Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om särskild skolstyrelse i vissa fall

1952-04-04 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:224, Med förslag till lag om särskild skolstyrelse i vissa fall

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts •proposition nr 224.

1

Nr 224.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag

om särskild skolstyrelse i vissa fall; given Stockholms

slott den Jf april 1952.

tf

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogat förslag till lag om särskild skolstyrelse i vissa fall.

GUSTAF ADOLF.

Ivar Persson.

1 — Bihan g till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr SSf.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 224-

Förslag

till

Lag

om särskild skolstyrelse i vissa fall.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

I sådant skoldistrikt, där enligt Kungl. Maj:ts medgivande försök med

nioårig enhetsskola bedrives, skall i fråga om styrelse för vissa skolor, i

stället för vad eljest gäller, bestämmelserna i denna lag äga tillämpning.

Skoldistrikt, som jämlikt Kungl. Maj:ts medgivande bedriver sådan pedagogisk

försöksverksamhet av förberedande slag, som avses i Kungl.

Maj:ts brev till skolöverstyrelsen den 20 maj 1949 angående pedagogisk

försöksverksamhet i vissa skoldistrikt, skall vid tillämpningen av denna

lag anses hava erhållit medgivande att anordna försök med nioårig enhetsskola.

Denna lag gäller icke beträffande skolväsendet i Stockholms stad.

2 §.

1 mom. Förvaltningen och vården av folk- och fortsättningsskolväsendet

samt försöksverksamheten skola handhavas av en särskild styrelse,

benämnd skolstyrelsen.

2 mom. Därest Kungl. Maj:t så beslutar, skall den särskilda skolstyrelsen

vara styrelse även för högre folkskola eller fristående realskola eller

annan högre statlig eller kommunal läroanstalt, belägen inom skoldistriktet.

Efter medgivande av Kungl. Maj:t må skolstyrelsen vara styrelse även

för yrkesundervisningsanstalt inom skoldistriktet, dock ej för högre tekniskt

läroverk eller central verkstadsskola.

I fall, som i detta moment avses, träder den särskilda skolstyrelsen i stället

för den styrelse, som eljest skolat finnas vid varje ifrågakommande skola.

3 §.

Särskild skolstyrelse äger samma befogenheter och har samma uppgifter

som enligt gällande författningar och övriga föreskrifter tillkomma och

åvila folk- och fortsättningsskolestyrelse samt styrelse vid sådan skola, för

vilken den särskilda skolstyrelsen jämlikt 2 § 2 mom. utsetts att vara

styrelse.

Skolstyrelsen har också att särskilt beakta de frågor, som på grund

av försöksverksamheten bliva gemensamma angelägenheter för de olika

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts ■proposition nr S£/h

skolorna eller skolformerna, ävensom att med uppmärksamhet följa det

pedagogiska försöksarbetet, främja lärarnas vidareutbildning och verka för

ett fördjupat samarbete mellan hem och skola.

4 §.

Ledamöter i särskild skolstyrelse väljas av kommunal- eller stadsfullmäktige

till det antal, som fullmäktige finna lämpligt med hänsyn till

kommunens folkmängd och struktur samt till de skolor, för vilka skolstyrelsen

skall vara styrelse. Antalet ledamöter skall dock vara minst sju

och högst tjuguen.

Suppleanter må på enahanda sätt utses till det antal, som finnes lämpligt.

Sker ej valet proportionellt, skall tillika bestämmas den ordning, i vilken

suppleanterna skola inkallas till tjänstgöring.

Ledamöter och suppleanter skola väljas för två år, räknat från och med

den 1 januari 1953.

5 §.

Därest terminsavgift upptages av lärjungarna vid skola, som hör under

särskild skolstyrelse, skall fråga om befrielse från eller nedsättning av

sådan avgift prövas i den ordning Kungl. Maj:t bestämmer.

6 §.

För att biträda vid behandlingen av frågor angående den förberedande

yrkesundervisningen ävensom för den allmänna yrkesundervisning, för

vilken särskild skolstyrelse kan hava att ansvara, bör styrelsen utse ett

särskilt rådgivande organ, expertråd, bestående av minst fyra ledamöter.

Till ledamöter i expertråd skola utses lämpliga personer, representerande

såväl företagare som anställda, med god kännedom om ortens arbetsliv

i allmänhet och om de särskilda yrkesgrenar eller verksamhetsområden,

som undervisningen i fråga avser.

7 §.

I fråga om valbarhet som ledamot eller suppleant i särskild skolstyrelse,

val av dylik ledamot och suppleant, val av ordförande och vice

ordförande, sammanträden, suppleanternas tjänstgöring, rätt för kyrkoherde

att deltaga i sammanträde med skolstyrelsen eller någon dess nämnd,

handläggning av ärenden, nämnder, omröstning, protokoll, skriftväxling,

sekreterare, kassaförvaltare, sammanförande av medelsförvaltning, uppgörande

av förslag till inkomst- och utgiftsstat samt redovisning och granskning

av räkenskaper skola bestämmelserna om folkskolestyrelse i lagen den

6 juni 1930 (nr 262) om skolstyrelse i vissa kommuner äga motsvarande

tillämpning, såvitt icke i denna lag annorlunda stadgats.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majrts proposition nr 22/f-.

Jämväl i fråga om fullföljd av talan mot särskild skolstyrelses beslut

skall gälla vad i nämnda lag om skolstyrelse i vissa kommuner stadgas angående

fullföljd av talan mot folkskolestyrelses beslut; dock att

beträffande besvär över särskild skolstyrelses åtgärd i ärende, som rör

annan skola än folk- och fortsättningsskola, skola gälla de bestämmelser,

som äro meddelade i fråga om besvär över åtgärd av styrelse för sådan

skola varom fråga är, samt

beträffande besvär över tillsättning av lärare å enhetsskolans (försöksskolas)

högstadium skall gälla vad därom är särskilt stadgat.

I övriga hänseenden skola för särskild skolstyrelse tillämpas de för

varje särskild skolform utfärdade bestämmelserna om skolstyrelse.

8 §.

Kungl. Maj:t äger utfärda de tilläggs- och tillämpningsföreskrifter, som

erfordras i anledning av denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1953 och gäller till och med den

31 december 1954; dock skall före den 1 januari 1953 förrättas val av särskild

skolstyrelse.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 224-

5

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 4 april 1952.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Zetterberg,

Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hammarskjöld,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,

Nordenstam.

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet anmäler

chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, fråga om utfärdande

av lag om särskild skolstyrelse i vissa fall och anför därvid följande.

Den förberedande pedagogiska försöksverksamhet i anslutning till 1946

års skolkommissions förslag, som påbörjades höstterminen 1949, har höstterminen

1951 på vissa orter nått första klassen på enhetsskolans högstadium

(klasserna 7—9), vilket motsvarar realskolestadiet i de allmänna läroverken

och de högre kommunala skolorna.

I och med att försöksverksamheten uppnår enhetsskolans högstadium

på ort med minst 4-klassig högre skola, uppstår fråga, huruvida befolkningsunderlaget

och andra omständigheter medge den högre skolans fortbestånd

helt eller delvis. Beslut angående organisationen måste fattas i

varje särskilt fall. En av försöksverksamhetens uppgifter bör vara att söka

finna utvägar, som underlätta övergången från nuvarande högre skolformer

till den blivande enhetsskolan.

En viktig förutsättning för genomförandet av försöksverksamheten på

tillfredsställande sätt är, att den lokala skolledningen får bästa

möjliga konstruktion och sammansättning. En stor olägenhet med nuvarande

förhållanden är, att man på orter med skolor tillhörande olika

skolformer i allmänhet har skilda styrelser för dessa olika skolor. Olämpligheten

i en sådan splittring framhölls redan av 19//J års skolutredning,

och behovet av en gemensam skolstyrelse har starkt betonats av 1946 års

skolkommission. Skolkommissionen föreslog i sitt huvudbetänkande (SOU

1948: 27, s. 434), att varje skoldistrikt normalt skulle erhålla en enda skolstyrelse,

men att det skulle finnas möjlighet för stora skoldistrikt att med

Kungl. Maj:ts medgivande tillsätta olika skolstyrelser för olika uppgifter.

Uttalanden och förslag i denna fråga av skolutredningen och skolkommissionen

samt av skolöverstyrelsen och andra myndigheter refererades av

föredragande departementschefen i propositionen 1950:133 angående vissa

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts yr o-position nr 22/+.

riktlinjer för enhetsskolans ledning och lokala organisation (s. 33 ff.). Till

belysning av frågeställningarna gavs i propositionen också en redogörelse

för nuvarande förhållanden i fråga om den lokala organisationen (s. 24 ff.).

Föredragande departementschefen uttalade bland annat, att han delade

skolutredningens och skolkommissionens åsikt, att den nuvarande ordningen

med skilda skolstyrelser för olika skolor vore ur flera synpunkter

olämplig och att man därför borde sträva efter större enhetlighet och reda

på detta område. Målet syntes böra vara att åstadkomma största möjliga

enhetlighet i skolväsendets ledning inom varje distrikt. Många frågor i

detta sammanhang måste emellertid underkastas ytterligare utredning. Departementschefen

lade därför icke fram några slutligt utformade förslag

utan framförde vissa synpunkter till ledning vid det fortsatta utredningsarbetet

(propositionen s. 40 f.). I utlåtandet över nämnda proposition var

särskilda utskottet ense med departementschefen rörande det mål, som

borde eftersträvas (uti. 1950:3, s. 34). I enskildheter framförde utskottet

vissa synpunkter. Riksdagen (skr. 1950:403) gav Kungl. Maj:t tillkänna

vad särskilda utskottet anfört rörande bland annat enhetsskolans ledning

och lokala organisation.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 maj 1951 hemställde skolöverstyrelsen

— med hänvisning till att försöksverksamheten med nioårig enhetsskola

redan höstterminen 1951 på vissa orter komme att nå klass sju, motsvarande

realskolestadiet i de allmänna läroverken och de högre kommunala

skolorna — att Kungl. Maj:t måtte i enlighet med ett förslag, som överstyrelsen

samtidigt framlade, utfärda provisoriska föreskrifter beträffande

gemensam styrelse för skola, där försöksverksamhet med nioårig enhetsskola

bedreves, och statlig realskola. Den gemensamma styrelsen skulle

enligt detta förslag utgöras av folkskolestyrelsen jämte de ledamöter av

läroverkets lokalstyrelse, Kungl. Maj:t efter framställning i varje särskilt

fall bestämde. Beträffande styrelsens uppgifter skulle gälla bestämmelserna

angående folkskolestyrelse i lagen om skolstyrelse i vissa kommuner samt

dessutom, med vissa undantag, bestämmelserna om lokalstyrelse i läroverksstadgan.

Skolöverstyrelsens framställning överlämnades av Kungl. Maj:t till den

någon tid därefter tillkallade 1951 års skolstyrelseutredning för att av utredningen

tagas i övervägande vid fullgörandet av dess uppdrag. Enligt

direktiven för skolstyrelseutredningen (anförande av dåvarande chefen för

ecklesiastikdepartementet till statsrådsprotokollet den 29 juni 1951) har

utredningen att verkställa utredning och avgiva förslag angående bland

annat den lokala skolledningens organisation. Vissa riktlinjer för denna

organisations framtida uppbyggnad gåvos i direktiven. Med hänsyn till

den pågående försöksverksamheten och de spörsmål, som därigenom uppkommo,

borde utredningen först gripa sig an med frågan om den lokala

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr S2/h 7

skolledningen och skyndsamt framlägga särskilt förslag härutinnan, så att

frågan kunde underställas 1952 års riksdag.

Till åtlydnad av nämnda uppdrag har skolstyrelseutredningen den 24

januari 1952 avgivit förslag till lag om gemensam skolstyrelse i vissa fall.

Beträffande innebörden av detta förslag kan i korthet anföras följande.

Med hänsyn till att utredningen icke ansett sig kunna taga slutlig ställning

till någon av de förelagda utredningsuppgifterna inom sådan tid att

något från utredningens sida definitivt förslag kunde föreläggas 1952 års

riksdag, äro de nu föreslagna bestämmelserna rörande gemensam skolstyrelse

avsedda att vara provisoriska och av relativt kort varaktighet. Utredningen

säger sig därför ha undvikit att nu föreslå sådana lösningar, som

skulle innebära ett godtagande av nya principer, och i stället anslutit de

föreslagna bestämmelserna till nu gällande lagstiftning på området. I vissa

avseenden ha dock ändringar föreslagits i förhållande till nuvarande bestämmelser,

men detta har skett uteslutande av praktiska skäl och innebär

icke något slutligt ställningstagande till dessa frågor. Utredningen anser

sig således oförhindrad att i sitt definitiva förslag till skolstyrelselag föreslå

sådana ändringar, som kunna visa sig erforderliga.

I vissa hänseenden har utredningen gått längre än skolöverstyrelsen i dess

förslag av den 11 maj 1951, vilket tjänat som utgångspunkt för utredningen.

Sålunda föreslår utredningen att, om i ett skoldistrikt, där försök med

nioårig enhetsskola bedrives, jämväl andra skolformer än folkskola och

realskola eller högre folkskola förekomma, gemensam skolstyrelse skall

kunna få anordnas för flera eller samtliga skolor i distriktet. Vidare lämnar

utredningens förslag möjlighet att inrätta gemensam skolstyrelse även i

skoldistrikt, där försöksverksamhet icke bedrives.

Utredningen har låtit bestämmelserna i nu gällande skolstyrelselag i

väsentliga delar vara normgivande för den föreslagna lagen om gemensam

skolstyrelse. Vederbörlig hänsyn har dock tagits till de för de statliga och

högre kommunala skolorna samt yrkesskolorna gällande bestämmelserna.

Över skolstyrelseutredningens förslag ha yttranden avgivits av skolöverstyrelsen,

överstyrelsen för yrkesutbildning, statskontoret, riksräkenskapsverket,

Landskommunernas förbund, Svejiska stadsförbundet, Läroverksläramas

riksförbund, styrelserna för Sveriges folkskollärarförbund, Sveriges

folkskollärarinneförbund, Sveriges småskollärarinneförbund och Sveriges

överlärarförbund (gemensamt yttrande), Statens folkskolinspektörers förbund,

Statsläroverkens rektor sförening, Realskolornas rektorsförening, Praktiska

mellanskolornas rektorsförening, Svenska yrkesskolföreningen, Sveriges

högre flickskolors lärarförbund och Skolstyrelseförbundens rikskommitté

ävensom Praktiska mellanskolornas och Högre folkskolornas lärarförening.

Den allmänna principen om större enhetlighet i fråga om den lokala skolledningen

har icke rönt någon gensaga i yttrandena. Däremot äro meningarna

delade, när det gäller frågorna om hur långt man för närvarande bör

sträcka sig i strävan att enhetliggöra skolstyrelserna. Sålunda har i vissa

yttranden avstyrkts, att möjlighet till gemensam skolstyrelse skulle öppnas

även för skoldistrikt, där försöksverksamhet icke bedrives. I vissa yttran
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 224-

den bär kritik framförts mot att en gemensam skolstyrelse skulle kunna

omfatta även yrkesundervisningsväsendet. Det har hävdats, att en yrkesskola

alltid kräver sin egen skolstyrelse. Även i en hel del detaljfrågor ha

från utredningens förslag avvikande åsikter framförts i yttrandena.

Departementschefen. Större enhetlighet i den lokala skolledningens organisation

har i olika sammanhang framhållits såsom en väsentlig förutsättning

för ett framgångsrikt genomförande av enhetsskolan. Jag delar

helt denna uppfattning. Det har emellertid också framhållits, att arbetet

på större enhetlighet borde igångsättas snarast möjligt. Betydelsen härav

har på ett tidigt stadium framhävts av skolöverstyrelsen, vars yttranden

i denna fråga ytterligare betonades av föredragande departementschefen i

propositionen 1950: 133. Samma uppfattning hade min företrädare i ämbetet,

när hon sommaren 1951 i direktiven för 1951 års skolstyrelseutredning

uttalade, att utredningen först borde gripa sig an med frågan om

gemensamma skolstyrelser, så att denna fråga kunde föreläggas 1952 års

riksdag.

Skolstyrelseutredningen har nu framlagt ett förslag till lag om gemensam

skolstyrelse i vissa fall. Med hänsyn till att utredningen icke på någon

punkt ansett sig kunna taga slutlig ställning till de därmed sammanhängande

frågorna, har utredningen givit sitt förslag formen av en provisorisk

lag med begränsad giltighetstid.

Det är även enligt min mening av största vikt, att det första steget mot

enhetlig lokal skolledning nu tages. Det innebär visserligen vissa vanskligheter

att igångsätta ett så viktigt reformarbete på grundval av ett förslag,

som uttryckligen angives som ett provisorium. Med hänsyn till att försöksverksamheten

redan innevarande läsår nått enhetsskolans högstadium,

d. v. s. realskolestadiet, anser jag mig emellertid icke kunna stå till svars

med ett uppskov med att framlägga förslag i frågan. Jag är dock angelägen

att betona, att de lagbestämmelser, som jag i det följande kommer att

föreslå, innebära ett provisorium som icke kan få anses bindande vid den

framtida definitiva regleringen av den lokala skolledningens organisation.

Skolstyrelseutredningen har föreslagit, att gemensam skolstyrelse skall

under vissa förutsättningar kunna genomföras även i skoldistrikt, där

försöksverksamhet ej bedrives. Utredningen har emellertid anmält, att det

synts utredningen synnerligen tveksamt om en dylik möjlighet borde öppnas;

att utredningen ändå föreslagit detta, har uteslutande berott på att

det syntes kunna vara av ett visst värde att få pröva anordningen med

gemensam skolstyrelse i ett något större antal skoldistrikt än dem, där

försöksverksamhet bedreves. I yttrandena har tveksamhet mot förslaget

uttalats av bland annat skolöverstyrelsen. För egen del är jag icke beredd

att nu under provisorietiden tillstyrka detta förslag. Jag vill i stället uttala

min anslutning till tanken, att i kommuner med olika skolor, för vilka skilda

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 22/+.

styrelser behållas, på kommunalt initiativ inrättas ett icke lagbundet samarbetsorgan

för utredning och handläggning av för skolorna gemensamma

angelägenheter.

I yttrandena har också hävdats, att en gemensam skolstyrelse icke borde

få omfatta yrkesundervisningsväsendet. Med hänsyn till angelägenheten

av att yrkesundervisningen redan från början av genomförandet av enhetsskolan

även i praktiken likställes med den allmänna undervisningen, synes

det mig riktigt att redan nu möjlighet öppnas för yrkesundervisningsväsendet

att inordnas under den gemensamma skolstyrelsen. Dock bör

detta icke gälla de högre tekniska läroverken, som enbart motsvara gymnasiestadiet,

eller de centrala verkstadsskolorna, för vilka landstingen äro

huvudmän. För undvikande av tvekan på denna punkt, synes undantaget

böra utsägas i lagtexten.

Behovet av en enhetlig skolstyrelse uppkommer ju egentligen först, när

jämte folk- och fortsättningsskolan även någon annan skola eller skolform

finnes i ett skoldistrikt. Skolöverstyrelsens förslag av den 11 maj 1951,

för vilket i det föregående i korthet redogjorts, omfattade också endast

dylika fall. Skolstyrelseutredningen har emellertid utsträckt förslaget, så

att gemensam skolstyrelse obligatoriskt skall finnas i försöksdistrikt, där

endast folk- och fortsättningsskola finnes. Övervägande skäl synas tala för

den linje, som skolstyrelseutredningen valt. Emellertid har utredningen förbisett,

att beteckningen »gemensam skolstyrelse» blir ologisk vid denna

utvidgning av tillämpningsområdet. Den nya skolstyrelsen kan däremot

sägas bli en särskild skolstyrelse. För egen del anser jag, att den nya styrelsen

bör kallas t. ex. »skolstyrelsen i Råneå skoldistrikt».

Jag delar skolstyrelseutredningens mening, att den särskilda skolstyrelsen

bör bli styrelse för annan skola än folk- och fortsättningsskola endast om

Kungl. Maj:t så beslutar. Skall den vara styrelse även för yrkesundervisningsanstalt,

synes så böra ske endast efter medgivande av Kungl. Maj:t

på särskild framställning.

Den särskilda skolstyrelsen skall ersätta folk- och fortsättningsskolestyrelse

i alla försöksdistrikt. I dessa kommer alltså efter den nya lagens

ikraftträdande icke att finnas någon folkskolestyrelse eller fortsättningsskolestyrelse.

Därest Kungl. Maj:t beslutar, att den särskilda skolstyrelsen

skall vara styrelse även för annan skola, skall denna skolas styrelse upphöra

och den särskilda skolstyrelsen träda i stället. Med hänsyn till dessa

förhållanden måste den särskilda skolstyrelsen övertaga alla de befogenheter

och skyldigheter, som för närvarande tillkomma respektive åvila de

olika styrelserna. Härutöver bör helt naturligt den särskilda skolstyrelsen

ha att särskilt beakta de för de olika skolorna gemensamma frågorna. I

samband därmed torde, i överensstämmelse med skolstyrelseutredningens

förslag, böra åt den särskilda skolstyrelsen uppdragas att även med upp
2

— Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 sand. Nr 224.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. May.ts proposition nr 224.

märksamhet följa det pedagogiska försöksarbetet, främja lärarnas vidareutbildning

och verka för ett fördjupat samarbete mellan hem och skola.

För hjälp vid yrkesundervisningsfrågomas behandling har skolstyrelseutredningen

föreslagit, att den särskilda skolstyrelsen bör förse sig med

ett särskilt rådgivande organ, ett expertråd om minst fyra ledamöter. Jag

ansluter mig till detta förslag, som synes välmotiverat.

När det gäller reglerande bestämmelser i övrigt för den särskilda skolstyrelsens

sammansättning och arbete, bygger skolstyrelseutredningens förslag

i huvudsak på gällande bestämmelser i fråga om folkskolestyrelserna.

Detta synes mig lämpligt. Dock böra i lagen om särskild skolstyrelse icke

medtagas bestämmelser av sådan karaktär, att de lämpligen kunna meddelas

i av Kungl. Maj:t utfärdade tillämpningsföreskrifter. I enlighet härmed

torde i lagen icke böra införas t. ex. bestämmelser om vilka, utöver ledamöterna,

som skola deltaga i skolstyrelsens sammanträden, om utseende

av lärarrepresentanter och om sättet för avgörande av fråga om terminsavgiftsbefrielse.

Beträffande min egen inställning till vissa av dessa frågor,

vill jag anföra följande. Vid sammanträde med särskild skolstyrelse eller

med inom densamma utsedd nämnd böra rektor, distriktsöverlärare, kommunal

folkskolinspektör och — om sådan finnes — för hela skoldistriktet

utsedd skolchef äga närvara och ha rätt att yttra sig men ej deltaga i besluten.

Skolchef bör i enlighet med av särskilda utskottet i utlåtandet

1950: 3 uttalad uppfattning ha skyldighet att närvara. Huruvida dylik

skyldighet bör åläggas även de övriga av de angivna skolledarna, är jag

icke för närvarande beredd att taga ställning till. Som motivering för ett

sådant åläggande kan åberopas intresset av att alla skolledarna såvitt möjligt

få en överblick över skoldistriktets skolfrågor. I vissa yttranden över skolstyrelseutredningens

förslag har yrkats, att rektor vid sådan högre skola,

för vilken särskild skolstyrelse skall vara styrelse, skulle vara självskriven

ledamot av styrelsen. Jag kan icke tillstyrka ett sådant förslag. Däremot

synes i tillämpningsföreskrifterna böra intagas ett stadgande, att ärende,

som berör viss skola, ej må avgöras, därest ej skolans rektor haft tillfälle

att yttra sig i ärendet. Vid särskild skolstyrelses sammanträden böra också

lärarrepresentanter äga närvara och ha rätt att yttra sig. Lärarrepresentanterna

synas regelmässigt böra vara högst tre. I samband med att Kungl.

Maj:t beslutar, att särskild skolstyrelse skall vara styrelse även för annan

skola än folk- och fortsättningsskolan, bör dock Kungl. Maj:t lämpligen

överväga, huruvida representanternas antal i dylikt fall skall vara högre

än tre. Det torde enligt min mening i författningsbestämmelsen om lärarrepresentanterna

böra utsägas, att vid utseendet av dessa representanter

särskilt bör iakttagas att de så väljas, att de kunna anses företräda

olika skolformer och skolstadier.

Skolstyrelseutredningen har föreslagit, att den provisoriska lagen om

denna nya skolstyrelseform skall givas två års giltighetstid, från och med

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 22Jf.

den 1 januari 1953 till och med den 31 december 1954. Jag ansluter mig

till detta förslag i den förhoppningen, att det skall bliva möjligt att från

och med den 1 januari 1955 ersätta den med en definitiv skolstyrelselag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att ett i enlighet med

vad jag i det föregående förordat inom ecklesiastikdepartementet upprättat

förslag till lag om särskild skolstyrelse i vissa fall måtte genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Arne Sönnerlind.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:407 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj: Is proposition med förslag till lag om särskild skolstyrelse i vissa fall. a1 i texten