Med förslag till lag om särskild skolstyrelse i vissa fall
1952-04-04 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1952:224, Med förslag till lag om särskild skolstyrelse i vissa fall
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts •proposition nr 224.
1
Nr 224.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag
om särskild skolstyrelse i vissa fall; given Stockholms
slott den Jf april 1952.
tf
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att antaga härvid fogat förslag till lag om särskild skolstyrelse i vissa fall.
GUSTAF ADOLF.
Ivar Persson.
1 — Bihan g till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr SSf.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 224-
Förslag
till
Lag
om särskild skolstyrelse i vissa fall.
Härigenom förordnas som följer.
1 §•
I sådant skoldistrikt, där enligt Kungl. Maj:ts medgivande försök med
nioårig enhetsskola bedrives, skall i fråga om styrelse för vissa skolor, i
stället för vad eljest gäller, bestämmelserna i denna lag äga tillämpning.
Skoldistrikt, som jämlikt Kungl. Maj:ts medgivande bedriver sådan pedagogisk
försöksverksamhet av förberedande slag, som avses i Kungl.
Maj:ts brev till skolöverstyrelsen den 20 maj 1949 angående pedagogisk
försöksverksamhet i vissa skoldistrikt, skall vid tillämpningen av denna
lag anses hava erhållit medgivande att anordna försök med nioårig enhetsskola.
Denna lag gäller icke beträffande skolväsendet i Stockholms stad.
2 §.
1 mom. Förvaltningen och vården av folk- och fortsättningsskolväsendet
samt försöksverksamheten skola handhavas av en särskild styrelse,
benämnd skolstyrelsen.
2 mom. Därest Kungl. Maj:t så beslutar, skall den särskilda skolstyrelsen
vara styrelse även för högre folkskola eller fristående realskola eller
annan högre statlig eller kommunal läroanstalt, belägen inom skoldistriktet.
Efter medgivande av Kungl. Maj:t må skolstyrelsen vara styrelse även
för yrkesundervisningsanstalt inom skoldistriktet, dock ej för högre tekniskt
läroverk eller central verkstadsskola.
I fall, som i detta moment avses, träder den särskilda skolstyrelsen i stället
för den styrelse, som eljest skolat finnas vid varje ifrågakommande skola.
3 §.
Särskild skolstyrelse äger samma befogenheter och har samma uppgifter
som enligt gällande författningar och övriga föreskrifter tillkomma och
åvila folk- och fortsättningsskolestyrelse samt styrelse vid sådan skola, för
vilken den särskilda skolstyrelsen jämlikt 2 § 2 mom. utsetts att vara
styrelse.
Skolstyrelsen har också att särskilt beakta de frågor, som på grund
av försöksverksamheten bliva gemensamma angelägenheter för de olika
3
Kungl. Maj:ts ■proposition nr S£/h
skolorna eller skolformerna, ävensom att med uppmärksamhet följa det
pedagogiska försöksarbetet, främja lärarnas vidareutbildning och verka för
ett fördjupat samarbete mellan hem och skola.
4 §.
Ledamöter i särskild skolstyrelse väljas av kommunal- eller stadsfullmäktige
till det antal, som fullmäktige finna lämpligt med hänsyn till
kommunens folkmängd och struktur samt till de skolor, för vilka skolstyrelsen
skall vara styrelse. Antalet ledamöter skall dock vara minst sju
och högst tjuguen.
Suppleanter må på enahanda sätt utses till det antal, som finnes lämpligt.
Sker ej valet proportionellt, skall tillika bestämmas den ordning, i vilken
suppleanterna skola inkallas till tjänstgöring.
Ledamöter och suppleanter skola väljas för två år, räknat från och med
den 1 januari 1953.
5 §.
Därest terminsavgift upptages av lärjungarna vid skola, som hör under
särskild skolstyrelse, skall fråga om befrielse från eller nedsättning av
sådan avgift prövas i den ordning Kungl. Maj:t bestämmer.
6 §.
För att biträda vid behandlingen av frågor angående den förberedande
yrkesundervisningen ävensom för den allmänna yrkesundervisning, för
vilken särskild skolstyrelse kan hava att ansvara, bör styrelsen utse ett
särskilt rådgivande organ, expertråd, bestående av minst fyra ledamöter.
Till ledamöter i expertråd skola utses lämpliga personer, representerande
såväl företagare som anställda, med god kännedom om ortens arbetsliv
i allmänhet och om de särskilda yrkesgrenar eller verksamhetsområden,
som undervisningen i fråga avser.
7 §.
I fråga om valbarhet som ledamot eller suppleant i särskild skolstyrelse,
val av dylik ledamot och suppleant, val av ordförande och vice
ordförande, sammanträden, suppleanternas tjänstgöring, rätt för kyrkoherde
att deltaga i sammanträde med skolstyrelsen eller någon dess nämnd,
handläggning av ärenden, nämnder, omröstning, protokoll, skriftväxling,
sekreterare, kassaförvaltare, sammanförande av medelsförvaltning, uppgörande
av förslag till inkomst- och utgiftsstat samt redovisning och granskning
av räkenskaper skola bestämmelserna om folkskolestyrelse i lagen den
6 juni 1930 (nr 262) om skolstyrelse i vissa kommuner äga motsvarande
tillämpning, såvitt icke i denna lag annorlunda stadgats.
4
Kungl. Majrts proposition nr 22/f-.
Jämväl i fråga om fullföljd av talan mot särskild skolstyrelses beslut
skall gälla vad i nämnda lag om skolstyrelse i vissa kommuner stadgas angående
fullföljd av talan mot folkskolestyrelses beslut; dock att
beträffande besvär över särskild skolstyrelses åtgärd i ärende, som rör
annan skola än folk- och fortsättningsskola, skola gälla de bestämmelser,
som äro meddelade i fråga om besvär över åtgärd av styrelse för sådan
skola varom fråga är, samt
beträffande besvär över tillsättning av lärare å enhetsskolans (försöksskolas)
högstadium skall gälla vad därom är särskilt stadgat.
I övriga hänseenden skola för särskild skolstyrelse tillämpas de för
varje särskild skolform utfärdade bestämmelserna om skolstyrelse.
8 §.
Kungl. Maj:t äger utfärda de tilläggs- och tillämpningsföreskrifter, som
erfordras i anledning av denna lag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1953 och gäller till och med den
31 december 1954; dock skall före den 1 januari 1953 förrättas val av särskild
skolstyrelse.
Kungl. Maj:ts proposition nr 224-
5
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 4 april 1952.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Zetterberg,
Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hammarskjöld,
Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,
Nordenstam.
Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet anmäler
chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, fråga om utfärdande
av lag om särskild skolstyrelse i vissa fall och anför därvid följande.
Den förberedande pedagogiska försöksverksamhet i anslutning till 1946
års skolkommissions förslag, som påbörjades höstterminen 1949, har höstterminen
1951 på vissa orter nått första klassen på enhetsskolans högstadium
(klasserna 7—9), vilket motsvarar realskolestadiet i de allmänna läroverken
och de högre kommunala skolorna.
I och med att försöksverksamheten uppnår enhetsskolans högstadium
på ort med minst 4-klassig högre skola, uppstår fråga, huruvida befolkningsunderlaget
och andra omständigheter medge den högre skolans fortbestånd
helt eller delvis. Beslut angående organisationen måste fattas i
varje särskilt fall. En av försöksverksamhetens uppgifter bör vara att söka
finna utvägar, som underlätta övergången från nuvarande högre skolformer
till den blivande enhetsskolan.
En viktig förutsättning för genomförandet av försöksverksamheten på
tillfredsställande sätt är, att den lokala skolledningen får bästa
möjliga konstruktion och sammansättning. En stor olägenhet med nuvarande
förhållanden är, att man på orter med skolor tillhörande olika
skolformer i allmänhet har skilda styrelser för dessa olika skolor. Olämpligheten
i en sådan splittring framhölls redan av 19//J års skolutredning,
och behovet av en gemensam skolstyrelse har starkt betonats av 1946 års
skolkommission. Skolkommissionen föreslog i sitt huvudbetänkande (SOU
1948: 27, s. 434), att varje skoldistrikt normalt skulle erhålla en enda skolstyrelse,
men att det skulle finnas möjlighet för stora skoldistrikt att med
Kungl. Maj:ts medgivande tillsätta olika skolstyrelser för olika uppgifter.
Uttalanden och förslag i denna fråga av skolutredningen och skolkommissionen
samt av skolöverstyrelsen och andra myndigheter refererades av
föredragande departementschefen i propositionen 1950:133 angående vissa
6
Kungl. Maj:ts yr o-position nr 22/+.
riktlinjer för enhetsskolans ledning och lokala organisation (s. 33 ff.). Till
belysning av frågeställningarna gavs i propositionen också en redogörelse
för nuvarande förhållanden i fråga om den lokala organisationen (s. 24 ff.).
Föredragande departementschefen uttalade bland annat, att han delade
skolutredningens och skolkommissionens åsikt, att den nuvarande ordningen
med skilda skolstyrelser för olika skolor vore ur flera synpunkter
olämplig och att man därför borde sträva efter större enhetlighet och reda
på detta område. Målet syntes böra vara att åstadkomma största möjliga
enhetlighet i skolväsendets ledning inom varje distrikt. Många frågor i
detta sammanhang måste emellertid underkastas ytterligare utredning. Departementschefen
lade därför icke fram några slutligt utformade förslag
utan framförde vissa synpunkter till ledning vid det fortsatta utredningsarbetet
(propositionen s. 40 f.). I utlåtandet över nämnda proposition var
särskilda utskottet ense med departementschefen rörande det mål, som
borde eftersträvas (uti. 1950:3, s. 34). I enskildheter framförde utskottet
vissa synpunkter. Riksdagen (skr. 1950:403) gav Kungl. Maj:t tillkänna
vad särskilda utskottet anfört rörande bland annat enhetsskolans ledning
och lokala organisation.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 maj 1951 hemställde skolöverstyrelsen
— med hänvisning till att försöksverksamheten med nioårig enhetsskola
redan höstterminen 1951 på vissa orter komme att nå klass sju, motsvarande
realskolestadiet i de allmänna läroverken och de högre kommunala
skolorna — att Kungl. Maj:t måtte i enlighet med ett förslag, som överstyrelsen
samtidigt framlade, utfärda provisoriska föreskrifter beträffande
gemensam styrelse för skola, där försöksverksamhet med nioårig enhetsskola
bedreves, och statlig realskola. Den gemensamma styrelsen skulle
enligt detta förslag utgöras av folkskolestyrelsen jämte de ledamöter av
läroverkets lokalstyrelse, Kungl. Maj:t efter framställning i varje särskilt
fall bestämde. Beträffande styrelsens uppgifter skulle gälla bestämmelserna
angående folkskolestyrelse i lagen om skolstyrelse i vissa kommuner samt
dessutom, med vissa undantag, bestämmelserna om lokalstyrelse i läroverksstadgan.
Skolöverstyrelsens framställning överlämnades av Kungl. Maj:t till den
någon tid därefter tillkallade 1951 års skolstyrelseutredning för att av utredningen
tagas i övervägande vid fullgörandet av dess uppdrag. Enligt
direktiven för skolstyrelseutredningen (anförande av dåvarande chefen för
ecklesiastikdepartementet till statsrådsprotokollet den 29 juni 1951) har
utredningen att verkställa utredning och avgiva förslag angående bland
annat den lokala skolledningens organisation. Vissa riktlinjer för denna
organisations framtida uppbyggnad gåvos i direktiven. Med hänsyn till
den pågående försöksverksamheten och de spörsmål, som därigenom uppkommo,
borde utredningen först gripa sig an med frågan om den lokala
Kungl. Maj:ts ''proposition nr S2/h 7
skolledningen och skyndsamt framlägga särskilt förslag härutinnan, så att
frågan kunde underställas 1952 års riksdag.
Till åtlydnad av nämnda uppdrag har skolstyrelseutredningen den 24
januari 1952 avgivit förslag till lag om gemensam skolstyrelse i vissa fall.
Beträffande innebörden av detta förslag kan i korthet anföras följande.
Med hänsyn till att utredningen icke ansett sig kunna taga slutlig ställning
till någon av de förelagda utredningsuppgifterna inom sådan tid att
något från utredningens sida definitivt förslag kunde föreläggas 1952 års
riksdag, äro de nu föreslagna bestämmelserna rörande gemensam skolstyrelse
avsedda att vara provisoriska och av relativt kort varaktighet. Utredningen
säger sig därför ha undvikit att nu föreslå sådana lösningar, som
skulle innebära ett godtagande av nya principer, och i stället anslutit de
föreslagna bestämmelserna till nu gällande lagstiftning på området. I vissa
avseenden ha dock ändringar föreslagits i förhållande till nuvarande bestämmelser,
men detta har skett uteslutande av praktiska skäl och innebär
icke något slutligt ställningstagande till dessa frågor. Utredningen anser
sig således oförhindrad att i sitt definitiva förslag till skolstyrelselag föreslå
sådana ändringar, som kunna visa sig erforderliga.
I vissa hänseenden har utredningen gått längre än skolöverstyrelsen i dess
förslag av den 11 maj 1951, vilket tjänat som utgångspunkt för utredningen.
Sålunda föreslår utredningen att, om i ett skoldistrikt, där försök med
nioårig enhetsskola bedrives, jämväl andra skolformer än folkskola och
realskola eller högre folkskola förekomma, gemensam skolstyrelse skall
kunna få anordnas för flera eller samtliga skolor i distriktet. Vidare lämnar
utredningens förslag möjlighet att inrätta gemensam skolstyrelse även i
skoldistrikt, där försöksverksamhet icke bedrives.
Utredningen har låtit bestämmelserna i nu gällande skolstyrelselag i
väsentliga delar vara normgivande för den föreslagna lagen om gemensam
skolstyrelse. Vederbörlig hänsyn har dock tagits till de för de statliga och
högre kommunala skolorna samt yrkesskolorna gällande bestämmelserna.
Över skolstyrelseutredningens förslag ha yttranden avgivits av skolöverstyrelsen,
överstyrelsen för yrkesutbildning, statskontoret, riksräkenskapsverket,
Landskommunernas förbund, Svejiska stadsförbundet, Läroverksläramas
riksförbund, styrelserna för Sveriges folkskollärarförbund, Sveriges
folkskollärarinneförbund, Sveriges småskollärarinneförbund och Sveriges
överlärarförbund (gemensamt yttrande), Statens folkskolinspektörers förbund,
Statsläroverkens rektor sförening, Realskolornas rektorsförening, Praktiska
mellanskolornas rektorsförening, Svenska yrkesskolföreningen, Sveriges
högre flickskolors lärarförbund och Skolstyrelseförbundens rikskommitté
ävensom Praktiska mellanskolornas och Högre folkskolornas lärarförening.
Den allmänna principen om större enhetlighet i fråga om den lokala skolledningen
har icke rönt någon gensaga i yttrandena. Däremot äro meningarna
delade, när det gäller frågorna om hur långt man för närvarande bör
sträcka sig i strävan att enhetliggöra skolstyrelserna. Sålunda har i vissa
yttranden avstyrkts, att möjlighet till gemensam skolstyrelse skulle öppnas
även för skoldistrikt, där försöksverksamhet icke bedrives. I vissa yttran
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 224-
den bär kritik framförts mot att en gemensam skolstyrelse skulle kunna
omfatta även yrkesundervisningsväsendet. Det har hävdats, att en yrkesskola
alltid kräver sin egen skolstyrelse. Även i en hel del detaljfrågor ha
från utredningens förslag avvikande åsikter framförts i yttrandena.
Departementschefen. Större enhetlighet i den lokala skolledningens organisation
har i olika sammanhang framhållits såsom en väsentlig förutsättning
för ett framgångsrikt genomförande av enhetsskolan. Jag delar
helt denna uppfattning. Det har emellertid också framhållits, att arbetet
på större enhetlighet borde igångsättas snarast möjligt. Betydelsen härav
har på ett tidigt stadium framhävts av skolöverstyrelsen, vars yttranden
i denna fråga ytterligare betonades av föredragande departementschefen i
propositionen 1950: 133. Samma uppfattning hade min företrädare i ämbetet,
när hon sommaren 1951 i direktiven för 1951 års skolstyrelseutredning
uttalade, att utredningen först borde gripa sig an med frågan om
gemensamma skolstyrelser, så att denna fråga kunde föreläggas 1952 års
riksdag.
Skolstyrelseutredningen har nu framlagt ett förslag till lag om gemensam
skolstyrelse i vissa fall. Med hänsyn till att utredningen icke på någon
punkt ansett sig kunna taga slutlig ställning till de därmed sammanhängande
frågorna, har utredningen givit sitt förslag formen av en provisorisk
lag med begränsad giltighetstid.
Det är även enligt min mening av största vikt, att det första steget mot
enhetlig lokal skolledning nu tages. Det innebär visserligen vissa vanskligheter
att igångsätta ett så viktigt reformarbete på grundval av ett förslag,
som uttryckligen angives som ett provisorium. Med hänsyn till att försöksverksamheten
redan innevarande läsår nått enhetsskolans högstadium,
d. v. s. realskolestadiet, anser jag mig emellertid icke kunna stå till svars
med ett uppskov med att framlägga förslag i frågan. Jag är dock angelägen
att betona, att de lagbestämmelser, som jag i det följande kommer att
föreslå, innebära ett provisorium som icke kan få anses bindande vid den
framtida definitiva regleringen av den lokala skolledningens organisation.
Skolstyrelseutredningen har föreslagit, att gemensam skolstyrelse skall
under vissa förutsättningar kunna genomföras även i skoldistrikt, där
försöksverksamhet ej bedrives. Utredningen har emellertid anmält, att det
synts utredningen synnerligen tveksamt om en dylik möjlighet borde öppnas;
att utredningen ändå föreslagit detta, har uteslutande berott på att
det syntes kunna vara av ett visst värde att få pröva anordningen med
gemensam skolstyrelse i ett något större antal skoldistrikt än dem, där
försöksverksamhet bedreves. I yttrandena har tveksamhet mot förslaget
uttalats av bland annat skolöverstyrelsen. För egen del är jag icke beredd
att nu under provisorietiden tillstyrka detta förslag. Jag vill i stället uttala
min anslutning till tanken, att i kommuner med olika skolor, för vilka skilda
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 22/+.
styrelser behållas, på kommunalt initiativ inrättas ett icke lagbundet samarbetsorgan
för utredning och handläggning av för skolorna gemensamma
angelägenheter.
I yttrandena har också hävdats, att en gemensam skolstyrelse icke borde
få omfatta yrkesundervisningsväsendet. Med hänsyn till angelägenheten
av att yrkesundervisningen redan från början av genomförandet av enhetsskolan
även i praktiken likställes med den allmänna undervisningen, synes
det mig riktigt att redan nu möjlighet öppnas för yrkesundervisningsväsendet
att inordnas under den gemensamma skolstyrelsen. Dock bör
detta icke gälla de högre tekniska läroverken, som enbart motsvara gymnasiestadiet,
eller de centrala verkstadsskolorna, för vilka landstingen äro
huvudmän. För undvikande av tvekan på denna punkt, synes undantaget
böra utsägas i lagtexten.
Behovet av en enhetlig skolstyrelse uppkommer ju egentligen först, när
jämte folk- och fortsättningsskolan även någon annan skola eller skolform
finnes i ett skoldistrikt. Skolöverstyrelsens förslag av den 11 maj 1951,
för vilket i det föregående i korthet redogjorts, omfattade också endast
dylika fall. Skolstyrelseutredningen har emellertid utsträckt förslaget, så
att gemensam skolstyrelse obligatoriskt skall finnas i försöksdistrikt, där
endast folk- och fortsättningsskola finnes. Övervägande skäl synas tala för
den linje, som skolstyrelseutredningen valt. Emellertid har utredningen förbisett,
att beteckningen »gemensam skolstyrelse» blir ologisk vid denna
utvidgning av tillämpningsområdet. Den nya skolstyrelsen kan däremot
sägas bli en särskild skolstyrelse. För egen del anser jag, att den nya styrelsen
bör kallas t. ex. »skolstyrelsen i Råneå skoldistrikt».
Jag delar skolstyrelseutredningens mening, att den särskilda skolstyrelsen
bör bli styrelse för annan skola än folk- och fortsättningsskola endast om
Kungl. Maj:t så beslutar. Skall den vara styrelse även för yrkesundervisningsanstalt,
synes så böra ske endast efter medgivande av Kungl. Maj:t
på särskild framställning.
Den särskilda skolstyrelsen skall ersätta folk- och fortsättningsskolestyrelse
i alla försöksdistrikt. I dessa kommer alltså efter den nya lagens
ikraftträdande icke att finnas någon folkskolestyrelse eller fortsättningsskolestyrelse.
Därest Kungl. Maj:t beslutar, att den särskilda skolstyrelsen
skall vara styrelse även för annan skola, skall denna skolas styrelse upphöra
och den särskilda skolstyrelsen träda i stället. Med hänsyn till dessa
förhållanden måste den särskilda skolstyrelsen övertaga alla de befogenheter
och skyldigheter, som för närvarande tillkomma respektive åvila de
olika styrelserna. Härutöver bör helt naturligt den särskilda skolstyrelsen
ha att särskilt beakta de för de olika skolorna gemensamma frågorna. I
samband därmed torde, i överensstämmelse med skolstyrelseutredningens
förslag, böra åt den särskilda skolstyrelsen uppdragas att även med upp
2
— Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 sand. Nr 224.
10
Kungl. May.ts proposition nr 224.
märksamhet följa det pedagogiska försöksarbetet, främja lärarnas vidareutbildning
och verka för ett fördjupat samarbete mellan hem och skola.
För hjälp vid yrkesundervisningsfrågomas behandling har skolstyrelseutredningen
föreslagit, att den särskilda skolstyrelsen bör förse sig med
ett särskilt rådgivande organ, ett expertråd om minst fyra ledamöter. Jag
ansluter mig till detta förslag, som synes välmotiverat.
När det gäller reglerande bestämmelser i övrigt för den särskilda skolstyrelsens
sammansättning och arbete, bygger skolstyrelseutredningens förslag
i huvudsak på gällande bestämmelser i fråga om folkskolestyrelserna.
Detta synes mig lämpligt. Dock böra i lagen om särskild skolstyrelse icke
medtagas bestämmelser av sådan karaktär, att de lämpligen kunna meddelas
i av Kungl. Maj:t utfärdade tillämpningsföreskrifter. I enlighet härmed
torde i lagen icke böra införas t. ex. bestämmelser om vilka, utöver ledamöterna,
som skola deltaga i skolstyrelsens sammanträden, om utseende
av lärarrepresentanter och om sättet för avgörande av fråga om terminsavgiftsbefrielse.
Beträffande min egen inställning till vissa av dessa frågor,
vill jag anföra följande. Vid sammanträde med särskild skolstyrelse eller
med inom densamma utsedd nämnd böra rektor, distriktsöverlärare, kommunal
folkskolinspektör och — om sådan finnes — för hela skoldistriktet
utsedd skolchef äga närvara och ha rätt att yttra sig men ej deltaga i besluten.
Skolchef bör i enlighet med av särskilda utskottet i utlåtandet
1950: 3 uttalad uppfattning ha skyldighet att närvara. Huruvida dylik
skyldighet bör åläggas även de övriga av de angivna skolledarna, är jag
icke för närvarande beredd att taga ställning till. Som motivering för ett
sådant åläggande kan åberopas intresset av att alla skolledarna såvitt möjligt
få en överblick över skoldistriktets skolfrågor. I vissa yttranden över skolstyrelseutredningens
förslag har yrkats, att rektor vid sådan högre skola,
för vilken särskild skolstyrelse skall vara styrelse, skulle vara självskriven
ledamot av styrelsen. Jag kan icke tillstyrka ett sådant förslag. Däremot
synes i tillämpningsföreskrifterna böra intagas ett stadgande, att ärende,
som berör viss skola, ej må avgöras, därest ej skolans rektor haft tillfälle
att yttra sig i ärendet. Vid särskild skolstyrelses sammanträden böra också
lärarrepresentanter äga närvara och ha rätt att yttra sig. Lärarrepresentanterna
synas regelmässigt böra vara högst tre. I samband med att Kungl.
Maj:t beslutar, att särskild skolstyrelse skall vara styrelse även för annan
skola än folk- och fortsättningsskolan, bör dock Kungl. Maj:t lämpligen
överväga, huruvida representanternas antal i dylikt fall skall vara högre
än tre. Det torde enligt min mening i författningsbestämmelsen om lärarrepresentanterna
böra utsägas, att vid utseendet av dessa representanter
särskilt bör iakttagas att de så väljas, att de kunna anses företräda
olika skolformer och skolstadier.
Skolstyrelseutredningen har föreslagit, att den provisoriska lagen om
denna nya skolstyrelseform skall givas två års giltighetstid, från och med
11
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 22Jf.
den 1 januari 1953 till och med den 31 december 1954. Jag ansluter mig
till detta förslag i den förhoppningen, att det skall bliva möjligt att från
och med den 1 januari 1955 ersätta den med en definitiv skolstyrelselag.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att ett i enlighet med
vad jag i det föregående förordat inom ecklesiastikdepartementet upprättat
förslag till lag om särskild skolstyrelse i vissa fall måtte genom proposition
föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Arne Sönnerlind.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1952:407 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj: Is proposition med förslag till lag om särskild skolstyrelse i vissa fall. a1 i texten