Sök i Ratio Lex

Angående plan för flottans fartyg sbyggnader

1952-01-04 · 15 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:18, Angående plan för flottans fartyg sbyggnader

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 18.

1

Nr 18.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående plan

för flottans fartyg sbyggnader; given Stockholms slott

den 4 januari 1952.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

för denna dag, föreslå riksdagen bifalla de förslag, om vilkas

avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Torsten Nilsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen framlägges förslag till ny- och ombyggnadsprogram för

flottans fartyg omfattande budgetåren 1952/59 till en sammanlagd kostnad av

i runt tal 440 miljoner kronor. Vidare begäres bemyndigande att utlägga beställningar

på fartygsmateriel inom ramen för det föreslagna programmet intill

en kostnad av 350 miljoner kronor.

P

1—am m Biliang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 18.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 18.

Utdrag av protokollet över försvars ärenden, hållet inför

Hans Maj;t Konungm i statsrådet å Stockholms

slott den 4 januari 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Danielson, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, fråga angående

plan för flottans fartygsbyggnader och anför därvid följande.

Inledning.

Genom beslut vid 1942 års riksdag (prop. nr 210, rd. skr. nr 374) fastställdes

i princip en plan för nybyggnad av örlogsfartyg under en femårsperiod

omfattande budgetåren 1942/43—1946/47. Planen upptog bl. a. fartyg för en

första utbyggnad av de operationsgrupper (numera benämnda eskadrar), som

skulle utgöra kärnan i vårt försvar till sjöss. Efter kompletterande beslut omfattade

planen — förutom färdigställande av under byggnad varande och beslutade

fartyg, nämligen kryssarna Tre Kronor och Göta Lejon, två jagare

(typ modifierad stadsjagare), fyra kustjagare samt ett antal motortorpedbåtar

och ubåtar — två större jagare (typ Öland), två mindre jagare (typ modifierad

stadsjagare), en större motortorpedbåt samt ett antal mindre motortorpedbåtar

och ubåtar. Under perioden byggdes även ett minfartyg.

Med anledning av det betänkande med förslag angående försvarets organisation,

som 1945 års försvarskommitté avgav, beslöts vid 1948 års riksdag

(prop nr 206, rd. skr. nr 371) att två större jagare, tre ubåtar och ett antal

mindre motortorpedbåtar skulle byggas. Ytterligare ersättningsbyggnad — av

mindre minsvepare och andra smärre fartyg — beslöts vid 1949 och 1950 års

riksdagar.

Nybyggnaden av fartyg för flottan under budgetåren 1947/48—1951/52 omfattar

sålunda jagarna Halland och Småland, motortorpedbåtarna T 36—T 41,

ubåtarna Hajen, Sälen och Yalen samt minsveparna M 51—M 56. Därjämte

har 1951 års höstriksdag medgivit att vissa beställningar må utläggas å materiel

för två jagare och sex motortorped—motorkanonbåtar, vilka fartyg ingå

i den plan för fartygsbyggnader som i det följande närmare kommer att behandlas.

Utöver här angiven nybyggnadsverksamhet har beslut fattats om genomgripande

moderniseringar av fartygsmaterielen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 18. 3

Fartygsbeståndets förändringar under åren 1942—1951 äro närmare redovisade

i följande tablå.1

Stridsfartyg

Ant

a 1

e n h e

ter

1942

1945

1948

1951

Linje-

flottan

Reserv-

flottan

Linje-

flottan

Reserv-

flottan

Linje-

flottan

Reserv-

flottan

Linje-

flottan

Reserv-

flottan

Pansarskepp ....................

2

5

i

6

_

5

_

3

Kryssare ........................

1

1

i

1

3

1

3

1

Minfartyg........................

—

1

i

1

1

1

1

1

Jagare ..........................

10

8

13

8

12

3

12

1

Kustjagare (fregatter) ............

6

—

6

—

6

—

6

2

Motortorpedbåtar ................

16

—

20

—

18

—

21

—

Ubåtar ..........................

23

—

26

—

25

—

24

—

Minsvepare ......................

44

10

44

8

42

2

18

26

Sammanlagt antal enheter

102

25

112

24

107

12

85

34

Sammanlagt tonnage

55 000

34 000

56 000

41000

64000

39000

62 000

31000

Efter femårsperioden 1942/47 har det de senaste åren, i avvaktan på resultatet

av arbetet inom 1949 års försvarsutredning, icke funnits någon plan på

längre sikt för ersättningsbyggnad för flottans fartyg. Sedan det i början av

år 1951 visat sig, att förslag från försvarsutredningen icke var att vänta åtminstone

inom de närmaste åren, lät min företrädare i ämbetet i februari 1951

chefen för marinen tillsätta en kommitté med uppgift att inom marinledningen

utreda frågor rörande för ersättningsbyggnad lämpliga fartygstyper.

Denna kommitté avgav den 6 juni 1951 till chefen för marinen betänkande

med förslag, som marinchefen med tillstyrkan överlämnade den 29 juni 1951.

På grundval av dessa förslag, vilka tillstyrkts även av överbefälhavaren, hemställde

Kungl. Maj:t i propositionen 1951: 223 om bemyndigande att utlägga

beställningar å viss materiel för två jagare och sex motortorped—motorkanonbåtar

inom en kostnadsram av 20 miljoner kronor. Riksdagen beslöt i enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (rd. skr. nr 376).

I det följande kommer att redogöras för innehållet i allenast vissa avsnitt

av den nyssnämnda kommitténs betänkande. Huvudparten av kommittébetänkandet

är av den natur, att en närmare redogörelse för innehållet icke bör

lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar torde därför få inhämtas

genom de handlingar, som komma att överlämnas till riksdagens

vederbörande utskott.

Komniittéförslaget.

Kommittén har i enlighet med marinchefens direktiv till behandling upptagit

frågorna om ersättningsbyggnad för fartyg som under tidsperioden

1952/58 avföras ur linje- respektive reservflottan, utbyggnad av två eskadrar

med motortorped—motorkanonbåtar samt ombyggnad av äldre jagare och

kustjagare.

1 Vissa av de under budgetåren 1947''''SI beslutade fartygsbyggena komma icke att slutföras

förrän efter år 1951. Deras inverkan på fartygsbeståndet framgår av tablån på sid. 12.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts proposition nr 18.

I enlighet med gällande normer för livslängder beräknar kommittén att

följande fartyg — utom ubåtar och minsvepare — komma att avföras urlinje-

respektive reservflottan under perioden 1952/58:

Ur linjeflottan

kryssaren Gotland 1958

jagaren Malmö 1955

» Karlskrona 1956

kust jagarna Romulus och Remus 1955

15 motortorpedbåtar 1951—1953.

Ur reservflottan

pansarskeppet Sverige 1953

» Drottning Victoria 1957

» Gustaf V 1958

minfartyget Clas Fleming 1953.

Utredningsarbetet har huvudsakligen varit inriktat på tekniska problem.

Det har dock bedömts erforderligt att granska den operativa och taktiska bakgrunden

till kraven på ersättningsbyggnad. Därvid har man utgått ifrån dels

de strategiska grunder om vilka enighet råder inom militärledningen, dels de

uppgifter i krig, som överbefälhavaren tilldelat marinen. Kommittén har

under detta arbete ävenledes beaktat vunna krigserfarenheter, krigsteknikens

utveckling efter det senaste världskriget samt främmande länders

flottbyggnadsprogram. Ett särskilt intresse har ägnats den försvarsutredning,

som nyligen slutförts i Norge och som lagts till grund för den norska flottans

återuppbyggnad.

Vid omprövningen av de taktiska grunderna bär kommittén kommit till

den uppfattningen, att principerna för 1942 års försvarsbeslut i vad avser sjöförsvarets

utformning i huvudsak alltjämt äro tillämpliga. De förhållanden som

av kommittén ansetts i första hand böra beaktas vid den fortsatta utbyggnaden

av den svenska flottan — utöver vad som framkom i den i anslutning till

1942 års försvarsbeslut verkställda teknisk—taktiska utredningen — kunna

sammanfattas på följande sätt.

Stort intresse måste ägnas den fortsatta utbyggnaden av de flottor som

väntas uppträda i Östersjön samt förstörelsemedlens och skyddsmedlens utveckling

mot ökad effekt. Radaranläggningarnas och stridsledningsorganisationens

betydelse, undervattensvapnens utveckling samt luftvärnets ökade

eldkraft och precision äro faktorer som särskilt böra beaktas. Dessutom bör

vikt läggas vid det faktum att byggnadskostnaderna för alla fartygstyper

stigit huvudsakligen på grund av den alltmer invecklade tekniska utrustningen

och automatiseringen.

Kommittén anför i anslutning härtill i huvudsak följande.

En påtaglig följd av den angivna utvecklingen är, att det blivit svårare att

skapa ett fullgott skydd även för de största fartygsenhetema, Segheten i sjö
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 18.

försvaret måste därför i främsta rummet tillgodoses genom tillräckligt antal.

Med de ökade kostnaderna per enhet har problemet att erhålla det erforderliga

antalet inom en rimlig kostnadsram blivit alltmera svårlöst. Detta har

föranlett kommittén att lägga särskild vikt vid undersökningarna av vilka

möjligheter som stå till buds att nedbringa kostnaderna per enhet för att

ernå tillräckligt antal och därmed öka segheten i försvarssystemet med bibehållen

godtagbar slagkraft i förhållande till presumtiva fienders fartygstyper

samt med bibehållna möjligheter att uppträda under samma klimatologiska

förhållanden som en motståndare.

Kommittén har diskuterat frågan huruvida samtliga de i 1942 års försvarsbeslut

upptagna fartygstyperna alltjämt böra ingå i flottans fartygsbestånd.

Kommittén har därvid särskilt prövat huruvida det vore möjligt att ersätta

vissa dyrbara enheter med ett större antal fartyg av mindre kostsam typ.

Sistnämnda spörsmål har haft särskild betydelse vid bedömandet av frågorna

om ersättningsbyggnad för kryssaren Gotland samt ersättning för den kraftförlust

i ''lokalförsvaret, som uppstår då Sverigeskeppen måste utrangeras.

Kommittén har kommit till den uppfattningen, att eskadrar sammansatta

enligt de förslag som förelädes 1942 års riksdag utan tvekan alltjämt äro mest

lämpade för våra förhållanden. Kommittén har emellertid konstaterat att

oöverstigliga svårigheter skulle uppstå att inom en tänkbar kostnadsram erhålla

det beräknade antalet kryssare samtidigt som man tillförde flottan erforderligt

antal enheter av övriga fartygstyper. Kommittén har ansett det

mest angelägna önskemålet vara att utbygga de .''båda år 1942 beslutade

eskadrarna till full styrka, d. v. s. med fulltaliga jagar- och motortorpedbåtsförband,

sammansatta av enheter ägnade att samverka inom eskadrarna.

I fråga om ersättningsbyggnad för Sverigeskeppen, vilka under de närmaste

åren skola utrangeras, har kommittén anfört i huvudsak följande.

För att segheten i försvarssystemet skall bibehållas, särskilt efter en reduktion

av eskadrarnas fartygsbestånd genom krigsförluster och skador,

ställas stora krav på sjöförsvarets bakre linjer, lokalstyrkorna. Med Sverigeskeppens

planenliga utrangering inom den närmaste tiden sker här en allvarlig

åderlåtning. Kommittén har ägnat möjligheten att kompensera denna

minskning av lokalförsvarets kraft stor uppmärksamhet. Ersättningsbyggnad

av pansarskepp eller andra typer av starkare artilleri fartyg för lokalförsvaret

har icke ansetts kunna inrymmas inom en rimlig kostnadsram. Det har därför

varit nödvändigt att söka sig fram på andra vägar även om dessa icke leda

till full ersättning för den slagkraft och motståndsförmåga, som den nuvarande

stödstyrkan representerar. Därvid har kommittén undersökt möjligheterna

att finna en för lokalförsvarsuppgifter lämplig motortorped—motorkanon1

»åtstyp, vilken skulle draga så låga kostnader, att ett antal flottiljer omfattande

stort antal enheter kunde uppsättas inom aktuella kustområden.

Kommittén har sålunda, vilket närmare kommer att framgå av det följande,

ansett det möjligt att kompensera Sverigeskeppens bortfall med anskaffning

av motortorped—motorkanonbåtar.

Med anledning av det ökade ubåtshotet har chefen för marinen i tidigare

sammanhang föreslagit införande av en ny fartygstyp, benämnd ubåtsjakt
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 18.

fartyg, närmast avsedd för jakt på fientliga ubåtar utanför egna utfartsleder

från basområdena samt för tryggande av sjöfartsvägama. Kommittén har

också kommit till den uppfattningen att ett stort antal fartyg erfordras för

att bl. a. lokalt kunna neutralisera ubåtshotet utanför basområdena och för

skydd av sjöfarten. Kommittén framhåller vidare att stora krav på sjövärdiga

eskortfartyg föreligga för att trygga de för landet i dess helhet viktiga sjöförbindelsema

i Västerhavet. Kommittén har, som i det följande närmare

kommer att utvecklas, föreslagit att ifrågavarande behov täckes därigenom att

jagare, vilka av åldersskäl icke längre böra kvarstå i linjeflottan och vilka i

linjeflottan ersatts med nya jagare, skola undergå en begränsad ombyggnad.

En sålunda ombyggd jagare bör, föreslår kommittén, enligt internationell

terminologi benämnas fregatt. I anslutning härtill framhålles emellertid att

samtidigt som ombyggnaden av nämnda jagare resulterar i en förstärkning av

beståndet av de för ubåtsjakt och eskorttjänst lämpade fartygen medför den

en reduktion av lokalförsvarets styrka. Denna reduktion anser kommittén

böra kompenseras efter samma grunder som i det föregående anförts beträffande

ersättningen för Sverigeskeppen.

Omvandlingen av den tidigare pansarskeppsflottan till en lättare flottyp

i enlighet med 1942 års försvarsordning har, framhåller kommittén, medfört

att torpeden och minan fått övertaga det svåra artilleriets roll som sänkande

vapen. Minvapnet har därmed erhållit ökad betydelse i det svenska sjöförsvaret.

För utläggning av minor kunna flertalet stridsfartyg, speciella minfartyg

samt till hjälpfartyg omändrade handelsfartyg utnyttjas. Kommittén framhåller

emellertid att stridsfartygen i första hand äro avsedda för andra ändamål

än minutläggning samt att det åtgår relativt lång tid att omändra handelsfaryg

till hjälpfartyg. Hjälpfartygen skulle därför i regel icke kunna påräknas

i ett krigs inledningsskede därest icke kriget hade föregåtts av en

längre tids beredskapstillstånd och hjälpflottans mobilisering hade genomförts.

Kommittén har därför funnit det synnerligen angeläget att det för utrangering

mogna minfartyget Clas Fleming ersättes med ett nytt minfartyg.

Kommittén har erhålllit visst tekniskt underlag för bedömning av hur en

utveckling av robotvapnet kan tänkas inverka på fartygsbyggnadspolitiken.

Av detta underlag har kommittén funnit att tidsfaktorerna för robotmaterielens

konstruktiva färdigställande äro tämligen svåra att fastställa. Kommittén

har även funnit att möjligheterna att utnyttja ett i sinom tid utbyggt

robotvapen mot sjömål förutsätter tillgång på övervattensfartyg.

Sammanfattningsvis har kommittén av den verkställda granskningen av

de taktiska utgångspunkterna dragit den slutsatsen, att de tekniska undersökningarna

böra inriktas på följande fartygstyper: jagare, fregatter, motortorped—motorkanonbåtar

samt minfartyg. Beträffande ubåtar och minsvepare

har kommittén ansett sig böra förorda fortsatt ersättningsbyggnad med

de typer, som f. n. äiro under konstruktion eller byggnad.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 18.

Som grund för sina tekniska undersökningar bär kommittén uppställt

vissa piincipiella riktlinjer.

En genomgående strävan har sålunda varit att standardisera fartygsbeståndet

i avsikt att genom serietillverkning ernå lägre material- och byggnadskostnader.

Genom enhetliga fartygstyper skulle vinnas icke oväsentliga fördelar

med hänsyn till taktik och utbildning, varjämte underhållstjånsten skullle

förenklas och underhållskostnaderna minskas.

Med hänsyn till önskvärdheten att hinna med ersättningsbyggnad för fartyg,

vilka inom den närmaste tiden falla för åldersstrecket, har kommittén

vidare eftersträvat att få fram konstruktioner, som draga kortast möjliga

byggnadstid. Det har därför bedömts vara av vikt att undvika sådana nykonstruktioner,

som medföra omfattande ritnings- och konstruktionsarbeten.

Av bl. a. dessa skäl ha i första hand undersökts möjligheterna att bygga

vidare på redan befintliga konstruktioner. Därigenom har kommittén kommit

att stå på en fastare grund då det gällt att beräkna kostnader och leveranstider,

varjämte man kunnat undvika teoretiska spekulationer angående fartygens

och vapnens prestanda. De erfarenheter, som vunnits under och efter

det senaste kriget, ha ändock på många, områden kunnat utnyttjas på de fartygstyper,

som upptagits i kommitténs förslag.

Kommittén har förordat, att man undviker varje förändring av ritningar

under pågående tillverkning. Endast därigenom, framhåller kommittén, kan

man påräkna att byggtiderna kunna hållas. Man kan därigenom också undvika

ändringskostnader.

-Den av kommittén verkställda tekniska undersökningen av de för ersättningsbyggnad

lämpliga fartygstyperna har sammanfattningsvis givit följande

resultat.

Med hänsyn till den ekonomiska situationen, läget på arbetsmarknaden och

den begränsade tid som står till förfogande har kommittén ansett sig icke

böra föreslå någon nybyggnad av kryssare.

Enligt kommitténs uppfattning erfordras jagare i eskadrarna, i andra offensiva

grupper samt för självständiga företag, mineringsoperationer och sjöfartsskydd.

Erfarenheterna från det andra världskriget anses nämligen ha visat

jagarens mångsidiga användbarhet i sjökriget. I de utländska marinerna

kvarstår alltjämt jagaren på en framträdande plats i nybyggnadsplanerna,

vilket gäller såväll stormakterna som de mindre nationerna.

Kommittén föreslår därför att jagare skola ingå i vår flotta och att de

jagare, som överföras till reservflottan, skola ersättas med nya jagare. Vidare

föreslås att kryssaren Gotland vid övergången till reservflottan ersättes med

två jagare.

För nybyggnad kunna, enligt kommittén, ifrågakomma antingen jagare av

nu befintliga typer — typ Visby, Öland eller Halland — eller ock jagare av

helt ny typ.

Kommittén har konstaterat, att den tillgängliga tiden icke medgiver bygg
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 18.

nåd av jagare enligt helt ny typ. Kvar står sålunda endast möjligheten att

bygga jagare av en typ, för vilken ritningar finnas klara, d. v. s. enligt någon

av typerna Visby, Öland eller Halland.

Av dessa är Visbyjagaren byggd på konstruktioner från tiden före det

andra världskriget. Dess ringa storlek anses icke medgiva införande av de

vapen och hjälpmedel, som krävas på en jagare avsedd att upptaga strid med

moderna jagare.

De två jagartyper, som enligt kommitténs mening kunna läggas till grund

för ytterligare byggnad, äro således jagare av typ Halland och av typ Öland.

•Tagare av Hallandtyp, villken ur flera synpunkter anses överlägsen Ölandjagaren,

skulle väl lämpa sig för ytterligare nybyggnad, men med hänsyn till

önskvärdheten att erhålla ett större antal enheter inom en begränsad kostnadsram

bär kommittén stannat inför den billigare Ölandjagaren vilken efter

vissa modifikationer ansetts godtagbar. Modifikationerna skulle innebära

bl. a. att luftvärnet avsevärt fömstärkes, att effekten hos ubåtsjaktbeväpningen

ökas samt att flytbarheten förbättras. Ändringarna komma, framhåller

kommittén, att medföra en mindre standardsänkning inom vissa andra

områden.

Kommittén har beräknat att ändringarna — tillsammans med de begränsningar

i fråga om kostnader för ritningar som uppkomma därigenom att större

delen av ritningarna till nuvarande jagare av typ Öland kan användas — medföra

en kostnadsminskning i förhållande till kostnaderna för byggandet av

Öland jagare med ca 5,5 miljoner kronor per fartyg enligt prisläget den 1

juli 1949 och under förutsättning av seriebyggnad av fyra fartyg. Denna betydande

kostnadsminskning innebär, påpekar kommittén, att man för samma

kostnad kan bygga antingen fyra jagare av modifierad Ölandtyp eller tre

jagare av Hallandtyp.

Kommittén föreslår därför, att jagarna Malmö och Karlskrona samt kryssaren

Gotland ersättas med fyra jagare av modifierad Ölandtyp.

Som i det föregående nämnts har kommittén ansett behovet av speciella

fartyg för ubåtsjakt och eskorttjänst vara mycket stort och förordat att äldre

jagare ombyggas till fregatter. Kommittén har nämligen efter verkställda

undersökningar funnit att stads- och kustjagare efter ombyggnad i stort sett

fylla de krav som kommittén uppställt på en fregatt. Kommittén anför dock

följande reservation.

I fråga om lluftvärnsbestyckningen har det av utrymmes- och stabilitetshänsyn

icke varit helt möjligt att fylla uppställda krav i den utsträckning, som

varit önskvärd. En förbättring i förhållande till nuläget kan dock vinnas genom

införande av fullt moderna automatpjäser.

Kommittén föreslår dels att jagarna Klas Horn, Göteborg, Stockholm,

Malmö och Karlskrona samt kustjagarna Romulus och Remus vid överföringen

till reservflottan byggas om till fregatter, dels att kustjagarna Mode, Magne,

Munin och Mjölner byggas om till fregatter redan innan de enligt planerna

skola överföras till reservflottan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 18.

Sistnämnda förslag är betingat av önskemålen att disponera vissa pjäser

från jagarna av Mode-typ för vissa andra jagare samt att snarast öka antalet

fartyg lämpade för eskorttjänst.

Beträffande de motortorpedbåtar som utmönstras ur flottan under perioden

1952/58 bär kommittén föreslagit ersättningsbyggnad av båtar enligt typ

T 32. Beträffande motortorpedbåtar av större typ, vilka enligt statsmakternas

uttalanden vid 1942 års och 1948 års riksdagar böra ingå i eskadrarna

för att dessa skola ernå tillräcklig torpedinsats, har kommittén anfört i huvudsak

följande.

Denna förstärkning av motortorpedbåtsvapnet har fördröjts i avvaktan

på utvecklingen av lämplig svenskbyggd motor. En provbåt (T 101) har emellertid

färdigställts, vilken för närvarande hålller på att provas. Denna har dock

i avvaktan på det slutliga färdigställandet av svenska motorer utrustats med

motorer av utländsk tillverkning.

Kommittén har i detta sammanhang åter påtalat den kraftförlust som

drabbar sjöförsvarets bakre linjer i och med Sverigeskeppens bortfall och

genom omvandlingen av lokalstyrkornas jagare till fregatter. Planenligt skulle

också kust jagarna Remus och Romulus ersättas med nya enheter vid övergången

från linje- till reservflottan, om det lätta fartygsbeståndet skulle kunna

vidmakthållas, kommittén har, som tidigare nämnts, kommit till den uppfattningen

att avgången av fartyg ur lokalförsvaret borde motverkas genom att

in oto r torp ed—m o t o rkano nb åtar tilldela des lokals ty rko ma.

Till frågan om för byggnad lämpliga båttyper har kommittén anfört i

huvudsak följande.

De i flottan för närvarande ingående moderna motortorpedbåtstyperna utgöras

av den nya provbåten av större typ, T 101, samt den mindre typen,

T 32. Kommittén har vägt en fortsatt nybyggnad av båda dessa typer — varvid

den större i så fall skulle avses ingå i eskadrarna för samverkan med

kryssare och jagare och den mindre i lokalstyrkorna — mot att i standandiseringssyfte

endast nybygga en typ, vilken skulle vara användbar såväl i

eskadrarna som i lokalförsvaret. Vid undersökningen har stor vikt lagts vid

att motortorpedbåten skulle kunna förses med starkast möjliga artillenbestyckning

för bekämpning av fientliga motortorpedbåtar och mindre mva
sionsfarkoster.

..... , ,

Undersökningen har visat, att det icke ar möjligt att pa detta fartygsslags

ringa deplacement uppställa för nämnt ändamål tillräckligt starkt artillen

samtidigt med erforderlig torpedbestyckning. Däremot borde det vara

möjligt att ge fartyget alternativt torped- eller artilleribestyckning med möjlighet

att på kort tid växla från ett till ett annat bestyckningsalternativ.

Kommittén har på den tid som stått till buds icke hunnit slutföra ifrågavarande

undersökningar. Den har därför inskränkt sig till att konstatera att

motortorped—motorkanonbåtar böra nybyggas dels som ersättning för de

båtar som närmast falla för åldersstrecket, dels för att komplettera eskadrarnas

torpedvolym och dels slutligen som ersättning för den kraftförlust, som

inom den närmaste tiden uppkommer inom lokalförsvaret.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts •proposition nr 18.

Undersökningarna rörande behovet av minfartyg i vår flotta har, såsom

redan framhållits, visat det synnerligen angelägna i att minfartyget Clas

Fleming vid dess bortfall nr reservflottan ersättes med ett nytt fartyg.

De tekniska undersökningarna ha givit vid handen, att det nya fartyget skulle

kunna begränsas till ett deplacement om ca 2 000 ton utan minor. För att

begränsa kostnaderna har kommittén ansett sig böra förorda att minfartyget

bygges enligt handelsfartygsstandard men med förbättrad flytbarhet.

Kommittén har sålunda föreslagit att minfartyget Clas Fleming, när det

lämnar reservflottan, ersättes med ett nytt minfartyg av i betänkandet angiven

typ.

Enär projektarbete för närvarande pågår inom marinförvaltningen beträffande

de vid 1948 års riksdag för tillverkning beslutade tre ubåtarna av Hajentyp

har kommittén ansett sig icke böra närmare undersöka ubåtstyperna.

Kommittén anser att de ubåtar, som under perioden planenligt böra tillkomma

som ersättning för ubåtarna Sjölejonet, Sjöbjörnen och Sjöhunden,

böra vara av Hajentyp.

Sex nya minsvepare av typ M 51 äro för närvarande under byggnad, och

kommittén anser att denna typ bör väljas vid ersättningsbyggnad för minsvepare.

Under perioden beräknas fyra minsvepare av Jägarentyp skola överföras

till reservflottan och tjugo minsvepare av mindre typ utrangeras.

Tjugofyra minsvepare skulle således enligt tillämpade principer byggas under

sexårsperioden. I avsikt att slå ut byggnadskostnaderna på en längre tidsperiod

och motverka att i framtiden alltför stora grupper minsvepare inom

kort tid falla för åldersstrecket föreslår emellertid kommittén, att under

perioden 1952/58 endast halva antalet, d. v. s. tolv, minsvepare ersättes. Detta

har kommittén funnit möjligt under förutsättning, att endast de minsvepare,

som skola ersättas under perioden, rustas i fred, medan de övriga tolv underhållas

i materielberedskap.

En av kommittén överslags vis verkställd granskning av det föreslagna nyoch

ombyggnadsprogrammet ur bemanningssynpunkt har visat att vis,sa

jämkningar mellan olika personalkategorier torde bliva nödvändiga men att

någon ökning av den totala kadern av personal icke skulle erfordras. Kommitténs

förslag skulle vidare kunna genomföras utan någon väsentlig ändring

av nuvarande marinorganisation.

Ett förverkligande av det föreslagna ny- och ombyggnadsprogrammet

skulle enligt kommitténs beräkningar medföra följande kostnader enligt

prisläget den 1 juli 1950.

4 jagare av modifierad Ölandtyp .................................... 128,o milj. kr.

1 minfartyg av ny typ ................................................... 15’0 » »

3 ubåtar av Hajentyp ................................................... 4g 0 ;> s

12 minsvepare av typ M 51 ............................................. 26,4 » »

11 motoi-tarped—motorkanonbåtar av modifierad typ T 101 ... 77,o » »

15 motortorpedbåtar av typ T 32 ....................................... 36j0 » „

Ombyggnad av 5 jagare och 6 kustjagare till fregatter ......... 26,5 » »

Summa 356,9 milj kr.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. May.ts proposition nr 18.

Kommittén framhåller att reservdelar för maskinerier hittills som regel

icke upptagits i byggnadskostnaderna. Med hänsyn till nödvändigheten att

snabbt kunna utföra reparation av maskinanläggningar under krig har kommittén

bedömt det önskvärt att samtidigt med beställning av fartygens ordinarie

maskinanläggningar m. m. jämväl beställa vissa reservaggregat. För

det föresilagpa nybyggnadspJrogrammet ha kostnaderna för dylika reservdelar

uppskattats till omkring 16 miljoner kronor. Inklusive reservdelar skulle

alltså de av kommittén föreslagna ny- och ombyggnaderna av fartyg för flottan

under budgetåren 1952/58 betinga en total kostnad enligt prisläget den

1 juli 1950 av 373 miljoner kronor.

Kommittén har i sina nämnda beräkningar icke medtagit kostnader för

nybyggnad av trängfartyg och fartyg för kustartilleriet, eventuell ytterligare

modernisering av fartygsmateriel samt försök avseende fartygsmateriel och

förberedelser för ombyggnad av hjälpfartyg. Det sammanlagda årliga medelsbehovet

för dessa ändamål beräknar kommittén till 5 å 6 miljoner kronor.

I de nyss framlagda kostnadsberäkningarna ha icke heller inberäknats kostnader

för ersättningsbyggnad för kustjagarna Komulus och Kemus, vilka

under år 1955 beräknas bliva överförda till reservflottan, eller för förstärkning

av lokalstyrkornas bestånd av motortorped—motorkanonbåtar vid Sverigeskeppens

bortfall och vid ombyggnaden av äldre jagare och kustjagare

till fregatter. Kommittén har beräknat att därest den ersättningsbyggnad

varom här är fråga omfattade två flottiljer om sammanlagt 30 motortonped—

motorkanonbåtar skulle detta föranleda en ökning av den redovisade kostnadsramen

för budgetåren 1952/58 med sammanlagt 135 miljoner kronor. I

detta belopp ha kostnader för reservdelar inräknats.

Chefen för marinen.

Chefen för marinen har, såsom inledningsvis framhållits, tillstyrkt det av

kommittén framlagda förslaget. Beträffande förslaget att i fortsättningen

bygga jagare av modifierad Ölandtyp har marinchefen anfört i huvudsak

följande.

När marinförvaltningen de två senaste åren äskade medel för två jagare,

var avsikten att bygga vidare på Halland jagaren, d. v. s. den typ, av vilken

två jagare enligt beslut av 1948 års riksdag äro under byggnad.

Skillnaden i kostnad mellan jagare av Hallandtyp och jagare av den enligt

kommitténs förslag modifierade Ölandtypen är emellertid så stor, att fyra

modifierade ölandjagare kunna erhållas för samma kostnad som tre Hallandjagare.

Då den modifierade ölandjagaren i stort sett är jämbördig med

moderna utländska jagare och då antalet- enheter måste tillmätas stor betydelse,

böra jagare av modifierad ölandtyp utnyttjas för den ersättningsbyggnad,

varom här är fråga.

Tidigare har marinchefen med anledning av det allvarliga hot mot våra

örlogs- och handelsfartyg, som en fiendes ubåtar beräknas komma att utgöra,

anmält ett behov av tjugo ubåtsjaktfartyg. Marinchefen anför nu i fråga om

dessa fartyg i huvudsak följande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 18.

Bristen på fartyg särskilt lämpade för eskorttjänst är stor i vår flotta. En

nybyggnad av fartyg för detta ändamål är därför ett önskemål. En nybyggnad

av erforderligt antal fregatter kan emellertid knappast inrymmas i nybyggnadsprogrammet

för sexårsperioden vid sidan av än mera nödvändig ersättningsbyggnad

för övriga fartygstyper. Den föreslagna ombyggnaden aväldre

jagare och kustjagare, vilken innebär att ett relativt stort antal fregatter

bli tillgängliga under perioden, bör därför i dagens läge tillgripas.

Beträffande den av kommittén ifrågasatta förstärkningen av motortorpedbåtsvapnet

har chefen för marinen framhållit, att han av ekonomiska skäl

anser sig för närvarande icke kunna föreslå den enligt hans mening synnerligen

önskvärda förstärkningen av motortorpedbåtsvapnet såsom viss motvikt

mot den kraftförlust som beräknas uppkomma i lokalförsvaret under

sexårsperioden. Marinchefen föreslår, att denna ersättningsbyggnad får tagas

upp i nybyggnadsprogrammet för tiden efter sexårsperioden 1952/58.

Därest det föreslagna byggnadsprogrammet genomföres kommer fartygsbeståndet

att utvecklas på sätt framgår av följande tablå.

Stridsfartyg

Antal onhet

e r

1954

1957

1960

Linje-

flottan

Reserv-

flottan

Linje-

flottan

Reserv-

flottan

Linje-

flottan

Reserv-

flottan

Pansarskepp..............

o

i

Kryssare........................

3

—

3

2

i

Miufartyg ................

1

—

2

_

2

Jagare.................

12

i

14

i

12

2

Kustjagare (fregatter) ............

6

•i

4

8

4

9

Motortorpedbåtar.................

12

—

27

_

37

Ubåtar.........................

21

—

21

_

17

Minsvepare ......................

25

25

28

16

26

22

Sammanlagt antal enheter

80

32

»0

26

100

34

Sammanlagt tonnage

65 000

22 000

72 000

19000

63 000

21 000

Departementschefen.

Efter budgetåret 1946/47 — det sista året i den femårsperiod som avsågs i

1942 års försvarsbeslut — har ingen fast plan för flottans ersättningsbyggnad

förefunnits. Vid 1948 års riksdags behandling av försvarsfrågan fastslogos

visserligen vissa allmänna riktlinjer för ersättningsbyggnaden under den närmaste

framtiden men beslutet innefattade icke någon detaljerad plan för

ersättningsbyggnaden för en längre tidsperiod.

De av 1948 års riksdag fastställda riktlinjerna inneburo, att flottans ersättningsbyggnad

skulle inriktas på att vidmakthålla beståndet av jagare och av

Lättare fartyg samt att komplettera detsamma med ett antal större torpedbåtar,

avsedda att planenligt ingå i de operationsgrupper, vilka skapades

genom 1942 års försvarsbeslut. Med dessa riktlinjer som utgångspunkt äskade

marinförvaltningen för budgetåren 1950/51 och 1951/52 medel för nybyggnad

av bland annat två jagare av typ Halland och ett antal ubåtsjaktfartyg av ny typ.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. May.ts ''proposition nr 18.

Främst med hänsyn till det då pågående arbetet inom 1949 års försvarsutredning

föranledde dessa förslag icke någon statsmakternas åtgärd.

Sedan det i början av år 1951 visat sig, att utredningsarbetet inom försvarsutredningen

måste uppskjutas på oviss tid, har chefen för marinen, såsom

redan i propositionen 1951:223 anmälts, framlagt en inom marinledningen

verkställd utredning av frågan om fartygstyper lämpliga för flottans ersättningsbyggnad

ävensom ett på grundval därav utarbetat förslag till plan för

ny- och ombyggnad av flottans fartyg under de sex budgetåren 1952/53—

1957/58.

Förslaget innebär i huvudsak följande. Byggnadsverksamheten under sexårsperioden

bör i princip ha till ändamål att dels tillföra flottan nya enheter

som ersättning för fartyg vilka under sexårsperioden beräknas bli överförda

från linje- till reservflottan eller utrangeras, dels komplettera operationsgrupperna

(numera benämnda eskadrar). För att nå dessa mål föreslås nybyggnad

av fyra jagare av modifierad ölandtyp, 11 motortorped—motorkanonbåtar

av större typ, 15 motortorpedbåtar av typ T 32, tre ubåtar av Haj entyp,

ett minfartyg av ny typ och 12 mindre minsvepare (typ M51). Dessutom föreslås

att 11 äldre jagare skola ombyggas till fregatter (för eskorttjänst, ubåtsjakt

m. m.). De till nybyggnad föreslagna fyra jagarna avses som ersättning för

två stadsjagare och för kryssaren Gotland. Motortorped—motorkanonbåtarna

avses för komplettering av eskadrarna. Övriga till nybyggnad föreslagna fartyg

skola ersätta motsvarande enheter, vilka under perioden enligt nu gällande

tidsnormer beräknas bli överförda till reservflottan eller utrangeras.

Det föreslagna ny- och ombyggnadsprogrammet har kostnadsberäknats till

373 miljoner kronor enligt prisläget den 1 juli 1950.

För egen del får jag erinra om att flottans fartygsbestånd helt naturligt

utgör den kärna, omkring vilken verksamheten inom flottan bygges upp. Ovisshet

om fartygsbeståndets framtida storlek och sammansättning måste därför

väsentligt försvåra planläggningen beträffande personal, utbildning, landorganisation

o. s. v. Jag finner det därför i likhet med de militära myndigheterna

angeläget, att en för flera år gällande plan för flottans fartygsbyggnader

fastställes av statsmakterna.

Det av chefen för marinen framlagda förslaget, vilket ansluter sig till de

riktlinjer för fartygsbyggnadspolitiken som fastställts av 1948 års riksdag, har

jag funnit väl avvägt ur ekonomisk synpunkt. Såsom av utredningen framgår

föreligga önskemål om ytterligare nybyggnad av lätta fartyg för att kompensera

bortfallet ur reservflottan av pansarskeppen av typ Sverige m. m. I likhet

med chefen för marinen anser jag emellertid, att med denna ersättningsbyggnad

bör anstå till tid efter utgången av den period, som den nu föreslagna

planen skall avse.

Enligt förslaget skall nybyggnaden av fartyg i huvudsak inriktas på typer

för vilka redan finnas konstruktionsritningar. Med hänsyn till såväl tillgången

på teknisk personal som de betydande kostnaderna för nykonstruktioner på

detta område finner jag detta välbetänkt.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 18.

Redan vid 1951 års riksdags höstsession har beslutats, att nybyggnaden av

jagare skall avse dylika av modifierad ölandtyp. I fråga om motortorped—

motorkanonbåtar har i berörda riksdagsbeslut förutsatts nybyggnad av en typ

motsvarande typ T 101. I fråga om sistnämnda fartyg bör emellertid, med

hänsyn till de begränsade erfarenheter som hittills erhållits beträffande denna

fartygstyp, möjligheter till jämkningar föreligga. Förslaget beträffande övriga

fartygstyper föranleder ingen erinran från min sida. Mot den föreslagna benämningen

fregatter på fartyg för ubåtsjakt- och eskortuppgifter har jag intet

att erinra.

Enligt förslaget skola 46 fartyg nybyggas, samtliga lätta.. Detta skulle,

såsom framgår av sammanställningen å s. 12, innebära, att antalet enheter

skulle stiga under perioden samtidigt som det sammanlagda tonnaget

minskar. Jag finner denna utveckling i riktning mot ökat antal enheter erforderlig

för att motverka den nedgång i slagkraft, som blir följden av att

vissa större fartyg slopas utan att ersättas av nya enheter av samma styrka.

Jag har sålunda ansett mig kunna till alla delar ansluta mig till marinchefens

förslag beträffande såväl fartygstyper som antalet enheter. Härvid

har förutsatts, att förslaget kan genomföras utan att medföra ökning av de

årliga kostnaderna för personal, utbildning och underhåll m. m.

Jag har intet att erinra mot marinchefens kostnadsberäkningar, såsom förut

anförts slutande på ett belopp av 373 miljoner kronor enligt prisläget den

1 juli 1950. Med hänsyn till de efter denna tidpunkt inträdda prisstegringarna

måste man räkna med en ökning av nämnda belopp. Jag uppskattar kostnaderna

per den 1 juli 1951 till i runt tal 440 miljoner kronor.

Efter undersökningar bl. a. rörande produktionsläget inom berörda industrier

har chefen för marinen ansett sig kunna räkna med att det föreslagna

programmet skall kunna genomföras under sexårsperioden 1952/53—1957/58.

Då det med ledning av vunna erfarenheter synes tveksamt om planen skall

kunna genomföras på denna tid, föreslår jag, med beaktande jämväl av statsfinansiella

synpunkter, att planen utsträckes att omfatta jämväl budgetåret

1958/59.

Totalkostnaderna för fartygsbyggnadsplanen beräknas såsom nyss anförts

enligt prisläget den 1 juli 1951 till 440 miljoner kronor. Enligt beslut vid 1951

års riksdags höstsession har marinförvaltningen bemyndigats att utlägga beställningar

intill ett belopp av 20 miljoner kronor, varför resterande kostnad

skulle utgöra 420 miljoner kronor. Då det icke synes erforderligt att under

budgetåret 1952/53 beställa de i planen upptagna ubåtarna, föreslår jag, att av

riksdagen nu utverkas bemyndigande att utlägga ytterligare beställningar för

planens genomförande inom ramen för ett belopp av 350 miljoner kronor. Jag

utgår från att Kungl. Maj:t skall äga utnyttja bemyndigandet redan under

innevarande budgetår. Uppkommande behov av betalningsmedel torde kunna

rymmas inom de anslag till Marinen: Fartygsbyggnader, som anvisats för

budgetåret 1951/52 respektive äskats i 1952 års statsverksproposition (bil. 6

punkt 91).

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 18.

Den här framlagda planen avser endast flottans fartyg. Vid en uppskattning

av det totala medelsbehovet för fartygsbyggnader måste även beaktas kostnaderna

för ny- och ombyggnad av kustartilleriets fartygsmateriel samt av trängfartyg

m.m. ävensom för den försöksverksamhet som avser fartygsmaterielen. I

planen ha icke heller inräknats kostnader för att avsluta de nybyggnads- och

moderniseringsarbeten, varom riksdagen redan fattat beslut eller varom förslag

framlagts i årets statsverksproposition. De sammanlagda kostnaderna för

ändamål, som skola tillgodoses med anlitande av anslaget Marinen: Fartygsbyggnader,

kunna enligt prisläget den 1 juli 1951 preliminärt uppskattas på

sätt framgår av följande sammanställning (beloppen i miljoner kronor).

Ny- och ombyggnad av fartyg för flottan enligt nu framlagd plan ......... 440

Vid utgången av budgetåret 1951/52 kvarstående äldre bemyndiganden

som icke täckts av betalningsanslag ............................................. 73

I 1952 års statsverksproposition äskade bemyndiganden för budgetåret

1952/53 .............................................................................. 48

Bemyndiganden för budgetåren 1953/59 för kustartilleriets fartyg, träng
fartyg

och försöksverksamhet ...................................................... 36

Merkostnader på grund av prisstegringar avseende äldre beställningar ... 27

Summa 624

Ehuru den tidsperiod, som den nu föreslagna planen skall avse, enligt det

föregående skulle förlängas till sju år, torde det vara berättigat att räkna med

att av sagda belopp cirka 90 miljoner kronor komma att erfordras först efter

siuårsperiodens utgång. Genomsnittskostnaden per år under sjuårsperioden

skulle da utgöra I-—--—I omkring <5 miljoner kronor, eller 15 miljoner

kronor mera än som anvisats för innevarande budgetår.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att enligt i det föregående angivna

riktlinjer meddela de närmare bestämmelser som erfordras för planens genomförande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna den plan för flottans fartygsbyggnader för budgetåren

1952/53—1958/59, som i det föregående angivits;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva utläggande av beställningar

enligt nämnda plan inom cn kostnadsram av 350 000 000

kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Fredrik v. Scheele.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1952:39 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1952/53 till Marinen: Fartygs a1 i texten
  2. SU 1952:27 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1952/53 till Marinen: Fartygsbyggnader s. 1 i texten