Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag anangående ändrad lydelse av 56 § 4 mom. samt 59 och 79 §§ lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen ävensom till lag angående ändrad lydelse av 23 och 25 §§ kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253) samt av$det i 24 § samma lag angivna formuläret

1952-03-28 · 26 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 26 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:207, Med förslag till lag anangående ändrad lydelse av 56 § 4 mom. samt 59 och 79 §§ lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen ävensom till lag angående ändrad lydelse av 23 och 25 §§ kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253) samt av$det i 24 § samma lag angivna formuläret

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

1

Nr 207.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag anangående

ändrad lydelse av 56 § 4 mom. samt 59 och

79 §§ lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val

till riksdagen ävensom till lag angående ändrad lydelse

av 23 och 25 §§ kommunala vallagen den 6 juni

1930 (nr 253) samt av$det i 24 § samma lag angivna

formuläret; given Stockholms slott den 28 mars 1952.

Under åberopande av bilagda, i statsrådet förda protokoll vill Kungl.

Maj:t härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag

angående ändrad lydelse av 56 § 4 mom. samt 59 och 79 §§ lagen den 26

november 1920 (nr 796) om val till riksdagen ävensom till lag angående

ändrad lydelse av 23 och 25 §§ kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)

samt av det i 24 § samma lag angivna formuläret.

Enligt Vårt nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Herman Zetterberg.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås införande av möjlighet att på valsedel för val till

riksdagens andra kammare och för kommunalval införa beteckning för

valkrets. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 207.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 56 § 4 mom. samt 59 och 79 §§ lagen den

26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen.

Härigenom förordnas, att 5| § 4 mom. samt 59 och 79 §§ lagen den 26

november 1920 om val till riksdagen1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives samt att det i 59 § samma lag angivna formuläret skall erhålla

följande ändrade lydelse.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

56 §.

4. Sedan den------anses obefintligt.

över godkända anmälningar upprättar

Konungens befallningshavande

en lista. Å denna uppföras först anmälda

kartellbeteckningar i bokstavsordning

och under varje kartellbeteckning,

likaledes i bokstavsordning,

partibeteckningarna för de partier,

som ingå i kartellen, jämte under

varje partibeteckning de av partiet

anmälda kandidaterna. Därefter uppföras

i bokstavsordning partibeteckningarna

för de partier, vilka icke anmält

kartellbeteckning, jämte under

var och en av dessa partibeteckningar

de av partiet anmälda kandidaterna.

Ä listan utsättes även erinran om bestämmelserna

i 59 § andra och fjärde

styckena. Formulär till listan fastställes

av Konungen.

över Konungens---—---c 1

över godkända anmälningar upprättar

Konungens befallningshavande

en lista. Ä denna uppföras först anmälda

kartellbeteckningar i bokstavsordning

och under varje kartellbeteckning,

likaledes i bokstavsordning,

partibeteckningarna för de partier,

som ingå i kartellen, jämte under

varje partibeteckning de av partiet

anmälda kandidaterna. Därefter uppföras

i bokstavsordning partibeteckningarna

för de partier, vilka icke anmält

kartellbeteckning, jämte under

var och en av dessa partibeteckningar

de av partiet anmälda kandidaterna.

Å listan utsättes även erinran om bestämmelserna

i 59 § andra och femte

styckena. Formulär till listan fastställes

av Konungen.

er valet.

1 Senaste lydelse, se SFS 1944:84.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

59 §.

Vid valet-------utan kännetecken.

Å valsedel-------tredje beteckning.

Nedanför namnen må vara såsom

valkretsbeteckning anbragt beteckning

för den valkrets sedeln avser.

Valsedel skall —------det andra.

Har å----— — den beteckningen.

Valsedel bör —-----vilka åsyftas.

79

Ogill är valsedel:

till vilken använts annat än vitt

papper;

å vilken finnes något kännetecken,

som uppenbarligen blivit med

avsikt där anbragt;

vilken saknar välj arbeteckning;

vilken upptager välj arbeteckning å

annat ställe än ovanför namnen;

vilken upptager flera än tre beteckningar

ovanför namnen;

vilken annorledes än såsom första

beteckning upptager kartellbeteckning,

som uppförts å den i 56 § 4

mom. omförmälda lista, eller såsom

första beteckning upptager dylik kartellbeteckning

utan att såsom andra

beteckning upptaga någon av de å

nämnda lista under kartellbeteckningen

uppförda partibeteckningarna;

vilken upptager någon å omförmälda

lista under kartellbeteckning uppförd

partibeteckning annorledes än

såsom andra beteckning under denna

kartellbeteckning;

vilken icke upptager något giltigt

namn; dock att då samtliga namn

skola av anledning, som i 80 § andra

stycket sägs, anses såsom obefintliga,

valsedeln likväl skall tillgodoräknas

§•

Ogill är valsedel:

till vilken använts annat än vitt

papper;

å vilken finnes något kännetecken,

som uppenbarligen blivit med

avsikt där anbragt;

vilken saknar välj ar beteckning;

vilken upptager väljarbeteekning å

annat ställe än ovanför namnen;

vilken upptager flera än tre beteckningar

ovanför namnen;

vilken annorledes än såsom första

beteckning upptager kartellbeteckning,

som uppförts å den i 56 § 4

mom. omförmälda lista, eller såsom

första beteckning upptager dylik kartellbeteckning

utan att såsom andra

beteckning upptaga någon av de å

nämnda lista under kartellbeteckningen

uppförda partibeteckningarna;

vilken upptager någon å omförmälda

lista under kartellbeteckning uppförd

partibeteckning annorledes än

såsom andra beteckning under denna

kartellbeteckning;

vilken upptager valkretsbeteckning

å annat ställe än nedanför namnen;

vilken icke upptager något giltigt

namn; dock att då samtliga namn

skola av anledning, som i 80 § andra

stycket sägs, anses såsom obefintliga,

valsedeln likväl skall tillgodoräknas

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

den A-grupp, B-grupp och C-grupp den A-grupp, B-grupp och C-grupp

sedeln jämlikt 81 § på grund av sin sedeln jämlikt 81 § på grund av sin

välj arbeteckning skall tillhöra. välj arbeteckning skall tillhöra.

Finnas i------valsedeln ogill.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1952.

h

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

5

Formulär nr 2.

Formulär till s. k. spaltad valsedel, som jämlikt 59 § lagen om val

till riksdagen må användas vid val till andra kammaren.

Plats för

väljar-

beteckning

.....................................................................

Plats för valkretsbeteckning

Valsedelns storlek och antalet rum å sedeln må lämpas efter behovet.

Vänstra sidan är avsedd för riksdagsmanna- och efterträdarenamn; högra sidan

är avsedd för särskilda efterträdarenamn.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

Första};

till

Lag

angående ändrad lydelse av 23 och 25 §§ kommunala vallagen den 6

juni 1930 (nr 253) samt av det i 24 § samma lag angivna formuläret.

Härigenom förordnas, att 23 och 25 §§ kommunala vallagen den 6 juni

19301 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives samt att det i 24 §

samma lag angivna formuläret skall erhålla följande ändrade lydelse.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

23

Val är omedelbart och sker med

slutna sedlar. Därvid skola begagnas

valsedlar av vitt papper utan kännetecken.

Nederst å valsedels framsida

må vara såsom valbeteckning anbragt

en av beteckningarna »landstingsmannaval»,

»kommunalfullmäktigval»,

»municipalfullmäktigval», »stadsfullmäktigval»,

»kyrkofullmäktigval

för församlingen», »kyrkofullmäktigval

för samfälligheten» eller »kyrkofullmäktigval

för skoldistriktet» eller

annan beteckning i ord för ifrågavarande

val. Ovanför namnen skall å

valsedel utsättas partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord

för viss grupp av väljare eller för viss

meningsriktning). Ovanför partibeteckningen

må förekomma en kartellbeteckning

(beteckning i ord för två

eller flera vid valet samverkande partier)

och mellan partibeteckningen

och namnen en fraktionsbeteckning

(beteckning i ord för viss grupp av

väljare eller viss meningsriktning

inom partiet).

§•

Val är omedelbart och sker med

slutna sedlar. Därvid skola begagnas

valsedlar av vitt papper utan kännetecken.

Ovanför namnen skall å valsedel

utsättas partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för

viss grupp av väljare eller för viss

meningsriktning). Ovanför partibeteckningen

må förekomma en kartellbeteckning

(beteckning i ord för

två eller flera vid valet samverkande

partier) och mellan partibeteckningen

och namnen en fraktionsbeteckning

(beteckning i ord för viss grupp

av väljare eller viss meningsriktning

inom partiet). Nedanför namnen må

vara anbragt, såsom valbeteckning,

en av beteckningarna »landstingsmannaval»,

»kommunalfullmäktigval»,

»municipalfullmäktigval», »stadsfullmäktigval»,

»kyrkofullmäktigval

för församlingen», »kyrkofullmäktigval

för samfälligheten» eller »kyrkofullmäktigval

för skoldistriktet» eller

annan beteckning i ord för ifrågavarande

slag av val ävensom, såsom valkretsbeteckning,

beteckning för den

valkrets sedeln avser.

1 Senaste lydelse, se SFS 1942:177.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

(Nuvarande lydelse:)

Valsedel bör — ------vilka åsyftas.

Är något----—--såsom obefintliga.

(Föreslagen lydelse:)

25 §.

Ogill är valsedel:

till vilken använts annat än vitt

papper;

å vilken finnes något kännetecken,

som uppenbarligen blivit med avsikt

där anbragt;

vilken upptager valbeteckning å annat

ställe än nederst å framsidan;

vilken saknar partibeteckning;

vilken upptager parti-, kartell- eller

fraktionsbeteckning å annat ställe än

ovanför namnen;

vilken upptager flera än tre beteckningar

ovanför namnen; eller

vilken icke upptager något giltigt

namn.

Ogill är valsedel:

till vilken använts annat än vitt

papper;

å vilken finnes något kännetecken,

som uppenbarligen blivit med avsikt

där anbragt;

vilken saknar partibeteckning;

vilken upptager parti-, kartell- eller

fraktionsbeteckning å annat ställe än

ovanför namnen;

vilken upptager flera än tre beteckningar

ovanför namnen;

vilken upptager valbeteckning eller

valkretsbeteckning å annat ställe än

nedanför namnen; eller

vilken icke upptager något giltigt

namn.

Har valsedel försetts med valkretsbeteckning

avseende annan valkrets

ån den som väljaren tillhör, skall den

omständigheten icke föranleda att se
-

deln ogillas.

Finnas i------— sedel räknas.

Har vid val, vilket förrättats i samband

med ett eller två andra val, avgivits

en eller ock två likalydande

valsedlar, försedda med valbeteckning

för det andra eller något av de andra

valen, skall, med iakttagande av vad i

andra stycket sägs, angivna förhållande

icke föranleda, att sedeln ogillas.

Har vid val, vilket förrättats i samband

med ett eller två andra val, avgivits

en eller ock två likalydande valsedlar,

försedda med valbeteckning

för det andra valet eller något av de

andra valen, skall, med iakttagande

av vad i tredje stycket sägs, angivna

förhållande icke föranleda, att sedeln

ogillas.

Finnas i ett---—--— avgivits, räknas.

Finnas i annat------alla ogilla.

Där i —-----valsedeln ogill.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1952.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Formulär 1.

Formulär till Talsedel, som avses i 24 § sista stycket i kommunala vallagen.

Plats för kartellbeteckning

Plats för partibeteckning

Plats för fraktionsbeteckning

V

Plats för valbeteckning och valkretsbeteckning eller endera

Valsedelns storlek och antal rum å sedeln må lämpas efter behovet. Vänstra

sidan är avsedd för landstingsmanna- eller fullmäktignamn och suppleant-

eller efterträdarnamn; högra sidan är avsedd för särskilda suppleanteller

efterträdarnamn.

Såsom valbeteckning må nedanför namnen vara anbragt en av beteckningarna

»Landstingsmannaval», »Kommunalfullmäktigval», »Municipalfullmäktigval»,

»Stadsfullmäktigval», »Kyrkofullmäktigval för församlingen»,

»Kyrkofullmäktigval för samfälligheten» eller »Kyrkofullmäktigval för

skoldistriktet» eller annan beteckning i ord för ifrågavarande slag av val.

Såsom valkretsbeteckning må jämväl nedanför namnen vara anbragt beteckning

för den valkrets sedeln avser.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

9

Utdrag av protokollet över justitiedepartemcntsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland,

i statsrådet å Stockholms slott den 28 mars 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell.

Efter gemensam beredning med chefen för inrikesdepartementet anmäler

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, fråga om ändring av

lagen om val till riksdagen och kommunala vallagen för att möjliggöra införande

av beteckning för valkrets å valsedel för sådant val. Föredraganden

anför följande.

I skrivelse nr 265 hemställde 1951 års riksdag, under åberopande av

konstitutionsutskottets av riksdagen godkända utlåtande nr 26 i anledning

av tre inom riksdagen väckta motioner, att Kungl. Maj :t måtte för 1952 års

riksdag framlägga förslag till bestämmelser i vallagarna att beteckning för

valkrets eller motsvarande må anbringas å valsedel. Med anledning av riksdagens

framställning har frågan varit föremål för beredning inom justitieoch

inrikesdepartementen. En i ämnet upprättad promemoria har varit utremitterad

för yttrande av ett flertal myndigheter in. fl. Sedan ärendet därefter

varit föremål för ytterligare beredning, anhåller jag nu att få upptaga

de i riksdagsskrivelsen och promemorian behandlade spörsmålen.

Gällande bestämmelser.

I 59 § lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen (ValL) och 23 §

kommunala vallagen den 6 juni 1930 (KVL) stadgas, att vid val skola begagnas

valsedlar av vitt papper utan kännetecken. Jämlikt 59 § ValL skall å

valsedel ovanför namnen utsättas en, två eller tre beteckningar i ord för viss

grupp väljare eller för samverkande sådana grupper eller för viss meningsriktning

(väljarbeteckning). Enligt 23 § KVL skall å valsedel ovanför namnen

utsättas partibeteckning och må vidare förekomma dels ovanför partibeteckningen

en kartellbeteckning, dels mellan partibeteckningen och namnen

en fraktionsbeteckning.

Slutligen må jämlikt 23 § KVL nederst å valsedels framsida vara såsom

valbeteckning anbragt en av beteckningarna »landstingsmannaval», »kommunalfullmäktigval»,

»municipalfullmäktigval», »stadsfullmäktigval», »kyr
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

kofullmäktigval för församlingen», »kyrkofullmäktigval för samfälligheten»

eller »kyrkofullmäktigval för skoldistriktet» eller annan beteckning i ord

för ifrågavarande val. Lagen om val till riksdagen innehåller däremot icke

något stadgande om möjlighet att anbringa valbeteckning.

Jämlikt 79 § ValL resp. 25 § KVL är valsedel ogill:

till vilken använts annat än vitt papper;

å vilken finnes något kännetecken, som uppenbarligen blivit med avsikt

där anbragt;

vilken saknar väljarbeteckning resp. partibeteckning;

vilken upptager väljarbeteckning resp. parti-, kartell- eller fraktionsbeteckning

å annat ställe än ovanför namnen;

vilken upptager flera än tre beteckningar ovanför namnen; eller

vilken icke upptager något giltigt namn; dock att, i vad avser val till

riksdagen, då samtliga namn skola av anledning, som i 80 § andra stycket

ValL sägs, anses såsom obefintliga, valsedeln likväl skall tillgodoräknas

den A-grupp, B-grupp och C-grupp sedeln jämlikt 81 § på grund av sin väljarbeteckning

skall tillhöra.

V idare är jämlikt 25 § KVL valsedel ogill, vilken upptager valbeteckning

å annat ställe än nederst å framsidan.

Från övriga ogiltighetsorsaker torde här kunna bortses.

Frågans tidigare behandling i riksdagen.

Frågan om anbringande av valkretsens namn å valsedeln väcktes första

gången genom motion II: 161 vid 1949 års riksdag. I nämnda motion anfördes:
Enligt

79 § ValL gäller endast valsedel, som upptar »giltigt namn». Om

en valsedel endast upptar namn på personer, som äro skrivna i annan valkrets,

är alltså valsedeln ogiltig. Detta förekommer ganska ofta. Vid 1948

års riksdagsmannaval inträffade t. ex. i Stockholms län att ett mycket stort

antal valsedlar ogiltigförklarades emedan de röstande använt valsedel, som

gällde för Stockholms stad. Det torde böra övervägas, huruvida inte i vallagen

kunde införas en bestämmelse enligt vilken valsedel nederst skall upptaga

valkretsens namn. Genom en sådan anordning skulle väljaren uppmärksamgöras

på ett eventuellt misstag. Problemet är givetvis icke endast knutet

till Stockholms stad och Stockholms län. Genom möjligheterna till s. k. poströstning,

varvid av uppenbara skäl risk föreligger, att väljare begår här antydda

misstag, har problemet aktualitet över hela landet.

I utlåtande (nr 22) i anledning av motionen anförde konstitutionsutskottet:
Gemensamt

för andrakammarval och kommunalval gäller, att valsedlarna

skola vara omärkta, samt att valsedel, å vilken finnes något kännetecken,

som uppenbarligen blivit med avsikt där anbragt, eller — med visst undantag

för andrakammarvalens del — som icke upptar något giltigt namn, är

ogill. Enligt § 19 riksdagsordningen kunna till ledamöter i andra kammaren

endast utses män och kvinnor, som äga valrätt inom valkretsen. På motsvarande

sätt gäller enligt kommunallagarna att valbar till stadsfullmäktig,

kommunalfullmäktig, kyrkofullmäktig eller landstingsman är endast den.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207. 11

som är boende inom staden, kommunen, församlingen eller landstingsområdet.

Av de sålunda återgivna bestämmelserna följer dels att valkretsens (eller

motsvarande) namn icke får anbringas å valsedel, dels ock att om en väljare

av förbiseende avlämnat en valsedel, som är avsedd, vid andrakammarvai

för valet inom annan valkrets och vid kommunalval för valet inom annan

stad eller stadsvalkrets etc. än den som väljaren tillhör, sedeln är ogill.

Enligt motionen borde, för undvikande av kassation av valsedlar av nämnda

anledning, övervägas, huruvida icke i vallagen kunde införas en bestämmelse,

enligt vilken valsedel nederst skulle upptaga valkretsens namn.

För alt icke skapa en ytterligare kassationsanledning borde en bestämmelse

om upptagande å valsedlar av valkretsens namn enligt utskottets mening

i vart fall icke göras obligatorisk utan allenast fakultativ. Utskottet kan

emellertid icke finna att en regel härom motsvaras av något praktiskt behov.

På utskottets hemställan föranledde motionen icke någon riksdagens åtgärd.

I de likalydande motionerna I: 193 och II: 233 vid 1950 års riksdag väcktes

ånyo samma förslag, dock med den avvikelsen, att bestämmelse om anbringande

av beteckning för valkrets nederst å valsedel nu föreslogs utformad

såsom fakultativ.

Konstitutionsutskottet (uti. nr 11) hemställde, under hänvisning till sitt

föregående år gjorda uttalande, att motionerna ej måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda, vilket även blev riksdagens beslut.

Vid 1951 års riksdag hemställdes dels i de likalydande motionerna I: 68

och II: 89, »att riksdagen ville besluta införa sådana ändringar i lagen om

val till riksdagen och kommunala vallagen, att möjlighet öppnas att på

valsedel utsätta beteckning för valkrets, kommun, landstingsområde o. d.»,

dels ock i motionen I: 38, »att riksdagen måtte besluta införa sådana ändringar

i lagen om val till riksdagens andra kammare och i kommunala vallagen,

att beteckning för valkrets må kunna anbringas å valsedel». Av motiveringen

för de i sistnämnda tre motioner framställda förslagen må här

återgivas följande.

I motionen 1:38 åberopades aktuella händelser under kommunalvalen

1950, varom yttrades följande.

Vid stadsfullmäktigvalet i Borås hade sålunda några av valförrättarna i

sammanräkningsprotokollen gjort anteckning om att alla valsedlar med beteckningen

Arbetarepartiet-Socialdemokraterna nederst hade valkretsens

namn angivet. Valsedlarna förklarades dock ej ogilla vid detta tillfälle.

Valförrättarnas påpekanden hade troligen inspirerats av en nyutkommen

valhandbok, vari författaren, med hänvisning till konstitutionsutskottets

ovan berörda uttalanden, anfört, att valkretsangivelse var märkning.

De undersökningar som därefter företogos klargjorde bland annat, att

Borås arbetarkommun använt liknande valkretsbeteckningar på sina valsedlar

vid kommunalvalen åren 1950, 1946, 1942 och 1938, men troligen ännu

längre tillbaka. Vid alla dessa val skulle således de socialdemokratiska valsedlarna

varit felaktiga och blivit ogiltigförklarade om överklagning skett.

Nu godkände även magistraten i Borås de socialdemokratiska valsedlarna

trots valförrättarnas protokollsanteckningar. Inte heller skedde någon överklagning

av valet, ehuru allmänhetens uppmärksamhet fästs härpå genom

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

pressens förmedling. De på dessa valsedlar valda ha alltså sina mandat tryggade

även för den nu påbörjade mandatperioden. Ett överklagande skufle

däremot, under förutsättning att konstitutionsutskottets tolkning är riktig,

lett till att alla dessa valsedlar ogiltigförklarats. Därigenom skulle över 53 %

(mer än 15 000 valsedlar) av alla avgivna röster bortfallit och 31 socialdemokratiska

mandat av stadsfullmäktiges 54 ha ersatts med andra partiers

kandidater. Valet skulle därmed blivit en parodi på vad vi i vårt land avse

med demokratiska val.

När nu ifrågavarande valsedlar godkänts, måste frågeställningen bliva,

huruvida dessa »märkta» sedlar varit till skada för något parti eller någon

enskild väljare. Om så varit fallet, skulle valet säkerligen inte godkänts av

magistraten och i varje fall överklagats av någon missnöjd part. Att valkretsbeteckningen

i praktiken skulle ha någon ofördelaktig inverkan på valhemlighetens

bevarande torde icke kunna hävdas.

En lagändring ur ovan anförda utgångspunkter är inte speciellt motiverad

för Borås vidkommande. Vad som där förekommit ger säkerligen garanti

mot en upprepning. Tänkbart är dock att samma misstag kan göras på

någon annan ort. Ett underkännande i sådant fall av ett eller flera partiers

valsedlar enbart på denna grund är orimligt.

Väsentligare skäl för en lagändring är dock, att valkretsangivelse fyller

ett praktiskt behov. För väljarna skapar den sålunda större klarhet. Partierna

få dessutom större möjlighet att leda valet av sina lämpligaste kandidater.

Eftersom partierna ha erkänd rätt att fritt nominera kandidaterna

på sina listor för olika valkretsar och utdela endast dessa sedlar, kan det

väl näppeligen anses som otillbörlig dirigering att kretsangivelse förekommer.

Även i de båda andra motionerna (1:68 och II: 89) åberopades vad som

förekommit vid valet i Borås, varom anfördes:

Förhållandet är anmärkningsvärt, eftersom såväl 1949 som 1950 års

riksdag avslagit motioner, som om de hade bifallits skulle ha medfört sådan

ändring av vallagen, att ifrågavarande valsedlar hade varit giltiga. Konstitutionsutskottet

underströk i sitt utlåtande 1950 nr 11, att valkretsens

namn enligt gällande lagar icke får anbringas på valsedel. Enligt konstitutionsutskottets

av riksdagen godkända tolkning av vallagarna borde magistraten

i Borås sålunda icke ha godkänt dessa valsedlar.

Det är säkerligen olyckligt, om valsedlar måste ogillas av formella skäl

och en grupp väljare, som i god tro använt ett partis officiella valsedel, på

grund av masskassation berövas möjlighet att bli representerade under en

hel mandatperiod. Ur denna synpunkt sett var det glädjande, att boråsbeslutet

icke överklagades. Gällande lag får dock icke åsidosättas. Bisken

för masskassation kan komma att ökas, om väljarna förledas att tro, att boråsbeslutet

var prejudicerande och att man alltså utan risk skulle kunna anbringa

valkretsens namn på valsedeln. Om vid ett följande val kassation av

denna anledning skulle drabba ett annat parti än det som fick sina valsedlar

godkända i Borås, kunde lätt den föreställningen uppkomma, att likhet icke

råder inför lagen.

Valstatistiken visar, att ett påfallande stort antal valsedlar kasserats av

den anledningen, att väljaren använt en valsedel, som icke var giltig i den

valkrets (resp. kommun, landstingsområde o. s. v.), där väljaren var röstberättigad.

Så skedde i synnerhet vid poströstning. Risken för ogiltigförklarande

av denna anledning skulle minskas genom en sådan ändring av

dels lagen om val till riksdagen, dels kommunala vallagen, att valkretsens

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

13

eller motsvarande namn kan utsättas på valsedeln. Lagtexten bör utformas

så, att bestämmelsen blir fakultativ, ej obligatorisk.

I sitt utlåtande i anledning av motionerna, nr 26, anförde konstitutionsutskottet,

efter en redogörelse för gällande bestämmelser i ämnet och vad

som tidigare förekommit däri, följande.

I förevarande motioner erinras bland annat om att vid 1950 års stadsfullmäktigval

i Borås ett av de i valet deltagande partierna låtit såsom valbeteckning

nederst å partiets valsedlar i tryck anbringa ordet »Stadsfullmäktigval»,

och därunder orden »Första kretsen» respektive »Andra kretsen»,

»Tredje kretsen». Vid sammanräkning godkände magistraten dessa sedlar.

Besvär anfördes icke över magistratens beslut.

Under den diskussion, som uppstått med anledning av nyssnämnda förhållanden

i samband med valet i Borås, har riktigheten av den av konstitutionsutskottet

tidigare uttalade meningen om tolkningen av kommunala

vallagen i nu törevarande hänseende ifrågasatts. Till stöd för konstitutionsutskottets

uppfattning kan anföras, att i det till grund för vallagens regler

om valbeteckning liggande departementschefsuttalandet valbeteckning endast

omnämnes såsom beteckning i ord för det »slag» av val sedeln avser. Mot

utskottets uppfattning kan emellertid invändas, att lagtextens utformning

lämnar utrymme för en vidsträcktare tolkning av vad som skall förstås med

valbeteckning, i det 23 § kommunala vallagen beskriver valbeteckning såsom

beteckning i ord för »ifrågavarande val», att den direkt härmed sammanhängande

kassationsbestämmelsen i 25 § förklarar valsedel ogill endast om

den upptager valbeteckning å annat ställe än, nederst å framsidan samt att

den generella kassationsbestämmelsen i paragrafen, att sedel är ogill å vilken

finnes något kännetecken som uppenbarligen blivit med avsikt där anbragt,

icke kan, vara tillämplig i här berörda fall.

Kommunala vallagens regler i förevarande ämne böra vara otvetydiga. En

lagändring, som undanröjer den uppkomna tvekan, synes utskottet därför

påkallad. Den bör företagas i den av motionärerna angivna riktningen och

alltså innebära, att anbringande av valkretsbeteckning för andrakammarval

och motsvarande beteckning för kommunalval uttryckligen medgives i respektive

vallagar. En sådan ändring är desto mera önskvärd, som det kan

vara Lämpligt, att väljarna å sedlarna erhålla anvisning om den valkrets för

vilken sedlarna äro avsedda. Med bestämmelser av dylikt innehål] kan också,

i den mån partierna komma att begagna sig av dessa, risken för kassation

av valsedlar på grund av frånvaron av giltigt namn minskas. Denna kassationsrisk

har särskilt kunnat konstateras för röstning å annan ort än den,

där väljaren är upptagen i röstlängden. I statistiska centralbyråns redogörelse

för andrakammarvalen 1948 upplyses sålunda, att av de inför röstmottagare

avgivna rösterna den utan jämförelse vanligaste kasseringsorsaken

var saknaden av giltigt namn, och det tillfogas, att väljarna i dessa fall

synbarligen använt valsedlar från de valkretsar, inom vilka de befunnit sig

vid röstningstillfällct; antalet inför röstmottagare avgivna valsedlar, som av

sagda anledning kasserats, uppgick vid valet till omkring 2 400 i hela riket.

Den lagändring i motionernas syfte, som utskottet alltså förordar, synes

utskottet böra föregås av en närmare utredning inom vederbörande departement,

varvid jämväl en översyn av vallagarnas kassationsregler bör företagas.

Utskottet tillstyrker därför en skrivelse i ämnet till Kungl. Maj :t

med hemställan om förslag till nästa års riksdag.

Riksdagen biföll utskottets hemställan (skrivelse nr 265/1951).

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

Departementspromemorian.

I promemorian redogöres till en början för vissa uttalanden i samband

med tillkomsten av gällande bestämmelser om förbud mot märkning av

valsedel och om anbringande å valsedel av valbeteckning. Vidare erinras om

att i konstitutionsutskottets utlåtanden nr 22/1949 och 11/1950 framförts

den uppfattningen, att valsedel, varå anbringats valkretsens eller motsvarande

namn, vore ogill men att, sedan riktigheten av denna uppfattning

ifrågasatts, konstitutionsutskottet i utlåtande nr 26/1951 uttalat viss tvekan

i saken. För en sådan tvekan finnes emellertid enligt promemorian knappast

fog.

I fråga om innebörden av termen »valbeteckning» anföres sålunda att 23 §

KVL genom en fullständig uppräkning av samtliga ifrågakommande kommunala

val lämnar anvisning om en möjlig avfattning av valbeteckning å

valsedel till nämnda vals särskiljande. När lagtexten därefter lämnar möjlighet

att i stället begagna annan beteckning i ord »för ifrågavarande val»

än den i lagtexten sålunda anvisade, bör häråt icke kunna givas annan

tolkning än att de ifrågakommande kommunala valen må i ord särskiljas

genom annan avfattning. Lagtexten kan däremot näppeligen anses lämna

utrymme för den tolkningen att å valsedel finge anbringas någon beteckning

som åsyftade ett särskiljande av valförrättningar inom olika valkretsar

vid samma slag av val, d. v. s. en valkretsbeteckning. Därjämte erinras om

de överväganden, som fört fram till medgivandet att å valsedel anbringa

valbeteckning. Nämnda medgivande lämnades i samband med att år 1926

möjlighet bereddes till gemensamt företagande av val av landstingsmän och

av kommunal- eller stadsfullmäktige, samt åsyftade att förebygga förväxlingar

vid dylika samtidiga valförrättningar. Med uttrycket »slag av val»

måste såväl departementschefen som konstitutionsutskottet anses ha åsyftat

just landstings-, stadsfullmäktig- eller kommunalfullmäktigval. Något stöd

för en annan tolkning av ordet valbeteckning finns enligt den uppfattning

som kommer till uttryck i promemorian icke vare sig i departementschefens

eller i utskottets uttalanden. Vidare åberopas departementschefens uttalande

i propositionen nr 108/1926, vari framlades förslag till de motsvarande ändringar

i lagen om val till riksdagen, som i anslutning till förenämnda ändringar

i kommunalförfattningarna ansågos böra genomföras även i fråga

om elektorsvalen. Departementschefen anförde där:

Därjämte torde uttryckligen böra föreskrivas — i överensstämmelse med

vad som föreslagits i de av chefen för socialdepartementet framlagda författningsförslagen

— att beteckningen å kuvert och sedlar för det val som avses

icke behöver hava just avfattningen »Elektorsval» utan även kan bestå av

annan beteckning i ord för det avsedda slaget av val.

Ytterligare framhålles i promemorian att kassationsbestämmelsen för det

fall att valbeteckning anbringas annorstädes än nederst å valsedelns framsida

av konstitutionsutskottet motiverats med att, om valbeteckningen sattes

över namnen, förväxling med välj arbeteckningarna lätteligen kunde ske, och

att anledning att tillåta valbeteckningens anbringande å valsedelns marginal

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj. ts proposition nr 207.

ej förefunnes. Det erinras om att ingen annan kassationsgrund i anslutning

till medgivandet att å valsedel anbringa valbeteckning ansetts nödvändig.

Med den avgränsade betydelse som ordet valbeteckning, enligt vad sålunda

anförts, måste anses ha, har givetvis anledning saknats att uttryckligen

föreskriva exempelvis den kassationsgrunden att valkretsbeteckning icke

vore att anse som valbeteckning och därför icke tillåten.

Slutligen upptas i promemorian också det av konstitutionsutskottet anförda

skälet till tveksamhet, nämligen att den generella kassationsbestämmelsen,

att sedel är ogill, å vilken finnes något kännetecken, som uppenbarligen

blivit med avsikt där anbragt, icke kunde vara tillämplig i förevarande fall.

Det anföres i promemorian att om detta vore riktigt, så syntes det knappast

kunna bestridas att det skulle vara tillåtet att anbringa valkretsbeteckning

å valsedel. Emellertid framgår av historiken, erinras det, att anbringande av

valbeteckning ansetts förutsätta uttryckligt medgivande i lagen för att icke

anses som märkning. I fråga om anbringande av valkretsbeteckning måste

följaktligen gälla detsamma.

Sammanfattningsvis anföres att det sålunda synes kunna fastslås att nu

gällande regler icke medgiva anbringande av valkretsbeteckning å valsedel.

Ett bifall till de framställda önskemålen fordrar följaktligen lagändring.

Därefter upptas i promemorian frågan om de skäl som kunna anföras till

stöd för en lagstiftning i den av riksdagen åsyftade riktningen. Det erinras

om att man framhållit, bl. a., att en sådan skulle vara ägnad att minska

riskerna för kassation av valsedlar. Härom anföres följande.

Uppenbarligen föreligger ett starkt intresse av att i möjligaste mån nedbringa

antalet kasserade valsedlar. Därest ett större antal valsedlar regelmässigt

kasseras av en och samma grund, föreligger särskild anledning att

överväga, huruvida åtgärder äro möjliga för att undvika kassation på denna

grund.

Vid poströstning å annan ort än hemorten föreligger givetvis risk för att

väljaren icke begagnar valsedel avseende vid andrakammarval valet inom

den valkrets och vid kommunala val valet inom det landstingsområde eller

den kommun, stad eller församling, som väljaren tillhör, utan i stället valsedel

för den valkrets, det landstingsområde etc., inom vilket han avlämnar

sin valsedel å postanstalt. Även i andra fall torde risk föreligga för att en

väljare icke begagnar valsedel för den valkrets etc., som väljaren tillhör. På

grund av bestämmelserna dels i riksdagsordningen, att till ledamöter av

andra kammaren endast kunna utses män och kvinnor, som äga valrätt

inom valkretsen, dels ock i kommunallagarna att valbar till landstingsman,

kommunalfullmäktig, stadsfullmäktig eller kyrkofullmäktig endast är den,

som är boende inom landstingsområdet respektive kommunen, staden eller

församlingen, är valsedel i ett dylikt fall ogill, enär den icke upptager något

giltigt namn. Enligt statistiska centralbyråns redogörelse för andrakammarvalen

1948 var den utan jämförelse vanligaste orsaken till kassering av

de å postanstalter avgivna valsedlarna att giltigt namn saknades, och det

tillfogas, att väljarna i dessa fall synbarligen använt valsedlar från de valkretsar,

inom vilka de befunnit sig''vid röstningstillfället. Antalet å postanstalter

avgivna valsedlar, som av nämnda anledning kasserats, uppgick vid

våld till omkring 2 400 i hela riket. En stor del av de över 2 000 valsedlar,

som vid 1948 års val till andra kammaren funnos ogiltiga i Stockholms läns

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

valkrets, kasserades enligt uppgift av den anledningen att de avsågo Stockholms

stads valkrets och sålunda icke upptogo i länet giltiga namn. Konstitutionsutskottets

förslag att å valsedel skall få anbringas valkretsbeteckning

avser främst att i största möjliga utsträckning eliminera angivna anledning

till kassering. Den om gällande valbarhetsbestämmeiser okunnige valmannen

skulle få en, erinran om att valsedeln vore användbar endast inom en

bestämd valkrets, landstingsområde etc. Ur denna synpunkt torde den av

konstitutionsutskottet föreslagna lagändringen vara ändamålsenlig. Mot ett

medgivande att å valsedel anbringa valkretsbeteckning torde icke ur intresset

av valhemlighetens skyddande några erinringar kunna göras.

Å andra sidan måste tillses, anföres det i promemorian, att lagändringen

icke utformas på ett sådant sätt att i stället andra kassationsgrunder tillkomma.

Härom anföres i promemorian följande.

Det bör således icke komma i fråga att göra föreskriften om valkretsbeteckning

obligatorisk. Men även om föreskriften göres fakultativ, uppkomma

vissa kassationsproblem. Om valsedel får förses med valkretsbeteckning,

uppkommer nämligen fråga, huruvida den skall ogillas, om den enligt valkretsbeteckningen

avser annan valkrets än den, för vilken den avgivits, men

den eljest icke är ogiltig. Användande av valsedel med felaktig valbeteckning

torde för närvarande utan särskild föreskrift föranleda kassering med

undantag för vissa fall vid val som förrättats i samband med varandra.

Kassation på grund av felaktig valkretsbeteckning på valsedeln kunde befaras

komma att bli av större betydelse än den kassation som för närvarande måste

ske vid användande av valsedlar som avse annan valkrets — på grund

av att de icke upptaga något giltigt namn — eller annat val. Problemet är av

särskild betydelse beträffande kommunalval inom en stor kommun med

flera valkretsar, eftersom vid kommunalval valbarheten icke hänför sig till

valkretsen utan till kommunen eller motsvarande. Valsedeln skulle därför

kunna vara giltig ur synpunkten av att den upptar valbara namn, även om

felaktig valkretsbeteckning använts därför. Ett medgivande att förse valsedel

med valkretsbeteckning skulle — som nämnts — syfta till att i möjligaste

mån förhindra avlämnande av valsedlar, som icke äro giltiga, och

felaktig valkretsbeteckning torde därför icke böra föranleda att valsedeln

skall anses ogiltig. Av det sagda framgår dock att särskild föreskrift härom

torde vara erforderlig.

En föreskrift av den innebörd sålunda angivits har också upptagits i ett

vid promemorian fogat lagförslag såsom ett nytt andra stycke i 25 § KVL.

För andrakammarvalen föreslås däremot ingen motsvarande föreskrift, enär

en valsedel med felaktig valkretsbeteckning vid dessa val regelmässigt är

ogiltig på grund av att den icke upptar något giltigt namn. Rörande uttrycket

»annan valkrets» i det nya stadgandet uttalas i promemorian, att därmed

tydligen i första hand avses annan valkrets inom samma valområde

(landstingsområde, kommun) för samma val men att stadgandet också täcker

det fallet att valkretsbeteckningen gäller annat val.

En särskild fråga avser platsen för valkretsbeteckningen. Som framgår

av den förut lämnade redogörelsen för gällande rätt må valbeteckning enligt

23 § KVL anbringas allenast nederst å valsedels framsida och är enligt

25 § KVL valsedel, som upptar valbeteckning på annat ställe, ogill. Genom

denna föreskrift om placeringen undgår man förväxling med parti-, kartell
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

och fraktionsbeteckningar, vilka skola utsättas ovanför namnen. Enahanda

skäl föreligga, anföres det i promemorian, för ett förbud mot att placera valkretsbeteckning

ovanför namnen. I fråga om lagen om val till riksdagen, som

icke medger anbringande av valbeteckning, skulle i fråga om valkretsbeteckningens

placering kunna väljas samma lösning som kommunala vallagen

har beträffande valbeteckningen, nämligen att den skall utsättas nederst

på valsedelns framsida. Eftersom å valsedel för kommunalval två beteckningar,

nämligen både valbeteckning och valkretsbeteckning, skulle

kunna förekomma jämte varandra, måste beträffande sådan valsedel väljas

ett annat uttryck. Det syntes vara likgiltigt i vilken ordning valbeteckning

och valkretsbeteckning komme — beteckningarna förefölle också böra kunna

kombineras, t. ex. »stadsfullmäktigval i X valkrets» — och därför syntes

man kunna i fråga om vardera föreskriva att den skall utsättas nedanför

namnen. Samma utformning borde då föreskriften beträffande valkretsbeteckning

ha i lagen om val till riksdagen. Utsattes valkretsbeteckning annorstädes

än under namnen, borde det utgöra kassationsanledning.

De ifrågasatta lagändringarna och vissa i samband därmed föreslagna redaktionella

jämkningar av 23 och 25 §§ KVL ha upptagits i ett vid promemorian

fogat förslag till lag angående ändrad lydelse av 59 och 79 §§ lagen

den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen och till lag angående

ändrad lydelse av 23 och 25 §§ kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr

253). Förslaget innebär jämväl vissa kompletteringar av de i 59 § lagen om

val till riksdagen och 24 § kommunala vallagen omnämnda formulären till

valsedlar.

Lagändringarna föreslås skola träda i kraft den 1 juli 1952.

Yttrandena över promemorian.

Över promemorian ha efter remiss yttranden avgivits av överståthållarämbetet,

länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Kronobergs,

Gotlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Örebro,

Gävleborgs och Norrbottens län, Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas

förbund, Högerns riksorganisation, Landsbygdspartiet Bondeförbundet,

Folkpartiet, Sveriges socialdemokratiska arbetarparti och Sverges

kommunistiska parti, överståthållarämbetet har vid sitt yttrande fogat Yttrande

av Stockholms magistrat och länsstyrelsen i Östergötlands län har

bifogat yttrande av magistraten i Norrköping.

Samtliga hörda länsstyrelser ävensom magistraterna samt de hörda sammanslutningarna

och partiorganisationerna ha helt eller med allenast smärre

invändningar tillstyrkt de remitterade förslagen, överståthållarämbetet har

förklarat sig icke ha någon erinran mot förslaget såvitt angår ändringarna

i lagen om val till riksdagen medan ämbetet intagit en mera kritisk ställning

till förslaget beträffande den kommunala vallagen.

Rörande betydelsen av en lagändring som innebär möjlighet

att införa valkretsbeteckning har i åtskilliga yttranden anförts att en

dylik reform i enlighet med förslaget skulle vara ägnad att minska kassa2

Biliang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 207.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

tionsrisken. I etl flertal yttranden har understrukits angelägenheten av att

föreskriften om valkretsbeteckning ej göres obligatorisk. Länsstyrelsen i

Göteborgs och Bohus län har anfört:

Om valkretsens namn angives rätt på valsedeln bör valkretsbeteckningen

kunna vara till ledning för väljarna, åtminstone om namnet är tillräckligt

beskrivande. Om valkretsens namn exempelvis är »Partilie kommuns första

valkrets» torde valkretsbeteckningen icke giva menige man mycken ledning.

Den har ändå ett visst värde som ett observandum. Är valkretsbeteckningen

däremot felaktig kan den skapa villrådighet hos väljarna. Om valkretsens

namn är långt exempelvis »Lane, Tunge och Sörbygdens häraders samt Bro

och Brastads socknars av Stångenäs härad valkrets» inbjuder det till missskrivning

och även till försök att för utrymmets skull förenkla namnet.

Stockholms magistrat har närmare utfört den sannolika betydelsen av

reformen för de skilda i Stockholm förekommande valen. Betydelsen bleve

enligt magistratens uppfattning olika för andrakammarval, stadsfullmäktigval

och kyrkofullmäktigval. Magistraten har härom anfört:

För samtliga slag av val torde kunna påräknas viss minskning av antalet

ogilla valsedlar, som avlämnats vid poströstning å annan ort än hemorten.

Betydelsen härav får dock icke överskattas. Väljare, som vid tidigare sådan

röstning använt valsedel, gällande för den ort inom vilken avlämnandet

skett, får väl antagas hava förbisett nödvändigheten av att i tid från hemorten

anskaffa valsedel. Sådan väljare torde — även om han å valdagen finner

på platsen tillgängliga valsedlar vara försedda med beteckning, varav

han förstår att sedlarna icke kunna bliva godtagna som giltiga i hans hemort

— i allmänhet icke hava möjlighet att samma dag från hemorten anskaffa

en för honom användbar valsedel eller själv skriva en valsedel, som

kan påräknas bliva godkänd. Vad beträffar valen till riksdagens andra kammare

är dock att märka, att generalpoststyrelsen sedan valåret 1944 brukar

å varje postanstalt tillhandahålla en hela riket avseende förteckning över

registrerade kartell- och partibeteckningar samt anmälda kandidater, vilket

givetvis är ägnat att underlätta röstning å främmande ort. Om en väljare,,

som finner sig ur stånd att frambringa en användbar valsedel, helt underlåter

att rösta eller använder en sedel, som vid sammanräkningen måste förklaras

ogill, framstår emellertid för det aktuella valet som likgiltigt. Möjligen

kan det förväntas, att en sådan väljare, om han jämväl vid ett senare

val skulle vistas utanför hemorten, i tid erinrar sig den vid det tidigare

valet gjorda erfarenheten och vidtager anstalter för att förskaffa sig en

godtagbar valsedel. — Någon praktisk betydelse utöver vad som framgår av

det nu sagda torde den förordade principen knappast hava såvitt gäller de

i Stockholm förrättade andrakammarvalen. •— Förhållandet är något annorlunda

i avseende å stadsfullmäktigvalen, på grund därav att staden vid dessa

är uppdelad i flera valkretsar. I någon utsträckning brukar det förekomma,

att valsedlar, som av vederbörande politiska parti avsetts för viss valkrets,

avlämnas jämväl av väljare, tillhörande annan valkrets inom staden. Med

hänsyn till valbarhetsbestämmelserna blir emellertid en sådan valsedel icke

ogill; och antalet dylika valsedlar brukar för övrigt vara obetydligt i jämförelse

med vederbörande partis för den ifrågavarande valkretsen avsedda

röstsedlar, varför någon konkurrens mellan de å de skilda sedlarna förekommande

namnen sällan uppkommer. Det synes således som om något

större praktiskt värde ej heller såvitt angår stadsfullmäktigval i Stockholm

skulle kunna tillmätas den i promemorian förordade principen. — Mer be
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

19

tydelsefull torde densamma bliva för kyrkofullmäktigvalen i Stockholm med

hänsyn dels därtill, att endast inom vederbörande församling boende personer

äro valbara till kyrkofullmäktige, vilket medför att en inom viss församling

avlämnad men för annan församling avsedd valsedel blir ogill, dels ock därtill,

,att valkretsarna äro avsevärt mindre och röstningsfrekvensen lägre än

vid andra val. De förmånliga verkningarna av att valsedlarna förses med

valkretsbeteckning såsom ett observandum åt väljarna kunna därför bliva

mer framträdande vid valen av kyrkofullmäktige än vid de övriga valen.

Vad nu sagts har givetvis icke direkt avseende å olika valkretsar inom en

och samma församling i dessas förhållande till varandra, men även för sådana

fall kan den föreslagna principen äga betydelse, nämligen då det gäller

konkurrens mellan olika namn å skilda inom församlingen begagnade valsedlar.

Magistraten har — samtidigt som den framhållit fördelarna av reformen

-— erinrat om att varje utvidgning av tillåten text å en valsedel i sig innebär

en ökning av möjligheterna till fel som kan medföra sedelns kassering. Magistraten

nämner som exempel felplacering eller otillåten utvidgning av beteckningen.

Magistraten anför vidare härom:

Det exempel, som anförts i de i promemorian berörda motionerna till 1951

års riksdag, giver tydligt vid handen, att icke ens den nu gällande begränsningen

av möjligheterna att förse valsedel med text kunnat hindra, att av

ett politiskt parti tillhandahållna tryckta valsedlar erhållit en olycklig utformning,

som kunnat medföra vittomfattande konsekvenser. Bortsett från

de många oförutsebara felaktigheter, som erfarenhetsmässigt äro att förvänta

vid ändringar av gällande formföreskrifter, torde man kunna befara,

att åtskilliga väljare, som besitta tämligen klara hågkomster från tidigare

val men icke inhämtat kunskap om nyinförda bestämmelser av nu ifrågavarande

innebörd eller hava blott vaga föreställningar därom, överstryka

valkretsbeteckningen å valsedeln. En enkel sådan överstrykning torde väl

icke böra föranleda till att en valsedel skall betraktas såsom otillbörligen

märkt, men ju mer konstrikt överstrykningen utföres desto närmare torde

man väl komma gränsen för det tillåtna, vilket orsakar problem för de sammanräknande

myndigheterna och måhända bristande enhetlighet i bedömningen

av valsedlars giltighet.

Som framgår av redogörelsen för departementspromemorian upptar dess

förslag till ändringar i den kommunala vallagen ett stadgande av innehåll

att den omständigheten att valsedel försetts med valkretsbeteckning

avseende annan valkrets än den som väljaren tillhör icke

skall föranleda att valsedeln ogillas. Däremot saknar förslaget till ändring

i lagen om val till riksdagen en sådan bestämmelse. I några yttranden diskuteras

huruvida en sådan åtskillnad mellan de båda lagarna är motiverad.

Stockholms magistrat anser att så icke är förhållandet. Efter att ha erinrat

om att enligt promemorian skälet till att bestämmelse att felaktig valkretsbeteckning

ej skall föranleda ogiltighet enligt lagen om val till riksdagen

är det, att en sedel med sådan beteckning regelmässigt är ogiltig på grund

av att den icke upptager något giltigt namn, anför magistraten:

Emellertid torde det exempelvis icke vara uteslutet, att eu väljare, som

vid ett andrakammarval skall rösta å postanstalt utanför hemorten, finner

sig nödsakad att själv skriva sin valsedel och därvid förser denna med gil
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

tiga namn men — med ledning av i vistelseorten begagnade valsedlar — å

sedeln angiver vistelseortens valkrets, möjligen i tro att det på sådant sätt

skall dokumenteras, att han röstat på denna ort. I brist på motsvarighet

i lagen om val till riksdagen till den uttryckliga bestämmelse om giltighet

av en i sådant hänseende felaktig valsedel, som föreslås införd i kommunala

vallagen, kan sedeln komma att bedömas såsom ogill, vilket måste betraktas

som otillfredsställande. Även av andra skäl, såsom angelägenheten

av likformighet mellan besläktade lagar till förebyggande av misstag av

dem, som hava att särskilt aktgiva på eller tillämpa lagarnas bestämmelser

— i förevarande fall framför allt de politiska partiernas valadministratörer

och sammanräkningsmvndigheterna — framstår det såsom önskvärt, att

lagen om val till riksdagen och kommunala vallagen i nu berört hänseende

erhålla sinsemellan överensstämmande stadganden.

Länsstyrelsen i Södermanlands län har anslutit sig till denna åsikt. En

motsatt uppfattning hävdas däremot i anslutning till promemorian av överståthållarämbetet

som yttrat, att valsedel med felaktig valkretsbeteckning

bör vid andrakammarval kasseras även om sedeln skulle upptaga inom väljarens

valkrets giltiga namn. Vid motsatt uppfattning uppstode enligt ämbetets

åsikt svårighet att skilja mellan de fall då den felaktiga beteckningen

anbragts i syfte att »märka» valsedeln och andra fall.

Innehållet i yttrandena i övrigt hänför sig väsentligen till frågan om v a 1- kretsbeteckning å valsedel vid kommunala val. överståthållarämbetet

har ej velat uttala någon uppfattning om önskvärdheten

av valkretsbeteckning å valsedel vid sådana val. Däremot kunde det enligt

ämbetets mening vara lämpligt med en beteckning på det valområde valsedeln

avser, vilket sammanfaller med det område inom vilket namnen å

valsedeln äro valbara. Sin utläggning av dessa spörsmål har ämbetet inlett

med ett uttalande att i fråga om kommunalvalen valkretsbeteckning icke torde

vara lika tjänlig som upplysning åt väljarna om valsedels giltighetsområde

som beträffande andrakammarval. Ämbetet har anfört:

A i: ledningen härtill är givetvis att indelning i valkretsar icke förekommer

i alla kommuner eller församlingar och ej heller för alla slag av kommunalval.

Endast städer och kommuner, vilkas invånarantal överstiger 10 000, få

för stadsfullmäktig- eller kommunalfullmäktigval indelas i valkretsar. Likartade

bestämmelser gälla för kyrkofullmäktigval, medan för val av municipalfullmäktige

indelning i valkretsar är förbjuden. Landstingsområde är

däremot alltid indelat i valkretsar. Huru ifrågavarande beteckning å valsedel

skall ordnas vid val inom kommuner och församlingar, som icke äro

indelade i valkretsar, framgår ej av förslaget till lagtext, och spörsmålet har

ej heller avhandlats i promemorian. Det bör emellertid icke få förekomma,

att väljarna i nu förevarande smärre kommuner och församlingar ställas i

ett sämre läge än andra, då det gäller för rösträttens utövande nyttiga upplysningar.

Intresset att upplysa väljarna därom, att valsedel är gällande endast

inom visst område, har främst avseende å poströstning å annan ort än

hemorten. Ur denna synpunkt är det vid kommunalval likgiltigt, om valkretsen

angives på valsedel eller icke; det väsentliga är i stället det område,

inom vilket namnen å valsedeln äro valbara. Vägande skäl synas således

tala för en föreskrift, att vid kommunalval må å valsedel angivas det område

— landstingsområde, stad, annan kommun, municipalsamhälle eller församling

— som valsedeln avser. Med eu sådan bestämmelse skulle full lik
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

formighet komma att råda mellan bestämmelserna i de båda vallagarna;

valsedel med beteckning, avseende annat valområde än det väljaren tillhör,

skulle kunna ogillas på grund av samma skäl som åberopats till stöd för

motsvarande uppfattning i fråga om felaktig valkretsbeteckning vid andrakammarvalen,

och den i promemorian föreslagna särbestämmelsen i kommunala

vallagen -— avseende det fall att valsedel försetts med beteckning å

annan valkrets än den väljaren tillhör — skulle kunna undvaras.

Vad nu anförts utesluter givetvis icke, att för landstingsområden samt sådana

kommuner och församlingar, som äro indelade i valkretsar, kan tilllåtas

att — jämte valområdet — valkrets angives å valsedel. I en av de i

promemorian refererade motionerna frainhålles — tydligen med tanke på

kommunalval — att partierna genom valkretsangivelse skulle få större möjlighet

att leda valet av sina lämpligaste kandidater. De valsedlar, som avgivas

vid ett valtillfälle, torde dock åtminstone vid stadsfullmäktigval i

Stockholm till ojämförligt största delen utgöras av sådana, som väljarna mottagit

strax utanför vallokalen. Flertalet av återstående sedlar torde väljarna

ha per post mottagit från vederbörande partier. Huruvida valsedlarna äro

försedda med valkretsbeteckning eller icke är vid sådant förhållande utan

betydelse för personvalet. Men förhållandena kunna vara olika på andra

platser och vid andra slag av val, och ämbetet avstår därför från att uttala

någon uppfattning om önskvärdheten av valkretsbeteckning å valsedel vid

kommunalval.

Skulle valkretsbeteckning tillåtas vid vissa kommunalval synes dock, såsom

härovan antytts, endast fullständig dylik beteckning få förekomma, således

beteckning, vilken upptager jämväl valområdets namn. Påskrift å valsedel

skulle vid sådant förhållande — om även valbeteckning medtages :—

kunna få förslagsvis följande alternativa lydelser: »Stadsfullmäktigval i

Stockholm» (valområdesbeteckning) eller »Stadsfullmäktigval i Stockholms

femte valkrets» (valkretsbeteckning). En ofullständig valkretsbeteckning,

upptagande allenast valkretsens nummer, exempelvis »Stadsfullmäktigval,

femte valkretsen», tillgodoser icke huvudsyftet med ifrågavarande förslag,

nämligen väljarupplysning vid poströstning, och torde därför icke böra tilllåtas.

Om innebörden av begreppet valkrets har också länsstyrelsen i Malmöhus

län yttrat sig. Länsstyrelsen har därvid framhållit att det synts länsstyrelsen

för tydlighetens skull lämpligt att uttalande i någon form utanför lagtexten

gjordes därom, att i de fall, då särskild valkretsindelning ej gjorts

för fullmäktigval, kommunen — församlingen, municipalsamhället — utgör

valkrets.

I fråga om räckvidden och innebörden av det föreslagna stadgandet i kommunala

vallagen att, om valsedeln försetts med valkretsbeteckning avseende

annan valkrets än den väljaren tillhör, denna omständighet ej skall leda till

ogiltigförklaring av valsedeln, ha uttalanden gjorts i några yttranden. I promemorian

anmärktes att med uttrycket »annan valkrets» tydligen i första

hand avsåges annan valkrets inom samma valområde (landstingsområde,

kommun) för samma val men att stadgandet också täckte det fallet att valkretsbeteckningen

gällde annat val. överståthållarämbetct har anmärkt att

det synts ämbetet som om detta förhållande ej kunde utläsas av lagtexten.

Ämbetet har för sin del ansett att därest valkretsbeteckning skall få anbringas

å valsedel vid kommunalval, av lagtexten borde tydligt framgå att

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

valsedel med valkretsbeteckning avseende valkrets i annat valområde än

det väljaren tillhör skulle vara ogiltig. Härom har ämbetet vidare anfört:

Till stöd för en sådan kassationsgrund torde till en början kunna åberopas

samma skäl som i promemorian, enligt vad ovan anmärkts, framhållits

i samband med valkretsbeteckning vid andrakammarval, nämligen att

dylik valsedel regelmässigt är ogiltig på grund av att den icke upptager

något giltigt namn. Gentemot godtagande av valsedlar med beteckning, avseende

vilken valkrets som helst i landet, synes emellertid även kunna åberopas,

att möjlighet eljest torde öppnas att genom avsiktligt anbringande

av felaktiga valkretsbeteckningar göra intrång i valhemligheten. Vid sammanräkningsförrättning

är det uppenbarligen omöjligt att hålla reda på i

huru många valkretsar landets alla kommuner och församlingar äro indelade,

och valsedlar — avsedda att avlämnas exempelvis i Stockholm och

upptagande i Stockholm giltiga namn — skulle därför utan större risk för

upptäckt kunna »märkas» med beteckning å valkrets, som ej existerar. Samma

möjligheter till missbruk torde föreligga därest valsedlar med beteckning,

avseende valkrets inom annat valområde för annat slag av val, skulle

godtagas.

Överståthållarämbetet har också ställt under diskussion den i promemorian

hävdade uppfattningen att de valsedlar med felaktig valkretsbeteckning,

å vilken beteckningen avser val av annat slag inom det valområde väljare

tillhör, skola godtagas. Härom har ämbetet anfört:

%

Fråga är således exempelvis om vid stadsfullmäktigval i Stockholm skall

godtagas valsedel med valkretsbeteckning, avseende valkrets för val av kyrkofullmäktige,

exempelvis med följande valkretsbeteckning: »Stadsfullmäktigval

i Stockholms, S:t Görans församlings tredje valkrets». Ämbetet håller

för sannolikt, att de fall, då liknande beteckning oavsiktligt kan komma att

anbringas å valsedel bliva tämligen få. överståthållarämbetet är därför närmast

benäget för den uppfattningen, att valsedel med dylik felaktig beteckning

skall ogillas.

Betänkligheter synas däremot icke kunna resas emot att vid kommunalval

godtagas sådana valsedlar med felaktig valkretsbeteckning, å vilka beteckningen

avser valkrets för samma slag av val inom det valområde, väljaren

tillhör.

Länsstyrelsen i Södermanlands län har berört det fall att på valsedeln i

stället för valkretsen angives det valdistrikt som väljaren tillhör eller annat

valdistrikt. Detta fall berördes icke, har länsstyrelsen påpekat, av ordalagen

i stadgandet om betydelsen av oriktig valkretsbeteckning. Emellertid borde

enligt länsstyrelsens mening sådant eller liknande fel ej föranleda ogillande

av valsedeln. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har däremot anfört,

att om valsedeln upptoge något annat än namnet på en valkrets så syntes

— enligt det föreslagna stadgandet — sedeln böra betraktas som märkt

och följaktligen vara ogill. Som exempel har länsstyrelsen nämnt det fall att

valsedeln vid kommunalfullmäktigeval i kommun, som är uppdelad i valkretsar,

upptar kommunens namn eller att sedel vid landstingsmannaval

upptar landstingsområdets namn. Ogiltighet borde enligt länsstyrelsens mening

också föreligga om valkretsbeteckningen icke fullt otvetydigt visade vilken

valkrets som avsåges.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

23

Nämnas må att länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län ifrågasatt om man

icke kunde begagna en annan lagstiftningsteknik för att undgå ogiltigförklaring

av valsedlar med oriktig valkretsbeteckning. Man skulle, har länsstyrelsen

anfört, kunna helt enkelt avskaffa själva grunden för kassationen genom

att borttaga bestämmelsen om att valsedel är ogiltig om den saknar

giltigt namn. Eftersom vi i verkligheten kommit långt bort från personvalmetoden,

borde det enligt länsstyrelsens mening icke spela någon roll om i

ett eller annat fall valsedel godkändes trots att den icke upptoge giltigt

namn. Länsstyrelsen har erinrat om att man redan tidigare i ett fall brutit

mot principen, att valsedel ovillkorligen måste ha något giltigt namn, nämligen

genom den i 79 § lagen om val till riksdagen förekommande undantagsföreskriften.

Även med en sådan lösning funnes det emellertid, har

länsstyrelsen anfört, fog för att tillåta valkretsbeteckning.

Departementschefen.

Enligt såväl lagen om val till riksdagen (79 §) som kommunala vallagen

(25 §) gäller, att valsedel är ogill, om å densamma finnes något kännetecken,

som uppenbarligen blivit med avsikt där anbragt. Denna föreskrift torde —

såsom i den upprättade promemorian närmare utvecklats -— innebära att det

icke är tillåtet att vid val till riksdagens andra kammare eller kommunalval å

valsedel anbringa beteckning för den valkrets, valsedeln avser. Införande

av möjlighet att å valsedel anbringa sådan beteckning — valkretsbeteckning

— torde alltså endast kunna ske genom lagändring.

En dylik lagändring skulle tydligen kunna vara till gagn ur flera synpunkter.

Det händer nu icke sällan, särskilt vid poströstning vid andrakammarval,

att väljare av misstag använder valsedel för annan valkrets än den

han tillhör. Valsedeln blir då i regel ogiltig, emedan den ej upptar giltigt

namn. Om valsedlarna vore försedda med valkretsbeteckning, skulle dylika

misstag med därav följande ogiltighet säkerligen kunna undvikas i många

fall. Vidare skulle en uppgift å valsedel om den valkrets den avsåge utgöra

en praktisk upplysning för väljaren också för vissa fall, då val av felaktig

valsedel ej skulle medföra ogiltighet, t. ex. vid stadsfullmäktigval i stad som

är indelad i valkretsar. Om väljaren vid sådant val begagnar valsedel för

annan valkrets i staden än den han själv tillhör, blir valsedeln icke av den

anledningen ogiltig. Valbarheten är nämligen vid sådant val icke bunden till

bosättning inom valkretsen och valsedeln skulle följaktligen i regel icke

komma att sakna giltigt namn. Emellertid är det tydligen ett intresse att

väljaren, även om ogiltighet ej skulle bli följden av en förväxling, använder

den för hans valkrets avsedda valsedeln.

Av yttrandena över departementspromemorian framgår också att det är

eu utbredd uppfattning att anbringande av valkretsbeteckning å valsedel i

många fall skulle kunna vara till gagn ur nu anförda synpunkter. Såvitt

angår andrakammarvalen förefaller full enighet råda om att en lagändring

bör ske efter de riktlinjer som uppdragits i promemorian. I fråga om de

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

kommunala valen har däremot en avvikande åsikt anmälts av överståthållarämbetet.

I det yttrande som avgivits av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har

framförts ett uppslag att på annat sätt komma till rätta med den kassation

som kan följa vid användande av valsedel för annan valkrets än den väljaren

tillhör, nämligen genom att avskaffa den nuvarande ogiltighetsgrunden

att valsedel icke upptar något giltigt namn. En reform som åtminstone ur

principiell synpunkt är så genomgripande anser jag mig emellertid icke böra

upptaga i förevarande sammanhang. Kassationerna synas därför i stället

böra begränsas genom införande på valsedlarna av sådana upplysningar, alt

väljaren i största möjliga utsträckning undgår att begagna en valsedel som

blir förklarad ogiltig på nu ifrågavarande grund. Detta kan ske genom införande

av valkretsbeteckning på valsedel. Emellertid måste tydligen en föreskrift

om valkretsbeteckning göras fakultativ för att icke tillskapa ny ogiltighetsgrund.

Promemorians förslag är också uppbyggt efter dessa principer.

Frågan huruvida införande av valkretsbeteckning är mera motiverat för

andrakammarvalen än för de kommunala valen är tydligen ingalunda lätt

att besvara. Framhållas må att vad som närmast föranlett motionerna i

frågan vid 1951 års riksdag ju varit att valkretsbeteckning förekommit vid

ett stadsfullmäktigval, där sådan beteckning väl alltså ansetts vara till gagn.

De flesta kassationerna på grund av avsaknaden å valsedel av giltigt namn

torde emellertid ha inträffat vid andrakammarval. Stockholms magistrat,

som utförligt uppehållit sig vid frågan vad betydelse en reform i enlighet

med promemorieförslaget skulle erhålla för Stockholms vidkommande,

har kommit till det resultatet att största nyttan skulle vinnas vid kyrkofullmäktigval

medan däremot vid stadsfullmäktigval just inga fördelar

skulle erhållas. I promemorian har också framhållits att valkretsbeteckning

— med hänsyn till undvikande av kassation på grund av avsaknad

av giltigt namn -— hade mindre betydelse vid stadsfullmäktigval i stad,

indelad i valkretsar, eftersom valbarheten vid sådant val ej är begränsad

till bosättning inom valkretsen. Däremot är bl. a. vid andrakammarval valbarheten

på sådant sätt begränsad. Vid övervägande av hithörande frågor

har jag kommit till den slutsatsen att det såväl vid andrakammarval som

vid kommunala val kan vara av värde att tillåta införande av valkretsbeteckning

å valsedel.

Det återstår emellertid ett avgörande av mera teknisk beskaffenhet, nämligen

huruvida i fråga om kommunala val ifrågavarande beteckning bör

avse valkrets eller möjligen i stället valområde. Detta spörsmål har aktualiserats

av överståthållarämbetet och torde kräva att jag något berör vissa

terminologiska spörsmål.

Först torde sålunda innebörden av begreppet valkrets böra bestämmas.

Med valkrets förstås sålunda i allmänhet ett sådant område —- kommun,

del av kommun, grupp av kommuner eller på annat sätt avgränsat område

— som utser det organ som skall väljas eller del av detta organ. Termino
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

25

logien i lagen om val till riksdagen överensstämmer härmed. Enligt lagen

om val till riksdagen indelas riket i tjuguåtta valkretsar. För varje sådan

valkrets väljes ett visst antal riksdagsledamöter. Ordalagen i de kommunala

författningarna äro emellertid i viss mån avvikande. Landstingsområde

är alltid indelat i valkretsar. Municipalsamhälle får däremot ej

indelas i valkretsar och stads- och landskommuner med högst 10 000

invånare få ej indelas i valkretsar för stads- och kommunalfullmäktigval.

Beteckningen valkrets har alltså givits endast åt del av kommun, ej

åt kommun som icke är »indelad i valkretsar». Icke desto mindre måste

också sådan kommun, i överensstämmelse med den nyss angivna allmänna

definitionen, anses utgöra valkrets. Beteckningen valkrets har också i promemorian

använts i denna bemärkelse.

Överståthållarämbetet har ifrågasatt om icke en föreskrift borde införas

att vid kommunalval må å valsedel angivas det valområde valsedeln avser,

varmed också skulle angivas det område, inom vilket namnen å valsedeln

äro valbara. Valområde utgör i enlighet härmed vid landstingsmannaval

landstingsområde och vid övriga kommunala val stad, annan

kommun, municipalsamhälle eller församling. Tydligt är att sådant valområde

stundom — dock aldrig beträffande landstingsområde men i fråga

om municipalsamhälle alltid -— sammanfaller med valkrets, sådant detta

begrepp här bestämts. Överståthållarämbetet vill dock ej avvisa tanken

att med beteckning för valområde kombinera beteckning för valkrets.

Enligt min uppfattning tala övervägande skäl för att också i fråga om

de kommunala valen den ifrågavarande uppgiften på valsedeln bör avse

den valkrets valsedeln gäller. Uppenbarligen föreligger intet hinder att utforma

denna beteckning så att därav också valområdet framgår. Ofta kan

tydligen valkretsen icke betecknas utan samtidigt angivande av valområdet.

Enligt promemorians förslag skall sådan beteckning anbringas »nedanför

namnen». Placering på annat ställe skall föranleda ogiltigförklaring av

valsedeln. Förslaget har i dessa delar icke föranlett erinran och tillstyrkes

av mig.

Promemorieförslaget innebär dessutom i fråga om kommunala val ett

stadgande att den omständigheten att valsedel försetts med valkretsbeteckning

avseende annan valkrets än den som väljaren tillhör icke skall

föranleda att valsedeln ogillas. Något motsvarande stadgande har icke upptagits

för andrakammarvalens del. Skälet härtill är enligt promemorian

att valsedel avseende annan valkrets vid sådant val regelmässigt är ogill

på grund av att den saknar giltigt namn. Jag ansluter mig Lill denna ståndpunkt.

I promemorian har uttalats att med uttrycket »annan valkrets» i det

föreslagna stadgandet i första hand avses annan valkrets inom samma

valområde men att stadgandet också täcker det fallet att valkretsbcteckningen

gäller annat val. Detta uttalande rörande innebörden av stadgandet

torde vara riktigt. 1 anledning av vad några länsstyrelser anfört för de

!S Iiihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 207.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

fall att i stället för valkrets kommit att anges valdistrikt eller att valkretsbeteckningen

icke fullt otvetydigt utvisar vilken valkrets som avses, torde

få göras det uttalandet att dessa fall i regel synas vara att jämställa med

dem då valkretsbeteckning avseende annan valkrets blivit begagnad; ogiltighet

skulle i enlighet härmed icke föreligga. Tydligt är emellertid att beteckning

kan vara sådan att stadgandet om märkning av valsedel kan vara

tillämpligt och att ogiltighet alltså på den grund föreligger. Någon anledning

att i förevarande sammanhang närmare ingå på dessa spörsmål torde

emellertid icke föreligga.

De föreslagna ändringarna i 59 § lagen om val till riksdagen föranleda

jämväl en formell ändring i 56 § 4 mom. samma lag.

De vid promemorian fogade förslagen till valsedelsformulär ha icke föranlett

erinran och torde i huvudsak vara lämpligt avfattade.

Lagändringarna torde böra träda i kraft den 1 juli 1952.

I enlighet med det anförda ha inom justitiedepartementet upprättats bifogade

förslag till

1) lag angående ändrad lydelse av 56 § 4 mom. samt 59 och 79 §§ lagen

den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen; ävensom

2) lag angående ändrad lydelse av 23 och 25 §§ kommunala vallagen

den 6 juni 1930 (nr 253) samt av det i 24 § samma lag angivna formuläret„

Föredraganden hemställer att lagförslagen måtte genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Olle Lundberg„

Stockholm 1952. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

521050

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:249 Skrivelse till Körningen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 56 § 4 mom. samt 59 och 79 §§ lagen den 26 nov s. 15 i texten