

anställande av ytterligare föredragande beräknades ej. Emellertid skulle

det vara av värde om under någon tid ännu en föredragande kunde biträda

ämbetet. En särskild anledning till behovet av en sådan arbetskraft utgöres

av den omständigheten, att ämbetet efter avgivandet av nyss berörda anmälan

måst vidkännas ett visst bortfall av arbetsbiträde utan att någon

motsvarande besparing uppstått på icke-ordinarieposten. Sålunda har sedan

den 1 oktober 1951 en befattningshavare, som tidigare tjänstgjort på halvtid

och då varit lönegradsplacerad — en rådman i Stockholm, anställd hos ämbetet

sedan 1925 — i stället tjänstgjort allenast två timmar dagligen mot ett

arvode, som i sin helhet belastat icke-ordinarieposten och som bestämts till

samma belopp som den grundlön han tidigare uppburit. Härigenom har behov

uppkommit av extra arbetskraft under innevarande budgetår, motsvarande

omkring 350 timmar eller i det närmaste en heltidstjänstgörande föredragande

under två månader. Kostnaden för en sådan föredragande beräknas

till 3 800 kronor. I enlighet med det anförda skulle det ytterligare

medelsbehovet under ifrågavarande anslagspost uppgå till (22 450 -f- 9 000

+ 3 800) 35 250 kronor.

Departementschefen. Vid anmälan i årets statsverksproposition av medelsbehovet

för nästa budgetår under justitiekanslersämbetets avlöningsanslag

(II ht s. 8) tillstyrkte jag med hänsyn till den stora arbetsbörda, som

åvilar ämbetet, ett av ämbetet framlagt förslag om höjning av icke-ordinarieposten

med 9 000 kronor för anställande av extra arbetskraft. Vidare

föreslog jag att nämnda post, som för närvarande är obetecknad, skulle med

hänsyn till sådana eventuella ökningar i arbetsbördan som icke kunnat förutses

vid anslagsberäkningen betecknas förslagsvis. Kungl. Maj :ts i enlighet

härmed framlagda förslag föranledde icke någon erinran från riksdagens

sida.

Såsom framgår av justitiekanslersämbetets framställning råda under innevarande

budgetår vid ämbetet arbetsförhållanden likartade dem som förutsetts

för nästa budgetår. Jag finner mig fördenskull böra tillstyrka, att utöver

redan anvisade medel ett belopp av 9 000 kronor må användas för förstärkning

av de reguljära arbetskrafterna. De ärenden av extraordinär natur,

vilka av Kungl. Maj :t hänskjutits till ämbetets prövning, ha varit mycket

arbetskrävande och ha nödvändiggjort anlitande av kvalificerad extra

arbetskraft. Kostnaderna härför kunna i enlighet med ämbetets beräkning

uppskattas till i runt tal 22 400 kronor. Förslaget att härutöver beräkna

visst belopp för anställande av ytterligare föredragande kan jag icke biträda.

I enlighet med det anförda bör det belopp, varmed anslagsöverskridande

bör medgivas, bestämmas till (9 000 + 22 400) 31 400 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för justitiekansler sämbetet upptagna

anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal

må för budgetåret 1951/52 överskridas med högst 31 400

kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

5

F. Diverse.

[2] 10. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Detta anslag är i

gällande riksstat uppfört med 550 000 kronor. Därjämte fanns vid ingången

av innevarande budgetår en reservation av omkring 111 700 kronor, varför

under budgetåret totalt tillgängliga medel uppgå till 661 700 kronor. Av

detta belopp ha under budgetårets sju första månader 568 400 kronor förbrukats.

Den 1 februari 1952 återstodo således 93 300 kronor. För täckande

av merkostnaderna på grund av den genomförda höjningen av statstjänstemännens

rörliga tillägg till 32 resp. 33 procent beräknas ett belopp

av omkring 60 000 kronor komma att överföras till anslaget från särskilt

för ändamålet anvisat anslag (jfr statsutsk. uti. 38/1951). Vidare beräknas

omkring 24 000 kronor, motsvarande av justitiedepartementet förskotterade,

till andra departement hörande kommittékostnader, bli återlevererade

till anslaget. För budgetårets sista fem månader skulle följaktligen ett belopp

av omkring 177 000 kronor stå till förfogande. Då därunder medelsbehovet

per månad i detta sammanhang kan beräknas till ett belopp, motsvarande

vad som i medeltal förbrukats under månaderna juli 1951—januari

1952 eller 80 000 kronor, kunna utgifterna under tiden februari—

juni 1952 med någon jämkning nedåt uppskattas till 375 000 kronor.

Belastningen har blivit större än som beräknats, ehuru man sökt nedbringa

kostnaderna för de redan arbetande kommittéerna. Sålunda har arbetet

inom en utredning redan någon tid legat nere, varjämte kommittéerna

anmodats att i görligaste mån planera arbetet så att minsta möjliga kostnader

uppstå. Åtskilliga av de under justitiedepartementet arbetande kommittéerna,

av vilka flertalet tillsatts efter hemställan av riksdagen, äro

emellertid stora och kostnadskrävande. Jag vill särskilt erinra om utredningarna

om revision av fastighetsbildningslagstiftningen, om reformer på

strafflagstiftningens område, om folkomröstning och valsätt samt om översyn

av rättegångsbalken. Under budgetåret ha sju utredningar slutförts, i

samband varmed betydande kostnader uppstått för tryckning av betänkanden.

I enlighet med det anförda torde anslaget böra förstärkas med (375 000

— 177 000) i runt tal 200 000 kronor. Jag hemställer därför, att Kungl.

Maj:l måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa

ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Georg Dahlin.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

7

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsårenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 14 mars 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 samt anför därvid följande.

D. Diverse.

[1] 15 a. Ytterligare medel till Röda korsets verksamhet i Jugoslavien för

hemsändande av grekiska barn. För detta ändamål har å tilläggsstat II till

riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett anslag av 100 000 kronor

(jfr prop. 1952: 2, s. 11). Till grund för ifrågavarande äskande lågo svenska

Röda korsets överstyrelses beräkningar rörande kostnaderna för verksamhetens

slutförande. Överstyrelsen har i skrivelse den 16 februari 1952 anmält,

att repatrieringsarbetet icke kunnat genomföras så snabbt, som man

tidigare haft skäl antaga. En transport väntades nu kunna äga rum i mars

månad 1952. I samband därmed komme särskilda förhandlingar att upptagas

med jugoslaviska Röda korset rörande fall, om vilkas behandling ännu

osäkerhet rådde, varefter en avslutande transport kunde beräknas äga rum

i juni eller juli 1952. På grund av denna tidsutdräkt erfordrades ytterligare

50 000 kronor för arbetets fullföljande.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Ytterligare medel till Röda korsets verksamhet i

Jugoslavien för hemsändande av grekiska barn å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kmigl. Maj.ts proposition nr 150.

[2] 17. Inventarier för Arvfurstens palats. Med bifall till Kungl. Maj:ts i

statsverkspropositionen (III ht s. 10) framlagda förslag anvisade 1951 års

riksdag till inventarier för Arvfurstens palats m. m. ett reservationsanslag

av 330 000 kronor. Därav voro 300 000 kronor avsedda för nyanskaffning av

inventarier i samband med departementets återflyttning till palatset. Detta

belopp var, såsom framhölls i propositionen, beräknat med iakttagande av

största sparsamhet. I syfte att begränsa kostnaderna ha i anslutning härtill

åtgärder vidtagits för att genom bidrag från husgerådskammaren samt från

enskilda erhålla erforderliga inventarier för representationsrummen i palatset.

Ehuru stort tillmötesgående härvid visats departementet, måste vissa

utgifter för ytterligare inventarier till dessa rum bestridas av statsmedel.

Kostnaderna torde komma att uppgå till 100 000 kronor, och jag hemställer

därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Inventarier för Arvfurstens palats å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 kronor.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gunnar Ljungdahl.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

9

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

14 mars 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, anmäler

vissa under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1951/52 och anför därvid följande.

C. Försvar skrafterna.

Försvarsstaben.

[1] Försvarsstaben: Avlöningar. Den 1 juni 1951 har Kungl. Maj:t fastställt

avlöningsstat för försvarsstaben, med undantag för försvarsstabens

radioanstalt m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/

52. I den under staten upptagna anslagsposten till särskilda löneförmåner

för försvarsattachéer och biträdande försvarsattachéer ingår en obetecknad

delpost å 490 000 kronor till prisutjämningstillägg.

De anvisade medlen ha emellertid med hänsyn till levnadskostnadernas

stegring inom vissa främmande länder visat sig vara för knappt tilltagna.

Under förenämnda delpost erfordras ytterligare omkring 45 000 kronor.

Riksdagens medgivande att överskrida delposten med högst detta belopp

torde nu böra inhämtas. Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att medgiva, att den i avlöningsstaten för försvarsstaben

under anslagsposten Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer

och biträdande försvarsattachéer upptagna delposten

Prisutjämningstillägg må under budgetåret 1951/52

överskridas med högst 45 000 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Armén.

[2] 19 a. Armén: Ytterligare medel till övriga expenser m. m. Anslaget är i

riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 500 000 kronor. Å tilläggsstat

II till riksstaten för innevarande budgetår har riksdagen anvisat ytterligare

100 000 kronor. Till anslaget ha därjämte överförts 86 000 kronor

från anslaget Armén: Vissa repetitionsövningar m. m.

Vid framläggandet av propositionen 1952: 2 anmälde jag att arméförvaltningen

hemställt om sammanlagt 200 000 kronor för täckande av inträffade

prisstegringar. Jag kunde för det dåvarande icke tillstyrka att

för ändamålet anvisades mer än 100 000 kronor. Genom sedermera verkställda

undersökningar har jag emellertid funnit att ytterligare medel böra

anvisas för att täcka prisstegringar. Då belastningen på anslaget därjämte

ökat på grund av kostnader som orsakats av genomförandet av vissa omfattande

organisationsändringar inom armén, föreslår jag, att å tilläggsstat

anvisas ytterligare 135 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Ytterligare medel till övriga expenser m. m.

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa

ett reservationsanslag av 135 000 kronor.

Marinen.

[3] 64. Marinen: Inventarier m. m. Anslaget är i riksstaten för inneva
rande

budgetår uppfört med 880 000 kronor. Till anslaget ha därjämte överförts

4 000 kronor från anslag under tolfte huvudtiteln.

I skrivelse den 4 maj 1951 har marinförvaltningen hemställt om ytterligare

248 000 kronor. Av nämnda belopp ha i runt tal 47 000 kronor beräknats

för täckande av ökade avlöningar till förrådspersonal. Jag tillstyrker

äskandet i nyssnämnda del. För att i någon mån tillgodose de viktigaste

av övriga anmälda behov räknar jag med 28 000 kronor. Jag föreslår

alltså, att å tilläggsstat anvisas sammanlagt (47 000 + 28 000 =) 75 000

kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Marinen: Inventarier m. m. å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 75 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Magnus T. Möller.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

11

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den lb mars

1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter under

socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 samt

anför därvid följande.

B. Socialstyrelsen med dithörande verksamhet samt

arbetsdomstolen.

[1] 37. Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten

m. m. Under förevarande rubrik är för innevarande budgetår uppfört

ett reservationsanslag av 170 000 kronor, varav 76 000 kronor avsetts för

uppförande av ett personalbostadshus för två familjer vid Margretelunds

yrkesskola.

Socialstyrelsen har (skr. 18/1 1952) hemställt om ytterligare 43 000 kronor

för att täcka kostnaderna för ifrågavarande bostadshus. Sedan anbud

numera inkommit, ha byggnadsarbetena visat sig draga en kostnad av tillhopa

119 000 kronor. Personalhuset erfordras för två yrkeslärare, vilka i

anslutning till pågående omorganisation av Skarvik-Tallåsens och vissa

andra ungdomsvårdsskolor den 1 april 1952 skola överflyttas till Margretelund.

Byggnadsstyrelsen finner visserligen merkostnaden hög men anser, att

den bör godtagas med hänsyn dels till de efter de ursprungliga beräkningarna

(i oktober 1950) inträffade prisstegringarna och dels den omständigheten

att lägre anbud än de föreliggande i nuvarande läge på arbetsmarknaden

knappast torde kunna erhållas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Departementschefen. Socialstyrelsens beräkning av det ytterligare medelsbchovet

torde böra godtagas. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Byggnadsarbeten m. m. å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 43 000 kronor.

[2] 41. Ersättning till inackorderingshem för driftförluster. Under förevarande

rubrik är för innevarande budgetår anvisat ett reservationsanslag

av 25 000 kronor.

De till eftervårdsverksamheten vid ungdomsvårdsskolorna hörande, genom

I.O.G.T. upprättade inackorderingshemmen, erhålla fr. o. in. andra

verksamhetsåret ersättning av staten för uppkomna driftunderskott med

högst årshyrans belopp. Underskottsersättningens storlek bestämmes av

socialstyrelsen, som därvid har att taga hänsyn till i vad mån verksamheten

bör kunna bära uppkommen förlust. Ersättning utbetalas halvårsvis i efterskott.

Socialstyrelsen har (skr. 29/1 1952) anmält, att anslaget icke förslår till

de under budgetårets andra hälft erforderliga utbetalningarna, avseende underskott

under budgetårets första hälft.

Den uppkomna situationen förklaras på följande sätt. Motsvarande anslag

för budgetåret 1950/51 var för knappt tilltaget, och ersättningar å ca 4 000

kronor måste därför skjutas över till innevarande budgetår. Inackorderingsheinmet

i Halmstad har flyttat till nya lokaler med avsevärt högre hyra än

tidigare. Vidare ha driftförlusterna ökat, beroende på väsentligt ökade kostnader.

Årshyran inkluderar, förutom grundhyra, i förekommande fall hyra

för rum åt hembiträde, vatten- och elektricitetsavgifter, kostnader för sotning

och viss renhållning, bränslekostnader samt ersättning för eldning och

fastighetens skötsel. Grundhyran har i de flesta fall icke höjts. Övriga i

hyran ingående delkostnader ha däremot ökat kraftigt. Inackorderingshemmen

ha överlag att kämpa med stora ekonomiska svårigheter. I några

fall ha statsbidragets begränsning till årshyrans belopp gjort, att hemmen

icke fått full täckning för sina driftförluster. Inackorderingsavgifterna ha

undan för undan måst höjas och variera nu mellan 160 och 175 kronor,

beroende på prissättningen på orten. En ytterligare höjning skulle visserligen

minska hemmens förluster men omöjliggöres av de inackorderades

begränsade inkomster.

Vid beräkningen av medelsbehovet för budgetårets andra hälft har styrelsen

utgått från hyresbelopp och driftförluster under den period för vilken

ersättning senast utgått (1/1—30/6 1951). Sju inackorderingshem äro

berättigade till ersättning, helt eller delvis, för tiden 1 juli—Hl december

1951. Den beräknade driftförlusten uppgår till 21 300 kronor. Då behållningen

å anslaget den 31 december 1951 uppgick till ca 3 800 kronor, hemställer

styrelsen att ytterligare 17 500 kronor måtte anvisas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

13

Departementschefen. De nu gällande grunderna för underskottsersättningar

till inackorderingshemmen godkändes av 1949 års riksdag (prop.

nr 85, p. 6, r. skr. nr 286). Vid behandlingen av denna fråga uttalade minj

företrädare i ämbetet, att knappast mer än uppskattningsvis halva årshyran

kunde antagas komma att belasta statsverket i form av underskottsersättning.

De senaste årens prishöjningar ha i första hand fått mötas genom

att höja inackorderingsavgifterna. Enligt vad jag inhämtat av socialstyrelsen

ligga dessa numera i regel i nivå med motsvarande priser på den

öppna marknaden å resp. orter. Man har icke ansett sig kunna höja avgifterna

ytterligare. Då huvudmännen i princip icke skola vara ekonomiskt

ansvariga för hemmens drift, ha de kostnadsökningar, vilka icke kunnat

kompenseras genom höjning av avgifterna, kommit att drabba staten i form

av underskottsersättningar. Tillgängliga uppgifter tyda på att dessa ersättningar

f. n. kunna beräknas till i genomsnitt ca 90 % av årshyrornas belopp.

Med hänsyn till den utveckling, som sålunda förekommit, är det min avsikt

att föranstalta om att inackorderingshemmens driftkostnader göras

till föremål för en granskning. Å tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår bör i enlighet med socialstyrelsens förslag ett belopp av 17 500

kronor anvisas för att medgiva täckning av de under andra hälften av år

1951 uppkomna driftförlusterna.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Ersättning till inackorderingshem för driftförluster

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52

anvisa ett reservationsanslag av 17 500 kronor.

E. Olycksfallsförsäkring och arbetarskydd.

[3] Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar. I den av riksdagen för innevarande

budgetår fastställda avlöningsstaten för riksförsäkringsanstalten har

upptagits en anslagspost till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal å

2 738 000 kronor.

Riksförsäkringsanstalten har (skr. 8/2 1952) hemställt om medgivande

att utöver det under icke-ordinarieposten anvisade beloppet få taga i anspråk

ett belopp av 190 000 kronor.

Anstalten framhåller till en början, att anstalten för budgetåren 1949/50

och 1950/51 kunnat redovisa betydande besparingar å ordinarie- och ickeordinarieposterna,

nämligen 203 000 och 288 000 kronor under resp. budgetår.

Dessa besparingar möjliggjordes genom att anstalten avsevärd tid

före den beräknade tidpunkten för genomförandet av den år 1950 beslutade

omorganisationen påbörjade den avsedda minskningen av personalstyrkan.

Denna personalminskning tillgick så, att anstalten i största möjliga

utsträckning sökte lämna ledigblivna tjänster å de av .omorganisationen

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

berörda delarna obesatta. Den härigenom åstadkomna minskningen av personalen

— främst biträdespersonalen — blev i själva verket så omfattande,

att endast ett fåtal befattningshavare behövde uppsägas.

Att medelsbehovet under icke-ordinarieposten blivit större än beräknat

sammanhänger främst med pågående omorganisation inom ämbetsverket.

En redogörelse för denna har lämnats i årets statsverksproposition (V ht,

p. 74) till vilken torde få hänvisas. Anstalten erinrar, att anstalten i anslagsskrivelse

för nästa budgetår föreslagit vissa jämkningar i 1950 års omorganisationsbeslut

samt tillfälligt uppskov med genomförandet av den år 1951

beslutade omorganisationen. Dessa åtgärder hade av anstalten beräknats

öka medelsbehovet för nästa budgetår med totalt ca 175 000 kronor, varav

under icke-ordinarieposten ca 132 000 kronor. Då motsvarande belopp icke

inräknats i anslaget för innevarande budgetår, hemställer anstalten om

medgivande att överskrida icke-ordinarieposten med beloppet i fråga. Vidare

föreslog anstalten i anslagsskrivelsen, att ytterligare 10 000 kronor

måtte, i anledning av de från år 1951 inträdda allmänna löneökningarna,

beräknas för avlönande av sommarvikarier; denna kostnadsökning kunde

ej förutses vid anslagsberäkningen för budgetåret 1951/52. Slutligen har en

förskjutning från ordinarie- till icke-ordinarieposten skett dels på grund

av tjänstledighet för och avgång av ordinarie personal, som ersatts med

icke-ordinarie personal, dels ock emedan ett mindre antal ordinarie kontorsbiträden

förordnats till extra ordinarie kanslibiträden för att möjliggöra

omorganisationen av den för första och fjärde skaderegleringsbyråerna gemensamma

expeditionen, allt medförande en merbelastning å icke-ordinarieposten

med 48 000 kronor. Sammanlagt skulle alltså erfordras en förstärkning

av sistnämnda post med (132 000 -f- 10 000 + 48 000) 190 000 kronor.

Av skilda skäl torde emellertid denna merkostnad till omkring hälften, eller

ca 95 000 kronor, motsvaras av besparingar under ordinarieposten.

Departementschefen. Riksförsäkringsanstalten hemställde inför nästa budgetår

om vissa jämkningar i beslutade omläggningar inom anstalten. Den

år 1950 beslutade omorganisationen, som i princip skulle genomföras den 1

januari 1951, beräknades medgiva en personalminskning med 92 befattningshavare.

Enligt senare erfarenheter borde minskningen dock stanna vid

ca 70 tjänstemän; i anledning härav erfordrades en medelsökning för nästa

budgetår med ca 134 000 kronor. Vidare borde den år 1951 beslutade omorganisationen,

som skulle ha genomförts den 1 juli 1951, anstå i avvaktan

på ombyggnad av tjänstelokalerna; härför erfordrades en medelsökning med

ca 41 000 kronor. Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen beräknat 115 000

kronor för jämkning av 1950 års omorganisation. Vad beträffar 1951 års

omorganisation har Kungl. Maj :t (prop. 1952:2) äskat medel å tilläggsstat

till erforderliga byggnadsarbeten, vilka torde bli färdiga vid årsskiftet

1952/53. Med hänsyn härtill har i statsverkspropositionen beräknats endast

omkring hälften, eller 20 000 kronor, av det för ett helt års uppskov

erforderliga beloppet. De av Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen gjorda

förslagen förutsätta i dessa delar att den år 1950 beslutade personalminsk
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

15

ningen med vissa jämkningar skall genomföras successivt under återstoden

av innevarande budgetår och under nästa budgetår samt att 1951 års omorganisation

i sin helhet få anstå under innevarande budgetår.

Vid beräkningen av medelsbehovet för innevarande budgetår har hänsyn

icke tagits till behovet av jämkningar i annan mån än att ett belopp av

30 000 kronor avsetts för övergångsanordningar. Riksförsäkringsanstalten

bör erhålla medel för erforderliga jämkningsåtgärder även för innevarande

budgetår. Jag har intet att erinra mot anstaltens förslag i detta hänseende

och beräknar sålunda härför ett ytterligare medelsbehov av 132 000 kronor

under icke-ordinarieposten. I övrigt har riksförsäkringsanstalten hemställt

om ytterligare medel dels till vissa löneförhöjningar åt semestervikarier och

dels på grund av förskjutningar från ordinarie- till icke-ordinarieposten.

Det erforderliga medelsbehovet härför torde med viss jämkning kunna beräknas

till 48 000 kronor, överskridande torde härvidlag kunna medgivas

utan riksdagens hörande. Jag förordar dock, att frågan om överskridande

av icke-ordinarieposten i förevarande fall i sin helhet underställes riksdagen.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för riksförsäkringsanstalten uppförda

anslagsposten till avlöningar till övrig iclte-ordinarie

personal må under budgetåret 1951/52 överskridas med

högst 180 000 kronor.

G. Diverse.

[4] 11. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under förevarande

rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av

550 000 kronor. Den vid ingången av innevarande budgetår befintliga reservationen

uppgick till 4 871 kronor. Belastningen å anslaget uppgick den 1

mars 1952 till ca 512 000 kronor.

Avsevärda ansträngningar ha gjorts för att begränsa kommittékostnaderna.

BI. a. har ett förbilligande av skrivhjälpen åt kommittéerna eftersträvats.

I betydande omfattning erhålla kommittéerna sålunda fr. o. m. hösten 1951

skrivhjälp genom å socialdepartementet anställd personal. Härigenom har

man vunnit en samordning av arbetskraften och kunnat ersätta en relativt

dyrbar timavlönad arbetskraft med lönegradsplacerad personal. Av icke

ringa betydelse i detta sammanhang är att anlitandet av skrivhjälp på övertid

kunnat begränsas. Utbetalning av expensmedel sker vidare numera från

statsdepartementens kassakontor, vilket medfört att kommittéerna avlastats

arbetet med räkenskaperna. Även i övrigt ha besparingsåtgärder vidtagits,

exempelvis genom att begränsa kommittépersonalens storlek.

Vidare ha åtgärder vidtagits för att påskynda slutförandet av vissa kommittéuppdrag.

Under hösten 1951 ha sju kommittéer avslutat sitt arbete,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

nämligen socialvårdskommittén, barackförsäljningsnämnden, 1948 års förhandlingsrättskommitté,

sakkunniga rörande arbetsförmedlingstjänstemännens

pensionering, sakkunniga för anstaltsvårdades rätt till folkpension,

1950 års arbetsförmediingsutredning och 1950 års folkpensionsrevision. Vidare

har änkepensioneringskommittén kommit så långt att dess betänkande

nu lämnats till tryckeriet. Även arbetsmarknadsstatistikutredningen beräknas

slutföra sitt uppdrag under innevarande budgetår.

Med bortseende från ett fåtal föga kostnadskrävande kommittéer, vilka

torde bliva färdiga med sitt arbete inom en nära framtid, beröra de f. n. arbetande

kommittéerna aktuella frågor, vilkas lösning icke bör fördröjas.

Bland dessa kommittéer återfinnas arbetskraftsutredningen, ungdomsvårdsskoleutredningen,

1951 års bostadsutredning samt de enda under innevarande

budgetår tillsatta kommittéerna, nämligen 1951 års utredning om arbetslöshetsförsäkringen

och socialförsäkringsutredningen. För att utredningsarbetet

skall kunna fullföljas erfordras en förstärkning av kommittéanslaget

för innevarande budgetår med 175 000 kronor.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa

ett reservationsanslag av 175 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

J. O. Widman.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

17

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 15 mars 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson,

Lindell.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande

ärende angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1951/52 samt anför därvid följande.

I. Diverse.

9. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Kommunikationsdepartementets

kommittéanslag, som för budgetåren 1949/50 och 1950/51 anvisats

med 400 000 resp. 300 000 kronor, har i riksstaten för innevarande

budgetår uppförts med ett belopp av 250 000 kronor. Vid ingången av budgetåret

förelåg å anslaget en reservation av ca 16 900 kronor varjämte till

detsamma överförts 6 000 kronor från anslaget till Täckning av beräknat

överskridande av anslagsmedlen för rörliga tilläggsförmåner å löner och

pensioner. Medelsförbrukningen å anslaget under budgetåret har intill den

1 mars 1952 utgjort i runt tal 250 000 kronor. Återstående medel uppgingo

alltså till ca 23 000 kronor.

I syfte bl. a. att nedbringa kommittéutgifterna har inom kommunikationsdepartementet

under de senaste åren stor återhållsamhet iakttagits i

fråga om tillsättande av nya utredningar. Medan under åren 1950 och 1951

sammanlagt nio kommittéer avslutat sin verksamhet, ha under år 1950 tillsatts

endast två mindre kostnadskrävande utredningar (enmansutredningar)

och under år 1951 likaledes två, nämligen televisionsutredningen och

byggnadsutredningen. Kostnaderna för televisionsutredningen belasta emellertid

icke kommittéanslaget utan bestridas av telegrafverkets driftmedel.

2 liihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr ISO.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungi. Maj:ts proposition nr i 50.

Den stora belastningen av anslaget under innevarande budgetår har förorsakats

av flera omständigheter, som varit svåra att förutse vid den ursprungliga

anslagsberäkningen- Flera äldre kommittéer ha sålunda, bl. a.

på grund av utvidgade utredningsuppgifter eller mera omfattande undersökningar

än från början räknats med, icke kunnat slutföra sina uppdrag

vid beräknad tidpunkt. Vidare har anslaget i icke förutsedd omfattning

kommit att belastas med utgifter, som föranledas av inom andra departement

igångsatta utredningar.

Beträffande medelsbehovet för den återstående delen av budgetåret må

framhållas att enbart för den på riksdagens initiativ tillkomna elkraftutredningen,

vilken är den mest kostnadskrävande utredningen, utgifterna

beräknas till minst 27 000 kronor. För övriga kommittéer, varibland främst

märkas vinterväghållningsutredningen, busslinjeutredningen, trafiknykterhetsutredningen

samt 1951 års byggnadsutredning, torde medelsbehovet

under återstoden av budgetåret komma att uppgå till omkring 63 000 kronor.

Slutligen beräknas med andra departement gemensamma kostnader

komma att belasta anslaget med minst 8 000 kronor.

I enlighet med det anförda skulle även med iakttagande av sträng sparsamhet

en förstärkning av anslaget med 75 000 kronor vara erforderlig.

På grund härav hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa

ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Östen Falken.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

19

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

It mars 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under

finansdepartementet hörande ärende angående egentliga statsutgifter å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1951/52 samt anför därvid följande.

E. Diverse.

6 b. 1944 års nykterhetskommitté. Å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1950/51 anvisades till 1944 års nykterhetskommitté ett reservationsanslag

av 70 000 kronor.

I en den 7 mars 1952 dagtecknad promemoria har nykterhetskommittén

hemställt om ytterligare medel för slutförande av sitt arbete och därvid beräknat

kostnaderna härför till 102 000 kronor. I promemorian anför kommittén,

att kommitténs i november 1950 gjorda beräkningar av tidpunkten

för arbetets avslutande (1951 års riksdagsberättelse) och om de återstående

kostnaderna visat sig icke vara hållbara. Beträffande anledningarna härtill

anför kommittén följande.

Enligt sina direktiv har nykterhetskommittén i uppdrag att verkställa

en »allsidig och förutsättningslös utredning angående nykterhetslagstiftningens

framtida innehåll och utformning» och har därvid bl. a. att »mot

varandra väga effekten av samhällets olika nykterhetsvårdande åtgärder».

Omprövningen av de grundläggande principerna för nykterhetspolitiken

borde ske med utgångspunkt från en ingående undersökning rörande verkningarna

i olika avseenden av det i ett kvarts sekel prövade systemet med

individuell kontroll. Med stöd av erfarenheterna från vårt eget land och

andra länder med likartad social struktur borde de sakkunniga söka komma

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

fram till en grundad uppfattning om värdet av detta system såsom medel

att främja folknykterheten och att begränsa alkoholkonsumtionens skador

i jämförelse med värdet hos andra, här eller annorstädes tillämpade metoder.

Beträffande omfattningen av kommitténs undersökningar uttalades i

riksdagen bl. a., att utredningen borde tillgodogöra sig erfarenheterna både

från tiden före kriget och tiden efter kriget. Vidare framhölls att på grund

av uppdragets vidsträckta karaktär utredningen kunde beräknas taga lång

tid.

De stora undersökningar, som kommittén ålades att utföra, krävde självfallet

omfattande förberedelser. Det visade sig härvid, att en avsevärd kostnadsbesparing

och samtidigt en betydande ökning av uppgiftsmaterialets

säkerhet och fullständighet skulle kunna erhållas, om undersökningen rörande

alkoholvanorna in. in. direkt anknöts till folkräkningen. Uppgifterna

till denna var emellertid icke tillgängliga för kommittén förrän på våren

1947, då undersökningarna, sedan riksdagen godkänt planen och beviljat

medel, igångsattes. Det hade för övrigt knappast varit möjligt att tillgodose

kravet på »normala» förhållanden, om undersökningarna påbörjats tidigare,

då den officiella statistiken för efterkrigstiden givetvis inte kunde bli tillgänglig

förrän under 1940-talets sista år. Särskilt gäller detta uppgifterna

från främmande länder. Vid planläggningen beaktades även det behov av

utredningsmaterial som förelåg för alkoholistvårdsutredningen och ungdomsvårdskommittén.

Kostnaderna för dessa kommittéer har till följd härav

icke oväsentligt kunnat nedbringas. Resultatet av de omfattande undersökningarna

redovisades successivt för kommitténs ledamöter och på grundval

härav fördes preliminära principdiskussioner. Parallellt härmed bedrevs

arbetet med utarbetande av förslag i olika detaljfrågor och utformades preliminära

författningsförslag beträffande betydande delar av nykterhetsområdet.

Bearbetningen av undersökningsmaterialet tog helt naturligt avsevärd tid

och resultatet förelåg i korrektur först vid årsskiftet 1950/51. Ungefär samtidigt

hade kommittén slutfört såväl de preliminära principdiskussionerna

som detaljarbetet beträffande maltdrycks- och rusdryckslagstiftningens

framtida utformning.

De av nykterhetskommittén utförda undersökningarna hade på väsentliga

punkter kastat nytt ljus över alkoholfrågorna. Vid de ingående diskussioner

som fördes inom kommittén under förra delen av år 1951 visade det

sig emellertid att undersökningarna på några punkter antydde sådana väsentliga,

förut mindre beaktade frågeställningar, att de, för att kunna bilda

ett säkert underlag för kommitténs ståndpunktstaganden, måste fördjupas

och kompletteras i vissa avseenden. Visst ytterligare undersökningsmaterial

måste införskaffas och arbetet därmed jämte betydande tryckningssvårigheter

försenade den statistiska undersökningsvolymens färdigställande så,

att den jämte en undersökning rörande verkningarna av olika sjag av maltdrvclcer

kunde i tryck avlämnas först i början av februari 1952. För närmare

kännedom om arten och omfattningen av dessa utredningar, som livligt

diskuterats i den offentliga debatten, hänvisas till SOU 1951:43 och

1951:44.

Förseningen av undersökningsvolymerna medförde helt naturligt en försening

även av nykterhetskommitténs övriga betänkanden. Kommittén fann

vidare undersökningsresultaten vara av sådan betydelse att en ingående analys

var erforderlig beträffande de framkomna uppgifterna. Denna analys av

utvecklingen i Sverige och en rad andra länder utgör grunden för kommitténs

ställningstagande till riktlinjerna för den framtida nykterhetspolitiken

samt för en råd detaljförslag på skilda områden. Med hänsyn till utred
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

21

ningsarbetets vikt och omfattning fann kommittén det vara önskvärt att i

eu särskild volym, ett principbetänkande, redovisa denna analys, riktlinjerna

för nykterhetspolitiken och en sammanfattning av kommitténs samtliga

förslag m. in. Härigenom vanns en väsentligt ökad överskådlighet, men principbetänkandet

medförde ofrånkomligen ett icke obetydligt merarbete.

Arbetets slutförande har enligt kommittén även fördröjts av andra omständigheter,

bl. a. betydande trycksvårigheter. Härom anför kommittén.

Upprepade gånger har inträffat att planen för arbetets bedrivande måst

ändras på grund av att korrektur på en del av ett betänkande icke kunnat

färdigställas inom beräknad och i vissa fall utlovad tid.

En annan omständighet, som avsevärt försvårat möjligheterna att slutföra

arbetet inom avsedd tid, har varit personalsvårigheter inom kommitténs

kansli. Av kommitténs tre sekreterarebiträden har en sedan en längre

tid tillbaka på grund av annan anställning endast kunnat utnyttjas på deltid.

En annan av sekreterarna övergick till privatanställning den 1 juli 1951 och

har under tiden därefter endast i begränsad utsträckning kunnat utföra arbete

för kommitténs räkning. Det kan måhända anses att personalen å kansliet

under sådana förhållanden hort förstärkas. Häremot må emellertid

framhållas svårigheterna för att icke säga omöjligheten för en i kommitténs

tidigare arbete icke insatt sekreterare att utan omfattande och tidsödande

studier kunna deltaga i arbetet under slutskedet. Kommittén har emellertid

för en rad begränsade arbetsuppgifter anlitat särskilda experter.

Beträffande arbetets nuvarande läge anför kommittén att arbetsresultatet

kommer att redovisas i sju volymer, av vilka två hittills avlämnats. Av

de återstående fem volymerna föreligger en om undervisning, upplysning

och forskning på alkoholfrågans område slutjusterad och klar sedan några

månader tillbaka. En del rörande tillverkning och försäljning av maltdrycker,

vilken del innefattar en fullständig revision av maltdryckslagstiftningen

med förslag till ny lagstiftning i ämnet, samt en del om rusdrycksförsäljning

och nykterhetsvård föreligger i sin helhet i korrektur men kan slutjusteras

först i samband med den principiella delen av kommitténs betänkande.

Även principdelen av betänkandet och en fristående volym med

en redogörelse för nykterhetslagstiftning och nykterhetsförhållanden i vissa

främmande länder är i huvudsak uppsatt i korrektur och återstoden av dessa

delar beräknas kunna avlämnas till sättning inom den allra närmaste tiden.

Slutjusteringen av hela betänkandet, sammanlagt omkring 1 700 sidor,

beräknas vara avslutad under april månad 1952. Det torde vara få kommittéer

som under de senaste decennierna haft ett utredningsuppdrag av motsvarande

omfattning och svårighetsgrad.

De nu återstående kostnaderna beräknas av kommittén på följande sätt.

Nu företagna beräkningar ger vid handen, att för kommitténs och sekretariatets

återstående arbete erfordras ytterligare omkring 22 090 kronor.

I detta belopp ingår beräknade ersättningar till biträdespersonal, ledamöter

samt tidigare av kommittén anlitade experter ävensom reseersättningar.

Härtill kommer tryckningskostnader, vilka tidigare beräknats till

omkring 30 000 kronor. Därvid hade räknats med att betänkandena skulle

omfatta sammanlagt omkring 1 200 trycksidor. Det har nu visat sig att omfånget

kommer all bli avsevärt större eller omkring 1 700 sidor. Därtill koin
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

mer att enligt uppgift papperspriserna sedan 1950, då de tidigare beräkningarna

gjordes, stigit med omkring 100 %, sättningskostnaderna med omkring

18 % och bindningskostnaderna med omkring 25 %. För den del av tryckningsarbetet,

som utföres i år, kommer därtill ytterligare prishöjningar i

samband med årets löneförhöjningar. Totalt kan tryckningskostnaderna föi

kommitténs betänkanden nu beräknas till omkring 80 000 kronor.

Departementschefen. Åberopande den av nykterhetskommittén företagna

beräkningen av kostnaderna för kommitténs återstående arbete, får jag

hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till 1944 års nykterhctskommitté å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 102 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Nils Fjellander.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

23

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den li

mars 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlandek, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52

samt anför därvid följande.

E. Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

fl] 57 a. Gemensamma universitetsändamål: Ämneskonferenser. Universitetskanslern

har i skrivelse den 21 februari 1952 hemställt, att till kanslersämbetets

förfogande måtte ställas ett belopp av 9 000 kronor för anordnande

i Stockholm under våren 1952 av en ämneskonferens beträffande skolämnet

modersmålet och en beträffande biologiämnena. Kanslern har därvid erinrat,

att han i utlåtande den 9 februari 1952 över ett av läroverkens krisutredning

framlagt betänkande med förslag till vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen

vid de högre skolorna anmält, att han hade för avsikt att verkställa

en översyn beträffande studieplanerna inom de filosofiska fakulteterna och

motsvarande studieplaner vid Stockholms och Göteborgs högskolor, bland

annat genom sammankallande av ämneskonferenser med början redan innevarande

år. Han hade därvid även uttalat, att han, i likhet med vissa av

de i ärendet hörda akademiska myndigheterna, ansåge det lämpligt att beträffande

skolämnet modersmålet en konferens sammankallades, bestående

av akademiska lärare i litteraturhistoria, nordiska språk och svenska språket,

med uppdrag att utreda utbildningsbehovet för modersmålslärare. En

dylik konferens skulle givetvis även behandla frågan om nya studieplaner.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Slutligen liade han framhållit, att en konferens för de biologiska ämnenas

del syntes erforderlig. Anordnande av konferenser i nyssnämnda dubbelämnen

hade till syfte att söka undanröja speciellt beträffande dessa ämnen

nu föreliggande svårigheter.

I ämneskonferensen för modersmålet avses skola deltaga två professorer

i nordiska språk och två i litteraturhistoria samt en universitetslektor

i svenska språket från ettvart av universiteten, en professor i ettvart

av förstnämnda två ämnen från Stockholms och en från Göteborgs högskola

samt dessutom två docenter och en studentrepresentant från ettvart av de

fyra lärosätena. Sammanlagda deltagarantalet beräknas sålunda till 26. Reseoch

traktamentskostnader för deltagare, som ej äro bosatta i Stockholm,

ha beräknats till 3 928 kronor.

I ämneskonferensen i biologiämnena avses skola deltaga sammanlagt

36 personer enligt följande sammanställning

Botanik

Zoologi

Växtbiologi

Limnologi

Genetik

Uppsala universitet ......

2 professorer

1 laborator

3 professorer

1 laborator

1 professor

1 laborator

r

Lunds universitet........

2 professorer

1 laborator

3 professorer

1 laborator

—

1 professor

1 professor

1 laborator

Stockholms högskola......

1 professor

2 professorer

1 laborator

_

—

1 professor

Universiteten och Stock- holms högskola........

3 docenter och 1 studentrepresentant från vart och

lärosäten

ett av dessa

Rese- och traktamentskostnader för deltagare i denna konferens ha beräknats

till 4 865 kronor. De sammanlagda beräknade kostnaderna för de två

konferenserna, vilka båda äro avsedda att pågå i två dagar, uppgå sålunda

till 8 793, vilket belopp emellertid med hänsyn till behovet av medel till

oförutsedda utgifter avrundats till 9 000 kronor.

Departementschefen. I anledning av föreliggande framställning från universitetskanslern

vill jag erinra om att ämneskonferenser av samma art, som

nu är i fråga, redan tidigare vid olika tillfällen hållits och att förslag framlagts

både av 1945 års universitetsberedning och 1949 års universitetskanslersämbetssakkunniga

om en fastare organisation av dessa konferenser.

Bland de akademiska myndigheterna torde råda en enig uppfattning om att

anordnandet av ämneskonferenser är ett viktigt led i det betydelsefulla

arbetet på att skapa kontakt och samverkan i fråga om den vetenskapliga

forskningen och undervisningen. Även jag anser, att dessa konferenser ha

en viktig uppgift att fylla, och vill därför förorda, att anslag av statsmedel

får utgå till de två konferenser, som äro avsedda att hållas våren 1952, nämligen

en i skolämnet modersmålet och en i biologiämnena.

Anslag till ämneskonferenser ha tidigare av Kungl. Maj :t anvisats att

utgå ur åttonde huvudtitelns anslag till extra utgifter. Med hänsyn till belastningen

å detta anslag samt framför allt till att här enligt min mening

är fråga om ett sådant regelbundet återkommande medelsbehov, att det fram
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

25

deles bör tillgodoses genom stadigvarande anslag å riksstaten, anser jag, att

ett särskilt anslag bör anvisas för ändamålet. Anslaget torde böra erhålla

reservationsanslags karaktär samt uppföras under förut angivna rubrik.

Då de konferenser, som nu äro i fråga, skola anordnas redan under loppet

av våren 1952 bör anslaget uppföras å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1951/52.

Mot beräkningen av kostnaderna för de båda konferenserna har jag icke

funnit anledning till erinran. Det av mig förordade anslaget bör därför utgå

med 9 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Gemensamma universitetsändamål: Ämneskonferenser

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52

anvisa ett reservationsanslag av 9 000 kronor.

F. Tekniska högskolor.

[2] Chalmers tekniska högskola: Omkostnader. I skrivelser den 14 februari

och den 11 maj 1951 har högskolans kollegienämnd hemställt om rätt att

disponera delposten till bränsle, lyse och vatten under högskolans omkostnadsanslag

för gäldande av en avgift å 6 540 kronor 49 öre, som högskolan

debiterats av Jukkasjärvi sockens belysningsförening för anslutning till elektriskt

distributionsnät av det till högskolans institution för elektronik knutna

jonosfärobservatoriet i Kiruna.

I anledning av denna framställning torde jag få erinra om vissa förhållanden

rörande den naturvetenskapliga forskningen i Övre Norrland.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1949: 168 upptogs från och

med budgetåret 1949/50 å riksstaten ett anslag till Vetenskapsakademien:

Bidrag till naturvetenskaplig forskning i Övre Norrland. Denna forskningsverksamhet

hade då redan tagit viss form. Sommaren 1948 hade bland annat

ett provisoriskt geofysiskt observatorium upprättats c:a 8 km öster om

Kiruna. För detta hade Kiruna stad uppfört institutions- och bostadsbaracker,

vilka försetts med elektrisk utrustning och upplåtits till vetenskapsakademien

mot en årlig hyra av 1 500 kronor. Vetenskapsakademien hade

därefter genom interimsstyrelsen för vetenskapsakademiens forskningsstationcr

i övre Norrland upplåtit observatoriet till professorn vid Chalmers

tekniska högskola O. Itydbeck i egenskap av föreståndare för högskolans

institution för elektronik. Observatoriet kom härigenom att i arbetshänseende

sortera direkt under sagda institution. Till institutionen äro på samma

sätt knutna observatorier i andra delar av landet. Under högskolans materielanslag

upptages också numera visst belopp till »institutionen för elektronik

med tillhörande observatorier».

För jonosfärobservatoriet har professor Rydbeck under åren 1949—1951

erhållit bidrag dels av vetenskapsakademien med -— förutom nämnda hyresfria

observatorielokaler — årliga belopp å 4 500, 17 000 och 20 000 kronor

ur anslaget till naturvetenskaplig forskning i övre Norrland, dels ock av

statens naturvetenskapliga forskningsråd med engångsanslag å 50 000 kronor

till instrumentanskaffning och 25 000 kronor till driftskostnader. Här
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

jämte har forskningsrådet anvisat ett årligt belopp till interiinsstyrelsen för

dess verksamhet i Abisko och Kiruna.

Av kollegienämndens nyssnämnda framställningar inhämtas bland annat:

Den vid jonosfärobservatoriet bedrivna forskningen utgör en viktig del

av högskolans verksamhet och kräver ett störningsfritt läge, skilt från övrig

bebyggelse. Kostnaderna för anslutning till förefintligt elektriskt distributionsnät

genom uppsättning av stolpar och dragning av ledningar ha därför

blivit betydande. Högskolan har av belysningsföreningen debiterats, förutom

anslutningsavgiften, energiavgifter för åren 1948—1950 med sammanlagt

10 279 kronor 94 öre. Energiavgifterna hava bestritts ur högskolans bränslepost,

och kollegienämnden är närmast benägen att låta även anslutningsavgiften

belasta detta anslag. Någon artskillnad mellan anslutnings- och

energiavgifter föreligger knappast enligt kollegienämndens mening. Praxis

växlar, och vissa producenter av elektrisk kraft uttaga anslutningsavgiften

i form av pålägg på energiavgiften. — Belysningsföreningen tvingade den 10

mars 1951 genom hot om avstängning av energitillförseln kollegienämnden

att av medel avsedda för annan institution vid högskolan gälda anslutningsavgiften.

Statskontoret har understrukit, att jonosfärobservatoriet bedrives i samarbete

med och med understöd från vetenskapsakademien, vid vilket förhållande

högskolans bränslepost icke borde kunna belastas med utgifter för i

framställningen avsett ändamål. Det förefölle som om Kiruna stad i egenskap

av fastighetsägare bort bekosta anknytningen och bereda sig kompensation

härför genom att uttaga högre årlig hyra än den nu fastställda. —

Ämbetsverket har föreslagit, att ett belopp å förslagsvis 3 000 kronor anvisades

av åttonde huvudtitelns anslag till extra utgifter och att återstoden

gäldades av till vetenskapsakademiens förfogande stående medel.

Vetenskapsakademien har tillstyrkt kollegienämndens framställning. Akademien

har förklarat sig icke kunna lämna ytterligare bidrag till här ifrågavarande

ändamål.

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna har i första hand tillstyrkt kollegienämndens

framställning och därvid understrukit, att då en del av högskolans

verksamhet förlagts till annan ort det syntes rimligt, att högskolan

finge svara för av denna verksamhet föranledda bränslekostnader m. m. I

andra hand har ämbetsverket föreslagit, att erforderligt belopp skulle utgå

ur extra utgiftsanslaget.

Riksräkenskapsverket har uttalat bland annat följande.

Enligt riksräkenskapsverkets mening borde såväl ifrågavarande anslutningsavgift

— vilken numera betalats av Chalmers tekniska högskola med

anlitande av högskolans materielanslag — som ock de årliga avgifterna för

levererad elektrisk kraft — vilka för hela tiden till och med år 1950 bestritts

från högskolans omkostnadsanslag — ha betalats av Rydbeck med anlitande

av de medel, som ställts till hans förfogande för utförande av jonosfärmätningar

vid det provisoriska geofysiska observatoriet i Kiruna. Under alla

förhållanden kan observatoriet organisatoriskt icke anses ha erhållit en sådan

ställning enligt beslut av statsmakterna, att befogenhet förelegat eller

föreligger att taga i anspråk högskolans omkostnadsanslag för ändamålet.

Avgifter för elektrisk kraft, som levererats efter 1951 års ingång, böra enligt

riksräkenskapsverkets uppfattning gäldas av medel, som ställts till Rydbecks

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

27

förfogande för hans forskningsverksamhet vid jonosfärobservatoriet. I den

mån de från högskolans omkostnads- och materielanslag redan bestridda

avgifterna icke kunna ersättas med anlitande av dessa medel eller medel,

som stå till vetenskapsakademiens förfogande, bör det undersökas, huruvida

icke täckning för dessa avgifter kan beredas genom ytterligare anslag från

naturvetenskapliga forskningsrådet; i den mån täckning för avgifterna icke

kan beredas i nu angiven ordning eller från åttonde huvudtitelns anslag till

extra utgifter, torde medel till avgifternas slutliga gäldande få äskas av riksdagen.

Statens naturvetenskapliga forskningsråd har tillstyrkt kollegienämndens

framställning och — gentemot riksräkenskapsverket — framhållit, att jonosfärobservatoriet

i vad angår den vetenskapliga verksamheten är direkt anslutet

till moderinstitutionen i Göteborg och att det utgör en av förutsättningarna

för framgångsrikt bedrivande av institutionens forskningar angående

jonosfären. Forskningsrådets anslag till observatoriet ha varit till beloppet

fixerade, och det har förutsatts, att bidrag till observatoriets materiel

och drift i största möjliga utsträckning skulle anvisas från Chalmers tekniska

högskola. Forskningsrådet har framhållit, att det icke kunde åtaga sig

några ytterligare kostnader för observatoriet.

Departementschefen. Som av den lämnade redogörelsen framgått utgör

forskningsverksamheten vid jonosfärobservatoriet i Kiruna ett led i de vid

elektronikinstitutionen vid Chalmers tekniska högskola bedrivna jonosfärforskningarna.

I själva verket torde jonosfärobservatoriet utgöra en av förutsättningarna

för moderinstitutionens i Göteborg forskningar angående jonosfären.

Till följd av den nära anknytningen mellan jonosfärobservatoriet och

högskolan finner jag det därför naturligt, att avgiften för anslutning av

observatoriet till det elektriska distributionsnätet får bestridas ur högskolans

bränslepost. Detsamma gäller enligt min mening även avgifterna för

observatoriets löpande förbrukning av elektrisk energi. Med hänsyn till den

ståndpunkt statskontoret och riksräkenskapsverket intagit anser jag emellertid,

att frågan om gäldandet av såväl anslutningsavgiften som energiavgifterna

bör underställas riksdagens prövning.

Under åberopande av det nu anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att medgiva

att ifrågavarande anslutningsavgift ävensom löpande avgifter

för elektrisk energi till jonosfärobservatoriet i Kiruna

må bestridas ur den under Chalmers tekniska högskolas omkoslnadsanslag

uppförda delposten till bränsle, lvse och

vatten.

N. Diverse.

,3] 18. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Åttonde huvudtitelns

kommittéanslag var för budgetåret 1950/51 uppfört med 800 000 kronor.

Utgifterna under anslaget samma år uppgingo till i runt tal 799 000 kronor.

För innevarande budgetår har anslaget sänkts till 750 000 kronor. Det

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr i50.

utredningsarbete, som är i gång inom departementet, är omfattande och

kostnadskrävande. Som framgår av 1952 års riksdagsberättelse pågingo vid

ingången av detta år inom departementet 28 utredningar och sedan dess ha

ytterligare sakkunniga tillkallats. Bland de större nu pågående och mera

kostnadskrävande utredningarna må nämnas handelsutbildningskommittén,

1947 års musikutredning, 1948 års tekniska skolutredning, 1948 års läkarutbildningskommitté,

sakkunniga för utredning av de juridiska och statsvetenskapliga

examina in. m., 1951 års skolstyrelseutredning och 1946 års

skolkommission. Sistnämnda utredning har fått föreläggande att avsluta sitt

arbete med utgången av juni månad 1952. Ett flertal av de pågående utredningarna

ha begärts av riksdagen eller föranletts av beslut, som fattats av

riksdagen om skolväsendets omdaning. Under innevarande budgetår har

kommittéanslaget belastats med tryckningskostnader för ett flertal större

betänkanden.

Behållningen å kommittéanslaget uppgick i slutet av sistlidna februari

månad endast till i runt tal 195 000 kronor. Med hänsyn härtill och till omfattningen

av pågående utredningsarbete synes en anslagsförstärkning för

innevarande budgetår nödvändig. Jag beräknar det erforderliga beloppet till

100 000 kronor, vilket belopp torde böra anvisas å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1951/52.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa

ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Olof Cederstrand.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

29

Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

JJtdrag av protokollet över jordbruksfonden hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den It

mars 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, och statsrådet Hjalmar

Nilson anmäla härefter under jordbruksdepartementet hörande ärenden

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1951/52, statsrådet Norup beträffande punkterna 1 och 2 samt statsrådet

Hjalmar Nilson beträffande punkten 3. Föredragandena yttra därvid

följande.

F. Veterinärväsendet m. m.

[1] Veterinärstyrelsen: Avlöningar. I den för innevarande budgetår

fastställda avlöningsstaten för veterinärstyrelsen har anslagsposten avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal uppförts med ett belopp av 196 200

kronor.

Veterinärstgrelsen (skr. 4/3 1952) hemställer, att förenämnda anslagspost

skall få överskridas med ett belopp av intill 20 000 kronor. Till stöd härför

anför styrelsen, att den mul- och klövsjukeepizooti, som bröt ut under senare

delen av år 1951, nödvändiggjort förstärkning av styrelsens arbetskrafter.

Detta har gällt såväl styrelsens allmänna byrå, där ledningen av mul- och

klövsjukebekämpandet utövas, som den administrativa byrån. På sistnämnda

byrå handläggas nämligen de ersättningsärendcn av skiftande slag, till vilka

cpizootien och dess bekämpande ge upphov. Angående omfattningen av ifrågavarande

personalförstärkning anför veterinärstyrelsen i huvudsak följande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Den ordinarie byråchefen å allmänna byrån har åtnjutit partiell tjänstledighet

för att helt kunna ägna sig åt ledningen av mul- och klövsjukebekämpandet.

I succession efter honom har förordnats viss personal och därjämte

har det visat sig ofrånkomligt att förstärka arbetskraften å byrån med

ytterligare två veterinärer, en veterinärkandidat och ett kontorsbiträde. Ä

den administrativa byrån ha anställts ytterligare två amanuenser, av vilka

en har heltidstjänstgöring och en tjänstgör på halvtid. Arvoden och andra

ersättningar till denna extra personal ha måst bestridas från anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Denna post kommer till

följd härav icke att förslå för sitt ändamål.

För närvarande förefaller det som om bekämpandet av epizootien krönts

med framgång, men det torde vara att förutse att ströfall komma att uppträda

under avsevärd tid framåt. Härtill kommer att granskningen och bearbetningen

av de i fältet arbetande veterinärernas rapporter — ett arbete som

är av stor betydelse, då därigenom vinnas erfarenheter av värde bland annat

för ett framtida epizootibekämpande så mycket mindre torde kunna medhinnas

av allmänna byråns fåtaliga reguljära personal som denna inom den

närmaste tiden kommer att — utöver sina vanliga arbetsuppgifter -—• till en

del vara upptagen med en styrelsen anbefalld utredning angående en eventuell

svensk tillverkning av mul- och klövsjukevaccin. Det är därför ovisst

under vilken tid och i vilken utsträckning arbetskrafterna å styrelsens allmänna

byrå kunna behöva fortsättningsvis förstärkas. Vad som däremot med

säkerhet kan sägas är, att den personal, som för närvarande tjänstgör å

den administrativa byrån, erfordras under hela den återstående delen av

budgetåret, om det betydande materialet av rekvisitioner av ersättningar för

nedslaktade kreatur, för desinfektions-, grävnings- och arbetskostnader samt

för vaccinationsarbetet skall kunna avverkas inom rimlig tid.

Departementschefen. Såsom framgår av det föregående har mul- och klövsjukeepizootien

medfört en betydande ökning av arbetsbördan för veterinärstyrelsen.

På grund härav har personalen på den allmänna och den administrativa

byrån tillfälligt måst ökas. Detta har i sin tur medfört att det

belopp, som anvisats till avlönande av icke-ordinarie personal, icke kommer

att förslå för sitt ändamål. Mot veterinärstyrelsens beräkningar av det ökade

medelsbehovet har jag icke något att erinra. Jag tillstyrker sålunda styrelsens

framställning i ämnet samt hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för veterinärstyrelsen upptagna

anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

må för budgetåret 1951/52 överskridas med 20 000 kronor.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[2] 11. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges utsädesförening.

Å riksstaten för innevarande budgetår är under förevarande anslagsrubrik

uppfört ett anslag av 608 500 kronor.

Styrelsen för Sveriges utsädesförening (skr. 5/3 1952) hemställer, att anslag

skall anvisas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1951/52 för täckande

av vissa kostnader för ökade löner åt föreningens arbetare. Förening
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

en anhåller därvid om bidrag dels med 30 500 kronor, motsvarande kostnadsökningar

under innevarande budgetår enligt 1951 års kollektivavtal,

dels med belopp motsvarande kostnadsökningen under tiden den 1 januari—

den 30 juni 1952 för den timlönehöjning, som kan föranledas av nytt kollektivavtal

för år 1952.

Såsom skäl för framställningen anför föreningens styrelse, att den vid uppgörandet

i juli 1950 av det budgetförslag, som låg till grund för dess anslagsäskanden

för innevarande budgetår, räknade med oförändrade löner

under anslagsperioden åt föreningens timavlönade arbetare. Enligt kollektivavtal

den 16 januari 1951 avseende kalenderåret 1951 höjdes emellertid

timlönerna med i medeltal 24,8 öre. Styrelsen uppskattar den utgiftsökning,

som detta medfört för föreningen under sista halvåret 1951, till 16 450 kronor.

Till grund för beräkningen har lagts det bokförda antalet dagsverken

under denna tid. I beloppet ingår ej utgiftsökningen vid de verksamhetsgrenar,

som bekostas av andra medel än statsmedel, nämligen den del av kontrollbyråns

verksamhet, som gäller kontroll av Svenska utsädesaktiebolagets

produkter, den del av kemiska och cereala laboratoriernas verksamhet,

som rör analyser åt främmande uppdragsgivare, samt den förädlingsverksamhet

med nya kulturväxter, som bekostas av enskilda intressenter. Ej heller

ingår utgiftsökningen på grund av ökade timlöner vid linlaboratoriet,

för vars verksamhet ett särskilt statsanslag utgår, eller lönekostnaderna för

personal, som sysselsättes med egentligt jordbruksarbete.

Antalet arbetstimmar under första halvåret 1952 beräknas enligt samma

grunder till 56 662. Kostnadsökningen på grund av lönehöjningen i 1951 års

avtal skulle alltså för denna tid utgöra (56 662 X 24,8 = ) i runt tal 14 050

kronor.

Styrelsen framhåller emellertid, att arbetarparten sagt upp 1951 års avtal

till den 1 januari 1952. I avvaktan på resultatet av pågående förhandlingar

om nytt lantarbetaravtal ha några förhandlingar om nytt kollektivavtal för

föreningens arbetare ännu ej ägt rum. I ett avtalsförslag, som arbetarparten

lagt fram, begäras väsentligt högre löner än i föregående avtal. Även

om det avtal, som kommer att träffas, ej kommer att innebära så stora lönehöjningar

som de arbetarparten begärt torde föreningen dock enligt styrelsen

få räkna med mycket stora löneökningar för innevarande avtalsperiod.

Styrelsen anför slutligen att den kostnadsram, som beräknats för innevarande

budgetår, icke lämnar rum för ökade utgifter till lönehöjningar. Föreningen

vågar icke heller förutsätta att dess inkomster utöver statsbidraget

skola överstiga vad som beräknats i statförslaget. Förutom höjda lönekostnader

måste föreningen på grund av den allmänna prisstegringen även räkna

med starkt ökade omkostnader. Även om alla möjligheter till rationalisering

av verksamheten tillvaratagas ser sig föreningen därför nödsakad att

begära ytterligare medel å tilläggsstat för att täcka utgiftsökningen för lönehöjningar,

då i annat fall verksamheten skulle behöva nedskäras i avsevärd

grad.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr i50.

Departementschefen. Vid fastställandet av utsädesföreningens stat för innevarande

budgetår har hänsyn icke kunnat tagas till de ökade löneutgifter,

som föranledas av nya kollektivavtal avseende tiden efter 1951 års ingång.

Jag torde få erinra om att föreningen å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1950/51 erhållit statsbidrag för täckande av kostnadsökningen under

första halvåret 1951 i anledning av 1951 års kollektivavtal. Jag förordar

därför att föreningen nu skall tilldelas statsbidrag till motsvarande merkostnad

under andra halvåret 1951. Denna har uppskattats till 16 450 kronor.

Jag har icke något att erinra mot denna beräkning. Vad angår merkostnaden

för första halvåret 1952 kan denna icke fastställas för närvarande, då

föreningen ännu icke har slutit något avtal med sina arbetare för denna

tid. På grund härav kan man vid bedömandet av föreningens ökade medelsbehov

för avlönande av timavlönade arbetare under sistnämnda tid endast

taga i betraktande den merkostnad, som föranledes av lönehöjningarna i

1951 års kollektivavtal. Denna merkostnad torde i enlighet med föreningens

beräkning höra uppskattas till 14 050 kronor. Med hänsyn härtill föreslär

jag, att utsädesföreningen skall erhålla ytterligare statsbidrag för innevarande

budgetår med (16 450 -f- 14 050 =) 30 500 kronor. Spörsmålet om hur

den ytterligare utgiftsökning för föreningen, som det nya kollektivavtalet

för år 1952 kommer att medföra, skall täckas torde böra prövas i ett senare

sammanhang.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges

utsädesförening å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1951/52 anvisa ett anslag av 30 500 kronor.

I. Fiskeriväsendet.

[3] Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Omkostnader. I den för

innevarande budgetår gällande omkostnadsstaten för fiskeristyrelsen med

statens fiskeriförsök har för fartyget Eystrasalt under delstaten för undersöknings-

och bevakningsfartygen upptagits en förslagsvis beräknad anslagspost

å 4 000 kronor till vinterförläggning, vårutrustning jämte reparationer,

komplettering in. m.

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök (skr. 15/2 1952) hemställer, att

från förenämnda anslagspost må intill ett belopp av 27 000 kronor bestridas

kostnader för vissa iståndsättningsarbeten å fartyget Eystrasalt. Av beloppet

avses 25 000 kronor till om- och nybyggnad av fartygets maskinkapp

och styrhus, 500 kronor till uppgörande av ritningar och entreprenadhandlingar

samt 1 500 kronor till kontroll och besiktning.

Till stöd för framställningen anför fiskeristyrelsen, att maskinkappen, å

vilken styrhuset är uppbyggt, visat sig vara utförd av virke med mycket

klena dimensioner. Virket har dessutom blivit rötskadat under den tid av

14 år, varunder fartyget varit i verksamhet. Styrhuset är fastgjort endast

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

33

vid maskinkappen och löper därför fara att spolas över bord, då brottsjöar

slå över fartyget. Härtill kommer att styrhuset under den kalla årstiden är

synnerligen kallt och dragigt, till men såväl för besättning och vetenskapsmän

vilka tjänstgöra ombord som för instrumentutrustningen i styrhuset.

Styrelsen framhåller i detta sammanhang, att fartygets ekolod vintertid kan

bringas att fungera först sedan styrhuset uppvärmts medelst en fotogenkamin.

Av fiskeristyrelsens skrivelse framgår vidare, att dessa bristfälligheter

uppmärksammades av styrelsen redan i samband med planeringen och genomförandet

av de omändrings- och förbättringsarbeten å Eystrasalt, till

vilka medel ställdes till förfogande av 1950 års riksdag (proposition nr 2,

r. skr. nr 53). Vid den angelägenhetsgradering, som fiskeristyrelsen måste

verkställa vid äskandet av medel för nämnda arbeten, ansåg styrelsen i betraktande

av den återhållsamhet, som måste iakttagas i då rådande läge, att

med iståndsättningen av fartygets maskinkapp och styrhus kunde anstå någon

tid. Emellertid ha de ombordanställda å Eystrasalt senare vid flera tillfällen

uttryckt klagomål över förhållandena i maskinkappen och styrhuset.

De ombordanställdas fackorganisation, Svenska sjöfolksförbundet, har även

uttalat önskemål om att en ny styrhytt skall tillföras fartyget.

Fiskeristyrelsen anför att den med anledning av dessa klagomål föranstaltat

om inspektion av fartyget genom statens fartygsinspektion. Av rapporten

över denna inspektion framgår att fartygsinspektionen, därest fartyget författningsenligt

varit underställt inspektionens tillsyn, skulle ha föreskrivit

skyldighet att vidtaga de ifrågasatta förbättringsarbetena.

Föredraganden. Jag anser att de iståndsättningsarbeten å undersökningsfartyget

Eystrasalt vilka fiskeristyrelsen gjort framställning om böra utföras.

Styrelsens beräkning av kostnaderna härför föranleder icke någon erinran

från min sida. .lag tillstyrker därför att 27 000 kronor skola ställas till

förfogande för ändamålet. Med hänsyn till att arbetena böra utföras snarast

möjligt föreslår jag, att riksdagens medgivande skall inhämtas till att kostnaderna

må bestridas från fiskeristyrelsens omkostnadsanslag för innevarande

budgetår. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

medgiva

att från det för budgetåret 1951/52 anvisade förslagsanslaget

till Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Omkostnader

må intill ett belopp av 27 000 kronor bestridas

kostnader för de i det föregående angivna iståndsättningsarbetena

å undersökningsfartyget Eystrasalt.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt, behagar Hans

Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Nils G rass.

ii Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr ISO.

opaginerad Kontrollera mot PDF

i j-t.r i -di

ti. i

. .

.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

35

Bilaga 9.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

lk mars 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler härefter

under handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 samt

anför därvid följande.

B. Kommerskollegium med underlydande myndigheter och kårer.

[1] Kommerskollegium: Avlöningar. Gällande avlöningsstat för kommerskollegium

(statsliggaren s. 863) upptager för avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal en obetecknad anslagspost å 570 500 kronor.

Kommerskollegium har under en följd av år enligt särskilda beslut av

Kungl. Maj :t företagit dels undersökningar rörande industriens kapitalinvesteringar

i egna anläggningar, dels preliminär bearbetning av ptoduktionsuppgifter

för industrien. Kostnaderna härför ha hittills bestritts från skiftande

anslag. Kollegium har vidare på uppdrag av Kungl. Maj :t utfört en

statistisk undersökning rörande bruttoinkomster och kostnader i utlandet

vid utrikes sjöfart under år 1951; medel härför ha anvisats från tionde huvudtitelns

kommittéanslag.

I årets statsverksproposition (X ht s. 12) föreslås att kostnaderna för

ifrågavarande tre undersökningar för budgetåret 1952/53 skola bestridas

från kollegii avlönings- och omkostnadsanslag. I anledning härav beräknas

ett ökat medelsbehov under avlöningsanslaget med 20 400 kronor.

Kommerskollegium upplyser (skr. 26/6 1951 o. 23/2 1952), att undersökningen

rörande inkomster och kostnader vid utrikes sjöfart under år 1951

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

beräknas vara avslutad vid utgången av mars 1952. De medel, som anvisats

för ändamålet, torde vid denna tid helt ha tagits i anspråk. Riksbanken har

emellertid uttryckt önskemål om att undersökningen måtte fortsätta, enär

dess resultat är av största betydelse för beräkning av sjöfartsposten i de

betalningsbalanser, som banken upprättar. Kollegium hemställer därför om

fortsatt uppdrag att tills vidare under innevarande budgetår verkställa ifrågavarande

undersökning. Ämbetsverket har vidare gjort framställning om

anvisande av medel dels för sistnämnda undersökning under tiden april—

juni 1952, dels ock för de i det föregående berörda, under innevarande budgetår

utförda undersökningarna om industriens kapitalinvesteringar samt

bearbetningen av 1950 års produktionsuppgifter för industrien. Kollegium

uppskattar det ytterligare anslagsbehovet för samtliga tre arbetsuppgifter

till 18 500 kronor, varav till arbetskostnader ca 17 000 kronor samt till expenser

ca 1 500 kronor. Av arbetskostnaderna beräknas ett belopp av ca

4 200 kronor för rörligt tillägg.

Genom beslut denna dag har Kungl. Maj :t uppdragit åt kommerskollegium

att från och med 1952 tills vidare utföra statistiska undersökningar

rörande bruttoinkomster och kostnader i utlandet för utrikes sjöfart.

Departementschefen. Kostnaderna för de av kommerskollegium årligen

utförda undersökningarna rörande industriens kapitalinvesteringar och produktion

ha tidigare bestritts från olika anslag bl. a. under andra och femte

huvudtitlarna. I årets statsverksproposition föreslås, att såväl dessa kostnader

som utgifter för förekommande undersökningar rörande inkomster

och kostnader vid utrikes sjöfart skola under budgetåret 1952/53 utgå av

kollegii avlönings- och omkostnadsanslag.

Jämväl de under innevarande budgetår uppkommande kostnaderna synas

lämpligen böra belasta dessa anslag, vad beträffar sjöfartsundersökningen

dock endast i vad avser andra kvartalet år 1952. Det nu anmälda medelsbehovet

för ifrågavarande undersökningar under innevarande budgetår uppgår

till i runt tal 17 000 kronor för avlöningar och 1 500 kronor för omkostnader.

Av lönekostnaderna falla 12 800 kronor å anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal och 4 200 kronor å posten till rörligt

tillägg. Då under förstnämnda anslagspost anvisade medel icke förslå

till bestridande av ifrågavarande kostnader, förordar jag att Kungl. Maj:t

inhämtar riksdagens medgivande till att denna anslagspost under löpande

budgetår må överskridas med ett belopp av 12 800 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att medgiva,

att den i avlöningsstaten för kommerskollegium upptagna

anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

må för budgetåret 1951/52 överskridas med högst 12 800

kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr i50.

37

C. Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forskning m. m.

[2] 18. Statens hantverksinstitut: Bidrag till kursverksamheten m. m.

Verksamheten vid statens hanverksinstitut, som pågått sedan 1940, skall

omfatta undervisning genom kurser och föreläsningar, teknisk information

samt forskning, med huvudvikten lagd på undervisningen. Kostnaderna för

institutets verksamhet bestridas dels av statsmedel, dels av inkomster från

dess kurs-, informations- och publikationsverksamhet, dels av bidrag från

olika näringsorganisationer. I fråga om fördelningen av kostnaderna tillämpas

från och med budgetåret 1947/48 de i propositionen nr 153/1947 angivna

riktlinjerna. Sålunda tillhandahåller staten erforderliga lokaler samt

svarar helt för de allmänna administrationskostnaderna, innefattande bl. a.

löneutgifter för den personal, som är att anse som gemensam för olika verksamhetsgrenar

vid institutet, samt kostnader för sjukvård och bränsle (från

förslagsanslagen Avlöningar till viss personal och Vissa omkostnader). Däremot

lämnar staten endast ett allmänt, maximerat bidrag — under reservationsanslaget

Statens hantverksinstitut: Bidrag till kursverksamheten m. m.

— till bestridande av institutets övriga utgifter, d. v. s. avlöningar eller arvoden

till konsulenter och tillfälliga biträden (ingenjörer, tekniker, laboratorie-

och verkstadsbiträden, viss kontors- och expeditionspersonal) samt speciallärare

och föreläsare, reseersättningar, expenser, kostnader för publikationstryck,

bibliotek, undervisnings- och förbrukningsartiklar samt underhåll

av verkstäder in. in. I övrigt skola dessa utgifter bestridas med inkomsterna

av institutets verksamhet samt bidragen från näringsorganisationerna.

Dessa inkomster och bidrag tagas till uppbörd å ifrågavarande

reservationsanslag. Under budgetåren 1947/48 och 1948/49 var anslaget uppfört

med 160 000 kronor, men då viss löneutgift under anslaget ansågs böra

bestridas helt av statsmedel och således överföras till avlöningsanslaget,.

sänktes reservationsanslaget 1949/50 till 145 000 kronor och har därefter

varit oförändrat. För budgetåret 1950/51 har emellertid utöver anslaget

8 000 kronor ställts till förfogande — från förslagsanslaget till Täckning

av beräknat överskridande av anslagsmedlen för rörliga tilläggsförmåner

å löner och pensioner — såsom bidrag till kostnaderna för höjning av de

från anslaget under tiden 1 januari—30 juni 1951 utgående lönerna.

Styrelsen för statens hantverksinstitut (skr. 4/12 1951 och 19/2 1952)

har hemställt att för innevarande budgetår anvisas ytterligare 52 000 kronor

såsom bidrag till täckande av beräknat underskott å kursverksamheten m. in.

Till stöd för sitt äskande har styrelsen fogat beräkningar rörande inkomster

och utgifter under ifrågavarande reservationsanslag för innevarande

budgetår. Följande sammanställning upptager de av styrelsen beräknade

inkomsterna och utgifterna under 1951/52 samt det ekonomiska resultatet

av verksamheten under 1950/51.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj. ts proposition nr 150.

Inkomster.

1951/52

1950/51

Kronor

Kronor

1. Reservation . .. ...............................

70 000

35 377

2. Anslag ......................................

145 000

145 000

3. Statsbidrag för löneökning 1/1—30/6 1951 ......

8 000

4. Bidrag från näringsorganisationer ..............

33 400

33 400

5. Kursavgifter ..................................

800 000

262 570

6. Publikationstryck..............................

26 000

50 282

7. Informationsverksamhet ........................

170 000

264 501

744 400

799 130

U tgifter.

1. Avlöningar till konsulenter ....................

150 000

127 975

2. Avlöningar till tillfälliga biträden ..............

251 000

195 443

3. Lönetillägg med 18,7 % till konsulenter och tillfäl-

liga biträden 1/1—30/6 1951 ....................

23 000

4. Arvoden till speciallärare ......................

92 000

91 816

5. Reseersättningar ..............................

68 000

55 099

6. Expenser ....................................

110 000

73 053

7. Publikationstryck..............................

26 000

45 911

8. Bibliotek......................................

4 000

5 948

9. Undervisningsmateriel och förbrukningsartiklar ..

105 000

110 378

10. Underhåll av verkstäder m. m...................

3 000

2 464

809 000 731 087

Rörande ifrågavarande beräkningar har styrelsen uttalat bl. a. följande.

Under budgetåret 1950/51 var summan av de till hantverksinstitutet influtna

kursavgifterna — den som regel största inkomstposten — något lägre

än under 1949/50, vilket sammanhängde dels med arbetskraftsbristen, dels

med de inträdda kursavgifts- och prishöjningarna. Under innevarande budgetår

synes emellertid en anpassning ha skett till det nya läget, då kursverksamheten

åtminstone ekonomiskt sett nu visar en icke oväsentlig ökning

i jämförelse med ställningen vid samma tidpunkt föregående år. Intet

talar emot, att denna utvecklingstendens skall fortvara. I fråga om informationsverksamheten,

som intill 1951/52 fortgående utökats, uppnåddes under

1950/51 en betydande inkomstökning i förhållande till 1949/50, vilken ökning

emellertid till övervägande delen berodde på att ersättning för större

uppdrag, som varit under arbete en längre tid, erlades vid uppdragens slutförande

under 1950/51. För innevarande budgetår föreligga ej sådana större

uppdrag i samma omfattning, varför inkomsterna av informationsverksamheten

komma att nedgå betydligt.

Av utgifterna hänföra sig ca 60 procent till avlöningar och arvoden. Kostnaderna

för avlöningar till konsulenter och tillfälliga biträden innefatta

löneökning under budgetåret 1951/52 med 18,7 procent ävensom ett ytter
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

39

ligare lönetillägg av 15 procent under sista hälften av budgetåret. Arvodena

till speciallärare och föreläsare utgå fortfarande med samma belopp som

vid institutets tillkomst och äro icke avsedda att höjas under innevarande

budgetår. Ökningen av utgiftsposten reseersättningar föranledes av att resekostnads-

och traktamentsersättningar höjts samt att den ambulerande

kursverksamheten intensifierats. I fråga om institutets expenser, framförallt

pappers- och städningskostnader, ha prisstegringarna gjort sig starkt

gällande. Den ökade ambulerande verksamheten har vidare medfört ökade

telefon- och annonskostnader.

Enligt styrelsens beräkningar skulle underskottet å verksamheten uppgå

till sammanlagt 64 600 kronor. Härav beräknar styrelsen kunna täcka 12 600

kronor bl. a. genom vissa inbesparingar. Täckning för återstående 52 000

kronor kan emellertid enligt styrelsen erhållas endast genom ytterligare

statsbidrag. Även under budgetåret 1952/53 beräknar styrelsen att ett betydande

underskott kommer att uppstå, då någon nämnvärd inkomststegring

ej är att förvänta.

Departementschefen. Den övervägande delen av kostnaderna för hantverksinstitutets

kurs- och informationsverksamhet täckes av erlagda kursavgifter

och andra till institutet inflytande inkomster, medan statens bidrag

utgör endast en mindre del. Detta bidrag har icke höjts sedan anslagets

tillkomst budgetåret 1947/48. Verksamheten vid institutet har emellertid

under senare år trots oförändrat statsbidrag kunnat successivt ökas och har

därvid lämnat sådant ekonomiskt resultat, att anslaget vid utgången av vart

och ett av budgetåren 1947/48—1950/51 uppvisat ej obetydlig reservation.

För budgetåret 1951/52 synes däremot i enlighet med vad institutets styrelse

anmält verksamheten komma att lämna underskott. Inkomsterna av

informationsverksamheten torde komma att bli ca 95 000 kronor lägre än

1950/51. Å andra sidan väntas summan av influtna kursavgifter bli ca

40 000 kronor högre. I övrigt torde ej någon mera betydande förändring av

inkomsterna inträda. Av utgifterna hänföra sig ca 60 procent till avlöningar

och arvoden. På grund av de löneökningar, som genomförts 1951 och som

torde komma att medgivas för år 1952 beräknas institutets lönekostnader

för innevarande budgetår öka med ca 55 000 kronor. Utgiftsökningen i övrigt,

ca 23 000 kronor, beror i övervägande grad på den under budgetåret

inträdda prisstegringen. Enligt institutets beräkningar skulle under 1951/

52 uppstå ett underskott å verksamheten av 64 600 kronor. Då det med hänsyn

till personalens anställningsförhållanden ej är möjligt att under innevarande

budgetår åstadkomma personalinskränkningar av någon större omfattning,

kan man ej förvänta, att utgifterna skola kunna nämnvärt nedbringas.

I denna situation synes det skäligt att institutet av statsmedel erhåller

ett tillfälligt ytterligare bidrag, som gör det möjligt för institutet att

utan alltför allvarliga störningar fortsätta att driva verksamheten under

detta budgetår. Jag anser mig sålunda böra tillstyrka, att institutet å tillläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår beviljas anslagsförstärkning

med ett till 50 000 kronor avrundat belopp.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Vad angår det av hantverksinstitutets styrelse för budgetåret 1952/53

förutsedda underskottet torde verksamhetens utveckling tills vidare böra

avvaktas. Jag vill emellertid framhålla att verksamheten för nästa budgetår

bör hållas inom ramen för anvisat statsbidrag och eljest påräkneliga inkomster.

Jag förutsätter härvid även att institutet prövar alla möjligheter

att öka sina inkomster från enskilt håll.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Statens hantverksinstitut: Bidrag till kursverksamheten

m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Lennart Groll.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

41

Bilaga 10.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

It mars 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund, anmäler under inrikesdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 samt anför

därvid följande.

B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

[1] Medicinalstyrelsen: Avlöningar. Den i gällande avlöningsstat för medicinalstyrelsen

upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal är fastställd till 680 000 kronor.

I skrivelse den 23 februari 1952 har medicinalstyrelsen hemställt, att anslagsposten

för budgetåret 1951/52 måtte få överskridas med 26 700 kronor.

Till stöd för sin hemställan har styrelsen anfört i huvudsak följande.

Genom beslut den 20 juli 1951 medgav Kungl. Maj :t att under budgetåret

förste läkare eller överläkare vid statens sinnessjukhus må under förordnande

att hos styrelsen uppehålla tjänsten såsom föredragande i rättsoch

socialpsykiatriska ärenden i lönegrad Ce 32 efter styrelsens prövning

behålla vederbörande i egen tjänst tillkommande avlöningsförstärkning.

Denna avlöningsförstärkning beräknas komma att uppgå till sammanlagt

8 000 kronor.

Genom särskilda beslut den 31 augusti och den 16 november 1951 medgav

Kungl. Maj :t, att extra ordinarie byråbarnmorskan och byråinspektören

i styrelsen finge vid tjänstledighet för studier i USA under tiden

6 september 1951—5 mars 1952 resp. 21 november 1951—20 april 1952 åtnjuta

oavkortad lön under fyra månader, varjämte medicinalstyrelsen medgivit,

att de för återstoden av tjänstledigheterna finge uppbära lön med

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

B-avdrag. Sammanlagda kostnaderna för vikarier i anledning härav uppgå

till 7 300 kronor.

För handläggning av en Kungl. Maj :ts remiss har Kungl. Maj :t den 16

november 1951 beviljat chefen för apoteksbyrån och chefen för administrativa

byrån viss partiell tjänstledighet. Den personalförstärkning, som föranletts

härav, har medfört en merkostnad av 2 900 kronor.

Genom beslut den 8 februari 1952 medgav Kungl. Maj:t, att hos styrelsen

finge fr. o. m. 1 oktober 1951 till budgetårets slut vara anställd en kurator

i Cg 17 såsom biträde åt inspektören för sinnesslövården. Avlöningskostnaden

för denna kurator beräknas till 5 400 kronor.

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 26 september 1951 har styrelsen hemställt

om ökad medelsanvisning för handläggning av ärenden rörande utländska

läkares arbetsförhållanden. Därest framställningen bifalles ökas

medelsbehovet under anslagsposten med 3 100 kronor.

Av det anförda framgår, att till avlöningar till övrig icke ordinarie personal

utöver anvisade medel erfordras sammanlagt (8 000 + 7 300 + 2 900

+ 5 400 + 3 100) 26 700 kronor.

Departementschefen. Jag vill erinra, att Kungl. Maj :t i anledning av

medicinalstyrelsens förut nämnda skrivelse den 26 september 1951 genom

beslut den 22 februari 1952 medgivit, att medicinalstyrelsen finge av anslagsposten

till avlöningar till icke ordinarie personal disponera ytterligare

högst 3 000 kronor för arvode till föredragande i ärenden rörande utländska

läkares arbetsförhållanden. Med hänsyn härtill tillstyrker jag en ytterligare

medelsanvisning för sagda ändamål med allenast 3 000 kronor. I övrigt föranleder

framställningen ingen erinran från min sida. Anslagsposten skulle

i enlighet härmed förstärkas med (8 000 + 7 300 -f- 2 900 -f- 5 400 + 3 000)

26 600 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för medicinalstyrelsen upptagna

anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

må för budgetåret 1951/52 överskridas med högst 26 600

kronor. 2

[2] 38 a. Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Uppförande av ett personalbostadshus.

I skrivelse den 28 september 1950 har styrelsen för statens

skol- och yrkeshem på Salbohed anfört bl. a.

Enligt vad byggnadsstyrelsen meddelat bör den planerade ombyggnaden

av rättarbostaden, vartill 1949 års riksdag beviljat ett anslag av 30 000 kronor,

icke utföras. Medlen böra i stället användas till nybyggnad av ett bostadshus.

Detta hus bör givas en storlek och standard, som gäller för assistent-

och lärarbostäder, d. v. s. 3 rum och kök. Styrelsen hemställer, att

ett bostadshus om 3 rum och kök må uppföras.

Över framställningen ha utlåtanden avgivits den 29 januari 1951 av byggnadsstyrelsen

och den 26 juli 1951 av skolöverstyrelsen.

Byggnadsstyrelsen framhåller, att det tidigare föreslagna ombyggnadsarbetet

— vilket enligt senare företagen beräkning skulle draga en kostnad

av 35 000 kronor — måste betecknas som förhållandevis kostnadskrävande.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

43

Noggranna undersökningar av byggnadsslommen och yttre avloppsledningar

ha givit vid handen, att det ur teknisk och ekonomisk synpunkt icke kan

anses tillrådligt att bygga om rattarbostaden på sätt som tidigare förutsatts.

Styrelsen hade därför kommit till den uppfattningen, att man i stället

borde utföra en nybyggnad, varvid för det anslagna beloppet på 30 000

kronor jämte en på anslaget för renoveringsarbeten m. m. uppkommen besparing

å ca 4 000 kronor skulle — med utgångspunkt från prisläget sommaren

1950 — kunna uppföras en byggnad med 2 rum och kök. Anstaltsstyrelsens

framställning om eu bostad för assistent eller lärare innebär, att

byggnaden enligt gängse normer bör givas en yta av ca 90 in2. Kostnaden

för ett hus av denna storlek kunde beräknas till 55 000 kronor.

Skolöverstyrelsen vitsordar anstaltsstyrelsens uppgift, att bostad saknas

för en assistent vid anstalten, samt tillstyrker framställningen om uppförande

av ett bostadshus, innehållande 3 rum och kök.

Departementschefen. Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen anfört anser

jag, att rättarbostaden ej bör ombyggas. I stället torde, såsom styrelsen

föreslagit, ett nytt bostadshus uppföras. Bostad för den i framställningen

omnämnde assistenten saknas. Ytterligare behov av bostad kan väntas uppkomma

under år 1953, då en av befattningshavarna med egen bostad avgår

med pension. Det nya bostadshuset torde böra omfatta 3 rum och kök. Byggnadsstyrelsens

beräkning av kostnaderna för huset föranleder ej någon

erinran från min sida. För ändamålet torde på tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1951/52 böra uppföras ett reservationsanslag, benämnt Statens

skol- och yrkeshem på Salbohed: Uppförande av ett personalbostadshus.

Till anslaget bör överföras behållningen på reservationsanslaget till

Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Ombyggnad av rättarbostad m. in.

Denna behållning uppgick vid ingången av budgetåret 1951/52 till i runt

tal 25 900 kronor. Vidare torde, såsom byggnadsstyrelsen föreslagit, den

på reservationsanslaget till Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Renoveringsarbeten

m. m. uppkomna besparingen på ca 4 000 kronor tagas

i anspråk för ifrågavarande ändamål. Anslaget bör alltså uppföras med

(55 000 — 25 900 — 4 000) 25 100 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Uppförande

av ett personalbostadshns å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 25 100 kronor.

C. Alkoholistvård m. m.

[3] 9 a. Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Uppförande av en ny trädgårdsbyggnad

m. m. I skrivelse den 27 februari 1952 har styrelsen för statens

alkoholistanstalt på Venngarn hemställt, att under innevarande budgetår

måtte anvisas ett anslag å 110 000 kronor till uppförande av en ny trädgårdsbyggnad

vid anstalten in. in. Styrelsen anför.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr i50.

Vid en eldsvåda natten till den 12 februari 1952 ödelädes helt trädgårdsby

ggnaden vid anstalten, varjämte två till byggnaden anslutna växthus

svårt skadades. Den brunna byggnaden innehöll arbets- och förvaringslokaler.

Enligt under hand lämnat meddelande har företagen polisutredning

beträffande eldsvådans uppkomst visat, att skorstenseld förekommit i anläggningens

värmecentral, varvid någon sotlucka synes ha lossnat.

Trädgårdsbyggnaden och växthusen uppfördes, till ersättning av äldre

sådana byggnader, etappvis i början av 1940-talet med anlitande av i specialstaten

för jordbruks- och trädgårdsdriften anvisade medel till underhåll

av byggnader in. m.

Det är emellertid icke möjligt att för byggnadens återuppförande disponera

av jordbruks- och trädgårdsdriften inflytande medel. Skörden under

år 1951 var mindre god, och dessutom belastas driften med väsentligt ökade

lönekostnader. Kassaöverskottet från jordbruks- och trädgårdsdriften kan

innevarande budgetår väntas stanna vid ett obetydligt belopp.

I trädgårds- och parkarbete sysselsättas vintertid 5 till 10 och sommartid

cirka 25 av anstaltens vårdtagare. Sådant arbete har visat sig särskilt lämpligt

för den förhållandevis stora del av vårdtagarna, som icke är duglig

till tyngre kroppsarbete men dock lämpligen bör sysselsättas med utomhusarbete.

Intagna, som vårdas å anstaltens sjukavdelning och endast arbeta

under reducerad tid, bruka sommartid sysselsättas med parkarbete. Med

hänsyn till anstaltens vårdarbete är det därför angeläget, att trädgårdsdriften

kan bedrivas i full omfattning, vilket icke är möjligt utan att den

brunna byggnaden återuppföres. Då densamma visat sig ändamålsenlig, bör

den nya byggnaden väsentligen uppföras enligt de äldre ritningarna. Enär

arbetet är brådskande, är det icke möjligt att utföra det med anstaltens

egen arbetskraft, utan torde entreprenör få anlitas. Enligt av byggnadsstyrelsen

utförd kostnadsberäkning erfordras ett anslag av 95 000 kronor för

arbetets utförande.

Vid eldsvådan förstördes även i byggnaden förvarade redskap och inventarier,

diverse förbrukningsartiklar, för innevarande år inköpta fröer

samt i växthuset befintliga plantor och växter av olika slag. Värdet härav

uppgår till sammanlagt 18 400 kronor. Anslagsbehovet för erforderlig återanskaffning

synes dock för innevarande budgetår kunna begränsas till ett

belopp av 15 000 kronor. Sistnämnda belopp torde även täcka kostnaderna

för de arbeten, som redan pågå för att provisoriskt sätta växthusen och

pannrummet i sådant skick, att trädgårdsdriften, om än i begränsad omfattning

skall kunna hållas i gång under innevarande år.

Sammanlagt erfordras sålunda ett anslag å (95 000 -j- 15 000) 110 000

kronor.

Departementschefen. I likhet med anstaltsstyrelsen finner jag det med

hänsyn till anstaltens vårdarbete angeläget, att trädgårdsdriften vid anstalten

kan bedrivas i full omfattning. Härför erfordras, att en ny trädgårdsbyggnad

snarast uppföres och att vid eldsvådan förstörda redskap in. in.

omedelbart återanskaffas. Mot de beräknade kostnaderna härför har jag

intet att erinra. Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att

till Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Uppförande

av en ny trådgårdsbyggnad m. m. å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 110 000 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

45

E. Polisväsendet.

[4] Anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen om polisväsendet

i riket stadgade ordning m. m. I skrivelse den 1 februari 1952 har polismästaren

i Stockholm Erik Ros, överdirektören Harry Söderman och statspolisintendenten

Georg Thulin gjort framställning om att medel måtte

anvisas till bestridande av omkostnaderna för ett sammanträde i Stockholm

under juni 1952 med internationella kriminalpoliskommissionen. I skrivelsen

anföres bl. a. följande.

Kommissionen bildades 1923 i Wien. Sverige blev medlem 1926 och har

sedan dess oavbrutet varit representerat i kommissionen. F. n. har kommissionen

37 stater som medlemmar. Dess ändamål är att befordra samarbetet

mellan kriminalpolisen i de olika länderna, dock med hänsyn tagen till den

i varje stat bestående lagstiftningen. Den har till uppgift att skapa och

understödja alla slags inrättningar, som tjäna till att undertrycka den internationella

brottsligheten. Vid kommissionens internationella byrå i Paris

underhållas omfattande register över internationella förbrytare. Där utges

vidare kommissionens tidskrift »Revue internationale de police criminelle»

och publiceras framställningar om gripandet av internationella förbrytare,

om falska mynt, sedlar och värdepapper in. in. I Paris finnes också

kommissionens centrala radiostation, som uppehåller direkt förbindelse med

17 medlemsstater, däribland Sverige.

Kommissionen har alltsedan sin tillkomst varje år haft en generalförsamling

i någon av Europas huvudstäder, bl. a. i Köpenhamn 1935, men

aldrig i Stockholm. Efter andra världskriget har kommissionen sammanträtt

i Bryssel, Paris, Prag, Bern, Haag och Lissabon. Värdskapet har alltid

utövats av vederbörande lands regeringar, och deltagarna ha varit utsedda

ombud för dessa.

De kostnader för kommissionens sammanträde i Stockholm, vilka måste

bestridas av statsmedel, och utgifterna för den representation, för vilken

staten synes böra svara, ha beräknats till högst 30 000 kronor.

Departementschefen. Jag tillstyrker, att medel anvisas till bestridande

av kostnaderna för den internationella kriminalpoliskommissionens sammanträde

i Stockholm under juni 1952 och för den representation, som

staten i samband därmed bör utöva. Kostnaderna, vilkas storlek icke med

säkerhet kan beräknas i förväg, torde komma att röra sig om ungefär

30 000 kronor. För att icke i riksstaten för detta ändamål skall behöva upptagas

ett särskilt anslag, vilket skulle bliva av engångsnatur, torde kostnaderna

böra anvisas från anslaget till anordnande av polisbevakning i annan

än den i lagen om polisväsendet i riket stadgade ordning in. in. Härtill torde

riksdagens medgivande böra inhämtas. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva

att från det för budgetåret 1951/52 uppförda förslagsanslaget

till Anordnande av polisbevakning i annan än den

i lagen om polisväsendet i riket stadgade ordning in. in.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr i50.

måtte få bestridas erforderliga kostnader i samband med anordnande

av ett sammanträde med internationella kriminalpoliskommissionen

intill ett belopp av 30 000 kronor.

[5] Kostnader för särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande

av spioneri m. m.

I skrivelse den 29 oktober 1951 har statspolisintendenten underställt

Kungl. Maj :ts prövning frågan, huruvida och på vilket sätt statsverket skall

taga del i de utgifter, som uppkomma i samband med tillämpningen av stadgandet

om telefonavlyssning i 27 kap. 16 § rättegångsbalken.

I yttrande över framställningen har statskontoret anfört, att tillräckliga

skäl att avlyfta polisdistrikt utgifter för sådan telefonavlyssning icke föreligga

i den mån de följa av sådan polisverksamhet i vedertagen mening, som

avser skyddandet av vederbörande kommuns innevånare. Polisverksamhet,

som hänför sig till bekämpandet av landsskadliga brott, är av annan karaktär,

då dessa brott rikta sig omedelbart mot staten såsom sådan. Uppenbarligen

kunna polisdistrikten också drabbas synnerligen ojämnt av kostnader

för sådan polisverksamhet. Vidare måste det ur sekretessynpunkt vara

olämpligt, att andra kommunala organ än polis- och åtalsmyndigheterna få

insyn i verksamhet av här avsett slag. Den utvidgning av möjligheterna att

utnyttja tvångsmedel vid förundersökning angående spioneri, sabotage och

vissa andra mot rikets säkerhet riktade brott, varom förslag förelagts årets

riksdag genom proposition nr 22, kan enligt statskontoret åberopas såsom

ett ytterligare skäl för att statsverket bör påtaga sig de kostnader, som sammanhänga

med säkerhetstjänsten. Statens åtagande härutinnan anser ämbetsverket

böra begränsas till att omfatta kostnader för utredning av sådana

mot rikets yttre och inre säkerhet riktade brott, som avses i förenämnda proposition.

Departementschefen. I likhet med statskontoret anser jag, att staten bör

påtaga sig kostnaderna för telefonavlyssning i samband med förundersökning

angående sådana landsskadliga brott, som avses i proposition nr 22/

1952. Kostnaderna synas lämpligen böra bestridas från förslagsanslaget till

Kostnader för särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av

spioneri m. m. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

medgiva, att

från förslagsanslaget till Kostnader för särskild polisverksamhet

för hindrande och uppdagande av spioneri m. m.

må fr. o. m. budgetåret 1951/52 bestridas nu avsedda kostnader

för telefonavlyssning.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

47

H. Diverse.

[6] 14. Extra utgifter. Anslaget är för budgetåret 1951/52 uppfört med

75 000 kronor. I slutet av februari 1952 kvarstod å anslaget ett odisponerat

belopp av ca 8 000 kronor. En anledning till den stora medelsåtgången på

anslaget är, att ett osedvanligt stort antal medaljer delats ut till förtjänta

kommunalmän i samband med kommunindelningsreformens ikraftträdande.

Härigenom ha för medaljer uppkommit kostnader, som med ca 15 000

kronor överstiga, vad som förutsattes vid anslagsberäkningen. Då det

belopp, som kvarstår odisponerat på anslaget, icke är tillfyllest för att tillgodose

de behov, som skäligen böra under återstoden av budgetåret täckas

från anslaget, föreslår jag, att ytterligare 15 000 kronor anvisas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter å tilläggsstat II för budgetåret 1951/

52 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

C.-G. Carlström.

opaginerad Kontrollera mot PDF

r / . .(e: i i

■;’I* ..

)

r ■:•, •; •

v- m ••«>** ''A ‘

! i : • •<

‘ill! .. ! 7 , .t .

■ *:. :i(t >> ■ ii i -U

'' J - • . > ;• ! . > ■ • ■, .<:■■■

• ''1 : /’ 5 ’ .,iV > f- ,S! i;

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

49

Bilaga 11.

Egentliga statsutgifter.

Tolfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 mars

1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Lingman, anmäler härefter under

civildepartementet hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1951/52 samt anför därvid följande

A. Civildepartementet.

fl] 3. Civildepartementet: Utrustning och inredning. Arbetsbördan i civildepartementet

har under det senaste året utökats i en omfattning, som

icke förutsågs vid departementets tillkomst. Det har på grund härav blivit

nödvändigt att anställa extra personal inom departementet och att i avsevärd

utsträckning anlita sakkunniga för särskilda utredningsuppdrag. Härigenom

har behov uppstått av ökade lokalutrymmen.

Den förhandlingsverksamhet, som i allt större grad kommit att åvila civildepartementet,

har accentuerat lokalbristen. Under de förhandlingar, som

föregingo den i prop. 1952: 60 redovisade överenskommelsen om statstjänstemännens

löner under år 1952, måste sålunda vissa för departementets

tjänstemän begagnade lokaler utrymmas för att möjliggöra för huvudorganisationerna

att hålla enskilda överläggningar. Det var trots detta icke möjligt

att ställa överläggningsrum till förfogande för samtliga huvudorganisationer.

Emellertid har det visat sig, att departementets lokalbehov kan i viss

utsträckning tillgodoses genom att de utrymmen i kanslihusannexet, som

ursprungligen avsågos för en lunchrestaurant men icke kunnat disponeras

för detta ändamål, tagas i anspråk som tjänsterum och förhandlingslokaler.

4 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 150.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Därjämte torde vissa ytterligare lokaler i kanslihusannexet kunna ställas till

departementets förfogande.

Kostnaderna för inredning och utrustning av de nytillkomna lokalerna,

däri inberäknat kostnader för skrivmaskiner, räknemaskiner o. d., ha beräknats

till 40 000 kronor. Nämnda belopp torde i form av ett reservationsanslag

böra anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Civildepartementet: Utrustning och inredning å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett

reservationsanslag av 40 000 kronor.

B. Vissa myndigheter.

[2] Statens pensionsanstalt: Avlöningar. Vid framläggandet år 1949 av förslag

till nytt SPA-reglemente framhöll föredragande departementschefen,

att den personalökning hos pensionsanstalten, som kunde bli erforderlig,

svårligen kunde med någon säkerhet beräknas, innan erfarenhet vunnits

beträffande omfattningen av de nya arbetsuppgifterna. För budgetåret 1949/

50 bemyndigades Kungl. Maj :t med hänsyn härtill att ställa medel till anstaltens

förfogande för bestridande av kostnaderna för dessa uppgifter.

I sina anslagsäskanden för 1950/51 framhöll anstalten, att det vore svårt

att fixera personalbehovet, innan närmare erfarenhet vunnits rörande omfattningen

av de nya arbetsuppgifterna. Anstalten inskränkte sig därför till

att föreslå en mindre personalförstärkning. Detta förslag vann statsmakternas

bifall.

Det nya SPA-reglementet visade sig emellertid medföra en avsevärt större

arbetsbelastning för pensionsanstalten än som tidigare förutsetts. Bestämmelserna

om tillgodoräkning i pensionshänseende av föregående tjänstetid föranledde

en sådan anhopning av ärenden hos anstalten att det vid framläggandet

av 1951 års statsverksproposition icke kunde överblickas när dessa ärenden

med dåvarande organisation kunde beräknas bli avgjorda. På grund härav

— och då det för såväl pensionstagare som huvudmän givetvis är av vikt

att beslut rörande pensionsförmånerna och kostnaderna därför meddelas i

god tid före pensionsålderns inträde — fann jag det angeläget att åtgärder

vidtoges för att anstalten skulle bli i stånd att handlägga ifrågavarande ärenden

i sådan takt, att ytterligare anhopning av ärenden kunde undvikas och

eftersläpningen snarast bringas att upphöra. Jag framlade därför förslag om

en viss ytterligare förstärkning av anstaltens personalorganisation från och

med våren 1951. Medel för ändamålet finnas anvisade även för innevarande

budgetår och ha av riksdagen anvisats jämväl för budgetåret 1952/53 (r. skr.

1952:12).

Trots de personalförstärkningar, som genom de sålunda anvisade medlen

kunnat erhållas, är balansen av ärenden hos statens pensionsanstalt alltjämt

mycket stor. Enligt vad jag inhämtat ha sålunda i fråga om tjänstårsberäk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

5]

Kungl. Maj.ts proposition nr i50.

ningar och beräkningar av erforderliga engångsavgifter hittills avgjorts ärenden

berörande allenast 7 000 av de under reglementet lydande ungefär 20 000

befattningshavarna. Det är enligt min mening ofrånkomligt att slutförandet

av detta arbete påskyndas, detta så mycket mer som en ny genomgång och

avgiftsberäkning förestår med anledning av att löneregleringar skett och att

höjning av pensionsunderlagen därför skall företagas för innehavarna av

drygt halva antalet med pensionsrätt enligt reglementet förenade befattningar.

Andra nya arbeten föranledas av att de nyss företagna ändringarna

i kommunindelningen medföra omregistreringar.

För att kunna påskynda behandlingen av ifrågavarande tjänstårs- och avgiftsfrågor

måste den med detta arbete sysselsatta personalen omedelbart

utökas, i främsta rummet med kvalificerad arbetskraft, som äger förutsättningar

att i huvudsak självständigt handlägga vissa grupper av förevarande

ärenden. För att möjliggöra detta är det nödvändigt att ytterligare medel

snarast ställas till anstaltens förfogande. För detta ändamål bör riksdagens

bemyndigande inhämtas att överskrida den i avlöningsstaten för anstalten

upptagna posten till avlöningar till icke-ordinarie personal. Enligt verkställda

beräkningar erfordras ett överskridande av nämnda anslagspost för innevarande

budgetår med omkring 12 500 kronor.

Givetvis kommer den här förordade personalförstärkningen att vara erforderlig

jämväl under nästa budgetår. Förslag i detta hänseende torde jag

emellertid få framlägga i ett senare sammanhang.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för statens pensionsanstalt upptagna

anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal

må för budgetåret 1951/52 överskridas med 12 500 kronor.

F. Diverse.

[3] 3. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Detta anslag var

för budgetåret 1950/51 uppfört med 300 000 kronor. I gällande riksstat är

anslaget upptaget till 350 000 kronor. Under innevarande budgetårs första

åtta månader förbrukades något över 260 000 kronor. Härav belöpa 135 000

kronor å tiden den 1 december 1951—den 29 februari 1952.

Sedan förenämnda anslag på 350 000 kronor äskades, har arbetet inom

tjänsteförteckningskommittén intensifierats på ett sätt som icke tidigare

förutsetts. Det har visat sig nödvändigt att i avsevärd grad förstärka kommitténs

förhandlings- och utrcdningsorganisation. Denna förstärkning har medfört

betydande kostnader. Vidare har penningvärdeförändringen medfört att

storleken av olika särskilda löneförmåner måst tagas under omprövning. För

detta arbete och för beredning av andra aktualiserade avlönings- och pensionsfrågor

har civildepartementet måst anlita särskilda sakkunniga, vilka

avlönats från förevarande anslag.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

För täckande av de kostnader, som f. n. kunna beräknas för återstoden av

innevarande budgetår, synes ett belopp av 100 000 kronor utöver redan anvisade

medel erforderligt. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa

ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla

Ur protokollet:

Gösta af Sandeberg.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

53

Bilaga 12.

Utgifter för statens kapitalfonder.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

14 mars 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler fråga om anslag

till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1951/52 och anför därvid följande.

Under den gångna delen av riksdagssessionen ha i olika sammanhang

äskats anslag till investeringar å tilläggsstat II till löpande riksstat. I enlighet

med de principer som hittills tillämpats bör nu, då avskrivningsbehovet

för de olika investeringarna kan överblickas, förslag om erforderliga avskrivningsanslag

föreläggas riksdagen. Skulle nya avskrivningsbehov uppkomma

eller ändring ske i de till grund för här beräknade avskrivningar liggande

förhållandena förutsätter jag att vederbörliga tillägg och jämkningar

vidtagas av riksdagen.

Jag torde nu i korthet få redogöra för de olika fall, i vilka omedelbar avskrivning

är påkallad beträffande investeringarna å tilläggsstaten.

Statens affärsverksfonder. För avskrivning under statens affärsverksfonder

torde endast de till försvarsberedskap vid telegrafverket och statens järnvägar

äskade investeringsanslagen å 775 000 resp. 2 000 000 kronor komma

i fråga. Då dessa anslag böra avskrivas i sin helhet erfordras för avskrivningsändamål

ett sammanlagt belopp av 2 775 000 kronor.

Statens allmänna fastighetsfond. Investeringsanslagen till modernisering

av vissa äldre fångvårdsanstalter å 66 000 kronor samt till byggnadsarbeten

vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut i vad avser ett belopp

av 10 000 kronor böra avskrivas i sin helhet med hänsyn till att investeringarna

avse sådana anläggnings- och reparationsarbeten, vilka icke väsentligt

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

komma att höja fastigheternas värden. Beträffande anslagen till pannanläggning

vid ungdomsanstalten på Skenäs å 10 000 kronor, till byggnadsarbeten

vid egendomen Hildero å 17 500 kronor, till byggnadsarbeten in. m. vid fångvårdsanstalterna

på Skenäs och Håga å 105 500 kronor, till merkostnader för

vissa byggnadsarbeten å 1 000 000 kronor, till byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök å 165 000 kronor, till byggnadsarbeten

vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut i vad avser ett belopp

av 20 000 kronor samt till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. m. å 1 739 000 kronor, torde avskrivning i enlighet med gällande

grunder böra ske med 50 procent. Övriga anslag avse nybyggnader för ämbetsverk

och skola alltså avskrivas med 25 procent.

Försvarets fonder. För investeringar i försvarets fastighetsfond beräknas

avskrivningsbehovet schablonmässigt till 50 procent av den totala investeringen

i var och en av fastighetsfondens delfonder med undantag för befästningars

delfond, för vilken total avskrivning tillämpas.

Under arméns, marinens, flygvapnets och befästningars delfonder ha äskats

anslag om tillhopa 3 567 000, 475 000, 4 138 000 resp. 18 400 000 kronor.

Härav avses under arméns delfond 500 000 kronor till ordnande av Stockholms

luftvärnsregementes förläggning. De för sistnämnda anslag erforderliga

avskrivningsmedlen synas kunna bestridas medelst anlitande av tidigare

av de s. k. Ladugårdsgärdesmedlen avsatt belopp, vilket ännu ej helt disponerats.

Avskrivningsanslagen under delfonderna böra i enlighet med det anförda

upptagas till 1 533 500, 237 500, 2 069 000 resp. 18 400 000 kronor.

Statens utlåningsfonder. Anslaget till lånefonden för bostadsbyggande å

75 miljoner kronor torde liksom tidigare böra avskrivas med 25 procent.

Avskrivningsanslaget upptages alltså med 18 750 000 kronor.

Diverse kapitalfonder. Investeringsanslagen under väg- och vattenbyggnadsverkets

förrådsfond till anordnande av en bombsäker oljelagringsanläggning

å 2 000 000 kronor och till anordnande av ytterligare en bombsäker

oljelagringsanläggning å 1 000 000 kronor torde liksom tidigare skett beträffande

motsvarande anslag böra avskrivas med 25 resp. 30 procent. Avskrivningsanslagen

upptagas alltså med 500 000 resp. 300 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter

angivna fonder å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1951/52 anvisa följande reservationsanslag, nämligen

Telegrafverkets fond.

Kommunikationsdepartementet:

Försvarsberedskap vid telegrafverket

775 000

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

55

Statens järnvägars fond.

Kommunikationsdepartementet:

Försvarsberedskap vid statens järnvägar ....

Statens allmänna fastighetsfond.

Justitiedepartementet:

Modernisering av vissa äldre fångvårdsanstal
ter

....................................

Pannanläggning vid ungdomsanstalten på

Skenäs ................................

Byggnadsarbeten vid egendomen Hildero ....

Byggnadsarbeten m. m. vid fångvårdsanstal
terna

på Skenäs och Håga ..............

Utrikesdepartement et:

Iståndsättande av beskickningsfastigheten i

Köpenhamn ............................

Kommunikationsdepartementet:

Om- och tillbyggnad av Arvfurstens palats . .

Anordnande av lokaler för riksförsäkrings
anstalten

..............................

Merkostnader för vissa byggnadsarbeten ....

J ordbruksdepartementet:

Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och

statens lantbi-uksförsök..................

Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri-

och trädgårdsinstitut...............

Inrikesdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. m...............................

Försvarets fonder.

Försvarsdepartementet:

Försvarets fastighetsfond:

Arméns delfond ..................

Marinens delfond ................

Flygvapnets delfond ..............

Befästningars delfond ............

Statens utlåningsfonder.

Socialdepartementet:

Lånefonden för bostadsbyggande.....

2 000 000

66 000

5 000

8 800

52 800

11 300

137 500

37 500

500 000

82 500

20 000

869 500

1 533 500

237 500

2 069 000

18 400 000

18 750 000

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

Handelsdepartementet:

Anordnande av en bombsåker oljelagringsan
läggning.

.............................. 500 000

Anordnande av ytterligare en bombsåker olje
lagringsanläggning

...................... 300 000

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Nils Fjellander.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

57

Bilaga 13.

Statens allmänna fastighetsfond.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

74 mars 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler frågor om

ytterligare medel till reparations- och underhållskostnader m. m. under

slottsbyggnadernas, beskickningsfastigheternas, byggnadsstyrelsens, lotsstyrelsens

och medicinalstyrelsens delfonder av statens allmänna fastighetsfond

och anför därvid följande.

[1] Anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. under

slottsbyggnadernas delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under denna

rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett belopp av 923 000 kronor.

Vidare har årets riksdag efter framställning av Kungl. Maj :t i propositionen

nr 2 medgivit, att den under förevarande anslagspost upptagna delposten

till Reparations- och underhållskostnader för vissa historiska byggnader

och byggnadsminnesmärken m. m. finge under budgetåret 1951/52 överskridas

med högst 22 500 kronor till täckande av uppkomna prisstegringar

å restaureringsarbetena vid Bogesund.

I skrivelse den 26 februari 1952 har byggnadsstyrelsen gjort framställning

om anvisande av 200 000 kronor — motsvarande ca 20 procent av de

ursprungligen beräknade kostnaderna — å tilläggsstat för budgetåret 1951/

52 till täckande av de på grund av inträdda kostnadsstegringar uppkomna

utgiftsökningarna under ifrågavarande anslagspost. Såsom under punkt 3

i det följande framhållits har styrelsen beräknat den inträffade prisstegringen

å material och arbetslöner, sedan de ursprungliga beräkningarna

gjordes, till 28,7 procent.

Då byggnadsstyrelsens beräkning av det ytterligare medelsbehovet under

anslagsposten synes böra godtagas, hemställer jag att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen medgiva

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

att den å slottsbyggnadernas delfond av statens allmänna

fastighetsfond upptagna anslagsposten Reparations- och

underhållskostnader in. m. må under budgetåret 1951/52

överskridas med — utöver tidigare medgivet belopp —■ högst

200 000 kronor.

[2] Anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. under

beskickningsfastigheternas delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under

rubriken reparations- och underhållskostnader in. in. äro för denna

delfond i staten uppförda två anslagsposter avseende den ena reparationsoch

underhållskostnader i allmänhet m. m. och den andra bränsle och

lyse för kanslilokaler och tjänstebostäder. Under dessa rubriker ha för budgetåret

1951/52 anvisats 615 000 resp. 277 000 kronor eller sammanlagt

892 000 kronor. Vidare har 1952 års riksdag efter framställning av Kungl.

Maj :t i proposition nr 2 medgivit, att anslagsposten Reparations- och underhållskostnader

i allmänhet m. m. finge under budgetåret 1951/52 överskridas

med högst 130 000 kronor till täckande av under budgetåret uppkomna

merkostnader för underhåll och skötsel av de statliga utlandsfastigheterna.

I skrivelse den 6 november 1951 med begäran om medelsanvisning

för nämnda ändamål anmälde styrelsen, att vissa större arbeten aktualiserats

å fastigheterna i Rom och Istanbul, men att styrelsen vid denna

tidpunkt icke vore beredd att framlägga förslag, enär ytterligare utredningar

erfordrades i samråd med utrikesdepartementet.

I skrivelse den 15 januari 1952 har styrelsen anmält, att dessa utredningar

— efter besiktning å respektive platser — nu verkställts samt att

behovet av ytterligare medel under reparations- och underhållskostnadsposten

av beskickningsfastigheternas delfond beräknades till 75 000 kronor. Styrelsen

har härom anfört i huvudsak följande.

Beträffande fastigheten i Istanbul har det visat sig, att erforderliga iståndsättningsarbeten

skulle draga betydande belopp. Med hänsyn till det begränsade

lokalbehov, som här föreligger för beskickningens del, anser styrelsen

emellertid, att några större kapitalinvesteringar för iståndsättningsarbeten

icke nu böra göras. Enligt styrelsens uppfattning bör byggnaden tills

vidare, i avvaktan på en närmare utredning av lokalproblemen i samband

med det s. k. Sverigehuset, endast underhållas i befintligt skick inom ramen

för anvisade underhållsmedel.

Beträffande beskickningsfastigheten i Rom vidtog styrelsen erforderliga

yttre reparationsåtgärder i anslutning till senaste sändebudsskiftet. Sedvanliga

invändiga reparationsarbeten, såsom ommålningar m. m., uppskötos

emellertid i huvudsak i avvaktan på en närmare utredning rörande den till

synes omfattande iståndsättning och modernisering, som skulle erfordras

med avseende på uppvärmningssystem, elektrisk installation samt ekonomilokaler

m. in.

Förutom att värmeanläggningen är starkt försliten, är densamma föga

tidsenlig samt oekonomisk i drift genom den nuvarande anordningen med ett

pannrum i källaren för de nedre våningarna och ett pannrum på vinden

för översta våningen. Den elektriska installationen är i många avseenden

bristfällig och utförd med s. k. glansgarnsledningar vilket ur brandsyn
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj.ts proposition nr i50.

punkt innebär påtagliga riskmoment. Kökslokaler och tvättstuga sakna modern

utrustning. Även garaget är på grund av sin ringa storlek icke användbart

för moderna vagnar.

Förutom utförandet av sedvanliga reparations- och underhållsarbeten

föranleder ett avhjälpande av de ovan påtalade bristfälligheterna sådana åtgärder

att kostnaderna i sin helhet icke kunna rymmas inom ramen för

underhållsanslaget- Totalt beräknar styrelsen kostnaderna till 130 000 kronor,

vari även medräknats kostnader för installation av oljeeldning och maskinell

tvättstugeutrustning. Av dessa kostnader räknar styrelsen med att

kunna bestrida 55 000 kronor av disponibla underhållsmedel, varför således

skulle erfordras ytterligare 75 000 kronor.

Ur ekonomisk synpunkt är det angeläget att arbetena i sin helhet kunna

utföras samtidigt och snarast möjligt, enär de nuvarande bristerna å

bland annat värmeanläggningen i annat fall skulle framtvinga provisoriska

åtgärder med därav följande extra kostnader.

På skäl som av byggnadsstyrelsen anförts torde styrelsens hemställan om

överskridande av ifrågavarande delpost böra bifallas. Jag hemställer därför,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva

att den å beskickningsfastigheternas delfond av statens

allmänna fastighetsfond under anslagsposten Reparationsoch

underhållskostnader m. m. upptagna delposten till Reparations-

och underhållskostnader i allmänhet m. in. må

under budgetåret 1951/52 överskridas med — utöver tidigare

medgivet belopp — högst 75 000 kronor.

[3] Anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. under

byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under denna

rubrik ha för innevarande budgetår anvisats 4 595 000 kronor, varav

4 343 000 kronor avsetts för normala underhållsarbeten.

I skrivelse den 26 februari 1952 har byggnadsstyrelsen gjort framställning

om anvisande av 900 000 kronor å tilläggsstat för budgetåret 1951/52

till täckande av de merutgifter för reparations- och underhållsarbeten, som

på grund av ökade byggnadskostnader inträffat under budgetåret. Byggnadsstyrelsen

anför härom i huvudsak följande.

Beräkningen av utgiftsposten var baserad på det vid budgetårsskiftet den

1 juli 1950 rådande prisläget, vilket enligt styrelsens underhållskostnadsindex

då utgjorde 188 jämfört med 100 år 1935. På grund av sedermera

inträffade prisstegringar å material och arbetslöner hade ifrågavarande indextal

vid början av ovannämnda budgetår stigit med 54 enheter till 242.

Procentuellt räknat uppgår prisstegringen till 28,7 procent. Detta innebär

att för underhållsarbeten m. m. skulle behövt stå till förfogande ytterligare

i runt tal 1 320 000 kronor, därest arbetena skulle ha bedrivits i förutsatt

omfattning.

Generalplanen för underhållsarbetena arbetsåret 1951/52 upprättades under

januari och februari månader 1951. Redan vid denna tidpunkt hade betydande

kostnadsstegringar å material inträffat. Med hänsyn härtill, och

då en höjning av arbetslönerna därjämte kunde förväntas i april månad,

gjorde styrelsen vid fastställande av generalplanen nedprutningar även i

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

fråga om mycket angelägna arbeten, i syfte att söka hålla kostnaderna inom

ramen för anvisade medel.

Såvitt styrelsen nu kan bedöma synes emellertid ett belopp av 900 000

kronor, motsvarande ca 20 procent av de ursprungligen beräknade kostnaderna,

vara erforderligt för att täcka de ökade utgifter som inträffat på

grund av byggnadskostnadsstegringarna. Det förhållandet, att kostnadsnivån

för vissa arbeten alltjämt är glidande, kan komma att medföra eu

ytterligare ökning av merutgifterna. Med hänsyn till läget på arbetsmarknaden

anser sig styrelsen dock icke böra framlägga förslag om tilläggsanslag

för ändamålet med högre belopp än det ovan nämnda. De merutgifter,

som därutöver kunna uppstå, beräknar styrelsen kunna täcka av medel,

som avsatts för att möta oförutsedda utgifter inom ramen av det för

budgetåret anvisade underhållsanslaget.

Då ifrågavarande merkostnader äro av sådan natur att särskilda medel

härför böra anvisas, hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

medgiva

att den å byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna

fastighetsfond upptagna anslagsposten Reparations- och

underhållskostnader in. in. må under budgetåret 1951/52

överskridas med högst 900 000 kronor.

[4] Anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. under

lotsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under rubriken

reparations- och underhållskostnader in. in. har för denna delfond för innevarande

budgetår anvisats ett belopp av 260 000 kronor.

I skrivelse den 6 februari 1952 har lotsstyrelsen hemställt om bemyndigande

att under budgetåret 1951/52 överskrida förenämnda anslagspost med högst

110 000 kronor. Styrelsen åberopar att å anslagsposten vid utgången av januari

1952 återstod en behållning av 40 658 kronor 13 öre. Ifrågavarande belopp

kommer enligt styrelsen icke att förslå till utförande av sådana reparations-

och underhållsarbeten, som böra komma till utförande under återstoden

av innevarande budgetår, därest icke ytterligare eftersläpningar av dylika

arbeten av angelägen natur skola äga rum. Kostnaderna för dylika oundgängligen

erforderliga arbeten inom ramen för den normala reparations- och

underhållsstaten beräknas sålunda av styrelsen överstiga tillgängliga medel

med 50 000 kronor. Härtill kommer ett belopp av 60 000 kronor till avhjälpande

av katastrof skador, som i början av januari 1952 drabbat båthamnarna

vid Bergkvara lotsplats och Garpens fyrplats. Härom inhämtas följande

av handlingarna i ärendet.

Natten mellan den 17 och den 18 januari 1952 hemsöktes svenska sydostkusten

av en hård ostsydostlig storm. Vindstyrkan uppmättes till 24 å 26

sekundmeter vid Garpens fyrplats, belägen på eu ö ca 2,5 km utanför Bergkvara

vid södra Kalmarsund. Stormen medförde osedvanligt högt vattenstånd

och kraftig sjöhävning från den för hamnarna mest ogynnsamma riktningen,

nämligen genom djuprännan söder om Bergkvara. De vid Bergkvara

lotsplats och Garpens fyrplats anordnade, lotsverket tillhöriga båthamnarna,

som ha ett för sjö utsatt läge, förstördes därvid av de grova brottsjöarna i

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

61

så hög grad, att de äro obrukbara. Båda hamnarna äro oundgängligen erforderliga

för tjänstens upprätthållande vid respektive platser och måste därför

snarast möjligt repareras och iordningställas. Kostnaderna för dessa arbeten

beräknas uppgå till omkring 60 000 kronor. Arbetena, som icke tåla uppskov

ulan måste igångsättas inom den närmaste tiden, kunna icke genomföras

utan att det erforderliga beloppet 60 000 kronor ställes till lotsstyrelsens

förfogande under budgetåret 1951/52.

I likhet med lotsstyrelsen finner jag det angeläget att ifrågavarande reparations-

och underhållsarbeten komma till utförande redan under innevarande

budgetår. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

medgiva

att den å lotsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond

upptagna anslagsposten Reparations- och underhållskostnader

m. m. må under budgetåret 1951/52 överskridas

med högst 110 000 kronor.

[5] Anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. under

medicinalstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under rubriken

reparations- och underhållskostnader m. m. har för denna delfond för

innevarande budgetår anvisats ett belopp av 2 778 000 kronor, därav

2 678 000 kronor avsetts för löpande underhåll av delfondens fastigheter och

återstoden, 100 000 kronor, för vissa särskilda arbeten av reparations- och

underhållskaraktär. Vidare har årets riksdag efter framställning av Kungl.

Maj:t i propositionen nr 2 medgivit, att ifrågavarande anslagspost finge under

budgetåret 1951/52 överskridas med högst 190 000 kronor för utbyte och

reparation av ångmanglar vid vissa statens sinnessjukhus.

I skrivelse den 28 februari 1952 har medicinalstyrelsen gjort framställning

om anvisande å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1951/52 av

550 000 kronor — motsvarande ca 20 procent av de ursprungligen beräknade

kostnaderna -— till bestridande av stegrade, nödvändiga reparations- och underhållskostnader

vid statens sinnessjukhus under innevarande budgetår.

Styrelsen åberopar, att byggnadskostnadsindex enligt byggnadsstyrelsens

uppgifter stigit med 28,7 procent, sedan de ursprungliga beräkningarna

gjordes.

Medicinalstyrelsens beräkning av det ytterligare medelsbehovet under ifrågavarande

anslagspost föranleder ingen erinran från min sida. Jag hemställer

därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva

att den å medicinalstyrelsens delfond av statens allmänna

fastighetsfond upptagna anslagsposten Reparations- och underhållskostnader

m. m. må under budgetåret 1951/52 överskridas

med — utöver tidigare medgivet belopp — högst

550 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Nils Fjellander.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

63

Bilaga 14.

Kapitalinvesteringar.

Försvarsdepartementet.

Utdrag av protokollet över försvar särenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

14 mars 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, anmäler

härefter under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående

kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52

samt anför därvid följande.

IV. Försvarets fonder.

A. Försvarets fastighetsfond.

Arméns delfond.

[1] 3. Anordnande av lokaler för försvarets forskningsanstalt. I årets statsverksproposition

(Kapitalbudgeten: Bil. 25, punkt 3) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till anordnande

av lokaler för försvarets forskningsanstalt för budgetåret 1952/53

beräkna ett investeringsanslag av 650 000 kronor.

För vidtagande av vissa provisoriska åtgärder för försvarets forskningsanstalts

förläggning anvisade 1947 års riksdag under riksstatens fjärde

huvudtitel för budgetåret 1947/48 ett reservationsanslag av 770 000 kronor.

Efter förslag av Kungl. Maj :t anvisade sedermera 1948, 1949 och 1950

års riksdagar för budgetåren 1948/51 investeringsanslag av tillhopa (715 000

+ 1 000 000 + 400 000=) 2 115 000 kronor till anordnande av vissa provisoriska

lokaler för forskningsanstalten.

I skrivelse till fortifikationsförvaltningen den 29 april 1950 hemställde försvarets

forskningsanstalt, att fortifikationsförvaltningen i sina medelsäs
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition, nr 150.

kanden för budgetåret 1951/52 måtte upptaga dels ett belopp av 145 000

kronor, utgörande skillnaden mellan det av förvaltningen för budgetåret

1950/51 äskade investeringsanslaget av 545 000 kronor och det av riksdagen

anvisade anslaget av 400 000 kronor, dels ock därutöver medel för

uppförande av vissa ytterligare nybyggnader och för utvidgning av då tillgängliga

lokaler m. m.

I sina medelsäskanden för innevarande budgetår beräknade fortifikationsförvaltningen

kostnaderna för de av forskningsanstalten föreslagna

arbetena till i nedanstående sammanställning angiva belopp enligt prisläget

den 1 januari 1950.

Avdelning 1.

Tillbyggnad av laboratoriebyggnaden ................ 317 000

Inredning av laboratorielokaler i laboratoriebyggnadens

bottenvåning .................................. 50 000

Värmecentral .................................... 190 000

Elcentral ........................................ 110 000

Djurstallar ...................................... 110 000

Gaslaboratorium .................................. 343 500

Pyroteknisk försöksbyggnad ...................... 27 000

Tillbyggnad av verkstaden ........................ 97 000

Kallförråd för verkstaden.......................... 21 500

Stenhus för raketsektionen ........................ 110 000

Utökning av byggnad för kemisk-teknisk försöksdrift . . 140 000

Varmförråd för d:o .............................. 35 000

Väg- och planeringsarbeten m. m................... 24 000 1 575 000

Avdelning 2.

Spränghall ............................

Vaktmästarbostäder ....................

Elektrisk kraftledning ..................

Värmekulvert ..........................

Skogsbrandskydd........................

Stängsel ..............................

Avdelning 3.

Tillbyggnad av laboratoriebyggnaden .............. 195 000

Diverse ändrings- och tillbyggnadsarbeten .......... 30 000 225 000

Summa kronor 2 050 000

Totala medelsbehovet för de av forskningsanstalten föreslagna anläggningarna

m. m. beräknades således uppgå till (145 000 1 575 000 -{—

250 000 + 225 000=) 2 195 000 kronor. Med hänsyn till lämnade direktiv

rörande återhållsamhet i anslagsäskanden m. m. fann emellertid fortifikationsförvaltningen,

att medelsanvisningen för ifrågavarande ändamål borde

begränsas till 1 500 000 kronor för arbetenas påbörjande.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1951: 109 anvisade sedermera

riksdagen ett investeringsanslag av 500 000 kronor till anordnande av

lokaler för forskningsanstalten.

27 500

139 000

5 000

8 500

28 000

42 000 250 000

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts proposition nr i50.

65

I skrivelse den 21 februari 1952, för vilken jag i annat sammanhang

denna dag kommer att närmare redogöra, har fortifikationsförvaltningen

meddelat, att forskningsanstalten framhållit, att under förutsättning att

lokalfrågan för anstaltens avdelning 3 ordnades genom nybyggnad vid

Stockholms luftvärnsregemente inom cirka 2 år erfordrades icke den anmälda

tillbyggnaden av laboratoriebyggnad vid samma avdelning. Övriga

1 sammanställningen upptagna objekt påverkades icke av nybyggnaden vid

luftvärnsregementet, varför medel för dessa objekt borde äskas. Därutöver

erfordrades medel för uppförande av en hangar vid den teletekniska försöksstationen

å Bromma flygplats, kostnadsberäknad till 1 410 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen har beräknat kostnaderna för i sammanställningen

angivna byggnadsobjekt m. in., oberäknat tillbyggnad av laboratoriebyggnad

vid avdelning 3, till (145 000 -f- 1 575 000 -)- 250 000 + 225 000 —

195 000 + 715 000 för prisstegring under tiden 1/1 1950—1/10 1951 ==)

2 715 000 kronor. För täckande av merkostnader till följd av prisstegringar

in. in. intill den 1 oktober 1951 å byggnadsföretag, vartill medel beviljats av

1948—1950 års riksdagar, erfordras enligt förvaltningen ytterligare cirka

1 125 000 kronor. Totala medelsbehovet för byggnadsarbeten vid forskningsanstaltens

nuvarande anläggningar skulle således uppgå till (1 410 000 +

2 715 000 + 1 125 000 =) 5 250 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen har vidare föreslagit nybyggnad inom Stockholms

luftvärnsregementes nuvarande kasernområde för forskningsanstalten

in. fl. myndigheter och beräknat kostnaderna härför till 13 950 000 kronor

enligt prisläget den 1 oktober 1951. Nybyggnaden har emellertid föreslagits

skola ske i etapper, varvid anslagsbehovet för den första etappen angivits

till 5 100 000 kronor. Sammanlagda anslagsbehovet avseende såväl

luftvärnsregementets kasernområde som forskningsanstaltens avdelning 1

och försöksstationerna vid avdelningarna 2 och 3 skulle således uppgå till

(5 100 000 + 5 250 000 =) 10 350 000 kronor, av vilket belopp fortifikationsförvaltningen

hemställt att 2 500 000 kronor måtte anvisas å tilläggsstat för

innevarande budgetår.

Departementschefen. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår ha för

budgetåren 1948/51 tillhopa 2 115 000 kronor anvisats för forskningsanstaltens

lokalbehov. Till följd av de under senare år inträffade prisstegringarna

ha kostnaderna för de byggnadsföretag, som tidigare förelagts riksdagen,

kommit att bli väsentligt högre än som vid riksdagsbehandlingen förutsatts.

De av fortifikationsförvaltningen beräknade kostnadsökningarna å dessa företag

synas ofrånkomliga, och jag biträder därför framställningen om att

1 125 000 kronor anvisas för täckning av dessa merkostnader.

Beträffande fortifikationsförvaltningens äskande i övrigt torde jag få erinra

om att förvaltningen föregående år framlade förslag om förläggande av

forskningsanstaltens kansli samt avdelningarna 2 och 3 in. in. till Stockholms

luftvärnsregementes nuvarande kasernområde. Till framställningen togs för

det dåvarande icke ställning, men anvisades 500 000 kronor till anordnande

av lokaler för anstalten. Det förutsattes, att de i det föregående angivna byggf>

li ilxan g till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 150.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

nadsföretagen skulle tillgodoses inom ramen för detta belopp. Då dessa medel

emellertid ännu icke anlitats torde frågan om tilläggsanvisning på grund

av prisstegring icke böra prövas i förevarande sammanhang.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:l måtte föreslå

riksdagen

afl till Anordnande av lokaler för försvarets forskningsanstalt

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52

anvisa ett investeringsanslag av 1 125 000 kronor.

VI. Fonden för låneunderstöd.

[2] a. Värnpliktslån. Enligt beslut av 1945 års riksdag inrättades en särskild

lånefond, värnpliktslånefonden, avsedd för värnpliktigt befäl m. fl.

samt visst avgående fast anställt manskap. Förutom från denna fond kunna

värnpliktslån även utgivas dels enligt förordningeri den 31 augusti 1940 (nr

824 med ändringar 1942:522 och 1947:259) om värnpliktslån, dels enligt

kungörelsen den 25 maj 1945 (nr 195) om värnpliktslån till viss långtidsinkallad

militär personal och dels enligt kungörelsen den 29 juni 1945 (nr

495) angående värnpliktslån till vissa under militärtjänst skadade. Lån som

utgivits eller utgivas enligt dessa författningar belasta fonden för låneunderstöd

till värnpliktslån. Lån som utgivas enligt kungörelsen den 29 juni 1945

(nr 494) angående lån från värnpliktslånefonden belasta emellertid sistnämnda

fond.

Under fonden för låneunderstöd ha hittills anvisats anslag å tillhopa

9 800 000 kronor, varav senast för budgetåret 1949/50 ett belopp av 100 000

kronor.

I skrivelse den 15 februari 1952 har försvarets socialbyrå — under erinran

att byrån i annat sammanhang anmält, att såvitt kunde bedömas för budgetåret

1952/53 någon ytterligare kapitalinvestering under fonden för låneunderstöd

icke syntes erforderlig — anfört i huvudsak följande.

Enligt av statskontoret lämnad uppgift hade den 1 juli 1949 — inberäknat

det för budgetåret 1949/50 anvisade beloppet — funnits disponibelt för

utlåning ett belopp av i runt tal 324 000 kronor. Med hänsyn till att värnpliktslån,

som skulle belasta fonden för låneunderstöd, efter den 1 juli 1949

utgivits huvudsakligen endast till personal som skadats i militärtjänstgöring

i anledning av förstärkt försvarsberedskap eller dennas avveckling — s. k.

beredskapsskadade — hade anledning förelegat till antagande, att det den

1 juli 1949 disponibla beloppet skulle komma att visa sig tilläckligt för utlåningsverksamheten

under relativt lång tid framåt. Sålunda skulle, därest

för utlåning från fonden för låneunderstöd verkligen den 1 juli 1949 funnits

disponibelt ett belopp om 324 000 kronor — med hänsyn till utlåningen

därefter — den 1 januari 1952 ha för fortsatt utlåningsverksamhet kvarstått

ett helopp av i runt tal 105 000 kronor, vilket på grund av utlåningens relativt

ringa omfattning bort förslå intill utgången av budgetåret 1952/53.

Socialbyrån hade emellertid under år 1951 haft anledning uppmärksamma

en uppkommen skillnad mellan det belopp, varmed socialbyrån beviljat lån

från värnpliktslånefonden, och det belopp som enligt statskontoret utgjorde

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj. ts proposition nr 150.

67

den bokföringsmässiga belastningen å denna fond. Efter samråd med statskontoret

hade socialbyrån hos länsstyrelserna hemställt om en sådan granskning

rörande bokföringen i fråga om värnpliktslån såväl från värnpliktslånefonden

som från fonden för låneunderstöd, som kunde klarlägga den

rätta belastningen å vardera fonden. Sedan länsstyrelserna verkställt sådan

granskning samt till socialbyrån och statskontoret anmält resultatet därav,

hade det visat sig, att i ett antal fall värnpliktslånefonden belastats med

värnpliktslån, som skolat belasta fonden för låneunderstöd. Erforderliga omföringsåtgärder

hade vidtagits eller koinme att vidtagas. Såvitt socialbyrån

av länsstyrelsernas uppgifter kunnat utröna syntes omkring 250 000 kronor

ha kommit eller komme att omföras att belasta fonden för låneunderstöd i

stället för värnpliktslånefonden. Enär granskningen begärts i avseende å lån,

som beviljats till och med utgången av kalenderåret 1949 men i vissa fall av

länsstyrelserna utsträckts att omfatta även därefter och intill granskningsögonblicket

beviljade lån, förelåge betydande svårigheter för socialbyrån att

fullt tillfredsställande bedöma behovet av kapitalinvestering i fonden för

låneunderstöd. Att en sådan vore ofrånkomlig, om låneverksamheten skulle

kunna bedrivas i beräknad omfattning, stode dock klart. Kapitalinvesteringen

nu syntes rimligen ej böra göras mindre än att medel för förutsebar utlåning

stode till förfogande intill utgången av budgetåret 1952/35. Med beaktande

därav syntes medelsbehovet kunna uppskattas till samma belopp som

omförmälda omförda belopp, d. v. s. i runt tal 250 000 kronor. Kapitalinvesteringen

borde ske å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Försvarets socialbyrå har därför hemställt, att under fonden för låneunderstöd

måtte å tilläggsstat för budgetåret 1951/52 anvisas ett investeringsanslag

av 250 000 kronor till värnpliktslån.

Departementschefen. Genom felaktig bokföring har, såsom framgår av det

föregående, värnpliktslånefonden kommit att belastas med ett flertal lån,

som rätteligen skulle ha utgått från fonden för låneunderstöd. Vid den omföring,

som med anledning härav blivit erforderlig, kommer sistnämnda fond

att belastas med värnpliktslån om i runt tal 250 000 kronor. Då täckning

saknas för detta belopp, förordar jag i överensstämmelse med socialbyråns

förslag, att å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår under fonden

för låneunderstöd anvisas 250 000 kronor till värnpliktslån.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Värnpliktslän å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag av 250 000

kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Magnus T. Möller.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

69

Bilaga 15.

Kapitalinvesteringar.

Jordbruksdepartementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksårenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

li mars 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, anmäler härefter

under jordbruksdepartementet hörande ärende angående kapitalinvestering

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 samt anför därvid följande.

VIII. Fonden för förlag till statsverket.

2 c. Förlagskapital för statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader

för viss försöksverksamhet. Styrelsen för statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader

hemställer i två särskilda skrivelser den 27 februari 1952

dels att styrelsen skall erhålla bemyndigande att träffa avtal med Lunds stad

om ariende av den staden tillhöriga egendomen Habo säteri för att där utföra

försök med lösgående mjölkkor, dels att ett belopp av 50 000 kronor skall

ställas till styrelsens förfogande såsom ett ränte- och amorteringsfritt statslån

för att möjliggöra inköp av det antal kor, som erfordras för försöken.

Såsom motivering för framställningen anför anstaltsstyrelsen att dylika

försök sedan åtskilliga år tillbaka ha bedrivits på flera håll utomlands.

Försöken innebära att korna i stället för att hållas uppbundna få gå lösa

i ladugården. Alternativt utformas ladugården enbart såsom skydd för vind

och nederbörd. Därest dessa metoder skulle visa sig användbara, skulle man

kunna dels avsevärt minska byggnadskostnaderna, dels underlätta arbetet

med djurens skötsel. Styrelsen framhåller emellertid att de försök, som göras

utomlands, icke ge sådana resultat för svenska förhållanden, att metoderna

utan vidare kunna rekommenderas åt de svenska jordbrukarna. Forsk
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

ningsanstalten och dess föregångare, statens forskningskomrnitté för lantmannabyggnader,

ha sedan länge haft uppmärksamheten riktad på berörda

försöksverksamhet. Anstaltsstyrelsen erinrar om att försöksgårdsutredningen

för Bogesund i sitt betänkande år 1948 framfört önskemål om försök i denna

riktning. Anstaltsstyrelsen har studerat de försök som bedrivits i USA, England

och Tyskland samt de enstaka experiment, som enskilda jordbrukare

utan närmare kontroll av resultaten igångsatt här i landet.

Anstaltsstyrelsen anmäler vidare att den under år 1951 av såväl lantbruksstyrelsen

som Hushållningssällskapens förbund uppmanats att snarast möjligt

upptaga försöksverksamhet på området.

Departementschefen. Det nya uppstallningssätt för kor, som styrelsen för

statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader föreslagit skola prövas

genom praktiska försök, åsyftar att möjliggöra lägre kostnader för såväl

ladugårdsbyggnader som för arbetet i ladugårdarna. Arbets- och byggnadskostnaderna

äro de dominerande posterna på jordbrukets utgiftssida. Utvecklingen

av dessa poster är följaktligen av mycket stor betydelse för

jordbrukets lönsamhet. Jag anser därför att forskningsanstalten bör beredas

möjligheter att utföra förenämnda försök. Jag torde få erinra om att Kungl.

Maj:t genom beslut den 7 mars 1952 bemyndigat anstaltsstyrelsen att med

Lunds stad träffa avtal om arrende av Habo säteri. Härigenom har den

första förutsättningen skapats för att försöksverksamheten skall kunna

igångsättas. Emellertid erfordras jämväl att kapital ställes till styrelsens

förfogande för inköp av erforderligt antal djur. Jag tillstyrker styrelsens

framställning om ett räntefritt lån å 50 000 kronor för ändamålet. Någon

återbetalning torde icke kunna påräknas under de närmaste åren, men väl

senare i den mån försöken slutföras och antalet försöksdjur därför kan

minskas. Lånet bör därför enligt min mening vara amorteringsfritt under

de första fem åren och därefter återbetalas inom loppet av förslagsvis tio år.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter

i ämnet. Med hänsyn härtill böra medlen upptagas i form av ett anslag

under fonden för förlag till statsverket. Då det är önskvärt att verksamheten

skall kunna börja så snart som möjligt, bör anslaget anvisas å tilläggsstat

för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Förlagskapital för statens forskningsanstalt för

lantmannabyggnader för viss försöksverksamhet å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag

av 50 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Nils Grass.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

71

Bl It ang.

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen år 1952 äskade anslag å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1951/52 utöver de i propositionen

nr 2 upptagna anslagen.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter.

II. Justitiedepartementet.

F: 10 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

...............................

Kronor

200 000

III. Utrikesdepartementet.

D: 15 a Ytterligare medel till Röda korsets verksamhet i Jugoslavien

för hemsändande av grekiska barn, reservationsanslag ...

D: 17 Inventarier för Arvfurstens palats, reservationsanslag.....

IV. Försvarsdepartementet.

Armén:

Expenser m. m.:

C: 19 a Ytterligare medel till övriga expenser m. m., reservationsanslag

................................

Marinen:

Intendenturmateriel m. m.:

C: 64 Inventarier m. m., reservationsanslag................

D: 47 Anskaffning av vissa yllevaror, reservationsanslag........

V. Socialdepartementet.

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

B: 37 ^ Byggnadsarbeten m. m., reservationsanslag.............

B: 41 Ersättning till inackorderingshem för driftförluster, reservationsanslag

...........................

G: 11 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

..................................

VI. Kommunikationsdepartementet.

9 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

.................................

50 000

100 000

150 000

135 000

75 000

49 600 000

49 810 000

43 000

17 500

175 000

235 500

75 000

VII. Finansdepartementet.

E: 0 b 1911 års nykterhetskommitté, reservationsanslag

102 000

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

Gemensamma universitetsändamål:

E: 57 a Ämneskonferenser, reservationsanslag..................

N: 18 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

.........................................

IX. Jordbruksdepartementet.

Befrämjande av fröodlingen m. m.:

G: 11 Bidrag till Sveriges utsädesförening...................

X. Handelsdepartementet.

Statens hantverksinstitut:

C: 18 Bidrag till kursverksamheten m. m., reservationsanslag ..

C: 40 Täckande av vissa kostnader för Svenska skifferoljeaktie
bolagets

verksamhet, reservationsanslag................

D: 24 Ersättningar till de förutvarande ombordanställda m. fl. å

motorfartyget Ningpo, reservationsanslag..............

XI. Inrikesdepartementet.

B: 7 a Anskaffning av vissa yllevaror för sjukvårdsberedskapen,

reservationsanslag....................................

B: 38 a Statens skol- och yrkeshem på Salbohed:

Uppförande av ett personalbostadshus, reservationsanslag

C: 9 a Statens alkoholistanstalt å Venngarn:

Uppförande av en ny trädgårdsbyggnad m. m., reservationsanslag

.......................................

F: 19 Anskaffning av vissa yllevaror för civilförsvaret, reservationsanslag

.........................................

H: 14 Extra utgifter, reservationsanslag.......................

XII. Civildepartementet.

Civildepartementet:

A: 3 Utrustning och inredning, reservationsanslag...........

F: 3 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

.........................................

F: 6 a Täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen för

vissa löne- och pensionsförmåner, förslagsanslag........

Kronor

9 000

100 000

109 000

30 500

50 000

1 000 000

370 000

1 420 000

1 560 000

25 100

110 000

7 240 000

15 000

8 950 100

40 000

100 000

115 000 000

115 140 0ÖÖ

Säger för egentliga statsutgifter 176 222 100

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

73

B. Utgifter för statens kapitalfonder.

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

A. Statens affärsverksfonder. Kronor

Kommunikationsdepartementet:

1 Försvarsberedskap vid telegrafverket (I: B: 10), reserva
tionsanslag

....................................... 775 000

2 Försvarsberedskap vid statens järnvägar (I: C: 19), reser
vationsanslag

..................................... 2 000 000

2 775000

B. Statens allmänna fastighets fond.

Justitiedepartementet:

1 Modernisering av vissa äldre fångvårdsanstalter (III: 1),

reservationsanslag.................................. 66 000

2 Pannanläggning vid ungdomsanstalten på Skenäs (III: 2),

reservationsanslag.................................. 5 000

4 Byggnadsarbeten vid egendomen Hildero (III: 4), reser
vationsanslag

.............. 8 800

5 a Byggnadsarbeten m. m. vid fångvårdsanstalterna på Ske
näs

och Håga (III: 5 a), reservationsanslag.......... 52 800

Utrikesdepartementet:

6 Iståndsättande av beskickningsfastigheten i Köpenhamn

(III: 6), reservationsanslag......................... 11 300

Kommunikationsdepartementet:

7 Om- och tillbyggnad av Arvfurstens palats (III: 7), reser
vationsanslag

..................................... 137 500

9 a Anordnande av lokaler för riksförsäkringsanstalten (III:

9 a), reservationsanslag............................. 37 500

15 Merkostnader för vissa byggnadsarbeten (III: 15), reservationsanslag

..................................... 500 000

Jordbruksdepartementet:

31 Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens lant
bruksförsök

(III: 31), reservationsanslag............. 82 500

32 Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och

trädgårdsinstitut (III: 32), reservationsanslag......... 20 000

Inrikesdepartementet:

41 Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.

(III: 41), reservationsanslag........................ 869 500

1 790 900

C. Försvarets fonder.

Försvarsdepartementet:

Försvarets fastighetsfond:

1 Arméns delfond (IV: 1—3), reservationsanslag........ 1 533 500

2 Marinens delfond (IV: 14—15, 19), reservationsanslag . 237 500

3 Flygvapnets delfond (IV: 24—27, 30), reservationsanslag 2 069 000

4 Befästningars delfond (IV: 32—35, 37—43), reservations
anslag

......................................... 18 400 000

22 240 000

(5 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 1,10.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Kronor

2

1

2

D. Statens utlåningsfonder.

Socialdepartementet:

Lånefonden för bostadsbyggande (V: 2), reservationsanslag 18 750 000

F. Diverse kapitalfonder.

Handelsdepartementet:

Anordnande av en bombsäker oljelagringsanläggning

(IX: 9), reservationsanslag.......................... 500 000

Anordnande av ytterligare en bombsäker oljelagringsanläggning

(IX: 10), reservationsanslag................ 300 000

800 000

Säger för utgifter för statens kapitalfonder 46 355 900

Summa för driftbudgeten 222 578 000

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvesteringar.

111. Statens allmänna fastighetsfond.

Inrikesdepartementet:

41 Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.. 1739 000

/V. Försvarets fonder.

A. Försvarets fastighetsfond.

Arméns delfond:

3 Anordnande av lokaler för försvarets forskningsanstalt . 1125 000

V. Statens utlånings fonder.

Socialdepartementet:

2 Lånefonden för bostadsbyggande..................... 75 000 000

VI. Fonden för låneunderstöd.

Försvarsdepartementet:

a Värnpliktslån....................................... 250 000

Handelsdepartementet:

7 a Lån till Svenska skifferoljeaktiebolaget............... 6 000 000

6 250 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket.

Jordbruksdepartementet:

2 c Förlagskapital för statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader

för viss försöksverksamhet............... 50 000

Säger för kapitalbudgeten 84164 000

627301. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1952.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

26 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (26)

26 kopplingar.

  1. Rskr. 1952:310 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52, i vad p a1 i texten
  2. Rskr. 1952:316 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj: Is proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52, i vad a1 i texten
  3. SU 1952:163 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52, i vad propositionen a s. 1 i texten
  4. SU 1952:169 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52, i vad propositionen a a1 i texten
  5. Rskr. 1952:222 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52, i vad s. 1 i texten

Visa alla 26