Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av avtal mellan Sverige och Nederländerna för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet samt beträffande skatter å kvarlåtenskap

1952-04-25 · 50 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 50 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:235, Angående godkännande av avtal mellan Sverige och Nederländerna för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet samt beträffande skatter å kvarlåtenskap

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

1

Nr 235.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av avtal mellan Sverige och Nederländerna för undvikande

av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser

angående ömsesidig handräckning beträffande

skatter å inkomst och förmögenhet samt beträffande

skatter å kvarlåtenskap; given Stockholms

slott den 25 april 1952.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över finansoch

utrikesdepartementsärenden för den 28 mars 1952 och över finansärenden

för denna dag samt med överlämnande av två denna dag undertecknade

avtal mellan Sverige och Nederländerna för undvikande av dubbelbeskattning

och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning

beträffande skatter å inkomst och förmögenhet samt å kvarlåtenskap,

jämte till avtalen hörande protokoll, vill Kungl. Maj :t härmed föreslå

riksdagen att

dels godkänna nämnda avtal och protokoll;

dels ock i övrigt bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen denna dag hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 235.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Bilaga.

Verdrag

tussen het Koninkrijk der Nederlanden

en het Koninkrijk Zweden tot

het vermijden van dubbele belasting

en tot het vaststellen van regelen voor

wederzijdse administratieve hulp met

betrekking tot belastingen van inkomsten

en van vermogen.

Hare Majesteit de Koningin der

Nederlanden en Zijne Majesteit de

Koning van Zweden,

Bezield door de wens, zoveel mogelijk

dubbele belasting te vermijden en regels

voor wederzijdse administratieve hulp

vast te stellen met betrekking tot

belastingen van inkomsten en van vermogen,

Hebben besloten te dien einde een

Verdrag te sluiten,

En hebben tot Hun gevolmachtigden

benoemd, te weten:

Hare Majesteit de Koningin der Nederlanden
De

Heer W. A. A. M. Daniels, Hoogstderzelver

buitengewoon Gezant en gevolmachtigd

Minister te Stockholm,

Zijne Majesteit de Koning van Zweden

Zijn Minister van Buitenlandse Zaken

Zijne Excellentie Östen Undén,

Die, na elkander hun in goede en

behoorlijke vorm bevonden volmachten

te hebben overgelegd, zijn overeengekomen

als volgt:

Artikel 1.

Dit Verdrag is van toepassing op

natuurlijke personen en lichamen, die

inwoner zijn van Zweden of van Nederland.

Artikel 2.

Avtal

mellan Konungariket Sverige och

Konungariket Nederländerna för undvikande

av dubbelbeskattning och

fastställande av bestämmelser angående

ömsesidig handräckning beträffande

skatter å inkomst och förmögenhet.

Hans Majestät Konungen av Sverige

och Hennes Majestät Drottningen av

Nederländerna,

föranledda av önskan att i görligaste

mån undvika dubbelbeskattning samt

fastställa bestämmelser angående ömsesidig

handräckning beträffande skatter

å inkomst och förmögenhet,

hava för detta ändamål beslutat att

ingå ett avtal

och hava utsett såsom sina befullmäktigade

ombud:

Hans Majestät Konungen av Sverige:

Sin Minister för Utrikes Ärendena,

Hans Excellens östen Undén; och

Hennes Majestät Drottningen av Nederländerna:
W.

A. A. M. Daniels, Hennes Majestäts

Envoyé extraordinaire och Ministre plénipotentiaire

i Stockholm,

vilka, efter att hava företett sina

fullmakter, som befunnits i god och

behörig form, överenskommit om följande

bestämmelser:

Artikel 1.

Detta avtal är tillämpligt å fysiska

och juridiska personer, som äro bosatta

i Sverige eller i Nederländerna.

Artikel 2.

§. 1. Dit Verdrag heeft slechts betrek- § 1. Detta avtal avser endast skatter

king op belastingen en heffingen van in- å inkomst eller förmögenhet till staten

komsten en van vermogen, te betalen aan eller till provinser, kommuner eller

de Staat of aan de provincién, gemeenten andra statliga eller kommunala enheter,

of andere staatkundige onderdelen, härunder inbegripna engångsskatter å

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 235.

3

daaronder begrepen vermogensheffingen

ineens en vermogensaanwasbelastingen,

alsmede belastingen in de vorm van

opcenten.

§. 2. De belastingen, welke het onderwerp

van dit Verdrag vormen, zijn:

Voor zoveel Zweden betreft:

(a) de Rijksinkomstenbelasting, met

inbegrip van de couponbelasting,

(b) de Rijksvermogensbelasting,

(c) de gemeentelijke inkomstenbelasting,

(hierna te noemen: »Zweedse belasting»);
Voor

zoveel Nederland betreft:

(a) de inkomstenbelasting,

(b) de loonbelasting,

(c) de vennootschapsbelasting,

(d) de dividendbelasting,

(e) de commissarissenbelasting,

(f) de vermogensbelasting,

(hierna te noemen: »Nederlandse belasting»).

§. 3. Dit Verdrag zal ook van toepassing

zijn op elke andere belasting

van in wezen gelijksoortige aard, in

een van de Verdragsluitende Staten

geheven na de dagtekening van de

ondertekening van dit Verdrag.

§. 4. Ingeval de belastingwetten in

een van de Verdragsluitende Staten

enigszins belangrijk gewijzigd worden

zal de bevoegde autoriteit van deze

Staat de wijziging ter kennis van de

bevoegde autoriteit in de andere Staat

brengen, opdat in dit Verdrag die

veranderingen worden aangebracht of

aan het Verdrag die uitlegging wordt

gegeven, welke noodzakelijk mogen worden

geacht.

Artikel 3.

§. 1. Zoals gebezigd in dit Verdrag:

(a) betekent de uitdrukking: »Nederland»

alleen het Koninkrijk der Nederlanden

in Europa;

(b) betekenen de uitdrukkingen: »inwoner

van Zweden» en »inwoner van

Nederland»:

ten aanzien van natuurlijke personen,

onderscheidenlijk ieder natuurlijk per
-

förmögenhet och skatter å förmögenhetsökning

ävensom tilläggsskatter.

§ 2. De skatter, som avses i detta

avtal, äro:

beträffande Sverige:

a) statlig inkomstskatt, kupongskatten

däri inbegripen,

b) statlig förmögenhetsskatt och

c) kommunal inkomstskatt,

(dessa skatter sammanfattas i det

följande under benämningen »svensk

skatt»);

beträffande Nederländerna:

a) inkomstskatt,

b) skatt å arbetslön,

c) bolagsskatt,

d) skatt å utdelning,

e) skatt å styrelsearvoden m. m. och

f) förmögenhetsskatt,

(dessa skatter sammanfattas i det

följande under benämningen »nederländsk

skatt»).

§ 3. Detta avtal skall tillämpas även

å alla andra skatter av i huvudsak

likartat slag, som påläggas i någon av

de avtalsslutande staterna efter undertecknandet

av detta avtal.

§ 4. Därest mera väsentlig ändring

äger rum i skattelagstiftningen i någon

av de avtalsslutande staterna, skall

behörig myndighet i denna stat därom

underrätta behörig myndighet i den

andra staten i syfte att åvägabringa

erforderliga ändringar i eller regler för

tillämpning av detta avtal.

Artikel 3.

§ 1. I detta avtal skola följande

uttryck hava nedan angiven betydelse:

a) Uttrycket »Nederländerna» betyder

allenast Konungariket Nederländernas

europeiska område.

b) Uttrycken »person, bosatt i Sverige»

och »person, bosatt i Nederländerna»

åsyfta:

vad beträffar fysiska personer, varje

fysisk person, som enligt svenska be
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

soon, die voor de toepassing van de

Zweedse belasting in Zweden woont,

en ieder natuurlijk persoon, die voor

de toepassing van de Nederlandse belasting

in Nederland woont;

met betrekking tot lichamen, onderscheidenlijk

elk lichaam, dat is opgericht

naar Zweeds recht en elk lichaam, dat

is opgericht naar Nederlands recht, of,

indien een lichaam niet op die wijze

is opgericht, een lichaam, waarvan het

bedrijf wordt geleid en bestuurd onderscheidenlijk

in Zweden of in Nederland.

Indien een natuurlijk persoon geacht

kan worden een inwoner van beide

Verdragsluitende Staten te zijn, wordt

hij in de zin van dit Verdrag beschouwd

als een inwoner van de Staat, waarmede

zijn persoonlijke en economische

betrekkingen het sterkst zijn. Indien

zijn wroonplaats vo lgens deze regel

niet kan worden bepaald wordt de

natuurlijke persoon beschouwd een inwoner

te zijn van de Staat, waarvan

hij onderdaan is. Mocht hij onderdaan

zijn van beide Staten of van geen van

de Staten, dan zullen de bevoegde

autoriteiten een overeenkomst treffen

met betrekking tot elk bijzonder geval;

(c) betekent de uitdrukking: »lichaam»

een vennootschap, vereniging of andere

organisatie of rechtskundige eenheid;

(d) betekent de uitdrukking; »Zweedse

onderneming» een onderneming op het

gebied van nijverheid of handel, gedreven

door een inwoner van Zweden, en

betekent de uitdrukking: »Nederlandse

onderneming» een onderneming op het

gebied van nijverheid of handel, gedreven

door een inwoner van Nederland;

en betekenen de uitdrukkingen: »onderneming

van een van de Verdragsluitende

Staten» en »onderneming van de andere

Verdragsluitende Staat» een Zweedse

onderneming of een Nederlandse onderneming,

al naar het zinsverband vereist;

(e) betekent de uitdrukking: »be
voegde

autoriteit», voor zoveel betreft

Zweden, de Minister van Financien of

zijn bevoegde vertegenwoordiger, en

voor zoveel betreft Nederland, de Minister

van Financien of zijn bevoegde

vertegenwoordiger.

§. 2. Voor de toepassing van de

skattningsregler anses bosatt (eller stadigvarande

vistas) i Sverige, respektive

varje fysisk person, som enligt nederländska

beskattningsregler anses bosatt

i Nederländerna;

vad beträffar bolag, varje bolag, som

bildats enligt svensk lag, respektive

varje bolag, som bildats enligt nederländsk

lag, ävensom, såvitt angår bolag

som icke bildats vare sig enligt svensk

eller nederländsk lag, varje bolag vars

rörelse ledes och övervakas i Sverige

respektive i Nederländerna.

Därest en fysisk person kan anses

bosatt i båda de avtalsslutande staterna,

skall han enligt detta avtal anses

bosatt i den stat, med vilken han har

de starkaste personliga och ekonomiska

förbindelserna. Kan frågan om var

personen skall anses bosatt icke avgöras

med tillämpning av denna regel, anses

han vara bosatt i den stat, i vilken han

äger medborgarskap. Är han medborgare

i båda staterna eller är han

icke medborgare i någon av staterna,

skola behöriga myndigheter träffa överenskommelse

från fall till fall.

c) Uttrycket »bolag» inbegriper aktiebolag,

föreningar samt andra sammanslutningar

eller juridiska personer.

d) Uttrycket »svenskt företag» betyder

ett rörelseidkande företag, som

bedrives av en person, bosatt i Sverige,

och uttrycket »nederländskt företag»

betyder ett rörelseidkande företag, som

bedrives av en person, bosatt i Nederländerna;

uttrycken »företag i en av de

avtalsslutande staterna» och »företag i

den andra avtalsslutande staten» betyda

ett svenskt företag eller ett nederländskt

företag, allteftersom sammanhanget

kräver.

e) Uttrycket »behörig myndighet» betyder

för Sveriges vidkommande finansministern

eller hans befullmäktigade

ombud och för Nederländernas vidkommande

finansministern eller hans

befullmäktigade ombud.

§ 2. Då någon av de avtalsslutande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

5

bepalingen van dit Verdrag door ieder

van de Verdragsluitende Staten zal

elke niet in dit Verdrag omschreven

uitdrukking, tenzij het zinsverband änders

vereist, de betekenis hebben, welke

die uitdrukking heeft volgens de wetten

van die Verdragsluitende Staat met

betrekking tot de belastingen, welke

het onderwerp vormen van dit Verdrag.

Artikel 4.

§. 1. Inkomsten en vermogen zijn

slechts aan belasting onderworpen in

de Verdragsluitende Staat waar de

belastingplichtige als inwoner wordt

beschouwd, mits dit Verdrag niet een

regel van andere strekking bevat.

§. 2. De onverdeelde boedel van een

overledene wordt beschouwd als inwoner

van de Staat, waar de overledene ten

tijde van zijn overlijden als inwoner

moet worden beschouwd.

Artikel 5.

§. 1. Inkomsten verkregen uit onroerende

zaken (met inbegrip van vermogenswinsten

door de verkoop of

verwisseling van onroerende zaken) zijn

slechts aan belasting onderworpen in

die Staat waar de onroerende zaken

zijn gelegen.

§. 2. Royalties betaald met betrekking

tot de exploitatie van onroerende zaken

worden op dezelfde wijze beläst als

inkomsten, verkregen uit onroerende

zaken.

§. 3. Royalties betaald met betrekking

tot de exploitatie van een mijn of van

enige andere vorm van exploitatie van

natuurlijke hulpbronnen, welke geen

onroerende zaken uitmaken, zijn slechts

aan belasting onderworpen in de Staat,

waar de mijn of natuurlijke hulpbron

is gelegen.

Artikel 6.

§. 1. Nijverheids- of handelsvoordelen

van een onderneming van een van de

Verdragsluitende Staten zijn in de

andere Verdragsluitende Staat niet aan

belasting onderworpen, tenzij de onderneming

haar bedrijf in de andere

Verdragsluitende Staat uitoefent door

staterna tillämpar bestämmelserna i

detta avtal, skall, såvitt icke sammanhanget

annorlunda kräver, varje däri

förekommande uttryck, vars innebörd

icke särskilt angivits i avtalet, anses

hava den betydelse, som uttrycket har

enligt den ifrågavarande statens lagar

beträffande sådana skatter, som äro

föremål för detta avtal.

Artikel 4.

§ 1. Såframt ej annat stadgas i detta

avtal, beskattas inkomst och förmögenhet

allenast i den av de avtalsslutande

staterna, där den skattskyldige anses

vara bosatt.

§ 2. Oskift dödsbo skall anses vara

bosatt i den stat, där den avlidne skall

anses hava varit bosatt vid dödsfallet.

Artikel 5.

§ 1. Inkomst av fast egendom (däri

inbegripet vinst å försäljning eller byte

av fast egendom) beskattas allenast i

den stat, där den fasta egendomen är

belägen.

§ 2. Royalty för nyttjande av fast

egendom anses i beskattningshänseende

likställd med inkomst av fast egendom.

§ 3. Royalty för bearbetande av

gruva eller annan naturtillgång, som ej

är fast egendom, beskattas endast i

den stat, där gruvan eller naturtillgången

är belägen.

Artikel 6.

§ 1. Inkomst av rörelse, åtnjuten av

ett företag i en av de avtalsslutande

staterna, skall icke bliva föremål för

beskattning i den andra avtalsslutande

staten för såvitt icke företaget bedriver

rörelse i sistnämnda stat från ett därstädes

beläget fast driftställe. Är så

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

middel van een aldaar gevestigde vaste

inrichting. Indien zij haar bedrijf aldus

uitoefent, mag de andere Verdragsluitende

Staat die voordelen belasten,

maar slechts dat deel daarvan dat aan

die vaste inrichting is toe te rekenen.

Vermogenswinsten, verkregen door de

verkoop of verwisseling van een bedrijf

of van een gedeelte ervan, worden

beschouwd als nijverheids- of handelsvoordelen.

§ 2. Indien een onderneming van een

van de Verdragsluitende Staten in de

andere Verdragsluitende Staat haar bedrijf

uitoefent door middel van een

aldaar gevestigde vaste inrichting, zullen

aan die vaste inrichting worden toegerekend

de nijverheids- of handelsvoordelen,

die zij geacht zou kunnen worden

in die andere Verdragsluitende Staat

te behalen, indien zij een onafhankelijke

onderneming ware, welke dezelfde of

soortgelijke werkzaamheden uitoefende

onder dezelfde of soortgelijke omstandigheden

en welke als willekeurig derde

transacties aanging met de onderneming,

waarvan zij een vaste inrichting is.

§ 3. De uitdrukking: »vaste inrichting»

betekent een directie, filiaal, fabriek,

kantoor, werkplaats, verkooplokaal of

andere vaste bedrijfsinrichting, een

mijn of andere plaats van natuurlijke

hulpbronnen, in exploitatie. Zij omvat

ook een plaats waar ingevolge een

overeenkomst een bouwwerk wordt

uitgevoerd gedurende een tijdvak

van tenminste een jaar, maar zij

omvat niet een vertegenwoordiging,

tenzij de vertegenwoordiger een algemene

machtiging heeft om te onderhandelen

en overeenkomsten af te sluiten

namens de onderneming, en deze dit

recht gewoonlijk uitoefent, dan wel een

goederenvoorraad heeft, waaruit hij

regelmatig bestellingen uitvoert namens

de onderneming. In dit verband:

1) wordt een onderneming van een

van de Verdragsluitende Staten niet

geacht een vaste inrichting in de andere

Verdragsluitende Staat te hebben enkel

op grond van het feit, dat zij in die

andere Verdragsluitende Staat bedrijfshandelingen

verricht door middel van

een bona fide makelaar of commis
-

fallet, äger den andra avtalsslutande

staten beskatta inkomsten men endast

så stor del därav, som är hänförlig till

det fasta driftstället.

Såsom inkomst av rörelse anses jämväl

vinst, som erhålles genom försäljning

eller byte av rörelsen eller del

därav.

§ 2. Då ett företag i en av de avtalsslutande

staterna bedriver rörelse i den

andra avtalsslutande staten från ett

därstädes beläget fast driftställe, skall

till det fasta driftstället hänföras den

inkomst av rörelse, som driftstället kan

antagas skola hava åtnjutit i denna

andra stat, därest driftstället varit ett

oberoende företag med samma eller liknande

verksamhet, bedriven under samma

eller liknande villkor, samt driftstället

självständigt avslutat affärer

med det företag, till vilket det fasta

driftstället hörer.

§ 3. Uttrycket »fast driftställe» innefattar

plats där företaget har sin ledning,

filial, fabrik, kontor, verkstad, försäljningsställe

eller annat fast affärsställe,

ävensom gruva eller annan naturtillgång,

som är föremål för bearbetning.

Uttrycket i fråga innefattar även plats

för byggnadsföretag, som utföres å

entreprenad under en tidrymd av minst

ett år, men inbegriper däremot icke en

agentur, med mindre agenten har och

regelbundet utnyttjar en allmän fullmakt

att förhandla och sluta avtal å

företagets vägnar eller har ett varulager,

från vilket han regelbundet effektuerar

order å företagets vägnar. Med avseende

härå märkes följande:

1) Ett företag i en av de avtalsslutande

staterna anses icke hava ett

fast driftställe i den andra avtalsslutande

staten allenast å den grund, att

företaget uppehåller affärsförbindelser i

den andra avtalsslutande staten genom

förmedling av en fullt fristående mäklare

eller kommissionär, som därvidlag en
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

7

sionnair, handelende in de normale

uitoefening van zijn bedrijf als zodanig;

2) stempelt het feit, dat een onderneming

van een van de Verdragsluitende

Staten in de andere Verdragsluitende

Staat een vaste bedrijfsinrichting

heeft uitsluitend voor het aankopen

van waren of andere koopmansgoederen

op zich zelf die vaste bedrijfsinrichting

niet tot een vaste inrichting

van de onderneming;

3) stempelt het feit, dat een lichaam,

dat een inwoner is van een van de

Verdragsluitende Staten, een dochteronderneming

heeft, welke een inwoner

is van de andere Verdragsluitende Staat

of welke haar bedrijf uitoefent in die

andere Verdragsluitende Staat (hetzij

door middel van een vaste inrichting

of op andere wijze), op zich zelf die

dochteronderneming niet tot een vaste

inrichting van haar moedermaatschappij.

§ 4. Van de voordelen, welke opkomen

aan een onderneming van een van de

Verdragsluitende Staten wordt geen deel

toegerekend aan een vaste inrichting

gevestigd in de andere Verdragsluitende

Staat enkel op grond van aankoop van

waren of andere koopmansgoederen in

die andere Verdragsluitende Staat door

de onderneming.

§ 5. De bevoegde autoriteiten van de

Verdragsluitende Staten kunnen bij

overeenkomst regelen vaststellen voor

de verdeling van nijverheids- of handelsvoordelen.

Artikel 7.

Indien

(a) een onderneming van een van de

Verdragsluitende Staten onmiddellijk of

middellijk deelneemt aan de leiding van,

of het toezicht op, dan wel in het

kapitaal van een onderneming van de

andere Verdragsluitende Staat, of

(b) dezelfde personen onmiddellijk of

middellijk deelnemen aan de leiding

van of het toezicht op, dan wel in

het kapitaal van een onderneming van

een van de Verdragsluitende Staten en

van een onderneming van de andere

Verdragsluitende Staat,

en in elk van beide gevallen, tussen

dast fullgör uppdrag, som tillhöra hans

vanliga affärsverksamhet.

2) Den omständigheten, att ett företag

i en av de avtalsslutande staterna har

ett fast affärsställe i den andra avtalsslutande

staten uteslutande för inköp

av varor, skall icke i och för sig medför^

att detta affärsställe betraktas såsom

ett fast driftställe för företaget.

3) Den omständigheten, att ett bolag,

som anses bosatt i en av de avtalsslutande

staterna, har ett dotterbolag,

som anses bosatt i den andra avtalsslutande

staten eller som driver rörelse

i denna andra stat (vare sig detta sker

från ett fast driftställe eller annorledes),

skall icke i och för sig medföra att

dotterbolaget betraktas såsom ett fast

driftställe för moderbolaget.

§ 4. Ingen del av den inkomst, som

uppkommer för ett företag i en av

de avtalsslutande staterna, må anses

hänförlig till ett fast driftställe i den

andra avtalsslutande staten allenast av

den anledningen, att företaget inköper

varor i denna andra stat.

§ 5. Behöriga myndigheter i de avtalsslutande

staterna äga träffa överenskommelse

om regler för fördelning

av rörelseinkomst.

Artikel 7.

Beträffande sådana fall, då

a) ett företag i en av de avtalsslutande

staterna direkt eller indirekt

deltager i ledningen eller övervakningen

av ett företag i den andra avtalsslutande

staten eller äger del av detta

företags kapital eller

b) samma personer direkt eller indirekt

deltaga i ledningen eller övervakningen

av såväl ett företag i en av

de avtalsslutande staterna som ett företag

i den andra avtalsslutande staten

eller äga del i båda dessa företags

kapital,

skall iakttagas följande:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

de twee ondernemingen in haar handelsof

financiele relaties, voorwaarden zijn

gemaakt of opgelegd, welke afwijken van

die, welke zouden zijn gemaakt tussen

onafhankelijke ondernemingen, mogen

voordelen, welke zonder deze voor.

waarden zouden zijn opgekomen aan een

van de ondernemingen, maar tengevolge

van die voorwaarden haar niet zijn

opgekomen, begrepen worden in de

voordelen van die onderneming en

dienovereenkomstig worden beläst. Als

gevolg daarvan dienen de noodzakelijke

verbeteringen te worden aangebracht

met betrekking tot de inkomsten van

de andere onderneming.

Artikel 8.

Voordelen behaald met het exploiteren

van schepen of luchtvaartuigen in internationaal

verkeer zijn slechts aan

belasting onderworpen in die Staat,

waar het werkelijke middelpunt van

het bestuur is gevestigd, mits de schepen

of luchtvaartuigen de nationaliteit van

die Staat hebben.

Artikel 9.

§ 1. Dividenden betaald door een

lichaam dat een inwoner is van Nederland

aan een inwoner van Zweden,

zullen zijn vrijgesteld van Nederlandse

belasting, tenzij de dividenden zijn toe

te rekenen aan een vaste inrichting in

Nederland.

§ 2. Zweedse belasting op dividenden

betaald door een lichaam dat een

inwoner van Zweden is aan een inwoner

van Nederland, zal 10 % niet

overschrijden, tenzij de dividenden zijn

toe te rekenen aan een vaste inrichting

in Zweden; behoudens dat indien de

inwoner van Nederland een lichaam is,

dat onmiddellijk of middellijk, niet

minder dan 50 % beheerst van het

gehele stemrecht van het lichaam, dat

de dividenden betaalt, de dividenden

vrijgesteld zullen zijn van Zweedse

belasting, tenzij zij aan een vaste

inrichting in Zweden zijn toe te rekenen.

§ 3. Indien de dividenden ontvangen

worden door een aandelenmaatschappij,

Om mellan företagen i handels- eller

andra ekonomiska förbindelser avtalas

eller föreskrivas villkor, som avvika från

dem som skulle hava avtalats mellan

två av varandra oberoende företag, må

alla vinster, som skulle hava tillkommit

det ena företaget om sagda villkor icke

funnits men som på grund av villkoren

ifråga icke tillkommit detta företag,

inräknas i detta företags inkomster och

beskattas i överensstämmelse därmed.

Som följd härav skola erforderliga ändringar

göras beträffande inkomstberäkningen

för det andra företaget.

Artikel 8.

Inkomst av internationell sjöfart eller

luftfart beskattas allenast i den stat,

där platsen för den verkliga ledningen är

belägen, under förutsättning att fartygen

eller luftfartygen äga denna stats

nationalitet.

Artikel 9.

§ 1. Utdelning från ett bolag, som

anses bosatt i Nederländerna, till en

person, som är bosatt i Sverige, skall

vara undantagen från nederländsk skatt,

såframt icke utdelningen är hänförlig

till ett fast driftställe i Nederländerna.

§ 2. Svensk skatt å sådan utdelning,

som av ett bolag, vilket anses bosatt

i Sverige, utbetalas till en person, som

är bosatt i Nederländerna, må icke

överstiga 10 procent, såframt icke utdelningen

är hänförlig till ett fast

driftställe i Sverige; i sådana fall, då

utdelningen uppbäres av ett bolag, som

anses bosatt i Nederländerna och som

direkt eller indirekt behärskar minst

50 procent av röstetalet för samtliga

aktier i det bolag, som utbetalar utdelningen,

skall dock utdelningen vara

undantagen från svensk skatt, såframt

icke utdelningen är hänförlig till ett

fast driftställe i Sverige.

§ 3. I sådana fall, då utdelningen

uppbäres av ett aktiebolag, som direkt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

9

welke onmiddellijk of middellijk, niet

minder dan 50 % beheerst van het

gehele stemrecht van het lichaam, dat

de dividenden betaalt, zullen de dividenden

zijn vrijgesteld van belasting

in de Staat, waarvan de ontvanger van

de dividenden inwoner is, mits overeenkomstig

de wetten van die Staat de

dividenden vrijgesteld zouden zijn van

belasting, indien beide lichamen inwoner

van die Staat waren geweest.

Artikel 10.

§ 1. Interest, verkregen uit bronnen

in een van de Verdragsluitende Staten

door een inwoner van de andere Verdragsluitende

Staat is vrijgesteld van

belasting in die eerstbedoelde Staat,

tenzij de interest is toe te rekenen aan

een vaste inrichting in die Staat.

§ 2. In dit artikel omvat de uitdrukking:

»interest» mede interest op

obligaties, pandbrieven, schuldbewijzen

of ter zake van enige andere vorm

van schuldenaarschap.

§ 3. Indien een interest höger is dan

een billijke en redelijke vergoeding

terzake van de schuld waarvoor de

interest wordt voldaan, is de vrijstelling,

bepaald bij dit artikel, slechts

van toepassing op het deel van de

interest, dat met zulk een billijke en

redelijke vergoeding overeenkomt.

Artikel 11.

§ 1. Royalties, verkregen uit bronnen

in een van de Verdragsluitende Staten

door een inwoner van de andere Verdragsluitende

Staat, zijn vrijgesteld van

belasting in die eerstbedoelde Staat.

§ 2. In dit artikel betekent de uitdrukking:

»royalties» elke royalty of

ander bedrag betaald als vergoeding

voor het gebruik van of voor het recht

van gebruik van een auteursrecht,

octrooi, model, geheim procédé of recept,

handelsmerk of andere soortgelijke zaak,

maar zij omvat niet zodanige royalty

als bedoeld is in artikel 5.

§ 3. Indien een royalty höger is dan

een billijke en redelijke vergoeding

eller indirekt behärskar minst 50 procent

av röstetalet för samtliga aktier i det

bolag, som utbetalar utdelningen, skall

utdelningen vara undantagen från beskattning

i den stat, där utdelningsmottagaren

anses vara bosatt, dock

endast i den mån utdelningen enligt

nämnda stats lagar skulle hava varit

undantagen från beskattning om båda

bolagen hade varit bosatta i den staten.

Artikel 10.

§ 1. Ränta, som uppbäres från inkomstkällor

i den ena avtalsslutande

staten av en i den andra avtalsslutande

staten bosatt person, skall vara undantagen

från skatt i den förstnämnda

staten, såframt icke räntan är hänförlig

till ett fast driftställe i denna stat.

§ 2. Under uttrycket »ränta» inbegripes

i denna artikel ränta å obligationer,

inteckningar, skuldsedlar, debentures

och varje annat slag av skuld.

§ 3. I sådana fall, då räntan till

beloppet överstiger vad som utgör en

rimlig och skälig ersättning med hänsyn

till den skuld, för vilken räntan betalas,

skall skattebefrielsen enligt förevarande

artikel gälla allenast för så stor del av

räntan, som utgör en sådan rimlig och

skälig ersättning.

Artikel 11.

§ 1. Royalty, som uppbäres från

inkomstkällor i den ena avtalsslutande

staten av en i den andra avtalsslutande

staten bosatt person, skall vara undantagen

från skatt i den förstnämnda

staten.

§ 2. Med uttrycket »royalty» förstås

i denna artikel varje slag av royalty

eller annat belopp, som utbetalas såsom

ersättning för nyttj anderätten eller ensamrätten

till varje slag av författaroch

förlagsrätt, patent, ritning, hemlig

fabrikationsmetod och recept, varumärke

eller annan dylik egendom, men

däremot icke royalty av sådant slag som

omförmäles i artikel 5.

§ 3. I sådana fall, då royaltyn till

beloppet överstiger vad som utgör en

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

terzake van de rechten, waarvoor de

royalty wordt voldaan, is de vrijstelling,

bepaald bij dit artikel, slechts

van toepassing op het deel van de

royalty, dat met zulk een billijke en

redelijke vergoeding overeenkomt.

§ 4. Een som ineens uit bronnen in

een van de Verdragsluitende Staten

verkregen door de verkoop van octrooirechten

door een inwoner van de andere

Verdragsluitende Staat, is vrijgesteld

van belasting in de eerstbedoelde Staat.

Artikel 12.

Belöningen voor arbeid of persoonlijke

diensten alsmede opbrengst van vrije

beroepen en beroepen op het gebied

van kunst, uitgeoefend in een van de

Verdragsluitende Staten door een inwoner

van de andere Verdragsluitende

Staat, zijn slechts belastbaar in die

Verdragsluitende Staat waar de arbeid

of de diensten worden verricht, voor

zover in de volgende artikelen niet

änders is bepaald.

Artikel 13.

Belöningen voor arbeid of persoonlijke

diensten, geheel of voornamelijk verricht

op schepen of in luchtvaartuigen, welke

de nationaliteit van een van de Verdragsluitende

Staten hebben, zullen

slechts in die Staat belastbaar zijn.

Artikel 14.

§ 1. Een inwoner van Zweden is

vrijgesteld van Nederlandse belasting

ter zake van belöning voor arbeid of

persoonlijke diensten verricht in Nederland,

indien

(a) hij in Nederland verblijf houdt

voor een tijdvak of tijdvakken, welke

gedurende het belastingjaar een totaal

van honderd drie en tachtig dagen niet

te boven gaan, en

(b) de diensten verricht worden voor

of ten behoeve van een inwoner van

Zweden.

§ 2. Een inwoner van Nederland is

vrijgesteld van Zweedse belasting terzake

van belöning voor arbeid of persoonlijke

diensten verricht in Zweden, indien

rimlig och skälig ersättning för de

rättigheter på grund varav royaltyn

utbetalas, skall skattebefrielsen enligt

förevarande artikel gälla allenast för så

stor del av royaltyn, som utgör en

sådan rimlig och skälig ersättning.

§ 4. Kapitalbelopp, som uppbäres

från inkomstkällor i en av de avtalsslutande

staterna genom försäljning av

patenträttigheter av en person, vilken

är bosatt i den andra avtalsslutande

staten, skall vara undantaget från beskattning

i den förstnämnda staten.

Artikel 12.

Såframt ej annat stadgas i de följande

artiklarna, beskattas inkomst av

sådan tjänst eller sådant fritt yrke, som

utövats i en av de avtalsslutande

staterna av en person bosatt i den

andra avtalsslutande staten, allenast i

den stat i vilken tjänsten eller yrket

utövats. | ,

Artikel 13.

Inkomst av tjänst skall, därest tjänsten

helt och hållet eller till huvudsaklig

del fullgjorts ombord å fartyg eller

luftfartyg, vilka äga en av de avtalsslutande

staternas nationalitet, beskattas

allenast i denna stat.

Artikel 14.

§ 1. En person, som är bosatt i Sverige,

skall vara befriad från nederländsk

skatt å inkomst av tjänst, som utförts

i Nederländerna, under förutsättning

a) att han vistas i Nederländerna

under en tidrymd eller tidrymder, som

sammanlagt icke överstiga 183 dagar

under beskattningsåret, och

b) att arbetet utförts för eller på

uppdrag av en person, bosatt i Sverige.

§ 2. En person, som är bosatt i

Nederländerna, skall vara befriad från

svensk skatt å inkomst av tjänst, som

utförts i Sverige, under förutsättning

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

11

(a) hij in Zweden verblijf houdt voor

een tijdvak of tijdvakken, welke gedurende

het belastingjaar een totaal van

honderd drie en tachtig dagen niet te

boven gaan, en

(b) de diensten verricht worden voor

of ten behoeve van een inwoner van

Nederland.

Artikel 15.

Een inwoner van een van de Verdragsluitende

Staten is in de andere

Verdragsluitende Staat ter zake van

opbrengst uit vrije beroepen en beroepen

op het gebied van kunst slechts

aan belasting onderworpen voor zover

de opbrengst aan een vaste inrichting

in de laatste Staat is toe te rekenen.

Artikel 16.

De bepalingen van de artikelen 14 en

15 zijn niet van toepassing op de

voordelen of de belöningen, genoten

door personen, die openbare vertoningen

of uitvoeringen geven of daaraan medewerken,

zoals toneelspelers, film- of

radioartisten, musici en athleten.

Artikel 17.

Belöningen van een commissaris, van

een lid van het bestuur, van de raad

van beheer of van soortgelijke functies

bij een lichaam, dat inwoner is van

een van de Verdragsluitende Staten is

belastbaar in de Verdragsluitende Staat,

waarvan het lichaam een inwoner is.

Artikel 18.

§ 1. Lonen, salarissen en soortgelijke

belöningen, alsmede pensioenen en lijfrenten,

welke hetzij rechtstreeks door

een van de Verdragsluitende Staten

hetzij door fondsen en instellingen in

het leven geroepen door een van de

Verdragsluitende Staten of de staatkundige

onderdelen daarvan, worden

betaald aan een onderdaan van die

Staat, zijn van belasting vrijgesteld in

de andere Staat.

De bepalingen van dit lid zijn niet

a) att han vistas i Sverige under en

tidrymd eller tidrymder, som sammanlagt

icke överstiga 183 dagar under

beskattningsåret, och

b) att arbetet utförts för eller på

uppdrag av en person, bosatt i Nederländerna.

Artikel 15.

Inkomst av fritt yrke åtnjuten av en

person, som är bosatt i en av de avtalsslutande

staterna, beskattas i den

andra avtalsslutande staten allenast i

den mån inkomsten är hänförlig till ett

fast driftställe i sistnämnda stat.

Artikel 16.

Bestämmelserna i artiklarna 14 och

15 äro icke tillämpliga på inkomster,

som förvärvats av skådespelare, filmskådespelare,

radioartister, musiker,

idrottsmän och dylika, vilka yrkesmässigt

ägna sig åt offentlig nöjesverksamhet.

Artikel 17.

Ersättningar, som utbetalas till direktörer,

styrelseledamöter eller liknande

befattningshavare i ett bolag,

vilket anses bosatt i en av de avtalsslutande

staterna, beskattas i den av

staterna, där bolaget anses bosatt.

Artikel 18.

§ 1. Löner, arvoden och andra liknande

ersättningar samt pensioner och

livräntor, som direkt av den ena avtalsslutande

staten eller ock från fonder

eller institutioner, som denna stat inrättat,

utbetalas till en person, vilken

är medborgare i denna stat, skola vara

undantagna från beskattning i den

andra staten. Vad sålunda sagts gäller

även utbetalningar från under staten

lydande statliga och kommunala enheter

eller från fonder eller institutioner,

som av dem inrättats.

Bestämmelserna i denna paragraf äro

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kurtgl. Maj:ts proposition nr 235.

van toepassing op betalingen ter zake

van diensten verricht in verband met

een bedrijf, door een van de Verdragsluitende

Staten in de andere Verdragsluitende

Staat uitgeoefend met

het oogmerk winst te behalen.

§ 2. Particuliere pensioenen en particuliere

lijfrenten, genoten uit bronnen

in een van de Verdragsluitende Staten

en betaald aan inwoners van de andere

Verdragsluitende Staat, zijn vrijgesteld

van belasting in de eerst bedoelde

Staat.

§ 3. De uitdrukking: »pensioenen» zoals

deze gebezigd wordt in dit artikel,

betekent periodieke betalingen gedaan

ter zake van verrichte diensten of als

vergoeding voor bekomen letsel.

§ 4. De uitdrukking: »lijfrenten» zoals

deze gebezigd wordt in dit artikel,

betekent een vaste som, periodiek betaalbaar

op vaste tijdstippen hetzij

gedurende het leven hetzij gedurende

een bepaald aantal jaren, ingevolge een

verbintenis, voor zoveel particuliere

lijfrenten betreft, tot het doen van

de betalingen, welke staan tegenover

een voldoende en volledige tegenprestatie

in geld of geldswaarde.

Artikel 19.

Een hoogleraar of ander docent, die

een inwoner van een van de Verdragsluitende

Staten is, en de andere Verdragsluitende

Staat tijdelijk bezoekt

voor het geven van onderwijs gedurende

een tijdvak van niet meer dan twee

jaar aan een universiteit of hogeschool,

is in die andere Staat vrijgesteld van

belasting terzake van de vergoeding

ontvangen voor het geven van onderwijs.

Artikel 20.

icke tillämpliga å utbetalningar, vilka

utgöra ersättning för tjänster, utförda

i samband med rörelse som endera av

de avtalsslutande staterna bedrivit i

förvärvssyfte i den andra avtalsslutande

staten.

§ 2. Enskilda pensioner och livräntor,

uppburna från inkomstkällor i en av

de avtalsslutande staterna och utbetalda

till personer bosatta i den andra avtalsslutande

staten, skola vara undantagna

från beskattning i förstnämnda stat.

§ 3. Uttrycket »pensioner» betyder i

denna artikel periodiska utbetalningar

gjorda såsom ersättning för utförda

tjänster eller såsom ersättning för åsamkad

skada.

§ 4. Uttrycket »livräntor» i denna

artikel betyder fastställda belopp, som

utbetalas periodiskt på fastställda tider

under vederbörandes hela livstid eller

under ett angivet antal år och som,

såvitt angår enskilda livräntor, utgå på

grund av en förpliktelse att verkställa

dessa utbetalningar såsom ersättning för

ett däremot fullt svarande vederlag i

penningar eller penningars värde.

Artikel 19.

En professor eller lärare bosatt i en

av de avtalsslutande staterna, som tillfälligt

vistas i den andra avtalsslutande

staten under en tid av högst två år för

att meddela undervisning vid universitet

eller högskola, skall vara befriad från

beskattning i sistnämnda stat för ersättning,

som utgår härför.

Artikel 20.

Studenten en voor het bedrijfsleven Studenter eller praktikanter, som alleopgeleid

wordende personen, die in een nast i studie- eller utbildningssyfte uppevan

de Verdragsluitende Staten ver- hålla sig i en av de avtalsslutande

blijven uitsluitend voor doeleinden van staterna, äro befriade från skattskyldigstudie

of opleiding, zijn in die Staat het i denna stat för belopp, som utvrijgesteld

van belasting, voor uit- betalas till dem från den andra avtalskeringen

aan hen gedaan uit de andere slutande staten till bestridande av deras

Staat, ten behoeve van hun onderhoud, uppehälle, undervisning eller utbildning,

onderwijs of opleiding.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

13

Artikel 21.

Met betrekking tot de vermogensbelastingen,

vermeld in artikel 2 van

dit Verdrag, zijn de beginselen, neergelegd

in de artikelen 5, 6, 7, 8 en 15

van toepassing voor zover het vermogen

bestaat uit onroerende zaken, wordt

gebezigd in ondernemingen op het

gebied van nijverheid en handel, in

ondernemingen welke schepen en luchtvaartuigen

exploiteren of in vrije

beroepen en beroepen op het gebied

van kunst. Alle andere soorten vermogen

zullen beläst worden overeenkomstig de

regel van artikel 4, eerste lid.

Artikel 22.

§ 1. Indien volgens de bepalingen

van dit Verdrag een inwoner van Nederland

is vrijgesteld van of recht heeft

op vermindering van Zweedse belasting,

is een soortgelijke vrijstelling of vermindering

van toepassing op de onverdeelde

boedel van overledenen, voor

zover een of meer van de verkrijgers

inwoner van Nederland is.

§ 2. Voor de toepassing van artikel

23, tweede lid, van dit Verdrag wordt

Zweedse belasting op de onverdeelde

boedel van een overledene, voor zover

de inkomsten opkomen aan een verkrijger

die een inwoner van Nederland

is, beschouwd als belasting op inkomsten

van zulk een verkrijger.

Artikel 23.

§ 1. Ongeacht enige andere bepaling

van dit Verdrag is Zweden bevoegd bij

het heffen van belasting van inwoners

van Zweden het tarief te berekenen,

alsof in het bedrag van het inkomen

of van het vermogen mede waren

begrepen die inkomsten of die vermogensbestanddelen,

welke overeenkomstig

dit Verdrag slechts in Nederland

belastbaar zijn.

§ 2. Ongeacht enige andere bepaling

van dit Verdrag, is Nederland bevoegd

bij het heffen van belasting van inwoners

van Nederland, in de grondslag

waarnaar deze belastingen worden geheven

alle bestanddelen van het inkomen

of van het vermogen te begrijpen.

Artikel 21.

De principer, som fastställts i artiklarna

5, 6, 7, 8 och 15 av detta avtal,

skola tillämpas jämväl å sådana förmögenhetsskatter,

som angivas i artikel

2, i den mån förmögenheten består av

fast egendom eller är nedlagd i rörelse

eller i företag, som bedriva sjö- eller

luftfart, eller i fritt yrke. All annan

förmögenhet beskattas enligt den i

artikel 4, paragraf 1, angivna regeln.

Artikel 22.

§ 1. Då enligt föreskrifterna i detta

avtal en person, bosatt i Nederländerna,

är befriad från eller berättigad till

nedsättning av svensk skatt, skall motsvarande

befrielse eller nedsättning komma

ett oskift dödsbo till godo i den mån

en eller flera av dödsbodelägarna äro

bosatta i Nederländerna.

§ 2. Vid tillämpning av artikel 23,

paragraf 2, av detta avtal skall svensk

skatt, som påföres ett oskift dödsbo

— i den mån inkomsten belöper å

dödsbodelägare bosatt i Nederländerna

— anses såsom skatt å dödsbodelägarens

inkomst.

Artikel 23.

§ 1. Oavsett vad som eljest stadgas

i detta avtal äger Sverige vid fastställande

av skatt, som påföres i Sverige

bosatta personer, beräkna densamma

efter den skattesats, som skulle varit

tillämplig, om även sådan inkomst eller

förmögenhet, som enligt detta avtal är

skattepliktig allenast i Nederländerna,

inräknats i den skattepliktiga inkomsten

eller förmögenheten.

§ 2. Oavsett vad som eljest stadgas i

detta avtal äger Nederländerna vid

fastställande av skatt, som påföres i

Nederländerna bosatta personer, i det

belopp på vilket sådana skatter påföras

inräkna all inkomst eller förmögenhet.

I den omfattning, som överensstämmer

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Voor zover zulks in overeenstemming

is met de bepalingen van de Nederlandse

wet zal Nederland een vermindering van

de Nederlandse belasting toestaan met

betrekking tot inkomsten of vermogensbestanddelen,

die volgens de voorgaande

bepalingen van dit Verdrag onderworpen

zijn aan de Zweedse belasting.

Artikel 24.

De bevoegde autoriteiten van de

Verdragsluitende Staten zullen zodanige

inlichtingen (zijnde inlichtingen, welke

de belastingautoriteiten geordend voorhanden

hebben) uitwisselen als nodig

is om aan de bepalingen van dit Verdrag

uitvoering te geven of om fraude te

voorkomen of om uitvoering te geven

aan -wettelijke voorzieningen tegen wetsontduiking

met betrekking tot de

belastingen welke het ondenverp van

dit Verdrag vormen.

Elke aldus uitgewisselde inlichting

zal als geheim worden behandeld en

zal niet ter kennis worden gebracht

van andere personen, dan die beläst

met de aanslagregeling en de inning

van de belastingen, welke het onderwerp

van dit Verdrag vormen. Generlei

inlichting als hiervoor is bedoeld, welke

een handels-, bedrijfs-, nijverheids- of

beroepsgeheim of een handwerks- of

handelswerkwijze zou onthullen, zal

worden uitgewisseld.

Artikel 25.

§ 1. De Verdragsluitende Staten nemen

op zich elkander hulp en bistånd

te verlenen bij de inning van de belastingen

welke het ondenverp van dit

Verdrag vormen, met inbegrip van

interest, van kosten, van verhogingen,

van belasting en van boeten van nietstrafrechtelijke

aard.

§ 2. In geval van verzoeken tot

invordering van belastingen, zullen belastingvorderingen

van een van de

Verdragsluitende Staten, welke in die

Staat ingevorderd kunnen worden door

de andere Verdragsluitende Staat ter

invordering worden aanvaard en in die

Staat worden geind, overeenkomstig de

wetten welke van toepassing zijn voor

med föreskrifterna i nederländsk skattelagstiftning,

förbinder sig Nederländerna

att medgiva avdrag från nederländsk

skatt med hänsyn till den inkomst eller

förmögenhet, som enligt bestämmelserna

ovan i detta avtal är föremål för svensk

skatt.

Artikel 24.

Behöriga myndigheter i de båda

avtalsslutande staterna skola utbyta

sådana upplysningar (av beskaffenhet

att stå till beskattningsmyndigheternas

förfogande under deras sedvanliga tjänsteutövning)

som äro nödvändiga för att

tillämpa bestämmelserna i detta avtal

eller för att förebygga bedrägeri eller

för att tillämpa givna föreskrifter till

förebyggande av skatteflykt ifråga om

de skatter, som äro föremål för detta

avtal. De utbytta upplysningarna skola

behandlas såsom hemliga och få icke

yppas för andra personer än dem, som

handlägga taxering och uppbörd av de

skatter, som äro föremål för detta avtal.

Sådana upplysningar få emellertid icke

utbytas, som skulle röja någon handels-,

affärs-, industri- eller yrkeshemlighet

eller något i verksamheten nyttjat

förfaringssätt.

Artikel 25.

§ 1. De avtalsslutande staterna förbinda

sig att lämna varandra biträde

och handräckning för indrivning av

sådana skatter, som avses i detta avtal,

tillika med ränta, kostnader samt tillläggsbelopp

till skatterna ävensom viten

utan straffrättslig karaktär.

§ 2. Då fråga är om framställning

rörande indrivning av skatter, skola

sådana skatteanspråk från en av de

avtalsslutande staterna, vilka äro exigibla

i denna stat, erkännas såsom

exigibla av den andra avtalsslutande

staten och indrivas där i enlighet med

dess lagstiftning beträffande indrivning

och uppbörd av egna skatter. Sådana

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

15

de invordering en inning van zijn eigen

belastingen. Zodanige vorderingen zullen

in de laatstbedoelde Staat geen voorrang

genieten. De aangezochte Staat zal niet

gehouden zijn over te gaan tot maatregelen

van executie waarvoor de wet

van de verzoekende Staat geen voorziening

inhoudt.

§ 3. Elk verzoek zal vergezeld gaan

van bescheiden, waaruit blijkt dat

volgens de wetten van de verzoekende

Staat de belastingen in die Staat ingevorderd

kunnen worden zoals bepaald

is in het tweede lid van dit artikel.

§ 4. De hulp, bedoeld in dit artikel

zal slechts worden verleend ten aanzien

van onderdanen, inwoners of lichamen

van de verzoekende Staat.

Artikel 26.

§ 1. In geen geval zullen de bepalingen

van artikel 24 en artikel 25 van dit

Verdrag dusdanig worden uitgelegd, dat

zij een der Verdragsluitende Staten de

verplichting opleggen —

(a) administratieve maatregelen te

nemen, welke in strijd zijn met de

voorschriften en het gebruik van een

van de beide Verdragsluitende Staten, of

(b) bijzonderheden te verstrekken,

welke niet verkrijgbaar zijn volgens zijn

eigen •wetgeving of die van de verzoekende

Staat.

§ 2. De Staat, aan welke een verzoek

om inlichtingen of bistånd is gedaan,

zal zo spoedig mogelijk aan het gedane

verzoek gevolg geven. Nochtans kan

de bedoelde Staat weigeren aan een

dergelijk verzoek te voldoen om redenen

van openbaar beleid. In een dergelijk

geval zal deze Staat de verzoekende

Staat zo spoedig mogelijk inlichten.

Artikel 27.

Ingeval het optreden van de belastingautoriteiten

van de Verdragsluitende

Staten heeft geleid of zal

leiden tot dubbele belastingheffing in

strijd met de bepalingen van dit Verdrag,

zal de belastingplichtige het recht

anspråk skola icke åtnjuta förmånsrätt

i sistnämnda stat. Den stat, till vilken

framställningen gjorts, skall icke vara

pliktig att tillgripa verkställighetsåtgärder,

som icke äro i överensstämmelse

med lagstiftningen i den stat, som gjort

framställningen.

§ 3. Vid varje framställning skola

fogas handlingar, utvisande att skatteanspråken

enligt lagstiftningen i den

stat, från vilken framställningen göres,

där äro exigibla på sätt stadgas i paragraf

2 i denna artikel.

§ 4. Handräckning, som föreskrives i

denna artikel, skall medgivas endast

såvitt angår medborgare i den stat,

från vilken framställningen göres, eller

mot personer eller bolag, vilka anses

bosatta i denna stat.

Artikel 26.

§ 1. Föreskrifterna i artiklarna 24 och

25 av detta avtal skola i intet fall anses

medföra skyldighet för någon av de

avtalsslutande staterna

a) att vidtaga förvaltningsåtgärder,

som avvika från endera av de avtalsslutande

staternas lagstiftning eller

praxis, eller

b) att lämna upplysningar, som icke

kunna erhållas enligt dess egen lagstiftning

eller enligt lagstiftningen i den

stat, som gör framställningen.

§ 2. Den stat, till vilken framställning

om erhållande av upplysningar eller

handräckning gjorts, skall så snart sig

göra låter efterkomma den gjorda framställningen.

Dock må ifrågavarande stat

vägra att efterkomma framställningen

på grund av allmänna hänsyn. I dylikt

fall skall nämnda stat så snart som

möjligt härom underrätta den stat, som

gjort framställningen.

Artikel 27.

Därest åtgärder, som vidtagits av

beskattningsmyndigheterna i de avtalsslutande

staterna, medfört eller komma

att medföra dubbelbeskattning i strid

mot bestämmelserna i detta avtal, äger

den skattskyldige att häremot göra

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

hebben een klacht in te dienen bij de

Staat, waarvan hij een onderdaan is,

of, indien hij niet een onderdaan is

van een van de beide Verdragsluitende

Staten, bij de Staat waarvan hij een

inwoner is. Als regel dient deze klacht

te worden ingediend binnen een jaar

na het einde van het kalenderjaar,

waarin de belastingplichtige zich bewust

is geworden van de dubbele belasting.

Indien de klacht gegrond wordt geacht,

zal de bevoegde autoriteit van die

Staat er naar streven met de bevoegde

autoriteit van de andere Staat tot

overeenstemming te komen om de

bedoelde dubbele belasting te vermijden.

Artikel 28.

§ 1. Met betrekking tot de belastingen,

vermeld in artikel 2 van dit

Verdrag, zullen de onderdanen van een

van de Verdragsluitende Staten in de

andere Verdragsluitende Staat niet worden

onderworpen aan enige belasting

of daarmede verband houdende verplichting,

welke änders, höger of

drukkender is dan de belasting en

daarmede verband houdende verplichtingen,

waaraan de onderdanen van de

laatstbedoelde Staat zijn of mochten

worden onderworpen.

§ 2. Met betrekking tot de belastingen,

vermeld in artikel 2 van dit Verdrag,

zullen de ondernemingen van een van

de Verdragsluitende Staten in de andere

Verdragsluitende Staat ter zake van

voordelen, welke aan hun vaste inrichtingen

in die andere Staat kunnen

worden toegerekend, niet onderworpen

worden aan enige belasting, die änders,

höger of drukkender is dan de belasting,

waaraan de ondernemingen van die

andere Staat, ter zake van gelijksoortige

voordelen, zijn of mochten worden

onderworpen.

§ 3. Een natuurlijk persoon of

lichaam, inwoner van een van de

Verdragsluitende Staten, zal niet onderworpen

zijn aan enige vermogensbelasting

in de andere Verdragsluitende

Staat, welke änders, höger of drukkender

is, dan de vermogensbelasting,

waaraan een natuurlijk persoon, of,

erinran hos den stat, vars medborgare

han är, eller, om han icke är medborgare

i någondera av de avtalsslutande staterna,

hos den stat, där han är bosatt.

Dylik erinran skall i regel göras inom

ett år efter utgången av det kalenderår,

under vilket den skattskyldige erhöll

kännedom om dubbelbeskattningen. Anses

erinran grundad, skall behörig myndighet

i sådan stat vidtaga åtgärder för

att ernå överenskommelse med behörig

myndighet i den andra staten i syfte

att undvika dubbelbeskattningen i fråga.

Artikel 28.

§ 1. Med avseende å de i artikel 2

av detta avtal angivna skatterna skola

medborgare i en av de avtalsslutande

staterna icke i den andra avtalsslutande

staten bliva föremål för någon beskattning

eller något därmed sammanhängande

skattekrav, som är av annat slag,

högre eller mer tyngande än den beskattning

och därmed sammanhängande

skattekrav, som medborgare i den senare

staten äro eller kunna bliva underkastade.

§ 2. Med avseende å de i artikel 2

av detta avtal angivna skatterna skola

företag i en av de avtalsslutande staterna

icke på grund av inkomst, hänförlig

till företagets fasta driftställen i

den andra avtalsslutande staten, underkastas

någon beskattning i denna andra

stat som är av annat slag, högre eller

mera tyngande än den beskattning, som

företag i denna andra stat äro eller

kunna bliva underkastade med avseende

å likartad inkomst.

§ 3. En fysisk person eller ett bolag,

som anses bosatt i en av de avtalsslutande

staterna, må icke i den andra

avtalsslutande staten bliva föremål för

någon förmögenhetsskatt, som är av

annat slag, högre eller mera tyngande

än den förmögenhetsskatt, som en fysisk

person eller, i förekommande fall,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

17

onderscheidenlijk, een lichaam, inwoner

van die Staat, is of mocht worden

onderworpen.

§ 4. Het eerste lid of het tweede lid

van dit artikel zullen niet dusdanig

worden uitgelegd, dat zij een van de

Verdragsluitende Staten verplichten aan

onderdanen van de andere Verdragsluitende

Staat, die geen inwoner zijn

van de eerstbedoelde Staat, dezelfde

persoonlijke kortingen, verminderingen

en aftrekken ter zake van belasting te

verlenen als aan de onderdanen van die

Staat worden verleend.

§ 5. In dit artikel betekent de uitdrukking:

»onderdanen» ■—

(a) met betrekking tot Zweden, alle

Zweedse onderdanen en alle Zweedse

lichamen;

(b) met betrekking tot Nederland —

(1) alle Nederlanders,

(2) alle Nederlandse onderdanen, inwoners

van Nederland, en

(3) alle Nederlandse lichamen.

Artikel 29.

Aan de bepalingen van dit Verdrag

zal geen uitleg worden gegeven, welke

op enigerlei wijze beperkt enige vrijstelling,

aftrek, vermindering of andere

tegemoetkoming, door de wetten van

een van de Verdragsluitende Staten

toegekend met betrekking tot het vaststellen

van de door die Staat geheven

belasting.

Artikel 30.

Ingeval enige moeilijkheid of twijfel

rijst met betrekking tot de uitlegging

of de toepassing van dit Verdrag,

zullen de bevoegde autoriteiten van de

Verdragsluitende Staten zich mot elkander

in verbinding stellen, ten einde

de aangelegenheid in onderling overleg

te regelen.

Artikel 31.

§ 1. De bevoegde autoriteiten van elk

van de Verdragsluitende Staten, kunnen

in overeenstemming met het gebruik

van die Staat, voorschriften vaststellen,

nodig om de bepalingen van dit Verdrag

uit te voeren.

ett bolag, som anses bosatt i denna

andra stat, är eller kan bliva föremål för.

§ 4. Vad i paragraferna 1 eller 2 i

denna artikel sägs skall icke anses

medföra förpliktelse för någondera av

de avtalsslutande staterna att medgiva

medborgare i den andra avtalsslutande

staten, vilka icke äro bosatta inom den

förstnämnda staten, samma personliga

avdrag vid beskattningen eller samma

skattenedsättningar eller skattebefrielser,

som äro medgivna denna stats egna

medborgare.

§ 5. Uttrycket »medborgare» i denna

artikel betyder

a) beträffande Sverige: alla svenska

medborgare samt alla svenska juridiska

personer;

b) beträffande Nederländerna:

1) alla nederländska medborgare,

2) alla nederländska undersåtar, bosatta

i Nederländerna och

3) alla nederländska juridiska personer.

Artikel 29.

Bestämmelserna i detta avtal skola

icke anses på något sätt begränsa de

skattebefrielser eller avdrag eller andra

lättnader vid beskattningen, som medgivas

enligt lagstiftningen i någon av

de avtalsslutande staterna vid fastställande

av dess skatter.

Artikel 30.

I fall, då svårighet eller tvivelsmål

uppkommer vid detta avtals tolkning

eller tillämpning, skola behöriga myndigheter

i de avtalsslutande staterna

förhandla med varandra i syfte att lösa

frågan genom ömsesidig överenskommelse.

Artikel 31.

§ 1. Behöriga myndigheter i envar av

de avtalsslutande staterna äga, i överensstämmelse

med vad som är brukligt

i den staten, meddela erforderliga föreskrifter

rörande tillämpningen av detta

avtal.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 sand. Nr 235.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

§ 2. Ten aanzien van de bepaling in

van dit Verdrag met betrekking tot

de uitwisseling van inlichtingen of de

wederkerige hulp bij de inning van de

belastingen, kunnen de bevoegde autoriteiten

in gemeenschappelijk overleg

regelen vaststellen betreffende de te

volgen gedragslijn, de formulieren voor

aanvragen en voor antwoorden daarop,

de herleiding van de munt, de beschikking

over de gelnde bedragen, de

minima van de voor invordering in

aanmerking komende bedragen en daarmede

verband houdende zaken.

§ 3. De bevoegde autoriteiten van de

Verdragsluitende Staten kunnen zich

rechtstreelcs met elkander in verbinding

stellen voor de uitvoering van de bepalingen

van dit Verdrag.

Artikel 32.

§ 1. Dit Verdrag kan, ongewijzigd of

met overeengekomen wijzigingen, worden

uitgebreid tot een van de Nederlandse

Overzeese Rijksdelen, indien dit

gebied belastingen heft van in wezen

gelijksoortige aard met de belastingen

genoemd in artikel 2 van dit Verdrag.

Over zodanige uitbreiding zullen beide

Staten zich verstaan door een notawisseling;

in deze nota’s zullen zij

vastleggen de datum van het inwerking

treden van de uitbreiding, de wijzigingen

en de voorwaarden (daaronder

begrepen die, welke betrekking hebben

op de opzegging), waaronder het Verdrag

van toepassing zal zijn.

§ 2. Tenzij door beide Verdragsluitende

Staten uitdrukkelijk änders

is overeengekomen, zal de beéindiging

met betrekking tot Zweden of Nederland

van dit Verdrag krachtens artikel 34,

een einde maken aan de toepassing

van dit Verdrag met betrekking tot

elk gebied, waartoe dit Verdrag krachtens

dit artikel is uitgebreid.

Artikel 33.

§ 1. Dit Verdrag zal worden bekrachtigd

door de Hoge Verdragsluitende

Partijen. Bekrachtiging door Zijne Majesteit

de Koning van Zweden zal afhankelijk

zijn van de toestemming van

§ 2. Vad angår detta avtals föreskrifter

om utbyte av upplysningar och

ömsesidig handräckning för skatteindrivning

må de behöriga myndigheterna,

genom ömsesidig överenskommelse, föreskriva

regler avseende förfaringssätt,

formen för framställningar och svar å

desamma, omräkning av valuta, disposition

av indrivna medel, minsta belopp

som framställning om indrivning må

avse samt därmed sammanhängande

spörsmål.

§ 3. Behöriga myndigheter i de avtalsslutande

staterna äga förhandla direkt

med varandra i syfte att genomföra

bestämmelserna i detta avtal.

Artikel 32.

§ 1. Detta avtal må, antingen i dess

helhet eller med överenskomna jämkningar,

utvidgas till att även avse

Nederländerna tillhörigt utomeuropeiskt

område, under förutsättning att området

påför skatter, som äro i huvudsak

likartade med de skatter, vilka äro

angivna i artikel 2 av detta avtal.

Beträffande sådan utvidgning skola de

båda staterna förhandla med varandra

genom noteväxling; i dessa noter skola

fastställas den tidpunkt, från vilken

utvidgningen skall äga giltighet, samt

de jämkningar och de villkor (inbegripet

sådana som avse uppsägning) under

vilka avtalet skall vara tillämpligt.

§ 2. Därest detta avtal jämlikt artikel

34 upphör att gälla beträffande Sverige

och Nederländerna, skall, om icke annat

uttryckligen överenskommits mellan de

båda avtalsslutande staterna, avtalet

även upphöra att gälla beträffande varje

område, vartill avtalet utsträckts jämlikt

denna artikel.

Artikel 33.

§ 1. Detta avtal skall ratificeras av

de höga fördragsslutande parterna. Hans

Majestät Konungens av Sverige ratifikation

skall ske med riksdagens samtycke.

Ratifikationshandlingarna skola

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

19

de Riksdag. De akten van bekrachtiging

zullen zo spoedig mogelijk te ’s-Gravenhage

worden uitgewisseld. Het Verdrag

zal, met inachtneming van het bepaalde

in het tweede lid van dit artikel, in

werking treden op de dag van de

uitwisseling der akten van bekrachtiging.

§ 2. Na de uitwisseling van de akten

van bekrachtiging zal dit Verdrag van

kracht zijn —

(a) in Zweden:

met betrekking tot belastingen van

inkomsten en van vermogen, belastbaar

in of na het kalenderjaar beginnende

op 1 Januari 1952;

met betrekking tot couponbelasting

van dividenden, welke betaalbaar zijn

gesteld op of na 1 Januari 1951;

(b) in Nederland:

met betrekking tot de inkomsten- en

vermogensbelastingen voor elk belastingjaar

beginnende na 31 December 1950;

met betrekking tot de vennootschapsbelasting

voor elk belastbaar boekjaar

beginnende na 31 December 1950 en

voor het niet verstreken deel van elk

belastbaar boekjaar, dat op die datum

lopende is; met betrekking tot dividendbelasting

van dividenden, welke betaalbaar

zijn gesteld na 31 December 1950;

met betrekking tot andere belastingen

van inkomsten ingehouden bij de bron

gedurende het kalenderjaar 1951 en

volgende jaren.

§ 3. Het op 21 Maart 1935 te Stockholm

tussen het Koninkrijk der Nederlanden

en het Koninkrijk Zweden gesloten

Verdrag ter voorkoming van dubbele

belasting zal ophouden van kracht te

zijn al naar de bepalingen van dit

Verdrag krachtens de regels van het

tweede lid van dit artikel van kracht

zullen worden.

snarast möjligt utväxlas i Haag. Avtalet

skall, med iakttagande av vad

som föreskrives i paragraf 2 i denna

artikel, träda i kraft å den dag, då

utväxlingen av ratifikationshandlingarna

sker.

§ 2. Sedan ratifikationshandlingarna

utväxlats skall avtalet äga tillämpning

a) i Sverige:

beträffande sådana skatter å inkomst

eller förmögenhet, som utgå på grund

av taxering under eller efter det kalenderår,

som börjar den 1 januari 1952;

beträffande kupongskatt å sådan utdelning,

som förfallit till betalning den

1 januari 1951 eller senare;

b) i Nederländerna:

beträffande inkomstskatt och förmögenhetsskatt

för beskattningsår, som

börjar efter den 31 december 1950;

beträffande bolagsskatt för räkenskapsår,

som börjar efter den 31 december

1950, ävensom för den vid

sagda tidpunkt ännu icke tilländalupna

delen av ett löpande räkenskapsår;

beträffande skatt å sådan utdelning,

som förfallit till betalning efter den

31 december 1950;

beträffande andra inkomstskatter,

som avdragits vid källan under kalenderåret

1951 och följande år.

§ 3. Det den 21 mars 1935 i Stockholm

ingångna avtalet mellan Konungariket

Sverige och Konungariket Nederländerna

för undvikande av dubbelbeskattning

skall upphöra att gälla allteftersom bestämmelserna

i förevarande avtal jämlikt

paragraf 2 i denna artikel träda i

tillämpning.

Artikel 34. Artikel 34.

Dit Verdrag zal voor onbepaalde tijd Detta avtal skall förbliva i kraft utan

van kracht blijven, maar elk van de tidsbegränsning, men envar av de avVerdragsluitende

Staten kan, op of voor talsslutande staterna äger att — senast

de 30ste Juni van elk kalenderjaar niet den 30 juni under ett kalenderår, dock

vroeger dan het jaar 1956, aan de icke tidigare än år 1956 — hos den

andere Verdragsluitende Staat langs andra staten på diplomatisk väg skriftdiplomatieke

weg een schriftelijke ken- ligen uppsäga avtalet. I händelse av

nisgeving van beeindiging doen toe- sådan uppsägning skall avtalet upphöra

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

komen; in dat geval zal dit Verdrag

ophouden van kracht te zijn —

(a) in Zweden:

met betrekking tot belastingen van

inkomsten en van vermogen, belastbaar

na het einde van het kalenderjaar,

eerstvolgend op het jaar waarin de

kennisgeving is gedaan;

met betrekking tot couponbelasting

van dividenden, welke betaalbaar zijn

gesteld op of na 1 Januari in het

kalenderjaar, eerstvolgend op het jaar

waarin de kennisgeving is gedaan;

(b) in Nederland:

met betrekking tot de inkomsten- en

vermogensbelastingen voor elk belastingjaar

beginnende na het einde van

het kalenderjaar, waarin de kennisgeving

is gedaan;

met betrekking tot de vennootschapsbelasting

voor elk belastbaar boekjaar

beginnende na het einde van het kalenderjaar,

waarin de kennisgeving is

gedaan, en voor het niet verstreken

deel van elk belastbaar boekjaar, dat

aan het einde van dat jaar lopende

is, en

met betrekking tot elke andere belasting

voor elk kalenderjaar volgende

op dat, waarin de kennisgeving is

gedaan.

Ten blijke waarvan de bovengenoemde

gevolmachtigden dit Verdrag

hebben ondertekend en van hun zegel

voorzien.

Gedaan in tweevoud te Stockholm,

de 25ste April 1952, in de Nederlandse

en in de Zweedse taal, zijnde beide

teksten gelijkelijk authentiek.

Willem

(L.

Östen

(L.

att gälla

a) i Sverige:

beträffande sådana skatter å inkomst

eller förmögenhet, som utgå på grund

av taxering efter utgången av kalenderåret

närmast efter det, varunder uppsägningen

ägde rum;

beträffande kupongskatt å sådan utdelning,

som förfaller till betalning å

eller efter den 1 januari kalenderåret

närmast efter det, varunder uppsägningen

ägde rum;

b) i Nederländerna:

beträffande inkomstskatt och förmögenhetsskatt

för beskattningsår, som

börjar efter utgången av det kalenderår,

varunder uppsägningen ägde rum;

beträffande bolagsskatt för räkenskapsår,

som börjar efter utgången av

det kalenderår varunder uppsägningen

ägde rum, ävensom för den ännu icke

tilländalupna delen av ett räkenskapsår,

som är löpande vid utgången av nämnda

kalenderår;

beträffande andra skatter för kalenderår,

som följa efter det år, varunder

uppsägningen ägde rum.

Till bekräftelse härå hava ovannämnda

befullmäktigade ombud undertecknat

detta avtal och försett detsamma

med sina sigill.

Som skedde i Stockholm den 25 april

1952, i två exemplar, på svenska och

nederländska språken, vilka båda texter

äga lika vitsord.

Daniels.

S.)

Undén.

s.)

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

21

Protocol.

Bij gelegenheid van de ondertekening

van het Verdrag tot het vermijden

van dubbele belasting en het vaststellen

van regelen voor wederzijdse administratieve

hulp met betrekking tot

belastingen van inkomsten en vermogen,

heden tussen het Koninkrijk der Nederlanden

en het Koninkrijk Zweden gesloten,

zijn de ondergetekende gevolmachtigden

overeengekomen, dat de

volgende bepalingen een integrerend

deel van het Verdrag zullen uitmaken.

ad Artikel 2.

Dit Verdrag is niet van toepassing

op de speciale belasting, in Zweden

verschuldigd door handelsreizigers en

personen, die openbare vertoningen of

uitvoeringen geven of daaraan medewerken

(bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter) als is voorgeschreven

door de Zweedse wet, gedateerd

23 October 1908.

Bij het overeenkomen van de bovenvermelde

regel is aangenomen, dat

indien Zweden aan onderdanen van een

derde Staat aftrek of vrijstelling van de

vorengenoemde speciale belasting op

handelsreizigers mocht verlenen, dezelfde

aftrek of vrijstelling aan onderdanen

van Nederland zal worden verleend.

ad Artikel 5.

De uitdrukking inkomsten uit onroerende

zaken omvat niet interest op

hypotheken of op obligaties, verzekerd

door zulke zaken.

ad Artikelen 5, 6 en 21.

Vermogenswinsten op toebehoren van,

en op roerende zaken, welke voorts

behoren bij een boerderij en worden

verkocht of verwisseld tezamen met de

boerderij, zullen slechts in die Staat

aan belasting zijn onderworpen, waarin

de boerderij is gelegen, niettegenstaande

vermogenswinsten door de verkoop of

verwisseling van boerderijcn in Zweden

beläst worden overeenkomstig de regel

in artikel 5, eerste lid, en in Nederland

overeenkomstig de regel in artikel (5,

eerste lid.

Protokoll.

Vid undertecknandet av det denna

dag ingångna avtalet mellan Konungariket

Sverige och Konungariket Nederländerna

för undvikande av dubbelbeskattning

och fastställande av bestämmelser

angående ömsesidig handräckning

beträffande skatter å inkomst

och förmögenhet hava undertecknade

befullmäktigade ombud överenskommit

att följande bestämmelser skola utgöra

en integrerande del av avtalet:

till Artikel 2.

Detta avtal gäller icke beträffande

den särskilda skatt som, jämlikt förordningen

den 23 oktober 1908, i Sverige

uttages av handelsresande och av den,

som ägnar sig åt offentlig nöjesverksamhet

(bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter).

När överenskommelse härom träffats

har förutsatts att, därest Sverige skulle

gentemot medborgare i en tredje stat

medgiva nedsättning av eller befrielse

från nyssnämnda särskilda skatt å handelsresande,

motsvarande nedsättning

eller befrielse skall medgivas gentemot

nederländska medborgare.

till Artikel 5.

Under uttrycket »inkomst av fast

egendom» inbegripes icke ränta å inteckningar

eller obligationer för vilka

sådan egendom utgör säkerhet.

till Artiklarna 5, 6 och 21.

Bealisationsvinster å sådana tillbehör

och inventarier, tillhörande en jordbruksfastighet,

vilka försålts eller bytts

tillsammans med fastigheten, skola beskattas

allenast i den stat, där fastigheten

är belägen, oberoende av att realisationsvinster

genom försäljning eller

byte av jordbruksfastigheter beskattas

i Sverige jämlikt artikel 5, paragraf 1,

och i Nederländerna jämlikt artikel 6,

paragraf 1.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Wanneer een boerderij aan vermogensbelasting

is onderworpen in een van de

Verdragsluitende Staten, zullen toebehoren

en roerende zaken, welke voorts

bij de boerderij behoren ook aan vermogensbelasting

in dezelfde Verdragsluitende

Staat zijn onderworpen. Deze

laatstvermelde regel kan afzonderlijk

worden opgezegd en zal in zulk een

geval ophouden van kracht te zijn aan

het einde van het kalenderjaar, waarin

de opzegging heeft plaats gehad.

ad Artikel 17.

De regel, neergelegd in artikel 17

zal in geen van de Verdragsluitende

Staten in practijk worden gebracht

totdat de Zweedse wetten zodanig zullen

zijn gewijzigd dat een niet-inwoner van

Zweden in alle gevallen beläst kan

worden in Zweden voor belöningen van

de soort, vermeld in artikel 17, welke

hij uit Zweden ontvangt.

ad Artikel 24.

De verplichting tot het uitwisselen

van inlichtingen geldt niet voor inlichtingen,

verkregen van banken of

daarmede gelijkgestelde instellingen.

Gedaan in tweevoud te Stockholm,

de 25ste April 1952, in de Nederlandse

en in de Zweedse taal, zijnde beide

teksten gelijkelijk authentiek.

Då en jordbruksfastighet är föremål

för förmögenhetsskatt i en av de avtalsslutande

staterna, skola även tillbehör

och inventarier, tillhörande fastigheten,

bliva föremål för förmögenhetsskatt

i samma stat. Denna sistnämnda

bestämmelse kan uppsägas särskilt och

skall i sådant fall upphöra att gälla

med utgången av det kalenderår, under

vilket uppsägningen ägde rum.

till Artikel 17.

Bestämmelsen i artikel 17 skall icke

träda i kraft i någondera av de avtalsslutande

staterna förrän svensk skattelagstiftning

ändrats så, att i utlandet

bosatt betalningsmottagare i samtliga

fall kan beskattas i Sverige för från

Sverige uppburen inkomst av det slag,

som nämnes i artikel 17.

till Artikel 24.

Skyldigheten att utbyta upplysningar

avser icke upplysningar erhållna från

banker eller andra liknande penninginrättningar.

Som skedde i Stockholm den 25 april

1952, i två exemplar, på svenska och

nederländska språken, vilka båda texter

äga lika vitsord.

Willem Daniels.

(L. S.)

Östen Undén.

(L. s.)

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

23

Verdrag

tussen het Koninkrijk der Nederlanden

en het Koninkrijk Zweden tot het

vermijden van dubbele belasting en

het vaststellen van regelen voor wederzijdse

administratieve hulp met

betrekking tot rechten terzake van

nalatenschappen.

Hare Majesteit de Koningin der Nederlanden

en Zijne Majesteit de Koning

van Zweden,

Bezield door de wens, zoveel mogelijk

dubbele belasting te vermijden en regels

voor wederzijdse administratieve hulp

vast te stellen met betrekking tot

rechten ter zake van nalatenschappen,

Hebben besloten te dien einde een

Verdrag te sluiten,

En hebben tot Hun gevolmachtigden

benoemd, te weten:

Hare Majesteit de Koningin der Nederlanden
De

Heer W. A. A. M. Daniels, Hoogstderzelver

buitengewoon Gezant en gevolmachtigd

Minister te Stockholm,

Zijne Majesteit de Koning van Zweden

Zijn Minister van Buitenlandse Zaken

Zijne Excellentie östen Undén,

Die, na elkander hun in goede en

behoorlijke vorm bevonden volmachten

te hebben overgelegd, zijn overeengekomen

als volgt:

Artikel 1.

§ 1. De rechten, welke het onderwerp

van dit Verdrag vormen, zijn —

(a) in Zweden: het successierecht en

het nalatenschapsrecht bij overlijden;

(b) in Nederland: het successierecht

en het recht van övergång bij overlijden.

§ 2. Dit Verdrag zal ook van toepassing

zijn op alle andere rechten

terzake van overlijden, geheven in

Zweden of Nederland, na de tekening

van dit Verdrag, wegens övergång van

vermogen door overlijden, onverschillig

Avtal

mellan Konungariket Sverige och Konungariket

Nederländerna för undvikande

av dubbelbeskattning och fastställande

av bestämmelser angående

ömsesidig handräckning beträffande

skatter å kvarlåtenskap.

Hans Majestät Konungen av Sverige

och Hennes Majestät Drottningen av

Nederländerna,

föranledda av önskan att i görligaste

mån undvika dubbelbeskattning samt

fastställa bestämmelser angående ömsesidig

handräckning beträffande skatter

å kvarlåtenskap,

hava för detta ändamål beslutat att

ingå ett avtal

och hava utsett såsom sina befullmäktigade

ombud:

Hans Majestät Konungen av Sverige:

Sin Minister för Utrikes Ärendena,

Hans Excellens Östen Undén; och

Hennes Majestät Drottningen av Nederländerna:
W.

A. A. M. Daniels, Hennes Majestäts

Envoyé extraordinaire och Ministre

plénipotentiaire i Stockholm,

vilka, efter att hava företett sina

fullmakter, som befunnits i god och

behörig form, överenskommit om följande

bestämmelser:

Artikel 1.

§ 1. De skatter, som avses i detta

avtal, äro

a) i Sverige: arvsskatt samt kvarlåtenskapsskatt

i anledning av dödsfall;

b) i Nederländerna: arvsskatt samt

skatt på grund av förändring av äganderätt

vid dödsfall.

§ 2. Detta avtal skall även tillämpas

beträffande alla andra i anledning av

dödsfall utgående skatter å kvarlåtenskap,

vilka påläggas i Sverige eller

Nederländerna efter undertecknandet

av detta avtal, vare sig skatterna utgå

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

of zulke rechten worden geheven over

de gehele nalatenschap dan wel over

het deel, aat aan iedere erfgenaam of

legetaris opkomt.

§ 3. Dit Verdrag heeft betrekking op

rechten terzake van overlijden, van

toepassing op de nalatenschap van overledenen,

die bij hun overlijden Zweedse

onderdanen waren, of wel Nederlanders

of Nederlandse onderdanen, die in

Nederland hun woonplaats hadden.

§ 4. Voor zoveel Nederland betreft,

is dit Verdrag slechts van toepassing

op het Koninkrijk der Nederlanden in

Europa.

Artikel 2.

Onroerende zaken (daaronder begrepen

hun toebehoren en roerende

zaken, welke er voorts toe behoren)

zullen slechts aan recht onderworpen

zijn in de Verdragsluitende Staat, in

welke kulke zaken zijn gelegen.

Artikel 3.

§ 1. Vermogensbestanddelen gebezigd

in een onderneming of een vrij beroep

en toe te rekenen aan een vaste inrichting

in een van de Verdragsluitende

Staten zullen slechts in die Staat aan

recht zijn onderworpen.

§ 2. De uitdrukking: »vaste inrichting»

betekent een directie, filiaal, fabriek,

kantoor, werkplaats, verkooplokaal of

andere vaste bedrijfsinrichting, een mijn

of andere plaats van natuurlijke hulpbronnen

in exploitatie. Zij omvat ook een

plaats waar ingevolge een overeenkomst

een bouwwerk wordt uitgevoerd gedurende

een tijdvak van tenminste een jaar,

maar zij omvat niet een vertegenwoordiging,

tenzij de vertegenwoordiger een algemene

machtiging heeft om te onderhandelen

en overeenkomsten af te sluiten

namens de onderneming en deze dit

recht gewoonlijk uitoefent, dan wel een

goederenvoorraad heeft, waaruit hij

regelmatig bestellingen uitvoert namens

de onderneming.

In dit verband zal:

1) een natuurlijk persoon, die zijn

woonplaats heeft in een van de Ver
-

å kvarlåtenskapen i dess helhet eller å

arvs- eller testamentslotter.

§ 3. Detta avtal är tillämpligt beträffande

skatter å kvarlåtenskap efter

personer, som vid sin död voro svenska

medborgare eller nederländska medborgare

eller nederländska undersåtar, bosatta

i Nederländerna.

§ 4. Detta avtal avser, såvitt angår

Nederländerna, endast Konungariket

Nederländernas europeiska område.

Artikel 2.

Fast egendom (däri inbegripet tillbehör

och inventarier) beskattas allenast

i den avtalsslutande stat, där den

fasta egendomen är belägen.

Artikel 3.

§1.1 rörelse eller fritt yrke nedlagda

tillgångar, som äro hänförliga till ett

fast driftställe i en av de avtalsslutande

staterna, beskattas allenast i denna stat.

§ 2. Uttrycket »fast driftställe» innefattar

plats där ett företag har sin

ledning, filial, fabrik, kontor, verkstad,

försäljningsställe eller annat fast affärsställe,

ävensom gruva eller annan naturtillgång,

som är föremål för bearbetning.

Uttrycket i fråga innefattar även plats

för byggnadsföretag, som utföres å

entreprenad under en tidrymd av minst

ett år, men inbegriper däremot icke en

agentur, med mindre agenten har och

regelbundet utnyttjar en allmän fullmakt

att förhandla och sluta avtal å

företagets vägnar eller har ett varulager,

från vilket han regelbundet effektuerar

order å företagets vägnar. Med

avseende härå märkes följande:

1) En person, som är bosatt i en av

de avtalsslutande staterna, anses icke

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

25

dragsluitende Staten niet geacht worden

een vaste inrichting te hebben in de

andere Verdragsluitende Staat enkel

op grond van het feit, dat hij in die

andere Verdragsluitende Staat bedrijfshandelingen

verricht door middel van

een bona fide makelaar of commissionnair,

handelende in de normale

uitoefening van zijn bedrijf als zodanig;

2) het feit, dat een natuurlijk persoon,

die zijn woonplaats heeft in een

van de Verdragsluitende Staten in de

andere Verdragsluitende Staat een vaste

bedrijfsinrichting aanhoudt uitsluitend

voor het aankopen van waren of andere

koopmansgoederen op zich zelf die vaste

inrichting niet stempelen tot een vaste

inrichting van die natuurlijke persoon.

Artikel 4.

§ 1. Vermogensbestanddelen, waarover

in de artikelen 2 en 3 van dit

Verdrag niet gesproken wordt, zullen

slechts aan recht zijn onderworpen in

de Verdragsluitende Staat, waar de

overledene ten tijde van zijn overlijden

zijn woonplaats had.

§ 2. De woonplaats van een persoon,

ten tij de van zijn overlijden, is de

plaats, waar hij toen zijn duurzaam

verblijf had met de duidelijke bedoeling

het te behouden. Indien de overledene,

ten tij de van zijn overlijden, niet een

zodanige woonplaats had in een van

de Verdragsluitende Staten, zal hij

beschouwd worden zijn woonplaats gehad

te hebben in de Staat van welke

hij een onderdaan was of, indien hij

een onderdaan van beide Verdragsluitende

Staten was, in die van deze

Staten in welke het middelpunt van

zijn persoonlijke en economische belangen

was gelegen.

Artikel 5.

§ 1. Een schuld, betrekking hebbende

op of verzekerd door zaken, waarop

artikel 2 of 3 van dit Verdrag van

toepassing is, zal in de Staat, welke

het recht heeft deze zaken te belasten,

in mindering worden gebracht op de

waarde van de bedoelde zaken of op

de waarde van andere zaken, welke

hava ett fast driftställe i den andra

avtalsslutande staten allenast å den

grund, att han uppehåller affärsförbindelser

i den andra avtalsslutande staten

genom förmedling av en fullt fristående

mäklare eller kommissionär, som därvidlag

endast fullgör uppdrag som tillhöra

hans vanliga affärsverksamhet.

2) Den omständigheten, att en person,

som är bosatt i en av de avtalsslutande

staterna, har ett fast affärsställe i den

andra avtalsslutande staten uteslutande

för inköp av varor, skall icke i och för

sig medföra att detta affärsställe betraktas

såsom ett fast driftställe för

honom.

Artikel 4.

§ 1. Egendom, varå artikel 2 eller 3

av detta avtal icke är tillämplig, beskattas

allenast i den avtalsslutande

stat, där den avlidne vid dödsfallet var

bosatt.

§ 2. En person anses vid dödsfallet

hava varit bosatt å den plats, där han

vid denna tidpunkt hade sin stadigvarande

bostad i tydlig avsikt att

behålla densamma.

Om den avlidne vid dödsfallet icke

hade sådan bostad i någon av de avtalsslutande

staterna, anses han hava

varit bosatt i den stat, i vilken han

ägde medborgarskap, eller, om han var

medborgare i båda de avtalsslutande

staterna, i den av staterna där han

hade centrum för sina personliga och

ekonomiska intressen.

Artikel 5.

§ 1. Gäld, vilken hänför sig till egendom

som avses i artikel 2 eller 3 av

detta avtal eller för vilken sådan egendom

utgör säkerhet, skall avräknas i

den stat, som äger beskatta den ifrågavarande

egendomen, å värdet av samma

egendom eller å värdet av annan egendom

som den staten äger beskatta.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

dezelfde Staat gerechtigd is te belasten.

Iedere andere schuld zal in mindering

worden gebracht op de waarde van

zaken, welke overeenkomstig dit Verdrag

worden beläst in die Staat waar de overledene

ten tijde van zijn overlijden zijn

woonplaats had.

§ 2. Indien een schuld, welke overeenkomstig

het eerste lid van dit

artikel in een van de Verdragsluitende

Staten in mindering zal worden gebracht,

de totale waarde van de zaken, welke

die Staat gerechtigd is te belasten te

boven gaat, zal het bedrag van het verschil

in mindering worden gebracht op

de waarde van die zaken, welke de andere

Staat gerechtigd is te belasten.

§ 3. Op de waarde van een fideicommis

mogen evenwel slechts die

schulden in mindering worden gebracht,

welke betrekking hebben op of verzekerd

zijn door het fideicommis.

Artikel 6.

Dit Verdrag zal niet aantasten enig

recht op belastingvrijstelling, dat krachtens

de algemene regels van internationaal

recht verleend is, of hierna verleend

mocht worden aan diplomatieke of

consulaire ambtenaren. Indien, tengevolge

van zodanige belastingvrijstelling,

bezittingen niet aan recht zijn onderworpen

in de Verdragsluitende Staat,

waarbij zodanige ambtenaren zijn geaccrediteerd,

zal de Verdragsluitende

Staat, welke hen accrediteert, gerechtigd

zijn recht te heffen.

Artikel 7.

Rechten, in een van de Verdragsluitende

Staten geheven over de gehele

nalatenschap van een overledene of

over het deel dat aan iedere erfgenaam

of legataris opkomt, zomede enige daarmede

verband houdende verplichting,

zullen voor zoveel het een onderdaan

(natuurlijk persoon of lichaam) van de

andere Verdragsluitende Staat betreft,

niet änders, höger of drukkender zijn

dan de rechten of daarmede verband

houdende verplichtingen, waaraan de

onderdanen van de eerstbedoelde Staat

zijn of mochten worden onderworpen.

Annan gäld än nu sagts skall avräknas

å värdet av egendom, vartill beskattningsrätten

enligt detta avtal tillkommer

den stat, där den avlidne vid

dödsfallet var bosatt.

§ 2. Överstiger den gäld, som enligt

paragraf 1 i denna artikel skall avräknas

i en av de avtalsslutande staterna,

värdet av all den egendom som

denna stat äger beskatta, skall det

överskjutande gäldbeloppet avräknas å

värdet av egendom, vartill beskattningsrätten

tillkommer den andra staten.

§ 3. Å värdet av fideikommissegendom

avräknas dock allenast den gäld,

som häftar vid egendomen eller för

vilken denna utgör säkerhet.

Artikel 6.

Genom detta avtal beröres icke den

rätt till skattefrihet, som i kraft av

folkrättens allmänna regler medgivits

eller framdeles må komma att medgivas

diplomatiska eller konsulära befattningshavare.

I den mån på grund av

sådan skattefrihet påförande av skatt

å kvarlåtenskap icke sker i den avtalsslutande

stat, i vilken sådana befattningshavare

äro ackrediterade, förbehålles

beskattningsrätten den avtalsslutande

stat i vars tjänst de äro. ^

Artikel 7.

Skatter, som i den ena avtalsslutande

staten utgå å en avliden persons kvarlåtenskap

i dess helhet eller å arvseller

testamentslotter, ävensom därmed

sammanhängande skattekrav må icke,

såvitt angår en medborgare (fysisk eller

juridisk person) i den andra avtalsslutande

staten, vara av annat slag,

högre eller mer tyngande än de skatter

och därmed sammanhängande skattekrav,

som medborgare i den förstnämnda

staten äro eller kunna bliva underkastade.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

27

Artikel 8.

§ 1. Indien het recht tot liet belasten

van de nalatenschap van een persoon,

die ten tijde van zijn overlijden zijn

woonplaats in Zweden had, is verdeeld

tussen de Verdragsluitende Staten, mag

het recht, geheven in Zweden niet het

verschil te boven gaan tussen enerzijds,

het recht dat zou zijn geheven, indien

de gehele nalatenschap in Zweden was

beläst geweest, en, anderzijds, het recht,

dat zou zijn geheven indien slechts dat

deel van de nalatenschap in Zweden

beläst zou zijn geweest, dat Nederland

gerechtigd is te belasten.

§ 2. Ongeacht enige andere bepaling

van dit Verdrag, is Nederland bevoegd

bij het heffen van zijn recht over de

nalatenschap van een persoon, die ten

tijde van zijn overlijden zijn woonplaats

in Nederland had, in de grondslag

waarnaar dit recht wordt geheven, de

gehele nalatenschap te begrijpen, maar

zal Nederland een vermindering van

zijn recht toestaan, gelijk aan het

laagste van de volgende bedragen —

(a) het bedrag van het recht, in

Zweden geheven met betrekking tot

zaken, welke volgens de bepalingen

van dit Verdrag aan Zweeds recht zijn

onderworpen;

(b) een zodanig deel van het Nederlandse

recht, als het deel van het netto

bedrag van de zaken, welke aan Zweeds

recht zijn onderworpen, staat tot het

netto bedrag van de gehele nalatenschap

van de overledene.

Artikel 9.

De bevoegde autoriteiten van de

Verdragsluitende Staten zullen zodanige

inlichtingen (zijnde inlichtingen, welke

de belastingautoriteiten geordend voorhanden

hebben) uitwisselen als nodig

is om aan de bepalingen van dit Verdrag

uitvoering te geven of om fraude

te voorkomen of om uitvoering te geven

aan wettelijke voorzieningen tegen

wetsontduiking met betrekking tot de

rechten, welke het onderwerp van dit

Verdrag vormen. Elke aldus uitgewisselde

inlichting zal als geheim worden

behandeld eu zal niet ter kennis worden

Artikel 8.

§ 1. Om beskattningsrätten till kvarlåtenskap

efter en person, som vid

dödsfallet var bosatt i Sverige, är fördelad

mellan de avtalsslutande staterna,

äger Sverige uttaga skatt med högst det

belopp, som utgör skillnaden mellan å

ena sidan den skatt, som skulle hava

utgått därest hela kvarlåtenskapen tagits

till beskattning i Sverige och, å

andra sidan, den skatt som skulle hava

utgått därest Sverige beskattat allenast

den del av kvarlåtenskapen, vartill

beskattningsrätten tillkommer Nederländerna.

§ 2. Oavsett vad som eljest stadgas

i detta avtal äger Nederländerna vid

fastställande av skatt å kvarlåtenskap

efter en person, som vid tiden för

dödsfallet var bosatt i Nederländerna,

i det belopp på vilket sådan skatt

påföres inräkna kvarlåtenskapen i dess

helhet, men skall från nederländsk skatt

medgiva ett avdrag motsvarande det

lägsta av följande belopp nämligen,

a) det skattebelopp som i Sverige

påförts för egendom, vilken enligt bestämmelserna

i detta avtal är föremål

för svensk skatt;

b) ett belopp utgörande så stor del

av den nederländska skatten, som nettobeloppet

av den egendom, vilken är

föremål för svensk skatt, utgör av

kvarlåtenskapens hela nettobelopp.

Artikel 9.

Behöriga myndigheter i de båda

avtalsslutande staterna skola utbyta

sådana upplysningar (av beskaffenhet

att stå till beskattningsmyndigheternas

förfogande under deras sedvanliga tjänsteutövning)

som äro nödvändiga för att

tillämpa bestämmelserna i detta avtal

eller för att förebygga bedrägeri eller

för att tillämpa givna föreskrifter till

förebyggande av skatteflykt ifråga om

de skatter, som äro föremål för detta

avtal. De utbytta upplysningarna skola

behandlas såsom hemliga och få icke

yppas för andra personer än dem, som

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

gebracht van andere personen, dan die, hava att fastställa och uppbära de

beläst met de aanslagregeling en de skatter, som äro föremål för detta

inning van de rechten, welke het avtal. Sådana upplysningar få emellertid

onderwerp van dit Verdrag uitmaken. icke utbytas, som skulle röja någon

Generlei inlichting als hiervoor is be- handels-, affärs-, industri- eller yrkesdoeld,

welke een handels-, bedrijfs-, hemlighet eller något i verksamheten

nijverheids-, of beroepsgeheim of een nyttjat förfaringssätt,

handwerks- of handelswerkwijze zou

onthullen, zal worden uitgewisseld.

Artikel 10.

§ 1. De Verdragsluitende Staten

nemen op zicli elkander hulp en bistånd

te verlenen bij de inning van de

rechten, welke het onderwerp van dit

Verdrag vormen, met inbegrip van

interest, van kosten, van verhogingen

van recht en van boeten van nietstrafrechtelijke

aard.

§ 2. Ingeval van verzoeken tot invordering

van rechten, zullen belastingvorderingen

van een van de Verdragsluitende

Staten, welke in die Staat

kunnen worden ingevorderd door de

andere Verdragsluitende Staat ter invordering

worden aanvaard en in die

Staat worden geind, overeenkomstig de

wetten welke van toepassing zijn voor

de invordering en inning van zijn eigen

rechten. Zodanige vorderingen zullen

in de laatstbedoelde Staat niet bevoorrecht

zijn. De aangezochte Staat zal

niet gehouden zijn over te gaan tot

maatregelen van executie, waarvoor

de wet van de verzoekende Staat geen

voorziening inhoudt.

§ 3. Elk verzoek zal vergezeld gaan

van bescheiden, waaruit blijkt, dat

volgens de wetten van de verzoekende

Staat de rechten in die Staat ingevorderd

kunnen worden zoals bepaald is in het

tweede lid van dit artikel.

§ 4. De hulp, bedoeld in dit artikel,

zal slechts worden verleend ten aanzien

van onderdanen, inwoners van of

lichamen van de verzoekende Staat.

Artikel 10.

§ 1. De avtalsslutande staterna förbinda

sig att lämna varandra biträde

och handräckning för indrivning av

sådana skatter, som avses i detta avtal,

tillika med ränta, kostnader samt tillläggsbelopp

till skatterna ävensom viten

utan straffrättslig karaktär.

§ 2. Då fråga är om framställning

rörande indrivning av skatter, skola

sådana skatteanspråk från en av de

avtalsslutande staterna, vilka äro exigibla

i denna stat, erkännas såsom

exigibla av den andra avtalsslutande

staten och indrivas där i enlighet med

dess lagstiftning beträffande indrivning

och uppbörd av egna skatter. Sådana

anspråk skola icke åtnjuta förmånsrätt

i sistnämnda stat. Den stat, till vilken

framställningen gjorts, skall icke vara

pliktig att tillgripa verkställighetsåtgärder,

som icke äro i överensstämmelse

med lagstiftningen i den stat, som gjort

framställningen.

§ 3. Vid varje framställning skola

fogas handlingar, utvisande att skatteanspråken

enligt lagstiftningen i den

stat, från vilken framställningen göres,

där äro exigibla på sätt stadgas i

paragraf 2 i denna artikel.

§ 4. Handräckning, som föreskrives i

denna artikel, skall medgivas endast

såvitt angår medborgare i den stat,

från vilken framställningen göres, eller

fysiska personer, vilka äro där bosatta,

eller juridiska personer i nämnda stat.

Artikel 11. Artikel 11.

§ 1. In geen geval zullen de bepalingen § 1. Föreskrifterna i artiklarna 9 och

van artikel 9 en artikel 10 van dit 10 av detta avtal skola i intet fall

Verdrag dusdanig worden uitgelegd, dat anses medföra skyldighet för någon av

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition, nr 235.

29

zij een der Verdragsluitende Staten de

verplichting opleggen —

(a) administratieve maatregelen te

nemen, welke in strijd zijn met de

voorschriften en het gebruik van een

van de beide Verdragsluitende Staten, of

(b) bijzonderheden te verstrekken,

welke niet verkrijgbaar zijn volgens zijn

eigen wetgeving of die van de verzoekende

Staat.

§ 2. De Staat, aan welke een verzoek

om inlichtingen of bijstand is gedaan,

zal zo spoedig mogelijk aan het gedane

verzoek gevolg geven. Nochtans kan

de bedoelde Staat weigeren aan een

dergelijk verzoek te voldoen om redenen

van openbaar beleid. In een dergelijk

geval zal deze Staat de verzoekende

Staat zo spoedig mogelijk inlichten.

Artikel 12.

§ 1. De bevoegde autoriteiten van elk

van de Verdragsluitende Staten kunnen

in overeenstemming met het gebruik

van die Staat, voorschriften vaststellen,

nodig om de bepalingen van dit Verdrag

uit te voeren.

§ 2. Ten aanzien van de bepalingen

van dit Verdrag met betrekking tot de

uitwisseling van inlichtingen of de

wederkerige hulp bij de inning van de

rechten, kunnen de bevoegde autoriteiten

in gemeenschappelijk overleg regelen

vaststellen betreffende de te

volgen gedragslijn, de formulieren voor

aanvragen en voor antwoorden daarop,

de herleiding van de munt, de beschikking

over de gelnde bedragen, de

minima van de voor invordering in

aanmerking komende bedragen en daarmede

verband houdende zaken.

§ 3. De bevoegde autoriteiten van de

Verdragsluitende Staten kunnen zich

rechtstreeks met elkander in verbinding

stellen voor de uitvoering van de

bepalingen van dit Verdrag.

Artikel 13.

In geval het optreden van de belastingautoriteiten

van de Verdragsluitende

Staten heeft geleid of zal

leiden tot dubbele belastingheffing in

de avtalsslutande staterna

a) att vidtaga förvaltningsåtgärder,

som avvika från endera av de avtalsslutande

staternas lagstiftning eller

praxis, eller

b) att lämna upplysningar, som icke

kunna erhållas enligt dess egen lagstiftning

eller enligt lagstiftningen i den

stat, som gör framställningen.

§ 2. Den stat, till vilken framställning

om erhållande av upplysningar eller

handräckning gjorts, skall så snart sig

göra låter efterkomma den gjorda framställningen.

Dock må ifrågavarande stat

vägra att efterkomma framställningen

på grund av allmänna hänsyn. I dylikt

fall skall nämnda stat så snart som

möjligt härom underrätta den stat, som

gjort framställningen.

Artikel 12.

§ 1. Behöriga myndigheter i envar

av de avtalsslutande staterna äga, i

överensstämmelse med vad som är brukligt

i den staten, meddela erforderliga

föreskrifter rörande tillämpningen av

detta avtal.

§ 2. Vad angår detta avtals föreskrifter

om utbyte av upplysningar och

ömsesidig handräckning för skatteindrivning

må de behöriga myndigheterna,

genom ömsesidig överenskommelse, föreskriva

regler avseende förfaringssätt,

formen för framställningar och svar å

desamma, omräkning av valuta, disposition

av indrivna medel, minsta belopp

som framställning om indrivning må

avse samt därmed sammanhängande

spörsmål.

§ 3. Behöriga myndigheter i de avtalsslutande

staterna äga förhandla direkt

med varandra i syfte att genomföra

bestämmelserna i detta avtal.

Artikel 13.

Därest åtgärder, som vidtagits av

beskattningsmyndigheterna i de avtalsslutande

staterna, medfört eller komma

att medföra dubbelbeskattning i strid

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

strijd met de bepalingen van dit Verdrag,

zal de persoon, aldus getroffen

door dubbele belasting, het recht hebben,

een klacht in te dienen bij de Staat

waar de overledene zijn woonplaats had

ten tijde van zijn overlijden. Als regel

dient deze klacht te worden ingediend

binnen twee jaar na het einde van het

kalenderjaar, waarin de persoon zich

bewust is geworden van de dubbele

belasting. Indien de klacht gegrond

wordt geacht, zal de bevoegde autoriteit

van die Staat er naar streven met de

bevoegde autoriteit van de andere Staat

tot overeenstemming te komen om de

bedoelde dubbele belasting te vermijden.

Artikel 14.

In geval enige moeilijkheid of twijfel

rijst met betrekking tot de uitlegging

of de toepassing van dit Verdrag,

zullen de bevoegde autoriteiten van de

Verdragsluitende Staten zich met elkander

in verbinding stellen, teneinde de

aangelegenheid in onderling overleg te

regelen.

Artikel 15.

De uitdrukking: »bevoegde autoriteit»

betekent, voor zoveel betreft Zweden,

de Minister van Financién of zijn

bevoegde vertegenwoordiger, en voor

zoveel betreft Nederland, de Minister

van Financién of zijn bevoegde vertegenwoordiger.

Artikel 16.

§ 1. Dit Verdrag kan, ongewijzigd

of met overeengekomen wijzigingen,

worden uitgebreid tot een van de

Nederlandse Overzeese Rijksdelen, indien

dit gebied rechten heft van in

wezen gelijksoortige aard met de rechten,

genoemd in artikel 1 van dit Verdrag.

Over zodanige uitbreiding zullen beide

Staten zich verstaan door een notawisseling;

in deze nota’s zullen zij

vastleggen de datum van het in werking

treden van de uitbreiding, de wijzigingen

en de voorwaarden (daaronder

begrepen die, welke betrekking hebben

op de opzegging), waaronder het Verdrag

van toepassing zal zijn.

mot bestämmelserna i detta avtal, äger

den person, som på detta sätt drabbats

av dubbelbeskattning, att häremot göra

erinran hos den stat, i vilken den avlidne

vid dödsfallet var bosatt. Dylik

erinran skall i regel göras inom två år

efter utgången av det kalenderår, under

vilket personen i fråga erhöll kännedom

om dubbelbeskattningen. Anses erinran

grundad, skall behörig myndighet i

sådan stat vidtaga åtgärder för att ernå

överenskommelse med behörig myndighet

i den andra staten i syfte att undvika

dubbelbeskattningen i fråga.

Artikel 14.

I fall, då svårighet eller tvivelsmål

uppkommer vid detta avtals tolkning

eller tillämpning, skola behöriga myndigheter

i de avtalsslutande staterna

förhandla med varandra i syfte att lösa

frågan genom ömsesidig överenskommelse.

Artikel 15.

Uttrycket »behörig myndighet» betyder

för Sveriges vidkommande finansministern

eller hans befullmäktigade

ombud och för Nederländernas vidkommande

finansministern eller hans

befullmäktigade ombud.

Artikel 16.

§ 1. Detta avtal må, antingen i dess

helhet eller med överenskomna jämkningar,

utvidgas till att även avse

Nederländerna tillhörigt utomeuropeiskt

område, under förutsättning att området

påför skatter, som äro i huvudsak

likartade med de skatter, vilka äro

angivna i artikel 1 av detta avtal.

Beträffande sådan utvidgning skola de

båda staterna förhandla med varandra

genom noteväxling; i dessa noter skola

fastställas den tidpunkt, från vilken

utvidgningen skall äga giltighet, samt

de jämkningar och de villkor (inbegripet

sådana som avse uppsägning) under

vilka avtalet skall vara tillämpligt.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

31

§ 2. Tenzij door beide Verdragsluitende

Staten uitdrukkelijk änders is overeengekomen,

zal de beéindiging met

betrekking tot Zweden of Nederland

van dit Verdrag krachtens artikel 18

een einde maken aan de toepassing

van dit Verdrag met betrekking tot

elk gebied, waartoe dit Verdrag krachtens

dit artikel is uitgebreid. {

Artikel 17.

§ 1. Dit Verdrag zal worden bekrachtigd

door de Hoge Verdragsluitende

Partijen. Bekrachtiging door

Zijne Majesteit de Koning van Zweden

zal afhankelijk zijn van de toestemming

van de Riksdag. De akten van bekrachtiging

zullen zo spoedig mogelijk

te ’s-Gravenhage worden uitgewisseld.

Het Verdrag zal in werking treden op

de dag van de uitwisseling der akten

van bekrachtiging.

§ 2. Dit Verdrag zal van toepassing

zijn in alle gevallen waarin het overlijden

van de erf later heeft plaats

gevonden op of na de dag van de

inwerkingtreding van het Verdrag.

Artikel 18.

Dit Verdrag zal voor onbepaalde tijd

van kracht blijven, maar elk van de

Verdragsluitende Staten kan, op of voor

de 30ste Juni van elk kalenderjaar niet

vroeger dan het jaar 1956, aan de andere

Verdragsluitende Staat, langs diplomatieke

weg een schriftelijke kennisgeving

van beéindiging doen toekomen,

en, in zulk geval zal dit Verdrag ophouden

van kracht te zijn aan het

einde van dat kalenderjaar maar het

zal van toepassing zijn in alle gevallen,

waarin het overlijden van de erf later

heeft plaats gevonden voor het einde

van het kalenderjaar.

Ten blijke waarvan de bovengenoemde

Gevolmachtigden dit Verdrag hebben

ondertekend en van hun zegel voorzien.

Gedaan inTtweevoud te Stockholm,

de 259t0 April 1952, in de Nederlandse

en in de Zweedse taal,- zijnde beide

teksten gelijkebjk authentiek.

§ 2. Därest detta avtal jämlikt artikel

18 upphör att gälla beträffande Sverige

och Nederländerna, skall, om icke annat

uttryckligen överenskommits mellan de

båda avtalsslutande staterna, avtalet

även upphöra att gälla beträffande

varje område, vartill avtalet utsträckts

jämlikt denna artikel.

Artikel 17.

§ 1. Detta avtal skall ratificeras av

de höga fördragsslutande parterna. Hans

Majestät Konungens av Sverige ratifikation

skall ske med riksdagens samtycke.

Ratifikationshandlingarna skola

snarast möjligt utväxlas i Haag. Avtalet

skall, med iakttagande av vad

som föreskrives i paragraf 2 i denna

artikel, träda i kraft å den dag, då

utväxlingen av ratifikationshandlingarna

sker.

§ 2. Detta avtal skall äga tillämpning

i alla de fall, då arvlåtare eller testator

avlidit å eller efter den dag då avtalet

träder i kraft.

Artikel 18.

Detta avtal skall förbliva i kraft

utan tidsbegränsning, men envar av de

avtalsslutande staterna äger att —

senast den 30 juni under ett kalenderår,

dock icke tidigare än år 1956 — hos

den andra staten på diplomatisk väg

skriftligen uppsäga avtalet. I händelse

av sådan uppsägning skall avtalet upphöra

att gälla med utgången av kalenderåret,

men skall alltjämt äga tillämpning

i alla de fall då arvlåtaren eller

testatorn avlidit före kalenderårets utgång.

Till bekräftelse härå hava ovannämnda

befullmäktigade ombud undertecknat

detta avtal och försett detsamma

med sina sigill.

Som skedde i Stockholm den 25 april

1952, i två exemplar, på svenska och

nederländska språken, vilka båda texter

äga lika vitsord.

Willem Daniels.

(L. S.)

Östen Undén.

(L. S)

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Protocol.

Bij gelegenheid van de ondertekening

van het Verdrag tot het vermijden van

dubbele belasting en het vaststellen van

regels voor wederzijdse administratieve

hulp met betrekking tot rechten terzake

van nalatenschappen, heden tussen het

Koninkrijk der Nederlanden en het

Koninkrijk Zweden gesloten, zijn de

ondergetekende Gevolmachtigden overeengekomen,

dat de volgende bepalingen

een integrerend deel van het Verdrag

zullen uitmaken:

ad Artikel 2.

De Staat, in welke de onroerende

zaken zijn gelegen, is bevoegd, krachtens

de regel van artikel 2 alle rechten te

belasten, welke overeenkomstig de binnenlandse

belastingwetgeving van die

Staat op dezelfde wijze worden beläst

als onroerende zaken.

Niettegenstaande de voorgaande regel

behoudt elke Staat het recht tot het

belasten van schulden (met uitsluiting

van obligaties) verzekerd door hypotheek

op onroerende zaken en van

rechten op royalties, verleend voor het

gebruik van onroerende zaken of voor

de exploitatie van een mijn of van een

andere natuurlijke hulpbron, overeenkomstig

zijn eigen binnenlandse belastingwetgeving.

ad Artikel 9.

De verplichting tot het uitwisselen

van inlichtingen geldt niet voor inlichtingen,

verkregen van banken of

daarmede gelijkgestelde instellingen.

Gedaan in tweevoud te Stockholm,

de 25ste April 1952, in de Nederlandse en

in de Zweedse taal, zijnde beide teksten

gelijkelijk authentiek.

W illem

(L.

Östen

(L.

Protokoll.

Vid undertecknandet av det denna

dag ingångna avtalet mellan Konungariket

Sverige och Konungariket Nederländerna

för undvikande av dubbelbeskattning

och fastställande av bestämmelser

angående ömsesidig handräckning

beträffande skatter å kvarlåtenskap

hava undertecknade befullmäktigade

ombud överenskommit att

följande bestämmelser skola utgöra en

integrerande del av avtalet:

till Artikel 2.

Den stat i vilken den fasta egendomen

är belägen äger beskatta, med

tillämpning av den i artikel 2 angivna

regeln, alla rättigheter som enligt skattelagstiftningen

inom denna stat beskattas

på samma sätt som fast egendom.

Oavsett vad nu sagts bibehåller vardera

staten rätten att enligt sin lagstiftning

beskatta skuldebrev (med undantag

för obligationer), för vilka inteckningar

i fast egendom utgöra säkerhet,

samt rätt till royalty som utgår för

nyttjande av fast egendom eller för

bearbetande av en gruva eller annan

naturtillgång.

till Artikel 9.

Skyldigheten att utbyta upplysningar

avser icke upplysningar erhållna från

banker eller andra liknande penninginrättningar.

Som skedde i Stockholm den 25 april

1952, i två exemplar, på svenska och

nederländska språken, vilka båda texter

äga lika vitsord.

Daniels.

s.)

Undén.

s.)

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

33

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland i statsrådet

å Stockholms slott den 28 mars 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler efter gemensam

beredning med ministern för utrikes ärendena samt chefen för handelsdepartementet

fråga om godkännande av förslag till avtal mellan Sverige

och Nederländerna dels för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande

av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter

å inkomst och förmögenhet och dels för undvikande av dubbelbeskattning

och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning

beträffande skatter å kvarlåtenskap. Departementschefen anför därvid följande.

Den 21 mars 1935 undertecknades avtal mellan Sverige och Nederländerna

för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och

förmögenhet jämte ett till avtalet hörande slutprotokoll. Sedan avtalet godkänts

av samma års riksdag (prop. nr 223, bev.utsk. betänk, nr 35, skriv,

nr 164) utfärdades kungörelse i ämnet den 26 april 1935 (nr 139). Avtalet

är alltjämt gällande i oförändrat skick.

I punkt II i slutprotokollet till avtalet stadgas att, därest i en av de avtalsslutande

staterna skatt å inkomst av kapital uttages genom avdrag (vid

källan), denna skatt skall vara undantagen från avtalets tillämpning, intill

dess särskild överenskommelse träffats i detta avseende. Någon sådan överenskommelse

har hittills icke träffats. Då Sverige numera uttager kupongskatt

för aktieutdelningar som betalas till i utlandet bosatta personer och

i Nederländerna källskatteavdrag verkställes i fråga om aktieutdelningar

och obligationsräntor, innebär detta, att dubbelbeskattning av inkomst av

kapital äger rum trots avtalet. Detta förhållande har länge ansetts som en

brist i avtalet och i olika sammanhang har yrkats, att avtalet måtte ändras

så att dubbelbeskattning undanröjdes jämväl beträffande ifrågavarande slag

av inkomst. Vidare har sedan avtalet ingåtts skattelagstiftningen i Sverige

och Nederländerna undergått omfattande förändringar, varför behov av en

allmän översyn av avtalets bestämmelser har ansetts föreligga. Även i andra

hänseenden har det visat sig önskvärt, att avtalet bleve kompletterat och

ändrat.

I anledning av nyssberörda förhållanden togs från svensk sida i januari

8 Dihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. A''r 235.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

1951 upp frågan om förhandlingar mellan Sverige och Nederländerna i

syfte att ett nytt avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande

skatter å inkomst och förmögenhet måtte ingås mellan de båda staterna.

Sedan nederländska regeringen givit sin anslutning till förslaget, ägde förhandlingar

rum i Stockholm under tiden den 17—den 22 september 1951

och i Haag under tiden den 13—den 19 november samma år. Förhandlingarna

fördes å svensk sida av generaldirektören Rolf Dahlgren, f. d. kammarrättsrådet

Otto Ekenberg samt juris doktorn K. G. A. Sandström. Vid

förhandlingarna föreslogs från nederländsk sida att till behandling skulle

upptagas jämväl frågan om avtal mellan Sverige och Nederländerna för

undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å kvarlåtenskap. Vidare

väcktes under förhandlingarna förslag om att i avtalen skulle intagas

bestämmelser om ömsesidig handräckning beträffande ifrågavarande

skatter. På grund härav utarbetade förhandlingsdelegationerna på engelska

språket avfattade förslag till dels avtal mellan Sverige och Nederländerna

för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser

angående ömsesidig handräckning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet

och dels avtal mellan de båda staterna för undvikande av dubbelbeskattning

och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning

beträffande skatter å kvarlåtenskap, båda avtalen med tillhörande

protokoll. De båda förslagen paraferades den 19 november 1951.

Från nederländsk sida hava därefter föreslagits vissa redaktionella ändringar

i förslagen. Efter skriftväxling mellan förhandlarna nåddes sedermera

enighet om på svenska språket och på nederländska språket avfattade

texter till avtal och protokoll. Det förutsattes, att originaltexterna till

avtalen med därtill hörande protokoll skulle vara avfattade på dessa språk.

Förslagen till avtal med tillhörande protokoll — vilka handlingar jämte

ett rörande paraferingen av förslagen upprättat protokoll torde få såsom

bilaga1 fogas vid protokollet i detta ärende — överlämnades sedermera av

de svenska förhandlarna till chefen för finansdepartementet.

Förslaget till avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande

skatter å inkomst och förmögenhet med tillhörande protokoll jämte paraferingsprotokollet

remitterades därefter till kammarrätten, som i utlåtande

den 25 februari 1952 förklarade sig icke hava något att i huvudsak erinra

mot förslaget.

Förslaget till avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande

skatter å kvarlåtenskap med därtill hörande protokoll jämte paraferingsprotokollet

remitterades till Svea hovrätt. I utlåtande den 12 februari 1952

förklarade hovrätten, jämte det hovrätten framförde en anmärkning av

språklig natur, att hovrätten i övrigt icke hade något att erinra mot förslaget.

Under hand har meddelats, att man å nederländsk sida vore beredd att

underteckna avtalsförslagen.

1 Förslagen till avtal med tillhörande slutprotokoll — vilka handlingar, frånsett det svenska

ombudets namn i avtalets ingress samt underskrifterna, äro lika lydande med de vid propositionen

fogade handlingarna — ha här uteslutits.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

35

I. Förslaget till avtal angående skatter å inkomst och

förmögenhet.

Förslaget till avtal för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande

av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter

å inkomst och förmögenhet överensstämmer i väsentliga delar med

gällande svensk-nederländska avtal i vad detsamma avser bestämmelser

i syfte att undanröja dubbelbeskattning. Föreskrifterna angående ömsesidig

handräckning äro däremot nytillkomna. Avtalsförslaget företer även

på åtskilliga andra punkter sakliga avvikelser från det äldre avtalet, varjämte

förslaget i formellt hänseende uppvisar vissa skiljaktigheter mot det

äldre avtalet.

Till en början torde jag med några ord få beröra det nederländska skattesystemet

i vad detsamma avser beskattning av inkomst och förmögenhet.

I Nederländerna uttagas skatter å inkomst och förmögenhet endast av staten.

Provinser och kommuner äga sålunda icke rätt att pålägga dylika

skatter. Till staten utgå ett flertal skatter å inkomst samt en skatt å förmögenhet.

De nederländska inkomstskatter, som finnas uppräknade i artikel

2 i nu ifrågavarande avtalsförslag, äro samtliga progressiva med undantag

av skatten å utdelning, vilken sistnämnda skatt utgår å utdelning

å aktier samt å obligationsräntor. Skatten å utdelning, vilken är en förskottsskatt,

utgår med 15 procent av utdelningens eller räntans bruttobelopp.

Förmögenhetsskatten, som drabbar endast fysiska personer, är en

årlig proportionell skatt, dock att den enligt särskilda bestämmelser utgår

såsom en progressiv skatt under åren 1951—1954. Beträffande beskattning

av aktieutdelning torde jag få hänvisa till vad senare anföres.

Därest bestämmelser icke på annat sätt meddelats till förebyggande av

internationell dubbelbeskattning tillämpas i Nederländerna sedan lång tid

tillbaka särskilda föreskrifter av i huvudsak följande innehåll. I Nederländerna

bosatt fysisk eller juridisk person, som åtnjuter inkomst härflytande

från utländska inkomstkällor eller äger förmögenhet i utlandet och

som på grund härav blir föremål för beskattning i annan stat, är berättigad

till visst avdrag från den å hans sammanlagda inkomst eller förmögenhet

uträknade nederländska skatten. Detta avdrag motsvarar den skatt,

som skulle hava utgått i Nederländerna därest därstädes till beskattning

förelegat uteslutande den från utlandet härrörande inkomsten eller där

befintliga förmögenheten. Berörda bestämmelser om reducering av skatten

i Nederländerna gälla icke beträffande aktieutdelning eller obligationsränta,

som uppburits från utlandet.

Beträffande utformandet av avtalsförslaget torde jag få erinra om, att i

de av Sverige hittills ingångna avtalen för undvikande av dubbelbeskattning

beträffande skatter å inkomst och förmögenhet hava använts i huvudsak

två metoder för dubbelbeskattningens undanröjande. Den ena metoden

innebär att beskattningsrätten till olika slag av inkomster eller förmö
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

genhctstillgångar delats upp mellan de båda avtalsslutande staterna. Den

andra metoden för dubbelbeskattningens undanröjande har tillämpats i de

avtal, som Sverige avslutat med Amerikas förenta stater, Storbritannien

och Canada. Berörda avtal äro emellertid i nu ifrågavarande hänseende något

olika konstruerade. I avtalet med Förenta staterna har tillämpats den

tekniken för undvikande av dubbelbeskattning, att Sverige visserligen följer

principen om uppdelning av beskattningsrätten till de olika inkomstslagen,

men att Förenta staterna däremot primärt beskattar hela inkomsten,

varefter Förenta staterna medgiver amerikanska medborgare och därstädes

bosatta fysiska eller juridiska personer avdrag från den amerikanska

skatten för den i Sverige utgående skatten. I avtalet med Storbritannien

åter har tillämpats en delvis annan teknik i det från beskattning i den ena

eller andra staten undantagits vissa slag av inkomster, medan beträffande

övriga inkomstslag förfarits på samma sätt som enligt avtalet med Förenta

staterna. Avtalet med Canada överensstämmer i detta hänseende huvudsakligen

med avtalet med Storbritannien, men beträffande vissa inkomstslag

innebär avtalet att Sverige i fråga om inkomst från Canada, uppburen

av här bosatta personer, skall från den svenska skatten avräkna i Canada

å denna inkomst utgående skatt, dock högst lä procent.

I det nu gällande avtalet mellan Sverige och Nederländerna har för undvikande

av dubbelbeskattning använts en teknik, som närmast ansluter sig

till den i det svensk-amerikanska avtalet tillämpade tekniken.

Såsom tidigare framhållits tillämpas enligt intern nederländsk skatterätt

till förebyggande av internationell dubbelbeskattning ett visst avräkningssystem.

Det är därför naturligt att Nederländerna med avseende å de

avtal, vilka denna stat avslutar, önskar tillämpa detta system för dubbelbeskattningens

undanröjande. Sverige åter har i samtliga av Sverige ingångna

dubbelbeskattningsavtal — med ovan nämnda undantag — genomgående

följt principen om uppdelning av beskattningsrätten. Anledning att frångå

denna princip har icke heller ansetts föreligga vid utformandet av det

nu föreliggande avtalsförslaget.

Det föreslagna avtalet innebär i nu ifrågavarande hänseende, att Sverige

åsätter taxering endast för de delar av den skattskyldiges inkomst eller

förmögenhet, som Sverige enligt avtalet äger beskatta, men att Nederländerna

däremot vid fastställande av skatt, som påföres i Nederländerna bosatta

fysiska eller juridiska personer, medräknar all inkomst eller förmögenhet,

även om beskattningsrätten enligt avtalsförslaget tillkommer Sverige.

För undanröjande av dubbelbeskattningen förbinder sig Nederländerna

emellertid att i den omfattning, som överensstämmer med föreskrifterna

i nederländsk skattelagstiftning, medgiva avdrag från nederländsk skatt

med hänsyn till den inkomst eller förmögenhet, som enligt avtalsförslaget

är föremål för svensk skatt. Ehuru detta avdrag — såsom framgår av den

tidigare lämnade redogörelsen för nyssnämnda föreskrifter — icke överstiger

den nederländska skatten å den ifrågavarande inkomsten eller förmögenheten,

torde avdragsrätten i regel medföra att dubbelbeskattningen

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition nr 235.

37

undanröjes. Beträffande aktieutdelning avses särskilda regler skola gälla,

till vilka jag senare återkommer.

Vad härefter angår frågan om vilka skatter, som inbegripas under det föreslagna

avtalet, må framhållas, att avtalsförslaget avser alla i de fördragsslutande

staterna utgående skatter å inkomst och förmögenhet, som i förevarande

sammanhang äga praktisk betydelse. Vidare må framhållas, att

avtalsförslaget, i motsats till det gällande avtalet, uttryckligen angivits

skola avse även engångsskatter å förmögenhet och skatter å förmögenhetsökning.

Det föreslagna avtalet skall jämväl tillämpas å alla andra skatter å inkomst

eller förmögenhet, vilka påläggas i någon av de avtalsslutande staterna

efter undertecknandet av avtalsförslaget, under förutsättning att skatterna

äro av i huvudsak likartat slag som de i avtalet angivna.

Under det föreslagna avtalet äro icke inbegripna de bevillningsavgifter,

som jämlikt förordningen den 23 oktober 1908 uttagas av bl. a. handelsresande

och av den, som ägnar sig åt offentlig nöjesverksamhet. Såvitt angår

handelsresande framgår av artikel 2 i det vid avtalet fogade protokollet

att det vid förhandlingarna förutsatts att, därest Sverige skulle gentemot

medborgare i en tredje stat medgiva nedsättning av eller befrielse från

nämnda avgift, motsvarande nedsättning eller befrielse skall medgivas gentemot

nederländska medborgare.

Beträffande det föreslagna avtalets giltighetsområde i geografiskt hänseende

må nämnas, att förslaget — liksom det nu gällande avtalet — omfattar,

vad Nederländerna angår, endast denna stats europeiska område.

Det är dock förutsatt i avtalsförslaget (artikel 32), att avtalet skall kunna

antingen i dess helhet eller med överenskomna jämkningar utvidgas till

Nederländerna tillhöriga utomeuropeiska områden. En förutsättning härför

är att inom nämnda områden påföras skatter, som äro i huvudsak likartade

med dem, vilka äro föremål för det föreslagna avtalet.

Vad härefter angår frågan om vilka skattskyldiga, som inbegripas under

avtalsförslaget, må framhållas att förslaget gäller fysiska och juridiska personer,

som äro bosatta i Sverige eller i Nederländerna. Då det gällande avtalet

avser fysiska och juridiska personer, vilka hava sitt skatterättsliga hemvist

inom någon av de båda staterna, överensstämmer avtalsförslaget på

denna punkt med det gällande avtalet vad beträffar fysiska personer. Beträffande

juridiska personer åter innebär avtalsförslaget en utvidgning i

förhållande till det gällande avtalet.

1 fråga om fysiska personer gäller det föreslagna avtalet å svensk sida,

förutom i fråga om här bosatta fysiska personer, även fysiska personer, som

här stadigvarande vistas. Å nederländsk sida avser avtalsförslaget varje fysisk

person, som enligt nederländska beskattningsregler anses bosatt i Nederländerna.

Då det nederländska bosätlningsbegreppet är vidsträcktare än det

svenska torde avtalsförslaget komma att avse även personer, som stadigvarande

vistas i Nederländerna utan att vara där bosatta.

1 fråga om juridiska personer omfattar det gällande avtalet juridiska per
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ls proposition nr 235.

soner, vilka hava sitt verkliga säte i någon av de avtalsslutande staterna.

Det föreslagna avtalet avses däremot skola vara tillämpligt å juridiska personer,

vilka bildats enligt svensk eller nederländsk lag. Beträffande juridiska

personer, vilka icke bildats vare sig enligt svensk eller nederländsk

lag, har det föreslagna avtalet angivits skola omfatta varje juridisk person

vars rörelse ledes och övervakas i Sverige respektive i Nederländerna.

Vad angår principerna för uppdelningen av beskattningsrätten mellan de

båda staterna — vilken uppdelning givetvis har betydelse för båda staterna

vid tillämpning av huvudregeln angående undanröjande av dubbelbeskattning

— må framhållas, att förslaget härutinnan i väsentliga delar bygger

på de principer, som kommit till uttryck i det gällande avtalet. Emellertid

föreligga vissa avvikelser från det äldre avtalet. Jag tillåter mig att härutinnan

hänvisa till den föreslagna avtalstexten. Dock torde det finnas anledning

att här närmare beröra frågan om fördelningen av beskattningsrätten

såvitt angår inkomst i form av utdelning å aktier.

Beträffande beskattning av aktiebolags vinst torde jag först få redogöra

för hur beskattningen i Nederländerna på detta område är konstruerad. Till

staten utgår en skatt å bolagets hela årsvinst, oavsett om den utdelats till

aktieägarna eller icke. Denna skatt är i princip proportionell men utgår för

närvarande efter en progressiv skala. Vidare har bolaget att vid utbetalning

av utdelning innehålla en förskottsskatt med för närvarande 15 procent av

bruttoutdelningen. Sistnämnda skatt utgår oberoende av om aktieägaren är

fysisk person eller bolag. Den erlagda förskottsskatten avdrages sedermera

från aktieägarens efter företagen taxering bestämda totala inkomstskatt

eller aktiebolagsskatt.

För det fall, då ett bolag i Nederländerna betalar utdelning till en i Sverige

bosatt, här skattskyldig aktieägare, innebär avtalsförslaget följande. I

Nederländerna uttages inkomstskatt av bolaget i vanlig ordning. Däremot

utgår icke nederländsk kupongskatt å utdelningen, för så vitt icke utdelningen

är hänförlig till ett av den svenske aktieägaren innehaft fast driftställe

i Nederländerna (artikel 9 § 1). Befrielsen från kupongskatt gäller

oberoende av om aktieägaren är fysisk person eller bolag. I Sverige uttages

statlig och kommunal inkomstskatt i vanlig ordning. I sådana fall, då utdelningen

uppbäres av ett aktiebolag, som direkt eller indirekt behärskar

minst 50 procent av röstetalet för samtliga aktier i det utdelande nederländska

bolaget, skall dock utdelningen vara undantagen från beskattning

i Sverige såframt utdelningen skulle hava varit undantagen från svensk

beskattning därest såväl det utdelande bolaget som det bolag, som uppbär

utdelningen, hade varit bosatt härstädes (artikel 9 § 3).

I det motsatta fallet eller då ett bolag i Sverige betalar utdelning till en i

Nederländerna bosatt, där skattskyldig aktieägare gäller följande. Bolaget

inkomstbeskattas i Sverige i vanlig ordning. Den svenska kupongskatten

å utdelningen nedsättes till 10 procent, såframt icke utdelningen är hänförlig

till ett av den nederländske aktieägaren innehaft fast driftställe i

Sverige. Därest utdelningsmottagaren är ett nederländskt bolag, som direkt

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

eller indirekt behärskar minst 50 procent av röstetalet för samtliga aktier

i det utdelande svenska bolaget, är dock utdelningen helt undantagen från

svensk kupongskatt, för så vitt icke utdelningen är hänförlig till ett av det

nederländska bolaget innehaft fast driftställe i Sverige (artikel 9 § 2). I

Nederländerna påföres utdelningsmottagaren skatt å utdelningen enligt vanliga

regler. I sådana fall, då utdelningen uppbäres av ett aktiebolag, som direkt

eller indirekt behärskar minst 50 procent av röstetalet för samtliga aktier

i det utdelande svenska bolaget, skall dock utdelningen vara undantagen

från beskattning i Nederländerna såframt utdelningen skulle hava varit

undantagen från nederländsk beskattning därest såväl det utdelande

bolaget som det bolag, som uppbär utdelningen, hade varit bosatt därstädes

(artikel 9 § 3). Berörda bestämmelser angående utdelning, som betalas

från Sverige till Nederländerna, innebära således bland annat, att om utdelningsmottagaren

är en i Nederländerna bosatt fysisk person eller ett

nederländskt bolag, som icke behärskar minst 50 procent av röstetalet för

samtliga aktier i det utdelande svenska bolaget, svensk kupongskatt uttages

med 10 procent samt att utdelningen även blir föremål för inkomstbeskattning

i Nederländerna. Då Nederländerna, såsom tidigare angivits, icke

tillämpar förut omnämnda avräkningsförfarande beträffande utdelningar,

kommer dubbelbeskattning i nu berörda fall att delvis kvarstå för den i

Nederländerna bosatte betalningsmottagaren. Emellertid är att märka att

den kvarstående dubbelbeskattningen i själva verket kommer att understiga

10 procent, enär Nederländerna enligt sin interna skatterätt i berörda fall

medger avdrag för den svenska kupongskatten såsom omkostnad och således

endast beskattar utdelningens nettobelopp.

I avtalsförslaget hava intagits bestämmelser om ömsesidig handräckning,

vilka bestämmelser innehålla i huvudsak följande. De avtalsslutande staternas

finansministrar eller deras befullmäktigade ombud skola utbyta sådana

upplysningar (av beskaffenhet att stå till beskattningsmyndigheternas förfogande

under deras sedvanliga tjänsteutövning) som äro nödvändiga för

att tillämpa bestämmelserna i avtalet eller för att förebygga bedrägeri eller

för att tillämpa givna föreskrifter till förebyggande av skatteflykt i fråga

om de skatter, som äro föremål för avtalet. Skyldigheten att utbyta upplysningar

skall, i enlighet med från nederländsk sida framställt önskemål, icke

avse upplysningar erhållna från banker eller andra liknande penninginrättningar.

I förslaget upptagas även vissa andra föreskrifter, avseende att begränsa

uppgiftsskyldigheten med hänsyn bl. a. till de skattskyldigas berättigade

anspråk på sekretess i fråga om vissa affärsförhållanden. I paraferingsprotokollet

hava förhandlingsdelegationerna angivit närmare detaljer

beträffande verkställigheten av nu omförmäld handräckning; bl. a. föreslås

där att årligen vissa slag av upplysningar skola utan anmaning utbytas

mellan vederbörande myndigheter i de båda staterna. Vidare stadgas i avtalsförslaget

att de båda staterna skola lämna varandra biträde och handräckning

för indrivning av sådana skatter, som avses i avtalet, tillika med

ränta, kostnader samt tilläggsbelopp till skatterna ävensom viten utan straff
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

rättslig karaktär. Då fråga är om framställning rörande indrivning av skatter,

avses att sådana skatteanspråk från en av staterna, vilka äro exigibla i

denna stat, skola erkännas såsom exigibla av den andra staten och indrivas

där i enlighet med dess lagstiftning beträffande uppbörd och indrivning av

egna skatter. I avtalsförslaget har vidare stadgats, att de båda staternas

finansministrar eller deras befullmäktigade ombud må genom ömsesidig

överenskommelse föreskriva regler angående förfaringssätt, formen för framställningar

och svar å desamma, omräkning av valuta, disposition av indrivna

medel, minsta belopp som framställning om indrivning må avse samt

därmed sammanhängande spörsmål. Såsom framgår av paraferingsprotokollet

föreslås att de minsta belopp, som skola vara föremål för indrivning,

fastställas till 500 floriner eller 500 svenska kronor.

Det föreslagna avtalet föreslås skola träda i kraft å den dag, då utväxlingen

av ratifikationshandlingarna sker, samt förbliva gällande utan tidsbegränsning.

Envar av staterna äger att — senast den 30 juni under ett kalenderår,

dock icke tidigare än år 1956 —- hos den andra staten uppsäga

avtalet. Efter utväxling av ratifikationshandlingarna skall avtalet å svensk

sida tillämpas första gången vid 1952 års taxering. I fråga om svensk kupongskatt

avses avtalet skola tillämpas beträffande skatt å sådan utdelning,

som förfallit till betalning den 1 januari 1951 eller senare. Å nederländsk

sida föreslås avtalet skola tillämpas dels beträffande inkomstskatt och förmögenhetsskatt

för beskattningsår, som börjar efter den 31 december 1950,

dels beträffande bolagsskatt för räkenskapsår, som börjar efter den 31 december

1950, ävensom för den vid sagda tidpunkt ännu icke tilländalupna

delen av ett löpande räkenskapsår, dels beträffande skatt å sådan utdelning,

som förfallit till betalning efter den 31 december 1950 och dels beträffande

andra inkomstskatter, som avdragits vid källan under kalenderåret

1951 och följande år. Även å nederländsk sida kommer alltså det föreslagna

avtalet att träda i kraft beträffande sådana skatter å inkomst och förmögenhet,

som avse beskattningsåret 1951. Bestämmelserna äro sålunda i

sak reciproka.

Det gällande avtalet mellan Sverige och Nederländerna för undvikande

av dubbelbeskattning beträffande skatt å inkomst och förmögenhet föreslås

skola upphöra att gälla allteftersom bestämmelserna i det nu föreslagna

avtalet träda i tillämpning.

II. Förslaget till avtal angående skatter å kvarlåtenskap.

Beträffande det föreliggande förslaget till avtal för undvikande av dubbelbeskattning

och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning

beträffande skatter å kvarlåtenskap må påpekas, att någon överenskommelse

på detta område tidigare icke förelegat mellan Sverige och

Nederländerna. Jag torde vidare få erinra om, att avtal för undvikande av dubbelbeskattning

beträffande skatter å kvarlåtenskap tidigare hava avslutats

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj.is proposition nr 235.

med Tyskland, Ungern, Frankrike, Schweiz, Norge och Finland. 1 sak överensstämmer

det nu föreliggande avtalsförslaget i väsentliga delar med nyssnämnda

avtal i vad desamma avse bestämmelser om undvikande av dubbelbeskattning.

Dock föreligga vissa avvikelser, föranledda av olikheter i

svensk och nederländsk lagstiftning på detta område eller av eljest rådande,

särskilda förhållanden.

Först torde jag få något beröra den nederländska lagstiftningen på ifrågavarande

område. I Nederländerna uttagas dels en arvsskatt och dels en densamma

i viss mån kompletterande skatt på grund av förändring av äganderätt

vid dödsfall. Skyldighet att erlägga arvsskatt åligger envar, som genom

arv eller testamente erhåller egendom från en person, som vid dödsfallet

var bosatt i Nederländerna. En nederländsk medborgare, som har haft sitt

hemvist i Nederländerna och sedan bosatt sig utomlands men avlider inom

10 år från det han lämnat Nederländerna, anses i fråga om arvsskatten

fortfarande bosatt i Nederländerna. Skatten är progressiv och utgår efter

olika skalor bl. a. med hänsyn till arvingens släktskap med arvlåtaren.

Den kompletterande skatten på grund av förändring av äganderätt vid dödstall

avser endast de fall, då fast egendom belägen i Nederländerna eller

inteckningar i dylik egendom genom arv eller testamente förvärvas av en i

Nederländerna icke bosatt person. Här gäller en fast skattesats av 6 procent.

För närvarande föreligger förslag om att sistnämnda skatt skall utvidgas

till att omfatta även de fall, då lös egendom, nedlagd i nederländska företag.

genom arv eller testamente övergår till i Nederländerna icke bosatta

personer.

Vad angår frågan om vilka skatter, som inbegripas under det föreslagna

avtalet, må framhållas, att avtalsförslaget avser å svensk sida både arvsskatt

och kvarlåtenskapsskatt samt å nederländsk sida arvsskatt samt skatt

på grund av förändring av äganderätt vid dödsfall.

Det föreslagna avtalet skall även tillämpas beträffande alla andra i anledning

av dödsfall utgående skatter å kvarlåtenskap, vilka påläggas i Sverige

eller Nederländerna efter undertecknandet av avtalet, vare sig skatterna utgå

å kvarlåtenskapen i dess helhet eller å arvs- eller testamentslotter.

•lag torde härefter få redogöra för den teknik, som tillämpats vid utformandet

av avtalsförslaget. I samtliga tidigare avtal för undvikande av dubbelbeskattning

beträffande skatter å kvarlåtenskap, som Sverige avslutat,

bär använts den metoden, att man delat upp beskattningsrätten till olika

slag av tillgångar mellan de båda avtalsslutande staterna. Nederländerna åter

bär i tidigare avtal, som denna stat avslutat, tillämpat den tekniken för dubbelbeskattningens

undanröjande, att Nederländerna förbehållit sig rätten att,

vid fastställande av skatt å kvarlåtenskap efter en person som vid sin död

var bosatt i Nederländerna, i det belopp på vilket sådan skatt påföres inräkna

kvarlåtenskapen i dess helhet, varjämte Nederländerna förbundit sig att medgiva

avdrag med på visst sätt beräknat belopp från den sålunda uträknade

skatten. Då vid de svensk-nederländska förhandlingarna man å ingendera

sidan ville acceptera den andra statens system för undvikande av dubbelbe
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

skattning, har i avtalsförslaget tillämpats följande metod. Sverige följer principen

om uppdelning av beskattningsrätten och beskattar sålunda endast de

delar av kvarlåtenskapen, som Sverige enligt avtalet äger beskatta, medan

Nederländerna däremot, beträffande kvarlåtenskap efter en person som vid

tiden för dödsfallet var bosatt i Nederländerna, primärt beskattar hela

kvarlåtenskapen, även om beskattningsrätten enligt avtalsförslaget tillkommer

Sverige. Nederländerna medgiver härefter ett avdrag från den nederländska

skatten motsvarande det lägsta av följande två belopp nämligen,

antingen det skattebelopp som i Sverige påförts för egendom, vilken enligt

bestämmelserna i det föreslagna avtalet är föremål för svensk skatt, eller

ett belopp utgörande så stor del av den nederländska skatten, som nettobeloppet

av den egendom, vilken är föremål för svensk skatt, utgör av kvarlåtenskapens

hela nettobelopp.

Beträffande ifrågavarande avtalsförslags giltighetsområde i geografiskt

hänseende äro samma bestämmelser här meddelade, som i det föreslagna

avtalet för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst

och förmögenhet.

Det föreslagna avtalet avses skola vara tillämpligt beträffande skatter å

kvarlåtenskap efter svenska och nederländska medborgare samt efter nederländska

undersåtar, bosatta i Nederländerna. Med »nederländska undersåtar»

förstås sådana personer från Nederländerna tillhöriga utomeuropeiska

områden, vilka icke äga nederländskt medborgarskap. Jag torde i detta

sammanhang vidare få nämna, att den tidigare berörda, i intern nederländsk

skatterätt förekommande regeln angående var en nederländsk medborgare

skall anses vara bosatt vid dödsfallet därest detta inträffar inom 10 år från

det han lämnade Nederländerna, enligt förslaget icke skall vara tillämplig

i förhållandet mellan Sverige och Nederländerna.

Vad angår principerna för uppdelningen av beskattningsrätten mellan de

båda staterna må framhållas, att förslaget, såsom redan anmärkts, i huvudsak

bygger på de principer, som kommit till uttryck i tidigare av Sverige

ingångna dubbelbeskattningsavtal. Så är emellertid icke fallet i fråga om

beskattning av skuldebrev, för vilka inteckningar i fast egendom utgöra

säkerhet, samt av rätt till royalty, som utgår för nyttjande av fast egendom

eller för bearbetande av en gruva eller annan naturtillgång.

Vad först beträffar skuldebrev, för vilka inteckningar i fast egendom utgöra

säkerhet, torde jag få nämna, att dylika skuldebrev enligt nederländsk

lagstiftning — till skillnad från vad som gäller enligt svensk lagstiftning

— behandlas lika med fast egendom. Till i Nederländerna skattepliktig kvarlåtenskap

räknas sålunda i fast egendom i Nederländerna intecknade skuldebrev,

som i arv eller testamente bekommits efter en avliden person, även

då denne vid sin död var bosatt utom Nederländerna. Vad härefter angår

rätt till royalty, som utgår för nyttjande av fast egendom i Sverige eller

för bearbetande av en gruva eller annan naturtillgång härstädes, beskattas

sådan tillgång enligt den interna svenska skattelagstiftningen även om tillgången

efterlämnats av en utlänning, som vid sin död icke var bosatt här i

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

43

riket. I Nederländerna åter föreligger icke skattskyldighet i motsvarande

fall, d. v. s. då rätt till royalty av fast egendom i Nederländerna efterlämnats

av en person, som vid dödsfallet icke var bosatt därstädes. På grund

av berörda olikheter i svensk och nederländsk lagstiftning intogs i protokollet

till avtalsförslaget den bestämmelsen, att den stat i vilken den fasta

egendomen är belägen äger beskatta, med tillämpning av den i artikel 2 angivna

regeln, alla rättigheter som enligt skattelagstiftningen inom denna

stat beskattas på samma sätt som fast egendom. Vidare föreskrives i protokollet

att, oavsett vad nu sagts, vardera staten bibehåller rätten att enligt

sin lagstiftning beskatta skuldebrev (med undantag för obligationer), för

vilka inteckningar i fast egendom utgöra säkerhet, samt rätt till royalty, som

utgår för nyttjande av fast egendom eller för bearbetande av en gruva eller

annan naturtillgång (prot. till artikel 2). De föreslagna bestämmelserna

innebära, att dubbelbeskattning i vissa fall skulle komma att kvarstå. Emellertid

förutsattes vid förhandlingarna, att dubbelbeskattningen skulle komma

att i praxis undanröjas eller åtminstone lindras. Det förutsattes sålunda,

att Nederländerna skulle till förebyggande av dubbelbeskattning tillämpa

det förut omnämnda avräkningsförfarandet i de fail, då i kvarlåtenskapen

efter en person som vid sin död vore bosatt därstädes inginge rätt till royalty

av tidigare berört slag härflytande från Sverige. I de fall åter, då i kvarlåtenskapen

efter en svensk medborgare eller en nederländsk medborgare bosatt

i Sverige inginge skuldebrev intecknade i fastighet belägen i Nederländerna,

förutsattes att nedsättning av den här i riket fastställda skatten skulle

ske med stöd av 58 § i 1941 års förordning om arvsskatt och gåvoskatt samt

36 § 2 mom. i 1947 års förordning om kvarlåtenskapsskatt. Även i andra

fall av dubbelbeskattning, som uppkomma på grund av berörda bestämmelser

i protokollet till avtalsförslaget, förutsattes lindring av den dubbla

beskattningen skola ske enligt nyss angivna principer.

Beträffande ömsesidig handräckning innehåller det nu ifrågavarande avtalsförslaget

motsvarande stadganden, som det tidigare behandlade avtalsförslaget.

Det föreslagna avtalet föreslås skola träda i kraft å den dag utväxlingen

av ratifikationshandlingarna sker samt gälla utan tidsbegränsning. Envar

av staterna skall äga rätt att — senast den 30 juni under ett kalenderår,

dock icke tidigare än år 1956 — hos den andra staten uppsäga avtalet. Efter

utväxlingen av ratifikationshandlingarna avses avtalsförslaget skola äga

tillämpning i alla de fall, då arvlåtare eller testator avlidit å eller efter

den dag, då avtalsförslaget trätt i kraft.

III. Departementschefen.

Det föreslagna nya avtalet för undvikande av dubbelbeskattning beträffande

skatter å inkomst och förmögenhet innefattar en reglering bl. a. av

den betydelsefulla frågan om beskattning av inkomst av kapital. Förslaget

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

innebär jämväl i övrigt förbättringar och förtydliganden på olika punkter.

För egen del finner jag det önskvärt att det nu gällande avtalet ersättes med

ett nytt avtal upprättat i överensstämmelse med det föreliggande förslaget.

Jag tillstyrker följaktligen att förslaget godkännes å svensk sida.

I artikel 2 i det vid avtalsförslaget fogade protokollet har antecknats att

det vid förhandlingarna förutsattes att, därest Sverige skulle gentemot medborgare

i en tredje stat medgiva nedsättning av eller befrielse från de bevillningsavgifter

som jämlikt 1908 års förordning uttagas av handelsresande,

motsvarande nedsättning eller befrielse skall medgivas gentemot nederländska

medborgare. Skulle dylik nedsättning utöver redan vidtagen eller

ock befrielse komma att medgivas gentemot medborgare i en tredje stat,

torde Kungl. Maj :t i enlighet härmed böra medgiva motsvarande nedsättning

eller befrielse gentemot nederländska medborgare.

Vad angår förslaget till avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande

skatter å kvar låtenskap finner jag det, med hänsyn till de relationer

som på olika områden förefinnas mellan Sverige och Nederländerna,

naturligt att det redan bestående avtalsförhållandet på inkomst- och förmögenhetsbeskattningens

område utbygges med avtal för undvikande av

dubbelbeskattning jämväl beträffande skatter å kvarlåtenskap. Det förslag

till avtal, om vilket de båda staternas förhandlingsdelegationer enats, synes

innebära en i stort sett tillfredsställande lösning av de hithörande spörsmålen.

Därest Nederländerna medger skattelindring i de fall, då dubbelbeskattning

kommer att kvarstå till följd av föreskrifterna i det vid det

föreslagna avtalet fogade protokollet, förutsätter jag, att eftergift av svensk

skatt med stöd av 58 § arvsskatteförordningen och 36 § 2 mom. förordningen

om kvarlåtenskap må kunna medgivas på sätt förutsatts vid förhandlingarna.

Jag tillstyrker att även sistberörda avtalsförslag godkännes från svensk

sida.

Under erinran att det torde ankomma på ministern för utrikes ärendena

att göra framställning rörande avtalens undertecknande hemställer föredragande

departementschefen härefter, att Kungl. Maj :t måtte för sin del

godkänna förslagen till avtal mellan de båda staterna för undvikande av

dubbelbeskattning samt fastställande av bestämmelser angående ömsesidig

handräckning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet ävensom beträffande

skatter å kvarlåtenskap jämte de till avtalen hörande protokollen.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Birgit Warholm.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

45

Bilaga.

Paraferingsprotokoll.

Den svenska och den nederländska

delegationen hava efter överläggningar

i Stockholm i september 1951 och i

Haag i november 1951 överenskommit

om såväl ett förslag till avtal för undvikande

av dubbelbeskattning och fastställande

av bestämmelser angående

ömsesidig handräckning beträffande

skatter å inkomst och förmögenhet som

ett förslag till avtal för undvikande av

dubbelbeskattning och fastställande av

bestämmelser angående ömsesidig handräckning

beträffande skatter å kvarlåtenskap,

vilka båda förslag äro bifogade

denna handling. De voro även

ense om lämpligheten av att i denna

form framlägga följande förslag och

förklaringar:

§ 1.

Avtalsförslagen föreskriva att båda

staterna skola utbyta sådana upplysningar,

som äro nödvändiga för att

tillämpa bestämmelserna i avtalen eller

för att förebygga bedrägeri eller för

att tillämpa givna föreskrifter till förebyggande

av skatteflykt ifråga om de

skatter, som äro föremål för avtalen.

Föreskrifterna äro emellertid avfattade

i allmänna ordalag och angiva icke i

detalj vilka upplysningar behöriga myndigheter

i de båda staterna skola utbyta.

De båda delegationerna hava därför

funnit det vara erforderligt, att den

verkliga innebörden av dessa upplysningar

bestämmes genom ömsesidig överenskommelse,

ingången med stöd av

avtalen.

Delegationerna föreslå följande bestämmelser:
-

Na besprekingen te Stockholm in

September 1951 en in Den Haag in

November 1951 zijn de Zweedse en de

Nederlandse delegaties tot overeenstemming

gekomen over een ontwerp-Verdrag

tot het vermijden van dubbele

belasting en tot het vaststellen van

regelen voor wederzijdse administratieve

hulp met betrekking tot belastingen van

inkomsten en van vermogen alsmede

over een ontwerp-Verdrag tot het vermijden

van dubbele belasting en tot

het vaststellen van regelen voor wederzijdse

administratieve hulp met betrekking

tot rechten ter zake van

nalatenschappen, welke ontwerpen beide

bij dit document zijn gevoegd. Zij

kwamen ook overeen, dat het dienstig

is op formele wijze uitdrukking te geven

aan de volgende aanbevelingen en verklaringen:
§

1.

De ontwerp-Verdragen bepalen, dat

beide staten zodanige inlichtingen zullen

uitwisselen als nodig is om aan de

bepalingen van de Verdragen uitvoering

te geven of om fraude te voorkomen of

om uitvoering te geven aan wettelijke

voorzieningen tegen wetsontduiking met

betrekking tot de belastingen en rechten

welke het onderwerp van de Verdragen

vormen. De bepalingen zijn echter in

algemene bewoordingen vervat en stellen

niet in bijzonderheden vast, welke

inlichtingen de bevoegde autoriteiten

van beide Staten zullen moeten uitwisselen.

De beide delegaties zijn tot de slotsom

gekomen, dat het noodzakelijk zou zijn,

dat de juiste aard van deze inlichtingen

met wederzijds goedvinden zou worden

vastgesteld overeenkomstig de Verdragen.

De delegaties zullen de volgende bepalingen

aanbevelen:

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Mnj:ts proposition nr 235.

I. Upplysningar vilka i överensstämmelse

med det förstnämnda avtalet

skola utbytas utan anmaning.

Nedanstående förteckning, upptagande

vissa upplysningar vilka utan anmaning

skola utbytas av vederbörande

myndigheter i de båda staterna, angiver

den omfattning i vilken föreskrifterna

i artiklarna 24 och 26 av avtalet skola

verkställas.

Behörig myndighet i en av de avtalsslutande

staterna äger, där så finnes

erforderligt, hos behörig myndighet i

den andra staten begära, att förteckningen

anpassas efter förändrade förhållanden.

Behörig myndighet i vardera staten

skall utan anmaning efter utgången av

varje kalenderår till behörig myndighet

i den andra staten översända:

1. en förteckning upptagande namn

och adress för alla i den andra staten

bosatta personer, vilka äro föremål för

inkomst- eller förmögenhetsbeskattning

i den stat, som lämnar upplysningen;

2. upplysningar angående fördelning,

jämlikt artiklarna 6 och 7 av avtalet,

av inkomster förvärvade av företag,

vilka bedriva rörelse från fast driftställe

i vardera staten;

3. upplysningar angående utdelningar,

som av bolag i den ena staten utbetalts

till personer bosatta i den andra staten;

4. upplysningar, i den mån sådana

upplysningar äro tillgängliga, angående

ränta, inkomst från fast eller lös egendom

samt royalty för nyttj anderätten

till patent, ritning, varumärke, hemlig

fabrikationsmetod eller recept, som tillfalla

personer bosatta i den andra staten

och som äro skattepliktiga därstädes i

enlighet med bestämmelserna i avtalet;

5. upplysningar angående från inkomstkällor

i den ena staten härflytande

I. Inlichtingen, automatisch uitgewisseld

overeenkomstig het eerstbedoelde

Verdrag.

De volgende lijst, die bepaalde inlichtingen

opsomt, welke automatisch

door beide administraties onderscheidenlijk

zullen worden uitgewisseld, zal een

uitvoeringsmaatregel vormen van de

artikelen 24 en 26 van het Verdrag.

De bevoegde autoriteit in een van de

Verdragsluitende Staten mag de bevoegde

autoriteit in de andere Staat

verzoeken, indien nodig, de lijst aan

nieuwe omstandigheden aan te passen.

De bevoegde autoriteit in elke Staat

zal automatisch na het einde van ieder

kalenderjaar aan de bevoegde autoriteit

in de andere Staat toezenden:

1. Een lijst vermeldende de naam

en het adres van inwoners van de

andere Staat, die zijn onderworpen aan

inkomsten- of vermogensbelastingen in

de Staat, welke de inlichtingen geeft;

2. inlichtingen met betrekking tot de

verdeling onder de voorwaarden bedoeld

in de artikelen 6 en 7 van het Verdrag,

van de voordelen behaald door ondernemingen,

die haar bedrijf uitoefenen

door middel van een vaste inrichting

in beide Staten;

3. inlichtingen met betrekking tot

dividenden betaald door een lichaam

van een van de Staten en toekomend

aan inwoners van de andere Staat;

4. inlichtingen, voor zover deze inlichtingen

beschikbaar zijn, met betrekking

tot interest, inkomsten van

roerende en onroerende zaken, en royalties

voor het gebruikmaken van octrooien,

modellen, handelsmerken, geheime

procédés of recepten, welke toekomen

aan inwoners van de andere

Staat en aldaar onderworpen zijn aan

belasting overeenkomstig de bepalingen

van het Verdrag;

5. inlichtingen met betrekking tot

lonen, salarissen, pensioenen en lijf
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 235.

47

löner, arvoden, pensioner och livräntor,

som tillfalla personer bosatta i den

andra staten och som äro skattepliktiga

därstädes i enlighet med bestämmelserna

i avtalet.

Upplysningar, som avses i punkt 4

eller 5, skola utbytas endast om den

skattskyldiges årliga inkomst av i punkt

4 eller 5 angivet slag överstiger 1 000

floriner respektive 1 000 svenska kronor.

II. Upplysningar vilka skola lämnas

på begäran.

Behörig myndighet i vardera staten

äger hos behörig myndighet i den andra

staten, med den begränsning som följer

av vederbörliga artiklar i avtalen, begära

upplysningar i särskilda fall.

Om upplysningar, vilka utbytts i

enlighet med bestämmelserna i ett av

avtalen, skulle visa sig icke vara i

överensstämmelse med verkliga förhållandet,

skall behörig myndighet i

den stat, som mottagit upplysningen,

så snart som möjligt meddela behörig

myndighet i den andra staten besked

härom.

Skriftväxling angående upplysningar

må äga rum antingen på språket i den

stat, hos vilken upplysning begäres,

eller på engelska språket.

§ 2.

De båda delegationerna hava överenskommit

att föreslå

att de minsta belopp, som skola vara

föremål för indrivning enligt avtalen,

skola fastställas till 500 floriner eller

500 svenska kronor;

att framställning om indrivning ävensom

i avtalen avsedda handlingar skola

vara avfattade på språket i den stat,

som gör framställningen, och vara åt
-

renten van bronnen in een van de

Staten, welke toekomen aan inwoners

van de andere Staat en aldaar onderworpen

zijn aan belasting, overeenkomstig

de bepalingen van het Verdrag.

Inlichtingen, vermeld in nummer 4 of

5 zullen slechts worden uitgewisseld,

indien de jaarlijkse inkomsten van de

belastingsplichtige, vermeld in nummer

4 of 5 onderscheidenlijk 1 000 gulden

of 1 000 Zweedse krönen te boven gaat.

II. Inlichtingen verstrekt op verzoek.

De bevoegde autoriteit in elke Staat

kan de bevoegde autoriteit in de andere

Staat verzoeken, met inachtneming van

het voorbehoud, gemaakt in de betreffende

artikelen van de Verdragen,

inlichtingen te verstrekken betreffende

bepaalde gevallen.

Indien blijken mocht, dat inlichtingen,

uitgewisseld overeenkomstig een van de

Verdragen, niet in overeenstemming is

met de werkelijke omstandigheden, zal

de bevoegde autoriteit in de Staat,

welke de inlichtingen heeft ontvangen,

zich zo spoedig mogelijk in verbinding

stellen met de bevoegde autoriteit in

de andere Staat.

De briefwisseling met betrekking tot

het verstrekken van inlichtingen kan

gesteld worden ofwel in de taal van de

aangezochte Staat ofwel in de Engelse

taal.

§ 2.

De twee delegaties zijn overeengekomen

aan te bevelen,

dat de minima voor invordering in

aanmerking komende bedragen, bedoeld

in de Verdragen, worden vastgesteld

op 500 gulden of 500 Zweedse krönen;

dat het verzoek tot invordering en

de bescheiden, bedoeld in de Verdragen,

worden gesteld in de taal van de verzoekende

Staat en vergezeld gaan van

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

följda av en officiellt bestyrkt översättning

till språket i den stat hos vilken

framställningen göres.

Haag den 19 november 1951.

På den svenska delegationens vägnar:

Rolf Dahlgren.

På den nederländska delegationens

vägnar:

W. H. van den Berge.

een geautoriseerde vertaling in de taal

van de aangezochte Staat.

Den Haag, 19 November 1951.

Voor de Nederlandse delegatie,

w.g. Van den Berge.

Voor de Zweedse delegatie,

w.g. Rolf Dahlgren.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

49

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland

i statsrådet å Stockholms slott den 28 mars 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell.

Sedan förhandlingar i enlighet med Kungl. Maj:ts beslut den 26 oktober

1951 slutförts med nederländska regeringen rörande åvägabringande av ett

avtal mellan konungariket Sverige och konungariket Nederländerna för undvikande

av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående

ömsesidig handräckning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet

ävensom ett avtal mellan de båda länderna för undvikande av dubbelbeskattning

och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning

beträffande skatt å kvarlåtenskap samt avtalen jämte därtill hänförliga protokoll

denna dag godkänts efter föredragning av chefen för finansdepartementet,

finner Kungl. Maj :t gott bemyndiga ministern för utrikes ärendena

att för Sveriges del under förbehåll för ratifikation underteckna avtalen och

protokollen.

Till vad chefen för utrikesdepartementet sålunda hemställt,

vari övriga statsrådsledamöter förena sig, behagar

Hans Kungl. Höghet Regenten lämna bifall.

Ur protokollet:

Gunnar Ljungdahl.

4 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 235.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj ris proposition nr 235.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

• 25 april 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zettereerg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell, Nordenstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam

beredning med ministern för utrikes ärendena.

Sedan Kungl. Maj:t den 28 mars 1952 bemyndigat chefen för utrikesdepartementet

att för Sveriges del underteckna avtal mellan Sverige och Nederländerna

för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser

angående ömsesidig handräckning beträffande skatter å inkomst

och förmögenhet samt å kvarlåtenskap jämte tillhörande protokoll av en

lydelse svarande mot de förslag, Kungl. Maj:t tidigare samma dag för sin

del godkänt, ha nämnda avtal med tillhörande protokoll denna dag blivit

vederbörligen undertecknade.

På grund av att från nederländsk sida före undertecknandet upptagits till

diskussion vissa formuleringar i avtalstexten kunde avtalen icke — såsom

avsikten var då jag anmälde ärendet den 28 mars 1952 — undertecknas å

sådan tid, att proposition kunnat framläggas till riksdagen före den vanliga

propositionstidens utgång. Då det emellertid är avsett att avtalen skola

tillämpas från och med innevarande års taxering får jag, under åberopande

av vad jag den 28 mars 1952 anfört i ärendet, hemställa att Kungl. Maj:t

måtte i proposition föreslå riksdagen att

dels godkänna nämnda avtal och protokoll;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att, i den mån det för

genomförande av ifrågavarande avtal erfordras, vidtaga ändringar

i verkställda taxeringar, vare sig de avse statliga eller

kommunala skatter.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan, förordnar Hans Maj:t Konungen

att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Otto Winther.

527084. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1952.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1952:325 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av avtal mellan Sverige och Nederländerna för undvikande av dubbelbeskattn a1 i texten
  2. BevU 1952:54 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av avtal mellan Sverige och Nederländerna för undvikande av dubbelbeskattning och fasts s. 1 i texten