Sök i Ratio Lex

Angående inrättande och tillsättande av lärartjänster i folkskolan i vissa särskilda fall, m. m

1952-04-04 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:203, Angående inrättande och tillsättande av lärartjänster i folkskolan i vissa särskilda fall, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 203.

1

Nr 203.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inrättande

och tillsättande av lärartjänster i folkskolan i vissa

särskilda fall, m. m.; given Stockholms slott den

4 april 1952.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Ivar Persson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen begäres riksdagens medgivande till att i skoldistrikt, där

särskilda svårigheter föreligga att tillfredsställande ordna undervisning,

från vilken distriktsöverläraren befriats, må på visst sätt inrättas ickeordinarie

folkskollärartjänst med tjänstgöringsskyldighet för innehavaren

också i närbeläget skoldistrikt med distriktsöverlärare.

Vidare begäres riksdagens medgivande till att i kantorstjänst ingående

folk- eller småskollärartjänst må under vissa förutsättningar avskiljas ur

kantorstjänsten och tillsättas med ordinarie innehavare, varefter orgelspelare

får anställas för de kyrkomusikaliska arbetsuppgifterna.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1052, 1 samt. Nr SOS.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

IJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet injör

Hans Maj:t iKonungen i statsrådet å Stockholms

slott den 4 april 1952.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Zetterberg,

Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hammarskjöld,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,

Nordenstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

anmäler chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson,

frågor om inrättande i vissa fall av icke-ordinarie folkskollärartjänst i skoldistrikt

med distriktsöverlärare och om tillsättande i vissa fall av lärartjänst,

som ingår i kantorstjänst.

I. Inrättande i vissa fall av icke-ordinarie folkskollärtjänst

i skoldistrikt med distriktsöverlärare.

Enligt folkskolestadgan skall i skoldistrikt med minst 10 läraravdelningar

i regel finnas en distriktsöverlärare, vilken skall vara ordinarie folkskollärare

i distriktet. För distriktsöverlärare skall skolöverstyrelsen enligt

kungörelsen 1946:528 fastställa undervisningsskyldigheteji per vecka, vilken

skall stå i visst förhållande till antalet läraravdelningar i distriktet.

Undervisningsskyldigheten skall exempelvis i distrikt med 10—19 läraravdelningar

bestämmas inom latituden 18—26 veckotimmar och i distrikt

med lägst 50 läraravdelningar utgöra 5 veckotimmar.

Med anledning av framställningar från flera skoldistrikt om inrättande

av icke-ordinarie folkskollärartjänster, vilkas innehavare skulle fullgöra

huvudsakligen undervisning, från vilken distriktsöverlärare enligt nämnda

kungörelse befriats och för vilken eljest måste anställas timlärare, framhåller

skolöverstyrelsen, att svårigheter flerstädes uppkommit att tillfredsställande

ordna dylik undervisning. Sålunda är det oftast omöjligt att för

ändamålet erhålla timlärare, som avlagt folkskollärarexamen. Då efter

kommunindelningsreformens genomförande distriktsöverlärare anställas i

de flesta skoldistrikten, anser överstyrelsen åtgärder böra vidtagas för att

nämnda svårigheter i görligaste mån skola kunna undanröjas. Överstyrelsen

föreslår därför särskilda bestämmelser angående inrättande av icke-ordinarie

folkskollärartjänst i vissa fall, innebärande att i här avsedda fall

skulle kunna inrättas icke-ordinarie folkskollärartjänst, förenad med tjänst
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr <203. 3

göring i två skoldistrikt eller med undervisning i slöjd högst 10 veckotimmar.

Vad först angår inrättande av för två distrikt gemensam tjänst, anför

överstyrelsen, att i flera skoldistrikt distriktsöverlärarens undervisningsskyldighet

torde komma att fastställas till 15 veckotimmar eller något därunder

(omkring 25 läraravdelningar) samt att det i sådana fall kan visa sig

lämpligt för två angränsande distrikt att gemensamt anställa en lärare för

fullgörande av den undervisning, från vilken de båda distriktsöverlärarna

befriats, enär full tjänstgöring (i regel 30 veckotimmar) skulle kunna beredas

honom i överlärarnas avdelningar. En dylik anordning har redan tilllämpats,

nämligen i Ludvika landskommuns skoldistrikt (efter medgivande

den 6 maj 1949 av Kungl. Maj:t). Överstyrelsen föreslår sålunda, att i

distrikt med distriktsöverlärare må, där särskilda svårigheter föreligga att

på annat tillfredsställande sätt anordna den undervisning, från vilken

distriktsöverlärare befriats, med vederbörande folkskolinspektörs medgivande,

för högst ett år i sänder inrättas icke-ordinarie folkskollärartjänst

med tjänstgöringsskyldighet för innehavaren jämväl i angränsande distrikt

med distriktsöverlärare. Enligt förslaget skall tjänsten inrättas i det distrikt,

som har det största antalet läraravdelningar. Överstyrelsen föreslår

vidare, att de med tjänsten och dess uppehållande förenade kostnaderna

skola, i den mån de ej täckas av statsbidrag, gäldas av skoldistrikten med

den fördelning dem emellan, varom de överenskomma.

Beträffande förslaget om inrättande av icke-ordinarie folkskollärartjänst,

vars innehavare skulle fullgöra viss del av sin undervisningsskyldighet i

slöjd, anför överstyrelsen till en början, att en dylik anordning medför, att

antalet lärartjänster i vederbörande distrikt skulle komma att överstiga

antalet läraravdelningar. Enligt överstyrelsens mening utgör den omständigheten,

att antalet tjänster överstiger antalet läraravdelningar, icke

hinder för att statsbidrag utgår för samtliga tjänster. Överstyrelsen konstaterar

dock, att detta icke direkt framgår av gällande bestämmelser. I detta

hänseende anför överstyrelsen i huvudsak:

Enligt §§ 2 och 10 a folkskolestadgan fastställer folkskolinspektören eller

skolöverstyrelsen antalet läraravdelningar i ett skoldistrikt.

Bestämmelser om fastställande av antalet lärartjänster utöver de ordinarie

eller av antalet lärare finnas ej. Folkskolestadgan upptar ej begreppet

icke-ordinarie lärartjänst. Endast i förbigående nämnes det i avlöningsreglementet

för folkskolan (Arf, 5 och It §§). Begreppet icke-ordinarie

lärartjänst är däremot av grundläggande betydelse för bestämmande av

skoldistriktets bidrag till lärarlönerna (§ 3 mom. 4 statsbidragskungörelsen

1948:208). Folkskolestadgan (§ 2 mom. 3) föreskriver beträffande antalet

lärare endast att förutom ordinarie lärare skola anställas icke-ordinarie

lärare till det antal, som erfordras för uppehållande av undervisningen.

Folkskolans klasslärarsystem kan ej genomföras överallt. Där lärare —

distriktsöverlärare eller annan — åtnjuter nedsättning i undervisningsskyldigheten,

brytes klasslärarsystemet. Detsamma måste inträffa, där under
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts -proposition nr 203.

visning i engelska införes och klassläraren ej är behörig att meddela denna

undervisning, och kan inträffa, där förstärkningsanordningar enligt kungörelsen

1940: 252 införts. Ämnesbyte har samma verkan.

Vid ett strängt konsekvent genomfört klasslärarsystem är antalet lärare

detsamma som antalet läraravdelningar. Avvikelser från klasslärarsystemet

medföra, att denna överensstämmelse försvinner. Nedsättning i undervisningsskyldigheten

för lärare i ett distrikt kan rent av tänkas medgiven

i så stor omfattning, att ytterligare en lärare med full tjänstgöring i andra

ämnen än slöjd och hushållsgöromål anställes i stället för två eller flera

timlärare med deltidstjänstgöring. Enligt 3 § Arf skall han erhålla anställning

som extra eller extra ordinarie lärare, ej som timlärare. Därest nedsättningen

i undervisningsskyldighet må medföra kostnad för statsverket,

skall statsbidrag utgå till hans avlöning. Statsbidraget torde böra beräknas

efter extra respektive extra ordinarie lärares avlöning och avdrag enligt § 3

mom. 4 kungörelsen 1948: 208 verkställas.

Av det föregående torde framgå, att antalet lärartjänster utöver ordinarie

tjänster samt antalet lärare regleras endast indirekt, genom den allmänna

bestämmelsen i § 2 mom. 3 folkskolestadgan, att erforderligt antal

icke-ordinarie lärare skola anställas, genom bestämmelserna i 3 och 4 §§

Arf om undervisningsskyldighet och anställningsform samt genom bestämmelserna

om statsbidrag i kungörelsen 1948:208. Att antalet tjänster överstiger

antalet läraravdelningar synes — ehuru direkt uttalat medgivande

därtill icke finnes i gällande bestämmelser — ej utgöra hinder för att statsbidrag,

beräknat efter ordinarie, extra ordinarie och extra lärares avlöning,

utgår för samtliga tjänster. Förarbetena till 1942, 1947 och 1948 års avlöningsreglementen

för folkskolan och till kungörelsen 1948: 208 synas ej innehålla

uttalanden, vilka skulle tyda på att frånvaron av direkt uttalat medgivande

bör uppfattas som förbud.

Överstyrelsens förslag om inrättande av icke-ordinarie folkskollärartjänst

med viss undervisningsskyldighet i slöjd innebär i huvudsak, att i skoldistrikt

med distriktsöverlärare, där förutnämnda svårigheter att ordna

undervisningen i distriktsöverlärarens avdelning föreligga men anordningen

med en för två distrikt gemensam tjänst ej kan tillämpas, må med folkskolinspektörens

medgivande för högst ett år i sänder inrättas icke-ordinarie

folkskollärartjänst, vars innehavare må fullgöra högst 10 veckotimmar av

sin undervisningsskyldighet i slöjd, dock ej flera veckotimmar än dem, till

vilka distriktsöverlärarens undervisningsskyldighet fastställts. Det skall

emellertid enligt förslaget åligga skolstyrelsen att, utan åsidosättande av

skäliga pedagogiska krav, i stället för undervisning i slöjd tilldela läraren

undervisning i andra ämnen, för vilken statsbidrag till timlärararvode eljest

skulle utgå. Vidare föreslår överstyrelsen, att även en för två distrikt gemensam

lärare skall, om läraren ej kan beredas full tjänstgöring i andra

ämnen än slöjd, kunna fullgöra sammanlagt högst 10 veckotimmar av sin

undervisningsskyldighet i slöjd i ettdera eller båda distrikten. Av motiveringen

för överstyrelsens förslag beträffande slöjdundervisningen inhämtas

bland annat följande:

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kwigl. Maj:ts proposition nr 203.

Det finnes icke vare sig förbud mot eller medgivande till att i folkskollärares

undervisningsskyldighet inräkna slöjdundervisning. Ett av regeringsrätten

den 23 oktober 1951 meddelat utslag (Anundsjö skoldistrikt)

synes emellertid innebära, att i lärares fullgörande av undervisningsskyldighet

ej må inräknas slöjdundervisning.

Fråga om inrättande av särskild folkskollärartjänst, vars innehavare

skulle fullgöra dels den undervisning, från vilken distriktsöverläraren befriats,

dels slöjdundervisning för att uppnå full tjänstgöring, torde företrädesvis

uppkomma i skoldistrikt av den storlek, att distriktsöverlärarens

undervisningsskyldighet uppgår till mindre än hälften av den, som åvilar

folkskollärare.

Att slöjd är ett övningsämne synes ej böra utgöra hinder för att slöjdundervisning

i visst fall inräknas i folkskollärares undervisningsskyldighet.

De flesta folkskollärare inräkna nämligen undervisning i övningsämnena

teckning, sång och gymnastik i sin undervisningsskyldighet. Förekommer

ämnesbyte, kan detta ske i ganska stor utsträckning. Slöjden intar dock såtillvida

en särställning, att den ej tillhör de allmänt obligatoriska ämnena.

Den allvarligaste invändningen mot inräknande av slöjdundervisning i

undervisningsskyldigheten torde vara av ekonomisk art: slöjdarvodet är

lägre än arvodet för övriga ämnen. De ekonomiska konsekvenserna för

statsverkets del äro dock så ringa, att de ej böra inge betänkligheter. I vissa

fall kan anordningen medföra kostnadsminskning för statsverket.

Vad beträffar den omfattning, i vilken undervisning i slöjd skulle få ersätta

undervisning i andra ämnen, torde vägledning böra hämtas från 15 §

tredje stycket kungl. brevet den 8 juni 1951 med särskilda bestämmelser

för budgetåren 1951/54 beträffande försöksverksamheten inom vissa skoldistrikt

m. m. Enligt denna bestämmelse må i heltidstjänst för ämneslärare

inräknas undervisning i övningsämnen med högst en tredjedel av sammanlagda

antalet veckotimmar på tjänsten.

Statskontoret yttrar, att överstyrelsens förslag icke torde kunna bifallas

utan riksdagens medgivande. Ämbetsverket vill icke motsätta sig förslaget

i vad det avser inrättande av för två distrikt gemensam tjänst. Med hänsyn

till de principiella och ekonomiska konsekvenserna avstyrker statskontoret

däremot förslaget i vad det avser inrättande av tjänst med viss undervisningsskyldighet

i slöjd.

Departementschefen. Såsom skolöverstyrelsen framhållit ha i många skoldistrikt

uppkommit svårigheter att på tillfredsställande sätt ordna den undervisning,

från vilken distriktsöverläraren befriats. Frågan om hur dylik

undervisning skall ordnas har fått mera allmän betydelse efter kommunindelningsreformens

genomförande. Det synes därför motiverat, att åtgärder

vidtagas för förbättring av ifrågavarande förhållanden.

Enligt överstyrelsens förslag skall i skoldistrikt, där särskilda svårigheter

av nämnda slag föreligga, med folkskolinspektörens medgivande kunna för

högst ett år i sänder inrättas icke-ordinarie folkskollärartjänst, vars innehavare

(extra eller extra ordinarie) skall fullgöra dels den undervisning, från

vilken distriktets överlärare befriats, dels undervisning i närbeläget skoldistrikt

med distriktsöverlärare i den omfattning, som erfordras för upp
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

nående av full tjänstgöring. Förslaget är byggt på det förhållandet, att det

är lättare att anskaffa normalt kvalificerad lärare för heltidstjänst än för

timläraranställning. Tjänsten skall enligt förslaget inrättas i det av de båda

distrikten, som har det största antalet läraravdelningar. Kostnaderna för

tjänsten skola enligt förslaget, i den mån de ej täckas av statsbidrag, gäldas

av skoldistrikten med den fördelning dem emellan, varom de överenskomma.

Jag kan i huvudsak ansluta mig till vad överstyrelsen sålunda föreslagit.

Då timlärares avlöning helt täckes av statsbidrag, medan skoldistrikt

bidrager till bestridande av lönekostnaderna för extra och extra ordinarie

lärare, torde den föreslagna anordningen i stort sett icke medföra någon

kostnadsökning för statsverket. Jag förutsätter, att skoldistrikten skola —

utan hinder av det i statsbidragskungörelsen intagna förbudet mot kommunala

tilläggsersättningar åt lärare — äga rätt att tilldela här avsedd ickeordinarie

lärare skälig gottgörelse för kostnaderna för oundgängligen erforderliga

resor mellan de båda distrikten. Resa med järnväg bör därvid

ersättas efter klass III. Det torde få ankomma på Kungl. Majt att utfärda

bestämmelser rörande inrättande av ifrågavarande icke-ordinarie tjänster.

Härvid torde viss ledning kunna erhållas av bestämmelserna rörande övningslärares

fyllnadstjänstgöring. Ändring av avlöningsreglementet för folkskolan

synes icke böra ske för här ifrågavarande ändamål.

Överstyrelsen har även föreslagit, att i skoldistrikt, där anordningen med

för två distrikt gemensam lärartjänst icke kan tillämpas, skall kunna inrättas

icke-ordinarie folkskollärartjänst, vars innehavare må fullgöra högst

tio veckotimmar av sin undervisningsskyldighet i slöjd. Också en för två

distrikt gemensam lärare skulle kunna få i tjänstgöringsskyldigheten inräkna

slöjd. Jag inser, att en dylik anordning med slöjdundervisning i

många fall skulle underlätta anskaffandet av kompetent lärare för den undervisning,

från vilken distriktsöverläraren befriats, men jag är icke beredd

att nu tillstyrka överstyrelsens förslag i detta hänseende.

I detta sammanhang har överstyrelsen funnit anledning att behandla frågan

om huruvida statsbidrag kan utgå till fler lärartjänster i ett skoldistrikt

än som motsvarar antalet läraravdelningar. Efter granskning av gällande

bestämmelser i ämnet har överstyrelsen kommit till den slutsatsen, att så

är möjligt. Jag finner det värdefullt, att klarhet i denna fråga vinnes, och

vill därför framhålla, att jag delar överstyrelsens uppfattning.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att i skoldistrikt, där särskilda svårigheter

föreligga att ordna den undervisning, från vilken distriktsöverläraren

befriats, må i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag i det föregående förordat inrättas icke-ordinarie

folkskollärartjänst med tjänstgöringsskyldighet för innehavaren

jämväl i ett angränsande skoldistrikt.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

7

II. Angående tillsättande i vissa fall av lärartjänst,

som ingår i kantorstjänst.

I skrivelse den 12 oktober 1951, nr 36, har kyrkomötet hemställt, att

Kungl. Maj:t måtte vidtaga sådan ändring av bestämmelserna i kyrkomusikerstadgan

den 2 juni 1950 (nr 375), att, då kantorstjänst utlysts till

ansökan visst antal gånger utan att behörig sökande anmält sig, den i kantorstjänsten

ingående lärarbefattningen finge — utan ändring av den för

kyrkomusikerdistriktet fastställda tjänstetypen — tillsättas med ordinarie

innehavare och de kyrkomusikaliska uppgifterna vid tjänsten uppehållas

av orgelspelare.

Till en början torde få lämnas en kortfattad redogörelse för de författningsbestämmelser,

som äro av intresse för bedömande av förevarande

spörsmål.

Enligt kyrkomusiker stadgan (se propositionerna 1949:199 och 1950:231,

första lagutskottets utlåtanden 1949: 39 och 1950: 29 samt riksdagens skrivelser

1949:327 och 1950:352) skall riket för kyrkomusikerverksamheten i

de territoriella (numera även de militära icke-territoriella) församlingarna

vara indelat i kyrkomusikerdistrikt. I regel utgör varje församling ett sådant

distrikt. För varje distrikt skall som tjänstetyp fastställas organisttjänst

eller kantorstjänst. Kantorstjänsten, som skall vara ordinarie, är en

tjänst som kyrkomusiker och folk- eller småskollärare. Där ej Kungl. Maj:t

för särskilda fall annat medgiver, får sådan tjänst inrättas endast i kyrkomusikerdistrikt

med lägre invånarantal än 5 000. Utom i vissa speciella fall

inrättas kantorstjänst enligt vederbörande domkapitels bestämmande.

Sökande till kantorstjänst skall vara behörig till den lärartjänst, som

ingår i kantorstjänsten, och vara känd för att vilja främja församlingslivet

samt vidare ha avlagt lägst organist- och kantorsexamen enligt kungörelsen

den 22 november 1940 nr 961, lägre organistexamen enligt kungörelsen

den 16 april 1930 nr 79 eller organist- och kyrkosångarexamina enligt kungörelsen

den 8 december 1881 nr 79 s. 13. Vikarie å kantorstjänst skall ha

avlagt nyss angivna kyrkomusikaliska kunskapsprov och i övrigt uppfylla

de villkor, som gälla för anställning som vikarie å lärartjänsten.

Kantorstjänst tillsättes i samma ordning som folk- eller småskollärartjänst.

I vissa hänseenden gälla dock särskilda föreskrifter. Bland annat

skall sålunda kantor väljas, icke av skolstyrelsen utan av en av denna och

kyrkorådet utsedd nämnd. Vikarie å kantorstjänst tillsättes i den ordning,

som gäller för tillsättande av icke-ordinarie folk- och småskollärare.

Kan sökande, som är behörig till både lärarbefattningen och den kyrkomusikaliska

delen av tjänsten, ej erhållas, äger skolstyrelsen förordna

vikarie enbart å lärartjänsten. I sådant fall har kyrkorådet att anställa särskild

vikarie för de kyrkomusikaliska åliggandena.

I vissa fall kan domkapitlet beträffande kyrkomusikerdistrikt, för vilket

kantorstjänst är fastställd som tjänstetyp, medgiva, att kantorstjänsten

icke inrättas utan att för de kyrkomusikaliska arbetsuppgifterna i stället

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

anställes en orgelspelare. Förutsättning för dylikt medgivande, som må lämnas

för högst fem år varje gång, är att de kyrkomusikaliska uppgifterna äro

av ringa omfattning och att kantorstjänst av skolorganisatoriska skäl ej

lämpligen kan inrättas eller bibehållas. Orgelspelare innehar arvodesbefattning

och anställes av kyrkorådet utan särskilt ansökningsförfarande. Orgelspelare

skall besitta nöjaktig färdighet i spelning av koraler, koralprelndier

och musiken till svenska mässan samt nöjaktig kännedom om den svenska

kyrkans gudstjänstordning.

Kantor åtnjuter för sin lärartjänstgöring lön och övriga förmåner enligt

avlöningsreglementet för folkskolan. För de i kantorstjänsten ingående kyrkomusikaliska

åliggandena utgår kantorstillägg enligt avlöningsreglementet

för kyrkomusiker den 9 juni 1950 (nr 385; se propositionerna 1949:199 och

1950:234, första lagutskottets utlåtande 1949:39, statsutskottets utlåtande

1950:155 samt riksdagens skrivelser 1949:327 och 1950:290). Kantorstilllägget

utgör per månad för varje enligt vissa föreskrifter i kyrkomusikerstadgan

bestämd veckotimme 1/30 av månadslönen i löneklass 20 för ordinarie

kantor och i löneklass 18 för vikarie å kantorstjänst. Endast i undantagsfall

torde den med eu kantorstjänst förenade kyrkomusikaliska verksamheten

överstiga tio veckotimmar. Därest särskild vikarie förordnas för

den kyrkomusikaliska verksamheten, skall sådan vikarie anställas som orgelspelare.

Arvodet för orgelspelare utgör per månad för varje veckotimme

1/30 av månadslönen i 18 löneklassen, om befattningshavaren avlagt för

behörighet till kantorstjänst föreskrivna kyrkomusikaliska kunskapsprov,

och eljest i 10 löneklassen.

Genom övergångsbestämmelser till kyrkomusiker stad g an har sådan ordinarie

innehavare av enligt § 27 folkskolestadgan förenad tjänst, som icke

uppnått pensionsåldern, lämnats tillfälle att utan ansökningsförfarande

övergå å motsvarande kantorstjänst. Med fast anställd har jämställts å

vakant förenad tjänst förordnad vikarie, som erhållit förordnandet efter

ledigkungörande. Övergångsrätt har jämväl medgivits ordinarie folk- eller

småskollärare, som uppehåller kyrkomusikerbefattning utan att beslut föreligger

om förening enligt nyssnämnda paragraf, under förutsättning att

läraren avlagt för behörighet till kantorstjänst föreskrivna kyrkomusikaliska

kunskapsprov eller ock utan dylik behörighet handhaft kyrkomusikersysslorna

minst tio år eller, även om icke något av nu angivna villkor skulle

vara uppfyllt, av domkapitlet prövas vara god kyrkomusiker och i övrigt

lämplig för tjänsten.

Om någon till övergång å kantorstjänst berättigad befattningshavare icke

finnes och den i kantorstjänsten ingående lärartjänsten ej är ledig, skall i

avvaktan på att kantorstjänsten kan ledigförklaras densamma vara vakant

och för de kyrkomusikaliska uppgifterna i stället anställas en orgelspelare.

Över kyrkomötets förenämnda framställning ha efter remiss yttranden

avgivits av fyrtiofyra folkskolinspektörer, samtliga domkapitel och skolöverstyrelsen

samt av Sveriges allmänna organist- och kantorsförening

(SAOK) genom dess centralstyrelse.

Av folkskolinspektörerna ha trettionio tillstyrkt eller förklarat sig intet ha

att erinra mot en författningsändring i överensstämmelse med kyrkomötets

förslag. Fyra folkskolinspektörer ha i stället tillstyrkt en annan lösning av

problemet, förordad i den motion som låg till grund för kyrkomötets skrivelse

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts ''proposition nr £03.

och innebärande ett stadigvarande förordnande å den i kantorstjänsten ingående

lärartjänsten. Folkskolinspektören i Stockholms läns norra inspektionsområde

har ansett, att den av kyrkomötet föreslagna åtgärden ej borde

vidtagas, i varje fall icke förrän om några år, då förhållandena bättre kunde

överblickas. En redan nu lämplig åtgärd vore emellertid att beträffande

kantorstjänst slopa det för behörighet till ordinarie folk- eller småskollärartjänst

i § 18 folkskolestadgan angivna kravet, att minst två år skola ha förflutit

från dagen för lärarens examen och att läraren efter examen skall ha

tjänstgjort minst 256 dagar med full tjänstgöring. Enligt inspektörens mening

skulle musikaliska seminarieelever måhända stimuleras att avlägga de

kyrkomusikaliska kunskapsproven, om de visste, att de hade utsikter att

omedelbart efter avlagda examina erhålla ordinarie kantorsanställning.

Åtskilliga folkskolinspektörer ha framhållit, att brist å behöriga sökande

till kantorstjänster förelåge inom respektive inspektionsområden. Sålunda

har jolkskolinspektören i Gotlands läns inspektionsområde — där bristen

synes vara mest framträdande — upplyst, att inom området 17 kantorstjänster

beräknades vara vakanta den 1 januari 1952 och att inom kort

ytterligare 3 sådana tjänster bleve lediga. Härtill komme 5 tjänster, där

vakans eventuellt kunde uppkomma genom att innehavaren utsåges till

distriktsöverlärare. Av de förstnämnda tjänsterna vore 5 vakanta sedan

mer än fem år tillbaka.

Domkapitlen i Uppsala, Skara, Strängnäs, Växjö, Göteborg, Karlstad,

Luleå och Visby ha anslutit sig till kyrkomötets förslag. Domkapitlet i

Uppsala har sålunda funnit förslaget vara det, som syntes bäst tillgodose

skolans och lärarnas intressen utan att medföra större olägenheter beträffande

uppehållandet av de kyrkomusikaliska uppgifterna än vid det provisorium,

som enligt nu gällande bestämmelser ändock måste vidtagas i sistnämnda

hänseende. Domkapitlet i Skara har samtidigt velat framhålla angelägenheten

av att till hävande av nu rådande brist på behöriga sökande

till kantorstjänster kursverksamheten för utbildning av kompetenta kyrkomusiker

för mindre församlingar väsentligt utökades. Domlcapitlet i Göteborg

har förordat, att den av kyrkomötet ifrågasatta anordningen borde

gälla jämväl för det fall, att blott en eller två behöriga sökande anmält sig

till kantorst jänsten men den för val av kantor utsedda nämnden icke velat

åtnöjas med ofullständigt förslag. Domkapitlet i Visby har i sitt yttrande

jämväl uttalat, att för det fall, att kantor utsåges till överlärare, hinder

icke borde möta mot att under ifrågavarande överlärares tjänstetid den

med överlärarbefattningen förenade lärartjänsten finge ingå i kantorstjänsten.

Domkapitlen i Linköping och Härnösand ha anslutit sig till det förslag,

som framförts i den förutberörda motionen. Domlcapitlet i Västerås har

bland annat uttalat, att det avsedda syftet ibland torde bäst vinnas, om

domkapitlet kunde skilja den för tillfället ingående lärartjänsten från kan
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 203.

torstjänsten och i stället låta annan lämplig lärartjänst, som kunde förväntas

bli ledig efter något eller några år, ingå i kantorstjänsten, vilken sålunda

finge ledigförklaras vid inträffande ledighet å sistnämnda lärartjänst. Vidare

kunde det vara skäl att överväga en organisationsändring för det fall, att

kantorstjänst trots upprepade ledigkungöranden ej lockat någon sökande.

Domkapitlet i Lund har ansett den av kyrkomötet väckta frågan böra upptagas

till behandling först i samband med att ökade möjligheter bereddes

församlingarna att inrätta självständiga kyrkomusikertjänster. Domkapitlet

i Stockholm har icke funnit den av kyrkomötet föreslagna åtgärden

lämplig. Domkapitlet har i stället anslutit sig till det förslag till uppmjukning

av gällande bestämmelser om behörighet till ordinarie lärartjänst, som

framförts av folkskolinspektören i Stockholms läns norra inspektionsområde.

SAOK har ansett de nuvarande svårigheterna att rekrytera kantorst jänsterna

vara av mer eller mindre tillfällig karaktär. Föreningen har avstyrkt

bifall till kyrkomötets framställning och föreslagit, att svårigheterna i stället

möttes med ökad examination av kantorer och höjning av kantorstilläggen.

I fråga om examinationen av kantorer har föreningen, efter framhållande

att det nuvarande utbudet av lediga kantorstjänster vore onormalt stort,

uttalat, att icke heller en normal efterfrågan på kantorer torde kunna helt

täckas med den nuvarande nyexaminationen. Härom har föreningen vidare

anfört följande.

Examinationssiffrorna för organist- och kantorsexamen voro för de senaste

fyra åren 68 år 1948, 77 år 1949, 87 år 1950 och 96 år 1951. En del

av dessa kyrkomusiker kunna dock icke påräknas vid nybesättning av kantorstjänster.

Dels avlägges examen även av personer, som icke komma att

avlägga (ha avlagt) lärarexamen, dels finns bland folk- och småskollärare

ett icke obetydligt antal, som trots innehav av vederbörlig examen icke

söka kantorstjänst. En nyexamination av något över 100 per år torde dock

svara mot det normala behovet, även om det i nuvarande läge är för lågt.

Skolöverstyrelsen har anfört följande.

Sedan på vissa håll yppats farhågor för att tillgången på folk- eller småskollärare

med kyrkomusikalisk examen, som erfordras för innehav av kantorstjänst,

skulle vara otillräcklig, gjorde överstyrelsen år 1951 en undersökning

i frågan. Det framgick, att 283 kantorstjänster voro vakanta den

15 juni 1951, och att ytterligare 118 sådana tjänster skulle bli lediga intill

den 1 juli 1956, under förutsättning att befattningshavarna avginge vid 65

års ålder. Vid utredningstillfället uppehöllos 311 kantorstjänster av ordinarie

befattningshavare utan organist- och kantorsexamen. I 29 av de 51

inspektionsområdena hade yppats svårigheter att erhålla behörig lärare för

den i vakant kantorstjänst ingående lärartjänsten, mestadels dock i endast

ett eller ett fåtal fall.

Svårigheterna att besätta kantorstjänsterna med ordinarie innehavare

synas, enligt folkskolinspektörernas remissvar i här föreliggande ärende, ha

ökat något, sedan överstyrelsens undersökning utfördes. Överstyrelsen anser

vissa åtgärder önskvärda för undanröjande av uppkommande olägenheter

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

och ansluter sig i huvudsak till kyrkomötets framställning. Bifall till kyrkomötets

förslag skulle onödiggöra beviljandet av dispens från föreskrivet

kyrkomusikaliskt kunskapsprov.

Överstyrelsen anser, att i kantorstjänst ingående lärartjänst bör lösgöras

ur kantorstjänsten, sedan denna två gånger i följd ledigkungjorts och behörig

sökande ej anmält sig eller endast en eller två behöriga sökande anmält

sig men de kommunala myndigheterna (skolstyrelsen efter kyrkorådets

hörande) förklarat sig ej vilja åtnöjas härmed.

Då folk- och småskollärare äro underkastade förflyttningsskyldighet, erfordras

ej särskilda föreskrifter, att lärare, som innehar ur kantorstjänst

lösgjord lärartjänst, skall vara skyldig låta sig förflyttas.

Beträffande det av Visby domkapitel framförda önskemålet, att en med

distriktsöverlärarbefattning förenad lärartjänst må kunna ingå i kantorstjänst,

vill överstyrelsen i här förevarande sammanhang begränsa sig till det

uttalandet, att dylik fråga torde böra från fall till fall underställas Kungl.

Maj:ts prövning.

I anledning av Västerås domkapitels uttalande påpekar skolöverstyrelsen,

att föreskrift saknas om i vilken ordning beslut skall fattas om vilken

lärartjänst som skall ingå i kantorstjänst. Det bör enligt överstyrelsens mening

ankomma på vederbörande domkapitel att fatta sådant beslut, då

domkapitlet fastställer kantorstjänst som tjänstetyp. Så har också hittills

skett i en del fall. Överstyrelsen förordar, att bestämmelse härom intages i

5 § kyrkomusikerstadgan.

Departementschefen. Enligt nu gällande bestämmelser i kyrkomusikerstadgan

kan domkapitel under viss förutsättning medgiva, att i kyrkomusikerdistrikt,

för vilket kantorstjänst är fastställd som tjänstetyp, kantorstjänsten

icke inrättas eller bibehålies utan att för de kyrkomusikaliska uppgifterna

i stället anställes en orgelspelare. Nämnda förutsättning är, att de

kyrkomusikaliska arbetsuppgifterna äro ringa och att kantorstjänsten av

skolor g anis åt or iska skäl ej lämpligen kan inrättas eller bibehållas. Denna

bestämmelse kan alltså ej tillämpas för det fall, att svårigheter föreligga

att rekrytera kantorstjänsten med ordinarie innehavare. Kyrkomötets ifrågavarande

framställning går ut på att kantorstjänsten icke heller i fall av

sistnämnda typ skall behöva inrättas eller bibehållas. Framställningen har

motiverats med rådande svårigheter att erhålla behöriga sökande till kantorstjänster,

vilket särskilt för skolans del medför olägenheter i form av

vakanser å de i kantorstjänsterna ingående lärartjänsterna. Kyrkomötet

har uttalat, att en lösning av dessa svårigheter enligt kyrkomötets förslag

skulle tillgodose skolans och lärarnas intressen utan att öka de olägenheter

för kyrkan, som ändock komma att föreligga, därest nuvarande ordning

bibehålies.

Att de av kyrkomötet åsyftade rekryteringssvårigheterna för närvarande

föreligga har vitsordats av ett flertal remissinstanser. Dessa svårigheter

torde få ses mot bakgrunden av att kyrkomusikerreformen liinge fördröjts

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr ''SOS.

och nu dels medfört inrättande av ett större antal kantorstjänster än hittills

funnits, dels innebär en skärpning av de kyrkomusikaliska behörighetsvillkoren

för kantorstjänster i de mindre församlingarna. Dessa omständigheter

ha trots tillämpningen av de mycket vittgående övergångsbestämmelser,

för vilka förut redogjorts, medfört att utbudet av lediga kantorstjänster

i anslutning till -reformens genomförande blivit onormalt stort. Det har

framhållits, att i de enskilda fallen även kunna finnas andra orsaker till

rekryteringssvårighet, t. ex. dålig tjänstebostad eller bristfällig kyrkorgel.

Givet är att målsättningen i fråga om rekryteringen av kantorstjänsterna

måste vara att skapa en sådan tillgång på kantorskompetenta lärare, att

den åtminstone täcker efterfrågan. Domkapitlet i Skara, SAOK och några

av folkskolinspektörerna ha också förordat, att de berörda svårigheterna

lösas bland annat genom en utökning av de kurser, som avse att sätta seminarieelever

i stånd att i samband med eller kort efter lärarexamen avlägga

organist- och kantorsexamen. Under år 1951 har denna kursverksamhet

omfattat sammanlagt 96 elever. Såsom jag i årets statsverksproposition,

bilagan åttonde huvudtiteln, anfört under punkten 45, har jag med

hänsyn till nuvarande ekonomiska läge icke ansett mig kunna förorda bifall

till ett av musikaliska akademien framlagt förslag till utökning av

nämnda kursverksamhet med ytterligare en kurs för 24 elever.

Av den av skolöverstyrelsen verkställda undersökningen framgår, att 283

kantorstjänster voro vakanta den 15 juni 1951 och att ytterligare 118 tjänster

bli lediga under tiden fram till den 1 juli 1956. Härav torde kunna slutas,

att med en årlig examination av samma omfattning som under år 1951

den rådande bristen kommer att vara akut men avtagande under ungefärligen

fem ä sex år framåt, men att därefter rekryteringsmöjligheterna torde

bli i stort sett normala. Givetvis lärer det väl dock, såsom jag nyss nämnt,

alltid komma att finnas kantorstjänster, som av olika anledningar förbli

svårbesatta.

Till lösande av de ifrågavarande rekryteringssvårigheterna ha under frågans

remissbehandling även föreslagits andra utvägar än den av kyrkomötet

ifrågasatta. Jag vill i detta sammanhang först understryka vikten av

vad domkapitlet i Västerås framhållit, nämligen att det kan vara skäl att

överväga en organisationsändring, då kantorstjänst trots upprepade ledigkungöranden

ej lockar någon behörig sökande. Sålunda synas vissa mycket

små kyrkomusik erdistrikt med var sin kantorstjänst kunna utan större

olägenheter förenas till ett kyrkomusikerdistrikt med endast en kantorstjänst,

därest detta prövas icke bli alltför betungande för tjänstinnehavaren.

Jag erinrar om att kantor enligt kyrkomusikerstadgans bestämmelser är

pliktig att underkasta sig de jämkningar i sina tjänståligganden, som föranledas

av bland annat ändringar i distriktsindelningen.

Från olika håll har ifrågasatts, att övergångsvis en dispensering från de

kyrkomusikaliska behörighetsvillkoren för kantorstjänst borde kunna ske.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 203.

Jag vill härutinnan erinra om att Kungl. Maj:t hittills beviljat dispens från

kyrkosångarexamen enligt kungörelsen 1881:73 s. 13 för lärare, som avlagt

organistexamen enligt samma kungörelse, men att Kungl. Maj:t däremot

avslagit ansökningar om fullständig befrielse från avläggande av de föreskrivna

kyrkomusikaliska kunskapsproven. En i förevarande hänseende mer

omfattande dispensgivning ä.n den, som kommit till uttryck i de förut berörda

övergångsbestämmelserna och som därutöver i de särskilda fallen av

Kungl. Maj:t hittills tillämpats, anser jag mig — med hänsyn till framför

allt det kvalitativa krav, som är en av kyrkomusikerreformens principiella

grundstenar och varå för övrigt lönesättningen för kantorerna uppbyggts

— icke kunna tillstyrka. Vidkommande det av folkskolinspektören i Stockholms

läns norra inspektionsområde och domkapitlet i Stockholm väckta

förslaget om en beträffande vissa skolformer allmän dispens från de i § 18

folkskolestadgan föreskrivna s. k. karens villkoren för behörighet till ordinarie

folk- eller småskollärartjänst, vill jag erinra dels om den allmänna

dispens, som genom kungörelsen 1951:603 medgivits beträffande lärartjänster

vid B2- och B3-skolor, mindre folkskolor samt vissa b- och C-skolor,

dels om att lärare, som är behörig till den kyrkliga delen av kantorstjänst

och till vikariat å den i kantorstjänsten ingående lärartjänsten, enligt avlöningsreglementet

för kyrkomusiker kan erhålla vikariatsförordnande såsom

extra ordinarie eller extra kantor. Med hänsyn härtill finner jag mig

icke kunna i förevarande hänseende förorda en mer omfattande allmän dispens,

än den som för närvarande är medgiven genom kungörelsen 1951:603.

Vidare vill jag något beröra en av de av domkapitlet i Västerås ifrågasatta

utvägarna, nämligen att, om kantorstjänsten visar sig omöjlig att för

närvarande besätta, domkapitlet borde kunna skilja den för tillfället ingående

lärartjänsten från kantorstjänsten och i denna låta ingå annan lämplig

lärartjänst, som först om någon tid blir ledig. En dylik rätt att utbyta

den i en redan från kyrkomusikerreformens ikraftträdande vakant kantprstjänst

ingående lärartjänsten mot annan lämplig sådan torde utan särskild

författningsbestämmelse omfattas av domkapitlets skyldighet att bestämma

vilken lärartjänst, som skall ingå i kantorstjänsten. Nämnda skyldighet

föreligger givetvis för domkapitlet i samband med att domkapitlet beslutar

om inrättande av kantorstjänst. Denna utväg innebär en möjlighet

att med ordinarie innehavare återbesätta den lärartjänst, som vid kantorstjänstens

inrättande bestämts skola ingå i densamma, med utsikt att

förnyat ledigförklarande av kantorstjänsten kan äga rum efter en kortare

tid. I avvaktan härå bör jämlikt övergångsbestämmelserna till kyrkomusikerstadgan

orgelspelare alltjämt vara anställd för de kyrkomusikaliska

uppgifterna. Möjligheterna att använda denna utväg begränsas dock

av tillgången på lämpliga, inom kortare tid ledigblivande lärartjänster.

Emellertid måste det uppenbarligen komma att återstå åtskilliga fall,

där av olika skäl ingen av de nu anvisade utvägarna kan tillgripas. Det

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Ma]:ts proposition nr 303.

torde vara ostridigt, att det ur skolans synpunkt är eller i varje fall inom

rätt kort tid blir otillfredsställande, att en lärartjänst uppehälles med vikariatsförordnande,

ofta av flera vikarier efter varandra. Olägenheterna

måste bli särskilt framträdande, om man utgår från att rekryteringssvårigheterna

mestadels torde gälla kantorstjänster, där lärartjänstgöringen är

förlagd till skola av lägre skolform och där kontinuitet i undervisningen

alltså är särskilt önskvärd. Även om bristen på kantorskompetenta lärare

kan antagas vara i huvudsak en övergångsföreteelse, som ej torde komma att

räcka något större antal år framåt, synes av nu angivna skäl såsom en övergångsanordning

böra beredas möjligheter att under vissa förutsättningar

ur kantorstjänst avskilja den däri ingående lärartjänsten. Den i den förutberörda

motionen för sådant fall föreslagna anordningen, att lärartjänsten

efter avskiljandet skulle tillsättas endast med »vikariatslöneförordnande» kan

jag icke tillstyrka, då en dylik lösning, bland annat på grund av den relativa

osäkerheten i anställningsförhållandet, knappast skulle förhindra ett alltför

ofta upprepat ombyte av befattningshavare. Jag anser mig i stället böra

förorda, att lärartjänsten efter avskiljandet, i enlighet med kyrkomötets förslag,

tillsättes med ordinarie innehavare. För de kyrkomusikaliska arbetsuppgifterna

bör då orgelspelare anställas. Jag finner i detta sammanhang

angeläget att understryka, att ett genomförande av den av mig nu förordade

anordningen, såsom också kyrkomötet uttalat, icke kan anses öka de

olägenheter för kyrkan, som ändock föreligga med den nuvarande ordningen.

Det har från olika håll gjorts gällande, att det föreslagna tillvägagångssättet

skulle i de fall, där det komme att tillämpas, Innebära ett uppskjutande

eller rentav äventyrande av kyrkomusikerreformen. I den mån

den för de kyrkomusikaliska uppgifterna i sådant fall anställde orgelspelaren

icke besitter samma kyrkomusikaliska kompetens som kantor är det

riktigt, att reformen uppskjutes, såvitt gäller den därmed åsyftade kvalitativa

förbättringen av kyrkomusiken. Detta är ju emellertid också förhållandet

i de fall, där enligt nu gällande bestämmelser orgelspelare måste

anställas, enär kantorstjänsten icke kan besättas med ordinarie innehavare.

I övriga hänseenden, bland annat ekonomiska, kommer däremot ifrågavarande

anordning icke att hindra kyrkomusikerreformens genomförande.

Det måste också framhållas, att sedan lärartjänsten lösgjorts från kantorstjänsten

och återbesatts med ordinarie innehavare, det torde ankomma på

domkapitlet att, under kontakt med skolstyrelse, kyrkoråd och folkskolinspektör,

så snart sig göra låter bestämma annan lämplig lärartjänst för

ingående i kantorstjänsten eller, om någon dylik lärartjänst icke blir ledig

inom rimlig tid, med största uppmärksamhet följa utvecklingen på rekryteringsmarknaden

och undersöka möjligheterna att, när kantorstjänsten kan

förutsättas komma att bli besatt med ordinarie innehavare, genom förflyttning

bereda vakans å den för ingående i kantorstjänsten då lämpliga lärartjänsten.

Härjämte vill jag framhålla att, därest till den lösgjorda lärar
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj ds proposition nr 203.

tjänsten till äventyrs skulle erhållas befattningshavare med orgelspelarkompetens,

hinder givetvis icke möter mot att denne, efter vederbörligt

tillstånd enligt avlöningsreglementet för folkskolan, med lärartjänsten förenar

arvodesbefattningen som orgelspelare.

Såsom förutsättning för att lärartjänsten skall få avskiljas ur kantorstjänsten

och tillsättas med ordinarie innehavare samt orgelspelare anställas

för de kyrkomusikaliska uppgifterna bör enligt min mening gälla, att

kantorstjänsten skall ha ledigkungjorts två gånger med viss tids mellanrum

utan att någon behörig sökande anmält sig samt att domkapitlet med hänsyn

till skolans intressen prövar oundgängligen erforderligt, att dylikt lösgörande

av lärartjänsten äger rum. Domkapitlet i Göteborg och skolöverstyrelsen

ha föreslagit, att med ett helt resultatlöst ledigförklarande skulle

jämställas det fall, att endast en eller två behöriga sökande anmäla sig till

kantorstjänsten men vederbörande lokala myndighet förklarar sig ej åtnöjas

med ofullständigt förslag. Då emellertid den av mig här förordade anordningen

innebär en alldeles extraordinär åtgärd, avsedd att under en övergångstid

kunna tillgripas då ingen till kantorstjänsten behörig sökande

står att erhålla, finner jag mig icke kunna tillstyrka en dylik utvidgning

av möjligheterna att lösgöra lärartjänsten ur kantorstjänsten.

Enär grunderna för den nya kyrkomusikerorganisationen godkänts av

riksdagen, synes det erforderligt att för genomförande av den av mig nu

förordade anordningen utverka riksdagens medgivande. Därest sådant lämnas

torde, med hänsyn till åtgärdens karaktär av en speciell övergångsanordning,

föreskrifter i ämnet böra utfärdas i särskild kungörelse vid sidan

av kyrkomusikerstadgan.

Vad slutligen gäller det av domkapitlet i Visby framställda förslaget, att

en med distriktsöverlärarbefattning förenad lärartjänst i vissa fall övergångsvis

borde kunna få ingå i kantorstjänst finner jag, i likhet med skolöverstyrelsen,

att dylik fråga i varje särskilt fall bör underställas Kungl.

Maj:ts prövning. Medgivande till en sådan tjänsteförening synes böra

lämnas endast under förutsättning, att skoldistriktet omfattar ett mindre

antal läraravdelningar och att veckotimtalet för den kyrkomusikaliska

verksamheten är förhållandevis lågt samt att kantorstjänstens uppehållande

med ordinarie innehavare icke kan ordnas på annat lämpligt sätt. Då en

dylik speciell kombination av en kantorstjänst och en överlärarbefattning

icke torde stå helt i överensstämmelse med grunderna för vare sig kyrkomusikerstadgan

eller folkskolestadgan, synes den nu förordade prövningsrätten

för Kungl. Maj:t vara beroende av riksdagens medgivande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att i kantorstjänst ingående folk- eller småskollärartjänst

må under de av mig ovan angivna förut
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts ''proposition nr SOS.

sättningarna avskiljas ur kantorstjänsten och tillsättas med

ordinarie innehavare samt orgelspelare anställas för de

kyrkomusikaliska arbetsuppgifterna,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att för varje särskilt

fall avgöra, huruvida med distriktsöverlärarbefattning förenad

folkskollärartjänst övergångsvis må ingå i kantorstjänst.

Vad departementschefen sålunda under I och II hemställt,

däri statsrådets övriga ledamöter instämma, bifaller

Hans Maj:t Konungen samt förordnar, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Arne Sönnerlind.

Stockholm 1952 Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

620937

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1952:329 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med särskilda bestämmelser om inoch upplåning vid centralkassa för s. 12 i texten
  2. Rskr. 1952:289 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående understöd åt folkliga musikskolan i Arvika. a1 i texten
  3. SU 1952:141 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om inrättande i vissa fall av icke-ordinarie folkskollärartjänst i skoldistrikt med distriktsöverlärare jäm s. 19 i texten
  4. 1LU 1952:25 Utlåtande i anledning av Kungl. Ålajits ''proposition angående inrättande och tillsättande av lärartjänster i folkskolan i vissa särskilda fall, m. m., såvitt p s. 1 i texten