Sök i Ratio Lex

Angående studielån med statlig kreditgaranti åt s. k. flykting studenter

1952-02-08 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:48, Angående studielån med statlig kreditgaranti åt s. k. flykting studenter

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4$.

1

Nr 48.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående studielån med

statlig kreditgaranti åt s. k. flykting studenter; given

Stockholms slott den 8 februari 1952.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Ivar Persson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att statlig kreditgaranti å studielån, vilken nu

ges endast åt svenska studenter, må kunna beviljas även s. k. flyktingstudenter.

Med hänsyn till de särskilda förhållandena beträffande dessa studenter

föreslås för deras del vissa särbestämmelser.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1952.

1 samt.

Nr 48.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj:ts proposition nr fö.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

8 februari 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng,

Ericsson, Andersson, Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar

Nilson, Lindell.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, följande.

I syfte att underlätta för de studerande vid universiteten och vissa fackhögskolor

m. fl. läroanstalter att erhålla studielån har efter beslut av 1950

års riksdag genomförts ett system med statlig garanti av dylika lån (se härom

propositionen 1950: 99, statsutskottets utlåtande 1950: 172 och riksdagens

skrivelse 1950: 314). Bestämmelser om dylik garanti äro meddelade

i kungörelsen 1950: 469. De innebära bland annat följande.

Beslut om statlig garanti meddelas av statsstipendienämnderna, vilka

äro fyra till antalet, nämligen en i Uppsala, en i Lund, en i Stockholm och

en i Göteborg. Villkor för erhållande av garanti är, att vederbörande sökande

gjort sig känd för skötsamhet, ådagalagt studielämplighet och är i behov

av studiekredit. Garanti beviljas vid ett och samma tillfälle endast för

lån avseende studiekostnader under högst ett år. Garanti avseende ytterligare

lån kan emellertid beviljas låntagare, som med omsorg och framgång

bedriver sina studier. Efter ansökan av studerande, som erhållit statsgaranti,

må lån utlämnas av bank eller annan kreditanstalt, som är villig därtill.

Lån är i regel amorteringsfritt och utlämnas utan annan säkerhet än den

statliga garantin och mot ränta, som Kungl. Maj:t med hänsyn till det allmänna

ränteläget fastställer. Innebörden av statsgarantin är, att statsverket

gentemot långivaren närmast efter låntagaren ansvarar för lånet.

Sveriges förenade studentkårer (SFS) ha i skrivelse den 2 januari 1951

hemställt om åtgärder för underlättande av studiemöjligheterna för flyktingstudenter

vid svenska universitet och högskolor. Studentkårerna ha

därvid framhållit, att ett statligt stöd till flyktingstudenterna vore motiverat

både av situationen på arbetsmarknaden och av humanitära skäl. Lämpligast

syntes det vara om flyktingstudenterna kunde erhålla studielån med

statlig kreditgaranti på samma villkor och efter motsvarande prövning, som

gällde för svenska studenter. De åtgärder till stöd för flyktingstudenterna

i form av insamlingar m. m. som vidtagits kunde nämligen endast bringa

hjälp för en kort tid framåt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

;}

Kungl. Maj:ts proposition nr J+S.

Garantilånenämnden har i ett i ärendet avgivet yttrande uttalat, att det

vore önskvärt, att statligt ekonomiskt stöd i någon form kunde lämnas de

obemedlade utländska studenter, som vistades som flyktingar i vårt land och

som ägde erforderliga förutsättningar för de universitets- och högskolestudier

de här önskade bedriva. Beträffande den av SFS närmast åsyftade

stödåtgärden, nämligen studielån med statlig kreditgaranti, har emellertid

nämnden påpekat vissa speciella problem, som enligt nämndens mening

medföra, att man icke för flyktingstudenterna utan vidare kan tillämpa de

bestämmelser härvidlag, som gälla för svenska studenter. Nämnden har anfört

i huvudsak följande.

Garantilånenämnden har inhämtat att omkring 400 flyktingstudenter

för närvarande studera vid svenska universitet och högskolor. De av dessa

studenter, som önska finansiera sina studier genom lån, torde kunna uppskattas

till omkring 200 och den genomsnittliga lånesumman för varje lånsökande

har beräknats till 2 500 kronor för läsår.

Utformningen av kungörelsen angående studielån med statlig kreditgaranti

torde få anses innebära, att lånen kunna utgå endast till svenska

medborgare och sålunda icke till flyktingstudenterna. I den utsträckning

dessa bliva svenska medborgare kunna de däremot komma i åtnjutande av

lånen enligt nämnda kungörelse. Omkring tre fjärdedelar av de flyktingstudenter,

som nu finnas i vårt land, ankommo hit 1944 eller tidigare. Det

övervägande flertalet av dem fyller eller kommer inom den närmaste tiden

att fylla ett av villkoren för att bliva upptagen till svensk medborgare,

nämligen att under sju år ha haft hemvist här i riket. I detta sammanhang

bör anmärkas, att de flyktingstudenter, som ankommit hit efter den 1

januari 1947, i valutaförordningens mening äro att betrakta som i utlandet

bosatta personer, varför utlämnande av lån till dem formellt torde fordra

valutakontorets tillstånd.

Bortsett från vad förut anförts beträffande tillämpligheten av kungörelsen

angående studielån med statlig kreditgaranti, inger ett användande i förevarande

fall av låneformen starka betänkligheter. Främst är då att anföra,

att det måste råda stor osäkerhet om, huruvida flyktingstudentema komma

att stanna i vårt land. En del torde vara inställda på att förr eller senare

lämna vårt land och fortsätta till länder, som med hänsyn till det världspolitiska

läget bedömas giva större trygghet än vårt. En dylik förflyttning

underlättas därigenom att de flesta flyktingstudenter utbilda sig i sådana

discipliner, som ha en internationell arbetsmarknad.

De goda möjligheter till studiefinansiering, som statsgaranterade lån

skulle innebära, kunna även tänkas medföra, att flyktingstudenter i andra

länder söka taga sin till flykt till Sverige, enbart för att hit förlägga sina

studier.

I åtskilliga fall torde tvekan kunna råda, om flyktingstudenter ha sådan

förutbildning och ådagalagt sådan studielämplighet, att förutsättningar

föreligga för studiernas avslutande genom akademisk- eller högskoleexamen.

Lån bör därför icke utlämnas, innan vetskap vunnits om att lånesökanden

erhållit vederbörlig dispens att avlägga examen.

Slutligen torde böra framhållas, att flyktingstudenternas antecedentia

böra bli föremål för eu noggrann utredning innan lån beviljas, då bland dem

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 48.

måhända finnas personer, som lämpligen icke böra erhålla det föreslagna

stödet.

De anförda betänkligheterna äro enligt garantilånenämndens mening av

sådan art och styrka, att de nuvarande bestämmelserna om studielån med

statlig kreditgaranti icke kunna göras tillämpliga på flyktingstudenterna

genom att de modifieras till att avse även studenter, som icke äro svenska

medborgare. Särskilda bestämmelser äro nödvändiga även för att betona,

att det är fråga om en åtgärd av särskild beskaffenhet vid sidan om de vanliga

studentsociala stödåtgärderna. Dessa särskilda bestämmelser om studieunderstöd

åt flyktingstudenter böra utformas på sådant sätt, att de nyss

anförda betänkligheterna mot låneformen i största möjliga utsträckning

elimineras.

Den förlustrisk, som ligger i möjligheten, att vederbörande efter avslutad

utbildning lämnar landet, torde kunna begränsas genom bestämmelse om

borgen. Denna »borgen» skulle icke avse låntagarens betalningsoförmåga i

vanlig mening utan risken för att låntagaren lämnade landet, innan han

fullgjort sin betalningsskyldighet på grund av lånet.

Genom att kräva att lånesökanden skall under icke alltför kort tid ha

bedrivit studier i Sverige och förete studieresultat, som ge anledning förmoda

att vederbörande kommer att fullfölja studierna till examen, bör man

kunna motverka den attraherande verkan de gynnsamma lånemöjligheterna

eljest skulle utöva på flyktingstudenter utom Sverige. I samma syfte bör en

högsta garantisumma för varje läsår bestämmas; härigenom skulle statsmakterna

även kunna reglera låneverksamhetens omfattning. Förslagsvis

skulle för läsåret 1951/52 1‘å lämnas garanti för en sammanlagd lånesumma

å högst 250 000 kronor.

Eu nödvändig förutsättning för att erhålla lån bör, som förut anförts,

vara, att vederbörande kan visa, att han erhållit universitetskanslerns eller

annan vederbörlig myndighets tillstånd att avlägga examen.

Den noggranna prövningen av lånesökandens antecedentia bör innefatta,

att utlänningskommissionens yttrande angående sökanden infordras.

Sistnämnda förhållande torde nödvändiggöra, att ifrågavarande låneärenden

behandlas centralt av garantilånenämnden, då utlänningskommissionens

yttranden böra erhålla minsta möjliga spridning. Låneansökningarna

böra ingivas till statsstipendienämnderna, som efter vanlig beredning med

eget yttrande överlämna ärendena till garantilånenämnden.

Departementschefen. Då frågan om statlig kreditgaranti å studielån år

1950 behandlades av riksdagen, hemställdes i motioner i båda kamrarna, att

riksdagen måtte uttala, att statsgaranterade studielån skulle kunna beviljas

även åt sådana studerande vid svenska universitet och högskolor, som vore

att betrakta som flyktingstudenter, men som med sannolikhet kunde väntas

bli svenska medborgare. Statsutskottet, som hemställde, att riksdagen

måtte avslå det i motionerna gjorda yrkandet, uttalade, att statligt stöd till

ifrågavarande studerande — därest det befunnes ur humanitära synpunkter

påkallat — enligt utskottets mening borde utgå i annan form. Utskottet

förutsatte emellertid, att Kungl. Maj:t konnne att ha sin uppmärksamhet

riktad på den väckta frågan. Mot utskottets beslut reserverade sig tio leda
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Majds proposition nr Jj8.

möter. Riksdagen följde emellertid utskottsmajoriteten och flyktingstudenterna

uteslötos därigenom från möjligheten att erhålla ifrågavarande statliga

kreditgaranti.

Sedermera har statsutskottet vid 1951 års riksdag i anledning av motioner

i ämnet uttalat, att utskottet ansåge det önskvärt, att studiemöjligheterna

för flyktingstudenter vid svenska universitet och högskolor underlättades

genom åtgärder från den svenska statens sida. Utskottet förväntade,

att Kungl. Maj:t snarast möjligt upptoge denna fråga till övervägande

och för riksdagen framlade det förslag, vartill Kungl. Maj:t kunde finna

anledning (se statsutskottets utlåtande 1951: 187).

Detta utskottets uttalande föranledde ingen erinran från riksdagens sida,

I anslutning till vad sålunda förekommit vill jag för egen del uttala, att

jag anser det motiverat, att skötsamma och studiebegåvade flyktingstudenter,

som i vårt land söka skaffa sig utbildning för att framdeles fylla platser

i det svenska samhället, i mån av behov erhålla ekonomiskt stöd av det allmänna.

Jag vill även peka på den fördel för landet, som det innebär, att

man genom anlitande av flyktingstudenterna kan erhålla ett tillskott av

intellektuell arbetskraft på banor där brist på sådan arbetskraft råder.

Å andra sidan vill jag framhålla, att betydande svårigheter föreligga, då

det gäller att praktiskt utforma ett stödsystem. Jag anser dock, att dessa

svårigheter icke äro så stora, att de böra få utgöra hinder för positiva åtgärder.

Det bästa synes mig vara, att systemet med statlig kreditgaranti

utvidgas till att omfatta även flyktingstudenter, varvid dock de särskilda

förhållandena beträffande dessa studenter göra åtskilliga särbestämmelser

nödvändiga.

Vad först angår själva begreppet flyktingstudent vill jag erinra om att i

gällande utlänningslag formellt icke finnes något begrepp »politisk flykting»

men att ett dylikt begrepp i realiteten förekommer, i det att nämnda lag

tillerkänner visst skydd åt utlänning, som »av politiska orsaker flytt från

annat land». Enligt ett av 1949 års utlänningskommitté framlagt förslag till

ny utlänningslag (SOU 1951: 42) skall utlänning anses som politisk flykting,

om det finnes anledning antaga, att han i sitt hemland på grund av sin härstamning,

tillhörighet till viss samhällsgrupp, religion eller politiska uppfattning

eller på grund av politiskt brott eller eljest på grund av politiska förhållanden

skulle bliva utsatt för fara för liv eller frihet eller för därmed jämförlig

förföljelse. Som flyktingstudent bör enligt min mening endast anses

student, som vid tillämpning av gällande föreskrifter angående utlänningar

i vårt land, är att anse som politisk flykting. Med student avser jag här liksom

i det följande även den, som utan att ha avlagt svensk studentexamen

mottagits som studerande vid de läroanstalter, som avses i kungörelsen

angående studielån med statlig kreditgaranti.

Det första villkoret för erhållande av statlig kreditgaranti är enligt giil
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 4S.

lande bestämmelser, att vederbörande gjort sig känd för skötsamhet. Den

prövning i detta avseende som nu sker synes för flyktingstudenternas del

böra utvidgas till att omfatta jämväl en undersökning genom utlänningskommissionens

försorg.

Som nästa villkor för statlig kreditgaranti gäller nu, att sökande ådagalagt

studielämplighet. Så må anses ha skett om vederbörandes studentbetyg

eller därmed jämförligt betyg utvisar ett genomsnittligt poängvärde i läroämnen

av minst 3,5 i en betygsskala med sju enheter (C = 0, B = 2 och

A = 6 poäng). För flyktingstudenter, som avlagt svensk studentexamen eller

därmed jämförlig svensk examen, bör samma norm kunna tillämpas. För

övriga flyktingstudenter däremot är detta givetvis icke möjligt. Med hänsyn

härtill och även för att man överhuvudtaget skall få ett fastare grepp

om kontrollen av studielämpligheten anser jag mig böra föreslå, att sistnämnda

flyktingstudenter icke skola kunna erhålla garantilån, förrän de

under minst två terminer bedrivit studier vid vederbörlig läroanstalt och

därvid visat studielämplighet. Denna studielämplighet bör — liksom fallet

är då garantilån sökes för fortsatta studier — styrkas genom uppnått studieresultat,

ådagalagt genom avlagd tentamen, eller genom vitsord av vederbörande

lärare. Studielämpligheten bör bedömas som minst lika god som

den, som enligt vad nyss sagts kräves av svenska studenter. Som garantilånenämnden

antytt synas för övrigt även andra skäl i dessa fall tala för

att statsgarantin icke bör kunna erhållas förrän efter en viss tids studier.

I fråga om kravet på att behov av studiekredit skall föreligga synas några

särbestämmelser för flyktingstudenterna ej vara erforderliga.

För att inskrivas som student vid svenskt universitet fordras enligt bestämmelse

i universitetsstatuterna svensk studentexamen och för rätt att

avlägga examen därstädes enligt nådigt brev den 26 januari 1951 svenskt

medborgarskap. Dispens från dessa villkor må emellertid meddelas av universitetskanslern.

I anslutning till vad garantilånenämnden föreslagit synes

som villkor för statsgaranti å studielån åt flyktingstudent böra krävas, att

sökande, som icke avlagt svensk studentexamen, styrker, att han erhållit

dispens från kravet på dylik examen. Likaså bör som regel fordras, att dispens

meddelats från kravet på svenskt medborgarskap. Undantag härvidlag

böra dock kunna medges i de fall då den dispensgivande myndigheten av

principiella skäl icke anser sig böra ge examensdispens, förrän den studerande

fullföljt en del av studierna. Så torde hittills ha varit fallet beträffande

den medicinska studiebanan. Enahanda bestämmelser som nu skisserats

för universitetsstuderande synas i förekommande fall böra gälla för studenter

vid andra läroanstalter.

Man kan beträffande flyktingstudenterna icke bortse från att en del av

dem framdeles kan vilja lämna Amrt land. I den mån så sker kommer den

utbildning de här erhållit icke det svenska samhället till godo. Det synes

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr /+8. 7

mig emellertid icke möjligt — och knappast heller lämpligt — att på sätt

garantilånenämnden antytt genom något slag av borgen av icke-ekonomisk

art söka hindra detta. Däremot vill jag föreslå, att som villkor för statsgaranti

föreskrives, att den sökande på heder och samvete förklarar sig ha

för avsikt att stanna i vårt land även efter avslutad utbildning. Detta villkor

i förening med direktiv om en noggrann prövning av de garantisökande

och en viss återhållsamhet vid beviljandet av statsgaranti synes mig kunna

erbjuda någon säkerhet för att de flyktingstudenter, som trots en sådan

avgiven förklaring sedermera anse sig böra lämna vårt land, icke också

samtidigt undandraga sig sina ekonomiska förpliktelser i fråga om de lån

de här erhållit.

De ekonomiska risker, statsverket åtager sig genom kreditgaranti åt flyktingstudenter,

måste det oaktat anses större relativt sett än de, som äro

förbundna med garanti åt svenska studenter. Absolut sett är det dock ej

fråga om alltför stora belopp, eftersom hela det antal flyktingstudenter,

som år 1951 ansågs vilja finansiera sina studier genom lån, uppgivits till

200 — en siffra som snart nog torde komma att sjunka betydligt, eftersom

åtskilliga av studenterna kunna väntas erhålla svenskt medborgarskap.

Jag anser det därför icke erforderligt med den föreslagna bestämmelsen

om ett maximibelopp, över vilket summan av de garanterade lånebeloppen

icke borde få stiga. En sådan bestämmelse skulle för övrigt göra det svårare

för de studerande att snabbt erhålla sin garanti. Garantilånenämnden

bör emellertid årligen i samband med avgivandet av sina anslagsäskanden

uppgiva storleken av de lånebelopp till flyktingstudenter, för vilka garanti

meddelats.

Som av det föregående framgått meddelas beslut angående statsgaranti

åt svenska studenter av vederbörande statsstipendienämnd. För flyktingstudenternas

del synes det lämpligare, att avgörandet lägges hos garantilånenämnden

med föreskrift att denna, innan beslut fattas, i varje enskilt

fall skall inhämta yttrande av utlänningskommissionen. Med hänsyn till

valutaförordningens bestämmelser synes nämnden i förekommande fall även

böra söka kontakt med valutakontoret. Kontorets medgivande till utlämnande

av lån till vissa utlänningar synes i den mån så befinnes lämpligt

böra ges generell karaktär, så att icke handläggningen av de enskilda ärendena

i onödan kompliceras.

Med det nu anförda torde jag i huvudsak ha angivit de särbestämmelser,

som kunna bliva erforderliga vid en utvidgning av systemet med statlig

kreditgaranti å studielån till att omfatta jämväl flyktingstudenter. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av garantilånenämnden

meddela de bestämmelser i ämnet, som må befinnas erforderliga. Någon

särskild medelsanvisning i anledning av vad jag förordat erfordras icke.

De kostnader, som kunna komma att uppstå för avskrivning av studielån

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts ''proposition nr Jf8.

åt flyktingstudenter, torde nämligen böra täckas med anlitande av medel

ur anslaget till Kostnader för avskrivning av studielån med statlig kreditgaranti

till studenter m. fl.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att godkänna de av mig förordade grunderna för studielån

med statlig kreditgaranti åt s. k. flyktingstudenter.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hans Löwbeer.

Stockholm 1952 Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

520356

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1952:175 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående anslag för budgetåret 1952153 till främjande av lärlingsutbildning inom muraryrket m. a1 i texten
  2. SU 1952:97 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående studielån med statlig kreditgaranti åt s. k. flyktingstudenter. s. 3 i texten