Sök i Ratio Lex

Angående vissa markförvärv för försvaret in. m

1952-03-14 · 23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:166, Angående vissa markförvärv för försvaret in. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

1

Nr 166.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa markförvärv

för försvaret in. m.; given Stockholms slott den

li mars 1952.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Torsten Nilsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås vissa markförvärv till en kostnad av sammanlagt

5 575 000 kronor (punkterna 1, 4 och 5). Vidare föreslås anordnande

av lokaler för försvarets forskningsanstalt till en kostnad av 900 000 kronor

(punkt 3) och anordnande av lokaler för försvarets fabriksstyrelse till

en kostnad av 600 000 kronor (punkt 6). Härjämte begäres godkännande

av ett markbyte med Borås stad (punkt 2).

1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 sand. Nr 166.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj ds proposition nr 166.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14

mars 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman,

Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, frågor angående

vissa markförvärv för försvaret m. m. och anför därvid följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Vissa markförvärv under

arméns, marinens och flygvapnets delfonder av försvarets fastighetsfond

för budgetåret 1952/53 beräkna investeringsanslag av respektive 600 000

kronor, 200 000 kronor och 580 000 kronor.

Vid anmälan av ifrågavarande anslagsfrågor anförde jag, att ytterligare

utredningar vore erforderliga, innan slutlig ställning kunde tagas till flertalet

av de föreslagna markförvärven.

Sedan utredningarna numera slutförts, upptager jag i det följande till

behandling frågor om anslag till vissa markförvärv. Jag avser även att i

detta sammanhang underställa riksdagens prövning en fråga om visst markbyte

med Borås stad.

I förenämnda proposition har Kungl. Maj:t vidare föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Anordnande av lokaler

för försvarets forskningsanstalt för budgetåret 1952/53 beräkna ett investeiingsanslag

av 650 000 kronor.

Vid anmälan av ifrågavarande anslagsfråga framhöll jag, att förnyad

utredning påginge inom fortifikationsförvaltningen rörande forskningsanstaltens

lokalfråga. Sedan denna utredning numera slutförts, upptager

jag i det följande till behandling fråga om anslag till anordnande av lokaler

för forskningsanstalten.

Slutligen kommer att till behandling upptagas fråga om anordnande av

lokaler för försvarets fabriksstyrelse.

Det sammanlagda medelsbehovet för de markförvärv och byggnadsarbeten,

som i det följande anmälas, uppgår till 7 075 000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

3

IV. FÖRSVARETS FONDER.

A. FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND.

Arméns delfond. !

[1.] Vissa markförvärv. Såsom förut anförts har Kungl. Maj:t i årets

statsverksproposition (Kapitalbudgeten: Bil. 25, punkt 11) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Vissa markförvärv

under arméns delfond beräkna ett investeringsanslag av 600 000 kronor.

Jag anmäler nu det slutliga medelsbehovet i detta hänseende.

Förvärv av fältskjutningsterräng för Norrlands dragonregemente. I sina

medelsäskanden för budgetåret 1951/52 anmälde fortifikationsförvaltningen

behov av medel till förvärv av fältskjutningsterräng för Norrlands dragonregemente

samt underställde, sedan utredning i ärendet slutförts, genom

skrivelse den 7 november 1950 ärendet Kungl. Maj ds prövning. Därvid hemställde

förvaltningen, att för ändamålet måtte anvisas ett belopp av 290 000

kronor.

Till stöd för förslaget åberopade fortifikationsförvaltningen en framställning

från chefen för Norrlands dragonregemente, vari denne framhållit, att

regementets övningsfält, som endast omfattade 58,52 hektar, vore plant och

i huvudsak helt öppet. Det vore lämpligt för grundläggande utbildning i

ridning och för utbildning av remonter. Utbildning i eldstrid med skarp

ammunition kunde däremot icke ske å fältet utan måste äga rum å Västerbottens

regementes övnings- och skjutfält. Då dragonregementet finge

disponera detta fält endast en och en halv dag per vecka, kunde utbildning

i strids- och fältskjutning icke ske därstädes i anbefalld utsträckning. För

att tillgodose regementets trängande behov av stridsskjutningsterräng hade

regementschefen år 1947 träffat överenskommelse med vederbörande markägare

rörande rätt för regementet att mot erläggande av markskadeersättning

för stridsskjutning disponera ett markområde vid Rönnbäck i Umeå socken

omkring 15 km nordväst om Umeå. Intill området funnes såväl öppen

som betäckt terräng, vilken vore synnerligen lämplig för all slags stridsutbildning,

hästtjänst, bivacktjänst och utbildning i simning med och utan hästar.

Även denna terräng hade tidvis disponerats av regementet mot erläggande

av markskadeersättning. Värdet ur övningssynpunkt av de bägge områdena

skulle enligt regementschefen avsevärt ökas, därest regementet även finge

disponera terrängen öster därom intill stranden av Ilissjön. Denna terräng

skulle delvis kunna utnyttjas för stridsskjutning och skulle i kombination

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

med området i övrigt giva väsentligt ökade möjligheter för stridsutbildning

i anfallsstrid med stöd av tunga vapen. Under övningsuppehåll skulle öppen

mark inom området kunna utnyttjas för betesgång av hästar, för vilket

ändamål mark nu måste arrenderas på annat håll. Regementschefen hade

föreslagit, att förenämnda tre områden, som tillhopa omfattade cirka 263

hektar, måtte förvärvas.

Sedan såväl chefen för armén som vederbörande militärbefälhavare förklarat,

att behov av mark för stridsslcjutning och andra övningar för förband

i Umeå konstaterats föreligga och tillstyrkt bifall till regementschefens

förslag, hade sedermera fortifikationsförvaltningens domän- och skjutbaneofficerare

efter verkställd utredning framhållit, att den till förvärv

föreslagna marken borde utökas med visst område med hänsyn till önskvärdheten

av att erhålla en med befintliga skiftesgränser någorlunda sammanfallande

gränsdragning. Området vore ur såväl utbildnings- som säkerhetssynpunkt

lämpligt för skjutning med eldhandvapen, kulsprutor och

granatkastare. Inom området funnes skogklädda höjder vilka utgjorde tillräckligt

kulfång. Någon bebyggelse inom för säkerheten erforderligt område

förekomme icke.

Fortifikationsförvaltningen hade låtit värdera det till förvärv föreslagna

området, vilket omfattade sammanlagt cirka 328,3 hektar. Värdet av området

med därå befintliga byggnader jämte inom detsamma växande skog hade

uppskattats till 218 180 kronor. Då därtill komme att man måste räkna

med att till tre fastighetsägare få utbetala särskild intrångsersättning, skulle

kostnaderna för markförvärvet enligt värderingen sålunda uppgå till i runt

tal 225 000 kronor.

Länsstyrelsen i Västerbottens län hade meddelat, att länsstyrelsen icke

hade något att erinra mot att ifrågavarande område förvärvades för användning

såsom övnings- och skjutfält.

För egen del framhöll fortifikationsförvaltningen, att utredningen i ärendet

ådagalagt, att regementets övningsfält icke kunde utnyttjas för utbildning

i strids- och fältskjutning samt att möjlighet icke förefunnes för regementet

att disponera Västerbottens regementes övnings- och skjutfält i

sådan utsträckning, som erfordrades för att utbildningen i strids- och fältskjutning

skulle kunna bedrivas därstädes. Det finge därför anses vara ett

trängande behov för regementet att snarast erhålla fältskjutningsterräng.

Det föreslagna området, som i en till handlingarna i ärendet hörande karta

utmärkts med röda begränsningslinjer, syntes förvaltningen lämpligt för

ändamålet. Med hänsyn till att några förhandlingar icke förts med markägarna,

hade fortifikationsförvaltningen, som icke hade något att erinra

mot värderingen, funnit det erforderligt att räkna med en säkerhetsmarginal

av 20 % och visst belopp för bestridande av kostnader för avstyckningar

m. m. För förvärvet skulle sålunda erfordras i runt tal 290 000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

5

Genom beslut den 15 juni 1951 fann Kungl. Maj:t framställningen icke

föranleda någon Kungl. Maj ds åtgärd.

I sina medelsäskanden för nästa budgetår har fortifikations förvaltningen

ånyo upptagit frågan om förvärv av ifrågavarande fältskjutningsterräng

och i anslutning härtill anfört, att på grund av den värdestegring, som

inträtt sedan värderingen verkställts i ärendet, ansåge sig förvaltningen

böra räkna med en ökning av mark-, skogs- och byggnadsvärden m. m. av

cirka 27 °/o eller i runt tal 61 000 kronor. Med hänsyn till att några förhandlingar

icke förts med markägarna funne förvaltningen det fortfarande

erforderligt att räkna med viss säkerhetsmarginal ävensom ett belopp av

25 000 kronor för bestridande av kostnader för iståndsättning av vissa vägar

inom området, gränsernas utmärkande, avstyckningar m. m. För förvärvet

skulle sålunda erfordras 368 000 kronor.

Sedan Kungl. Maj:t uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att med vederbörande

markägare förhandla om förvärv för kronans räkning av ifrågavarande

område, har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 15 februari

1952 anfört i huvudsak följande.

Vid verkställd utredning hade befunnits, att det ursprungligen till förvärv

föreslagna området om cirka 328,3 hektar av säkerhetsskäl borde

utvidgas till att omfatta jämväl ett område om cirka 6,9 hektar av fastigheten

Rönnbäck 1\ Det hade nämligen konstaterats, att den å sistnämnda område

växande skogen erhållit skottskador vid regementets skjutövningar. För

dessa skador syntes vederbörande fastighetsägare komma att påfordra ersättning,

därest området icke förvärvades av kronan. Vidare hade det visat

sig erforderligt att förvärva ett å Hissjöns östra strand beläget område om

cirka 1 000 kvadratmeter av fastigheten Hissjön 328, vilket område av regementet

utnyttjades såsom landstigningsplats vid de i Hissjön bedrivna simövningama

med hästar. Slutligen hade ägaren till fastigheten Hissjön 314

anhållit, att från förvärvet måtte undantagas ett område om cirka 12,5

hektar ävensom samtliga fastighetens byggnader, vilka alla vore belägna

inom detta område. Då redan tidigare befunnits, att något hinder däremot

icke förelåge ur militär synpunkt, hade förvaltningen icke velat motsätta

sig, att det av markägaren angivna området jämte därå befintliga byggnader

undantoges från förvärvet.

Sedan angivna justeringar vidtagits beträffande det till förvärv föreslagna

områdets gränser komme detsamma att i areal omfatta cirka 322,8 hektar

och bestå av 7 hela registerfastigheter, 8 fastighetsdelar, en för Rönnbäcks

by samfälld kvarnplats samt vissa samfällda vägar. Samtliga berörda fastigheter

vore i privat ägo.

Med hänsyn till inträffade prisstegringar och vidtagna ändringar beträffande

områdets gränser hade åt förvaltningens jägmästare uppdragits att

verkställa ny värdering i ärendet. Enligt denna värdering hade värdet av

området med därå befintliga byggnader jämte inom detsamma växande

skog uppskattats till i runt tal 294 000 kronor. Därtill komme, alt man

måste räkna med att till vissa fastighetsägare utbetala ersättningar för i

värderingen icke inräknat tomtvärde å 5 000 kronor ävensom vissa intrångsersättningar

å 9 000 kronor. Kostnaderna för markförvärvet skulle

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

sålunda enligt värderingen komma att uppgå till sammanlagt (294 000 +

5 000 + 9 000 =) 308 000 kronor. Fortifikationsförvaltningen hade icke

funnit anledning till erinran mot den verkställda värderingen.

Sedan fortifikationsförvaltningen därefter upptagit förhandlingar med

markägarna, hade samtliga dessa förklarat sig villiga att till kronan överlåta

sina respektive markområden under förutsättning att enighet kunde

uppnås angående köpeskillingen. Vid de fortsatta förhandlingarna hade

emellertid markägarna fordrat ersättningar, som i genomsnitt låge cirka

150 °/o över de värden, som respektive område åsatts enligt den föreliggande

värderingen. Då några överenskommelser angående marköverlåtelse därför

icke kunnat träffas med markägarna, syntes expropriationsförfarande få

tillgripas för förvärvets genomförande.

Med hänsyn till ovissheten angående storleken av de markersättningar,

som kunde komma att tillerkännas fastighetsägarna vid en eventuell expropriation,

funne fortifikationsförvaltningen erforderligt att utöver de

med stöd av värderingen beräknade kostnaderna för markförvärvet räkna

med en säkerhetsmarginal av cirka 25 °/o. Kostnaderna för expropriationsförfarandet

kunde uppskattas till cirka 10 000 kronor. Därjämte erfordrades

ett belopp av 25 000 kronor för bestridande av kostnader för iståndsättning

av vissa vägar inom området, gränsernas utmärkande m. m. För

förvärvet borde sålunda beräknas sammanlagt (308 000 + 77 000 + 10 000

+ 25 000 =) 420 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen har i anledning härav hemställt, att för förvärv

av fältskjutningsterräng för Norrlands dragonregemente måtte anvisas

ett belopp av 420 000 kronor.

Departementschefen.

Såsom av det anförda framgår föreligger otvivelaktigt stort behov av

lämplig strids- och fältskjutningsterräng för Norrlands dragonregemente.

Då det till förvärv föreslagna området synes uppfylla alla krav i detta hänseende,

anser jag mig böra förorda fortifikationsförvaltningens slutliga

förslag, innebärande förvärv av cirka 323 hektar mark. Med hänsyn till att

frivillig uppgörelse med godtagbara försäljningsvillkor icke synes kunna

åstadkommas, har jag intet att erinra mot att, på sätt fortifikationsförvaltningen

föreslagit, området i fråga förvärvas genom expropriation. Däremot

ställer jag mig tveksam mot den för förvärvet beräknade kostnaden. Ehuru

det givetvis är synnerligen vanskligt att exakt beräkna kostnaderna vid ett

expropriationsförfarande, synes det mig tillfyllest om för ändamålet anvisas

ett belopp av 400 000 kronor. Därest detta belopp icke skulle förslå,

torde för förvärvets genomförande ytterligare erforderliga medel kunna

inrymmas inom det belopp, som jag i det följande ämnar föreslå för mötande

av oförutsedda utgifter vid markförvärv.

Utvidgning av Bohusläns regementes fältskjutningsområde. I sina anslagsäskanden

för budgetåret 1952/53 har fortifikationsförvaltningen anmält behov

av medel för utvidgning av Bohusläns regementes fältskjutningsområde.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 166.

7

I avvaktan på slutförande av den då pågående utredningen beräknades ett

belopp av 16 000 kronor för förvärvets genomförande.

Sedan ifrågavarande utredning slutförts, har fortifikations förvaltningen

med skrivelse den 29 november 1951 underställt ärendet Kungl. Maj:ts

prövning samt därvid anfört i huvudsak följande.

Chefen för Bohusläns regemente hade föreslagit, att ett markområde om

cirka 30 hektar, benämnt lägenheten Nyborg, måtte förvärvas för utvidgning

av regementets fältskjutningsområde vid Bulid norr om Uddevalla.

Som skäl därför hade bland annat framhållits, att Bulidsområdets avsevärda

utsträckning i norr—söder med i stort sett endast en genomgående

vägförbindelse försvårade utnyttjandet av fältet. Skjutningar inom detsamma

måste med hänsyn till befintliga kulfång och lämplig målterräng alltid

utföras från öster mot väster och ofta tvärs över förenämnda väg, icke

minst inom områdets södra och mellersta delar. Därvid måste antingen

vägen avstängas för trafik till och från de norra delarna eller också skjutningarna

avbrytas för nödvändig sådan trafik. Trafikfrekvensen genom

Bulidsområdets södra och mellersta delar hade ökat på grund av den år

1949 skedda utökningen av områdets norra del med det s. k. Lövåsområdet.

inom vilket viktiga övningsanordningar tillkommit. Å andra sidan

hade det »farliga området» vid granatkastarskjutning i hög grad ökat

genom de år 1950 fastställda bestämmelserna för skjutning med detta vapen.

Då granatkastarskjutningarna måste förläggas till Bulidsområdets

södra del för att gällande säkerhetsföreskrifter m. m. skulle kunna efterkommas,

innebure detta, att nyssnämnda friktioner under senare år blivit

allt vanligare förekommande och därmed också till allt större ohägn för

utbildningen. Det hade med hänsyn därtill blivit ett alltmer framträdande

önskemål att kunna nå de viktiga övningsområdena inom de norra och

mellersta delarna medelst vägförbindelse österifrån, som icke berörde den

södra delen. Företagen utredning hade givit vid handen, att sådan vägförbindelse

enklast kunde anordnas över det till inköp föreslagna området,

beläget mellan Bulidsområdets nordöstra del och landsvägen norrut från

Uddevalla. Därest Nyborgsområdet tillädes övningsfältet, skulle ökade möjligheter

skapas för dettas utnyttjande genom att förenämnda viktiga övningsområden

kunde nås över egen mark från stora landsvägen. Icke minst

för dubbelsidiga förbandsövningar vore det dessutom av stor betydelse att

erhålla ytterligare en infart till övningsområdet. Fn sådan infart skulle

även underlätta genomförandet av ofta aktuella förflyttningar av trupp

mellan Bulidsområdet och regementets östra övningsområde, det s. k.

Samnerödsområdet. Genom förvärvet av Nyborgsområdet skulle regementet

också tillföras ur övningssynpunkt synnerligen värdefull mark.

Sedan chefen för armén tillstyrkt förvärvet, hade fortifikationsförvaltningen

låtit värdera området som befunnits bestå av stadsägorna nr 145,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

146, 147 och 148 i Uddevalla stad samt omfatta en areal av cirka 33,5 hektar.

Området hade därvid värderats till sammanlagt 13 160 kronor.

Fortifikationsförvaltningen har förklarat sig anse, att övervägande skäl

talade för att det ifrågavarande området av kronan förvärvades. Den företagna

värderingen hade icke givit anledning till någon ämbetsverkets erinran.

Då emellertid förhandlingar med markägarna icke påbörjats, borde

ett i förhållande till värderingssumman med omkring 20 °/o förhöjt belopp

stå till förfogande för förvärvets genomförande. Därtill komme kostnader

för gränsmarkering m. in. Sammanlagt skulle sålunda för ändamålet erfordras

ett belopp av i runt tal 17 000 kronor.

Sedan Kungl. Maj:t uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att förhandla

om förvärv för kronans räkning av den mark, som avses för ifrågavarande

ändamål, har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 15 februari 1952

anfört, att den ifrågavarande fastigheten hade inköpts av nuvarande ägaren

tid hade ägaren påbörjat tämligen omfattande iståndsättningsarbeten inom

den å stadsägan 146 befintliga bostadsbyggnaden. De hittills utförda arbei

slutet av juni 1951. Fastigheten hade värderats till 13 160 kronor. Emellertena

hade kostnadsberäknats till i runt tal 4 800 kronor. Förvaltningen hade

med ägaren, under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande före den 1 september

1952, slutit avtal om förvärv av fastigheten för kronans räkning för

en köpeskilling av 18 000 kronor. Överlåtelsen omfattade även för iståndsättningsarbetenas

fortsättande anskaffade materialier. Då köpeskillingen

i stort sett sammanfölle med den ursprungliga värderingssumman jämte

värdet av de utförda iståndsättningsarbetena och anskaffade materialierna,

hade uppgörelsen synts förvaltningen fullt godtagbar. Frågan huruvida de av

ägaren påbörjade iståndsättningsarbetena lämpligen borde fullföljas, när

kronan förvärvat fastigheten, vore för närvarande föremål för utredning.

Därest arbetena funnes böra fullföljas, syntes kostnaderna därför kunna

bestridas av medel som stode till förvaltningens förfogande å fastighetsfondens

stat. För gränsmarkering beräknades ett belopp av 500 kronor bliva

erforderligt.

Fortifikationsförvaltningen har hemställt, att för utvidgning av Bohusläns

regementes fältskjutningsområde måtte anvisas sammanlagt (18 000 +

500 =) 18 500 kronor.

Departementschefen.

Den i ärendet förebragta utredningen får anses ha styrkt behovet av en

utvidgning av Bohusläns regementes fältskjutningsområde. Jag tillstyrker

därför, att medel anvisas för inköp av härför erforderlig mark. Då det

framlagda förslaget till dylikt markförvärv synes innebära en god lösning,

kan jag biträda detsamma. Den genom det ingångna preliminära köpeavtalet

bestämda köpeskillingen torde under nuvarande förhållanden få

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

9

anses skälig, varför det träffade avtalet bör kunna godkännas. Mot kostnadsberäkningen

i övrigt har jag ingen erinran. För ändamålet torde därför

ett belopp av 18 500 kronor böra beräknas.

Oförutsedda utgifter för markförvärv. Under senare år har som regel, då

medel på en gång beviljats för flera markförvärv, ett särskilt belopp även

anvisats för mötande av oförutsedda utgifter i samband med förvärvens

genomförande. Det inträffar nämligen icke sällan, att den reserv'', som upptages

under varje anslagspost till markförvärv, där expropriation förutses

behöva ifrågakomma, befinnes vara otillräcklig i de fall då av expropriationsnämnden

fastställd ersättning överstiger det vid anslagsberäkningen

uppskattade värdet av expropriationsföremålet. Likaledes kunna prisstegringar

inträffa under den tid, som förflyter mellan kostnadsberäkningens

uppgörande och förvärvets genomförande. Genom att särskilda belopp

anvisats för att möta dylika oförutsedda utgifter, har det i många fall blivit

möjligt att undvika den omgång, som skulle bliva nödvändig, därest varje

— om än obetydlig — brist i en anslagspost för markförvärv måste föranleda

särskilt riksdagsäskande. Fortifikationsförvaltningen har nu föreslagit,

att för detta ändamål måtte anvisas ett belopp av 150 000 kronor.

Med hänsyn till den omfattning i vilken expropriation under senare år

måst användas, synes det mig lämpligt att nu anvisa ett tämligen stort belopp

för oförutsedda utgifter. Fortifikationsförvaltningens förslag kan jag

emellertid icke helt tillstyrka. Jag föreslår, att för ändamålet beräknas

81 500 kronor. Liksom hittills varit fallet böra dessa medel jämväl kunna

i enlighet med Kungl. Maj:ts beslut i varje särskilt fall utnyttjas för bestridande

av uppkommande kostnader för smärre kompletteringar av arméns

fastighetsbestånd.

Sammanfattning. I enlighet med vad i det föregående anförts beräknar

jag följande belopp för markförvärv för armén.

Förvärv av fältskjutningsterräng för Norrlands dragonregemente 400 000

Utvidgning av Bohusläns regementes fältskjutningsområde...... 18 500

Oförutsedda utgifter för markförvärv för armén .............. 81 500

Summa kronor 500 000

Åberopande det anförda får jag hemställa, alt Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Vissa markförvärv för budgetåret 1952/53 anvisa

ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

[2.] Markbyte med Borås stad. Med skrivelse den 31 december 1951 har

fortifikationsförvaltningen överlämnat ett exemplar av ett med drätselkammaren

i Borås avslutat preliminärt avtal rörande markbyte mellan kronan

och Borås stad samt hemställt, att ifrågavarande avtal måtte godkännas. Av

skrivelsen inhämtas följande.

I skrivelse till fortifikationsförvaltningen den 8 februari 1949 hade vederbörande

distriktschef vid statens järnvägar meddelat, att statens järnvägar

vore i stort behov av mark för utbyggnad av bangården i Borås samt

att verkställda undersökningar givit vid handen, att lämpligaste platsen

för en dylik utbyggnad vore ett område om cirka 48 000 kvadratmeter av

Älvsborgs regemente tillhörig, nordost om kasernetablissementet belägen

mark. Under åberopande därav hade distriktschefen anhållit, att Borås

stad måtte få av kronan tillbyta sig förenämnda område mot att staden till

kronan överläte viss annan för regementets övningar lämplig mark. Det

område, som genom markbytet komme att tillfalla staden, skulle därefter

av staden avstås till statens järnvägar i och för verkställande av den planerade

bangårdsutbyggnaden. Drätselkammaren i Borås hade sedermera i

skrivelser till fortifikationsförvaltningen framlagt förslag till genomförande

av markbytet. Efter hörande av militärbefälhavaren och chefen för

armén, vilka i avgivna yttranden avstyrkt det förslagna markbytet, hade

fortifikationsförvaltningen funnit den gjorda framställningen icke böra föranleda

någon ämbetsverkets vidare åtgärd.

Sedermera hade drätselkammaren i Borås i skrivelse till fortifikationsförvaltningen

den 22 mars 1951—med förmälan att statens järnvägars

distriktschef i Borås hemställt om stadens medverkan att inför det alltmer

påträngande behovet av en utbyggnad av bangården därstädes få den tidigare

avhandlade markfrågan upptagen till förnyad prövning — framlagt

nytt förslag till genomförande av ifrågavarande markbyte. Enligt förslaget

skulle kronan till staden överlåta äganderätten till ett område om cirka

48 000 kvadratmeter av stadsägorna nr 2423 och 2423 C i Borås mot att

staden till kronan överläte äganderätten till ett omedelbart väster om regementets

nuvarande övningsfält beläget område om cirka 300 000 kvadratmeter

av stadsägan nr 3661. Någon mellanavgift skulle icke erläggas av

någondera parten. Staden skulle äga rätt att inom viss tid å stadens bytesområde

uttaga 400 kubikmeter fast mått gagnskog. Samtliga genom markbytet

uppkommande avstyckningskostnader skulle gäldas av staden. I samband

med markbytet skulle staden medgiva kronan rätt att under 35 år

såsom skyddsområde vid regementets skjutövningar disponera ett omedelbart

öster om regementets övningsfält beläget skogsområde om cirka

830 000 kvadratmeter av stadsägorna nr 5290 och 6233 samt stadsägoområdet

nr 5613, allt i Borås.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr i 66.

11

Regementschefen hade tillstyrkt markbytet. Militärbefälhavaren för tredje

militärområdet hade förklarat sig icke vilja motsätta sig ett genomförande

av detsamma under förutsättning, dels att staden åtoge sig att ombesörja

och bekosta flyttning av inom kronans bytesområde befintliga baracker

med inneliggande förråd, dels ock att viss av staden föreslagen bestämmelse

rörande kronans dispositionsrätt till skyddsområdet, innefattande åtagande

för regementet att under avtalstiden icke omdisponera sin skjutterräng, ändrades

och erhölle en sådan lydelse att regementet förbunde sig att vid en eventuell

omdisponering beakta angelägenheten av att denna skedde på ett ur

stadens synpunkt tillfredsställande sätt. Även chefen för armén hade tillstyrkt

markbytet under förutsättning att de av staden föreslagna villkoren

för detsamma kompletterades och ändrades i de avseenden, som angivits

av militärbefälhavaren.

Vid därefter av fortifikationsförvaltningen med staden upptagna förhandlingar,

vid vilka närvarit representanter för militärbefälhavaren och

regementschefen, hade staden förklarat sig villig att på egen bekostnad

verkställa flyttning av omförmälda baracker med inneliggande förråd,

överenskommelse hade jämväl träffats angående formuleringen av förenämnda

bestämmelse rörande regementets dispositionsrätt till skyddsområdet.

Därjämte hade parterna enats om vissa smärre justeringar i det av

staden framlagda förslaget till bytesavtal.

Fortifikationsförvaltningen har framhållit, att ämbetsverket sedermera

låtit verkställa värdering av de i markbytet ingående områdena. Därvid

hade kronans bytesområde åsatts ett värde av 90 000 kronor och stadens

bytesområde, som innehölle cirka 18,4 hektar produktiv skogsmark och

cirka 11,5 hektar mossmark, ett värde av 54 000 kronor. Från sistnämnda

belopp skulle dock avräknas värdet av stadens omförmälda avverkningsrätt

inom detta område. Områdets värde efter denna avverkning hade beräknats

komma att ligga mellan 34 000—46 000 kronor, allt efter det sätt

på vilket avverkningen skedde. Med hänsyn till angelägenheten av att den

av statens järnvägar planerade bangårdsutbyggnaden komme till stånd ville

förvaltningen icke nu motsätta sig att det föreslagna markbytet genomfördes.

Skillnaden i värde mellan de i markbytet ingående områdena syntes

ämbetsverket uppvägas dels av att regementet erhölle en för framtiden

tryggad dispositionsrätt till det för regementets skjutövningar erforderliga

skyddsområdet, dels ock av stadens åtagande att bekosta flyttningen av de

inom kronans bytesområde befintliga förrådsbyggnaderna, vilka oberoende

av markbytet måste flyttas av militära skäl.

I anledning härav har fortifikationsförvaltningen med drätselkammaren

i Borås under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande träffat ett den 17

november och den 20 december 1951 dagtecknat avtal angående ifrågavarande

markbyte. Genom beslut den 8 november samma år ha stadsfull
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

mäktige i Borås bemyndigat drätselkammaren att träffa avtal om markbytet

på de mellan förvaltningen och drätselkammaren överenskomna

villkoren.

Departementschefen.

Enligt det föreliggande förslaget till markbyte mellan kronan och Borås

stad skall kronan överlåta ett område om cirka 48 000 kvadratmeter av

Älvsborgs regemente tillhörig mark, det s. k. norra handexercisfältet, och i

stället erhålla ett område om sammanlagt omkring 300 000 kvadratmeter,

beläget i anslutning till regementets nuvarande övningsfält. Kronan skall

därjämte medgivas rätt att under 35 år såsom skyddsområde disponera ett

likaledes intill övningsfältet beläget skogsområde om cirka 830 000 kvadratmeter.

Även om ifrågavarande markbyte ytterst avser att bereda statens järnvägar

möjlighet till verkställande av en planerad bangårdsutbyggnad, innebär

jämväl detta markbyte påtagliga fördelar ur militär synpunkt. Förutom

att Borås stad åtagit sig att bekosta flyttning av inom kronans bytesområde

befintliga förrådsbyggnader — vilka oavsett markbytet måste flyttas —

måste det anses vara av synnerlig vikt att Älvsborgs regemente erhåller en

för framtiden mer tryggad dispositionsrätt till förenämnda skyddsområde

än den nuvarande. Detta område har nämligen hittills endast fått disponeras

tills vidare av regementet utan att dispositionsrätten varit reglerad i

avtal.

Med hänsyn till vad sålunda anförts förordar jag, att markbytet kommer

till stånd på föreslagna villkor. Ärendet torde böra underställas riksdagens

prövning.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att förutnämnda markbyte med Borås stad

må komma till stånd på i huvudsak de villkor, som i det

föregående angivits.

[3.] Anordnande av lokaler för försvarets forskningsanstalt. Kungl. Maj:t

har i årets statsverksproposition (Kapitalbudgeten: Bil. 25, punkt 3) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Anordnande

av lokaler för försvarets forskningsanstalt beräkna ett investeringsanslag

av 650 000 kronor. Jag anmäler nu det slutliga medelsbehovet i detta

hänseende.

För vidtagande av vissa provisoriska åtgärder för försvarets forskningsanstalts

förläggning anvisade 1947 års riksdag under riksstatens fjärde huvudtitel

för budgetåret 1947/48 ett reservationsanslag av 770 000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungt. Maj:ts proposition nr 166.

13

Efter förslag av Kungl. Maj:t anvisade sedermera 1948, 1949 och 1950

års riksdagar för budgetåren 1948/51 investeringsanslag av tillhopa (715 000

+ 1 000 000 + 400 000 =) 2 115 000 kronor för samma ändamål.

För innevarande budgetår har riksdagen efter förslag av Kungl. Maj:t i

propositionen 1951:109 anvisat ett investeringsanslag av 500 000 kronor

till anordnande av lokaler för forskningsanstalten. Anslaget avsågs enligt

propositionen närmast för ombyggnad av vissa utrymmen inom Lv 3:s kasemetablissement

i Stockholm. I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr

122 anförde statsutskottet vid behandlingen av denna anslagsfråga, att utskottet,

då något annat förslag i förläggningsfrågan icke förelåge, ansett sig

böra tillstyrka att medel för ifrågavarande ändamål anvisades. Utskottet

var emellertid icke övertygat om att anstaltens lokalfråga på längre sikt

borde lösas genom ianspråktagande av nämnda etablissement. Frågan syntes

utskottet tarva ytterligare överväganden. Med hänsyn till angelägenheten

av att anstaltens lokalförhållanden stabiliseras förutsatte utskottet, att

riksdagen så snart ske kunde finge tillfälle att taga ställning till förslag om

en definitiv lösning av denna fråga.

Genom brev den 18 maj 1951 uppdrog Kungl. Maj:t sedermera åt fortifikationsförvaltningen

att i samråd med försvarets forskningsanstalt, med

beaktande av vad i statsutskottets utlåtande sålunda anförts, verkställa förnyad

utredning rörande forskningsanstaltens lokalfråga och att i samband

med medelsäskandena för budgetåret 1952/53 redovisa resultatet av denna

utredning.

I sina medelsäskanden för nästa budgetår har fortifikationsförvaltningen

framhållit, att ämbetsverket avsåge att sedan utredningen slutförts i ett

sammanhang inkomma med framställning om medel för tillgodoseende av

forskningsanstaltens lokalbehov enligt det resultat, utredningen kunde giva.

Fortifikationsförvaltningen har sedermera, efter samråd med försvarets

forskningsanstalt, chefen för försvarsstaben, arméförvaltningens tygavdelning,

marinförvaltningen och flygförvaltningen ävensom med byggnadsstyrelsen,

i skrivelse den 21 februari 1952 framlagt förslag i ärendet.

Innan jag upptager till behandling förevarande förslag, torde jag få erinra

om att i propositionen 1951: 109 anmäldes lokalbehov för — förutom

forskningsanstalten — även försvarets robotvapenbyrå, försvarsstabens

fotoanstalt samt marin- och flygförvaltningarna. Härjämte anmäldes behov

av lokaler för att möjliggöra ett sammanförande av försvarsgrenarnas anpassningslaboratorier

med forskningsanstalten.

Fortifikationsförvaltningen har framhållit, alt ämbetsverket haft överläggningar

med byggnadsstyrelsen rörande möjligheterna att inom rimlig

tid tillgodose nämnda myndigheters — utöver forskningsanstaltens — lo
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

kalbehov. Byggnadsstyrelsen hade därvid meddelat, att styrelsen vore beredd

att framlägga förslag om ytterligare bebyggelse för försvarsgrensförvaltningarnas

behov i anslutning till komplexet »Tre Vapen» på Ladugårdsgärde.

En dylik byggnad kunde beräknas bli färdig tidigast år 1955. Med

hänsyn till angelägenheten av att försvarsgrensförvaltningamas lokalbehov

till vissa delar snarast möjligt tillgodosåges hade emellertid överenskommelse

träffats mellan byggnadsstyrelsen och fortifikationsförvaltningen

därom att fortifikationsförvaltningen i samband med förevarande utredning

jämväl skulle söka provisoriskt lösa lokalfrågan för nämnda förvaltningar.

Innan jag övergår till redogörelse för fortifikationsförvaltningens utredning,

får jag erinra att försvarets forskningsanstalt (FOA) är organiserad

på, förutom kansli, tre avdelningar, nämligen en kemisk (FOA 1), en fysisk

(FOA 2) och en elektroteknisk (FOA 3). För förstnämnda avdelning har uppförts

ett flertal permanenta byggnader i Ursvik, medan kansliet och de övriga

avdelningarna — bortsett från avdelningarnas försöksstationer på Södertörn

respektive i Bromma — endast ha provisoriska lokaler, belägna på

flera olika platser inom Stockholm och Solna.

Fortifikationsförvaltningen har i sin förenämnda skrivelse föreslagit, att

lokaler anordnas för forskningsanstaltens kansli, avdelningarna 2 och 3,

försvarsgrensförvaltningamas anpassningslaboratorier och försvarets robotvapenbyrå

inom Stockholms luftvärnsregementes nuvarande kasernområde

i kvarteret Garnisonen i Stockholm, medan avdelning 1 och försöksstationerna

skulle kvarligga på nuvarande platser. Förslaget innebär

vidare, att den permanenta lösningen av lokalfrågan inom kvarteret Garnisonen

skulle avse fullständig nybyggnad. Nybyggnaden skulle ske i etapper

och i avvaktan på dess genomförande skulle lokalbehovet för forskningsanstaltens

kansli och robotvapenbyrån samt för utökning av avdelningarna

2 och 3 provisoriskt tillgodoses inom luftvämsregementets befintliga byggnader.

Vidare skulle i hälften av östra kasernflygeln lokaler provisoriskt

iordningställas för marinförvaltningens omedelbara behov av tjänsterum.

Försvarsgrensförvaltningamas behov i övrigt skulle i avvaktan på nybyggnad

av ämbetshus vid »Tre Vapen» provisoriskt tillgodoses genom ianspråktagande

av vissa förhyrda lokaler, som förväntas bliva lediga under innevarande

år.

Kostnaderna för föreslagen nybyggnad för forskningsanstalten m. m.

ha enligt prisläget den 1 oktober 1951 beräknats till 13 950 000 kronor. Kostnaden

för den första nybyggnadsetappen har beräknats till 3 400 000 kronor

samt för erforderliga ändrings- och ombyggnadsarbeten i befintliga

kaserner 2 200 000 kronor, eller sammanlagt 5 600 000 kronor. Enär 1951

års riksdag för ändamålet beviljat 500 000 kronor, skulle anslagsbehovet

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

15

för byggnadsåtgärder inom kvarteret Garnisonen uppgå till 5 100 000 kronor,

fördelat med 1 500 000 kronor under innevarande budgetår samt

1 800 000 kronor under vart och ett av budgetåren 1952/53 och 1953/54.

Fortifikationsförvaltningen har vidare upptagit till prövning frågan om

erforderliga byggnadsåtgärder för avdelning 1 och försöksstationerna.

Ämbetsverket har därvid erinrat om att verket i sina medelsäskanden för

budgetåret 1951/52 beräknat kostnaderna för av forskningsanstalten föreslagna

arbeten vid de skilda avdelningarna till sammanlagt 2 050 000 kronor

enligt prisläget den 1 januari 1950.

I fråga om medelsäskanden för budgetåret 1952/53 har fortifikationsförvaltningen

anfört bland annat följande. Forskningsanstalten hade framhållit,

att under förutsättning att lokalfrågan för anstaltens avdelning 3

ordnades genom nybyggnad vid Lv 3 inom cirka 2 år erfordrades icke den

för budgetåret 1951/52 anmälda tillbyggnaden av laboratoriebyggnad vid

samma avdelning. Övriga för samma budgetår upptagna byggnadsobjekt

påverkades icke av nybyggnaden vid Lv 3, varför medel för dessa objekt

borde äskas. Därutöver erfordrades medel för uppförande av en hangar

vid den teletekniska försöksstationen å Bromma flygplats. Denna hangar

vore nödvändig för att inrymma försöksflygplan, som disponerades för

teletekniska försök. Till hangaren borde även förläggas expedition och omklädnadsrum

samt förråds- och verkstadsutrymmen. Kostnaderna för uppförande

av hangarbyggnaden hade enligt prisläget den 1 oktober 1951

beräknats till 1 410 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen har beräknat kostnaderna för de för budgetåret

1951/52 anmälda byggnadsobjekten, oberäknat tillbyggnad av laboratoriebyggnad

vid avdelning 3 men inklusive prisstegringar under tiden

1/1 1950—1/10 1951, till 2 715 000 kronor. För täckande av merkostnader

till följd av prisstegringar m. m. intill den 1 oktober 1951 å byggnadsföretag,

vartill medel tidigare beviljats, erfordrades därjämte ytterligare cirka

1 125 000 kronor. Totala medelsbehovet för byggnadsarbeten vid forskningsanstaltens

nuvarande anläggningar skulle således uppgå till (1 410 000

+ 2 715 000 + 1 125 000 =) 5 250 000 kronor. Detta belopp bär föreslagits

fördelas med 1 000 000 kronor under innevarande budgetår och med

2 125 000 kronor under vart och ett av budgetåren 1952/53 och 1953/54.

Sammanlagda anslagsbehovet för första etappen avseende såväl kvarteret

Garnisonen som avdelning 1 och försöksstationerna uppgår således

till (5 100 000 + 5 250 000 =) 10350 000 kronor. Av delta belopp har

fortifikationsförvaltningen hemställt, alt 2 500 000 kronor måtte anvisas

å tilläggsstat och 3 925 000 kronor för budgetåret 1952/53.

överbefälhavaren har i yttrande den 22 februari 1952 tillstyrkt forlifikationsförvaltningens

förevarande framställning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

Departementschefen.

Med hänsyn till den korta tid som stått till buds för granskning av fortifikationsförvaltningens

förslag rörande definitiv lösning av forskningsanstaltens

lokalfrågor är jag icke beredd nu taga ställning härtill.

Det trängande behovet av lokaler för såväl forskningsanstalten som delar

av marin- och flygförvaltningarna gör det emellertid angeläget att ytterligare

lokaler för dessa myndigheter snarast kunna iordningställas. Jag anser

mig kunna biträda fortifikationsförvaltningens förslag härutinnan, innebärande

att provisoriska lokaler anordnas genom vissa ombyggnadsarbeten

inom de befintliga byggnaderna å kasernområdet. De lokaler som därigenom

kunna utvinnas anses äga ett sådant hyresvärde, att kostnaderna på ett fåtal

år beräknas bli amorterade.

Av de hittills för forskningsanstaltens lokalbehov anvisade medlen ha

500 000 kronor ännu icke blivit ianspråktagna. Detta belopp torde i första

hand böra utnyttjas för igångsättande av ombyggnadsarbetena. För nästa

budgetår föreslår jag att för ändamålet anvisas ett ytterligare belopp av

900 000 kronor. Däremot anser jag mig för närvarande icke kunna tillstyrka

anvisande av medel till anordnande av vissa lokaler i berg för forskningsanstalten,

varför förslag om anvisande av det i statsverkspropositionen för

ifrågavarande ändamål beräknade beloppet icke behöver föreläggas riksdagen.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av lokaler för försvarets forskningsanstalt

för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag

av 900 000 kronor.

Marinens delfond.

[4.] Vissa markförvärv. Kungl. Maj:t har i årets statsverksproposition

(Kapitalbudgeten: Bil. 25, punkt 19) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till Vissa markförvärv under marinens delfond

beräkna ett investeringsanslag av 200 000 kronor. Jag anmäler nu det

slutliga medelsbehovet i detta hänseende. Ärendet är av den natur, att en

fullständig redogörelse för detsamma icke bör lämnas till statsrådsprotokollet.

Ytterligare upplysningar torde få inhämtas av de handlingar, som

komma att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1950: 141 anvisade riksdagen

för budgetåret 1950/51 under marinens delfond ett investeringsanslag

av 4 200 000 kronor till förvärv av vissa markområden i Stockholms

södra skärgård. I detta anslag ingick även en medelsreserv om 162 000 kronor,

varav en mindre del avsågs för utmärkande av gränser kring förvär
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

17

vade områden. Från anslaget skulle, enligt beslut av Kungl. Maj:t, jämväl

få bestridas kostnader för ytterligare markförvärv inom skärgårdsområdet,

därest sådant skulle visa sig erforderligt för att säkerställa marinens behov

av mark, som kunde förväntas bliva föremål för exploatering eller bebyggelse.

1948 års örlogsbasutredning framlade sedermera, efter samråd med chefen

för marinen och fortifikationsförvaltningen, förslag om förvärv av

48 obebyggda eller med provisoriska byggnader försedda tomter inom det

för marinen erforderliga området av Mysingebaden å Muskö samt hemställde,

att åt fortifikationsförvaltningen måtte uppdragas att upptaga förhandlingar

med vederbörande fastighetsägare om förvärv för kronans räkning

av omförmälda fastigheter ävensom i den mån antagbara överenskommelser

kunde träffas, under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande,

sluta avtal om förvärv av dylika fastigheter och till Kungl. Maj:t inkomma

med upprättade avtalshandlingar. Kostnaderna för markförvärvet skulle

enligt utredningens förslag bestridas med anlitande av angivna medelsreserv

samt av besparingar å dels förenämnda anslag och dels det av riksdagen

under titeln Vissa markförvärv i Stockholms södra skärgård å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisade investeringsanslaget

av 630 000 kronor.

Genom beslut den 1 december 1950 lämnade Kungl. Maj:t fortifikationsförvaltningen

det av utredningen föreslagna förhandlingsuppdraget.

I sina medelsäskanden för nästa budgetår har fortifikationsförvaltningen

meddelat, att förvaltningen sedermera upptagit förhandlingar med ägarna

till omförmälda tomter, vilka förhandlingar dittills lett till att 6 tomter

förvärvats för kronans räkning. Ämbetsverket har vidare framhållit, att i

samband med dessa förhandlingar ägarna till en del av de 22 tomter inom

det för marinen erforderliga området, vilka hade en bebyggelse av mera

permanent natur, påyrkat att kronan snarast måtte inlösa jämväl deras

fastigheter. Fortifikationsförvaltningen, som i ärendet samrått med örlogsbasutredningen,

hade funnit angeläget, att kronan snarast förvärvade de

av dessa tomter med mera permanent bebyggelse, vilka av fastighetsägarna

kunde komma att erbjudas kronan till inlösen. Huru många fastigheter,

som komme att erbjudas kronan, kunde för det dåvarande icke angivas,

men fortifikationsförvaltningen räknade med att inlösen komme att påyrkas

beträffande ungefär halva antalet av tomterna. Preliminärt uppskattade

förvaltningen förvärvskostnaderna till 200 000 kronor.

Fortifikations förvaltningen bär sedermera i särskild skrivelse den 8 december

1951 anfört, att förhandlingarna angående förvärv av de obebyggda

eller med provisoriska byggnader försedda tomterna, vilka numera avslutats,

resulterat i att förvaltningen träffat avtal om förvärv för kronans räkning

av ytterligare 33 av dessa fastigheter. Vid förhandlingarna, som förts

2 Bihang till riksdagens protokoll 1052. 1 sand. Nr 166.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungi. Maj:ts proposition nr 166.

mellan förvaltningen och en av fastighetsägarna för ändamålet särskilt tillsatt

kommitté, hade denna beträffande de inom ifrågavarande område av

Mysingebaden belägna tomterna med mer permanent bebyggelse meddelat,

att ägarna till ett 10-tal av dessa fastigheter syntes komma att under

år 1952 påfordra, att deras fastigheter inlöstes av kronan. Med hänsyn till

den ovisshet angående den framtida dispositionsrätten till fastigheterna,

som uppstått hos berörda fastighetsägare till följd av kronans planer rörande

förvärv av ifrågavarande område, ansåge fortifikationsförvaltningen,

att kronan icke rimligen kunde vägra inlösa de fastigheter inom området,

varom sådan framställning gjordes, vid den tidpunkt, som påyrkades av

vederbörande fastighetsägare. Kostnaderna för inlösen av omförmälda fastigheter

kunde förvaltningen för närvarande icke exakt angiva, men ämbetsverket

beräknade, att desamma komme att uppgå till i genomsnitt

20 000 kronor per fastighet eller sammanlagt till (10 X 20 000 =) 200 000

kronor.

Fortifikationsförvaltningen har hemställt, att för markförvärv i Stockholms

södra skärgård måtte anvisas ett belopp av 200 000 kronor.

I sitt den 15 november 1951 avgivna betänkande med förslag angående

flyttning av Stockholms örlogsbas till Stockholms södra skärgård (SOU

1951:46) har 19A8 års örlogsbasutredning framlagt förslag om förvärv av

ytterligare mark å och i närheten av Muskö. Kostnaderna för dessa markförvärv

ha av utredningen uppskattats till 3 400 000 kronor enligt prisläget

sista kvartalet 1950. Utredningen har föreslagit, att medel för bl. a. dessa

markförvärv skola ställas till förfogande redan under budgetåret 1952/53.

Departementschefen.

Till Stockholms södra skärgård ha under senare år koncentrerats ett

flertal anläggningar av central betydelse för flottan och dess krigsberedskap.

Sålunda finnas inom det s. k. Hårsfjärdsområdet basanläggningar av

olika slag — ammunitions- och drivmedelsförråd, torpedbåtsbas m. m. —

samt vissa centrala utbildningsanläggningar (å Berga). Söder om detta område

pågå (å Muskö) arbeten å i berg insprängda fartygstunnlar. För att

säkra marinens behov av mark för dessa anläggningar ha betydande markområden

förvärvats.

1948 års örlogsbasutredning har nu framlagt förslag om flyttning av

Stockholms örlogsbas till denna del av skärgården. Förslaget innebär i

huvudsak följande.

Stockholms örlogsvarv förlägges till Muskö Sköldudde och anordnas där

på sådant sätt, att detsamma även kan användas såsom krigsreparationsbas.

Varvet föreslås därför skola till huvuddelen insprängas i berg. Stockholms

örlogsstation uppdelas så, att örlogsvarvet å Muskö övertager de uppgifter,

vilka äga direkt anknytning till varvet, medan återstoden av stationen

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

19

förlägges till Berga i omedelbar anslutning till de befintliga skolanläggningarna.

Vid en utflyttning av örlogsvarvet och örlogsstationen från

Stockholm anses vissa huvudförråd tillhörande Ostkustens marindistrikt

böra förläggas i anslutning till varvet eller stationen eller ock till vissa

andra platser. Marindistriktschefen med stab och förvaltningar föreslås

skola i fred kvarbliva i Stockholm.

Utredningen har beräknat kostnaderna enligt prisläget sista kvartalet

1950 för anläggande av ett örlogsvarv å Muskö m. m. till sammanlagt

202 800 000 kronor. Enär 13 800 000 kronor anvisats för redan beslutade

anläggningar m. m. inom skärgårdsområdet, skulle det återstående medelsbehovet

uppgå till 189 000 000 kronor. Av sistnämnda belopp har utredningen

avsett 3 400 000 kronor för ytterligare markförvärv, 127 800 000

kronor för den i berg insprängda delen av anläggningen, 33 400 000 kronor

för friliggande byggnader och anläggningar m. in. samt 24 400 000 kronor

för komplettering av maskinpark och transportanordningar, försvarsanordningar,

tjänstebostäder, landsvägsförbindelse m. m. Kostnaderna enligt

prisläget sista kvartalet 1950 för anläggande av en örlogsstation vid Berga

m. m. har utredningen beräknat till sammanlagt 14 300 000 kronor. Då

900 000 kronor stå till förfogande för redan beslutade byggnader och anläggningar

skulle det återstående medelsbehovet uppgå till 13 400 000

kronor.

Remissbehandlingen av betänkandet har helt nyligen avslutats. Ehuru

utredningens förslag i allt väsentligt tillstyrkts i de avgivna yttrandena, är

jag med hänsyn till frågans ekonomiska räckvidd icke beredd att nu framlägga

förslag i fråga om örlogsbasens förflyttning.

Emellertid synes det erforderligt att omedelbart säkra kronans behov

av mark för flottans behov inom ifrågavarande del av Stockholms skärgård.

Ett beslut om dylika markförvärv synes vara motiverat redan med

hänsyn till de marina anläggningar, som redan av statsmakterna beslutats,

och innebär alltså intet föregripande av ställningstagandet till utredningens

förslag rörande örlogsbasens förflyttning.

Kostnaderna för de markförvärv, som ansetts böra komma i fråga, ha

beräknats till sammanlagt (200 000 + 3 400 000 =) 3 600 000 kronor. Häremot

har jag intet att erinra. Av skäl som anförts under motsvarande punkt

under arméns delfond böra emellertid under anslaget även beräknas medel

för oförutsedda utgifter, att disponeras för ändamål som angivits i berörda

sammanhang. Jag beräknar härför 900 000 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet

skulle således uppgå till (3 600 000 + 900 000 —) 4 500 000

kronor. Beloppen torde böra anvisas under samma anslagsbeteckning som

för innevarande budgetår, Vissa markförvärv.

Jag får alltså hemställa, all Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa markförvärv för budgetåret 1952/53 anvisa

ett investeringsanslag av 4 500 000 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

Flygvapnets dclfond.

[5.] Vissa markförvärv. Kungl. Maj:t har i årets statsverksproposition

(Kapitalbudgeten: Bil. 25, punkt 26) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till Vissa markförvärv under flygvapnets delfond

beräkna ett investeringsanslag av 580 000 kronor. Jag anmäler nu

det slutliga medelsbehovet i detta hänseende.

Markförvärv för fly g fältsutvidgningar. Efter förslag av Kungl. Maj:t i

propositionen 1946: 229 anvisade riksdagen under försvarets fastighetsfond,

flygvapnets delfond, för budgetåret 1946/47 till markförvärv för flygfältsarbeten

ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.

Sedan flygförvaltningen framlagt en generalplan för ifrågavarande

markförvärv, har Kungl. Maj:t på av förvaltningen gjorda framställningar

genom särskilda beslut av förenämnda anslag ställt erforderliga medel till

ämbetsverkets förfogande för vissa markförvärv.

I sina medelsäskanden för budgetåret 1949/50 hemställde flygförvaltningen

om ett investeringsanslag å 1 275 000 kronor till vissa ytterligare

markförvärv. Ifrågavarande medelsbehov avsåg förvärv av mark dels i

huvudsaklig överensstämmelse med framlagd generalplan, dels ock för

anordnande vid Ulfhult av bombfällnings- och skjutplats för Västgöta flygflottilj.

Framställningen föranledde icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1950 års statsverksproposition och propositionen

1951: 109 har riksdagen sedermera för budgetåren 1950/51 och

1951/52 anvisat sammanlagt 800 000 kronor för markförvärv för flygfältsutvidgningar.

I sina medelsäskanden för nästa budgetår har fly g förvaltningen anfört,

att de flygfältsarbeten, vilka beräknades påbörjas under budgetåret 1952/53,

komme att kräva ytterligare markförvärv, för vilka medel icke stode till

förvaltningens förfogande. Medelsbehovet för dessa markförvärv beräknades

till 500 000 kronor. Därutöver har ämbetsverket beräknat 600 000 kronor

till markförvärv för nya flygfält. Sammanfattningsvis skulle således

under budgetåret 1952/53 erfordras (500 000 + 600 000 =) 1 100 000 kronor.

Departementschefen.

Det torde vara ofrånkomligt att anvisa ytterligare medel för genomförande

av markförvärv för flygfältsutvidgningar. Då anslagsberäkningarna

härför icke givit mig anledning till erinran, förordar jag, att för ändamålet

anvisas ett belopp av 500 000 kronor. Däremot anser jag mig icke

kunna förorda, att medel nu anvisas till förvärv av mark för nya flygfält.

s. 21 Kontrollera mot PDF

K ungt. Maj:ts proposition nr 166.

21

Oförutsedda utgifter för markvärv. Jämväl under flygvapnets delfond har

fortifikationsförvaltningen beräknat särskilda medel till oförutsedda utgifter

för markförvärv. Förvaltningen har föreslagit, att för ändamålet

måtte anvisas ett belopp av 100 000 kronor. Under hänvisning till vad jag

i motsvarande sammanhang anfört beträffande arméns delfond föreslår jag,

att jämväl under flygvapnets delfond anvisas ett belopp för oförutsedda

utgifter. Jag kan emellertid icke förorda högre medelsanvisning än 75 000

kronor. Liksom beträffande arméns delfond synes beloppet böra kunna i

enlighet med Kungl. Maj:ts beslut i varje särskilt fall utnyttjas för bestridande

av uppkommande kostnader för smärre kompletteringar av flygvapnets

fastighetsbestånd. Jag utgår från att beloppet jämväl skall kunna

utnyttjas för att bestrida kostnader för tvångsinlösen av mark enligt byggnadslagen.

Flygförvaltningen har för detta ändamål äskat 25 000 kronor.

Sammanfattning. I enlighet med vad i det föregående anförts beräknar

jag för markförvärv under flygvapnets delfond följande belopp.

Markförvärv för flygfältsutvidgningar ........................ 500 000

Oförutsedda utgifter för markförvärv för flygvapnet............ 75 000

Summa kronor 575 000

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Vissa markförvärv för budgetåret 1952/53 anvisa

ett investeringsanslag av 575 000 kronor.

B. FÖRSVARETS FABRIKSFOND.

[6.] Anordnande av lokaler för försvarets

av Kungl. Maj:t i propositionen 1952:30 har riksdagen beslutat att driften

vid den till tvätt- och reparationsanstalten i Karlskrona hörande avdelningen

för nytillverkning av skodon skall nedläggas och att med utnyttjande

av därigenom friblivna lokaler för den centrala beklädnadsverkstaden

denna i sin helhet skall förläggas till Karlskrona.

Såsom av förenämnda proposition framgår hemställde fabriksstyrelsen

i skrivelse den 18 december 1951, att, därest beslut fattades om nedläggande

av nytillverkningen av skor i Karlskrona, den statliga beklädnadstillverkningen

måtte få sammanföras till en verkstad med utnyttjande av de

därigenom ledigblivna lokalerna ävensom att få disponera den tidigare för

centrala beklädnadsverkstaden i Stockholm utnyttjade fastigheten Fleminggatan

103, vilken är redovisad under försvarets fabriksfond, till ämbetslokaler

för fabriksstyrelsen. Kostnaderna för därvid erforderlig ombyggnad

beräknades preliminärt till omkring 500 000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungi. Maj:ts proposition nr 166.

I skrivelse den 8 februari 1952 har sedermera försvarets fabriksstyrelse

■—- med erinran om vad ämbetsverket i sin förstnämnda skrivelse anfört

och under framhållande att eu mera fullständig utredning angående utnyttjandet

av fastigheten Fleminggatan 103 numera avslutats — anfört

följande.

Vid utarbetandet av de slutgiltiga planerna för byggnadens ianspråktagande

hade det visat sig, att för styrelsens behov ändamålsenliga lokaler,

omfattande sammanlagt omkring 2 500 in2, erhölles exklusive lunchrum.

De planerade ombyggnadsarbetena avsåge i första hand fabriksbyggnadens

bottenvåning samt första, andra och tredje våningarna. Samtliga lokaler

i dessa våningar jämte de kontorslokaler i fjärde våningen, som inretts

till lokaler för den meteorologiska undersökningsorganisationen, erfordrades

för fabriksstyrelsen. Det beställningsskrädderi, som nu vore

inrymt i fabriksbyggnaden och som oavsett beklädnadsverkstadens flyttning

till Karlskrona avsåges vara kvar i Stockholm, komme att inrymmas

i den nuvarande fabrikskontorsbyggnaden. Beklädnadsverkstadens nuvarande

förrådslokaler, som vore förlagda i en gårdsbyggnad, vore avsedda

att uthyras, i den mån de ej erfordrades för fabriksverkets behov.

Sedan en mera noggrann kostnadskalkyl numera gjorts funne styrelsen,

att ett genomförande av förslaget med inredande av kontorslokaler för

styrelsen i fastigheten Fleminggatan 103 skulle komma att draga en kostnad

av 590 000 kronor, räknat vid nuvarande kostnadsläge.

Ett nedläggande av skofabriken i Karlskrona kunde komma att ske tämligen

snart. Förflyttningen till de därigenom ledigblivna lokalerna av beklädnadsverkstadens

avdelning i Stockholm vore beräknad att verkställas så

snart nödvändiga reparationer utförts i Karlskrona. Då det vore i hög grad

önskvärt, att arbetena med ombyggnad av fastigheten Fleminggatan 103

kunde påbörjas omedelbart efter beklädnadsverkstadens förflyttning, erfordrades

beslut av innevarande års riksdag angående investeringsmedel

för ändamålet. I annat fall förelåge risk, att fastigheten komme att stå till

större delen outnyttjad, vilket skulle orsaka statsverket förluster.

I anslutning till det anförda har fabriksstyrelsen hemställt att 590 000

kronor måtte anvisas för ändamålet.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 13 mars 1952 anfört bland annat,

att styrelsen funnit den föreslagna dispositionen av fastigheten Fleminggatan

103 i Stockholm lämplig och i princip icke hade något att erinra

mot förslaget till ombyggnad av densamma. Med utgångspunkt från försvarets

fabriksstyrelses nuvarande organisation syntes enligt byggnadsstyrelsen

lokalerna komma att bliva helt utnyttjade redan från början. För

tillgodoseende av ytterligare behov funnes vissa tillbyggnadsmöjligheter

inom fastigheten.

Byggnadsstyrelsen har vidare berört vissa brandskyddsåtgärder ävensom

framhållit nödvändigheten av dispens för ombyggnaden i stadsplanehänseende.

Styrelsen har därvid meddelat, att den vore beredd att tillstyrka

en sådan dispens. Beträffande kostnaderna har styrelsen uttalat,

att med hänsyn till de nödvändiga brandskyddsåtgärderna samt med tanke

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

23

på arbetets karaktär av ombyggnad det av fabriksstyrelsen föreslagna beloppet

syntes böra avrundas till 600 000 kronor.

Departementschefen.

Den nuvarande beklädnadsverkstadens avdelning i Stockholm är inrymd

i fastigheten Fleminggatan 103, vilken redovisas å försvarets fabriksfond.

Enligt medgivande av 1947 års riksdag må denna fastighet, därest

tillverkningen i sin helhet kommer att förläggas utom Stockholm, försäljas

eller användas för annat statligt ändamål.

Enligt beslut av innevarande års riksdag skall den under försvarets fabriksverk

hörande centrala beklädnadsverkstaden förläggas till Karlskrona.

Frågan om vad som skall ske med förenämnda fastighet i Stockholm

är alltså aktuell. Fabriksstyrelsen har föreslagit, att fastigheten skall disponeras

för ämbetslokaler för styrelsen. De av styrelsen för närvarande

disponerade lokalerna i Stockholms centrum kunna härigenom frigöras för

andra ändamål. Jag tillstyrker detta förslag. Då de av byggnadsstyrelsen

beräknade kostnaderna för erforderliga ombyggnadsarbeten icke givit mig

anledning till erinran, föreslår jag, att ett belopp av 600 000 kronor anvisas

för ändamålet.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av lokaler för försvarets fabriksstyrelse

för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag

av 600 000 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda,

med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Magnus T. Möller.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1952:210 Skrivelse till Korning en i anledning av Kungl. Maj:ts proposition omgående vissa markförvärv för försvaret m. m. a1 i texten
  2. SU 1952:107 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa markförvärv för försvaret m. m. s. 1 i texten