Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 16 § kyrkomötesförordningen den 22 april 1949 (nr 174)
6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1952:5, Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 16 § kyrkomötesförordningen den 22 april 1949 (nr 174)
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 5.
1
Nr 5.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om ändrad lydelse av 16 § kyrkomötesförordningen
den 22 april 1949 (nr 174); given Stockholms
slott den 14 december 1951.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj :t härmed, jämlikt § 87 mom. 2 regeringsformen, föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till förordning om ändrad lydelse av
16 § kyrkomötesförordningen den 22 april 1949 (nr 174).
GUSTAF ADOLF.
Herman Zetterberg.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
Det genom propositionen framlagda förslaget innebär, att möjlighet öppnas
att förrätta val inom kyrkomötet medelst acklamation.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 5.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 5.
Förslag:
till
Förordning
om sindrad lydelse av 16 § kyrkomötesförordningen den 22 april 1949
(nr 174).
Härigenom förordnas, att 16 § kyrkomötesförordningen den 22 april 1949
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Gällande lydelse.) (Föreslagen Igdelse.)
16
Alla val inom kyrkomötet skola
ske med slutna sedlar. Är ej fråga om
sådant val till utskott, som enligt vad
nedan sägs skall ske proportionellt,
iakttages därvid, att namnsedlarna
för att bliva gällande skola vara enkla,
hoprullade, omärkta och fria såväl
från all tvetydighet i anseende
till personernas namn som från oriktighet
i anseende till deras antal.
Mellan personer, som vid val erhållit
lika antal röster, skiljes genom
lottning, när så erfordras.
Val till-------riksdagi
Val inom kyrkomötet skall, därest
omröstning begäres, ske med slutna
sedlar. Är ej fråga om sådant val till
utskott, som enligt vad nedan sägs
skall ske proportionellt, iakttages
därvid, att namnsedlarna för att bliva
gällande skola vara enkla, hoprullade,
omärkta och fria såväl från
all tvetydighet i anseende till personernas
namn som från oriktighet i
anseende till deras antal. Mellan personer,
som vid val erhållit lika antal
röster, skiljes genom lottning, när
så erfordras,
ns utskott.
Denna förordning träder i kraft
den 1 juli 1952.
Kungl. Maj:ts proposition nr 5.
3
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 26 oktober 1951.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Quensel, Danielson, Zetterrerg, Torsten Nilsson, Sträng,
Ericsson, Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson,
Hjälmar Nilson.
Efter gemensam beredning med statsrådet Quensel anmäler chefen för
justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, fråga om ändrad ordning för
val till kyrkomötets utskott.
Enligt 16 § kyrkomötesförordningen den 22 april 1949 (nr 174) skola
alla val inom kyrkomötet ske med slutna sedlar. Bestämmelsen härom tillkom
genom den nya, år 1949 antagna kyrkomötesförordningen; den äldre
förordningen stadgade att omröstning i alla frågor skulle ske med slutna
sedlar. Det nya stadgandet utformades i anslutning till de bestämmelser
som tidigare gällde för riksdagen.
Genom ändring i riksdagsordningen år 1949 har emellertid en möjlighet
till acklamationsval införts i riksdagen. Bestämmelsen härom i 75 § riksdagsordningen
innebär i huvudsak följande. Då val företages av kammare,
kan valet ske med gemensam lista. Denna skall vara godkänd av de ledamöter
i talmanskonferensen, vilka utsetts av kammaren. Syftet med denna
föreskrift är att vinna garanti för att den framlagda listan verkligen är
den som partierna enats om. De på listan upptagna förklaras valda, om
icke val med slutna sedlar begäres av minst så många ledamöter som motsvarar
det tal, vilket erhålles, om samtliga röstberättigade ledamöters antal
delas med siffran för det antal personer valet avser, ökat med ett. Framställes
sådan begäran, skall valet ske med slutna sedlar vid ett följande
sammanträde.
Kyrkomötet har i skrivelse den 6 oktober 1951, nr 5, anmält, att kyrkomötet
i anledning av väckt motion om ändrad ordning för val till kyrkomötets
utskott för sin del godkänt ett förslag till förordning om ändrad
lydelse av 16 § kyrkomötesförordningen av innebörd att val inom kyrkomötet
skall ske med slutna sedlar allenast då omröstning begäres. Förslaget
torde såsom bilaga få åtfölja statsrådsprotokollet.1
1 Förslaget, som iir likalydaude med det vid propositionen fogade författningsföi slaget, har
här uteslutits.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 5.
Kyrkolagsutskottet, som i betänkande, nr 3, behandlade motionen, framhöll
att enligt utskottets mening förutsättningar saknas för att i fråga om
val inom kyrkomötet genomföra samma ordning som gäller vid val med
gemensam lista inom riksdagen. Även genom en reform, som möjliggör
acklamationsval utan att begränsa ledamots rätt att i stället påkalla val
med slutna sedlar, skulle dock i många fall en obehövlig och tidskrävande
röstning undvikas. Utskottet tillstyrkte därför en sådan reform.
Departementschefen.
Den av kyrkomötet godkända ändringen i 16 § kyrkomötesförordningen
synes ändamålsenlig. Genom en sådan ändring skulle nämligen en tidsbesparande
förenkling av kyrkomötets arbetsformer kunna vinnas. Jag anser
alltså att förslaget bör genomföras.
Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över det av kyrkomötet
godkända författningsförslaget måtte för det i § 87 regeringsformen
omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Karl Gustaf Grönhagen.
Kungl. Maj.ts proposition nr 5.
5
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 5 november
1951.
Närvarande:
justitieråden Ekberg,
Strandberg,
Ljunggren,
regeringsrådet Björkholm.
Enligt lagrådet den 31 oktober 1951 tillhandakommet utdrag av protokoll
över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet
den 26 oktober 1951, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande
skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas
över ett av kyrkomötet godkänt förslag till förordning om ändrad lydelse
av 16 § kyrkomötesförordningen den 22 april 19^9 (nr Hb).
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet B. Kjellin.
Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.
Ur protokollet:
Bengt Larson.
6
Kungl. May.ts proposition nr 5.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 14 december 1951.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten
Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Norup, Hedlund,
Persson, Hjälmar Nilson, Lindell.
Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet anmäler
chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, lagrådets den
5 november 1951 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 26 oktober 1951
remitterade förslaget till förordning om ändrad lydelse av 16 § kyrkomötesförordningen
den 22 april 19A9 (nr 17i) samt hemställer, att förslaget, som
av lagrådet lämnats utan erinran, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom
proposition föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
K. G. Grönhagen.
Stockholm 1951. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
513004
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1952:19 Skrivelse till Konungm i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning om ändring i kyrkomötesförordningen den 22 april 1949 s. 5 i texten
- KU 1952:2 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning om ändrad lydelse av 16 § kyrkomötesförordningen den 22 april 1949 s. 6 i texten