Sök i Ratio Lex

Angående omreglering av vissa prästerliga pensioner

1952-04-04 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:196, Angående omreglering av vissa prästerliga pensioner

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 196.

1

Nr 196.

Kungl. Maj. ts proposition till riksdagen angående omreglering av

vissa prästerliga pensioner; given Stockholms slott

den 4 april 1952.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

John Lingman.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Enligt beslut vid 1947 års riksdag genomfördes — i anslutning till 1947

års statliga pensionsreglering — en provisorisk reglering av vissa prästerliga

pensioner (eme.ritilöner och familjepensioner). Sedan prästerna numera

har inordnats under det statliga löne- och pensionssystemet, föreslås i förevarande

proposition en definitiv reglering av nämnda pensioner.

Kostnaderna för pensionsregleringen, som har beräknats till 750 000 kronor,

avses skola bestridas ur kyrkofonden.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 19G.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kangl. Maj:ts proposition nr 196.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 april

1952.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Zetterberg, Torsten

Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup,

Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Lingman, anmäler efter gemensam

beredning med cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen fråga

om omreglering av vissa ur kyrkofonden utgående prästerliga pensioner

(emeritilöner och familjepensioner) samt anför därvid följande.

Från och med den 1 januari 1952 tillämpas å prästerna det för civila

och militära statstjänstemän samt vissa kommunalanställda lärare m. fl.

sedan år 1947 gällande statliga löne- och pensionssystemet, vilket kännetecknas

av bl. a. att befattningshavarna placeras i vissa lönegrader och erhåller

mot lönegraden svarande rätt till pension.

I samband med 1947 års statliga löne- och pensionsreglering för statsanställda

och med dem i löne- och pensionshänseende likställda grupper förbättrades

de pensioner, som utgick till förutvarande sådana befattningshavare

och deras efterlevande enligt äldre bestämmelser än 1947 års pensionsreglementen,

så att dessa äldre pensioner i princip lyftes till den från

och med den 1 juli 1947 för pensioner enligt nämnda reglementen gällande

nivån (kungörelsen den 30 juni 1947, nr 657, angående omreglerad tjänsteoch

familjepension m. m.). Samtliga befattningshavare tillhörande angivna

grupper och efterlevande till dessa erhåller således, oberoende av när befattningshavaren

har avgått ur tjänst, numera pension i stort sett enligt

samma pensionsnivå. Härvid bortses från de skillnader, som kan uppstå

på grund av lönegradsuppflyttningar o. d.

I saklig anslutning till den nämnda omregleringen av äldre pensioner till

f. d. statsanställda m. fl. genomfördes från och med den 1 juli 1947 även en

viss motsvarande förbättring av utgående pensioner till präster och efterlevande

till sådana, ehuru det statliga löne- och pensionssystemet då ännu

inte hade blivit tillämpligt på prästerna. Bestämmelser i ämnet utfärdades

jämlikt beslut vid 1947 års riksdag (prop. nr 295; r. skr. nr 467) genom

kungörelsen den 25 augusti 1947, nr 664, angående provisoriskt nyreglerad

emeritilön och familjepension från kyrkofonden och har därefter årligen

förnyats på oförändrade grunder, senast jämlikt beslut vid 1951 års riks
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196. 3

dag (prop. nr 101; r. skr. nr 136) genom kungörelsen den 8 juni 1951, nr

488.

Frågan om en på det statliga systemet uppbyggd prästerlig löne- och pensionsreform

var vid tidpunkten för framläggandet av 1947 års förslag till

provisorisk nyreglering av prästpensionerna under övervägande inom 1946

års prästlönekommitté. Av denna anledning avvägdes höjningarna av de utgående

prästerliga pensionerna försiktigtvis så att de nyreglerade pensionerna

med säkerhet inte skulle komma att överstiga de pensioner, som för

motsvarande befattningshavare kunde förväntas bli bestämda vid en slutlig

pensionsreglering. Nivån för nyreglerad prästerlig pension kom därför i

allmänhet att bli lägre än nivån för pension enligt numera, från och med

den 1 januari 1952, gällande tjänste- och familjepensionsreglementen för

präster. I fråga om vissa grupper av präster är berörda skillnad i pension

avsevärd. Skillnaderna mellan pensionsnivån för, å ena sidan, äldre prästerliga

pensionstagare med förbättrade pensionsförmåner enligt 1947 års provisoriska

nyreglering samt, å andra sidan, efter årsskiftet 1951/52 tillkommande

pensionstagare med pensionsförmåner enligt de nya prästerliga pensionsreglementena

belyses av följande sammanställning.

Normerande lönegrad för

Tjänst

nyreglerad pension enligt

1947 års provisoriska

bestämmelser

pension enligt de nya

pensionsreglementena

för präster

Ärkebiskop............................

Co ‘19

Co 1 220

Biskop, annan.........................

Co »19

Co 218

Domprost..............................

Ca 27

Ca 37

Kyrkoherde, annan....................|

högst Ca 27

högst Ca 33

lägst Ca 24

lägst Ca 27

Komminister..........................j

högst Ca 22

högst Ca 28

lägst Ca 20

lägst Ca 25

Kyrkoadjunkt..........................

Ce 20

Ce 24

Stiftsadjunkt..........................|

Kontraktsadjunkt.....................j

Ce 19

Ce 24

Pastoratsadjunkt.......................

Ce 19

Ce 20-24

Sedan prästerna — såsom inledningsvis har framhållits — den 1 januari

1952 har inordnats under det statliga löne- och pensionssystemet, synes

tiden nu vara inne att fullfölja den förbättring av utgående prästerliga pensioner,

som påbörjades genom 1947 års provisoriska nyreglering av dessa

pensioner, och således ersätta detta provisorium med mera definitiva bestämmelser.

Härvid bör de grunder för omreglering av pension, som finnes

angivna i den förenämnda för f. d. statstjänstemän gällande kungörelsen

den 30 juni 1947, nr 657, komma i tillämpning. Sålunda bör till riktpunkt

för höjningen av de nyreglerade prästerliga pensionerna i princip tagas de

1 Enligt den före den 1 juli 1951 gällande löneplanen nr 2 i statens löneplansförordning.

2 Enligt den fr. o. m. den 1 juli 1951 gällande löneplanen nr 2 i statens löneplansförordning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

pensionsunderlag, som den 1 juli 1947 gällde för de för prästerna numera

tillämpade lönegraderna. Vad beträffar domprostarna torde dock omreglering

böra ske med utgångspunkt från underlagen för lönegraden 33, eftersom

denna lönegrad är normerande vid beräkning av äldre pensioner för

flertalet statliga tjänster, som nu är hänförda till samma lönegrad som

domprostbefattningarna. För annan biskop än ärkebiskop bör vidare alltjämt

de före 1951 års chefslönerevision gällande underlagen för lönegraden

19 på löneplanen nr 2 vara normerande. Där de särskilda prästtjänsterna nu

har blivit hänförda till två eller flera lönegrader, bör den lägsta av dessa

lönegrader väljas såsom pensionsgrundande lönegrad. Även i övriga hänseenden

torde grunderna i omregleringskungörelsen 1947:657 i huvudsak

böra följas. I sådana fall, där på grund av speciella äldre prästerliga förmåner

(nådårsrätt m. m.) endast teknisk omreglering eller eljest särreglering

har ägt rum, bör det ankomma på Kungl. Maj :t att, med beaktande av tidigare

följda omregleringsprinciper, avgöra huruvida jämkning må ske i samband

med den nu avsedda pensionsförbättringen. I enlighet med vad nu har

sagts bör sålunda omreglerad prästpension beräknas med utgångspunkt från

de den 1 juli 1947 gällande underlagen för följande lönegrader, nämligen för

ärkebiskop Co 20, annan biskop Co 19, domprost Ca 33, annan kyrkoherde

Ca 27, komminister Ca 25, kyrko-, stifts- eller kontraktsadjunkt Ce 24 samt

pastoratsadjunkt Ce 20.

Kostnaderna för de sålunda för prästerna ifrågasatta pensionsförbättringarna,

som har beräknats uppgå till sammanlagt 750 000 kronor, torde, i

likhet med kostnaderna för 1947 års provisoriska nyreglering av prästpensionerna,

böra bestridas ur kyrkofonden.

Prästerlig befattningshavare, som har valt att inte övergå på det för

prästerna nu gällande nya löne- och pensionssystemet, torde skäligen böra

för sig och sina efterlevande även vara utesluten från här avsedda pensionsförbättringar.

Utbyte mot omreglerad pension (emeritilön och familjepension)

bör för dem alltjämt ske genom endast teknisk omreglering, i överensstämmelse

med vad redan har stadgats i 1 § 1 mom. kungörelsen den

30 november 1951 (nr 782) med övergångsbestämmelser i anledning av

upphävandet av vissa författningar angående prästerskapets löne- och pensionsförhållanden.

Omregleringen synes böra genomföras fr. o. m. den 1 juli 1952.

1 fråga om sättet för genomförande av en omreglering av utgående pensioner

för prästerna får jag erinra att i motsvarande fall tidigare endast

huvudgrunderna för omregleringen har underställts riksdagen, varefter det

ankommit på Kungl. Maj :t att utfärda de närmare bestämmelserna i ämnet.

Jag förordar att så sker också i nu förevarande fall.

Under åberopande av vad jag i det föregående har anfört hemställer jag,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

5

att bemyndiga Kungl. Maj :t att i överensstämmelse med

vad i det föregående har förordats meddela bestämmelser angående

omreglering av vissa utgående prästerliga pensioner.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

K.-E. Renström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1952:365 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omreglering av vissa prästerliga pensioner. a1 i texten
  2. 3LU 1952:26 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående omreglering av vissa prästerliga pensioner. s. 1 i texten