Sök i Ratio Lex

Med förslag till ändringar i 1947 års allmänna tjänsteoch familjepensionsreglementen, m. m

1952-03-31 · 61 sidor, varav 61 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 61 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:205, Med förslag till ändringar i 1947 års allmänna tjänsteoch familjepensionsreglementen, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

1

Nr 205.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till ändringar

i 1947 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen,

m. m.; given Stockholms slott den

31 mars 1952.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels godkänna härvid fogade förslag till

1) kungörelse om ändring i 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente

den 30 juni 1947 (nr 416),

2) kungörelse om ändring i 1947 års allmänna familjepensionsreglemente

den 30 juni 1947 (nr 417),

3) förordning om tillägg till förordningen den 1 juni 1951 (nr 335) om

ändrade bestämmelser rörande avgångsåldern för civila statstjänstemän,

m. m.,

4) kungörelse om ändrad lydelse av 10 § 2 mom. 1947 års tjänstepensionsreglemente

för de högre kommunala skolorna den 30 juni 1947 (nr

418) samt

5) kungörelse om ändrad lydelse av 9 § 2 mom. 1947 års tjänstepensionsreglemente

för folkskolan den 30 juni 1947 (nr 420),

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF.

John Lingman.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I anslutning till förslag, som i annat sammanhang har förelagts riksdagen,

upptages i förevarande proposition förslag till ändringar i 1947 års

pensionsreglementen. Sålunda föreslås ändrade pensionsunderlag för chef,

tillika läkare vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården samt

upphävande av nu gällande särbestämmelser om pensionsunderlag för

1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 sand. Nr 205.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

lotspersonal, lokeldare och lokförare samt vissa tjänstemän vid bank- och

fondinspektionen. Förslag framlägges också om höjning från 800 kronor

till 1 000 kronor av det högsta belopp, varmed tjänstepension må utgå efter

pensionstagares frånfälle.

Vidare förordas särskilda bestämmelser om reguljär avgångsdag för akademiska

lärare, varjämte förslag framlägges om pensionsreglering för vissa

befattningshavare vid Stockholms och Göteborgs högskolor genom anslutning

till SPA-reglementet. För lärarpersonalen vid folkliga musikskolan i

Arvika förordas vissa ändrade bestämmelser i nyssnämnda reglemente, som

vidare förutsättes bli tillämpligt vid fruktodlingsslcolor.

I propositionen föreslås även ändringar i pensionsbestämmelserna för

befattningshavare vid statens krisorgan samt ändrad pensionsklass för

vissa SPA-reglementet underkastade kommunala befattningshavare.

Härjämte förordas i propositionen pensionsreglering för vissa förutvarande

anställningshavare vid av staten övertagna enskilda järnvägar

och efterlevande till sådana anställningshavare.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

3

Förslag

till

kungörelse om ändring i 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente

den 30 juni 1947 (nr 416).

Härigenom förordnas, dels att 7 § 2 mom., 12 § 2 mom., 14 § 2 mom. samt

31 och 34 §§ 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente den 30 juni 19471

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels att 36 § samma reglemente

skall upphöra att gälla, dels ock att nuvarande 37 § reglementet

skall betecknas 36 §.

7 §.

2 mom. För följande befattningar inträder pensionsåldern vid den i 4

mom. angivna tid efter det befattningshavaren uppnått nedan angivna

levnadsålder:

A. Ordinarie befattningar.

Lönegrad

Levnadsår

Lönegrad

Levnadsår

Ca 1—16

60

Ma 23 (förvaltare)

60

» 17—37

65

» 23 (löjtnant)

50

Co 1—25

65

» 27

50

Ma 10, 11

50

» 30, 33

55

» 14

55

» 37

60

» 16, 19

50

Mo 1—25

65

» 21

60

Coa 1

63

Cob 1

63

B. Extra ordinarie befattningar.

Lönegrad

Levnadsår

Lönegrad

Levnadsår

Ce 1—16

60

Cs 1—25

65

s> 17—37

65

Me 10, 11, 16, 19

50

För här---års ålder.

Utan hinder---riksdagens beslut.

För ovan---särskild pensionsålder.

1 Senaste lydelse, se beträffande 7 § 2 mom. och 14 § 2 mom. 1951 :403, beträffande

12 § 2 mom. 1949:255 samt beträffande 31 och 34 §§ 1948:589.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

12 §.

2 mom. Tjänstepension utgår---pensionstagarens frånfälle.

Vid tillämpning av bestämmelsen i första stycket iakttages, att för tiden

efter frånfället utgående pensionsbelopp icke må sammanlagt överstiga

1 000 kronor.

14 §.

2 mom. För befattning---inom lönegraden.

Begynnelse-

Löneklass

underlag

kronor

Löneplan nr 1.

Löneplan nr 2.

Löneplan nr 3.

Löneplan nr 4.

Såsom undantag från vad nu sagts skall gälla, att för befattning för

vilken gäller en pensionsålder av 50 år, såsom begynnelseunderlag skall

tillämpas det för respektive slutlöneklass angivna beloppet minskat med

108 kronor i löneklass 4—15, 120 kronor i löneklass 16—19, 168 kronor

i löneklass 20—23, 192 kronor i löneklass 24—28 samt 204 kronor i löneklass

29—40, dock att sådan minskning av underlaget icke skall äga rum

i fråga om pensionstagare, som från pensionsavgången intill fyllda 60 år

i en följd eller i sådan omfattning, som av Kungl. Maj:t prövats därmed

likvärdig, varit innehavare av för pensionerad personal avsedd arvodesbefattning

vid försvaret.

31 §.

Femte huvudtiteln.

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.

För befattning såsom chef, tillika läkare, vid skola tillhörande barnaoch

ungdomsvården skall tillämpas det tjänstepensionsunderlag, som enligt

14 § gäller för 36 löneklassen å löneplan nr 1.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

34 §.

Tionde huvudtiteln.

5

i’ jöbefälsskolorna.

Beträffande tid för inträdet av pensionsåldern för vissa tjänstemän samt

i fråga om rektorsbefattning skola de i 32 § 2 mom. meddelade bestämmelserna

äga motsvarande tillämpning.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1952.

Förslag

till

kungörelse om ändring i 1947 års allmänna familjepensionsreglemente

den 30 juni 1947 (nr 417).

Härigenom förordnas, dels att 9 § 2 mom. samt 20 och 23 §§ 1947 års

allmänna familjepensionsreglemente den 30 juni 19471 skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives, dels ock att 25 § samma reglemente

skall upphöra att gälla.

9 §.

2 mom. För befattning--— inom lönegraden.

Familjepensions-

Löneklass

underlag

kronor

Löneplan nr 1.

Löneplan nr 2.

Löneplan nr 3.

Löneplan nr 4.

1 Senaste lydelse, so beträffande 9 § 2 mom. 1951:404 samt beträffande 20 och 23 §§

1948:590.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

20 §.

Femte huvudtiteln.

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.

För befattning såsom chef, tillika läkare, vid skola tillhörande barnaoch

ungdomsvården skall tillämpas det familjepensionsunderlag, som enligt

9 § 2 mom. gäller för 36 löneklassen å löneplan nr 1.

23 §.

Tionde huvudtiteln.

Sjöbefälsskolorna.

I fråga om rektorsbefattning skola de i 21 § 1 mom. meddelade bestämmelserna

äga motsvarande tillämpning.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1952.

Förslag

till

förordning om tillägg till förordningen den 1 juni 1951 (nr 335) om

ändrade bestämmelser rörande avgångsåldern för civila

statstjänstemän, m. m.

Härigenom förordnas, att i förordningen den 1 juni 1951 om ändrade

bestämmelser rörande avgångsåldern för civila statstjänstemän, m. m.

skall införas en ny paragraf, betecknad 9 a §, av följande lydelse. 9

9 a §.

För professor, laborator (motsvarande) i lönegraden Ca eller Ce 33,

docent och forskardocent vid universiteten och högskolorna samt för professor

vid farmacevtiska institutet, gymnastiska centralinstitutet och Alnarps

lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut ävensom för director musices skall

pensioneringsperioden omfatta tiden från utgången av den tolvmånadersperiod,

räknat från och med den 1 juli till och med den 30 juni, varunder

tjänstemannei* uppnått den mot pensioneringsperiodens nedre gräns svarande

levnadsåldern, till utgången av motsvarande tolvmånadersperiod, varunder

han uppnått den levnadsålder som motsvarar pensioneringsperiodens

övre gräns.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

7

Avgång under pensioneringsperioden må äga rum endast vid utgången

av juni månad, därest icke avgången påkallas av nedsatt arbetsförmåga

eller den myndighet som äger att från tjänsten entlediga, eljest finner

skäl medgiva att avgången sker vid annan tidpunkt.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1952.

Förslag

till

kungörelse om ändrad lydelse av 10 § 2 mom. 1947 års tjänstepensionsreglemente

för de högre kommunala skolorna den 30 juni 1947 (nr 418).

Härigenom förordnas, att 10 § 2 mom. 1947 års tjänstepensionsreglemente

för de högre kommunala skolorna den 30 juni 19471 skall erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

10 §.

2 mom. Tjänstepension utgår ---—- pensionstagarens frånfälle.

Vid tillämpning av bestämmelsen i första stycket iakttages, att för tiden

efter frånfället utgående pensionsbelopp icke må sammanlagt överstiga

1 000 kronor.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1952.

l Senaste lydelse, se 1949:257.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

Förslag

till

kungörelse om ändrad lydelse av 9 § 2 mom. 1947 års tjänstepensionsreglemente

för folkskolan den 30 juni 1947 (nr 420).

Härigenom förordnas, att 9 § 2 mom. 1947 års tjänstepensionsreglemente

för folkskolan den 30 juni 19471 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

9 §.

2 mom. Tjänstepension utgår---pensionstagarens frånfälle.

Vid tillämpning av bestämmelsen i första stycket iakttages, att för tiden

efter frånfället utgående pensionsbelopp icke må sammanlagt överstiga

1 000 kronor.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1952. i

i Senaste lydelse, se 1949:259.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

9

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31 mars

1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för civildepartementet, statsrådet Lingman, vissa pensionsfrågor

och anför därvid följande.

1 :o.

Av lönegradsuppflyttningar m. m. föranledda ändringar i pensions
reglementena.

Vissa av de lönegradsuppflyttningar, som i olika sammanhang har föreslagits

i propositioner till årets riksdag, påkallar ändringar i 1947 års allmänna

pensionsreglementen. Detta inträffar t. ex. i fall, då enligt meddelade

specialbestämmelser pensionsunderlagen för viss tjänst inte bestämmes

på regelmässigt sätt med direkt utgångspunkt från den lönegrad,

som gäller för tjänsten. Under förutsättning att de ifrågavarande lönegradsuppflyttningarna

genomföres, bör följande ändringar vidtagas i 1947

års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen.

I enlighet med förslag i årets statsverksproposition (V ht, s. 66) har

riksdagen beslutat uppflyttning av tjänsterna såsom chef, tillika läkare

vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården från lönegraden

31 till lönegraden 32. F. n. gäller, på grund av att dessa läkare åtnjuter

vissa naturaförmåner, att pension för befattningarna skall bestämmas med

utgångspunkt från de underlag, som har angivits för löneklassen 35 i

stället för, i enlighet med huvudreglerna, löneklassen 34. Särbestämmelsen

bör efter lönegradsuppflyttningen gå ut på att pensionen skall beräknas

med utgångspunkt från de underlag som har angivits för löneklassen 36.

Motsvarande ändringar i pensionsreglementena gjordes förra året för

överläkare vid fångvårdens sinnessjukavdelningar och vid statens sinnessjukhus

i samband med att dessa befattningshavare uppflyttades i lönegrad.

För ordinarie lots, lotsförman och överlots skall — på grund av att

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Iiungl. Maj:ts proposition nr 205.

dessa tjänstemän åtnjuter särskilda förmåner vid sidan av de allmänna

löneförmånerna enligt statens allmänna avlöningsreglemente — pension

enligt nu gällande bestämmelser beräknas med utgångspunkt från underlagen

för de löneklasser som med två enheter överstiger slutlöneklasserna

för tjänsternas lönegrader. De löneklasser, som sålunda tjänar som utgångspunkter,

är löneklasserna 16, 17, 18, 20 och 21. I prop. 1952:134 angående

anslag till avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten

m. m. föreslås, att befattning såsom lots skall höjas till lönegraden Ca

16, såsom lotsförman till lönegraderna Ca 17 eller Ca 18 och såsom överlots

till lönegraderna Ca 19 eller Ca 20. Vid bifall härtill kommer de automatiskt

pensionsgrundande underlagen att överstiga eller i varje fall

överensstämma med de underlag som i enlighet med nu angivna specialbestämmelse

skulle tillämpas. Huruvida med hänsyn till att även framdeles

lotsningsersättning skall utgå till lotspersonalen högre pensionsunderlag

bör vara bestämt än som följer av lönegradsplaceringen, är jag inte

beredd att ange utan närmare utredning. I avbidan härpå bör förevarande

särbestämmelse upphävas. Samtidigt bör i härav berörda författningsrum

benämningen »navigationsskolorna» utbytas mot »sjöbefälsskolorna».

För lokeldare och lokförare skall — på grund av att dessa befattningshavare

åtnjuter loktjänstpenningar — f. n. de för löneklasserna 15, 18 och

20 angivna pensionsunderlagen tillämpas i stället för de av gällande lönegrader

automatiskt följande underlagen för löneklasserna 14, 17 och 20.

I prop. 1952:107 föreslås sådan lönegradsuppflyttning att nu gällande särbestämmelse

om pensionsunderlag inte kommer att medföra några höjda

pensionsförmåner. I samma proposition föreslås också vissa ändringar i

bestämmelserna om loktjänstpenningar. I överensstämmelse med vad som

nyss har föreslagits beträffande lotspersonalen förordar jag, att ifrågavarande

särbestämmelse för lokeldare och lokförare får utgå ur reglementena.

För sådan tjänst vid bank- och fondinspektionen, som tillhör lönegraden

Cr 9, har i reglementena fastställts ett begynnelseunderlag för tjänstepension

av 10 920 kronor och ett familjepensionsunderlag av 4 128 kronor.

Dessa underlag överensstämmer med dem som gäller för lönegraden 33 å

löneplanen nr 1 och är något högre än underlagen för lönegraden 9 på

löneplanen nr 2. Med särbestämmelsen i reglementena har avsetts, att innehavarna

av tjänsterna skulle beredas samma pensionsförmåner som

tjänstemän i byråchefsgraden. Enligt den av 1949 års tjänsteförteckningskommitté

träffade förhandlingsöverenskommelsen (prop. 1952:107) skall

ifrågavarande befattningar hänföras till lönegraden Cr 13. Då denna lönegrad

är den som numera regelmässigt gäller för byråchefstjänster på löneplanen

nr 2, finnes i fortsättningen inte något behov av särbestämmelsen för

befattningshavarna vid bank- och fondinspektionen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

11

Enligt samma förhandlingsöverenskommelse skall lönegrader och löneklasser

för militära beställningshavare anslutas till de nu för civila tjänstemän

tillämpade lönegraderna och löneklasserna. I prop. 1952:120 har vidare

framlagts förslag om inrättande av ordinarie furirsbeställningar vid

armén. Härav föranledes ändringar av de i 7 § 2 mom. 1947 års allmänna

tjänstepensionsreglemente angivna lönegradsbeteckningarna för militära beställningshavare.

Även i andra hänseenden än de nu berörda påverkas innehållet i pensionsreglementena

av tjänsteförteckningskommitténs förslag. Jag syftar på

de uttalanden, som i nyssnämnda förhandlingsöverenskommelse har gjorts i

fråga om pensionsunderlagen för vissa rektorer och för flygtilläggsberättigad

personal. Dessa pensionsfrågor kan emellertid inte upptagas till prövning

utan närmare utredning.

2 :o.

Maximibeloppet av tjänstepension för tid efter pensionstagares frånfälle.

Enligt 12 § 2 mom. 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente, 10

§ 2 mom. 1947 års tjänstepensionsreglemente för de högre kommunala

skolorna, 9 § 2 mom. 1947 års tjänstepensionsreglemente för folkskolan,

9 § 2 mom. tjänstepensionsreglementet för präster, 15 § 2 mom. SPAreglementet

samt gällande omregleringsbestämmelser utgår tjänstepension

fr. o. m. dagen näst efter den, då avgång från befattningen har ägt rum,

t. o. m. den dag, då en månad har förflutit efter pensionstagarens frånfälle.

Härvid gäller, att för tiden efter frånfället utgående pensionsbelopp

inte får sammanlagt överstiga 800 kronor. Eftersom detta belopp innefattar

både grundbelopp och rörligt tillägg, har maximeringcn skärpts allteftersom

procenttalet för det rörliga tillägget har höjts. Fr. o. m. den 1 januari

i år skall rörligt tillägg på pensionerna utgå med 53 procent, under det att

vid utgångsläget år 1947, då maximigränsen 800 kronor fastställdes, tillägg

utgick efter 12 procent.

Spörsmålet om det berättigade i en maximering i angivna hänseende och

om avvägningen av en maximering torde komma att prövas i samband med

den pågående allmänna översynen av pensionsbestämmelserna. Med hänsyn

till den penningvärdeförändring, som har inträtt sedan den nu gällande

gränsen fastställdes, anser jag mig dock böra föreslå, att en provisorisk

förbättring genomföres redan fr. o. m. den 1 juli i år. Härvid anser jag en

höjning av gränsen från 800 till 1 000 kronor vara skälig. I enlighet härmed

bör de förut nämnda författningsruminen ändras.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 205.

3:o.

Vissa med universitetslöneregleringen sammanhängande pensionsfrågor.

I prop. 1952:12 har Kungl. Maj:t på min hemställan föreslagit riksdagen

att godkänna de allmänna riktlinjer för en löne- och pensionsreglering

för professorer och vissa andra akademiska lärare m. fl., som i propositionen

har förordats. Propositionen har numera av riksdagen bifallits.

I propositionen uttalades bl. a., att frågan om de ändringar i gällande

pensionsreglementen, som kunde föranledas av löneregleringsförslaget,

samt frågan om den definitiva lösningen av pensionsförhållandena vid

Stockholms och Göteborgs högskolor syntes böra upptagas i ett senare

sammanhang. Jag torde nu få anmäla dessa frågor.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 februari 1951 tillkallade

jag den 6 i samma månad statskommissarien K. E. Jerdenius att som sakkunnig

inom civildepartementet biträda med utredning angående reglering

av löner och pensioner för professorer m. fl. befattningshavare vid

Stockholms och Göteborgs högskolor samt de frågor rörande pensionsförmåner,

som kunde uppkomma i samband med av 1948 års universitetslönekommitté

föreslagen lönereglering för vissa befattningshavare vid universiteten

och de statliga högskolorna. Utredningen har fullgjorts genom

ett den 29 februari 1952 dagtecknat betänkande, över betänkandet har utlåtanden

avgivits av statskontoret, vetenskapsakademiens förvaltningsutskott,

vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, universitetskanslern,

rektorsämbetena vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska institutet,

organisationskommittén för medicinska högskolan i Göteborg, styrelserna

för Stockholms och Göteborgs högskolor, rektorsämbetena vid

tandläkarhögskolorna i Stockholm och Malmö, styrelserna för farmacevtiska

institutet och socialinstitutet i Stockholm, överstyrelsen för de tekniska

högskolorna, rektorsämbetena vid tekniska högskolan i Stockholm

och Chalmers tekniska högskola i Göteborg, direktionen över gymnastiska

centralinstitutet, styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök,

styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, styrelsen

för veterinärhögskolan, skogshögskolans lärarråd, statens skogsforskningsinstitut,

statens lönenämnd, statens pensionsanstalt, stadskollegierna

i Stockholm och Göteborg samt Sveriges laboratorers förening,

Sveriges professorers förening och Tjänstemännens centralorganisation.

1. Vissa frågor angående pensionsförhållandena för akademiska lärare m. fl.

Nuvarande pensionsförhållanden.

De i prop. 1952:12 avsedda statliga befattningarna med lönegradsbeteckningen

Ca eller Ce är förenade med pensionsrätt enligt 1947 års allmänna

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

13

tjänste- och familjepensionsreglementen. En av Föreningen Skogsarbeten

bekostad personlig professur i skoglig arbetslära vid statens skogsforskningsinstitut,

som i avlöningshänseende är likställd med avdelningsföreståndarbefattning

vid institutet och i dess personalförteckning åsatts lönegradsbeteckningen

Ca, är emellertid enligt Kungl. Maj :ts brev den 20 maj

1949 inte förenad med pensionsrätt enligt statliga pensionsreglementen.

Denna professur berörs inte av utredningens förslag.

De oreglerade akademiska lärarbefattningarna vid universiteten och karolinska

mediko-kirurgiska institutet är underkastade 1941 års allmänna

tjänste- och familjepensionsreglementen. Ett undantag utgör professuren

i rasbiologi vid Uppsala universitet, vilken emellertid är förenad med befattningen

som chef för rasbiologiska institutet, som i sin tur är hänförd

under nyssnämnda reglementen.

Innehavaren av den personliga professuren i experimentell fysik vid vetenskapsakademiens

forskningsinstitut för experimentell fysik K. M. G.

Siegbahn samt professorn och föreståndaren för naturhistoriska riksmuseets

paleozoologiska avdelning E. H. O. Stensiö är tillförsäkrade pensionsrätt

i enlighet med vad som gäller för universitetsprofessor.

Tjänsten på indragningsstat som föreståndare för de under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien hörande ostasiatiska arkeologiska samlingarna

är förenad med tjänstepensionsrätt enligt civila tjänstepensionsreglementet

och med familjepensionsrätt enligt 1936 års allmänna familjepensionsreglemente.

Director musices vid universitetet i Uppsala och kapellmästaren vid

Lunds universitet åtnjuter rätt till tjänstepension enligt 1907 års civila

pensionslag. Befattningarna är inte förenade med statlig familjepensionsrätt.

Director musices är emellertid delägare i »universitetets i Uppsala

pensionsinrättning för tjänstemäns änkor och barn» och kapellmästaren

vid Lunds universitet i »pensionsinrättningen för änkor och barn efter befattningshavare

vid universitetet i Lund». Båda dessa pensionsinrättningar

har år 1939 övertagits av staten och förvaltas av statskontoret.

Docenterna saknar pensionsrätt i denna sin egenskap.

Pensioner, som utgår enligt äldre bestämmelser än 1947 års tjänste- och

familjepensionsreglementen, omregleras bl. a. enligt kungörelserna den 30

juni 1947 (nr 657) och den 14 maj 1948 (nr 257).

I fråga om pensionsålder tillämpas för samtliga här avsedda pensionsberättigade

befattningshavare, som inte är förordnandetjänstemän, förordningen

den 1 juni 1951 (nr 335) om ändrade bestämmelser rörande avgångsåldern

för civila statstjänstemän, m. m. samt kungörelsen samma

dag (nr 336) med särskilda föreskrifter i fråga om tillämpningen av

nämnda förordning. Av denna framgår, att pensionsåldern inträder under

en period, som börjar vid utgången av den kalendermånad, under vilken

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

befattningshavaren fyller 65 år, och upphör vid utgången av den kalendermånad,

under vilken han fyller 66 år. Under denna period kan befattningshavaren

avgå när han önskar, under förutsättning att han i stadgad tid

före avgångsdagen har ingivit ansökning om avsked.

Enligt 1907 års civila pensionslags huvudbestämmelser beträffande för

hel pension erforderligt antal tjänstår gäller en tjänstålder av 35 år för

manlig och 30 år för kvinnlig befattningshavare. För director musices vid

Uppsala universitet och kapellmästaren vid Lunds universitet erfordras dock

endast 25 tjänstår för hel pension.

Normaltjänståldern enligt 1934 års civila tjänstepensionsreglemente är

30 år; denna tjänstålder gäller för befattningen på indragningsstat som

föreståndare för de under vitterhetsakademier** hörande ostasiatiska arkeologiska

samlingarna.

I 1941 och 1947 års allmänna tjänstepensionsreglementen har bestämmelsen

om 30 år som normaltjänstålder bibehållits. För de av förevarande utredning

berörda statliga befattningarna är tjänståldern emellertid i många

fall lägre. Enligt tjänståldersförteckningen i bil. B till 1941 års allmänna

tjänstepensionsreglemente skall sålunda 25 år utgöra tjänstålder för professorer

och befattningshavare inom laboratorsgraden vid universiteten i

Uppsala och Lund samt karolinska institutet — denna tjänstålder torde

gälla också för chefen för rasbiologiska institutet — och enligt tjänståldersförteckningen

i bil. C till 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente

gäller samma tjänstålder för professor och avdelningsföreståndare vid

naturhistoriska riksmuseet, professor och föreståndare vid statens etnografiska

museum samt för professor vid tandläkarhögskolorna i Stockholm

och Malmö, farmacevtiska institutet, tekniska högskolan i Stockholm,

Chalmers tekniska högskola, gymnastiska centralinstitutet, lantbrukshögskolan,

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, veterinärhögskolan

och skogshögskolan ävensom för avdelningsföreståndare vid statens

skogsforskningsinstitut.

I fråga om tjänstårsberäkning stadgas i 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente,

att på prövning i den ordning Kungl. Maj:t föreskriver

beror om och i vad mån tid, varunder tjänsteman har fullgjort arbete

eller uppdrag i eller utom statens tjänst, må tillgodoräknas såsom tjänstår,

där sådan tillgodoräkning inte sker författningsenligt. Motsvarande bestämmelser

finnes i 1941 års tjänstepensionsreglemente och civila tjänstepensionsreglementet.

Enligt praxis tillgodoräknar Kungl. Maj:t i enlighet

med detta stadgande med vissa undantag två tredjedelar av icke pensionsberättigande

statlig anställning som tjänstår i pensionshänseende. I vissa

fall har även annan tjänstetid tillgodoräknats.

I anslutning till en överenskommelse vid statsövertagandet den 1 juli

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

15

1939 av universitetens familjepensionskassor förordnade Kungl. Maj:t genom

ämbetsskrivelse den 23 augusti 1940, att professor, prosektor, laborator

och lärare i medicinsk radiologi vid universiteten eller karolinska institutet,

observatör och föreståndare för den zoologiska institutionens entomologiska

avdelning i Lund ävensom chefen för rasbiologiska institutet

skulle enligt Kungl. Maj:ts närmare bestämmande i varje särskilt fall,

äga som tjänstår för pension enligt civila tjänstepensionsreglementet tillgodoräkna

tid, varunder befattningshavaren före tillträdet av befattningen

fullgjort forsknings- eller lärarverksamhet som docent eller bestritt befattning

som lärare eller tjänsteman vid universitetet. Vad sålunda förordnats

äger giltighet endast så länge det för hel pension erforderliga antalet tjänstår

utgör lägst 25.

Utredningens förslag.

Utredningen har framhållit, att ett bifall till den i prop. 1952: 12 föreslagna

löneregleringen automatiskt medför en motsvarande reglering av

pensionsunderlagen för de av löneregleringen berörda befattningshavarna

i det att 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente blir tillämpligt på

samtliga. Löneregleringen påkallar därför i och för sig inga särskilda anordningar

för pensioneringens del. Utredningen har emellertid erinrat, att

för den akademiska lärarpersonalen råder oenhetliga bestämmelser i fråga

om tjänståldern, samt anfört, att en ändring har synts erforderlig av gällande

föreskrifter om den tidpunkt, då skyldighet att avgå på grund av

uppnådd viss levnadsålder inträder.

I fråga om reguljär avgångsdag har utredningen föreslagit, att — i likhet

med vad som gäller för lärare vid högre allmänt läroverk — avgång

under pensioneringsperioden må äga rum endast vid utgången av kalenderhalvår

för professorer, befattningshavare i laboratorsgraden, docenter

och forskardocenter vid universiteten och de statliga högskolorna, om

inte avgång vid annan tidpunkt av perioden påkallas av nedsatt arbetsförmåga

eller av annat skäl medges av den entledigande myndigheten.

Utredningen har framhållit, att inom undervisningsväsendet i övrigt inträder

lärares avgångsskyldighet på grund av uppnådd viss levnadsålder i

allmänhet vid tidpunkt, som ligger mellan två på varandra följande läsår

eller terminer. Från skilda håll har framhållits det önskvärda i att liknande

regler införes beträffande akademiska lärares skyldighet att avgå.

Enligt utredningens mening får detta önskemål anses vara berättigat.

Beträffande de skilda läroanstalterna råder emellertid rätt olika förhållanden

med avseende på tidpunkten för läsårets början och slut samt läsårets

indelning i terminer. På grund härav skulle det, för att helt förhindra avgång

i samband med ålderspensionering under pågående termin, krävas

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

särbestämmelser beträffande ett flertal fackhögskolor och även andra institutioner.

Enligt utredningens uppfattning bör man emellertid söka undvika

en alltför omfattande specialreglering.

Efter att ha övervägt olika lösningar av frågan har utredningen stannat

för att förorda en tillämpning av de nyssnämnda för de högre allmänna

läroverkens lärare gällande bestämmelserna.

Utredningen har erinrat, att gällande tjänstålder sbestämmelser för statliga

befattningshavare m. fl. torde bli föremål för översyn av 1948 års pensionsålderskommitté,

men har ansett sig böra upptaga frågan till behandling

i förevarande sammanhang med hänsyn till att en ändring i fråga

om tjänståldern lämpligen bör genomföras i samband med löneregleringen

och med hänsyn till att utredningen förordar, att ytterligare två högskolor

— Stockholms och Göteborgs — nu skall inordnas under det statliga

pensionsväsendet. Utredningen har i förevarande hänseende föreslagit, att

det för hel pension erforderliga antalet tjänstår skall bestämmas till 30

för samtliga av löneregleringen berörda befattningshavare och som sin mening

uttalat, att ett sådant krav låter sig väl förena med de nuvarande grunderna

för beräkning av tjänstår.

Utredningen har anfört, att det knappast finnes anledning bibehålla de

olika regler i förevarande avseende, som gäller beträffande laborator m. fl.

vid reglerad högskola (tjänstålder 30 år) och laborator vid annan läroanstalt

(tjänstålder 25 år). Denna skiljaktighet bör enligt utredningens

mening därför undanröjas. Vidare ifrågasätter utredningen, om det är sakligt

motiverat att i fråga om tjänståldersbestämmelserna göra åtskillnad

mellan laborator och professor med anställning vid en och samma läroanstalt.

Vad som enligt utredningens mening främst aktualiserar tjänståldersfrågan

är emellertid förslaget om inplacering av de stipendierade docenterna

på löneplan. Jämlikt löneregleringsförslaget skall nämligen sådan

docent regelmässigt erhålla extra ordinarie anställning för en sammanlagd

tid av 6 eller i vissa fall 7 år. Inrättas dylika befattningar för docenterna,

torde lärarna vid universiteten och de andra läroanstalter, där docentanställning

ingår i karriären, i allmänhet erhålla pensionsrätt på grund av

dylik anställning vid 30 å 35 års ålder. Utredningen framhåller vidare, att

vissa befattningshavare vid sådan anställnings vinnande redan torde ha

förvärvat vissa tjänstår i pensionshänseende, t. ex. lärare inom teologisk

fakultet på grund av prästerlig församlingstjänst, lärare inom medicinsk

fakultet på grund av civilmilitär beställning såsom läkare, lärare vid filosofisk

fakultet på grund av anställning inom undervisningsväsendet o. s. v.

Åldern för första tillträde av pensionsberättigande tjänst torde alltså genomsnittligt

ligga något lägre än medelåldern för vinnande av extra ordinarie

docentanställning. Dessutom kan tillgodoräkning i viss omfattning

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

17

erhållas även beträffande icke pensionsberättigande anställningstid, som

har föregått dylika med pensionsrätt förenade befattningar.

På grund av det anförda finner utredningen skäl inte föreligga att för

de extra ordinarie docenterna tillämpa annan tjänstålder än den som numera

är den normala eller 30 år. Då docent knappast torde komma att i

denna egenskap beredas extra ordinarie anställning vid så hög ålder att

fråga kan uppkomma om ålderspension, blir tjänståldersbestämmelsen för

sådan befattningshavare följaktligen av betydelse i huvudsak endast för

beräkning av sjuk- och familjepension.

Vad angår professorer och befattningshavare i laboratorsgraden har utredningen

framhållit, att vid vissa högskolor finnes med pensionsrätt förenade

befattningar, vilka med hänsyn till arten av arbetsuppgifterna närmast

är att betrakta som rekryteringstjänster till docont- och högre befattningar.

Sålunda finnes vid lantbrukshögskolan, veterinärhögskolan och

skogshögskolan med pensionsrätt förenade assistenttjänster. Den som utnämnes

till professor eller laborator vid någon av dessa högskolor, torde

således i allmänhet räkna tjänstår redan från första anställning som extra

ordinarie assistent. Utsikterna för lärarpersonalen vid här ifrågavarande

högskolor att intjäna hel pension är följaktligen i stort sett desamma som

inom statsförvaltningen i allmänhet, såvitt angår personer med akademisk

utbildning.

Vid tandläkarhögskolorna, där docentanställning för närvarande icke

förekommer, är det —- förutom professorerna (tjänstålder 25 år) och laboratorerna

(tjänstålder 30 år) — endast avdelningstandläkarna (tjänstålder

30 år) av lärar- och forskarpersonalen, som har pensionsrätt. Assistenter

och amanuenser är nämligen arvodesanställda utan pensionsrätt.

Då tandläkarhögskolornas organisation är relativt ny, anser utredningen

det knappast möjligt att på grund av erfarenheterna göra någon beräkning

av det antal tjänstår, som normalt bör kunna förvärvas på grund av innehavda

extra ordinarie eller ordinarie befattningar i karriären avdelningstandläkare

—- laborator — professor vid tandläkarhögskola. Relationen

mellan antalet professurer och laboratorstjänster är sådan, att det torde

finnas anledning förmoda, att de förra normalt komma att besättas ur laboratorernas

krets, sedan undervisningen vid dessa högskolor väl kommit

i gång i planerad omfattning. Detta förhållande talar enligt utredningens

mening för att tjänståldern för professor och laborator vid ifrågavarande

högskolor bör vara densamma.

Vid övriga akademiska lärosäten förekommer för assistenter, amanuenser

eller motsvarande personal endast extra eller arvodesanställning utan

pensionsrätt.

I fråga om de tekniska högskolornas lärare framhåller utredningen att

dessa står närmare det enskilda näringslivet än fallet är med de akademiska

lärarna i allmänhet. De förstnämnda lärarna rekryteras i icke ringa

2 Bihanff till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 205.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

utsträckning från industrien och även förekommer det, att t. ex. professor

vid teknisk högskola lämnar sin statstjänst för att övergå till ickestatlig

verksamhet. Med den utbredning pensioneringen av i enskild tjänst

anställda har fått under de senaste årtiondena anser utredningen det numera

vara regel, att den som övergår från dylik tjänst till lärarbefattning

vid teknisk högskola har förvärvat en mot tiden för den icke-statliga anställningen

svarande pension. Därav följer, om pensionen betraktas som en

förmån vilken intjänas efter hand som arbete utföres, att man principiellt

icke bör gå under den normala tjänståldern beträffande enstaka grupper

av statsanställda endast av den anledningen att karriären för vissa anställningshavare

till en del ligger utanför den statliga verksamheten. Huruvida

och i vilken mån icke-statlig tjänstgöring skall beaktas i pensionshänseende

för den*som tillträder statstjänst torde, såsom allmänna tjänstepensionsreglementet

förutsätter, få bero av Kungl. Maj:ts prövning från

fall till fall. Några särskilda bestämmelser beträffande de tekniska högskolornas

lärare i fråga om det för hel pension erforderliga antalet tjänstår

finner utredningen därför icke vara påkallade.’

De synpunkter, som i det föregående har återgivits beträffande de akademiska

lärarna i allmänhet, gäller enligt utredningens mening i det hela

även tjänstemännen vid övriga institutioner, som omfattas av löneregleringsförslaget.

Även beträffande sistnämnda befattningshavare anser utredningen

således skäl tala för att man nu inför en enhetlig tjänståldersbestämmelse

samt att den ifrågavarande gruppen därvid behandlas lika

med den stora massan av civilstatstjänstemän.

På grund av det anförda och under erinran om möjligheten för pensionsberättigad

befattningshavare att efter framställning hos Kungl. Maj:t

erhålla viss tillgodoräkning som tjänstår i pensionshänseende av tjänstgöringstid

före tillträdet av pensionsberättigande tjänst förordar utredningen

beträffande samtliga befattningar, som omfattas av löneregleringsförslaget,

att för hel pension skall fordras 30 tjänstår. övergångsvis bör

emellertid innehavare av befattning, för vilken den 30 juni 1952 gäller krav

på 25 tjänstår för hel pension, behållas vid denna bestämmelse så länge

han i en följd kvarstår i dylik befattning.

Utredningen föreslår vidare, att tillämpningen av bestämmelserna i den

förutnämnda ämbetsskrivelsen den 23 augusti 1940 begränsas till att gälla

endast de nuvarande befattningshavare, som bestämmelserna avser. Efter

den 30 juni 1952 nytillträdande befattningshavare i de tjänster, som avses

i brevet, skulle därmed likställas med statstjänstemän i allmänhet i fråga

om möjligheterna att som tjänstår i pensionshänseende få tillgodoräkna

tid, varunder med statlig pensionsrätt icke förenad anställning innehafts.

Enligt de övergångsbestämmelser, som har utfärdats i anledning av 1947

års allmänna familjepensionsreglementes ikraftträdande, äger de föreskrif
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

19

ter, som har meddelats i anledning av statens övertagande av vissa familjepensionskassor,

tillämpning även beträffande befattningshavare, som erhåller

pensionsrätt enligt detta reglemente. De särskilda förmåner, som

vid statens övertagande av olika familjepensionskassor tillförsäkrades de

dåvarande delägarna, universitetsprofessorer m. fl., gäller alltså oförändrade

efter det att 1947 års reglemente blivit tillämpligt på befattningshavarna.

En konsekvens av den i statens allmänna avlöningsreglemente tillämpade

nettolöneprincipen blir att familjepensionsavdrag inte kommer att ske för

någon av pensionsregleringen berörd befattningshavare.

Yttrandena.

Utredningens förslag om reguljär avgångsdag under pensioneringsperioden

för professorer, befattningshavare i laboratorsgraden, docenter och forskardocenter

vid universiteten, de medicinska högskolorna, tandläkarhögskolorna,

de tekniska högskolorna samt lantbruks-, veterinär- och skogshögskolorna

har i allmänhet tillstyrkts av de berörda remissmyndigheterna,

av vilka många emellertid anser, att steget bör tagas fullt ut så att den

reguljära avgångsdagen bestämmes till den 30 juni, d. v. s. utgången av

läsåret. Detta har förordats av rektorsämbetena vid universitetet i Lund,

karolinska institutet, tandläkarhögskolan i Stockholm, tekniska högskolan

i Stockholm och Chalmers tekniska högskola, styrelsen för veterinärhögskolan

ävensom Sveriges professorers förening. I ett av styrelsen för

veterinärhögskolan åberopat yttrande av högskolans lärarkollegium har

framhållits, att undervisningen vid fackhögskolorna i många ämnen är

fördelad över ett helt läsår. Det kan därför medföra svårigheter för undervisningen,

om en lärare avgår efter höstterminens slut lika väl som om han

avgår under pågående termin. Lärarkollegiet har med anledning härav förordat,

att avgång normalt bör ske först med utgången av läsår. Rektor vid

tekniska högskolan i Stockholm har erinrat, att höstterminen vid teknisk

högskola börjar den 22 september och slutar den 8 februari, medan vårterminen

tager sin början den 9 februari och slutar den 22 juni. Under

höstterminens sista del är tentamensperiod anordnad. I de flesta större

ämnena tager undervisningen sin början vid höstterminens början samt löper

över hela den efterföljande vårterminen. Vidare är kurserna till skillnad

från kurserna vid universiteten direkt programbundna och svarande

mot tentamensfordringarna för godkänt betyg. Ur högskolans synpunkt

skulle det därför vara av stor praktisk betydelse om budgetårsskiftet —

således den 30 juni — bestämmes som enda avgångsdag.

Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut samt

lärarkollegiet vid farmacevtiska institutet och direktionen över gymnastiska

centralinstitutet har uttalat sig för att avgångsdagen jämväl vid nämnda

institut anpassas till terminsindelningen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kangl. Maj. ts proposition nr 205.

Utredningens förslag beträffande tjänstålder — att för hel pension skall

erfordras 30 år — har tillstyrkts av statskontoret, som emellertid anser

att höjningen av tjänståldern vad angår de tekniska högskolornas lärare

förutsätter medgivande av tillgodoräkning av enskild tjänst i större utsträckning

än som följer av Kungl. Maj :ts nu tillämpade praxis i detta

hänseende. Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut

och skogshögskolans lärarråd har förklarat sig inte ha något att erinra mot

förslaget.

I vad förslaget avser höjning av tjänståldern för professorerna har detsamma

avstyrkts av universitetskanslern och samtliga övriga hörda akademiska

myndigheter ävensom av Sveriges professorers förening. I flera av

remissyttrandena har påpekats att genomsnittsåldern såväl vid erhållande

av docentstipendium som vid professorsutnämning är relativt hög. Ett genomförande

av utredningens förslag kan därför befaras medföra svårigheter

för en professor att förvärva tillräckligt antal tjänstår för hel pension.

Universitetskanslern har särskilt framhållit de ogynnsamma betingelserna

i förevarande avseende för vissa innehavare av medicine professurer

i kliniska ämnen och professurer vid tandläkarhögskoloma. Dessa professurer

rekryteras nämligen ofta med personer, som före sin utnämning inte

innehaft pensionsberättigande statstjänst eller statlig arvodesanställning

utan kommunal eller enskild tjänst. Härtill kommer beträffande de medicinska

högskolorna att antalet docentstipendier i kliniska ämnen är mycket

begränsat. Vidkommande tandläkarhögskoloma framhålles, att docentanställning

där helt saknas och avdelningstandläkartjänsterna inte kan

betraktas som passagetjänster till professurer. Universitetskanslern har

funnit det vanskligt att innan åtgärder har vidtagits i syfte att ordna en i

pensionsavseende betryggande övergång mellan anställning i kommunal

eller enskild tjänst till statlig befattning skärpa de nuvarande reglerna för

erhållande av hel professorspension.

Liknande synpunkter har anförts särskilt i fråga om de tekniska högskolornas

professorer. Överstyrelsen för de tekniska högskolorna har sålunda

anfört bl. a. följande.

Genomsnittsåldern för vinnande av professur vid de tekniska högskolorna

kan uppskattas till 43 år, lägre för professurer i grundläggande ämnen

och högre för professurer i tekniska tillämpningsämnen. Antalet pensionsberättigande

tjänster vid högskolorna, från vilka professurer kunna antagas

bli rekryterade, är ringa. Vid bifall till av Kungl. Maj :t i propositioner till

årets riksdag framlagda förslag kommer sålunda från och med nästa budgetår

vid tekniska högskolan i Stockholm antalet docentbefattningar att

utgöra 8 och antalet laboratorsbefattningar 4. Vid Chalmers tekniska högskola

komma docentbefattningarna att uppgå till 4 och laboratorsbefattningarna

till 2, vartill kommer en observatorsbefattning. Antalet ordinarie

professurer åter kommer att utgöra vid tekniska högskolan i Stockholm

57 och vid Chalmers tekniska högskola 32. Relationen mellan antalet professurer

och övriga här berörda tjänster vid de olika tekniska högskolorna

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

21

är alltså sådan, att de förra normalt ej kunna antagas komma att besättas

med befattningshavare ur de senares krets. Då antalet professurer vidare

till den helt övervägande delen avse tekniska tillämpningsämnen, lärer

ett genomförande av kommitténs förslag komma att innebära, att en professor

vid en teknisk högskola endast i ett relativt obetydligt antal fall

kan komma att intjäna hel pension, även med beaktande av att professurer

i viss utsträckning besättas med innehavare av pensionsberättigande tjänster

utanför de tekniska högskolorna. Framställningar om rätt att för

tjänstårsberäkning tillgodoräkna tid, varunder befattningshavare fullgjort

arbete eller uppdrag i eller utom statens tjänst, torde därför vid en utsträckning

av tjänstaldern för de tekniska högskolornas professorer till

30 år komma att avsevärt öka i omfattning.

Förslaget om höjning av tjänståldern för andra än professorer har

för laboratorsbefattningarnas vidkommande avstyrkts av Sveriges laboratorers

förening. Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök

har ansett, att samtliga befattningshavare i laboratorsgraden ävensom

statsagronomerna bör erhålla hel pension efter 25 tjänstår. I övrigt har

utredningens förslag i stort sett inte mött erinran från remissmyndigheterna.

Universitetskanslern har sålunda uttalat, att samma starka skäl som i

fråga om professorerna inte föreligger för ett bibehållande av 25-årsregeln

för de befattningar inom laboratorsgraden, för vilka den hittills har gällt.

Dessa befattningar tillträdes nämligen i allmänhet vid yngre ålder än

professurer.

Statskontoret har erinrat om förekomsten av vissa icke-statliga familjepensionsfonder

vid universiteten och därom anfört följande.

I samband med statsverkets övertagande fr. o. m. den 1 juli 1939 av

Uppsala universitets pensionsinrättning för tjänstemäns änkor och barn

(prop. 186/1939) förbehöllos vissa åkerlottsmedel och donationsfonder

pensionsinrättningens intressenter. Dessa disponeras för beredande av pensionsförstärkning

efter vissa grunder åt efterlevande till befattningshavare

vid universitet. Enligt vad statskontoret under hand inhämtat, uppgå dessa

pensionstillägg till 25 procent, i vissa fall mera, av utgående statlig familjepension.

Med de avsevärda förhöjningar av statsmedel, som genom omregleringskungörelserna

nr 575/1946, 657/1947 och 257/1948 kommit dessa

pensionstagare till del, finnas enligt statskontorets mening icke längre

samma skäl som tidigare för att för dylikt ändamål disponera dessa medel,

i vart fall icke åkerlottsmedlen. Än mindre torde beträffande de befattningshavare,

som omfattas av löneregleringsförslaget, föreligga motiv för

att befattningshavarna vid Uppsala universitet alltjämt skola intaga en

dylik förmånsställning. Frågan om den framtida dispositionen av här

avsedda medel synes snarast böra göras till föremål för utredning. Vid

Lunds universitet finnes en särskild pensionskassa »Lunds universitets

änkc- och pupillkassa», från vilken kassa utdelas familjepensioner å 400____

500 kronoij för år. Dessa grunda sig emellertid helt på erlagda avgifter,

varför kassan närmast torde vara att jämställa med enskild försäkringsinrättning.

Kassan lärer alltså icke beröras av den föreslagna löne- och

pensionsrcglcringcn.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 205.

Departementschefen.

Den i prop. 1952: 12 föreslagna löneregleringen medför för professorer

och vissa andra akademiska lärare vid universiteten och de statliga högskolorna

automatiskt en motsvarande reglering av pensionsunderlagen.

Löneregleringen påkallar därför i och för sig inga särskilda anordningar

för pensioneringens del. Såsom det föregående utvisar har emellertid utredningen

upptagit till behandling vissa spörsmål, som utredningen har

ansett böra prövas i anslutning till löne- och pensionsregleringens genomförande.

Vad först angår frågan om bestämmandet av reguljär avgångsdag för

de akademiska lärarna innebär utredningens förslag att avgång under

pensioneringsperioden normalt skall få äga rum endast vid utgången av

kalenderhalvår. Detta förslag har allmänt tillstyrkts. Emellertid har i

åtskilliga remissyttranden framhållits, att avgång vid årsskifte ur undervisningssynpunkt

i många fall kan medföra lika stora olägenheter som avgång

under pågående termin. Med anledning härav har förordats, att

avgång normalt skall ske endast den 30 juni, d. v. s. vid den tidpunkt då

läsåret vid flertalet av ifrågavarande institutioner har avslutats.

De skäl, som har anförts till stöd för sistnämnda ståndpunkt, synes mig

vägande. Jag föreslår därför, att avgång under pensioneringsperioden för

i det följande angivna befattningshavare endast må äga rum den 30 juni,

om inte avgången påkallas av nedsatt arbetsförmåga eller den myndighet,

som äger att entlediga från tjänsten, eljest finner skäl medge att avgången

sker vid annan tidpunkt. Denna avgångsdag bör gälla för professorer,

befattningshavare inom laboratorsgraden, forskardocenter och

docenter vid universiteten och de statliga högskolorna ävensom för professorer

vid farmacevtiska institutet, gymnastiska centralinstitutet samt Alnarps

lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet. Samma bestämmelse bör

avse även director musices.

Utredningens förslag om höjning av tjänståldern för professor med 5

år till 30 år har däremot avstyrkts av så gott som samtliga akademiska

myndigheter. Även om vissa skäl talar för en höjning av tjänståldern för

professorerna, anser jag mig med hänsyn till att 1948 års pensionsålderskommitté

har till uppdrag bl. a. att göra nu gällande tjänståldersbestämmelser

till föremål för en allmän översyn inte böra i förevarande sammanhang

förorda en ändring av tjänståldern för professorerna.

För laboratorsgruppen gäller f. n. olika tjänstålder allteftersom fråga

är om laborator med oreglerad lön eller laborator med reglerad lön. För

de sistnämnda gäller en tjänstålder av 30 år, medan för laboratorer med

oreglerad lön erfordras endast 25 tjänstår. Da anledning inte finnes att

bibehålla olika tjänståldersbestämmelser för befattningshavare inom laboratorsgruppen

och olägenheter inte har försports av den för laborator med

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

23

reglerad lön stipulerade tjänståldern, förordar jag, att för samtliga laboratorer

det för hel pension erforderliga antalet tjänstår fastställes till 30 år.

övergångsvis bör emellertid innehavare av befattning, för vilken den 30

juni 1952 gäller krav på 25 tjänstår för hel pension, behållas vid denna

bestämmelse, så länge han i en följd kvarstår i dylik befattning.

Samma tjänstålder som för laborator bör gälla även för director musices

samt för forskardocent och docent. För sistnämnda båda grupper kommer

tjänståldern, såsom utredningen har framhållit, i huvudsak att få betydelse

endast för beräkning av sjuk- och familjepension.

Vad utredningen föreslagit i fråga om tillämpningen av de i ämbetsskrivelsen

den 23 augusti 1940 meddelade bestämmelserna angående tillgodoräkning

av viss tjänstgöring finner jag mig kunna biträda. Jag ansluter

mig likaså till statskontorets förslag, att frågan om den framtida

dispositionen av de s. k. åkerlottsmedlen göres till föremål för utredning.

Den föreslagna bestämmelsen om reguljär avgångsdag för innehavare

av vissa lärarbefattningar synes lämpligen böra intagas i förordningen den

1 juni 1951 (nr 335) om ändrade bestämmelser rörande avgångsåldern för

civila statstjänstemän, m. m. Bibehållandet av en tjänstålder om 25 år för

professorer föranleder, att de nuvarande oreglerade statliga befattningarna

av detta slag bör upptagas i tjänståldersförteckningen i bil. G till tillämpningsföreskrifterna

till 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente.

2. Pensionsreglering för professorer m. fl. vid Stockholms och Göteborgs

högskolor.

Nuvarande pensionsförhållanden.

Stockholms och Göteborgs högskolor har hittills sörjt för sina anställdas

pensionering på grund av bestämmelser, intagna i grundstadgar eller

statuter för högskolorna eller i särskilda pensionsreglementen för högskolornas

befattningshavare, eller också genom beslut om pension i de

enskilda fallen.

Pensioneringen enligt utfärdade bestämmelser har i stort sett varit bunden

till förefintliga pensionsfonder, och bestämmande för pensionsawägningen

har varit fondernas förmåga att ekonomiskt bära åtagna pensionsförpliktelser.

Pensioneringen genom beslut i varje enskilt fall har dels avsett förbättring

av de reglementsenliga pensionerna, dels ordnande av pension åt befattningshavare,

som inte har varit genom pensionsreglemente eller eljest

berättigade att åtnjuta pension. Vägledande vid dessa beslut har — åtminstone

under de senare åren — varit de regler, som gäller inom det statligt

ordnade pensionsväscndet. I flertalet fall har den begränsade medels
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

tillgången för högskolorna inte möjliggjort att hålla pensionsnivån i paritet

med den statliga.

Enligt Kungl. Maj:ts brev den 21 december 1951 omräknas numera utgående

pensioner från högskolorna i huvudsaklig överensstämmelse med

de i kungörelserna den 30 juni 1947 (nr 657) och den 14 maj 1948 (nr

257) angivna grunderna för omreglering av motsvarande statliga pensioner.

Stockholms högskola. Reglementsenlig pensionering finns ordnad bara

för professorer och nuvarande innehavare av sekreterare- och kamrerarebefattningarna

vid högskolan. Bestämmelserna för denna pensionering

återfinnes i gällande grundstadgar för högskolan och i ett från och med

den 1 januari 1933 gällande pensionsreglemente.

Grundstadgarnas pensionsbestämmelser avser endast professorerna och

innebär i huvudsak följande.

Skyldighet att avgå inträder vid uppnådda 65 år, om inte styrelsen anmodar

befattningshavaren att kvarstå. 1 regel må kvarstående inte utsträckas

till efter 68 år.

Har befattningshavare fyllt 65 år och uppnått minst 30 anställningsår

som lärare vid högskola, därav åtminstone de 20 sista åren vid Stockholms

högskola, utgår pension med 70 procent av avlöningen vid avskedet

eller, om denna är högre än 7 000 kronor, av detta belopp. Är tjänstetiden

kortare än 30 år men minst 25 år, utgår avkortad pension. Rätt till viss

pension inträder vid avgång efter uppnådda 60 år och minst 25 tjänsteår.

Pensionsreglementet utgör i skilda avseenden en påbyggnad till grundstadgarnas

pensionsbestämmelser. Av föreskrifterna i reglementet torde

här få nämnas allenast följande.

För den som har utnämnts till professor vid högskolan före 46 års ålder

skall ålderspensionen utgöra, om avgången har skett vid 65 år, 6 750

kronor, vid 66 år 7 500 kronor och vid 67 år 8 250 kronor för år. För att

förstnämnda pensionsbelopp skall utgå krävs alltså 20 tjänstår. För den

som vid utnämningen har uppnått 46 års ålder utgår på visst sätt avkortad

pension.

För juris professor är pensionsbeloppen högre.

Enligt reglementet föreligger under där närmare angivna förutsättningar

också rätt till pension för änka och barn. Hel änkepension är 3 000 kronor.

Änka och barn erhåller 4 000 kronor. För varje barn därutöver utgår 500

kronor. — Ensamt barn får 2 000 kronor, två barn 3 000 kronor; för varje

barn därutöver utgår 500 kronor. Vid beräkning av familjepension gäller

samma avkortningsregler som i fråga om tjänstepension.

Enligt pensionsreglementet skall vissa årliga avgifter erläggas, i allmänhet

lägst 660 kronor och högst 1 380 kronor. Befattningshavare, som vid

sin utnämning har fyllt 46 men ej 55 år och som styrker sig äga god hälsa,

kan genom frivilliga avgifter tillförsäkra sig och sina efterlevande fulla

pensionsbelopp.

De nuvarande innehavarna av sekreterare- och kamrerarebefattningarna

vid högskolan äger rätt till egenpension och familjepension. Avgångsskyldighet

för dessa befattningshavare inträder vid 67 år, om styrelsen inte

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

anmodar vederbörande att kvarstå. Egenpension utgör 6 000 kronor, om

befattningshavaren vid avgången fyllt minst 65 år. Familjepension utgår

enligt särskild tabell. Den årliga pensionsavgiften utgör 804 kronor.

Beträffande vissa av Stockholms högskolas befattningshavare rader

särskilda pensionsförhållanden. I detta avseende torde jag få hänvisa till

betänkandet.

I anslutning till de allmänna bestämmelser rörande avlöning m. m., som

har utfärdats i avvaktan på en revision av grundstadgarna för Stockholms

högskola, har generellt stadgats, att uppkommande frågor om pension till

befattningshavare vid högskolan eller till efterlevande till dylik befattningshavare

skall underställas Kungl. Maj :t för prövning och avgörande.

Vidare har meddelats bestämmelser om erläggande av pensionsavgifter.

För professor vid högskolan, som är skyldig erlägga pensionsavgift, skall

avgiften tills vidare utgå efter oförändrade grunder. Professor, som inte

är innehavare av professur, förenad med pensionsrätt enligt högskolans

pensionsreglemente, ävensom laborator skall, där ej Kungl. Maj .t för särskilt

fall annorlunda bestämmer, vara skyldig att tills vidare å sin lön

vidkännas tjänste- och familjepensionsavdrag i likhet med motsvarande

befattningshavare vid statsuniversitet. Omfattar pensionsrätten endast

familjepension, skall befattningshavaren vidkännas endast tjänstepensionsavdrag.

För pensioneringsändamål finnes för närvarande två pensionsfonder vid

högskolan, professorernas pensionsfond och en år 1922 grundad fond för

pensionering av vaktmästare. Den 30 juni 1951 uppgick den förra fonden

till 3 632 267: 02 kronor och den senare till 43 671: 42 kronor. Vid samma

tidpunkt var således fondernas sammanlagda belopp 3 675 938:44 kronor.

Göteborgs högskola. Den genom högskolans försorg ordnade reglementsenliga

pensioneringen ansluter närmare till grunderna för den statliga

pensioneringen än vad fallet är beträffande pensionsbestämmelserna för

Stockholms högskolas befattningshavare.

Pensionsbestämmelserna är intagna i statuterna för Göteborgs högskola

och i ett den 23 februari 1926 antaget avlönings- och pensionsreglemente

för högskolans professorer samt ett den 18 november 1904 antaget reglemente

för änke- och pupillkassan vid högskolan. Bestämmelserna innebär

i huvudsak följande.

Skyldighet att avgå med rätt till pension inträder vid 65 års ålder, om

inte styrelsen för högskolan anmodar befattningshavaren att kvarstå och

han själv förklarar sig villig därtill. Pensionen utgör 7 500 kronor för år,

om tjänstårens antal vid högskolan uppgår till minst 25. Har detta antal

tjänstår inte uppnåtts, utgår pensionen med avkortat belopp i förhållande

till antalet tjänstår.

Avgångsskyldighet inträder också om befattningshavare, som inte har

uppnått 65 år, under fem på varandra följande år i följd av sjukdom, van
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

förhet eller lyte har varit ur stånd att tjänstgöra och han befinnes vara för

framtiden tjänsteoförmögen. I sådant fall bestämmes pensionen enligt

samma regler som vid avgång efter uppnådda 65 år. Pensionen skall emellertid

uppgå till minst 75 procent av den pension, som skulle utgå om befattningshavaren

kvarstår i tjänst till 65 år.

Tjänstepensionsavgiften utgör enligt styrelsebeslut den 6 juni 1945 175

kronor för professor utnämnd före den 1 januari 1935 och 492 kronor för

annan professor.

Reglementet för änke- och pupillkassan vid Göteborgs högskola avser

innehavare av befattning såsom professor, sekreterare eller vaktmästare.

Den som har tillträtt sådan befattning efter det kassan upprättades är förpliktad

till delaktighet i kassan. Förpliktelse till delaktighet i kassan föreligger

inte beträffande befattningshavare, som är »lagligen skyldig att vara

delägare i annan offentlig, för statens eller kommunens befattningshavare

avsedd änke- och pupillkassa». Från delaktighet undantages bl. a. den som

vid utnämningen till sin befattning har uppnått 55 år. På grund härav är

professorn i konsthistoria med konstteori S. G. M. Strömbom undantagen

från familjepensionsrätt.

Pension utgår under i reglementet närmare angivna förutsättningar till

änka och barn. Pensionens belopp utgör, om både änka och barn eller om

minst tre barn efterlämnas, för efterlevande till professor 2 400 kronor,

till sekreterare 1 800 kronor och till vaktmästare 600 kronor. Om blott ett

barn efterlämnas, utgår pensionen med hälften av nämnda belopp. För

änka ensam eller om blott två barn efterlämnas utgör pensionen i nämnda

befattningshavargrupper respektive 1 800 kronor, 1 350 kronor och 450

kronor.

Enligt reglementet skall delägarna erlägga vissa avgifter — årsavgifter,

åldersskillnadsavgifter och retroaktivavgifter. För närvarande utgör årsavgiften

435 kronor för helt år — samma belopp som enligt 1941 års allmänna

familjepensionsreglemente gäller som familjepensionsavdrag för

professor vid statsuniversitet.

Jämlikt särskilda beslut av högskolans styrelse de senare åren, senast

den 1 februari 1949, skall pension till professor eller professors efterlevande

uppgå till samma belopp som gäller i motsvarande fall för befattningshavare

vid universitet.

I anslutning till de allmänna bestämmelser rörande avlöning m. m., som

har utfärdats i avvaktan på en revision av statuterna för Göteborgs högskola,

har bestämts att för innehavare av vid utgången av juni 1949 befintlig,

med pensionsrätt jämlikt högskolans pensionsreglemente av den 23

februari 1926 förenad professur skall tills vidare tillämpas nämnda reglemente

med däri vidtagna ändringar. Tjänstepension, som utgår enligt

andra bestämmelser, skall tills vidare utgå enligt hittills gällande grunder.

Professor, som är delägare i änke- och pupillkassan för högskolans befattningshavare,

skall tills vidare erlägga familjepensionsavgift med belopp,

som motsvarar familjepensionsavdraget för professor vid statsuniversitet.

Professor, som inte är innehavare av professur, förenad med pensionsrätt

enligt högskolans förenämnda pensionsreglemente, ävensom laborator

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

27

och preceptor skall, där ej Kungl. Maj:t för särskilt fall annorlunda bestämmer,

vara skyldiga att tills vidare å sina löner vidkännas tjänste- och

familjepensionsavdrag i likhet med motsvarande befattningshavare vid

statsuniversitet.

Uppstår fråga om tjänstepension till annan befattningshavare än innehavare

av vid utgången av juni 1949 befintlig, med pensionsrätt jämlikt

högskolans pensionsreglemente av den 23 februari 1926 förenad professur

eller uppstår fråga om familjepension till efterlevande till befattningshavare

vid högskolan, skall frågan härom underställas Kungl. Maj:t för

prövning och avgörande.

För pensioneringsändamål tillgängliga medel vid högskolan utgöres dels

av två pensionsfonder, dels ock av tillgångarna i änke- och pupillkassan.

Den 30 juni 1951 utvisade behållningen i pensionsfonderna följande belopp,

nämligen pensionsfonden från år 1891 282 997: 47 kronor och ©scar

Ekmans pensionsfond 905 348:02 kronor. Vid samma tidpunkt var behållningen

i änke- och pupillkassan 370 458: 30 kronor. Nämnda dag förfogade

högskolan således för pensionering totalt över 1 558 803: 79 kronor.

Utredningens förslag.

Den oenhetlighet, som präglar pensionsförhållandena vid Stockholms och

Göteborgs högskolor vid jämförelse såväl högskolorna sinsemellan som mellan

olika befattningshavare vid samma högskola, gör enligt utredningens

uppfattning behovet av en pensionsreglering starkt framträdande. Utredningen

föreslår, att — i likhet med vad som har skett inom vissa andra

grenar av den statsunderstödda verksamheten under senare tid — pensionsregleringen

åstadkommes genom inordnande under SPA-reglementet av de

ordinarie och extra ordinarie befattningar vid högskolorna, å vilka statens

allmänna avlöningsreglemente göres tillämpligt. Dessa befattningar bör

hänföras till grupp A, varigenom anslutningen till SPA-reglementet blir

obligatorisk. Professor bör härvid, framhåller utredningen, hänföras till

pensionsklass 2:14 i det i SPA-reglementet innefattade pensionsklassystemet

och annan befattning till den mot löneplan 1 i statens löneplansförordning

svarande pensionsklassen, vars nummer med tre enheter överstiger

befattningens lönegradsnummer. Härvid kommer pcnsionsunderlagen att

överensstämma med dem, som i 1947 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen

har angivits för befattningar i motsvarande lönegrader.

SP A-reglementets bestämmelser i fråga om avgång på grund av ålderspensionering

motsvarar för närvarande inte de nya bestämmelser, som enligt

förordningen den 1 juni 1951 (nr 335) är tillämpliga bl. a. på statstjänstemän,

vilka är underkastade 1947 års allmänna tjänstepcnsionsreglementc.

Utredningen föreslår, att pensionsåldern för befattningshavare vid

högskolorna tills vidare bestämmes till 65 år för befattningshavare i pen
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

sionsklass 1: 20 eller högre och eljest till 60 år, men att, då annan avgångsålder

än nu har sagts tillämpas för jämförlig statlig befattning, pensionsåldern

bestämmes till vad som gäller för den statliga befattningen. I enlighet

härmed föreslås, att pensionsåldern bestämmes till 63 år för följande

befattningar i härefter angivna lönegrader.

Stockholms högskola

Biblioteksassistent

Kansliskrivare

Kassör

Instrumentmakare

Institutionsvaktmästare

Kontorist

Maskinist

Kartbiträde

Laboratoriebiträde

Förste expeditionsvakt

Institutionsvaktmästare

Värmeledningsskötare och reparatör

Eldare

Eldare

Expeditionsvakt

Expeditionsvakt

Göteborgs högskola

Kontorist

Ce

13

Förste vaktmästare

Ce

13

(Ce

11)

Andre vaktmästare

Ce

12

(Ce

10)

Införes systemet med pensioneringsperioder för de under SPA-reglementet

lydande befattningshavarna, bör även, anser utredningen, befattningshavarna

vid Stockholms och Göteborgs högskolor omfattas av detta system.

I fråga om avgångsdag för lärare vid högskolorna förordar utredningen,

att, på samma sätt som har föreslagits för andra av löneregleringen omfattade

akademiska lärare, avgång på grund av ålderspensionering bör äga

rum vid utgången av det kalenderhalvår, varunder pensionsåldern har uppnåtts.

I fråga om medgivande av anstånd med avgång anser utredningen, att

SPA-reglementets bestämmelser för sådant medgivande bör göras tillämpliga

såväl på lärarpersonalen som på övrig personal.

I överensstämmelse med vad som har föreslagits beträffande lärarna

vid universiteten m. fl. förordar utredningen, att det för hel pension erforderliga

antalet tjänstår för samtliga här berörda befattningshavare skall

fastställas till 30 år. Utredningen anser att staten, eftersom det hittills i

princip har ålegat högskolorna själva att ombesörja pensioneringen av

sina befattningshavare, inte kan anses ha någon formell skyldighet att bibe
-

Ce

15

Ce

15

Ce

15

Ce

14

Ce

13

Ce

13

Ce

13

Ce

11

Ce

11

Ce

11

Ce

11

Ce

11

Ce

10

Ce

9

Ce

10

Ce

9

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

29

hålla de nuvarande befattningshavarna vid de äldre förmånligare grunderna

för pensionsberäkning, men förordar trots detta under hänvisning till grunderna

för reglering av utgående pensioner från högskolorna enligt Kungl.

Maj :t förenämnda brev den 21 december 1951 att en motsvarande övergångsreglering

som den vilken har föreslagits för de statliga befattningshavarna

åvägabringas. Ett bibehållande av tjänståldern 20 år för professorerna

vid Stockholms högskola finner sig utredningen dock inte kunna

tillstyrka utan föreslår en för båda högskolornas professorer gemensam

övergångsbestämmelse av innebörd att för nuvarande professorer skall för

hel pension krävas 25 tjänstår. För Stockholms högskolas professorer kompenseras

övergången till högre tjänstålder därav, att enligt de föreslagna

pensionsbestämmelserna tjänstår får räknas även för annan anställningstid

än som professor.

För laboratorer vid högskolorna föreslås inga särskilda övergångsregler.

Enligt Kungl. Maj:ts brev den 4 juni 1948 har sådan vid enskild högskola

anställd professor, som före den 1 januari 1938 utan rätt till pension har

avgått från ordinarie statlig lektorstjänst, tillerkänts uppskjuten livränta

av statsmedel (prop. 1948:137; r. skr. 1951:151). Professor, som vinner

pensionsrätt enligt SPA-reglementet, äger automatiskt räkna sig till godo

de tjänstår han kan ha förvärvat på grund av statlig lektorsanställning.

På grund härav bör i förekommande fall rätt till livränta enligt nämnda

brev upphöra i och med att pensionsrätt erhålles enligt SPA-reglementet.

Utredningen förutsätter, att särskild föreskrift härom icke är erforderlig.

SPA-reglementets bestämmelser innebär, att tjänstår tillgodoräknas befattningshavare

för tid, varunder han har varit underkastad SPA-reglementet

eller andra av Kungl. Maj :t och riksdagen antagna tjänstepensionsbestämmelser.

Annan tid kan tillgodoräknas såsom tjänstår efter prövning

i varje särskilt fall.

Med hänsyn till att gällande pensionsreglementen och i annan ordning

meddelade bestämmelser rörande pensioneringen av vissa befattningshavare

vid högskolorna innehåller föreskrifter i fråga om beräkning av tjänstår

har utredningen diskuterat möjligheten att till SPA-reglementet flytta över

de tjänstår, som enligt nämnda föreskrifter beräknas motsvara den hittillsvarande

anställningstiden för en var befattningshavare, som har haft

pensionsrätt på grund av anställning vid högskolorna. Då emellertid utformningen

av högskolornas nuvarande pensionsbestämmelser, även reglerna

för tjänstårsberäkning, har fått en starkt individuell prägel, vilket

gör dem mindre väl lämpade för en fortsatt tillämpning, låt vara för allenast

förfluten tid, och dessa bestämmelser vidare lämnar rum för åtskilliga

tolkningssvårigheter, har utredningen ansett sig böra förorda, att den

retroaktiva tjänstårsberäkningen generellt prövas i enlighet med SPA-reglementets

bestämmelser därom. Dessa innebär, dels att statens pensionsan
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

stalt äger medge tillgodoräkning såsom tjänstår av tid, under vilken befattningshavare

har innehaft i 39 § SPA-reglementet upptagen befattning,

dels ock att annan tid kan få tillgodoräknas efter medgivande av Kungl.

Maj :t, allt dock endast i den omfattning så erfordras för att befattningshavaren

skall kunna intjäna hel ålderspension. Med sistnämnda begränsning

torde de befattningshavare, vilka erhåller pensionsrätt enligt SPAreglementet

från och med den 1 juli 1952, få sig tillgodoräknad i princip

all föregående anställning vid högskolan i befattningar, som från och med

samma dag upptages i reglementet. Därtill kommer eventuell tjänstårsberäkning

med stöd av Kungl. Maj :ts medgivande. Sistnämnda tillgodoräkning

torde få betydelse huvudsakligen för professorerna och övriga lärare

beträffande tid, varunder befattningshavaren har fullgjort forsknings- eller

undervisningsverksamhet vid högskolan utan att han därvid på grund av

denna verksamhet har innehaft befattning av samma slag som de befattningar,

vilka enligt förslaget skall förenas med pensionsrätt från och med

den 1 juli 1952.

Om befattningshavare, som erhåller pensionsrätt enligt SPA-reglementet,

härvid får tjänstårsberäkning för så lång tid tillbaka, att han till pensionsåldern

kan intjäna hel pension utan att likväl all tid, som kan räknas honom

till godo, har behövt tagas i anspråk, kan sålunda uppkommande

överskottstid längre fram tillgodoräknas vid inträffande avbrott i den pensionsberättigande

anställningen. — Det anförda gäller icke blott beträffande

den, som erhåller pensionsrätt enligt SPA-reglementet från och med

den 1 juli 1952, utan även i fråga om befattningshavare som anslutes till

pensioneringen i framtiden.

Med hänsyn till de mångskiftande förhållanden, som har präglat föregående

anställningstider för professorer och övriga lärare, har utredningen

övervägt, huruvida prövningen av frågor om retroaktiv tjänstårsberäkning

för nämnda befattningshavare generellt bör ankomma på Kungl. Maj :t,

detta i syfte att erhålla garanti för en lika behandling av dessa frågor och

motsvarande ärenden rörande befattningshavare vid statsuniversiteten. Utredningen

har funnit övervägande skäl tala för att inte föreslå någon avvikelse

från SPA-reglementets bestämmelser men förutsätter, att statens

pensionsanstalt i tveksamma fall hänskjuter frågan till Kungl. Maj :t för

avgörande.

I fråga om tid före den 1 juli 1952, varunder befattningshavare har innehaft

docentstipendium, bör enligt utredningens mening Kungl. Maj :t med

stöd av 18 § 3 mom. SPA-reglementet lämna ett generellt medgivande för

statens pensionsanstalt att enligt sagda författningsrum räkna dylik docenttid

till godo i pensionshänseende.

Beträffande befattningshavare, som väljer att kvarstå å de nu gällande

bestämmelserna, förordar utredningen, att grunderna i Kungl. Maj :ts brev

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

31

den 21 december 1951 angående omreglering av vissa från Stockholms och

Göteborgs högskolor utgående pensioner m. m. tillämpas även framdeles.

Enligt SPA-reglementet utgående avgifter — fortlöpande avgifter och engångsavgifter

— är avvägda så att de beräknas täcka viss del (i runt tal hälften)

av den verkliga kostnaden för pensioneringen. Den återstående delen utfylles

av statsmedel över ett under XII huvudtiteln upptaget bidrag till

pensioneringskostnaderna för statens pensionsanstalt. En tillämpning av

SPA-reglementet på en viss grupp av befattningshavare medför alltså,

att staten ekonomiskt understöder den verksamhet, inom vilken ifrågavarande

befattningshavare är anställda. Denna automatiska statsbidragsgivning

gäller oavsett i vilken utsträckning staten eljest bidrager till verksamheten

och den är också oberoende av vederbörande huvudmans förmåga

att betala t. ex. kostnaden för tillgodoräkning av föregående anställningstid.

Ett inordnande av högskolornas lärare och övriga tjänstemän under

SPA-reglementet innebär, att staten redan till följd av pensionsreglementets

grunder för avgiftsbetalning påtager sig halva kostnaden för pensioneringen.

Högskolornas utgiftsstater, vilka är bestämmande för bl. a. storlaken av de

statliga och kommunala bidragen till resp. högskolor, kommer följaktligen

att belastas av pensionsavgifter, vilkas sammanlagda belopp motsvarar endast

ungefär halva pensioneringskostnaden.

Utredningen framhåller att olägenheterna av den automatiska statsbidragsgivning,

som följer med tillämpning av SPA-reglementet, blir särskilt

framträdande där fråga är om tjänster, vilkas inrättande har förutsatts

inte skola medföra några kostnader för staten. Så är förhållandet med

den nyligen inrättade professuren vid Stockholms högskola i försäkringsrätt.

Med den av statsmakterna intagna ståndpunkten till frågan om finansieringen

av denna professur skulle det vara mest följdriktigt att låta den

för innehavaren av professuren erforderliga pensionskostnaden helt utgå

av de fondmedel, som har avsetts skola bestrida samtliga med professuren

förenade utgifter.

Då förevarande spörsmål har giltighet inom en rad områden, har utredningen

emellertid inte ansett sig böra förorda införande av särskilda bestämmelser

för avgiftsberäkningen beträffande Stockholms och Göteborgs

högskolor. Utredningen har härvid förutsatt, att förevarande spörsmål

upptages till behandling av 1951 års pensionsutredning. I avbidan på resultatet

av detta kommittéarbete bör debiteringen av pensionsavgifter för

Stockholms och Göteborgs högskolors del tills vidare betraktas som ett provisorium.

Så länge pensionsanstalten uppbär avgifter enligt nu gällande

regler för avgiftsberäkning bör dock enligt utredningens mening vid bestämningen

av de statliga och kommunala bidragen till resp. högskolor

beaktas, att staten på grund av SPA-reglementets tillämpning läinnar ett

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

understöd, ungefär lika stort som de avgifter pensionsanstalten debiterar

vederbörande högskola.

Utredningen har beräknat beloppet av erforderliga fortlöpande avgifter

för helt år till ungefär 185 000 kronor för Stockholms högskola och ungefär

67 000 kronor för Göteborgs högskola. Beräkningarna grundar sig på den

personal, som finnes redovisad i statsliggaren för budgetåret 1951/52. Rörlig

tilläggsavgift har beräknats efter 53 procent på grundavgifterna.

Vad särskilt angår de vid inordnandet under SPA-reglementet uppkommande

engångsavgifterna har utredningen inte varit i tillfälle att beräkna

deras storlek för varje särskild befattningshavare. Utredningen har emellertid

gjort vissa överslagsberäkningar. Enligt dessa uppgår de enligt SPAreglementet

per den 1 juli 1952 erforderliga engångsavgifterna till i runt

tal 2 miljoner kronor för Stockholms högskola och 0,8 miljoner kronor

för Göteborgs högskola. Därvid har rörlig tilläggsavgift räknats efter 53

procent. Såsom framgår av den föregående redogörelsen utgör pensionsfondernas

sammanlagda belopp omkring 3,7 miljoner kronor för Stockholms

högskola och ungefär 1,6 miljoner kronor för Göteborgs högskola.

De överskott, som fonderna utvisar sedan förenämnda engångsavgiftsbelopp

fråndragits, motsvarar ungefär kapitalvärdena av de pensionsförpliktelser

gentemot nuvarande pensionärer, som åvilar resp. högskolor jämlikt

Kungl. Maj:ts brev den 21 december 1951, därest rörligt tillägg på utgående

grundbelopp beräknas efter 53 procent.

På grund av här anförda förhållanden föreslår utredningen, att högskolorna

i samband med att pensioneringen ordnas enligt SPA-reglementet

till statsverket överlämnar värden motsvarande de belopp, vartill fonderna

uppgår den 1 juli 1952 och att staten å sin sida för framtiden svarar såväl

för pensioneringen av högskolornas nuvarande befattningshavare som för

utgående pensioner. Redan beviljade pensioner bör enligt utredningens uppfattning

följaktligen från och med den 1 juli 1952 utbetalas från statens

pensionsanstalt och föreskrifter härom utfärdas. Utredningen förordar vidare,

att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag från högskolestyrelserna

bestämma vilka värdehandlingar som i enlighet med det föregående

skall överlämnas av högskolorna till statsverket, överlämnandet bör

ske förslagsvis senast den 1 oktober 1952. Enligt utredningens förslag skall

högskolorna således inte debiteras särskilda engångsavgifter i samband med

högskolepersonalens inordnande under SPA-reglementet den 1 juli 1952,

såvitt avser sådana befattningshavare, som på grund av anställning hos

högskolorna denna dag erhåller pensionsrätt enligt reglementet. Om i framtiden

behov av ytterligare engångsavgifter skulle uppkomma, t. ex. till

följd av lönereglering eller retroaktiv tillgodoräkning av tjänstår, som föranledes

av avbrott i tjänstårsberäkningen efter den 1 juli 1952, bör engångsavgifter

enligt utredningens mening beräknas i vanlig ordning och

debiteras vederbörande huvudman.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 205.

33

Beträffande de befattningshavare vid högskolorna, för vilka speciella

pensionsförhållanden gäller, anför utredningen följande.

Enligt bestämmelserna i 2 § SPA-reglementet undantagas från reglementets

tillämpning professorerna C. H. Cramér, E. F. Lundberg och C.-G. A.

Rossby, vilka äro tillförsäkrade pensionsrätt i enlighet med vad som gäller

för universitetsprofessor. Å Lundberg och Rossby torde från och med den

1 juli 1952 komma att tillämpas 1947 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen.

Cramér åter skall från och med samma dag behandlas

som om 1947 års allmänna tjänstepcnsionsreglemente vore på honom tilllämpligt.

Kostnaden för denna pensionering skall enligt föreskrift i Kungl.

Maj:ts brev den 25 november 1927 bestridas av avkastningen från den av

statskontoret förvaltade fonden för försäkringsmatematik och matematisk

statistik. Cramér har för närvarande familjepensionsrätt enligt pensionsreglementet

för Stockholms högskolas professorer. I samband med att pensioneringen

enligt detta reglemente avvecklas bör Cramérs efterlevande tillförsäkras

pensionsförmåner motsvarande vad som skulle tillkomma dem

enligt de för efterlevande till universitetsprofessor nu eller framdeles gällande

bestämmelserna. Detta bör ske genom en komplettering av det omförmälda

brevet av den 25 november 1927. Även familjepensionskostnaderna

böra bestridas av avkastningen från fonden för den av Cramér innehavda

professuren.

För såväl Lundberg och Rossby som Cramér skall gälla krav på 25 tjänstår

för hel pension.

Beträffande flera professorer vid Stockholms högskola har Stockholms

stad utfäst sig svara för egenpension enligt vad som gäller för universitetsprofessor.

Utredningen anser sig icke böra föreslå särskilda undantag beträffande

SPA-reglementets tillämpning för dessa fall. Därest Stockholms

stads förpliktelser kvarstår även sedan SPA-reglementet börjar tillämpas

på vederbörande, torde en jämkning av förmånerna från statens pensionsanstalt

få ske i enlighet med reglementets föreskrifter angående reglering

av sammanträffande förmåner.

Yttrandena.

Utredningens förslag om anslutning av befattningshavarna vid Stockholms

och Göteborgs högskolor till SPA-reglementet har av de berörda remissmyndigheterna

i stort sett lämnats utan erinran. Statskontoret har

emellertid i detta hänseende anfört följande.

För vissa professurer, av vilka flertalet torde vara personliga, gälla särskilda

utfästelser om pension antingen från statens eller från Stockholms

stads sida. I vad mån stadens åtaganden i detta hänseende kvarstå oförändrade

efter tillkomsten av 1948 års avtal framgår icke av utredningen.

För de fall, då en klar utfästelse om pension föreligger anser statskontoret

för sin del, att nuvarande innehavare icke böra inordnas under SPA-reglementet.

Detta bör vara förhållandet icke blott då fråga är om statlig garanti

utan även i avseende å kommunal sådan. Med de nuvarande innehavarnas

avgång ur tjänst böra emellertid samtliga dylika anordningar avvecklas.

Förslaget om pensionsålder och reguljär avgångsdag har tillstyrkts i ett

av styrelsen för Stockholms högskola åberopat yttrande av rcktorsnämnden

3 Rihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 205.

s. 34 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 205.

34

vid högskolan, som dock liar förutsatt att vid högskolan gällande praxis,

att styrelsen anmodar professorer kvarstå ett år i sänder tills de har uppnått

67 års ålder, kommer att bibehållas. Även styrelsen för Göteborgs högskola

har ansett, att motsvarande praxis vid denna högskola alltjämt bör

gälla i fråga om professor, som har tillträtt eller sökt professur, innan de

nya bestämmelserna har trätt i kraft.

Statens pensionsanstalt har anfört, att det tills vidare bör få ankomma

på resp. högskolestyrelser att underställa pensionsanstalten uppkommande

frågor angående fastställande av särskild pensionsålder.

Utredningens synpunkter i fråga om tjänstårsberäkning delas av statens

pensionsanstalt. Rektorsnämnden vid Stockholms högskola utgår från att

samma normer härvidlag skall gälla för högskolans befattningshavare som

för universiteten och anser, att dessa normer, såvitt angår statlig anställning,

bör fastställas i författning, enär det inte synes tillräckligt att, som

utredningen har gjort, hänvisa till Kungl. Maj :ts praxis i fråga om tillgodoräkning.

Styrelsen för Göteborgs högskola har förutsatt, att Kungl. Maj :t vid dispenstillgodoräkning

skall tillämpa samma regler, som för motsvarande fall

är föreskrivna för statsuniversiteten i ämbetsskrivelse den 23 augusti 1940,

samt att denna tolkas i överensstämmelse med departementschefens uttalande

i prop.1939:277.

Utredningens förslag i fråga om pensionskostnadernas beräknande och

om övertagande av pensionsfonderna har tillstyrkts av statens pensionsanstalt.

Stockholms stads kammarkontor har i denna fråga anfört följande i ett av

stadskollegiet i Stockholm åberopat yttrande.

Utredningen har föreslagit, att värden motsvarande de belopp, vartill

högskolans pensionsfonder uppgå den 1 juli 1952, överlämnas till statsverket,

varvid staten skulle svara för såväl pensioneringen av högskolans

nuvarande befattningshavare som för utgående pensioner. Då valmöjlighet

föreligger för befattningshavarna i fråga om övergång till de föreslagna

löne- och pensionsbestämmelserna, kan den situationen uppkomma, att

vissa befattningshavare kvarstå på äldre pensionsbestämmelser. Då dessa

befattningshavares pensionering torde böra bestridas av här ifrågavarande

fondmedel, torde ett överförande av fondmedlen till statsverket endast

kunna ske i den utsträckning, som svarar mot befattningshavarnas övergång

till de nya pensionsbestämmelserna.

Stadskollegiet i Stockholm har för egen del funnit önskvärt, att sådana

frågor, som icke nödvändigtvis erfordrar omedelbar lösning för genomförandet

av pensionsförslaget, uppskjutes till en senare tidpunkt, därvid särskilt

torde uppmärksammas frågan om överlämnandet av högskolans pensionsfonder

om 3,7 miljoner kronor. Omfattningen av befattningshavarnas

övergång på de nya bestämmelserna anses böra avvaktas och frågan om det

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 205.

35

tormella överlämnandet göras till föremål för ytterligare överväganden, varvid

förhandlingar föreslås skola komma till stånd mellan staten, staden

och högskolan.

Rektorsnämnden vid Stockholms högskola har anfört, att nämnden har

uppfattat utredningens förslag så, att staten i och med övertagandet av

högskolans pensionsfonder ikläder sig ansvaret även för pensionsförmånerna

till sådana befattningshavare som icke övergår till det nya avlönings-

och pensionsreglementet. I annat fall anser sig högskolan vara nödsakad

att behålla en del av fonderna.

Göteborgs stadskollegium har åberopat det av styrelsen för Göteborgs

högskola i ärendet avgivna utlåtandet, vari anföres följande i nu ifrågavarande

hänseende.

Då staten automatiskt bidrager till pensionsavgifter vid andra SPA-anslutna

institutioner, oavsett om statsbidrag utgå till dessa eller icke. bör

enligt styrelsens mening samma statliga förmåner tillkomma högskolan och

storleken av det kommunala bidraget fastställas utan hänsyn härtill.

Mot att högskolan i samband med att pensioneringen ordnas enligt SPAreglementet

till statsverket överlämnar värden motsvarande de belopp, vartill

fonderna uppgå den 1 juli 1952, synes med hänsyn till den förebragta

utredningen icke finnas anledning till någon erinran. Styrelsen anser sig

dock böra framhålla, att Göteborgs stad, vars drätselkammare omhänderhar

förvaltningen av högskolans fonder, bör deltaga i behandlingen: av

frågan om vilka värdehandlingar, som skola till statsverket överlämnas.

Departementschefen.

Kungl. Maj:t har förut denna dag på min hemställan beslutat att till

riksdagen avlåta proposition med förslag till avlöningsbestämmelser för

befattningshavare vid Stockholms och Göteborgs högskolor, innebärande

bl. a., att statens allmänna avlöningsreglemente skall göras tillämpligt på

dem.

Utredningen har föreslagit, att de ordinarie och extra ordinarie tjänster

vid högskolorna, som avses i nyssnämnda proposition, skall inordnas under

SPA-reglementet. Detta förslag har tillstyrkts av de berörda remissmyndigheterna,

av statskontoret dock med den reservationen, att enligt

dess uppfattning de professorer vid Stockholms högskola, för vilka Stockholms

stad har gjort särskilda utfästelser om pension, inte bör anslutas

till SPA-reglementet.

Behovet av en pensionsreglering för högskolornas befattningshavare är

starkt framträdande. Då förslaget att till SPA-reglementet ansluta de ordinarie

och extra ordinarie befattningshavare vid högskolorna, å vilka statens

allmänna avlöningsreglemente göres tillämpligt, är ändamålsenligt,

biträder jag detsamma. Att härvid — som statskontoret ifrågasatt — un
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj. ts proposition nr 205.

dantaga de professorer vid Stockholms högskola, som av Stockholms stad

har garanterats pension, finner jag mig inte kunna förorda, främst av den

anledningen, att stadens utfästelser gäller endast tjänstepension och möjligheter

inte förefinnes att ansluta en befattningshavare till SPA-reglemcntet

endast i familjepensionshänseende.

Jag biträder även utredningens förslag i fråga om den pensionsgrupp och

de pensionsklasser i SPA-reglementet, till vilka befattningshavarna vid

högskolorna bör hänföras.

Beträffande avgångsålder gäller f. n. skilda bestämmelser för civila statstjänstemän

och de under SPA-reglementet inordnade befattningshavarna.

För de förstnämnda gäller att avgång med rätt till ålderspension må ske

under vissa pensioneringsperioder, under det för de till SPA-reglementet

anslutna alltjämt systemet med fast pensionsålder tillämpas. Möjligheter

att erhålla anstånd med avgång föreligger för båda grupperna.

Utredningen har föreslagit, att pensionsåldern för de här avsedda befattningshavarna

bestämmes till 65 år för dem, som hänföres till pensionsklass

1:20 eller högre och för de övriga till 60 år. För ett antal särskilt uppräknade

befattningar har pensionsåldern dock ansetts böra bestämmas till

63 år. Styrelserna för Stockholms och Göteborgs högskolor har biträtt detta

förslag under förutsättning att vid högskolorna rådande praxis, enligt vilken

professorer av vederbörande styrelse kan anmodas kvarstå till 67 år,

kommer att bibehållas.

Jag tillstyrker utredningens förslag till pensionsåldrar för de berörda

befattningarna. Om systemet med pensioneringsperioder införes i SPA-reglementet,

bör detta system givetvis tillämpas å här ifrågavarande tjänster.

Som SPA-reglementet inrymmer rätt för myndighet att, där synnerliga

skäl föreligger, medge anstånd med avgång för befattningshavare högst tre

år efter uppnådd pensionsålder, möter intet hinder för högskolorna att bevilja

anstånd med avgång för professorer också sedan dessa har anslutits

till SPA-reglementet.

I fråga om avgångsdag föreslår jag, att motsvarande bestämmelser tilllämpas

för lärarna vid Stockholms och Göteborgs högskolor som de av mig

för annan akademisk lärarpersonal förordade. Jämväl beträffande tjänstålder

bör samma regler gälla som för motsvarande befattningshavare vid

universiteten och de statliga högskolorna.

Utredningens förslag, att SPA-reglementets bestämmelser om retroaktiv

tjänstårsberäkning skall gälla för de nu ifrågavarande befattningshavarna,

biträdes av mig. Jag förutsätter härvid, att statens pensionsanstalt i tveksamma

fall hänskjuter frågan till Kungl. Maj :ts prövning. Till frågan huruvida

pensionsanstalten bör erhålla generellt bemyndigande att enligt 18

§ 3 mom. SPA-reglementet i pensionshänseende tillgodoräkna viss docenttid

torde jag senare få återkomma.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 205.

37

I avseende å debiteringen av de fortlöpande pensionsavgifterna har utredningen

förordat, att SPA-reglementets nu gällande bestämmelser härutinnan

tills vidare skall tillämpas för samtliga de befattningshavare vid

högskolorna, som enligt förslaget skall anslutas till reglementet, i avvaktan

på de förslag, som 1951 års pensionsutredning kan framlägga i denna

fråga. Utredningen har vidare ifrågasatt, att vid bestämningen av de statliga

och kommunala bidragen till högskolorna bör beaktas, att staten på

grund av SPA-reglementets tillämpning lämnar ett understöd som är ungefär

lika stort som de avgifter pensionsanstalten debiterar vederbörande

högskola. Sistnämnda spörsmål är av den natur att förhandlingar i ämnet

bör upptagas med vederbörande kommunala organ innan ställning därtill

tages.

För att högskolorna i fortsättningen skall befrias från allt arbete med

beräkning och utbetalning av pensioner har utredningen förordat, att

statsverket skall för framtiden svara för nu utgående pensioner mot att

högskolorna till statsverket överlämnar värden, motsvarande kapitalvärdena

av de pensionsförpliktelser som åvilar högskolorna jämlikt Kungl.

Maj:ts brev den 21 december 1951. Utredningen har framhållit, att det

sammanlagda beloppet av högskolornas pensionsfonder uppgår till ett belopp,

motsvarande nyss nämnda kapitalvärden och de engångsavgifter, som

överslagsvis har beräknats för högskolornas nuvarande befattningshavare.

På grund härav har utredningen föreslagit, att de i pensionsfonderna ingående

medlen skall överföras till statsverket mot dels att retroaktiv tjänstårsberäkning

i viss omfattning medgives utan särskild engångsavgift och

dels att nu utgående pensioner från högskolorna fr. o. in. den 1 juli 1952

skall utbetalas av statens pensionsanstalt.

Mot detta förslag, som i princip har tillstyrkts av såväl statskontoret

och pensionsanstalten som högskolestyrelserna, har jag i och för sig inte

något att erinra. Förhandlingar i frågan torde emellertid böra upptagas med

högskolestyrelserna och vederbörande kommunala myndigheter. Skulle ett

övertagande av pensionsfonderna inte ske, får retroaktivavgifter beräknas

i vanlig ordning och högskolorna själva svara för nu utgående pensioner.

I anledning av vad i ärendet har anförts vill jag framhålla, att staten, därest

fonderna övertages, bör svara också för pensionsförmånerna till den

som inte övergår å de föreslagna löne- och pensionsbestämmelserna.

Riksdagens bemyndigande att meddela pensionsbestämmelser för ifrågavarande

befattningshavare vid Stockholms och Göteborgs högskolor i enlighet

med vad jag i det föregående förordat torde höra utverkas. Liksom

eljest ankommer det på Kungl. Maj:t att utfärda de särskilda övergångsbestämmelser,

som kan bli erforderliga vid pensionsregleringens genomförande.

Jag torde emellertid redan i detta sammanhang 1''å nämna, att jag i

likhet med utredningen anser, att för nuvarande professorer vid högsko
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

lorna bör för hel pension krävas 25 tjänsteår. Vidare bör föreskrivas, att

den som övergår på de nya löne- och pensionsbestämmelserna skall avstå

alla anspråk på pensionsförmåner för sig och sina efterlevande enligt de nuvarande

reglementena.

4:o.

Fråga om reglering av pensionsförhållandena för innehavaren av

universitetskanslersämbetet.

Universitetskanslersämbetet är förenat med avlöning i form av arvode

men däremot icke med pensionsrätt. Om innehavare av pensionsberättigande

statlig befattning utses till universitetskansler och därvid lämnar förstnämnda

tjänst, går han miste om den pension, till vilken han eljest skulle

ha kunnat bli berättigad och får efter fyllda 65 år endast komma i åtnjutande

av livränta.

1949 års universitetskanslersämbetssakkunniga avgav den 15 juni 1951

betänkande angående universitetskanslersämbetets uppgifter och organisation

m. m. (SOU 1951:37). I betänkandet har inte berörts frågan om

universitetskanslerns pensionsförhållanden. I utlåtande den 31 oktober 1951

över kapitel IV i betänkandet upptog emellertid dåvarande t. f. universitetskanslern

frågan om reglering av pensionsförhållandena för sådan innehavare

av kanslersämbetet, som i samband med tillträdet av ämbetet

hade avgått från pensionsberättigande statlig befattning. Med hänvisning

till vad som jämlikt bestämmelser i 1947 års allmänna tjänste- och fainiljepensionsreglementen

gäller för justitieråd och regeringsråd föreslog

t. f. kanslern, att sådan innehavare av kanslersämbetet, som nyss har

nämnts, skall i pensionshänseende anses alltjämt kvarstå i sin tidigare befattning,

så länge han i oavbruten följd innehar kanslersämbetet.

I prop. 1952:137, vari vissa förslag beträffande kanslersämbetets organisation

har förelagts riksdagen, har chefen för ecklesiastikdepartementet

anfört, att den av t. f. kanslern väckta pensioneringsfrågan bör prövas i

annat sammanhang. Jag är icke beredd att nu framlägga något förslag om

hur pensionsfrågan för framtiden skall lösas för innehavare av kanslersämbetet

utan föreslår, att särskilt beslut fattas om reglering av pensionsförhållandena

för nuvarande universitetskanslern, f. d. landshövdingen i

Malmöhus län Arthur Natanael Thomson. Därest sådant beslut icke meddelas,

skulle tillträdet av universitetskanslersbefattningen för Thomson

medföra en avsevärd försämring av pensionsförmånerna, i det att han

skulle gå förlustig sin rätt till pension såsom landshövding. Det må tillläggas,

att för hel pension som landshövding fordras 20 tjänstår, medan

Thomson redan nu har i 21 år innehaft ordinarie statstjänst. Efter samråd

med chefen för ecklesiastikdepartementet förordar jag att Thomson,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

39

så länge han i oavbruten följd innehar kanslersämbetet, bibehålies vid den

rätt till pensionsförmåner, som skulle ha tillkommit honom, om han hade

kvarstått i landshövdingeämbetet. Skulle pension på grund härav komma

att utgå medan han innehar kanslersämbetet, torde det få ankomma på

Kungl. Maj:t att pröva och avgöra frågan om härav påkallad minskning av

hans arvode.

5 :o.

Pensionsreglering för lärarpersonal vid folkliga musikskolan i Arvika

m. m.

I prop. 1952:156 föreslås, att folkliga musikskolan i Arvika skall omorganiseras

och i huvudsak jämställas med statsunderstödd folkhögskola.

I anslutning härtill har jag tidigare denna dag i anledning av att avlöningsreglementet

för statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter

m. m. blir tillämpligt vid musikskolan förordat vissa ändringar

i reglementet. I samband med löneregleringen torde få genomföras

en motsvarande pensionsreglering.

Enligt nu gällande bestämmelser kan lärarbefattning vid musikskolan

förenas med pensionsrätt enligt SPA-reglementet efter registreringsframställning

till statens pensionsanstalt. Pensionsanstalten bestämmer härvid

pensionsklassen med hänsyn till bl. a. utgående löneförmåner. Pensionsåldern

är 63 år. Efter lönereglering i enlighet med det framlagda förslaget

torde för musikskolans befattningshavare böra gälla samma pensionsbestämmelser

som enligt fjolårets pensionsregleringsbeslut tillämpas för rektor

och ämneslärare vid statsunderstödd folkhögskola. I enlighet härmed

skulle de berörda befattningarna vid musikskolan hänföras till grupp A

enligt SPA-reglementet, d. v. s. anslutningen till pensioneringen skulle bli

obligatorisk. Pensionsklassen fixeras för rektor till 1:33 och bestämmes för

övriga lärare med direkt utgångspunkt från de för dem gällande lönegraderna.

Pensionsåldern kommer att inträda vid utgången av det verksamhetsår,

den 1 juli—den 30 juni, under vilket 65 års ålder uppnås. Vad särskilt

angår den höjning av pensionsåldern från 63 till 65 år som sålunda

föreslås torde denna böra följa av att befattningshavarna vid musikskolan

anses vara ämneslärare. I sammanhanget må erinras, att för lärare vid

musikhögskolan gäller pensioneringsperiod III, d. v. s. den period som svarar

mot pensionsåldern 65 år.

Tidigare i dag har jag förordat vissa redaktionella ändringar i förutnämnda

avlöningsreglemente för att detsamma skall bli tillämpligt vid fruktodlingsskolor.

Vid bifall härtill inträder i pensionshänseende den konsekvensen

alt SPA-reglementet blir tillämpligt på vederbörande lärarpersonal.

Pensionsvillkoren blir desamma som enligt 1951 års reglering för de lägre

lantbruksundervisningsanstalternas lärarpersonal.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Kungl. Maj.ts proposition nr 205.

6 :o.

Ändrad pensionsklass för vissa SPA-reglementet underkastade

befattningshavare.

I en den 22 december 1951 dagtecknad framställning har Tjänstemännens

centralorganisation hemställt, att åtgärder vidtages för att SPA-anslutna

sjuksköterskor, barnmorskor, heltidsanställda hemvårdarinnor och

tandsköterskor skall erhålla den placering i högre pensionsklass enligt

SPA-reglementet, som betingas av för dem gällande lönegrader.

I fråga om hemvårdarinnorna går yrkandet ut på en höjning i pensionsklass

från 1: 8 (motsvarande lönegraden 5) till 1:10 (motsvarande lönegraden

7) med hänsyn till att dessa befattningshavare enligt överenskommelse

med Svenska stadsförbundet fr. o. m. den 1 januari 1951 skall vara hänförda

till lönegraden 7. Beträffande tandsköterskorna vid den statsunderstödda

folktandvården har TCO erinrat, att enligt SPA-reglementet all tandsköterskepersonal

är hänförd till pensionsklass 1:11 (motsvarande lönegraden

8), trots att skilda lönegrader gäller för olika kategorier tandsköterskor.

Sålunda är sköterskor vid distriktstandpolikliniker hänförda till

lönegraderna 8 eller 9 och vid centraltandpoliklinker till lönegraderna 8

eller 10.

TCO har hemställt, att ändringarna för sjuksköterskor, barnmorskor

och hemvårdarinnor skall genomföras med verkan fr. o. in. den 1 januari

1951.

över framställningen har utlåtanden avgivits av statens pensionsanstalt

samt av styrelserna för Svenska landskommunernas förbund, Svenska

landstingsförbundet och Svenska stadsförbundet.

Framställningen beträffande sjuksköterskorna och barnmorskorna har

i princip tillstyrkts av de berörda kommunförbunden. Statens pensionsanstalt,

som har förklarat sig inte vilja motsätta sig de avsedda höjningarna

i pensionsklass för de båda sist nämnda befattningshavargrupperna, har

anfört i huvudsak följande.

Beträffande de med pensionsrätt enligt SPA-reglementet förenade barnmorske-

och sjuksköterskebefattningama är pensionsklassen angiven i reglementet

för distriktsbarnmorske- och distriktssköterskebefattningar. Pensionsklassen

är för distriktsbarnmorska 1:15 (motsvarande lönegraden 12)

och för distriktssköterska 1:16 (motsvarande lönegraden 13). I fråga om

övriga befattningar av förevarande slag gäller, att statens pensionsanstalt

har att bestämma pensionsklassen med utgångspunkt från utgående avlöning.

Härvid må dock pensionsklassen icke sättas så hög, att däremot

svarande tjänstepensionsunderlag blir högre än tjänstepensionsunderlaget

för jämförlig befattning, vars löneställning är fastställd i författning eller

av Kungl. Maj :t. På grund av denna maximeringsregel kan pensionsanstalten

i fråga om flertalet barnmorskor och sjuksköterskor i sluten vård icke

fastställa högre pensionsklass än 1:15 respektive 1:16, så länge sistnämnda

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

41

pensionsklasser äro gällande enligt SPA-reglementet för motsvarande befattningshavare

inom den öppna vården. Enligt pensionsanstaltens mening

föreligger icke anledning motsätta sig sådan ändring av de i SPA-reglementet

fastställda pensionsklasserna för distriktsbarnmorskor och distriktssköterskor,

att dessa befattningshavare komma att få pension motsvarande

den faktiska löneställningen. Därmed undanröjes nyssnämnda hinder att

för övriga barnmorskor och sjuksköterskor fastställa pensionsklass, som

svarar mot nu gällande lönegrad.

I fråga om distriktsbarnmorskorna har pensionsanstalten framhållit, att

ett särskilt problem aktualiseras av att för dessa befattningshavare skilda

lönegrader gäller alltefter sysselsättningsgraden. En strikt tillämpning av

bestämmelserna i SPA-reglementet skulle förutsätta att en och samma pensionsklass

fastställes för samtliga distriktsbarnmorskor och att minskning

göres vid tjänstårsberäkningen för sådana barnmorskor som får anses ha

mindre än full sysselsättning. Stora svårigheter är emellertid enligt pensionsanstaltens

mening förenade med en beräkning av förhållandet mellan

verklig och såsom full ansedd tjänstgöring för denna typ av befattningar.

Med hänsyn härtill och eftersom att döma av löneskillnaden — en lönegrad

— variationen i tjänstgöringens omfattning inte är särdeles stor, förutsätter

pensionsanstalten att pensionsklassen för varje särskild distriktsbarnmorskebefattning

får bestämmas med direkt utgångspunkt från lönegraden

utan hänsyn till graden av sysselsättning.

Vidare har pensionsanstalten diskuterat frågan om vilka anordningar i

SPA-reglementet, som är påkallade för att en fortlöpande anpassning av

pensionsvillkoren till löneförhållandena för berörda personalgrupper skall

kunna för framtiden ordnas utan onödig omgång och andra olägenheter ur

arbetssynpunkt. I detta sammanhang anför pensionsanstalten i huvudsak

följande.

Med hänsyn till, bland annat, den snabba löneutveckling, som präglar de

till SPA-reglementet anslutna grupperna av befattningshavare och som

medför upprepade ändringar av pensionsklasserna, anser pensionsanstalten

skäl föreligga att ifrågasätta, huruvida icke distriktsbarnmorske- och distriktssköterskebefattningarna

borde överföras från SPA-reglementets grupp

A till grupp B. En dylik åtgärd skulle innebära, att pensionsanstalten för

framtiden hade att bestämma pensionsklassen för sistnämnda befattningar

i samma ordning som gäller för bestämmande av pensionsklass för motsvarande

befattningar i den slutna vården. Om denna ändring skulle vidtagas,

borde bestämmelsen 7 a i 38 § reglementet icke längre tillämpas beträffande

här ifrågavarande befattningar. Den nu berörda ändringen —

som skulle medföra fördelar ur arbetssynpunkt för pensionsanstalten -—

torde emellertid vara av den betydelse i principiellt avseende, att den måhända

bör hänskjutas till bedömande av 1951 års pensionsutredning.

I fråga om hemvårdarinnorna har såväl pensionsanstalten som kommunförbunden

ansett sig inte kunna tillstyrka högre pensionsklass än 1 :9

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Kungl. Maj.ts proposition nr 205.

(motsvarande lönegraden 6). Pensionsanstalten har i denna fråga närmare

anfört följande.

För heltidsanställd hemvårdarinna, till vilkens avlöning staten bidrager,

är pensionsklassen angiven i SPA-reglementet. För närvarande gäller pensionsklassen

1:8. TCO:s hemställan går ut på att pensionsklassen skall bli

1 :10 med hänsyn till att i stad anställd hemvårdarinna för närvarande avlönas

enligt lönegraden 7. Enligt vad pensionsanstalten inhämtat under

hand från landskommunernas förbund är emellertid hos landskommun anställd

hemvårdarinna i allmänhet placerad i lönegraden 6. Sådan hemvårdarinna

skulle alltså för närvarande icke kunna hänföras till högre pensionsklass

än 1:9.

Med hänsyn till att olika lönegrader förekomma för detta slag av befattningar

kunde ifrågasättas, att bemyndigande skulle givas pensionsanstalten

att bestämma pensionsklass för varje särskild befattning. Vissa

skäl i övrigt skulle även tala för en sådan åtgärd. Då detta emellertid

skulle förutsätta registrering av befattningarna enligt 3 § SPA-reglementet,

kan pensionsanstalten vid nu rådande starka arbetsanhopning i anstalten

icke tillstyrka en dylik reform beträffande denna grupp av befattningshavare.

Anstalten föreslår därför på denna punkt icke annan ändring än att

pensionsklassen för hemvårdarinnorna i reglementet fastställes till 1:9

i stället för 1:8.

TCO:s förslag att tandsköterskas pensionsklass, som nu är 1:11 oavsett

löneställningen, skall differentieras med hänsyn till lönegraden har tillstyrkts

av pensionsanstalten och styrelserna för de berörda kommunförbunden,

landstingsförbundet och stadsförbundet.

Vad angår tidpunkten för genomförandet av de ifrågasatta ändringarna

för barnmorskor, sjuksköterskor och hemvårdarinnor går TCO:s yrkande

ut på att de nya pensionsklasserna skall tillämpas retroaktivt fr. o. m. den

1 januari 1951. Styrelserna för landstingsförbundet och stadsförbundet har

förklarat sig inte ha något att erinra häremot. Styrelsen för landskommunernas

förbund har inte berört frågan om ikraftträdandet. Statens pensionsanstalt

har, under hänvisning till arbetstekniska förhållanden, uttalat,

att bestämmelserna inte bör ges verkan för längre tid tillbaka än fr.

o. in. den 1 januari 1952. Beträffande detta spörsmål har pensionsanstalten

anfört i huvudsak följande.

Anstaltens bestyr med SPA-pensioneringen innefattar bl. a. en till början

av varje kalenderår förlagd uppbörd av fortlöpande avgifter för det

närmast förflutna året ävensom förande på personkort av anteckningar

om de särskilda befattningshavarnas under det gångna året gällande pensionsklass

m. m. De fortlöpande avgifterna för år 1951 inlevereras till pensionsanstalten

under första kvartalet 1952, i samband varmed nämnda anteckningar

göras på personkorten. Bl. a. för att anstalten icke skall behöva

utföra detta arbete två gånger för samma kalenderår, har anstalten i allmänhet

icke beviljat pensionsrätt eller ändring av pensionsklass från tidigare

tidpunkt än ingången av det år, varunder ansökan om pensionsrätt

respektive ändring av pensionsklass inkommit till anstalten.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

43

Ett bifall till TCO:s hemställan om retroaktiv giltighet av pensionsklassändringarna

— gällande inemot 15 000 befattningshavare — skulle på nyss

anförda grunder ställa stora krav på anstaltens redan ansträngda personella

resurser. På grund härav kan pensionsanstalten icke tillstyrka, att ett

beslut om ändring av pensionsklass för här ifrågavarande grupper av befattningshavare

skall få verkan längre tillbaka än fr. o. m. den 1 januari

1952.

Departementschefen.

För de till SPA anslutna befattningarna gäller, att pensionsförmånernas

storlek bestämmes med utgångspunkt från de pensionsunderlag som har

fastställts för de pensionsklasser befattningarna hänförts till. Beträffande

vissa befattningar är pensionsklassen angiven i SPA-reglementet, medan

det i andra fall ankommer på statens pensionsanstalt att enligt i reglementet

uppdragna riktlinjer bestämma densamma. Då pensionsanstalten bestämmer

pensionsklassen, har anstalten bl. a. att beakta pensionsunderlagets

storlek för jämförlig statlig befattning. Pensionsklassen är i allmänhet

angiven i reglementet i fråga om befattningar, för vilka avlöningsbestämmelser

finnes meddelade i författning eller för vilka i annat fall enhetliga

bestämmelser om avlöningens storlek tillämpas. Även då nyss angivna

förutsättning inte är för handen men t. ex. jämförlig statlig befattning

inte finnes, har pensionsklassen fixerats i SPA-reglementet.

Bland befattningshavare, för vilka pensionsklassen har angetts i SPAreglementet,

befinner sig vissa sjuksköterskor, barnmorskor, hemvårdarinnor

och tandsköterskor. TCO har i fråga om de tre förstnämnda grupperna

yrkat på höjda pensionsklasser med anledning av fr. o. m. den 1

januari 1951 genomförda lönegradsuppflyttningar och beträffande tandsköterskorna

har TCO hemställt om differentiering av pensionsunderlagen

med hänsyn till att skilda lönegrader gäller för olika kategorier befattningshavare.

Yrkandena har i princip tillstyrkts vid remissbehandlingen,

i fråga om hemvårdarinnorna har dock varken de hörda kommunförbunden

eller statens pensionsanstalt ansett sig kunna tillstyrka högre pensionsklass

än som motsvarar lönegraden 6 under det att framställningen

på denna punkt går ut på pensionsklass motsvarande lönegraden 7.

Beträffande frågan om ikraftträdandet av de ifrågasatta höjningarna för

sjuksköterskor, barnmorskor och hemvårdarinnor har pensionsanstalten

uttalat, att desamma inte bör få i enlighet med yrkandet gälla fr. o. in.

den t januari 1951 utan tidigast fr. o. m. innevarande års ingång.

För egen del finner jag inte anledning till erinran mot att högre pensionsklasser

blir gällande för ifrågavarande personalgrupper. I fråga om

hemvårdarinnorna kan jag emellertid, med hänsyn (ill löneställningen för

de hos landskommunerna anställda befattningshavarna och till svårigheten

att för hemvårdarinnorna genomföra en differentiering, inte förorda

högre pensionsklass än som svarar mot lönegraden 6.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

I anledning av vad pensionsanstalten anfört beträffande formen för fastställandet

av pensionsklass för sjuksköterskor och barnmorskor i öppen

vård vill jag i syfte att underlätta pensionsanstaltens arbete förorda sådana

anordningar att ändringar i pensionsklass för dessa grupper kan genomföras

utan att detta förutsätter reglementsändring. Jag anser sålunda att frågan

härom inte behöver hänskjutas till 1951 års pensionsutredning. Utredningen

bör dock vara oförhindrad att, om det anses erforderligt, taga upp problemet

till förutsättningslös prövning i större sammanhang.

Vad beträffar frågan om den tidpunkt från vilken de högre pensionsklasserna

skall kunna få gälla för sjuksköterskor, barnmorskor och hemvårdarinnor

vill jag erinra att t. ex. de statligt anställda sjuksköterskorna

fick motsvarande förhöjning av pensionsunderlagen först fr. o. m. den 1

juli 1951. Denna tidpunkt torde därför vara den tidigaste som kan komma

i fråga i förevarande sammanhang. Med hänsyn till det avsevärda merarbete

för pensionsanstalten som skulle uppkomma om ändringarna i pensionsklass

skall gälla från tidigare tidpunkt än den 1 januari 1952 anser

jag emellertid, att längre gående generell retroaktivitet inte bör komma i

fråga. Personalintressena torde dock kunna tillgodoses utan att större arbetstekniska

olägenheter behöver uppstå, om de nya pensionsklasserna

visserligen fastställes att gälla fr. o. m. den 1 januari 1952 för personal,

som är i tjänst vid denna tidpunkt, men får tillämpas för befattningshavare,

som har avgått ur tjänst under andra halvåret 1951. Härvid behöver

omräkning praktiskt taget inte göras annat än för de sistnämnda. Jag vill

med åberopande av det nu sagda förorda, att ifrågavarande ändringsbestämmelser

till SPA-reglementet sättes i kraft på sätt jag nyss angivit. För

tandsköterskornas del bör ändring i SPA-reglementet göras fr. o. m. den

1 juli 1952. Vad statens pensionsanstalt särskilt har anfört beträffande

pensionsklassbestämning för distriktsbarnmorskebefattningarna föranleder

ingen erinran från min sida.

7 :o.

Ändringar i pensionsbestämmelserna för befattningshavare vid

statens krisorgan.

Nuvarande förhållanden.

De statliga krisorganen har betydligt större frihet att inom ramen för

anvisade medel bestämma löner och antal befattningshavare än övriga förvaltningsmyndigheter

inom den allmänna civilförvaltningen. Detta sammanhänger

med de särskilda arbetsförhållandena för krisorganen. Arbetsuppgifterna

är också j stor utsträckning artskilda från dem, som normalt

förekommer inom den statliga förvaltningen. De särskilda krisuppgifter
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

45

nas mera tidsbegränsade natur har vidare föranlett, att organisationen

av krisförvaltningarna har ansetts inte böra uppbyggas så fast som inom

civilförvaltningen i övrigt.

Med hänsyn till nämnda omständigheter har anställnings- och avlöningsförhållandena

för personalen vid krisorganen reglerats på i vissa hänseenden

helt annat sätt än för personal i reguljär statstjänst. Vid krisorganen

finnes sålunda inte någon motsvarighet till anställningsformerna ordinarie,

extra ordinarie och extra. För personalen i allmänhet vid krisorganen

gäller, att lönen bestämmes antingen av Kungl. Maj:t i det enskilda

fallet eller av vederbörande krisorgan enligt en av Kungl. Maj:t för varje

krisorgan fastställd löneplan, som upptar ett antal lönegrupper samt maximi-

och minimilön för varje grupp.

Befattningshavarna vid statens krisorgan hade länge i denna sin egenskap

inte några pensionsförmåner. I enlighet med beslut vid 1948 års riksdag

meddelades emellertid i kungörelsen 1948:537 föreskrifter angående

pensionering av vissa befattningshavare vid statens krisorgan. Bestämmelserna,

som — på sätt i det följande närmare anges — inte gjordes tilllämpliga

vid samtliga statens krisorgan, innebar i stort sett att pensionsförhållandena

reglerades mera summariskt och skönsmässigt än enligt

de allmänna statliga pensionsreglementena. Bland de grundprinciper som

pensioneringen bygger på må här erinras om följande, nämligen att pensionsrätten

är personlig och ges först efter skälighetsprövning, att den är

subsidiär, d. v. s. kommer i fråga bara då befattningshavaren inte har annan

pensionsrätt, att krav på 36 månaders karenstid gäller för inträde av

pensionsrätt samt att bara fyra olika pensionsunderlag förekommer, motsvarande

underlagen för reguljära tjänster i lönegraderna 8, 13, 19 och 23.

Pensioneringssystemet har i viss mån kompletterats genom att — efter

medgivande av 1948 års riksdag (prop. 148; statsutsk. uti. 226; r. skr.

433) — ett mindre antal extra ordinarie tjänster ha inrättats vid krisorganen

(7 byråchefstjänster och lika många byrådirektörstjänster).

De av statsmakterna år 1948 beslutade anordningarna för att bereda

pensioneringsmöjligheter åt krisorganens personal består i huvudsak ännu

oförändrade. Frågan om revision av bestämmelserna har emellertid

aktualiserats av de gångna årens erfarenheter och de ändrade förutsättningar

som har inträtt. I en inom civildepartementet upprättad promemoria

har lämnats redogörelse för nuvarande förhållanden och framlagts förslag

om vissa ändringar i gällande bestämmelser. Beträffande de i promemorian

berörda frågorna må här nämnas följande.

Kungörelsen 1948:537 är, om inte Kungl. Maj:t för särskilt fall förordnar

annat, tillämplig på befattningshavare, som är underkastad kungörelsen

den 30 juni 1947, nr 540, med vissa avlöningsbestämmelser för befattningshavare

vid statens krisorgan. Sistnämnda kungörelse torde för när
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj. ts proposition nr 205.

varande tillämpas på anställningshavare hos följande myndigheter, som

här har upptagits enligt i promemorian gjord gruppering.

Grupp 1: statens handels- och industrikommission

statens priskontrollnämnd

statens bränslekommission

statens hyresråd

valutakontoret

Grupp 2: länsstyrelsernas krisavdelningar

flyktkapitalbyrån

likvidationsnämnden

statens organisationsnämnd

centraldepån för blindas arbeten

Anställningshavare hos de under grupp 1 angivna myndigheterna är genom

beslut av Kungl. Maj it den 30 juni 1948 tillförsäkrade pensionsrätt

enligt kungörelsen 1948:537. I samband därmed medgavs även pensionsrätt

för befattningshavare hos överrevisionen för krisförvaltningen, livsmedelskommissionen

och statens trafikkommission, vilka krisorgan numera har

helt avvecklats.

Den 30 juni 1948 beslöts även, att pensioneringskungörelsens bestämmelser

skulle vara tillämpliga på kristidsstyrelsernas personal. Från och med

den 1 januari 1950 överflyttades emellertid enligt föreskrifter i kungörelsen

1949:470 kristidsstyrelsernas uppgifter till länsstyrelserna, som för närvarande

handhar samtliga kvarstående arbetsuppgifter (prisövervakning och

bränsleförsörjning), med undantag för priskontroll inom Stockholms stad

och län. För denna svarar ett inom priskontrollnämnden inrättat priskontor

(kungörelse 1949:587). I samband med överflyttningen har genom beslut

den 6 oktober 1950 bestämts, att hos kristidsstyrelserna tidigare anställd

personal, som krispensioneringskungörelsen vid övergången var eller skulle

ha blivit tillämplig på, får bibehållas vid eller förvärva pensionsrätt enligt

kungörelsen. För det till priskontrollnämnden anknutna priskontoret lärer

-— då detta måste anses ingå i nämnden — också nytillkommande personal

kunna förvärva pensionsrätt enligt kungörelsen, vilket däremot inte torde

vara fallet med nyrekryterad personal på länsstyrelsernas priskontor.

I detta sammanhang har i promemorian anmärkts, att krisavlöningsreglementet

enligt uttryckliga föreskrifter är tillämpligt på kontrollanter, assistenter

och föreståndare vid priskontor, medan några motsvarande bestämmelser

inte har meddelats för där anställda biträden för skriv- och kontorsgöromål,

som uppbär arvoden, motsvarande lön enligt bestämmelserna för

reguljär personal om reglerad befordringsgång. Såvitt vid undersökning

har kunnat utrönas på grundval av infordrade uppgifter beträffande priskontoren

anser emellertid länsstyrelserna, att krisaviöningsreglementet är

tillämpligt även på biträdespersonalen. För personalen på länsstyrelsernas.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Iiungl. Maj.ts proposition nr 20;5.

47

bränslekontor lärer löneföreskrifter inte ha meddelats från centralt håll.

Länsstyrelserna torde emellertid utgå från att krisavlöningsbestämmelserna

gäller även för befattningshavarna på dessa avdelningar.

Flykt kapitalby rån inrättades den 1 juli 1945 och var sålunda i verksamhet

redan då prop. 1948:129 framlades. Vid denna tidpunkt räknade man

med att verksamhetstiden skulle bli så kort att behov knappast skulle föreligga

av pensionsrätt för befattningshavarna. Att verksamheten ännu inte

har avvecklats torde delvis sammanhänga med att flyktkapitalbyrån i samband

med clearingnämndens avveckling har tillförts vissa nya arbetsuppgifter.

Likvidationsnämnden inrättades i samband med clearingnämndens avveckling.

Från clearingnämnden överfördes även huvudparten av personalen.

I framställning till Kungl. Maj :t har likvidationsnämnden hemställt,

att från clearingnämnden överförda befattningshavare skulle bibehållas vid

tidigare förvärvad pensionsrätt. Clearingnämndens befattningshavare var

tillförsäkrade pensionsrätt efter i huvudsak samma grunder, som gäller för

krisförvaltningen. Clearingnämndens verksamhet är numera i det närmaste

avvecklad. Myndigheten fortlever såsom »clearingnämnden i likvidation»

och har bara tre anställningshavare. Av dessa har en pension för enskild

tjänst. De båda övriga, av vilka den ene också tjänstgör i priskontrollnämnden,

torde få anses bibehålla tidigare förvärvad pensionsrätt.

I fråga om statens organisationsnämnd framhölls i prop. 1948: 129, att

organisationsnämnden, liksom utlänningskommissionen, intog en särställning

på grund av att den hade möjlighet att inrätta extra ordinarie tjänster,

och att nämnden därför inte borde inbegripas i pensionsregleringen.

Vad slutligen angår ccntraldepån för blindas arbeten har frågan om en

omorganisation av denna sedan länge varit aktuell. I årets statsverksproposition

(V ht sid. 183) framhåller chefen för socialdepartementet bl. a.,

att den nuvarande organisationen är att betrakta som ett provisorium men

att man ännu inte har tillräckligt underlag för prövning av frågan om depåns

slutliga organisation.

Departemen t s pr om em orian.

I promemorian föreslås beträffande omfattningen av pensioneringsområdet,

att detta skall utsträckas till alt avse även befattningshavare vid

flyktkapitalbyrån med hänsyn till att denna byrå nu har varit i verksamhet

under förhållandevis lång tid. En pensionsreglering vid byrån torde inte

komma att gälla mer än 5 tjänstemän. Den personal hos likvidationsnämnden,

som har övergått från clearingnämnden, anses böra försättas i samma

läge som om anställningen vid clearingnämnden hade fortgått.

Befattningshavare vid priskontrollnämndens priskontor och vid clearingnämnden

i likvidation förutsättes redan f. n. få anses vara underkastade

pensioneringsbestämmelserna.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 205.

Beträffande länsstyrelsernas krisavdelningar framhålles att med hänsyn

till vidtagna övergångsanordningar inte torde föreligga omedelbart behov

av att göra pensioneringsbestämmelserna tillämpliga på personal som

har anställts efter det avdelningarna har inordnats i länsstyrelserna. I detta

sammanhang har i promemorian uttalats, att biträdespersonalen på nämnda

avdelningar, liksom också övrig personal på priskontoren, torde ha vissa

möjligheter att få pensionsberättigande befattningar på reguljära avdelningar

inom länsstyrelserna. Kungl Maj :t anses dock böra äga möjlighet att efter

prövning av omständigheterna i varje särskilt fall besluta i fråga om pensionsrätt

enligt krispensioneringskungörelsen för av länsstyrelserna rekryterad

personal på krisavdelningarna.

Enligt promemorian finnes inte anledning alt göra krispensioneringsbestämmelserna

tillämpliga vid statens organisationsnämnd. Inte heller anses

det vara påkallat att i pensioneringssystemet inbegripa personal vid

centraldepån för blindas arbeten eftersom frågan om depåns framtida organisation

ännu är olöst.

I fråga om pensioneringsgrunderna förordas i promemorian vissa jämkningar

i förhållande till vad som nu gäller. Sålunda föreslås, att pensionsgruppsystemet

utbygges uppåt med en pensionsgrupp. För denna grupp

skulle tillämpas samma pensionsunderlag som för löneklassen 30 (motsvarande

lönegraden 27) på löneplanen nr 1. Härom anföres i promemorian

i huvudsak följande.

För personalen i mellangraderna och biträdespersonalen kan den starka

koncentrationen av pensionsunderlagen enligt bestämmelserna i krispensioneringskungörelsen

inte sägas innebära alltför märkbara olägenheter. Däremot

synes det nu tillämpade högsta pensionsunderlaget, motsvarande lönegraden

23, inte helt tillfredsställande för personal i ledande ställning, som

under längre tid har fullgjort ett många gånger krävande och ansvarsfullt

arbete. Även om lönesättningen för befattningshavare i sådan ställning av

rekryteringsskäl i allmänhet har hållits på en något högre nivå än inom den

reglerade statsförvaltningen, förefaller det skäligt att en möjlighet nu öppnas

för Kungl. Maj:t att efter prövning av omständigheterna i varje särskilt fall

medge en något förmånligare ställning i pensionshänsende för dylika befattningshavare.

Den utvägen synes vara att föredraga framför att utbygga

systemet med extra ordinarie tjänster.

Med avseende härpå föreslås, att en ny pensionsgrupp införes, baserad

på pensionsunderlaget för löneklassen 30. Begynnelseunderlaget för tjänstepensionen

skulle vid ett bifall härtill bli 8 772 kronor och familjepensionsunderlaget

3 444 kronor. Särskilt må understrykas, att denna högre pensionsgrupp

inte regelmässigt bör komma till tillämpning för varje anställningshavare,

som uppbär ett arvode, som är lika stort eller högre än avlöningen

i lönegraden 27. Endast om genom en långvarig och kvalificerande

tjänstgöring inom krisförvaltningen behovet av en förbättrad ställning i

pensionshänseende är särskilt framträdande, synes en tillämpning av denna

högre pensionsgrupp komma ifråga.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

49

Vidare förordas att möjlighet öppnas för Kungl. Maj :t att efter prövning

i varje särskilt fall medge undantag från villkoret att pensionsrätten skall

vara subsidiär. I denna fråga anföres i huvudsak följande.

Kungl. Maj:t torde vidare böra ges möjlighet att undantagsvis, då särskilda

skäl därtill föreligger, efterge kravet på att befattningshavaren inte

skall vara tillförsäkrad pensionsrätt i annan ordning. Fall förekommer nämligen,

då tjänstemän med förhållandevis underordnad ställning inom den

reglerade delen av civilförvaltningen under avsevärd tid tagits i anspråk

för kvalificerade arbetsuppgifter av speciell art inom krisorgan. Det må

emellertid särskilt understrykas, att ett dylikt medgivande givetvis inte

innefattar något åtagande för statsverket att vid en avveckling av krisverksamheten

garantera anställning i den lönegrad, som svarar mot pensionsunderlaget.

Beträffande bestämmelserna om avgångsålder erinras i promemorian att

för civila statstjänstemän numera tillämpas ett system med s. k. pensioneringsperioder.

Enligt detta system har befattningshavaren i princip frihet

att själv inom en viss ålderslatitud, pensioneringsperioden, välja tidpunkten

för sin avgång. Motsvarande anordning föreslås bli genomförd för krisförvaltningens

del, varvid följande pensioneringsperioder skulle gälla för

befattningshavare hänförda till skilda pensionsgrupper:

Befattningshavare i PG I eller PG II .... pensioneringsperiod I (60—63 år)

» i PG III ....................pensioneringsperiod II (63—65 år)

» i PG IV eller PG V....pensioneringsperiod III (65—66 år)

Departementschefen.

När 1948 års pensionsreglering för vissa befattningshavare vid statens

krisorgan genomfördes, var ett förhållandevis stort antal personer sysselsatta

inom krisförvaltningen. Därefter har denna del av statsförvaltningen

avsevärt minskat i omfattning. Vissa betydande krisorgan, främst handelsoch

industrikommissionen samt priskontrollnämnden, är dock alltjämt i

verksamhet. Den nu framlagda utredningen visar, att behov inte föreligger

att utsträcka pensioneringsområdet att omfatta några nya större grupper befattningshavare.

Flyktkapitalbyrån, som föreslås bli inrangerad hland de

myndigheter, för vilka pensioneringsbestämmelserna är tillämpliga, har

bara ett fåtal befattningshavare. Jag har inte något att erinra mot att möjlighet

öppnas för dessa att erhålla pensionsrätt enligt krispensioneringsgrunderna.

Detta torde kunna ske i motsvarande form som år 1949 tilllämpades

beträffande clearingnämndens befattningshavare. Vad i promemorian

har anförts om den personal hos likvidationsnämnden, som har

övergått från clearingnämnden, biträdes av mig.

I fråga om personalen på länsstyrelsernas krisavdelningar ansluter jag

4 Itihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 205.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj. ts proposition nr 205.

mig till den i promemorian uttalade uppfattningen att möjlighet bör öppnas

att efter individuell prövning medge pensionsrätt för den som har anställts

efter det krisavdelningarna har inordnats i länsstyrelserna. Kungl. Maj:t

bör äga befogenhet att, om så befinnes lämpligt, delegera avgörandet i dylika

frågor till statskontoret.

Såsom i promemorian har framhållits lärer befattningshavarna på priskontrollnämndens

priskontor och hos clearingnämnden i likvidation redan

få anses inbegripna i pensioneringen.

Pensioneringsgrunderna torde kunna i stort sett bibehållas oförändrade.

Av skäl som har redovisats i promemorian torde det dock vara påkallat att

införa en ytterligare pensionsgrupp med högre pensionsunderlag än de

högsta nu gällande. De föreslagna nya underlagen — som överensstämmer

med dem som gäller för lönegraden 27 i den reguljära förvaltningen — finner

jag vara väl avvägda. Såsom i promemorian har betonats bör de nu

föreslagna pensionsunderlagen utnyttjas med försiktighet. Beslut om inplacering

i den nya pensionsgruppen bör i enlighet med förslaget ankomma

på Kungl. Maj :t.

En ökning av antalet extra ordinarie befattningar vid statens krisorgan

utöver de av 1948 års riksdag medgivna kan jag f. n. inte tillstyrka. Vid bifall

till vad jag nyss har förordat i fråga om utökning av antalet pensionsgrupper

i krispensioneringssystemet torde syftet med gjorda framställningar

om extra ordinarie befattningar bli åtminstone delvis tillgodosett.

Förslaget om införande av systemet med pensioneringsperioder också för

krisförvaltningens vidkommande har jag i princip ingen erinran emot. Jag

förutsätter dock att i sammanhang med den översyn av inplaceringen i

pensioneringsperioder, som avses skola komma till stånd för den reguljära

civila förvaltningen, motsvarande förhållanden skall granskas också vid

krisförvaltningen. Kungl. Maj :t torde böra utverka bemyndigande för sig

att efter sådan granskning meddela bestämmelser om en närmare anpassning

av reglerna beträffande avgångsåldern för krisförvaltningens befattningshavare

till vad som kan bli gällande för civilförvaltningen i allmänhet,

om detta finnes vara ändamålsenligt.

Förslaget att Kungl. Maj :t undantagsvis skall kunna medge pensionsrätt

enligt krispensioneringsgrunderna också för den som i annan ordning är

pensionsberättigad har jag först efter viss tvekan ansett mig kunna tillstyrka.

Jag förutsätter dock, att ett bemyndigande i enlighet med detta

förslag skall komma till användning bara i sådana fall, då nu gällande

spärregel skulle leda till uppenbart obilliga resultat.

Anställningsförhållandena inom krisförvaltningen är alltjämt så särpräglade,

att Kungl. Maj :t även framdeles bör äga befogenhet att, då särskilda

skäl härför kan anföras, besluta om mindre avvikelser från pensioneringsgrunderna.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

8:o.

51

Pensionsreglering för vissa förutvarande anställningshavare vid av

staten övertagna enskilda järnvägar m. fl.

Av den personal, som var anställd vid de av staten övertagna enskilda

järnvägarna, var tjänstemännen som regel pensionsförsäkrade. Flertalet

järnvägar var sålunda anslutna till Enskilda järnvägarnes pensionskassa,

medan vid andra järnvägar anslutningen gällde särskild pensionskassa,

bildad för pensionering av vederbörande järnvägs egen personal. Några

järnvägsförvaltningar hade jämväl låtit pensionsförsäkra en del hos dem

anställda arbetare på detta sätt. I fråga om anställningshavare — huvudsakligen

arbetare — vilka ej hade varit pensionsförsäkrade genom anslutning

till pensionskassa, förekom i viss utsträckning, att järnvägsföretagen

från fall till fall beviljade pension eller också på annat sätt föranstaltade

om viss pensionering av sådan anställningshavare.

I samband med att staten har övertagit enskild järnväg har för pensonal,

som före övertagandet avgått från anställning hos det enskilda företaget,

pensionsfrågan i första hand blivit att bedöma med utgångspunkt

från de åtgärder, som det enskilda företaget har vidtagit för att ordna

pensioneringen av sina anställningshavare. Efter förstatligandet har staten

avtalsenligt utbetalat på grund av dessa åtgärder utgående pensioner men

härutöver i icke oväsentlig omfattning bidragit till förbättring av sistnämnda

pensioner. Sålunda har å pensioner, som helt grundar sig på anställning

hos enskild järnväg, förstatligad före den 18 juni 1927, av statsmedel

tillskjutits dyrtidstillägg samt pensionstillägg och pensionsförhöjningar

jämlikt olika under 1920-talet utfärdade författningar (1922:360

och 361; 1923:267; 1925:275 och 280; 1927:252 och 253). Åtskillnad har

härvid icke gjorts mellan pension, utgående på grund av delaktighet i

pensionskassa, i fortsättningen kallad kassapension, och pension genom särskilt

beslut av vederbörande enskilda järnvägsförvaltning, i dei följande

kallad bolagspension. Ej heller har någon åtskillnad gjorts mellan dessa

pensioner i fråga om den så kallade dyrtidshjälp, som genom beslut vid

1941 års riksdag tillerkändes pensionär vid enskild järnväg, som hade övertagits

efter den 18 juni 1927. Denna dyrtidshjälp, som från början hade

varit bestämd att utgå med 15 procent å pensionen (för lägre pensioner å

visst förhöjt underlag), har sedermera — senast enligt kungörelsen den 18

april 1947, nr 136 — successivt höjts till 25 procent. Dylik pensionär hade

före den 1 januari 1941 på grund av ordalydelsen i förcnämnda författningar

icke uppburit vare sig dyrtidstillägg eller andra pensionsförhöjningar

av statsmedel.

I samband med den pensionsreglering, som jämlikt beslut vid 1947 års

riksdag enligt kungörelsen nr 657/1947 genomfördes beträffande äldre

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 205.

statliga pensioner, har samtliga pensionstagare från förstatligad enskild

järnväg — alltså även pensionärer med s. k. bolagspension — erhållit en förhöjning

av sina sammanlagda pensionsförmåner med 10 procent. Samtidigt

härmed omräknades pensionerna på så sätt, att med desamma följer rörligt

tillägg enligt numera gällande grunder.

I övrigt har någon höjning av bolagspensionerna icke ägt rum.

Do s. k. kassapensionerna har däremot förbättrats — förutom genom

nyss omförmälda åtgärder — dels genom beviljande från och med den 1

juli 1945 —- i samband med statens övertagande av olika inrättningar för

pensionering av personal vid enskilda järnvägar — av 10 procents förhöjning

av pensionerna, dels ock genom beslut vid 1948 års riksdag av innebörd

att pensionerna i fråga skall fr. o. m. den 1 januari 1949 utgöra 80

procent av pensionerna åt motsvarande personal vid statens järnvägar.

Vad nu sagts har avseende även på pensioner åt efterlevande efter anställningshavare,

varom här är fråga.

I en till Kungl. Maj:t ställd, den 23 januari 1950 dagtecknad skrift har

Pensionerade statstjänstemäns riksförbund gjort framställning om förbättrade

pensionsförmåner för här avsedda anställningshavare vid enskilda

järnvägar, som har avgått från anställning vid den enskilda järnvägen

före statsövertagandet och som icke har tillhört eller haft att erlägga pensionsavgift

till någon enskild pensionsinrättning, samt efterlevande till

dylik anställningshavare. Riksförbundet har i framställningen anfört bl. a.

följande.

Om staten icke övertagit vederbörande enskilda järnväg, skulle pensionärernas

arbetsgivare icke kunnat undgå att på grund av de mer och mer

höjda levnadskostnaderna i motsvarande mån bevilja dem ökade pensionsförmåner

i en eller annan form. Dessa pensionärer ha visserligen icke varit

i direkt statstjänst, men staten har utan deras medverkan eller hörande

övertagit den förre arbetsgivarens formella och moraliska förpliktelser. Det

synes därför både billigt och rättvist, att här ifrågavarande pensionärer

snarast möjligt genom statens försorg vinna förbättring i det mycket

ogynnsamma läge, vari de kommit i pensionshänseende. önskvärt vore, att

de jämställdes med sådana anställningshavare, som med delaktighet i enskild

pensionsinrättning avgått ur det enskilda företagets tjänst före den

tidpunkt, då företaget övertagits av staten. Då de f. d. befattningshavare,

varom här är fråga, emellertid icke erlagt några pensionsavgifter, torde en

viss reduktion få anses oundviklig.

Även Statsövertagna och enskilda järnvägars pensionärers riksförbund

har hos Kungl. Maj :t hemställt om pensionsförbättring åt de i nyss återgivna

framställning avsedda pensionärerna.

Järnvägsstyrelsen har i utlåtande i ärendet den 31 augusti 1951 till en

början erinrat, att nu ifrågavarande pensionstagare i enlighet med vid

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

53

vederbörande järnväg gällande bestämmelser eller tillämpad praxis har

tilldelats pensioner med belopp, som avsevärt varierar såväl i fråga om en

och samma järnväg som beträffande de olika järnvägarna sinsemellan. I

samband härmed har styrelsen lämnat följande uppgifter angående antalet

här avsedda pensioner, fördelade inom vissa intervaller av de från och

med den 1 juli 1947 enligt kungörelsen nr 657/1947 gällande grundbeloppen.

Grundbelopp kr per år

Antal

manliga f. d.

anställnings- havare

kvinnliga f. d.

anställnings- havare

änkor efter

f. d. anställ- ningshavare

1— 100 ....................................

5

1

101— 200 ....................................

7

4

19

201— 300 ....................................

8

6

84

301— 400 ...................................

25

10

21

401— 500 ....................................

85

7

32

501— 600 ....................................

62

4

9

601— 700 ....................................

66

9

8

701— 800 ....................................

59

3

21

801— 900 ....................................

56

—

19

901—1 000 ....................................

46

2

3

1 001—1 100 ....................................

50

—

3

1 101—1 200 ....................................

53

—

5

1 201—1 300 ....................................

13

_

1

1 301—1 400 ....................................

8

_

1 401—1 500 ....................................

3

_

_

1 501—1 600 ....................................

6

_

1

1 601—1 700 ....................................

7

_

1

1 701—1 800 ....................................

5

_

1 801—1 900 ....................................

4

_

_

1 901—2 000 ....................................

—

_

_

2 001—2 100 ....................................

1

_

_

2 101—2 200 ....................................

1

_

_

2 201—2 300 ..................................

3

_

_

2 301—2 400 ...............................

_

_

2 401—2 500 ....................................

2

_

_

över 2 500 ..............................

1

576

46

227

Järnvägsstyrelsen har vidare lämnat vissa från olika järnvägar hämtade

exempel på storleken av den förbättring, som har ägt rum av de av de enskilda

järnvägsföretagen ursprungligen beviljade pensionsbeloppen. Dessa

exempel ger vid handen, att inte oväsentliga pensionsförbättringar efter

hand har beretts ifrågavarande pensionstagare. Av exemplen torde här få

återgivas allenast följande (de utgående beloppen innefattar även av järnvägsföretagen

i vissa fall beslutade förhöjningar).

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

Ursprungligen

Omreglerad tjänstepension

enligt kungörelsen nr 657/47

K. d. enskild järnväg

beviljat pen- sionsbelopp

kr per år

grundbelopp

kr per år

inklusive rör- ligt tillägg

(33 %)

kr per år

Manliga f. d. anställningshavare

Bergslagernas järnvägar ..................

245: —

636: —

845:88

350: —

744: —

989: 52

444: —

888: —

1 181: 04

540: —

948: —

1 260: 84

654: —

1 044: —

1 388: 52

761: —

1 176: —

1 564: 08

870: —

1 296: —

1 723:68

960: —

1 488: —

1 979: 04

1 553: —

2 076: —

2 761: 08

Västergötland—Göteborgs järnvägar

ISO: —

384: —

510: 72

240: —

384: —

510: 72

360: —

504: —

670: 32

400: —

552: —

734:16

600: —

828: —

1101: 24

914: —

1 212: —

1 611: 96

Kvinnliga f. d. anställningshavare

Bergslagernas järnvägar ..................

220: —

612: —

813: 96

300: —

672: —

893: 76

372: —

768: —

1 021: 44

Stockholm—Västerås—Bergslagens

606: —

996: —

1 324: 68

järnvägar ....................................

230: —

324: —

430: 92

300: —

420: —

558: 60

500: —

696: —

925: 68

Hälsingborg—Hässleholms järnvägar

50: —

72: —

95 76

240: —

336: —

446: 88

Änkor efter f. d. anställningshavare

Bergslagernas järnvägar ..................

200: —

273: —

360: 12

300: -

413: —

547: 64

350: —

791: —

1 048: 40

453: —

853: -

1 134: 16

Blekinge kustbanor ........................

50: —

170:

225: 44

100: —

240: —

319: 20

200: —

377: —

499: 76

336: —

563: —

745: 16

420: —

681: —

902: 76

1

636: —

870: —

1 155: 12

Såsom eget yttrande i anledning av den föreliggande framställningen

har järnvägsstyrelsen anfört, att styrelsen —- även om såsom nyss nämnts

icke oväsentliga pensionsförbättringar efter hand beretts de i framställningen

avsedda pensionstagarna — är fullt medveten om att vissa pensionsbelopp

är så små, att en höjning av dem bör genomföras. Styrelsen

har därvid avsett de pensioner till f. d. manliga anställningshavare, vilkas

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

55

grundbelopp efter genomförda omregleringar för närvarande inte uppgår

till 900 kronor, och de pensioner till f. d. kvinnliga anställningshavare och

änkor, vilkas grundbelopp efter omregleringarna inte uppgår till 600 kronor.

ökningen har styrelsen funnit böra bli störst för de lägsta pensionerna

— dock högst 100 procent av grundbeloppet — och efter hand avtaga

för att upphöra, då pensionens grundbelopp uppgår till 900 respektive

600 kronor.

I anslutning härtill har styrelsen föreslagit, att en omreglering av pensionerna

till nu ifrågavarande pensionstagare skall ske enligt följande tabell.

Manliga pensionstagare

Kvinnliga pensionstagare

nuvarande

föreslaget

nuvarande

föreslaget

grundbelopp

grundbelopp

grundbelopp

grundbelopp

kr

kr

kr

kr

193-228

396

169—180

348

229—276

432

—

181—240

384

—

277—324

468

—

241—300

420

—

325—372

504

—

301-360

456

—

373—420

540

—

361—420

492

—

421—468

576

—

421—480

528

—

469—516

612

—

481—540

564

—

517-564

648

—

541—600

600

—

565-612

684

—

613—660

720

—

661—708

756

—

709-756

792

—

757—804

828

—

805—852

864

—

853—900

900

—

Tillika har styrelsen förordat, att grundbelopp, understigande 193 respektive

169 kronor, skall höjas till dubbla beloppet. Sålunda uträknat belopp,

som inte utgöres av helt med 12 jämnt delbart krontal, bör jämkas

till närmast högre sålunda delbara tal.

En tillämpning av de föreslagna nya grundbeloppen skulle i de förut

återgivna exemplen ge följande resultat.

Nu utgående pension

Föreslagen pension

Ökning

kr

grundbelopp

kr

med rörligt

tillägg (33 %)

kr

grundbelopp

kr

med rörligt

tillägg (33 %)

kr

1

2

8

4

5

Manlina f. d. anställningshavare

384

—

510: 72

540: -

718: 20

207: 48

504

—

670: 82

612: —

813: 96

143: 64

552

—

734: 16

648: —

861: 84

127: 68

636

—

845: 88

720: —

957: 60

1 11: 72

744

—

989: 52

792: —

1 053: 36

63: 84

828

—

1 101: 24

864: —

1 149: 12

47: 88

888

1 181: 04

900:

1 197: -

15: 96

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj. ts proposition nr 205.

1

2

3

4

5

.

Kvinnliga f. d. anställningshavare

72

—

95: 76

144

_

191: 52

95: 76

324

—

430: 92

456

—

606: 48

175:56

336

—

446: 88

456

—

606: 48

159: 60

420

558: 60

492

—

654: 36

95: 76

Änkor efter f. d. anställningshavare

170

—

225: 44

348

—

462: 84

237: 40

240

—

319: 20

384

—

510: 72

191: 52

273

—

360: 12

420

—

558: 60

198: 48

377

—

499: 76

492

—

654: 36

154: 60

413

—

547: 64

492

—

654: 36

106: 72

563

—

745: 16

600

—

798: —

52:84

För övriga i exemplen angivna pensionsbelopp skulle ingen ändring ske.

Järnvägsstyrelsen har meddelat, att en pensionsreglering enligt de föreslagna

grunderna beräknas medföra en utgiftsökning på omkring 85 000

kronor för år, vilket belopp givetvis efter hand kommer att minskas.

Statskontoret har i utlåtande den 8 januari 1952 föreslagit att pensionerna

för samtliga i framställningen avsedda pensionstagare skall i princip

förhöjas med 10 procent av nu utgående grundbelopp men att i de

fall, då järnvägsstyrelsens förslag medför en större förbättring, regleringen

skall ske i enlighet med detta förslag. Ämbetsverket har härom anfört bl a.

följande.

Enligt statskontorets mening kunna de olika sätten för anordnandet av

anställningshavarnas pensionering vid de enskilda järnvägarna icke motivera

en relativt sett så stor förmånsskillnad som slutligt uppkommit genom

1945 och 1949 års regleringar av kassapensionerna. Det må dock framhållas,

att den omständigheten, att kassapensionärerna bidragit till sin pensionering

genom erläggande av avgifter, obestridligen talar för viss förmånsdifferentiering

för de här jämförda pensionärskategorierna.

För att beträffande bolagspensionärerna kunna genomföra en pensionsreglering,

som bättre motsvarar den som ifrågakommit för kassapensionärerna,

hade erfordrats en utredning rörande såväl de vid respektive enskilda

järnvägar tillämpade grunderna för ifrågakommande pensionering

som arten och längden av den anställning, som i det enskilda fallet legat

till grund för det beviljade pensionsbeloppet. På grundval av en dylik utredning

hade det enligt ämbetsverkets mening varit förtjänt att övervägas,

huruvida icke bolagspensionerna, under hänsynstagande till att det här

icke gäller en på avgiftsbetalning grundad pensionering, bort ställas i viss

relation till den summariska arbetarpension, som under motsvarande omständigheter

skolat utgå till statlig anställningshavare, eller, såvitt angår

f. d. tjänstemän, till pension för motsvarande befattningshavare i statens

tjänst.

Järnvägsstyrelsen har framhållit, att pensionsbeloppen variera avsevärt

i fråga om såväl en och samma järnväg som de olika järnvägarna emellan.

Under hand har även uppgivits, att tillräckligt material saknas för en ut
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

57

redning av den omfattning, som statskontoret här ifrågasatt. Vid sådant

förhållande finnas, i vart fall för närvarande, icke förutsättningar för en

uppräkning av bolagspensionerna till en nivå, varigenom de enhetligt erhålla

viss relation till nu gällande statliga pensioner för motsvarande pensionärskategorier.

De av järnvägsstyrelsen verkställda undersökningarna utvisa, att pensionerna

i här avsedda fall trots de förbättringar, som beviljats av statsmedel,

i fråga om storleksordningen alltjämt äro att betrakta som små.

Sålunda framgår, att mer än 90 procent av de manliga pensionstagarna

samt ännu större del av de kvinnliga pensionärerna och änkorna åtnjuta

pensioner, vilkas grundbelopp nu uppgå till högst 1 200 kronor för år. Mer

än hälften av pensionerna utgå med belopp understigande 800 kronor för

år. I stor utsträckning torde det här röra sig om pensioner till anställningshavare

med vad man i pensionshänseende räknar som fulla tjänstår. Grundpensionens

storlek synes emellertid i viss utsträckning ha varit beroende

av det enskilda företagets ekonomiska ställning vid den tidpunkt då pensionsbeslutet

fattats. Givetvis torde även förekomma med hänsyn till viss

begränsning av anställningstiden avkortade pensioner.

Statskontoret kan ansluta sig till järnvägsstyrelsens förslag så till vida,

att det torde vara angeläget, att de låga pensionerna förbättras. Då

emellertid, såsom nyss framhållits, anställningstidens längd måste förutsättas

ha påverkat storleken av den pension, som beslutats av den enskilda

järnvägsförvaltningen, kan förväntas, att med det förordade systemet pensionsförbättring

kommer att utgå till exempelvis en f. d. verkstadsarbetare

med 20 anställningsår, medan den med 40 anställningsår, som på den

grund tillerkänts en högre pension, icke kommer i åtnjutande av någon

som helst förhöjning av pensionen. Ett sådant resultat av pensionsregleringen

kan icke anses tillfredsställande och strider för övrigt helt mot de

principer, som hittills tillämpats vid regleringar på pensionsområdet. I

betraktande härav och med hänsyn till den förut påvisade stora skillnaden

i pensionsnivån mellan kassapensionerna och bolagspensionerna vill statskontoret

därför under förhandenvarande förhållanden förorda, att samtliga

med framställningen avsedda pensionstagare tillerkännas viss förhöjning

å dem tillkommande pensioner. Ämbetsverket föreslår sålunda, att

en förhöjning av alla bolagspensioner medgives med 10 procent av nu utgående

grundbelopp, för det fall att icke järnvägsstyrelsens föreliggande

förslag medför en större förbättring. I de fall så blir förhållandet bör regleringen

ske i enlighet med järnvägsstyrelsens förslag. Den ifrågasatta pensionsregleringens

genomförande på sätt statskontoret förordat skulle innebära,

att en viss utjämning av pensionsnivån mellan kassapension och

bolagspension genomgående komme till stånd, samtidigt som de sämst

ställda pensionstagarnas intresse av en proportionsvis större förbättring

bleve tillgodosett.

Statskontoret har vidare anfört, alt ett bifall till vad ämbetsverket föreslagit

kan beräknas draga en kostnad av omkring 45 000 kronor för år utöver

av järnvägsstyrelsen vid genomförande av dess förslag beräknade

85 000 kronor.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

Departementschefen.

Såsom den i det föregående lämnade redogörelsen utvisar har de i ärendet

ifrågavarande s. k. bolagspensionerna förbättrats dels genom vissa —

senast genom kungörelse den 18 april 1947 — beviljade tilläggsförmåner

och dels genom omreglering av pensionerna från och med den 1 juli 1947,

från vilken tidpunkt rörligt tillägg utgår å de omreglerade pensionsbeloppen

enligt samma grunder som tillämpas i fråga om pensionerade statliga

befattningshavare. På grund av det låga utgångsläget är pensionsbeloppen

dock alltjämt ofta av ringa storlek och icke oväsentligt lägre än de pensionsbelopp,

som tillkommer de s. k. kassapensionärerna. I likhet med ämbetsverken

anser jag därför påkallat, att viss förbättring äger rum av de

pensioner, varom här är fråga. Beträffande avvägningen av denna förbättring

anser jag mig böra ansluta mig till järnvägsstyrelsens förslag i den

till pensionärernas fördel modifierade form, som har förordats av statskontoret.

En reglering av pensionerna i enlighet härmed innebär i huvudsak,

att pensioner åt manliga anställningshavare med nuvarande grundbelopp

av omkring 700 kronor eller däröver samt pensioner åt kvinnliga anställningshavare

och änkor med nuvarande grundbelopp av omkring 500

kronor eller däröver förhöjes med 10 procent samt att lägre pensioner förhöjes

enligt den av järnvägsstyrelsen föreslagna skalan. Enligt denna skala

kommer pensionerna att förhöjas med belopp, som motsvarar procentsatser,

växlande från 100 för de lägsta pensionerna ned till 10 för de pensioner,

som till beloppet närmar sig nyss angivna gränser — omkring 700 och 500

kronor — där den generella höjningen med 10 procent vidtager.

De ifrågasatta pensionsförbättringarna synes böra få åtnjutas från och

med den 1 juli 1952 och bestridas av trafikmedel.

Hemställan.

I enlighet med vad under 1 :o—3 :o har anförts har inom civildepartementet

upprättats förslag till

1) kungörelse om ändring i 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente

den 30 juni 1947 (nr 416),

2) kungörelse om ändring i 1947 års allmänna familjepensionsreglemente

den 30 juni 1947 (nr 417),

3) förordning om tillägg till förordningen den 1 juni 1951 (nr 335) om

ändrade bestämmelser rörande avgångsåldern för civila statstjänstemän,

m. m. ,

4) kungörelse om ändrad lydelse av 10 § 2 mom. 1947 års tjänstepensionsreglemente

för de högre kommunala skolorna den 30 juni 1947 (nr 418)

samt

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

59

5) kungörelse om ändrad lydelse av 9 § 2 mom. 1947 års tjänstepensionsreglemente

för folkskolan den 30 juni 1947 (nr 420).

Förslagen under 2:o, 3:o, 5:o och 6:o föranleder ändringar i SPA-reglementet.

Vidare påkallas av förslagen under 2:o ändringar i tjänstepensionsreglementet

för präster samt i gällande omregleringsbestämmelser. Dessa

ändringar ankommer det på Kungl. Maj:t att vidtaga, sedan riksdagen har

meddelat beslut i ärendet.

Under åberopande av vad jag i det föregående i skilda hänseenden har

anfört och förordat, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att

I. godkänna förenämnda förslag till

1) kungörelse om ändring i 7047 års allmänna tjänstepensionsreglemente

den 30 juni 19k7 (nr &16),

2) kungörelse om ändring i 7047 års allmänna familjepensionsreglemente

den 30 juni 7047 (nr 477),

3) förordning om tillägg till förordningen den 1 juni

1951 (nr 335) om ändrade bestämmelser rörande avgångsåldern

för civila statstjänstemän, m. m.,

4) kungörelse om ändrad lydelse av 10 § 2 mom. 7047

års tjänstepensionsreglemente för de högre kommunala

skolorna den 30 juni 7047 (nr M8) samt

5) kungörelse om ändrad lydelse av 9 § 2 mom. 7047

års tjänstepensionsreglemente för folkskolan den 30 juni

7047 (nr A20),

II. besluta, att det högsta belopp, varmed tjänstepension

enligt övriga i det föregående berörda pensionsbestämmelser

må utgå efter pensionstagares frånfälle, höjes från 800

kronor till 1 000 kronor,

III. bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i det föregående har förordats utfärda

1) föreskrifter om det för hel pension erforderliga antalet

tjänstår för vissa akademiska lärare.

2) pensionsbestämmelser för vissa befattningshavare vid

Stockholms och Göteborgs högskolor samt folkliga musikskolan

i Arvika ävensom fruktodlingsskolor,

3) ändrade bestämmelser om pensionsklass för vissa

SPA-reglementet underkastade befattningshavare,

4) ändrade bestämmelser om pensionsförmåner till befattningshavare

vid statens krisorgan och

5) bestämmelser om pensionsreglering för vissa förutvarande

anställningshavare vid av staten övertagna enskil
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 205.

da järnvägar och efterlevande till sådana anställningshavare,

IV. bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de övergångsbestämmelser,

som kan erfordras vid genomförandet av de

under I—III angivna förslagen, samt

V. medge att universitetskanslern, f. a. landshövdingen

Arthur Natanael Thomson, så länge han i oavbruten följd

innehar kanslersämbetet, bibehålies vid den rätt till pensionsförmåner,

som skulle ha tillkommit honom, därest han

kvarstått i landshövdingeämbetet.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ingvar Rörs.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Innehållsförteckning.

Författningsförslag...................

Av lönegradsuppflyttningar m. m. föranledda ändringar i pensionsregle
mentena.

....................

Maximibeloppet av tjänstepension för tid efter pensionstagares frånfälle

Vissa med universitetslöneregleringen sammanhängande pensionsfrågor

Fråga om reglering av pensionsförhållandena för innehavaren av univer
sitetskanslersämbetet.

...............

Pensionsreglering för lärarpersonal vid folkliga musikskolan i Arvika

m. m.......................

Ändrad pensionsklass för vissa SPA-reglementet underkastade befattningshavare

....................

Ändringar i pensionsbestämmelserna för befattningshavare vid statens

krisorgan....................

Pensionsreglering för vissa förutvarande anställningshavare vid av staten

övertagna enskilda järnvägar m. fl...........

Hemställan...............

3

9

11

12

38

39

40

44

51

58

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1952:346 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa i Kungl. Maj ris proposition angående ändringar i statens allmänna avlöning sreglemente m. m. gjorda framställninga a1 i texten
  2. SU 1952:187 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändringar i 19U7 års allmänna tjänsteoch familjepensionsreglementen m. m. jämte i ämnet väck s. 5 i texten