Sök i Ratio Lex

Angående understöd till folkliga musikskolan i Arvika

1952-03-07 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:156, Angående understöd till folkliga musikskolan i Arvika

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kicngl. Maj.ts ''proposition nr 156.

1

Nr 156.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående understöd

till folkliga musikskolan i Arvika; given Stockholms

slott den 7 mars 1952.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Ivar Persson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att folkliga musikskolan i Arvika i huvudsak

jämställes med statsunderstödd folkhögskola. För lärarna vid musikskolan

föreslås dock viss lägre lönegradsplacering än för ämneslärare vid folkhögskola.

Med tillämpning av statsbidragsgrunderna för folkhögskolor föreslås

för nästa budgetår ett förslagsanslag av 80 000 kronor till understöd åt

musikskolan.

1 — Dihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 166.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 156.

TJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t iKonungen i statsiådet å Stockholms

slott den 7 mars 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng,

Ericsson, Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund,

Persson, Hjälmar Nilson, Lindell.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

anför chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln,

punkten 333, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1952/53 till Folkliga musikskolan i Arvika:

Understöd beräkna ett anslag av 25 000 kronor.

Sedan detta ärende numera färdigberetts, får jag ånyo anmäla detsamma.

Frågan om utvidgat statligt stöd till folkliga musikskolan i Arvika har

behandlats i en inom ecklesiastikdepartementet den 27 februari 1952 upprättad

promemoria. Över denna har utlåtande avgivits av skolöverstyrelsen.

Jag övergår nu till att i anslutning till nämnda promemoria redogöra

för skolans nuvarande förhållanden samt återgiver därefter i huvudsak vad

som anförts och föreslagits i promemorian och i skolöverstyrelsens utlåtande.

Nuvarande förhållanden.

Skolans ändamål.

Folkliga musikskolan i Arvika, vilken på enskilt initiativ grundades

1923, har — enligt för skolan gällande reglemente — till uppgift »att verka

till det folkliga musiklivets gagn genom att bereda musikintresserad ungdom

god, fackmässig undervisning i instrumentalmusik och sång jämte

därav betingade teoretiska ämnen samt att utbilda studieledare för de

folkliga musiksammanslutningarnas behov».

Rektor Valdemar Dahlgren, initiativtagaren till skolan och fortfarande

skolans föreståndare, har i skilda sammanhang framhållit värdet och be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 156. 3

hovet av ordnad undervisning till amatörmusikens tjänst och därmed också

angivit målsättningen för skolans verksamhet. Några av honom gjorda

uttalanden må här i korthet återgivas:

Staten har i den allmänna musikbildningens intresse framför allt understött konsertverksamheten

och har därmed fyllt en viktig kulturell funktion. Men den har genom

sina åtgärder i detta avseende icke träffat den måhända viktigaste sidan av saken. Ty

om musiken utgör en levande kraft i ett folks andliga liv, beror det, såsom det sagts,

mer på att det spelas och sjunges av folket än att det spelas och sjunges för folket.

Musikens viktigaste härdar äro därför icke konsertsalarna utan hemmen, skolorna, vänkretsen,

förenings-, mötes- och gudstjänstlokalerna. Från denna synpunkt har amatörmusiken

en betydelse, som fullt kan jämföras med den fackmässigt utövade tonkonsten.

Musiken är icke i främsta rummet en professionell angelägenhet utan en av det andliga

livets största skatter, som det är en samhällets uppgift att söka göra till allmän egendom.

Musikens värde som personligt bildningsmedel accentueras av det förhållandet, att

den representerar den alltför svagt tillgodosedda konstens viktigaste insats i det allmänna

bildningslivet, eftersom musiken är konsten för folket och av folket framför andra konstarter.

På intet område kunna folkliga krafter göra insatser av så hög kvalitet i sin orts

andliga liv som genom musiken.

Genom ett kraftigt främjande av den folkliga musikverksamheten har samhället också

en enastående möjlighet att bidraga till en mera rättvis fördelning över landet i dess

helhet av kulturförmånerna, som eljest för det mesta i övervägande grad komma på de

större orternas lott.

I anslutning till dessa uttalanden framhåller Dahlgren, att en av förhållandena

påkallad utbyggnad av den folkliga musikverksamheten icke

är möjlig utan tillgång till lämpliga studieledare. Bristen på sådana kommer

under alla omständigheter att göra sig starkt gällande under de närmaste

åren. Det är obestridligt, att åtgärder för att i möjligaste mån fylla

denna brist höra till dem, som i främsta rummet böra vidtagas. Folkliga

musikskolan har här en betydelsefull uppgift.

Huvudman.

Föreningen för det folkliga musiklivets befrämjande — i det följande

benämnt stödföreningen — är huvudman för skolan. Föreningen har genom

influtna medlemsavgifter och genom på annat sätt anskaffade medel verksamt

bidragit till uppehållande av skolans verksamhet.

Skolans organisation m. m.

Styrelse. Skolans styrelse består av sju ledamöter. Av dessa äga

Kungl. Maj .t och musikaliska akademien att vardera utse en ledamot. Skolans

rektor är självskriven ledamot. Övriga ledamöter jämte två suppleanter

väljas av stödföreningen.

Tillsyn. Skolan står under inseende av skolöverstyrelsen och under

inspektion av musikaliska akademien, som förordnar inspektor för skolan.

I övrigt skall skolan vara underkastad den kontroll och de bestämmelser,

som Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 156.

Kurser. Enligt skolans reglemente hålles under skolans arbetsår en

till vinterhalvåret förlagd huvudkurs samt, om förhallandena sa medgiva,

en fristående sommarkurs.

Undervisningen, som är avsedd för både manliga och kvinnliga elever,

skall pågå vid huvudkursen minst 24 veckor och vid den fristående sommarkursen

omkring 6 veckor.

De senast hållna kurserna ha omfattat: huvudkursen 26 veckor och den

fristående sommarkursen 4 veckor.

Skolans styrelse har i yttrande över ett betänkande av 1944 års folkbildningsutredning

förordat en förlängning av huvudkursen till 31 veckor.

Undervisning. Vid skolans huvudkurs skall meddelas undervisning

i följande ämnen:

stråkinstrument, piano, gitarr och om möjligt blasinstrument, samspelning,

unison sång, körsång, dirigering, allmän musikhistoria, formlära och

analys, instrumentering, musikhistoria, musikpedagogik, kultur- och litteraturhistoria

samt gymnastik.

Musikstunder, avsedda för skolans samtliga elever, böra under vinterkursen

hållas minst varannan vecka. Undervisningen bör så planläggas, att

utbildningen av musikstudieledare på bästa sätt tillgodoses.

Vid sommarkursen, som företrädesvis är avsedd för musikstudieledare,

skall undervisningen omfatta:

stråk- och om möjligt även biåsinstrument, piano, gitarr, samspelning,

sång, dirigering, musikteoretiska ämnen, musikhistoria och musikpedagogik.

Elever.

För att kunna antagas till elev erfordras:

a) att ha genomgått folkskola eller ock på annat sätt ha förvärvat motsvarande

kunskapsmått;

b) anlag för musik samt så mycken färdighet i det ämne, i vilket undervisning

önskas, att anlaget framträder, samt

c) ålder av minst 15 år.

Antalet elever vid vinterkurserna har under de senaste åren i medeltal

uppgått till 46. Under sommarkursen 1951 hade skolan 34 elever, och innevarande

arbetsår uppgår antalet elever vid vinterkursen till 54. Under de

senare åren ha betydligt flera aspiranter anmält sig till vinterkurserna än

skolan kunnat mottaga, oaktat kurserna icke annonserats. Under bättre

ekonomiska förhållanden beräknas skolan kunna mottaga ett betydligt

större antal elever.

Omkring Vs av eleverna vid huvudkurserna har varit från Värmlands

län. Övriga elever ha kommit från skilda delar av landet.

Lärare.

Vid skolan äro nu anställda, förutom rektor, tre lärare med fast anställning

och en extra lärare.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 156.

Tjänstgöringsskyldighet. Utöver rektorsgöromålen åligger

rektor under huvudkurs en undervisningsskyldighet av 18—22 undervisningstimmar

i veckan. Annan lärare åligger under huvudkurs en undervisningsskyldighet

av 24—28 undervisningstimmar i veckan. Viss nedsättning

i undervisningsskyldigheten kan medgivas.

Om tjänstgöringen vid fristående sommarkurs har styrelsen att träffa

överenskommelse med rektor och lärare.

Avlöningsförhållanden. På grund av skolans synnerligen

svaga ekonomi har det tidigare icke varit möjligt för skolan att giva lärarna

en mot deras arbetsuppgifter svarande löneställning. Som exempel härpå

nämnes i promemorian, att under de första åren på 1940-talet lönebeloppen

till fem lärare, därav tre med full tjänstgöring, uppgingo till sammanlagt

omkring 10 500 kronor för år räknat. Av lärarna hade två tjänstgjort vid

skolan 21 respektive 18 år. Under de senaste åren ha emellertid lärarnas

avlöningsförhållanden förbättrats. I lönestaten för läsåret 1951/52 ha för

rektor och lärare beräknats följande lönebelopp:

Rektor: V. Dahlgren ......................................... 12 293

Fast anställda lärare:

å stråkinstrument: E. Carlsson ................................ 12 646

» » L. Zetterquist .............................. 12 646

å annat instrument: A. Hallén ................................ 8 950

Extra lärare: H. Zetterqvist................................... 8 256

Nuvarande rektorn åtnjuter i egenskap av förutvarande befattningshavare

vid folkhögskola full pension från statens pensionsanstalt. I enlighet

med av statsmakterna år 1949 fattat beslut ha tre lärartjänster, vilkas

innehavare äro fast anställda, förenats med pensionsrätt i nämnda anstalt.

Ekonomiska förhållanden.

Till skolans driftkostnader beviljades anslag å riksstatcn första gången

år 1925. Från och med budgetåret 1948/49 utgår anslaget med 25 000 kronor.

För innevarande budgetår har i prop. 1952: 2 äskats ett tilläggsanslag

till skolan av 10 000 kronor, avseende löneförbättring åt skolans personal.

Framställningen har bifallits av riksdagen (skr. nr 34). Utöver anslag å

riksstaten har skolan vid skilda tillfällen beviljats mindre anslagsbelopp

till driftkostnader, bland annat av lotterimedel.

Kungl. Maj:t har vidare av lotterimedel beviljat betydande anslag för

anskaffande av lokaler för skolan. För uppförande av en byggnad, inrymmande

en kombinerad samlings- och gymnastiksal jämte vissa andra lokaler,

har skolan sålunda erhållit sammanlagt 254 000 kronor. Vidare har

utgått ett anslag å 100 000 kronor som bidrag till uppförande av elevhem

och lärarbostäder. De senare måste dock tills vidare provisoriskt användas

såsom köks- och bespisningslokaler för skolans elevhushåll.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 156.

Från Värmlands läns landsting har skolan erhållit årliga anslag sedan

år 1928 med varierande belopp. För närvarande utgår landstingets årliga

bidrag med 25 000 kronor.

Sedan arbetsåret 1939/40 har skolan erhållit årliga anslag från Arvika

stad och från den med staden numera inkorporerade Arvika landsförsamling.

Anslaget utgjorde ursprungligen 300 kronor men har successivt höjts

och utgår för närvarande med 10 000 kronor per år.

Såväl landstinget som Arvika stad ha även lämnat tillfälliga anslag.

Bidrag ha tillförts skolan även genom av stödföreningen vidtagna åtgärder.

Till elevstipendier har statsbidrag utgått sedan verksamhetsåret 1939/40.

För budgetåret 1951/52 är för ändamålet beviljat ett förslagsanslag å 12 000

kronor. I fråga om utdelningen av stipendierna gälla i tillämpliga delar

samma föreskrifter som för folkhögskolor.

På grund av brist på ekonomiska tillgångar nödgas skolan upptaga

kursavgifter av eleverna. Varje elev erlägger sålunda för huvudkurs 65 kronor.

För sommarkursen 1951, som omfattade fyra veckor, upptogs en elevavgift

av 50 kronor. I statförslaget för arbetsåret 1952/53 upptager styrelsen

elevavgifter till sammanlagt 4 000 kronor.

Flertalet elever bo i skolans elevhem och erlägga härför lxyresersättning.

Elevhyrorna jämte vissa andra hyresbelopp för upplåtna lokaler upptagas

i nyssnämnda statförslag till sammanlagt 8 900 kronor.

Överväganden och förslag i departementspromemorian.

Allmänna synpunkter.

I departementspromemorian framhålles musikskolans betydelse:

Genom att bereda musikintresserad ungdom fackmässig undervisning i

instrumentalmusik och sång och genom att utbilda studieledare för de folkliga

musiksammanslutningarna kan folkliga musikskolan verksamt bidraga

till att skapa en ökad allmän musikbildning. Från sakkunnigt håll har också

vitsordats skolans betydelse som främjare av den folkliga musikverksamheten.

Skolans förutvarande inspektor, professor Sven Kjellström, har betecknat

resultaten av skolans verksamhet som överraskande goda. Det

må även erinras om att 1944 års folkbildningsutredning (SOU 1948:30)

rekommenderat inrättande av förslagsvis tre institutioner för utbildande av

lärare inom det musikaliska folkbildningsarbetet och därvid uttalat, att

bland de statsunderstödda folkliga musikskolor, som borde komma till

stånd, kunde en eller annan befintlig välkvalificerad musikskola ingå och

att folkliga musikskolan i Arvika härvid borde ligga närmast till.

Skolstyrelsen och stödföreningens styrelse ha framhållit, att om icke

genom statens medverkan åstadkommes en sådan ekonomisk grund för

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 156.

skolans verksamhet, att skolan kan arbeta under någorlunda drägliga villkor,

det måste antagas, att svårigheterna bli övermäktiga för de krafter,

som hittills haft att sörja för uppehållande av verksamheten.

Med hänsyn till skolans betydelsefulla uppgifter och resultatet av dess

verksamhet föreligga enligt promemorian uppenbarligen starka skäl för att

staten genom ökat ekonomiskt stöd skapar betingelser för skolans fortsatta

verksamhet.

Formen för statsbidragsgivningen.

I promemorian anföres, att en ur administrativ synpunkt enkel lösning

av statsbidragsfrågan vore, att skolan tilldelades ett statsbidragsbelopp av

sådan storlek, att verksamheten säkerställdes. Genom en dylik reglering

skulle visserligen skolans ekonomiska ställning förbättras, men åtgärden

innebure ingen förändring av skolans ställning i övrigt. Icke heller vunnes

därigenom en fullt tillfredsställande lösning av lärarnas lönefråga. En annan

form för statsbidragsgivningen synes därför böra övervägas.

Med hänsyn till folkliga musikskolans målsättning och verksamhet torde

den kunna betraktas som en folkbildningsanstalt. Den skolform, med vilken

skolan närmast skulle kunna jämföras, synes vara folkhögskolan. Visserligen

är musikskolans verksamhet särskilt inriktad på undervisningen inom

ett speciellt ämnesområde, nämligen musikens, och har på grund härav en

från folkhögskolorna avvikande målsättning. I fråga om organisation, kursverksamhet

och dylikt intager skolan emellertid en med folkhögskolan i

stort sett jämförlig ställning. Frågan är då, om likställighet kan åstadkommas

även i fråga om statsbidragsvillkor m. m. Erinras må att sådan

likställighet genomförts beträffande gymnastikfolkhögskolan å Lillsved.

I detta sammanhang behandlas spörsmålet om skolans huvudman:

Det vore givetvis önskvärt, om vederbörande landsting vore huvudman

för skolan, liksom fallet är beträffande flertalet folkhögskolor. I yttrande

över folkbildningsutredningens betänkande har Värmlands läns landstings

förvaltningsutskott förklarat sig intresserat av landstingets huvudmannaskap

för skolan. Utskottet erinrar om att endast omkring 25 procent av

eleverna komma från Värmlands län. Utskottet uttalar, att statsbidraget

till skolan bör utgå med 90 procent; härmed torde utskottet avse statens

andel i lönekostnaderna. Utskottets yttrande synes giva vid handen, att

landstingets ställningstagande till frågan om huvudmannaskapet i icke

ringa mån kommer att bli beroende av det sätt, varpå statsbidragsfrågan

löses.

Därest frågan om statsbidrag till lärarlönerna erhåller en tillfredsställande

lösning, kan det förväntas, att även Arvika stad kommer att inom

rimliga gränser lämna skolan ekonomiskt stöd.

Så vitt nu kan bedömas torde det enligt promemorian finnas utsikter till

att frågan om huvudmannaskapet för skolan skall kunna få en tillfredsställande

lösning. Då emellertid skolan för att kunna fortsätta sin verksamhet

redan läsåret 1952/53 är i behov av ökat statsbidrag, torde frågan

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 156.

härom böra avgöras, innan ett definitivt beslut angående huvudmannaskapet

kan väntas föreligga. Något formellt hinder härför torde ej föreligga.

Ehuru folkliga musikskolan i vissa avseenden intager en särställning i

förhållande till folkhögskola, kan dock skolan vad angår dess yttre struktur,

organisation, kurstider och andra förhållanden, till vilka hänsyn främst

bör tagas vid bedömande av föreliggande statsbidragsfråga, i allt väsentligt

jämställas med statsunderstödd folkhögskola. Övervägande skäl synas sålunda

tala för att folkliga musikskolan erhåller statsbidrag enligt de allmänna

villkor, som för närvarande gälla beträffande statsbidrag till folkhögskola.

Lärartjänsternas karaktär.

Vid skolan meddelas fackmässig undervisning i instrumentalmusik och

sång samt i musikteoretiska ämnen. Musik och sång hänföras enligt allmänt

vedertagen ordning till övningsämnen. Såväl målsättningen för skolans

undervisning som det sätt, varpå undervisningen bedrives, torde dock giva

stöd åt uppfattningen, att ämnet musik vid denna skola icke bör betecknas

som övningsämne. Skolans lärare i instrumentalmusik och musikteoretiska

ämnen böra därför icke hänföras till kategorien övningslärare. Rektorstjänsten

vid musikskolan torde i allt väsentligt ha samma karaktär som

motsvarande tjänst vid folkhögskola.

Konipetensf öreskrifter.

I skolans tjänstereglemente angives som behörighetsvillkor för befattning,

bland annat, särskild utbildning för befattningen eller eljest ådagalagda

nödiga förutsättningar för dess skötande. Med hänsyn till arten av

den vid skolan meddelade undervisningen bör enligt promemorian som behörighetsvillkor

för lärartjänst vid skolan icke uppställas krav på viss

examen:

Ett dylikt krav skulle sannolikt i en del fall omöjliggöra för skolan att

förvärva den för en tjänst mest dugande personen. Folkbildningsutredjiingen

har rörande behörighetsvillkor för lärare vid de av utredningen förordade

statsunderstödda folkliga musikskolorna uttalat, att det bör vara

tillräckligt att lärare vid sådan skola styrkt sig besitta den fackliga kompetens

och den vana vid och fallenhet för undervisning, som med hänsyn till

tjänstgöringens art kan anses erforderlig. Som villkor för behörighet att

inneha rektorsbefattning vid musikskola bör enligt utredningen uppställas

krav på viss akademisk examen.

En akademisk examen bör givetvis i merithänseende tillmätas stort värde

men synes icke böra uppställas som ett oeftergivligt krav för behörighet till

rektorstjänst. Liksom vid folkhögskola bör även den, som genom studier

vid universitet eller högskola eller på annat sätt förvärvat de insikter, som

prövas nödiga för rektorstjänstens rätta skötande, kunna erhålla behörighet

till sådan tjänst.

I fråga om behörighetsvillkor för erhållande av lärartjänst vid musikskolan

må erinras om att för ämneslärare vid folkhögskola och för lärare

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 156.

vid musikhögskolan icke uppställts krav på viss examen. Kompetensföreskrifterna

torde i allt väsentligt kunna utformas i enlighet med vad folkbildningsutrednmgen

förordat.

Fastställas dylika mera allmänt hållna kompetensföreskrifter, bör det

dock, när fråga är om rektor, ordinarie eller icke-ordinarie lärare, ankomma

på skolöverstyrelsen att efter hörande av styrelsen för musikaliska akademien

pröva sökandenas kompetens och lämplighet för tjänsten.

Kurstider.

Under skolans arbetsår, som räknas från och med den 1 juli till och med

den 30 juni, hålles nu en till vinterhalvåret förlagd huvudkurs om 26 veckor

samt en sommarkurs om 4 veckor.

Skolans styrelse har förordat en förlängning av huvudkursen till 31 veckor.

Den sammanlagda kurstiden under arbetsåret skulle alltså komma att

utgöra 35 veckor. Huvudskälet är givetvis, att den längre kurstiden erfordras

för att undervisningen skall lämna bästa möjliga resultat. Ett skäl

är också att varje termin bör vara så lång, att stipendium av statsmedel

kan utgå.

Med hänsyn till berörda förhållanden och då de vid skolan anställda befattningshavarnas

årliga tjänstgöringstid icke alltför mycket bör understiga

motsvarande befattningshavares vid andra skolformer, synes enligt

promemorian starka skäl föreligga för genomförande av den av skolstyrelsen

förordade förlängningen.

Lärarnas tjänstgöringsskyldighet.

Enligt för skolan nu gällande bestämmelser skall under vin ter k urs

undervisning meddelas av rektor 18—22 veckotimmar och av annan lärare

24—28 veckotimmar.

Denna undervisningsskyldighet är av samma omfattning som är föreskriven

för rektor respektive ämneslärare vid folkhögskolas vinterkurs. Även

i fråga om nedsättning av undervisningsskyldigheten gälla samma bestämmelser

vid musikskolan som vid folkhögskola. Beträffande extra ordinarie

och extra ämneslärare vid folkhögskola gäller dock, att undervisningsskyldigheten

icke må vara lägre än 24 veckotimmar.

Rektorsgöromålen vid musikskolan torde enligt promemorian få anses

ha i stort sett samma omfattning som vid folkhögskola. Det finnes sålunda

ingen anledning att föreslå ändring av nu gällande bestämmelser rörande

rektors vid musikskolan undervisningsskyldighet under vinterkurs.

Den för övriga lärare nu fastställda veckotjänstgöringen synes vara väl

avpassad efter de arbetsuppgifter, som åvila lärarna. Övervägande skäl

tala för att nämnda undervisningsskyldighet bibehålies. Därmed bli även

lärarna vid musikskolan i fråga om veckotjänstgöringens omfattning jämställda

med motsvarande befattningshavare vid folkhögskola.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 156.

Den nu för skolan gällande bestämmelsen, att skolstyrelsen har att träffa

överenskommelse rörande tjänstgöringens omfattning under sommarkurs,

synes enligt promemorian ej böra bibehållas oförändrad. Vid folkhögskola

gäller, att rektor och ämneslärare skola meddela undervisning

ett bestämt antal timmar under sommarkurs. Även om en liknande bestämmelse

skulle kunna tillämpas jämväl vid musikskolan, torde dock vid

denna skola lämpligen böra fastställas samma vecko tjänstgöring vid sommarkurs

som vid vinterkurs. För sådana fall, då lärare ej kan beredas full

tjänstgöring under sommarkurs, få särskilda bestämmelser gälla.

Om såsom i promemorian förordats den sammanlagda kurstiden skall

omfatta 35 veckor varje arbetsår, kommer undervisningsskyldigheten

under arbetsåret för rektor och lärare att uppgå till 35 veckor.

Rektors och lärares löneställning.

I promemorian föreslås, att för folkhögskolan gällande stadge- och avlöningsbestämmelser

skola i stort sett tillämpas beträffande befattningshavarna

vid folkliga musikskolan. Vissa särbestämmelser bli dock erforderliga.

Rektor. Såsom förut framhållits ha rektorsgöromålen vid musikskolan

ansetts vara i stort sett av samma omfattning som vid folkhögskola.

Den undervisningsskyldighet, som i promemorian föreslagits för rektor

vid musikskolan, har något större omfattning än den, som gäller för sådan

rektor vid folkhögskola, vilken äger uppbära full lön. Med hänsyn härtill

och till vad som anförts rörande rektorsgöromålens omfattning torde bärande

skäl föreligga för att rektor vid musikskolan placeras i samma lönegrad

som rektor vid folkhögskola eller i Ca 31 och erhåller full lön.

Ordinarie lärare. I promemorian framhålles, att lärartjänsterna

vid folkliga musikskolan på grund av skolans målsättning, lärokurser och

undervisningsmetoder bli i viss mån särpräglade. Till följd härav kunna

vid bedömande av frågan om lärarnas löneställning jämförelser med andra

lärarkategorier göras endast i begränsad omfattning:

Lärarna vid musikskolan, som icke böra hänföras till kategorien övningslärare,

kunna i vissa hänseenden jämställas med ämneslärarna vid folkhögskolorna.

Sålunda föreslås, att lärarna skola benämnas ämneslärare. Även

om med hänsyn härtill det kunde synas föreligga vissa skäl för att jämställa

dessa lärare med ämneslärarna vid folkhögskola även i andra hänseenden,

torde dock icke sådan likställighet förefinnas, att samma lönegrad

bör fastställas för dessa båda lärargrupper, nämligen Ca 26.

Det synes ligga närmare till hands att jämföra nu ifrågavarande lärare

med lärarna i motsvarande ämnen vid musikhögskolan. Sistnämnda lärare,

vilka äro placerade i Ca 25, ha en något mindre omfattande tjänstgöring

beträffande såväl antalet veckor under året som antalet veckotimmar. Å

andra sidan skall den undervisning, som meddelas av flertalet av dessa

lärare, föra fram till viss examen, såsom musiklärarexamen och högre

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts -proposition nr 156.

organistexamen, en omständighet som synes kunna motivera en något högre

löneställning än lärarnas vid folkliga musikskolan.

Om man låter jämförelsen omfatta även vissa grupper av övningslärare

finner man, att ordinarie lärare i musik äro placerade vid folk- och småskoleseminarierna

i Ca 25, vid högre allmänna läroverk i Ca 23 samt vid

folkhögskola och folkskola i Ca 21. Ehuru lärarna vid folkliga musikskolan

icke böra hänföras till övningslärare, kunna dock nämnda lönegradsplaceringar

giva viss vägledning.

Med hänsyn till arten av de arbetsuppgifter, som åvila musikskolans

lärare, och då skolan har till uppgift att även utbilda studieledare i musik,

föreligga bärande skäl för att dessa lärare i fråga om löneställning närmast

böra jämföras med seminariernas lärare. För anställning som lärare i musik

vid seminarium kräves emellertid, att vederbörande avlagt icke blott

musiklärarexamen utan även högre organist- och kantorsexamina. Om hänsyn

tages härtill och till dessa lärares arbetsuppgifter vid en lärarutbildningsanstalt,

torde det vara motiverat, att de äro placerade en lönegrad

högre än lärarna vid musikskolan. Ordinarie lärare vid folkliga musikskolan

bör därför enligt promemorian placeras i lönegrad Ca 24.

Extra ordinarie och extra lärare. Vid övervägandet av

frågan om de ordinarie lärarnas lönegradsplacering har full likställighet med

ämneslärarna vid folkhögskola icke ansetts föreligga. Dylik likställighet synes

enligt promemorian då icke heller kunna ifrågakomma för icke-ordinarie

lärare. Med hänsyn till den lönegrad, Ca 24, som föreslagits för de ordinarie

lärarna, synes det motiverat att beträffande de icke-ordinarie välja

samma lönegradsplacering som för vissa lärarkategorier, vilkas ordinarie

lärare äro placerade i lönegrad Ca 24, nämligen ämneslärarinnor vid de allmänna

läroverken och de icke-adjunktskompetenta ämneslärarna vid de

högre kommunala skolorna samt vid privatläroverken. I anslutning härtill

föreslås, att extra ordinarie lärare vid folkliga musikskolan placeras i lönegraderna

Ce 22 och Ce 20; i överensstämmelse med reglerna för folkhögskolan

bör därvid för anställning i Ce 20 fordras minst två års och för

anställning i Ce 22 minst fyra års tidigare tjänstgöring. I enlighet med det

sagda bör för extra lärare vid musikskolan tillämpas lönegraden Cg 20.

I anslutning härtill behandlas vissa spörsmål rörande löneberäkningen:

För ämneslärare vid folkhögskola gäller i fråga om beräkningen av lönebeloppen,

att såsom full tjänstgöring skall anses en undervisning, motsvarande

24—28 undervisningstimmar i veckan under 34 veckor. Med tilllämpning

av denna bestämmelse bör alltså till lärarna vid musikskolan,

vilka skola fullgöra samma veckotjänstgöring som nyssnämnda lärare under

35 veckor av arbetsåret, utgå full lön. Det bör här anmärkas, att vid musikskolan

skola såväl ordinarie som icke-ordinarie lärare regelmässigt anställas

för tjänstgöring under både vinter- och sommarkurs. Därest i något

fall lärare icke skulle kunna beredas tjänstgöring under sommarkurs eller

del därav, bör lönen minskas med 2 procent för varje hel vecka, varmed

tjänstgöringstiden under arbetsåret understiger 35 veckor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 156.

Vid folkhögskola åtnjuta extra ordinarie och extra lärare läsårsdaglön,

som beräknas efter ett läsår av (34 X 7 =) 238 dagar. Motsvarande dagantal

borde vid musikskolan rätteligen bestämmas till 245. Skillnaden är

dock icke större än att, med hänsyn till de förenklingar som därigenom

kunna vinnas, beräkningen av läsårsdaglönen för lärarna vid musikskolan

bör kunna ske efter samma grunder som vid folkhögskolan.

Timlärare. Liksom för ämneslärare vid folkhögskola böra vid musikskolan

för lärare i läroämnen tillämpas TB-arvoden. Enligt de principer,

efter vilka timarvodena fastställas, synes timarvodet för sistnämnda lärare

böra utgå efter lägsta löneklassen för extra lärare och sålunda fastställas

till TB 20.

Vid denna skola torde undervisning komma att meddelas i endast ett

övningsämne, nämligen i gymnastik med lek och idrott. Som lärare häri

synes endast timlärare kunna komma i fråga. För folkhögskolans övningslärare

gällande stadge- och avlöningsbestämmelser böra tillämpas beträffande

ifrågavarande lärare.

Kostnadsberäkningar.

Vid genomförande av i promemorian framställda förslag skulle lönekostnaderna

för befattningshavarna vid folkliga musikskolan (rektor, tre ordinarie

och två extra lärare samt timlärare) arbetsåret 1952/53 uppgå till i

runt tal 84 000 kronor. Till timlärararvoden beräknas ett belopp av 1 500

kronor. Härtill komma av styrelsen uppgivna pensionskostnader 3 000 kronor.

Löne-, arvodes- och pensionskostnaderna skulle alltså uppgå till sammanlagt

88 500 kronor. Med hänsyn till eventuellt uppkommande behov

av vikarier synes sistnämnda belopp böra avrundas uppåt till 90 000 kronor.

Därest staten kommer att bidraga med 90 procent av löne- och pensionskostnaderna,

bli statens utgifter för bidrag till folkliga musikskolan i Arvika

under nästa budgetår 81 000 kronor.

Förjathiingsförslag.

De för folkhögskolan gällande stadge-, löne- och statsbidragsbestämmelserna

kunna i huvudsak tillämpas jämväl beträffande folkliga musikskolan.

Vissa särbestämmelser äro dock erforderliga.

Skolöverstyrelsens utlåtande.

I sitt utlåtande över promemorian har skolöverstyrelsen erinrat, att överstyrelsen

tidigare föreslagit, att folkliga musikskolan i statsbidragshänseende

skulle jämställas med folkhögskolorna. Överstyrelsen ansluter sig i

stort sett till vad i promemorian föreslagits och framhåller angelägenheten

av att skolan nu beredes en säkrare ställning på föreslaget sätt.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 156.

I fråga om kompetensreglerna för lärartjänster vid musikskolan framhåller

överstyrelsen vikten av att överstyrelsen bemyndigas medgiva undantag

från den för folkhögskola gällande föreskriften om att sökande skall ha

fullgjort viss lärartjänstgöring.

Vad angår ordinarie ämneslärares lönegradsplacering, anser överstyrelsen

den i promemorian föreslagna lönegraden Ca 24 för låg. Enligt överstyrelsens

uppfattning böra lärarna icke placeras lägre än i Ca 25, d. v.s. den lönegrad,

vari musiklärare vid folk- och småskoleseminarierna äro placerade.

Departementschefen.

Frågan om ökat statligt stöd åt folkliga musikskolan i Arvika har i olika

sammanhang varit föremål för överväganden. Jag vill nu endast erinra om

att fjolårets riksdag understrukit, att avgörandet av denna fråga icke borde

ytterligare uppskjutas. Från skolans sida har framhållits, att skolan icke

torde kunna fortsätta sin verksamhet, om icke ett vidgat statligt stöd kan

erhållas. Jag anser mig böra föreslå, att skolans ställning från och med

nästa budgetår regleras på sådant sätt, att statsunderstödet verksamt förbättras.

I förutnämnda inom ecklesiastikdepartementet upprättade promemoria

har gjorts en närmare utredning rörande musikskolans organisation och

framlagts förslag till ökat statsunderstöd åt skolan. Detta förslag innebär i

huvudsak, att musikskolan skall erhålla samma ställning som de statsunderstödda

folkhögskolorna. Såsom av den föregående redogörelsen framgår

företer musikskolans nuvarande organisation stora likheter med en folkhögskolas.

Förslaget att jämställa musikskolan med folkhögskolorna överensstämmer

också med vad skolöverstyrelsen tidigare förordat. Skillnaden

mellan musikskolan och de vanliga folkhögskolorna ligger framförallt däri,

att musikskolan har en speciell målsättning — undervisning i musik och

sång samt utbildning av ledare för det folkliga musikarbetet — med därav

följande särskilda undervisningsformer. Olikheterna torde emellertid icke

vara av den betydelse, att de i högre grad försvåra musikskolans inrangerande

bland de statsunderstödda folkhögskolorna; i promemorian har i

detta sammanhang erinrats om gymnastikfolkhögskolan i Lillsved. Jag

ansluter mig till det i promemorian framställda förslaget, att folkliga musikskolan

i princip jämställes med statsunderstödd folkhögskola. Den i promemorian

berörda frågan om landstingets huvudmannaskap för musikskolan

torde icke här behöva närmare behandlas. Det synes föreligga anledning att

förvänta, att denna fråga efter ett beslut av statsmakterna om ökat statsunderstöd

skall bringas till en tillfredsställande lösning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl, Maj:ts ''proposition nr 156.

Statsunderstödet åt folkhögskolorna avser lärarpersonalens löner och

vissa pensionskostnader. I fråga om musikskolan torde vissa avvikelser från

de för folkhögskolorna gällande reglerna bli nödvändiga. I likhet med vad

i promemorian föreslagits torde särskild examen icke böra uppställas som

villkor för behörighet till rektors- eller lärartjänst vid musikskolan; detta

innebär dock ingen formell olikhet mot vad som gäller beträffande folkhögskola.

I fråga om den årliga undervisningstiden har föreslagits en förlängning

av den sammanlagda kurstiden till 35 veckor. Ehuru denna tid

kan synas väl lång, vill jag med hänsyn till skolans speciella karaktär icke

motsätta mig detta förslag. Rektors och lärares tjänstgöringsskyldighet per

vecka föreslås i huvudsak skola vara samma som motsvarande befattningshavares

vid folkhögskola; jag ansluter mig till vad i promemorian anförts

i detta hänseende. Löneställningen föreslås för musikskolans rektor bli densamma

som för rektor vid folkhögskola, alltså Ca 31. Häremot finner jag

icke anledning till erinran. I fråga om lärarnas vid musikskolan löneställning

har i promemorian föreslagits lönegraderna Ca 24, Ce 22 och 20 samt

Cg 20. Beträffande ordinarie lärare har härvid jämförelse gjorts med lönegraderna

för folkhögskolas ämneslärare (Ca 26), för musikhögskolans motsvarande

lärare (Ca 25) samt för vissa övningslärare i musik (vid seminarierna

Ca 25). Seminariernas musiklärare ha ansetts närmast jämförliga,

men med hänsyn till att de skola ha avlagt vissa examina och till deras

arbetsuppgifter vid lärarutbildningen har för musikskolans lärare förordats

en lägre lönegradsplacering. Skolöverstyrelsen har däremot ansett musikskolans

lärare böra erhålla minst samma löneställning som musiklärarna

vid seminarierna. För min del ansluter jag mig till vad i promemorian föreslagits.

Vad i övrigt anförts i promemorian rörande lärarpersonalens löneförmåner

ger mig icke anledning till erinran. Jag kan alltså icke förorda

överstyrelsens förslag om rätt för överstyrelsen att medgiva undantag från

ett kompetenskrav av viss tids fullgjord lärartjänstgöring.

Vid tillämpning för folkliga musikskolan av statsbidragsgrunderna för

folkhögskola — 90 procent av löne- och pensionskostnaderna för lärarpersonalen

— torde enligt promemorian vid genomförande av vad däri föreslagits

statsunderstödet åt musikskolan för nästa budgetår komma att

uppgå till omkring 81 000 kronor. Med hänsyn till att anslag till understöd

åt folkhögskolor redan äskats i årets statsverksproposition och att i nämnda

proposition även beräknats särskilt anslag till understöd åt musikskolan

föreslår jag, att till understöd åt musikskolan för nästa budgetår anvisas

ett särskilt förslagsanslag av 80 000 kronor. Från och med budgetåret

1953/54 torde understödet åt musikskolan däremot böra utgå ur anslaget

till folkhögskolor.

Vid genomförande av här föreslagen reglering av musikskolans ställning

torde vissa ändringar böra ske i avlöningsreglementet för statsunderstödda

folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter m. fl. författningar. Frå
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 156.

gan härom behandlas i annat sammanhang av chefen för civildepartementet.

De bestämmelser i övrigt, som erfordras vid bifall till vad jag här föreslagit,

torde få utfärdas av Kungl. Maj:t.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna av mig förordade ändrade grunder för statsunderstöd

åt folkliga musikskolan i Arvika samt anställnings-

och lönereglering för skolans lärarpersonal, att tilllämpas

från och med budgetåret 1952/53,

b) till Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 80 000

kronor.

Vad departementschefen sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Maj:t

Konungen bifalla samt förordnar, att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Lars Ekströmer.

Doktrin (1)

  1. Barnkonventionens skydd för ofödda barn, SvJT 1993 s. 913 · Fritt tillgänglig

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1952:288 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående understöd åt folkliga musikskolan i Arvika. a1 i texten
  2. SU 1952:140 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående understöd till folkliga musikskolan i Arvika. s. 15 i texten

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. SvJT 1993 s. 913 Barnkonventionens skydd för ofödda barn s. 913 i texten