Sök i Ratio Lex

Angående reglering av sockernäringen i riket m. m

1952-04-09 · 29 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 28 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:234, Angående reglering av sockernäringen i riket m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

1

Nr 234.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående reglering av sockernäringen

i riket m. m.; given Stockholms slott den 9

april 1952.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Sam. B. Norup.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen framlägges förslag till avtal mellan staten och Svenska

sockerfabriksaktiebolaget angående sockertillverkningen m. m. under tiden

den 1 maj 1952—den 30 april 1953. Vidare föreslås, att rätten att till riket

införa socker från och med den 1 februari 1953 liksom hittills skall förbehållas

staten eller den, åt vilken Kungl. Maj:t överlåter sådan rätt.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 234.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9

april 1952.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Torsten Nilsson,

Sträng, Andersson, Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup.

Sockemäringen i Sverige har under en följd av år åtnjutit statsmakternas

stöd genom särskilda åtgärder vid sidan av tullskyddet. Från och med

år 1932 ha dessa åtgärder inneburit, att den inhemska sockerindustrien

tillförsäkrats ensamrätt i fråga om införsel av socker mot skyldighet att

tillämpa vissa angivna priser och bestämmelser vid inköp av sockerbetor

och försäljning av socker. Sedan år 1940 garanterar staten därjämte industrien

täckning av vissa med sockertillverkningen förbundna kostnader, mot

det att sockerindustrien är redovisningsskyldig för sina inkomster av sockertillverkningen.

Sockerindustrien i landet har tidigare varit representerad

av två bolag, Svenska sockerfabriksaktiebolaget och Mellersta Sveriges

sockerfabriksaktiebolag. År 1936 uppgick Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag

i Svenska sockerfabriksaktiebolaget. De nuvarande bestämmelserna,

grundade å ett kontrakt mellan sistnämnda bolag och staten, ha tillkommit

i överensstämmelse med beslut av 1951 års riksdag (prop. nr 173;

r.skr. nr 240) och gälla för tiden till och med den 30 april 1952.

De allmänna grunderna beträffande nu tillämpade åtgärder till sockerodlingens

stödjande m. m.

Genom förordning den 25 maj 1951 (nr 262) har förordningen den 22

februari 1932 (nr 30) angående reglering av införseln av socker, vilken förordning

trädde i kraft den 23 februari 1932 och enligt särskilda förordningar

skulle gälla till och med den 31 maj 1951, givits förlängd giltighet för tiden

till och med den 31 maj 1952. Enligt förordningen nr 30/1932 får socker

(tulltaxenummer 119 och 120) icke till riket införas av annan än staten

eller den, åt vilken Kungl. Maj:t överlåter sådan rätt. Detta stadgande, sådant

det lyder jämlikt förordningen nr 169/1950, har dock ej avseende å

transitering, returförtullning eller uppläggning i frihamn eller å tullager

och under visst villkor provianteringsfrilager, egentlig gränstrafik samt

viss tullfri införsel. Den, åt vilken Kungl. Maj:t överlåter införselrätt av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

3

vara, som. avses i förordningen nr 30/1932, äger att lämna annan tillstånd

till införsel därav. Vara, som på grnnd av bestämmelserna i denna förordning

icke får införas, må, därest densamma icke är enligt lagen om

straff för olovlig varuinförsel att anse såsom olovligen införd, åter utföras

under de pillkor och i den ordning, som tullstadgan föreskriver.

Gällande kontrakt med Svenska sockerfabriksaktiebolaget överensstämmer

med de! förslag i ämnet, som fogats vid nyssnämnda proposition nr

173/1951. Beträffande innehållet i kontraktet torde jag få hänvisa till berörda

förslag. Jag torde vidare här få erinra, att Kungl. Maj:t i brev till

generaltullstyrelsen den 25 maj 1951 tillkännagivit, att Kungl. Maj:t å

Svenska sockerfabriksaktiebolaget för tiden till och med den 30 april 1952

överlåtit rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120). Omförmälda

brev har intagits i SFS nr 261.

Sockerbetsodlingen och soekertillverkningen 1932—1951.

Såsom förut nämnts ha statsmakterna för odlingsåren 1932—1951 lämnat

sockerbetsodlingen särskilt stöd i den form, att den inhemska sockerindustrien

tillerkänts ensamrätt i fråga om införsel av socker mot skyldighet

att tillämpa vissa angivna priser och bestämmelser vid inköp av sockerbetor

och försäljning av socker. Beträffande de grunder, efter vilka betpriset

bestämts under åren 1932—1947, torde få hänvisas till propositionen

nr 262/1948. För odlingen under ett vart av åren 1948 och 1949 utgjorde

grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt 5 kronor

30 öre. Härjämte erhöllo odlarna inom vissa områden ett arealtillägg.

Tillägg utgick vidare för odling å särskilt stenbunden mark. Nu nämnda

tillägg ha utgått även under de följande åren. För 1950 års betodling höjdes

grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt till 5

kronor 35 öre, varjämte infördes ett stimulanstillägg som gjordes beroende

av den odlade totalarealen på så sätt, att grundpriset ökades med ett

öre för varje helt 200-tal hektar, varmed odlingen överstigit 50 000 hektar.

Grundpriset fick dock icke överstiga 5 kronor 55 öre, vilket pris uppnåddes

vid en odling omfattande minst 54 000 hektar. Eftersom 1950 års odling

omfattade 54 400 hektar, uppnåddes sagda maximala grundpris. Vad angår

1951 års betodling har grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16

procent sockerhalt höjts till 6 kronor 25 öre. Härav ha 23 öre ansetts vara

ett för året utgående stimulanstillägg, vilket förutsatts skola inräknas i

jordbrukskalkylen. (Om odlingen kommit att understiga 50 000 hektar —

vilket den icke gjort — skulle enligt avtalet grundpriset ha minskats med

sagda 23 öre.) För att främja en i förhållande till år 1950 vidgad odling

av sockerbetor skulle utgå ett ytterligare stimulanstillägg, avsett att ligga

utanför jordbrukskalkylen, och beroende av den odlade arealen på så sätt,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Klingl. Mcij:ts proposition nr 234.

att grundpriset skulle ökas med ett öre för varje helt 200-tal hektar, varmed

odlingen överstege 54 000 hektar. Enär sockerbetsarealen 1951 utgjort cirka

54 100 hektar, har något tillägg av nu avsett slag icke utgått.

Rörande betareal, betskörd och betpris m. m. torde såvitt avser kampanjåren

1936/37—1944/45 få hänvisas till propositionen nr 213/1950. För de

senare åren må följande uppgifter lämnas.

Kampanjår

Betareal

för hela

riket

Skörderesultat

Betpris, öre per deciton

Betskörd

vi

Hela

riket

ton

, inköpt

kt

Deciton

per

hektar

Socker-

halt

%

Grund- pris för

16 %

betor

Tillägg

för

socker-

halt

Tillhopa

1945/46 ............

54 586

1 814 414

332

17''51

465-00

43 88

1 508-88

1946/47 ............

54 664

1 777 062

325

17-50

465-00

4372

1 50872

1947/48 ............

48 203

1 493143

310

17-80

500-00

5625

1 556 25

1948/49 ............

47 544

1 808 162

380

17''47

530 00

48''69

1 578-69

1949/50 ............

49 287

1 770 050

359

17''69

530-00

55‘98

1 585-98

1950/51 ............

54 427

1 978 404

363

16''92

2 555-00

31-91

1 586-91

1951/52 ............

54 080

1 732 241

320

18-01

3 625-00

78-52

1 703-52

Beträffande tillverkningen i riket av råsocker och raffinad må i fråga

om åren 1936/37—1944/45 likaledes hänvisas till propositionen nr 213/1950.

Under åren därefter uppgick tillverkningen till de myckenheter, som redovisas

i följande tablå.

Tillverkat Tillverkad

Kampanjar råsocker, ton raffinad, ton

1945/46 .................... 294 405

1946/47 .................... 289 130

1947/48 .................... 242 706

1948/49 .................... 291 136

1949/50 .................... 290 154

1950/51 (def.) .............. 4310 989

1951/52 (beräkn.) .......... 5293 939

233 778

248 244

219 084

254 265

229 526

252 082

262 185

Försäljningen av socker inom riket m. in.

Under tiden 1932—1939 gällde i avseende å sockerindustriens prissättning

å socker i huvudsak följande bestämmelser. Sockerbolagets priskulantpris

å krossmelis (K 5) skulle vara normerande för priskurantpriserna

1 Därjämte har till betodlare som åren 1945—1951 tecknat kontrakt med Mörbylånga,

Roma, Linköpings eller (t. o. m. 1949) Lidköpings råsockerfabrik utgått arealtillägg, som

— utslaget på dessa odlares betskörd — utgjorde 8,33 öre per deciton för år 1945, 7,96

öre per deciton för år 1946, 8,85 öre per deciton för år 1947, 7,43 öre per deciton för år

1948, 7,08 öre per deciton för år 1949, 7,19 öre per deciton för år 1950 och 9,09 öre per

deciton för år 1951.

2 Inklusive stimulanstillägg av 20 öre. 3 Inklusive stimulanstillägg av 23 öre.

4 Härav 304 102 ton ur svenska betor. 5 Härav 286 278 ton ur svenska betor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

5

å övriga sockersorter på så sätt, att en ökning eller minskning av priset å

K 5 åtföljdes av samma ökning eller minskning av priserna å övriga sockersorter.

Priset å K 5 bestämdes enligt samma grunder som dittills efter

världsmarknaden, varvad dock skulle gälla, att lägre pris för sagda sockersort

ej behövde tillämpas än ett visst bestämt pris, vilket på sätt framgår

av följande tablå varierade under åren omedelbart före och efter krigsutbrottet.

Monopolåret

1/3

1936—28/2

1937 ____

• 1 31

| 30

1/3

1937—28/2

1938 ____

____ 32

1/3

1938—29/2

1940 ____

____ 32

Fastställda minimipriset å K 5

öre per kg för tiden 1/3—20/11 1936

öre per kg därefter

öre per kg

öre per kg

Med hänsyn till läget utomlands kunde detta system ej tillämpas på sockerproduktionen

under monopolåret 1940/41. På sätt framgår av vad förut

anförts har under denna tid och därefter ett sådant system tillämpats, att

staten med viss inskränkning garanterat bolaget täckning för de med sockertillverkningen

förbundna kostnaderna mot det att bolaget varit redovisningsskyldigt

för sina på grund av sockertillverkningen erhållna inkomster.

Det har förutsatts, att priserna skola av Kungl. Maj:t så avvägas,

att den staten åvilande garantien principiellt och i stort sett infrias genom

bolagets sockerförsäljningar, en princip som emellertid under vissa av

krigs- och efterkrigsåren, i syfte att förebygga höjd prisnivå, icke ansetts

böra följas.

Även beträffande de under tidigare år faktiskt tillämpade priserna å socker

av de viktigaste märkena må hänvisas till propositionen nr 213/1950.

Från och med mitten av år 1942 ha berörda priser uppgått till de belopp,

som angivas i följande sammanställning.

Priskurantpriserna i öre per kg enligt

Tidsperiod sockerbolagets noteringar

13/7

1942— 1/1

1947 .........

Krossmelis

.......... 49

Bitsocker

55

Toppsocker

56

2/1

1947— 6/5

1947 .........

.......... 60

66

—

7/5

1947—17/5

1948 .........

.......... 63

69

—

18/5

1948— 7/5

1950 .........

.......... 65,25

71,25

—

8/5

1950— 9/2

1951 .........

.......... 67,25

73,25

—

10/2

1951—16/3

1951 .........

.......... 77,25

83,25

—

17/3

1951—30/4

1951 .........

.......... 80,25

86,25

—

1/5

1951— 8/7

1951 .........

.......... 77,75

83,75

—

9/7

1951—16/3

1952 .........

.......... 84,00

90,00

—

17/3

1952—

.......... 94,00

100,00

—

Det bör anmärkas, att sockerbolaget t. o. m. den 30 april 1951 tillämpat

bruttoprissättning med 4 procent grossistrabatt. Härefter har bolaget övergått

till nettoprissättning med 1 procent kassarabatt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 234.

Granskningen av Svenska sockerfabriksaktiebolagets

verksamhet m. m.

Sedan Kungl. Maj:t den 19 april 1940 i enlighet med riksdagens beslut

godkänt det i propositionen nr 189/1940 L intagna kontraktet mellan staten

och Svenska sockerfabriksaktiebolaget, utfärdade Kungl. Maj:t den 10

maj 1940 (SFS nr 377) ny instruktion för statens sockernämnd att lända

till efterrättelse från och med den 1 juni 1940. Enligt den nya ordningen

skulle sockernämndens viktigaste uppgift vara att granska sockerbolagets

verksamhet. Därtill kommo vissa andra uppdrag såsom att utöva upplysningsverksamhet

beträffande arbetslöner m. in. ävensom, enligt särskild

författning, att fördela statsanslag och statslån till enskilda järnvägar för

utförande av lastningsanordningar för sockerbetor. Nämnden har slutligen

på särskilt uppdrag ägt att utöva tillsynen över den av bolaget på statens

uppdrag bedrivna sockerimporten. Nämndens uppgifter ha från och med

den 1 juli 1950 överförts till statens jordbruksnämnd (prop. nr 161/1950;

r. skr, nr 248).

Med skrivelse den 8 april 1952 har statens jordbruksnämnd överlämnat

en redogörelse för sockerbolagets verksamhet avseende avtalsåret 1950/51.

Redogörelsen har upprättats av revisorn A. Ljunggren, sockernämndens expert

i industriell bokföring och organisation, vilken jämte numera avlidne

landshövdingen C. Mannerfelt på sin tid erhållit jordbruksnämndens uppdrag

att biträda nämnden med granskningen av sockerbolagets verksamhet.

Beträffande det närmare innehållet av redogörelsen, vilken uppställts på

liknande sätt som sockernämndens tidigare verksamhetsberättelser, torde

jag få hänvisa till densamma. Här torde blott få beröras vad Ljunggren

anfört rörande det ekonomiska mellanhavandet mellan staten och sockerbolaget.

Av redogörelsen framgår, att sockerbolagets bokslut för räkenskapsåret

1950/51 företer en statsregleringens fordran på bolaget å cirka 8 131 000

kronor mot en statsregleringens skuld till bolaget å 6 125 000 kronor vid

årets ingång. Det under året å sockerrörelsen uppkomna överskottet utgör

cirka 8 216 000 kronor. Gentemot närmast föregående år redovisas en resultatförbättring

å cirka 19 206 000 kronor. Förbättringen beror på att intäkterna

ökat i betydligt högre grad än kostnaderna — vilka i och för sig

stegrats väsentligt — på grund av under året vidtagna betydande prisökningar

på socker, sirap och melass samt de jämlikt bestämmelserna i statsavtalet

företagna lageruppskrivningarna å nämnda varor till dagspriser.

Ljunggren påpekar emellertid, att statsregleringens konto i dess i bokslutet

föreliggande skick icke ger ett definitivt uttryck för mellanhavandet mellan

staten och bolaget utan att det i viss mån kan komma att korrigeras genom

tillkommande eller avgående poster, hänförande sig till ett tidigare års

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

7

verksamhet. I detta sammanhang omnämner Ljunggren, bland annat, att

kontot under åren 1948/49—1950/51 påförts bränslekostnader med betydande

belopp, vilka kostnader enligt en mellan sockernämnden och bolaget

träffad överenskommelse skola regleras vart tredje år. Vidare nämner

han att kontot sannolikt kommer att krediteras för vissa vid räkenskapsgranskningen

vid bruken påtalade kostnader, varom överenskommelse

ännu ej träffats med bolaget.

Vad härefter angår det ekonomiska resultatet av sockerbolagets verksamhet

under innevarande avtalsår framhåller Ljunggren, att det givetvis

är svårt att under rådande labila förhållanden uttala sig därom. Ljunggren

anför vidare följande.

Sockerbolaget har i en i juni 1951 upprättad kalkyl beräknat, att vid då

gällande priser på betor, bränsle, emballage in. m. ävensom vid då gällande

försäljningspriser på socker, sirap och melass ett underskott å cirka

7 936 000 kronor skulle föreligga vid verksamhetsårets slut. Sedan dess ha

emellertid flertalet kostnader väsentligt stegrats. Samtidigt ha socker- och

sirapspriserna ökat med respektive 6,25 och 7 öre per kilogram och melasspriset

med 7,5—14 öre per kilogram, varjämte genom ändringar i kvalitetsoch

paketspänningarna eller genom bådadera betydande ytterligare intäkter

tillförts sockerrörelsen. Enligt en senare i januari 1952 upprättad kalkyl

skulle därför med beaktande av här senast anförda omständigheter det

tidigare beräknade underskottet vid räkenskapsårets slut komma att förvandlas

i ett överskott å 15 832 000 kronor. Enligt jordbruksnämndens i

september 1951 fattade beslut skall emellertid rörelseresultatet av importerat

socker ej längre redovisas till clearingkassan utan å statsregleringens

konto inom sockerrörelsen. Det å denna rörelse framkommande överskottet

är därför avsett att jämväl täcka det å importsockret redovisade underskottet.

Detta senare beräknas i nyssnämnda kalkyl i januari 1952 under

förutsättning av att inköpta kvantiteter utländskt socker inkomma i landet

före verksamhetsårets slut ävensom under viss antagen försäljning

komma att utgöra 21 265 000 kronor. Detta underskott skulle, påfört statsregleringens

konto, föranleda, att ■— sedan hänsyn även tagits till övriga

kontot berörande kostnader och intäkter — kontot, vid oförändrade

sockerpriser och under eljest lika förhållanden, komme att utvisa en statsregleringens

skuld till bolaget å 6 240 000 kronor. Då emellertid sockerrörelsens

ovan angivna överskott beräknats på basis av i december 1951 gällande

priser och hänsyn icke tagits till en av bolaget påfordrad jämkning

i den låsta kostnadsposten, torde statsregleringens slutliga skuld till bolaget

i 1951/52 års bokslut under förutsättning av oförändrade sockerpriser komma

att uppgå till ett icke oväsentligt större belopp.

Statens jordbruksnämnd har lämnat Ljunggrens redogörelse utan erinran.

Anordningar för lastning och lossning av sockerbetor.

I syfte att underlätta järnvägstransporter av sockerbetor ha sedan år

1940 särskilda åtgärder vidtagits genom att vid olika järnvägsstationer inom

betdistrikten byggts arbetsbesparande anordningar för lastning och loss
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Maj:ts proposition nr 234.

ning av betor. För ändamålet ha anvisats dels till Bidrag till lastnings- och

lossningsanordningar för sockerbetor tillhopa 1 250 000 kronor, dels till Anordningar

för lastning och lossning av sockerbetor vid statens järnvägar

sammanlagt 4 515 000 kronor, dels ock till Lån till lastnings- och lossningsanordningar

för sockerbetor 400 000 kronor. Från statens järnvägars dispositionsanslag

ha dessutom ställts till förfogande 3 079 200 kronor för dylika

anordningar vid statens järnvägar. Kungl. Maj:t har den 21 juni 1940

utfärdat kungörelse (nr 547) angående bidrag och lån av statsmedel till

lastnings- och lossningsanordningar för sockerbetor, vilken kungörelse ändrats

genom kungörelsen nr 199/1943.

I skrift den 28 augusti 1951 har Sveriges betodlares centralförening meddelat

följande uppgifter om de nya lastningsanordningar och kompletteringar

av redan befintliga sådana, vilka föreningen anser böra komma till stånd

till 1952 års sockerbetskampanj vid nedannämnda stationer vid statens

järnvägar.

Inom III distriktet.

Åstorp

Norra Vram

Munka Ljungby

Åsbo Össjö

Röstånga

Arkelstorp

Osbyholm

Jordholmen

}•

}>

1

1

gemensam

mobilkran . .

/ 10 000

.............\ 11 000

gemensam

mobilkran . .

1 9 000

.............\ 12 000

mobilkran

mobilkran

............. 10 000

Denna sistnämnda mobilkran skulle komma

till väsentligt bättre utnyttjande under

sockerbetskampanjen, om den utnyttjades

jämväl vid stationen Ekestad, varvid kostnaden

för båda stationerna tillhopa beräknas

till 16 000 kronor.

El. transformator..................... 5 500

Ändring av spårsystem ................ 41 000

Inom VI distriktet.

Kullåkra

1 mobilkran ........................

10 000

Johannishus

1 bassäng, att betjänas av mobilkranen

gemensam med Edestad (spårförlängning)

18 000

Bromölla

1 bassäng, att betjänas av mobilkranen

gemensam med Gualöv ................

7 000

Mobilkranar, 5 st.

1/4 av totalkostnaden.................

82 500

1/6 av totalkostnaden ................

57 500

Inom VIII distriktet.

Rogslösa

Flyttning av befintlig betlastningsanord- ning från Vreta Kloster till Rogslösa ....

30 000

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

9

över centralföreningens skrivelse ha remissutlåtanden avgivits av järnvägsstyrelsen,

arbetsmarknadsstyrelsen, statens handels- och industrikommission

samt statens jordbruksnämnd, vilken tillika överlämnat yttrande

från Svenska sockerfabriksaktiebolaget.

Järnvägsstyrelsen omtalar inledningsvis att inom styrelsen verkställts en

utredning angående transporterna av sockerbetor under 1949 års betkampanj.

Enligt denna utredning är lönsamheten vid ifrågavarande transporter

otillfredsställande. Styrelsen anser det under sådana förhållanden icke vara

riktigt att den av dessa transporter berörda trafikantkategorien skall gynnas

framför andra, då det gäller att tillhandahålla mekaniska hjälpmedel för

lastning av gods. Med hänsyn till de ringa betkvantitetema på de berörda''

stationerna och de i regel korta transportavstånden till respektive sockerfabriker

anser sig styrelsen varken av trafiktekniska eller trafikekonomiska

skäl kunna tillstyrka att medel anvisas till något av de av centralföreningen

föreslagna företagen.

I fortsättningen anför järnvägsstyrelsen, att den — för den händelse

statsmakterna med bortseende från de järnvägsekonomiska synpunkterna

skulle besluta om nya betlastningsanordningar — vill föreslå vissa ändringar

i centralföreningens program. Kostnaderna för de av styrelsen ifrågasatta

anläggningarna jämfört med betodlarnas önskemål ha sammanfattats

i den härefter återgivna tablån. Styrelsen uttalar, att då statens järnvägar

icke inom överskådlig tid för sitt interna bruk har användning för flera

mobilkranar för kombinerad användning än de till 1951 års betkampanj anskaffade,

nyanskaffningen av mobila eller stationära betlastningsanordningar

icke — som tidigare varit fallet — till någon del borde belasta statens

järnvägar. Med hänsyn härtill har styrelsen ökat de av centralföreningen

upptagna kostnaderna med 70 000 kronor för vart och ett av de fall nyanskaffning

av mobilkran avsetts.

I jämförelse med centralföreningens framställning — med däri angivna

kostnader uppräknade på sätt förut nämnts — innebär sålunda järnvägsstyrelsens

under angivna förutsättningar och förbehåll framlagda förslag

ett medelsbehov av 178 500 kronor mot 550 500 kronor enligt centralföreningens

förslag.

Station

Sveriges betodlares

centralförenings förslag

Järnvägsstyrel- sens förslag

Åstorp

25 000*)

—

Norra Vram

70 000**)

13 000

Munka Ljungby

25 000*)

—

Åsbo Össjö

70 000**)

—

Röstånga

19 000*)

70 000**)

| 89 000

Arkelstorp

16 000

—

Ekestad

70 000**)

—

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 23A.

Station

Sveriges betodlares

centralförenings förslag

Järnvägsstyrelsens

förslag

Osbyholm

Jordholmen

Kullåkra

5 500

41 000

14 000*)

5 500

41 000

70 000**)

Johannishus

Bromölla

Rogslösa

Summa

18 000

7 000

30 000

550 500

30 000

178 500

*) Av betodlareföreningen uppgiven kostnad justerad på grund av senare vidtagen

omräkning.

**) Anskaffningskostnad för mobilkran.

Järnvägsstyrelsen framhåller, att den förutsätter, att statens järnvägars

driftsräkning och kapitalkonto icke belastas med några anskaffnings- eller

anläggningskostnader för nu ifrågavarande anordningar. Styrelsen hemställer

till slut, att innan medel anvisas för berörda kapitalinvesteringar,

uppdrag gives åt jordbruksnämnden att förhandla och träffa avtal med

parterna i syfte att bereda statens järnvägar gottgörelse för dess driftsoch

underhållskostnader m. m. för befintliga och nytillkommande lastningsanordningar

så att järnvägens totala kostnader i samband med bettransporterna

bli täckta.

Arbetsmarknadsstyrelsen finner sig ur de synpunkter, som styrelsen har

att beakta, böra tillstyrka centralföreningens förslag. Styrelsen framhåller,

att mekaniska lastningsanordningar ha visat sig vara arbetsbesparande och

sålunda bidraga till att minska arbetskraftsbehovet vid betlastningen.

Ej heller statens handels- och industrikommission, vilken för ärendets

prövning införskaffat vissa kompletterande uppgifter från centralföreningen,

har ur sina synpunkter något att erinra mot förverkligandet av föreningens

förslag.

Statens jordbruksnämnd lämnar till en början en redogörelse för det

yttrande, som nämnden införskaffat från Svenska sockerfabriksaktiebolaget,

och anför härvid i huvudsak följande.

Bolaget har tillstyrkt framställningen om mobilkranar i Åstorp och

Norra Vram (gemensam), Röstånga samt under vissa förutsättningar Arkelstorp

och Kullåkra, varemot gemensam mobilkran för Munka Ljungby och

Åsbo-Össjö avätyrkts. Alternativet att den blivande mobilkranen i Arkelstorp

skulle utnyttjas jämväl vid Ekestad har sockerbolaget icke berört i sitt

skriftliga utlåtande. Under hand har bolaget förklarat sig avstyrka detta

alternativ. Vidare har bolaget tillstyrkt elektrisk transformator i Osbyholm

och ändring av spårsystemet i Jordholmen samt bassänger för mobilkranar

i Johannishus och Bromölla, under förutsättning att betodiingen inom

dessa båda stationers områden ökar till tillfredsställande omfattning. Flytt
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

11

ning av betlastningsanordningen från Vreta Kloster till Rogslösa har även

tillstyrkts av bolaget. Denna flyttning har efter jordbruksnämndens medgivande

redan verkställts till innevarande års kampanj.

Jordbruksnämnden framhåller i fortsättningen, att centralföreningens

förslag innebär anläggningskostnader för 178 500 kronor, däri ej inräknat

anskaffningskostnaderna för fem mobilkranar. Sistnämnda kostnader kunna

anges till 61 500 kronor per kran, varav 1 500 kronor för vissa kompletteringar

med tippningsanordningar etc. Eftersom mobilkranarna användas

för sockerbetlastning endast en mindre del av året, har föreningen räknat

med att endast en fjärdedel eller en sjättedel av anskaffningskostnaden för

själva aggregaten böra påföras sockerbetsodlingen. Detta innebär en kostnad

av 16 500 respektive 11 500 kronor per mobilkran, eftersom kompletteringskostnaderna

i sin helhet böra bäras av betodlingen. För fem mobilkranar

skulle alltså kostnaderna uppgå till 82 500 eller alternativt 57 500

Kronor. Sockerbolagets förslag innebär en besparing av 27 000 kronor för

anläggningskostnader samt 16 500 alternativt 11 500 kronor för en mobilkran

i förhållande till vad föreningen föreslagit.

Jordbruksnämnden har till slut förklarat sig instämma i vad sockerbolaget

anfört.

Förslag till avtal med Svenska sockerfabriksaktiebolaget in. in.

Statens jordbruksnämnd har under februari och mars 1952 förhandlat

med styrelsen för Sveriges betodlares centralförening och representanter

för Svenska sockerfabriksaktiebolaget rörande villkoren för 1952 års betodling

och sockerproduktion. Statens priskontrollnämnd har som representant

vid förhandlingarna utsett sin ordförande, överdirektören H. Älmeby

med amanuensen H. Svensson som ersättare. Älmeby har icke personligen

deltagit i överläggningarna.

Med förenämnda skrivelse den 8 april 1952 har jordbruksnämnden redogjort

för nyssnämnda förhandlingar. Skrivelsen innehåller jämväl förslag

till villkor för 1952 års betodling och till överenskommelse mellan staten

och Svenska sockerfabriksaktiebolaget. Enligt vad jordbruksnämnden uppger

ha förslagen antagits av föreningens stämma och bolaget. För egen

del förklarar sig jordbruksnämnden biträda ifrågavarande förslag.

Vad angår jordbruksnämndens för h andligar med Sveriges

betodlares centralförening redogör nämnden först för två

produktionskostnadskalkyler, uppgjorda den ena av centralföreningen

och den andra inom nämnden och avsedda att belysa den kostnadsändring

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

för sockerbetsodlingen, som kan beräknas för år 1952 i jämförelse med

år 1951. Vidare redovisar nämnden vissa synpunkter och förslag, som

framförts under överläggningarna.

I anslutning till vad som förekommit vid förhandlingarna har nämnden

framlagt följande förslag till villkor för 195 2 års betodling.

1. Grundpriset för 100 kilogram betor med 16 procent sockerhalt skall

utgöra 7 kronor 35 öre. Härav äro 30 öre att anse såsom ett för året utgående

stimulansbelopp, som förutsatts skola inräknas i jordbrukskalkylen.

Därest socialstyrelsens levnadskostnadsindex skulle förändras så att den

i 1952 års avtal mellan Svenska arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen

ingående indexklausulen träder i tillämpning samt lantarbetarlönerna

eller betackordet till följd härav höjas ytterligare under 1952, skall

centralföreningen ha rätt att påyrka nya förhandlingar om grundpriset.

Det förutsättes att centralföreningen liksom i fjol medverkar till att

sockerbetsodlingen erhåller största möjliga omfattning.

2. Rörande frågan om sockerhaltsbestämningen har sockerbolaget utfäst

sig dels att de s. k. betsvansama ej skola ingå i sockersnitseln utan

tillföras betmassan eller betforen, dels att den internationella polarisationsskalan

skall införas.

3. Prisbestämmelserna å sockerbetor behållas i övrigt oförändrade från

år 1951.

4. Den i betodlingskontraktet intagna tabellen för fraktkostnadsberäkning

skall med hänsyn till beslutad höjning av frakttaxorna få följande

ändrade lydelse.

5. På grund av väntade stegringar i järnvägarnas betmassefrakter skola

följande regler rörande utjämning av dessa fraktkostnader tillämpas.

Envar odlare svarar för betmassefrakten t. o. m. 20 km, d. v. s. för en

fraktkostnad av högst 42 öre per 100 kilogram massa. På längre avstånd

betala odlarna 42 öre per 100 kilogram, medan överskjutande fraktkostnad

belastar statsregleringen

6. Beträffande frågan om rätt för odlare att i särskilda fall plöja upp

besått betfält antecknas, att centralföreningen och sockerbolaget överenskommit

om samråd för påskyndande av avgörandet av sådana frågor.

7. Här ej särskilt nämnda bestämmelser i gällande betodlingskontrakt

behållas jämväl för år 1952 under iakttagande tillika av vad som överenskommits

vid direkta förhandlingar mellan centralföreningen och sockerbolaget.

8. Beträffande melasstilldelningen år 1952 erhåller betodlare ett fat

om cirka 250 kilogram för varje påbörjat hektar till ett pris av 3 öre per

Fraktkostnader för 100 kg

sockerbetor

42 eller 44 öre

46 öre

48 öre och däröver

Betodlarnas

andel

10 öre

11 öre

12 öre

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

13

kilogram beträffande före den 1 december uttagen kvantitet och 4 öre per

kilogram beträffande därefter uttagen kvantitet. Därjämte äger odlare

erhålla ett halvt fat för varje påbörjat hektar till ett pris av 14 öre per

kilogram.

9. Beträffande statsbidrag till kockahushåll, reseersättning för betarbetare

och vissa daghem skola de under 1951 härom gällande reglerna

kvarstå under 1952. Enligt dessa har sockerbolaget att ersätta vad arbetsmarknadsstyrelsen

utgiver under 1952 för ändamålet. Ersättningen ingår

under de av staten garanterade kostnaderna.

10. Beträffande arbetskraftfrågan i övrigt åberopas vad härom meddelats

vid årets förhandlingar.

11. Beträffande ersättning till centralföreningen för dess utbetalningar

och kostnader för bidrag till vissa odlare för arbetssvårigheter på grund

av stenförekomst skall vad härom för år 1951 gällt även tillämpas för

år 1952 med den ändringen att tidigare angivna högsta beloppet per hektar,

26 kronor 60 öre, höjes till 30 kronor 85 öre.

12. Beträffande betlastningsanläggningarna förutsättes, att de av Kungl.

järnvägsstyrelsen i yttrande den 30 januari 1952 till chefen för jordbruksdepartementet

under viss förutsättning tillstyrkta anläggningarna komma

till utförande, ävensom att en lastningsanordning anskaffas för Kullåkra

station. Detta innebär att mobilkranar anskaffas, en för Röstånga och en

för Kullåkra, varjämte en eltransformator anskaffas till Osbyholm, spårsystemet

ändras vid Jordholmen, betlastningsanordningen vid Vreta kloster

flyttas till Rogslösa samt att fasta anordningar för lastning med mobilkran

inrättas i Norra Vram. Anläggningskostnaderna, i vad de enligt järnvägsstyrelsen

anses böra hänföras till betleveranserna, skola till halva beloppet

påläggas de kostnader, vilka staten garanterar sockerbolaget, som alltså

har att ersätta järnvägsstyrelsen berörda del av kostnaderna, övrig del av

kostnaderna bestrides av järnvägsstyrelsen.

Det antecknas att enligt meddelande från järnvägsstyrelsen de s. k. kajavgifterna

under 1952 komma att utgå med 4 öre per deciton betor.

13. Beträffande villkor för odling och leverans av i Västergötland

odlade betor förutsättes att vad förra året härom blivit överenskommet

också i tillämpliga delar skall gälla även för 1952 under iakttagande tillika

att priset på legotorkad betfor rabatteras med 2V2 öre per kg år 1952 och

med 1 öre per kg för tiden därefter samt att odlarnas fraktandel vid transport

av betor höjes, så att den kommer i nivå med de fraktandelar, som

vid ett transportavstånd upp till 50 km belasta odlarna i Östergötland.

14. Det antecknas att statens jordbruksnämnd snarast ämnar tillsätta

en utredning om principerna för fraktutjämning vid transport av betor

och betmassa. I denna utredning skola ingå representanter för sockerbolaget

och betodlarna.

15. Det antecknas beträffande frakter för betor, där transporten genom

sockerbolagets försorg sker per bil, alt sockerbolaget förklarar sig vilja

såsom hittills söka att på ett för odlarna ekonomiskt sätt ordna dessa

transporter ävensom tillse att, därest dessa fraktkostnader skulle öka,

odlares procentuella andel av kostnaden ej skall bli högre än under 1951.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungi. Maj:ts proposition nr 234.

Jordbruksnämnden övergår härefter till en redogörelse för förhandlingarna

med sockerbolaget. Till förhandlingarna hade på

sedvanligt sätt från bolaget införskaffats erforderligt siffermaterial in. m.,

vilket siffermaterial legat till grund för dessa. Rörande innebörden av bolagets

kalkyler för verksamhetsåret 1952/53 i vad dessa avse den låsta

posten, hänvisar nämnden till den på sid. 15 intagna sammanställningen.

I denna ha till jämförelse även intagits vissa uppgifter, avseende motsvarande

kostnadsposter under innevarande och närmast föregående år.

I sin skrivelse behandlar jordbruksnämnden vidare frågan om fortlöpande

omräkningar av vissa kostnadsposter i multipeln med användning av

särskilda prisindices. Efter att ha erinrat om att indexmetoden icke kommit

till användning för år 1951/52 men att man då i stället beträffande

vissa kostnadsposter räknat med något starkare kostnadsstegringar än man

vid förhandlingstillfället med säkerhet kunnat konstatera, anför nämnden

härom bland annat följande.

Prisstegringarna för vissa i de låsta kostnaderna ingående poster ha

under 1951 i verkligheten blivit betydligt starkare än man förutsett. Bolaget

har därför vid årets förhandlingar påyrkat en justering av den i

1951/52 års avtal fastställda multipeln. Bolaget har beräknat den totala

ökningen av personalkostnader samt stegringen av kostnaderna för underhålls-

och förbrukningsmaterial nämnda år till 4 861 000 kronor utöver

vad som förutsatts i avtalet. Bolaget har vid årets förhandlingar begärt

täckning för hela detta belopp. Nämnden har funnit sig böra godtaga bolagets

beräkningar, men har ansett att man vid en jämkning av multipeln

icke bör taga hänsyn till hela beloppet, särskilt som den slutliga kostnadsstegringen

under avtalsåret 1951/52 ännu ej kan konstateras. Med hänsyn

härtill har nämnden föreslagit, att täckning skall lämnas för nyss berörda

kostnadsstegringar intill 90 procent av totalbeloppet eller med 4 375 000

kronor. Vid den i avtalet förutsatta råsockerkvantiteten (300 000 ton) svarar

mot sagda totalbelopp en jämkning av multipeln med 1,46 öre per

kilogram råsocker.

Jordbruksnämnden framhåller i fortsättningen, att den definitiva multipeln

år 1951/52 enligt anförda beräkningar skulle utgöra (26,61 + 1,46 =)

28,07 öre per kilogram råsocker. Nämnden upplyser, att bolaget godtagit

detta förslag till jämkning. Nämnden anför vidare, att den faktiska kostnadstäckningen

blir något lägre än nyssnämnda belopp 4 375 000 kronor

till följd av att råsockerproduktionen under 1951/52 icke uppnått den i

avtalet förutsatta myckenheten 300 000 ton.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

Sammanställning av låsta kostnader (1 000-tal kronor),

15

Kostnadsslag

Enligt

socker-

bolagets

bokslut

för

1950/51

311 578

ton

Enligt sockerbolagets

kalkyler februari 1952

För

1951/52

239 939

För 1952/53 grun- dad på priserna i

nov.—dec. 1951

råsocker

ton rå- socker1)

275 000

ton

råsocker

290 000

ton

råsocker

Underhåll ....................................

12 325

12 878

9 424

9 424

Avskrivningar ................................

5 623

5 837

6 653

6 653

Meravskr. ber. på återansk.värdet.............

3 567

8 392

12 021

12 021

Skatter .......................................

1022

275

5 200

5 200

Omkostnader (fri disposition) ................

300

300

300

300

Personalkostnader (avlöningar m. m.) ........

26190

30 907

31 839

32 294

Vågpersonalavlöningar .......................

908

1023

980

1050

Pensioner ....................................

1 322

1469

1 510

1510

Försäkringar .................................

541

677

765

800

Betfrö .......................................

2 531

3 481

3 566

3 911

Kalksten .....................................

1 737

2 406

1838

1 970

Kalkstenstrakter .............................

247

344

328

352

Förbrukningsmaterial för drift ..............

1440

1 541

1441

1520

Betfrakter ....................................

4 258

4 667

4 956

5 308

Råsockerfrakter ..............................

2 778

3 844

3 546

3 807

Omkostnader .................................

2 182

2 822

3 412

3 412

Regleringskonto ..............................

67

175

—

—

Kapitalränta ..................................

708

(—1 705)a)

5 700

5 700

Förslag till låsning av följande poster:

Emballage ....................................

—

_

16 718

16 871

Raffinadfrakter ..............................

—

—

3 535

3 625

Summa

67 746

81 038

113 732

115 728

Belopp i öre per kilogram råsocker ..........

21,74

27,57

41,36

39,91

Beträffande ifrågavarande sammanställning över den låsta kostnadsposten

framhåller jordbruksnämnden till en början, att den för år 1952/53

upptar dels sockerbolagets ursprungliga kalkyl, baserad på en framställning

av 275 000 ton råsocker, dels en på nämndens förslag framräknad

kalkyl, som utgår från en råsockermängd av 290 000 ton. Båda kalkylerna

äro grundade på de priser, som gällde i november—december 1951. I fråga

om förhandlingarna med sockerbolaget om de låsta kostnaderna anför

nämnden i huvudsak följande.

I fråga om råsockerkvantiteten har bolaget vid förhandlingarna bland

annat framhållit, att sockerskörden per hektar under senare år visat en

J) Prisstegring efter 1 jan. 1952 ej inräknad.

!) Förlust.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 234.

nedåtgående tendens. Bolaget har i detta sammanhang understrukit, att

risk för fortsatt skördeminskning förelåge på grund av den under senare

år starkt ökade förekomsten av betnematoder. En bidragande orsak härtill

vore den förhållandevis stora odlingen av raps i Skåne. Nämnden har genmält,

att den totala sockerproduktionen i landet icke visade någon säker

tendens till minskning samt att nematodfaran icke borde överskattas. I

fråga om rapsodlingen har nämnden framhållit, att priserna på vårraps av

1952 års skörd avvägts så, att denna odling kunde väntas praktiskt taget

upphöra i Skåne. Odlingen av vårraps hade för övrigt redan under 1951

avtagit starkt därstädes.

Jordbruksnämnden upplyser härefter om att vid slutförhandlingarna

uppnåtts enighet om att multipeln skall beräknas på hasis av råsockerkvantiteten

290 000 ton, vilket är 10 000 ton mindre än föregående år. Beträffande

årets förhandlingar i övrigt om den låsta kostnadsposten anför

nämnden, att dessa huvudsakligen berört kapitalräntan, investeringsavgiften

och meravskrivningarna. Nämnden upplyser vidare, att bolaget därjämte

föreslagit låsning av ytterligare några kostnadsposter, nämligen

emballage och raffinadfrakter. Låsningen av sistnämnda poster förutsatte,

uttalar nämnden, att dessa samt ytterligare några poster skulle

under loppet av avtalsåret justeras med användning av prisindices.

Beträffande förhandlingarna om de nyssnämnda posterna kapitalränta,

investeringsavgift och meravskrivningar anför jordbruksnämnden i huvudsak.

I fråga om kapitalräntan har bolaget räknat med högre belopp än tidigare

medgivits. Bolaget har framhållit, att det redan föregående år önskat få

en höjning genomförd, dock utan att denna beviljats, samt att det vore ett

synnerligen starkt önskemål från bolagets sida att en justering nu komme

till stånd. Redan på ett tidigare stadium av förhandlingarna har emellertid

nämnden meddelat, att den i år icke kunde ingå till Kungl. Maj:t med förslag

om höjd kapitalränta. Nämnden har ansett sig böra utgå ifrån att

kapitalräntan skulle upptagas till oförändrat belopp, varvid skatteposten

i kalkylen i samband härmed borde justeras ned. Vid slutförhandlingarna

har bolaget godtagit detta förslag under förutsättning att bolaget, vid fastställandet

av sockerpriset, finge full täckning för den under 1952 utgående

investeringsavgiften, sålunda inklusive täckning för månaderna januari—

april under det löpande avtalsåret. Nämnden har ansett sig böra gå bolaget

till mötes på denna punkt.

I bolagets grundkalkyl ha meravskrivningar utöver tabellenliga avskrivningar

beräknats på fulla återanskaffningsvärdena för maskiner och inventarier.

Meravskrivningarna ha uppgått till 12 021 000 kronor. Nämnden

har uttalat, att principen om avskrivning beräknad på återanskaffningsvärdena

redan i fjol godtagits, men att den ansett att man nu liksom föregående

år i kalkylen endast borde upptaga 75 procent av avskrivningarna

på återanskaffningsvärdena, sedan från dessa avskrivningar dragits avskrivningarna

på de ursprungliga anskaffningsvärdena. Vid slutförhandlingarna

har bolaget godtagit detta förslag.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

17

Den slutliga beräkningen av multipeln redovisar jordbruksnämnden i

den nedan återgivna kalkylen. Nämnden upplyser, att i enlighet med vad

som överenskommits under förhandlingarna i kalkylen avdrag gjorts i

fråga om posterna meravskrivningar, skatter och kapitalränta. Å andra

sidan ha tillägg gjorts i fråga om lönekostnader och frakter. Tilläggen

svara mot de faktiska kostnadsstegringarna, som blivit kända sedan grundkalkylen

upprättats.

Jordbruksnämnden upplyser vidare, att den för sin del godkänt att vissa

poster, nämligen underhållsmaterial, förbrukningsartiklar för drift, vissa

omkostnader, raffinadfrakter och emballage skola indexregleras. Nämnden

framhåller, att det vid förhandlingarna överenskomna multipelbeloppet

— 40,45 öre per kilogram råsocker — härigenom kan komma att justeras

under loppet av avtalsåret.

I anslutning till de förda förhandlingarna har jordbruksnämnden utarbetat

följande förslag till överenskommelse rörande villkoren

för sockertillverkningen m. m. under regleringsåret 1 maj

195 2—30 april 1953.

Låsta kostnaders kalkyl för 1952/53 vid 290 000 ton råsocker enligt

överenskommelse den 11 mars 1952.

Kostnadsslag

Enligt

grund- kalkylens

priser

nov.—dec.

1951

1 000 kr

Avdrag

1 000 kr

Tillägg

Grund- kalkyl

— avdrag

+ tillägg

1 000 kr

1 000 kr

i % på

grund- kalkylen

Underhåll ..........................

9 424

9 424

Avskrivningar ......................

6 653

6 653

Meravskr. ber. på återansk.värdet

12 021

3 005

9 016

Skatter.............................

5 200

1400

3 800

Omkostnader (fri disposition) .....

300

300

Personalkostnader (avi. m. m.) ....

32 294

5 090

15,8

37 384

Vågpersonalavlöningar .............

1 050

168

16,0

1 218

Pensioner ..........................

1 510

227

15,0

1 737

Försäkringar .......................

800

800

Betfrö .............................

3 911

3 911

Kalksten ...........................

1970

167

8,5

2137

Kalkstenstrakter ...................

352

90

25,7

442

Förbrukningsmaterial för drift.....

1 520

1 520

Betfrakter .........................

5 308

940

17,7

6 248

Råsockerfrakter ....................

3 807

887

23,3

4 694

Omkostnader .......................

3 412

3 412

Kapitalränta .......................

5 700

1600

4 100

Låsning av ytterligare följande

poster:

Emballage .........................

16 871

16 871

Raffinadfrakter ....................

3 625

3 625

Summa

115 728

6 005

7 569

117 292

Belopp i öre per kilogram råsocker ..

39,91

2,07

2,61

40,45

2 Iiihang till riksdagens protokoll 1952. 1 saml. Nr 234.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungi. Maj:ts proposition nr 23A.

a) Det för tiden 1 maj 1951—30 april 1952 gällande kontraktet mellan

svenska staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget angående sockertillverkningen

m. m. förnyas att gälla för tiden 1 maj 1952—30 april 1953,

därvid i det nya kontraktet skola gälla följande under b)—f) angivna ändrade

bestämmelser.

b) Vad i det äldre kontraktet sägs om tiden 1 maj 1951—30 april 1952

skall i stället gälla tiden 1 maj 1952—30 april 1953, liksom vad i det äldre

kontraktet sägs rörande förhållandena den 30 april 1952 i stället skall avse

den 30 april 1953.

c) § 2 första stycket erhåller följande ändrade lydelse: »Bolaget förbin
der

sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling

under år 1952 i enlighet med mellan bolaget och Sveriges betodlares centralförening

vid förhandlingar direkt eller inför statsdelegerade överenskomna

grunder. Grundpriset för 100 kilogram betor med 16 procent sockerhalt

skall utgöra 7 kronor 35 öre. Härav äro 30 öre att anse såsom ett för

året utgående stimulansbelopp, som skall inräknas i jordbrukskalkylen.

Dessutom skall---allenast 5 kronor.»

d) § 2 fjärde stycket erhåller följande ändrade lydelse: »Vid teckning

---grunder, som härom tillämpats år 1951.»

e) 4 § 1 mom. första stycket erhåller följande ändrade lydelse: »Statens

garanti---frakter för kalksten, betor, råsocker och raffinad, emballage,

försäkringar---belopp av 40,45 öre---produktionens

storlek. Beloppet 40,45 öre skall emellertid i nedan angivna utsträckning

indexregleras. Vissa däri ingående poster -— underhållsmaterial, förbrukningsartiklar

för drift, vissa omkostnader (porto, telefon, telegram och

järnvägsresor), raffinadfrakter och emballage — skola nämligen vid slutet

av avtalsåret justeras med hänsyn till då inträffade ändringar i prisutvecklingen

i förhållande till det genomsnittliga prisläget i november—december

1951. Justering skall ske med tillämpning av vissa av bolaget uppgjorda

och av jordbruksnämnden granskade prisindex.»

f) 4 § andra mom. tredje stycket erhåller följande ändrade lydelse: »Där

lagret--— Därest bolaget på kontot brännmaterialier har brist i nor
mallagret

— — — skiljemän enligt lag.»

Jordbruksnämnden upplyser, att förslaget godkänts av sockerbolaget

samt att nämnden för egen del biträder detsamma. Jordbruksnämnden

anför slutligen, att vid förhandlingarna träffats överenskommelse innebärande

att bolaget äger påyrka nya förhandlingar om multipelns storlek

enligt kontraktet, därest socialstyrelsens levnadskostnadsindex skulle

förändras så att den i 1952 års avtal mellan Svenska arbetsgivareföreningen

och Landsorganisationen ingående indexklausulen träder i tillämpning samt

kollektivavtalslönerna till följd härav höjas ytterligare under 1952.

Slutligen anför jordbruksnämnden, att överdirektören Älmeby sedermera

anmält avvikande mening beträffande beräkningen av sockerbolagets

meravskrivningar. Herr Älmeby har till en början erinrat om att

meravskrivningarna enligt avtalet för år 1951/52 höjdes med 4,1 miljoner

kronor till 6,1 miljoner kronof. Han har med anledning härav

uttalat, att han därför icke nu vore beredd tillstyrka ytterligare höjning

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

19

av meravskrivningarna. Det totala avskrivningsbeloppet för maskiner och

inventarier skulle härigenom bli (5,155 + 6,100 =) 11,255 miljoner kronor,

vilken summa med bolagets genomsnittliga avskrivningsprocent 6,02 skulle

täcka cirka 65 procent av det av bolaget framräknade återskaffningsvärdet.

Som skäl för sin ståndpunkt har Älmeby anfört, att en stor del av de

föremål bolaget nu har i bruk icke äro avsedda att återanskaffas utan

ersättas av effektivare, varvid personalkostnaderna efter hand som effektiviseringen

fortskrider finge beräknas bli lägre än de som nu ingå i den

låsta posten. Älmeby har även anfört, att bolaget till följd av de speciella

förhållanden varunder det arbetar står små risker jämfört med stora

delar av industrin i övrigt.

Departementschefen.

Under en följd av år ha statsmakterna genom avtal med såväl sockerindustrien

som betodlarna reglerat sockernäringen i landet. Huvudprincipen för

regleringen har varit, att staten enligt vissa bestämmelser tillförsäkrat Svenska

sockerfabriksaktiebolaget ensamrätt till import av socker mot det att

bolaget åtagit sig att inbjuda till teckning av kontrakt om sockerbetsodling

i enlighet med av staten godkända grunder. Sedan ett antal år tillbaka garanterar

staten därjämte bolaget täckning av vissa med sockertillverkningen

förbundna kostnader, mot det att bolaget är redovisningsskyldigt för sina

inkomster av sockertillverkningen.

I huvudsak synas samma principer böra gälla även för nästa tillverkningsår.

Ett avtal mellan staten och sockerbolaget rörande sockerproduktionen

bör alltså även i år genomföras.

Vid förhandlingar mellan statens jordbruksnämnd och styrelsen för

Sveriges betodlares centralförening har nämnden framlagt förslag rörande

villkoren för sockerbetsodlingen under år 1952. Dessa ha sedermera godkänts

av föreningen vid föreningsstämma den 29 mars 1952.

De sålunda utarbetade villkoren för 1952 års odling avvika i vissa avseenden

från dem, som gällde för 1951 års odling. Grundpriset för 100

kilogram betor med 16 procent sockerhalt avses sålunda skola höjas till

7 kronor 35 öre. Härav äro 30 öre att anse som ett för året utgående stimulanstillägg,

som inräknas i jordbrukskalkylen. I motsats till föregående år

skall däremot icke utgå något av odlingens omfattning beroende stimulanstillägg.

Ny för året är en klausul, enligt vilken betodlarföreningen har rätt att

påyrka nya förhandlingar om grundpriset för den händelse socialstyrelsens

levnadskostnadsindex skulle förändras så att den i 1952 års avtal mellan

Svenska arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen ingående indexklausulen

träder i tillämpning samt lantarbetarlönerna eller betackordet

till följd härav höjes ytterligare under år 1952.

Vidare må nämnas, att den i betodlingskontraktet intagna tabellen för

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

fraktkostnadsberäkning bär ändrats. Orsaken härtill är den höjning, som

skett av frakttaxorna. På grund av stegringar i järnvägarnas betmassefrakter

har vidare sockerbolaget medgivit att en viss utjämning av dessa

fraktkostnader skall ske. Envar odlare skall sålunda svara för betmassefrakten

t. o. in. 20 kilometer, d. v. s. för en fraktkostnad av högst 42 öre per

100 kilogram massa. Vid längre avstånd skall endast nämnda kostnadsbelopp

kvarstå, medan överstigande kostnad skall belasta statsregleringen.

Slutligen har det högsta bidraget till vissa odlare för arbetssvårigheter,

på grund av stenförekomst höjts från 26 kronor 60 öre till 30 kronor

85 öre per hektar.

I övrigt överensstämma villkoren för årets odling i huvudsak med de

hittillsvarande. Sålunda skall även i år till odlare, som tecknar kontrakt

avseende leverans till Mörbylånga, Roma eller Linköpings råsockerfabrik,

utgå ett arealtillägg av 10 kronor för varje påbörjat halvt hektar odlade

betor. För odling, som ej överstiger ett kvarts hektar, skall arealtillägget

dock utgå med allenast 5 kronor. I den mån intet särskilt omnämnes i förslaget

till odlingsvillkor skall gälla vad som tillämpats förra året.

De sålunda angivna villkoren för sockerbetsodlingen under år 1952 synas

böra godtagas.

Enligt gällande avtal mellan staten och sockerbolaget äro vissa av bolagets

kostnader ej föremål för statlig garanti. För täckande av ifrågavarande

kostnader (låsta kostnader) får bolaget i stället tillgodoräkna sig ett belopp

av 26,61 öre per kilogram råsocker. Nu nämnda belopp utgör den s. k.

multipeln för år 1951/52. Under nämnda år ha skett förhållandevis kraftiga

prisstegringar i fråga om de viktigare posterna i multipeln. Enligt av

bolaget utförda beräkningar, vilka godkänts av jordbruksnämnden, har

kostnadsstegringen under året uppgått till 4 861 000 kronor utöver vad som

förutsatts i avtalet med bolaget. Bolaget har godkänt ett av jordbruksnämnden

framlagt förslag om att täckning skall lämnas för 90 procent av nämnda

belopp eller med 4 375 000 kronor. Ersättning till bolaget med sistnämnda

belopp motsvarar en jämkning av multipeln med 1,46 öre per kilogram

råsocker. Den definitiva multipeln för år 1951/52 skulle härigenom komma

att uppgå till (26,61 + 1,46 =) 28,07 öre per kilogram råsocker.

Härefter torde jag till behandling få upptaga frågan om nytt avtal mellan

staten och sockerbolaget. Förslag till ett dylikt avtal har upprättats av

jordbruksnämnden efter överläggningar med bolaget och överensstämmer,

bortsett från vissa jämkningar och avvikelser med det nu löpande avtalet,

vilkets giltighetstid utgår den 30 april 1952.

Enligt gällande avtal omfattar statens kostnadsgaranti ej posterna underhåll,

avskrivningar, skatter, visst mindre belopp till bolagsstyrelsens fria

disposition, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar, omkostnader, kalk
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 23i.

21

sten, betfrö, frakter för kalksten, betor och råsocker, försäkringar samt

förräntning av bolagets eget kapital (vinst). Bolaget får i stället, såsom jag

förut nämnt, under innevarande avtalsår för täckande av dessa poster tillgodoräkna

sig ett belopp av 28,07 öre per kilogram tillverkat råsocker.

Vissa ändringar föreslås nu i dessa bestämmelser. Sålunda äro frakter för

raffinad samt emballagekostnader avsedda att ingå i multipeln. Denna höjs

till 40,45 öre. Detta belopp skall emellertid i viss utsträckning indexregleras.

Vissa däri ingående poster avses nämligen vid slutet av avtalsåret

komma att justeras med hänsyn till då inträffade ändringar i prisutvecklingen

i förhållande till det genomsnittliga prisläget i november—december

1951.

Förslaget torde kunna godtagas. I anslutning till detta har upprättats ett

förslag till kontrakt mellan staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget

rörande sockertillverkningen m. m. under tiden den 1 maj 1952—den 30

april 1953 med därtill fogade allmänna uttalanden från förhandlingarna

(bilaga 1). Förslaget, som godtagits av sockerbolaget, ansluter sig med de

i det föregående angivna undantagen i det väsentliga till nu gällande kontrakt.

I övrigt tillåter jag mig hänvisa till kontraktsförslagets lydelse, som

ej synes tarva ytterligare motivering.

Det nu ifrågasatta avtalet synes lämpligen i huvudsak böra gälla under

tiden den 1 maj 1952—den 30 april 1953. Såsom framgår av avtalets innehåll

komma emellertid vissa av bestämmelserna att få giltighet även efter

sistnämnda tidpunkt.

Grunderna för avtalet böra underställas riksdagen. Med hänsyn till rådande

ovissa förhållanden kan den situationen möjligen inträffa, att under

avtalstiden vissa ändringar i de avtalade bestämmelserna kunna bliva nödvändiga.

Jag förutsätter, att den omständigheten att avtalsgrunderna prövats

av riksdagen ej skall utgöra hinder för Kungl. Maj:t att, därest så av

väsentligt ändrade förhållanden påkallas, med berörda parter överenskomma

om av dylika omständigheter motiverade jämkningar i kontraktet ävensom

eljest företaga de mindre jämkningar, som kunna finnas påkallade.

Vidare förutsättes, att riksdagen fattar beslut, att för tiden från den 31

januari 1953, då nu gällande importmonopol utgår, till och med viss framtida

tidpunkt rätt att till riket införa socker icke skall tillkomma annan än

staten eller den, åt vilken Kungl. Maj:t överlåter sådan rätt. Erforderliga

närmare föreskrifter torde få utfärdas av Kungl. Maj:t. Det bör givetvis

iakttagas, att importrätten lämnas fri beträffande de i 1 § andra och tredje

styckena av kontraktet avsedda fallen. Beträffande den tidpunkt då införselmonopolet

skall utlöpa är att märka, att, ehuru avtalet med bolaget är

avsett alt utgå den 30 april 1953, det med hänsyn till statens garanti rörande

bolagets vid sagda dag förefintliga sockerlager synes nödvändigt, att

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 234.

riksdagens beslut om införselmonopolet får den innebörden, att Kungl.

Maj:t har möjlighet att utsträcka giltighetstiden för detsamma intill dess

garantien infriats genom lagrets försäljning. Detta kan antagas ha skett

vid ingången av februari månad 1954.

Vad härefter angår det ekonomiska mellanhavandet mellan staten och

sockerbolaget torde jag få erinra om de prishöjningar på socker och sirap,

som genomförts den 1 maj och den 9 juli 1951 samt den 17 mars 1952.

Dessa prishöjningar ha avvägts så, att de med hänsyn till nu rådande

prisförhållanden och till det nya avtalet mellan staten och bolaget kunna

beräknas täcka de ökade kostnaderna för sockerproduktionen. Åtminstone

så vitt nu kan bedömas synas därför icke några särskilda medel behöva

äskas på grund av statens åtaganden gentemot sockexbolaget.

Till slut torde jag få anmäla, att Kungl. Maj:t har för avsikt att bemyndiga

järnvägsstyrelsen att av statens järnvägars dispositionsanslag taga i

anspråk högst 262 506 kronor för vidtagande av ytterligare betlastningsanordningar

vid statens järnvägar. I enlighet med de förut omförmälda villkoren

för 1952 års odling skall halva beloppet påläggas de kostnader, som

staten garanterar sockerbolaget. Frågan i vad mån avskrivning av återstoden

av investeringsbeloppet skall ske torde framdeles få anmälas av chefen för

finansdepartementet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

1) besluta, att för tiden från och med den 1 februari 1953

till och med dag, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock senast

den 31 januari 1954, rätt att till riket införa socker

(tulltaxenummer 119 och 120) med av Kungl. Maj:t stadgade

undantag icke skall tillkomma annan än staten eller

den, åt vilken Kungl. Maj:t överlåter sådan rätt;

2) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter,

som må erfordras för upprätthållande av nu angivna

ensamrätt; samt

3) medgiva, att avtal må träffas mellan staten och Svenska

sockerfabriksaktiebolaget rörande sockertillverkningen

m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag förut

anfört.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t

Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Malte Olsson.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

23

Bilaga 1.

Förslag

till

Kontrakt

mellan svenska staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget angående

sockertillvcrkningen ni. m. under tiden 1 maj 1952—30 april 1953.

Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan Svenska sockerfabriksaktiebolaget,

i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse

träffad.

1 §•

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 9 § omförmälda tid att annan än

bolaget ej skall äga laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer

119 och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,

returförtullning eller uppläggning i frihamn eller å tullager eller provianteringsfrilager

av nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager

upplagd sådan vara endast efter av Kungl. Maj:t för varje särskilt fall meddelat

tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven

ordning.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes i

egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för varan

åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än den under

s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

Utan hinder av vad ovan sägs äger staten rätt att till riket införa de myckenheter

socker, som staten anser erforderligt anskaffa, varvid emellertid

förutsättes, att försäljningen av sålunda importerat socker sker med anlitande

av bolaget. Bolagets verksamhet med importsocker skall bedrivas såsom

en från verksamheten enligt förevarande kontrakt fristående rörelse, reglerad

genom särskilt avtal mellan staten och bolaget. De utgifter, som äro förenade

med importvarans anskaffande (däri inräknat ränta å i denna rörelse

investerat kapital), lagring, försäljning m. m., skola alltså icke ingå under

statens garanti enligt 4 § här nedan, utan gäller angående dylika utgifter

liksom rörande redovisning av de å importverksamheten uppkommande inkomsterna

vad därom i särskild ordning överenskommes mellan staten och

bolaget.

2 §•

Bolaget förbinder sig alt inbjuda till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling

under år 1952 i enlighet med mellan bolaget och Sveriges

betodlares centralförening vid förhandlingar direkt eller inför statsdelegerade

överenskomna grunder. Grundpriset för 100 kilogram betor med 16

procent sockerhalt skall utgöra 7 kronor 35 öre. Härav äro 30 öre att anse

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

såsom ett för året utgående stimulansbelopp, som skall inräknas i jordbrukskalkylen.

Dessutom skall till odlare, som år 1951 tecknar kontrakt

för leverans till Mörbylånga, Roma eller Linköpings råsockerfabrik, utgå

ett arealtillägg av 10 kronor för varje påbörjat halvt hektar odlade betor,

dock att för odling, som ej överstiger ett kvarts hektar, arealtillägget skall

utgå med allenast 5 kronor.

I betodlingskontrakten skall intagas erinran om den mellan Kungl. Maj:t

och Sveriges betodlares centralförening träffade överenskommelsen, att på

hemställan av sagda förening må genom visst skiljemannaförfarande omprövning

ske, huruvida höjning av betpriset kan anses motiverad med hänsyn

till sådan stegring av kostnaderna för produktionen av betor, som innebär

att förutsättningarna för det avtalade priset i någon mera betydande

mån förändrats.

Bolaget åtager sig att iakttaga vad enligt nyssberörda skiljemannaförfarande

må bliva bestämt beträffande eventuell höjning av betpriset eller

bestämts vid årets förhandlingar.

Vid teckning av betodlingskontrakt, avseende leverans till Linköpings

eller Mörbylånga råsockerfabrik, skola dock i fråga om täckningsersättning

och bidrag till järnvägsfrakter gälla i huvudsak samma grunder, som härom

tillämpats år 1951.

Beträffande odling och leverans av i Västergötland odlade betor skola

gälla härom särskilt bestämda villkor.

3 §•

Bolaget är skyldigt att vid försäljning av socker och sirap samt vid sockertillverkningen

erhållna biprodukter tillämpa de priser och försäljningsvillkor,

som fastställas av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande,

av statens jordbruksnämnd.

Finner bolaget att på grund av ändrade förhållanden eller eljest ändring

bör ske i fråga om priser eller försäljningsvillkor, som nyss nämnts, har

bolaget att med förebringande av erforderlig utredning göra anmälan därom

hos statens jordbruksnämnd.

4 §•

För avtalstiden 1 maj 1952—30 april 1953 är bolaget gentemot staten

iedovisningsskyldigt för sina samtliga inkomster på grund av tillverkningen

och försäljningen av socker och sirap samt vid sockerframställningen

erhållna biprodukter, och åtager sig staten att — med den inskränkning,

som följer av bestämmelserna i 1 mom. här nedan — svara för täckning av

bolagets för samma tillverkning och försäljning havda kostnader. Därvid

skola särskilt följande grunder iakttagas.

1 mom. Statens garanti för täckning av bolagets kostnader omfattar icke

kostnadsposterna underhåll, avskrivningar å fastigheter, maskiner och inventarier,

skatter till stat och kommun, till bolagsstyrelsens fria disposition

stående medel, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar, omkostnader,

kalksten, betfrö, frakter för kalksten, betor, råsocker och raffinad, emballage,

försäkringar samt ej heller förräntning av bolagets eget kapital (vinst),

utan skall bolaget självt täcka dessa kostnader mot det att bolaget äger

tillgodoräkna sig ett belopp av 40,45 öre för varje under räkenskapsåret i

fråga tillverkat kilogram råsocker. Sagda öretal blir bestående oavsett pro
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 23i.

2å

duktionens storlek. Beloppet 40,45 öre skall emellertid i nedan angivna utsträckning

indexregleras. Vissa däri ingående poster — underliållsmaterial,

förbrukningsartiklar för drift, vissa omkostnader (porto, telefon, telegram

och järnvägsresor), raffinadfrakter och emballage — skola nämligen vid

slutet av avtalsåret justeras med hänsyn till då inträffade ändringar i prisutvecklingen

i förhållande till det genomsnittliga prisläget i november—

december 1951. Justeringen skall ske med tillämpning av vissa av bolaget

uppgjorda och av jordbruksnämnden granskade prisindex.

Samtliga i närmast föregående stycke omförmälda poster skola omfatta

enahanda utgifter, som tidigare regelmässigt plägat hänföras till respektive

kostnadspost, och äger bolaget alltså icke å konton, som falla under statsgarantien,

överflytta vad som av bolaget tidigare plägat bokföras å i detta

moments första stycke avsedda konton eller i övrigt till statsregleringens

nackdel verkställa förskjutningar av kostnader av nu nämnt slag. Under

avskrivningar skola innefattas samtliga anläggningsavskrivningar, som beröra

sockerrörelsen, samt alltså jämväl sådana, som avse sirapstillverkning,

kolkranen, cisternvagnarna in. m. och vilka tidigare avförts före bokslutet

å respektive konton.

Skulle före kontraktstidens utgång den 30 april 1953 sådana förändringar

beträffande en eller flera av i detta moment avsedda kostnadsposter inträda

i pris- eller lönehänseende, som i fråga om höjning ej kunnat av bolaget

rimligen undvikas och vilka sammanlagt medföra väsentlig stegring eller

nedgång i summan av sagda kostnadsposter, skall efter påfordran av någondera

parten förhandlingar mellan dem upptagas i syfte att åstadkomma härav

föranledd skälig jämkning av förenämnda belopp per kilogram råsocker.

I den mån sockertillverkningen så bedrives, att råsocker av sedvanlig typ

ej erhålles såsom mellanprodukt, utan framställningen inriktas på annan

vara av ena eller andra slaget, skall liksom hittills erforderlig omräkning

verkställas för fastställandet av den mängd råsocker, som skulle ha framkommit

vid tillverkning enligt tidigare sedvanlig framställningsmetod.

Har den för bolagets raffinadtillverkning under avtalstiden använda myckenheten

svenskt råsocker överstigit respektive understigit bolagets tillverkning

av råsocker under samma tid, skall bolaget för överskottet, respektive

underskottet gottskrivas, respektive påföras den del av den enligt första

stycket bestämda multipeln för låsta posten, som enligt av statens jordbruksnämnd

granskad och godkänd redovisning belöper å raffineringskostnader.

1 den mån under avtalstiden särskilda kostnader uppkomma på grund

av beredskapslagring av socker och eventuell kvalitetsförsämring därvid, få

dessa kostnader läggas utanför de i förevarande moment avsedda posterna

och alltså omfattas av statsgarantien.

Under statsgarantien få inläggas av bolaget bestridda kostnader dels för

täckande av vad genom arbetsmarknadsstyrelsen under avtalsåret utgivits

i bidrag till kockahushåll och resekostnader för arbetskraft till betfälten

och till vissa daghem, dels för täckande av hälften av de till betleveranserna

hänförda anläggningskostnaderna för de 1952 vederbörligen beslutade av

statens järnvägar utförda betlastningsanordningarna.

2 mom. Beträffande de värden, varlill lager av bränsle och andra förnödenheter

må upptagas i bokslutet den 30 april 1953, skall gälla, att räkenskapsårets

drift ej får påföras högre kostnader för respek ti ve vara, än alt

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 234.

bolaget kan — med antagande av att den utgående lagerbeliållningen av

varan till storleken sammanfaller med den ingående — åsätta ett dylikt

normallager samma å-pris, som gällt för det ingående. Med ingående lager

och lagervärden förstås bär de, som förelågo den 1 augusti 1939. Vid sockerfabrikationen

använd torv från av bolaget ägd mosse får debiteras sockerrörelsen

med högst gällande normalpris för varan eller, därest normalpris

ej fastställts, med högst ett pris, som efter vederbörliga värme- och värdeberäkningar

kan anses motsvara billigaste inköpspris för maskintorv.

Därest lagret av någon i detta moment avsedd vara den 30 april 1953 till

kvantiteten överstiger det ingående lagret den 1 augusti 1939, skall den

överskjutande delen bokföras till den under räkenskapsåret genomsnittliga

inköpskostnaden.

Där lagret av någon i detta moment avsedd vara den 30 april 1953 understiger

det den 1 augusti 1939 förefintliga normallagrets storlek, skall beträffande

underskottet den s. k. rekonstruktionsprincipen tillämpas. Detta

innebär i huvudsak, att för återanskaffning av den bristande lagerkvantiteten

skall, i mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt,

genom belastning av årets drift avsättas så stort belopp, att det — med utgångspunkt

från å ena sidan det vid bokslutstillfället gällande dagsvärdet å

varan och å andra sidan det ingående bokförda å-priset å normallagret —

förslår för lagrets återuppbyggande till normalkvantiten. Av vad sålunda

avsatts, här benämnt förnödenhetens rekonstruktionsfond, får bolaget varken

under eller efter kontraktstiden tillgodogöra sig mer än högst vad som

motsvarar det belopp, som bolaget den 1 augusti 1939 — med utgångspunkt

från ä ena sidan det sist sagda gällande dagsvärdet å varan och å andra

sidan det ingående bokförda å-priset — ägde såsom lagerreserv sagda dag i

normallagret för varan. Vad rekonstruktionsfonden härutöver innehåller

får, under iakttagande av vad nedan sägs, användas — förutom till statsregleringens

gottskrivande under avtalstiden för det fall, att rekonstruktionsfonden

vid prisfall å varan nedgår under året — allenast för återställning

av lagret. 1 syfte att återanskaffningen ej sker till högre värden än

nödigt är, skall bolaget rörande återanskaffningen samråda med statens

jordbruksnämnd eller annat av Kungl. Maj:t utsett organ. Det åligger bolaget

att, vid anfordran, till staten överlämna vad av rekonstruktionsfond

ej åtgått för vederbörlig återställning av lagret. Därest bolaget på kontot

brännmaterialier har brist i normallagret men utanför normallagret har

förråd av eller kontrakt på ersättnings- eller surrogatvaror, som bolaget

måst anskaffa för att trygga försörjningen av på dessa konton förda varuslag,

är bolaget berättigat att nedskriva dessa varor till en prisnivå, som

motsvarar bolagets bokföringspris å i normallagret ursprungligen ingående

varor, därvid hänsyn skall tagas till ersättningsvarornas användningseffekt

i bolagets drift respektive försäljning, men skola dessa därefter anses ingå

i normallagret och hänsyn till dem alltså tagas vid fastställande av rekonstruktionsfondens

belopp. Nedskrivning må dock ej ske å större kvantitet

än som efter nyss angiven omräkning erfordras för utfyllnad av normallagret.

— Därest enighet ej ernås mellan statens jordbruksnämnd och bolaget

rörande de i detta stycke omförmälda dagsnoteringarna å förnödenheter

eller mellan det statliga organet och bolaget rörande villkoren i övrigt

för ett verkställande efter kontraktstidens utgång av lageråterställningen,

skall dylik tvistefråga avgöras av skiljemän enligt lag.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

27

Vad i detta moment sägs avser ej förnödenheter, som ingå i någon av de

i 1 mom. första stycket omförmälda kostnadsposterna.

3 mom. Beträffande värdesättningen å lager av råsocker och raffinad

skall — oberoende av vad därom må tillämpas i bolagets i dess förvaltningsberättelse

intagna bokslut — följande lända till efterrättelse i mellanhavandet

mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt. Å ena sidan skall

under avtalstiden 1952/53 såsom inkomst, för vilken bolaget gentemot staten

är redovisningsskyldigt, räknas ett belopp, som motsvarar vid räkenskapsårets

utgång kvarvarande lager av råsocker och raffinad, värderat till

vid sagda tillfälle gällande försäljningspris å socker, efter avdrag av dels

eventuellt förekommande sockerskatt och dels försäljningskostnader och

beträffande kvarvarande råsocker jämväl raffineringskostnader. Å andra

sidan skall under nyss sagda räkenskapsår såsom kostnader, för vilka staten

gentemot bolaget lämnar garanti, räknas dels det belopp, vartill sockerlagret

vid räkenskapsårets ingång varit bokfört, dels ock ett belopp, avsett

för åternedskrivning av det på ovan angivet sätt beräknade värdet å utgående

sockerlager, vilket belopp i krontal angivet skall motsvara den reserv,

som bolaget den 31 juli 1939 ägde i sitt då förefintliga lager av råsocker

och raffinad. Först sedan hänsyn på nu angivet sätt tagits till lagervärdesättningen

å sockerlagret, skall den bolaget enligt 1 mom. här ovan

tillkommande vinsten få framkomma. Staten garanterar vidare bolaget att

beträffande utförsäljning av det vid avtalets utgång kvarvarande sockerlagret

få tillämpa samma pris som det vid sagda tidpunkt gällande försäljningspriset

å socker.

Vid kontraktstidens utgång förefintligt lager av melass upptages i mellanhavandet

mellan staten och bolaget till det för kontraktstiden av Kungl.

Maj:t fastställda försäljningspriset å melass. Staten garanterar bolaget att

till sagda pris få avyttra det lager av melass, som vid kontraktstidens utgång

överstiger ett till 2 500 ton beräknat normallager, därvid förutsättes,

att avsättningen av sagda överskottslager genom statens försorg så ordnas,

att den ej intränger på bolagets regelmässiga avsättning å den svenska

marknaden. Därest efter särskilt medgivande bolaget upptager tillverkning

av socker ur melass samt importerar melass, skall rörande dylik sidorörelse

och härav berörda produkter i stället gälla vad härom särskilt bestämmes,

A mom. I mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt

skall det överskott av betmassa och annan torrsubstans, som uppkommer

genom återtagning av press- och diffusionsvatten och som betodlarna sålunda

icke äro kontraktsenligt berättigade att köpa, icke räknas bland de

sockerrörelsens biprodukter, som redovisas i sockerrörelsen.

5 mom. Under statens garanti må inräknas dels det verkligt förekommande

nettoräntebeloppet, dock icke beträffande ränteutgifter för sockerimporten,

dels ock å räkenskapsåret belöpande ränta efter 4 procent å kapitalbeloppet

den t augusti 1939 av bolagets självriskfonder, vilket räntcbelopp

ej ingår bland de i 1 mom. ovan avsedda kostnaderna.

Internräntor inom bolaget beräknas efter en räntesats av 4 procent såväl

då fråga är om ränteinkomst lill socker rörelsens förmån som till dess belastning.

6 mom. Den omständigheten att staten svarar för täckning av bolagets

kostnader för sockertillverkningen får ej föranleda bolaget lill mindre om
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

tänksamhet än eljest i avseende å utgifters vidkännande och företagets ekonomiska

bedrivande i övrigt, och åligger det alltså bolaget att, utan eftersättande

av driftens planmässighet och företagets rationella bedrivande,

iakttaga all nödig sparsamhet i avseende å utgifter av skilda slag och beträffande

bedrivandet av dess verksamhet över huvud taget.

7 mom. Skulle vid avtalstidens utgång kvarstå något under statens garanti

ingående kostnadsbelopp, varför täckning ej under avtalstiden av bolaget

erhållits, och träffas ej mellan staten och bolaget särskild uppgörelse

om beloppets täckning, har staten att till bolaget omedelbart vid avtalets,

utgång utgiva vad sålunda återstår. Om å andra sidan det belopp, som bolaget

erhållit i redovisningsplilttiga inkomster, skulle vid avtalstidens utgång

överstiga vad som omfattas av statens garanti, är bolaget skyldigt att,

därest annan uppgörelse ej träffas, till staten likaledes omedelbart utgiva

det sålunda överskjutande beloppet.

8 inom. Utöver de i detta kontrakt angivna grunderna äger Kungl. Maj:t

att med bolaget träffa överenskommelse i avseende å närmare bestämmelser

om täckning av bolagets kostnader och redovisning av dess inkomster.

5 §■

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser

som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning till leveransdagens

pris.

Bolaget skall driva sin verksamhet på ett lojalt sätt och så att icke annans

intresse obehörigen skadas.

6 §•

Bolagets verksamhet i vad den beröres av detta kontrakt står under tillsyn

av statens jordbruksnämnd.

Nämnden äger att av bolaget erhålla de uppgifter och taga del av det material,

som den anser erforderliga för tillsynens utövande.

7 §•

I frågor rörande tillämpningen av bestämmelserna i 4 § detta kontrakt

rörande bolagets redovisningsskyldighet för sina inkomster ävensom statens

åtagande att svara för täckning av bolagets kostnader äger nämnden företräda

staten. Uppstår i sådan fråga meningsskiljaktighet mellan nämnden

och bolaget skall nämnden, därest bolaget det begär, underställa frågan

Kungl. Maj:t. Innan Kungl. Maj:t fattar ståndpunkt i sålunda uppkommen

tvistefråga, åligger det Kungl. Maj:t att inhämta utlåtande i frågan hos en

särskild delegation, bestående av tekniskt och ekonomiskt erfarna, opartiska

och sakkunniga personer, utsedda på sätt i lagen om skiljemän sägs. Att

vissa tvistefrågor kunna hänskjutas till avgörande genom skiljemän, därom

är bestämt i 4 § 2 mom. tredje stycket.

8 §•

Vad i detta kontrakt stadgas innebär ej inskränkning i de befogenheter,

som enligt lag och författning må tillkomma Kungl. Maj:t i avseende å bolaget

och dess verksamhet.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

29

9 §•

Detta kontrakt gäller för tiden från och med den 1 maj 1952 till och

med den 30 april 1953 eller, i den män det av avfattningen av vissa bestämmelser

uttryckligen framgår, jämväl tills vidare för tid efter sist sagda dag.

Allmänna uttalanden från förhandlingarna.

1. Det har förutsatts, att uttalandet överst å s. 28 i prop. nr 212/1941

skall gälla även beträffande nya avtalstiden (se ock sista stycket å s. 40

i prop. nr 243/1946).

2. Rörande de närmare villkoren för sådan sockerimport, som avses under

1 § fjärde stycket, förutsattes, att mellan Kungl. Maj:t och bolaget härom

ingånget avtal och därvid gjort förhandlingsuttalande fortfarande skola

gälla.

3. Det förutsättes, att import enligt 1 § första stycket ej sker annat än

efter medgivande av statens jordbruksnämnd.

4. Därest socialstyrelsens levnadskostnadsindex skulle förändras så att

den i 1952 års avtal mellan Svenska arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen

ingående indexklausulen träder i tillämpning samt kollekiivavtalslönerna

till följd härav höjas ytterligare under 1952, äger bolaget

påyrka nya förhandlingar om multipelns storlek.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1952:238 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 1 juni 1951 a1 i texten
  2. BevU 1952:53 Bevillningsutskottets betänkande nr 53 s. 1 i texten