Med förslag till förordning med särskilda bestämmelser angående aktiebolaget Vin- & spritcentralens tullnederlagsrörelse
1952-03-31 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1952:208, Med förslag till förordning med särskilda bestämmelser angående aktiebolaget Vin- & spritcentralens tullnederlagsrörelse
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 208.
1
Nr 208.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
med särskilda bestämmelser angående aktiebolaget
Vin- & spritcentralens tullnederlagsrörelse; given
Stockholms slott den 31 mars 1952.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogat förslag till förordning med särskilda bestämmelser angående
aktiebolaget Vin- & spritcentralens tullnederlagsrörelse.
GUSTAF ADOLF.
Per Edvin Sköld.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
Aktiebolaget Vin- & spritcentralens import av spritdrycker och vin äger
väsentligen rum med anlitande av den i tullstadgan omförmälda tullagerinstitutionen
tullnederlag. Då iakttagandet av tullstadgans föreskrifter om
tullnederlag föranleder betydande kostnader och olägenheter för såväl tullverket
som spritcentralen föreslås i propositionen — med hänsyn jämväl
till spritcentralens ställning såsom ett statligt monopolföretag — ett mindre
omständligt förfarande för tullavgifternas utfående.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 208.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 208.
Förslag
till
förordning med särskilda bestämmelser angående aktiebolaget Vin- &
spritcentralens tullnederlagsrörelse.
Härigenom förordnas, att i fråga om aktiebolaget Vin- & spritcentralens
tullnederlagsrörelse följande särskilda bestämmelser skola gälla utan hinder
av vad mot desamma stridande är stadgat.
1 §•
Spritdrycker och vin samt sprit och absolut alkohol, som av aktiebolaget
Vin- & spritcentralen införas från utrikes ort och anmälas till uppläggning
på tullnederlag, må av bolaget för sådan uppläggning utbekommas
från tullverket utan att den myckenhet, som skall läggas till grund
för beräknande av tull för varan, dessförinnan blivit av tullverket utrönt.
Det åligger bolaget att i den ordning, som nedan föreskrives, erlägga belöpande
tull för varan, i den mån densamma uttages till inhemsk förbrukning.
2 §.
Inom riket tillverkad vara av i 1 § angivet slag må för utförsel, för överföring
till provianteringsfrilager eller för försäljning till den, som enligt
särskilt stadgande äger åtnjuta tullfrihet för varor, vilka inkomma från
utlandet, av bolaget uppläggas på tullnederlag. Efter uppläggningen skall
med avseende å varan i tillämpliga delar iakttagas vad som gäller i fråga
om av bolaget på tullnederlag upplagd vara av dylikt slag, som från utrikes
ort införts.
Vid överföring eller försäljning, som i första stycket avses, skall i fråga
om rätt till allmän industrirestitution, varom i förordningen angående tullrestitution
sägs, så anses som om varan utförts till utrikes ort.
3 §.
I 1 och 2 §§ avsedda varor må förvaras på tullnederlag under endast
bolagets lås, därest bolaget avgiver förbindelse att iakttaga de för tullnederlag
givna allmänna stadgandena beträffande beskaffenheten av lokaler och
förfogandet över varor, som anmälts eller upplagts till förvaring.
4 §.
Bolaget har att före utgången av varje månad till generaltullstyrelsen
avlämna en på tro och heder avgiven deklaration rörande den mycken
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 208.
3
het spritdrycker och vin samt sprit och absolut alkohol med fördelning på
varuslag enligt nummer i statistiska varuförteckningen, som under nästföregående
månad vid vart och ett av bolagets tullnederlag upplagts eller
ock därifrån uttagits för förtullning eller annat för tullnederlagsgods medgivet
förfarande, ävensom att före utgången av andra månaden efter den,
under vilken uttagning till förtullning ägt rum, till generaltullstyrelsen inbetala
den tull, som belöper på de sålunda förtullade varorna.
5 §.
Vid bestämmande av tullavgiften för vara, som efter vad ovan sägs förtullas
från tullnederlag, skola de taxor och författningar tillämpas, som
gälla vid ingången av den månad, varunder skyldighet för bolaget att erlägga
tull för varan inträder.
6 §.
Befrielse från tullavgift må åtnjutas för ovan omförmäld vara, som under
förvaringen på tullnederlag genom olycka förstörts eller gått förlorad.
Vid förtullning av vara, som förvarats på tullnederlag, må icke, oavsett
förvaringstidens längd, avdrag i tullavgiften tillgodonjutas för läckage. Ej
heller må vid varas överföring till provianteringsfrilager avdrag för läckage
beräknas.
7 §■
Den förmån i fråga om tullnederlagsrörelse, som medgivits bolaget genom
bestämmelserna i denna förordning, må av Kungl. Maj:t återkallas när skäl
därtill äro.
Har förmånen återkallats, är bolaget pliktigt att för de varor av i 1 §
avsett slag, som då finnas å bolagets tullnederlag, inom av Kungl. Maj:t
bestämd tid och med iakttagande i tillämpliga delar av här ovan meddelade
bestämmelser till generaltullstyrelsen inbetala belöpande tull, i den
mån Kungl. Maj :t ej medgiver, att varorna under iakttagande av de särskilda
föreskrifter, som av Kungl. Maj :t meddelas, må överföras till förvaring
på tullnederlag enligt gällande allmänna stadganden.
8 §.
Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, generaltullstyrelsen
äger utfärda de ytterligare föreskrifter, som erfordras för tillämpningen
av denna förordning.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1952.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 208.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31 mars
1952.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Lingman, Hammarskjöld, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler fråga om
särskilda bestämmelser angående aktiebolaget Vin- & spritcentralens tullnederlagsrörelse
samt anför därvid följande.
I en den 18 oktoher 1951 dagtecknad skrivelse har generaltullstyrelsen
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att antaga de särskilda
bestämmelser angående aktiebolaget Vin- & spritcentralens tullnederlagsrörelse,
som vore intagna i ett vid skrivelsen fogat förslag till förordning.
Förslaget torde som Bilaga få fogas till protokollet i detta ärende.
Över nämnda skrivelse har kontrollstyrelsen, efter hörande av aktiebolaget
Vin- & spritcentralen, avgivit infordrat utlåtande.
I sin förenämnda skrivelse har generaltullstyrelsen inledningsvis framhållit
att rätten att till riket införa spritdrycker och vin ävensom sprit och
absolut alkohol enligt gällande lagstiftning och med staten träffat avtal i
princip vore förbehållen aktiebolaget Vin- & spritcentralen, i vilket bolag
Kungl. Maj:t utsåge halva styrelsen, däribland ordförande och vice ordförande,
samt jourhavande revisor ävensom de tio stamaktieägarna.
Generaltullstyrelsen har vidare uttalat att bolagets mycket omfattande
import väsentligen ägde rum med anlitande av den i 5 kap. tullstadgan omförmälda
tullagerinstitutionen tullnederlag. På sådant tullager kunde till
tullområdet införd tullbelagd vara efter verkställd tullundersökning och
kvantitetsbestämning uppläggas under tullverkets och varuhavarens lås och
där förvaras under en längsta tid av fem år, utan att tull behövde erläggas
för varan, förrän den efter förtullning uttoges till inhemsk förbrukning.
Under förvaringstiden kunde varan även överlåtas, förpantas, förflyttas till
tullnederlag å annan ort, överföras till provianteringsfrilager eller återutföras,
utan att tull för varan påfördes. Då förtullning från tullnederlag förekomme,
vore vidare särskilt anstånd med tullavgiftens betalning medgivet
Kungl. Maj. ts proposition nr 208.
5
mot säkerhet för avgiften och finge, där fråga vore om flytande vara, som
under minst nittio dagar förvarats å tullnederlag, ett avdrag för läckage
åtnjutas med tre procent av avgiften. Motsvarande kvantitetsavdrag för
läckage finge efter samma förvaringstid beräknas vid varans överförande
till provianteringsfrilager. Tullverket utövade ingående kontroll å tullnederlagsrörelsen,
och den därav föranledda bokföringen hade måst göras
mycket detaljerad.
De sålunda gällande reglerna för tullnederlagsinstitutionen tillämpades,
har generaltullstyrelsen vidare anfört, jämväl i avseende å bolagets tullnederlagsrörelse
dock med vissa undantag. Sålunda åtnjöte bolaget enligt
Kungl. Maj :ts beslut den 23 augusti 1929 och den 30 december 1938 en del
lättnader i fråga om tullverkets kontrollanordningar, däribland godsets
förvaring under endast bolagets lås, ävensom enligt Kungl. Maj :ts resolution
den 23 januari 1931 anstånd utan ställande av säkerhet med erläggande
av den tullavgift, som vid förtullning från tullnederlag påfördes bolaget.
Det hade emellertid sedan länge övervägts, huruvida icke denna ordning,
som föranledde betydande kostnader och olägenheter för icke blott
tullverket utan även bolaget, skulle med hänsyn till bolagets ställning såsom
ett statligt monopolföretag kunna, om tullpliktigheten för varorna bibehölles
,ersättas med ett mindre omständligt förfarande för tullavgifternas
utfående.
Generaltullstyrelsen har i anslutning härtill erinrat om att frågan om
tullbehandlingen av spritdrycker och vin upptagits till behandling av riksdagens
revisorer år 1942. Revisorerna hade härvid föreslagit, bland annat,
att i avvaktan på en ifrågasatt särskild utredning om överförande av tullavgifterna
för nämnda varor till omsättningsskatt, aktiebolaget Vin- & spritcentralen
skulle erhålla vissa lättnader i förfarandet vid förtullningen av
till riket inkommande spritdrycker och viner, på sätt år 1921 medgivits
aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet beträffande förtullning av oarbetad
tobak och tobaksmjöl. Yttranden i anledning härav hade avgivits av generaltullstyrelsen,
kontrollstyrelsen samt aktiebolaget Vin- & spritcentralen
men frågan hade icke blivit närmare berörd i statsutskottets utlåtande över
revisorernas berättelse, och revisorernas förslag i ämnet hade icke föranlett
någon riksdagens åtgärd.
Generaltullstyrelsen har ytterligare erinrat om att riksdagens år 1946
församlade revisorer ånyo upptagit frågan om ändring i tullbehandlingen av
spritdrycker och vin till behandling. Detta hade ansetts motiverat främst
med hänsyn till de rationaliseringssträvanden, som under åren dessförinnan
gjort sig gällande på olika områden inom statsförvaltningen och som särskilt
aktualiserats av då rådande personalbrist. Det hade sålunda synts revisorerna
uppenbart, att avsevärd arbetsbesparing och minskning av omkostnaderna
för såväl tullverket som Vin- & spritcentralen skulle kunna
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 20S.
vinnas genom en ändring av det tillämpade tullbehandlingssystemet vid införsel
av spritdrycker och viner. Det mest rationella vore därvid, att tullavgifterna
överfördes till skatten å samma varor; därest emellertid en sådan
mera vittgående reform icke ansåges böra genomföras, syntes det revisorerna,
att aktiebolaget Vin- & spritcentralen vid förtullningen av spritdrycker
och viner i varje fall borde medgivas motsvarande lättnader, som
år 1921 beviljats aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet. Yttranden över
jämväl denna framställning hade avgivits av generaltullstyrelsen, kontrollstyrelsen
samt aktiebolaget Vin- & spritcentralen. Riksdagen hade i skrivelse
den 5 juli 1947, nr 329 (punkt 16), förklarat sig anse, att en förutsättningslös
utredning av spörsmålet om de nuvarande sprit- och vintullarnas
inarbetande i alkoholbeskattningen borde komma till stånd, och att — i
avbidan på resultatet av utredningen — åtgärder borde övervägas för åstadkommande
av en förenkling av tillämpade principer för tullbehandlingen
av spritdrycker, som importerades av aktiebolaget Vin- & spritcentralen. I
enlighet därmed hade riksdagen anhållit, att Kungl. Maj :t ville föranstalta
om utredning i tidigare angivet hänsende samt taga under övervägande
åtgärder i av riksdagen angivet syfte.
Generaltullstyrelsen har framhållit att styrelsen, med beaktande av vad
sålunda förekommit samt i samråd med representanter för aktiebolaget
Vin- & spritcentralen, verkställt undersökning i ämnet. Den företagna undersökningen
hade bekräftat, att en betydande arbetsbesparing och omkostnadsminskning
för såväl tullverket som bolaget kunde åstadkommas
utan förfång för tullbeskattningen. Detta hade synts styrelsen kunna ske genom
övergång till ett av bolaget förordat system, enligt vilket all den trafik,
som ägde ram med bolagets omhandlade varor, skedde över tullnederlag.
Bolaget övertoge härvid tullverkets löpande bestyr med detaljbokföring
jämte närmare varukontroll i fråga om bolagets tullnederlagsrörelse ävensom
svarade för beräkningen av å varorna belöpande tullavgifter, vilka av
bolaget månadsvis centralt inbetalades till tullverket. Vid utarbetandet av
det vid skrivelsen fogade författningsförslaget hade föreskrifterna rörande
de tidigare omnämnda, under år 1921 medgivna lättnaderna beträffande
förtullning av för aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet inkommande oarbetad
tobak och tobaksmjöl i flera hänseenden varit vägledande (se SFS
1921:497). Beträffande avfattningen av de särskilda punkterna i författningsförslaget
har generaltullstyrelsen anfört bland annat följande.
Den i punkten 1 ifrågasatta avlastningen från tullverket av arbetet med
kvantitetsberäkningen komme att medföra påvisbara utgiftsbesparingar och
tidsvinster för såväl tullverket som aktiebolaget Vin- & spritcentralen.
De i punkten 2 föreslagna stadgandena innebure avvikelse från vad i allmänhet
gällde i fråga om omfattningen av tullnederlagsrätten. Denna rätt,
som enligt tullagstiftningen för närvarande vore begränsad till att avse
Kungl. Maj:ts proposition nr 208.
7
endast gods, som infördes till tullområdet, hade nämligen i förevarande
punkt utsträckts till att omfatta även inom riket tillverkad vara, som upplades
på tullnederlag för vissa begränsade ändamål. Därjämte innefattade
stadgandena en avvikelse från gällande bestämmelser om provianteringsfrilager
såtillvida, att här avsedd vara skulle kunna få överföras till sådant
frilager, ehuru den vore inom riket tillverkad och således icke såsom förutsattes
i § 1 Kungl. Maj:ts förordning den 15 november 1912 (nr 298) om provianteringsfrilager,
sådan paragrafen lydde enligt förordningen den 19 mars
1948 (nr 139), införts från utrikes ort. De sålunda föreliggande avvikelserna
från vissa allmänna tullnederlags- och provianteringsfrilagersbestämmelser
hade i överensstämmelse med bolagets önskemål ifrågasatts dels
för åstadkommande av ökad enhetlighet i bolagets lagerrörelse, dels ock
till förenkling i förfarandet för erhållande av tullrestitution för utländska
materialier, som inginge i inom riket framställd vara, i fall då varan avyttrades
för att tillföras provianteringsfrilagersrörelse eller då den försåldes
till någon, som enligt 5 § a) eller b) tulltaxeförordningen åtnjöte särskild
tullfrihet.
Det i punkten 6 andra stycket föreslagna förbudet mot avdrag för läckage
innebure avvikelse från eljest gällande bestämmelser. Medgivandet om avdrag
för läckage hade, enligt vad aktiebolaget Vin- & spritcentralen under
hand upplyst, i fråga om bolagets uttag från tullnederlag under år 1950
motsvarat ett belopp av i runt tal 88 000 kronor. Därest även efter den nu
föreslagna omläggningen av bolagets tullnederlagsrörelse rätten till läckageavdrag
skulle bestå, komme detta otvivelaktigt att bliva mycket störande
för ett smidigt utnyttjande av den tilltänkta nya ordningen. Inför
detta hade bolaget under hand förklarat sig kunna avstå från rätten till avdrag
för läckage beträffande sina tullnederlagsvaror.
Generaltullstyrelsen har slutligen uttalat att förslaget borde träda i kraft
å dag, som av Konungen bestämdes. Denna dag borde lämpligen fastställas
till den 1 i månaden efter det bolaget anmält sig hava genomfört de omläggningar
i organisationen för bolagets tullnederlagsrörelse, som kunde
påkallas av det nya systemet, samt uppställningen av föreskrivna handlingar
och andra detaljer i arbetsgången hunnit bestämmas.
Aktiebolaget Vin- & spritcentralen har -— med förbehåll för viss förlängning
av anståndstiden för tullavgiftens erläggande — tillstyrkt det av
generaltullstyrelsen framlagda förslaget; ett genomförande av förslaget
kunde med hänsyn till de åtgärder bolaget hade att vidtaga ske den 1 juli
1952.
Bolaget har framhållit att dess import av viner och spritdrycker år 1950
hade uppgått till ett värde av ca 33 milj. kronor och att tullavgifter för
samma tid hade erlagls med ca 11,5 milj. kronor.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 208.
Bolaget har vidare erinrat om att bolaget i yttrande över 1942 års riksdagsrevisorers
förenämnda framställning i ämnet funnit det vara ostridigt,
att såväl förenklingar i arbetet som besparing av kostnader för bolagets
vidkommande skulle vinnas genom de av riksdagens revisorer föreslagna
lättnaderna. Bolaget hade även framhållit, att dessa fördelar skulle ytterligare
ökas, därest tullarna på viner och spritdrycker icke uttoges i samband
med importen utan att motsvarande belopp överfördes till omsättningsskatten
för dessa varor. Bolaget hade därför förklarat sig icke ha någon
erinran mot ett genomförande snarast möjligt av det förstnämnda förslaget.
Under hänvisning till detta sitt yttrande hade bolaget jämväl tillstyrkt
av 1946 års riksdagsrevisorer framlagt förslag i ämnet.
Beträffande det nu föreliggande förslaget har bolaget framhållit att förslaget
otvivelaktigt innebure en icke oväsentlig lättnad i arbetet med tullbehandlingen
och bolaget hälsade därför förslaget med tillfredsställelse.
Bolaget ville emellertid uttala den förhoppningen, att det skulle visa sig
möjligt att senare genomföra ytterligare lättnader i belysning av de erfarenheter,
som vunnits vid tillämpningen av den nu föreslagna ordningen.
Det föreliggande förslaget komme att för bolagets del medföra arbetsbesparing
i viss omfattning, men samtidigt komme vissa nya uppgifter att åläggas
bolaget, särskilt vad anginge tullnederlagsbokföringen. Dessutom bleve viss
personalförstärkning nödvändig på huvudkontorets förtullningsavdelning.
Trots detta räknade bolaget med att ett genomförande av förslaget skulle
medföra en icke oväsentlig kostnadsminskning. Ehuru förslaget medförde
många praktiska fördelar ville bolaget dock framhålla att bolaget vid förslagets
genomförande komme att få vissa svårigheter att uppfylla gällande
bestämmelser angående beskaffenheten av tullagerlokaler.
Beträffande det av generaltullstyrelsen framlagda författningsförslaget
har bolaget framhållit att det sannolikt icke komme att innebära någon
större belastning för bolaget att uppgöra de i punkt 4 avsedda sammanställningarna,
då bolaget redan för närvarande för eget bruk en gång om
året upprättade en i huvudsak liknande sammanställning. I punkt 4 föreskreves
emellertid även, att bolaget inom utgången av varje månad till
generaltullstyrelsen skulle inbetala den tull, som belöpte på de förtullade
varorna. Enligt nuvarande bestämmelser åtnjöte bolaget högst 90 dagars
anstånd med erläggande av tull för varor, som upplagts på tullnederlag.
Då bolaget i relativt ringa utsträckning direktförtullade inkomna varor,
upplades dessa i stället på tullnederlag, varvid nyssnämnda anståndstid
kunde utnyttjas. Enligt det nu föreliggande förslaget skulle denna tid
minskas till i genomsnitt 45 dagar. En undersökning visade, att bolaget
tack vare nittiodagarskrediten genomsnittligen låge med obetalda tullräkningar
till ett värde av ca 3 milj. kronor. En minskning av kredittiden
till hälften skulle därför innebära, att bolagets likvida medel minskades
Kungl. Maj.ts proposition nr 208.
9
med omkring 1% milj. kronor. Bolaget finge därför hemställa, att i förslaget
vidtoges sådan ändring, att inbetalningen av tull finge ske den sista
dagen i andra månaden efter den, under vilken varorna inkommo, varigenom
kredittiden skulle komma att utgöra i genomsnitt 75 dagar. Beträffande
punkten 6 andra stycket i förslaget har bolaget slutligen uttalat
att förslaget skulle för bolaget medföra en ökad kostnad därigenom, att
tull komme att erläggas jämväl för vara, som genom läckage förlorats.
Det belopp, vartill läckageersättningen uppginge, vore emellertid icke betydande
och å andra sidan åtginge relativt mycket arbete för uträkning
av ersättningen. Ur praktisk synpunkt vore det en fördel för bolaget att
slippa detta arbete och då förslaget med hänsyn till bolagets inbetalningar
till statsverket endast syntes innebära, att ett belopp som nu inlevererades
som del av vinsten i stället skulle gäldas i tullavgifter, hade bolaget intet
att erinra mot förslaget i denna del.
Kontrollstyrelsen har uttalat att styrelsen i likhet med spritcentralen
tillstyrkte det framlagda förslaget. Genom den föreslagna rationaliseringen
kunde en icke oväsentlig arbetsbesparing och kostnadsminskning ske för
såväl tullverket som spritcentralen. Vid förslagets genomförande syntes
böra beaktas vad spritcentralen anfört rörande viss förlängning av anståndstiden
för tullavgifternas erläggande. I enlighet med vad spritcentralen
uttalat borde förslaget kunna genomföras från och med den 1 juli 1952.
Kontrollstyrelsen har vidare erinrat om att styrelsen i utlåtanden den 19
januari 1943 och den 17 januari 1947 över 1942 resp. 1946 års riksdagsrevisorers
framställningar angående tullbehandlingen av spritdrycker och
vin vid införsel genom spritcentralen tillstyrkt revisorernas förslag om utredning
rörande frågan om sprit- och vintullarnas inarbetande i alkoholbeskattningen.
Styrelsen tilläte sig i sammanhanget ånyo understryka angelägenheten
av att frågan om sprit- och vintullarnas inarbetande i alkoholbeskattningen
gjordes till föremål för utredning.
Departementschefen. Som framgår av den tidigare redogörelsen har riksdagen
i skrivelse den 5 juli 1947, nr 329, hemställt om en förutsättningslös
utredning av spörsmålet om de nuvarande sprit- och vintullarnas inarbetande
i alkoholbeskattningen. I avbidan på resultatet av utredningen borde, har
riksdagen framhållit, åtgärder övervägas för åstadkommande av en förenkling
av nu tillämpade principer för tullbehandlingen av spritdrycker, som
importerades av aktiebolaget Vin- & spritcentralen.
I anledning av nämnda skrivelse har genom generaltullstyrelsens försorg
verkställts undersökning i vad mån det hittillsvarande systemet för tullklareringen
av bolagets importvaror kunde förenklas utan förfång för tullbeskattningen.
Undersökningen har utvisat att en betydande arbetsbesparing
och omkostnadsminskning kunde uppnås för såväl tullverket som bolaget
2 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 sand. Nr 208.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 208.
genom övergång till ett system, enligt vilket all den trafik som ägde rum
med bolagets importvaror skedde över tullnederlag, därvid bolaget övertoge
tullverkets löpande bestyr med detaljbokföring och varukontroll ävensom
svarade för beräkning och inbetalning av tullavgifter.
Det är givetvis angeläget att tullklareringen av bolagets importvaror ordnas
på ett så enkelt och smidigt sätt som möjligt. Det av generaltullstyrelsen
framlagda, av remissinstanserna tillstyrkta förslaget i ämnet finner jag
ändamålsenligt samt väl ägnat att minska kostnaderna för såväl tullverket
som bolaget samtidigt som likväl den föreslagna omläggningen, varken ur
kontrollsynpunkt eller eljest, torde medföra olägenheter i fråga om tullbeskattningen.
Jag tillstyrker sålunda att förslaget genomföres, dock att anståndstiden
för erläggande av tullavgifter synes böra förlängas i enlighet
med vad remissinstanserna förordat.
Beträffande riksdagens framställning om en utredning av spörsmålet om
de nuvarande sprit- och vintullarnas inarbetande i alkoholbeskattningen
må framhållas att denna fråga måste bedömas med beaktande av även
andra omständigheter än rena rationaliseringssynpunkter. Av handelspolitiska
skäl är jag icke beredd att, åtminstone för närvarande, föranstalta om
utredning i ämnet.
Föredragande departementschefen hemställer härefter, att inom finansdepartementet
upprättat förslag till förordning med särskilda bestämmelser
angående aktiebolaget Vin- & spritcentralens tullnederlagsrörelse måtte genom
proposition föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Birgit Warholm.
Kungl. Maj.ts proposition nr 208.
11
Bilaga.
Förslag
till
Kungl. Maj:ts förordning med särskilda bestämmelser angående
aktiebolaget Vin- & spritcentralens tullnederlagsrörelse.
Kungl. Maj :t har funnit gott i överensstämmelse med riksdagens beslut
förordna, att i fråga om aktiebolaget Vin- & spritcentralens tullnederlagsrörelse
följande särskilda bestämmelser skola gälla utan hinder av vad mot
desamma stridande är stadgat.
1. Spritdrycker och vin samt sprit och absolut alkohol, som av aktiebolaget
Vin- & spritcentralen införas från utrikes ort och anmälas till uppläggning
på tullnederlag, må av bolaget för sådan uppläggning utbekommas
från tullverket utan att den myckenhet, som skall läggas till grund för
beräknande av tull för varan, dessförinnan blivit av tullverket utrönt, med
skyldighet för bolaget att i den ordning, som nedan föreskrives, erlägga
belöpande tull för varan i den mån densamma uttages till inhemsk förbrukning,
och under iakttagande i övrigt av vad härefter stadgas.
2. Inom riket tillverkad vara av i punkt 1 nämnt slag må för utförsel,
för överföring till provianteringsfrilager eller för försäljning till den, som
enligt särskilt stadgande äger åtnjuta tullfrihet för varor, vilka inkomma
från utlandet, av bolaget uppläggas på tullnederlag, varvid efter uppläggningen
skall med avseende å varan i tillämpliga delar iakttagas vad som
gäller i fråga om av bolaget på tullnederlag upplagd vara av dylikt slag, som
från utrikes ort införts.
Vid överföring eller försäljning, som i första stycket avses, skall i fråga
om rätt till allmän industrirestitution, varom i förordningen angående tullrestitution
sägs, så anses som om varan utförts till utrikes ort.
3. I punkterna 1 och 2 avsedda varor må förvaras på tullnederlag under
endast bolagets lås, under villkor att bolaget avgiver förbindelse att beträffande
beskaffenheten av för ändamålet använd lokal och förfogandet över
till sådan förvaring anmälda eller upplagda varor svara för att de för tullnederlag
härutinnan givna allmänna stadganden icke överträdas.
4. Bolaget har att inom utgången av varje månad till generaltullstyrelsen
avlämna en på tro och heder avgiven deklaration rörande den myckenhet
spritdrycker och vin samt sprit och absolut alkohol med fördelning på varuslag
enligt nummer i statistiska varuförteckningen, som under nästföregående
månad vid vart och ett av bolagets tullnederlag upplagts eller ock
därifrån uttagits för förtullning eller annat för tullnederlagsgods medgivet
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 208.
förfarande, ävensom att inom samma tid till nämnda styrelse inbetala den
tull, som belöper på de sålunda förtullade varorna.
5. Vid bestämmande av tullavgiften för vara, som efter vad ovan sägs
förtullas från tullnederlag, skola de taxor och författningar tillämpas, som
gälla vid ingången av den månad, varunder skyldighet för bolaget att erlägga
tull för varan inträder.
6. Befrielse från tullavgift må åtnjutas för ovan omförmäld vara, som
under förvaringen på tullnederlag genom olycka förstörts eller gått förlorad.
Vid förtullning av här avsedd vara, som förvarats på tullnederlag, må
icke, oavsett förvaringstidens längd, avdrag i tullavgiften tillgodonjutas för
läckage. Ej heller må vid sådan varas överföring till provianteringsfrilager
avdrag för läckage beräknas.
7. Det skall åligga bolaget att ställa sig till efterrättelse de ytterligare
bestämmelser i ämnet, som för bevarande av kronans rätt eller eljest kunna
bliva av Kungl. Maj:t givna, ävensom de föreskrifter, generaltullstyrelsen
i enlighet med nyssnämnda bestämmelser meddelar.
8. Den rättighet, som enligt ovanstående medgives bolaget, skall gälla
från och med flag, som Kungl. Maj:t bestämmer, tills vidare och må av
Kungl. Maj:t återkallas, när skäl därtill äro.
Har rättigheten återkallats, är bolaget pliktigt att för de varor av i punkt
1 avsett slag, som då finnas å bolagets tullnederlag, inom av Kungl. Maj :t
bestämd tid och med iakttagande i tillämpliga delar av här ovan meddelade
bestämmelser till generaltullstyrelsen inbetala belöpande tull, i den mån
Kungl. Maj:t ej medgiver, att varorna under iakttagande av de särskilda
föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas, må överföras till förvaring på
tullnederlag enligt gällande allmänna stadganden.
Denna förordning träder i kraft å dag, som av Konungen bestämmes.
Emil Kihlströms Trycker» A.-B. Stockholm 1952
5204Ö0
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1952:208 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majris proposition med förslag till förordning med särskilda bestämmelser angående aktiebolaget Vin- & spritcentra a1 i texten
- BevU 1952:43 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med särskilda bestämmelser angående aktiebolaget Vin- & spritcentralens tullnede s. 3 i texten