Sök i Ratio Lex

Angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1952/53, m. in

1952-04-30 · 93 sidor, varav 90 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 90 av 93 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:233, Angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1952/53, m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

1

Nr 233.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående komplettering

av riksstatsförslaget för budgetåret 1952/53, m. in.;

given Stockholms slott den 30 april 1952.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

30 april 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

g Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Ericsson, Andersson, Lingman,

Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,

Nordenstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för finansdepartementet, statsrådet Sköld, frågan om komplettering av

riksstatsförslaget för budgetåret 1952/53 och vissa därmed sammanhängande

spörsmål. Föredraganden anför därvid följande.

I. Inledning.

I särskilda skrivelser den 24 mars 1952 har riksräkenskapsverket framlagt

dels redogörelse angående approximativ beräkning rörande utfallet av

driftbudgeten för budgetåret 1951/52 och dels förslag till slutlig beräkning

av statsverkets inkomster under budgetåret 1952/53.

1 ttihang till riksdagens protokoll 1052. 1 samt. Sr 233.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kiingl. Maj:ts proposition nr 233.

I det följande redogöres först för utfallet av driftbudgeten för budgetåret

1951/52.

Härefter anmäles förslag om inrättande från och med budgetåret 1951/52

av en fond för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel.

Sedan kapitalinvesteringarna för budgetåret 1952/53 numera kan överblickas,

framlägges den slutliga beräkningen av avskrivningsbehovet för

dessa.

I fråga om driftbudgeten för budgetåret 1952/53 redovisas till en början

förändringarna av utgifterna i förhållande till förslaget i statsverkspropositionen.

Härefter anmäles den nya beräkningen av inkomsterna för nästkommande

budgetår och i anslutning härtill lämnas en redogörelse för den

ekonomiska politiken i dagens läge. Vidare framlägges i samband därmed

förslag rörande den uttagningsprocent för den statliga inkomstskatten, som

bör tillämpas under nästa budgetår.

Beträffande kapitalbudgeten framlägges definitivt förslag till investeringsplan

för budgetåret 1952/53 jämte därtill fogade investeringsstater.

II. Utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1951/52.

I sin förenämnda skrivelse den 24 mars 1952 har riksräkenskapsverket

beräknat, att inkomstutfallet i förhållande till den för löpande budgetår

fastställda riksstaten, i vilken inkomsterna upptagits till 6 406,4 miljoner

kronor, kommer att visa en ökning med 1 646,3 miljoner kronor.

Inkomsterna å de till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna förutsättes

komma att överstiga de i riksstaten ursprungligen beräknade med 55,os

miljoner kronor, huvudsakligen motsvarande en ökning av fordonsskatten

med 5 miljoner kronor och av bensinskatten med 50 miljoner kronor.

För de inkomsttitlar, som direkt regleras mot budgetutjämningsfonden, redovisas

i riksräkenskapsverkets beräkning en nettomerinkomst å 1 591,2 miljoner

kronor. Den mot budgetutjämningsfonden reglerade merinkomsten framkommer

som ett saldo mellan överskott och underskott för olika inkomsttitlar.

I fråga om de direkta skatterna förutses överskott för skatt å inkomst

och förmögenhet m. m. med 1 400 miljoner kronor. Bland övriga bevillningar,

för vilka större merinkomster redovisas, må nämnas omsättnings- och expeditionsstämplar

m. in. med 12 miljoner kronor, tullmedel med 30 miljoner

kronor, varuskatt med 10 miljoner kronor, tobaksskatt med 50 miljoner

kronor samt omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker med 40

miljoner kronor. Totalt sett uppgår nettoöverskottet å skattetitlarna till

1 569 miljoner kronor. Uppbörd i statens verksamhet beräknas lämna ett

nettoöverskott av 17 miljoner kronor. Under titlarna folkpensionsavgifter

och diverse inkomster upptages merinkomster av 5 resp. 13 miljoner kronor.

Inkomsterna för statens kapitalfonder beräknas däremot av riksräkenskapsverket

komma att nedgå med sammanlagt 14 miljoner kronor i

förhållande till riksstatens beräkningar. Sålunda har för postverket, tele
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 233.

3

grafverket och statens järnvägar upptagits minskningar med 21, 25 resp. 14

miljoner kronor. För statens vattenfallsverk och domänverket förutses å

andra sidan merinkomster med 5 resp. 30 miljoner kronor.

Enligt vad riksräkenskapsverket vidare anför i sin skrivelse beräknas u tgifterna

å driftbudgeten i fråga om de mot budgetutjämningsfonden

reglerade anslagen komma att utvisa en nettomerutgift å i runt tal

57 miljoner kronor, varvid ämbetsverket bortsett från uppkommande besparingar

å reservationsanslag. De belopp, som för de olika huvudtitlarnas

vidkommande förväntas komma att tagas i anspråk från respektive överföras

till budgetutjämningsfonden, anges i efterföljande sammanställning.

Merutgifter Besparingar

Milj. kr. Milj. kr.

Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna................ — 0 02

II. Justitiedepartementet......................... 11-00 —

III. Utrikesdepartementet......................... 4-3 6 —

IV. Försvarsdepartementet....................... 10649 —

V. Socialdepartementet.......................... 81-66 —

VI. Kommunikationsdepartementet................ — 43-16

VII. Finansdepartementet......................... — 18-28

VIII. Ecklesiastikdepartementet..................... 75-86 —

IX. Jordbruksdepartementet....................... 23-03 —

X. Handelsdepartementet........................ 6-8 8 —

XI. Inrikesdepartementet......................... 66-86 —

XII. Civildepartementet .......................... — 273-39

XIII. Oförutsedda utgifter.......................... — 0-26

XIV. Riksdagen och dess verk m. m................ 0-07 —

Säger 376-21 335 11

Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden.............................. 1-00

II. Riksgäldsfonden ............................. 15 00

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

Säger 16-00

Summa 392-21 335 11

Nettomerutgift 57-10

I fråga om utfallsberäkningen å utgiftssidan anför riksräkenskapsverket

följande.

Såsom framgår av sammanställningen, utvisar civildepartementets huvudtitel

den största avvikelsen från beräkningarna i riksstat och tilläggsstat med

en uppskattad nettobesparing å 2 7 3,39 miljoner kronor. Denna besparing,

som är att hänföra till de å riksstaten och tilläggsstat II uppförda anslagen

till täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen för vissa löneoch

pensionsförmåner, sammanhänger emellertid med att dessa anslag i enlighet

med vad som förutsatts vid anslagens beviljande beräknas i allmänhet

icke bliva tagna i anspråk av de avlöningsutbctalande myndigheterna,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

vilket leder till en motsvarande merbelastning av myndigheternas avlöningsanslag.

Efter korrigering med hänsyn härtill av de olika huvudtitlarnas belastning

märkas bland mera betydande merutgifter överskridanden av arméns

anslag till avlöningar m. in. till värnpliktiga, familjebidrag, bränsle

in. in. och mathållning med tillhopa 26,33 miljoner kronor, av anslaget under

socialdepartementets huvudtitel till indextillägg å folkpensioner med 83,oo

miljoner kronor, av anslaget under jordbruksdepartementets huvudtitel till

övriga utgifter för förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar

med 9,46 miljoner kronor och av anslaget till räntor å statsskulden

med 15,oo miljoner kronor. Bland större besparingar må nämnas den

besparing å 36,72 miljoner kronor, som beräknas uppkomma å anslaget under

finansdepartementets huvudtitel till provisorisk skatteersättning till

kommunerna in. in. Vidare må framhållas, att budgetutjämningsfonden förutsättes

på grund av merinkomster å de till automobilskattemedlens specialbudget

hörande inkomsttitlarna komma att via anslaget till avsättning till

statens automobilskattemedelsfond tillföras 51,82 miljoner kronor. Det enligt

riksstat och tilläggsstat beräknade underskottet å specialbudgeten, 30,40

miljoner kronor, beräknas sålunda vid realiserandet av budgeten förbytas i

ett överskott å 21,42 miljoner kronor.

I fråga om utfallet av driftbudgetens utgiftssida i vad avser de mot budgetutjämningsfonden

reglerade anslagen har riksräkenskapsverket slutligen

framhållit, att budgetutjämningsfonden beräknas komma att tillföras besparingar

å reservationsanslag å i runt tal 50 miljoner kronor. Då övriga

mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag enligt vad förut framhållits

beräknas komma att utvisa en nettomerutgift å 57,io miljoner kronor, skulle

budgetutjämningsfonden alltså genom utfallet av driftbudgetens utgiftssida

belastas med 7,io miljoner kronor.

Med ledning av de i det föregående redovisade beräkningarna över utfallet

av driftbudgetens inkomster och utgifter samt med hänsyn till de ytterligare

utgifter, för vilka medel anvisats eller äskats å tilläggsstat, har riksräkenskapsverket

beräknat överskottet å driftbudgeten att tillföras

budgetutjämningsfonden för löpande budgetår till i runt tal 1 800 miljoner

kronor. Ämbetsverket har därvid utgått från det i riksstaten beräknade

överskottet å 655 miljoner kronor, vilket dels ökats med de beräknade merinkomsterna

å 1 591 miljoner kronor och dels minskats med de beräknade

merutgifterna för vissa anslag å 7 miljoner kronor ävensom med det sammanlagda

beloppet av å tilläggsstat anvisade eller äskade anslag å 416 miljoner

kronor. För att erhålla skillnaden mellan inkomsterna och de faktiska

utbetalningarna å driftbudgetens anslag skall det angivna överskottet

korrigeras med hänsyn till inträffade förändringar i behållningen av reservationer

å driftbugeten. Riksräkenskapsverkets beräkningar ger vid handen

att under löpande budgetår kan motses en minskning å 100 miljoner kronor

av de reserverade medlen. Fördelningen av denna summa framgår av

följande sammanställning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

5

Minskning (—)

resp.

Ökning (+ >

Milj. kr.

Reservationer som beräknas komma att överföras till budgetutjämningsfonden

............................................

Beräknad förändring i övrigt i beloppet av kvarstående behållningar

å reservationsanslag:

IV. Försvarsdepartementet...................................

VI. Kommunikationsdepartementet............................

IX. Jordbruksdepartementet..................................

XI. Inrikesdepartementet ....................................

Övriga huvudtitlar.......................................

Utgifter för statens kapitalfonder:

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar...................

Summa

— 50-00

— 20-00

— 35-00

— 60-00

+ 15-00

— 10-00

4- 60-00

- 100-00

Från det förut framräknade budgetöverskottet å i runt tal 1 800 miljoner

kronor skall således dragas angivna reservationsminskning å 100 miljoner

kronor. Det belopp, varmed inkomsterna enligt riksräkenskapsverket beräknas

komma att överstiga utgifterna å driftbudgeten under innevarande

budgetår, skulle i enlighet härmed kunna uppskattas till omkring 1 700

miljoner kronor.

Resultatet av riksräkenskapsverkets beräkning av budgetutfallet kan också,

om man utgår från de totala inkomsterna och utgifterna enligt riksstat

och tilläggsstat, uttryckas på följande sätt. I riksstat och tilläggsstat har

utgifterna upptagits till sammanlagt (5 751,03 + 416,oo =) 6 167,03 miljoner

kronor. De faktiska utgifterna beräknas av riksräkenskapsverket överstiga

detta belopp med 162,15 miljoner kronor, varav 112,15 miljoner kronor avser

överskridanden av anslag samt 50,oo miljoner kronor förbrukning av reservationer.

Samtliga utgifter kan sålunda beräknas till i runt tal 6 330 miljoner

kronor. Eftersom inkomsterna beräknas till omkring 8 050 miljoner kronor,

kan alltså det kassamässiga överskottet beräknas till ca 1 700 miljoner

kronor.

Enligt av riksräkenskapsverket numera lämnade uppgifter kommer ett

belopp av omkring 200 miljoner kronor att å inkomstsidan för innevarande

budgetår bortfalla och överföras till nästa budgetår till följd av inträffad förskjutning

av fyllnadsbetalningar av preliminärskatten avseende inkomståret

1951.

Efter avgivandet av utfall sberäkningen har Kungl. Maj :t i proposition

nr 226 hemställt om riksdagens bemyndigande att träffa avtal med Aktiebolaget

Svenska tobaksmonopolet om ändring av gällande bestämmelser

rörande tidpunkterna för inleverans till staten av tobaksskattemedel. Vid

bifall till nämnda förslag och med beaktande av nämnda förskjutning å

inkomstsidan torde inkomsterna för budgetåret 1951/52 i förhållande till

riksräkenskapsverkets beräkningar kunna beräknas nedgå med i runt tal

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

250 miljoner kronor till ca 7 800 miljoner kronor. I det följande föreslås

inrättande av en fond för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel.

Avsättning till fonden förutsättes skola verkställas från inkomsttiteln

skatt å inkomst och förmögenhet in. in. i samband med bokslutet

för det sistförflutna budgetåret. Fonden föreslås inrättad från och

med innevarande budgetår. Enligt riksräkenskapsverkets beräkningar kan

det belopp, som är att anse som en tillfällig merinkomst för statsverket

under budgetåret 1951/52 på grund av det starkt stegrade kommunalskatteunderlaget

och som sålunda enligt förslaget bör reserveras för framtida

reglering av kommunalutbetalningarna, uppskattas till omkring 500

miljoner kronor. De förut framräknade inkomsterna å 7 800 miljoner kronor

skulle sålunda vid bifall till förslaget om inrättande av nämnda fond

minska till 7 300 miljoner kronor. Vidkommande utgiftssidan har Kungl.

Maj :t i proposition nr 176 under nionde huvudtiteln äskat ytterligare anslag

å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår med sammanlagt 310

miljoner kronor, varav 235 miljoner kronor till prisreglerande åtgärder på

jordbrukets område och 75 miljoner kronor till kostnader i samband med

Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet. Vidare har kostnaderna för

indextillägg å folkpensioner stigit med ytterligare 5,7 miljoner kronor med

hänsyn till förändringarna i levnadskostnadsindex. Med beaktande härav

kommer den av riksräkenskapsverket beräknade utgiftssumman att öka

från 6 330 miljoner kronor till 6 646 miljoner kronor. Budgetöverskottet kan

sålunda — under förutsättning att riksdagen godkänner de i det föregående

angivna förslagen — beräknas till (7 300 —- 6 646 =) 654 miljoner kronor.

Det bör emellertid framhållas, att det sålunda framräknade överskottet

icke helt motsvarar de faktiska in- och utbetalningarna under budgetåret

1951/52 å statsverkets kassa, bland annat med hänsyn till de olika transaktioner,

som förekommer vid sidan av budgeten.

III. Inrättande av en fond för reglering av utbetalningarna av

kommunalskattemedel.

Enligt gällande uppbördssystem uppbäres kommunalskatterna gemensamt

med skatterna till staten genom den preliminära skatten, som erlägges

i avräkning å den efter verkställd taxering påförda slutliga skatten till stat

och kommun. Till kommunerna utbetalas enligt särskilda regler vad de beslutat

utdebitera såsom skatt utan avdrag för restfört belopp. Uppkommande

förluster å restantier stannar helt å statsverket. Då det icke varit möjligt

att i redovisningen uppdela de preliminärt erlagda skatterna på stat

resp. kommun, framräknas kommunernas andel av de gemensamt inflytande

skattemedlen på visst sätt per den 1 januari varje år och utbetalas från

statsverket i fyra lika delar i mitten av varje kvartal. Utbetalningen utgöres

av dels förskott på den kommunala inkomstskatten, dels den debiterade fastighetsskatten

och dels slutavräkningen på det tidigare uppburna förskottet

å den kommunala inkomstskatten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 233.

i

Förskottets storlek bestämmes av det vid inkomsttaxeringen närmast

föregående år framkomna skatteunderlaget och den under hösten samma

år beslutade utdebiteringen. Beräkningen sker alltså på grundval av ett inkomstläge

som ligger ytterligare ett år tillbaka i tiden. Slutavräkningen

sker sedan på grundval av det faktiska skatteunderlaget och utbetalas under

andra året efter det kommunala inkomståret i fråga, då även den kommunala

fastighetsskatten betalas ut på grundval av taxeringen året efter.

På grund av det kommunala skatteunderlagets ökning har genom det tillämpade

utbetalningssystemet kommunerna kommit att ha en oreglerad fordran

på statsverket motsvarande en viss del av de preliminärskattemedel,

som redovisas å skattetiteln i riksstaten. Storleken av förändringarna i det

kommunala skatteunderlaget åskådliggöres av följande sammanställning

av utbetalningarna av kommunala skattemedel under de sistförflutna fem

budgetåren samt av de beräknade utbetalningarna under budgetåren 1952/53

och 1953/54.

1947/48 1943/49 1949/50 1950/51 1951/53 1952/53 1953/54

1 295 1 729 1 960 1 934 2 110 2 730 3 300

Förhållandet mellan de till kommunerna utbetalade förskotten och de

vid slutavräkningarna framkomna korrigeringarna framgår av följande

sammanställning, som grundar sig på av riksräkenskapsverket i samband

med inkomstberäkningarna lämnade uppgifter.

Förskott år 1947

(taxering år 1946) .

1 000

Slutavräkning år

1949 (

» 1948) .

Saldo

1 375

+ 375

Förskott år 1948

(

»

> 1947) .

1 270

Slutavräkning år

1950 (

» 1949) .

Saldo

1 480

+ 210

Förskott år 1949

(

>

» 1948) .

1 400

Slutavräkning år

1951 (

>

, 1950) .

Saldo

1 575

+ 175

Förskott år 1950

(

» 1949) .

1 500

Slutavräkning år

1952 (

» 1951) .

Saldo

1685

+ 185

Enligt av riksräkenskapsverket gjorda beräkningar (jfr ämbetsverkets

årsbok 1951 s. 21 o. 25) har förskjutningarna av utbetalningarna till kommunerna

totalt sett inneburit, att de behållna inkomsterna på preliminärskattetiteln,

grovt räknat, ökats med 60 miljoner kronor under budgetåret

1947/48 samt minskats med 75 miljoner kronor under budgetåret 1948/49

och med 125 miljoner kronor under budgetåret 1949/50. Minskningarna under

budgetåren 1948/49 och 1949/50 får enligt riksräkenskapsverket ses mot

bakgrunden av att uppbörden av den kvarstående skatten enligt 1948 och

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 233.

1945) års taxeringar, till skillnad från restitutionen av den överskjutande

skatten enligt dessa taxeringar, uppdelats på två budgetår. För budgetåret

1950/51 kan förskjutningen i utbetalningarna till kommunerna beräknas ha

lett till en ökning av preliminärskattetiteln med 150 miljoner kronor.

I sin inkomstberäkning i december 1951 uppskattade riksräkenskapsverket

statsverkets tillfälliga vinst till följd av eftersläpningen av utbetalningarna

av skatt till kommunerna på grund av stegringen av det kommunala

skatteunderlaget till drygt 500 miljoner kronor för budgetåret 1951/52 och

till bortåt halva detta belopp för budgetåret 1952/53 under de i inkomstberäkningen

gjorda antagandena om inkomstutvecklingen m. in. Med hänsyn

till de ändringar av inkomstberäkningen som numera framlagts av riksräkenskapsverket

och för vilka i det följande närmare redovisas kan den

under budgetåret 1952/53 uppkommande eftersläpningen i kommunalskattebetalningarna

enligt ämbetsverkets uppskattning beräknas stiga till omkring

500 miljoner kronor.

HI50 års långtidsutredning har i sitt betänkande (SOU 1951:30) vid behandlingen

av den statsfinansiella utvecklingen framhållit de olägenheter

som är förbundna med det tekniska förfarande som f. n. tillämpas i fråga

om betalningen av kommunalskattemedel. Enligt utredningen försvåras

härigenom överblicken av statsfinanserna och ett osäkerhetsmoment införes

i budgetplaneringen på längre sikt. Det är därför enligt utredningens

mening angeläget att snarast överväga hur statsverkets preliminära skatteutbetalningar

till kommunerna under ett givet år skall kunna bringas i närmare

överensstämmelse med de skattebelopp, som för detta år kan beräknas

slutligt tillkomma kommunerna. En budgetär form bör enligt utredningen

skapas som exempelvis genom fondering möjliggör ett automatiskt hänsynstagande

till kommunalskattebetalningarnas utveckling vid planeringen av

det totala utgiftsbelopp, varmed driftbudgeten under en given period anses

kunna belastas.

Riksräkenskapsverkct har i utlåtande över långtidsutredningens betänkande

närmare behandlat de av utredningen ifrågasatta åtgärderna för att

ernå en utjämning av de förskjutningar i balansen mellan olika budgetår,

som blir en följd av det rådande systemet för kommunalskaltebetalningarna

och därvid anfört bl. a.

Utredningen har här berört en konsekvens av de med preliminärskattesystemet

sammanhängande avräkningarna med kommunerna. Medan skattebetalningarna

från allmänheten till staten, även i vad avser kommunalskatt,

i princip grundas på skattebetalarnas aktuella inkomstnivå, utbetalar staten

till kommunerna såsom förskott deras beräknade andel i skatteintäkten med

utgångspunkt från den inkomstnivå, som var rådande två år tidigare. Vid

fallande penningvärde ökar skatteunderlaget och därvid erhåller staten genom

preliminärskattesystemet en omedelbar inkomstökning, som bereder

täckning för de av samtidiga prisstegringar förorsakade kostnadsökningarna.

Eftersom kommunalskatten ingår i preliminärskatten tillgodoföres statsbudgeten

i dylikt läge förutom .den inkomstökning som tillkommer staten

även den inkomststegring som skall tillkomma kommunerna. Kommunerna

erhålla emellertid — såsom nyss berörts — från staten skatteförskott, beräknade

på grundval av en två år äldre och i dylikt läge även lägre inkomst
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

nivå. På grund därav kunna kommunerna vid prisstegring bli nödsakade

genomföra skatteökningar, som varit onödiga om dem tillkommande medel

kunnat utbetalas snabbare. Detta förhållande var förutsett, när 1945 års

uppbördsreform genomfördes, men de ogynnsamma verkningarna härav synes

ha blivit mera markerade än man då räknade med.

Utredningen har i detta sammanhang framfört två alternativa önskemål,

antingen förhöjd utbetalning till kommunerna eller fondering av medel.

Den förra metoden skulle innebära, att man i ett läge, när skattenivån beräknas

stiga i sådan grad, att den preliminärt inflytande kommunalskatten

avsevärt överstiger det belopp som normalt skolat utbetalas till kommunerna,

ökar förskotten till kommunerna med ett procenttal, som kan anses stå

i rimlig relation till den med säkerhet förutsedda stegringen i skatteunderlaget.

Genom en sådan åtgärd kan man givetvis icke nå fram till ett belopp,

som motsvarar den faktiska skattestegringen, men man kan uppnå att förskotten

till kommunerna kunna beräknas till belopp, som visa mindre avvikelser

från den slutliga avräkningen än de nuvarande förskotten. Den

omständigheten att en sådan förskottsutbetalning grundas på ett preliminärt

beräknat belopp, behöver i och för sig icke möta några invändningar,

eftersom hela källskatteuppbörden är preliminär.

Den andra av utredningen antydda metoden skulle innebära, att man endast

utjämnar den snedbelastning på statsbudgeten, som blir en följd av de

av utredningen antydda förskjutningarna av kommunalskattebetalningarna.

Detta skulle kunna åstadkommas genom att man gör en preliminär beräkning

angående skillnaden mellan kommunalskattens faktiska storlek med

utgångspunkt från den aktuella inkomstnivån och utbetalningarna till kommunerna

samt överför det sålunda framkomna preliminärt beräknade beloppet

till en diversemedelstitel, vilken sedermera tages i anspråk, när utbetalningarna

till kommunerna skola verkställas. Denna metod saknar betydelse

för avräkningen med kommunerna men medför å andra sidan, att

man ej behandlar en ökad skuld till kommunerna som en disponibel inkomst

för budgeten.

De båda av utredningen antydda metoderna skilja sig sålunda från varandra

så till vida, att man enligt den förra metoden ökar utbetalningarna

till kommunerna men enligt den andra endast utjämnar förskjutningarna

i budgeten mellan olika budgetår.

Riksräkenskapsverket förordar att här berörda spörsmål göres till föremål

för närmare utredning.

Departementschefen.

På grund av redovisningstekniska svårigheter har det icke varit möjligt

att uppdela de preliminärt influtna skatterna på så sätt att kommunalskattemedlen

under det löpande inkomståret särskiljes från de statliga skatterna.

Enligt det nuvarande systemet för överförandet av de till staten influtna

kommunalskatterna till kommunerna, för vilket inledningsvis redogjorts,

kan därför utbetalningarna av kommunalskattemedlen icke anpassas efter

den successivt inflytande preliminärskatten. Att en eftersläpning skulle

kunna uppkomma vid utbetalningarna förutsågs redan vid genomförandet

av uppbördsrcformen, men man hade då icke anledning alt räkna med att

differenserna skulle bli så stora som under innevarande och nästa budgetår

väntas bli fallet.

Såsom framgår av de i det föregående lämnade uppgifterna uppkom

under budgetåren närmast efter uppbördsreformens genomförande, då ut
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Ma j. ts proposition nr 233.

betalningssystemet hunnit verka, en viss merbelastning av driftbudgetens inkomstskattetitel.

Totalt sett ledde förskjutningarna i utbetalningarna till

kommunerna under budgetåren 1947/48—1950/51 till ökningar eller minskningar

mellan 60—150 miljoner kronor. Förändringar av denna storleksordning

synes i förhållande till de totala utbetalningsbeloppen föga anmärkningsvärda.

Under perioder med jämförelsevis små förändringar i skatteunderlaget

är den med rådande system sammanhängande eftersläpningen

knappast förenad med några större olägenheter. Inträffar däremot mera avsevärda

inkomststegringar, åtföljda av en stagnation, leder detta till en tillfällig

inkomstansvällning å driftbudgeten, som hänför sig till uppburna

kommunalskattemedel. När dessa kommunernas framtida fordringar gentemot

statsverket skall gäldas, föranleder detta kraftiga stegringar i utbetalningarna

från inkomstskattetiteln, vilket i sin tur kan förorsaka svårigheter

för driftbudgetens balansering. Ett liknande läge för kommunernas del

kan givetvis uppkomma vid större förskjutningar i skatteunderlaget i motsatt

riktning. Genom att förskottsutbetalningarna beräknas å ett inkomstläge,

som ligger två år före det aktuella kommunala inkomståret, skulle

nämligen vid slutavräkningarna, om det faktiska skatteunderlaget visat en

markant nedgång, en fordran från statsverkets sida kunna uppkomma. Om

kommunerna icke vidtagit åtgärder för att möta en sådan utveckling, kan

följden bli en betydande ökning av den kommunala utdebiteringen eller

utgiftsbegränsningar, vilka senare dock kan visa sig bli svåra att genomföra.

I proposition nr 228 till årets riksdag har sistberörda förhållanden närmare

behandlats och föranlett förslag till riksdagen om obligatorisk avsättning

till skatteregleringsfond av utbetalade skattemedel.

Långtidsutredningen har, som i det föregående redovisats, vid sin prognos

över den statsfinansiella utvecklingen uppmärksammat de svårigheter i

fråga om möjligheterna att få en överblick över inkomstläget för statsbudgeten

för en längre tidsperiod framåt, som vid det nuvarande utbetalningssystemet

inställer sig. Dessa svårigheter har även uppmärksammats från

andra håll. I årets remissdebatt berördes även denna fråga och jag gav därvid

uttryck åt den uppfattningen att även om i årets finansplan förskjutningarna

i utbetalningarna av kommunalskattemedlen siffermässigt belysts

anledning ändå kunde förefinnas till kritik mot det nuvarande systemet

för redovisning av kommunalskattemedlen i budgeten.

Den starka stegring i skatteunderlaget, som inträffat under 1951, och

den ytterligare förskjutning av inkomstnivån, som kan förutses för 1952,

har medfört, att inkomsttillflödet å driftbudgeten blivit långt större än vad

som skulle blivit fallet om de kommunala skattemedlen kunnat redovisas vid

sidan av riksstaten. I det föregående har erinrats om att eftersläpningen i utbetalningarna

av skatt till kommunerna på grund av det under 1951 starkt

stegrade kommunala skatteunderlaget beräknas för budgetåret 1951/52 tillföra

driftbudgeten en tillfällig ökning med drygt 500 miljoner kronor. För

nästa budgetår har man att räkna med ett tillskott, som nu kan uppskattas

till omkring samma belopp. Man kan vidare redan nu förutse en stark ökning

av utbetalningarna för budgetåret 1953/54 på grund av den inträffade steg
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

11

ringen av skatteunderlaget utan att man har några hållpunkter för att bedöma

om preliminärskatteintäkterna kan komma alt öka i sådan omfattning

totalt sett att denna utgiftsökning elimineras. Om man utgår från i stort sett

samma inkomstberäkningar, för vilka i det följande redovisas, kan man

snarare räkna med att ett nettounderskott av betydande storlek uppkommer.

Mot bakgrunden av det nu sagda har jag funnit det angeläget att upptaga

till närmare prövning de alternativ som av långtidsutredningen antytts för

ett avhjälpande av olägenheterna med det nuvarande utbetalningssystemet.

Vad angår det första alternativet, eu uppräkning av det framräknade förskottet

till kommunerna, som awäges med hänsyn till en prognos om inkomstutvecklingen,

finner jag emellertid en sådan lösning mindre tilltalande. Härigenom

skulle nämligen till kommunernas förfogande ställas medel, om vilkas

slutliga storlek till viss del fortfarande stor osäkerhet kunde råda. Då förskottets

storlek fastställes vid ingången av kalenderåret, skulle — om en

dylik beräkning framlades i statsverkspropositionen — denna komma att

avse inkomstförhållanden som ligger ett år framåt i tiden och som till två

tredjedelar avser ett kommande budgetår, för vilket några inkomstberäkningar

icke föreligger. Preliminärskatten för ett år hänför sig nämligen på

grund av uppbördsterminernas förläggning med en tredjedel till det budgetår

som utgår under samma kalenderår och med två tredjedelar till det därpå

följande. Vidare skulle en dylik beräkning få ges generell karaktär och i

så fall kunna komma att för de enskilda kommunerna, för vilka inkomstförhållandena

kan gestalta sig olika, leda till större korrigeringar än som är

fallet med det nuvarande systemet.

Enligt det andra av de berörda alternativen och som väl närmast torde

vara den lösning långtidsutredningen siktat på skulle en fondering av viss

del av de preliminärt influtna skatterna komma till stånd i en situation när

en stegring av skatteunderlaget vore att förutse. Härigenom skulle medel

reserveras för att möta de ökningar av utbetalningarna till kommunerna

som kan föreligga när slutavräkningarna göres upp. Enligt båda alternativen

skulle en utjämning för statsverkets del komma att ske av de nuvarande

eftersläpningarna i utbetalningarna. Med hänsyn till de nyss anförda olägenheterna

av det förstnämnda alternativet har jag ansett, att vid ett genomförande

av en ändring av de nuvarande förhållandena det sistnämnda

alternativet bör tagas till utgångspunkt härför.

Jag föreslår därför, att ett visst belopp för budgetår räknat avföres från

titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. och avsättes till en särskild

regleringsfond för utbetalningarna av kommunalskatt, om den förutsedda

inkoinslutvecklingen därtill ger anledning. Storleken av fonderingen

bör motsvara den eftersläpning i kommunalskattebetalningarna, som

kan beräknas inträda under budgetåret, och framräknas i samband med

framläggande av riksstatsförslaget och den komplettering därav som regelmässigt

företages längre fram under riksdagen. Det torde ankomma på

Kungl. Maj:t att uppdraga åt riksräkenskapsverket att göra de erforderliga

beräkningarna och framlägga förslag till fondering i den inkomstberäk
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

ning, som instruktionsenligt avlämnas till Kungl. Maj :t den 10 december,

ävensom alt vid den förnyade inkomstberäkning, som föregår nyssnämnda

kompletteringsförslag, föreslå erforderliga justeringar. Regleringsfonden

bör behandlas såsom en diversemedelstitel. Härav följer att

de å titeln avsatta medlen kommer att redovisas å statsverkets checkräkning

och sålunda liksom hittills kassamässigt stå till riksgäldskontorets

förfogande vid uppkommande medelsbehov. Avsättningarna till fonden

bör beräknas för varje halvår och verkställas i efterskott vid budgetårsskiftet

i samband med upprättandet av bokslutet för det förflutna budgetåret.

Det torde vara lämpligt att Kungl. Maj :t äger befogenhet att på

förslag av riksräkenskapsverket vid nämnda bokslut slutgiltigt fastställa

det sammanlagda belopp, med vilket avsättning skall göras. Inkomstutvecklingen

under den period avsättningen avser kan nämligen, vilket särskilt

beräkningarna för utfallet av det löpande budgetårets inkomster ger en

uppfattning om, föranleda, att justering av det i samband med riksstatens

fastställande beräknade beloppet bör göras för att närmare ansluta fonderingcn

till det föreliggande uppbördsresultatet. I samband med slutavräkningarna

bör tiil skattetiteln återföras med samma belopp de medel, som

för mötande av uppkommande merbelastningar å titeln tidigare fonderats.

De erforderliga bokföringstransaktionerna mellan skattetiteln och ifrågavarande

fond bör åvila riksräkenskapsverket och kommer således ej att påverka

den nuvarande ordningen för upprättandet av slutavräkningarna.

Dessa bör såsom hittills handhas av länsstyrelserna och utbetalningarna

avföras å inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet in. m. Det torde

böra ankomma på Kungl. Maj :t att meddela de ytterligare föreskrifter som

kan befinnas påkallade.

Riksdagens bemyndigande torde böra inhämtas om inrättande av den sålunda

föreslagna regleringsfonden. Beträffande de avsättningar, som vid slutet

av budgetåret må verkställas i den i det föregående angivna ordningen,

torde emellertid särskilt medgivande härtill böra inhämtas av riksdagen

för varje budgetår. Såsom i det föregående närmare utvecklats torde Kungl.

Maj :t böra äga befogenhet att förordna om storleken av det belopp som

må avsättas vid riksstatsbokslutet.

Regleringsfonden bör inrättas redan från och med budgetåret 1951/52

för att motverka den eftersläpning i fråga om utbetalningarna som eljest

följer av det starkt stegrade kommunala skatteunderlaget under åren 1951

och 1952. Såsom framgår av redogörelsen för utfallet av driftbudgeten för

budgetåret 1951/52 har förutsatts att avsättning till regleringsfonden från

inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet in. m. skall verkställas redan

i samband med bokslutet för detta budgetår med ett belopp av 500

miljoner kronor. Storleken av den avsättning till förenämnda fond, som

bör ske under de i det följande gjorda antagandena om inkomstutvecklingen

för nästa budgetår, har såsom nämnts uppskattats till 500 miljoner

kronor, med vilket belopp inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet

in. m. kommer att minska i förhållande till tidigare gjorda beräkningar.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj. ts proposition nr 233.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att medgiva

att en särskild fond för reglering av utbetalningarna av

kommunalskattemedel må från och med budgetåret 1951/

52 inrättas i enlighet med de grunder som av mig i det föregående

förordats samt att avsättningar till fonden må

verkställas för budgetåren 1951/52 och 1952/53.

IV. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar budgetåret 1952/53.

Avskrivningsanslagen i årets statsverksproposition var i viss omfattning

upptagna med allenast beräknade belopp, huvudsakligen beroende på att

motsvarande investeringsanslag icke äskades definitivt. Jag hemställer nu

att få anmäla de förändringar, som betingas av de definitiva anslagsäskandena

samt av förslag om ytterligare investeringar utöver de i statsverkspropositionen

beräknade.

Såsom i proposition nr 234 närmare berörts har Kungl. Maj :t genom

beslut den 25 april 1952 bemyndigat järnvägsstyrelsen att av statens

järnvägars dispositionsanslag ta i anspråk högst 262 500

kronor för utförande av vissa betlastningsanordningar vid statens järnvägar.

Nämnda belopp bör i enlighet med tidigare grunder avskrivas med 50 procent

över driftbudgeten.

Det under statens allmänna fastig lietsfond äskade investeringsanslaget

till byggnadsarbeten vid statens växtskyddsanstalts filial i

Alnarp å 46 000 kronor bör avskrivas helt, då ifrågavarande arbeten inte

nämnvärt kominer att öka fastighetsvärdet. Avskrivning med 50 procent bör

enligt gällande grunder ske beträffande investeringsanslagen till ny ungdomsanstalt

för svårbehandlade å 2 000 000 kronor, till byggnadsarbeten för

försöksgård vid Röbäcksdalen å 605 000 kronor, till vissa byggnadsarbeten

vid statens sinnessjukhus m. in. å 19 632 000 kronor, till utbyggande av karolinska

sjukhuset å 2 110 000 kronor samt till utbyggande av akademiska

sjukhuset i Uppsala å 150 000 kronor. Anslaget till inköp, uppförande och

iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen å 3 000 000 kronor

bör enligt gällande regler avskrivas med 25 procent. Vad slutligen beträffar

anslaget till inköp av fastigheter i Visby å 650 000 kronor ingår i detta

kostnader dels för markförvärv med 125 000 kronor och dels för reparationsarbeten

som inte nämnvärt kommer att öka fastighetsvärdena med 175 000

kronor. Avskrivning med 25 procent torde sålunda böra ske i vad avser

ett belopp av 350 000 kronor och med 100 procent i vad avser ett belopp av

175 000 kronor.

Under försvarets fastighetsfond uppfördes i årets statsverksproposition

ett gemensamt avskrivningsanslag för envar av fastighetsfondens

delfonder. Avskrivningsbehovet beräknades schablonmässigt till 50 procent

av den totala investeringen — frånsett kostnader för markförvärv, vilka icke

avskrives — i vederbörande delfond med undantag för befästningars delfond

för vilken total avskrivning tillämpades. Såsom framgår av proposition nr

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

166 har sedermera under arméns delfond äskats slutligt belopp med 900 000

kronor till anordnande av lokaler för försvarets forskningsanstalt. Något

anslag till anordnande av vissa lokaler i berg för försvarets forskningsanstalt,

vartill i statsverkspropositionen beräknades ett preliminärt belopp av

250 000 kronor under befästningars delfond, har icke upptagits. Med hänsyn

till det anförda torde avskrivningsanslagen å arméns resp. befästningars delfond

böra uppföras med 2 300 000 resp. 51 300 000 kronor.

Under statens utlåningsfonder har investeringsanslaget till

lånefonden för bostadsbyggande definitivt äskats med det i statsverkspropositionen

beräknade beloppet, 450 000 000 kronor. Avskrivningsbehovet bör i

enlighet med gällande grunder beräknas efter 25 procent.

Under fonden för låneunderstöd har slutliga belopp äskats

till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet med 180 000 000 kronor

och till lån till anordnande av kollektiva tvätterier med 2 000 000 kronor.

Såsom preliminärt beräknats bör anslagen avskrivas med 100 resp. 25 procent.

Vidare har ett investeringsanslag å 90 000 kronor äskats till lån till

föreningen Margarethahemmet för vård av fallandesjuka sinnesslöa barn för

sanering av hemmets ekonomi. Då lånet avses skola vara ränte- och amorteringsfritt

bör total avskrivning ske.

Samtliga nu erforderliga jämkningar och tillägg i förhållande till statsverkspropositionens

förslag till anslag till avskrivning av nya kapitalinveste
-

ringar framgår av följande översikt. ökning (-r)

Minskning (—)

Statens järnvägars fond: Kronor

Statens järnvägars dispositionsanslag (prop. nr 234) ........ + 131 300

Statens allmänna fastighetsfond:

Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utri
kesrepresentationen

(prop. nr 152)...................... + 250 000

Inköp av fastigheter i Visby (prop. nr 161) ................ + 262 500

Byggnadsarbeten vid statens växtskyddsanstalts filial i Al
narp

(prop. nr 99) .................................... + 46 000

Byggnadsarbeten för försöksgård vid Röbäcksdalen (prop.

nr 77) .............................................. + 302 500

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. (prop.

nr 123) .............................................. + 316 000

Utbyggande av karolinska sjukhuset (prop. nr 148) ........ + 55 000

Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala (prop. nr 148) — 175 000

Försvarets fastighetsfond:

Arméns delfond (prop. nr 166) .......................... + 125 000

Befästningars delfond (prop. nr 166) .................... —250 000

Fonden för låneunderstöd:

Lån till anordnande av kollektiva tvätterier (prop. nr 128) .. + 125 000

Lån till föreningen Margarethahemmet för vård av fallandesjuka

sinnesslöa barn för sanering av hemmets ekonomi

(prop. nr 133) ........................................ + 90 000

Summa + 1 278 300

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

På riksdagen torde få ankomma att vidtaga de kompletteringar och justeringar

av de under förevarande huvudtitel äskade anslagen, som i anledning

av riksdagens beslut rörande investeringsanslag eller eljest kan påkallas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret

1952/53 i härefter angivna fonder anvisa följande

reservationsanslag, nämligen

Kronor

Statens järnvägars fond:

Kommunikationsdepartementet:

Statens järnvägars dispositionsanslag...... 131 300

Statens allmänna fastighetsfond:

J ustitiedepartementet:

Ny ungdomsanstalt för svårbehandlade____ 1 000 000

Utrikesdepartementet:

Inköp, uppförande och iståndsättande av

fastigheter för utrikesrepresentationen . . 750 000

Kommunikationsdepartementet:

Inköp av fastigheter i Visby .............. 262 500

Jordbruksdepartementet:

Byggnadsarbeten vid statens växtskyddsan
stalts

filial i Alnarp.................... 46 000

Byggnadsarbeten för försöksgård vid Rö
bäcksdalen

............................ 302 500

Inrikesdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. m............................. 9 816 000

Utbyggande av karolinska sjukhuset...... 1 055 000

Utbyggande av akademiska sjukhuset i Upp
sala

.................................. 75 000

*

Försvarets fastighetsfond:

Försvarsdepartementet:

Arméns delfond ........................ 2 300 000

Befästningars delfond.................... 51 300 000

Statens utlåningsfonder:

Socialdepartementet:

Lånefonden för bostadsbyggande

112 500 000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Knngl. Maj:ts proposition nr 233.

Kronor

Fonden för låneunderstöd:

Socialdepartementet:

Tillåggslån till viss bostadsbgggnadsverksam
het

.................................. 180 000 000

Lån till anordnande av kollektiva tvätterier. . 500 000

Inrikesdepartementet:

Lån till föreningen Margarethahemmet för

vård av fallandesjuka sinnes slöa barn för

sanering av hemmets ekonomi .......... 90 000

V. Driftbudgeten för budgetåret 1952/53.

Förändringar av utgifterna.

I det i statsverkspropositionen framlagda förslaget till riksstat för budgetåret

1952/53 upptogs utgifter å sammanlagt 6 809 miljoner kronor. Härav

föll 6 045 miljoner kronor på egentliga statsutgifter och 764 miljoner kronor

på utgifter för statens kapitalfonder.

I särskilda propositioner har Kungl. Maj :t framlagt förslag till ett flertal

ändringar beträffande driftbudgetens utgiftssida.

I fråga om Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen framlagda anslagsäskanden

har riksdagen i åtskilliga fall redan fattat beslut. Anslagsgranskningen

har emellertid totalt icke medfört någon större förändring av siffrorna.

Tredje huvudtiteln utvisar en minskning med 0,2 miljon kronor sammanhängande

med en nedräkning av förslagsanslaget till Förenta Nationerna. —

Fjärde huvudtiteln företer en nettoökning av 1,8 miljoner kronor. Å ena sidan

har sålunda tillkommit ett anslag å 2,75 miljoner kronor till bidrag till

utförande av vissa anordningar för luftvärn men a andra sidan hai vissa

avlöningsanslag samt ersättningsanslagen till försvarets fastighetsfond totalt

sett nedräknats med 0,4 resp. 0,6 miljon kronor. — Femte huvudtiteln

utvisar anslagsmässigt sett ökningar med tillhopa 39,4 miljoner kronor, varav

37 miljoner krono^ till extra tillägg å folkpensioner m. m. och 2 miljoner

kronor till bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden. Å andra

sidan uppgå anslagsminskningarna till ca 2,4 miljoner kronor, varav

ca 2 miljoner kronor å vissa anslag till främjande av bostadsförsörjningen

och återstoden å vissa anslag till arbetsmarknadsstyrelsen och arbetsförmedlingen.

Det är emellertid att märka att i statsverkspropositionen endast

kalkylerats med sex indextillägg å folkpensioner, medan man nu med hänsyn

till inträdd och eventuell ytterligare stegring av levnadskostnadsindex

synes böra räkna med åtta tillägg innebärande en kostnadsökning med 68

miljoner kronor. Den faktiska nettoökningen under huvudtiteln kan sålunda

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

17

beräknas till 105 miljoner kronor. — För sjätte huvudtiteln föreligger en

ökning med 2,3 miljoner kronor, varav 0,5 miljon kronor till ersättningar

på grund av förbud mot bebyggelse m. m. inom vissa strandområden, närmare

0,3 miljon kronor till understöd åt skärgårdsrederier samt 1,5 miljoner

kronor till vissa åtgärder för ekonomisk försvarsberedskap. — Åttonde

huvudtitelns nettoökning uppgår till 0,5 miljon kronor. Bland anslagsökningarna,

som uppgår till 1,8 miljoner kronor, må nämnas 0,75 miljon kronor

till vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid högre skolor. I övrigt

fördelar de sig å ett stort antal anslag. Av anslagsminskningarna hänför sig

1 miljon kronor till avlöningsanslaget till allmänna läroverken. — För nionde

huvudtiteln beräknas en nettoökning av 53,8 miljoner kronor. Sålunda

ökar anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område med 93

miljoner kronor, medan anslagen till producent- och kontantbidrag till vissa

innehavare av mindre jordbruk, till kostnader i samband med Svenska

spannmålsaktiebolagets verksamhet samt till omkostnader för statlig lagerhållning

nedgår med It, 30 resp. 2 miljoner kronor. Återstående anslagshöjningar

å tillhopa 3,8 miljoner kronor fördelar sig å ett stort antal anslag,

varav ca 1,4 miljoner kronor tillkommit vid riksdagsbehandlingen.

Bland ökningar i övrigt må nämnas 0,6 miljon kronor till bidragsanslagen

till hushållningssällskapen, samma belopp till bidrag till produktionsbefrämjande

åtgärder i Norrland och 0,4 miljon kronor till gottgörelse

till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt. — Tionde huvud

titeln företer en ökning av 2 miljoner kronor, varav 1,9 miljoner kronor

faller å avlöningskostnaderna för befattningshavare å lots- och fyrstaten.

— För elfte huvudtiteln uppkommer en nettoökning av 3,3 miljoner kronor.

Bland större anslagsökningar må nämnas 1,2 miljoner kronor totalt

sett till anslagen till statens sinnessjukhus, 0,7 miljon kronor till ombyggnad

och utrustning av Spenshults reumatikersjukhus, l,o miljon kronor

sammanlagt till bidrag till Malmö allmänna sjukhus och till bidrag till

Göteborgs stad till driften av för undervisning upplåtna sjukhus, 0,5 miljon

kronor till länsstyrelsernas avlöningar samt 0,5 miljon kronor till kostnader

för särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av spioneri.

Minskningar redovisas för ett flertal anslag bl. a. för bidragsanslaget till

vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund

med ca 0,6 miljon kronor och för de båda civilförsvarsanslagen utbildningsoch

övningsverksamhet samt engångsanskaffning av materiel med sammanlagt

närmare 1 miljon kronor. — Tolfte huvudtiteln ökar med 268 miljoner

kronor, varav 230 miljoner kronor hänför sig till höjningen av de

statsanställdas rörliga tilläggsförmåner samt 38 miljoner kronor till förhandlingsöverenskommelsen

rörande ändrad lönegradsplacering för vissa

statliga tjänster. Belastningen av ifrågavarande utgifter kommer i huvudsak

att falla på vederbörande anslag under de olika huvudtitlarna. — För huvudtiteln

avskrivning av nya kapitalinvesteringar beräknas ett ökat medelsbehov

av 1,3 miljoner kronor.

Såsom av den efterföljande framställningen framgår torde till de här redo2

Uihang till riksdagens protokoll 1952. 1 sand. Xr 233.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

visade utgiftsökningarna böra läggas ett belopp av ca 150 miljoner kronor

utgörande beräknade anslagsöverskridanden för nästkommande budgetår.

Den totala nettoökning i förhållande till statsverkspropositionen, med vilken

man sålunda har att räkna, uppgår till ca 588 miljoner kronor.

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar.

I statsverkspropositionen utvisade driftbudgetens inkomstsida en summa

av 7 865 miljoner kronor, varav 7 348 miljoner kronor hänförde sig till

egentliga statsinkomster och 517 miljoner kronor till inkomster av statens

kapitalfonder.

Bland de under egentliga statsinkomster ingående skatterna beräknades

i statsverkspropositionen skatten å inkomst och förmögenhet in. m. ge 4 200

miljoner kronor. Inkomsttitlarna kupongskatt, arvslottsskatt, gåvoskatt och

kvarlåtenskapsskatt, lotterivinstskatt samt omsättnings- och expeditionsstämplar

m. in. upptogs till 4, 65, 32 resp. 60 miljoner kronor. I

automobilskattemedel beräknades inflyta 505 miljoner kronor. Tullar och

acciser beräknades ge sammanlagt 2 076 miljoner kronor, varav i tullmedel

350 miljoner kronor, varuskatt 225 miljoner kronor, accis å margarin

och vissa andra fettvaror 3 miljoner kronor, skatt å kaffe 17 miljoner kronor,

tobaksskatt 550 miljoner kronor, skatter på alkoholhaltiga drycker och

läskedrycker sammanlagt 841 miljoner kronor, nöjesskatt 45 miljoner kronor

samt skatt å elektrisk kraft 45 miljoner kronor. Uppbörden i statens

verksamhet samt folkpensionsavgifterna upptogs med 96 resp. 155 miljoner

kronor. Under diverse inkomster inflytande medel beräknades till sammanlagt

150 miljoner kronor, varav 45 resp. 82 miljoner kronor i tips- och lotterimedel.

Inkomsterna från statens affärsverksfonder beräknades i statsverkspropositionen

till sammanlagt 280 miljoner kronor, varav för postverket 35

miljoner kronor, telegrafverket 50 miljoner kronor, statens vattenfallsverk

75 miljoner kronor och för domänverket 120 miljoner kronor.

I skrivelse den 24 mars 1952 har riksräkenskapsverket jämlikt gällande

instruktion avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster

under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1952/53. Vid beräkningens

verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare år från vederbörande

myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större inkomsttitlarna

ävensom vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Beträffande de

olika inkomsttitlarna har riksräkenskapsverket i huvudsak anfört följande.

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Den vid varje tidpunkt beräkneliga

utvecklingen å denna titel äger på grund av källskattesystemet ett

nära samband med de antaganden, som kunna göras beträffande inkomstutvecklingen

under hela den period beräkningen omfattar. I fråga om fysiska

personer gäller detta särskilt i fråga om löneinkomsten, enär variationerna

i densamma giva direkt utslag i avseende på den inflytande preliminärskattens

storlek. De från och med innevarande års taxering tillämpliga bestäm
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 233.

19

melserna om ränta å kvarstående skatt ha medfört, att förhållandet i högre

grad än tidigare blivit detsamma även i fråga om svenska aktiebolag. Dessa

bestämmelser kunna förväntas medföra en ökad inbetalning av preliminärskatt

under innevarande budgetår och en däremot svarande minskning av

den kvarstående skatt, som kommer att inflyta under nästkommande budgetår.

Ej minst med hänsyn härtill synes del lämpligt, att utfallet av skattetiteln

för budgetåret 1951/52 oeh beräkningen av titeln för budgetåret 1952/

53 bedömas i ett sammanhang.

I sin senast avgivna inkomstberäkning framhöll riksräkenskapsverket,

att det ej vore möjligt att bedöma i vilken omfattning då pågående eller väntade

avtalsrörelser komme att öka lönesumman. Riksräkenskapsverket ansåg

sig dock böra räkna med att den avtalsmässiga lönestegringen skulle

bli lägre än under 1951. Ämbetsverket framhöll emellertid, att löneläget vid

början av år 1952 komme att ligga vid en högre nivå än genomsnittet för år

1951. Beräkningen grundades på det antagandet, att den under år 1952 utbetalade

lönesumman skulle komma att med omkring 12 % överstiga lönesumman

för år 1951. Riksräkenskapsverket finner nu sannolikt, att stegringen

kommer att bliva större än vad sålunda antagits och anser sig här

böra utgå från att densamma kommer att röra sig om 17 å 18 %. Även beträffande

utvecklingen under våren 1953 har riksräkenskapsverket som följd

härav funnit sig böra räkna med någon stegring utöver vad tidigare förutsatts

i kalkylen.

Beträffande fysiska personers inkomst av andra förvärvskällor än inkomst

av tjänst synes anledning ej föreligga att i detta sammanhang räkna

med ändrade antaganden i förhållande till vad som redovisades i den senaste

inkomstberäkningen.

Vad beträffar aktiebolagen framhöll riksräkenskapsverket i inkomstberäkningen,

att vissa fakta, som komme att påverka vinstsiffrorna för år

1951, vore kända. Ämbetsverket ansåg sig kunna antaga, att det sammanlagda

taxerade beloppet för massa- och pappersindustri, gruvor och vissa

bruksföretag skulle bli avsevärt högre än för år 1950. Samma antagande

gjordes beträffande rederier. Även för övriga bolag förutsattes en icke obetydlig

vinstökning. Sammanfattningsvis ansåg sig riksräkenskapsverket

kunna göra det antagandet att det totala taxerade beloppet för svenska aktiebolag

för verksamhetsåret 1951 skulle komma att stiga med omkring 50

procent. Beträffande utvecklingen under år 1952 lade riksräkenskapsverket

till grund för inkomstberäkningen det antagandet att aktiebolagens taxerade

inkomster för verksamhetsåret 1952 skulle komma att avsevärt sjunka.

Ehuru det uppenbarligen icke låter sig göra att med någon större grad av

säkerhet bedöma taxeringsutfallet, finner riksräkenskapsverket nu sannolikt

att den beräknade stegringen av det taxerade beloppet för verksamhetsåret

1951 i fråga om massa- och pappersindustrien skall stanna vid en lägre

nivå än vad som antogs i december. Som följd härav skulle skatten å aktiebolagens

inkomster under år 1951 kunna förväntas bliva omkring 100 miljoner

kronor lägre. I fråga om de tidigare gjorda antagandena beträffande

inkomstutvecklingen för bolagen under verksamhetsåret 1952 har riksräkenskapsverket

icke funnit anledning göra någon ändring.

I decemberberäkningen gjordes det antagandet att bestämmelserna om

ränta å kvarstående skatt skulle föranleda aktiebolagen alt i avsevärd utsträckning

erlägga fyllnadsbetalningar till den preliminärskatt, som i vanlig

ordning erlagts under uppbördsåret. I)å tiden för verkställande av sådana

fyllnadsbetalningar utgår först den 30 april, låter det sig ej göra att nu med

större säkerhet bedöma i vilken omfattning möjligheten härtill kommer att

utnyttjas, särskilt som man numera även bär att räkna med verkningarna

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

av den skärpta kreditpolitiken. Riksräkenskapsverket har vid denna beräkning

utgått från samma antagande som vid decemberberäkningen.

För såväl innevarande som nästkommande budgetår räknades i inkomstberäkningen

med att viss skatteuppbörd av mera extraordinärt slag skulle

tillföras Viksstatstiteln, nämligen sådana förtidsbetalningar av statlig inkomstskatt,

som föranledas av avtal med de stora branschorganisationerna

''inom skogsnäringen. Såvitt nu kan bedömas, kommer också titeln att för innevarande

budgetår tillföras det sålunda beräknade beloppet, 150 miljoner

kronor. Däremot synas övervägande skäl tala för det sannolika i att det för

nästa budgetår beräknade beloppet, 200 miljoner kronor, kommer att i huvudsak

bortfalla.

För investeringsskatten, som vid decemberberäkningen förutsattes huvudsakligen

komma till uttryck i form av ökade inbetalningar av inkomstskatt,

har nu ansetts böra bland inkomsterna å titeln för nästa budgetår upptagas

en särskild post av storleksordningen 50 miljoner kronor.

Slutligen bör erinras, att i statsverkspropositionen företogs en uppräkning

å 100 miljoner kronor av de av riksräkenskapsverket beräknade inkomsterna

å titeln för budgetåret 1952/53 med hänsyn till den av höstriksdagen

beslutade investeringsavgiften.

Beträffande de å titeln redovisade utgifterna har riksräkenskapsverket

icke funnit anledning göra någon ändring i de tidigare beräkningarna.

Efter de nu gjorda justeringarna skulle inkomsterna å titeln kunna beräknas

uppgå för innevarande budgetår till inemot 7 100 miljoner kronor

och för nästkommande budgetår till 7 900 miljoner kronor, medan utgifterna

skulle utgöra i runt tal 2 800 respektive 3 300 miljoner kronon

Den behållna inkomsten skulle sålunda uppgå för budgetåret 1951/52 till

4 500 miljoner kronor och för budgetåret 1952/53 till 4 600 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket vill starkt understryka det ovissa i de antaganden,

som gjorts i fråga om fyllnadsbetalningar av preliminär skatt för verksamhetsåret

1951. 1 den män kvarskatteräntan icke föranleder fyllnadsbetalningar

i den utsträckning riksräkenskapsverket här räknat med^ sker en

motsvarande förskjutning i skatteinkomsten från budgetåret 1951/52 till

budgetåret 1952/53. Vilken omfattning en sådan överflyttning kan komma

att få, kan icke överblickas förrän första veckan i maj.

Konjunkturskatt. I proposition nr 79 till innevarande års riksdag har

framlagts förslag till förordning om konjunkturskatt för år 1952. Skatten

har enligt vad i propositionen framhålles överslagsvis beräknats komma att

tillföra statsverket ca 150 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som finner

övervägande skäl tala för att en sadan skatt i likhet med vad fallet

var med krigskonjunkturskatten — bör redovisas å särskild riksstatstitel,

har i enlighet med propositionen upptagit konjunkturskatt i denna beräkning

med 150 miljoner kronor.

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt. 1 statsverkspropositionen

är denna inkomsttitel upptagen till 65 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen,

som i november 1951 beräknade de totala inkomsterna under titeln i

fråga till 56 miljoner kronor, har i skrivelse den 15 mars 1952 efter förnyad

beräkning anfört, att titeln numera bör upptagas till förslagsvis 65 miljoner

kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att det i statsverkspropositionen

upptagna beloppet, 65 miljoner kronor, får kvarstå oförändrat.

Lotterivinstskatten har i statsverkspropositionen beräknats till 32 miljoner

kronor. I sin förnyade beräkning har även generalpoststyrelsen föreslagit

detta belopp mot tidigare 30 miljoner kronor. Med hänsyn bland annal

till inkomsttillflödet under innevarande budgetår anser riksräkenskapsverket,

att titeln i det slutliga riksstatsförslaget bör upptagas med ett till 34

miljoner kronor förhöjt belopp.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

21

Omsättnings- och expeditionsstämplar. Denna titel beräknades i december

1951 av riksräkenskapsverket till 60 miljoner kronor, vilket belopp även

uppförts i statsverkspropositionen. Generalpoststyrelsen, som i sin ursprungliga

beräkning uppskattade inkomsterna å titeln till 53 miljoner kronor,

anser sig vid förnyad beräkning med utgångspunkt från nu kända uppbördssiffror

för innevarande budgetår kunna beräkna uppbörden till högst

60 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att det i statsverkspropositionen

uppförda beloppet på titeln bibehålies.

Fordonsskatt. I statsverkspropositionen har denna inkomsttitel i avvaktan

på det förslag angående motorfordonsskatten, som avsågs senare komma

att föreläggas riksdagen, preliminärt beräknats till 180 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket hade i december 1951, under förutsättning av oförändrade

skattesatser, föreslagit, att titeln skulle beräknas till ISO miljoner

kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknade i skrivelse till riksräkenskapsverket

den 7 november 1951, under samma förutsättning beträffande

skattesatserna, inkomsterna på titeln till 140 miljoner kronor

och har i skrivelse den 7 mars 1952 meddelat, att intet därefter framkommit,

som föranleder ändring av denna beräkning. Länsstyrelserna uppskattade

i november 1951 fordonsskatten till 118 miljoner kronor och deras förnyade

beräkningar ha icke lett till ändring av detta belopp. Med ledning av vad

som nu är känt om ökningen av fordonsbeståndet under andra halvåret 1951

och om de faktorer, som kunna beräknas påverka utvecklingen under år

1952, anser riksräkenskapsverket, att de antaganden beträffande fordonsbeståndets

tillväxt, vilka lades till grund för verkets beräkning i december

1951, fortfarande kunna godtagas.

Kungl. Maj :t har i proposition nr 114 förelagt riksdagen förslag till vissa

höjningar av de för fordonsskatten gällande skattesatserna. Inkomstökningen

genom den föreslagna höjningen i beskattningen beräknas i propositionen

till omkring 52 miljoner kronor för budgetåret 1952/53. Riksräkenskapsverket

föreslår med anledning härav och med hänvisning till det ovan anförda,

att titeln fordonsskatt i det slutliga riksstatsförslaget upptages till

180 miljoner kronor eller samma belopp som preliminärt uppförts i statsverkspropositionen.

Bensinskatt. Riksräkenskapsverket föreslog i december 1951, att denna titel

skulle beräknas till 325 miljoner kronor, vilket belopp även uppförts i

statsverkspropositionen. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknade i november

1951 inkomsterna på ifrågavarande titel till 360 miljoner kronor och

har i skrivelse den 7 mars 1952 meddelat, att styrelsen icke ansett sig ha

anledning att frångå sin tidigare beräkning. Enligt generaltullstyrelsens,

kontrollstyrelsens och länsstyrelsernas förnyade beräkningar skulle skatten

på bensin och motorbrännoljor inbringa 321 miljoner kronor, vilket innebär

en mindre höjning i förhållande till samma myndigheters uppskattningar i

november 1951. Bränslekommissionen har i skrivelse den 15 mars 1952 meddelat.

att det enligt dess uppfattning icke föreligger skäl att frångå den av

kommissionen tidigare utarbetade prognosen beträffande bensinförbrukningen

under budgetåret 1952/53, vilken i stort sett överensstämmer med de

antaganden, som lågo till grund för riksräkenskapsverkets decemberberäkning.

Riksräkenskapsverket förordar, att det i statsverkspropositionen upptagna

beloppet på 325 miljoner kronor bibehålies.

Tullmedel. Inkomsterna på denna titel har i statsverkspropositionen beräknats

till 350 miljoner kronor. Detta belopp hade även föreslagits av generaltullstyrelsen.

Den 14 mars 1952 har generaltullstyrelsen meddelat, att styrelsen

icke funnit anledning frångå den i november 1951 gjorda beräkning
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

en av nettouppbörden på titeln. Det föreslagna beloppet, 350 miljoner kronor,

utgör nettot mellan en beräknad bruttouppbörd på 375 miljoner kronor

och restitutioner på 25 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket anser, att generaltullstyrelsens

beräkning bör godtagas. Riksräkenskapsverket föreslår

därför, att för ifrågavarande titel bibehålies det i statsverkspropositionen

upptagna beloppet.

Varuskatt. I statsverkspropositionen har för denna inkomsttitel upptagits

225 miljoner kronor, vilket belopp även föreslagits av riksräkenskapsverket.

Kontrollstyrelsens och generaltullstyrelsens förnyade beräkningar ge tillsammans

ett belopp av 227 miljoner kronor. En viss osäkerhet vidlåder beräkningarna

av denna titel framför allt på grund av att erfarenheterna hittills

äro ringa beträffande effekten av den sänkta skattesatsen på chokladoch

konfityrvaror och av skatten vid tillverkning och import av personbilar

och motorcyklar in. in. Riksräkenskapsverket anser icke anledning föreligga

att ändra det i statsverkspropositionen upptagna beloppet på 225 miljoner

kronor för inkomsttiteln varuskatt.

Skatt a kaffe har i statsverkspropositionen upptagits till 17 miljoner kronor.

Statens jordbruksnämnd och generaltullstyrelsen hade beräknat denna

inkomsttitel till 17 resp. 16 miljoner kronor. Dessa båda myndigheters förnyade

beräkningar innebära, att jordbruksnämnden bibehåller sitt tidigare

belopp medan g''eneraltullstyrelsen höjt sin tidigare beräkning till 17 miljoner

kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att det i statsverkspropositionen

upptagna beloppet bibehållcs.

Tobaksskatt. Riksräkenskapsverket föreslog i sin inkomstberäkning i december

1951, att för denna titel skulle upptagas ett belopp på 550 miljoner

kronor, vilket även uppförts i statsverkspropositionen. Aktiebolaget Svenska

tobaksmonopolet, som i oktober 1951 beräknade tobaksskatten till 515 miljoner

kronor, har i skrivelse den 10 mars 1952 framhållit, att den kraftiga

stegringen av omsättningen av tobaksvaror under innevarande budgetår motiverar

en uppräkning av det tidigare föreslagna beloppet till 565 miljoner

kronor. Riksräkenskapsverket, som för innevarande budgetår beräknar tobaksskatten

till 550 miljoner kronor, föreslår med hänsyn till den fortgående

omsättningsökningen, att inkomsttiteln för budgetåret 1952/53 upptages

till 575 miljoner kronor. Härvid har icke hänsyn tagits till en eventuell

ändring av bestämmelserna om inleverans av tobaksskatten.

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag har i statsverkspropositionen

beräknats till 31 miljoner kronor, vilket belopp även hade föreslagits

av kontrollstyrelsen. I skrivelse den 13 mars 1952 har styrelsen föreslagit

en höjning med en miljon kronor i förhållande till dess tidigare beräkning.

Riksräkenskapsverket föreslår därför, att ifrågavarande titel i det slutliga

riksstatsförslaget upptages till 32 miljoner kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Denna titel upptogs

i statsverkspropositionen till 625 miljoner kronor, vilket belopp även föreslagits

av riksräkenskapsverket. Kontroll styrelsen, som i sin beräkning i

november 1951 uppskattat inkomsterna på titeln till 600 miljoner kronor,

har i sin förnyade beräkning bibehållit detta belopp. Titeln beräknas av

riksräkenskapsverket för innevarande budgetår inbringa 600 miljoner kronor,

mot i riksstaten för nämnda budgetår upptagna 560 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har för budgetåret 1952/53 inte funnit anledning föreslå

ändring av det i statsverkspropositionen uppförda beloppet, 625 miljoner

kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin har i statsverkspropositionen

beräknats till 40 miljoner kronor. Detta belopp hade även föreslagits av kontrollstyrelsen.

Vid sin förnyade beräkning har nämnda myndighet uppskat
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

23

tat dessa inkomster till 45 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår,

att detta belopp upptages i det slutliga riksstatsförslaget.

Maltdrycksskatt. Denna titel beräknades i november 1951 av kontrollstyrelsen

till 73 miljoner kronor. Detta belopp föreslogs även av riksräkenskapsverket

och finnes uppfört i statsverkspropositionen. Kontrollstyrelsen har i

skrivelse den 13 mars 1952 vidhållit sin tidigare beräkning. Inkomsterna på

titeln beräknas för innevarande budgetår till 75 miljoner kronor. Enligt riksräkenskapsverkets

uppfattning finnes ingen anledning att vänta en nedgång

av uppbörden under påföljande budgetår. Ämbetsverket anser därför, att

inkomsttiteln i det slutliga riksstatsförslaget bör upptagas till samma belopp,

som nu beräknas för innevarande budgetår, eller 75 miljoner kronor.

För skatt ä läskedrycker beräknade kontrollstyrelsen i november 1951

33 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslog för sin del, att titeln

skulle beräknas till 35 miljoner kronor, vilket belopp även upptogs i statsverkspropositionen.

Kontrollstyrelsen har vid sin förnyade beräkning uppskattat

inkomsterna på titeln till 34 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

finner ej anledning föreslå ändring av det i statsverkspropositionen uppförda

beloppet.

Statlig nöjesskatt. Riksräkenskapsverket beräknade i december 1951 denna

inkomsttitel till 45 miljoner kronor, vilken uppskattning godtagits i statsverkspropositionen.

Länsstyrelserna beräknade i november 1951 titeln till

43,8 miljoner kronor, medan deras förnyade uppskattningar upptaga en sammanlagd

inkomst av 45,6 miljoner kronor. Inkomsterna på ifrågavarande

titel ha under den hittills gångna delen av innevarande budgetår visat eu

stigande tendens och beräknas för hela budgetåret till 48 miljoner kronor

mot i riksstaten upptagna 40 miljoner kronor. Med hänsyn härtill anser

riksräkenskapsverket, att det i statsverkspropositionen upptagna beloppet,

45 miljoner kronor, bör höjas till 50 miljoner kronor.

Skatt å elektrisk kraft. Riksräkenskapsverket beräknade i december 1951

inkomsterna på denna titel till 85 miljoner kronor. Under hänvisning till att

förslag till viss ändring av gällande bestämmelser med avseende på skattens

uttagande hos förbrukare avsågs senare komma att föreläggas riksdagen

upptogs titeln i fråga i statsverkspropositionen till 45 miljoner kronor. Sådant

förslag har sedermera framlagts i proposition nr 1(52, varvid statsverkets

inkomster under budgetåret 1952/53 beräknats till 45 miljoner kronor.

Inkomsterna på titeln böra i det slutliga riksstatsförslaget upptagas till

nämnda belopp.

Inkomst av myntning och justering. I statsverkspropositionen har för

denna titel upptagits 3,5 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknas

inkomsterna till 4,o miljoner kronor. Mynt- och justeringsverket bar i

skrivelse den 3 mars 1952 anfört, att den fortsatta efterfrågan på mynt av

lägre valörer jämte de höga metallpriserna synes motivera en ned justering

av det tidigare beräknade inkomstbeloppet till 2,5 miljoner kronor. i)å enligt

riksräkenskapsverkets mening denna beräkning synes vara väl försiktig, anser

ämbetsverket, att det i statsverkspropositionen upptagna beloppet bör

kvarstå oförändrat.

Fyr- och båkmedel. Inkomsterna på denna titel upptogos i statsverkspropositionen

till 5 miljoner kronor. I proposition nr 134 har emellertid Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen provisorisk höjning av fyr- och båkavgifterna

från den 1 juli 1952 på grundval av 1948 års lotskommittés förslag. Enligt

lotskommitténs beräkningar skulle böjningen av avgifterna öka statsverkets

inkomster till 10 miljoner kronor för helt budgetår. Titeln synes därför i det

slutliga riksstatsförslaget böra upptagas till detta belopp.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

Lotspenningar. Även i fråga om lotstaxorna föreslås i propositionen nr

134 höjning, vilken enligt lotskommitténs beräkningar i detta fall skulle tillföra

statsverket en årlig inkomst av 8,8 miljoner kronor. Titeln synes med

anledning härav i det slutliga riksstatsförslaget böra upptagas till 9 miljoner

kronor i stället för i statsverkspropositionen beräknade 6 miljoner kronor.

Totalisatormedel. I statsverkspropositionen har denna titel upptagits till

10 miljoner kronor. Lantbruksstyrelsen, som i oktober 1951 beräknade inkomsterna

på titeln till 9,3 miljoner kronor, anför i skrivelse den 13 februari

1952, att titeln nu kan beräknas till omkring 11 miljoner kronor. Som skäl

härför anföres, att Kungl. Maj :t genom beslut den 28 december 1951 medgivit

att vadhållning med totalisator må äga rum under ett ökat antal dagar

under år 1952. Riksräkenskapsverket föreslår med anledning härav, att det

i statsverkspropositionen uppförda beloppet höjes till 11 miljoner kronor.

Tipsmedel. I statsverkspropositionen ha inkomsterna å denna titel beräknats

till 45 miljoner kronor. Under 1951 ha tipsinsatserna kraftigt stegrats

i förhållande till föregående år och titeln beräknas för innevarande budgetår

inbringa 48 miljoner kronor. Då ökningen av tipsinsatserna alltjämt fortgår,

föreslår riksräkenskapsverket, att det i statsverkspropositionen upptagna

beloppet höjes till 50 miljoner kronor.

För lotterimedlen beräknades i statsverkspropositionen 82 miljoner kronor.

Svenska Penninglotteriet Aktiebolag uppskattade i oktober 1951 ifrågavarande

inkomster till 78 miljoner kronor och har i skrivelse den 22 februari

1952 meddelat, att bolaget icke funnit anledning frångå sina tidigare

lämnade uppgifter. För innevarande budgetår beräknas inkomsterna på titeln

till 84 miljoner kronor. Med utgångspunkt från det belopp, som beräknas inflyta

under innevarande budgetår, föreslår riksräkenskapsverket, att det i

statsverkspropositionen upptagna beloppet höjes till 85 miljoner kronor.

Inkomsttiteln postverket har i statsverkspropositionen upptagits till 35

miljoner kronor. Denna beräkning byggde bland annat på antagandet om

oförändrade taxor samt, vad beträffar lönerna, samma rörliga tillägg som

utgått under år 1951. Generalpoststyrelsen har i skrivelse den 7 mars 1952

avgivit förnyad beräkning av inkomsterna på titeln i fråga. Styrelsen föreslår

där, att det i statsverkspropositionen upptagna beloppet sänkes till 10

miljoner kronor. Den nya beräkningen bygger bland annat på förutsättningen,

att propositionerna nr 60 angående höjning av statstjänstemännens löner

in. in., nr 61 angående provisoriskt lönetillägg för tjänstgöring på s. k. obekväm

arbetstid samt nr 107 angående lönegradsplaceringen för vissa tjänster

in. in. vinna riksdagens bifall. Å andra sidan har styrelsen vid beräkningen

av postverkets inkomster tagit hänsyn till att den i skrivelse till

Kungl. Maj :t den 7 mars 1952 hemställt om vissa portohöjningar in. in. Styrelsen

har även meddelat, att den har för avsikt att ingå till Kungl. Maj :t

med hemställan, att postverkets ersättning för bestyret med skatteuppbörden

samt för utbetalning av folkpensioner och allmänna barnbidrag ökas för

tiden från och med den 1 januari 1952. Det av generalpoststyrelsen beräknade

överskottet på 10 miljoner kronor bygger på förutsättningen att dessa

förslag bifallas. Kungl. Maj :t har i proposition nr 160 förelagt riksdagen

förslag till vissa portohöjningar in. m., varvid postverkets överskott för budgetåret

1952/53 i händelse av bifall till propositionen uppskattas till 10 miljoner

kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att i det slutliga riksstatsförslaget

som inkomst av postverket uppföres 10 miljoner kronor.

Telegrafverket. Inkomsterna på denna inkomsttitel ha i statsverkspropositionen

beräknats till 50 miljoner kronor. I skrivelse den 15 mars 1952 har

telegrafstyrelsen meddelat, att med hänsyn till nu kända löneökningar samt

under förutsättning av bifall till av telegrafstyrelsen i anledning därav före
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 233.

25

slagna taxehöjningar det tidigare beräknade överskottet av 50 miljoner kronor

kan beräknas komina att sjunka till cirka 35 miljoner kronor. Under

åberopande av vad telegrafstyrelsen anfört föreslår riksräkenskapsverket, att

det i statsverkspropositionen upptagna beloppet i det slutliga riksstatsförslaget

nedräknas till 35 miljoner kronor.

Statens järnvägar. I statsverkspropositionen har för denna inkomsttitel

upptagits ett formellt belopp av 100 kronor, då något driftöverskott ej var

att påräkna. Järnvägsstyrelsen har i skrivelse den 18 mars 1952 anfört, att

sedan nyssnämnda beräkning verkställdes såväl utgifts- som inkomstläget

för statens järnvägar radikalt förändrats i jämförelse med de direktiv och

antaganden, på vilka denna beräkning grundade sig. De beräknade utgifterna

ha påverkats av lönehöjningar samt stegrade priser på råvaror och material

för järnvägsdriften. I fråga om avsättningen till värdeminskningskonto är

att räkna med ett 10 miljoner kronor högre belopp än i styrelsens beräkning

i december. De redan inträdda och motsebara utgiftsökningarna ha föranlett

styrelsen att i skrivelse till Kungl. Maj :t den 22 februari 1952 framlägga förslag

till höjning av befordringsavgifterna på statens järnvägar. Under förutsättning

att nyssnämnda förslag om taxehöjning vinner Kungl. Maj :ts bifall,

har järnvägsstyrelsen för budgetåret 1952/53 beräknat ett överskott av 7

miljoner kronor. Styrelsen framhåller emellertid, att detta belopp är mycket

obetydligt i förhållande till omslutningen och de osäkerhetsmarginaler som

kalkylen innehåller. Med hänsyn härtill saknas enligt järnvägsstyrelsens mening

skäl att nu räkna med större överskott från statens järnvägar än det

formella belopp, som upptagits i årets statsverksproposition.

Riksräkenskapsverket får med anledning av vad järnvägsstyrelsen sålunda

anfört föreslå, att även i det slutliga riksstatsförslaget upptages ett formellt

belopp. Detta bör emellertid, då visst driftöverskott av statens järnvägars

rörelse likväl kan förväntas även om någon inleverans av överskottsmedel

icke nu beräknas ske under budgetåret 1952/53, upptagas till 1 miljon

kronor.

Statens vattenfallsverk. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen

till 75 miljoner kronor. Vattenfallsstyrelsen hade beräknat inkomsterna på

titeln till 60 miljoner kronor, varvid räknats med en extra avsättning till

värdeminskningskonto på 15 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som

ifrågasatte huruvida sådan extra avsättning erfordrades, föreslog i sin inkomstberäkning,

att titeln skulle beräknas till 75 miljoner kronor, vilket belopp

även godtogs i statsverkspropositionen. I skrivelse den 6 mars 1952 har

vattenfallsstyrelsen inkommit med förnyad beräkning. Styrelsen vidhåller

härvid, att nämnda extra avsättning är av behovet påkallad i avvaktan på

nya direktiv beträffande principerna för avsättning till värdeminskningskonto.

Styrelsen anför emellertid även, att dess tidigare beräkning av det

leveransbara överskottet grundade sig på förutsättningen, att den av styrelsen

begärda ökningen av den rörliga krediten hos riksgäldskontoret med

15 miljoner kronor med verkan under innevarande budgetår eller alternativt

anslag på tilläggsstat till inventarier in. in. med samma belopp skulle

beviljas. Med anledning av att i årets statsverksproposition föreslagits, att

ett anslag för ändamålet iiå 15 miljoner kronor ställes till vattenfallsstyrelsens

förfogande först under budgetåret 1952/53, anför vattenfallsstyrelsen

vidare, att härigenom inleveransen av överskottsmedel under nämnda budgetår

torde kunna ökas med 15 miljoner kronor jämfört med tidigare beräkning.

Vattenfallsstyrelsen anser därför, att det i riksstatsförslaget upptagna

beloppet 75 miljoner kronor för statens vattenfallsverks driftöverskott

bär bibehållas.

Riksräkenskapsverket, som beträffande den ifrågasatta extra avsättning
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj. ts proposition nr 233.

en till värdeminskningskonto inte funnit anledning frångå sin tidigare ståndpunkt,

godtager i övrigt vattenfallsstyrelsens beräkning och föreslår därför,

att ifrågavarande inkomsttitel i det slutliga riksstatsförslaget upptages till

90 miljoner kronor.

Domänverket. I statsverkspropositionen beräknades inkomsterna på denna

titel till 120 miljoner kronor. I skrivelse den 13 mars 1952 med förnyad

beräkning anför domänstyrelsen, att den med hänsyn bland annat till det

prisfall på skogsprodukter, som inträffat sedan den tidigare beräkningen

utfördes, samt till inträdda lönestegringar numera anser sig böra uppskatta

utfallet av rörelsen för 1952 till omkring 100 miljoner kronor. På grund härav

får riksräkenskapsverket förorda, att inkomsttiteln i det slutliga riksstatsförslaget

uppföres med 100 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har slutligen framhållit, att de nu verkställda beräkningarna

liksom den tidigare inkomstberäkningen är grundad på förutsättningarna,

att det allmänna utrikespolitiska läget förblir i stort sett

detsamma som för närvarande samt att den ekonomiska utvecklingen icke

störes genom mera omfattande arbetskonflikter.

Departementschefen.

Den internationella ekonomiska utvecklingen har under de första månaderna

av innevarande år på viktiga områden kännetecknats av tendenser till

konjunkturavmattning, som framför allt tagit sig uttryck i vikande priser på

råvarumarknaderna. Prisfallet har varit särskilt framträdande i fråga om

konsumtionsråvarorna, där det återspeglar den begränsning i köparnas efterfrågan,

som gjort sig gällande i flertalet länder. I motsats till vad som i

stort sett gällde för föregående år, har prisfallet nu visat ansatser till att

sprida sig även till metallområdet. Det förefaller som om man tidigare överskattat

den brist på metaller, som väntades komma att göra sig gällande

under upprustningsperioden.

Med hänsyn till den omsvängning, som sålunda synes på väg i det ekonomiska

läget i utlandet, är det av särskilt intresse att söka bedöma den fortsatta

utvecklingen. Bakgrunden för denna har analyserats i en rapport från

konjunkturinstitutet, Konjunkturläget våren 1952, som i dagarna utkommer.

Med utgångspunkt från denna vill jag anföra följande.

Av särskild betydelse för den internationella prisutvecklingen är vad som

händer i Förenta staterna. Den relativa stabilisering, som kännetecknat det

amerikanska konjunkturläget under det senaste året, sammanhänger med

att den omfattande, ehuru i förhållande till tidigare planer något försenade,

upprustningen balanserats dels av en inskränkning av vissa investeringar,

särskilt bostadsbyggandet, dels av en stark återhållsamhet i inköpen från

konsumenternas sida och i samband därmed en betydande ökning av det

enskilda sparandet. Till en del kan detta senare utgöra en reaktion efter

hamstringen under köprushen efter Koreakonfliktens utbrott. Man bör

emellertid icke utesluta möjligheten att detta kan vara ett uttryck för en

mera bestående förändring, sammanhängande med att en viss mättnad nåtts

på olika konsumtionsområden.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

Även om läget varit förvånande stabilt under det senaste året, rymmer den

fortsatta utvecklingen risker såväl för inflation som för en konjunkturförsämring.

Skulle det internationella politiska läget ytterligare skärpas, kan

upprustningen komma att forceras och konsumenterna ånyo börja frukta

stegrade priser. I så fall kan de inflationistiska tendenserna lätt flamma upp,

eftersom allmänhetens likvida tillgångar efter det senaste årets ökade sparande

är betydande och handelns lagerhållning för närvarande ganska måttlig.

Å andra sidan har den senaste tidens prisutveckling tolkats som inledningen

till en mera allvarlig konjunkturförsämring. En viss mättnad av

olika konsumtions- och investeringsbehov kan ha nåtts efter kriget. Förväntningar

om ett kommande prisfall påverkar också den aktuella köplusten.

Emellertid motverkas de depressiva tendenserna för närvarande av de stora

och alltjämt växande rustningsutgifterna. Konjunkturinstitutet pekar även

på en rad andra omständigheter, som är ägnade att motverka en bestående

konjunktur försämring. Konsumenterna har stora likvida tillgångar, som

kan komma att lockas fram. Handeln har en måttlig lagerhållning och kan

efter hand finna sig föranledd att öka sina inköp. Statsmakterna är beredda

att med stödåtgärder förhindra större prisfall på jordbruksprodukter. Kreditsystemet

präglas av större sundhet än före 1920 och 1929 års kriser.

Under upprustningen sker nu en ackumulering av investeringsbehov, som

kommer att tränga sig fram senare i tiden.

Även i andra länder synes en viss konjunkturavinattning'' vara på väg.

Konsumenternas efterfrågan på sådana varaktiga varor som kläder och

skodon synes i nästan alla länder ha nått en viss mättnad. Även på andra

områden har efterfrågan bromsats upp, delvis i samband med en åtstramning

av kreditpolitiken. Den snabba ökningen i produktionen under efterkrigstiden

synes nu hålla på att sakta av eller helt upphöra. Samtidigt härmed

gör sig dock alltjämt vissa inflationistiska tendenser på flera håll

gällande. I Frankrike bereder det uppenbarligen särskilda svårigheter att

komma till rätta med dessa. Även i Storbritannien synes problemet alltjämt

vara en alltför stor efterfrågan i förhållande till tillgängliga resurser, ett

problem som skärpts både på grund av upprustningen och på grund av

vissa internationella svårigheter.

Såväl Frankrike som Storbritannien har under det senaste året råkat i

betalningssvårigheter gentemot andra länder. Råvaruprisfallet minskar även

inkomsterna för med dessa länder förenade utomeuropeiska områden. Både

Frankrike och Storbritannien har sett sig nödsakade att återinföra och

skärpa sina importrestriktioner och liknande steg har tagits även av andra

länder tillhörande sterlingområdet.

Detta har även medfört en belastning på det europeiska ekonomiska samarbetet.

Underlättandet av handeln och betalningarna inom Västeuropa genom

tillkomsten av den europeiska betalningsunionen och handelns liberalisering

medförde på kort tid ett starkt uppsving i den intereuropeiska handeln.

Genom de nya betalningssvårigheterna och handelsrestriktionerna har

denna utveckling bromsats upp och eu viss minskning av handeln skett. Även

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

i detta läge behåller samarbetet emellertid sitt värde. Det är sålunda ägnat

att underlätta den ömsesidiga anpassning, som situationen kräver, och kan

därigenom förhindra en sådan spridning av importrestriktioner och därmed

ytterligare inskränkning av handelsutbytet, som eljest lätt skulle kunna

inträffa och som också inträffade under mellankrigstiden.

Den avmattning i konjunkturutvecklingen, som kunnat spåras, har först

givit sig tillkänna i fråga om råvarupriserna. Man får räkna med att den

efter hand också kommer att framträda i form av en skärpning av konkurrensen

också på andra områden, som för övrigt redan skett i fråga om

textilvaror. Även om omsvängningen inte skulle gå särskilt långt, kan den

likväl få vittgående konsekvenser på betalningsläget för olika länder. Skärpt

dollarbrist och ökade betalningssvårigheter för sterlingområdet har redan

framträtt.

Det ekonomiska läget inom landet. Innan jag i del följande övergår till

de inhemska konjunkturutsikterna vill jag här dröja vid den sida av utvecklingen

under fjolåret, som tilldragit sig den största uppmärksamheten

i de ekonomiska diskussionerna, nämligen den synnerligen starka prisuppgången.

I konjunkturinstitutets förutnämnda rapport åberopas en undersökning

av priskontrollnäinnden rörande den roll som olika faktorer spelat

för förändringarna av levnadskostnaderna under tiden december 1950—

december 1951. Den totala levnadskostnadsstegringen under denna tid utgjorde

enligt socialstyrelsens index 19,3 procent. Följande sammanställning

utvisar, hur denna stegring enligt priskontrollnämndens beräkningar fördelar

sig på olika orsaksfaktorer.

Procent

Importprisstegring ............................................ 5,7

Höjda exportprisers genomslag på hemmamarknaden ............ 2,5

Lantarbetarlöner och jordbrukarinkomster ...................... 4,i

Övriga löner.................................................. 4 0

Devalveringssubventioners avveckling............................ 0,8

Jordbrukssubventioners avveckling ............................. 0,6

Indirekta skatter .............................................. 0,7

Övrigt ....................................................... 0,9

Total prisstegring 19,3

Av priskontrollnämndens undersökning framgår, att förskjutningen av

levnadskostnadsnivån under 1951 praktiskt taget restlöst låter sig förklara

som en från primära förändringar på kostnadssidan framdriven prisstegring.

Inflytandena via utrikeshandeln å ena sidan och de höjda lönerna och

jordbrukarinkomsterna å andra sidan har vägt lika tungt såsom prisuppdrivande

faktorer. Tillsammans betyder de 16,3 procent av den totala prisstegringen

på 19,3 procent. Subventionsavvecklingen och vissa höjda indirekta

skatter svarar vidare för tillsammans 2,i procents prisstegring. Resultaten

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 233.

29

av nämndens undersökning bekräftar den uppfattning som jag redan på

hösten 1951 framförde i samband med framläggandet av programmet för

den ekonomiska politiken i proposition nr 220 till 1951 års riksdag, nämligen

att verkningarna på prisnivån av den internationella prisutvecklingen

och lönehöjningarna visserligen blivit större än vad man från början hade

anledning räkna med, men att den inträdda prisförskjutningen likväl kunnat

begränsas till en av primära förskjutningar på kostnadssidan betingad

prisstegring, som icke i sin tur gett upphov till sekundära prisrörelser av

intern inflationistisk karaktär.

Den anpassningsprocess på pris- och löneområdet som genomfördes under

1951 har varit betydande och kan otvivelaktigt ha medfört svårigheter för

vissa samhällsgrupper. Såsom jag vid upprepade tillfällen framhållit, torde

emellertid prisanpassningen i rådande läge få anses ha varit oundviklig. Av

särskild vikt vid bedömningen av konsekvenserna av den utveckling som

sålunda ägt rum är att i möjligaste mån få klarlagt, huruvida den under

inflytande av olika kostnadsfaktorer inträdda förskjutningen i prisnivån

inneburit att vår internationella konkurrensförmåga försvagats. En dylik

utveckling skulle nämligen vara ytterst allvarlig. I syfte att belysa denna

frågeställning har vissa undersökningar rörande prisförskjutningarna under

de senaste åren i olika länder verkställts inom konjunkturinstitutet, vilka

redovisas i institutets rapport och som synes mig vara av stort intresse. Jag

torde därför få i korthet redogöra för undersökningarnas resultat.

Konjunkturinstitutet framhåller, att man i stort sett med hänsyn till prisutvecklingen

sedan 1948 kan indela länderna i tre grupper. Ett mindre antal

länder har haft en inflation som inte helt kunnat behärskas. Av europeiska

länder gäller detta Österrike, Island och Frankrike. I en andra grupp befinner

sig flertalet länder i sterlingområdet ävensom de skandinaviska staterna

och Nederländerna. Levnadskostnadsstegringen uppgår i dessa länder

till omkring 25 procent sedan 1948. Sverige befinner sig ungefär mitt i denna

grupp. Till en tredje grupp hör Förenta staterna och av europeiska länder

främst Schweiz, Västtyskland, Italien och Belgien med en levnadskostnadsstegring

av 0—10 procent. Redan av denna uppräkning framgår, anför institutet,

att devalveringarna hösten 1949 som naturligt är varit av största

betydelse; den andra gruppen innesluter i huvudsak de länder som devalverade

med omkring 30 procent i september 1949, medan den tredje gruppen

innefattar dem som inte devalverade eller devalverade mindre än sterlinggruppen.

Dessa samband belyses ytterligare i en i institutets rapport intagen

tabellarisk sammanställning av uppgifter rörande utvecklingen av partipriser,

levnadskostnader och arbetslöner sedan 1948 i åtta länder med olika

grad av devalvering. Länderna är Sverige, England, Frankrike, Tyskland,

Belgien, Italien, Schweiz och U. S. A. Denna tabell visar tydligt, att partipriserna

stigit mest i de länder som företog den största devalveringen. Omräknas

indextalen med hänsyn till devalveringen, finner man att den genomsnittliga

partiprisstegringen, uttryckt i dollar, varit av praktiskt taget samma

storlek i sex av de medtagna länderna: Sverige, England, Tyskland, Belgien,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

Schweiz och U. S. A. Endast Frankrike har en betydligt större prisstegring

och Italien en mindre. De genom devalveringarna hösten 1949 uppnådda

skillnaderna har sålunda, framhåller institutet, numera praktiskt taget helt

utjämnats.

Jämförelsen beträffande levnadskostnadernas utveckling visar tendenser i

samma riktning. Bortsett från inflationslandet Frankrike är stegringen i

respektive lands valuta störst i de länder som gick längst i devalvering,

England och Sverige. Vid en omräkning till dollar blir ordningsföljden omkastad.

Vid en jämförelse med Schweiz och Förenta staterna visar sig den

omedelbara devalveringseffekten för England och Sverige kvarstå åtminstone

till omkring hälften. Vid jämförelse med Västtyskland har den redan praktiskt

taget helt och med Belgien till större delen utjämnats.

Alla de medtagna länderna utom Schweiz visar vidare en rätt betydande

nominell lönestegring sedan 1948. Denna stegring är störst i Sverige, särskilt

om hänsyn också tages till innevarande års avtalsuppgörelser.

Vad produktivitetsutvecklingen beträffar anför institutet, att det förefaller

sannolikt att produktiviteten stigit i ungefär samma utsträckning i

länder som Sverige, England, Schweiz och Förenta staterna. Efter valutareformen

1948 har en stark produktivitetsstegring ägt rum i Västtyskland.

Konjunkturinstitutet framhåller till sist, att slutsatsen av den gjorda analysen

närmast synes vara den att den relativa sänkning av pris- och arbetskostnadsnivån

som devalveringen hösten 1949 innebar för de länder som devalverade

kraftigt i förhållande till dem med mindre eller ingen devalvering

numera till betydande del utjämnats. För Sveriges vidkommande kvarstod

dock vid början av innevarande år en relativ arbetskostnadssänkning i förhållande

till länder som Belgien, Italien och Schweiz av storleksordningen

10—15 procent, men denna torde praktiskt taget ha eliminerats genom årets

avtalsrörelser.

Utsikterna för den ekonomiska utvecklingen inom landet under återstoden

av året belyses genom den av nationalbudgetdelegationen planenligt framlagda

reviderade nationalbudgeten för år 1952, vilken torde få fogas såsom

bihang till detta protokoll (Bihang C). En viss förskjutning i det allmänna

konjunkturläget har inträffat sedan den preliminära nationalbudgeten uppgjordes

vid årsskiftet. De krafter, som verkar i riktning mot en ytterligare tillspetsning

av överkonjunkturen, har avtagit i styrka, samtidigt som avmattningstendenserna

på vissa områden accentuerats. Utvecklingen i detta hänseende

på den internationella konjunkturens område har jag redan berört i

det föregående. För Sveriges del synes man, så långt det går att döma av hittills

kända faktorer, under året få räkna med en tämligen entydig påverkan i

konjunkturdämpande riktning från utlandet. En reservation måste dock

göras beträffande riskerna för att den gradvis ökande upprustningen ånyo

kan stegra efterfrågetrycket och därigenom åter förstärka de inflationistiska

tendenserna. Inom landet har den inflationsbekämpande politiken nu nått

full effektivitet. Såsom en ny faktor har sedan årsskiftet tillkommit överens
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 233.

31

kommelsen mellan riksbanken och kreditinstituten angående en skärpt kreditbegränsning.

Denna aktivisering av kreditpolitiken har på kort tid satt

spår i hela det ekonomiska livet. Genom samspelet av de inhemska stabiliseringsåtgärderna

och de konjunkturdämpande impulserna utifrån har den

svenska överkonjunkturen på vida områden brutits. Det är emellertid ännu

för tidigt att avgöra, om den ernådda konjunkturdämpningen är av tillfällig

art eller uttryck för en djupgående balansförbättring som kan väntas bli bestående

även om den ekonomiska politiken uppmjukas. För närvarande har

dock balansen på både varu- och arbetsmarknaden förbättrats.

Samtidigt som expansionstendenserna i den svenska ekonomien nedtonats,

har problematiken i utvecklingen fått en i viss mån annan karaktär

än under de närmast föregående åren. Tidigare var frågeställningen huvudsakligen,

hur fördelningen skulle ske av de resurser, som framkom vid

ett maximalt utnyttjande av landets produktionskapacitet. Nu är det också

i hög grad fråga om att bedöma, i vilken utsträckning de tillgängliga produktionsfaktorerna

i landet kommer att tagas i anspråk. I och med att efterfrågan

i samhället bringas att krympa genom de olika stabiliseringsåtgärderna

av köpkraftsbegränsande natur, träder avsättningsförhållandena i förgrunden.

Den vikande avsättningen medför, att produktionen i landet

tenderar att växa långsammare än som från tekniska och kapacitetsmässiga

utgångspunkter skulle vara möjligt. Av denna anledning har nationalbudgetdelegationen

ansett nödvändigt att nedjustera beräkningen av produktionsökningen

i industrien under år 1952 till en procent mot två procent i den

preliminära budgeten. Vidare medför den nu beslutade omläggningen av

jordbrukets produktionsinriktning, att produktionsvolymen i denna sektor

under kalenderåret 1952 vid normal skörd kommer att bli oförändrad i förhållande

till fjolåret, medan man vid årsskiftet förutsåg en produktionsstegring

med tre procent. Närmast av dessa skäl har nationalbudgetdelegationen

ansett sig böra sänka uppskattningen av den totala produktionsökningen

från 1 100 miljoner kronor enligt årsskiftets kalkyler till 800 miljoner kronor.

Jag vill understryka, att detta icke är ett uttryck för en försämrad produktionsförmåga

i det svenska folkhushållet. Produktionsförutsättningarna

har tvärtom förbättrats genom den ökade balans mellan tillgång och efterfrågan

som uppstått på arbetsmarknaden, överrörligheten och frånvarofrekvensen

har nedgått, och det finnes nu större förutsättningar än förut för

de effektivt arbetande företagen att fylla sitt behov av arbetskraft.

I det rådande läget är det av största vikt, att den friställda arbetskrafl

e n genom en aktiv arbetsmarknadspolitik överföres till andra sysselsättningsområden.

Hittills har detta också i stort sett lyckats. Sysselsättningen

har därför alltjämt varit hög, genomsnittligt sett. Fackförbundens arbetslöshetsprocent

låg i januari rentav något lägre än för ett år sedan, nämligen 2,5

mot 2,7 i fjol. I februari var procenttalet 2,6 mot 2,4 förra året. I syfte att få

hållpunkter för en bedömning av utvecklingen under resten av året har arbetsmarknadsstyrelsen

på nationalbudgetdelegationens anmodan i början av

april verkställt en enkät hos de lokala arbetsförmedlingsorganen angående

läget i de skilda branscherna. Även om blickfältet måste bli relativt kort för

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

en enskild företagare eller bransehman, när det gäller att bedöma det framtida

sysselsättningsläget, varför dylika enkäter endast kan tillmätas ett

begränsat värde, synes det av denna undersökning kunna slutas, att utslagen

i nedåtgående riktning på arbetsmarknaden ännu är tämligen begränsade

och ingalunda ger fog för spekulationer om en allvarlig sysselsättningskris.

Beträffande utrikeshandeln har övervägandena i samband med

revideringen av nationalbudgeten lett fram till nya uppskattningar i fråga

om både export och import. För exportens vidkommande förutser numera

handels- och industrikommissionen en volymmässig nedgång med åtta procent

under kalenderåret 1952 i förhållande till 1951 års nivå. Importvolymen

beräknas minska med fyra procent i förhållande till fjolåret. Den väsentligaste

revideringen av utrikeshandelskalkylerna hänför sig emellertid

till prisantagandena. I den preliminära budgeten baserades dessa på förhållandena

vid nyinköp i oktober—november 1951. Utgångspunkten för de reviderade

uppskattningarna har varit, att de priser som gällt vid nyinköp, respektive

nyförsäljningar under februari—mars 1952 gäller för återstoden av

året. Med dessa antaganden skulle exportvärdet för hela år 1952 komma att

uppgå till 8 750 miljoner kronor mot 9 207 miljoner kronor i fjol, en minskning

med i runt tal 500 miljoner kronor. Importvärdet skulle vid den förutsatta

prisutvecklingen uppgå till cirka 9 200 miljoner kronor, eller ungefär

detsamma som i fjol, då värdet var 9 189 miljoner kronor. Innebörden av

prisantagandena är, att landets bytesförhållande gentemot utlandet under

kalenderåret 1952 skulle försämras med cirka två procent i förhållande till

förra året. Härvid skulle det inhemska försörjningsutrymmet reduceras med

omkring 200 miljoner kronor.

De nya beräkningarna resulterar i ett överskott av cirka 400 miljoner kronor

i bytesbalansen för år 1952, såsom framgår av nedanstående

sammanställning:

(Milj. kr.)

Export................................. + 8 750

Sjöfartsnetto............................ -f- 900

Övriga osynliga betalningar .............. — 100

Import ................................ —9 210

Saldo -f- 340

Då transaktionerna över kapitalbalansen beräknas ge ett underskott om

cirka 90 miljoner kronor under året, skulle valutareserven öka med

cirka 250 miljoner kronor, under förutsättning att några förskjutningar i

strömmen av för- och efterskottsbetalningar icke inträffar. Emellertid föreligger

otvivelaktigt risker för att exportpriserna i fortsättningen skall falla

snabbare än importpriserna. Med tanke på dessa risker och de stora osäkerhetselementen

över huvud taget i kalkylerna har nationalbudgetdelegationen

för sin del icke velat förutsätta att den framräknade påfyllningen av valutareserven

under rådande förutsättningar kommer till stånd. I den reviderade

nationalbudgeten utgår man därför från att valutareserven praktiskt taget

kommer att bli oförändrad under år 1952.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 233. 33

Valutareserven

(Milj. kr.)

Den centrala valutare-

31/u

1950

3I/3

1951

30/e

1951

“/»

1951

S1/l2

1951

sys

1952

serven:

Guld.................

+

466

+

588

+

666

+

664

+

690

+ 687

Dollar................

Guld och dollar under

+

493

+

443

+

377

+

348

+

217

+ no

EPU-överenskommel-

sen.................

—

—

—

—

+

166

+ 497

EPU-valutor...........

+

310

+

148

+

94

+

336

+ 1021

+ 1020

Övriga valutor........

—

115

130

+

5

4-

143

+

284

+ 99

Summa

+ 1 154

+ 1 049

+ 1 142

+ 1491

+ 2378

+ 2 413

Affärsbankernas valuta-

behållning...........

48

205

—

232

195

-

226

- no

Summa totalt

+ 1 106

+

844

+

910

+ 1 296

+ 2 152

+ 2 303

På investeringsområdet väntas kreditåtstramningen och övriga

ekonomiskt-politiska ingripanden i stabiliseringssyfte samt den allmänna

konjunkturavmattningen försvaga investeringsviljan jämfört med vad som

kunde bedömas vid årsskiftet. Vid revideringen av nationalbudgeten har

därför den samlade ökningen av investeringsvolymen under år 1952 nedjusterats

till fyra procent mot fem procent i den preliminära budgeten. För

den privata sektorn förutses en minskning av investeringsvolymen med cirka

50 miljoner kronor. Ökningen faller därför helt på staten och kommunerna,

vilka enligt uppskattningarna kommer att visa en stegring av investeringarna

med sammanlagt omkring 500 miljoner kronor. För den tillståndsberoende

byggnads- och anläggningsverksamheten ingår i prognosen oförändrade de

beräkningar, som utfördes i samband med upprättandet av 1952 års investeringsbudget.

Dessa innebär en tillväxt av den tillståndsberoende byggnadsverksamheten

med fem procent i förhållande till fjolåret. Tillgången på byggnadsarbetare

är här alltjämt den trånga sektorn. Konjunkturdämpningen på

övriga områden kan dock komma att gradvis öka tillgången på byggnadsarbetare

och därigenom skapa gynnsammare betingelser för den fortsatta utvecklingen

beträffande investeringarna.

Att döma av de uppskattningar, som nu kan företagas, sedan löneförhandlingarna

i stort sett slutförts, skulle den privata konsumtionen

under året komma att växa i samma takt som investeringarna, nämligen

med fyra procent, volymmässigt räknat. Resultatet av de träffade löneuppgörelserna

i förening med löneglidning och förskjutning mot höglönegrupper

beräknas innebära en upplyftning av den genomsnittliga lönenivån under

1952 (årsmedeltalet) med cirka 17 procent i förhållande till medelnivån

under år 1951. Under förutsättning av en parallell utveckling i andra inkomstgrupper

skulle i enlighet härmed den totala inkomstsumman för fysiska

3 liihang till riksdagens protokoll 1952. i so ml. Nr 233.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj. ts proposition nr 233.

personer komma att öka med i runt tal 4 500 miljoner kronor. Härifrån bortgår

genom marginalbeskattningen o. d. omkring 1 500 miljoner kronor. Det

personliga sparandet antages stiga med 400 miljoner kronor. Slutligen reduceras

det reala värdet av inkomstökningen genom den förskjutning av konsumtionsprisnivån

som uppkommer mellan år 1951 och år 1952. Med utgångspunkt

från de kostnadsstegringar, som är kända eller kan förutses,

har nationalbudgctdelegationen antagit, att konsumtionsprisnivån under år

1952 (årsmedeltalet) kommer att ligga omkring åtta procent över 1951 års

medelnivå. Detta antagande, som givetvis icke är någon prognos beträffande

den faktiska prisutvecklingen, utan en rent kalkylmässig hjälpkonstruktion,

motsvarar en köpkraftsreduktion av cirka 1 800 miljoner kronor. I ökad

real konsumtionsefterfrågan skulle enligt dessa kalkyler följaktligen återstå

800 miljoner kronor.

I fråga om den offentliga konsumtionen har någon revidering

av de preliminära budgetsiffrorna icke verkställts. Beträffande lagren

antages en mindre ökning — av storleksordningen 200 miljoner kronor jämfört

med omkring 1 400 miljoner kronor år 1951 — komma till stånd innevarande

år. På konsumtionsvaruområaet strävar man att nedbringa lagren,

men häremot får ställas fortsatt lageruppbyggnad på andra håll.

De nu redovisade beräkningarna i den reviderade nationalbudgeten ger,

om de sammanställes, följande resultat:

Förändringar på tillgångssidan

Milj. kr.

Bruttonationalprodukt .................. + 800

Import ................................ — 400

Summa + 400

Förändringar på användningssidan

Privata bruttoinvesteringar.............. —- 50

Offentliga bruttoinvesteringar........... + 500

Lagerökning .......................... — 1 230

Export av varor och tjänster .......... — 800

Privat konsumtion

Inkomstökning för fysiska personer

..................... + 4 500

Beskattning.................. — 1 500

Sparande .................. — 400

Prisstegring.................. — 1 800 + 800

Offentlig konsumtion................... + 200

Summa — 580

Efterfrågeunderskott

980

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

Enligt sammanställningen skulle alltså ett efterfrågeunderskott av storleksordningen

en miljard kronor föreligga under år 1952. Detta motsvarar

cirka två procent av den beräknade samlade tillgången på varor och tjänster

i samhället. I det totala sammanhanget är alltså efterfrågeunderskottet av

relativt blygsam storleksordning. Det framstår närmast såsom ett uttryck

för den nedtoning av konjunkturen som eftersträvas för att åstadkomma

ökad stabilitet på arbetsmarknaden och förstärkt hållfasthet mot prisstegringstendenserna.

Nationalbudgetens kalkyler kan därför icke tagas till intäkt

för ett krav på att den nu förda stabiliseringspolitiken för närvarande

borde uppmjukas. Resultatet av kalkylerna får i stället närmast anses aktualisera

behovet av en effektiv arbetsmarknadspolitik i syfte att underlätta

arbetskraftens överföring från stagnerande delar av näringslivet till

områden med fortsatta expansionsmöjligheter.

För den framtid som nu med någon grad av säkerhet kan överblickas

synes den fortsatta utvecklingen i vårt land på ett mera avgörande sätt

än tidigare komma att vara beroende av våra egna åtgöranden. Alltjämt föreligger

risker för en inhemsk pris- och kostnadsstegringskonjunktur av inflationistisk

natur. Det måste därför, såsom jag framhöll i samband med

förslaget till förordning om tillfällig begränsning av rätten till fri avskrivning

(prop. nr 200), bli en huvuduppgift för den närmaste tidens ekonomiska

politik att effektivt förhindra uppkomsten av interna inflationsskapande

krafter och att uppnå en ny ekonomisk stabilitet. En stram ekonomisk

politik måste sålunda alltjämt föras och det kan enligt min mening i

rådande läge icke ifrågakomma annat än att konsekvent fullfölja det program

för stabilisering av penningvärdet som uppställts.

Jag får i detta hänseende i första hand erinra om de riktlinjer för statsmakternas

ekonomiska politik som framlades i det s. k. 8-punktsprogrammet

hösten 1951 i samband med framläggandet av propositionen med förslag

till förordning om investeringsavgift. Den förda politiken har haft två

huvudsyften. I första hand har den inriktats på att motverka vinst- och investeringskonjunkturen

inom näringslivet och begränsa dess inflationistiska

verkningar. I detta syfte ingår i politiken sådana element som byggnadsreglering,

åtgärder inom skattelagstiftningen, prisutjämningsavgifter och kreditbegränsande

penningpolitik. Strävandena har vidare gått ut på att sä begränsa

det allmännas anspråk att de hålles inom ramen för våra tillgängliga

resurser och därigenom icke bidrager till ett inflationistiskt tryck. Bedrivandet

av en aktiv finanspolitik har i detta hänseende ingått som ett

ytterst betydelsefullt led.

Två förutsättningar har emellertid gällt för att det uppställda ekonomiska

programmet skulle kunna genomföras framgångsrikt. Det första villkoret

är att inga betydande prisstegringsimpulser utomlands påverkar den svenska

ekonomien. Under det gångna året har det prisuppdrivande trycket utifrån

varit en huvudfaktor i den interna prisbildningen. För återstoden av innevarande

år kan man emellertid enligt nationalbudgetdelegationen snarare

räkna med en påverkan i konjunkturdämpande riktning från utlandet. Ris
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj. ts proposition nr 233.

kerna har i varje fall minskat för att utvecklingen av världsmarknadspriserna

skall komma att förorsaka en ytterligare uppdrivning av den svenska

prisnivån.

Den andra huvudförutsättningen för att det ekonomiska programmet

skulle få åsyftad verkan har varit att löne- och inkomstanspråken hålles

inom en måttlig ram och ej realiseras i sådan omfattning att de framkallar

mera betydande genomslag på prisnivån. Löne- och inkomstjusteringarna

under innevarande år är nu i huvudsak slutförda. Det kan konstateras att

den konsumtionsökning som enligt företagna uppskattningar kan väntas

följa av årets löne- och övriga inkomstökningar håller sig inom ramen för

det »ofördelade disponibla utrymme» som angetts i den preliminära nationalbudgeten.

Ett av skälen härtill är givetvis att en viss prisstegring samtidigt

ägt rum, varigenom de kvarstående, för konsumtion disponibla inkomstökningarna

ej blivit större än att de kan rymmas inom befintliga reala tillgångar.

De riktlinjer som upptagits i det tidigare omnämnda 8-punktsprogrammet

utgör alltjämt det sammanfattande handlingsprogrammet för regeringens

inflationsbekämpande politik. I finansplanen till årets statsverksproposition

inskränkte jag mig till att framlägga vissa kompletterande synpunkter på

de olika elementen i den ekonomiska politiken och att ange på vad sätt

det dåvarande läget gjorde en ytterligare utbyggnad av den förda politiken

påkallad. Det var i huvudsak två punkter — bortsett från behandlingen av

budgetläget — som jag mera ingående uppehöll mig vid i finansplanen, nämligen

dels frågan om en konjunkturskatt för år 1951, dels frågan om penningpolitikens

fortsatta utformning.

Förslag har sedermera framlagts för riksdagen om en särskild beskattning

av de extraordinära konjunkturvinster som uppkommit under år 1951.

Beträffande den närmare motiveringen för förslaget torde jag här kunna inskränka

mig till att hänvisa till propositionen. Denna har numera med vissa

jämkningar godkänts av riksdagen.

Vidare torde jag i detta sammanhang få erinra om att — såsom i det föregående

antytts — förslag nyligen framlagts för riksdagen rörande tillfällig

inskränkning i den fria avskrivningsrätten för beskattningsåren 1952 och

1953. Då jag ansett en begränsning av möjligheterna för företagare att vidtaga

vinstreglerande dispositioner i syfte att erhålla anstånd med beskattningen

av vinstmedel vara av väsentlig betydelse för uppnående av en konsekvent

genomförd kredit- och investeringsbegränsning har starka skäl synts

mig tala för ett genomförande av åtgärder i angivet syfte. Denna min uppfattning

grundas även därå att de föreslagna bestämmelserna framstår som

ett önskvärt komplement till investeringsavgiften. Såsom jag närmare utvecklat

i ifrågavarande proposition torde icke — under förutsättning att någon

exceptionell tillspetsning av vinstkonjunkturen icke kommer att inträda

— böra ifrågakonnna att samtidigt med ett införande av en begränsning i

avskrivningsrätten uttaga en konjunkturskatt.

Beträffande penningpolitikens utformning vill jag till en början erinra

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 233.

37

om att jag i årets finansplan starkt underströk kravet på en åtstramning av

kreditgivningen. Jag framhöll, att mot årets slut överläggningar i sådant

syfte upptagits mellan regeringen och riksbanken å ena, och de enskilda

kreditinstitutionerna å andra sidan, varvid ett flertal spörsmål av betydelse

för den fortsatta kreditpolitiken behandlats. Jag uttalade vidare den förhoppningen

att dessa överläggningar, vilka fortsattes direkt mellan riksbanken

och kreditinstituten, skulle leda till ett positivt resultat.

Dessa överläggningar avslutades vid månadsskiftet januari/februari detta

år med att en överenskommelse träffades rörande riktlinjerna för den fortsatta

kreditpolitiken. Jag torde icke här behöva mera i detalj redogöra för

innebörden i denna överenskommelse utan kan i detta hänseende i huvudsak

hänvisa till bankoutskottets utlåtande nr 4 vid innevarande års riksdag.

Jag vill blott erinra om att enligt kreditöverenskommelsen ökad inlåning

ej skall läggas till grund för ökad utlåning utan helt tagas i anspråk för att

uppnå den åsyftade likviditetsförstärkningen. Härutöver får man räkna med

att det på åtskilliga håll är nödvändigt att avsevärt nedbringa den nuvarande

utlåningsvolymen. Kreditinstituten har vidare utfäst sig till viss bindning

av räntorna på inteckningslån (bottenlån), kommunlån samt på lån

mot säkerhet i guldkantade obligationer till nu gällande räntesatser. Å andra

sidan skapas genom riksgäldskontorets emission av två obligationslån på

3 år 3 månaders respektive 5 år 3 månaders löptid till 2 3/4 respektive 3 procents

ränta en kort obligationsmarknad med största möjliga frihet i kurssättningen.

Den föreliggande kreditöverenskommelsen är ett uttryck för den aktivisering

av kreditpolitiken som ingår som ett led i statsmakternas ekonomiska

politik. Man kan räkna med att härigenom kommer att uppnås en kraftig

kreditåtstramande effekt. Redan har tillämpningen av överenskommelsen

satt tydliga spår i det ekonomiska livet. Det är visserligen ännu icke möjligt

att närmare bedöma verkningarna av den skärpta kreditbegränsningen, men

det står klart att vissa svårigheter kan uppstå — och till en del har de

redan framkallats — för näringslivet. Överenskommelsen är av betydelse

icke minst ur den synpunkten att den innebär en förening av kraven på en

långtgående kvantitativ kreditbegränsning och på en bindning av de långa

räntorna, överenskommelsen ligger således helt i linje med de allmänna riktlinjer

för penningpolitiken som uppdragits av statsmakterna i programmet

för den ekonomiska politiken. Det råder enligt min uppfattning intet tvivel

om att en skärpt kreditbegränsning av den omfattning som följer av den

föreliggande överenskommelsen hade, om den skulle ha åstadkommits med

hjälp av räntevapnet, krävt en väsentlig räntehöjning för att kreditefterfrågan

skulle i sådan utsträckning låta sig påverka att den kvantitativa effekten

hade blivit densamma. Jag vill tillägga, att jag anser den vid förra årets

riksdag antagna fullmaktslagen om räntereglering ha utgjort en nödvändig

förutsättning för att man kunnat nå fram till den överenskommelse som nu

är träffad.

Såsom nyss antyddes ligger det i sakens natur, afl varje form av kredit
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj. ts proposition nr 233.

begränsande åtgärder måste framkalla vissa svårigheter för näringslivet.

Detta blir följden också av den nu träffade överenskommelsen. Det är å

andra sidan lika klart, att samma svårigheter hade uppkommit vid en räntehöjning

— om nämligen räntehöjningen verkligen skulle ha fått någon

effekt och icke endast inneburit ett höjt pris på en oförändrad kreditvolym.

Jag anser det i detta sammanhang angeläget att understryka bankoutskottets

uttalande i dess av riksdagen godkända utlåtande nr 4 vid årets riksdag

om att det ligger vikt uppå att de skärpta riktlinjerna för kreditgivningen

fullföljes konsekvent och att icke uppkommande svårigheter tages till intäkt

för krav på uppmjukningar av kreditrestriktionerna. I så fall skulle syftet

med de nu vidtagna åtgärderna förfelas. Om man över huvud vill med anlitande

av kreditpolitiska hjälpmedel medverka till en ekonomisk stabilisering,

så får man även vara beredd på att olägenheter följer därav. En aktiv

penningpolitik som ett led i en stram antiinflationistisk ekonomisk politik

kan därför icke föras utan att konsekvenserna för enskilda och företag blir

besvärande men dessa konsekvenser måste också accepteras som ett bidrag

till samhällets gemensamma ansträngningar att förhindra en fortgående

inflationistisk utveckling. Genom en konsekvent tillämpning av den nu

träffade kreditöverenskommelsen bör en sådan dämpning av överkonjunkturen

i vårt land kunna ernås att förutsättningarna för ett framgångsrikt

genomförande av stabiliseringspolitiken i väsentlig grad förstärkes.

Budgetläget. Såsom jag framhöll i årets statsverksproposition, var det tydligt

alt det statsfinansiella läget under budgetåret 1951/52 undergått avsevärda

förskjutningar. Det kunde därför förutses att budgetutfallet till följd

av den oväntat starka inkomststegringen, skulle komma att i hög grad avvika

från vad som förutsågs våren 1951, när riksstaten uppgjordes. I de av

riksräkenskapsverket senast företagna uppskattningarna har inkomsterna

uppräknats ytterligare. Av olika skäl blir likväl inkomstöverskottet å driftbudgeten

betydligt mindre än hälften av vad som beräknades vid årsskiftet

1951/52. För det första kommer enligt av riksräkenskapsverket numera företagna

kontrollundersökningar en förskjutning av fyllnadsbetalningarna av

preliminärskatt avseende inkomståret 1951 att äga rum till budgetåret 1952/

53. Det belopp varmed fyllnadsbetalningarna sålunda skulle minska och återkomma

som kvarstående skatt våren 1953, har av riksräkenskapsverket beräknats

bli av storleksordningen 200 miljoner kronor. Den sålunda skedda

förskjutningen innebär att aktiebolagen icke i den avsevärda utsträckning

— som enligt riksräkenskapsverkets beräkningar antagits — erlagt fyllnadsbetalningar

till preliminärskatten. Ämbetsverket har emellertid i sin i det

föregående redovisade inkomstberäkning framhållit möjligheten att verkningarna

av den skärpta kreditpolitiken skulle kunna få denna följd. För det

andra föranleder det av mig i det föregående framlagda förslaget om fondering

av de i inkomsterna ingående kommunalskattemedlen en minskning

av statsinkomsterna med 500 miljoner kronor. För det tredje har utgifterna

undergått en ökning, som uppgår till närmare 500 miljoner kronor. Den för
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

39

sämring av budgetläget som de här framlagda uppgifterna kan tyda på är

emellertid mer skenbar än verklig. Det beräknade överskottet å driftbudgeten

är tillsammans med de fonderade kommunalskattemedlen i det närmaste

tillräckligt för att staten under innevarande budgetår ej skall behöva anlita

lånemarknaden för täckning av medelsbehov å kapitalbudgeten eller andra

liknande utgifter. Vad som härvidlag inträffat ansluter sig sålunda till vad

jag i statsverkspropositionen föregående år och sedermera i samband med

förslaget om komplettering av riksstatsförslaget (prop. 206: 1951) givit uttryck

åt, nämligen att den statliga upplåningen till mötande av kapitalutgifter

borde hållas vid lägsta möjliga belopp.

Givet är emellertid att planläggningen av finanspolitiken försvåras av att

förhandsberäkningarna av budgetutfallet slå fel i så avsevärd grad som nu

varit fallet. Å andra sidan ligger det i sakens natur att dylika beräkningar liksom

alla siffermässiga prognoser måste vara omgivna av felmarginaler. Dessa

felmarginaler måste bli mera betydande genom övergången till ett uppbördssystem

med källskattebetalning. Inkomstutvecklingen i samhället, som

naturligtvis är av avgörande betydelse för skatteinkomsternas storlek, är

utomordentligt svår att bedöma halvtannat till ett år i förväg. Dessutom inträffar

regelmässigt under budgetårets lopp oförutsedda omständigheter som

föranleder nya beslut både beträffande inkomster och utgifter. I all synnerhet

gäller detta under perioder, då den ekonomiska politikens huvuduppgift

blir att motverka uppkomsten av nya störningsmoment och bevara balans i

samhällsekonomien. Även på skattepolitikens område kan då motåtgärder

behöva tillgripas snabbt för att förhindra inflationistiska impulser att vinna

spridning i det ekonomiska livet. En rad åtgärder som vidtagits under

de senaste åren bör ses mot denna bakgrund. Hit hör exempelvis investeringsskatten,

investeringsavgiften, bilaccisen och den föreslagna begränsningen

av den fria avskrivningsrätten. Som jag tidigare framhållit har syftet

härmed varit att begränsa anspråken inom investeringssektorn. Samtidigt

härmed uppkommer emellertid en ökning av statsinkomsterna.

Sammanfattningsvis må framhållas att viss osäkerhet alltid vidlåder förhandsberäkningarna

av budgetutfallet. De största avvikelserna mellan slutligt

utfall och beräkning inträffar av naturliga skäl i tider av starka penningvärdeförändringar

och inkomstförskjutningar då också snabba förändringar

i den ekonomiska politiken kan bli erforderliga. Som följande uppgifter

visar går emellertid avvikelserna även i negativ riktning.

Budgetöverskott ( + ) eller underskott (—)

i miljoner kronor

statsv. prop.1 riksstat1 utfall

1947/48 .............. + 334 + 768 + 466

1948/49 .............. + 449 + 499 + 311

1949/50 .............. + 701 + 659 - 163

1950/51 .............. + 372 + 59 + 371

1 Inklusive beräknad förbrukning av medel å äldre reservationsanslag,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Knngl. Maj. ts proposition nr 233.

Under här angivna år har det oftare inträffat att budgetöverskottet i förhandsberäkningarna

överskattats än att det underskattats. Den största avvikelsen

framträder 1049/50 då både i det preliminära riksstatsförslaget och

i den slutliga riksstaten ett överskott av inkomster utöver utgifter å driftbudgeten

av storleksordningen 600—700 miljoner beräknades. Utfallet resulterade

emellertid i ett budgetunderskott å 163 miljoner.

I förslaget till riksstat för budgetåret 1952/53 upptogs inkomsterna till

7 865 miljoner kronor och utgifterna om hänsyn togs till medelsförbrukning

å äldre reservationsanslag till 6 909 miljoner kronor. Bilden har sedan

dess i hög grad förändrats, beroende på förskjutningar såväl på inkomstsom

utgiftssidan. Enligt riksräkenskapsverkets senaste beräkningar skulle

inkomsterna å driftbudgeten komma att uppgå till 8 428 miljoner kronor

eller ett belopp som med (8 428 — 7 865 =) 563 miljoner kronor överstiger,

vad som angavs i finansplanen. Inkomsterna av konjunkturskatten beräknas

här i stort uppväga bortfallet av inkomster av skatt hänförlig till skogsindustriens

prisutjämningsavgifter. Skillnaden i inkomstberäkningarna beror

i huvudsak på att ämbetsverket i betraktande av årets avtalsuppgörelser

ansett sig böra räkna med avsevärt högre inkomstlägen för löntagare

under innevarande och nästa kalenderår, än som antogs i december

i fjol. För kalenderåret 1952 utgår man sålunda från en inkomstnivå som

med 17 till 18 procent överstiger fjolårsgenomsnittet. För år 1953 räknar

man med en icke oväsentlig inkomststegring härutöver. Som framhållits i

den reviderade nationalbudgetkalkylen är det icke säkert att denna inkomstnivå

för innevarande år verkligen kommer att uppnås. Detta blir beroende

på storleken av löneglidningen under året. Ännu osäkrare ter sig utsikterna

med hänsyn till konjunkturläget för fortsatta inkomststegringar under 1953.

Ehuru jag sålunda velat understryka att ett lägre inkomstunderlag för statsverket

är tänkbart, än det som riksräkenskapsverket utgått ifrån, har jag

likväl i nuvarande ovissa läge ansett mig böra godtaga de av riksräkenskapsverket

sålunda angivna grunderna för inkomstberäkningarna.

Med hänsyn till efter riksräkenskapsverkets inkomstberäkning eller i förevarande

sammanhang framlagda förslag torde emellertid följande ändringar

böra vidtagas i de av riksräkenskapsverket utförda beräkningarna

av inkomsterna under budgetåret 1952/53. Det torde emellertid böra framhållas

att vid redogörelsen härför inkomstförhållandena siffermässigt belysts

vid en uttagningsproccnt å inkomstskatten av såväl 100 som 110. Förslaget

om begränsning av den fria avskrivningsrätten har beräknats medföra

en ökad inkomst av bolagsskatten med 250 miljoner under budgetåret, såsom

jag framhållit i proposition nr 200. Inkomsterna bör således uppräknas

med detta belopp. Såsom i det föregående framhållits kommer förskjutningen

av fyllnadsbetalningarna av preliminärskatt avseende inkomståret 1951 att

medföra en inkomstförbättring av engångsnatur under budgetåret 1952/53

av omkring 200 miljoner kronor. Å andra sidan föranleder det i proposition

nr 213 framlagda förslaget till omläggning av den statliga direkta beskattningen

vid en uttagningsprocent av 100 ett inkomstbortfall av 630 miljoner

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj. ts proposition nr 233.

kronor per år, ocli under första budgetaret med hänsyn till att reformen tiäder

i kraft den 1 januari 1953 av 210 miljoner kronor. Då ett belopp av omkring

500 miljoner kronor är att hänföra till en under budgetåret tillfällig

merinkomst av preliminärt influtna kommunalskattemedel, vilka i enlighet

med vad jag i det föregående föreslagit bör avräknas från inkomstskattetiteln

och fonderas, skulle inkomsterna minskas med detta belopp. Å andra sidan

kommer för utbetalningar till kommunerna 125 miljoner kronor av de under

budgetåret 1951/52 enligt i det föregående framlagt förslag på motsvarande

sätt fonderade medlen att stå till förfogande. Nettot av dessa transaktioner

medför därför en minskning av statsinkomsterna under 1952/o3 med 375 miljoner

kronor. I det följande föreslår jag en smärre justering av vissa titlar

uppgående till sammanlagt ca 8 miljoner kronor. Under dessa förhållanden

skulle inkomsterna sammanlagt komma att upptagas till (8 428/- 250 -f- 200

_210— 500 + 125 + 8 =) 8 301 miljoner kronor och sålunda överstiga det

i statsverkspropositionen angivna beloppet med 436 miljoner kronor.

Beträffande utgifterna å driftbudgeten vilka i statsverkspropositionen upptagits

till 6 809 miljoner kronor underströk jag i finansplanen att ökade

utgifter var att emotse bl. a. till följd av förestående löneregleringar för de

statsanställda, subventioner å livsmedel och ytterligare utgifter för folkpensionerna.

Regleringarna av löner och pensioner medför en ytterligare anslagsbelastning

av 268 miljoner kronor. Här förtjänar inskjutas att detta

belopp ej får tolkas som ett uttryck för de verkliga kostnaderna för statsverket

av årets löne- och pensionsregleringar. I nyssnämnda siffra har nämligen

inga hänsyn tagits till kostnadsökningarna för affärsverken och ej

heller till lönehöjningarna för kollektivavtalsanställda. En överslagsberäkning

av totalkostnaderna för löneregleringarna i år ger till resultat ett belopp

av grovt räknat 550 — 600 miljoner kronor. Härav hänför sig omkring

45 miljoner kronor till kostnader för lönehöjningar för kollektivavtalsanställda

vid affärsverken och omkring 40 miljoner kronor till motsvarande

kostnader vid statsförvaltningen i övrigt. Hänsyn har även tagits till ytterligare

kostnader för pågående lönerevisioner. Då nämnda kostnader kommer

att belasta respektive avlönings- och sakanslag och föranleda överskvidanden

eller ytterligare anslagsäskanden å tilläggsstat till nästa års riksdag bör

hänsyn tagas härtill vid förevarande beräkningar av driftbudgetens utgiftssida.

Jordbruksregleringarna, livsmedelssubventionerna och kostnaderna för

spannmålsaktiebolaget föranleder såsom chefen för jordbruksdepartementet

framhållit i proposition nr 236 ett sammanlagt anslagsbehov av 293 miljoner

kronor, vilket med 50 miljoner kronor överstiger vad som preliminärt

beräknats i statsverkspropositionen. Här är emellertid att märka att hithörande

kostnader till ett belopp av 47 miljoner kronor därutöver beräknas

kunna bestridas av medel ingående i clearingkassan för fettråvaror och sålunda

ligger utanför budgeten. Kostnaderna för folkpensionerna torde böra

uppräknas med hänsyn först och främst till att antalet indextillägg nu kan

beräknas till sju mot sex i statsverkspropositionen. Dessutom bör en marginal

för ytterligare ett tillägg beräknas med hänsyn till eventuellt inträffande

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj. ts proposition nr 233.

stegring av levnadskostnadsindex under nästkommande budgetår. Härutöver

har på hemställan av chefen för socialdepartementet under hänvisning

till de till följd av jordbruksöverenskommelsen höjda livsmedelspriserna i

propositionen nr 238 förslag framlagts om ett extra tillägg å folkpensioner

in. in. Under dessa förhållanden bör medelsbehovet för folkpensionerna uppräknas

med 105 miljoner kronor utöver vad som angivits i statsverkspropositionen.

Med beaktande av de utgiftsökningar i övrigt, för vilka inledningsvis

redogjorts, kan utgiftsbehovet nu förutses komma att överstiga det i finansplanen

angivna beloppet med sammanlagt 588 miljoner kronor, varav

150 miljoner kronor hänför sig till beräknade överskridanden av förslagsanslag

och ytterligare erforderliga anslag till följd av löneregleringar ävensom

materialprisstegringar, särskilt under fjärde huvudtiteln.

Utfallet av driftbudgeten 1952/53 sådant det under här angivna förutsättningar

skulle komma att gestalta sig i jämförelse med tidigare gjorda

beräkningar framgår av följande sammanställning.

Driftbudgeten

(milj. kr.)

Budgetår

Inkomster

Utgifter

Överskott

Reserva-

tionsmedels-

förbrukning

Verkligt

överskott

1950/51 ...................

5 821

5 449

''372

175

372

1951/52 enl. riksstaten.....

6 406

5751

655

200

455

» stv.prop 1952..

7 827

5 967

1860

200

1660

ny beräkning......

7 300

8 6 596

704

50

654

1952/53 enl. stv.prop.......

7 865

6 809

1056

100

956

ny beräkning (100%)

8 301

7 397

904

100

804

(110%)

8 391

7 397

994

100

894

Driftbudgeten skulle sålunda vid en uttagningsprocent å inkomstskatten

av 100 komma att giva ett inkomstöverskott å formellt 904 miljoner kronor

och reellt under hänsyntagande jämväl till förbrukningen av medel å äldre

reservationsanslag 804 miljoner kronor. Vid en uttagningsprocent av 110

skulle motsvarande siffror utgöra 994 resp. 894 miljoner kronor.

Det är emellertid att märka att de i sammanställningen redovisade budgetöverskotten

till huvudsaklig del är sammansatta av tillfälliga inkomster och

inkomster av engångsnatur enligt följande uppställning.

Tillfälliga statsinkomster i milj. kronor 1952/53:

Skatteinkomstökning på grund av begränsning

av rätten till fria avskrivningar ............ 250

Förskjutning av fyllnadsbetalningar av preliminärskatt

avseende inkomståret 1951.......... 200 * 8

1 Reservationsmedelsförbrukning å äldre anslag inräknad.

8 Därav riksstat 5 751, tilläggsstater I och II 726 samt överskridanden 119 mkr.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 233.

43

Investeringsavgift ........................... 100

Investeringsskatt ............................ 50

Konjunkturvinstskatt ........................ 150

Varuskatt (bilaccis) ........................ 70

Elskatt .................................... 45

865

Dessa inkomster härleder sig huvudsakligen från skattepolitiska åtgärder

av kortvarig natur som vidtagits för att dämpa överkonjunkturen inom näringslivet

genom begränsning av investeringsverksamheten. I ett annat konjunkturläge

är dessa åtgärder obehövliga och skulle därför slopas. De tillfälliga

inkomsterna för statsverket skulle försvinna och därmed också praktiskt

taget hela budgetöverskottet. Av en förändrad konjunktur föranledd uppmjukning

av kreditrestriktionerna skulle leda till att kvarskatteräntan finge

avsedd effekt och sålunda icke medförde någon förskjutning av fyllnadsbetalningarna

i så stor utsträckning som nu framträtt.

Det finns i och för sig ingen anledning till oro inför ett dylikt perspektiv,

utan detta ligger tvärtom i linje med en konjunkturdämpande ekonomisk

politik på något längre sikt.

Av vad nu sagts kan också vissa slutsatser beträffande skattepolitiken

dragas. De här framlagda beräkningarna av budgetutfallet visar enligt min

uppfattning att vissa förutsättningar skulle föreligga för ett genomförande i

full utsträckning av den å 1949 års skattekommittés förslag grundade statliga

beskattningsreformen, om blickfältet begränsas till det närmast framförliggande

budgetåret. Under här angivna förutsättningar skulle åtminstone

skenbart kravet på en överbalanserad driftbudget kunna förenas med en

skattesänkning av angiven omfattning.

Detta beror emellertid därpå att inkomstbortfallet på grund av skattereformen

under det första budgetåret som nämnts begränsas till endast en

tredjedel av årskostnaden. Om man gjorde det tankeexperimentet att reformen

genomfördes med verkan från budgetårets början skulle emllertid de

ordinarie statsinkomsterna ej förslå att täcka den ytterligare kostnaden för

skattereformen, eller 420 miljoner kronor. Om man räknar bort cirka 200

miljoner kronor i kostnaderna för jordbruksregleringarna, som är av natur

att kunna täckas av tillfälliga inkomster, föreligger för närvarande enligt

beräkningarna ett verkligt överskott av ordinarie inkomster av [804— (865

— 200) =] 139 miljoner kronor. Inte ens om man bortsåg från den till 100

miljoner kronor beräknade förbrukningen av medel å äldre reservationsanslag

skulle sålunda överskottet av ordinarie statsinkomster förslå. Hade

däremot uttagningsprocenten för den statliga inkomstskatten utgjort 110

skulle överskottet av ordinarie statsinkomster vara tillräckligt stort för att

uppväga det inkomstbortfall som skattereformen förorsakar.

Vid bedömande av frågan om uttagningsprocentens storlek bör, såsom jag

upprepade gånger och senast i anslutning till skatteförslagets framläggande

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

för riksdagen understrukit, avgörande vikt fästas vid det slatsfinansiella

läget budgetåret 1953/öb då inkomstbortfallet till följd av skattereformen

kommer att i full utsträckning påverka statsinkomsterna. Härunder kommer

sålunda inkomstbortfallet vid en uttagningsprocent av 100 att uppgå

till 630 miljoner kronor motsvarande en inkomstminskning av 420 miljoner

kronor i förhållande till budgetåret 1952/53. Att man under budgetåret 1953/

54 har att emotse ett överskott å driftbudgeten av ordinarie statsinkomster

av sådan omfattning att det skulle uppväga detta ytterligare inkomstbortfall

kan man ej räkna med. Under budgetåret 1952/53 uppgår som den tidigare

redogörelsen ger vid handen, det formella överskottet av ordinarie statsinkomster

vid en uttagningsprocent av 100 till ett så blygsamt belopp som

(904 — 865 =) 39 miljoner kronor, vilket helt ligger inom felmarginalen för

beräkningarna. Jag vill här också erinra om att inkomstberäkningarna för

nästa budgetår motsvarar ett jämförelsevis optimistiskt antagande i fråga

om den fortsatta konjunktur- och inkomstutvecklingen. Vad budgetens utgiftssida

beträffar är det visserligen möjligt att en viss begränsning av statsutgifterna

skulle kunna ernås genom borttagande av jordbrukssubventionerna.

Maximalt skulle härigenom, som förut antytts, ett belopp på högst 200

miljoner kronor kunna inbesparas. Å andra sidan, såsom vissa överslagsberäkningar

utvisar, måste man räkna med utgiftsökningar av automatisk natur

framför allt på försvars-, social- och ecklesiastikhuvudlitlarna å ett belopp

av storleksordningen 400 miljoner kronor, vilket för övrigt stämmer väl med

de senaste årens erfarenheter. Eftersom någon täckning för dessa utgifter

icke kan väntas föreligga skulle budgeten sålunda ej kunna balanseras.

Härtill kommer att det knappast är realistiskt att räkna med att utgiftsökningarna

skall kunna begränsas till automatiska utgiftsökningar, som i

huvudsak varit fallet under de senaste åren. Så betydande eftersatta behov

inom den statliga sektorn av ekonomien särskilt vad gäller den sociala

reformverksamheten gör sig redan nu gällande, att en viss ökning av statsverksamheten

och kostnaderna härför blir ofrånkomlig i längden.

Mot bakgrunden av vad nu anförts framstår utsikterna för ett genomförande

i full utsträckning av skattereformen med bibehållande av en sund

finanspolitik som föga realistiska. Om man med hänsyn till det jämförelsevis

gynnsamma statsfinansiella läget under nästa budgetår skulle genomföra

skattereformen med bibehållande av nuvarande uttagningsprocent för

den direkta inkomstskatten skulle detta sålunda uppenbarligen medföra pårisker

för att man nödgades vidtaga en höjning av uttagningsprocenten

redan påföljande år. Detta är icke lämpligt. En hållbar grund för

skattereformen i nuvarande läge kan därför endast skapas om uttagningsprocenten

nu fastställes vid en nivå som ökar utsikterna att balansera budgeten

också 1953/54. Därest det skulle visa sig att budgetläget under detta

år skulle gestalta sig mera gynnsamt än man nu kan emotse kommer självfallet

frågan om sänkning av uttagningsprocenten att upptagas till prövning.

De överväganden som jag här redovisat leda sålunda fram till förslaget att

uttagningsprocenten för den direkta inkomstskatten fastställes till 110 från

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj. ts proposition nr 233.

och med den 1 januari 1953. Budgetutfallet under denna förutsättning framgår

närmare av den förut redovisade tablån för driftbudgeten.

Vad kapitalbudgeten beträffar får jag i anslutning till vad som framhållits

i det föregående beträffande lånemedelsbehov och möjligheterna till täckning

härav åberopa följande sammanställning.

Kapitalbudgeten

(milj. kr.)

Budgetår

vesterings-

anslag

Avskriv- ningsmedel

och övr.

likvida medel

Rörlig kredit

Låneme

enl. riks- staten

ilelsbehov

inkl. rörl.

kredit och be- räknad äldre

anslagslör- brukning

998

430

127

''568

695

1026

523

250

503

903

1 461

2 573

250

888

1288

31546

*619

250

927

1327

1591

850

235

741

1076

1628

836

290

792

1182

1950/51...................

1951/52 enl. riksstaten.....

> stv.prop. 1952

ny beräkning.....

1952/53 enl. stv.prop.......

ny beräkning.....

Även under nästkommande budgetår skulle kapitalutgifterna sålunda i

likhet med vad som blir fallet under innevarande budgetår täckas av överskottet

från driftbudgeten och de fonderade kommunalskattemedlen.

I anslutning till vad jag i det föregående förordat torde å riksstatens inkomstsida

böra uppföras en ny titel såsom bevillning under delrubriken

skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse, nämligen Konjunkturskatt. Under

rubriken uppbörd i statens verksamhet torde titlarna Inkomster vid statens

tvångsarbets- och alkoholistanstalter samt statens institut för folkhälsan

uppräknas med 15 000 resp. 75 000 kronor i förhållande till riksräkenskapsverkets

förslag med hänsyn till vad som anförts i propositionerna

nr 117 och 131 till årets riksdag angående vissa avgifters förhöjning. Vidare

torde överskottet från telegrafverket uppräknas med 8 miljoner kronor i

förhållande till riksräkenskapsverkets förslag på grund av Kungl. Maj :ts

beslut den 28 mars 1952 angående taxehöjning vid telegrafverket. Ifrågavarande

titel under statens affärsverksfonder torde alltså uppföras med 43

miljoner kronor.

Jag torde därefter få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande

av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Beträffande procenttalet

för nästkommande budgetårs förra hälft vill jag erinra om att detta procenttal

— jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)

om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som gällt för 1 2 3

1 Förbrukning av äldre anslagsmedel inräknad.

2 Avskri vningsanslag å tilläggsstat II ej inräknade.

3 Därav 520 mkr å tilläggsstat I och II.

*> 96 > > > >>».

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

innevarande budgetårs senare hälft d. v. s. till 100. Vad åter angår nästkommande

budgetårs senare hälft, för vilken tid procenttalet icke är i förväg

bundet, förordar jag i anslutning till vad i det föregående anförts, att för

fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser den statliga inkomstskatt,

som skall ingå i den preliminära skatten för budgetåret 1952/53 uttages

med 110 procent av grundbeloppet.

Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1952 års taxering vill

jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna i 12 § förordningen

om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda procenttal av

grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande preliminära skatt för

kalenderåret 1951.

Titeln Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. skulle sålunda med hänsyn

till de föreslagna uttagningsprocenterna och de i det föregående gjorda

antagandena för nästa budgetår böra uppföras med 4 555 miljoner kronor.

En sammanställning över de förändringar av inkomsterna och utgifterna

å driftbudgeten för nästa budgetår, som i enlighet med vad i det föregående

anförts föreligger i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen,

torde såsom bilaga få fogas till detta protokoll.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som

avses i 10 § 1 inom. förordningen om statlig inkomstskatt,

skall ingå i preliminär skatt för förra hälften av budgetåret

1952/53 med 100 procent av grundbeloppet och för senare

hälften av samma budgetår med 110 procent av grundbeloppet;

samt

b) upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret

1952/53 enligt den vid detta protokoll såsom Bihang A fogade

specifikationen.

VI. Kapitalbudgeten för budgetåret 1952/53.

I avvaktan på särskild proposition i ämnet framlades i årets statsverksproposition

en beräknad investeringsplan för budgetåret 1952/53 jämte därvid

fogade investeringsstater. Definitivt förslag i ämnet bör nu underställas

riksdagen.

Vid framläggandet av de nya siffrorna har beaktats de slutliga medelsäskandena

i de fall, där anslagen i statsverkspropositionen endast beräknats,

samt därjämte de nya investeringsanslag som i särskilda propositioner

äskats av riksdagen. En omräkning av hittills äskade resp. i förekommande

fall av riksdagen anvisade investeringsanslag ger, såsom av följande sammanställning

framgår, ett sammanlagt belopp för kapitalbudgetens investeringsanslag

på 1 628 miljoner kronor. Vad rör investeringsstaternas inkomstsida

har i de följande sammanställningarna beaktats de äskanden eller an
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

visningar under huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar,

vilka hänför sig till i statsverkspropositionen bebådade anslagsändamål,

samt de avskrivningsanslag under samma huvudtitel, vilka hänför sig till

senare under riksdagen framlagda förslag till nya kapitalinvesteringar. Härjämte

har de i investeringsstaterna uppförda posterna Avskrivningsmedel

inom fonderna och Övriga kapitalmedel underkastats översyn.

En sammanställning av de beslutade eller föreslagna investeringarna un
-

der olika kapitalfonder ger följande resultat.

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond ....................... 8 201 000

B. Telegrafverkets fond ................... 200 452 000

C. Statens järnvägars fond ................ 301 441 000

D. Statens vattenfallsverks fond............ 255 600 000

E. Domänverkets fond.................... 980 000 766 674 000

II. Luftfartsfonden.......................................... 2 404 000

III. Statens allmänna fastighetsfond .......................... 63 165 100

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond ................. 85 950 000

B. Försvarets fabriksfond ................... 2 200 000 88 150 000

V. Statens utlåningsfonder .................................. 466 975 100

VI. Fonden för låneunderstöd................................ 190 830 200

VII. Fonden för statens aktier................................ 1300 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket ........................ 1 032 000

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråds
fond.

................................. 42 400 000

B. Jordfonden ........................... 5 000 000

C. Statens reproduktionsanstalts fond....... 285 000 47 685 000

Summa kronor 1 628 215 400.

De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande

för investeringarnas genomförande uppgår till följande belopp.

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond ........................ 4 101 000

B. Telegrafverkets fond.....................139 501000

C. Statens järnvägars fond..................168 781 300

D. Statens vattenfallsverks fond.............. 28 100 000

E. Domänverkets fond...................... 501 000 340 984 300

II. Luftfartsfonden ......................................... 471 000

III. Statens allmänna fastighetsfond .......................... 42 097 100

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond.................. 74 557 500

B. Försvarets fabriksfond.................... 2 251000 76 808 500

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

V. Statens utlåningsfonder .................................. 119 425 000

VI. Fonden för låneunderstöd .............................. 198 090 000

VII. Fonden för statens aktier................................ 1 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket......................... 1000 000

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond 10 800 000

C. Statens reproduktionsanstalts fond ........ 136 000 jo 936 000

Summa kronor 789 812 900.

Med ledning av dessa uppgifter kan investeringsbemyndigandena beräknas

till de belopp som framgår av följande

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1952 53.

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond....................... 4 100 000

B. Telegrafverkets fond.................... 60 951 000

C. Statens järnvägars fond ................ 132 659 700

D. Statens vattenfallsverks fond............ 227 500 000

E. Domänverkets fond.................... 479 000 425 689 700

II. Luf tf artsfonden.......................................... 1 933 000

III. Statens allmänna fastighetsfond .......................... 21068 000

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond ................. 11 392 500

B. Försvarets fabriksfond.................... —51000 11 341 500

V. Statens utlåningsfonder.................................. 347 550 100

VI. Fonden för låneunderstöd...............................— 7 259 800

VII. Fonden för statens aktier................................ 1 299 000

VID. Fonden för förlag till statsverket......................... 32 000

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

.................................. 31 600 000

B. Jordfonden ............................ 5 000 000

C. Statens reproduktionsanstalts fond ...... 149 000 36 749 000

Säger 838 402 500

Avgår kapitalåterbetalning:

Oreglerade kapitalmedelsförluster.................— 15 000 000

övrig kapitalåterbetalning.......................— 31 601 000 —46601000

Summa kronor 791 801 500.

Stater innefattande specifikation till de sålunda angivna bemyndigandena

torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom Bihang B.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

Det torde böra erinras om att det i investeringsplanen beräknade lånemedelsbehovet

på grund av gällande principer för riksstatens uppställning

är av formell innebörd.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att, med beaktande av de ändringar, som må påkallas av

riksdagens beslut angående avskrivnings- och investeringsanslag

efter denna dag, fastställa investeringsplan för budgetåret

1952/53 jämte därtill fogade stater i enlighet med

här framlagda förslag samt

att i riksstaten för nämnda budgetår å kapitalbudgeten

upptaga en mot investeringsplanen svarande inkomsttitel sålunda
Lånemedel

........................ kronor 791 801500.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lennart Eriksson. 4

4 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 233.

opaginerad Kontrollera mot PDF

)• '' ! f

-iii

n >U f i:

■1 »i 1''

■ /. •? ! :

/ ih:. 1 ;■ ■

r.n f ? $./»? ?i( '' O }

l >;!i ; C.-‘ <>

l ''• •: ''

•1>. ..

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

51

Bihang A.

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

A. Egentliga statsinkomster.

Kronor

Kronor

I. Skatter:

1.

Skatt å inkomst, förmögenhet och

rörelse:

a. Skatt å inkomst och förmögen-

het m. m., bevillning.........

4 555 000 000

b. Kupongskatt, bevillning......

c. Utskiftningsskatt och ersätt-

4 000 000

ningsskatt, bevillning........

1 000 000

d. Skogsvårdsavgifter, bevillning..

4 600 000

e. Konjunkturskatt, bevillning ...

f. Bevillningsavgifter för särskilda

150 000 000

förmåner och rättigheter, bevill- ning ......................

200 000

g. Arvslottsskatt, gåvoskatt och

kvarlåtenskapsskatt, bevillning.

65 000 000

h. Lotterivinstskatt, bevillning ..

i. Omsättnings- och expeditions-

34 000 000

stämplar m. m., bevillning...

60 000 000

4 873 800 000

2.

Automobilskattemedel:

• i

a. Fordonsskatt, bevillning......

180 000 000

b. Bensinskatt, bevillning.......

325 000 000

505 000 000

3.

Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning........

350 000 000

b. Varuskatt, bevillning........

c. Accis å margarin och vissa andra

225 000 000

fettvaror, bevillning.........

3 000 000

d. Skatt å kaffe, bevillning.....

17 000 000

e. Tobaksskatt, bevillning......

f. Brännvinstillverkningsskatt, be-

575 000 000

villning....................

24 000 000

g. Rusdrycksförsäljningsmedel av

partihandelsbolag, bevillning..

h. Rusdrycksförsäljningsmedel av

13 000 000

detaljhandelsbolag, bevillning..

i. Omsättnings- och utskänknings-

32 000 000

skatt å spritdrycker, bevillning

j. Omsättnings- och utskänknings-

625 000 000

skatt å vin, bevillning.......

45 000 000

k. Maltdrycksskatt, bevillning...

75 000 000

1. Skatt å läskedrycker, bevillning

35 000 000

m. Statlig nöjesskatt, bevillning ..

50 000 000

n. Skatt å elektrisk kraft, bevillning

45 000 000

2 114 000 000

7 492 800 000

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

Kronor

Kronor

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter.....................

100 000

2. Inkomster vid fångvården...................

1 300 000

3. Inkomster vid sjökarteverket................

300 000

4. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk-

ringsrådet..............................

5 600 000

5. Bidrag till pensionsstyrelsen.................

125 000

6. Inkomster vid statens skolor tillhörande barna-

och ungdomsvården......................

400 000

7. Inkomster vid statens geotekniska institut ....

350 000

8. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion...

1 700 000

9. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket .

600 000

10. Avgifter för registrering av motorfordon......

2 500 000

11. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hyd-

rologiska institut........................

1 800 000

12. Bidrag till statens bränslekontrollerande verk-

samhet.................................

25 000

13. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen.....

1 500 000

14. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri

sprit m. m..............................

41 000

15. Inkomst av myntning och justering..........

3 500 000

16. Kontrollstämpelmedel......................

700 000

17. Bidrag till bank- och fondinspektionen.......

265 000

18. Bidrag till sparbanksinspektionen............

210 000

]

19. Bidrag för tillsyn över sparbankerna.........

275 000

20. Inkomster vid tandläkarhögskoloma..........

20 000

21. Avgifter för granskning av biografbilder......

260 000

22. Inkomster vid lantbruksnämnderna...........

1 000 000

23. Inkomster vid statens veterinärmedicinska an-

stalt ...................................

625 000

24. Inkomster vid statens centrala frökontrollan-

stalt...................................

1 300 000

25. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontroll-

anstalt.................................

225 000

26. Inkomster vid lantmäteriväsendet............

5 400 000

27. Inkomster vid rikets allmänna kartverk......

730 000

28. Avgifter för statskontroll å krigsmateriel tillverk-

ningen ................................

25 000

29. Inkomster vid statens provningsanstalt.......

1 400 000

30. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten....

l 800 000

31. Fyr- och båkmedel........................

10 000 000

32. Lotspenningar.............................

9 000 000

33. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt...

400 000

34. Patent- och varumärkes- samt registrerings-

avgifter................................

4 700 000

35. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register.

325 000

36. Bidrag till försäkringsinspektionen...........

525 000

37. Inkomster vid statens tvångsarbets- och alko-

holistanstalter...........................

340 000

38. Inkomster vid statens bakteriologiska labora-

torium.................................

1 375 000

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

53

Kronor

Kronor

39. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium

350 000

40. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium

250 000

41. Inkomster vid statens sinnessjukhus..........

25 000 000

42. Inkomster vid statens skol- och yrkeshem på

Salbohed och i Vänersborg................

90 000

43. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka

300 000

44. Inkomster vid statens institut för folkhälsan .

275 000

45. Inkomster vid karolinska sjukhuset..........

11 600 000

46. Inkomster vid serafimerlasarettet............

5 000 000

103 606 000

III. Folkpensionsavgi/ter.............................

155 000 000

IV. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel..............................

8 000 000

2. Totalisatormedel..........................

11 000 000

3. Tipsmedel................................

50 000 000

4. Lotterimedel.............................

85 000 000

5. Övriga diverse inkomster..................

5 000 000

159 000 000

7 810 406 OOO

B. Inkomster av statens kapitalfonder.

I. Statens affärsverksfonder:

1. Postverket, bevillning.....................

10 000 000

2. Telegrafverket............................

43 000 000

3. Statens järnvägar.........................

1 000 000

4. Statens vattenfallsverk....................

90 000 000

5. Domänverket............................

100 000 000

244 000 000

II. Riksbanksfonden...............................

15 000 000

III. Statens allmänna fastighetslond:

1. Slottsbyggnadernas delfond..............

1 000

2. Fångvårdsstyrelsens » ..............

350 000

3. Beskickningsfastigheternas » ..............

465 000

4. Bvggnadsstvrelsens » ..............

11 359 000

5. Generaltullstyrelsens » ..............

120 000

6. Uppsala universitets » ..............

210 000

7. Lunds universitets > ..............

325 000

8. Lotsstyrelsens > ..............

60 000

9. Medicinalstyrelsens » ..............

2 080 000

10. Karolinska sjukhusets » ..............

360 000

15 330 000

IV- Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond...................

21 125 000

2. Försvarets fabriksfond.....................

2 000 000

23 125 000

V. Statens utlåningsfonder:

1. Värnpliktslånefonden......................

100

2. Statens bostadslånefond ...................

32 000

3. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid

Mörby ................................

28 000

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj. ts proposition nr 233.

Kronor

Kronor

4. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre be-

medlade, bamrika familjer................

6 500 000

5. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och

stadsliknande samhällen..................

143 000

6. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden .........................

1 100 000

7. Lånefonden för bostadsbyggande.............

21 500 000

8. Lånefonden för lantarbetarbostäder..........

700

9. Statens bosättningslånefond.................

1 850 000

10. Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m.

åt enskilda järnvägar....................

100

11. Vattenkraftslånefonden.....................

150 000

12. Luftfartslånefonden........................

150 000

13. Tullverkets båtlånefond ....................

2 000

14. Statens lånefond för universitetsstudier.......

30 000

15. Allmänna studielånefonden..................

60 000

16. Statens lånefond för hästavelns befrämjande ..

100

17. Statens kaninavelslånefond..................

100

18. Gödselvårdslånefonden......................

10 000

19. Statens kalkbrukslånefond..................

4 000

20. Statens fruktodlingslånefond.................

100

21. Jordbrukets lagerhusfond...................

225 000

22. Statens mejerilånefond.....................

3 000

23. Jordbrukets maskinlånefond.................

750 000

24. Spannmålskreditfonden.....................

100

25. Statens sekundärlånefond för jordbrukare.....

350 000

26. Statens slakterilånefond....................

3 000

27. Kraftledningslånefonden.....................

120 000

28. Elektrifieringslånefonden....................

100

29. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för mo-

tordrift ................................

100

30. Egnahemslånefonden.......................

7 500 000

31. Arrendelånefonden.........................

100

32. Arbetarsmåbrukslånefonden.................

100

33. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och

bostadsförbättringslånefond................

1 000

34. Kronotorparnas inventarielånefond ..........

100

35. Statens avdikningslånefond..................

1 375 000

36. Täckdikningslånefonden ....................

80 000

37. Bevattningslånefonden......................

3 000

38. Allmänna nyodlingsfonden .................

100

39. Fiskerilånefonden..........................

170 000

40. Statens fiskredskapslånefond.................

100

41. Kommunskogslånefonden....................

1 000

42. Virkesmätningslånefonden ..................

100

43. Skogsväglånefonden........................

1 000

44. Statens skogslånefond......................

100

45. Lånefonden för insamling av skogsfrö........

100

46 Hemslöjdslånefonderi.......................

120 000

47. Industrilånefonden.........................

10 000

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

55

Kronor

Kronor

48. Statens hantverkslånefond..................

51 000

49. Fonden för hantverks- och småindustrikredit..

18 000

50. Rederilånefonden..........................

100

51. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten..

41 000

52. Statens sekundärlånefond för rederinäringen...

66 000

53. Lotsverkets båtlånefond....................

130 000

42 579 400

VI. Fonden för låneunderstöd:

1. Bostadsstyrelsens delfond...................

17 500 000

2. Statskontorets delfond......................

680 000

3. Lantbruksstyrelsens delfond.................

10 000

4. Riksbankens delfond.......................

570 000

5. Riksgäldskontorets delfond..................

1 640 000

20 400 000

VII. Fonden för statens aktier .......................

50 000 000

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden.....................

26 700 000

2. Civila tjänstepensionsfonden.................

1 170 000

3. Militära tjänstepensionsfonden...............

150 000

4. Allmänna familjepensionsfonden..............

3 250 000

5. Statens pensionsanstalts pensionsfond ........

6 950 000

6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk......

20 000

38 240 000

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till utlandet........

27 000 000

2. Övriga diverse kapitalfonder................

5 300 000

32 300 000

480 974 400

Summa

8 391 880 400

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

Bihang B.

Förslag till

investeringsstater för budgetåret 1952/53.

I. Statens affärsverksfonder.

A. Postverkets fond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 8 201 000

fonden................ 4 100 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 4 100 000

8 201 000 8 201 000

B. Telegrafverkets fond.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 200 452 000

riksstaten............. 1 000

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 137 000 000

Övriga kapitalmedel...... 2 500 000

Investeringsbemyndigande. 60 951 000

200 452 000 200 452 000

C. Statens |lrnvlgars fond.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 301 441 000

riksstaten............. 8 681 300

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 160 000 000

Övriga kapitalmedel...... 100 000

Investeringsbemyndigande. 132 659 700

301 441 000 301 441 000

D. Statens vattenfaUsverks fond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 255 600 000

fonden................ 28 000 000

Övriga kapitalmedel...... 100 000

Investeringsbemyndigande. 227 500 000 _

255 600 000 255 600 000

E. Domänverkets fond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 980 000

fonden................ 500 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 479 000 _

980 000

980 000

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

II. Luftfartsfonden.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 2 404 000

fonden................ 470 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 1 933 000 _

2 404 000 2 404 000

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 63 165 100

riksstaten............. 36 111 100

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 5 985 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 21 068 000 _

63 165 100 63 165100

IV. Försvarets fonder.

A. Försvaret» fastighetsfond.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 85 950 000

riksstaten............. 65 087 500

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 9 469 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 11 392 500 __

85 950 000 85 950 000

B. Försvarets fabriWsfond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag.. 2 200 000

fonden................ 2 250 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. — 51000 _

2 200 000 2 200 000

V. Statens utlåningsfonder.

Värnpliktslånefonden.

Avskrivningsmedel från . onnftnn

riksstaten............. 200 000 Investeringsanslag ........ 200 000

Lånefonden för bostadsbyggande.

Avskrivningsmedel från Investeringsanslag.........450 000 000

riksstaten.............. 112 500 000

Investeringsbemyndigande. 337 500 000 _

450 000 000 450 000 000

L&netonden för masklnanskatfnlng inom byggnadsindustrien.

Investeringsbemyndigande.. 4 000 000 Investeringsanslag

4 000 000

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

Statens bosättnlngslånefond.

Investeringsbemyndigande.. 100 Investeringsanslag ........ 100

Statens lånetond för universitetsstudier.

Avskrivningsmedel från

riksstaten............. 2 500 000 Investeringsanslag ........ 2 500 000

Allmänna studiel&nefonden.

Avskrivningsmedel från

riksstaten............. 3 700 000 Investeringsanslag ........ 3 700 000

Jordbrukets lagerhusfond.

Investeringsbemyndigande. 2 000 000 Investeringsanslag......... 2 000 000

Kronotorparnas lnventarlel&nefond.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............. 75 000 Investeringsanslag ........ 75 000

i >i>,ri -t /}

Statens avdikningsl&nefond.

Avskrivningsmedel från Investeringsanslag......... 1 000 000

riksstaten ............ 200 000

Investeringsbemyndigande. 800 000

1000 000 1 000 000

Fiskeril&nefonden.

Avskrivningsmedel från Investeringsanslag......... 1 000 000

riksstaten.............. 250 000

Investeringsbemyndigande. 750000

1 000000 1 000 000

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten.

Investeringsbemyndigande. 2000 000 Investeringsanslag ........ 2 000 000

Lotsverkets båtlånefond.

Investeringsbemyndigande. 500 000 Investeringsanslag ........ 500 000

Summa investeringsbemyndiganden

för statens utlåningsfonder.

......... 347 550 100

VI. Fonden för låneunderstöd.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 190 830 200

riksstaten............. 184 780 000

Övriga kapitalmedel...... 13 310 000

Investeringsbemyndigande. - 7 259 800

190 830 200

190 830 200

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

59

VII. Fonden för statens aktier.

Övriga kapitalmedel...... 1000 Summa investeringsanslag.. 1300 000

Investeringsbemyndigande. 1 299 000 _

1 300 000 1 300 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket.

Övriga kapitalmedel...... 1 000 000 Summa investeringsanslag.. 1 032 000

Investeringsbemyndigande. 32 000 _

1 032 000 1 032 000

IX. Diverse kapitalfonder.

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets tOrr&dsfond.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag.. 42 400000

riksstaten ............ 3 700 000

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 7 000 000

Övriga kapitalmedel...... 100 000

Investeringsbemyndigande. 31 600 000 _

42 400 000 42 400 000

B. Jordfonden.

Investeringsbemyndigande. 5 000 000 Investeringsanslag........ 5 000 000

C. Statens reproduktionsanstalts fond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 285 000

fonden................ 135 000

Övriga kapitalmedel..... 1 000

Investeringsbemyndigande. 149 000 _

285 000 285 000

Säger beträffande samtliga investeringsstater för:

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag 1 628 215 400

riksstaten ............ 417 785 900

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 354 909 000

Övriga kapitalmedel...... 17 118 000

Investeringsbemyndigande 838 402 500 _

1 628 215 400

1 628 215 400

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj. ts proposition nr 233.

Bi h ang C.

Reviderad nationalbudget för år 1952.

I. Inledning.

I enlighet med den ordning, som numera utbildats, framlades vid årsskiftet

en nationalbudget för år 1952. När denna uppgjordes, saknades på viktiga

punkter underlag för en tillförlitlig bedömning av den reala utvecklingen under

det framförliggande året. Främst gällde detta nationalbudgetens poster

för privat konsumtion, utrikeshandel och lagerförändringar. Sålunda kunde

den privata konsumtionen icke beräknas, innan uppgörelser om lönerna för

året träffats mellan arbetsmarknadens olika parter. På utrikeshandelns område

höll en omsvängning på att inträda. I den därvid rådande labila och svåröverskådliga

situationen var det icke möjligt att realistiskt uppskatta vare

sig priser eller kvantiteter i utrikeshandeln. I fråga om lagerhållningen

inom landet var statistiken vid årsskiftet synnerligen bristfällig och medgav

ingen klar överblick över vare sig den totala lagerökningen under det gångna

året eller förhållandena i de skilda branscherna och handelsleden vid det

nya årets ingång. Under sådana förhållanden måste lägerposten i den vid

årsskiftet uppgjorda nationalbudgeten bli ytterst osäker. Detta gav hela

nationalbudgetkalkylen en villkorlig karaktär, eftersom storleken av den

förutsatta omkastningen från starkt växande lager under år 1951 till närmast

oförändrad lagerhållning under år 1952 spelade en strategisk roll i

sammanhanget.

över huvud taget var vid årsskiftet utgångsläget för nationalbudgetkalkylerna

mindre gripbart ur statistisk synvinkel än vanligt, emedan de våldsamma

prisförskjutningar, som ägt rum, gjorde det svårt att i reala termer

mäta resultatet av det samhällsekonomiska skeendet under fjolåret. Härtill

kom den alltid föreliggande nackdel med nationalbudgetkalkyler vid årsskiftet,

som består i den ofrånkomliga eftersläpningen av den ekonomiska statistiken.

Denna eftersläpning medför, att kalkylerna måste bygga på material

som icke täcker utvecklingen fram till det senaste årets slut och som

i vissa fall blott hänför sig till läget för 12 månader sedan. Med hänsyn

till de många osäkerhetselementen betecknades den nationalbudget, som

framlades i statsverkspropositionen, såsom preliminär. Det förutsattes, att

nationalbudgeten skulle revideras några månader in på året i anslutning

till konjunkturinstitutets vårrapport.

Vid den revidering av den preliminära budgeten, som nu planenligt företagits,

ha uppgifter i stort sett förelegat rörande utvecklingen på olika områden

under år 1951. På grundval av dessa uppgifter har också utfallet

av förra årets nationalbudget kunnat redovisas. Emellertid är denna redovisning

behäftad med större felmarginaler och luckor än tidigare av det

skälet, att de osedvanligt starka prisrörelserna under fjolåret dragit en del
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

vis ogenomtränglig slöja över de reala förändringarna. De siffroi föi utfallet

av 1951 års nationalbudget, som för närvarande erhållas, kunna därför

icke betraktas som fullt tillfredsställande. En helt godtagbar bild av

samhällsekonomien under förra året kommer kanske aldrig att kunna givas

i försörjningsbalansens form med hjälp av hittills begagnad primärstatistik.

Ej heller lagerförändringarna under år 1951 ha kunnat

fullständigt kartläggas i statistiskt avseende, fastän uppgifter numera stå till

buds från de områden, som i normala fall bruka statistiskt beläggas vid den

allmänna lagerinventeringen i och för nationalräkenskaperna. Däremot finnas

nu väsentligt bättre hållpunkter än vid årsskiftet för att uppskatta den

privata konsumtionen under år 1952, sedan löneförhandingarna

med vissa undantag slutförts och uppgörelser natts i fråga om jordbrukets

inkomster. Nya beräkningar ha vidare verkställts inom handels- och industiikommissionen

angående utrikeshandeln under år 1952.

De nya data, som stå till förfogande vid tidpunkten för revideringen av

nationalbudgeten, föranleda huvudsakligen avvikelser från den reala budgeten

i fråga om export och import. Avvikelserna innebära i realt hänseende

en hopkrympning av båda sidorna i utrikeshandeln. Den andra viktigare

förändringen i nationalbudgetens utseende, jämfört med den preliminära

redovisningen, är att den privata konsumtionen utbrutits ur posten »Ofördelat

disponibelt utrymme» och uppförts separat. Det förtjänar i samband

härmed att påpekas, att den konsumtionsökning, som enligt de företagna

uppskattningarna kan väntas följa av årets löne- och övriga inkomstökningar,

väl håller sig inom ramen för ifrågavarande disponibla utrymme enligt

den preliminära budgeten. Beträffande övriga specificerade poster i den

preliminära nationalbudgeten har revideringen endast givit anledning till

smärre justeringar.

Utöver de förändringar, som direkt framträda på nationalbudgetens tillgångs-

och användningssidor, har emellertid under årets första kvartal en

viss förskjutning inträffat i det allmänna konjunkturläget. Denna förskjutning

betingas av såväl internationella som interna faktorer. På de ledande

internationella marknaderna har den brytning mellan inflationistiska

och depressiva tendenser, som präglade årsskiftet och som diskuterades

i den preliminära nationalbudgeten, de senaste månaderna övergått

i ett mindre splittrat läge. De krafter, som verka i riktning mot en ytterligare

tillspetsning av överkonjunkturen, ha avtagit i styrka, samtidigt som de

tidigare avmattningstendenserna på vissa områden accentuerats. Styrkan

och varaktigheten av avmattningstendenserna äro svårbedömbara, och den

gradvis ökande upprustningen kan ånyo stegra efterfrågetrycket. En reservation

måste därför göras beträffande riskerna för att de inflationistiska

krafterna åter flamma upp. Så långt det går att döma av hittills kända faktorer,

synes man dock för Sveriges del under återstoden av året få räkna

med en tämligen entydig påverkan i konjunkturdämpande riktning från utlandet.

I varje fall kan icke den nu observerade pristendensen på världsmarknaden

förorsaka en ytterligare uppdrivning av den svenska prisnivån.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

Inom landet har den inflationsbekämpande politiken nått en alltmer

ökad slagkraft. Såsom en ny faktor har sedan årsskiftet tillkommit överenskommelsen

mellan riksbanken och kreditinstituten angående en skärpt

kreditbegränsning. Denna aktivisering av kreditpolitiken har på kort tid satt

spår i hela det ekonomiska livet.

Genom samspelet av de inhemska stabiliseringsåtgärderna och de konjunkturdämpande

impulserna utifrån har nu den svenska överkonjunkturen

på vida områden brutits. Balansen på både varu- och arbetsmarknaden har

förbättrats. Tecknen på vikande konjunkturer i konsumtionsvarubranscherna

och skogsindustrierna ha, som redan i den preliminära budgeten kunde

förutses, blivit mer markerade än vid årsskiftet. Samtidigt ha avmattningstendenserna

fått en allmännare spridning i det svenska näringslivet. Utslagen

i nedåtgående riktning äro dock ännu tämligen begränsade och ge ej fog

för spekulationer om en allvarlig sysselsättningskris. Över huvud taget är

det ännu för tidigt att avgöra, huruvida den inträdda förändringen i konjunkturläget

är av tillfällig art eller kan väntas bli bestående. Utvecklingen

i fortsättningen beror i övervägande grad på den ekonomiska politiken samt

på vad som händer på lönemarknaden och i fråga om prisbildningen på

jordbruksområdet. Vad som i den preliminära budgeten framhölls om riskerna

för en inhemsk pris- och kostnadsstegringskonjunktur jämsides med

en avsaktning i den reala utvecklingstakten äger alltjämt giltighet.

Även om utvecklingen kan komma att modifieras genom den ekonomiska

politiken och genom händelseförloppet på pris- och kostnadsområdet, synes

man nu få se fram emot en allmän nedtoning av expansionstendenserna i

den svenska ekonomien. Detta ger en annan karaktär åt nationalbudgetens

problematik än under de föregående åren. Tidigare var frågeställningen vid

nationalbudgetarbetet huvudsakligen, hur fördelningen skulle Ske av de

resurser, som framkommo vid ett maximalt utnyttjande av landets produktionskapacitet.

Nu är det emellertid också fråga om att bedöma, i vilken utsträckning

de tillgängliga produktionsfaktorerna i landet komma att tagas i

anspråk. I och med att efterfrågan i samhället bringas att krympa genom

de olika köpkraftsbegränsande åtgärderna i stabiliseringssyfte, träda avsättningsförhållandena

i förgrunden. Därmed bli produktionsuppskattningarna

i nationalbudgeten väsentligt mera relativa än i de kalkyler som hittills

verkställts. Detta gör hela blickfältet kortare. Av den anledningen kan

en avstämning av de här framlagda beräkningarna visa sig erforderlig i

höst.

Med förbehåll för den ökade villkorligheten i uppskattningen av de reala

nationalbudgelposterna till följd av ovan anförda omständigheter, framlägges

i det följande en reviderad nationalbudget för år 1952. Framställningen har

huvudsakligen utformats med tanke på avvikelserna från den vid årsskiftet

utarbetade preliminära budgeten. Det är därför icke fråga om någon fullständig

redovisning av läget på olika områden, så mycket mindre som konjunkturinstitutet

ungefär samtidigt utger sin vårrapport. Mellan national
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj. ts proposition nr 233.

budgetdelegationen och konjunkturinstitutet har den uppdelningen gjorts,

att institutet svarar för översikten över utvecklingen under år 1951 och

tidigare år samt därutöver ger en allmän analys av konjunkturläget, medan

delegationen inskränker sig till att behandla de aspekter av läget, som direkt

höra samman med siffrorna i nationalbudgetsammanställningen. Med

hänsyn härtill har föreliggande redogörelse från nationalbudgetdelegationen

kunnat givas en tämligen summarisk utformning.

II. Nationalbudgetutfallet för år 1951.

Såsom i inledningen redan nämnts, försvåra de våldsamma prisförskjutningarna

under fjolåret en kartläggning av den reala utvecklingen och nationalbudgetutfallet

under år 1951. De sedvanliga beräkningar över försörjningsbalansens

poster för det senaste året, som vid årsskiftet 1951/52 utfördes

inom konjunkturinstitutet i anslutning till det pågående nationalbudgetarbetet,

gåvo därför icke ett tillfredsställande resultat. Vid sammanställningen

till en försörjningsbalans syntes de olika statistiska serierna strida

mot varandra inbördes. Av detta skäl var det icke möjligt att i den preliminära

nationalbudgeten för år 1952 presentera en försörjningsbalans för

det gångna året. Publiceringen uppsköts därför till den tidpunkt, då den reviderade

nationalbudgeten skulle framläggas. Härvid förväntades särskilt,

att den för fjolårets reala förändringar avgörande lagerutvecklingen skulle

framstå i klarare dager, sedan bättre kunskap om denna hade vunnits i och

med att den ordinarie lagerstatistiken, som bygger på inventeringar vid årsskiftet,

hade blivit tillgänglig några månader in på det nya året.

Numera ha nya kalkyler kunnat göras över försörjningsbalansens olika

poster under föregående år, bland annat med stöd av ovan berörda statistik

över lagerutvecklingen inom vissa branscher. En fullständig statistisk belysning

över de reala förändringarna har emellertid icke kunnat erhållas på

vanliga vägar. Sammanställas de för närvarande statistiskt verifierade förändringarna

mellan 1950 och 1951, erhålles det överraskande resultatet, att

bruttonationalprodukten praktiskt taget icke skulle ha undergått någon som

helst ökning under fjolåret, om produktionsresultatet uppskattas på grundval

av dess avspegling i utrikeshandel, konsumtion och investeringar samt

lagerhållning. Detta resultat står i bjärt motsats till den allmänna erfarenheten

av 1951 såsom ett år av full sysselsättning och stark aktivitet

på de flesta områden. Jordbrukets avkastning har visserligen sjunkit till

följd av den felslagna skörden, och handelns produktiva prestationer ha

automatiskt reducerats genom den privata konsumtionens avmattning, men

i stället ha de industriella sektorerna av näringslivet utmärkts av en påtaglig

expansion. Mot bakgrunden härav har det ansetts lämpligt att kontrollera

de vanliga beräkningarna med hjälp av den produktionsstatistiska

metoden. Detta innebär, att man försöker beräkna den totala produktionsökningen

genom att summera förändringarna på alla de skilda produktionsområden

som varit statistiskt åtkomliga. Eu sådan beräkning leder

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

fram till en ökning av bruttonationalprodukten under år 1951 med cirka 450

miljoner kronor (i 1950 års priser). Resultatet av denna beräkning jämte

kalkylerna över de tillgängliga resursernas användning redovisas i tabell 1.

I denna ha också för jämförelsens skull införts siffrorna från 1951 års

nationalbudget.

Tabell 1. Försörjningsbalans 1948—1951.

Miljoner kronor.

a) Löpande priser.

.1948

1949

1950

1951

Tillgång

1. Bruttonationalprodukt till produktionskostnad

26 380

27 670

29 780

36 800+1

la. Plus Indirekta skatter......................

+ 2 340

+ 2 410

+ 2 470

+ 2 800

Ib. Minus Subventioner........................

- 370

- 410

- 550

- 450

2. Import av varor, eif ......................

4 950

4 330

6100

9190

3. Summa tillgång

33300

34000

37 800

48 340+ij

Användning

4. Privat inhemsk bruttoinvestering............

5210

5140

5880

7 050?

5. Offentlig inhemsk bruttoinvestering..........

2 510

2 750

2 970

3 750

6. Lagerförändring m. m.......................

+ 360

+ 100

- 200

+ 1430+r

7. Export av varor fob och nettot av tjänster..

4 540

4830

6 290

10 090

8. Privat konsumtion ........................

17 830

18160

19 640

22100

9. Offentlig konsumtion ......................

2 850

3 020

3 220

3 920

10. Summa användning

33300

34 000

37 800

48 340+x

b) 1950 års priser.

19 5 1

1948

1949

1950

Natio-

Utfall

nal-

budget

Tillgång

1. Bruttonationalprodukt till produktionskostnad

1

la. Plus Indirekta skatter......................

128 690

30150

31700

32 150 + y

32 700

Ib. Minus Subventioner........................

J

2. Import av varor, eif........................

5 630

4 870

6100

7 220

6 400

3. Summa tillgång

34320

35 020

37 800

39 370 ±y

39100

Användning

4. Privat inhemsk bruttoinvestering............

5 480

5 290

5 880

5 930?

i

5. Offentlig inhemsk bruttoinvestering..........

2 620

2 820

2 970

3180

1- 9 150

6. Lagerförändring m. m.......................

+ 380

+ no

-200

+ 1 060+y

± o

7. Export av varor fob och nettot av tjänster..

4 450

5100

6 290

6 430

6 590

8. Privat konsumtion ........................

18480

18 640

19 640

19 390

19 990

9. Offentlig konsumtion ......................

2 910

3 060

3 220

3 380?

3 370

10. Summa användning

34 320

35020

37 800

89 370+y

39100

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

65

Enligt de i tabell lb återgivna beräkningarna blir, som nyss nämnts, ökningen

av bruttonationalprodukten under år 1951 cirka 450 miljoner kronor

i 1950 års priser. Det måste emellertid observeras, att detta belopp avser

förändringarna på de områden som kunnat statistiskt beläggas. Givetvis

måste reservationer uttalas för den osäkerhet, som fortfarande vidlåder

kalkylen och som i tabell lb markerats genom den obestämda faktorn + y.

Den ökning, som för närvarande kan redovisas, ligger betydligt lägre än motsvarande

tal för de närmast föregående efterkrigsåren. Exempelvis kan ökningen

under år 1951 — 450 miljoner kronor enligt tabellen — jämföras

med en produktionsstegring av drygt 1 500 miljoner kronor mellan 1949

och 1950.

I förhållande till nationalbudgetprognosen för år 1951, som angav en produktionsökning

av 1 000 miljoner kronor, skulle utfallet — av de här återgivna

beräkningarna att döma — visa en differens av icke mindre än drygt

500 miljoner kronor. Denna differens är emellertid delvis endast skenbar.

Till ett belopp av 80 miljoner kronor förklaras sålunda skillnaden av att

man vid den ovan berörda produktionsuppskattningen gjort ett avdrag för

variationer i virkesuttagen ur skogarna. När nationalbudgetprognosen för

år 1951 uppgjordes, tillämpades icke denna princip. Vidare får den produktionsökning,

som tagit sig uttryck i lagerpåfyllning, i nationalräkenskaperna

ett lägre värde än om motsvarande varuvolym direkt konsumerats. För

år 1951 kan denna omständighet uppskattas ha reducerat produktionsvärdet

i 1950 års priser med i runt tal 250 miljoner kronor. Den reducering av

produktionsresultatet som härigenom uppkommer, är emellertid icke uttryck

för eu försämring av landets försörjningsläge. Vill man göra en rättvisande

jämförelse mellan produktionsprognos och motsvarande utfall av 1951 års

nationalbudget, bör man därför till det ovan redovisade beloppet för produktionsökningen

— cirka 450 miljoner kronor — lägge de två korrektionsposterna

för variationer i virkesuttaget, respektive lagerpåfyllning. Man

kommer då fram till en ökning av i runt tal 800 miljoner kronor, vilket

belopp får ställas mot budgetens 1 000 miljoner kronor.

Kvar står dock, att produktionsutvecklingen — av de statistiska indicierna

att döma — som helhet varit svagare under 1951 än tidigare år. Det

är givetvis för tidigt att avgöra, om den nedgång i produktionsökningen,

som synes ha ägt rum, är av tillfällig art eller om man får moderera produktionsförväntningarna

för de närmaste åren till mellankrigsnivå (cirka 2l/2

procent per år).

I fortsättningen skall eu mycket kort granskning göras av 1951 års siffror

i försörjningsbalansen, bland annat mot bakgrunden av nationalbudgetens

uppskattningar vid början av året.

Även om produktionen icke ökat så mycket som man kanske haft anledning

att vänta sig med stöd av tidigare erfarenheter, erhöll landet i stället

ett betydande tillskott till försörjningen genom den förbättring av bytesförhållandet,

som ägde rum under 1951. Förbättringen i förhållandet mellan

export- och importpriser beräknas till 28 procent mellan 1950 och 1951. Pris5

Bihang till riksdagens protokoll 1952. I samt. Nr 233.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

utvecklingen på utrikeshandelns område kan sålunda sägas ha medfört, att

valutareserven rent formellt kunnat bli närmare 1 700 miljoner kronor

större än som annars varit fallet. Detta tillskott motsvarar eu produktivitetsökning

på drygt fem procent och kompenserar mer än väl försämringen av

bytesförhållandet åren 1949 och 1950. Utvecklingen blev sålunda på denna

punkt betydligt gynnsammare än som förutsågs i nationalbudgeten, där tillskottet

till försörjningen genom förbättrade bytesförhållanden uppskattades

till 100 miljoner kronor.

Beträffande export- och importvolymen skall i detta sammanhang blott

nämnas, att nationalbudgetens uppskattningar vida överträffades i fråga om

importen (en ökning på drygt 1 100 miljoner kronor mot uppskattade 300).

Budget och verklighet voro dock betydligt mer i samklang beträffande exporten,

som överskattades med cirka 150 miljoner kronor i budgeten.

De resurser, som tillfördes landet genom den starka förbättringen av bytesförhållandet

gentemot utlandet, konsumerades icke under året utan användes

till uppbyggnad av reserver. En stark ökning noterades sålunda såväl

för valutareserven som för lagren. Bytesbalansens överskott beräknas till

drygt 900 miljoner kronor.

Vad beträffar lagren, står mot nationalbudgetens uppskattning av en skillnad

i lagerförändring mellan 1950 och 1951 på 200 miljoner kronor det nu

framräknade resultatet på kanske 1 250 miljoner kronor, räknat i 1950 års

priser. Som alltid beträffande lageruppskattningar måste dock siffrornas

bräcklighet understrykas. Lagerökningen under året var bland annat ett resultat

av å ena sidan en stor import (främst av textilier), som stimulerats

av en tidigare förväntan om prishöjningar, å andra sidan ett köpmotstånd

inom landet. En viss beredskapslagring har också bidragit till att hålla lagerökningen

på en relativt hög nivå under året.

Den största lagerökningen faller på textilvaror. Mätt i genomsnittliga återanskaffningspriser

för år 1951 uppskattas den till cirka 450 miljoner kronor.

Det gäller såväl halvfabrikat som färdigvaror, men det är speciellt handelns

lager som synas ha ökat kraftigt. Även lagren av bränslen samt diverse

råvaror och halvfabrikat av olika slag, vilkas utveckling följes av kommissionerna,

uppvisa betydande ökningar. Å andra sidan representera skogsprodukterna

ett av de varuområden, för vilka icke mer betydande lagerökningar

förekommit. En ökning av livsmedelslagren uppvägdes av en lika

stor nedgång i kreaturskapitalet.

Bland övriga poster på försörjningsbalansens efterfrågesida i tabell 1 b ha

investeringarna och den offentliga konsumtionen enligt nu föreliggande beräkningar

utvecklats ungefär i takt med nationalbudgetens uppskattningar.

Den offentliga konsumtionens ökning uppskattas sålunda preliminärt vara

av storleksordningen 150 miljoner kronor, ökningen av privata och offentliga

investeringar i summa cirka 250 miljoner kronor.

Återstår den privata konsumtionen. I nationalbudgetens kalkyler räknades

med en måttlig ökning av denna post på omkring 250 miljoner kronor. Enligt

nu föreliggande beräkningar synes en nedgång av den privata konsum
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj. ts proposition nr 233.

67

tionens volym ha ägt rum av ungefär samma storleksordning, vilket gör

cirka två procent. Denna nedgång bör bland annat ses mot bakgrunden av

den särskilt mot slutet av år 1950 ökade inköpsbenägenheten till följd av de

då varslade prishöjningarna.

Den ekonomiska utvecklingen under år 1951 skulle mot bakgrunden av

nationalbudgetens uppskattningar kunna tolkas på följande sätt. En betydande

förbättring av bytesförhållandet gentemot utlandet och en mycket

måttlig produktionsökning ha under året (i samband med en nedgång av

den privata konsumtionens volym) möjliggjort dels en kraftig uppbyggnad

av valutareserv och lager, dels en ökning av investeringar och offentlig konsumtion

i ungefärlig överensstämmelse med de i nationalbudgeten redovisade

planerna.

Ökningen av bytesbalansens saldo, av lager och av investeringar under år

1951 i jämförelse med år 1950 innebär, att samhällets bruttoinvestering, eller

med andra ord bruttosparande, ökat kraftigt. Detta ökade sparande torde

kunna lokaliseras till såväl stat och företag som konsumenter, medan kommunala

myndigheters sparande sannolikt minskat.

Den statliga driftbudgeten var enligt belastningssiffror, som publiceras

månatligen i konjunkturjournalen, överbalanserad med 695 miljoner kronor

under kalenderåret 1951 mot en underbalansering på 149 miljoner kronor

1950.

Vinstkonjunkturen har, som ofta påpekats, varit mycket ojämn för olika

företag, och det ökade sparande, som ägt rum inom företagssektorn, skulle

främst kunna hänföras till skogsindustrierna.

Av allt att döma synes även en sparandeökning ha ägt rum hos de privata

konsumenterna. Om man jämför konsumtionsutgifter och skatter med sannolika

inkomster, erhålles en icke obetydlig ökning i sparandet som resultat.

Utvecklingen av konsumenternas sparande under år 1951 får i så fall bland

annat ses mot bakgrunden av att ett negativt sparande ägde rum år 1950, då

inköpen, som nyss antytts, intensifierades inför de väntade prishöjningarna.

I nationalbudgeten för år 1951 räknades med ungefärlig balans mellan

förutspådd ökning av tillgång och ökning av efterfrågan. Man fick med andra

ord icke fram något efterfrågeöver- eller underskott. Kalkylen byggde bland

annat på hypotesen om oförändrat sparande hos konsumenterna. Med —

av vad som numera framgår — mer realistiska antaganden bland annat om

detta sparande skulle ett efterfrågeunderskott sannolikt blivit resultatet av

kalkylen. I efterhand skulle då kunna sägas, att detta fått utlopp i en icke

förutsedd uppbyggnad av valutareserven och en icke förutsedd lageruppbyggnad.

III. Arbetskraften.

Allmän karakteristik. Den förskjutning av konjunkturbilden, som inträtt

sedan den preliminära nationalbudgeten för år 1952 utarbetades, och vilken

innebär att de inflationsdrivande krafterna försvagats och avmattningstendenserna

förstärkts i förhållande till vad som kunde överblickas vid

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

årsskiftet, förmärkes också på arbetsmarknaden. Balansen mellan tillgång

och efterfrågan har förbättrats. Detta kan bland annat utläsas i arbetsförmedlingsstatistiken.

Sålunda var antalet ansökningar på 100 lediga platser

i januari 128 mot 100 samma tid i fjol, i februari 123 mot 96 under februari

förra året och i mars 119 mot 94. Motsvarande siffror för antalet tillsatta

platser på 100 lediga voro för januari 72 mot 67 i fjol, för februari 70 mot

63 och för mars 68 mot 61. I vissa sektorer ha permitteringar och korttidsarbete

ägt rum. Den friställda arbetskraften har emellertid hittills i allmänhet

successivt kunnat överföras till nya arbetsplatser. Sysselsättningen har

därför alltjämt varit hög genomsnittligt sett. Fackförbundens arbetslöshetsprocent

låg i januari rentav något lägre än för ett år sedan, nämligen 2,5

mot 2,7 i fjol. I februari var procenttalet 2,6 mot 2,4 för ett år sedan. För den

fortsatta sysselsättningsutvecklingen blir frågan om arbetskraftens överföring

från krympande till växande näringsgrenar av utslagsgivande betydelse.

För att få hållpunkter för en bedömning av utvecklingen under återstoden

av året har nationalbudgetdelegationen anmodat arbetsmarknadsstyrelsen

att verkställa en enkät hos de lokala arbetsförmedlingsorganen

angående läget i de skilda branscherna. Svaren på denna enkät, vilka inkommit

i början av april, avspegla den allmänna konjunkturdämpningen,

men ge ej intryck av något skred på arbetsmarknaden. I stort sett anses

möjligheter föreligga att överföra den friställda arbetskraften till andra

näringsområden genom en aktiv arbetsmarknadspolitik. Svårigheter anses

i detta hänseende i första hand uppkomma till följd av bostadsbristen

och arbetskraftens lokala bundenhet. Särskilt gör sig denna bundenhet gällande

beträffande de gifta kvinnorna. I viss utsträckning torde utvecklingen

leda till att dessa för tillfället utträda ur arbetsmarknaden. Som en närbesläktad

företeelse framstår den dolda arbetslöshet, som kan uppkomma

i jord- och skogsbruket, när till följd av konjunkturdämpningen utströmningen

till stadsnäringarna minskar och möjligheterna till sysselsättning i

jordbrukets biyrken försämras. I sammanhanget bör också erinras om nedgången

i bostadsbyggandet på landsbygden. En ökning av vägarbetena kommer

dock att i viss mån kompensera denna utveckling.

En ytterligare verkan av tendenserna till avmattning på arbetsmarknaden

kan antagas bli, att importen av utländsk arbetskraft nedgår och att en del

utländska arbetare lämnar landet. Nettotillskottet av förvärvsarbetande utlänningar

kan därför väntas bli obetydligt under år 1952, jämfört med en

ökning av omkring 15 000 år 1951.

Läget i olika arbetsmarknadssektorer. Även om en fortsatt minskning av

j ordbrukets personalbehov kan förutsättas under år 1952 som resultat

av den fortgående mekaniseringen, torde det på grund av stadsnäringarnas

minskade efterfrågan på arbetskraft vara realistiskt att för året räkna med

en något mindre utflyttning än under fjolåret. Uppskattningarna i den preliminära

nationalbudgeten, enligt vilka avgången från jordbruket för inne
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 233.

69

varande år beräknats till 13 000 personer eller lika många som under år

1951, torde därför böra justeras ned något. Inom skogsbruket ha de

ökade avverkningarna under vintermånaderna medfört ett betydande arbetskraftsbehov.

Tillströmningen har dock på grund av de goda förtjänstmöjligheterna

varit stark. Sålunda var antalet sysselsatta inom det större

skogsbruket i februari närmare 20 procent högre än vid motsvarande tid år

1951. Den goda tillgången på arbetskraft i förening med de på många områden

gynnsamma väderleksförhållandena ha bidragit till att de uppställda

avverkningsprogrammen kunnat fullföljas tidigare än beräknat. I och med

att vinteravverkningarna slutförts, aktualiseras de problem som den vikande

konjunkturen på skogsområdet innebär för sysselsättningen i skogarna. Under

sommaren beräknas dock arbetskraften till betydande del komma att

sysselsättas med skogsvårdsarbeten, där ett stort eftersatt behov föreligger.

Den minskning av arbetskraftsbehovet i skogsbruket, som avmattningen i

skogsindustrierna kan ge upphov till, väntas därför göra sig märkbar först

mot vintern 1952. Den egentliga skogsarbetarstammen hos de stora skogsbolagen

och domänverket torde dock i stort sett kunna beredas fortsatt

arbete. Nedgången skulle därför i första hand komma att drabba den tillfälliga

arbetskraften.

För den egentliga industrien ger den ovan nämnda enkäten

följande bild av läget i de olika branscherna:

Inom gruppen malmbrytning och metallindustri ha gruvor och järnverk

fortfarande ett betydande arbetskraftsbehov, och sysselsättningen väntas

bli god även inom de större verkstadsföretagen. De mindre verkstäderna

beräknas friställa viss arbetskraft, för vilken dock annan sysselsättning omedelbart

kan beredas inom branschen. Beträffande jord- och stenindustri ha

tegel- och torvindustrierna behov av ytterligare arbetskraft. Inom träindustrigruppen

väntas knappast någon minskning av försågningen vid de större

sågverken, medan svårigheter uppstått beträffande småsågarnas avsättningsläge.

För snickeri- och möbelindustrierna förutses i ajlmänhet ingen

väsentlig sysselsättningsnedgång, under det att läget är sämre för tillverkare

av wallboard, lådämnen och leksaker. Pappersindustrien räknar med

i stort sett oförändrad efterfrågan på arbetskraft. Kartong- och emballageindustrierna

ha däremot drabbats av avsättningssvårigheter. För livsmedelsindustrien

är läget oförändrat. Vad gäller textil- och beklädnadsbranschen

förefaller eu stabilisering på en något lägre sysselsättningsnivå vara på väg

att inträffa. Skoindustriens svårigheter fortsätta, och garverierna räkna med

permitteringar. Den kemiska industrien uppvisar som helhet betraktad en

oförändrad sysselsättningshild. Inom vissa kemisk-tekniska branscher synes

dock en neddämpning av aktiviteten trolig.

Som nettoresultat av sysselsättningsförändringarna inom den egentliga

industrien väntas enligt arbetsmarknadsstyrelsens uppskattningar antalet

sysselsatta komma att visa en mycket obetydlig ökning, att jämföras med en

stegring om 18 000 under år 1951.

Under årets första månader har arbetslösheten inom byggnadsfac
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

ken legat på ungefär samma nivå som motsvarande tid i fjol. Antalet sysselsatta

beräknas under året stiga med två procent eller 4 000 man. För en

fortsatt ökning av byggnadsvolymen är förbättrad tillgång på yrkesutbildad

arbetskraft nödvändig. Framför allt gäller detta murare. Åtgärder ha vidtagits

för att förbättra läget i detta hänseende. Samtidigt som bristen på

byggnadsarbetare är stark i städerna, har en tendens till vikande sysselsättning

i branschen gjort sig gällande på landsbygden till följd av att en minskning

inträffat i fråga om egnahemsbebyggelsen. I viss utsträckning kan

denna utveckling väntas bli uppvägd genom utvidgningen av vägarbetena.

I fråga om handel och samfärdsel räknas med en obetydlig

sysselsättningsökning. Sysselsättningsläget inom allmän tjänst är i

stort sett oförändrat. En viss fortsatt ökning av antalet anställda inom skolväsendet

och sjukvården kan motses. Den förbättrade balansen på arbetsmarknaden

har bidragit till att tillgången på sjukhusbiträden numera blivit

tillfredsställande. Även för husligt arbete synes en bättre relation

mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft ha inträtt.

Det finnes emellertid anledning understryka, att stor försiktighet måste

iakttagas, när man med ledning av enkätsvaren beträffande läget i de skilda

branscherna söker bilda sig en uppfattning om det allmänna sysselsättningsläget

under återstoden av året. Enkätsvaren kunna i stort sett endast belysa

förhållandena inom respektive branscher och företag under ett mycket kort

tidsperspektiv. Detta sammanhänger med att det i allmänhet icke är möjligt

för den enskilde företagaren eller branschexperten att förutse återverkningarna

på det egna företaget eller den egna branschen av utvecklingen i näringslivets

övriga sektorer. Den slutliga bedömningen av sysselsättningen

under fortsättningen av året måste därför anstå till diskussionen i det följande

angående den samhällsekonomiska balansen. Redan här bör dock

framhållas, att utvecklingen i hög grad blir beroende av möjligheterna att

genom en aktiv arbetsmarknadspolitik lösa det praktiska problemet att överföra

arbetskraften från områden med vikande sysselsättning till de delar av

näringslivet som ha förutsättningar för fortsatt expansion.

IV. Produktionen.

Utgångsläget. Av redogörelsen för utfallet av 1951 års nationalbudget har

redan framgått, att en summering av förändringarna på de områden, som

täckas av för närvarande tillgängligt statistiskt material, ger en produktionsökning

under år 1951 av 530 miljoner kronor, räknat i 1950 års priser.

I nationalräkenskaperna reduceras nu nämnda belopp till 450 miljoner

kronor genom att 80 miljoner kronor avdragas för variationer i uttaget

av virke i skogsbruket. Bruttonationalprodukten till marknadspris för år

1951 redovisas i enlighet härmed till cirka 39 miljarder kronor i 1951 års

priser. Om det emellertid gäller att bedöma utvecklingen av landets produktionsförmåga,

bör i beloppet för produktionsökningen också inräknas en

uppskattad korrigeringspost om cirka 250 miljoner kronor för den del av

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 233.

71

produktionen som utmognat i ökade lager. Med tillägg för ifrågavarande

korrigeringspost och med inräknande av nyssnämnda belopp för variationer

i virkesuttaget, erhålles en summa av cirka 800 miljoner kronor såsom

mått på produktionsökningen under år 1951. Detta skulle innebära cirka

21/2 procents volymmässig produktionsstegring under år 1951. År 1947 uppgick

den totala produktionsökningen i landet till tre procent och under

vartdera av åren 1948—1950 till omkring fem procent. Avsaktningen under

år 1951 sammanhänger, som ovan nämnts, närmast med den privata konsumtionens

nedgång och med den dåliga skörden. Någon försvagning i de

föregående efterkrigsårens gynnsamma utveckling med avseende på de tekniska

produktivitetsförutsättningarna får alltså icke utläsas ur siffrorna

för fjolårets produktionsresultat.

En blick på utvecklingen i näringslivets olika grenar bestyrker det senast

sagda och kan vidare ge vägledning vid uppskattningarna för innevarande

år. Beräkningar på grundval av de för närvarande framkomna statistiska

uppgifterna ge följande bild av förskjutningarna i totalproduktionen

år 1951:

(Miljoner kronor i 1950 års priser)

Egentlig industri......................... + 400

Kraft- och belysningsverk................ + 45

Byggnads- och anläggningsverksamhet...... ± 0

Jordbruk................................ —135

Skogsbruk .............................. + 1501

Bostadsutnyttjande....................... + 70

Statens och kommunernas produktionsbidrag -j- 110

Handel............................''... 1

Samfärdsel.............................| — 110?

Övriga produktionsområden.............I

+ 530

Korrigeringspost......................... + 250

+ 780

Produktionsutsikterna för innevarande år. Utvecklingen sedan den preliminära

nationalbudgeten uppgjordes vid årsskiftet ger anledning att understryka

de reservationer angående avsättningsbetingelsernas betydelse för

produktionsutvecklingen, som framfördes i den preliminära nationalbudgeten.

I det inledande avsnittet ovan har berörts, hur avmattningstendenserna

på efterfrågesidan under de gångna månaderna av året fått en allmännare

utbredning både på hemmamarknaden och utomlands. Å andra

sidan ha produktionsförutsättningarna förbättrats genom den jämnare balans

mellan tillgång och efterfrågan som uppstått på arbetsmarknaden,

överrörligheten och frånvarofrekvensen ha nedgått. I dessa hänseenden har

därför situationen ljusnat, över huvud taget är tekniskt och kapacitetsmäs
-

1 Varav 80 miljoner kronor svarar mot variationer i virkesuttaget.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

sigt läget minst lika gynnsamt som under de föregående åren. Gränsen för

produktionens storlek under år 1952 kommer därför på de flesta håll att

sättas av sådana faktorer som efterfrågan och försäljningsmöjligheter.

I särskilt hög grad gäller det som nu anförts den egentliga industrien.

Till följd av avsättningssvårigheter synes man enligt handels- och industrikommissionens

undersökningar i förhållande till fjolåret böra räkna med en

icke oväsentlig produktionsnedgång på textil- och konfektionsområdet samt

inom skobranschen. Detsamma gäller småsågarna. En viss mindre produktionsinskränkning

kan också förutses för viissa tillverkningsgrenar inom träförädlingsindustrien.

Likaså är en produktionsminskning icke utesluten beträffande

vissa tillverkningsgrenar inom pappersindustrien. Oförändrad produktion

motses för massafabrikerna, den kemiska industrien och livsmedelsindustrien.

Mot dessa för tillfället stagnerande eller tillbakagående industribranscher

kunna ställas gruvorna, järn- och stålverken, verkstadsindustrien,

byggnadsmaterialbranschen samt gummivaruproduktionen, där fortsatt stegring

anses vara att påräkna. Sålunda väntas järnmalmsbrytningen öka med

omkring fem procent. För järn- och stålverken anses ett produktionstillskott

om cirka 70 000 ton icke osannolikt, vilket skulle innebära en ökning med sju

procent. En uppskattning för verkstadsindustrien pekar på en möjlig ökning

av fem ä sex procent. Visserligen förmärkes också inom denna bransch

den allmänna konjunkturdämpningen, men tillströmningen av arbetskraft

från industrigrenar med avtagande sysselsättning gör det möjligt att täcka

tidigare personalbrister. Den betydande orderstocken utgör, åtminstone för

innevarande år, en buffert mot en nedgång i fråga om nya beställningar. Sålunda

motsvarade orderstocken i september förra året en produktion av i genomsnitt

16 månader för de företag i verkstadsbranschen, som ingå i den

av Industriens utredningsinstitut publicerade statistiken över orderbeläggningen.

Orderstockens längd hade då stigit med två månader i förhållande

till mars 1951 och september 1950.

Vid revideringen av den preliminära nationalbudgeten har det ansetts

lämpligt att taga större hänsyn till avsättningssvårigheternas neddämpande

effekt på produktionsutvecklingen i den egentliga industrien genom

att utgå från en ökning med en procent i stället för två procent enligt

den preliminära budgeten. Det bör erinras om att industriens produktionsvolym

under år 1951 växte med drygt fyra procent. Då den egentliga

industriens produktionsvärde (räknat såsom bidrag till bruttonationalprodukten)

år 1951 uppgick till nära 14 miljarder kronor, skulle en ökning i

år med en procent innebära i avrundat tal ett tillskott till bruttonationalprodukten

om 150 miljoner kronor i 1951 års priser. För kraft - och belysnings

verk en torde man kunna räkna med samma produktionsstegring

som under år 1951, d. v. s. drygt sex procent eller cirka 50 miljoner kronor i

fjolårets priser. Utvecklingen inom byggnads- och anläggning sindustrien

torde komma att innebära en ökning av bidraget till bruttonationalprodukten

med fem procent, vilket i 1951 års prisnivå betyder 125

miljoner kronor.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

För det egentliga jordbruket måste en nedjustering göras i jämförelse

med beräkningarna i den preliminära nationalbudgeten. Nya uppskattningar

inom jordbruksnämnden tyda nämligen på att den förut kalkylerade

volymstegringen under kalenderåret 1952 med tre procent vid normalskörd

icke kan påräknas. Denna ändring förklaras främst av den numera planerade

omläggningen av produktionsstrukturen i jordbruket. Man får nu räkna

med en i förhållande till fjolåret i stort sett oförändrad produktionsvolym i

jordbruket under innevarande kalenderår. Även för skogsbrukets del

torde man för kalenderåret 1952 böra räkna med samma produktionsvolym

som föregående år. Visserligen synes man, såsom ovan i avsnittet om arbetsmarknaden

närmare berörts, få räkna med minskade avverkningar under

höstsäsongen, men under den gångna vintern har skogsbrukets produktion

legat högre än i fjol. Statens och kommunernas verksamhet

kan väntas höja bruttonationalprodukten med 125 miljoner kronor i 1951

års priser, motsvarande en stegring med fem procent. Tillskottet till bruttonationalprodukten

genom utnyttjande av bostadslägenheterna

torde komma att stiga med 4 1/2 procent eller 75 miljoner kronor,

räknat i 1951 års priser. Värdet av konsumenttjänsterna kan på

detta stadium uppskattas stiga med 50 miljoner kronor i 1951 års prisnivå.

Med den tillväxt av den privata konsumtionen, som enligt de i ett följande

avsnitt redovisade beräkningarna väntas inträda, skulle handelns produktiva

prestationer resultera i en höjning av bruttonationalprodukten med

grovt räknat 250 miljoner kronor i 1951 års priser. I fråga om samfärdseln

räknas med ett något minskat bidrag från handelsflottan. Utvecklingen

i fråga om järnvägarna och den yrkesmässiga biltrafiken är svårare

att överblicka. Uppskattningsvis kalkyleras här med oförändrad produktion

inom den totala samfärdseln. Hållpunkter saknas för en bedömning av

de volymmässiga förändringarna inom övriga produktionsområden.

Sättas dessa förändringar lika med noll, erhålles för den totala

bruttonationalprodukten en sammanlagd ökning av 825 miljoner

kronor eller avrundat 800 miljoner kronor i 1951 års priser, vilket

utgör en volymmässig stegring med två procent. I den preliminära nationalbudgeten

pekade produktionsuppskattningarna på en uppgång med 1 100

miljoner kronor. Nedräkningen vid revideringen betingas av dels den försiktigare

bedömningen av utvecklingen inom den egentliga industrien, dels

den nyss berörda omläggningen i avseende på jordbrukets produktionsstruktur.

V. Utrikeshandeln,

d. Allmänna förutsättningar.

Den väsentligaste revideringen av utrikeshandelskalkylerna i den preliminära

nationalbudgeten hänför sig till prisantagandena. I den preliminära

budgeten baserades kalkylerna på de export- och imporlpriser, som gällde vid

nyinköp i oktober—november år 1951. Utgångspunkten för de reviderade

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

uppskattningarna har varit, att de priser som gällt vid nyinköp respektive

nyförsäljningar februari—mars 1952 skola vara desamma hela året. Vid beräkning

av medelpriserna för hela år 1952 har hänsyn tagits till att kvantiteter

köpta respektive sålda före denna tidpunkt till andra priser, komma att

ingå i den faktiska införseln respektive utförseln år 1952.

B. Exporten 1952.

Globalkalkylen. I fråga om stora delar av varuområdet beror exportens

storlek numera på avsättningsmöjligheterna utomlands. Dessa äro ytterst

svåra att siffermässigt hedöma och kunna lätt förändras, varför beräkningarna

få tagas med stor reservation.

Mot en mindre ökning av järnmalmsexporten beräknas stå en väsentlig

nedgång i exporten av trävaror, papper och livsmedel och en viss minskning

av övrig varuexport, varför nettoresultatet av uppskattningen blir en nedgång

av exportvolymen för år 1952 med åtta procent i förhållande till 1951 års nivå

(att jämföra med en volymökning om två procent mellan 1950 och 1951). Exportvärdet

i löpande priser skulle därmed komma att uppgå till 8 750 miljoner

kronor för år 1952 mot 9 207 miljoner för år 1951, en minskning med

500 miljoner kronor.

Tiots den redan inträdda kraftiga prissänkningen på skogsprodukter torde

man icke kunna bortse från riskerna för ytterligare prisfall, vilket dock

endast skulle påverka en del av exportkvantiteterna för år 1952. Exempelvis

skulle en tioprocentig ytterligare prisnedgång å skogsprodukter med avseende

på andra halvåret medföra en sänkning av det nu beräknade exportvärdet

för innevarande kalenderår med omkring 200 miljoner kronor.

Exportens sammansättning. Tabell 2 visar exportens uppskattade totalvärde

och sammansättning i löpande priser.

Livsmedlens andel av exportvärdet beräknas nedgå ytterligare under år

1952 på grund av försvårad avsättning genom handelshinder och det dåliga

sköideutfallet år 1951. I fråga om skogsprodukterna beräknas importrestriktioner

i utlandet medföra avsevärda begränsningar av exporten, vilken för

trävaror beräknas till cirka 630 000 stds mot cirka 845 000 stds för år 1951.

För papp och papper, inklusive wallboard, antages exportvolymen minska

med 15—20 procent från år 1951. Massaexporten har däremot förutsatts bli

densamma som förra året eller två miljoner ton. Exporten av järnmalm begränsas

av brytningsförhållandena, men väntas öka något. För handelsfärdigt

järn och stål beräknas samma volym soin under år 1951, då den utgjorde

cirka 150 000 ton. Inom området för verkstadsprodukter har man räknat

med ungefär oförändrad exportvolym, vilket innebär en viss nedjustering

jämfört med läget under hösten 1951. Produktionsförutsättningar finnas visserligen

för en ökning av exporten, men handelshinder utomlands skapa

vissa avsättningssvårigheter.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 233. 75

'' Tabell 2. Exporten åren 1949—1952.

19 4 9

1 9

5 0

19 5 1

1 9

5 2

mkr

%

mkr

%

mkr

%

mkr

%

Livsmedel m. in...................

231

5-4

481

8-4

550

6-0

375

43

Trävaror och kork samt arbeten därav

572

13-5

667

11-7

1134

12-3

920

10-5

Massa, papper etc.................

1334

31-4

1755

30-7

3 897

42-3

3 260

373

Järnmalm, järn o. stål..............

Maskiner, instrument o. transportme-

863

20'' 3

1060

18-6

1464

15-9

1875

214

del..............................

955

22-5

1231

21-6

1524

16-6

1.675

19-1

Övrigt ............................

295

69

513

9-0

638

6-9

645

7''4

Summa

4 250

1000

5 707

1000

9207

1000

8 750

100-0

därav skogsindustriprodukter........

1906

44-9

2 422

42-4

5 031

546

4 180

47-8

C. Importen 1952.

Globalkalkylen. Då endast en ringa del av importen är föremål för reglering,

blir importens gestaltning under år 1952 i hög grad beroende av den

allmänna ekonomiska utvecklingen inom och utom landet. Även importkalkylen

blir därför bestämd av de valda förutsättningarna härvidlag.

Resultatet av gjorda uppskattningar innebär, att importvolymen för år

1952 skulle komma att understiga 1951 års nivå med cirka fyra procent. Under

fjolåret medgav importen, som då översteg 1950 års volym med cirka

17 procent, en mycket betydande upplagring. För år 1952 innebära beräkningarna

en fortsatt lagerökning på vissa områden, medan inom andra - främst textilier — en betydande lagernedgång förutses. Nettoresultatet skulle

bli en minskning av importvarulagren.

Värdemässigt skulle vid den förutsedda prisutvecklingen importen år 1952

uppgå till cirka 9 200 miljoner kronor, eller i det närmaste detsamma som

under år 1951, då den var 9 189 miljoner kronor.

Importens sammansättning. Importens totalvärde och sammansättning i

löpande priser framgå av tabell 3.

Tabell 3. Importen åren 1949—1952.

1 9

4 9

1 9

5 0

1 9

5 1

1 9

5 2 j

mkr

;

%

mkr

%

mkr

%

mkr

%

Livsmedel m. m...................

737

17-0

1 164

19 1

1 512

16 5

l 600

17*4

Mineraiiska och fossila ämnen ......

870

20-1

1 156

18-9

1 874

20''4

1995

21-6

Kemiska produkter, färger m. m.....

283

6*5

392

6-4

564

6-1

540

5*9

Hudar, skinn, pälsverk, kautschuk ..

160

3-7

207

3-4

359

3-9

340

3"

Spånadsämnen samt arbeten därav ..

760

17 6

1 052

17-2

1572

17-

1 065

11-5

Oädla metaller och arbeten därav ..

685

15-8

677

11-1

1 146

12-5

1 350

14-7

| Maskiner, instrument o. transportme- del ..............................

634

14-7

1 145

18-8

1649

17-9

1 825

19''8

Övrigt ............................

204

4-7

309

5* L

513

5-6

495

5-4

Summa

4 383

100-0

(i 102

100-o

9 189

1000

9 210

100-0

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj. ts proposition nr 233.

För livsmedel beräknas ungefär samma importvolym som under fjolåret.

Beträffande bränsleimporten räknas för år 1952 med fortsatt kvantitetsökning,

ehuru i mindre utsträckning än mellan åren 1950 och 1951. Inom det

kemiska området förutses en betydande volymmässig nedgång från år 1951,

då en stor lagerökning ägde rum. Även för importen av textil- och lädervaror

har räknats med en volymminskning, medan för kautschuk, vissa metaller

samt i mindre utsträckning handelsfärdigt järn och stål volymökningar

ha antagits. För maskinimporten väntas en avmattning under år 1952.

D. Prisutvecklingen i utrikeshandeln.

Under år 1951 förbättrades bytesförhållandet till utlandet med 23 procent

genom att exportpriserna stego med 58 procent över 1950 års nivå, medan

importprisstegringen endast var 29 procent. Vid oförändrad exportvolym innebar

detta ett extra importutrymme om cirka 1 700 miljoner kronor, vilket

disponerades till en betydande ökning av lagren och valutareserven.

Den starka förbättringen av bytesrelationerna under år 1951 inträdde till

stor del i slutet av året. Sålunda lag bytesförhållandet, uttryckt som exportprisindex

dividerat med importprisindex, under fjärde kvartalet 31 procent

över 1950 års medelnivå.

De beräknade medelpriser för år 1952, som ligga till grund för import- och

exportberäkningarna ovan, äro i genomsnitt fyra, respektive tre procent högre

än medelpriserna för år 1951. I förhållande till årsgenomsnittet för år

1951 innebära de en måttlig försämring av bytesförhållandet, nämligen med

knappt två procent, vilket motsvarar en minskning av det inhemska försörj

ningsutrymmet med cirka 200 miljoner kronor. Jämfört med fjärde

kvartalet 1951 blir dock försämringen av terms of trade nära åtta procent.

Utvecklingen belyses närmare i nedanstående sammanställning (genomsnittsrelationen

under år 1948 =100).

1951 1952

Ars- Års
I

II III IV genom- genomsnitt

snitt

96 104 in 115 108 106

Att bytesrelationerna enligt här återgivna beräkningar blott skulle försämras

tämligen obetydligt under kalenderåret 1952 jämfört med genomsnittet

för år 1951, betingas i hög grad av att bytesförhållandet i fråga om

de varukvantiteter, som faktiskt exporterats och importerats under första

kvartalet i år, var synnerligen gynnsamt i förhållande till medeltalet för år

1951 och även i förhållande till vad de aktuella prisnoteringarna under

detta kvartal utvisade; dessa aktuella prisnoteringar få ju först med en

viss eftersläpning betydelse för det faktiska in- och utförselvärdet.

Exportprisindex

Importprisindex

1948 1949 1950

Ars- Års- Års
genom-

genom- genomsnitt

snitt snitt

100

91

88

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

E. Betalningsbalansen 1952.

Sjöfartsnetto och övriga osynliga poster. Sedan export och import ovan

beräknats, återstå av bytesbalansens komponenter sjöfartsnetto och övriga

osynliga poster.

Sjöfartsnettots volym kan på grundval av för närvarande tillgängliga uppgifter

väntas komma att visa en mindre minskning under år 1952. Visserligen

räknar man med att handelsflottans transportkapacitet kommer att

öka med fyra procent på grund av nytillskott av fartyg, men den förutsedda

krympningen av den svenska utrikeshandeln under året kommer att minska

utnyttjandet av handelsflottan i trafik mellan Sverige och utlandet. Det

synes vidare icke uteslutet, att en internationellt vikande sjöfartskonjunklur

kan medföra svårigheter att kompensera denna nedgång i trafiken på

Sverige med ökad verksamhet i helt utländsk fart. Fraktnivån låg högt

under januari och februari, men därefter har fraktkonjunkturen undergått

en påtaglig försvagning. För återstoden av året torde man få räkna med en

viss tillbakagång på fraktområdet. Genomslaget härav i årets fraktinkomster

torde dock komma att något dämpas på grund av eftersläpningen mellan

noteringar och faktiska betalningar. — Resultatet av dessa volym- och

prismässiga förändringar skulle enligt riksbankens beräkningar bli, att sjöfartsnettot

för år 1952 kommer att uppgå till cirka 900 miljoner kronor

i löpande priser mot 970 miljoner år 1951.

Beträffande övriga osynliga poster räknas med ett jämfört med år 1951

volymmässigt oförändrat nettounderskott, varför beloppet för år 1952 avrundats

till 100 miljoner kronor i löpande priser.

Bytesbalansen. På grundval av de i det föregående diskuterade posterna

har en bytesbalans för år 1952 sammanställts i tabell 4.

Tabell 4. Bytesbalansen 1951 och 1952 1 löpande priser.

Miljoner kronor.

1951

1952

prognos

+ 9 207

+ 8 750

+

970

+ 900

- 90

- 100

Summa export av varor och tjänster

+ 10087

- 9 189

+ 9 550

- 9 210

Saldo

+

898

+ 1540

Volymmässigt innebära de i tabellen redovisade siffrorna för bytesbalansen

under år 1952 en sänkning av importen med omkring 400 miljoner kronor

räknat i 1951 års priser. På motsvarande sätt kan varuexportens volym

under innevarande år beräknas minska med cirka 750 miljoner kronor i

1951 års priser. Den sammanlagda nedgången av volymen exporterade varor

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

och tjänster kan på grund av den ovan antydda försvagningen i handelsflottans

sysselsättning uppskattas till inemot 800 miljoner kronor.

Valutareserven. Som framgått kan bytesbalansen för år 1952 beräknas ge

ett överskott om 340 miljoner kronor mot 928 miljoner kronor för år 1951.

Transaktioner över kapitalbalansen anses komma att ge ett underskott om

cirka 90 miljoner kronor, huvudsakligen utgörande nettot av svensk kreditgivning

till utlandet, amorteringar å svenska statskrediter m. m. Under år

1951 gåvo dessa transaktioner av kapitalnatur ett nettounderskott om 183

miljoner kronor. Dragés det utgående nettot av kapitaltransaktionerna från

bytesbalansens överskott, framkommer som slutresultat av beräkningarna

en ökning av valutareserven under år 1952 med i runt tal 250 miljoner kronor.

Detta förutsätter dock, att några förskjutningar i strömmen av för- och

efterskottsbetalningar icke inträffa. För att ge en föreställning om betydelsen

av dessa förskjutningar må här nämnas, att de under år 1951 netto uppgingo

till nära 300 miljoner kronor.

Här framräknade överskott, som grundas på kalkyler inom handels- och

industrikommissionen, är endast ett uttryck för i mars kända data och för

de prisrelationer som då voro radande. Resultatet blir detsamma, om under

årets lopp exportpriserna och importpriserna sjunka i ungefär samma

takt. Risker finnas likväl för att ett fortsatt prisfall i exporten icke kommer

att motsvaras av lika starka prissänkningar på importsidan. Innebörden även

sådan utveckling skulle bli en motsvarande minskning av det beräknade

överskottet i bytesbalansen, även om en fortsatt försämring av bytesrelationerna

i utrikeshandeln endast delvis hinner ge utslag i de faktiska betalningarna

under kalenderåret 1952. I sammanhanget bör erinras om att en ytterligare

sänkning av exportpriserna för skogsprodukterna med exempelvis

tio procent för andra halvåret skulle reducera exportvärdet för kalenderåret

1952 med cirka 200 miljoner kronor. Vid en bedömning av det framräknade

överskottet bör också hållas i minnet, att kalkylerna grundats på en minskning

av importvolymen. Skulle denna minskning utebli, höjes importvärdet

Tabell 5. Valutareserven.

Miljoner kronor.

31/n

*7»

S%

ao/9

“/it

BIL

1950

1951

1951

1951

1951

1952

1. Den centrala valutareserven:

Guld............................

+

466

+

sas

+

666

+

664

-1-

690

+ 687

Dollar ..........................

+

493

+

443

+

377

+

348

+

217

+ no

Guld och dollar under EPU-överens-

kommelsen ....................

—

—

—

_

+

166

+ 497 |

EPU-valutor ....................

+

310

+

148

+

94

+

336

+

1 021

+ 1 020

Övriga valutor ..................

-

115

-

130

5

+

143

+

284

+ 99

Summa

+ 1154

+ 104!)

+ 1142

f

1491

+

2378

+ 2 413

2. Affärsbankernas valulabehållning ...

-

48

—

205

—

232

—

195

_

226

- no

Summa totalt

+ 1 106

-L

S44

+

910

+ 1 296 +

2152

+ 2 303

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

för år 1952 med cirka 450 miljoner kronor, vilket helt skulle utplåna det

positiva saldot i betalningsbalansen. Ytterligare handelshinder utomlands

kunna också försämra balansen, liksom den nu planerade uppmjukningen

av importregleringen kan leda till en större import än handels- och industrikommissionens

här återgivna beräkningar utvisa. Av dessa skäl kan det

icke tagas för givet att det ovan framräknade betalningsöverskottet förverkligas.

Nationalbudgetdelegationen vill för sin del närmast utgå från att

valutareserven praktiskt taget kommer att bli oförändrad under år 1952

eller rentav uppvisa någon minskning.

VI. Investeringarna.

Den egentliga investeringsverksamheten. Förskjutningen i det allmänna

konjunkturläget, sedan investeringsprognosen i den preliminära nationalbudgeten

gjordes i december 1951, kan tänkas få betydande konsekvenser

för den framtida investeringsutvecklingen, särskilt vad beträffar den privata

sektorn. Försämrade avsättningsmöjligheter med sjunkande produktion

minska i och för sig investeringsviljan. Den högt uppdrivna prisnivån

torde verka återhållande på vissa slag av investeringar, särskilt underhållsoch

reparationsinvesteringar. Därtill kommer, att förväntningar om fallande

priser på investeringsvaror under en övergångstid kunna verka ytterligare

tillbakahållande.

Investeringsmöjligheterna påverkas också i dagens läge av den kreditåtstramning,

som blivit en följd av överenskommelserna mellan riksbanken

och kreditinstituten angående skärpt restriktivitet vid utlåningen. Till detta

kommer den återhållsamhet som kan föranledas av den beslutade investeringsavgiften,

vars verkningar i ett mattare konjunkturläge kunna bli större

än de annars skulle ha blivit. Även konjunkturskatten kan väntas minska

företagens investeringsmöjligheter och investeringsvilja liksom de föreslagna

ändringarna i bestämmelserna rörande fri avskrivningsrätt för maskiner

m. m.

I den preliminära nationalbudgeten antogos industriens maskininvesteringar

komma att bli lika stora år 1952 som år 1951.1 Detta

antagande byggde på den investeringsenkät som i oktober 1951 företogs av

kommerskollegium. Någon senare undersökning, som skulle kunna belysa

eventuella förändringar i investeringsplanerna, föreligger inte. En viss

minskning i investeringsviljan måste förutsättas ha inträtt, men hur detta

kommer att påverka de faktiska investeringarna under år 1952 är ytterst

svårt att få någon mera bestämd uppfattning om. Leveranstiderna för vissa,

särskilt större maskiner äro ofta mycket långa, vilket delvis binder investeringsplanerna

på kort sikt. Det kan nämnas, att orderstockarna inom verkstadsindustrien

i september 1951 uppskattades till 16 månader totalt, 31

månader vid varven och 10—20 månader vid övrig verkstadsindustri. AU

1 Här och i fortsättningen kommenteras främst avvikelserna från den i den preliminära nationaibudgeten

framlagda investeringsprognosen. I övrigt hänvisas till denna.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj. ts proposition nr 233.

för närvarande framlägga en statistiskt underbyggd prognos för industriens

maskininvesteringar under år 1952 är inte möjligt. När det därför i tabell 6

för industrimaskiner anges en volymmässig minskning med 100 miljoner

kronor från 1951 till 1952, får det betraktas som ett uttryck för att en minskning

är sannolik, men att den bland annat med hänsyn till investeringsplanernas

bundenhet inte kan antagas bli väsentlig. Något avgörande skäl

att stanna vid just detta belopp finnes icke. Skulle en avsevärd konjunkturförsämring

inträda, kunna annulleringar av redan gjorda beställningar leda

till att investeringsminskningen blir icke oväsentligt större än vad som här

antagits.

Bundenheten i investeringsplanerna gäller i särskilt hög grad för h a ndelsflottan.

I prognosen har trots den vikande fraktmarknaden antagits

en fortsatt ökning av investeringar i fartyg mellan åren 1951 och 1952.

Det sammanhänger med att leveranserna från varven kunna beräknas öka

under år 1952 till följd av tidigare beställningar. När det gäller försäljningar

och köp av gammalt tonnage äro investeringsplanerna dock lättare anpassningsbara.

En viss minskning i nettoinköpen från utlandet av äldre fartyg

har förutsatts.

För den tillståndsberoende byggnads- och anläggning

sverk sa in heten ingå i prognosen oförändrade de beräkningar

som utfördes i samband med upprättandet av 1952 års tillståndsbudget och

som även ingingo i den preliminära investeringsbudgeten. Detta innebär

totalt sett en ökning av den tillståndsberoende byggnadsverksamheten med

fem procent mellan åren 1951 och 1952, vilket för sitt förverkligande bland

annat förutsätter en viss förkortning av byggnadstiderna. Prognosen innefattar

investeringsökningar på de flesta områden utom industrien. Där beräknas

en minskning komma att inträda till följd av den under år 1951

minskade tillståndsgivningen.

Det är möjligt, att denna prognos i dagens läge borde underkastas vissa

justeringar, men i så fall skulle dessa sannolikt innebära förskjutningar

i båda riktningar inom olika delposter av den totala byggnadsverksamheten.

Dessa förskjutningar skulle i större eller mindre grad taga ut varandra. Å

ena sidan får man sannolikt räkna med en av kostnadsstegringar betingad

nedgång i reparationer och underhållsarbeten. Även egnahemsbyggandet

visar likaledes huvudsakligen av kostnadsskäl — en starkt sjunkande

tendens att döma av uppgifterna för vintern 1951/52. I samband med detta

står, att bostadsproduktionen på landsbygden synes bli mindre. Dessa förändringar

torde emellertid å andra sidan medverka till att öka utrymmet

för den reglerade byggnadsverksamheten i städerna — och detta måhända

i större utsträckning än vad man förut vågat räkna med. Det kan nämnas,

att tillståndsgivningen för flerfamiljshus hittills ökat jämfört med år 1951.

Lnder dessa förhållanden föreligger i varje fall icke nu någon grund för

en förändring av totalsiffrorna i de tidigare beräkningarna. Dessa presenteras

därför här i ojusterad form. Det kan tilläggas, att antalet lägenheter

i pågående byggnadsföretag per den 1/1 1952 enligt föreliggande rapporter

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 233. 81

Tabell 6. Prognos för investerlngsutveckllngen 1951—1952.

Bruttoinvesteringar. Miljoner kronor i 1951 års priser.

19 5 1

Förändring 1951—1952

Byggna-

Byggna-

der och

anlägg-

övrigt

Summa

der och

anlägg-

övrigt

Summa

ningar

ningar

Bostäder............................

2270

_

2270

+ 45

+ 45

Jordbruk, skogsbruk, fiske ............

470

510

980

+ 20

+ 5

+ 25

Egentlig industri ....................

890

2080

2970

- 70

-100

-170

Kraft- och belysningsverk ............

450

130

580

+ 6o

+ 30

+ 95

Handel m. m. (endast byggnader)......

120

—

120

+ 20

—

+ 20

Samfärdsel..........................

540

1390

1930

+ 30

+ 70

+ 100

enskild: handelsflotta..............

—

380

380

—

+ 80

+ 80

motorfordon..............

—

650

650

—

- 50

- 50

övrigt ....................

30

10

40

—

—

—

statlig............................

420

270

690

+ 25

+ 40

+ 65

kommunal........................

90

80

170

+ 5

—

+ 5

Förvaltning etc.......................

210

100

310

+ 25

—

+ 25

sjuk- o. hälsovård, sociala ändamål

130

50

180

+ 15

—

+ 15

förvaltning o. diverse ändamål ....

80

50

130

+ 10

—

+ 10

Skolor och kyrkor....................

250

40

290

+ 40

—

+ 40

Väg- och gatuarbeten etc.............

570

50

620

+ SO

—

+ 80

vägar och gator ..................

vatten- och avloppsledningar, vatten-

410

40

450

+ 35

—

+ 35

verk............................

160

10

170

+ 45

—

+ 45

Militära investeringar ................

100

630

730

+ 20

+ 150

+ 170

Summa

5 870

4 930

10 800

+ 275

+ 155

+ 430

därav: enskilda....................

3 470

3 590

7 060

—

— 55

— 55

statliga ....................

1060

1 no

2170

+ 135

+ 205

+ 340

kommunala................

1340

230

1570

+ 140

+ 5

+ 145

Anm. Tabellen avses ge en grov bild av hur den totala investeringsprognosen sammansatts

av olika delposter. Det bör understrykas, att man särskilt för delposterna måste räkna med en

betydande osäkerhet. Detta gäller inte minst investeringarna i byggnader och anläggningar.

Den omständigheten, att delposter utförts med så exakta belopp som 5 miljoner kronor, är därför

inget uttryck för beräkningarnas tillförlitlighet.

för 53 städer var större än vid något tidigare årsskifte —• och större än det

antal lägenheter som fullbordats i dessa städer under något av åren 1947—

1951. Vidare gäller, att efterfrågan på byggnadstillstånd inom alla kvotområden

fortfarande är väsentligt större än vad som kan tillfredsställas inom

ramen för den vid årsskiftet fastställda byggnadstillståndsbudgeten. Bristen

på yrkesutbildad arbetskraft — vilken bland annat yttrat sig i onormalt

långa byggnadstider — utgör emellertid tills vidare ett hinder för en ytterligare

ökning av byggnadsvolymen. En förbättring i detta hänseende börjar

dock nu komma till stånd.

Beräkningen av de offentliga investeringarna bygger för

statens del på direkta uppgifter främst från försvars- och kommunikations(!

Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 233.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

departementen samt de affärsdrivande verken. Omfattningen av de kommunala

investeringarna har, i den mån uppgifter icke kunnat hämtas från byggnadsbudgeten,

uppskattats i huvudsak med ledning av den investeringsenkät

som särskilt företogs till den preliminära nationalbudgeten. För posten

statlig samfärdsel noteras vissa ändringar i förhållande till den

preliminära budgeten. Ökningen mellan åren 1951 och 1952 har antagits

något större än tidigare. Detta sammanhänger främst med att investeringarna

under år 1951 synas ha blivit lägre än man tidigare beräknat, medan

det icke ansetts föreligga något skäl att frångå det absoluta värdet i prognosen

för år 1952.

Totalt stannar den beräknade investeringsökningen på 430 miljoner kronor,

eller avrundat till 450 miljoner, vilket utgör omkring fyra procent av

1951 års investeringar. Stegringen ligger främst på byggnader och anläggningar,

där den uppgår till närmare fem procent. Det bör vidare anmärkas,

att ökningen av bruttoinvesteringarna helt hänför sig till den offentliga

sektorn. De statliga och kommunala investeringarna beräknas nämligen

stiga med 485 miljoner kronor eller avrundat 500 miljoner, medan i stället

en nettominskning med 55 miljoner kronor eller avrundat 50 miljoner antages

för den privata sektorn .

Lagerutvecklingen. I den preliminära nationalbudgeten antogs — i avvaktan

på säkrare underlag för en mera ingående bedömning längre fram

på året — nettoresultatet av förändringarna på lagerområdet under år 1952

bli, att den totala lagerstocken i landet skulle bibehållas vid ungefär samma

volym som kring årsskiftet. Det framhölls, att man under år 1952 borde

räkna med en strävan att avveckla de onormalt ansvällda lagren av konsumtionsvaror.

I vilken utsträckning denna strävan komme att leda till en

faktisk minskning av lagren, måste i hög grad bli beroende av konsumtionsutvecklingen

under året. Samtidigt finge man utgå från att det på andra håll

i ekonomien alltjämt förefanns en önskan att förstärka lagerhållningen av

råvaror och bränslen in. in. Bland annat hade man att taga hänsyn till upplagringen

genom försorg av riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap.

Slutligen pekades i den preliminära nationalbudgeten på det långsiktiga behovet

att öka lagren i takt med den allmänna expansionen av samhällsekonomien.

Vid nationalbudgetens revidering har det ansetts realistiskt att räkna med

att den allmänna efterfrågesituationen i samhället kommer att innebära ett

något starkare motstånd mot ansträngningarna att avveckla överskottslagren

i konsumtionsvarusektorn än vad som kunde förutses vid årsskiftet.

Samtidigt synes man numera få tillmäta tendenserna till lagerökning på

andra områden större vikt än tidigare. Icke minst finnes det anledning att

vänta en ökning av lagren av sågtimmer och massaved samt trävaror och

massa. Det är givetvis icke möjligt att göra någon som helst prognos beträffande

det absoluta slutresultatet av de skiftande tendenser som kunna tänkas

göra sig gällande under år 1952. För att i någon mån markera den över
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

83

vägande tendensen i utvecklingen, har dock i den reviderade nationalbudgeten

uppförts en nettoökning av den totala lagerstocken i landet med 200

miljoner kronor under år 1952. Då ökningen under år 1951 för närvarande

uppskattas ha belöpt sig till 1 430 miljoner kronor i 1951 års priser, skulle

följaktligen utrymmet för den löpande försörjningen under år 1952 bli

1 230 miljoner kronor större än under fjolåret till följd av förskjutningarna

på lagerområdet.

VII. Konsumtionen.

.4. Den offentliga konsumtionen.

Underlag för uppskattningen av den offentliga konsumtionens utveckling

mellan kalenderåren 1951 och 1952 utgöra för den statliga sektorns

del bearbetningar av den statliga driftbudgetens utgifter efter realekonomiska

principer. Riksräkenskapsverket har för nationalbudgetdelegationens

räkning verkställt en sådan bearbetning avseende budgetåren 1950/51—

1952/53. Beräkningen för budgetåret 1950/51 är preliminär och uppgjord

med utgångspunkt från budgetredovisningen. Uppgifterna för 1951/52, som

avse att ge en grov bild av budgetutfallet, ha vid riksräkenskapsverkets

beräkning byggts på den uppskattning av utfallet, som ämbetsverket enligt

sin instruktion verkställt i mars 1952. Siffrorna ha kompletterats inom

nationalbudgetdelegationen, så att hänsyn tagits till bland annat sådana

tillkommande utgifter för vissa subventioner (+ 275 miljoner kronor) och

böjda indextillägg på folkpensioner (+ 6 miljoner kronor), som kunna

beräknas falla på innevarande budgetår. För budgetåret 1952/53 har riksräkenskapsverkets

beräkning byggts på statsverkspropositionens riksstatsförslag.

Även i detta fall har inom delegationen kompletteringar gjorts i

syfte att så vitt möjligt taga hänsyn till de förändringar i förhållande till

det ursprungliga riksstatsförslaget, som den slutliga riksstaten kommer att

inrymma. Dessa förändringar avse främst utgiftsökningar, som direkt eller

indirekt hänga samman med höjda löner, samt ökade kostnader för folkpensioner

och vissa subventioner.

Resultatet av dessa beräkningar sammanfattas i tabell 7. (Beträffande

principerna för den realekonomiska bearbetningen hänvisas till Meddelanden

från konjunkturinstitutet, serie B: 13, kap. II.) Det bör påpekas, att

i tabell 7 för budgetåret 1952/53 hänsyn icke tagits till vissa utgifter, som

redan nu kunna beräknas tillkomma under budgetåret, t. ex. ytterligare

indextillägg på folkpensioner samt anslagsöverskridanden till följd av vissa

löneregleringar och materialprisstegringar. Icke heller har hänsyn tagits till

eventuella förändringar i de utestående reservationerna.

Beträffande inkomsterna i tabell 7 kan endast nämnas att, i enlighet med

de principer som böra ligga till grund för eu realekonomisk redovisning,

något avdrag icke gjorts för den avsättning av kommunalskattemedel, som

föreslås skola ske för budgetåren 1951/52 och 1952/53. För budgetåret

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

Tabell 7. Realekonomisk fördelning av den statliga driftbudgetens inkomster och

utgifter budgetåren 1950/51—1952/53.

1950/51

Preliminär

1951/52

Approximativ

beräkning av

utfallet

1952/53

Enligt det kom- pletterade riks- statsförslaget

Milj.

kr.

Relativ

fördel-

ning

Milj.

kr.

Relativ

fördel-

ning

Milj.

kr.

Relativ

fördel-

ning

I. Inkomster å driftbudgeten.

1. Direkta skatter ..................

2 890

49-6

4 620

59-2

5 404

61-6

2. Indirekta skatter..................

2 414

415

2 655

340

2 765

3P5

3. Inkomster av kapital och rörelse ..

395

6-8

410

5-3

481

5 5

a) vinst från affärsverk ..........

194

3’3

195

2''5

244

2-8

b) övriga ........................

201

3-5

215

2''8

237

2-7

4. Avgifter och bidrag ..............

95

1-6

no

1-4

in

1-3

5. Övriga inkomster ................

27

05

5

0''1

5

Öl

Summa

5 821

lOOo

7 800

100o

8 766

100-0

II. Utgi/ter d driftbudgeten.

i 1. Konsumtion......................

1585

29 I

1925

291

2 055

28-0

a) löner och pensioner............

1076

19-7

1 270

19-2

1440

200

b) övriga omkostnader (inkl. hyror)

509

9-4

655

9''9

615

8-e

2. Bruttoinvesteringar (inkl. löner)....

814

14-9

1020

15-4

1155

16-1

3. Bidrag till internationell verksamhet

22

0-4

20

0-3

15

0-2

4. Direkta transfereringar............

2 436

417

2 795

42-3

3107

43-3

a) till enskilda personer och organ i-

sationer........................

1489

273

1645

24-9

1765

24-6

b) till kommunala myndigheter....

568

10-4

730

11-1

945

13-2

c) till statliga fonder och diverse

medel ........................

18

0-3

20

0-3

22

0-S

d) till statliga bolag etc...........

25

0''5

35

0-5

45

0-B

e) räntekostnader ................

336

6-2

365

5''5

330

4-6

5. Indirekta transfereringar..........

436

8-0

635

9-6

415

5-8

a) för konsumtion................

394

7-2

585

8-8

345

4-8

b) för investering ................

42

0-8

50

0-8

70

1-0

6. Avskrivningar....................

156

2-9

215

3-3

433

6o

Summa

5 449

100-0

6 610

1000

7180

lOOo

Saldo...............................

+ 372

+ 1190

+ 1586

1952/53 har hänsyn tagits till den omläggning av den statliga inkomstbeskattningen,

som avses skola träda i kraft den 1 januari 1953.

Den nya realekonomiska grupperingen av utgifterna å den statliga driftbudgeten

ger ej anledning till ändringar i de antaganden beträffande den statliga

konsumtionen som redovisades i den preliminära nationalbudgeten. För

den kommunala sektorn finnes ej något nytt material utöver de uppgifter

som inhämtades genom den i samband med arbetet på den preliminära nationalbudgeten

företagna enkäten hos landsting, städer och landskommuner

rörande den kommunala utgiftsutvecklingen. Någon revidering är därför icke

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 233.

85

heller påkallad beträffande den kommunala konsumtionen. Under sådana

omständigheter kan i den reviderade nationalbudgeten oförändrat uppföras

en ökning av den statliga konsumtionsvolymen med icke fullt fem

procent under kalenderåret 1952 (år 1951: fem procent). Den kommunala

konsumtionsvolymen kan — likaledes oförändrat i förhållande till

den preliminära budgeten — uppskattas växa med 4—5 procent under kalenderåret

1952 (år 1951: fem procent). I enlighet härmed skulle den totala

offentliga konsumtionsvolymen öka med närmare fem procent (år

1951: fem procent). År 1951 uppgick värdet av den totala offentliga konsumtionen

till i runt tal fyra miljarder kronor i löpande priser, ökningen

under år 1952 skulle följaktligen bli ungefär 200 miljoner kronor i 1951 års

priser. Härav faller 90 miljoner kronor på den statliga sektorn och 110 miljoner

kronor på den kommunala sektorn.

B. Den privata konsumtionsefterfrågan.

Den privata konsumtionsefterfrågans storlek under år 1952 blir beroende

av inkomstutvecklingen, beskattningen, sparandet och prisnivåns förskjutning.

Inkomstutvecklingen. I den preliminära nationalbudgeten kunde någon

uppskattning av den privata konsumtionsutvecklingen under år 1952 icke

ske, eftersom hållpunkter vid årsskiftet saknades för att bedöma, hur inkomstnivån

skulle komma att inställa sig under året. Sedan numera kollektivavtal

eller motsvarande överenskommelser slutits för så gott som hela

arbetsmarknaden och dessutom totalkalkyler uppgjorts för inkomstutvecklingen

inom jordbruket, finnas bättre möjligheter än vid årsskiftet att uppskatta

inkomstförändringarna och deras innebörd för konsumtionsefterfrågans

gestaltning under innevarande år. I fråga om andra slag av inkomster

än löner och jordbruksinkomster måste det likväl fortfarande bli fråga

om rena antaganden.

Såsom bas för bedömningen av inkomstförändringarnas storlek och betydelse

under år 1952 må anges, att en grov överslagskalkyl över inkomstsumman

för fysiska personer under kalenderåret 1951 leder fram till ett totalbelopp

av 25 miljarder kronor enligt nedanstående fördelning:

(Miljarder kronor)

Löner................................................... 190

Inkomster av jord- och skogsbruk (exklusive anställdas löner) 2-5

Räntor och utdelningar in. in.............................i ^ ^

Företagarinkomster (utanför jordbruket)...................|

Summa inkomster för fysiska personer 25''0

Till det ovan angivna beloppet, som ej får jämföras med taxeringsstatistiken

för år 1950, skall läggas i runt tal två miljarder kronor i inkomstöverföringar

från det allmänna. Det kan nu beräknas, att de avtalsmässiga

lönehöjningarna i förening med löneglidningen och förskjutningen mot

opaginerad Kontrollera mot PDF

<86

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

höglönegrupper innebära en upplyftning av den genomsnittliga lönenivån

i samhället med cirka 17 procent i förhållande till 1951 års medelnivå,

som låg lägre än nivån vid utgången av året.1 Beräkningen ger en ökning

av lönesumman i landet med cirka 3 200 miljoner kronor. Utvecklingen på

övriga områden kan gå i olika riktningar. I fråga om aktieutdelningar o. d.

torde en icke obetydlig höjning kunna motses. Företagarinkomsterna — inkomst

av rörelse — borde däremot närmast visa tendens att gå ned såsom en

följd av den allmänna konjunkturdämpningen. En stegring med 17 procent i

fråga om andra inkomster än löner får därför med all sannolikhet anses

ligga i överkant. Om man emellertid för att få en fast utgångspunkt för de

fortsatta beräkningarna antager, att inkomsterna för samtliga fysiska personer

under år 1952 stiga med i genomsnitt samma procenttal som lönerna

(årsmedeltalen), torde följaktligen ökningen under året icke bli underskattad.

Den totala inkomstsumman för fysiska personer skulle med detta antagande

växa med cirka 4 250 miljoner kronor. Inkomstöverföringarna från

stat och kommun torde kunna beräknas stiga med cirka 250 miljoner kronor.

Den sammanlagda ökningen av den nominella köpkraften i samhället

skulle alltså uppgå till 4 500 miljoner kronor.

Hur mycket av detta belopp, som representerar en ökning av den reala

konsumtionsefterfrågan i samhället, bestämmes av beskattningen, sparandet

och konsumtionsprisnivåns förskjutning gentemot fjolårsnivån.

Beskattningen. Inkomstökningen kommer delvis att neutraliseras genom

beskattningen. I den preliminära nationalbudgeten beräknades, att nettoresultatet

av progressiviteten i skatteskalorna, uppgången i de kommunala

utdebiteringarna och höjningen av de kommunala ortsavdragen skulle motsvara

en höjning av marginalskatten till omkring 35 procent. Med utgångspunkt

härifrån får det nyss kalkylerade beloppet för inkomstökningen reduceras

med cirka 1 500 miljoner kronor. Någon särskild justering för den

kvarstående skatten är icke nödvändig, då nettot av den kvarstående respektive

överskjutande skatt, som betalas under år 1952, för fysiska personer är

ungefär lika stort som motsvarande belopp i fjol. I ökad disponibel köpkraft

under år 1952 i förhållande till i fjol skulle följaktligen återstå omkring tre

miljarder kronor.

Sparandet. Under fjolåret inträffade en betydande uppgång i det personliga

sparandet. Alternativa kalkyler inom konjunkturinstitutet tyda på en

ökning av det personliga sparandet med 1 å l1/2 miljard kronor. Denna

1 Det bör påpekas, att kalkylerna i nationalbudgeten avse medelförändringarna mellan kalenderår.

Följaktligen måste vid beräkningarna av löneutvecklingen hänsyn tagas till dels löneglidningen

under fjolåret, dels löneglidningen under det framförliggande året. För år 1951 resulterade

löneglidningen i att lönenivån för industriarbetare vid årets slut låg omkring fem procent

över medelnivån för hela året. För år 1952 har räknats med i genomsnitt tre procents

löneglidning för industriarbetare m. fl. från början av året till ingången av påföljande år. Detta

motsvarar l1/* procent i medeltal för året. En reservation får göras med hänsyn till att konjunkturavmattningen

kan tänkas medföra en negativ löneglidning ; i något enstaka fall förmärktes

en dylik negativ glidning redan under år 1951.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj. ts proposition nr 233.

ökning torde delvis ha varit en engångsföreteelse, i det att den inneburit en

återhämtning av nedgången ett år tidigare. Vidare torde fjolårets ökning ha

varit ett uttryck för reaktionen mot den häftiga prisstegringen. Allteftersom

konsumenterna vänja sig vid de förhöjda priserna, kan det förmodas, att

detta speciella motiv för sparande bortfaller. Förutsättningar torde dock

finnas för en fortsatt tillväxt av det personliga sparandet under innevarande

år. Några direkta hållpunkter för en uppskattning av tillväxtens storlek

existera icke. Ett antagande att fem ä tio procent av inkomstökningen sparas,

förefaller emellertid icke orealistiskt utifrån vissa kalkyler rörande förhållandet

mellan inkomstutveckling och sparande under tidigare år. Gissningsvis

antages här en sparandeökning av närmare 400 miljoner kronor

äga rum under året. Om denna sparandeökning, vilken motsvarar nio procent

av inkomststegringen, kommer till stånd, blir det återstående köpkraftstillskottet

på det privata konsumtionsområdet omkring 2 600 miljoner kronor.

Det måste emellertid understrykas, att fluktuationerna i sparandet

bruka vara kraftiga och snabba. Här gjorda kalkyler kunna därför mycket

lätt kullkastas under årets lopp. Avgörande bli de faktiska prisförändringarna

och i kanske ännu högre grad förväntningarna om det framtida prisläget.

Konsumtionsprisnivåns förskjutning. Det gäller slutligen att undersöka,

vad det kalkylerade tillskottet till den nominella köpkraften i samhället innebär

med avseende på ökningen i den reala efterfrågan på konsumtionsvaror.

Eftersom de volymmässiga beräkningar, som nationalbudgetkalkylerna

utgöra, uttryckas i 1951 års priser, måste också konsumtionsefterfrågan

omräknas till samma prisnivå. Härvid gäller, att konsumtionsprisnivån vid

årets början till följd av den successiva prisglidningen under fjolåret låg

nära fem procent över föregående års medelprisnivå. Prisutvecklingen under

innevarande års lopp kommer, som inledningsvis anförts, i huvudsak att

bestämmas av interna faktorer, och då främst av kostnadsstegringarna till

följd av lönehöjningarna och förändringarna i anslutning till jordbrukskalkylerna.

På grundval av de kostnadsstegringar, som för dagen äro kända

eller kunna förutses och vilka implicera en prisstegring med fyra å fem

procent från december 1951 till december 1952, antages i föreliggande nationalbudgetberäkning

den genomsnittliga konsumtionsprisnivån (årsmedeltalet

för socialstyrelsens allmänna konsumtionsprisindex) under år 1952

komma att ligga omkring tre procent över utgångsläget vid årsskiftet, varvid

hänsyn tagits till att en stor del av prisökningarna beräknas inträffa

redan under första halvåret. Detta antagande, som erfordras för att det skall

bli möjligt att komma fram till eu ungefärlig föreställning om den reala

konsumtionsefterfrågans utveckling, får icke betraktas som en självständig

prognos, utan blott såsom en hjälpkonstruktion vid beräkningarna. Den faktiska

prisstegringen kommer bland annat att betingas av det allmänna köpkraftsläget.

Därest det köpkraftsmässiga underlaget icke finnes, kommer motstånd

att bjudas mot kostnadsstegringarnas genomslag i de faktiska försälj
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

ningspriserna. Denna fråga kommer att närmare diskuteras i samband med

den senare behandlingen av de samhällsekonomiska balansproblemen. Med

reservation härför skulle följaktligen den nominella köpkraftsökningen få

reduceras med en summa som motsvarar cirka åtta procent (5 + 3) av

det totala konsumtionsvärdet för året. Detta innebär, att ett belopp av omkring

1 800 miljoner kronor får avdragas från den nominella ef ter f rågesumman.

Kvar står därefter såsom en real stegring av konsumtionsefterfrågan

800 miljoner kronor, vilket motsvarar en real uppgång av konsumtionen med

3Va procent.

VIII. Den samhällsekonomiska balansen.

Sammanställas kalkylerna i de föregående avsnitten över utvecklingen på

samhällsekonomiens olika områden under år 1952, erhålles följande resultat:
Förändringar

på tillgångssidan.

Milj. kr.

Bruttonationalprodukt.............................. + 800

Import............................................ — 400

Summa + 400

Förändringar på användningssidan.

Privata bruttoinvesteringar.......................... — 50

Offentliga » .......................... -}- 500

Lagerökning....................................... — 1 230

Export av varor och tjänster....................... — 800

Privat konsumtion

Inkomstökning för fysiska personer....... + 4 500

Beskattning.............................. — 1 500

Sparande................................ — 400

Prisstegring............................. — 1 800 soo

Offentlig konsumtion............................... + 200

Summa — 580

Efterfrågeunderskott 980

Enligt sammanställningen skulle ett efterfrågeunderskott av storleksordningen

en miljard kronor föreligga under år 1952. Detta resultat av beräkningarna

avhänger i hög grad av antagandena beträffande lagerutvecklingen,

sparandet och konsumtionsprisnivåns förskjutning. Även alternativa

beräkningar tyda emellertid på att läget under år 1952 karakteriseras av en

viss tendens till efterfrågeunderskott och minskad spänning i samhällsekonomien.

Efterfrågeunderskottet bör bland annat yttra sig såsom ett motstånd

mot fortsatta prisstegringar och sålunda verka i riktning mot ökad prisstabilitet.

I vilken utsträckning de genom lönehöjningarna m. m. inträdda

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj. ts proposition nr 233.

kostnadsstegringarna härigenom förhindras slå igenom i prisnivån, beror

på elasticitetsförhållandena på prisbildningens olika områden. Att på förhand

överblicka återverkningarna i prishänseende av det beräknade efterfrågeunderskottet

är icke möjligt. Alternativt komma kvantitetsreaktioner

att inträda, d. v. s. förskjutningar i den reala utvecklingen. Frågan blir i

detta fall hur efterfrågeunderskottet kan väntas påverka gestaltningen av de

reala nationalbudgetposterna. I princip bör den bristande efterfrågan kunna

taga sig uttryck i lagerökningar och i nedskärningar av produktionsskalan.

Då emellertid lagertillväxten förra året närmast givit upphov till motsatta

krafter, d. v. s. till en strävan att nedbringa lagren på de berörda områdena,

bör av allt att döma motståndet mot en ytterligare lagerpåfyllning vara förhållandevis

stort. För året torde därför tendensen till efterfrågeunderskott

snarare framträda som en broms på produktionen. Fortfarande existera

emellertid produktionsområden som kännetecknas av knapphet på arbetskraft

i förhållande till avsättningsmöjligheterna. I den mån överföringsproblemen

kunna lösas, böra därför riskerna för en mindre produktionsökning

än som upptagits i de ovan redovisade försiktiga kalkylerna kunna avvärjas.

Upprätthålles den ovan förutsatta produktionsvolymen, är det i stället tänkbart,

att importen blir mindre än enligt handels- och industrikommissionens

utredning och att sålunda efterfrågeunderskottet inom landet på denna väg

leder till en önskad förstärkning av valutareserven. På samma gång bör efterfrågeunderskottet

inom landet kunna öva inflytande i positiv riktning på exportansträngningarna.

Med hänsyn till den nuvarande konjunkturen på

världsmarknaderna synes man likväl icke böra räkna alltför mycket med att

exportvolymen blir större än vad handels- och industrikommissionen kommit

fram till. Slutligen återstår att diskutera, vilken inverkan efterfrågeunderskottet

kan få på investeringsvolymen. Såsom påvisas i avsnittet angående

bruttoinvesteringarna, leda avmattningstendenserna i det ekonomiska livet

närmast till sjunkande privata investeringar. För de offentliga investeringarna

skänker emellertid den föreliggande situationen ett ökat utrymme, som

kan tagas i anspråk allteftersom förutsättningarna i fråga om material och

arbetskraft förbättras. Särskilt gäller, att konjunkturdämpningen i övriga

sektorer av ekonomien kan komma att gradvis öka tillgången på byggnadsarbetare.

Det förda resonemanget ger ej underlag för en exakt justering av de

ovan anförda förändringstalen, varför det ansetts riktigast att i den reviderade

nationalbudget, som redovisas i tabell 8, i likhet med i den preliminära

nationalbudgeten inskjuta en post benämnd »Ofördelat disponibelt utrymme»

såsom ett uttryck för det efterfrågeunderskott som uppskattningen av

de reala faktorerna implicerar.

När man diskuterar innebörden av det formella efterfrågeunderskottet

enligt den reviderade nationalbudgeten, får det hållas i minnet, att ifrågavarande

underskott blott motsvarar cirka två procent av den beräknade

samlade tillgången på varor och tjänster i samhället. I det totala sammanhanget

är alltså efterfrågeunderskottet av relativt blygsam storleksordning

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

Tabell 8. Reviderad nationalbudget för år 1952.

Miljoner kronor i 1951 års priser.

Förändring

förhållande

1951

1952

till år 1951

Absolut

Procentuell

Tillgång:

Bruttonationalprodukt till marknadspris

39 150

39 950

+

800

+ 2-0

Import ............................

9190

8 790

-

400

- 4''4

Summa tillgång

48310

48 740

+

400

+ 0-8

Användning:

Privata bruttoinvesteringar ..........

7 060

7 010

—

50

- 0-7

Offentliga bruttoinvesteringar........

3 740

4 240

+

500

+ 13''4

Lagerökning ........................

1430

200

—

1230

—

| Export av varor och tjänster........

10 090

9 290

—

800

- 7-9

1 Privat konsumtion ..................

22100

22 900

+

800

+ 3-6

1 Offentlig konsumtion................

3 920

4120

+

200

+ 5-1

Ofördelat disponibelt utrymme ......

—

980

+

980

—

Summa användning

48 840

48 740

+

400

+ 0-8

och närmast ett uttryck för en pågående nedtoning av konjunkturen, vilken

framstår som en förutsättning för ökad stabilitet på arbetsmarknaden

och stärkt hållfasthet mot prisstegringstendenser. Efterfrågeunderskottet

kan också uppfattas såsom ett mått på styrkan i strävandena att

begränsa de inhemska anspråken på varor och tjänster till förmån för den

fortsatta uppbyggnaden av landets valutareserv. De redovisade kalkylerna

kunna därför icke för närvarande tagas till intäkt för en uppmjukning av

den förda stabiliseringspolitiken. Resultatet av kalkylerna får i stället närmast

anses aktualisera behovet av en aktiv arbetsmarknadspolitik i syfte

att underlätta arbetskraftens överföring från stagnerande delar av näringslivet

till områden med fortsatta expansionsmöjligheter. Uteslutet är likväl

icke, att de konjunkturdämpande inflytelserna från utlandet under årets

lopp förstärkas och ge sådan kraft åt avmattningstendenserna i den svenska

ekonomien, att en omställning av den ekonomiska politiken kan komma

att visa sig nödvändig.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

91

Innehåll till Bihang C.

I. Inledning............................

II. Naiionalbudgetutfallet för år 1951 ......

III. Arbetskraften ........................

Allmän karakteristik ..................

Läget i olika arbetsmarknadssektorer

IV. Produktionen........................

Utgångsläget...........................

Produktionsutsiktema för innevarande år

V. Utrikeshandeln.......................

A. Allmänna förutsättningar .,.........

B. Exporten 1952 .....................

C. Importen 1952 .....................

D. Prisutvecklingen i utrikeshandeln.....

E. Betalningsbalansen 1952.............

VI. Investeringarna.........................

Den egentliga investeringsverksamheten .

Lagerutvecklingen ......................

VII. Konsumtionen .........................

A. Den offentliga konsumtionen.........

B. Den privata konsumtionsefterfrågan .

VIII. Den samhällsekonomiska balansen .......

60

63

67

67

68

70

70

71

73

73

74

75

76

77

79

79

82

83

83

85

88

Anm. översikten har sammanställts för nattonalbudgetdelegationens räkning av den tekniske

ledaren för nationalbudgetarbetet, byråchefen Erik Westerlind, med biträde av amanuensen Lars

Kalderén. Såsom experter för särskilda områden ha medverkat assistenten Lennart Fastbom,

sekreteraren Ingvar Ohlsson, byråsekreteraren Olof Petersson, förste aktuarien Georg Ringström

och byrådirektören P. G. Wennersten. Uppgiftsmaterial har erhållits från arbetsmarknadsstyrelsen,

bränslekommissionen, centrala driftledningen, handels- och industrikommissionen, konjunkturinstitutet,

jordbruksnämnden, priskontrollnämnden, riksbanken och riksräkenskapsverket.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

Driftbudgeten för

Inkomster.

Statsverks- propositionen

Milj. kr.

Senare

ändringar

Milj. kr.

Summa

Milj. kr.

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter ..........................

6 947-8

+ 545-0

7 492-8

It. Uppbörd i statens verksamhet........

95-5

+ 8-1

103-6

III. Folkpensionsavgifter................

1550

—

155-0

IV. Diverse inkomster..................

150-0

+ 9o

159-0

Säger

7 348-3

+ 562 1

7910-4

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder............

280-0

- 36-o

244-0

II. Riksbanksfonden ..................

15-0

_

15-0

III. Statens allmänna fastighetsfond......

15-3

—

153

IV. Försvarets fonder ..................

23i

_

23i

V. Statens utlåningsfonder..............

42-6

_

42-6

VI. Fonden för låneunderstöd ..........

20-4

_

20-4

VII. Fonden för statens aktier............

50-o

_

50-o

VIII. Statens pensionsfonder..............

38-2

_

38-2

IX. Diverse kapitalfonder ..............

32-3

—

32-3

Säger

517-0

- 36-o

481-0

Säger för inkomster å driftbudgeten

7 865-3

+ 526-1

8 391-4

Summa

7 865-3

8 391-4

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

93

budgetåret 1952/53.

Bilaga.

Utgifter.

Statsverks-

Senare

propositionen

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna ......

3-4

—

3-4

II. Justitiedepartementet ..............

50-9

—

50-9

in. Utrikesdepartementet ..............

47''7

—

0-2

47-5

IV. Försvarsdepartementet..............

1 503 0

+

1-8

1 504-8

V. Socialdepartementet................

1 760-8

+

105-0

1 865-8

VI. Kommunikationsdepartementet.......

568 9

+

2''3

571-2

VII. Finansdepartementet ...............

1654

+

o-i

165-5

VIII. Ecklesiastikdepartementet...........

785-0

+

05

785 5

IX. Jordbruksdepartementet ............

387-7

+

53-8

441-5

X. Handelsdepartementet..............

111-6

+

2-0

113-6

XI. Inrikesdepartementet................

428-2

+

33

431-5

XII. Civildepartementet .................

219-1

+

268 o

487 1

XIII. Oförutsedda utgifter ...............

l-o

—

l-o

XIV. Riksdagen och dess verk m. m.....

123

—

123

Säger

6 045''o

+

436-6

6 481-6

Beräknade anslagsöverskridanden..........

—

+ 150-0

150-o

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden....................

7-6

—

76

II. Riksgäldsfonden....................

325 0

—

325 0

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

416-ä

+

1-3

417-8

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalme-

delsförluster.....................

15-o

—

15-o

Säger

764 1

+

13

765 4

Summa utgifter å driftbudgeten

6 809-1

+ 587-9

7 397 0

Beräknat överskott.......................

1 056 1

994-4

Summa

7 865-3

8 391-4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1952:386 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts förslag om anslag för hudgetåret 1952/53 till avskrivning av nya kapitalinvesteringar. a1 i texten
  2. SU 1952:193 Memorial angående statsregleringen för budgetåret 1952/53. s. 9 i texten
  3. BevU 1952:57 Bevillningsutskottets betänkande nv 57 s. 1 i texten
  4. SU 1952:189 Memorial angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52. s. 2 i texten