Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av tilläggsprotokoll nr 3 till överenskommelsen den 19 september 1950 angående upprättande av en europeisk betalningsunion

1952-10-17 · 30 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 26 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:246, Angående godkännande av tilläggsprotokoll nr 3 till överenskommelsen den 19 september 1950 angående upprättande av en europeisk betalningsunion

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

1

Nr 246.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av tilläggsprotokoll nr 3 till överenskommelsen den 19

september 1950 angående upprättande av en europeisk

betalningsunion; given Stockholms slott den 17

oktober 1952.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL.

Per Edvin Sköld.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att riksdagen måtte godkänna ett i Paris den 11

juli 1952 undertecknat tilläggsprotokoll till 1950 års överenskommelse angående

upprättande av en europeisk betalningsunion.

Genom tilläggsprotokollet ha vissa ändringar och tillägg gjorts till reglerna

för betalningsunionens verksamhet, innefattande bland annat upprättande

av ett garantisystem med bidrag från samtliga medlemsländer i syfte

att stärka unionens finansiella resurser.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 246.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

Utdrag ur protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland i statsrådet

å Stockholms slott den 17 oktober 1952.

Närvarande:

Statsråden Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,

Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar

Nilson, Lindell.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam

beredning med t. f. chefen för utrikesdepartementet, statsrådet Hammarskjöld.

Med skrivelse den 13 december 1950 (nr 421) har riksdagen godkänt

Kungl. Maj :ts proposition nr 257/1950 angående Sveriges anslutning till den

i Paris den 19 september 1950 undertecknade överenskommelsen angående

upprättande av en europeisk betalningsunion jämte bihang och tilläggsprotokoll.

Någon tidsgräns för överenskommelsens giltighet fastställdes icke annat

än vad beträffar de delar, som innefatta bestämmelserna om medlemsländernas

kvoter och guldbetalningar till respektive från unionen. Enligt artikel

35 skulle dessa bestämmelser upphöra att gälla den 30 juni 1952 för

den händelse enighet icke dessförinnan kunnat nås om en förlängning.

Diskussioner angående möjligheterna att fortsätta unionens verksamhet

efter den 30 juni 1952 påbörjades inom organisationen för europeiskt ekonomiskt

samarbete (OEEC eller Paris-organisationen), i första hand inom

betalningsunionens styrelse, under de första månaderna av innevarande år.

Efter slutförda förhandlingar fattade organisationens ministerråd den 7 juni

1952 ett principbeslut om att unionen skulle förlängas enligt vissa angivna

riktlinjer. Detta beslut fullföljdes under återstående delen av juni månad

genom fortsatta överläggningar, huvudsakligen i tekniska frågor, samt genom

utarbetandet av erforderliga texter. Den 30 juni 1952 godkände rådet

på tjänstemannaplanet ifrågavarande texter, omfattande dels ett tilläggsprotokoll

nr 3 till överenskommelsen angående betalningsunionen dels ock en

serie rådsbeslut i frågor som icke krävde ändring av själva överenskommelsen.

Tilläggsprotokollet undertecknades formellt den 11 juli 1952, från

svensk sida med ratifikationsförbehåll.

Innehållet i de berörda besluten redovisas i den följande framställningen;

beträffande betalningsunionens grundprinciper och mekanism hänvisas till

den beskrivning som ingår i nyss åberopade proposition nr 257/1950. Texten

till tilläggsprotokoll nr 3 torde såsom bilaga (litt. A.) få fogas till statsrådsprotokollet

i detta ärende.

I detta sammanhang torde få anmälas, att organisationens råd den 4

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 246.

3

augusti 1951 godkände ett tilläggsprotokoll nr 2 till överenskommelsen. Protokollet

innefattar i huvudsak bestämmelser angående den tekniska utformningen

av den amerikanska finanshjälpen till vissa medlemsländer i utpräglad

underskottsställning. Enär dessa bestämmelser sakna praktisk betydelse

för svensk del, har anledning icke förelegat att underställa protokollet

riksdagens prövning.

Betalningsunionens hittillsvarande verksamhet.

Såsom bakgrund till redogörelsen för de nya besluten torde en kort återblick

få göras på unionens hittillsvarande tvååriga verksamhet. Denna har

karakteriserats främst av de stora svängningarna i betalningsställningen

för vissa länder, enkannerligen Storbritannien och Frankrike. Medan dessa

länder — vilkas kvoter äro de största i unionen — under den första tolvmånadersperioden

hade icke obetydliga betalningsöverskott, förbyttes dessa

under det andra verksamhetsåret i mycket kraftiga underskott. En utveckling

i motsatt riktning visade Västtyskland. Medan den tyska ställningen

kring årsskiftet 1950/51 var kritisk och föranledde ett ingripande i form av

ett särskilt lån från unionen är den numera mycket stark. Även ett flertal

andra länder, däribland Nederländerna och Sverige, förbättrade påtagligt

sina positioner, vilket till stor del kan sägas utgöra en avspegling av underskottsutvecklingen

för Storbritanniens och Frankrikes del. Den kreditorställning,

som förelegat så gott som kontinuerligt i fråga om Belgien, Portugal

och Schweiz markerades ytterligare under perioden 1951/52. De stora

belgiska betalningsöverskotten gåvo upphov till allvarliga svårigheter för

unionen och nödvändiggjorde en serie speciella uppgörelser för att möjliggöra

fortsatt belgiskt deltagande.

Vid halvårsskiftet den 30 juni 1952 uppgick Storbritanniens underskott i

förhållande till unionen till icke mindre än 1 144 miljoner dollar, vilket innebar

att hela kvoten om 1 060 miljoner dollar utnyttjats; överskjutande

delar måste enligt bestämmelserna regleras till 100 % genom guld- eller dollarbetalningar

till unionen. Den franska underskottsställningen vid samma

tidpunkt var 421 miljoner dollar, motsvarande c:a 80 % av den franska kvoten.

De olika ländernas ställning den 30 juni 1952, jämförd med motsvarande

siffror den 30 juni 1951, framgår av följande tabell (alla siffror i miljoner

dollar).

Pcla''n..ställn.

Betaln.ställn.

Land

Kvot

(»kumulativ

netti position»)

(»kumulativ

net topos tion»)

30. 3. 19fi 1

30. 6. 10f>2

Belgien-Luxemburg.......

331

• 223

+ 789

Danmark................

____ 105

- 67

29

Frankrike...............

520

+ 195

- 421

Grekland................

45

- 24

—

Island ..................

15

- 3

— 2

Italien..................

____ 205

+ 12

+ 209

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Betaln.ställn.

Betaln.ställn.

Land

Kvot

(»kumulativ

(»kumulativ

nettoposition»)

nettoposition»)

30. 6. 1*51

30.

6. 1952

Nederländerna........

...... 355

- 241

+ 235

Norge................

...... 200

- 20

+

1

Portugal.............

...... 70

+ 59

+

8S

Schweiz..............

...... 250

+ 11

4*

171

Storbritannien.........

...... 1060

+ 372

—

1 144

Sverige...............

...... 260

- 44

+

231

Turkiet..............

...... 50

- 41

—

90

Västtyskland..........

...... 500

- 273

+

311

Österrike..............

...... 70

— 24

—

17

De brittiska och franska betalningskriserna kring årsskiftet 1951/52 —

liksom även den tyska ungefär ett år tidigare — fingo allvarliga återverkningar

på frilistningsarbetet inom Paris-organisationens ram. I samband

med att betalningsunionen på sin tid trädde i verksamhet, skulle alla länder

utöka sin frilistning till att omfatta minst 60 % av importen från övriga

medlemsländer. Sedermera höjdes frilistningsprocenten till 75 %. Sistnämnda

procentsats tillämpas emellertid endast av något mer än hälften av medlemsländerna,

däribland Sverige; ett flertal länder ha under åberopande av

gällande bestämmelser förklarat sig icke kunna medgiva en frilistning av

den föreskrivna omfattningen utan att riskera att komma i allvarliga betalningssvårigheter

gentemot unionen. Den tyska frilistningen upphävdes i sin

helhet i början av år 1951 men har numera återinförts. I oktober 1951 och

februari 1952 reducerade Storbritannien sin frilistning från över 90 % till

c:a 46 % och i början av år 1952 upphävdes den franska frilistan.

Utvecklingen av Sveriges betalningsställning.

Från unionens bildande fram till och med augusti 1951 befann sig Sverige

i underskottsställning i sina betalningar gentemot unionen. Vid ett tillfälle

— maj 1951 — steg underskottet över den gräns, motsvarande 20 % av den

svenska kvoten å cirka 1 350 miljoner kronor eller cirka 270 miljoner kronor,

där överskjutande delar enligt bestämmelserna måste partiellt täckas

med betalning i dollar. I och med att underskottet följande månad reducerades,

återfick Sverige det inbetalade dollarbeloppet.

Mot slutet av år 1951 förbyttes den svenska betalningsställningen i ett

betydande överskott. Härvid trädde för Sveriges del i kraft den regel som

föreskriver, att överskott utöver 20 % av kvoten skola till 50 % täckas genom

betalningar i guld eller dollar från unionen.

Utvecklingen månad för månad av Sveriges betalningsställning (»kumulativa

nettoposition») framgår av följande tabell (alla siffror i miljoner kronor).

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 246.

5

Sveriges »kumnlativn ncitoposition» i förhållande till den europeiska betalningsunionen

från och med juli 1950.

juli—

dec.

1950

jan.

1951

febr.

1951

mars

1951

april

1951

maj

1951

juni

1951

juli

1951

aug.

1951

sept.

1951

okt.

1951

n OV.

1951

»Kumulativ netto- position» ........

_+ o

-98

-220

-156

-256

-336

-229

-228

-186

+ 14

+ 437

+ 601

därav:

av Sverige lämnad

( +) resp. i anspråk

tagen (—) kredit. .

± o

-98

-220

-156

-256

-323

-229

-228

-186

+ 14

+ 353

+ 435

guldbetalning (till

Sverige ( + ); från

Sverige (-)).....

- 13

+ 84

+ 166

»Kumulativ nettoposition»

.......

därav:

av Sverige lämnad

( + ) resp. i anspråk

tagen (—) kredit.,

guldbetalning (till

Sverige ( + ); från

Sverige (-))...

dec.

1951

jan.

1952

febr.

1952

mars

1952

april

1952

maj

1952

juni

1952

juli

1S52

aug.

1952

sept

1952

+ 887

+1 218

+ 1262

+ 1273

+ 1231

+ 1267

+ 1197

+ 1 156

+ 1156

+ 1 117

+ 578

+ 743

+ 765

+ 771

+ 750

+ 768

+ 733

+ 713

+ 713

+ 693

+ 309

+ 475

+ 497

+ 502

+ 481

+ 499

+ 464

+ 443

+ 443

+ 424

Den svenska betalningsställningen blev i särskild ordning föremål för

justering i två omgångar. Den första avsåg det s. k. ingående debetsaldo

(»initialskuld»), till ett belopp motsvarande 21,2 miljoner dollar, som upprättades

för Sverige vid betalningsunionens tillkomst och som utgjorde genparten

till Sveriges motsedda dollartilldelning för budgetåret 1950/51. Avsikten

var att ifrågavarande debetsaldo skulle likvideras genom ett svenskt

betalningsöverskott i förhållande till övriga unionsländer. Då under unionens

första verksamhetsår något dylikt överskott icke kom till stånd, adderades

saldot, i enlighet med på förhand fastställda regler, till det svenska

underskottet per den 31 juli 1951.

Den andra justeringen skedde per den 31 januari 1952 med anledning av

att Sverige i slutet av augusti 1951 beslutit att icke tillgodogöra sig de delar

av den nyssnämnda dollartilldelningen som komrne att återstå outnyttjade

per den 1 september 1951.

När det svenska betalningsöverskottet i början av år 1952 började antaga

stora proportioner upptog unionens styrelse i enlighet med sitt mandat Sveriges

ställning till prövning. Från svensk sida anfördes, att överskottsställningen

vore beroende av speciella omständigheter, framför allt av de stora

valutainkomsterna från exporten av skogsindustriprodukter under år 1951,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

och troligen komme att visa sig vara av övergående natur. Om det svenska

överskottet tillfälligt skulle komma att överskrida kvoten, vore man på

svensk sida beredd att icke påfordra särskild reglering för överskjutande belopp

utan låta detta utestå som fordran på unionen. Skulle det emellertid

visa sig att överskottet fortsatte att stiga och kunde väntas stabiliseras på en

nivå över kvoten, måste frågan om en retroaktiv reglering för samtliga överskjutande

belopp övervägas. Detta arrangemang accepterades av styrelsen,

som beslöt att tillsvidare under tre månader uppskjuta prövningen av det

svenska fallet. Sedermera förlängdes uppskovet ytterligare tre månader till

och med juni 1952. Då det svenska överskottet aldrig kom att överskrida

kvoten, aktualiserades icke tillämpningen av det angivna arrangemanget.

Ehuru den svenska uppfattningen att överskottstendenserna vore av övergående

karaktär i stort sett bekräftats och månatliga underskott börjat registreras

under andra kvartalet 1952, befann sig den svenska kreditorställningen

vid utgången av juni månad ännu på en så hög nivå — 89 % av kvoten

— att styrelsen ansåg sig vilja ännu en gång granska Sveriges läge. Denna

granskning ägde rum i början av juli 1952, varvid styrelsen konstaterade,

att utvecklingen av den svenska betalningsställningen varit och kunde

väntas bli sådan, att några särskilda åtgärder eller arrangemang tillsvidare

icke vore erforderliga.

I proposition nr 257/1950 lämnades bland annat en redogörelse för de

uppgörelser, som i enlighet med överenskommelsens bestämmelser träffades

av Sverige med övriga medlemsländer angående avvecklingen av ömsesidiga

valutabehållningar vid betalningsunionens ikraftträdande den 1 juli 1950.

Den viktigaste uppgörelsen gällde de svenska tillgodohavandena i pund, vilka

vid nämnda tidpunkt uppgingo till 315 miljoner kronor (22 miljoner

pund). I en särskild skriftväxling fastslogs Sveriges rätt att anlita dessa

tillgodohavanden för att täcka eventuellt uppkommande svenska nettounderskott

gentemot unionen. För den händelse tillgodohavandena icke

skulle komma att tagas i anspråk på detta sätt, skulle enligt skriftväxlingen

de svenska och brittiska regeringarna diskutera på vad sätt eventuella

önskemål från svensk sida att reducera desamma skulle kunna tillgodoses.

Möjligheten att täcka nettounderskott gentemot unionen genom utnyttjande

av pundtillgodohavandena togs i anspråk i november och december 1950 då

sammanlagt cirka 70 miljoner kronor (5 miljoner pund) disponerades för

detta ändamål.

Då den angivna skriftväxlingens giltighetstid utlöpte den 30 juni 1952,

har denna genom en ny skriftväxling förlängts att gälla till och med den 30

juni 1953. På framställning av den brittiska regeringen, har man från svensk

sida — utan att ge avkall på rätten att efter eget bedömande utnyttja pundtillgodohavandena

vid en eventuell omsvängning av den svenska betalningsställningen

från nuvarande nettoöverskott till nettounderskott — utfäst sig

att inhämta brittiska regeringens synpunkter innan avgörande träffas om

utövande av denna rätt.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Enligt den motsvarande uppgörelse, som år 1950 träffades med norska

regeringen om den svenska fordran å 22 miljoner kronor, skulle 12 miljoner

kronor amorteras från norsk sida genom lika månatliga avbetalningar under

treårsperioden 1 juli 1951—30 juni 1954. Användningen eller amorteringen

av återstående 10 miljoner kronor skulle diskuteras efter den 1 juli

1952. Enligt en tilläggsöverenskommelse, som träffats i september 1952, skola

ifrågavarande 10 miljoner kronor amorteras av norrmännen genom lika

månatliga avbetalningar under tvåårsperioden 1 juli 1952—30 juni 1954.

Detta belopp kommer sålunda att slutamorteras samtidigt med förenämnda

belopp å 12 miljoner kronor.

Den svenska fordran på Västtyskland — 89,i miljoner kronor — har från

tysk sida kunnat likvideras tidigare än förutsett enligt den träffade överenskommelsen.

De svenska skulderna per den 30 juni 1950 — vilkas avveckling

likaledes på sin tid blevo föremål för bilaterala uppgörelser med respektive

länder — äro med undantag för obetydliga belopp numera slutreglerade.

Betalningsunionens förlängning till och med den 30 juni 1953.

Vid överläggningarna inom Paris-organisationen i början av detta år framstod

med klarhet medlemsländernas gemensamma önskan att om möjligt

fortsätta betalningsunionens verksamhet. Unionen hade i stort sett fungerat

tillfredsställande och det skulle innebära ett mycket allvarligt bakslag för

de västeuropeiska handels- och betalningsförbindelserna om den skulle upphöra.

Å andra sidan hade under den gångna perioden svårigheter framträtt,

vilka måste lösas för att unionen även fortsättningsvis skulle kunna fylla

sin uppgift. Den grundläggande svårigheten hade visat sig vara, att unionens

guld- och dollartillgångar icke räckte till för att möta de betalningsförpliktelser

som i vissa situationer kunde komma att åligga unionen. Detta

problem hade blivit akut framför allt genom nödvändigheten att genom olika

anordningar, inrymmande betydande guldbetalningar från unionen, reglera

de mycket kraftiga överskott utöver kvoten, som under det andra verksamhetsåret

registrerades av Belgien.

För unionens del gällde det därför att dels söka stärka sina finansiella

resurser, dels avveckla utestående belgiska krediter utöver kvoten, dels ock

finna en form för reglering av eventuella liknande överskott framdeles, icke

blott beträffande Belgien utan även andra medlemsländer, såsom Italien,

Portugal och Schweiz, för vilka en dylik utveckling i första band syntes

kunna komma att aktualiseras. Den lösning, eller snarare det komplex av

lösningar som nåddes, innefattar nämnda tre huvudelement.

Av hänsyn till unionens guld- och dollarställning ändrades den tidigare

gällande procentskalan för underskottsländernas guldbetalningar till unionen,

i det att guldbetalningsprocenten i de s. k. lägre trancherna av kvoten

ökades enligt följande tabell.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

Guldbetalningar respektive krediter i procent av underskottet

inom varje »tranch».

Tranch i procent

av kvoten

Gamla

skalan

Nya skalan

Guld

Kredit

Guld

Kredit

T.a tranchen 20 % ........

0

100%

a. 10%...............

0

100%

b. 10%...............

20%

80%

2:a tranchen 20%.........

20%

80%

30%

70%

3:e tranchen 20%.........

40*

60 %

40%

60%

4:e tranchen 20%.........

60 %

40%

50%

50 %

5:e tranchen 20%.........

80%

20%

70%

30%

Vid ett totalt utnyttjande

av kvoten.............

40%

00%

40%

00% ;

Såsom framgår av tabellen har relationen mellan guldbetalningar och krediter

vid ett totalt utnyttjande av kvoten bibehållits oförändrad vid procentsiffrorna

40 respektive 60.

I samma syfte att förstärka betalningsunionens finansiella ställning infördes

ett garantisystem. Detta system innebär att, för den händelse och i

den mån unionens reserver i guld och dollar skulle komma att understiga

100 miljoner dollar, medlemsländerna skola ställa till unionens förfogande

i form av tillfälliga lån ett sammanlagt belopp i guld eller dollar å högst

100 miljoner dollar. I första hand skola lånen lämnas av de medlemsländer,

som äro i kreditorställning i förhållande till unionen. Beräkningen av varje

lands andel i garantibeloppet skall ske med ledning av storleken av landets

kvot. Då Sveriges kvot för närvarande utgör något över 6,3 % av medlemsländernas

sammanlagda kvoter, kan Sveriges andel komma att uppgå till

högst cirka 6,3 miljoner dollar. Om unionen skulle likvideras, skola eventuellt

utestående garantibelopp återbetalas till långivarna med förtur framför

varje annat anspråk på unionen.

Regleringen av de belgiska överskotten utöver kvoten, till den del dessa

voro utestående i form av krediter, innefattade dels en temporär höjning

av Belgiens kvot till 416 miljoner dollar, dels en omedelbar guldbetalning

till Belgien av 80 miljoner dollar, dels en överföring till Storbritannien

och Frankrike av 50 miljoner dollar från det belgiska kontot i samband

med en uppgörelse om vissa brittiska och franska krigsmaterielleveranser

till Belgien, dels slutligen en konsolidering med amortering under 5 år

av ett kreditbelopp å 50 miljoner dollar. Uppgörelsen gjordes i sin helhet

beroende av att Belgien i internationella valutafonden skulle kunna få låna

50 miljoner dollar att återbetalas med utnyttjande av amorteringarna från

betalningsunionen å det sistnämnda kreditbeloppet. Detta villkor uppfylldes

sedermera genom en särskild uppgörelse mellan Belgien och valutafonden.

Belgien å sin sida utfäste sig att acceptera överskott gentemot betalningsunionen

under tolvmånadersperioden fram till och med den 30 juni

1953 å högst 250 miljoner dollar, varav hälften skulle ställas till förfogande

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246. 9

i form av kredit och hälften kompenseras genom guldbetalningar från

unionen.

Beträffande regleringen av sådana överskott utöver kvoterna, som kunde

tänkas uppkomma fram till och med den 30 juni 1953 fastslogs som allmän

princip, att dessa skola täckas till ena hälften genom kredit till unionen och

till den andra genom guldbetalningar till vederbörande land. Den maximigräns

för dylika överskott, som fastställdes för Belgiens del, utgjorde såsom

redan nämnts 250 miljoner dollar. Motsvarande maximibelopp nestämdes till

100 miljoner dollar för Italien, 55 miljoner dollar för Portugal och 125 miljoner

dollar för Schweiz.

Samtidigt med de i det föregående refererade besluten genomfördes en

höjning av unionens räntesatser för att bättre anpassa dessa till det rådande

allmänna ränteläget i de västeuropeiska länderna. Kreditorländerna

skola sålunda hädanefter erhålla 21/4 % ränta å till unionen lämnad kredit.

Beträffande debitorländernas krediter från unionen skola dessa förräntas

med 2 V2 % i fråga om krediter utestående högst ett år, medan 2 3/4 och 3 %

måste betalas för krediter som varit utestående intill två år respektive ännu

längre tid.

Under överläggningarna i Paris förordades från flera medlemsländers

sida, att beslutet att förlänga unionen skulle avse två år, d. v. s. tidsperioden

1 juli 1952—30 juni 1954. Enighet kunde emellertid icke uppnås härom

och förlängningen begränsades till ett år, eller fram till och med den 30 juni

1953. I syfte att möjliggöra en planering i god tid före sistnämnda datum

av den eventuellt fortsatta verksamheten gav man unionens styrelse i uppdrag

att senast den 31 mars 1953 avge en rapport i ärendet; i själva verket

torde planeringsarbetet komma att påbörjas redan under innevarande höst.

Departementschefen.

Den europeiska betalningsunionen har alltsedan den tillkom i mitten av

år 1950 varit en central faktor i de europeiska handels- och betalningsförbindelserna.

Genom att medlemsländernas valutor därigenom blivit sinsemellan

fullt utbytbara, har en ökad multilateral handel i Västeuropa

möjliggjorts. Under de två år, som betalningsunionen varit i verksamhet,

har denna handel värdemässigt stigit med c:a 50 %, varav hälften beräknas

motsvara en ökning av handelsvolymen. Det torde också ha varit en allmän

uppfattning, alt det skulle ha inneburit ett synnerligen allvarligt bakslag

för den europeiska handeln, liksom även för de europeiska ekonomiska

samarbetssträvandena över huvud, om betalningsunionen icke kunnat fortsätta

med sin verksamhet. Såsom enda alternativ stod i själva verket en

återgång till den första efterkrigstidens strängt bilaterala reglering av handeln

och betalningarna, varvid de resultat som nåtts i fråga om importens

frilistning etc. i stor utsträckning skulle ha gått förlorade och den inomeuropeiska

handeln åter skulle ha krympt samman. Vetskapen om unionens

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kiingl. Maj:ts proposition nr 246.

betydelse ur ekonomiska och även politiska synpunkter har otvivelaktigt

bidragit till att lösningar kunnat nås på de många besvärliga problem som

måste övervinnas innan beslutet om en förlängning kunnat bli ett faktum.

Den största svårigheten har betingats av unionens relativt sett låga reserver

av guld och dollar. Vid unionens upprättande tillsköts från amerikansk

sida ett grundkapital å 350 miljoner dollar, varjämte ytterligare dollarbelopp

kommit unionen till godo indirekt genom det sätt varpå den amerikanska

ekonomiska hjälpen till vissa finansiellt svaga medlemsländer utformats.

Reserverna ha emellertid visat sig icke vara tillräckligt stora för

att möta de påfrestningar på unionen, som de stora förskjutningarna i de

internationella betalningsförhållandena efter Korea-krigets utbrott inneburit.

Det må härvidlag erinras om att principerna för unionens verksamhet

fastlades före Korea-krisen och byggde på förväntningar om en utveckling

utan balansrubbningar av den storleksordning som sedermera uppstått.

Unionens finansiella svårigheter tillspetsades framför allt till följd av de

stora guldbetalningar som måste göras till Belgien för att täcka detta lands

extrema betalningsöverskott i förhållande till unionen.

För att stärka unionens guld- och dollarställning har därför en skärpning

gjorts av de regler som hittills gällt beträffande underskottsländernas

guldbetalningar till unionen, innebärande bland annat att dessa länders

möjligheter att erhålla kredit utan skyldighet att samtidigt betala guld till

unionen reducerats från 20 % till 10 % av kvoten. I samma syfte har dessutom

ett garantisystem införts. För den händelse och i den utsträckning

unionens guld- och dollarreserver skulle sjunka under en viss angiven gräns

— 100 miljoner dollar — skola medlemsländerna enligt detta system ställa

till unionens förfogande i form av tillfälliga lån ett sammanlagt belopp av

högst 100 miljoner dollar, varvid storleken av kvoten är avgörande för respektive

lands andel i lånebeloppet. I första hand skola länder i kreditorställning

fullgöra denna skyldighet att lämna lån till unionen.

För Sveriges del innebära dessa ändringar följande. För den händelse

Sveriges nuvarande överskottsställning i unionen skulle förbytas i ett underskott,

kan detta till ett belopp av högst 135 miljoner kronor täckas genom

kredit hos unionen utan varje skyldighet att samtidigt betala guld

eller dollar. Motsvarande maximibelopp var före ändringen 270 miljoner

kronor. Skulle underskottet stiga upp till 540 miljoner kronor, sker detta

till priset av större svenska guldbetalningar än vad som tidigare gällt. Guldbetalningsprocenten

vid ett totalt utnyttjande av den svenska kvoten å 1 350

miljoner kronor kvarstår däremot oförändrad, i det att procentsatserna i de

högsta »trancherna» av kvoten reducerats.

Vad garantisystemet beträffar kunna för Sveriges del de tillfälliga lånen

till unionen, för vilka bestämmelser införts, komma att uppgå till högst

cirka 6 miljoner dollar. Enligt de kalkyler som gjorts inom betalningsunionens

styrelse, torde garantisystemet komma att behöva träda i kraft endast

i vissa extrema undantagsfall. Jag vill samtidigt erinra om att eventuella

opaginerad Kontrollera mot PDF

1]

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

lån skola i händelse av unionens upplösning likvideras med företrädesrätt

framför varje annan betalningsförpliktelse.

Beslutet att förlänga betalningsunionen torde ur svensk synpunkt böra

hälsas med tillfredsställelse. Fortsatta förutsättningar ha på detta sätt skapats

för ett multilateralt handelsutbyte i Västeuropa. Med tanke på fördelarna

av att unionen kan fortsätta sin verksamhet synes mig den utvidgning

av medlemsländernas finansiella förpliktelser, som de nytillkomna reglerna

för unionen i vissa lägen kunna innebära, icke böra ge anledning till

erinran för Sveriges vidkommande.

I själva verket torde det knappast vara sannolikt att den reviderade guldskalan

för underskottsländer inom en rimlig framtid kommer att bli praktiskt

tillämplig i Sveriges fall. Även om det betydande överskott gentemot

unionen, som den svenska betalningsställningen för närvarande utvisar, kan

tänkas komma att reduceras under kommande månader, synes uppkomsten

av en svensk underskottsposition tills vidare föga trolig. En annan sak är

att den nya skalan indirekt kan komma att påverka svensk export och utrikeshandel,

då de minskade möjligheterna att erhålla guldfri kredit hos

unionen måhända i vissa fall komma att motivera en försiktigare frilistningspolitik

och importpolitik över huvud hos medlemsländerna. I detta

sammanhang måste tyvärr konstateras de motgångar för frilistningsarbetet,

som återinförandet av franska och brittiska importrestriktioner i stor skala

inneburit.

Såsom framgår av den tidigare framställningen, avser förlängningen tiden

fram till och med den 30 juni 1953. Ur bland annat handelspolitiska

synpunkter hade det otvivelaktigt varit att föredraga, om betalningsunionens

fortsatta verksamhet kunnat fastläggas för en längre period än denna.

Enighet inom Paris-organisationen kunde emellertid inte uppnås för ett

förslag omfattande en tvåårig förlängning.

Med åberopande av vad som i det föregående anförts får jag därför tillstyrka,

att här behandlade frågekomplex i sin helhet måtte underställas

riksdagen. Dennas beslut synes erforderligt i två hänseenden. Godkännande

torde begäras av det tilläggsprotokoll, i vilket de formella ändringarna av

1950 års överenskommelse angående betalningsunionen inrymts. Därjämte

bör bemyndigande sökas för riksbanken att ombesörja de transaktioner som

införandet av ett garantisystem av angivna innebörd må föranleda för Sveriges

del. Jag får således hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att

dels godkänna tilläggsprotokoll nr 3 till överenskommelsen

den 19 september 1950 angående upprättande av en

europeisk betalningsunion,

dels ock bemyndiga riksbanken att vidtaga erforderliga

anordningar för Sveriges fortsatta medverkan i betalningsunionen

enligt reglerna i tilläggsprotokollet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Regenten, att proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Birgit Warholm.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Bilaga.

Protocole additionnel No 3

portant amendement å 1’accord

sur 1’étabiissement d’une Union

Européenne de Paiements

du 19 septembre 1950.

Les Gouvernements de la République

Fédérale d’Allemagne, de la République

d’Autriche, du Royaume de Belgique,

du Royaume de Danemark, de la République

Francjaise, du Royaume de

Gréce, de la République d’Irlande, de

la République d’Islande, de la République

Italienne, du Grand-Duché de

Luxembourg, du Royaume de Norvége,

du Royaume des Pays-Bas, de la République

Portugaise, du Royaume-Uni

de Grande-Bretagne et d’Irlande du

Nord, de la Suéde, de la Confédération

Suisse et de la République Turque; et

le Commandant de la Zone Anglo-Américaine

du Territoire Libre de Trieste;

Signataires de 1’Aecord sur 1’Établissement

d’une Union Européenne de

Paiements (appelé ci-dessous l’«Accord»),

signé le 19 septembre 1950, et du Protocole

d’Application Provisoire de l’Accord,

signé le méme jour, lequel dispose

dans son paragraphe 1 que 1’Accord est

appliqué å titre provisoire comme s’il

avait produit ses effets å compter du

ler juillet 1950;

Signataires du Protocole Additionnel

N° 2 portant amendement å 1’Accord,

signé le 4 aout 1951;

Convenus de signer un Protocole

Additionnel N° 3 qui prévoit certains

amendements å 1’Accord;

Désirant donner effet immédiat aux

dispositions dudit Protocole Additionnel;

Considérant la Recommandation en

date du 30 juin 1952, par laquelle le

Supplementary Protocol No 3

Amending the Agreement for the

Establishment of a European

Payments Union of 19th

September 1950.

The Governments of the Federal Republic

of Germany, the Republic of

Austria, the Kingdom of Belgium, the

Kingdom of Denmark, the French Republic,

the Kingdom of Greece, the

Republic of Ireland, the Republic of

Iceland, the Italian Republic, the Grand

Duchy of Luxembourg, the Kingdom

of Norway, the Kingdom of the Netherlands,

the Portuguese Republic, the

United Kingdom of Great Britain and

Northern Ireland, Sweden, the Swiss

Confédération, the Turkish Republic;

and the Commander of the BritishUnited

States Zone of the Free Territory

of Trieste;

Being the signatories of the Agreement

for the Establishment of a European

Payments Union (hereinafter referred

to as the “Agreement”), signed on

19th September, 1950, and of the Protocol

of Provisional Application of the

Agreement, signed on the same date,

in accordance with paragraph 1 of

which Protocol the provisions of the

Agreement are being provisionally applied

as if it had been effective as from

1st July, 1950;

Being the Signatories of Supplementary

Protocol No. 2 amending the Agreement,

signed on 4th August, 1951;

Having agreed to sign a Supplementary

Protocol No. 3 which provides for

certain amendments to the Agreement;

Being desirous of giving immediate

effect to the provisions of the said

Supplementary Protocol; and

Having regard to the adoption on

30th June, 1952, by the Council of the

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

15-

Översättning.

Tilläggsprotokoll nr 3

till överenskommelsen den 19

september 1950 angående upprättande

av en europeisk

betalningsunion.

Förbundsrepubliken Tysklands, Republiken

Österrikes, Konungariket Belgiens,

Konungariket Danmarks, Franska

republikens, Konungariket Greklands,

Republiken Irlands, Republiken

Islands, Italienska republikens, Storhertigdömet

Luxemburgs, Konungariket

Norges, Konungariket Nederländernas,

Portugisiska republikens, Det förenade

konungariket Storbritannien och Norra

Irlands, Sveriges, Schweiziska edsförbundets

och Turkiska republikens regeringar

samt befälhavaren för den brittisk-amerikanska

zonen i det fria området

Trieste;

vilka äro signatärmakterna till överenskommelsen

den 19 september 1950

angående upprättande av en europeisk

betalningsunion (härefter benämnd

»överenskommelsen») samt till protokollet

samma dag om provisorisk tilllämpning

av överenskommelsen i vilket

protokolls paragraf 1 föreskrives, att

bestämmelserna i överenskommelsen

skola provisoriskt tillämpas som om den

hade gällt från och med den 1 juli 1950;

vilka äro signatärmakterna till tilläggsprotokoll

nr 2 den 4 augusti 1951

med ändring av överenskommelsen;

vilka hava överenskommit att underteckna

ett tilläggsprotokoll nr 3, varigenom

överenskommelsen i vissa avseenden

ändras;

vilka önska ge bestämmelserna i

nämnda tilläggsprotokoll omedelbar verkan;

och

vilka beakta den rekommendation den

30 juni 1952, varigenom Organisationens

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Conseil de 1’Organisation Européenne

de Coopération Économique a approuvé

le texte du présent Protocole Additionnel

et l’a recommandé å la signature des

Membres de 1’Organisation;

Sont convenus de ce qui suit:

Artide 1.

Le paragraphe b de 1’article 8 de

1’Accord est modifié comme suit:

«b. Les dispositions du présent article

n’ont pas pour effet d’obliger une Partie

Contractante å mettre å la disposition

d’autres Parties Contractants des montants

de sa monnaie dépassant, au total,

un montant équivalant å la différence

entre les montants qui peuvent étre

réglés en vertu des articles 11 et 13

ci-dessous et son excédent comptable

cumulatif.»

Article 2.

Les paragraphes c et d de 1’article 9

de 1’Accord sont modifiés comme suit:

«c. Les ressources spéciales, qui pourraient

étre attribuées par le Gouvernement

des États-Unis d’Amérique å une

Partie Contractante, seront considérées

comme des ressources existantes au sens

du paragraphe a du présent article;

toutefois, ees ressources spéciales sont

utilisées:

1. sans que la Partie Contractante

en cause ait besoin d’en faire la demande;
2.

dans les conditions fixées par le

Gouvernement des États-Unis d’Amérique

en accord avec 1’Organisation;

3. comme si elles étaient, aux fins de

1’article 7, un excédent comptable

d’une Partie Contractante, dés lors

qu’elles sont attribuées å ladite Partie

Contractante au titre d’une période

comptable antérieure å la date å

laquelle leur attribution est faite; et

4. sauf décision contraire prise par

1’ Organisation en accord avec le Gou
-

Organisation for European Economic

Co-operation, of a Recommendation

approving the text of the present Supplementary

Protocol and recommending it

to the Members of tliat Organisation

for signature;

Have agreed as follows:

Artide 1.

Paragraph (b) of Article 8 of the

Agreement shall be amended and shall

read as follows:

“(b) Under the provisions of the present

Article no Contracting Party may

be required to place åt the disposal of

other Contracting Parties amounts of

its currency exceeding, in aggregate,

the amount by which its cumulative

accounting surplus falls short of the

amounts which may be settled by virtue

of Articles 11 and 13.”

Artide 2.

Paragraphs (c) and (d) of Article 9 of

the Agreement shall be amended and

shall read as follows:

“(c) Special resources which may be

allotted by the Government of the

United States of America to a Contracting

Party shall be treated as existing

resources within the meaning of the

provisions of paragraph (a) of the present

Article; provided, however, that

such special resources shall be used:

(i) without the necessity for a

request of the Contracting Party concerned;
(ii)

only in accordance with such

terms and conditions for their use as

may be determined by the Government

of the United States of America

in agreement with the Organisation;

(iii) for the purposes of Article 7,

as if they were an accounting surplus

of a Contracting Party in so far as

they are allotted to that Contracting

Party in respect of an accounting

period ending prior to the date on

which their allotment is made; and

(in) unless the Organisation decides

otherwise in agreement with the Gov
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

för europeiskt ekonomiskt samarbete

råd godkänt texten till förevarande tillläggsprotokoll

och rekommenderat protokollet

till undertecknande av medlemmarna

av denna Organisation;

hava överenskommit om följande:

Artikel 1.

Moment (b) i artikel 8 i överenskommelsen

skall erhålla följande ändrade

lydelse:

»(b) Bestämmelserna i denna artikel

förplikta icke en fördragsslutande part

att till andra fördragsslutande parters

förfogande ställa belopp i sin valuta,

som sammanlagt överstiga den summa,

med vilken dess kumulativa avräkningsöverskott

understiger de belopp, vilka

må regleras i enlighet med artiklarna

11 och 13.»

Artikel 2.

Moment (c) och (d) i artikel 9 i överenskommelsen

skola erhålla följande

ändrade lydelse:

»(c) Särskilda tillgodohavanden, vilka

kunna komma att tilldelas en fördragsslutande

part av Amerikas förenta staters

regering, skola betraktas som befintliga

tillgodohavanden enligt moment

(a) i denna artikel; dock att sådana

särskilda tillgodohavanden skola användas:
(i)

utan att den fördragsslutande

parten behöver framställa begäran

härom;

(ii) endast i enlighet med sadana

villkor beträffande deras utnyttjande,

som må bestämmas av Amerikas förenta

staters regering i samförstånd

med Organisationen;

(iii) vid tillämpningen av artikel 7,

som om de utgjorde en fördragsslutande

parts avräkningsöverskott, i

den mån de tilldelas den fördragsslutande

parten för en avräkningsperiod,

som slutar före den dag, då

deras tilldelning sker;

(iv) därest Organisationen icke annorledes

beslutar i samförstånd med

2 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. N r 240.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

hungl. Maj.ts proposition nr 246.

vernement des Etats-Unis d’Amérique,

dans la mesure seulement ou

des montants équivalents d’or, au

sens du paragraphe b de 1’article 14

ci-dessous, sont mis å la disposition

de 1’Union.

d. Toute partie des ressources prévues

au paragraphe c du présent article, non

utilisée conformément audit paragraphe

dans les operations relatives aux périodes

comptables de 1’année au cours de laquelle

lesdites ressources sont attribuées,

est considérée coxnme un excédent net

encouru par la Partie Contractante en

eause pendant la derniére période comptable

de cette année, dans la mesure

ou des montants équivalents d’or, au

sens du paragraphe b de 1’article 14

ci-dessous, sont mis å la disposition de

1’Union.»

ernment of the United States of

America, only to the extent that an

equivalent amount of gold within the

meaning of paragraph (b) of Article

14 has been made available to the

Union.

(d) Any amount of the resources referred

to in paragraph (c) of the present

Article and not used in accordance with

that paragraph in the operations relating

to accounting periods of the year

in the course of which it has been

allotted, shall be deemed to be a net

surplus of the Contracting Party concerned

arising in the last accounting

period of that year, to the extent that

an equivalent amount of gold within

the meaning of paragraph (b) of Article

14 has been made available to the

Union.”

Article 3.

L’article 15 de l’Accord est modifié

eomme suit:

«Article 15.

Assistance spéciale.

a. Si une Partie Contractante n''est

pas en mesure d’effectuer, conformément

aux artides 11 ou 13 ci-dessus, les

versements d’or exigibles pour le réglement

de son déficit comptable, 1’Organisation

peut, ä la demande de ladite

Partie Contractante, recommander au

Gouvernement des États-Unis d’Amérique

de mettre ä sa disposition, le cas

échéant sous certaines conditions, les

montants en dollars nécessaires pour lui

permettre de remplir les obligations

résultant du présent Accord. La demande

faite par une Partie Contractante

conformément aux dispositions du présent

paragraphe ne suspend pas l’exécution

de ses obligations résultant des

artides 11 ou 13 ci-dessus.

b. L’Organisation peut décider, dans

des circonstances exceptionnelles et ä la

demande d’une Partie Contractante,

(jue tout ou partie des versements d’or

exigibles conformément å 1’article 11

ci-dessus pour le réglement de son déficit

Article 3.

Article 15 of the Agreement shall be

amended and shall read as follows:

“Article 15.

Special Assistance.

(a) If a Contracting Party is not in a

position to make, in accordance with

Artides 11 or 13, payments in gold

necessary for the settlement of its accounting

deficit, the Organisation may,

åt the request of that Contracting

Party, recommend to the Government

of the United States of America to

place åt the disposal of that Contracting

Party — subject, if desirable, to conditions

— amounts of United States

dollars necessary to enable it to complv

with its obligations under the present

Agreement. Any request made by a

Contracting Party in accordance with

the provisions of the present paragraph

does not suspend its obligations under

Artides 11 or 13.

(b) The Organisation may, in exceptional

circumstances and åt the request

of a Contracting Party, decide that, in

whole or in part, payments in gold due

in accordance with Aiticle 11 for the

settlement of its accounting deficit shall

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

19

Amerikas förenta staters regering,

endast i den utsträckning motsvarande

belopp i guld i enlighet med

moment (b) i artikel 14 ställts till

Unionens förfogande.

(d) Varje del av de i moment (c) i

denna artikel förutsedda tillgodohavandena,

som icke använts i enlighet med

nämnda moment vid operationerna för

avräkningsperioderna under det år, då

de tilldelats, skall anses utgöra ett

nettoöverskott för vederbörande fördragsslutande

part, som uppkommit

under detta års sista avräkningsperiod,

i den utsträckning motsvarande belopp

i guld i enlighet med moment (b) i

artikel 14 ställts till Unionens förfogande.

»

Artikel 3.

Artikel 15 i överenskommelsen skall

erhålla följande ändrade lydelse:

»Artikel 15.

Särskilt bistånd.

(a) Därest fördragsslutande part icke

är i stånd att i enlighet med artiklarna

11 eller 13 verkställa betalning i guld

för reglering av sitt avräkningsunderskott,

må Organisationen på begäran

av den fördragsslutande parten i fråga

till Amerikas förenta staters regering

förorda, att till den fördragsslutande

partens förfogande ställes •— på villkor

som kunna befinnas påkallade — sådana

belopp i Förenta staternas dollar, som

erfordras för att sätta den fördragsslutande

parten i stånd att uppfylla sina

förpliktelser enligt denna överenskommelse.

Framställning, som av en fördragsslutande

part göres i enlighet med

bestämmelserna i detta moment, upphäver

icke dess förpliktelser enligt artiklarna

11 eller 13.

(b) Organisationen må under särskilda

förhållanden på begäran av fördragsslutande

part besluta att betalningar i guld,

som den fördragsslutande parten skall

erlägga i enlighet med artikel 11 för

reglering av dess avräkningsunderskott,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj ds proposition nr 246.

comptable seront différés dans les conditions

et jusqu’å la date fixées par

1’Organisation. Les Parties Contractantes

qui bénéficient des dispositions du

présent paragraphe paieront un intérét

sur les montants dont le versement est

différé, comme s’il s’agissait de préts

consentis par l’Union en vertu de l’article

11 ci-dessus.»

Ariicle 4.

La premiére phrase du paragraphe b

de 1’article 19 de 1’Accord est modifiée

comme suit:

«Les décisions prises par le Conseil en

vertu du présent Accord, sous réserve

des dispositions des paragraphes c et d

du présent artide, de 1’article 35 et de

1’article 35 bis, sont prises par accord

mutuel de toutes les Parties Contractantes,

å 1’exception des Parties Contractantes

qui sont absentes ou s’abstiennent.

»

Artide 5.

Le sous-paragraplie 3 du paragraphe

c de 1’article 23 de 1’Accord est modifié

comme suit:

«3. Les frais entrainés par l’exécution

des versements et des transferts

d’or ou de devises effectués en

vertu du présent Accord et par le

placement des avoirs composant le

fonds, ainsi que toute autre dépense

analogue et, si 1’Organisation en décide

ainsi, les frais exposés en vertu

des artides 21 et 25.»

Artide 6.

L’article 23 bis nouveau ci-dessous est

ajouté apres l’article 23 de 1’Accord:

«Article 23 bis.

CONTRIBUTIONS TEMPORAIRES.

fl. Dans la mesure ou 1’exécution

d’opérations a pour effet de réduire les

avoirs convertibles du fonds å un montant

inférieur å l’équivalent de 100

be postponed on conditions and until a

date determined by the Organisation.

Any Contracting Party which benefits

from the provisions of the present paragraph

shall pay interest on the amounts

the payment of which is postponed, as

if such amounts were credits granted by

virtue of Artide 11.”

Artide 4.

The first sentence of paragraph (b) of

Artide 19 of the Agreement shall be

amended and shall read as follows:

“Subject to the provisions of paragraphs

(c) and (d) of the present Artide,

of Artide 35, and of Artide 35 Bis,

décisions of the Council under the present

Agreement shall be taken by mutual

agreement of all Contracting Parties,

except those which are absent or abstain.

”

Artide 5.

Sub-paragraph (iii) of paragraph (c)

of Artide 23 of the Agreement shall be

amended and shall read as follows:

“(iii) meeting expenses incurred in

connection with payments and transfers

of gold or currency made under

the present Agreement; with the investment

of assets; as well as other

similar expenditure; and, if the Organisation

so decides, expenses incurred

bv virtue of Artides 21 and

25.”

Artide 6.

A new Artide 23 Bis shall be added to

the Agreement after Artide 23, which

shall read as follows:

“Article 23 Bis.

Temporary Contributio.ns.

(a) To the extent that the execution

of any operations results in a reduction

of the convertible assets of the fund

below the equivalent of 100 million

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

21

skola helt eller delvis uppskjutas på

sådana villkor och intill dag, som bestämmes

av Organisationen. Varje fördragsslutande

part, till vilkens förmån

bestämmelserna i detta moment tillämpas,

skall betala ränta på de belopp,

vilkas erläggande uppskjutes, som om

dessa belopp utgjorde krediter, vilka

tillhandahållits i enlighet med artikel 11.»

Artikel 4.

Första meningen i moment (b) i artikel

19 i överenskommelsen skall erhålla följande

ändrade lydelse:

»Med de inskränkningar, som följa av

bestämmelserna i denna artikels moment

(c) och (d), i artikel 35 och artikel 35 b,

skola Rådets beslut på grund av denna

överenskommelse fattas enhälligt av

samtliga fördragsslutande parter, utom

de som icke närvara eller avstå från att

deltaga i beslutet.»

Artikel 5.

Punkten (iii) av moment (c) i artikel

23 i överenskommelsen skall erhålla

följande ändrade lydelse:

»(iii) möta sådana utgifter, som

uppstått i samband med enligt denna

överenskommelse gjorda betalningar

och överföringar i guld eller

valutor, eller på grund av tillgångarnas

investering, ävensom andra liknande

omkostnader samt, därest Organisationen

så beslutar, kostnader

som uppstått på grund av artiklarna

21 och 25.»

Artikel 6.

Efter artikel 23 i överenskommelsen

inskjutes en ny artikel 23 b med följande

lydelse:

»Artikel 23 b.

Tillfälliga bidrag.

(a) 1 den utsträckning utförandet av

operationerna vid något tillfälle medför,

att fondens konvertibla tillgångar understiga

motvärdet till 100 miljoner konto
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

millions cTunités de compte, les Parties

Contractantes font å 1’Union des versements

d’or ou de dollars des ÉtatsUnis,

apres 1’exécution desdites opérations.

b. Les versements prévus au présent

article sont effectués å la date de valeur

des opérations en cause, å titre de prét

consenti jusqu’å la date de valeur des

opérations suivantes; ils sont alors remboursés

par priorité sur les autres versements

å effectuer par 1’Union.

c. Les versements prévus au présent

article ne peuvent excéder å aucun

moment un montant total équivalant

å 100 millions d’unités de compte et,

pour chaque Partie Contractante, une

contribution correspondant å une fraction

de ce montant, égale au rapport

entre son quota au lcr juillet 1952 et

la somme des quotas des Parties Contractantes

å cette date.

d. Les versements prévus au présent

article sont effectués:

1. par les Parties Contractantes qui

ont un excédent comptable cumulatif

lors des opérations aprés 1’exécution

desquelles les versements sont effectués,

proportionnellement au montant

de leurs quotas, et

2. dans la mesure ou les versements

prévus au sous-paragraphe 1 ci-dessus

sont insuffisants, par les autres Parties

Contractantes, proportionnellement

au montant de leurs quotas.

e. L’Union paiera aux Parties Contractantes

qui effectueront les versements

prévus au présent article, un

intérét sur les montants versés, au taux

fixé par 1’Organisation et dans les conditions

prévues par le paragraphe d de

1’article 23 ci-dessus.

/. Les avoirs convertibles du fonds,

au sens du présent article, sont les montants

d’or, de dollars des États-Unis et

de monnaies convertibles de pays autres

que les Parties Contractantes, qui sont

compris dans le fonds.

g. Les versements prévus au présent

article ne seront dus, ni aprés l’exé
-

units of account, the Contracting Parties

shall make to the Union payments of

gold or in United States dollars after

the execution of these operations.

(b) The payments provided for in the

present Article shall be made åt the

value date for the operations concerned

by way of a loan granted until the value

date in respect of the following operations

when they shall he repaid with

priority over the other payments due

by the Union.

(c) The payments provided for in the

present Article shall not åt any time

exceed, in the aggregate, an amount

equivalent to 100 million units of account

and, as regards any Contracting

Party, a contribution corresponding to

a fraction of that amount, which is

equal to the fraction which the quota

of that Contracting Party on 1st July,

1952, represents of the sum of the quotas

of all the Contracting Parties on that

date.

(d) The payments provided for in the

present Article shall be made

(i) by the Contracting Parties which

have a cumulative accounting surplus

åt the operations after the execution

of which these payments are made,

in proportion to the amounts of their

quotas; and

(it) to the extent that the payments

provided for in sub-paragraph (i) are

inadequate, hy the other Contracting

Parties in proportion to the amounts

of their quotas.

(e) The Union shall pay to a Contracting

Party which has made a payment as

provided for in the present Article, interest

on the amount paid, åt a rate

determined hy the Organisation and on

conditions provided for in paragraph

(d) of Article 23.

(/) The convertihle assets of the fund

within the meaning of the present Article

shall be the amounts of gold,

United States dollars and convertihle

currencies of countries other than the

Contracting Parties, which form part of

the fund.

(g) The payments provided for in the

present Article shall not he made after

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

23

enheter, skola de fördragsslutande parterna

verkställa betalningar till Unionen

i guld eller i Förenta staternas dollar

efter utförandet av dessa operationer.

(b) Betalningarna enligt denna artikel

skola verkställas på valutadagen för

ifrågavarande operationer genom beviljande

av lån gällande till valutadagen

för därpå följande operationer, då återbetalning

skall ske med företräde framför

övriga betalningar, som skola verkställas

av Unionen.

(c) Betalningarna enligt denna artikel

skola icke vid något tillfälle sammanlagt

överstiga ett belopp motsvarande 100

miljoner kontoenheter, och, i vad avser

någon fördragsslutande part, en andel

motsvarande den del av detta belopp,

som är lika med den del, som den

fördragsslutande partens kvot den 1 juli

1952 utgör av summan av alla fördragsslutande

parters kvoter nämnda dag.

(d) Betalningarna enligt denna artikel

skola verkställas

(i) av de fördragsslutande parter,

som ha ett kumulativt avräkningsöverskott

vid de operationer, efter

vars utförande dessa betalningar verkställas,

i förhållande till beloppet av

deras kvoter; och

(ii) i den utsträckning de i punkten

(i) förutsedda betalningarna äro otillräckliga,

av övriga fördragsslutande

parter i förhållande till beloppet av

deras kvoter.

(e) Unionen skall till fördragsslutande

part, som verkställt en betalning enligt

denna artikel, erlägga ränta å det betalda

beloppet efter en räntesats, som

bestämmes av Organisationen och på de

villkor, som angivas i moment (d) i

artikel 23.

(f) Med fondens konvertibla tillgångar

enligt denna artikel avses de belopp i

guld, Förenta staternas dollar och konvertibla

valutor i annat än fördragsslutande

parters myntslag, vilka ingå i

fonden.

(g) Betalningarna enligt denna artikel

skola icke verkställas efter utförande av

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj ds proposition nr 246.

cution des operations prévues å 1’article

34 ci-dessous, en ce qui concerne la

Partie Contractante pour laquelle l’Accord

prend fin, ni apres 1’exécution des

operations prévues å 1’article 36 cidessous.

»

Article 7.

L’article 27 de 1’Accord est modifié

comme suit:

«Article 27.

Modification de parité.

Au cas ou la parité entre 1’unité de

compte et la monnaie dans laquelle une

Partie Contractante communique å

l’Agent les informations requises pour

le calcul d’excédents ou de déficits

bilatéraux, est modifiée au cours d’une

période comptable, les excédents ou

déficits bilatéraux en cause sont calculés

séparément pour la période antérieure

et pour la période postérieure

ä la modification de parité, en utilisant

la parité en vigueur pour chacune de

ees périodes. Les montants de crédits

utilisés en vertu de 1’article 12 ci-dessus

sont calculés, aux fins du paragraphe b

de 1’article 11, en unités de compte, en

utilisant la parité en vigueur pendant

la période comptable au titre de laquelle

le crédit a été utilisé.»

Article 8.

Le paragraphe a de 1’article 30 de

1’Accord est modifié comme suit:

m. L’article 11, 1’article 23 bis et le

paragraphe a de 1’article 26 ci-dessus

peuvent étre modifiés par décision de

^Organisation.»

the execution of the operations provided

for in Article 34 in respect of a Contraeting

Party with regard to which the

Agreement terminates, nor after the

execution of the operations provided for

in Article 36.”

Article 7.

Article 27 of the Agreement shall be

amended and shall read as follows:

“Article 27.

Modifications of Parity.

When the parity between the unit of

account and the currency in which a

Contracting Party reports to the Agent

the information required for the calculation

of bilateral surpluses and deficits,

is modified during an accounting

period, the bilateral surplus or deficit

concerned shall be calculated in two

parts, that is to say för the period prior

to and for the period after the modifications

of the parity on the basis of the

parities in force during those periods

respectively. For the purposes of paragraph

(b) of Article 11, the amounts of

eredit used by virtue of Article 12 shall

be calculated in units of account on the

basis of the parity in force during the

accounting period in respect of which

the eredit was used.”

Artide 8.

Paragrapli (a) of Article 30 of the

Agreement shall be amended and shall

read as follows:

“(a) Article 11, Article 23 Bis, and

paragraph (a) of Article 26 may be

amended by décision of the Organisation.

”

Article 9. Artide 9.

L’article 35 bis nouveau ci-dessous est A new Article 35 Bis shall be added

ajouté apres 1’article 35 de 1’Accord: to the Agreement after Article 35, which

shall read as follows:

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

25

de i artikel 34 förutsedda operationerna

beträffande en fördragsslutande part, i

förhållande till vilken överenskommelsen

upphör att gälla, icke heller efter utförande

av de i artikel 36 förutsedda

operationerna.»

Artikel 7.

Artikel 27 i överenskommelsen skall

erhålla följande ändrade lydelse:

»Artikel 27.

Ändring av paritet.

När fördragsslutande part under en

avräkningsperiod ändrar pariteten mellan

kontoenheten och den valuta, i vilken

den fördragsslutande parten lämnar

Agenten de uppgifter, som äro erforderliga

för beräkning av bilaterala överskott

och underskott, skall det bilaterala

överskottet eller underskottet beräknas

i två delar, d. v. s. för perioden före

och efter paritetsändringen, med tillämpande

av de för envar av dessa perioder

gällande pariteterna. Vid tillämpningen

av bestämmelserna i moment (b) i artikel

11 skola enligt artikel 12 utnyttjade

kreditbelopp beräknas i kontoenheter

på grundval av den paritet, som gällt

under den avräkningsperiod, för vilken

krediten utnyttjats.»

Artikel 8.

Moment (a) i artikel 30 i överenskommelsen

skall erhålla följande ändrade

lydelse:

»(a) Artikel 11, artikel 23 b och

moment (a) i artikel 26 må ändras

genom beslut av Organisationen.»

Artikel 9.

Efter artikel 35 i överenskommelsen

inskjutes en ny artikel 35 b med

följande lydelse:

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

oArtiele 35 bis.

NOUYELLE PROROGATION DE

l’article 11.

a. L’Organisation procédera au plus

tard le 31 mars 1953 å un examen

général du fonctionnement du présent

Accord afin de décider, en consultation

avec le Gouvernement des États-Unis

d’Amérique, des conditions dans lesquelles

1’article 11 ci-dessus pourra étre

prorogé ä eompter du lcr juillet 1953.

b. Le présent Accord prendra fin au

30 juin 1953 en ce qui concerne toute

Partie Contractante qui ne participerait

pas å la décision de 1’Organisation prévue

au paragraphe a du présent article et

le paragraphe e de 1’article 34 ci-dessus

s’appliquera ä ladite Partie Contractante.

c. Les autres Parties Contractantes

maintiendront en vigueur, entre elles,

1’article 11 aux conditions qu’elles détermineront,

sous réserve des dispositions

du paragraphe b de 1’article 36 cidessous.

»

Artide 10.

Le paragraphe 1 de 1’Annexe B au

présent Accord est modifié comme suit:

«1. Dans le cas ou le présent Accord

prend fin en ce qui concerne une Partie

Contractante en vertu des artides 34,

35 ou 35 bis du présent Accord, les

droits et obligations de ladite Partie

Contractante sont fixés conformément

aux dispositions ci-dessous, sous réserve

de décisions qui pourraient étre prises

par 1’Organisation, en accord avec le

Gouvernement des États-Unis d’Amérique,

pour des préts consentis dans des

circonstances spéciales en vertu de l’artiele

13 du présent Accord.»

Artide 11.

Le sous-paragraphe a du paragraphe

4 de 1’Annexe B de 1’Accord est modifié

comme suit:

m. La Partie Contractante en cause

consent å chacune des autres Parties

“Artide 35 Bis.

Further Extension of the Operation

of Article 11.

(a) Not later than 31st March, 1953,

the Organisation shall carry out a comprehensive

review of the operation of

the present Agreement in order to

decide, in consultation with the Government

of the United States of America,

on the conditions on which Article 11

may remain in force as from 1st July,

1953.

(b) The present Agreement shall terminate

on 30th June, 1953, with regard

to any Contracting Party which does

not take part in the décision taken by

the Organisation by virtue of paragraph

(a) of the present Article, and paragraph

(e) of Article 34 shall then apply to

that Contracting Party.

(c) Article 11 shall, subject to the

provisions of paragraph (b) of Article

36, remain in force between the other

Contracting Parties on conditions which

they shall determine.”

Artide 10.

Paragraph 1 of Annex B to the Agreement

shall be amended and shall read

as follows:

“1. When the present Agreement terminates

with regard to any Contracting

Party under Artides 34, 35 or 35 Bis

thereof, the rights and obligations of

that Contracting Party shall be determined

in accordance with the following

provisions, subject, however, to any

décision which the Organisation may

take in agreement with the Government

of the United States of America concerning

credits granted in special circumstances

by virtue of Article 13 of

the present Agreement.”

Artide 11.

Sub-paragraph (a) of paragraph 4 of

Annex B to the Agreement shall be

amended and shall read as follows:

“(a) The Contracting Party concerned

shall grant to each of the other Con
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

27

»Artikel 35 b.

Förlängd tillämpning av artikel 11.

(a) Senast den 31 mars 1953 skall

Organisationen verkställa en ingående

granskning av denna överenskommelses

fungerande i syfte att i samråd med

Amerikas förenta staters regering fastställa

de villkor, på vilka artikel 11 må

förbliva i kraft från och med den 1 juli

1953.

(b) Förevarande överenskommelse

skall upphöra att gälla den 30 juni

1953 i förhållande till envar fördragsslutande

part, som icke deltager i Organisationens

beslut enligt moment (a) i

denna artikel. Moment (e) i artikel 34

skall därefter gälla beträffande sagda

fördragsslutande part.

(c) Artikel 11 skall med de inskränkningar,

som följa av bestämmelserna i

moment (b) i artikel 36, förbliva i kraft

mellan övriga fördragsslutande parter

på de villkor, som dessa bestämma.

Artikel 10.

Paragraf 1 i bihang B till överenskommelsen

skall erhålla följande ändrade

lydelse:

»1. Då förevarande överenskommelse

upphör att gälla beträffande fördragsslutande

part i enlighet med artiklarna

34, 35 eller 35 b i överenskommelsen,

skola den fördragsslutande partens rättigheter

och skyldigheter fastställas enligt

följande bestämmelser, med beaktande

av beslut, som Organisationen

må fatta i samförstånd med Amerikas

föienta staters regering beträffande krediter,

som lämnats under särskilda förhållanden

på grund av artikel 13 i denna

överenskommelse.»

Artikel 11.

Moment (a) i paragraf 4 i bihang B

till överenskommelsen skall erhålla följande

ändrade lydelse:

»(a) Den fördragsslutande parten skall

till envar av övriga fördragsslutande

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kangl. Maj ds proposition nr 246.

Contractantes ou, suivant le cas, recoit

de celles-ci un prét équivalant ä une

fraction du montant net des préts

qu’elle a consentis å 1’Union ou re^us

de l’Union, égale au rapport entre le

quota de la seconde Partie Contractante

et la somme des quotas de toutes

les Parties Contractantes.»

Article 12.

Le paragraphe 8 de 1’Annexe B du

present Accord est modifié comme suit:

«8. Lors de la terminaison du présent

Accord en vertu de 1’article 36 dudit

accord, 1’Union est liquidée conformément

aux dispositions ci-dessous, sous

réserve de décisions qui pourraient étre

prises par 1’Organisation, en accord avec

le Gouvernement des États-Unis d’Amérique,

pour des préts consentis dans des

circonstances spéciales en vertu de l’article

13 du présent Accord.»

Artide 13.

Le paragraphe 12 de 1’Annexe B de

1’Accord est amendé comme suit:

«12. Les avoirs convertibles du fonds

sont utilisés pour rembourser les Parties

Contractantes qui ont consenti des préts

å 1’Union eu vertu des artides 11 et 13

du présent Accord, proportionnellement

au montant net de ees préts. Toutefois,

dans la mesure ou le montant des avoirs

convertibles n’excéde pas le total des

sommes mises å la disposition de 1’Union

conformément au sous-paragraphe 1 du

paragraphe b de 1’article 23 du présent

Accord, diminué du montant de la différence

entre le total des soldes initiaux

créditeurs attribués å titre de dons et

le total des soldes initiaux débiteurs

attribués, ees avoirs ne peuvent étre

utilisés en vertu du présent paragraphe

si le Gouvernement des États-Unis

d’Amérique a fält objection å la liquidation.

»

traeting Parties, or receive from each

of them, as the case may be, a eredit

equivalent to that fraction of the net

amount of eredit granted to or received

from the Union by the first Contracting

Party, which is equal to the fraction

which the quota of that other Contracting

Party represents of the sum of the

quotas of all the Contracting Parties.”

Artide 12.

Paragraph 8 of Annex B to the Agreement

shall be amended and shall read

as follows:

“8. Upon the termination of the present

Agreement under Article 36 thereof,

the Union shall be liquidated in accordance

with the following provisions, subject

however to any decision which the

Organisation may take in agreement

with the Government of the United

States of America concerning eredits

granted in special circumstances by

virtue of Article 13 of the present

Agreement.”

Artide 13.

Paragraph 12 of Annex B to the

Agreement shall be amended and shall

read as follows:

“12. The convertible assets of the fund

shall be used to reimburse the Contracting

Parties which have granted eredits

by virtue of Artides 11 and 13 of the

present Agreement in proportion to the

net amounts of these eredits. However,

in so far as the amount of convertible assets

does not exceed the amounts made

available to the Union in accordancc

with sub-paragraph (i) of paragraph (b)

of Article 23 of the present Agreement

reduced by the amount by which the

initial eredit balances allotted as grants,

in their aggregate, are greater than the

allotted initial debit balances, in their

aggregate, they shall only be used under

the present paragraph if the Government

of the United States of America

has not objeeted to the liquidation.”

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

29

parter lämna eller från envar av dem

mottaga en kredit motsvarande den del

av nettobeloppet av de av förstnämnda

fördragsslutande part till Unionen tillhandahållna

eller från Unionen mottagna

krediterna, som är lika med den

del, som den andra fördragsslutande

partens kvot utgör av summan av alla

fördragsslutande parters kvoter.»

Artikel 12.

Paragraf 8 i bihang B till överenskommelsen

skall erhålla följande ändrade

lydelse:

»8. Då förevarande överenskommelse

upphör att gälla i enlighet med artikel

36, skall Unionen likvideras enligt följande

bestämmelser, med beaktande av

beslut, som Organisationen må fatta i

samförstånd med Amerikas förenta staters

regering beträffande krediter, som

lämnats under särskilda förhållanden

på grund av artikel 13 i denna överenskommelse.

»

Artikel 13.

Paragraf 12 i bihang B till överenskommelsen

skall erhålla följande ändrade

lydelse:

»12. Fondens konvertibla tillgångar

skola användas till att gottgöra de

fördragsslutande parter, vilka tillhandahållit

krediter enligt artiklarna 11 och

13 i denna överenskommelse, därvid

fördelning skall ske i proportion till

krediternas nettobelopp. Dock skola i

den mån beloppet av konvertibla tillgångar

icke överstiger summan av de

belopp, som ställts till Unionens förfogande

i enlighet med punkten (i) av

moment (b) i artikel 23 i denna överenskommelse,

minskat med det belopp,

med vilket summan av de ingående

kreditsaldon, som tilldelats i form av

gåvor, överstiger summan av tilldelade

ingående debetsaldon, dessa tillgångar

användas i enlighet med förevarande

paragraf, endast under förutsättning att

Amerikas förenta staters regering icke

motsatt sig likvideringen.»

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

Artide 14.

1. Les artides 1 å 13 du présent

Protocole Additionnel font partie intégrante

de 1’Accord.

2. Le présent Protocole Additionnel

sera ratifié. Il entrera en vigueur des

1’entrée en vigueur de 1’Accord ou, si

le présent Protocole Additionnel n’est

pas ratifié par tous les Signataires å

cette date, dés le dépöt des instruments

de ratification par tous les Signataires.

3. Le présent Protocole Additionnel

demeurera en vigueur jusqu’å la terminaisou

de 1’Accord; les dispositions

des artides 34, 35 bis et 36 de 1’Accord

s’appliquent au présent Protocole Additionnel

dans les mémes conditions

qu’å FAccord.

Artide 15.

Nonobstant les dispositions du paragraphe

2 de 1’article 14 ci-dessus, les

Parties au présent Protocole Additionnel

appliqueront ses dispositions avec effet

å compter du ler juillet 1952, sous

réserve des opérations se rapportant au

mois de juin 1952.

En foi de quoi les Plénipotentiaires

soussignés, dument habilités, ont apposé

leurs signatures au bas du présent

Protocole Additionnel.

Fait å Paris, le onze juillet mil neuf

cent cinquante-deux, en fran^ais et en

anglais, les deux textes faisant également

foi, en un seul exemplaire qui sera

déposé auprés du Secrétaire général de

FOrganisation Européenne de Coopération

Économique, qui en communiquera

une copie certifiée conforme å tous les

Signataires du présent Protocole Additionnel.

Artide 14.

1. Artides 1 to 13 of the present Supplementary

Protocol shall form an integral

part of the Agreement.

2. The present Supplementary Protocol

shall be ratified. It shall come into

force as soon as the Agreement comes

into force or, if the present Supplementary

Protocol is not ratified by all

Signatories by that date, upon the

deposit of the instruments of ratification

by all Signatories.

3. The present Supplementary Protocol

shall remain in force until the termination

of the Agreement, provided

that Artides 34, 35 Bis, and 36 of the

Agreement shall apply in relation to the

present Supplementary Protocol as thev

apply to the Agreement.

Artide 15.

Notwithstanding the provisions of

paragraph 2 of Artide 14, the Parties

to the present Supplementary Protocol

shall apply its provisions with effeet as

from 1st July, 1952, but not to the

execution of the operations in respect of

the month of June of that year.

In witness whereof the undersigned

Plenipotentiaries, duly empowered, have

signed the present Supplementary Protocol.

Done in Paris, this eleventh day of

July Nineteen Hundred and Fifty Two,

in the English and French languages,

both texts being equally authentic, in a

single copy which shall remain deposited

with the Secretary-General of the Organisation

for European Economic Cooperation,

by whom certified copies will

be communicated to all the Signatories

of the present Supplementary Protocol.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 24G.

31

Artikel 14.

1. Artiklarna 1—13 i förevarande tillIäggsprotokoll

skola utgöra integrerande

delar av överenskommelsen.

2. Förevarande tilläggsprotokoll skall

ratificeras. Det skall träda i kraft den

dag då överenskommelsen träder i kraft

eller, om detta tilläggsprotokoll sagda

dag icke ratificerats av alla signatärmakter,

då alla signatärmakter deponerat

ratifikationsinstrument.

3. Detta tilläggsprotokoll skall förbliva

i kraft till dess överenskommelsen

upphör att gälla, dock att artiklarna 34,

35 b och 36 i överenskommelsen skola

gälla i förhållande till förevarande tillläggsprotokoll

såsom de gälla i förhållande

till överenskommelsen.

Artikel 15.

Utan hinder av bestämmelserna i

moment 2 i artikel 14 skola parterna

till förevarande tilläggsprotokoll tilllämpa

dess bestämmelser med verkan

fr. o. m. den 1 juli 1952 med undantag

för operationerna för juni månad sagda

år.

Till bekräftelse härav hava undertecknade

befullmäktigade undertecknat

denna överenskommelse.

Som skedde i Paris den 11 juli 1952

på engelska och franska språken, vilka

båda texter äga lika vitsord, i ett

exemplar, som skall förbliva i förvar

hos organisationens för europeiskt ekonomiskt

samarbete generalsekreterare,

vilken skall tillställa signatärmakterna

bestyrkta avskrifter därav.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. UU 1952:11 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:Is proposition till riksdagen om godkännande av tilläggsprotokoll nr 3 till överenskommelsen den 19 september 1950 angående s. 1 i texten