Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 kap. 3 § och 4 kap. 3 § rättegångsbalken

1952-11-06 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:247, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 kap. 3 § och 4 kap. 3 § rättegångsbalken

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

1

Nr 247.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 2 kap. 3 § och 4 kap. 3 § rättegångsbalken;

given Stockholms slott den 6 november 1952.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 2 kap. 3 § och 4 kap.

3 § rättegångsbalken.

,■ ii .

GUSTAF ADOLF

Herman Zetterberg. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 247.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 2 kap. 3 § och 4 kap. 3 § rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att 2 kap. 3 § och 4 kap. 3 § rättegångsbalken1 skola

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

2 KAP.

3

I hovrätt skola finnas president, en

eller flera lagmän samt hovrättsråd

och assessorer. De skola vara lagfarna.

Hovrätt skall vara delad i två eller

flera avdelningar. Avdelning skall bestå

av presidenten eller en lagman såsom

ordförande, minst två hovrättsråd,

av dem en vice ordförande, samt

en eller flera assessorer.

Vid hovrätt---------

§■

I hovrätt skola finnas president, en

eller flera lagmän samt hovrättsråd.

De skola vara lagfarna.

Hovrätt skall vara delad i två eller

flera avdelningar. Avdelning skall bestå

av presidenten eller en lagman såsom

ordförande samt minst tre hovrättsråd,

av dem en vice ordförande.

bestämda tider.

4 KAP.

3 §.

Assessor i hovrätt och tingsdomare Tingsdomare utnämnes eller förutnämnas

eller förordnas av Ko- ordnas av Konungen,

nungen.

Om tillsättning —-----bestämmelser av Konungen.

Denna lag tråder i kraft den i

januari 1953.

Även efter lagens ikraftträdande är

av Konungen dessförinnan utnämnd

assessor i hovrätt ledamot i denna

och må avdelning av hovrätt bestå

av presidenten eller en lagman samt

minst två hovrättsråd ävensom en eller

flera sådana assessorer. 1

1 Senaste lydelse av 2 kap. 3 §, se SFS 1947:616.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland,

i statsrådet å Stockholms slott den 23 oktober

1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson,

Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund,

Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med chefen för civildepartementet anmäler

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, fråga om hovrättsavdelnings

sammansättning samt anför därvid följande.

I 2 kap. 3 § rättegångsbalken återfinns de grundläggande bestämmelserna

om hovrätts organisation. Sålunda stadgas, att i hovrätt skall finnas president,

en eller flera lagmän samt hovrättsråd och assessorer. Vidare föreskrives,

att hovrätt skall vara delad i två eller flera avdelningar samt att avdelning

skall bestå av presidenten eller en lagman såsom ordförande, minst två

hovrättsråd, av dem en vice ordförande, samt en eller flera assessorer. I anslutning

härtill torde böra nämnas, att i 4 § samma kapitel föreskrives, att

hovrätt är domför med fyra ledamöter.

I 4 kap. rättegångsbalken har upptagits bestämmelser bl. a. om formen

för tillsättandet av vissa befattningar vid domstolarna. Sålunda stadgas i 2 §,

att bl. a. president och lagman i hovrätt samt hovrättsråd skall utnämnas

av Kungl. Maj :t. Om assessor i hovrätt heter det i 3 §, att han utnämnes eller

förordnas av Kungl. Maj :t.

Närmare föreskrifter om hovrätts organisation har meddelats i arbetsordning

den 19 december 1947 för rikets hovrätter.

Angående tillkomsten av de nu återgivna stadgandena i rättegångsbalken

torde böra nämnas följande. I det förslag till rättegångsbalk, som genom

proposition nr 5 förelädes 1942 års riksdag, stadgades, att i hovrätt skulle

finnas president samt hovrättsråd och assessorer, att avdelning skulle bestå

av minst fyra hovrättsråd, av dem en ordförande och en vice ordförande,

samt en eller flera assessorer ävensom att assessor i hovrätt skulle förordnas

av Kungl. Maj :t.

Första särskilda utskottet, som behandlade propositionen, hemställde, att

förevarande bestämmelser skulle givas det innehållet att i hovrätt skulle

finnas president samt hovrättsråd och assessorer, att avdelning skulle bestå

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj ds proposition nr 247.

av minst tre hovrättsråd, av dem en ordförande och en vice ordförande, samt

en eller flera assessorer ävensom att assessor i hovrätt skulle utnämnas eller

förordnas av Kungl. Maj :t. Till stöd för den förordade jämkningen anförde

utskottet i huvudsak, att möjlighet borde lämnas öppen att vid lönestaternas

fastställande bestämma en annan fördelning av antalet ledamöter å avdelningarna

mellan hovrättsråd och assessorer än den Kungl. Maj :ts förslag

innebure. Det kunde tänkas nödvändigt att begränsa hela antalet ledamöter å

någon avdelning till fyra. Vidare syntes det utskottet vara av vikt att någon

eller några ledamotsplatser å varje avdelning reserverades för assessorer.

Eu konsekvens härav syntes vara att ordinarie assessorsbefattningar skulle

kunna inrättas i hovrätterna. Utskottets hemställan bifölls av riksdagen och

i rättegångsbalken fick sålunda förevarande bestämmelser den lydelse utskottet

föreslagit.

Gällande lydelse erhöll lagrummen år 1947, då avdelningsordförandena

fick ställning såsom lagmän och samtidigt minimiantalet hovrättsråd per

avdelning nedsattes till två.

I överensstämmelse med vad som stadgas i rättegångsbalken har i gällande

personalförteckningar för hovrätterna upptagits — förutom presidenter och

lagmän — hovrättsråd till ett antal svarande mot tre eller i några fall två

per avdelning samt ordinarie assessorer till ett antal motsvarande en per

avdelning. Antalet ordinarie ledamöter per avdelning utgör följaktligen i

regel fem men i några fall endast fyra.

Härutöver har medel anvisats för ett visst antal ledamöter utöver de ordinarie.

Fördelningen mellan hovrätterna av dessa extra ledamöter har skett så,

att vissa avdelningar likväl består av endast fyra ledamöter.

I personalförteckningarna har vidare upptagits ett antal extra ordinarie

assessorsbefattningar. De extra ordinarie assessorerna är avsedda —- utom

för vissa uppgifter utom hovrätten — för tjänstgöring såsom extra ledamöter

i hovrätten eller såsom vikarier på ordinarie ledamotsbefattningar.

Departementschefen.

Ordföranden å en hovrättsavdelning intager med hänsyn till sina uppgifter

en ställning som skiljer sig från övriga ordinarie ledamöters och med hänsyn

härtill framstår det som naturligt att han har en särskild tjänsteställning.

För övriga ordinarie ledamöter är däremot arbetsuppgifterna desamma och

de motiverar alltså ej en uppdelning av dessa ledamöter i skilda kategorier.

De löne- och befordringsmässiga skäl som 1942 anfördes till stöd för gällande

uppdelning av nämnda ledamöter i två grupper, hovrättsråd och assessor,

synes i nuvarande läge ha i väsentlig mån förlorat i styrka. Därvid vill jag

särskilt peka på den ändring i inbördes ställning mellan hovrättsråd, revisionssekreterare

och assessor i hovrätt, som genomförts under senare år.

Det förslag till ändringar i hovrätternas personalförteckningar, som 1949

års tjänsteförteckningskommitté nyligen framlagt och som enligt denna dag

på hemställan av chefen för civildepartementet fattat beslut kommer att

underställas riksdagens prövning, innebär också, att samtliga nuvarande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 247. 5

ordinarie assessorsbefattningar skall ersättas med samma antal hovrättsrådsämbeten.

Med hänsyn till vad nu anförts och då i rättegångsbalken ej torde böra

meddelas bestämmelser om andra ledamöter än de ordinarie, får jag förorda,

att 2 kap. 3 § måtte ändras så att däri kommer att stadgas, att i hovrätt

skall finnas president, en eller flera lagmän samt hovrättsråd ävensom att

avdelning skall bestå av presidenten eller en lagman såsom ordförande samt

minst tre hovrättsråd, av dem en vice ordförande. Som följd härav bör tydligen

bestämmelsen i 4 kap. 3 § rättegångsbalken om formen för assessors

tillsättande utgå.

I anslutning härtill vill jag endast framhålla, att frågan om sättet för

uppehållande av vakant hovrättsrådsämbete eller tjänstledigt hovrättsråds

ämbete liksom hittills bör regleras i administrativ ordning. Till denna art av

bestämmelser blir att hänföra bl. a. de regler som gäller beträffande extra ordinarie

assessor. Ytterligare torde böra anmärkas, att förstärkning av hovrätt

med extra ledamot principiellt blir att betrakta såsom inrättande av ett extra

hovrättsrådsämbete, vilket uppehälles av den extra ledamoten.

De förordade lagändringarna torde böra träda i kraft den 1 januari 1953.

Uppmärksamhet ur övergångssynpunkt påkallas med hänsyn till de före

lagens ikraftträdande utnämnda ordinarie assessorerna. Visserligen är avsikten

att i de personalförteckningar, som skall gälla från och med den 1

januari 1953, skall upptagas så stort antal hovrättsrådsämbeten, som kräves

enligt rättegångsbalken i dess nu föreslagna lydelse, oavsett huruvida då

ännu i hovrätterna finns anställda ordinarie assessorer. Sådan ordinarie

assessor bör emellertid i denna sin egenskap vara ledamot i hovrätt och

kunna tjänstgöra på avdelning även efter den 1 januari 1953. Detta torde

påkalla en särskild övergångsbestämmelse. Jag vill förorda en regel av det

innehållet, att även efter lagens ikraftträdande av Kungl. Maj :t dessförinnan

utnämnd assessor i hovrätt är ledamot i denna och att avdelning av hovrätt

efter ikraftträdandet må bestå av presidenten eller en lagman samt minst

två hovrättsråd ävensom en eller flera sådana assessorer.

I enlighet med vad i det föregående förordats har inom justitiedepartementet

upprättats förslag till lag om ändrad lydelse av 2 kap. 3 § och 4 kap.

3 § rättegångsbalken.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslaget, av den

lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av detta protokoll.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Axel Nilsson.

1 Bilagan, som är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här uteslutits.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

(i

Utdrag av protokollet, hållit i Kungl. Maj.ts lagråd den 3 november

1952.

Närvarande:

justitieråden Nissen,

Hellquist,

Karlgren,

regeringsrådet Eckerberg.

Enligt lagrådet den 31 oktober 1952 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten,

Hertigen av Halland, i statsrådet den 23 oktober 1952, hade Kungl.

Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat förslag till lag om ändrad

lydelse av 2 kap. 3 § och 4 kap. 3 § rättegångsbalken.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

hovrättsassessorn Otto Petrén.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Olle Lundberg.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

7

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet d Stockholms

slott den 6 november 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson,

Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund,

Persson, Hjälmar Nilson, Lindell.

Efter gemensam beredning med chefen för civildepartementet anmäler chefen

för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, lagrådets den 3 november

1952 avgivna utlåtande över det den 23 oktober 1952 till lagrådet remitterade

förslaget till lag om ändrad lydelse av 2 kap. 3 § och 4 kap. 3 § rättegångsbalken

samt hemställer att lagförslaget, som av lagrådet lämnats utan

erinran, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Harriet Stangenberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1952:445 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 kap. 3 § och 4 kap. 3 § rättegångsbalken. a1 i texten
  2. 1LU 1952:32 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 kap. 3 § och 4 kap. 3 § rättegångsbalken. s. 1 i texten