Sök i Ratio Lex

Angående statsförvärv av Köping—Uttersberg—Riddarhyttans järnväg m. m

1952-03-06 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:165, Angående statsförvärv av Köping—Uttersberg—Riddarhyttans järnväg m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165.

1

Nr 165.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statsförvärv

av Köping—Uttersberg—Riddarhyttans järnväg

m. m.; given Stockholms slott den ?4 mars 1952.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Sven Andersson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att svenska staten av Köping—Uttersbergs järnvägsaktiebolag,

Köpings Omnibuss Aktiebolag och Aktiebolaget Köpings

stadsbusstrafik, i vilka bolag Köpings stad har aktiemajoriteten, förvärvar

Köping—Uttersberg—Riddarhyttans järnväg samt bolagens bilrörelser,

fastigheter m. m. mot en köpeskilling av sammanlagt 750 000

kronor. Avtal om förvärvet av järnvägen har träffats enligt vanliga

grunder på basis av 1939 års principbeslut om enhetliggörande av det

svenska järnvägsnätet. Järnvägen avses skola införlivas med statens järnvägar

den 1 juli 1952.

För genomförande av ifrågavarande förvärv samt täckande av beräknat

skuldsaldo per den 1 juli 1952 erfordras en medelsanvisning av 1 350 000

kronor.

541 5 2 Biliang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 165.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 165.

.Körrgruvon

1a!ingsbo

Baggbroi

tkinnskafteberg

Xöunni/bo

.t. Ludvika

Ko is veu

A/vesfa

\Ko!bäck

J.O.OJ.

Tvefa<

Va/skoc

T6.0.J.

Kungsör

T.6.O.J.

tf. Örebro

Av SJ bednven tinjetrafik.

• / sfats för värvet ingående

itSvarande statsbanor, norma/spår.

Titt inköp förestagenJärnväg (smo/spår).

änskiidajärnvägar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165.

3

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den li mars 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell,

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson.

Med skrivelse den 10 mars 1952 har järnvägsstyrelsen —- till fullföljande

av det genom Kungl. Maj :ts beslut den 9 juni 1939 lämnade uppdraget att vidtaga

åtgärder för enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet — underställt

Kungl. Maj :ts prövning ett med Köping—Uttersbergs järnvägsaktiebolag,

Köpings Omnibuss Aktiebolag och Aktiebolaget Köpings stadsbusstrafik,

under förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande, ingånget avtal om

förvärv för svenska statens räkning av Köping—Uttersberg—Riddarhyttans

järnväg (KURJ) samt bolagens bilrörelser, fastigheter m. m.

Jag anhåller att få till behandling upptaga sålunda föreliggande fråga

om statsförvärv av ifrågavarande järnväg m. m. Det ingångna avtalet torde

såsom bilaga (Bilaga) få fogas till dagens statsrådsprotokoll.

Järnvägsstyrelsen.

Järnvägsstyrelsen meddelar i sin framställning, att enär den helt övervägande

delen av persontrafiken inom KURJ:s trafikområde ombesörjes av

två med varandra och med järnvägsbolaget i förvaltningsgemenskap stående

landsvägstrafikföretag med firma Köpings Omnibuss Aktiebolag och Aktiebolaget

Köpings Stadsbusstrafik, i det följande benämnda bussbolaget respektive

stadstrafikbolaget, förenämnda avtal har vidgats att omfatta jämväl sistnämnda

bolags trafikrörelse och egendom. Mellan de tre trafikbolagen föreligger

icke blott förvaltningsgemenskap utan också faktisk ägaregemenskap,

i det att Köpings stad har dominerande aktiemajoriteter i bolagen. I järnvägsbolaget

äger staden sålunda 995 aktier av 1 000, i omnibussbolaget 520 av

570 och i stadsbusstrafiken 520 av 550.

Styrelsen framhåller, att samma riktlinjer som vid tidigare statsförvärv

ha följts vid nu verkställda utredningar och förda förhandlingar. Även till

sitt innehåll överensstämmer avtalet med flertalet tidigare sådana, enär det

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 165.

avser förvärv av i stort sett bolagens samtliga tillgångar, å ena sidan, samt

övertagande av förpliktelser och skulder, å andra sidan.

Beträffande järnvägens tillkomst och utbyggnad meddelar järnvägsstyrelsen

följande uppgifter:

Bandel

Koncession

meddelad

Öppnad för

trafik

Banlängd

år

år

km

Köping—Uttersberg .....................

............ 1863

1866

33,9

» -—Köpings hamn ...............

............ 1863

—

0,4

Uttersberg—Riddarhyttan ............

............ 1879

1880

12,3

Uggelfors—Krampen ..................

............ 1899

1901

1,6

Riddarhyttan—Källfallet .............

............ 1914

1915

2,7

» —Bäckegruvan .........

............ 1914

1915

4,o

Guttsta—Kolsva järnverk ............

............ 1938

1938

2,5

Tillhopa 57,4

I anslutning härtill erinrar järnvägsstyrelsen, att järnvägen mellan

Köping och Utter sberg (KUJ) tillhör vårt lands äldsta järnvägar. Att KUJ

kom till så tidigt som 1863, förklarar vissa säregenheter och främst dess

spårvidd 1,0 9 3 m, vilken veterligen icke förekommer annorstädes och beträffande

vars tillkomst för övrigt någon säker förklaring icke kunnat lämnas.

Ett faktum är nämligen, att i Kungl. Maj:ts resolution rörande KUJ

spårvidden var fastställd till 3,5 svenska fot, d. v. s. 1,039 m, samt att avvikelsen

härifrån ej synes ha upptäckts av vederbörande myndighet förrän

år 1875.

Beträffande styrelsens uppgifter om banans tekniska standard torde jag

få hänvisa till handlingarna.

Den rullande materielen utgjordes vid 1950 års slut av 7 ånglok, 10 personvagnar,

2 person- och postvagnar, 5 resgodsvagnar, 10 slutna godsvagnar

och 327 öppna godsvagnar.

Trafikrörelsens storlek i jämförelse med av staten hittills övertagna järnvägar

av den med KURJ:s närmast jämförliga spårvidden 1,0 67 m framgår

av följande sammanställning, i vilken upptagits trafiksiffror från senaste

mellankrigsåret (1938).

Järnväg

Blekinge Kustbanor .....................

Köping—Uttersberg—Riddar hyttan...

Växjö—Tingsryd .........................

Karlshamn—Vislanda—Bolmen .......

Halmstad—Bolmen........................

östra Blekinge..............................

Hönshylte—Kvarnamåla ................

Samtliga enskilda smalspåriga järnvägar

....................................

Ägande

Personkm

Godstonkm

banlängd

pr bankm

pr bankm

Tillhopa

km

1 000-tal

205,4

104,6

66,5

171,1

59,9

23,4

142,8

166,2

45,o

58,7

35,6

94,3

129,o

42,6

38,o

80,6

65,9

29,o

16,8

45,8

65,3

27,5

15,i

42,6

20,8

10,9

4,7

15,6

3 595,5

61,4

54,9

116,3

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 165.

Av sammanställningen framgår, att KURJ i fråga om lotal trafikintensitet

år 1938 var nästan jämställd med de år 1942 förstatligade Blekinge Kustbanor.

Fördelningen på de båda huvudslagen av trafik var dock en helt annan.

Något statslån finnes för närvarande icke.

De till KURJ anslutna bussföretagen bedriva en trafikrörelse, som är

osedvanligt stor i förhållande till den järnvägstrafik, med vilken den är

samordnad. Busstrafiken utgöres främst av linjetrafik för personbefordran

och i samband därmed viss godsbefordran ävensom beställningstrafik.

Följande sammanställning innehåller uppgifter om linjelängd, vagnpark,

fasta anläggningar samt anläggningsvärden år 1950.

Köpings AB Köpings

Omnibuss Stadsbuss
-

AB trafik

Linjelängd, km ........................... 432 17

Fordonspark

Bussar ................................... 9 8

Bokfört värde, 1 000 kronor ...... 342 334

Fasta anläggningar

Bokfört värde, 1 000 kronor ...... 195 —

I anslutning härtill meddelar järnvägsstyrelsen, att biltrafiken har givit

ett tillfredsställande resultat.

För att belysa järnvägsföretagets samt bussbolagens ekonomiska förhållanden

under en följd av år har järnvägsstyrelsen lämnat vissa sammanställningar

av driftsräkningar, vinst- och förlusträkningar samt balansräkningar.

Beträffande sammanställningarnas innehåll torde jag få hänvisa

till handlingarna.

Efter en redogörelse för KURJ.s utveckling fram till den tidpunkt, då

järnvägen år 1931 inköptes av Köpings stad, till vilken redogörelse jag tilllåter

mig hänvisa, framhåller järnvägsstyrelsen, att KURJ från flera synpunkter

utgör ett särfall. Av betydelse är därvid -—- förutom särställningen

i fråga om spårvidden — att KURJ i motsats till flertalet smalspåriga järnvägar

främst fungerar icke som bibana till en angränsande järnväg av

stambanenatur utan som tillförselled till Köpings hamn, samt att banan,

med Köpings stad såsom ägare av praktiskt taget samtliga aktier i Köping—

Uttersbergs järnvägsaktiebolag, är att betrakta såsom ett samhällsägt

företag. Det ligger i sakens natur, att statsförvärvet av ett sådant företag

icke kan vara något statens järnvägars intresse och knappast skulle kunnat

ifrågakomma annat än såsom led i ett i princip allmänt förstatligande.

Enär på grund av olikheten i spårvidd egentlig samdrift med angränsande

statsbanelinjer icke kan äga rum, ställer styrelsen icke i utsikt, att förstatligandet

skall medföra några nämnvärda samhällsekonomiska fördelar,

detta så mycket mindre som det organisatoriska inlemmandet i SJ icke ens

kan förväntas medföra någon hjälp från eller åt andra linjer, vare sig

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 165.

såvitt gäller reservmatexiel för säsongmässiga trafiktoppar eller beträffande

verkstadstjänsten. Det kan t. o. m. ifrågasättas, huruvida icke med hänsyn

till förenämnda inriktning av trafiken det allmänt samhälleliga resultatet

av rörelsen borde kunna bli något bättre i kommunal än i statlig förvaltning.

Å andra sidan har, anför styrelsen, bevarandet av den förefintliga intressegemenskapen

mellan stadens övriga verksamheter och förenämnda

bolags trafikrörelser icke ansetts vara till så stor och påtaglig allmän båtnad,

att med hänsyn därtill undantag kunnat begäras från den av statsmakterna

vid 1939 års riksdag uppställda regeln, att det blivande förstatligandet

borde omfatta samtliga rikets järnvägsenheter, såväl normalspåriga

som smalspåriga, vilka ej äro att betrakta som spårvägar eller ha

liknande lokal karaktär och som över huvud taget äro av den allmänna

betydelse, att de böra fortbestå. Det talas där icke vare sig om fusionsvinster

eller rationaliseringsmöjligheter utan frånskiljas endast företag med

vissa trafikuppgifter, vilkas ombesörjande närmast ansetts ankomma på

kommunerna eller enskilda industriföretag — undantag som här sakna

relevans — och det tages i övrigt sikte på den samhälleliga effekten av järnvägsdriftens

bibehållande, respektive upphörande.

För KURJ:s del har det senare alternativet veterligen icke ifrågasatts.

Visserligen har persontrafiken inom banans trafikområde sedan länge i

huvudsak gått landsvägsledes, och total utflyttning därav synes böra företagas

snarast möjligt efter statsövertagandet. Enligt verkställd över slagskalkyl

skulle därmed ernås en avsevärd minskning av den i allt fall ofrånkomliga

— betydande — förlusten å rörelsen. Även en del högvärt gods

har avletts från järnvägen, men den kvarvarande godstrafiken är i varje

fall så betydande, att den torde kunna under överskådlig framtid ensam

motivera järnvägens bibehållande, detta i all synnerhet som huvudparten

därav utgöres av sådana råvarutransporter, vilka anses särskilt lämpade

för järnvägsbefordran.

Vid de nu avslutade förhandlingarna har, framhåller styrelsen, följaktligen

aldrig bestritts, att ett realiserande av 1939 års principbeslut varit avsett

att innefatta statsförvärv av KURJ. Redan på ett tidigt skede gjordes

också klart, att ett sådant förvärv måste avse jämväl den av förenämnda

båda biltrafikbolag bedrivna landsvägstrafiken. Vad meningarna länge och

starkt brutit sig om, har däremot varit frågan om köpevillkorens avvägning,

en omständighet som är lättförklarlig i betraktande av bl. a. den

ytterst stai''ka föränderlighet, som driftresultaten uppvisat. Man kunde

enligt köparesidans representanter icke komma fram till något kalkylerat

affärsvärde, varför köpesummans bestämning grundades enbart på en skälighetsprövning,

med hänsyn tagen bl. a. till vad som betalts för andra icke

lönsamma järnvägar.. Villkoren i det avtal, som nu föreligger, äro avvägda

i överensstämmelse med denna senare uppfattning, vilken på sistone kommit

att biträdas jämväl av stadens förhandlingsdelegerade. Järnvägsstyrelsen

anser villkoren i fråga godtagbara.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 165.

Styrelsen erinrar härefter, att förvärvet avser i stort sett bolagens samtliga

tillgångar. Reservationen syftar på det i bilaga A till avtalet omförmälda

undantagandet av den del av järnvägsfastigheten, som fram till år

1876 var Köpings station (använd av Köping—Uttersbergs järnvägsaktiebolag

och Köping—Hults järnväg). Den på 1860-talet tillkomna träbyggnaden, vilken

efter 1876 begagnats bl. a. som förvaltningsbyggnad och bostadshus, är ej

av något större värde, men innehavet av den till hamnområdet gränsande

tomten om 592 m2 har ansetts vara av väsentlig betydelse för Köpings stad.

Vid förhandlingarna har utlovats, att statens järnvägar skola tills vidare

få hyresfritt disponera det utrymme inom byggnaden i fråga, som erfordras

för den övertagna biltrafikens skötsel.

I anslutning härtill meddelar styrelsen, att vid förhandlingarna ett egendomsbyte

avtalats sålunda, att bussbolaget till staden överlämnar den av

bolaget uppförda men å stadens mark belägna busstationen samt i utbyte

förvärvar den staden tillhöriga mark om ca 5 250 m2, varå bolagets garageoch

verkstadsbyggnader äro uppförda. Järnvägsstyrelsen finner den sålunda

åvägabragta »rationella klyvningen» vara för båda parter förmånlig.

Busstationens övergång i stadens ägo skall självfallet icke lända trafiken

till men. Frånsett vem som är ägare måste det ligga i Köpings stads intresse

att i möjlig mån befrämja denna billinjetrafik, vilken betjänar en så betydande

del av stadens handelsområde.

Såsom framgår av § 3 mom. 1 i avtalet, utgör summan av de överenskomna

köpeskillingarna 750 000 kronor, varav till järnvägsbolaget 638 000,

till bussbolaget 57 000 samt till stadstrafikbolaget 55 000 kronor. För de

båda biltrafikbolagen motsvara dessa belopp respektive bolags aktiekapital,

medan för järnvägsbolagets del viss reduktion gentemot detta ägt rum.

Summan av bolagens lån, vilka enligt § 3 mom. 2 skola övertagas av

staten uppgick enligt 1950 års balansräkning till 206 000 kronor. Då biltrafikbolagens

växelskulder utgöra tillhopa 171 000 kronor, blir den faktiska

lånesumman vid 1950 års utgång 377 000 kronor. Järnvägsbolagets

svävande skulder uppvägdes däremot vid sagda tidpunkt av förefintliga

rörliga tillgångar. Sedermera har emellertd ställningen ej oväsentligt försämrats,

på grund av att järnvägsrörelsen under 1951 uppvisat en driftförlust

av storleksordningen 150 000 kronor. Räknar man med proportionsvis

samma underskott för första halvåret 1952, erhålles för den avsedda tillträdesdagen

den 1 juli 1952 ett sannolikt skuldsaldo av i runt tal 600 000

kronor, varför erforderligt investeringsanslag beräknats uppgå till 1 350 000

kronor. Enligt järnvägsstyrelsens mening ligger den sålunda erhållna summan

i underkant, detta med hänsyn till bl. a. att storleken av malmtrafiken

under årets första månader är relativt osäker och att vid avvecklingen av

en rörelse viss eftersläpning beträffande driftutgifterna plägar framträda.

Järnvägsstyrelsen förutsätter, att beträffande eventuella ytterligare driftskulder

(inkl. eventuella utgifter på grund av avtal, vilka icke kunna hänföras

till driften eller 1 juli 1952 eller bäras av SJ förråd) skall få tillämpas

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 165.

samma förfarande, som kommit till användning vid alla tidigare liknande

fall, nämligen att desamma skola föras å det särskilda utjämningskonto,

benämnt »Inköpskonto för enligt 1939 års riksdagsbeslut förvärvade enskilda

järnvägar», vilket sedan 1940 finnes upplagt i statens järnvägars

räkenskaper. Självfallet bör liärvid sagda konto belastas jämväl med det

belopp, som omförmäles i § 1 mom. 2, och å andra sidan gottskrivas värdet

av å tillträdesdagen förefintliga omsättningstillgångar.

Avtalsbestämmelserna i övrigt, bl. a. rörande övertagande av personal,

äro utformade helt i anslutning till innehållet i de avtal om statsförvärv

av enskilda järnvägar, vilka under de senare åren varit föremål för statsmakternas

prövning.

Järnvägsstyrelsen erinrar, att enligt § 8 i avtalet skall KURJ från tillträdesdagen

införlivas med statens järnvägar, men framhåller i detta sammanhang,

att ett beslut om sådant införlivande icke rimligen kan anses

innefatta någon utfästelse från statens sida beträffande den framtida omfattningen

av järnvägens transporttjänst. Såsom påpekats i samband med

vissa tidigare förvärv, bör nämligen vid avgöranden beträffande trafikens

rationella fördelning på olika samfärdsmedel en statsägd järnväg icke placeras

i annan ställning än en, som fortfarande är bolagsegendom.

Som den järnvägsekonomiska situationen numera utvecklats, synes man

icke lämpligen kunna dröja längre med en sådan sanering av trafikapparaten.

Då järnvägen — med nuvarande distriktsindelning — ansluter enbart

till bandelar tillhörande första distriktet, torde det vara självfallet, att den

skall tillföras sagda distrikt.

Det torde ankomma på Kungl. Maj :t att fatta beslut om nedläggning av

persontrafiken å förenämnda järnväg samt därmed sammanhängande

nödig utvidgning av omnibustrafiken. Såsom förut framhållits, är en sådan

omflyttning ägnad att väsentligt nedbringa driftförlusterna å järnvägen.

Styrelsen förutsätter, att, därest förvärvsavtalet vinner statsmakternas godkännande,

tillstånd till nedläggning av persontrafiken å järnvägen lämnas

samtidigt med beslutet om järnvägens införlivande i statens järnvägar.

Järnvägsstyrelsen uttalar slutligen, att tidpunkten nu synes vara inne

att till behandling upptaga frågan om anslag å riksstatens driftbudget för

avskrivning av sådant genom järnvägsförstatligandet tillkommet statsbanekapital,

vilket icke kan beräknas bliva förräntat med av statsbanenätets

utvidgning föranledd överskottsökning. För de trafiksvagaste banorna gäller

det därvid icke endast eller ens främst den köpeskilling, som lämnats, eller

beloppet av de skulder, som övertagits, vilka bådadera ofta varit skäligen

blygsamma och icke utgöra något adekvat mått på storleken av den ekonomiska

belastning, som banornas införlivande i statens järnvägar medfört.

I främsta rummet framträder fastmer försämringen av driftresultatet;

ifrågavarande bandelars trafikinkomster äro i intet fall tillräckliga för täckning

av på desamma belöpande andelar av egentliga driftkostnader samt av
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 165. 9

sättning för förnyelse. Järnvägsstyrelsen förklarar sig vilja i en särskild

skrivelse återkomma till denna fråga.

På grund av det anförda hemställer järnvägsstyrelsen, såvitt nu är i

fråga, att Kungl. Maj :t ville föreslå riksdagen

dels besluta att Köping—Uttersberg—Riddarhyttans järnväg ävensom

den Köpings Omnibuss Aktiebolag och Aktiebolaget Köpings Stadsbusstrafik

tillhöriga bilrörelsen må på avtalade villkor förvärvas av staten,

samt att järnvägen i fråga skall införlivas med statens järnvägar fr. o. m.

den 1 juli 1952,

dels ock å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder, statens

järnvägar, för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag under rubrik

Förvärv av Köping—Uttersberg—Riddarhyttans järnväg m. m. av 1 350 000

kronor.

Departementschefen.

I propositionen 1939: 207 har förslag framlagts för 1939 års lagtima riksdag

till åtgärder för enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet. Till de

enskilda järnvägar, som enligt propositionen borde införlivas med statsbanenätet,

hör bland andra Köping—Uttersberg—Riddarhyttans järnväg.

Statsutskottet uttalade i sitt utlåtande (nr 172) över propositionen, att det

blivande förstatligandet borde omfatta samtliga rikets järnvägsenheter,

såväl normalspåriga som smalspåriga, vilka ej vore att betrakta som spårvägar

eller hade liknande lokal karaktär och som över huvud taget vore av

den allmänna betydelse att de borde fortbestå.

Riksdagen (skr. nr 318) biträdde statsutskottets uttalande.

Förevarande överenskommelse avser statsförvärv av i stort sett all

Köping—Uttersberg—Riddarhyttans järnvägsaktiebolag, Köpings Omnibuss

Aktiebolag och Aktiebolaget Köpings stadsbusstrafik, i vilka Köpings stad

har aktiemajoriteten, tillhörig egendom, såsom Köping—Uttersberg—Riddarhyttans

järnväg, vilken är den enda järnväg i landet som har spårvidden

1 093 mm, samt bolagens bilrörelser och fastigheter. Bolagens skulder

och övriga förpliktelser skola övertagas av staten, varjämte en köpeskilling

skall utgå med sammanlagt 750 000 kronor.

Av järnvägsstyrelsens utredning i ämnet framgår, att ifrågavarande

järnväg i övervägande grad bär karaktären av tillförselbana till Köpings

hamn och att järnvägsbolaget förvaltas gemensamt med bussbolagen. I jämförelse

med tidigare förstatligade enskilda järnvägar med närmast motsvarande

spårvidd visade trafikrörelsen 1938 en totalsiffra, som något

understiger trafiksiffran för Blekinge kustbanor. Trafikfördelningen är

emellertid annorlunda, i det att den till förstatligande ifrågasatta järnvägens

trafikrörelse omfattar i huvudsak godstransporter. Av utredningen

framgår vidare bl. a., att på grund av den speciella spårvidden någon egentlig

samdrift med angränsande statsbanelinjer icke kan äga rum samt att

statens järnvägars reservinateriel och verkstadstjänst knappast kan ifrågakomma

för Köping—Uttersberg—Riddarhyttans järnväg. Slutligen må crin
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 165.

ras, att järnvägstrafiken är förlustbringande, medan den av bussbolagen

bedrivna rörelsen visat tillfredsställande ekonomiskt resultat. Järnvägsstyrelsen

har vid frågans prövning ansett sig böra föreslå att ifrågavarande

järnväg in. m. förvärvas av staten. Med hänsyn till innehållet i 1939 års

principbeslut har jag icke något att erinra häremot.

Jag förordar alltså, att föreliggande avtal om statsförvärv av järnvägen

samt bolagens bilrörelser och fastigheter m. m. godkännes. Avtalets bestämmelser

angående undantag från försäljningen av viss tomtmark i Köping

samt den i samband med förberedelserna för avtalet ingångna överenskommelsen

angående egendomsbyte mellan Köpings stad och Köpings Omnibuss

Aktiebolag föranleda icke någon erinran från min sida.

Järnvägsstyrelsen har äskat medel för nästa budgetår till gäldande av

köpeskillingen, 750 000 kronor, samt till täckning av de lån, som skola

övertagas av staten, sammanlagt 377 000 kronor, och av till 225 000 kronor

beräknade driftsförluster intill den 1 juli 1952 eller tillhopa ca 1 350 000

kronor. Jag tillstyrker, att å riksstaten för nästa budgetår anvisas ett investeringsanslag

med sistnämnda belopp. Såsom styrelsen föreslagit torde eventuella

ytterligare driftskulder m. in. få föras å det särskilda utjämningskonto,

benämnt Inköpskonto för enligt 1939 års riksdagsbeslut förvärvade

enskilda järnvägar, som ingår i statens järnvägars räkenskaper.

För personalens övertagande erfordras en ökning av antalet tjänster i

lönegraden Ca 24 och högre lönegrader. Detta spörsmål torde få anmälas i

samband med övriga frågor angående förändring av löneställning och antal

beträffande vissa befattningar vid kommunikationsverken.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

dels besluta att Köping—Uttersberg—Riddarhyttans järnväg

samt den Köpings Omnibuss Aktiebolag och Aktiebolaget

Stadsbusstrafik tillhöriga bilrörelsen in. m. må på avtalade

villkor förvärvas av staten,

dels föreskriva, att nämnda järnväg den 1 juli 1952 skall

införlivas med statens järnvägar,

dels ock till Förvärv av Köping—Uttersberg—Riddarhyttans

järnväg m. m. å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder,

statens järnvägar, för budgetåret 1952/53 anvisa

ett investeringsanslag av 1 350 000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj :t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Östen Falken.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165.

11

Bilaga

Avtal.

mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,

å ena sidan, samt Köping—Uttersbergs järnvägsaktiebolag, Köpings Omnibuss

Aktiebolag och Aktiebolaget Köpings stadsbusstrafik, nedan tillhopa

kallade bolagen, å andra sidan, angående förvärv för svenska statens räkning

av bolagen tillhörig järnväg, bilrörelse m. in.

(Förenämnda bolag benämnas nedan respektive järnvägsbolaget, bussbolaget

och stadstrafikbolaget.)

§ I
Mom.

1. Bolagen överlåta till svenska staten fr. o. in. den 1 juli 1952

(tillträdesdagen) på följande villkor med full äganderätt,

dels järnvägen Köping—Utter sberg—Riddarhyttan, jämte vad till densamma

hör,

dels bolagens bilrörelser med vad till desamma hör, såsom anläggningar,

fordon och inventarier,

dels bolagens övriga fastigheter, värdehandlingar och andra tillgångar

-— med i nedanämnda bilaga A samt i följande moment angivna undantag

— samt rättigheter.

I föregående stycke omförmälda fastigheter äro upptagna å bifogade förteckning,

bilaga A1.

Mom. 2. Bolagen äga rätt att av tillgängliga kontanta medel — i och för

bestridande av utgifter i samband med bolagens avveckling — behålla eller

på tillträdesdagen av styrelsen utbekomma ett belopp av för bolagen tillsammans

tjugotusen (20,000) kronor..

Järnvägsbolaget äger därjämte rätt utbekomma fr. o. in. januari 1952

utfallande återbäring eller utdelning på grund av delägarskap i Svenska

järn vägsföreningen, Enskilda järnvägarnas arbetsgivareförening och Enskilda

järnvägarnas försäkringsanstalter.

Mom. 3. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma å tillträdesdagen

befinner sig.

Mom. 4. Bolagen må icke före tillträdesdagen disponera i överlåtelsen

ingående tillgångar eller ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar

för andra ändamål än sådana, som avse det normala uppehållandet av

driften å och underhållet av bolagens järnväg, deras biltrafik samt annan

till deras rörelse hörande verksamhet, inkl. förräntning och planenlig amortering

av bolagens låneskulder.

Bolagen må icke besluta om utdelning till aktieägarna för år 1951 med

högre belopp än vad som i vederbörande bolag lämnats för år 1950 och ej

heller utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser, som äro

ägnade att öka utgifterna för den överlåtna järnvägs- eller bilrörelsen.

§ 2.

All den egendom, som till staten överlåtes, överlämnas av bolagen å tillträdesdagen

till den, som av styrelsen förordnats att mottaga densamma.

Därvid skola bolagen utställa överlåtelsehandlingar samt avlämna förefint
-

1 Här utesluten.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 165.

liga lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagens fasta

egendom ävensom gravationsbevis, utvisande, att denna icke häftar för

andra penninginteckningar än sådana, som antingen utgöra säkerhet för i

senaste balansräkningar upptagna låneskulder eller som finnas i bolagens

förvar och på tillträdesdagen överlämnas till styrelsen, dock att beträffande

andra fastigheter än järnvägsfastigheterna bolagen icke åtaga sig visa annat

än att sådana fastigheter icke häfta på grund av förskrivning eller upplåtelse

av bolagen.

Bolagen skola vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra

handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter i fråga om järnvägarna

m. m., som enligt § 4 i detta avtal skola av styrelsen övertagas.

§ 3.

Mom. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall styrelsen å tillträdesdagen
dels

övertaga bolagens skulder och förpliktelser enligt vad närmare omförmäles

här nedan,

dels såsom köpeskillingar överlämna följande belopp, nämligen

till järnvägsbolaget sexhundratrettioåttatusen (638 000) kronor,

» bussbolaget femtiosjutusen (57 000) kronor,

» stadstrafikbolaget femtiofemtusen (55 000) kronor.

Mom. 2. Bolagens skulder — däri inbegripet alla på tiden före tillträdesdagen

belöpande men till sagda dag icke betalda skatter — och övriga

förpliktelser övertagas av styrelsen sådana de befinnas å tillträdesdagen,

dock med iakttagande

att styrelsen icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser och skulder,

som bolagen i strid mot stadgandet i § 1 mom. 4 här ovan kunna hava

iklätt sig,

att styrelsen icke ikläder sig förpliktelser mot hos bolagen nu eller tidigare

anställda personer eller dessas anhöriga utöver vad i § 5 här nedan

stadgas

samt att styrelsen icke övertager ansvar för borgensförbindelser, som

bolagen eller dessas styrelser eventuellt iklätt sig.

Mom. 3. Kostnaderna för lagfart å den av staten förvärvade egendomen

gäldas av styrelsen.

§ 4.

De rättigheter och skyldigheter enligt överenskommelser, kontrakt och

medgivanden rörande bolagens rörelser, vilka skola av styrelsen övertagas,

äro, så fullständigt som möjligt, förtecknade i bilaga B.1

Bolagen förbinda sig att på anfordran av styrelsen uppsäga i bilaga B

angivna avtal, vilka styrelsen finner icke böra äga fortsatt giltighet.

§ 5.

Mom. 1. Hos bolagen anställda, i bilaga C1 upptagna tjänstemän skola,

med nedan angivna förbehåll, äga rätt att på tillträdesdagen övergå i statens

järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda löneförmåner och

utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss tjänstetid, som

enligt av vederbörande bolag tillämpade grunder skulle hava tillkommit

dem, allt enligt vid tiden för övergången gällande avtal.

Mom. 2. Tjänsteman, som på tillträdesdagen övergår i statens järnvägars

tjänst och som jämlikt mom. 5 här nedan den 1 januari 1953 an
-

1 Här utesluten.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 165.

13

ställes lägst i den extra ordinarie eller ordinarie befattning, som för honom

angivits i bilaga C, skall erhålla den placering i löneklass, som enligt järnvägsstyrelsens

beprövande skulle tillkomma honom, därest han vid tidpunkten

för första fasta anställning vid det enskilda företaget vunnit extra

ordinarie anställning i närmast jämförbar tjänsteställning vid statens järnvägar

samt han därefter vunnit befordran vid statens järnvägar på motsvarande

sätt som vid det enskilda företaget. Extra ordinarie anställning

och befordran må dock icke beräknas hava erhållits i gynnsammare ordning

än som normalt gällt för de tjänstemän, som vid förenämnda tidpunkt

direkt anställts vid statens järnvägar i samma tjänsteställning.

Tjänsteman, vars löneförmåner enligt för honom vid det enskilda företaget

under juni månad 1952 gällande avtal skulle hava överstigit lönen i

den löneklass, i vilken han placeras vid statens järnvägar, skall äga uppbära

personligt lönetillägg, motsvarande den löneskillnad — i förekommande

fall begränsad på sätt nedan sägs —- som uppkommer.

Vid bestämmandet av denna löneskillnad skola löneförhållandena på

den ort, där vederbörande omedelbart före den 1 juli 1952 var placerad,

läggas till grund. Hänsyn skall därvid tagas till förmån av löneavtalsbunden

prisbillig bostad — dock endast för tid, varunder tjänstebostad innehaves

vid statens järnvägar — ävensom till vissa särskilda ersättningar, såsom

hållplats- och postarvoden, så länge vederbörande är anförtrodd däremot

svarande uppdrag. Från den sålunda beräknade löneinkomsten vid det enskilda

företaget skall dock dragas ett belopp, motsvarande vederbörande befattningshavares

avgifter för egen och efterlevandes pensionering eller andra

avgifter för motsvarande ändamål. Till övriga förmåner, exempelvis semesterrätt,

avlöning vid sjukdom och annan tjänstledighet, fri läkarvård, begravningshjälp,

beklädnad, postfacksavgifter, postbiträdesersättning, medicinprovision

in. m. skall hänsyn däremot icke tagas, utan skola de vid

statens järnvägar därutinnan gällande bestämmelserna äga tillämpning.

Den sammanlagda avlöningen vid statens järnvägar skall i förekommande

fall begränsas så, att den icke överstiger det högsta belopp, som

enligt vid statens järnvägar gällande avlöningsreglemente må utgå till

tjänsteman i den lönegrad — i förekommande fall parenteslönegrad — som

finnes för vederbörande befattningshavare angiven i bilaga C.

Mom. 3. Vid tiden före statens övertagande av järnvägen m. in. gällande

anställnings- och avlöningsvillkor skola i tillämpliga delar gälla

dels för all personal under tiden intill den 1 januari 1953, i den mån

vederbörandes anställning ej dessförinnan upphör;

dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller med

rätt till förtidspension, under vederbörandes hela återstående tjänstetid.

Mom. 4. Statens järnvägar skola äga rätt att före den 1 januari 1953

dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma om entledigande

av såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1951 till ordinarie befordrade

befattningshavare, i den mån desamma befinnas obehövlga för de övertagna

företagens drift i statens järnvägars regi;

dels bestämma om entledigande med förtidspension av befattningshavare,

som befordrats till ordinarie den 1 januari 1951 eller tidigare och som med

hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över (it) år icke lämpligen

kunna övertagas i statens järnvägars tjänst;

dels på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som äro

för statens järnvägar obehövliga eller icke fylla för statens järnvägars personal

uppställda fordringar i avseende på kropps- och sinnesbeskaffenhet;

statens järnvägar obetaget all under de förutsättningar, som finnas an
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 165.

givna i 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente 6 § 2—5 inom., även

efter den 1 januari 1953 entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;
dels

slutligen på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare,

som vid statens förvärv av företagen icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring

i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bilaga

C skall ske.

Förtidspension enligt detta moment skall utgå — vad angår tjänstduglig

befattningshavare — med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande

pensionsbestämmelser skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter

uppnådd pensionsålder och — vad angår övriga befattningshavare — med

belopp, som styrelsen efter prövning finner skäligt, dock lägst med belopp,

som enligt samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång

på grund av sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade

— därest de äro delägare i till staten icke överlåten pensionsinrättning -—

till vederbörande pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter — såväl förvaltningens

som befattningshavarens egna — intill dess skyldighet inträtt

för pensionsinrättningen att utbetala pension.

I de fall, då så befinnes förenligt med statens järnvägars intressen och

då befattningshavare därom gör ansökan, må sådant entledigande med förtidspension,

som i detta moment sägs, äga rum jämväl av befattningshavare,

som ej uppnått 60 men väl 50 års ålder. Innan sådan ansökan sker, skall

mellan järnvägsstyrelsen och befattningshavare överenskommelse vara

träffad, i vad mån pensionen skall reduceras gentemot vad i nästföregående

stycke sägs.

Mom. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas eller entledigas jämlikt

mom. 4, äro berättigade att från och med den 1 januari 1953 erhålla

anställning enligt för statens järnvägar gällande anställnings- och lönevillkor

under följande förbehåll

a) att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt

möjligt svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,

som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar, och

efter vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt

anförtro dem och i förekommande fall med placering jämväl vid annat statligt

företag än statens järnvägar eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten;

samt

b) att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu

eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för antagning,

bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid

dock skall gälla, att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordinarie

tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid

statens järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare

varit anställd i bolagens tjänst.

§ 6.

Mom. 1. Beträffande av statens järnvägar övertagna anställningshavares

ställning i pensionshänseende skall gälla vad som stadgas i kungl. kungörelserna

den 29 juni 1945 (nr 500) angående reglering av pensionsförhållandena

för vissa anställningshavare och pensionärer vid statens järnvägar

m. fl. och den 30 juni 1947 (nr 768) angående tillämpning av 1947

års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen samt 1947 års

tjänste- och familjepensionsreglementen för arbetare å vissa anställningshavare

och pensionärer vid statens järnvägar m. fl.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 165.

Mom. 2. Styrelsen skall jämväl övertaga de bolagens egna förpliktelser

att utgiva pensioner och understöd, vilka finnas förtecknade i en av bolagen

till styrelsen överlämnad akt.

§ 7.

Bolagen skola före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning

över de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar

på i § 5 angivna villkor jämte av var och en undertecknad anmälan

härom.

§ 8.

Förenämnda järnväg skall, räknat från och med tillträdesdagen, införlivas

med statens järnvägar sålunda, att för dessa gällande taxor och föreskrifter

komma till tillämpning å densamma, vad godssamtrafiken beträffar

dock under förutsättning, att meddelande om vederbörliga ändringar

av samtrafikstabellen hinner att före tillträdesdagen utfärdas av

verkställande förvaltningen för järnvägarnas godssamtrafik.

§ 9.

Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande

av Kungl. Maj :t och för bolagens del under förbehåll av bolagsstämmornas

godkännande.

Stockholm den 6 mars 1952. Köping den 6 mars 1952.

KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN KÖPING—UTTERSBERGS JÄRNVÄGS

AKTIEBOLAG

Erik Upmark KÖPINGS OMNIBUSS AKTIEBOLAG

AKTIEBOL. KÖPINGS STADSBUSSTRAFIK
P.

Gerstadius

Erik Malmkvist

Doktrin (1)

  1. Anna Af Trampe, Demokratiuppfattning och individens rättsskydd, SvJT 1987 s. 187, på s. 190 · Fritt tillgänglig

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:312 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsförvärv av Köping—Utter sberg— Riddarhyttans järnväg m. m. a1 i texten

Doktrin (3)

3 kopplingar i 2 dokument.

  1. JT 2020/21 s. 106 s. 107 · s. 121 i texten · dokumentnivå
  2. SvJT 1987 s. 187 Anna Af Trampe, Demokratiuppfattning och individens rättsskydd s. 190 i texten