Angående inrättande och tillsättande av lärartjänster i folkskolan i vissa särskilda fall, m. m
1952-04-04 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1952:203, Angående inrättande och tillsättande av lärartjänster i folkskolan i vissa särskilda fall, m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 203.
1
Nr 203.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inrättande
och tillsättande av lärartjänster i folkskolan i vissa
särskilda fall, m. m.; given Stockholms slott den
4 april 1952.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF.
Ivar Persson.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
I propositionen begäres riksdagens medgivande till att i skoldistrikt, där
särskilda svårigheter föreligga att tillfredsställande ordna undervisning,
från vilken distriktsöverläraren befriats, må på visst sätt inrättas ickeordinarie
folkskollärartjänst med tjänstgöringsskyldighet för innehavaren
också i närbeläget skoldistrikt med distriktsöverlärare.
Vidare begäres riksdagens medgivande till att i kantorstjänst ingående
folk- eller småskollärartjänst må under vissa förutsättningar avskiljas ur
kantorstjänsten och tillsättas med ordinarie innehavare, varefter orgelspelare
får anställas för de kyrkomusikaliska arbetsuppgifterna.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1052, 1 samt. Nr SOS.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
IJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet injör
Hans Maj:t iKonungen i statsrådet å Stockholms
slott den 4 april 1952.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Zetterberg,
Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hammarskjöld,
Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,
Nordenstam.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen
anmäler chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson,
frågor om inrättande i vissa fall av icke-ordinarie folkskollärartjänst i skoldistrikt
med distriktsöverlärare och om tillsättande i vissa fall av lärartjänst,
som ingår i kantorstjänst.
I. Inrättande i vissa fall av icke-ordinarie folkskollärtjänst
i skoldistrikt med distriktsöverlärare.
Enligt folkskolestadgan skall i skoldistrikt med minst 10 läraravdelningar
i regel finnas en distriktsöverlärare, vilken skall vara ordinarie folkskollärare
i distriktet. För distriktsöverlärare skall skolöverstyrelsen enligt
kungörelsen 1946:528 fastställa undervisningsskyldigheteji per vecka, vilken
skall stå i visst förhållande till antalet läraravdelningar i distriktet.
Undervisningsskyldigheten skall exempelvis i distrikt med 10—19 läraravdelningar
bestämmas inom latituden 18—26 veckotimmar och i distrikt
med lägst 50 läraravdelningar utgöra 5 veckotimmar.
Med anledning av framställningar från flera skoldistrikt om inrättande
av icke-ordinarie folkskollärartjänster, vilkas innehavare skulle fullgöra
huvudsakligen undervisning, från vilken distriktsöverlärare enligt nämnda
kungörelse befriats och för vilken eljest måste anställas timlärare, framhåller
skolöverstyrelsen, att svårigheter flerstädes uppkommit att tillfredsställande
ordna dylik undervisning. Sålunda är det oftast omöjligt att för
ändamålet erhålla timlärare, som avlagt folkskollärarexamen. Då efter
kommunindelningsreformens genomförande distriktsöverlärare anställas i
de flesta skoldistrikten, anser överstyrelsen åtgärder böra vidtagas för att
nämnda svårigheter i görligaste mån skola kunna undanröjas. Överstyrelsen
föreslår därför särskilda bestämmelser angående inrättande av icke-ordinarie
folkskollärartjänst i vissa fall, innebärande att i här avsedda fall
skulle kunna inrättas icke-ordinarie folkskollärartjänst, förenad med tjänst
-
Kungl. Maj:ts proposition nr <203. 3
göring i två skoldistrikt eller med undervisning i slöjd högst 10 veckotimmar.
Vad först angår inrättande av för två distrikt gemensam tjänst, anför
överstyrelsen, att i flera skoldistrikt distriktsöverlärarens undervisningsskyldighet
torde komma att fastställas till 15 veckotimmar eller något därunder
(omkring 25 läraravdelningar) samt att det i sådana fall kan visa sig
lämpligt för två angränsande distrikt att gemensamt anställa en lärare för
fullgörande av den undervisning, från vilken de båda distriktsöverlärarna
befriats, enär full tjänstgöring (i regel 30 veckotimmar) skulle kunna beredas
honom i överlärarnas avdelningar. En dylik anordning har redan tilllämpats,
nämligen i Ludvika landskommuns skoldistrikt (efter medgivande
den 6 maj 1949 av Kungl. Maj:t). Överstyrelsen föreslår sålunda, att i
distrikt med distriktsöverlärare må, där särskilda svårigheter föreligga att
på annat tillfredsställande sätt anordna den undervisning, från vilken
distriktsöverlärare befriats, med vederbörande folkskolinspektörs medgivande,
för högst ett år i sänder inrättas icke-ordinarie folkskollärartjänst
med tjänstgöringsskyldighet för innehavaren jämväl i angränsande distrikt
med distriktsöverlärare. Enligt förslaget skall tjänsten inrättas i det distrikt,
som har det största antalet läraravdelningar. Överstyrelsen föreslår
vidare, att de med tjänsten och dess uppehållande förenade kostnaderna
skola, i den mån de ej täckas av statsbidrag, gäldas av skoldistrikten med
den fördelning dem emellan, varom de överenskomma.
Beträffande förslaget om inrättande av icke-ordinarie folkskollärartjänst,
vars innehavare skulle fullgöra viss del av sin undervisningsskyldighet i
slöjd, anför överstyrelsen till en början, att en dylik anordning medför, att
antalet lärartjänster i vederbörande distrikt skulle komma att överstiga
antalet läraravdelningar. Enligt överstyrelsens mening utgör den omständigheten,
att antalet tjänster överstiger antalet läraravdelningar, icke
hinder för att statsbidrag utgår för samtliga tjänster. Överstyrelsen konstaterar
dock, att detta icke direkt framgår av gällande bestämmelser. I detta
hänseende anför överstyrelsen i huvudsak:
Enligt §§ 2 och 10 a folkskolestadgan fastställer folkskolinspektören eller
skolöverstyrelsen antalet läraravdelningar i ett skoldistrikt.
Bestämmelser om fastställande av antalet lärartjänster utöver de ordinarie
eller av antalet lärare finnas ej. Folkskolestadgan upptar ej begreppet
icke-ordinarie lärartjänst. Endast i förbigående nämnes det i avlöningsreglementet
för folkskolan (Arf, 5 och It §§). Begreppet icke-ordinarie
lärartjänst är däremot av grundläggande betydelse för bestämmande av
skoldistriktets bidrag till lärarlönerna (§ 3 mom. 4 statsbidragskungörelsen
1948:208). Folkskolestadgan (§ 2 mom. 3) föreskriver beträffande antalet
lärare endast att förutom ordinarie lärare skola anställas icke-ordinarie
lärare till det antal, som erfordras för uppehållande av undervisningen.
Folkskolans klasslärarsystem kan ej genomföras överallt. Där lärare —
distriktsöverlärare eller annan — åtnjuter nedsättning i undervisningsskyldigheten,
brytes klasslärarsystemet. Detsamma måste inträffa, där under
-
4
Kungl. May.ts -proposition nr 203.
visning i engelska införes och klassläraren ej är behörig att meddela denna
undervisning, och kan inträffa, där förstärkningsanordningar enligt kungörelsen
1940: 252 införts. Ämnesbyte har samma verkan.
Vid ett strängt konsekvent genomfört klasslärarsystem är antalet lärare
detsamma som antalet läraravdelningar. Avvikelser från klasslärarsystemet
medföra, att denna överensstämmelse försvinner. Nedsättning i undervisningsskyldigheten
för lärare i ett distrikt kan rent av tänkas medgiven
i så stor omfattning, att ytterligare en lärare med full tjänstgöring i andra
ämnen än slöjd och hushållsgöromål anställes i stället för två eller flera
timlärare med deltidstjänstgöring. Enligt 3 § Arf skall han erhålla anställning
som extra eller extra ordinarie lärare, ej som timlärare. Därest nedsättningen
i undervisningsskyldighet må medföra kostnad för statsverket,
skall statsbidrag utgå till hans avlöning. Statsbidraget torde böra beräknas
efter extra respektive extra ordinarie lärares avlöning och avdrag enligt § 3
mom. 4 kungörelsen 1948: 208 verkställas.
Av det föregående torde framgå, att antalet lärartjänster utöver ordinarie
tjänster samt antalet lärare regleras endast indirekt, genom den allmänna
bestämmelsen i § 2 mom. 3 folkskolestadgan, att erforderligt antal
icke-ordinarie lärare skola anställas, genom bestämmelserna i 3 och 4 §§
Arf om undervisningsskyldighet och anställningsform samt genom bestämmelserna
om statsbidrag i kungörelsen 1948:208. Att antalet tjänster överstiger
antalet läraravdelningar synes — ehuru direkt uttalat medgivande
därtill icke finnes i gällande bestämmelser — ej utgöra hinder för att statsbidrag,
beräknat efter ordinarie, extra ordinarie och extra lärares avlöning,
utgår för samtliga tjänster. Förarbetena till 1942, 1947 och 1948 års avlöningsreglementen
för folkskolan och till kungörelsen 1948: 208 synas ej innehålla
uttalanden, vilka skulle tyda på att frånvaron av direkt uttalat medgivande
bör uppfattas som förbud.
Överstyrelsens förslag om inrättande av icke-ordinarie folkskollärartjänst
med viss undervisningsskyldighet i slöjd innebär i huvudsak, att i skoldistrikt
med distriktsöverlärare, där förutnämnda svårigheter att ordna
undervisningen i distriktsöverlärarens avdelning föreligga men anordningen
med en för två distrikt gemensam tjänst ej kan tillämpas, må med folkskolinspektörens
medgivande för högst ett år i sänder inrättas icke-ordinarie
folkskollärartjänst, vars innehavare må fullgöra högst 10 veckotimmar av
sin undervisningsskyldighet i slöjd, dock ej flera veckotimmar än dem, till
vilka distriktsöverlärarens undervisningsskyldighet fastställts. Det skall
emellertid enligt förslaget åligga skolstyrelsen att, utan åsidosättande av
skäliga pedagogiska krav, i stället för undervisning i slöjd tilldela läraren
undervisning i andra ämnen, för vilken statsbidrag till timlärararvode eljest
skulle utgå. Vidare föreslår överstyrelsen, att även en för två distrikt gemensam
lärare skall, om läraren ej kan beredas full tjänstgöring i andra
ämnen än slöjd, kunna fullgöra sammanlagt högst 10 veckotimmar av sin
undervisningsskyldighet i slöjd i ettdera eller båda distrikten. Av motiveringen
för överstyrelsens förslag beträffande slöjdundervisningen inhämtas
bland annat följande:
5
Kwigl. Maj:ts proposition nr 203.
Det finnes icke vare sig förbud mot eller medgivande till att i folkskollärares
undervisningsskyldighet inräkna slöjdundervisning. Ett av regeringsrätten
den 23 oktober 1951 meddelat utslag (Anundsjö skoldistrikt)
synes emellertid innebära, att i lärares fullgörande av undervisningsskyldighet
ej må inräknas slöjdundervisning.
Fråga om inrättande av särskild folkskollärartjänst, vars innehavare
skulle fullgöra dels den undervisning, från vilken distriktsöverläraren befriats,
dels slöjdundervisning för att uppnå full tjänstgöring, torde företrädesvis
uppkomma i skoldistrikt av den storlek, att distriktsöverlärarens
undervisningsskyldighet uppgår till mindre än hälften av den, som åvilar
folkskollärare.
Att slöjd är ett övningsämne synes ej böra utgöra hinder för att slöjdundervisning
i visst fall inräknas i folkskollärares undervisningsskyldighet.
De flesta folkskollärare inräkna nämligen undervisning i övningsämnena
teckning, sång och gymnastik i sin undervisningsskyldighet. Förekommer
ämnesbyte, kan detta ske i ganska stor utsträckning. Slöjden intar dock såtillvida
en särställning, att den ej tillhör de allmänt obligatoriska ämnena.
Den allvarligaste invändningen mot inräknande av slöjdundervisning i
undervisningsskyldigheten torde vara av ekonomisk art: slöjdarvodet är
lägre än arvodet för övriga ämnen. De ekonomiska konsekvenserna för
statsverkets del äro dock så ringa, att de ej böra inge betänkligheter. I vissa
fall kan anordningen medföra kostnadsminskning för statsverket.
Vad beträffar den omfattning, i vilken undervisning i slöjd skulle få ersätta
undervisning i andra ämnen, torde vägledning böra hämtas från 15 §
tredje stycket kungl. brevet den 8 juni 1951 med särskilda bestämmelser
för budgetåren 1951/54 beträffande försöksverksamheten inom vissa skoldistrikt
m. m. Enligt denna bestämmelse må i heltidstjänst för ämneslärare
inräknas undervisning i övningsämnen med högst en tredjedel av sammanlagda
antalet veckotimmar på tjänsten.
Statskontoret yttrar, att överstyrelsens förslag icke torde kunna bifallas
utan riksdagens medgivande. Ämbetsverket vill icke motsätta sig förslaget
i vad det avser inrättande av för två distrikt gemensam tjänst. Med hänsyn
till de principiella och ekonomiska konsekvenserna avstyrker statskontoret
däremot förslaget i vad det avser inrättande av tjänst med viss undervisningsskyldighet
i slöjd.
Departementschefen. Såsom skolöverstyrelsen framhållit ha i många skoldistrikt
uppkommit svårigheter att på tillfredsställande sätt ordna den undervisning,
från vilken distriktsöverläraren befriats. Frågan om hur dylik
undervisning skall ordnas har fått mera allmän betydelse efter kommunindelningsreformens
genomförande. Det synes därför motiverat, att åtgärder
vidtagas för förbättring av ifrågavarande förhållanden.
Enligt överstyrelsens förslag skall i skoldistrikt, där särskilda svårigheter
av nämnda slag föreligga, med folkskolinspektörens medgivande kunna för
högst ett år i sänder inrättas icke-ordinarie folkskollärartjänst, vars innehavare
(extra eller extra ordinarie) skall fullgöra dels den undervisning, från
vilken distriktets överlärare befriats, dels undervisning i närbeläget skoldistrikt
med distriktsöverlärare i den omfattning, som erfordras för upp
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
nående av full tjänstgöring. Förslaget är byggt på det förhållandet, att det
är lättare att anskaffa normalt kvalificerad lärare för heltidstjänst än för
timläraranställning. Tjänsten skall enligt förslaget inrättas i det av de båda
distrikten, som har det största antalet läraravdelningar. Kostnaderna för
tjänsten skola enligt förslaget, i den mån de ej täckas av statsbidrag, gäldas
av skoldistrikten med den fördelning dem emellan, varom de överenskomma.
Jag kan i huvudsak ansluta mig till vad överstyrelsen sålunda föreslagit.
Då timlärares avlöning helt täckes av statsbidrag, medan skoldistrikt
bidrager till bestridande av lönekostnaderna för extra och extra ordinarie
lärare, torde den föreslagna anordningen i stort sett icke medföra någon
kostnadsökning för statsverket. Jag förutsätter, att skoldistrikten skola —
utan hinder av det i statsbidragskungörelsen intagna förbudet mot kommunala
tilläggsersättningar åt lärare — äga rätt att tilldela här avsedd ickeordinarie
lärare skälig gottgörelse för kostnaderna för oundgängligen erforderliga
resor mellan de båda distrikten. Resa med järnväg bör därvid
ersättas efter klass III. Det torde få ankomma på Kungl. Majt att utfärda
bestämmelser rörande inrättande av ifrågavarande icke-ordinarie tjänster.
Härvid torde viss ledning kunna erhållas av bestämmelserna rörande övningslärares
fyllnadstjänstgöring. Ändring av avlöningsreglementet för folkskolan
synes icke böra ske för här ifrågavarande ändamål.
Överstyrelsen har även föreslagit, att i skoldistrikt, där anordningen med
för två distrikt gemensam lärartjänst icke kan tillämpas, skall kunna inrättas
icke-ordinarie folkskollärartjänst, vars innehavare må fullgöra högst
tio veckotimmar av sin undervisningsskyldighet i slöjd. Också en för två
distrikt gemensam lärare skulle kunna få i tjänstgöringsskyldigheten inräkna
slöjd. Jag inser, att en dylik anordning med slöjdundervisning i
många fall skulle underlätta anskaffandet av kompetent lärare för den undervisning,
från vilken distriktsöverläraren befriats, men jag är icke beredd
att nu tillstyrka överstyrelsens förslag i detta hänseende.
I detta sammanhang har överstyrelsen funnit anledning att behandla frågan
om huruvida statsbidrag kan utgå till fler lärartjänster i ett skoldistrikt
än som motsvarar antalet läraravdelningar. Efter granskning av gällande
bestämmelser i ämnet har överstyrelsen kommit till den slutsatsen, att så
är möjligt. Jag finner det värdefullt, att klarhet i denna fråga vinnes, och
vill därför framhålla, att jag delar överstyrelsens uppfattning.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att i skoldistrikt, där särskilda svårigheter
föreligga att ordna den undervisning, från vilken distriktsöverläraren
befriats, må i huvudsaklig överensstämmelse
med vad jag i det föregående förordat inrättas icke-ordinarie
folkskollärartjänst med tjänstgöringsskyldighet för innehavaren
jämväl i ett angränsande skoldistrikt.
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
7
II. Angående tillsättande i vissa fall av lärartjänst,
som ingår i kantorstjänst.
I skrivelse den 12 oktober 1951, nr 36, har kyrkomötet hemställt, att
Kungl. Maj:t måtte vidtaga sådan ändring av bestämmelserna i kyrkomusikerstadgan
den 2 juni 1950 (nr 375), att, då kantorstjänst utlysts till
ansökan visst antal gånger utan att behörig sökande anmält sig, den i kantorstjänsten
ingående lärarbefattningen finge — utan ändring av den för
kyrkomusikerdistriktet fastställda tjänstetypen — tillsättas med ordinarie
innehavare och de kyrkomusikaliska uppgifterna vid tjänsten uppehållas
av orgelspelare.
Till en början torde få lämnas en kortfattad redogörelse för de författningsbestämmelser,
som äro av intresse för bedömande av förevarande
spörsmål.
Enligt kyrkomusiker stadgan (se propositionerna 1949:199 och 1950:231,
första lagutskottets utlåtanden 1949: 39 och 1950: 29 samt riksdagens skrivelser
1949:327 och 1950:352) skall riket för kyrkomusikerverksamheten i
de territoriella (numera även de militära icke-territoriella) församlingarna
vara indelat i kyrkomusikerdistrikt. I regel utgör varje församling ett sådant
distrikt. För varje distrikt skall som tjänstetyp fastställas organisttjänst
eller kantorstjänst. Kantorstjänsten, som skall vara ordinarie, är en
tjänst som kyrkomusiker och folk- eller småskollärare. Där ej Kungl. Maj:t
för särskilda fall annat medgiver, får sådan tjänst inrättas endast i kyrkomusikerdistrikt
med lägre invånarantal än 5 000. Utom i vissa speciella fall
inrättas kantorstjänst enligt vederbörande domkapitels bestämmande.
Sökande till kantorstjänst skall vara behörig till den lärartjänst, som
ingår i kantorstjänsten, och vara känd för att vilja främja församlingslivet
samt vidare ha avlagt lägst organist- och kantorsexamen enligt kungörelsen
den 22 november 1940 nr 961, lägre organistexamen enligt kungörelsen
den 16 april 1930 nr 79 eller organist- och kyrkosångarexamina enligt kungörelsen
den 8 december 1881 nr 79 s. 13. Vikarie å kantorstjänst skall ha
avlagt nyss angivna kyrkomusikaliska kunskapsprov och i övrigt uppfylla
de villkor, som gälla för anställning som vikarie å lärartjänsten.
Kantorstjänst tillsättes i samma ordning som folk- eller småskollärartjänst.
I vissa hänseenden gälla dock särskilda föreskrifter. Bland annat
skall sålunda kantor väljas, icke av skolstyrelsen utan av en av denna och
kyrkorådet utsedd nämnd. Vikarie å kantorstjänst tillsättes i den ordning,
som gäller för tillsättande av icke-ordinarie folk- och småskollärare.
Kan sökande, som är behörig till både lärarbefattningen och den kyrkomusikaliska
delen av tjänsten, ej erhållas, äger skolstyrelsen förordna
vikarie enbart å lärartjänsten. I sådant fall har kyrkorådet att anställa särskild
vikarie för de kyrkomusikaliska åliggandena.
I vissa fall kan domkapitlet beträffande kyrkomusikerdistrikt, för vilket
kantorstjänst är fastställd som tjänstetyp, medgiva, att kantorstjänsten
icke inrättas utan att för de kyrkomusikaliska arbetsuppgifterna i stället
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
anställes en orgelspelare. Förutsättning för dylikt medgivande, som må lämnas
för högst fem år varje gång, är att de kyrkomusikaliska uppgifterna äro
av ringa omfattning och att kantorstjänst av skolorganisatoriska skäl ej
lämpligen kan inrättas eller bibehållas. Orgelspelare innehar arvodesbefattning
och anställes av kyrkorådet utan särskilt ansökningsförfarande. Orgelspelare
skall besitta nöjaktig färdighet i spelning av koraler, koralprelndier
och musiken till svenska mässan samt nöjaktig kännedom om den svenska
kyrkans gudstjänstordning.
Kantor åtnjuter för sin lärartjänstgöring lön och övriga förmåner enligt
avlöningsreglementet för folkskolan. För de i kantorstjänsten ingående kyrkomusikaliska
åliggandena utgår kantorstillägg enligt avlöningsreglementet
för kyrkomusiker den 9 juni 1950 (nr 385; se propositionerna 1949:199 och
1950:234, första lagutskottets utlåtande 1949:39, statsutskottets utlåtande
1950:155 samt riksdagens skrivelser 1949:327 och 1950:290). Kantorstilllägget
utgör per månad för varje enligt vissa föreskrifter i kyrkomusikerstadgan
bestämd veckotimme 1/30 av månadslönen i löneklass 20 för ordinarie
kantor och i löneklass 18 för vikarie å kantorstjänst. Endast i undantagsfall
torde den med eu kantorstjänst förenade kyrkomusikaliska verksamheten
överstiga tio veckotimmar. Därest särskild vikarie förordnas för
den kyrkomusikaliska verksamheten, skall sådan vikarie anställas som orgelspelare.
Arvodet för orgelspelare utgör per månad för varje veckotimme
1/30 av månadslönen i 18 löneklassen, om befattningshavaren avlagt för
behörighet till kantorstjänst föreskrivna kyrkomusikaliska kunskapsprov,
och eljest i 10 löneklassen.
Genom övergångsbestämmelser till kyrkomusiker stad g an har sådan ordinarie
innehavare av enligt § 27 folkskolestadgan förenad tjänst, som icke
uppnått pensionsåldern, lämnats tillfälle att utan ansökningsförfarande
övergå å motsvarande kantorstjänst. Med fast anställd har jämställts å
vakant förenad tjänst förordnad vikarie, som erhållit förordnandet efter
ledigkungörande. Övergångsrätt har jämväl medgivits ordinarie folk- eller
småskollärare, som uppehåller kyrkomusikerbefattning utan att beslut föreligger
om förening enligt nyssnämnda paragraf, under förutsättning att
läraren avlagt för behörighet till kantorstjänst föreskrivna kyrkomusikaliska
kunskapsprov eller ock utan dylik behörighet handhaft kyrkomusikersysslorna
minst tio år eller, även om icke något av nu angivna villkor skulle
vara uppfyllt, av domkapitlet prövas vara god kyrkomusiker och i övrigt
lämplig för tjänsten.
Om någon till övergång å kantorstjänst berättigad befattningshavare icke
finnes och den i kantorstjänsten ingående lärartjänsten ej är ledig, skall i
avvaktan på att kantorstjänsten kan ledigförklaras densamma vara vakant
och för de kyrkomusikaliska uppgifterna i stället anställas en orgelspelare.
Över kyrkomötets förenämnda framställning ha efter remiss yttranden
avgivits av fyrtiofyra folkskolinspektörer, samtliga domkapitel och skolöverstyrelsen
samt av Sveriges allmänna organist- och kantorsförening
(SAOK) genom dess centralstyrelse.
Av folkskolinspektörerna ha trettionio tillstyrkt eller förklarat sig intet ha
att erinra mot en författningsändring i överensstämmelse med kyrkomötets
förslag. Fyra folkskolinspektörer ha i stället tillstyrkt en annan lösning av
problemet, förordad i den motion som låg till grund för kyrkomötets skrivelse
9
Kungl. Maj:ts ''proposition nr £03.
och innebärande ett stadigvarande förordnande å den i kantorstjänsten ingående
lärartjänsten. Folkskolinspektören i Stockholms läns norra inspektionsområde
har ansett, att den av kyrkomötet föreslagna åtgärden ej borde
vidtagas, i varje fall icke förrän om några år, då förhållandena bättre kunde
överblickas. En redan nu lämplig åtgärd vore emellertid att beträffande
kantorstjänst slopa det för behörighet till ordinarie folk- eller småskollärartjänst
i § 18 folkskolestadgan angivna kravet, att minst två år skola ha förflutit
från dagen för lärarens examen och att läraren efter examen skall ha
tjänstgjort minst 256 dagar med full tjänstgöring. Enligt inspektörens mening
skulle musikaliska seminarieelever måhända stimuleras att avlägga de
kyrkomusikaliska kunskapsproven, om de visste, att de hade utsikter att
omedelbart efter avlagda examina erhålla ordinarie kantorsanställning.
Åtskilliga folkskolinspektörer ha framhållit, att brist å behöriga sökande
till kantorstjänster förelåge inom respektive inspektionsområden. Sålunda
har jolkskolinspektören i Gotlands läns inspektionsområde — där bristen
synes vara mest framträdande — upplyst, att inom området 17 kantorstjänster
beräknades vara vakanta den 1 januari 1952 och att inom kort
ytterligare 3 sådana tjänster bleve lediga. Härtill komme 5 tjänster, där
vakans eventuellt kunde uppkomma genom att innehavaren utsåges till
distriktsöverlärare. Av de förstnämnda tjänsterna vore 5 vakanta sedan
mer än fem år tillbaka.
Domkapitlen i Uppsala, Skara, Strängnäs, Växjö, Göteborg, Karlstad,
Luleå och Visby ha anslutit sig till kyrkomötets förslag. Domkapitlet i
Uppsala har sålunda funnit förslaget vara det, som syntes bäst tillgodose
skolans och lärarnas intressen utan att medföra större olägenheter beträffande
uppehållandet av de kyrkomusikaliska uppgifterna än vid det provisorium,
som enligt nu gällande bestämmelser ändock måste vidtagas i sistnämnda
hänseende. Domkapitlet i Skara har samtidigt velat framhålla angelägenheten
av att till hävande av nu rådande brist på behöriga sökande
till kantorstjänster kursverksamheten för utbildning av kompetenta kyrkomusiker
för mindre församlingar väsentligt utökades. Domlcapitlet i Göteborg
har förordat, att den av kyrkomötet ifrågasatta anordningen borde
gälla jämväl för det fall, att blott en eller två behöriga sökande anmält sig
till kantorst jänsten men den för val av kantor utsedda nämnden icke velat
åtnöjas med ofullständigt förslag. Domkapitlet i Visby har i sitt yttrande
jämväl uttalat, att för det fall, att kantor utsåges till överlärare, hinder
icke borde möta mot att under ifrågavarande överlärares tjänstetid den
med överlärarbefattningen förenade lärartjänsten finge ingå i kantorstjänsten.
Domkapitlen i Linköping och Härnösand ha anslutit sig till det förslag,
som framförts i den förutberörda motionen. Domlcapitlet i Västerås har
bland annat uttalat, att det avsedda syftet ibland torde bäst vinnas, om
domkapitlet kunde skilja den för tillfället ingående lärartjänsten från kan
-
10
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 203.
torstjänsten och i stället låta annan lämplig lärartjänst, som kunde förväntas
bli ledig efter något eller några år, ingå i kantorstjänsten, vilken sålunda
finge ledigförklaras vid inträffande ledighet å sistnämnda lärartjänst. Vidare
kunde det vara skäl att överväga en organisationsändring för det fall, att
kantorstjänst trots upprepade ledigkungöranden ej lockat någon sökande.
Domkapitlet i Lund har ansett den av kyrkomötet väckta frågan böra upptagas
till behandling först i samband med att ökade möjligheter bereddes
församlingarna att inrätta självständiga kyrkomusikertjänster. Domkapitlet
i Stockholm har icke funnit den av kyrkomötet föreslagna åtgärden
lämplig. Domkapitlet har i stället anslutit sig till det förslag till uppmjukning
av gällande bestämmelser om behörighet till ordinarie lärartjänst, som
framförts av folkskolinspektören i Stockholms läns norra inspektionsområde.
SAOK har ansett de nuvarande svårigheterna att rekrytera kantorst jänsterna
vara av mer eller mindre tillfällig karaktär. Föreningen har avstyrkt
bifall till kyrkomötets framställning och föreslagit, att svårigheterna i stället
möttes med ökad examination av kantorer och höjning av kantorstilläggen.
I fråga om examinationen av kantorer har föreningen, efter framhållande
att det nuvarande utbudet av lediga kantorstjänster vore onormalt stort,
uttalat, att icke heller en normal efterfrågan på kantorer torde kunna helt
täckas med den nuvarande nyexaminationen. Härom har föreningen vidare
anfört följande.
Examinationssiffrorna för organist- och kantorsexamen voro för de senaste
fyra åren 68 år 1948, 77 år 1949, 87 år 1950 och 96 år 1951. En del
av dessa kyrkomusiker kunna dock icke påräknas vid nybesättning av kantorstjänster.
Dels avlägges examen även av personer, som icke komma att
avlägga (ha avlagt) lärarexamen, dels finns bland folk- och småskollärare
ett icke obetydligt antal, som trots innehav av vederbörlig examen icke
söka kantorstjänst. En nyexamination av något över 100 per år torde dock
svara mot det normala behovet, även om det i nuvarande läge är för lågt.
Skolöverstyrelsen har anfört följande.
Sedan på vissa håll yppats farhågor för att tillgången på folk- eller småskollärare
med kyrkomusikalisk examen, som erfordras för innehav av kantorstjänst,
skulle vara otillräcklig, gjorde överstyrelsen år 1951 en undersökning
i frågan. Det framgick, att 283 kantorstjänster voro vakanta den
15 juni 1951, och att ytterligare 118 sådana tjänster skulle bli lediga intill
den 1 juli 1956, under förutsättning att befattningshavarna avginge vid 65
års ålder. Vid utredningstillfället uppehöllos 311 kantorstjänster av ordinarie
befattningshavare utan organist- och kantorsexamen. I 29 av de 51
inspektionsområdena hade yppats svårigheter att erhålla behörig lärare för
den i vakant kantorstjänst ingående lärartjänsten, mestadels dock i endast
ett eller ett fåtal fall.
Svårigheterna att besätta kantorstjänsterna med ordinarie innehavare
synas, enligt folkskolinspektörernas remissvar i här föreliggande ärende, ha
ökat något, sedan överstyrelsens undersökning utfördes. Överstyrelsen anser
vissa åtgärder önskvärda för undanröjande av uppkommande olägenheter
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
och ansluter sig i huvudsak till kyrkomötets framställning. Bifall till kyrkomötets
förslag skulle onödiggöra beviljandet av dispens från föreskrivet
kyrkomusikaliskt kunskapsprov.
Överstyrelsen anser, att i kantorstjänst ingående lärartjänst bör lösgöras
ur kantorstjänsten, sedan denna två gånger i följd ledigkungjorts och behörig
sökande ej anmält sig eller endast en eller två behöriga sökande anmält
sig men de kommunala myndigheterna (skolstyrelsen efter kyrkorådets
hörande) förklarat sig ej vilja åtnöjas härmed.
Då folk- och småskollärare äro underkastade förflyttningsskyldighet, erfordras
ej särskilda föreskrifter, att lärare, som innehar ur kantorstjänst
lösgjord lärartjänst, skall vara skyldig låta sig förflyttas.
Beträffande det av Visby domkapitel framförda önskemålet, att en med
distriktsöverlärarbefattning förenad lärartjänst må kunna ingå i kantorstjänst,
vill överstyrelsen i här förevarande sammanhang begränsa sig till det
uttalandet, att dylik fråga torde böra från fall till fall underställas Kungl.
Maj:ts prövning.
I anledning av Västerås domkapitels uttalande påpekar skolöverstyrelsen,
att föreskrift saknas om i vilken ordning beslut skall fattas om vilken
lärartjänst som skall ingå i kantorstjänst. Det bör enligt överstyrelsens mening
ankomma på vederbörande domkapitel att fatta sådant beslut, då
domkapitlet fastställer kantorstjänst som tjänstetyp. Så har också hittills
skett i en del fall. Överstyrelsen förordar, att bestämmelse härom intages i
5 § kyrkomusikerstadgan.
Departementschefen. Enligt nu gällande bestämmelser i kyrkomusikerstadgan
kan domkapitel under viss förutsättning medgiva, att i kyrkomusikerdistrikt,
för vilket kantorstjänst är fastställd som tjänstetyp, kantorstjänsten
icke inrättas eller bibehålies utan att för de kyrkomusikaliska uppgifterna
i stället anställes en orgelspelare. Nämnda förutsättning är, att de
kyrkomusikaliska arbetsuppgifterna äro ringa och att kantorstjänsten av
skolor g anis åt or iska skäl ej lämpligen kan inrättas eller bibehållas. Denna
bestämmelse kan alltså ej tillämpas för det fall, att svårigheter föreligga
att rekrytera kantorstjänsten med ordinarie innehavare. Kyrkomötets ifrågavarande
framställning går ut på att kantorstjänsten icke heller i fall av
sistnämnda typ skall behöva inrättas eller bibehållas. Framställningen har
motiverats med rådande svårigheter att erhålla behöriga sökande till kantorstjänster,
vilket särskilt för skolans del medför olägenheter i form av
vakanser å de i kantorstjänsterna ingående lärartjänsterna. Kyrkomötet
har uttalat, att en lösning av dessa svårigheter enligt kyrkomötets förslag
skulle tillgodose skolans och lärarnas intressen utan att öka de olägenheter
för kyrkan, som ändock komma att föreligga, därest nuvarande ordning
bibehålies.
Att de av kyrkomötet åsyftade rekryteringssvårigheterna för närvarande
föreligga har vitsordats av ett flertal remissinstanser. Dessa svårigheter
torde få ses mot bakgrunden av att kyrkomusikerreformen liinge fördröjts
12
Kungl. Maj:ts proposition nr ''SOS.
och nu dels medfört inrättande av ett större antal kantorstjänster än hittills
funnits, dels innebär en skärpning av de kyrkomusikaliska behörighetsvillkoren
för kantorstjänster i de mindre församlingarna. Dessa omständigheter
ha trots tillämpningen av de mycket vittgående övergångsbestämmelser,
för vilka förut redogjorts, medfört att utbudet av lediga kantorstjänster
i anslutning till -reformens genomförande blivit onormalt stort. Det har
framhållits, att i de enskilda fallen även kunna finnas andra orsaker till
rekryteringssvårighet, t. ex. dålig tjänstebostad eller bristfällig kyrkorgel.
Givet är att målsättningen i fråga om rekryteringen av kantorstjänsterna
måste vara att skapa en sådan tillgång på kantorskompetenta lärare, att
den åtminstone täcker efterfrågan. Domkapitlet i Skara, SAOK och några
av folkskolinspektörerna ha också förordat, att de berörda svårigheterna
lösas bland annat genom en utökning av de kurser, som avse att sätta seminarieelever
i stånd att i samband med eller kort efter lärarexamen avlägga
organist- och kantorsexamen. Under år 1951 har denna kursverksamhet
omfattat sammanlagt 96 elever. Såsom jag i årets statsverksproposition,
bilagan åttonde huvudtiteln, anfört under punkten 45, har jag med
hänsyn till nuvarande ekonomiska läge icke ansett mig kunna förorda bifall
till ett av musikaliska akademien framlagt förslag till utökning av
nämnda kursverksamhet med ytterligare en kurs för 24 elever.
Av den av skolöverstyrelsen verkställda undersökningen framgår, att 283
kantorstjänster voro vakanta den 15 juni 1951 och att ytterligare 118 tjänster
bli lediga under tiden fram till den 1 juli 1956. Härav torde kunna slutas,
att med en årlig examination av samma omfattning som under år 1951
den rådande bristen kommer att vara akut men avtagande under ungefärligen
fem ä sex år framåt, men att därefter rekryteringsmöjligheterna torde
bli i stort sett normala. Givetvis lärer det väl dock, såsom jag nyss nämnt,
alltid komma att finnas kantorstjänster, som av olika anledningar förbli
svårbesatta.
Till lösande av de ifrågavarande rekryteringssvårigheterna ha under frågans
remissbehandling även föreslagits andra utvägar än den av kyrkomötet
ifrågasatta. Jag vill i detta sammanhang först understryka vikten av
vad domkapitlet i Västerås framhållit, nämligen att det kan vara skäl att
överväga en organisationsändring, då kantorstjänst trots upprepade ledigkungöranden
ej lockar någon behörig sökande. Sålunda synas vissa mycket
små kyrkomusik erdistrikt med var sin kantorstjänst kunna utan större
olägenheter förenas till ett kyrkomusikerdistrikt med endast en kantorstjänst,
därest detta prövas icke bli alltför betungande för tjänstinnehavaren.
Jag erinrar om att kantor enligt kyrkomusikerstadgans bestämmelser är
pliktig att underkasta sig de jämkningar i sina tjänståligganden, som föranledas
av bland annat ändringar i distriktsindelningen.
Från olika håll har ifrågasatts, att övergångsvis en dispensering från de
kyrkomusikaliska behörighetsvillkoren för kantorstjänst borde kunna ske.
13
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 203.
Jag vill härutinnan erinra om att Kungl. Maj:t hittills beviljat dispens från
kyrkosångarexamen enligt kungörelsen 1881:73 s. 13 för lärare, som avlagt
organistexamen enligt samma kungörelse, men att Kungl. Maj:t däremot
avslagit ansökningar om fullständig befrielse från avläggande av de föreskrivna
kyrkomusikaliska kunskapsproven. En i förevarande hänseende mer
omfattande dispensgivning ä.n den, som kommit till uttryck i de förut berörda
övergångsbestämmelserna och som därutöver i de särskilda fallen av
Kungl. Maj:t hittills tillämpats, anser jag mig — med hänsyn till framför
allt det kvalitativa krav, som är en av kyrkomusikerreformens principiella
grundstenar och varå för övrigt lönesättningen för kantorerna uppbyggts
— icke kunna tillstyrka. Vidkommande det av folkskolinspektören i Stockholms
läns norra inspektionsområde och domkapitlet i Stockholm väckta
förslaget om en beträffande vissa skolformer allmän dispens från de i § 18
folkskolestadgan föreskrivna s. k. karens villkoren för behörighet till ordinarie
folk- eller småskollärartjänst, vill jag erinra dels om den allmänna
dispens, som genom kungörelsen 1951:603 medgivits beträffande lärartjänster
vid B2- och B3-skolor, mindre folkskolor samt vissa b- och C-skolor,
dels om att lärare, som är behörig till den kyrkliga delen av kantorstjänst
och till vikariat å den i kantorstjänsten ingående lärartjänsten, enligt avlöningsreglementet
för kyrkomusiker kan erhålla vikariatsförordnande såsom
extra ordinarie eller extra kantor. Med hänsyn härtill finner jag mig
icke kunna i förevarande hänseende förorda en mer omfattande allmän dispens,
än den som för närvarande är medgiven genom kungörelsen 1951:603.
Vidare vill jag något beröra en av de av domkapitlet i Västerås ifrågasatta
utvägarna, nämligen att, om kantorstjänsten visar sig omöjlig att för
närvarande besätta, domkapitlet borde kunna skilja den för tillfället ingående
lärartjänsten från kantorstjänsten och i denna låta ingå annan lämplig
lärartjänst, som först om någon tid blir ledig. En dylik rätt att utbyta
den i en redan från kyrkomusikerreformens ikraftträdande vakant kantprstjänst
ingående lärartjänsten mot annan lämplig sådan torde utan särskild
författningsbestämmelse omfattas av domkapitlets skyldighet att bestämma
vilken lärartjänst, som skall ingå i kantorstjänsten. Nämnda skyldighet
föreligger givetvis för domkapitlet i samband med att domkapitlet beslutar
om inrättande av kantorstjänst. Denna utväg innebär en möjlighet
att med ordinarie innehavare återbesätta den lärartjänst, som vid kantorstjänstens
inrättande bestämts skola ingå i densamma, med utsikt att
förnyat ledigförklarande av kantorstjänsten kan äga rum efter en kortare
tid. I avvaktan härå bör jämlikt övergångsbestämmelserna till kyrkomusikerstadgan
orgelspelare alltjämt vara anställd för de kyrkomusikaliska
uppgifterna. Möjligheterna att använda denna utväg begränsas dock
av tillgången på lämpliga, inom kortare tid ledigblivande lärartjänster.
Emellertid måste det uppenbarligen komma att återstå åtskilliga fall,
där av olika skäl ingen av de nu anvisade utvägarna kan tillgripas. Det
14
Kungl. Ma]:ts proposition nr 303.
torde vara ostridigt, att det ur skolans synpunkt är eller i varje fall inom
rätt kort tid blir otillfredsställande, att en lärartjänst uppehälles med vikariatsförordnande,
ofta av flera vikarier efter varandra. Olägenheterna
måste bli särskilt framträdande, om man utgår från att rekryteringssvårigheterna
mestadels torde gälla kantorstjänster, där lärartjänstgöringen är
förlagd till skola av lägre skolform och där kontinuitet i undervisningen
alltså är särskilt önskvärd. Även om bristen på kantorskompetenta lärare
kan antagas vara i huvudsak en övergångsföreteelse, som ej torde komma att
räcka något större antal år framåt, synes av nu angivna skäl såsom en övergångsanordning
böra beredas möjligheter att under vissa förutsättningar
ur kantorstjänst avskilja den däri ingående lärartjänsten. Den i den förutberörda
motionen för sådant fall föreslagna anordningen, att lärartjänsten
efter avskiljandet skulle tillsättas endast med »vikariatslöneförordnande» kan
jag icke tillstyrka, då en dylik lösning, bland annat på grund av den relativa
osäkerheten i anställningsförhållandet, knappast skulle förhindra ett alltför
ofta upprepat ombyte av befattningshavare. Jag anser mig i stället böra
förorda, att lärartjänsten efter avskiljandet, i enlighet med kyrkomötets förslag,
tillsättes med ordinarie innehavare. För de kyrkomusikaliska arbetsuppgifterna
bör då orgelspelare anställas. Jag finner i detta sammanhang
angeläget att understryka, att ett genomförande av den av mig nu förordade
anordningen, såsom också kyrkomötet uttalat, icke kan anses öka de
olägenheter för kyrkan, som ändock föreligga med den nuvarande ordningen.
Det har från olika håll gjorts gällande, att det föreslagna tillvägagångssättet
skulle i de fall, där det komme att tillämpas, Innebära ett uppskjutande
eller rentav äventyrande av kyrkomusikerreformen. I den mån
den för de kyrkomusikaliska uppgifterna i sådant fall anställde orgelspelaren
icke besitter samma kyrkomusikaliska kompetens som kantor är det
riktigt, att reformen uppskjutes, såvitt gäller den därmed åsyftade kvalitativa
förbättringen av kyrkomusiken. Detta är ju emellertid också förhållandet
i de fall, där enligt nu gällande bestämmelser orgelspelare måste
anställas, enär kantorstjänsten icke kan besättas med ordinarie innehavare.
I övriga hänseenden, bland annat ekonomiska, kommer däremot ifrågavarande
anordning icke att hindra kyrkomusikerreformens genomförande.
Det måste också framhållas, att sedan lärartjänsten lösgjorts från kantorstjänsten
och återbesatts med ordinarie innehavare, det torde ankomma på
domkapitlet att, under kontakt med skolstyrelse, kyrkoråd och folkskolinspektör,
så snart sig göra låter bestämma annan lämplig lärartjänst för
ingående i kantorstjänsten eller, om någon dylik lärartjänst icke blir ledig
inom rimlig tid, med största uppmärksamhet följa utvecklingen på rekryteringsmarknaden
och undersöka möjligheterna att, när kantorstjänsten kan
förutsättas komma att bli besatt med ordinarie innehavare, genom förflyttning
bereda vakans å den för ingående i kantorstjänsten då lämpliga lärartjänsten.
Härjämte vill jag framhålla att, därest till den lösgjorda lärar
-
15
Kungl. Maj ds proposition nr 203.
tjänsten till äventyrs skulle erhållas befattningshavare med orgelspelarkompetens,
hinder givetvis icke möter mot att denne, efter vederbörligt
tillstånd enligt avlöningsreglementet för folkskolan, med lärartjänsten förenar
arvodesbefattningen som orgelspelare.
Såsom förutsättning för att lärartjänsten skall få avskiljas ur kantorstjänsten
och tillsättas med ordinarie innehavare samt orgelspelare anställas
för de kyrkomusikaliska uppgifterna bör enligt min mening gälla, att
kantorstjänsten skall ha ledigkungjorts två gånger med viss tids mellanrum
utan att någon behörig sökande anmält sig samt att domkapitlet med hänsyn
till skolans intressen prövar oundgängligen erforderligt, att dylikt lösgörande
av lärartjänsten äger rum. Domkapitlet i Göteborg och skolöverstyrelsen
ha föreslagit, att med ett helt resultatlöst ledigförklarande skulle
jämställas det fall, att endast en eller två behöriga sökande anmäla sig till
kantorstjänsten men vederbörande lokala myndighet förklarar sig ej åtnöjas
med ofullständigt förslag. Då emellertid den av mig här förordade anordningen
innebär en alldeles extraordinär åtgärd, avsedd att under en övergångstid
kunna tillgripas då ingen till kantorstjänsten behörig sökande
står att erhålla, finner jag mig icke kunna tillstyrka en dylik utvidgning
av möjligheterna att lösgöra lärartjänsten ur kantorstjänsten.
Enär grunderna för den nya kyrkomusikerorganisationen godkänts av
riksdagen, synes det erforderligt att för genomförande av den av mig nu
förordade anordningen utverka riksdagens medgivande. Därest sådant lämnas
torde, med hänsyn till åtgärdens karaktär av en speciell övergångsanordning,
föreskrifter i ämnet böra utfärdas i särskild kungörelse vid sidan
av kyrkomusikerstadgan.
Vad slutligen gäller det av domkapitlet i Visby framställda förslaget, att
en med distriktsöverlärarbefattning förenad lärartjänst i vissa fall övergångsvis
borde kunna få ingå i kantorstjänst finner jag, i likhet med skolöverstyrelsen,
att dylik fråga i varje särskilt fall bör underställas Kungl.
Maj:ts prövning. Medgivande till en sådan tjänsteförening synes böra
lämnas endast under förutsättning, att skoldistriktet omfattar ett mindre
antal läraravdelningar och att veckotimtalet för den kyrkomusikaliska
verksamheten är förhållandevis lågt samt att kantorstjänstens uppehållande
med ordinarie innehavare icke kan ordnas på annat lämpligt sätt. Då en
dylik speciell kombination av en kantorstjänst och en överlärarbefattning
icke torde stå helt i överensstämmelse med grunderna för vare sig kyrkomusikerstadgan
eller folkskolestadgan, synes den nu förordade prövningsrätten
för Kungl. Maj:t vara beroende av riksdagens medgivande.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels medgiva, att i kantorstjänst ingående folk- eller småskollärartjänst
må under de av mig ovan angivna förut
-
16
Kungl. Maj:ts ''proposition nr SOS.
sättningarna avskiljas ur kantorstjänsten och tillsättas med
ordinarie innehavare samt orgelspelare anställas för de
kyrkomusikaliska arbetsuppgifterna,
dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att för varje särskilt
fall avgöra, huruvida med distriktsöverlärarbefattning förenad
folkskollärartjänst övergångsvis må ingå i kantorstjänst.
Vad departementschefen sålunda under I och II hemställt,
däri statsrådets övriga ledamöter instämma, bifaller
Hans Maj:t Konungen samt förordnar, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Arne Sönnerlind.
Stockholm 1952 Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.
620937
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (4)
4 kopplingar.
- Rskr. 1952:329 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med särskilda bestämmelser om inoch upplåning vid centralkassa för s. 12 i texten
- Rskr. 1952:289 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående understöd åt folkliga musikskolan i Arvika. a1 i texten
- SU 1952:141 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om inrättande i vissa fall av icke-ordinarie folkskollärartjänst i skoldistrikt med distriktsöverlärare jäm s. 19 i texten
- 1LU 1952:25 Utlåtande i anledning av Kungl. Ålajits ''proposition angående inrättande och tillsättande av lärartjänster i folkskolan i vissa särskilda fall, m. m., såvitt p s. 1 i texten