Sök i Ratio Lex

Angående utbyggnaden av ett försöksoch forskningsinstitut på jordbrukets område vid Röbäcksdalen i Västerbottens lån

1952-02-08 · 39 sidor, varav 39 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 39 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:77, Angående utbyggnaden av ett försöksoch forskningsinstitut på jordbrukets område vid Röbäcksdalen i Västerbottens lån

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

1

Nr 77.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utbyggnaden

av ett försöks- och forskningsinstitut på jordbrukets

område vid Röbäcksdalen i Västerbottens lån; given

Stockholms slott den 8 februari 1952.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Sam. B. Norup.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen framläggas förslag om vissa ytterligare åtgärder fgr förverkligandet

av det principbeslut om inrättande av en försöksgård m. m.

vid Röbäcksdalen utanför Umeå som fattades vid 1949 års riksdag. Sålunda

förordas att medel nu skola anvisas till uppförande av de byggnader, som

erfordras för att verksamheten vid försöksgården skall kunna igångsättas

— institutionsbyggnad, ekonomibyggnader och en tjänstebostad m. m. —

ävensom till viss utrustning samt för utvändiga ledningar, vägar och planeringsarbeten

vid försöksgården. I detta sammanhang äskas vidare medel till

vissa byggnadsarbeten vid Stenstugu försöksgård och till visst markförvärv

vid Öjebyns försöksgård. För dessa ändamål begäras för budgetåret 1952/53

följande anslag, nämligen dels å driftbudgeten ett reservationsanslag av

86 000 kronor till Inventarier och utrustning m. in. för försöksgård vid Röbäcksdalen,

dels å kapitalbudgeten ett investeringsanslag av 605 000 kronor

under Statens allmänna fastighetsfond till Byggnadsarbeten för försöksgård

vid Röbäcksdalen samt ett investeringsanslag av 480 000 kronor

under Statens affärsverksfonder: Domänverket till Byggnadsarbeten in. m.

vid statens försöksgårdar.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 77.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 77.

Utdrag av protokollet över jordbruksårenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 8 februari 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,

Andersson, Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson,

Lindell.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, fråga angående utbyggnaden

av ett försöks- och forskningsinstitut på jordbrukets område

vid Röbåcksdalen i Västerbottens län samt anför därvid följande.

Inledning.

I sitt betänkande angående forsknings- och försöksverksamheten på jordbrukets

område i Norrland (SOU 1946: 16) föreslog norrlandskommittén,

att en försöksgård och en central forskningsinstitution för norrländska

jordbruksfrågor skulle inrättas vid Röbäcksdalen utanför Umeå i Västerbottens

län. På grundval av betänkandet och de däröver avgivna yttrandena

föreslog Kungl. Maj:t i propositionen nr 41 till 1949 års riksdag, bland

annat, att principbeslut skulle fattas om att inrätta en försöksgård vid

nämnda plats och att dit förlägga viss forskningsverksamhet på jordbrukets

område. Riksdagen biföll detta förslag (skr. nr 347).

Den 2 december 1949 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepartementet

att tillkalla högst tre sakkunniga för att verkställa utredning

och avgiva förslag angående utbyggnaden av den centrala forskningsinstitutionen

för norrländska jordbruksfrågor m. m. Med stöd av detta

bemyndigande tillkallade dåvarande departementschefen, statsrådet Sträng,

den 5 december 1949 såsom sakkunniga generaldirektören E. F. L. Lindeberg,

tillika ordförande, överinspektören för försöksväsendet på lantbrukets

område Y. A. Gustafsson samt direktören i Sveriges lantbruksförbund

E. Sjögren, Stockholm.

De sakkunniga, vilka antagit benämningen Röbäcksdalsutredningen, avlämnade

den 12 december 1950 ett delbetänkande angående den första utbyggnaden

av försöksgården vid Röbäcksdalen (stencilerat). På grundval

av betänkandet och de däröver avgivna yttrandena föreslog Kungl. Maj:t

i propositionen nr 45 till 1951 års riksdag, att till markförvärv m. m. för

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 77.

en försöksgård vid Röbäcksdalen skulle å kapitalbudgeten under Statens

affärsverksfonder: Domänverket för budgetåret 1951/52 anvisas ett investeringsanslag

av 412 200 kronor. Propositionen bifölls av riksdagen (skr.

nr 334).

Utredningens fortsatta arbete har avsett den forsknings- och försöksverksamhet,

som enligt utredningens uppfattning i första hand bör komma

till utförande vid Röbäcksdalen, samt de byggnadsföretag och investeringar

som erfordras härför. Resultatet av detta arbete har framlagts i ett betänkande

med förslag rörande fortsatt utbyggnad av forsknings- och försöksverksamheten

vid Röbäcksdalen (stencilerat), vilket betänkande utredningen

avgivit den 17 november 1951.

över betänkandet ha efter remiss utlåtanden avgivits av statskontoret,

lantbruksstyrelsen, byggnadsstyrelsen, styrelsen för lantbrukshögskolan och

statens lantbruksförsök, som jämväl överlämnat gemensamt yttrande av

lärarkollegiet och försökskollegiet, styrelserna för statens växtskyddsanstalt,

statens centrala frökontrollanstalt, statens maskin- och redskapsprovningsanstalter

samt statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader, jordbrukets

forskningsråd samt länsstyrelserna, lantbruksnämnderna och hushållningssällskapen

i de fem norrländska länen utom länsstyrelserna i

Gävleborgs och Västernorrlands län samt lantbruksnämnderna i Jämtlands

och Norrbottens län.

I sitt nu avgivna betänkande föreslår kommittén att den planerade försöksgården

vid Röbäcksdalen skall erhålla de byggnader som erfordras för

verksamheten. Utredningen anser att medel under budgetåret 1952/53 böra

anvisas för uppförande av en institutionsbyggnad, en försökslada, ekonomibyggnader

samt en tjänstebostad för driftsledaren vid gården. Vidare

böra medel anvisas för anskaffande av erforderlig maskinell utrustning

för jordbruksdriften och viss utrustning för verksamheten ävensom för anläggande

av vissa vägar m. m. Kostnaderna för nu nämnda byggnadsarbeten

och utrustning beräknas till sammanlagt 1 113 000 kronor. Härjämte

behövs enligt utredningen ett anslag å 25 000 kronor för täckande av gårdens

driftskostnader under budgetåret 1952/53.

Utredningen förordar vidare att medel för budgetåret 1952/53 skola anvisas

för uppförande och inrättande av erforderliga lokaler för en filial till

statens växtskyddsanstalt och en filial till statens centrala frökontrollanstalt.

Om dessa båda filialer inrymmas i en gemensam institutionsbyggnad,

beräknas kostnaden för ändamålet komma att uppgå till 662 000 kronor.

För utrustning åt statens centrala frökontrollanstalts filial beräknar utredningen

ett belopp av 45 000 kronor. För avlöningar och driftskostnader vid

växtskyddsanstaltens filial beräknas ett belopp av 27 700 kronor bli erforderligt

för nästa budgetår. Utredningen föreslår slutligen att vid 1952 års

riksdag skall fattas principbeslut om att vid Röbäcksdalen skall inrättas

cn avdelning under statens jordbruksförsök med eu statsagronom som föreståndare.

Utredningen förordar även ett av styrelsen för statens maskin
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

och redskapsprovningsanstalter tidigare framlagt förslag om inrättande av

en särskild provningsavdelning vid Röbäcksdalen.

Utredningen avser att i ett följande betänkande framlägga förslag till

slutlig utbyggnad av ifrågavarande forskningsinstitution.

I detta sammanhang torde jag slutligen få erinra att styrelsen för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök i skrivelse den 6 oktober 1951

hemställt att för budgetåret 1952/53 ett belopp av 236 500 kronor skall anvisas

till olika byggnadsarbeten m. in. vid statens försöksgårdar. Då samtliga

frågor rörande anslag till byggnadsarbeten vid statens försöksgårdar

synts böra behandlas i ett sammanhang, har Kungl. Maj :t i riksstatsförslaget

för nästa budgetår (bil. 30: kapitalbudgeten: jordbruksdepartementet,

p. 2) på min hemställan upptagit anslaget med allenast beräknat belopp.

Anslaget har därvid preliminärt uppförts med ett belopp av 1 000 000 kronor.

Jag torde nu få återkomma till denna anslagsfråga.

Röbäcksdalsutredningens förslag.

Allmänna synpunkter.

Utredningen framhåller, att vid planeringen av organisationen av forsknings-

och försöksverksamheten på jordbrukets område i Norrland hänsyn

måste tagas till såväl allmänt norrländska jordbruksproblem som till geografiskt

mera begränsade sådana. Utredningen anför rörande dessa olika

problem bland annat följande.

De allmänt norrländska jordbruksproblemen äro ej likartade över hela

Norrland. I södra delen av Norrland, i första hand då i Gästrikland, förete

problemen exempelvis betydande likheter med dem som föreligga i norra

Svealand. I den norrländska skogsbygden och norr därom framträda de

speciella norrlandsproblemen mer och mer tydligt. Mest utpräglade möta

vi dem i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

Vegetationsperiodens längd i Sverige varierar betydligt. Exempelvis uppgår

den till ungefär 250 dagar i Skåne mot knappt 160 i höjd med Luleå.

Ännu kortare är vegetationsperioden i det inre Norrlands högläntare områden.

Den kan på samma breddgrad anses avtaga 5 å 6 dagar för varje

100 in stigning, vilket t. ex. för Storsjobygden innebär en förkortning av

växttiden med 15—20 dagar i jämförelse med förhållandena i kustbygden

vid Härnösand. Under vegetationsperioden är emellertid medeltemperaturen

icke mycket lägre i t. ex. Luleå än i Skåne. För månaden juli är normaltemperaturen

vid 56 breddgraden -j-17,o° mot -j-15,9° vid 65 breddgraden.

Norrlands nordligaste del sträcker sig omkring 2,5 breddgrader in över

polarområdet, vilket innebär, att solen här under en del av vegetationsperioden

står över horisonten under hela dygnet. Något större odlat område

finnes dock ej norr om polcirkeln. Även inom det övriga Norrland råda

speciella ljusförhållanden, som tillsammans med vissa andra omständigheter

under sommarhalvåret och särskilt under vegetationstiden måste anses

ha en gynnsam inverkan på växtligheten.

Temperatur- och ljusförhållanden äro två för växtproduktionen mycket

betydelsefulla klimatelement, i det de utöva inflytande på assimilationen,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

5

växternas tillväxtfaser, blomning, mognad in. m. Det norrländska klimatet

anses i allmänhet lämpligt för odling av vallväxter och grönsaker. Men den

kombination av temperatur och ljus, som är rådande i stora delar av Norrland,

är även mestadels gynnsam för odling av stråsäd. Genom de gynnsamma

ljusförhållandena förkortas mognadstiden i norr. Enligt utförda

undersökningar mognar exempelvis havresorten Guldregn II 17 dagar tidigare

i Ångermanälvens dalgång (Lännäs) än i Svalöv (Skåne). Försök med

den tidiga norrlandshavresorten Orion II har givit ett liknande resultat.

Norr om Ådalen synes ej förbättringen i ljusförhållandena vara tillräcklig

för en ytterligare förkortning av havrens mognadstid. Denna förlänges i

stället.

Det i Norrland ofta ansenliga snötäcket är av särskild betydelse för växtodlingen,

dels genom att det hindrar kylan att tränga ner i jorden, varigenom

växternas övervintring underlättas, och dels genom att det i viss grad

ackumulerar vinternederbörden för vegetationsperioden. Nederbörden under

denna växlar. Den är i vissa områden, t. ex. övre Norrlands kustområde,

under våren något väl knapp men har i odlingsbygderna i allmänhet ej några

för växtodlingen besvärande värden.

Klimatet i norra Sverige återverkar icke endast på växtodlingen därstädes,

utan även på husdjursskötseln (raser och utfodring), utformningen av

ekonomibyggnader, omhändertagandet och förädlingen av jordbrukets produkter

m. m. Vi möta därför även av dessa förhållanden betingade specifika

problem.

De lokalbundna problemen äro i viss mån av annan art än de allmänt

norrländska jordbruksproblemen och äro föranledda av jordart, till sin utbredning

begränsade klimattyper m. m.

De i det föregående berörda allmänt norrländska jordbruksproblemen

böra enligt utredningens uppfattning särskilt beaktas. Genom en gemensam

förläggning till Röbäcksdalen av vissa filialer till olika riksinstitutioner på

jordbruksforskningens område skulle bättre förutsättningar skapas härför

än som hitintills varit rådande. Utredningen understryker att de enskilda

filialernas arbetsprogram beträffande såväl nyssnämnda problem som geografiskt

mera begränsade sådana givetvis bli beroende av vederbörande riksinstitutions

organisation och tillgång till lokala försöksorgan m. m. Den

gemensamma förläggningen torde emellertid i och för sig kunna medföra

att de allmänt norrländska jordbruksproblemen komma att ägnas en större

uppmärksamhet och ges ökat utrymme i filialernas arbetsprogram. En förutsättning

härför är givetvis även att tillräcklig och kvalificerad personal

anställes vid filialerna.

Utredningen anser att utbyggnaden av filialerna av olika skäl bör ske

etappvis. I direktiven för utredningen framhålles detta som önskvärt med

hänsyn till de relativt stora kostnader, som man måste räkna med att en

fullständig utbyggnad kommer att medföra. Härtill kommer enligt utredningen

att försöksgårdens jord icke är i sådan hävd, att den kan användas

till försök för samtliga institutionsfilialer förrän om något år. Jordens

nuvarande tillstånd är nämligen växlande från skifte till skifte på grund

av att dessa burit olika grödor och behandlats på olika sätt. Dessutom måste

hänsyn tagas till den tillfälliga ojämnhet i jorden, som kommer att uppstå

genom täckdikningen. Det föreligger vidare olika angelägenhetsgrader förde

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 77.

ifrågasatta filialerna. Utredningen har därför valt att i förevarande betänkande

huvudsakligen behandla de filialer, som enligt utredningens uppfattning

snarast böra upprättas vid Röbäcksdalen. Utredningen avser att i ett

slutbetänkande framlägga förslag angående de övriga forskningsinstitutioner,

som synas böra förläggas till Röbäcksdalen.

Enligt utredningens uppfattning bör efter den första utbyggnaden följande

forsknings- och försöksverksamhet på jordbrukets område påbörjas vid

Röbäcksdalen:

1. Växtodlingsförsök vid en avdelning under statens jordbruksförsök;

2. Maskin- och redskapsprovningar vid en filial till statens maskinprovningar;
3.

Växtskyddsverksamhet vid en filial till statens växtskyddsanstalt;

4. Frökontrollverksamhet vid en filial till statens centrala frökontrollanstalt;

samt

5. Täckdikningsförsök genom avdelningen för dräneringsförsök vid lantbrukshögskolans

hydrotekniska institution.

Utredningen har vidare övervägt möjligheterna för följande forskningsoch

försöksverksamhet vid Röbäcksdalen;

1. Utfodringsförsök under ledning av statens husdjursförsök;

2. Växtförädling vid en substation eller filial till Sveriges utsädesförening;

3. Trädgårdsförsök vid en försöksstation under statens trädgårdsförsök;

4. Kemisk analysverksamhet vid en filial till lantbrukshögskolans och statens

lantbruksförsöks analyslaboratorium.

Statens lantbruksförsöks arbetsuppgifter vid försöksgården och försöks
gårdens

organisation.

Växtodlingsförsök. Utredningen berör inledningsvis den försöksverksamhet,

som för närvarande bedrives av statens jordbruksförsök, och anför härom

följande.

Den av statens jordbruksförsök bedrivna försöksverksamheten utföres

förutom vid Ultuna i olika delar av landet dels vid fasta försöksstationer

och försöksfält och dels i samarbete med hushållningssällskapen genom s. k.

skrivelseförsök och lokala försök. Skrivelseförsöken utföras av hushållningssällskapen

efter anmodan av statens jordbruksförsök och för dess räkning,

under det att de lokala försöken tillhöra sällskapens eget försöksprogram.

Växtodlingsförsök utföras vidare vid de statliga försöksgårdarna, vilkas försöksprogram

upprättas i samråd med föreståndaren för statens jordbruksförsök

och fastställas av styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök.

Dessa försöksprogram äro i vissa avseenden fristående från försöksanstaltens

arbetsprogram och ha delvis lokal karaktär. En viktig uppgift

för försöksgårdarna är sålunda att bearbeta sådana lokala problem, som

ej kunna lösas genom annan lokal försöksverksamhet. De härav föranledda

försöken ingå delvis i s. k. serieförsök, vilka utföras på ett flertal platser,

men utgöras även av s. k. specialförsök, för vilka särskild försöksteknisk

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 77.

7

utrustning erfordras. De senare kunna utföras antingen i försöksgårdarnas

egen regi eller i samarbete med någon forsknings- eller försöksinstitution.

Arbetsuppgifterna för statens jordbruksförsök avse huvudsakligen frågekomplex

inom större jordbruksområden. För att belysa sådana problem utlägges

företrädesvis samma försöksserie på ett flertal platser. Resultaten

från dylika serier bli därigenom vägledande för hushållningssällskapens lokala

försök. Sällskapen ha nämligen som en viktig uppgift att kontrollera

reproducerbarheten av på andra håll eller från ett begränsat material uppnådda

utslag.

I betänkandet uttalas härefter, att den ifrågasatta forsknings- och försöksverksamheten

på växtodlingens område vid Röbäcksdalen huvudsakligen

bör inriktas på mera allmänt norrländska problem. Då verksamheten

därmed i vissa avseenden får en annan karaktär än verksamheten vid en vanlig

försöksgård, anser utredningen det riktigast, att den organiseras som en

underavdelning till statens jordbruksförsök och får en sådan organisation,

att den kan jämställas med de nuvarande avdelningarna vid Ultuna.

Utredningen framhåller att en dylik åtgärd möjligen kan anses innebära

ett avsteg från jordbruksförsökens nuvarande organisation med samtliga

avdelningar förlagda till Ultuna och med ett för varje avdelning bestämt,

från övriga avdelningar avgränsat arbetsområde. Den finner det emellertid

uppenbart, att de allmänt norrländska jordbruksproblemen på växtodlingsområdet

böra bearbetas av en härpå särskilt inriktad forsknings- och försöksavdelning.

Växtodlingen i Norrland domineras nämligen av foderväxtodlingen,

vars problem där äro olikartade dem som föreligga i mellersta

och södra Sverige. De arbetsuppgifter, som med anledning härav torde komma

att åligga den ifrågasatta nya avdelningen för statens jordbruksförsök,

bli enligt utredningens uppfattning betydande och specifika. Inrättandet av

Norrlandsavdelningen, vilket kommer att medföra en önskvärd förstärkning

av jordbruksförsökens arbetskapacitet på växtodlingsområdet, synes

därför icke innebära någon annan förändring i statens jordbruksförsöks organisation

än den som föranledes av avdelningens förläggning till Röbäcksdalen.

Det understrykes även, att denna avdelning givetvis måste ha ett mycket

intimt samarbete med övriga avdelningar inom statens jordbruksförsök

och att samråd med dessa bör ske i fråga om arbetsprogram, arbetsuppgifter

m. in.

I betänkandet anföres, i anslutning till det nu föreslagna, alt försöksjorden

vid Röbäcksdalen utgöres av skiften, vilka icke varit särskilt intensivt

brukade. Den bör därför lämpa sig särskilt väl för undersökningar angående

effekten av olika produktionsstegrande faktorer. Av stort intresse vore att

på densamma utföra växtföljdsförsök. Även betesförsök böra komma i fråga.

Efter samråd med betesavdelningen vid statens jordbruksförsök ha redan vissa

åtgärder vidtagits för att bland annat, så snart förhållandena det medge,

påbörja jämförande försök mellan lång- och kortvariga betesvallar. Sistnämnda

försök avses skola ingå som ett led i den av statens jordbruksförsök

med särskilt statsanslag bedrivna betesförsöksverksamheten i Norrland.

Med det anförda har utredningen enligt vad den understryker endast an
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 77.

tytt några få av de arbetsuppgifter, som kunna tilldelas Norrlandsavdelningen

av statens jordbruksförsök.

Husdjursförsök. Utredningen anför att husdjursförsöksverksamheten i

Norrland hitintills huvudsakligen bedrivits vid statens försöksgård öjebyn.

Smältbarhetsförsök ha även utförts vid Offers försöksgård. I det av 1949

års försöksgårdskommitté avgivna betänkandet med förslag till utbyggnad

av det statliga försöksgårdssystemet framlade kommittén beträffande öjebyn

ett byggnadsprogram, vars genomförande skulle möjliggöra en husdj ursförsöksverksamhet

av ganska betydande omfattning. Utredningen har ej

funnit anledning att föreslå någon förändring i de planer, som utformats

av försöksgårdskommittén. Enligt utredningens mening bör öjebyns försöksgård

utbyggas så, att där även kunna utföras utfodringsförsök i större

skala med nötkreatur och svin samt möjligen även med fjäderfä. En fullständig

utbyggnad för ifrågavarande ändamål torde emellertid förutsätta en utökning

av försökspersonalen vid gården. Utredningen avser att i sitt slutbetänkande

framlägga förslag härom.

En viss husdjursförsöksverksamhet bör dock enligt utredningen bedrivas

även vid Röbäcksdalens försöksgård. För de betesförsök, som planeras där,

erfordras betesdjur. Vidare bör djurbesättningen vid gården utnyttjas för

försöksändamål i den utsträckning, som befinnes lämplig och är erforderlig

för statens husdjursförsök. Utredningen framhåller att statens husdjursförsök

uttryckt önskemål om att få utföra smältbarhetsförsök med nötkreatur

vid Röbäcksdalen. Vidare erinras om att lantbruksstyrelsen i sitt betänkande

den 23 februari 1946 med förslag angående svinstamkontrollens organisation

in. in. ansett det önskvärt att en avdelning för svinstamkontroll skulle

förläggas till Norrland. Då denna kontroll bör vara helt skild från den

försöksverksamhet med svin, som förutsättes komma att bedrivas vid Öjebyn,

anser utredningen Röbäcksdalen vara en lämplig förläggningsort för

densamma.

Jordbruksdriften vid försöksgården. I utredningens första betänkande framlades

ett preliminärt förslag rörande jordbruksdriften vid Röbäcksdalen. Utredningen

har ej funnit anledning till några väsentliga förändringar i detta

förslag. Det behov av ekonomibyggnader och maskinell utrustning, som utredningen

tidigare beräknat, kvarstår sålunda. Utredningen anser det synnerligen

angeläget, att uppförandet av ekonomibyggnaderna påbörjas under

budgetåret 1952/53, så att de kunna tagas i bruk sommaren 1953. Därefter

bör en kreatursbesättning anskaffas successivt. Anslag härtill kommer att

begäras i utredningens slutbetänkande. Staten har från och med den 1 juli

1951 övertagit ansvaret för jordens skötsel. Enligt utredningen är det därför

önskvärt att den maskinella utrustningen kan anskaffas under budgetåret

1952/53.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 77.

9

Personalbehov. Utredningen betonar, att en utformning av forsknings- och

försöksverksamheten vid Röbäcksdalen på växtodlingens och husdjursskötselns

område enligt förenämnda förslag medför ett personalbehov, vilket

avsevärt avviker från det som vanligen föreligger vid de statliga försöksgårdarna.

Arbetsuppgifternas art och omfattning vid den föreslagna avdelningen

av statens jordbruksförsök synas motivera att en på växtodlingens

område väl kvalificerad person skall anställas för att handha ledningen av

desamma. Utredningen anser att denne person bör ha statsagronoms tjänsteställning.

Statsagronomen bör vid sin sida ha en assistent med uppgift att

biträda vid skötseln och bearbetningen av försöken. För de föreslagna husdjursförsöken

synes närmast komma att erfordras en assistenttjänst. Sistnämnda

befattning kommer att närmare behandlas i utredningens slutbetänkande.

I betänkandet anföres vidare, att tidpunkten, då tjänstemännen vid växtodlingsavdelningen

böra anställas, är beroende av frågan hur förvaltningen

av försöksgårdens jordbruksdrift kommer att ordnas. Utredningen erinrar

rörande denna fråga först om att den i sitt betänkande den 12 december

1950 föreslog, att förvaltningen skulle anförtros en tillfälligt anställd person

och alt denne skulle påbörja sin verksamhet den 1 juli 1951. Emellertid

ansåg dåvarande departementschefen i propositionen nr 45/1951 icke erforderligt,

att en särskild förvaltare skulle tillsättas eller att de medel, som utredningen

äskat till försöksgårdens förvaltning, skulle anvisas. I stället

föreslogs i propositionen att förvaltningen skulle handhas av domänverket

med biträde av lantbruksnämnden i länet och — vid behov — i samråd med

utredningen. Riksdagen däremot förordade att försöksgården tills vidare

skulle förvaltas av lantbruksnämnden. Utredningen anför nu att den anser

behovet av förvaltare ännu mera trängande än tidigare. Anställandet av en

förvaltare med uppgift att förutom försöksgårdens skötsel ha överinseende

över planläggnings- och byggnadsarbetena vid Röbäcksdalen synes nämligen

vara en förutsättning för att dessa arbeten skola kunna genomföras. Utredningen

är av den uppfattningen att förvaltaren tills vidare bör vara arvodesavlönad

och att arvodet till honom bör bestämmas till 12 000 kronor om

året. En lönegradsplacerad befattning bör nämligen icke inrättas, förrän

verksamheten vid Röbäcksdalen pågått någon tid och klarhet vunnits, huruvida

denna befattning bör förenas med andra uppdrag, exempelvis uppdrag

inom studiegårdsverksamheten.

Om utredningens förslag angående anställande av en förvaltare bifalles,

böra enligt betänkandet de för försöksverksamheten erforderliga tjänstemännen

icke tillsättas omedelbart. Det kommer nämligen att dröja något år,

innan försöksgården är så iordningställd att försöksverksamhet i större omfattning

kan påbörjas. Emellertid finner utredningen det angeläget, att avgörande

snarast fattas angående de tjänster, som framdeles böra inrättas.

Detta gäller särskilt den föreslagna statsagronombefattningen, vars tillsättande

med hänsyn till den sakkunnigbedömning, som föreskrives i stadgarna

för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök, tar nära ett år i

anspråk.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

Med anledning av det anförda anser utredningen att vid 1952 års riksdag

bör dels anvisas ett anslag av 12 000 kronor till anställande av en förvaltare

vid Röbäcksdalen för tiden 1 juli 1952—30 juni 1953, dels fattas principbeslut

om att där skall inrättas en avdelning för växtodling till statens jordbruksförsök

med en statsagronom som föreståndare.

Byggnader och utrustning. Utredningen påpekar att de byggnader, som

finnas på försöksgårdens område, endast till obetydlig del äro sådana, att de

kunna tagas i anspråk för gårdens behov. Ett tämligen omfattande byggnadsprogram

måste därför genomföras, om en försöksverksamhet av förut

angiven omfattning skall kunna bedrivas vid gården. Sålunda erfordras institutionsbyggnad,

försökslada, ekonomibyggnader och vissa bostäder. För

att nedbringa kostnaderna för försöksgårdens utbyggnad har utredningen

emellertid sökt begränsa byggnadsprogrammet så långt detta varit möjligt

utan att äventyra tillgodoseendet av erforderligt lokalbehov under de närmaste

åren. Beträffande de olika byggnaderna anför utredningen bland

annat följande.

Institutionsbyggnad. Institutionsbyggnaden är avsedd att disponeras av

statsagronomavdelningen och försöksgården, varjämte utrymmen i viss utsträckning

erfordras för tillfällig personal för specialundersökningar m. m.

Byggnaden, till vilken byggnadsstyrelsen med ledning av beräknat lokalbehov

uppgjort skisser och kostnadsberäkningar, synes böra utföras i två

etapper.

Första byggnadsetappen.

Arbetsrum, sammanlagt 140 m2

Laboratorierum å 40 m‘.......

Kollegierum och bibliotek.....

Arkivrum ...................

Grovarbetsrum ..............

Arbetshall, garage.

Växthus 5 X 15 m.

Erforderliga källarutrymmen.

Antal

. 7

. 2

. 1

. 1

. 2

Andra byggnadsetappen.

Lunchrum .............................. 1

Elevhushåll rum + kök .................. 2

Praktikantrum .......................... 3

Gästrum ................................ 1

Arkivrum, mörkrum ...................... 2

Förvaringsrum i källare m. m.

Enligt byggnadsstyrelsens beräkning skulle efter prisläget den 1 juli

1951 kostnaden för utförandet av den första byggnadsetappen uppgå till

416 000 kronor och kostnaden för den andra byggnadsetappen till 201 500

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

11

kronor. Utredningen anser att den första byggnadsetappen bör genomföras

under budgetåret 1952/53.

Försökslada. För försöksverksamheten erfordras särskilda utrymmen

för tröskning och rensning, förvaring av försöksutrustning och utsäden,

torkning av prover av olika slag m. m. Sådana utrymmen skulle visserligen

kunna inrymmas i ekonomibyggnaderna, om dessa dimensionerades med

hänsyn härtill. Men då lokalbehovet vid gården i sin helhet måste tillgodoses

genom nybyggnad, finner utredningen det ändamålsenligare att en fristående

försökslada uppföres. Enligt skisser, som byggnadsstyrelsen uppgjort

på uppdrag av utredningen, bör ifrågavarande lada uppföras som en

vinkelbyggnad med ena delen (yta 340 kvm) i två våningar och den andra

delen (yta 180 kvm) i en våning. I sistnämnda del av byggnaden skall

därtill inrymmas två förvaringsrum för redskap. Dessa rum äro avsedda

för de i det föregående nämnda filialerna till statens växtskyddsanstalt och

statens centrala frökontrollanstalt. Ladan, vilken bör uppföras under budgetåret

1952/53, beräknas kosta 227 500 kronor.

Ekonomibyggnader. Utredningen erinrar om att den till sitt betänkande

den 12 december 1950 fogat även ett av lantbruksstyrelsens byggnadsbyrå

upprättat förslag till ekonomibyggnader. Utredningen har ej funnit anledning

att ändra detta förslag, vilket uppgjorts med utgångspunkt från ett i

sagda betänkande framlagt program angående jordbruksdriften och kreatursbesättningen

vid Röbäcksdalen. Den har emellertid nu låtit byggnadsbyrån

överarbeta förslaget. Byggnadsbyrån har därvid samrått med statens

forskningsanstalt för lantmannabyggnader. Denna översyn av förslaget har

enligt utredningen närmast föranletts av en önskan att undersöka möjligheterna

för viss byggnadsteknisk forskning i samband med byggnadernas

uppförande. I remissyttranden över nyssnämnda betänkande framhöll nämligen

bland andra lantbruksnämnden i Västernorrlands län önskvärdheten

av att få till stånd vissa byggnadsförsök vid försöksgården. Som motivering

härför åberopade nämnden den utomordentliga betydelse, som byggnadsproblemet

hade för det norrländska jordbruket, då en omfattande förnyelse

av ekonomibyggnaderna i Norrland framstode som ett livsvillkor för

jordbruksdriften. Med anledning av nämnda översyn ha nya skisser utarbetats

och ny kostnadsberäkning uppgjorts. Härvid har det enligt utredningen

visat sig erforderligt att med hänsyn till den prishöjning, som inträtt

sedan sommaren 1950, uppräkna de i den ursprungliga kostnadsberäkningen

angivna beloppen med 35 procent. Byggnadsprogrammet omfattar

stall för nötkreatur och hästar, vartill anslutits loge för hö och halm,

siloavdelning för ensilage och spannmål jämte rotfruktsutrymme samt

dessutom ett friliggande gödsvinstall. Med utformningen av ett detaljerat

program för byggnadsteknisk forskning vid Röbäcksdalen bör enligt utredningen

anstå till dess de slutliga ritningarna för ekonomibyggnaderna uppgöras.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 77.

Kostnaderna för nämnda byggnader, vilka enligt utredningens mening

om möjligt böra uppföras under budgetåret 1952/53, beräknas nu för

nötkreatursstallet in. in. till 185 000 kronor och för gödsvinstallet till

25 000 kronor. I dessa belopp ingå kostnader för installationer av elektricitet,

vatten och avlopp men icke för erforderlig maskinell utrustning. Denna

utrustning beräknas kosta 20 000 kronor.

Utöver nämnda ekonomibyggnader erfordras enligt utredningen jämväl

ett lagerhus för potatis. Storleken och utformningen av detta är emellertid

beroende av huruvida den förutnämnda avdelningen för svinstamkontroll

kommer att förläggas till Röbäcksdalen. Med anledning härav anser sig utredningen

icke nu böra föreslå att något dylikt lagerhus skall byggas.

Bostäder. Beträffande personalens bostäder anför utredningen att Tegs

municipalsamhälle ligger så nära den blivande försöksgården, att de flesta

tjänstemännen i vart fall till en början utan allt för stora olägenheter kunna

bo i samhället. Emellertid bör, med hänsyn till erforderlig tillsyn och

övervakning av gården, åtminstone en tjänsteman i ansvarig ställning ha

bostad vid denna. Då dessa arbetsuppgifter tillkomma gårdens driftsledare,

anser utredningen att bostad i första hand bör anskaffas för denne. Byggnadsstyrelsen

har beräknat kostnaderna härför till 70 000 kronor, vilket

belopp ungefärligen motsvarar kostnaderna för tjänstebostad åt en befattningshavare

i 24 lönegraden.

Utredningen framhåller vidare att bostäder böra anskaffas efter hand

för vissa av de helårsanställda arbetarna vid försöksgården. Företagna undersökningar

ha visat, att endast ett av de befintliga bostadshusen är så

beskaffat, att det kan ombyggas och moderniseras. Kostnaden härför skulle

emellertid bli ganska hög. På grund härav och då det ej nu kan avgöras,

om dessa byggnader böra vara kvar i en framtida bebyggelse, anser utredningen,

att ombyggnadsfrågan tills vidare bör stå öppen. Utredningen avser

att i sitt slutbetänkande framlägga förslag härom liksom om bostäder för

arbetare över huvud taget. Den anser det dock vara möjligt att använda

de befintliga bostadshusen som ett provisorium för en kortare tid.

Maskinell utrustning och övriga inventarier. Utredningen utgår från att den

för gårdens drift erforderliga maskinella utrustningen måste helt nyanskaffas.

Kostnaderna härför ha beräknats till 50 000 kronor. I denna summa ingår

icke det förut angivna beloppet av 20 000 kronor till maskinell utrustning

av ekonomibyggnaderna.

Angående den utrustning, som erfordras för försöksverksamheten, har

utredningen inhämtat uppgifter av statens jordbruksförsök. Denna utrustning,

som föreslås innefatta såmaskin, försökströskverk, mindre traktor,

vågar, rensningsmaskiner, skördesäckar, jeep med släpvagn samt diverse

mindre redskap och utrustning, beräknas kosta sammanlagt 32 000 kronor.

Utredningen föreslår, att utrustningen skall anskaffas i två etapper. För

budgetåret 1952/53 anser den ett belopp av 10 000 kronor vara tillräckligt.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 77.

13

Kostnaderna för anskaffande av erforderliga inventarier i institutionsbyggnaden

ha av utredningen beräknats till 10 000 kronor. I beloppet ha även

inräknats kostnader för viss utrustning för växthuset. Ifrågavarande inventarier

och utrustning böra enligt utredningen anskaffas under budgetåret

1952/53.

Utvändiga ledningar, vägar, planeringsarbeten. Kostnaderna för utvändiga

ledningar, vägar och planeringsarbeten anges i betänkandet, på grundval

av den 1 juli 1951 gällande priser, till sammanlagt 100 000 kronor. Utredningen

framhåller att Tegs municipalsamhälle ställt i utsikt att utan kostnad

för statsverket framdraga vattenledning till en punkt vid gränsen mellan

samhället och försöksgården nära det för gården utsedda tomtområdet. Avlopp

måste emellertid enligt utredningen anordnas genom en ledning till

Degernäsbäcken. Vidare erfordras en särskild reningsanläggning vid gården.

Sammanfattningsvis skulle alltså enligt utredningens beräkningar för bestridande

av kostnader för byggnader, utrustning och utvändiga ledningar

m. m. under budgetåret 1952/53 erfordras ett belopp av 1 113 500 kronor med

följande fördelning å de olika ändamålen.

Kronor

Byggnader.

Institutionsbyggnad jämte arbetshall och garage.............. 386 000

Växthus ................................................ 30 000

Nötkreatursstall med loge m. m........................... 185 000

Svinstall ................................................ 25 000

Försökslada ............................................ 227 500

Bostad till driftsledare.................................... 70 000

Utrustning.

Inventarier i stallar och loge.............................. 20 000

Maskinell utrustning å försöksgården...................... 50 000

Försöksutrustning ...................................... 10 000

Inventarier till institutionsbyggnad ........................ 10 000

Utvändiga ledningar, vägar, planeringsarbeten

.................................................. 100 000

Summa 1 113 500

Kostnader för driften av försöksgården under budgetåret 1952/53. Utöver

det arvode till driftsledaren å 12 000 kronor, som utredningen föreslagit, erfordras

enligt betänkandet för budgetåret 1952/53 medel till resor för driftsledaren

samt till expenser och övriga kostnader. Medelsbehovet för resor

och expenser beräknas till sammanlagt 2 000 kronor. Övriga omkostnader,

utöver intäkter genom försåld gröda och hyror, har utredningen preliminärt

uppskattat till 11 000 kronor. Utredningen betonar dock, att sistnämnda

summa är i hög grad approximativ med hänsyn till att det icke varit möjligt

att uppgöra en någorlunda tillförlitlig inkomst- och utgiftsstat för gården.

Gårdens nettoutgifter under budgetåret 1952/53 antagas sålunda komma

att uppgå till sammanlagt 25 000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

Filial till statens maskinprovningar.

Utredningen erinrar om att den i sitt föregående betänkande behandlat

frågan om inrättande av en provningsavdelning för statens maskinprovningar

vid Röbäcksdalen. Därvid föreslog utredningen att provningsavdelningen

skulle förläggas inom försöksgårdens område i enlighet med ett såsom

alternativ I betecknat förslag i ämnet (jfr IX ht 1951 p. 118).

I betänkandet erinras vidare om att styrelsen för statens maskinprovningar

i sina anslagsäskanden för budgetåret 1952/53 ånyo hemställt om

medel för ifrågavarande provningsavdelning och därvid alternativt föreslagit

att avdelningen som ett provisorium skulle inrymmas i förhyrda lokaler.

Utredningen anser, att den föreslagna avdelningen om möjligt bör inrättas

nu. Med hänsyn till den omfattande mekanisering, som det norrländska

jordbruket för närvarande genomgår, vänta nämligen betydelsefulla problem

av ekonomisk art på sin lösning. Utredningen tillstyrker därför liksom

tidigare, att avdelningen skall inrättas och att särskilda byggnader för densamma

skola uppföras å försöksgårdens område. Enligt utredningen är det

därvid fördelaktigt, om byggnadsprogrammet kan genomföras snarast, så att

avdelningen kan börja vissa provningar i anslutning till planerade grundförbättringsarbeten

vid försöksgården. För avdelningen har preliminärt utsetts

en byggnadsplats helt skild från de byggnadstomter, som ifrågasättas för

övriga filialer.

Utredningen uttalar även, att den alternativt föreslagna provisoriska lösningen

av provningsavdelningens lokalfråga synes böra ifrågakomma endast

om en förläggning till Röbäcksdalen av statsfinansiella skäl för närvarande

icke skulle befinnas möjlig.

Filial till statens växtskyddsanstalt.

I betänkandet erinras om att frågan om en intensifierad växtskyddsverksamhet

i Norrland behandlats i olika sammanhang under senare år och

sist av 1949 års växtskyddsutredning. Röbäcksdalsutredningen har under

arbetets gång vid ett flertal tillfällen haft förbindelse med växtskyddsutredningen.

Detta har resulterat i att de båda utredningarna kunnat enas om

samma program beträffande frågan om en Norrlandsfilial till växtskyddsanstalten.

Växtskyddsutredningen har i sitt betänkande den 2 november

1951 bland annat erinrat om Norrlandskommitténs förslag år 1946 (SOU

1946: 16), att filialer till ett antal centrala forskningsinstitutioner på jordbrukets

område skulle förläggas till Röbäcksdalen utanför Umeå i anslutning

till en planerad försöksgård. Växtskyddet var ett av de verksamhetsområden,

som skulle representeras vid institutionen. Kommittén motiverade

detta förslag med att växtskyddet har arbetsuppgifter av stor betydelse inom

Norrland och påvisade de stora ekonomiska förluster, som växtsjukdomar

och parasiter vålla jordbruk och trädgårdsskötsel där.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 77.

Röbäcksdalsutredningen anför vidare, att växtskyddsutredningen uttalat

att det enligt dess mening kunde anses ligga i sakens natur, att växtskyddsverksamhet

i form av växtpatologisk forskning och upplysning måste utgöra

en integrerande del av forskningsinstitutionen.

För egen del anför Röbäcksdalsutredningen, att växtskyddsutredningens

motivering för inrättande av eu växtskyddsfilial i Norrland och dennas förläggning

till Röbäcksdalen synes vara fullt bärande. Utredningen är i likhet

med växtskyddsutredningen av den bestämda uppfattningen att en dylik

filial snarast bör inrättas, så att den kan träda i viss verksamhet redan vid

ingången av budgetåret 1952/53.

I betänkandet anföres härefter, att växtskyddsutredningen räknat med

att det vid full utbyggnad av filialen kommer att erfordras en föreståndare

i Ce 27, en assistent i Cf 19, en förman i Ce It samt ett kontorsbiträde i

Cf 4. Detta växtskyddsutredningens förslag beträffande personal och dennas

lönegradsplacering kan Röbäcksdalsutredningen för sin del helt biträda.

Emellertid synes filialen successivt böra utbyggas till denna storleksordning.

För första verksamhetsåret böra enligt Röbäcksdalsutredningens uppfattning

endast anställas en föreståndare och ett kontorsbiträde. Utgifterna

härför beräknas till 20 200 kronor. Befattningen som filialföreståndare bör

enligt Röbäcksdalsutredningens förslag intagas i personalförteckningen för

växtskyddsanstalten.

Röbäcksdalsutredningen framhåller vidare, att förläggningen av en växtskyddsfilial

till Röbäcksdalen förutsätter, att filialens lokalbehov tillgodoses

genom nybyggnad. I samband med beräknandet av lokalbehovet för de

institutionsfilialer, som föreslås skola förläggas till Röbäcksdalen, har utredningen

övervägt, i vilken utsträckning flera institutioner kunna och

böra inrymmas i samma byggnad. Såsom framgår av det följande föreslår

utredningen under viss förutsättning jämväl inrättandet av en filial till

statens centrala frökontrollanstalt vid Röbäcksdalen. Det synes ej vara förenat

med några olägenheter att inrymma växtskydds- och frökontrollfilialerna

i en gemensam byggnad. Om båda filialerna upprättas samtidigt anser

utredningen därför att en för dem gemensam institutionsbyggnad bör

uppföras.

Med ledning av uppgifter från växtskyddsutredningen och statens centrala

frökontrollanstalt har Röbäcksdalsutredningen gjort vissa beräkningar

angående lokalbehovet för de båda filialerna. På grundval av det sålunda

beräknade lokalbehovet har byggnadsstyrelsen sedan uppgjort skisser och

kostnadsberäkning för dels särskild byggnad för växtskyddsfilialen, dels gemensam

byggnad för denna filial och frökontrollfilialen. Det första alternativet

bär beräknats kosta 300 000 kronor och det senare 037 000 kronor.

För anskaffning av nödvändig utrustning till växtskyddsfilialen erfordras

enligt växtskyddsutredningens förslag, till vilket Röbäcksdalsutredningen

ansluter sig, ett belopp av 25 000 kronor.

Röbäcksdalsutredningen framhåller, att den föreslagna institutionsbygg
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 77.

naden knappast kan beräknas vara färdig att tagas i bruk förrän sommaren

1953. En förutsättning för att verksamheten vid filialen skall kunna

börja vid ingången av budgetåret 1952/53 är således att tillfälliga lokaler

kunna anskaffas. Utredningen har i samråd med Västerbottens läns hushållningssällskap

undersökt möjligheterna härför. Den bär därvid funnit

att det bör vara möjligt att som ett provisorium hyra lämplig lokal. Förutom

härför erforderligt belopp behövas medel till bestridande av kostnader

för resor, sjukvård, expenser och övriga utgifter. Vad resekostnaderna

angår är det önskvärt, att föreståndaren skall ha möjlighet att följa växtskyddsverksamheten

i Norrland. Med hänsyn till de stora avstånden därstädes

torde emellertid dessa kostnader komma att bli förhållandevis höga

redan under filialens första verksamhetsår. Utredningen har beräknat driftskostnaderna

för filialen för budgetåret 1952/53 till följande belopp:

Kronor

Hyra .................................... 1500

Resor ................................... 3 000

Sjukvård ................................ 100

Expenser ................................ 1 000

Övriga utgifter ............................ 1 900

Summa driftskostnader 7 500

Filial till statens centrala frökontrollanstalt.

Röbäcksdalsutredningen erinrar om att även frågan om inrättande av en

filial i Norrland till statens centrala frökontrollanstalt behandlats av ett

flertal utredningar och senast av 1950 års frökontrollutredning i dess den

27 juni 1951 avgivna betänkande med förslag rörande organisationen av

frökontrollverksamheten. Ur detta återger Röbäcksdalsutredningen i sitt betänkande

bland annat följande.

Frökontrollutredningen har för sin del icke tagit ställning till de speciellt

norrländska önskemål, som kunna läggas på denna fråga, utan inskränkt

sig till att bedöma spörsmålet ur synpunkten, om behov av en sådan filial

kan sägas förefinnas. Vid sådant förhållande torde först antalet norrländska

utsädesprov, som sistförflutna räkenskapsår undersöktes vid statliga

eller statsunderstödda frökontrollanstalter, böra redovisas.

Antalet norrländska prov undersökta budgetåret 1949/50 vid

Anstalten i Anstalten i Statens centrala Summa

Törsta Luleå frökontrollanstalt prov

1 370 1 001 1 549 3 920

Även om all norrländsk frökontrollverksamhet koncentreras till den föreslagna

filialen, synes sålunda verksamheten bli av förhållandevis ringa

omfattning, särskilt då oljeväxtundersökningar i nämnvärd utsträckning

knappast kunna påräknas som komplement till de egentliga utsädesanalyserna.

Enligt utredningens mening torde beaktansvärda skäl kunna anföras

mot en centralisering av den norrländska frökontrollverksamheten. De

stora avstånden äro otvivelaktigt en faktor, som i detta sammanhang kräver

uppmärksamhet. Det synes nämligen med hänsyn härtill i hög grad

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

17

tveksamt, om en statlig filialanstalt kan tänkas utöva den stimulerande

inverkan på de skilda landsdelarnas jordbruk, som kanske särskilt i Norrland

måste krävas av en frökontrollanstalt. Av de prov, som skulle undersökas

vid en till Norrland förlagd filial, torde en betydande del falla på

Gävleborgs län. Dess jordbrukare och utsädeshandlare kunna emellertid

knappast betjänas bättre av en filial vid Röbäcksdalen än av frökontrollanstaltens

huvudinstitution å Bergshamra. 1 anledning av lantbruksstyrelsens

förslag i denna del förklarade också Gävleborgs läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott sig starkt betvivla, att någon för fröodling och frökontroll

stimulerande kontakt skulle kunna uppstå mellan fröodlare i södra

Norrland och filialen vid Röbäcksdalen. Det synes sålunda kunna ifrågasättas,

om icke verksamheten vid filialen blir än mera begränsad genom att

den får svårt att till sig knyta intressena i södra Norrland. Enligt utredningens

mening skulle filialen i vart fall icke bli av den omfattning, att

tillräckliga skäl för närvarande finnas för dess inrättande. Med hänsyn till

det anförda och då flertalet norrländska hushållningssällskap ej synas övertygade

om förslagets lämplighet, har utredningen icke ansett erforderligt

att i sitt betänkande till närmare övervägande upptaga frågan om inrättande

av en till Norrland förlagd filial av statens centrala frökontrollanstalt. Utredningen

vill dock betona, att utredningen härmed icke velat bestrida betydelsen

av att en viss frökontrollverksamhet bedrives i Norrland. Enligt

utredningens mening torde dock frågan om organisationen och omfattningen

av denna verksamhet böra uptagas till ett mera ingående övervägande

först i samband med utbyggande av forskningsinstitutionen vid Röbäcksdalen.

Tills detta spörsmål fått sin lösning, torde de lokala frökontrollanstalterna

i Törsta och Luleå utan olägenhet kunna bibehållas vid sin nuvarande

verksamhet.

Röbäcksdalsutredningen uttalar rörande denna fråga, att vad frökontrollutredningen

anfört synes ge den uppfattningen, att behovet av en ytterligare

frökontrollverksamhet i Norrland icke vare sig är eller kan bli särskilt stort.

Röbäcksdalsutredningen anser emellertid att frågan bör övervägas från något

andra synpunkter än dem, från vilka frökontrollutredningen utgått. Den

framhåller sålunda att den norrländska utsädesodlingen utvecklats ganska

snabbt under senare år. Detta gäller såväl odling av stråsäd som odling av

vallväxtutsäde. Härför kunna många bevis anföras men utredningen anser

tillräckligt att hänvisa till följande siffermässiga översikt över de mängder

vallväxtfrö, som utvunnits vid renserierna i de två nordligaste länen.

Västerbottens län

Norrbottens län

Kg rensat frö

Kg rensat frö

Rödklöver Timotej

Summa

vallväxtfrö

Rödklöver Timotej

Summa

vallväxtfrö

1924 ..... 8 043 4 169

20 356

13 413

11 417

34 524

48 666

96 737

110 491

2 582 5 203

1 789 1 903

437 2 912

2 596 7 601

1 772 11 092

3 796 26 446

19 311 39 299

9 619

5 141

5 024

19 232

16 105

38 854

86 546

1928 ..... 2 539 5 098

1932 ..... 1 935 6 235

1936 ..... 15 043 12 166

1940 ..... 16 246 19 966

1944 ..... 19 503 41 241

1948 ..... 26 921 43 824

2 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 77.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

Av det anförda siffermaterialet framgår enligt utredningen, att utsädesrensningen

ökat anmärkningsvärt från mitten av 1930-talet. År 1948 rensades

sålunda i både Västerbottens och Norrbottens län mer än tio gånger så

mycket utsäde som år 1932. Denna ökning av vid renserier utvunnen mängd

utsäde motsvaras givetvis av en liknande ökning i den totala utsädesproduklionen.

1 betänkandet anföres vidare, att det i Norrland producerade utsädet till

övervägande del användes i egen odling. Endast en begränsad del därav

saluföres. Rensningen utföres vid ett stort antal mindre renserier, vilkas

resurser för utsädesrensning äro ganska varierande. Utsädet blir därför av

tämligen ojämn kvalitet. Enligt utredningen äro jordbrukarna själva tyvärr

ofta ej angelägna om att förvissa sig om den framställda utsädesvarans kvalitet.

Analysering av utsädet förekommer i synnerligen begränsad omfattning

i Norrland. Anledningen härtill torde bland annat vara att analyskostnaderna

bli betungande, då utsädespartierna i regel äro förhållandevis

små. Utredningen anser därför att behov föreligger av ett analysförfarande,

som är speciellt anpassat för den norrländska utsädesodlingen.

Vid en bedömning av behovet utav en frökontroll för norrländsk utsädesproduktion

bör enligt utredningen hänsyn tagas till följande speciella förhållanden:
1.

Den norrländska utsädesodlingens utveckling.

2. Utsädesodlingen är till huvudsaklig del en husbehovsodling.

3. Renseriernas behov av speciella analyser av den rensade varans utsädesvärde.

4. Behovet av ett särskilt med hänsyn till utsädespartiernas ringa storlek

anpassat analysförfarande.

För en frökontrollverksamhet med uppgift att stödja norrländsk utsädesproduktion

erfordras enligt utredningens mening dels ingående kännedom

om denna produktions speciella karaktär, dels en sådan organisation, att

produktionen kan följas i detalj. Ur dessa synpunkter är det ett berättigat

önskemål att frökontrollverksamheten får så stark lokal förankring som

möjligt. För närvarande finnas två lokala frökontrollanstalter i Norrland,

förlagda till Törsta vid Östersund och till Luleå. Dessa betjäna i första hand

jordbrukarna och utsädeshandlarna i Jämtlands och Norrbottens län. Kontrollen

av den omfattande utsädesproduktionen i de tre övriga länen utövas

till övervägande del av den centrala anstaltens huvudstation i Bergshamra.

Utredningen anser att en utvidgning av den lokala frökontrollverksamheten

i Norrland kan genomföras efter olika linjer. Exempelvis skulle de

båda befintliga anstalternas analysverksamhet kunna utökas. En sådan lösning

av problemet är emellertid icke möjlig med hänsyn till anstalternas

relativt begränsade maximala årskapacitet (2 500 prov per anstalt). Vidare

vore det enligt utredningen tänkbart att inrätta lokala anstalter inom varje

län. En dylik organisation skulle emellertid icke endast erfordra stora anslag

utan även medföra en icke önskvärd splittring av frökontrollarbetet.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 77.

19

Utredningen vill för sin del föreslå dels att de nuvarande lokala anstalterna

skola bibehållas så länge de kunna drivas med oförändrade statsanslag

samt lokalt intresse finnes för dem, dels att en filial till den centrala frökontrollanslalten

skall inrättas i Norrland. Filialens arbetsområde skulle

till en början omfatta Västerbottens och Västernorrlands län samt Hälsingland.

Om de norrländska jordbrukarna kunna göras uppmärksamma på värdet

av en effektiv frökontroll, torde framdeles från detta område med dess

omkring 40 000 brukningsdelar över 2 hektar kunna emotses minst 10 000

prov årligen. En synnerligen viktig uppgift för föreståndaren för ifrågavarande

filial skulle således vara att bland jordbrukarna verka för upplysning

om utsädesfrågor och behovet av utsädets analysering. Vid utövande av

denna upplysningsverksamhet skulle han få tillfälle att följa allmänna utsädesfrågor

för Norrland. Därigenom skulle det bli möjligt för honom att

lämna värdefulla råd och anvisningar till hushållningssällskapen för dessas

arbete och upplysningsverksamhet för främjandet av utsädesodlingens utveckling.

Utredningen påpekar även att den utveckling, som norrländsk utsädesodling

och växtförädling genomgått, har gjort att ökad fältkontrollverksamhet

i Norrland blivit behövlig. En sådan kontrollverksamhet kan icke enbart

lörläggas till södra och mellersta Sverige med hänsyn till att vid odling särskilt

av korsbefruktare icke alltid samma egenskaper framträda på sydligare

växtplatser som i Norrland. Sålunda framkomma vissa egenskaper, såsom

exempelvis resistens mot för norra Sverige specifika växtsjukdomar, endast

vid odling i Norrland. Behovet av fältkontrollverksamhet i Norrland motiverar

enligt utredningen särskilt att en filial till frökontrollanstalten skall

inrättas. Sådan verksamhet är nämligen förbehållen den centrala anstalten

eller filial till denna.

För det fältkontrollarbete för Norrland, som utredningen ifrågasätter vid

filialen, fordras ett inom landsdelen förhållandevis nordligt beläget kontrollfält.

Med hänsyn härtill och då lämplig försöksjord finnes tillgänglig vid

Röbäcksdalen, synes det utredningen väl motiverat att den föreslagna frökontrollfilialen

skall förläggas till Röbäcksdalen. Detta anses förmånligt

även ur andra synpunkter, icke minst med hänsyn till det samarbete, som

då skulle kunna äga rum mellan denna filial och de övriga filialerna. Därtill

kommer enligt utredningen, att fröodlingen i Västerbottens län, som tidigare

nämnts, befinner sig i mycket kraftig utveckling och har nått eu omfattning

fullt jämförbar med vad som är fallet i övriga norrländska län.

Utredningen finner starka skäl tala för att utbyggnaden av filialen bör

genomföras så, att verksamheten vid denna kan börja vid ingången av budgetåret

1953/54. Det framhålles emellertid samtidigt, att denna fråga kan

komma att påverkas utav de åtgärder, vilka kunna föranledas av frökontrollutredningens

förslag. En förutsättning för alt verksamheten skall kunna

börja vid nyssnämnda tidpunkt är vidare att erforderliga laboratorier

och utrustning då finnas tillgängliga. Angående erforderliga lokaler och

kostnader för uppförande av dessa hänvisar Röbäcksdalsutredningen till vad

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

härom anförts i samband med behandlingen av växtskyddsfilialens lokalbehov.

Kostnaderna för utrustning till frökontrollfilialen har utredningen

beräknat till 45 000 kronor.

Någon personal anses icke behöva anställas under budgetåret 1952/53.

Utredningen förordar i stället att erforderlig tillsyn över filialens utbyggnad

och inredning under detta budgetår skall handhas av den centrala anstalten.

Från och med budgetåret 1953/54 bör en befattning som föreståndare

för filialen inrättas. För denna befattning ifrågasätter utredningen en

placering i lönegrad Ce 27. Utredningen har för avsikt att efter samråd med

styrelsen för frökontrollanstalten i ett följande betänkande framlägga förslag

om anslag för anställande av föreståndare och till bestridande av omkostnader

för filialen för budgetåret 1953/54.

Täckdikningsförsök.

I sitt betänkande den 12 december 1950 föreslog utredningen, att viss

täckdikningsförsöksverksamhet skulle bedrivas vid Röbäcksdalen. Som motivering

härför anförde utredningen, att behov av sådan verksamhet förelåge

i Västerbottens kustland samt att Röbäcksdalsområdet vore lämpligt härför.

Mot ifrågavarande förslag ha inga erinringar gjorts. Med anledning härav

ha planer för sådan försöksverksamhet uppgjorts och särskilt försöksområde

utsetts. Verksamheten, som avses skola börja våren 1952, kommer att

bestridas av medel från tillgängliga anslag.

Organisationen av forsknings- och försöksverksamheten vid Röbäcksdalen.

I betänkandet anföres, att utredningen ingående övervägt frågan, hur den

föreslagna forsknings- och försöksverksamheten vid Röbäcksdalen lämpligen

bör organiseras. Därvid har det varit erforderligt att taga hänsyn till ett

flertal olika faktorer. Utredningen hyser den uppfattningen, att var och en

av de föreslagna filialerna vid Röbäcksdalen i organisatoriskt hänseende bör

jämställas med befintliga filialer till respektive riksinstitutioner. Riksinstitutionerna

böra alltså ha liknande befogenheter i fråga om godkännande av

försöksplaner, ekonomiska frågor m. m. gentemot filialerna vid Röbäcksdalen

som gentemot andra filialer. Å andra sidan synes det utredningen vara

lämpligt, att filialerna få sin gemensamma karaktär av allmän norrländsk

institution på något sätt markerad. Med hänsyn till sin uppgift att behandla

specifikt norrländska jordbruksproblem böra filialerna ha goda förbindelser

med de län, som beröras av deras verksamhet. Sådana förbindelser skulle

exempelvis kunna upprättas genom att för ändamålet lämpliga representanter

för det praktiska jordbruket inom respektive län utsågos med särskild

uppgift att tillvarata det norrländska jordbrukets intressen. Dessa länsrepresentanter

skulle tillsammans kunna bilda en nämnd med uppgift bland

annat att fungera som ett samordnande organ för sådana frågor av för filia
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 77.

21

lerna gemensam natur, som kunna avgöras utan att styrelserna för respektive

riksinstitutioner behöva höras.

Utredningen anser att ett dylikt organ på ett eller annat sätt bör inlemmas

i den nuvarande organisationen av forsknings- och försöksverksamhet

på jordbrukets område. Då det emellertid, enligt vad utredningen erfarit,

är att vänta att 1950 års lantbruksförsökskommitté även kommer att framlägga

förslag till organisationsformer för försöksverksamheten, vilka måste

beröra forskningsinstitutionen vid Röbäcksdalen, har utredningen icke ansett

sig nu böra närmare ingå på denna organisationsfråga. Utredningen

framhåller emellertid att den därför ingalunda underskattar betydelsen av

densamma utan tvärtom anser det synnerligen viktigt, att frågan snarast

löses. Utredningen kommer därför att framlägga förslag om organisationen

i sitt slutbetänkande.

Yttrandena.

Allmänt. Samtliga remissinstanser utom statskontoret tillstyrka utredningens

förslag eller lämna desamma utan väsentliga erinringar. Statskontoret

anför att ämbetsverket med hänsyn till rådande statsfinansiella läge

finner det uppenbart, att väsentliga reduceringar måste vidtagas i det utbyggnadsprogr-am,

som utredningen uppgjort såsom en första etapp. Några

konkreta förslag till nedsättning av de belopp, som för nästa budgetår äskats

för anläggande av filialer m. m. vid Röbäcksdalen, anser sig dock ämbetsverket

svårligen kunna framlägga.

Beträffande de yttranden, där mera allmänna synpunkter anförts, kan i

övrigt nämnas, att lantbruksnämnden i Gävleborgs län och hushållningssällskapet

i samma län i princip livligt tillstyrka utredningens förslag med

hänsyn till den intensifiering av arbetet för jordbrukets utveckling, som

ägt rum under senare år. Sistnämnda länsorgan hälsa förslagen med tillfredsställelse

särskilt därför att forsknings- och försöksverksamheten på

jordbrukets område hittills icke utvecklats i Norrland i samma grad som i

övriga delar av landet. Genom förslagen fastställes enligt ifrågavarande länsorgan

en förbättrad turordning för Norrland i fråga om jordbrukets främjande.

Länsstyrelsen i Norrbottens län finner de av utredningen framlagda förslagen

erforderliga. Först om dessa förverkligas torde enligt länsstyrelsen

försöksgården med dess vetenskapliga institutioner få sådan omfattning och

betydelse, att den kan verksamt bidraga till en intensifiering och förbättring

av jordbruket i Norrland. Länsstyrelsen understryker emellertid vikten av

att icke all verksamhet skall centraliseras till Röbäcksdalen. Norrbottens

läns hushållningssällskap tillstyrker utredningens förslag, då därigenom förutsättning

skapas för att specifika norrlandsproblem på hithörande områden

bättre än hittills kunna lösas på ett för den praktiske jordbrukaren

tillfredsställande sätt.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

Jämtlands läns hushållningssällskap erinrar i sitt yttrande, vilket även

åberopas av länsstyrelsen i samma län, att sällskapet redan tidigare framhållit

det stora värde, som inrättandet av ifrågavarande forskningsinstitution

kommer att få för det norrländska jordbruket och dess fortsatta utveckling.

Sällskapet understryker det angelägna i att arbetet vid institutionen

snarast möjligt kommer i gång. De utbyggnadsarbeten, som förordats

av utredningen, böra därför enligt sällskapet icke längre uppskjutas. Det

synes sällskapet även nödvändigt att den föreslagna personalen skall tillsättas,

därest institutionen inom rimlig tid skall kunna bli funktionsduglig.

Styrelsen för statens maskin och redskapsprovningsanstalter samt jordbrukets

forskningsråd finna utredningens förslag väl motiverade. Liksom

Jämtlands läns hushållningssällskap betonar rådet angelägenheten av att

ifrågavarande förslag snarast möjligt blir förverkligade samt att därvid behovet

av försöksjord och de övriga resurser, som erfordras för verksamhetens

bedrivande, tillgodoses. Anstaltsstyrelsen understryker att behovet av

den föreslagna forsknings- och provningsverksamheten är påtagligt. Styrelsen

för statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader tillstyrker förslagen

med hänsyn till behovet av en utvidgad försöksverksamhet vid det

norrländska jordbruket.

Rörande de olika avsnitten av förslaget anföres i övrigt i yttrandena i

huvudsak följande.

Statens lantbruksförsöks arbetsuppgifter vid försöksgården och försöksgårdens

organisation. De förslag, som utredningen framlagt beträffande

lantbruk sförsökens arbetsuppgifter vid försöksgården

och försöksgårdens organisation, tillstyrkas eller lämnas

i huvudsak utan erinran av samtliga remissinstanser, som yttrat sig

i frågan, utom av tre reservanter inom styrelsen för lantbrukshögskolan och

statens lantbruksförsök, nämligen landshövdingen T. Å. Hovgård, lantbrukaren

K. G. Brofalk och t. f. föreståndaren för statens centrala frökontrollanstalt

K. J. S. Gadd. Sistnämnda tre reservanter framhålla såsom sin

åsikt, att försöksgården vid Röbäcksdalen bör organiseras på samma sätt

som övriga försöksgårdar och sålunda bland annat stå under ledning av eu

försöksgårdsföreståndare.

Beträffande de föreslagna växtodlings- och husd j ursförsöken

vid försöksgården anser Västernorrlands läns hushållningssällskap

det mycket angeläget att försöksgården snarast möjligt beviljas anslag så

att viktiga dylika försök kunna påbörjas. Såsom stöd härför anför sällskapet

bland annat följande.

Det norrländska jordbrukets produktion har efter hand stegrats, vilket

under senare år främst tagit sig uttryck i en kraftigt uppgående mjölkproduktion.

Jordbrukets lönsamhet företer icke samma positiva utveckling.

Möjligheterna att effektivt utnyttja arbetskraften på de förhållandevis små

brukningsenlieterna äro ej gynnsamma. Å andra sidan har brist på arbetskraft

vid de inom norrländskt jordbruk kraftigt markerade arbetstopparna

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 77.

23

bidragit till en mekaniseringsgrad, som i många fall ej är räntabel. En ytterligare

intensifiering av jordbruksdriften med sikte på bättre utnyttjande

av arbetskraften och maskinerna är dock en förutsättning för att lönsamheten

skall förbättras. Men härvid måste man inrikta sig på andra produktionsområden,

då ytterligare ökning av mjölkproduktionen för närvarande

kan anses mindre önskvärd. Jordbruket har också sådana produktionsförutsättningar,

att det jämsides med den nuvarande mjölkproduktionen i betydande

utsträckning kan använda jorden för annan produktion. Den differentiering

och intensifiering, som det norrländska jordbruket står inför,

skärper dock angelägenheten av att hithörande problem skola lösas.

Även lantbruksnämnden i Västernorrlands län framhåller, att förutsättningar

böra skapas för att verksamheten på försöksgården skall kunna upptas

så snart som möjligt.

Med hänsyn till att antalet kreaturslösa jordbruk i Norrland redan är betydande

anse lantbruksnämnden och hushållningssällskapet i Gävleborgs län

det angeläget, att bland växtodlingsförsöken även skola inrymmas försök till

ledning för växtodlingens ordnande vid driften av kreaturslösa jordbruk.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök jämte högskolans

lärarkollegium och för sökskollegiet föreslå att verksamheten vid

Norrlandsavdelningen av statens jordbruksförsök skall benämnas jordbruksförsök

i stället för växtodlingsförsök. Därigenom skulle omfattningen av den

verksamhet, som skall bedrivas inom avdelningen, komma att framhävas

tydligare.

Länsstyrelsen i Norrbottens län uttalar, i anslutning till vad den förut

framhållit om vikten av att icke all verksamhet skall centraliseras till Robäcksdalen,

att den finner det tillfredsställande att utredningen föreslagit en

utbyggnad av Öjebyns försöksgård i Norrbottens län så att husdj ursförsöken

där kunna utökas.

Norrbottens låns hushållningssällskap upptar i detta sammanhang frågan

om att till Röbäcksdalen förlägga även en avdelning för svinstamkontroll.

Beträffande detta spörsmål anför sällskapet bland annat.

Enligt sällskapets mening böra svinförsöken koncentreras till den försöksgård

för husdjursfrågor, som redan anlagts vid Öjebyn. Sällskapet anser ej

att sådana försök i och för sig omöjliggöra svinstamkontroll på samma gård.

Men även bortsett från detta faktum synes det sällskapet i varje fall mindre

tillfredsställande att nu låta uppföra ett svinhus vid Röbäcksdalen endast

för att utnyttja eventuellt tillgängligt specifikt svinfoder såsom potatis och

vassle. Med hänsyn till den differentieringssträvan som försiggår, ej minst

inom det norrländska jordbruket, torde det vara olyckligt att åstadkomma ett

motsatt förhållande mellan det praktiska jordbruket och de allmänna institutionerna.

Ett sådant motsatsförhållande kan eventuellt uppstå om eu statlig

försöksgård genom utnyttjande av exempelvis vassle från det gemensamma

mejeriet åstadkommer en utökad fläskproduktion samtidigt som kanske

andra producenter, åtminstone tidvis, få för ringa tillförsel av sådant

foder. Den fläskproduktion, som utredningen ifrågasatt vid Röbäcksdalens

försöksgård, kan ej anses utgöra något försöksmoment i och för sig. Den

försöksverksamhet som eventuellt erfordras beträffande tillgängliga fodermedel

för fläskproduktionen, bör som redan anförts koncentreras till öjebyn.

Att vid Röbäcksdalen finnes jord lämplig för potatisodling utgör enligt

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 77.

sällskapets mening ej något avgörande skäl för fläskproduktionen. Försöksmoment,

som här torde spela större roll för Norrlands jordbrukare, äro frågan

om produktion av kvalitetspotatis för direkt konsumtion och de krav

på jordmån, förkultur och gödsling som måste uppfyllas för att säkerställa

höga skördar av sådan potatis.

Beträffande jordbruksdriften vid försöksgården betona styrelsen

för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök jämte högskolans lärarkollegium

och försökskollegiet, att en utökning av försöksgårdens skogsmarksareal

är synnerligen önskvärd. Erfarenheterna från andra norrländska

försöksgårdar ha nämligen visat, att skogsmark i dessa trakter är nödvändig

för jordbruksdriften.

I fråga om personalbehovet understryker Västerbottens läns hushållningssällskap

att en driftsledare, såsom utredningen föreslagit, bör anställas

vid försöksgården. Därigenom skulle enligt sällskapet skapas förutsättningar

för en mera planmässig jordbruksdrift å gården. Sällskapet erinrar

att den odlade jorden förvärvats från ett stort antal personer och att

såväl hävd som grödornas art är mycket växlande. Det fordras därför rätt

omfattande grundförbättringar och förberedelser, innan jorden kan tagas i

anspråk för försöksändamål. En enhetlig ledning av arbetet är sålunda

mycket betydelsefull för att försöksarbetet så snart som möjligt skall kunna

sättas i gång.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök jämte högskolans

lärarkollegium och försökskollegiet erinra i detta sammanhang om

att försökskollegiet redan i sitt yttrande över utredningens betänkande del I

förordat antingen att en föreståndare skulle tillsättas för försöksgården eller

att den föreslagna förvaltarbefattningen skulle underställas icke blott utredningen

utan även lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök (se prop.

nr 45/1951, s. 10). Högskolestyrelsen och kollegierna understryka nu vad

försökskollegiet anfört vid detta tillfälle. De anse det därför synnerligen

angeläget, att en ordinarie föreståndare snarast möjligt skall utses för Norrlandsavdelningen

av statens jordbruksförsök och att sålunda den statsagronombefattning,

som utredningen föreslagit, kan tillträdas redan den 1 juli

1953.

Statskontoret ställer sig däremot avvisande till utredningens förslag om

tillsättande av en förvaltare. Ämbetsverket hänvisar därvid till vad dåvarande

departementschefen i propositionen nr 45/1951 anfört om att det icke

syntes erforderligt att särskild förvaltare skulle tillsättas, innan verksamheten

vid försöksgården igångsatts. Då detta knappast torde vara möjligt

redan nästkommande budgetår, anser statskontoret att den nuvarande förvaltningsformen

tills vidare bör bibehållas. Vad angår förslaget om inrättande

av en statsagronombefattning i 29 lönegraden vid Norrlandsavdelningen

av statens jordbruksförsök, finner statskontoret det icke välbetänkt att en

dylik tjänst tillskapas på nuvarande stadium av planläggningsarbetet för

försöksgårdens utbyggande. Ämbetsverket framhåller därvid även, att arbetsuppgifterna

för ifrågavarande befattningshavare närmast torde motsvara

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 77.

dem, som åvila försöksgårdsföreståndare vid statens lantbruksförsök. Sistnämnda

befattningar hänföras emellertid till 27 lönegraden.

Rörande byggnadsfrågorna anför byggnadsstyrelsen att den biträtt

utredningen vid planläggningen av dessa frågor utom beträffande ekonomibyggnaderna.

Styrelsen understryker emellertid därvid att den icke ingått

på någon detalj granskning av de lokalprogram, som utredningen överlämnat

till styrelsen. Vad angår de föreslagna ekonomibyggnaderna anser

sig styrelsen icke kunna bedöma behovet och storleken av desamma. Styrelsen

har emellertid för sin del i princip icke något att erinra mot sistnämnda

förslag. De kostnader, som angivits för dessa byggnader, 185 000 kronor för

nötkreatursstallet m. in. och 25 000 kronor för gödsvinstallet, synas styrelsen

lågt beräknade.

Västerbottens läns hushållningssällskap understryker det angelägna i att

uppförandet av ekonomibyggnader vid försöksgården snarast kan påbörjas.

Tillgång på erforderliga byggnader är en av förutsättningarna för att försöksarbetet

skall kunna sättas i gång så fort som möjligt. Norrbottens läns

hushållningssällskap, som i övrigt tillstyrker utredningens byggnadsförslag,

ifrågasätter om det icke bör anstå med uppförandet av ett svinhus till dess

klarare riktlinjer uppdragits för en eventuell svinstamkontroll vid försöksgården.

Styrelsen för statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader förutsätter

att anstalten får tillfälle att medverka vid projektering av djurstallar och

andra ekonomibyggnader vid försöksgården. Anstalten behöver pröva vissa

väggkonstruktioner och grundisoleringar samt utöva kontroll över klimatet

i djurstallarna in. m. Vissa prov böra även utföras rörande värmeisoleringen

i grönfodersilos under olika förhållanden. Anstalten betonar att nämnda försöksarbeten

icke komma att belasta byggnadskostnaderna vid gården. Med

försöken avses snarare att nedbringa dessa kostnader. Lantbruksnämnden i

Västernorrlands län konstaterar med tillfredsställelse att utredningen i sitt

betänkande upptagit den livsviktiga frågan om byggnadsteknisk forskning.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök jämte högskolans

lärarkollegium och för sökskollegiet påpeka att det föreslagna provisoriet

i fråga om bostäder för personalen ej bör bli långvarigt.

Förslaget beträffande anskaffning av den maskinella utrustninge

n vid försöksgården har endast berörts i det yttrande, som styrelsen för

lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök jämte högskolans lärarkollegium

och försökskollegiet avgivit. De påpeka att det belopp, som i betänkandet

upptagits för ändamålet, 32 000 kronor, torde behöva uppräknas med

hänsyn till inträffade prisstegringar. Vidare anse samma remissinstanser att

det delbelopp å 10 000 kronor, som föreslagits skola utgå för en första anskaffningsetapp

under budgetåret 1952/53, torde vara för lågt för ändamålet.

Denna summa kan knappast räcka till mer än inköp av en traktor med

plog, som måste anskaffas redan från början. Då jämväl andra maskiner

och redskap äro erforderliga, så snart försöksgården börjar sin verksamhet,

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

föreslå de att beloppet för nämnda budgetår skall bestämmas till 20 000

kronor.

Statskontoret anmärker att utredningen räknat med synnerligen omfattande

kapitalinvesteringar för den första utbyggnadsetappen vid Röbäcksdalen,

för vilken medel skola anvisas under budgetåret 1952/53. Sålunda har utredningen

enbart för byggnader och utrustning in. in. för avdelningen av statens

lantbruksförsök ansett ett belopp av 1 113 500 kronor vara behövligt.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget finner ämbetsverket det emellertid

uppenbart, att väsentliga reduceringar måste vidtagas i detta utbyggnadsprogram.

Några konkreta förslag till nedsättning av det belopp, som för

nästa budgetår äskats för ändamålet, anser sig ämbetsverket emellertid svårligen

kunna framlägga.

Filial till statens maskinprovningar. Inrättandet av en provningsavdelning

vid Röbäcksdalen tillstyrkes helt eller delvis med vissa

reservationer i de yttranden, där frågan berörts.

Sålunda framhåller lantbruksstyrelsen vikten av att bland de föreslagna

filialerna särskilt provningsavdelningen kommer till stånd. Västerbottens

läns hushållningssällskap anför, att det livliga intresse för maskindrift och

mekanisering, som nu råder inom det norrländska jordbruket, gör det angeläget

att de lokala förhållandena noga beaktas vid den officiella provningen

av jordbruksmaskiner och redskap. Detta önskemål kan tillgodoses i ökad

omfattning, när en särskild provningsavdelning för Norrland inrättas.

Styrelsen för statens maskin- och redskapsprovningsanstalter påpekar att

utredningens synpunkter beträffande den föreslagna provningsavdelningen

helt ansluta till det förslag, som anstaltsstyrelsen i detta hänseende framlagt

i sina anslagsäskanden för budgetåret 1952/53. Anstaltsstyrelsen anser, att

ett genomförande av detta förslag är väsentligt för maskinprovningarnas

möjligheter att bedriva verksamhet av reell betydelse för norrländskt jordbruk.

Lantbruksnämnden och hushållningssällskapet i Västernorrlands län ifrågasätta

emellertid huruvida icke provningsavdelningen i det första skedet

bör få stå tillbaka för den ur norrländsk synpunkt för närvarande mera angelägna

växtskyddsverksamheten. Enligt lantbruksnämnden synes i så fall

maskinprovningen i vad avser norrlandsförhållanden ännu någon tid kunna

bedrivas vid anstalten i Ultuna.

Lantbruksnämnden och hushållningssällskapet i Gävleborgs län understryka

behovet av en maskinprovning, som är organiserad för norrländska

förhållanden, men framhålla samtidigt önskvärdheten av att den nya institutionen

i detta hänseende i första hand får karaktär av administrativt centrum.

Nämnda remissinstanser anse nämligen med hänsyn till de särskilda

och starkt skiftande förhållandena i fråga om topografi och jordmån, som

utmärka stora delar av de norrländska jordbruksområdena, att redskap och

maskiner böra provas under alla de olika faktiska fältförhållanden, som det

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 77.

norrländska jordbruket bjuder. Detta förutsätter, att de redskap och maskiner,

som äro avsedda särskilt för det mindre jordbruket i Norrland, böra —

med Röbäcksdalsfilialen som administrativt centrum ■— undergå prov inom

såväl kust- som inlandsområdena.

Beträffande byggnadsfrågan för provningsavdelningen finner lantbruksstyrelsen

i likhet med utredningen att särskilda byggnader böra uppföras för

avdelningen. Den som alternativ föreslagna provisoriska lösningen av provningsavdelningens

lokalfråga kan dock enligt styrelsen godtagas intill dess

en särskild institution kommer att uppföras vid Röbäcksdalen.

Jämtlands och Norrbottens läns hushållningssällskap tillstyrka det i betänkandet

såsom alternativ I betecknade förslaget, vilket innebär nybyggnad

för provningsavdelningen i omedelbar anslutning till försöksgården.

Enligt sällskapen är det med hänsyn till den snabba utveckling, som mekaniseringen

av jordbruket i Norrland genomgått under den senaste tiden,

synnerligen angeläget, att de norrländska maskinfrågorna ägnas ett större

intresse. En provisorisk lösning av lokalfrågan torde icke kunna tillgodose

ett sådant önskemål och bör därför icke komma ifråga.

Filial till statens växtskyddsanstalt. Beträffande förslaget att förlägga en

avdelning av statens växtskyddsanstalt till Röbäcksdalen

understrykes i samtliga yttranden, där frågan berörts, med undantag av statskontorets

yttrande, vikten av att förslaget skall genomföras utan dröjsmål.

Statskontoret har förklarat sig vilja taga ställning till frågan i samband med

att ämbetsverket avger yttrande över 1949 års växtskyddsutrednings betänkande.

Såsom motivering för ett omedelbart inrättande av en växtskyddsfilial vid

Röbäcksdalen anföres i flera av nyssnämnda yttranden att växtskyddet i

Norrland hittills blivit mycket försummat. Uttalanden i denna riktning göras

sålunda av, bland andra, lantbruksstyrelsen samt Västernorrlands läns hushållningssällskap

och länsstyrelsen i Västerbottens län. Ifrågavarande hushållningssällskap

och länsstyrelse erinra därvid att växtsjukdomar och insektshärjningar

utbreda sig alltmera i Norrland. Särskilt potatisen och grönsakerna

angripas, varigenom stora värden gå förlorade. Det är därför nödvändigt

att effektivisera motåtgärderna. Detta kan ske genom den föreslagna

växtskyddsfilialen.

Västerbottens läns hushållningssällskap framhåller att inom övre Norrland

föreligga så särpräglade betingelser i fråga om växtskyddsverksamheten, att

det i hög grad är önskvärt och nödvändigt att den föreslagna växtskyddsfilialen

kommer till stånd.

De två alternativa byggnadsförslagen — särskild byggnad för växtskyddsfilialen

eller gemensam sådan för nämnda filial och filialen till statens centrala

frökontrollanstalt — anser styrelsen för statens växtskyddsanstalt vara

likvärdiga.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 77.

Lantbruksstyrelsen finner att ifrågavarande filialer med fördel kunna inrymmas

i en gemensam institutionsbyggnad. Detta alternativ torde även

vara mindre kostnadskrävande. Utredningen räknar emellertid icke med att

den föreslagna institutionsbyggnaden skall kunna tagas i bruk förrän tidigast

sommaren 1953. Med hänsyn härtill och då i Norrland synnerligen betydelsefulla

uppgifter på växtskyddets område vänta på en lösning, förordar

styrelsen att verksamheten skall sättas igång i provisoriska lokaler. På så

sätt skulle verksamheten vid filialen kunna börja vid ingången av budgetåret

1952/53. Filialen skulle därigenom få tillfälle att snabbare vinna erfarenheter

från det nya och i detta avseende föga kända verksamhetsfältet. Även

Västernorrlands läns hushållningssällskap föreslår att —• ifall nybyggnad

icke omedelbart kommer att uppföras för växtskyddsfilialen — möjligheten

bör undersökas att förlägga filialen till hyrda lokaler.

Filial till statens centrala frökontrollanstalt. Förslaget att förlägga en

filial till cent,ralanstalten till Ro bäcksdalen tillstyrkes

eller lämnas utan erinran i yttrandena från styrelsen för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök jämte högskolans lärarkollegium och försökskollegiet,

styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt, länsstyrelserna i

Jämtlands och Norrbottens län samt hushållningssällskapen i Västerbottens

och Norrbottens län. Lantbruksnämnden och hushållningssällskapet i Gävleborgs

län tillstyrka förslaget men ifrågasätta samtidigt, om filialen kan komma

att utöva någon stimulans på fröodling och frökontroll inom södra Norrland.

Västernorrlands läns hushållningssällskap slutligen förordar, att inrättandet

av ifrågavarande filial skall uppskjutas till dess bättre erfarenhet vunnits

angående behovet av densamma. Såsom stöd härför anför sällskapet, att

man även vid en viss utökning av frökontrollverksamheten bör kunna utnyttja

kapaciteten hos de lokala frökontrollanstalterna i Törsta och Luleå.

Styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt anför, jämte det styrelsen

i princip tillstyrker förslaget, vissa speciella synpunkter. Härvid berör styrelsen

först frågan om arbetsuppgifterna vid filialen och anför därom bland

annat följande.

I likhet med Röbäcksdalsutredningen anser styrelsen kanske icke filialens

— i vart fall ej dess blivande föreståndares — främsta uppgift ligga i att

undersöka norrländska utsädesvaror utan fastmera i att verka som en propaganda-,

upplysnings- och rådgivningscentral för att höja den hittills sorgligt

försummade utsädeskulturen i Norrland. Filialföreståndarens verksamhet

måste, åtminstone de första åren, huvudsakligen bestå i en utåtriktad

tjänstgöring. Sålunda bör han vid resor söka personlig kontakt med odlarna

inom vidsträckta områden, väcka och stimulera deras intresse för utsädesfrågor,

särskilt beträffande vallutsäde, meddela dem nödiga kunskaper

i att rätt bedriva utsädesodling samt upplysa dem om nödvändigheten av

att låta rensa och analysera det egna utsädet. Han bör söka kontakt med

en större allmänhet genom föredrag och demonstrationer vid alla de tillfällen,

då jordbrukare komma tillsammans, såsom vid utsädesutställningar

och dylikt. För detta ändamål bör han även utnyttja radio, press och film.

Vidare måste han stå i intim förbindelse med hushållningssällskapens tjäns
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

29

temän och föreståndarna för renserierna samt arbeta för inrättandet av flera,

större och bättre utrustade renserier. Hans arbete skulle sålunda kunna jämföras

med ett arbete som skulle utföras av en konsulent i utsädesfrågor för

Norrland. Han bör också organisera uppsamlingsställen för utsädesprov,

vilka därifrån kunna sändas till frökontrollfilialen. Kan ett sådant program

genomföras med hjälp av en kunnig och energisk föreståndare, som dessutom

bör äga grundlig kännedom om speciellt norrländska förhållanden i övrigt,

bör utredningens förhoppning om förbättrade utsäden för Norrland och en

väsentligt utvidgad analyseringsverksamhet vid den planerade filialen ej behöva

bli en utopi. Att en statskonsulent för fröodling eller hushållningssällskapen

genom sina tjänstemän skulle kunna uppnå samma resultat, förefaller

fullständigt uteslutet. Verksamheten måste ha en fast replipunkt att

falla tillbaka på, nämligen en välorganiserad frökontrollanstalt som ligger

inom räckhåll.

Styrelsen anmärker vidare, att Röbäcksdalsutredningen överskattat behovet

av kontrollodlingar i Norrland. Fältkontrollverksamheten är enligt

styrelsen av så speciell natur att den — vilket även framhållits av 1950 års

frökontrollutredning — måste vara centraliserad. Styrelsen anför härom

bland annat följande.

Det är av stor betydelse, att kontrollodlingarna förläggas till de delar av

landet, där det mildaste klimatet är rådande. Skulle till exempel ett parti

av norrlandsrödklöver ha blivit uppblandat med medelsen eller tidig rödklöver

eller mindre härdig senklöver, skulle dessa typer gå ut under vintern

och icke kunna upptäckas vid en kontrollodling i Norrland. Genom vissa

särkaraktärer kunna erfarenhetsmässigt tvärtom de speciella norrländska

stammarna mycket väl identifieras vid kontrollodling i södra Sverige.

Då det erfordras lång utbildningstid, stor erfarenhet och träning samt

ständigt fortsatta studier för att rätt handha kontrollodlingarna, kan det

knappast förutsättas, att filialföreståndaren, vars huvuduppgift måste ligga

inom helt andra verksamhetsgrenar, även skall besitta nödvändiga kunskaper

på det speciella fältkontrollområdet. De av Röbäcksdalsutredningen som

motivering anförda undersökningarna rörande resistens mot vissa speciella

sjukdomar hos rödklöver höra väl närmast hemma hos växtskyddsanstaltens

och försöksverksamhetens arbetsuppgifter. Resistensegenskaper av nämnt

s_Jug kunna knappast göras till föremål lör fältkontrollmässig bedömning.

Följden av att förlägga kontrollodlingar till Röbäcksdalen skulle alltså bli

att, om centralanstaltens fältkontrollavdelning såsom föreslagits förlägges

till Skåne, reseavståndet per järnväg skulle bli nära 150 mil. Ty var och en

av fältkontrollens specialister maste da bära ansvaret även för kontrollodlingarna

av sina olika växtslag i Norrland. Ett dylikt system skulle kräva

alltför stora kostnader och tidsförlust i förhållande till det relativt ringa

antal kontrollparceller, som kan förväntas från Norrland; särskilt som

dessa utan olägenhet och sannolikt säkrare kunna bedömas å de ordinarie

kontrollfalten i Skåne. Eu dubblering i Skåne är dessutom ofrånkomlig.

.hgt Röbäcksdalsutredningen motiverar behovet av fältkontrollverksamhet

i Norrland särskilt, att en filial till frökontrollanstalten skall inrättas

Sadan verksamhet är nämligen enligt utredningen förbehållen den centrala

anstalten eller filial av denna. Av vad som nyss anförts framgår, att denna

motivering icke överensstämmer med den centraliserade organisation, som

faltkontrol en har och alltjamt måste bibehålla. Alt fältkontrollen skulle

f-in a ?n ,faval huvudanstalten som filialen är ej riktigt. Tvärtom

t,!lhor fallkontrollen odelat huvudanstallen, även om personal vid filialen

i Skane i viss utsträckning anlitas för fältanalyserna.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

Så vitt nu kan bedömas behöver således enligt styrelsen — utom viss

mindre areal för studier av de norrländska rödklöverstammarna på ort

och ställe — icke reserveras jord i någon större utsträckning vid Röbäcksdalen

för centralanstaltens fältkontrollavdelning. Självfallet kunna och

höra däremot tjänstemännen vid frökontrollfilialen medverka vid fältkontrollens

besiktningar av utsädesodlingar i Norrland, vilket dock torde få

anses vara en anordning av mera intern natur.

Styrelsen berör slutligen frågan om de ekonomiska konsekvenserna av att

inrätta en statlig frökontrollfilial i Norrland och anför härom följande.

Frökontrollutredningen utgick från det antagandet, att en statlig frökontrollfilial

i Norrland skulle komma att ytterligare belasta statskassan och

vidga klyftan mellan frökontrollanstaltens inkomster och utgifter. Det är

också styrelsens fasta övertygelse, att en filial för Norrland skulle komma

att i hög grad försämra frökontrollens finanser och ytterligare öka dess deficit.

Bortsett från de relativt stora engångskostnaderna för nybyggnad och

utrustning av filialen måste man nämligen räkna med stora årliga underskott

för en verksamhet av antytt slag, förlagd till Norrland. Där finnas i regel

inga större utsädesföretag, för vilka ett större antal fullständiga analyser

kunde utföras eller en omfattande, inkomstbringande plombering verkställas.

Huvudmassan av proven måste komma från jordbrukarna själva, för

vilka en starkt rabatterad taxa är gällande. Proven äro därtill ofta av låg

kvalitet och därmed svåranalyserade. Det blir då närmast statsmakternas

sak att överväga, huruvida det gagn, direkt eller indirekt, för det norrländska

jordbruket — och det gagnet kan enligt styrelsens mening skattas mycket

högt — som inrättandet av en statlig frökontrollverksamhet i Norrland kommer

att medföra, kan uppväga de ökade kostnaderna för statsverket. Om svaret

blir jakande, bör denna frökontroll i fråga om medelsanskaffningen helt

ställas i paritet med andra för jordbruket arbetande statliga forsknings- och

försöksanstalter, vilkas verksamhet helt upprätthålles med statsmedel, t. ex.

statens växtskyddsanstalt. Det går i detta fall ännu mindre än i andra att

uppställa något krav på att den statliga frökontrollen skall vara självförsörjande.

Även styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök framhåller

i sitt yttrande, att filialen icke bör ha fältkontroll på sitt program, då

sådan kontroll kan utföras billigare och bättre i södra Sverige.

I några yttranden understrykes önskvärdheten av att de nuvarande lokala

frökontrollanstalterna, såsom utredningen föreslagit, skola få möjlighet att

fortsätta sin verksamhet, så länge de kunna drivas med oförändrade statsbidrag.

Samtidigt framhålles dock att det synes rimligt att de statsbidrag

som nu utgå, skola få höjas i den mån så är motiverat med hänsyn till penningsvärdets

försämring. Dylika uttalanden göras särskilt av länsstyrelserna

och hushållningssällskapen i Jämtlands och Norrbottens län.

Som stöd för sin ståndpunkt beträffande frökontrollfilialens begränsade

betydelse för fröodling och frökontroll inom södra Norrland anföra lantbruksnämnden

och hushållningssällskapet i Gävleborgs län i huvudsak följande.

Utredningen framhåller att behovet av en frökontrollfilial vid Röbäcksdalen

icke kan ses mot bakgrunden av det antal utsädesanalyser, som under

senare år utförts vid frökontrollanstalterna i Törsta och Luleå, utan fastmer

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Knngl. Maj.ts proposition nr 77.

mot bakgrunden av den snabba utveckling, som fröodlingen genomgått inom

Västerbottens och Norrbottens län. Läggas dylika synpunkter på behovet av

cn frökontrollfilial, anse nämnden och sällskapet att i så fall Gävleborgs län,

eventuellt Västernorrlands län, bör sättas först vid en utbyggnad av frökontrollväsendet.

Som exempel kan nämnas att årsproduktionen av vallfrö, som

passerar renserierna inom Gävleborgs län, är minst lika stor som den jämförbara

kvantiteten i Västerbottens och Norrbottens län tillsammans. Nämnden

och sällskapet äro emellertid icke villiga att tillmäta en större frökontrollanstalt

avgörande betydelse för fröodlingens främjande inom deras intresseområde.

Snarare anse de, att fröodlingens utveckling i första hand blir

beroende av en kraftfull insats från respektive hushållningssällskaps sida.

Men också en samverkan mellan ett hushållningssällskap och en mindre,

lokal frökontrollanstalt innebär de största garantierna för intresse från odlarnas

sida. Nämnden och sällskapet förorda således, att vid utbyggnad av

frökontrollväsendet hänsyn skall tagas till samspelet mellan odlare, hushållningssällskap

och frökontrollanstalt.

Organisationen av forsknings- och försöksverksamheten vid Röbäcksdalen.

Spörsmålet om organisationen av verksamheten vid Röbäcksdalen

beröres endast i ett fåtal yttranden.

Styrelsen för statens maskin- och redskapsprovningsanstalter anför att

den av utredningen föreslagna organisationen med filialer av samma typ

som de, vilka redan finnas vid respektive riksinstitutioner, är den enda tänkbara.

Vidare anser styrelsen utredningens synpunkter beträffande filialernas

lokala anknytning vara värda allt beaktande. En nämnd av föreslagen typ

ingår även i det organisationsförslag, som styrelsen framlagt beträffande

provningsavdelningen vid Röbäcksdalen. Ifrågavarande nämnd överensstämmer

till sin sammansättning helt med de provningsnämnder, som länge varit

knutna till maskinprovningarnas nuvarande avdelningar och där visat sig

vara värdefulla.

Norrbottens läns hushållningssällskap finner den organisationsform beträffande

verksamheten vid Röbäcksdalen, som utredningen föreslagit, tills

vidare kunna vara lämplig.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök jämte högskolans

lärarkollegium och försökskollegiet uttala sig slutligen om de filialer,

som enligt utredningens förslag eventuellt vid en senare tidpunkt skola

förläggas till Röbäcksdalen. Bland dessa anse nyssnämnda remissinstanser en

kemisk avdelning till lantbrukshögskolans och statens lantbruksförsöks analyslaboratorium

vara särskilt välbehövlig. Om ett kemiskt laboratorium

med tillräckliga resurser inrättas vid Röbäcksdalen kunna där utföras dels

analyserna för de övriga filialerna och dels en del av analyserna för lokala

försök i Norrland. Därigenom skulle analyslaboratoriet, vilket för närvarande

är överbelastat med arbete, kunna beredas en viss lättnad.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

Framställning om anslag till byggnadsarbeten m. m. vid

statens försöksgårdar för budgetåret 1952/53.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök (skr. 6/10

1951) hemställer, att för nästa budgetår ett belopp av 236 500 kronor skall

anvisas till byggnadsarbeten m. m. vid statens försöksgårdar. Beloppet för
-

delar sig å följande ändamål.

1. Flahult

Dränering ............................................. 4 500

2. Gisselås

a) Upprustning av byggnader ...................... 87 000

b) Förbättring av dränering....................... 35 000 122 000

3. öjebyn

Inköp av markområde.................................... 10 000

4. Stenstugu

Upprustning ............................................ 100 000

Summa kronor 236 500

Till motivering anför styrelsen i huvudsak följande.

1. På grund av en alltmer framträdande försumpning av stora delar av

Flahults vitmossjord verkställdes redan under åren 1946 och 1947 täckdikning

av en areal om cirka 12 hektar. Den dränering, som nu föreslås, avser

återstående delen av det utsatta området.

2. Beträffande motiveringen för detta förslag torde få hänvisas till prop.

nr 76/1950 s. 7. Högskolestyrelsen framhåller nu att det — därest statsmakterna

skulle fatta beslut i ärendet under år 1952 och detta beslut skulle

innebära att Gisselås bibehålies som försöksgård — är särskilt angeläget att

den föreslagna upprustningen snarast äger rum. Styrelsen erinrar vidare i

detta sammanhang om att försöksgårdsutredningen föreslagit inköp av föreståndarbostaden

jämte tillhörande tomt och uthus för 51 000 kronor samt

fastmarksjord och skog för 15 000 kronor. Under den nyss angivna förutsättningen

anser styrelsen nödvändigt att medel anvisas även för dessa

ändamål.

3. Ifrågavarande markområde, som ligger inom försöksgårdens område,

omfattar något mer än fyra hektar åker och tomt. Bebyggelsen utgöres av ett

bostadshus om ett rum och kök i mindre gott skick, en uthusbyggnad samt

två lador. Fastigheten är taxeringsvärderad till 7 000 kronor, brandförsäkrad

för 13 000 kronor och intecknad för 2 300 kronor. Med hänsyn till det

värde, som markförvärvet har för försöksgården, finnes enligt styrelsen icke

något att erinra mot köpeskillingens storlek.

4. I anslagsäskandena för innevarande budgetår begärdes för upprustning

av Stenstugu gård å Gotland ett belopp av 200 000 kronor (kapitalbudgeten,

jordbruksdepartementet, s. 3 under 6). Därav beviljades emellertid endast

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

33

100 000 kronor för en första etapp. Det återstående beloppet är avsett till

reparation och ombyggnad av flera byggnader, bland annat mangårdsbyggnaden.

Departementschefen.

Vid 1949 års riksdag fattades principbeslut om att en statlig försöksgård

skulle inrättas vid Röbäcksdalen utanför Umeå ävensom att dit skulle förläggas

viss forskningsverksamhet på jordbrukets område. Det första steget

för förverkligande av detta beslut togs därefter vid 1951 års riksdag. Efter

hemställan av Kungl. Maj:t (prop. nr 45/1951) anvisades nämligen då medel

för inköp av den mark, som var avsedd att ingå i försöksgården, ävensom

för iordningställande av markområdet.

Nyssnämnda proposition byggde på ett av Röbäcksdalsutredningen den 12

december 1950 avgivet betänkande. I detta hade utredningen framhållit, att

den första åtgärden för förverkligande av 1949 års principbeslut borde vara

att utbygga själva försöksgården. Utredningen hade i betänkandet även föreslagit

att för budgetåret 1951/52 medel skulle anvisas ej blott för inköp och

iordningställande av marken utan även för uppförande av vissa ekonomibyggnader.

I propositionen framhöll dåvarande chefen för jordbruksdepartementet,

att det syntes nödvändigt att forsknings- och försöksverksamheten vid Röbäcksdalen

skulle igångsättas etappvis. Eftersom en förutsättning för större

delen av ifrågavarande verksamhet vore att för ändamålet lämpad mark

stode till förfogande, borde enligt hans mening den första åtgärden vara att

den erforderliga marken skulle förvärvas och sättas i lämpligt skick. Däremot

fann han övervägande skäl tala för att beslut om uppförande av ekonomibyggnader

skulle fattas först i samband med beslut om uppförande av

övriga för försöksgården behövliga byggnader.

Röbäcksdalsutredningen har nu framlagt förslag om vissa ytterligare åtgärder

för förverkligande av 1949 års principbeslut. Förslaget innebär till

en början, att medel nu skola anvisas till uppförande av de byggnader, som

erfordras för att verksamheten vid försöksgården skall kunna igångsättas

— institutionsbyggnad, ekonomibyggnader och en tjänstebostad in. in. -- samt till viss utrustning vid försöksgården. Härjämte föreslår utredningen

emellertid även att filialer till statens växtskyddsanstalt och statens centrala

frökontrollanstalt skola förläggas till Röbäcksdalen och att en institutionsbyggnad

skall uppföras för dessa filialer. Slutligen tillstyrker utredningen

ett av styrelsen för statens maskin- och redskapsprovningsanstalter i annat

sammanhang framlagt förslag, att en till sagda anstalter knuten provningsavdelning

skall inrättas för Norrland och förläggas till Röbäcksdalen. Förslagen

ha i huvudsak tillstyrkts av remissinstanserna.

För egen del anser jag, med hänsyn ej minst till den alltmer ökade betydelse

som det norrländska jordbruket fått, det angeläget att den av 1949 års

:! Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. AV 77.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 77.

riksdag i princip beslutade forsknings- och försöksverksamheten rörande

det norrländska jordbruket snarast skall komma till stånd. En dylik verksamhet

torde kunna väntas ge resultat av stort värde för jordbrukarna i

denna del av landet och verksamt bidraga till att förbättra det norrländska

jordbrukets lönsamhet. Såsom redan min företrädare i ämbetet framhållit,

torde det emellertid vara nödvändigt, att forsknings- och försöksverksamheten

vid Röbäcksdalen skall igångsättas etappvis. Den första etappen synes

därvid böra omfatta försöksgårdens inrättande och försättande i arbetsdugligt

skick. Då marken redan inköpts biträder jag alltså utredningens förslag,

att medel nu skola anvisas för uppförande av de byggnader, som erfordras

vid försöksgården, ävensom för anskaffande av viss utrustning för

gårdens drift och för försöksverksamheten.

Det byggnadsprogram, som utredningen uppgjort beträffande försöksgården,

upptager institutionsbyggnad jämte arbetshall och garage, ett mindre

växthus, nötkreatursstall med loge in. in., svinstall, försökslada samt bostad

till driftsledare. Kostnaderna för genomförande av detsamma har utredningen

beräknat till sammanlagt 923 500 kronor. I stort sett kan jag godtaga

detta byggnadsprogram. Vissa nedskärningar av de däri förutsatta utrymmena

torde dock kunna vidtagas. Denna fråga torde därför böra uppmärksammas

vid den vidare behandlingen av byggnadsärendet. Med hänsyn till

kostnadsutvecklingen efter det beräkningarna gjordes anser jag det dock

icke möjligt att på grund av det nu anförda nedräkna de av utredningen

angivna beloppen i någon större omfattning. Jag förordar därför att för nu

angivna ändamål skall beräknas ett belopp av sammanlagt 875 000 kronor.

Vad angår utredningens uppskattning av medelsbehovet för maskinell utrustning

för gårdens drift ävensom för anskaffande av försöksutrustning

synas de av utredningen angivna beloppen, 50 000 respektive 10 000 kronor,

i och för sig kunna godtagas. Jag vill emellertid erinra om att jag i

årets statsverksproposition (IX ht. s. 58) vid behandlingen av frågan om

anslag till statens försöksgårdar uttalat, att Gisselås försöksgård bör nedläggas.

Därest så sker, torde det bli möjligt att till Röbäcksdalen överföra en

del av den utrustning, som nu finnes vid Gisselås. Med hänsyn härtill synes

förstnämnda belopp kunna minskas från 50 000 till 35 000 kronor. Även beloppet

för anskaffande av försöksutrustning skulle måhända kunna nedsättas

något. Den summa, som utredningen här angivit som erforderlig för

budgetåret 1952/53, representerar emellertid endast en mindre del av det

totala medelsbehovet för nu nämnda ändamål. Med hänsyn härtill och till

önskvärdheten av att försöksgården så snart som möjligt skall erhålla en tillfredsställande

försöksutrustning, anser jag någon nedprutning av det för

ifrågavarande ändamål begärda beloppet icke böra komma i fråga.

Utredningens beräkning av medelsbehovet för anskaffande av inventarier

till institutionsbyggnaden har icke givit mig anledning till erinran.

För utrustning och inventarier torde alltså böra beräknas sammanlagt

(35 000 + 10 000 + 10 000 + 20 000 =) 75 000 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

35

Mot utredningens beräkning av kostnaderna för själva driften av försöksgården

under budgetåret 1952/53 har jag intet att erinra. För sagda ändamål

torde alltså för nästa budgetår böra beräknas ett belopp av 11 000 kronor.

Likaså förordar jag att för utvändiga ledningar, vägar och planeringsarbeten

i enlighet med utredningens förslag skall beräknas ett belopp av

100 000 kronor.

I detta sammanhang torde jag även få beröra arbetsuppgifterna vid försöksgården

samt dennas ställning i förhållande till statens jordbruksförsök

ävensom personalbehovet vid densamma.

Vad först arbetsuppgifterna angår är det självfallet icke vare sig möjligt

eller lämpligt att i förväg uppgöra något exakt arbetsprogram. Såsom

utredningen anfört torde emellertid verksamheten vid Röbäcksdalens försöksgård

i främsta rummet böra taga sikte på de problem, som föreligga på

växtodlingsområdet, medan husdjursförsöksverksamheten, på sätt även tidigare

avsetts, huvudsakligen bör vara förlagd till Öjebyn. Detta bör självfallet

ej utesluta, att även vissa husdj ursförsök utföras vid Röbäcksdalen.

Av ekonomiska skäl torde dock härvid i regel endast sådana försök böra

komma i fråga, som kunna genomföras utan nämnvärda extra kostnader.

I anslutning till vad jag i årets statsverksproposition (IX ht. s. 127) anfört

angående organisationen av svinstamkontrollen anser jag att det i vart fall

för närvarande ej bör övervägas att vid Röbäcksdalens försöksgård inrätta

någon statlig station för svinstamkontroll.

I fråga om försöksgårdens ställning till statens jordbruksförsök har utredningen

föreslagit en lösning, vilken avviker från vad som gäller för övriga

försöksgårdar. Utredningen anser nämligen att försöksgården bör organiseras

såsom en underavdelning inom statens jordbruksförsök och jämställas

med jordbruksförsökens nuvarande avdelningar vid Ultuna. Förslaget

har motiverats med att verksamheten vid Röbäcksdalens försöksgård

huvudsakligen bör inriktas på mera allmänna norrländska problem och

därför i vissa avseenden får en annan karaktär än verksamheten vid en

vanlig försöksgård. I överensstämmelse med denna sin inställning har utredningen

även föreslagit, att försöksgården skall stå under ledning av

en befattningshavare i högre tjänsteställning än den, som gäller för försöksgårdsföreståndarna,

nämligen av en statsagronom i 29 lönegraden. Enligt

min mening har emellertid utredningen icke förebragt tillräckliga skäl för

att man här skulle göra någon avvikelse från vad som gäller för övriga försöksgårdar.

Jag vill erinra om att exempelvis även vissa delar av den verksamhet,

som bedrives vid Öjebyn, äro inriktade på problem av mera allmänt

norrländsk karaktär. Jag anser alltså, att Röbäcksdalens försöksgård icke

bör organiseras som cn avdelning av statens jordbruksförsök utan i stället

i organisatoriskt avseende bör intaga samma ställning som övriga försöksgårdar.

Härav följer även att enligt min mening den av utredningen föreslagna

statsagronombefattningen ej bör inrättas utan att ledningen av försöksgården

bör omhänderhavas av en försöksgårdsföreståndare i den för

denna befattning gällande lönegraden.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 77.

Sedan staten den 1 juli 1951 övertog den mark, som skall ingå i försöksgården,

ha vissa förberedande arbeten utförts. Bland annat har fullständig

täckdikningsplan upprättats, och täckdikningen beräknas skola utföras under

våren och sommaren 1952. Någon egentlig försöksverksamhet kan dock

knappast tänkas bli påbörjad förrän nästföljande år. Utredningen har med

hänsyn härtill även ansett, att någon försökspersonal ej erfordras under

budgetåret 1952/53. I stället har den föreslagit dels att under sagda budgetår

skall finnas en arvodesavlönad förvaltare vid försöksgården med uppgift

att handha gårdens skötsel ävensom att ha överinseendet över planläggningsoch

byggnadsarbetena vid gården, dels att vid 1952 års riksdag principbeslut

skall fattas om att en statsagronombefattning skall inrättas vid ingången

av budgetåret 1953/54. Vad angår frågan om förvaltningen av

egendomen vill jag erinra om att min företrädare i ämbetet i den förut

omförmälda propositionen nr 45/1951 uttalade att det icke syntes erforderligt,

att en särskild förvaltare skulle tillsättas innan verksamheten vid

försöksgården satts i gång. Området borde i stället tills vidare kunna förvaltas

av domänverket. Detta borde därvid kunna erhålla biträde från lantbruksnämnden

beträffande skötseln av åkerjorden och arbetena för att iordningställa

marken. I vad gällde frågan om en särskild förvaltare skulle anställas

eller ej biträdde riksdagen (jordbruksutskottets uti. nr 37; r. skr.

nr 334) förslaget. Däremot förordade riksdagen att markområdet tills vidare

skulle förvaltas av lantbruksnämnden. Någon anledning att nu intaga en

annan ståndpunkt i denna fråga synes ej föreligga. Jag anser alltså, att

någon särskild förvaltare ej heller bör anställas för budgetåret 1952/53 utan

att förvaltningen under sagda år bör vara anordnad på det sätt, som angivits

i jordbruksutskottets utlåtande nr 37/1951. Därest det skulle visa sig

möjligt att i viss utsträckning börja verksamheten vid försöksgården redan

våren 1953, torde emellertid hinder ej böra möta mot att förvaltningen övertages

av en försöksgårdsföreståndare med avlöning i form av arvode. Kostnaderna

härför torde i så fall få bestridas ur lantbrukshögskolans och statens

lantbruksförsöks avlöningsanslag, vilket i dylikt fall i mån av behov

bör få överskridas med erforderligt belopp.

Vad angår den av utredningen föreslagna statsagronombefattningen framgår

av vad jag redan tidigare anfört, att jag ej kan biträda utredningens

åsikt, att en sådan befattning bör inrättas. Spörsmålet om inrättande av en

ny tjänst som försöksgårdsföreståndare torde, liksom frågan om personalbehovet

i övrigt vid försöksgården, få upptagas vid 1953 års riksdag.

Vad jag hittills anfört har endast gällt försöksgården vid Röbäcksdalen.

Utredningen har emellertid föreslagit ett ytterligare utbyggande av den planerade

forsknings- och försöksinstitutionen vid Röbäcksdalen. Utredningen

har sålunda förordat, att medel under nästa budgetår skulle anvisas för

uppförande av en institutionsbyggnad, vilken skulle inrymma filialer till

statens växtskyddsanstalt och statens centrala frökontrollanstalt eller alternativt,

allenast en filial till växtskvddsanstalten. Härjämte har utredningen

s. 37 Kontrollera mot PDF

Ktingl. Maj.ts proposition nr 77.

37

uttalat sig för att en till statens maskin- och redskapsprovningsanstalter hörande

provningsavdelning skulle inrättas vid Röbäcksdalen.

Rörande dessa förslag vill jag först helt allmänt framhålla att det, om

verksamheten vid Röbäcksdalen skall kunna få den betydelse för det norrländska

jordbruket, som från början varit avsedd, uppenbarligen icke är

tillräckligt att en försöksgård inrättas där. För att så skall bli fallet torde

det nämligen fordras mera omfattande personella och materiella resurser,

som göra det möjligt att ingående beakta de olika sidorna av det norrländska

jordbrukets skiftande problem. Ur dessa synpunkter kan jag i princip

ansluta mig till utredningens uppfattning om det önskvärda i att samtliga

de nu nämnda tre grenarna av det statliga forsknings- och försöksarbetet

till jordbrukets tjänst skola bli representerade vid Röbäcksdalen.

Särskilt angeläget synes det mig härvid vara, att filialen till statens växtskyddsanstalt

skall komma till stånd. Såsom jag redan tidigare framhållit

är det emellertid nödvändigt att igångsätta forsknings- och försöksverksamheten

vid Röbäcksdalen etappvis. Redan de investeringar, som erfordras

för själva för söksgården, representera ett mycket avsevärt belopp. Med hänsyn

även till den begränsning, som måste iakttagas i fråga om byggnadsverksamheten,

kan jag ej förorda att därutöver betydande medel skulle anvisas

till byggnadsarbeten vid Röbäcksdalen under nästa budgetår. Jag vill

i detta sammanhang erinra om att jag i årets statsverksproposition vid

behandlingen av anslagen till statens maskin- och redskapsprovningsanstalter

(IX ht. s. 202) förklarat mig icke för närvarande vara beredd att tillstyrka

inrättandet av en särskild provningsavdelning i Norrland. Jämväl

lösningen av frågan om inrättande av en särskild Norrlandsfilial till statens

centrala frökontrollanstalt torde under rådande förhållanden få uppskjutas.

Vad till slut angår frågan om inrättande av en filial till statens växtskyddsanstalt

har utredningen ansett, att denna filial borde komma till stånd redan

innan dess byggnadsfråga blivit definitivt löst och då tills vidare inrymmas

i förhyrda lokaler. Utredningen har även framlagt beräkningar rörande medelsbehovet

för en dylik filial under budgetåret 1952/53. Såsom tidigare

nämnts har emellertid 1949 års växtskyddsutredning framlagt ett förslag

rörande organisationen av den statliga växtskyddsverksamhcten. I detta

förslag behandlas frågan om behovet av filialer till växtskyddsanstalten såväl

i Norrland som i övriga delar av landet. Det synes lämpligt, att ställningstagandet

till frågan om en dylik Norrlandsfilial skall ske i samband med

behandlingen av växtskyddsutredningens övriga förslag. Beredningen av

dessa beräknas bli avslutad inom den närmaste tiden. Jag anser mig därför

ej för närvarande böra taga ställning till frågan, huruvida någon dylik filial

bör inrättas redan under budgetåret 1952/53, utan torde åter få anmäla

denna fråga för Kungl. Maj :t i samband med övriga frågor rörande organisationen

av växtskyddsverksamheten.

Till slut torde jag bär även få behandla den framställning, som styrelsen

för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök gjort om anslag till bygg
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

nadsarbeten m. in. vid övriga försöksgårdar för budgetåret 1952/53. Enligt

min mening böra kostnaderna för dränering vid Flahult bestridas inom ramen

för det anslag å 192 000 kronor, som äskats under nionde huvudtiteln

för nästa budgetår. Däremot synas i enlighet med vad högskolestyrelsen

hemställt för inköp av ett markområde vid Öjebyn böra beräknas 10 000 kronor.

Jag anser det vidare angeläget, att upprustningen av byggnaderna vid

Stenstugu gård på Gotland skall fortsättas och tillstyrker alltså högskolestyrelsens

hemställan om anvisande av 100 000 kronor för detta ändamål.

Vad däremot angår Gisselås har jag i annat sammanhang uttalat att denna

för söksgård bör nedläggas. Under sådana förhållanden kan jag ej förorda,

att medel skola anvisas för upprustning av byggnaderna eller förbättring

av dräneringen vid denna försöksgård. Sammanlagt skulle alltså för

nu angivna ändamål erfordras 110 000 kronor.

Sistnämnda summa å 110 000 kronor ävensom det belopp å 100 000 kronor,

vilket jag förordat skola beräknas för utvändiga ledningar, vägar och

planeringsarbeten vid Röbäcltsdalen, torde böra anvisas å kapitalbudgeten

för nästa budgetåret såsom ett investeringsanslag med titeln Byggnadsarbeten

in. m. vid statens försöksgårdar under Statens affärsverksfonder: Domänverket.

Jag har i det föregående föreslagit, att 875 000 kronor skola anvisas

till uppförande av byggnader vid Röbäcksdalen. I den mån byggnaderna

erfordras för försöksgårdens drift, vilket torde vara fallet med nötkreatursstallet,

svinstallet och bostaden till driftsledare, torde jämväl denna anvisning

böra ske under nyssnämnda anslag. Kostnaderna för uppförande av

dessa byggnader torde böra beräknas till sammanlagt 270 000 kronor. Förevarande

anslag torde sålunda böra uppföras med (110 000 100 000 +

270 000 =) 480 000 kronor.

Återstående del av beloppet 875 000 kronor, 005 000 kronor, vilken huvudsakligen

avses för byggnader för försöksverksamheten, torde böra anvisas

såsom ett investeringsanslag under Statens allmänna fastighetsfond och benämnas

Byggnadsarbeten för försöksgård vid Röbäcksdalen.

De medel, som jag i det föregående föreslagit skola anvisas för anskaffande

av inventarier och utrustning till försöksgården, torde böra anvisas å

driftbudgeten för nästa budgetår i form av ett reservationsanslag. Av praktiska

skäl torde jämväl det belopp å 11 000 kronor, vilket ansetts erforderligt

för att täcka kostnaderna för gårdens drift under budgetåret 1952/53,

böra bestridas från nämnda anslag. Detta, som torde böra benämnas Inventarier

och utrustning in. in. för försöksgård vid Röbäcksdalen, skulle sålunda

behöva uppföras med (75 000 -(- 11 000 =) 86 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

1) å riksstaten för budgetåret 1952/53 under nionde huvudtiteln

till Inventarier och utrustning in. m. för försöksgård

vid Röbäcksdalen anvisa ett reservationsanslag av

86 000 kronor;

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 77.

39

2) å kapitalbudgeten för budgetåret 1952/53 anvisa

a) under Statens allmänna fastighetsfond till Byggnadsarbeten

för försöksgård vid Röbäcksdalen ett investeringsanslag

av 605 000 kronor,

b) under Statens affärsverksfonder: Domänverket till

Byggnadsarbeten m. m. vid statens försöksgårdar ett investeringsanslag

av 480 000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Malte Olsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. JoU 1952:47 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utbyggnaden av ett försöksoch forskningsinstitut på jordbrukets område vid Röbäcksdalen i Västerbo s. 6 i texten