Angående anslag för budgetåret 1952/53 till avlöningar och omkostnader vid statens sinnessjukhus och statens anstalt för fallandesjuka m. m
1952-02-22 · 32 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 32 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1952:83, Angående anslag för budgetåret 1952/53 till avlöningar och omkostnader vid statens sinnessjukhus och statens anstalt för fallandesjuka m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 83.
1
Nr 83.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för
budgetåret 1952/53 till avlöningar och omkostnader
vid statens sinnessjukhus och statens anstalt för fallandesjuka
m. m.; given Stockholms slott den 22
februari 1952.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF.
Gunnar Hedlund.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
I propositionen föreslås inrättande av sammanlagt 76 nya tjänster vid
sinnessjukhusen, av vilka 40 avses för nytillkommande och 36 för befintliga
vårdplatser.
Till avlöningar och omkostnader vid sinnessjukhusen äskas i propositionen
65 130 000 resp. 30 665 000 kronor, till övervakning av vissa försöksutskrivna
patienter 25 000 kronor, till avlöningar och omkostnader
vid statens anstalt för fallandesjuka 870 000 resp. 385 500 kronor samt till
ferieresor för elever m. m. 4 000 kronor.
1 —Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 sand. Nr 83.
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 83.
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
22 februari 1952.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Danielson, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson,
Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,
Lindell.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen
anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under
elfte huvudtiteln, punkterna 28—30 och 45—47 föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1952/53 beräkna
dels till statens sinnessjukhus: avlöningar resp. omkostnader två förslagsanslag
om 66 000 000 resp. 29 000 000 kronor,
dels till statens sinnessjukhus: övervakning av vissa försöksutskrivna
patienter ett förslagsanslag av 15 000 kronor,
dels till statens anstalt för fallandesjuka: avlöningar resp. omkostnader
två förslagsanslag om resp. 850 000 och 350 000 kronor,
dels ock till statens anstalt för fallandesjuka: ferieresor för elever m. in.
ett förslagsanslag av 4 000 kronor.
Jag anhåller nu att få upptaga dessa anslagsfrågor till fortsatt behandling.
I. Statens sinnessjukhus: avlöningar.
1949/50 ...................
1950/51 ...................
1951/52 (statsliggaren s. 943)
1952/53 (förslag) ...........
Anslag
49 800 000
52 400 000
53 840 000
65 130 000
Nettoutgift
51 870 465
58 253 844
Yrkande.
Medicinalstyrelsen (skr. 30/11 1951) föreslår, att anslaget höjes med
12 193 000 kronor.
Kungl. Maj.ts proposition nr 83. 3
I.
Personal till följd av nya bårdplatser....................
............ +
Ökn. el.
minskn.
249 996
2.
Personal för befintliga vårdplatser:
a) Läkare .............................................
............. +
104 616
b) Kontorspersonal ......................................
............ +
105 432
c) Sjukvårdspersonal ..................................
-f-
828 720
d) Ekonomipersonal ......................................
............ +
71 892
3.
Löneregleringar :
a) viss sjukvårdspersonal ..............................
............ +
110 868
b) » ekonomipersonal ..............................
............ +
368 592
c) » kontorspersonal ................................
............ +
41 580
d) arvodeshöjning för vissa sekreterare m. fl.............
............ +
25 000
4.
Arvoden till vissa läkare ................................
............ +
34 400
5.
Avlöningar till vikarier ..................................
............ +
160 000
6.
Avlöningar till extra arbetskraft ........................
............ +
94 000
7.
Uppräkning av det rörliga tillägget .......................
............. +
10 000 000
8.
Avrundning ............................................
............. —
2 096
+
12 193 000
Motiv.
Allmänna synpunkter.
Genomförandet av det i 1950 års generalplan ingående byggnadsprogrammet
är av utomordentlig vikt för sinnessjukvårdens intensifiering. Av minst
lika stor betydelse är, att sinnessjukhusen beredas ökade resurser. Ett avstannande
av den påbörjade upprustningen skulle otvivelaktigt äventyra
hitintills vunnen förbättring. Upprustningen bör ske inom betydligt kortare
tid än förverkligandet av byggnadsprogrammet. Ju snabbare sjukhusen erhålla
erforderliga resurser i fråga om arbetskraft och utrustning, desto
större bliva förutsättningarna för ökad patientomsättning och därav följande
reducering av vårdplatsbehovet. Bl. a. erfordras alltjämt ökning av
läkar- och sjukvårdspersonalen för att åstadkomma nöjaktig individualisering
av patienternas psykiska vård, större möjligheter till medicinsk behandling
och ökad säkerhet. Det är vidare nödvändigt, att lönefrågorna för
sådana personalgrupper, som i lönehänseende blivit eftersatta, skyndsamt
bringas till sin lösning. Sinnessjukhusens resurser i fråga om arbetskraft
in. in. äro otillräckliga ej endast i vad avser det egentliga sjukvårdsarbetet.
Även de till vissa sjukhus anslutna avdelningarna för rättspsykiatriska
undersökningar äro i hög grad i behov av förstärkningar. Dessa avdelningar
belastas av en ständigt ökande arbetsbalans, som de med nuvarande personalstyrka
sakna möjlighet att avverka. Detta har medfört, att personer,
som enligt domstolsbeslut skola undergå rättspsykiatrisk undersökning,
ofta få vänta orimligt länge på sådan undersökning. I fråga om kontorsoch
ekonomipersonalen råda åtskilliga brister. En ändamålsenlig organisation
av denna personal är av största betydelse för bl. a. den materiella upprustningen
av sinnessjukvården. Framlagda förslag grunda sig huvudsak
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 83.
ligen på framställningar från sjukhusens direktioner, vilka hemställt om
sammanlagt 330 nya tjänster. Medicinalstyrelsen föreslår dock endast 194
sådana tjänster.
1) Personal till följd av nya vårdplatser.
Med hänsyn till behovet av platser för evakueringsändamål ha tjänster
ännu icke inrättats för tre nya vårdavdelningar med vardera 24 platser
för oroliga manliga patienter vid Mariebergs sjukhus. Vårdavdelningarna
kunna emellertid från början av nästa budgetår mottaga definitiv beläggning
till ungefär hälften (37 platser). Till följd härav erfordras tjänster
för 1 överskötare, 1 förste skötare och 12 skötare.
Vid Furunäsets sjukhus beräknas de pågående renoveringsarbetena i vad
de avse överläkaravdelningen för kvinnliga patienter vara slutförda vid
ingången av år 1953. Därmed tillföres överläkaravdelningen två nya vårdavdelningar,
en för lugna akuta fall med 25 vårdplatser och en för halvlugna
kroniska fall med 49 vårdplatser. Personalbehovet inom den nya
avdelningen för akut sjuka utgöres av 1 översköterska, 1 första sköterska
och 6 sköterskor samt inom avdelningen för kroniska patienter av 1 översköterska,
1 första sköterska och 8 sköterskor.
Med anledning av propositionen nr 151/1951 bemyndigade riksdagen
Kungl. Maj :t att, under förutsättning att driftkostnaderna hölle sig på
normal nivå, förvärva Brotorps arbetshem i Hidingebro. Medicinalstyrelsens
beräkning av driftkostnaderna har givit vid handen, att kostnaderna
skulle bliva relativt låga. Styrelsen utgår därför från att arbetshemmet
kommer att inköpas fr. o. in. den 1 juli 1952. Beläggningen vid hemmet —
omkring 40 patienter — synes kunna hållas i stort sett oförändrad efter
övertagandet. För de sålunda nytillkommande vårdplatserna skulle erfordras
1 översköterska, 1 första sköterska, 3 sköterskor, 1 sömmerska eller
väverska, 1 kokerska och 1 biträde för kök m. m.
Styrelsens förslag med avseende å personal för nytillkommande platser
innebära sammanfattningsvis, att följande tjänster skulle inrättas, nämligen
1 överskötare (Ca 13), 1 förste skötare (Ca 12), 3 översköterskor
(Ca 12), 12 skötare (Ce—Ca 11), 3 första sköterskor (Ca 10), 17 sköterskor
(Ce—Ca 8), 1 sömmerska eller väverska (Ca 7), 1 ekonomibiträde (Ca 6)
och 1 ekonomibiträde (Ce 2).
2 a) Läkare för befintliga vårdplatser.
Vid S:ta Maria sjukhus uppgår beläggningen per läkartjänst till 163 och
är därmed numera högre än vid något av de övriga primärsjukhusen. Sjukhuset
bör tilldelas ytterligare en andre läkartjänst i Ce 29.
5
Kungl. Maj.ts proposition nr 83.
Genomsnittliga beläggningen vid Ulleråkers sjukhus uppgår till 133 patienter
per läkartjänst. Antalet läkare och patienter på sjukhusets överläkaravdelningar
framgår av följande uppställning.
överläkaravdelningar
Läkartjänster
Beläggning
över-
läkare
förste läkare
andre läkare
totalt
per läkartjänst
Ca 31
Ca 29
Ce 29
Norra sjukhuset..............
i
1
1
2
601
120
Södra mansavdelningen ......
i
1
1
442
147
Södra kvinnoavdelningen......
i
1
1
419
140
Summa
3
2
3
3
1 462
133
Södra mansavdelningen är mera arbetskrävande än de flesta manliga
överläkaravdelningar. Den mottager en stor del straffriförklarade från
Stockholm med förorter. Inom upptagningsområdet finnes större procent
asociala än inom områden, som bestå av övervägande landsbygd. Detta
orsakar betydligt mer tidsödande socialpsykiatriskt utredningsarbete än
som eljest förekommer. Avdelningen bör förstärkas med en andre läkartjänst
i Ce 29. Det är vidare angeläget, att varje överläkaravdelning får en
förste läkare antingen med eget ansvar för del av avdelning eller med ställning
såsom överläkarens närmaste man. Inom södra kvinnoavdelningen
bör därför en andre läkartjänst i Ce 29 utbytas mot en tjänst som förste
läkare i Ca 31. Överläkaren på norra sjukhuset -— vilken tillika är sjukhuschef
— måste under pågående renoveringsarbeten ägna allt större del av
sin arbetstid åt administrativa göromål. Det är därför synnerligen angeläget
att uppdela ansvaret för vården på avdelningen. Med den på avdelningen
befintliga förste läkartjänsten bör sålunda förenas självständigt ansvar
för vissa vårdplatser.
Genomsnittsbeläggningen på S:t Sigfrids sjukhus uppgår till 155 patienter
per läkartjänst. Härtill kommer den extra arbetsbelastning, som förekomsten
av en psykopatavdelning vid sjukhuset innebär. Läkarpersonalen
bör förstärkas med en andre läkare i Ce 29.
Vid öppnandet av Sidsjöns sjukhus inrättades på mansavdelningen en
förste läkartjänst. På innehavaren av denna tjänst ankommer att självständigt
ansvara för vården inom avdelningen för manliga psykopater
sedan denna avdelning i organisatoriskt avseende skilts från mansavdelningen
i övrigt. Härigenom har överläkaren på mansavdelningen — med
omkring 475 patienter — ej någon förste läkare som närmaste man. På
grund härav bör en andre läkartjänst i Ce 29 utbytas mot en tjänst som
förste läkare i Ca 31.
Personer, som enligt domstols beslut skola undergå rättspsykiatriska
undersökningar, få i många fall vänta onormalt länge. De rättspsykiatriska
avdelningarnas balans är numera av sådan omfattning, att riksdagens
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 83.
justitieombudman funnit sig föranlåten att i skrivelse till Kungl. Maj:t
anmäla rådande förhållanden på området. De senaste tolv månaderna har
antalet väntande undersökningsfall stigit med ca 35 procent. Vid vardera
avdelningen vid Ulleråkers och S:t Lars’ sjukhus bör därför inrättas en ny
förste läkartjänst i Ca 31.
Sammanfattningsvis innebära förslagen beträffande läkarpersonal en utökning
av antalet läkartjänster med 4 förste läkare (Ca 31) och 1 andre
läkare (Ce 29).
2 b) Kontorspersonal för befintliga vårdplatser.
Vid ett vart av de fyra stora sjukhus, som ha tre överläkaravdelningar
och vid vilka antalet anställda uppgår till ca 600, nämligen Ulleråkers,
Ryhovs, S:ta Maria och S:t Lars’ sjukhus förekommer omfattande övertidsarbete
för kassörerna och eftersläpning av vissa arbetsuppgifter. F. n.
disponera intendent, assistent och kassör vid ett vart av dessa sjukhus 2
kontorister i 13 lönegraden, den ena ordinarie och den andra extra ordinarie.
Dessa tagas emellertid helt i anspråk för infordrande, bokföring och redovisning
av vårdavgifterna samt för det med utspisningen förenade kontorsarbetet.
För förandet av tjänstematriklar och avlöningsuträkningar erfordras
vid vartdera sjukhuset en kontorist i Ce 13.
Enligt vunna erfarenheter bör antalet kansli- och kontorsbiträden inom
de rättspsykiatriska avdelningarna vara minst lika stort som antalet överläkare
och förste läkare. Med utgångspunkt härifrån bör den för avdelningarna
avsedda kontorspersonalen utökas med 2 kanslibiträden i Ce 11
samt 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål i Cf 4—Ce 8.
Expeditionerna för hjälpverksamhetsläkarna vid S:t Sigfrids och Birgittas
sjukhus samt en del uppsyningsmans- och föreståndarinneexpeditioner
ha ännu icke kunnat tilldelas några biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål.
Med hänsyn härtill samt för att avlasta läkarna för sjukhusvården
skrivgöromål erfordras 10 nya skrivbiträdest jänster i Cf 4—Ce 8.
Sammanfattningsvis innebära förslagen beträffande kontorspersonal för
befintliga vårdplatser, att denna personal skulle utökas med 4 kontorister
(Ce 13), 2 kanslibiträden (Ce 11) samt 12 biträden för skriv- och kontorsgöromål
(Cf 4—Ce 8).
2 c) Sjukvårdspersonal för befintliga vårdplatser.
S:t Sigfrids sjukhus är det enda större sjukhus, som ännu icke har någon
uppsyningsmanstjänst för ledningen av manliga patienters sysselsättning
med yttre arbeten. Det är ytterst angeläget, att en dylik tjänst inrättas vid
sjukhuset.
För rationell tillämpning av moderna medicinska behandlingsmetoder
7
Kungl. Maj.ts proposition nr 83.
erfordras, att den tillgängliga arbetskraften inom medicinska centra (laboratorier,
röntgenavdelningar, centrala läkemedelsförråd m. m.) är tillräcklig.
Behovet av personalförstärkning aktualiseras i den mån sjukhusen
genom utbyggnader eller ombyggnader erhålla ändamålsenliga lokaler och
erforderlig utrustning för dessa centra. F. n. bör 1 överskötersketjänst inrättas
vid vartdera av S:t Lars’ och Restads sjukhus samt 2 sådana tjänster
vid Ulleråkers sjukhus. Härjämte bör en laboratoriebiträdestjänst inrättas
vid S:t Jörgens sjukhus.
I den under våren 1951 avslutade kursen för arbets- och sysselsättningsterapeuter
vid slöjdföreningens skola i Göteborg deltogo 6 befattningshavare
vid de statliga sinnessjukhusen. Dessa ha numera tilldelats tjänster såsom
överskötare och översköterska. Vid den kurs, som påbörjats hösten 1951,
ha sådap^ befattningshavare ej vunnit inträde. I den mån till sjukvårdspersonalen
hänförliga tjänstemän med viss utbildning eller erfarenhet inom
slöjd o. d. lämpligen böra inneha ställning såsom föreståndare för verkstäder
av påtaglig betydelse för sysselsättningsterapien, böra de erhålla
tjänster såsom förste skötare resp. sköterska. I enlighet härmed böra vid
vartdera Frösö och Salberga sjukhus 2 skötartjänster utbytas mot 2 tjänster
såsom förste skötare samt 1 ny tjänst som förste skötare inrättas vid S:t
Jörgens sjukhus.
På grund av ändringar i fråga om vissa vårdplatsers karaktär, fördelning
på avdelningar m. m. ha vissa ändringar av organisationen av vårdavdelningarnas
personal blivit aktuella.
S:ta Maria sjukhus. Vissa vårdavdelningar ha alltmera fått karaktär av
avlastningsavdelningar för svårskötta manliga patienter. Till följd härav bör
en överskötersketjänst utbytas mot eu överskötartjänst.
Umedalens sjukhus. Insulinbehandlingen vid sjukhuset bör centraliseras,
vilket skulle underlätta en fortlöpande läkarkontroll. En insulinavdelning
för såväl manliga som kvinnliga patienter bör inrättas. Härför erfordras
1 ny tjänst såsom översköterska.
Gådeå sjukhus. Ett par vårdavdelningar för män äro numera belagda
med mer lättskötta patienter än tidigare. Till följd härav kan en skötartjänst
utbytas mot en skötersketjänst.
Salberga sjukhus. Efter den uppdelning av två vårdavdelningar med vardera
100 vårdplatser i fyra avdelningar, vilken medgivits fr. o. in. den
1 juli 1950, återstår vid sjukhuset ytterligare en vårdavdelning med ungefär
samma platsantal som de ovannämnda. Även denna avdelning bör delas.
Härför erfordras en ny överskötartjänst.
En av vårdavdelningarna är fördelad på tre våningar. I en våning finnas
20 platser för vård av det svårast kroppsligt sjuka klientelet. Avdelningens
förste skötare erfordras helt för vården inom avdelningen i övrigt. Vid
ifrågavarande del av avdelningen förekommer omfattande medicinutdelning
och annat kvalificerat sjukvårdsarbete. En därstädes stationerad
skötare bör med hänsyn härtill utbytas mot eu förste skötare.
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 83.
För en avdelning om 21 lugna, relativt pålitliga patienter disponeras 1
översköterske- och 1 skötersketjänst. Över sköterskan handhar vid sidan
härav det centrala läkemedelsförrådet och skall i samband därmed biträda
läkaren vid omläggningar, diverse behandlingar in. m. På innehavaren av
skötersketjänsten faller till följd härav att på egen hand svara för medicinutdelning
o. d. inom avdelningen. Av denna anledning bör skötersketjänsten
utbytas mot en tjänst såsom första sköterska.
Västra Marks sjukhus. Det är angeläget att uppdela tre vårdavdelningar
med vardera 90 patienter i sex mindre vårdenheter. För att möjliggöra
detta böra 3 första sköterskor anställas.
Umedalens, Sundby och Birgittas sjukhus. Vid dessa sjukhus erfordras
4 tjänster som nattöver sköter ska.
I 1951 års statsverksproposition (elfte huvudtiteln, punkten 28, s. 57—58)
har lämnats en redogörelse för medicinalstyrelsens beräkning av behovet
av sjukvårdspersonal under de närmaste åren. Enligt dessa beräkningar
borde man tills vidare räkna med en utökning av vårdpersonalen vid nu
befintliga egentliga sinnessjukhus (inklusive sekundäravdelningar) med
undantag av Källshagens sjukhus med 530 tjänster under förutsättning att
det av statsmakterna beslutade byggnadsprogrammet ej bleve försenat. För
budgetåret 1951/52 inrättades 70 tjänster av hithörande slag. Sålunda utgör
det återstående behovet (530 — 70) 460 tjänster. I det föregående har
styrelsen föreslagit inrättande av 37 nya tjänster. Vid bifall härtill skulle
det återstående behovet minska till (460 — 37) 423 tjänster. Efter prövning
av inkomna framställningar om utökning av antalet skötare och
sköterskor har medicinalstyrelsen funnit sig böra hemställa om inrättande
av ytterligare 50 skötar- och 49 skötersketjänster för nästa budgetår för
att tillgodose de mest trängande behoven i detta avseende. Därmed har
styrelsen föreslagit ökning av antalet vårdavdelningstjänster vid ifrågavarande
sjukhus med sammanlagt (37 + 50 + 49) 136.
10 ä 15 av vårdplatserna inom vissa för relativt lugna manliga patienter
avsedda vårdavdelningar vid Källshagens sjukhus kunna icke utnyttjas,
enär den nuvarande bemanningen ej är tillräcklig härför. Med anledning
härav bör sjukhuset tilldelas 5 nya skötare.
Behovet av utökning av sjukvårdspersonalen för familjevård och hjälpverksamhet
bör även tillgodoses.
S:ta Maria sjukhus bör liksom flertalet andra sjukhus av samma storleksordning
ha två föreståndarinnetjänster för den öppna vården. Då sjukhuset
f. n. disponerar en sådan tjänst, föreslås inrättande av 1 ny föreståndarinnebefattning.
Vid Mariebergs sjukhus finnes en föreståndarinna för ifrågavarande verksamhet.
Härjämte disponeras för ändamålet en över skötersketjänst. Denna
bör utbytas mot en tjänst som föreståndarinna.
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 83.
För centralhemmet för familjevård i Korsberga disponeras, förutom en
tjänst såsom första föreståndarinna, 4 skötersketjänster. För att kunna
åstadkomma arbetslindring för första föreståndarinnan bör en skötersketjänst
utbytas mot en tjänst såsom första sköterska.
Vid Ulleråkers, S:t Sigfrids och Sidsjöns sjukhus utgöres organisationen
för familjevård och hjälpverksamhet av 1 överläkare, 2 föreståndarinnor
och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål vid vartdera av Ulleråkers och
Sidsjöns sjukhus samt av 1 överläkare, 1 första föreståndarinna för familjevård
(inbegripet centralhemmet i Korsberga) och 1 föreståndarinna för
hjälpverksamheten rid S:t Sigfrids sjukhus. Föreståndarinnorna måste i
så stor utsträckning ägna sig åt patienternas sociala spörsmål, arbetsanskaffning
vid utskrivningarna m. m., att de hindras i sitt egentliga sjukvårdsarbete,
såsom besök hos och utredningar beträffande expektanter,
familjevårdspatienter och försöksutskrivna in. m. Härjämte har Ulleråkers
sjukhus dels en synnerligen väl utvecklad familjevård och dels ett stort
antal manliga straffriförklarade från Stockholm och Stockholms förorter.
Detta klientel är synnerligen arbetskrävande för de tjänstemän, som vid
sjukhuset handha dess sociala omvårdnad (återinpassning i arbete vid utskrivning
m. m.). Vid S:t Sigfrids och Sidsjöns sjukhus anordnade specialavdelningar,
vardera för ca 100 manliga psykopater, medföra motsvarande
merbelastning vid dessa sjukhus. Då organisationen för den öppna vården
är av antydd omfattning och antalet rent sociala frågor är så stort som
vid ifrågavarande tre sjukhus, böra de sociala uppgifterna handhavas av
en särskild tjänsteman, vilken bör ha specialutbildning såsom social kurator.
Sammanlagt 3 tjänster såsom sociala kuratorer i lönegrad Ce 17 böra
därför inrättas för Ulleråkers, S:t Sigfrids och Sidsjöns sjukhus.
Med hänsyn till att arbetsbalansen på de vid Ulleråkers, S:t Lars’ och
S:t Jörgens sjukhus anordnade rättspsykiatriska avdelningarna ytterligare
ökat, torde antalet socialassistenter vid avdelningarna böra ökas med sammanlagt
3.
Slutligen böra 2 uppsyningsmanstjänster i Ca 15 och 4 föreståndarinnetjänster
i Ca 14 — alla vakanta och uppförda på övergångsstat — indragas.
Sammanfattningsvis innebära förslagen beträffande sjukvårdspersonal
för befintliga vårdplatser, att denna personal å ena sidan skulle utökas
med 3 socialkuratorer (Ce 17), 1 uppsyningsman (Ca 15), 2 föreståndarinnor
(Ca 14), 2 överskötare (Ca 13), 3 socialassistenter (Ce 13), 6 förste
skötare (Ca 12), 7 översköterskor (Ca 12), 49 skötare (Ce—Ca 11), 5 första
sköterskor (Ca 10), 1 laboratoriebiträde (Ce 10) och 48 sköterskor (Ce—
Ca 8). Å andra sidan skulle 2 uppsyningsmans- (Ca 15) och 4 föreståndarinnetjänster
(Ca 14) å övergångsstat indragas.
2 d) Ekonomipersonal för befintliga vårdplatser.
För om- och tillbyggnader, ökad beläggning m. m. och till följd av att
antalet patienter, som kunna utnyttjas för arbete, numera är betydligt
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 83.
mindre än tidigare uppkommer successivt behov av förstärkningar inom
en del ekonomiavdelningar. Genom utvecklingen av den öppna vården och
vården av lättskötta sinnessjuka omhändertagas nämligen icke vid sinnessjukhusen
lättskötta, arbetsföra patienter i samma utsträckning som förr.
Vidare har under det senaste årtiondet genomsnittsåldern hos sinnessjukhusens
patienter ej oväsentligt stigit, beroende på bl. a. befolkningens ökade
medellivslängd. Härtill kommer, att de moderna behandlingsmetoderna i
stor utsträckning förhindra akut sjuka från att deltaga i egentligt arbete
under vårdtiden.
Personal i verkstäder och arbetssalar. Sidsjöns sjukhus
saknar i motsats till flertalet andra sjukhus av samma storleksordning
hantverksföreståndaretjänst för tapetserare. För rationellt underhåll av den
mängd möbler, madrasser o. d., som finnes vid sjukhuset, kräves tillgång
till en kvalificerad yrkesman. Liksom motsvarande tjänster vid andra sjukhus
bör befattningen placeras i lönegrad Ca 12.
Vid Västra Ny sjukhus har ej inrättats någon tjänst för målare. Då det
emellertid visat sig nödvändigt att snarast anställa en sådan för oundgängligt
målningsunderhåll, har en disponibel hantverkartjänst utnyttjats
för ändamålet. För att sjukhuset skall kunna förvärva och behålla en
kvalificerad yrkesman bör en tjänst som hantverksföreståndare i Ca 12
inrättas. Samtliga övriga sjukhus med undantag av S:ta Annas sjukhus
disponera sådana tjänster. Vid bifall till detta förslag kan nämnda hantverkartjänst
indragas.
Vid statens sinnessjukhus finnes allenast 1 extra ordinarie hantverksföreståndare
i Ce 12. Denne är placerad vid S:t Olofs sjukhus. Då stadigvarande
behov av tjänsten finnes, bör den uppföras på ordinarie stat.
En av de två slöjdföreståndartjänsterna i Ca 12 vid Västra Marks sjukhus
har alltsedan sjukhusets öppnande disponerats såsom tjänst för trädgårdsmästare.
Enär stadigvarande behov av sistnämnda tjänst föreligger, bör
tjänsten såsom slöjdföreståndare indragas och ersättas med en trädgårdsmästaretjänst
i samma lönegrad.
En vakant slöjdföreståndaretjänst i Ca 12 vid S:t Lars’ sjukhus kan
indragas.
Vid vart och ett av de stora och medelstora sjukhusen med undantag av
Birgittas sjukhus finnes för måleriarbeten en hantverksföreståndare och
minst en hantverkare. Vid Birgittas sjukhus finnes blott en hantverksföreståndare
för ifrågavarande arbeten. Härutöver erfordras 1 hantverkare
i Ca 10.
Från Västra Marks sjukhus samt statens skol- och yrkeshem på Salbohed
har till Salberga sjukhus överflyttats skoreparationer vid anstalterna, då
patientklientelet vid ifrågavarande sjukhus är särskilt lämpat för syssel
-
11
Kungl. Maj. ts proposition nr 83.
sättning av detta slag. Vid sjukhuset finnes en hantverksföreståndare för
skomakeriet. F. n. utnyttjas härutöver en inom skomakeriverkstaden vid
Ulleråkers sjukhus vakant extra ordinarie hantverkartjänst. En för skomakeriet
vid S:ta Gertruds sjukhus avsedd men där icke längre erforderlig,
genom Kungl. Maj:ts beslut vakantsatt hantverkartjänst i Ca 10 bör överflyttas
till Salberga sjukhus. Vid bifall härtill kan hantverkartjänsten vid
Ulleråkers sjukhus indragas.
S:t Jörgens sjukhus disponerar f. n. för sy- och vävsalar 1 slöjdföreståndare
och 1 sömmerska eller väverska d. v. s. mindre antal tjänster än
något annat jämförbart sjukhus. Vid sjukhuset behöves ytterligare 1 sömmerska
eller väverka.
Vid Västra Marks sjukhus — vilket disponeras för vård av omkring 350
asociala imbecilla kvinnor — finnas för sy- och väysalarna inrättade 1
slöjdföreståndaretjänst, 2 tjänster för sömmerskor eller väverskor och 1
ekonomibiträdestjänst i Ca 6. Härutöver har medicinalstyrelsen provisoriskt
ställt en disponibel ekonomibiträdestjänst i Ce 2 till sjukhusets förfogande
med hänsyn till det stora antal patienter, som vid sjukhuset ständigt sysselsättes
med textilarbete. Då erforderlig förstärkning med kvalificerad, sakkunnig
arbetskraft icke kan ernås medelst denna provisoriska anordning,
bör ekonomibiträdestjänsten i Ca 6 utbytas mot en tjänst såsom sömmerska
eller väverska i Ca 7 och ekonomibiträdestjänsten i Ce 2 mot en sådan
tjänst i Ce 3.
För sy- och vävsalarnas räkning disponera sjukhusen i regel ekonomibiträdestjänster
i Ce 3. I stället för sådana finnas emellertid vid några
sjukhus enstaka sådana tjänster i Ce 2. För dessa tjänster kan icke krävas
utbildning eller nämnvärd erfarenhet inom visst yrke. Det har också visat
sig svårt och i flera fall omöjligt att förvärva och behålla lämplig arbetskraft.
På grund härav böra vid sex sjukhus 7 ekonomibiträden i Ce 2
utbytas mot lika många tjänster i Ce 3.
Då tillgången på patientarbetskraft betydligt minskat inom sy- och vävsalarna,
är det ofrånkomligt, att ytterligare 3 ekonomibiträdestjänster i
Ce 3 inrättas.
Personal i kök, bageri och tvätt. I den organisation, som
visat sig lämplig inom centralköken vid de största och medelstora sjukhusen,
ingå 2 ekonomibiträdestjänster i Ca 6 (kokerska) och minst 2 sådana
tjänster i Ce 3. I stort sett är denna organisation numera genomförd.
Umedalcns sjukhus saknar dock fortfarande kokersketjänster. Två vakanta
ekonomibiträdestjänster i Ce 2 inom sjukhuset böra utbytas mot
tjänster i Ca 6. Vid Vipcholms sjukhus bör motsvarande utbyte komma
till stånd beträffande en sådan tjänst. I samband med tillkomsten av
sekundäravdelningarna Ribbingelund, Rosöga och Olofsfors år 1948 inrät
-
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 83.
tades 3 extra ordinarie tjänster såsom kokerska i Ce 6. Då stadigvarande
behov av tjänsterna förefinnes, böra de fr. o. m. nästa budgetår överföras
till ordinarie stat.
Vid en del sjukhus behövas vissa personalförstärkningar för centralköken.
5 nya tjänster såsom ekonomibiträde i Ce 3 böra med hänsyn härtill
inrättas.
Vid Ulleråkers och S:t Lars’ sjukhus har bageridriften nedlagts, varför
2 vakanta bageriföreståndaretjänster i Ca 10, 1 ekonomibiträdestjänst i
Ce 9 samt 3 sådana tjänster i Ce 2 kunna indragas. Vidare böra 2 biträdande
bageriföreståndaretjänster i Ca 7 vid ifrågavarande sjukhus överföras
till övergångsstat. Innehavarna av dessa tjänster avses tills vidare
skola tjänstgöra inom sjukhusens centralkök.
För handhavandet av tvätten vid Västra Ny sjukhus erfordras 1 ekonomibiträde
i Ce 3.
Med hänsyn till minskad tillgång på patientarbetskraft böra för en del
sjukhus anställas sammanlagt 4 ekonomibiträden i Ce 3 för strykningsoch
pressningsarbeten.
Personal för trädgård och jordbruk. Vid förutvarande
Bonaanstalten fanns såsom föreståndare för jordbruksdriften en lantbruksinspektor
i Ca 22. Denna tjänst har, sedan anstalten övergått till sinnessjukhus
— Västra Ny sjukhus — indragits. Vid sjukhuset finnes för ifrågavarande
ändamål ej någon föreståndaretjänst. En väl kvalificerad lantbruksassistent
bör knytas till sjukhuset och för honom bör inrättas en tjänst
1 Ce 20.
Övrig ekonomipersonal. För centralisering av förrådshållningen
vid sjukhusen fordras viss ytterligare personal. Sålunda kräves, att
vid S:t Jörgens sjukhus 1 förrådsförman anställes samt vid Umedalens
sjukhus 1 ekonomibiträde i Ce—Ca 9, avsett huvudsakligen såsom biträde
åt sjukhusets förrådsförman.
Den manliga sjukvårdspersonalen vid sekundär avdelning en i Hammar,
3 skötare, har att vid sidan av sin sjukvårdstjänstgöring utföra vid anstalten
förekommande gårdskarlsgöromål (eldning, renhållning, skötsel av
grundvattenverk och vattenreningsanläggning m. m.). Vid avdelningen finnes
ej annan ekonomipersonal än kökspersonalen. Med hänsyn till dessa
förhållanden bör 1 ekonomibiträdestjänst i Ce—Ca 9 inrättas.
Till följd av nytillkomna expeditionslokaler, möblerade personalrum
m. m. behövas för städningsgöromål 3 nya ekonomibiträden i Ce 2.
Vidare kunna 1 befattning för yttre nattvaktstjänstgöring och 1 på övergångsstat
uppförd tjänst såsom post- och stadsbud i Ca 10 indragas samt
2 befattningar för yttre nattvaktstjänstgöring i Ca 10 överföras till övergångsstat.
13
Kungl. Maj. ts proposition nr 83.
Sammanfattningsvis innebära förslagen beträffande ekonomipersonal för
befintliga vårdplatser, att denna personal å ena sidan skulle utökas med
1 lantbruksassistent (Ce 20), 3 hantverksföreståndare (Ca 12), 1 trädgårdsmästare
(Ca 12), 1 förrådsförman (Ca 11), 1 ekonomibiträde (Ce 9), 2 sömmerskor
eller väverskor (Ca 7), 5 ekonomibiträden (Ca 6) och 21 ekonomibiträden
(Ce 3). Å andra sidan skulle samma personal minskas med 1
hantverksföreståndare (Ce 12), 2 slöjdföreståndare (Ca 12), 1 hantverkare
(Ce 10), 2 bageriföreståndare (Ca 10), 1 yttre nattvakt (Ca 10), 3 ekonomibiträden
(Ce 6) och 11 ekonomibiträden (Ce 2) samt med 1 å övergångsstat
uppförd tjänst såsom post- och stadsbud (Ca 10). Vidare skulle till
övergångsstat överföras 2 yttre nattvakter (Ca 10) och 2 biträdande bageriföreståndare
(Ca 7).
3 a och b) Vid bifall till Kungl. Maj:ts propositioner n:ris 214 och 227 till
1951 års riksdag angående ändrad lönegradsplacering för viss vård- och
ekonomipersonal m. m. samt till av medicinalstyrelsen i det föregående
framlagda förslag skulle nedan angivna tjänster vid statens sinnessjukhus
uppflyttas i lönegrad enligt följande, nämligen 21 förste uppsyningsmän
från Ca 18 till Ca 19, 44 första föreståndarinnor från Ca 17 till Ca 19, 19
uppsyningsmän från Ca 15 och 44 föreståndarinnor från Ca 14 till Ca 16,
1 föreståndarinna från Ce 14 till Ce 16, 43 översköterskor från Ca 12 till
Ca 14, 15 avdelningsbiträden från Ce 2 till Ce 4, 8 köksföreståndare från
Ca 14 till Ca 20, 10 köksföreståndare från Ca 12 till Ca 18, 7 köksföreståndare
från Ca 10 till Ca 16, 4 köksföreståndare vid sekundäravdelningarna
från Ca 10 till Ca 14, 8 biträdande köksföreståndare vid de större sjukhusen
från Ca 9 till Ca 16, 10 biträdande köksföreståndare vid övriga sjukhus
från Ca 9 till Ca 14, 140 ekonomibiträden från Ce 3 till Ce 5, 12 ekonomibiträden
vid Psykiatriska sjukhuset i Stockholm från Ce 2 till Ce 5 samt
564 ekonomibiträden vid övriga sjukhus från Ce 2 till Ce 4.
3 c) 1947 års biträdesutredning har föreslagit, att vid statens sinnessjukhus
20 kontorsbiträdestjänster skulle utbytas mot kanslibiträdestjänster.
Med utgångspunkt från biträdesutredningens förslag och medicinalstyrelsens
yttrande däröver föreslår styrelsen, att 1 kontorsbiträdestjänst
i Ca 8 vid Källshagens sjukhus och 19 kontorsbiträdestjänster i Cf 4—Ce 8
utbytas mot 15 kontoristtjänster i Ca 13 och 5 kanslibiträdestjänster i Ca 11.
3 d) Till predikanter vid statens sinnessjukhus skola, för år räknat,
utgå arvoden med högst resp. 2 100, 1 800 och 1 200 kronor. Sjukhusdirektionernas
sekreterare äga åtnjuta årsarvoden med högst resp. 1 320, 996
och 660 kronor. Medicinalstyrelsen äger för varje särskilt sjukhus bestämma
vilka arvoden, som skola utgå. Styrelsen fastställer även arvoden
för orgelspelning och för vaktmästargöromål vid sjukhusdirektionerna.
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 83.
Styrelsen har bestämt arvodena sålunda, att predikantarvoden utgå med
504—2 040 kronor, sekreterararvoden med 660—1 320 kronor, arvoden för
orgelspelning med 384—588 kronor samt vaktmästararvoden med 60, 120
eller 180 kronor. I stort sett ha arvodena utgått med oförändrade belopp
sedan budgetåret 1939/40. Arvodestagarna ha sålunda ej kompenserats för
penningvärdets fall. Styrelsen föreslår en höjning med i genomsnitt 30
procent av de angivna arvodena, vilket skulle innebära en merkostnad av
25 000 kronor för år.
4) I anslutning till vad styrelsen anfört under punkten 2 a) föreslås,
att för en förste läkartjänst vid Ulleråkers sjukhus, med vilken skall förenas
självständigt ansvar för vissa vårdplatser, beräknas särskilt arvode
om 1 200 kronor för år.
Den 18 juli 1947 och 30 juni 1948 förordnade Kungl. Maj:t, att förste
läkaren inom överläkaravdelningen för manliga patienter vid Sidsjöns sjukhus
skulle tills vidare under budgetåren 1947/48 och 1948/49 tjänstgöra
såsom sjukvårdsläkare för den manliga psykopatavdelningen. Dåvarande
tjänsteinnehavaren skulle i avlöningshänseende behandlas, som om han
innehaft överläkartjänst i Ca 30. Även den nuvarande innehavaren av
nämnda förste läkartjänst ansvarar för vården inom specialavdelningen,
vilken är skild från mansavdelningen i övrigt. Medel för årsarvode av
1 200 kronor böra anvisas för denna förste läkartjänst.
Den 16 november 1951 har Kungl. Maj:t medgivit, att medicinalstyrelsen
finge för budgetåret 1951/52 disponera högst 20 000 kronor av anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t,
för utgivande av ersättning åt vid rättspsykiatrisk avdelning å sinnessjukhus
ej heltidsanställd läkare, vilken efter förordnande av styrelsen verkställt
sådan sinnesundersökning, som avses i 43 § sinnessjuklagen. Vidare
har förordnats, att sådan ersättning må utgå med 300 kronor för varje
slutförd undersökning jämte gottgörelse för utskrift av utlåtandet. Därjämte
medgav Kungl. Maj:t, att för utlåtande rörande sinnesbeskaffenheten
hos tilltalad, som icke är häktad, finge, därest detsamma avgivits av
läkare vid S:t Olofs sjukhus i Visby, tills vidare intill utgången av juni
1952, utgå ersättning med 300 kronor. Med hänsyn till det allt mera ökade
behovet av dylika undersökningar böra 30 000 kronor anvisas för ändamålet
för nästa budgetår. Beslutet om ersättning med 300 kronor per
utlåtande till läkare vid S:t Olofs sjukhus bör gälla även efter utgången
av juni 1952. För detta ändamål beräknas en årlig merkostnad av 2 000
kronor.
5) och 6) Vissa andra frågor.
5) Kostnadsökningen för avlönande av vikarier på nytillkommande tjänster
uppskattas — vid bifall till styrelsens förslag — till ca 160 000 kronor.
15
Kungl. Maj.ts proposition nr 83.
6) Det för extra arbetskraft för innevarande budgetår beräknade beloppet
är alltför snävt till följd av att patientarbetskraft numera står till
buds i avsevärt mindre utsträckning än tidigare samt att ersättningarna
till den extra arbetskraften måst höjas i proportion till höjningen av
tjänstemännens rörliga tillägg. Beloppet bör höjas med 94 000 kronor till
500 000 kronor.
Departementschefen.
Först vill jag beröra frågan om personal i anledning av nytillkommande
platser. I propositionen nr 151 till 1951 års riksdag
hemställde föredragande departementschefen om bemyndigande, att
— under förutsättning att driftkostnaderna för Brotorps arbetshem hölle
sig på normal nivå -—- förvärva hemmet för att drivas såsom en sekundäravdelning
till Västra Marks sjukhus. Riksdagen biföll denna hemställan
(skr. nr 195). Medicinalstyrelsens uppskattning av driftkostnaderna har
visat, att dessa äro förhållandevis låga. Kungl. Maj :t har sedermera godkänt
avtal med innehavaren av arbetshemmet om förvärv av detsamma. Medicinalstyrelsens
beräkning av den för arbetshemmets drift erforderliga personalen
har ej givit mig anledning till erinran. Även styrelsens övriga förslag om
anställande av personal för nya platser anser jag mig böra biträda. Jag förordar
alltså, att för Mariebergs och Furunäsets sjukhus samt för Brotorps
arbetshem fr. o. m. nästa budgetår inrättas följande tjänster, nämligen 1
överskötare i Ca 13, 1 förste skötare i Ca 12, 3 översköterskor i Ca 12, 12
skötare, 3 första sköterskor i Ca 10, 17 sköterskor, 1 sömmerska eller
väverska i Ca 7, 1 ekonomibiträde i Ca 6 och 1 ekonomibiträde i Ce 2.
Av de nytillkommande skötarna torde 8 böra upptagas som ordinarie i
Ca 11 och 4 som extra ordinarie i Ce 11, medan av de nya skötersketjänsterna
12 torde böra upptagas som ordinarie i Ca 8 och 5 som extra
ordinarie i Ce 8.
I fråga om personal för befintliga vårdplatser föreslår
jag följande.
I avseende på läkarpersonalen anser jag, att det bör anstå t. v. med att
inrätta en ny andre läkartjänst vid Ulleråkers sjukhus. Medicinalstyrelsens
förslag innebär vidare, att de rättspsykiatriska undersökningsavdelningarna
vid Ulleråkers och S:t Lars’ sjukhus skulle förstärkas med en
förste läkare vid vardera avdelningen. Som skäl härför har anförts, att
antalet väntande undersökningsfall under de sist förflutna tolv månaderna
ökat med 35 procent. Under hand har jag erfarit, att antalet avgivna utlåtanden
per läkare under ett år vid de olika undersökningsavdelningarna
företer avsevärda differenser. Detta torde sammanhänga med — förutom
eu viss skillnad i arbetskapaciteten hos de olika befattningshavarna —
någon ojämnhet i fördelningen mellan avdelningarna av mera krävande
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 83.
undersökningsfall. En utväg att råda bot härpå synes vara att mera grundligt
överse indelningen av avdelningarnas upptagningsområden. Jag förutsätter,
att medicinalstyrelsen ägnar denna fråga uppmärksamhet. Jag utgår
även från att enstaka läkartjänster skola kunna förflyttas, om man därigenom
kan vinna en mera rationell och jämn arbetsfördelning. I det följande
framlägger jag förslag om ökad medelsanvisning för ersättning till
sådana vid avdelningarna ej heltidsanställda läkare, vilka efter förordnande
av styrelsen verkställa sinnesundersökning av åtalade, icke häktade
personer. Vid bifall till detta förslag skulle möjligheter skapas att för
rättspsykiatriska undersökningar av ifrågavarande slag förvärva ökat antal
läkare. Den uppkomna balansen av undersökningsfall torde på detta sätt
kunna avarbetas. Med hänsyn till vad jag sålunda anfört anser jag, att
med inrättandet av ytterligare fasta läkartjänster vid avdelningarna tills
vidare bör anstå.
På av medicinalstyrelsen anförda skäl föreslår jag däremot, att läkarpersonalen
vid S:ta Maria och S:t Sigfrids sjukhus förstärkes med en andre
läkare i Ce 29 vid vartdera sjukhuset. Vidare torde intet vara att erinra
mot att en andre läkartjänst utbytes mot en förste läkartjänst vid vartdera
av Ulleråkers och Sidsjöns sjukhus samt att med en förste läkartjänst
vid Ulleråkers sjukhus förenas självständigt ansvar för vissa vårdplatser.
Beträffande kontorspersonalen tillstyrker jag, att ytterligare 5 biträden
för skriv- och kontorsgöromål i Cf 4—Ce 8 anställas fr. o. m. nästa budgetår.
Övriga förslag om utökning av kontorspersonalen kan jag icke biträda.
Vad härefter angår sjukvårdspersonalen föranleder förslaget om inrättande
av en uppsyningsmanstjänst i Ca 15 vid S:t Sigfrids sjukhus, 4 översköter
sket jänster i Ca 12 vid vissa medicinska centra samt 1 laboratoriebiträdestjänst
i Ce 10 vid S:t Jörgens sjukhus ingen erinran från min sida.
Däremot är jag icke beredd tillstyrka inrättande av förste skötartjänster
för arbets- och sysselsättningsterapi vid S:t Jörgens, Salberga och Frösö
sjukhus.
Av begärda utökningar eller utbyten av personal på grund av förändringar
i fråga om vissa vårdplatsers karaktär m. m. anser jag mig f. n.
blott kunna tillstyrka anställande av 1 över sköterska i Ca 12 vid Umedalens
sjukhus, 1 överskötare i Ca 13 vid Salberga sjukhus och 2 översköterskor i
Ca 12 samt utbyte av 1 över sköterska i Ca 12 mot 1 över skötare i Ca 13 vid
S:ta Maria sjukhus och 1 skötare i Ca 11 mot 1 sköterska vid Gådeå sjukhus.
Förslaget om inrättande vid Västra Marks sjukhus av 3 nya tjänster
som första sköterska i Ca 10 bör enligt min mening bifallas på det sätt,
att sagda tjänster inrättas i utbyte mot 3 skötersketjänster. Beträffande
övriga förslag om ökning av vårdpersonalen tillstyrker jag endast, att 10
skötare, av vilka 2 äro avsedda för Källshagens sjukhus, och 6 sköterskor
anställas.
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 83.
I fråga om behovet av personal för familjevård och hjälpverksamhet vill
jag framhålla, att med nuvarande platstillgång och omsättning av patienter
möjligheterna att vid sjukhusen mottaga nya patienter äro relativt begränsade.
1 slutet av år 1951 uppgick överbeläggningen vid de egentliga sinnessjukhusen
till ca 18 procent och antalet exspektanter till i runt tal 1 500. En
intensifiering av lamiljevårdsverksamheten skulle medföra, att vissa vårdplatser
kunde frigöras. Härigenom skulle förutsättningar skapas för att tidigare
omhändertaga motsvarande antal exspektanter och därigenom möjligheter
att i ökad utsträckning återföra dem till hälsa. För en intensifiering av
familjevården, kräves emellertid, att familjer inom upptagningsområdena
göras intresserade för att mottaga patienter i större utsträckning än vad
1. n. är fallet. En höjning av ersättningarna till sådana familjer torde kunna
medverka härtill. Vidare torde erfordras en ökad insats av arbetskraft.
Då vårdformen är förhållandevis föga kostnadskrävande och en intensifiering
av densamma relativt snabbt kan leda till en förbättring av vårdmöjligheterna
inom sinnessjukvården i dess helhet — ehuru givetvis i begränsad
omfattning — anser jag mig böra tillstyrka förslag, som ha detta syfte.
Då även hjälpverksamheten bidrager till att begränsa vårdplatsbehovet, bör
jämväl denna verksamhet enligt min mening främjas. Jag biträder på
grund härav medicinalstyrelsens förslag om anställande av ytterligare 1
föreståndarinna i Ca 14 vid S:ta Maria sjukhus, utbyte av 1 överskötersketjänst
i Ca 12 mot 1 föreståndarinnetjänst i Ca 14 vid Mariebergs sjukhus
samt utbyte av 1 skötersketjänst mot 1 tjänst som första sköterska i Ca 10
vid centralhemmet för familjevård i Korsberga. På av medicinalstyrelsen
anförda skäl tillstyrker jag vidare, att en ny tjänst såsom socialkurator
inrättas. Tjänsten bör hänföras till 17 lönegraden och tills vidare upptagas
pa extra stat. För innehavaren av tjänsten bör gälla, att han undergått
den för sociala kuratorer i allmänhet erforderliga utbildningen. Tjänsten
synes i första hand böra placeras vid Ulleråkers sjukhus.
Det av medicinalstyrelsen uppgivna behovet av ytterligare socialassistenter
vid de rättspsykiatriska avdelningarna torde böra tillgodoses på sådant
sätt, att avdelningarna vid Ulleråkers och S:t Lars’ sjukhus förstärkas med
vardera 1 socialassistent i Ce 13.
Förslaget om indragning av följande på övergångsstat uppförda vakanta
tjänster, nämligen 2 uppsyningsmanstjänster i Ca 15 och 4 föreståndarinnetjänster
i Ca 14 föranleder ingen erinran från min sida.
1 fråga om sjukvårdspersonalen på befintliga avdelningar in. in. innebär
alltså mitt förslag, att följande tjänster skulle tillkomma, nämligen 1 socialkurator
i Cg 17, 1 uppsyningsman i Ca 15, 2 föreståndarinnor i Ca 14, 2
överskötare i Ca 13, 2 socialassistenter i Ce 13, 5 översköterskor i Ca 12,
9 skötare, 4 första sköterskor i Ca 10, 1 laboratorbiträde i Ce 10 och 3 sköterskor.
Av de nytillkomna skötarna höra 6 upptagas såsom ordinarie i
4>
H i hang till riksdagens protokoll 1952. I sand. Nr 83.
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 83.
Ca 11 och 3 som extra ordinarie i Cell, medan av de 3 nya skötersketjänsterna
2 torde böra upptagas som ordinarie i Ca 8 och 1 som extra
ordinarie i Ce 8. Å andra sidan skulle på övergångsstat uppförda 2 uppsyningsmanstjänster
i Ca 15 och 4 föreståndarinnetjänster i Ca 14 indragas.
Förslagen i fråga om ekonomipersonalen anser jag mig icke kunna tillstyrka
i vad de avse förstärkning av personalen för vissa sy- och vävsalar
med 3 ekonomibiträden i Ce 3, inrättande vid Västra Ny sjukhus av 1 ekonomibiträdestjänst
i Ce 3 för handhavande av sjukhusets tvätt och 1 tjänst
i Ce 20 som jordbruksassistent samt anställande av 1 ekonomibiträde i
Ca—Ce 9 såsom biträde åt förrådsförmannen vid Umedalens sjukhus. I
övrigt föranleda förslagen ej annan erinran från min sida än att antalet
nya ekonomibiträdestjänster i Ce 3 för kök samt för stryknings- och pressningsarbeten
begränsas till 4 resp. 3 befattningshavare.
Mitt ställningstagande till förslagen med avseende på ekonomipersonalen
innebär sålunda, att följande tjänster skulle tillkomma, nämligen 3 hantverksföreståndare
i Ca 12, 1 trädgårdsmästare i Ca 12, 1 förrådsförman i
Ca 11, 2 sömmerskor eller väverskor i Ca 7, 5 ekonomibiträden i Ca 6 och
15 ekonomibiträden i Ce 3. Å andra sidan skulle 2 slöjdföreståndartjänster
i Ca 12, 1 hantverksföreståndare i Ce 12, 1 hantverkartjänst i Ce 10, 2 bageriföreståndartjänster
i Ca 10, 1 tjänst som yttre nattvakt i Ca 10, 3 ekonomibiträdestjänster
i Ce 6, 11 ekonomibiträdestjänster i Ce 2 samt 1 tjänst som
post- och stadsbud i Ca 10 på övergångsstat indragas. Till övergångsstat
skulle vidare överföras 2 tjänster som yttre nattvakt i Ca 10 och 2 biträdande
bageriföreståndartjänster i Ca 7.
Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle sammanfattningsvis
tillkomma följande ordinarie tjänster, nämligen 2 förste läkare i Ca 31,
1 uppsyningsman i Ca 15, 2 föreståndarinnor i Ca 14, 3 överskötare i Ca 13,
1 förste skötare i Ca 12, 8 översköterskor i Ca 12, 3 hantverksföreståndare
och 1 trädgårdsmästare, alla i Ca 12, 14 skötare och 1 förrådsförman i Ca 11,
7 första sköterskor i Ca 10, 14 sköterskor i Ca 8, 3 sömmerskor eller väverskor
i Ca 7 och 6 ekonomibiträden i Ca 6. Å andra sidan skulle följande
ordinarie tjänster indragas, nämligen, 2 slöjdföreståndare i Ca 12 samt
2 bageriföreståndare och 1 yttre nattvakt i Ca 10. Från övergångsstat skulle
avföras 2 uppsyningsmän i Ca 15, 4 föreståndarinnor i Ca 14 samt 1 postoch
stadsbud i Ca 10. Slutligen skulle till övergångsstat överföras 2 yttre
nattvakter i Ca 10 och 2 biträdande bageriföreståndare i Ca 7.
Vidare skulle tillkomma följande icke-ordinarie tjänster, nämligen 1 socialkurator
i Cg 17, 2 socialassistenter i Ce 13, 7 skötare i Ce 11, 1 laboratoriebiträde
i Ce 10, 6 sköterskor i Ce 8, 5 biträden för skriv- och kontorsgöromål
i Cf 4—Ce 8, 15 ekonomibiträden i Ce 3 och 1 ekonomibiträde i Ce 2.
Å andra sidan skulle 1 hantverksföreståndart jänst i Ce 12, 1 hantverkar
-
19
Kungl. Maj. ts proposition nr 83.
tjänst i Ce 10, 3 ekonomibiträdestjänster i Ce 6 och 11 ekonomibiträdestjänster
i Ce 2 indragas.
Mina förslag innebära alltså, att sammanlagt 104 nya tjänster inrättas,
av vilka 66 ordinarie och 38 icke-ordinarie, samt att 28 tjänster indragas.
Nettotillskottet av nya tjänster skulle sålunda uppgå till (104 — 28) 76.
Av de nya tjänsterna avses 40 för nytillkommande och 36 för befintliga
vårdplatser.
Jag övergår härefter till de av medicinalstyrelsen framlagda förslagen
om lönereglering för vissa personalkategorier. Vad
först angår sjukvårds- och ekonomipersonal vill jag erinra, att 1951 års
riksdag (skr. nr 378) bifallit Kungl. Maj :ts propositioner n:ris 214 och 227
angående ändrad lönegradsplacering för viss vård- och ekonomipersonal
m. in. Till följd härav böra nedan angivna tjänster uppflyttas i lönegrad
enligt följande, nämligen 21 förste uppsyningsmän från Ca 18 till Ca 19,
44 första föreståndarinnor från Ca 17 till Ca 19, 18 uppsyningsmän från
Ca 15 och 42 föreståndarinnor från Ca 14 till Ca 16, 1 föreståndarinna från
Ce 14 till Ce 16, 39 översköterskor från Ca 12 till Ca 14, 15 avdelningsbiträden
från Ce 2 till Ce 4, 8 köksföreståndare från Ca 14 till Ca 20, 10
köksföreståndare från Ca 12 till Ca 18, 7 köksföreståndare från Ca 10 till
Ca 16, 4 köksföreståndare vid sekundäravdelningarna från Ca 10 till Ca 14,
8 biträdande köksföreståndare vid de större sjukhusen från Ca 9 till Ca 16,
10 biträdande köksföreståndare vid övriga sjukhus från Ca 9 till Ca 14,
119 ekonomibiträden i Ce 3 till Ce 5, 12 ekonomibiträden vid Psykiatriska
sjukhuset i Stockholm från Ce 2 till Ce 5 samt — efter avräkning av 11
ekonomibiträden, vilka skulle indragas — 563 ekonomibiträden vid övriga
sjukhus från Ce 2 till Ce 4. I enlighet härmed böra följande av mig i det
föregående föreslagna nya tjänster placeras 1 uppsyningsmän och 2 föreståndarinnor
i Ca 16, 4 översköterskor vid medicinska centra i Ca 14 och
15 ekonomibiträden i Ce 5. Vidare skulle antalet ekonomibiträden i Ce 2,
som enligt propositionen nr 214 böra uppflyttas till Ce 4, reduceras till
(574— 11) 563.
Det av medicinalstyrelsen förordade utbytet av 1 ordinarie och 19 icke
ordinarie kontorsbiträdestjänster mot 15 kontoristtjänster i Ca 13 och 5
kanslibiträdestjänster i Ca 11 kan jag icke tillstyrka. Med hänvisning till
vad chefen för civildepartementet anfört i propositionen nr 14/1952 förordar
jag i stället, att konlorsbiträdestjänsterna utbytas mot kanslibiträdestjänster
av vilka 1 ordinarie och 19 icke ordinarie.
I likhet med medicinalstyrelsen anser jag, att arvodena till predikanter
och sjukhusdirektionernas sekreterare samt för orgelspelning och vaktmästargöromål
böra höjas. Styrelsens förslag innebär en uppräkning med
30 procent, ökningen bör dock enligt min mening begränsas till 10 procent.
Emot styrelsens förslag om arvoden till vissa läkare har jag intet att
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 83.
erinra. Detta innebär bl. a. ökad medelsanvisning för att möjliggöra en
avarbetning av den uppkomna balansen av väntande rättspsykiatriska
undersökningsfall.
Från detta anslag utgå ersättningar till ledamöter i och sekreterare hos
lokala utskrivningsnämnder, som nu finnas inrättade vid fyra sinnessjukhus.
Jag förutsätter, att sådana nämnder komma att fr. o. in. nästa budgetår
inrättas vid ytterligare ett antal sjukhus. De i anledning härav ökade
kostnaderna torde kunna inrymmas i anslaget.
Vad slutligen angår medelsberäkningen för nästa budgetår
påkalla de av mig framlagda förslagen en ökning av medelsanvisningen
under anslaget med i runt tal 560 000 kronor för nytillkommande
tjänster, 500 000 kronor för vissa löneregleringar och ca 34 000
kronor för arvoden till vissa läkare. Med hänsyn till den personalförstärkning,
jag förordat, erfordras även ytterligare medel för avlöningar till
vikarier. Jag beräknar härför 102 000 kronor. Till följd av höjningen av
det rörliga tillägget från 12 till 32 (33) procent torde posten till extra
arbetskraft böra uppräknas med 94 000 och anslagsposten till rörligt tilllägg
med 10 000 000 kronor. Anslaget skulle alltså höjas med (560 000 +
500 000 + 34 000 + 102 000 + 94 000 + 10 000 000) 11 290 000 kronor.
På grund av förekommande vakanser på ordinarie tjänster har under
de senaste budgetåren belastningen på ordinarieposten understigit de anvisade
beloppen. Posten har med hänsyn härtill successivt reducerats och
icke-ordinarieposten uppräknats. Då samma förhållande alltjämt i viss mån
är rådande, föreslår jag en ytterligare överflyttning med 200 000 kronor
från ordinarie- till icke-ordinarieposten.
Anslaget beräknas sålunda: avlöningar till ordinarie tjänstemän 28 895 000
( + 265 000) kronor, arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, 285 000 (+41 400) kronor, avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
20 260 000 (+ 725 000) kronor samt rörligt tillägg 15 690 000
(+ 10 258 600) kronor.
Anslaget bestämmes alltså till (28 895 000 + 285 000 + 20 260 000 +
15 690 000) 65 130 000 (+ 11 290 000) kronor.
II. Statens sinnessjukhus: Omkostnader.
Anslag Nettoutgift
1949/50 23 200 000 24 485 006
1950/51 23 800 000 26 407 307
1951/52 (statsliggaren s. 947) . . 25 125 000
1952/53 (förslag) .............. 30 605 000
Yrkande.
Medicinalstyrelsen (skr. 30/11 1951) föreslår, att anslaget höjes med
6 395 000 kronor.
Kungl. Maj. ts proposition nr 83.
21
Ändamål
Utgifter
1950/51
Anslag
1951/52
Förslag
ökning
1. Sjukvård m. m. åt befattningshavare
319 129
275 000
320 000
45 000
2. Reseersättningar ..............
201 755
190 000
220 000
30 000
3. Expenser:
a) Bränsle, lyse och vatten......
5 225 928
4 850 000
7 000 000
2 150 000
b) Övriga expenser ............
382 191
370 000
430 000
60 000
4. Övriga utgifter:
a) Inventarier ................
882 116
925 000
1 300 000
375 000
b) Tvätt och renhållning........
854 552
645 000
1 000 000
355 000
c) Utspisning ................
13 101 990
12 750 000
15 000 000
2 250 000
d) Linne, gång- och sängkläder ..
2 509147
2 400 000
3 000 000
600 000
e) Läkemedel m. m.............
1 172 060
1 050 000
1 300 000
250 000
f) Familjevård................
712 977
640 000
750 000
110 000
g) Automobiler och transporter. .
347 352
300 000
355 000
55 000
h) Patienternas sysselsättning och
förströelse ..................
568 531
600 000
650 000
50 000
i) Diverse utgifter ............
129 581
130 000
195 000
65 000
6 395 000
Motiv,
Medelbeläggningen på statens sinnessjukhus uppgick under år 1950 till
22 559. Därjämte vistades i medeltal 664 patienter per dag i den till dessa
sjukhus anslutna familjevården. Under år 1951 och första halvåret 1952
beräknas sammanlagt 309 nytillkommande vårdplatser, som icke behöva
disponeras för evakuering av andra platser, bliva tagna i bruk. Vidare
beräknas, att sammanlagt 161 nya vårdplatser skola bliva disponibla under
nästa budgetår. Medelbeläggningen under budgetåret 1952/53 uppskattas
till sammanlagt omkring (22 559 + 309 + 161) 23 030. Medeltalet patienter
i familjevård torde komma att uppgå till omkring 675.
I enlighet härmed beräknas totala antalet vårdade per dag till omkring
(23 030 + 675) 23 700.
1) Belastningen å denna post var under budgetåret 1950/51 omkring
46 000 kronor större än under budgetåret 1949/50. Ökningen är huvudsakligen
hänförlig till stegrade utgifter för ersättningar till verksläkare
till följd av att personalen utökats och att särskilda läkare utanför sjukhusen
i flera fall än tidigare förordnats såsom verksläkare. Viss ytterligare
utgiftsökning beräknas bl. a. på grund av höjda taxor vid karolinska
sjukhuset.
2) Inträdd utgiftsökning har föranletts av bl. a. ökade transporter av
patienter till kroppssjukhus för undersökning och behandling samt utbyggnad
av den öppna vården. På grund av höjda järnvägstaxor och traktamentsersättningar
kunna kostnaderna beräknas ytterligare stiga under
nästa budgetår.
3 a) Med utgångspunkt från belastningen under budgetåren 1949/50 och
1950/51 — 4 844 606 resp. 5 225 928 kronor — samt med hänsyn till höjda
bränslepriser och skatt på elektricitet bör anslagsposten höjas.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 83.
3 b) På grund av stegrade kostnader för bl. a. telegram, telefon och
annonsering uppskattas de löpande kostnaderna för nästa budgetår till
omkring 370 000 kronor. Under nästa budgetår beräknas utbyte av manuell
telefonväxel mot automatiserad sådan komma till stånd vid S:ta Maria
sjukhus. Inträdesavgiften och övriga engångsavgifter för anslutning avväxeln
uppgå till sammanlagt 60 470 kronor. Delposten för övriga expenser
upptages alltså till i runt tal (370 000 + 60 000) 430 000 kronor.
4) Socialstyrelsens levnadskostnadsindex visar en genomsnittlig prisstegring
med ca 17 procent under tiden juni 1950—juni 1951. Indextalen för
olika delposter utvisa prisstegringar enligt följande:
Delpost, varaslag
Indextal
Procentuell föränd- ring sedan
juni
1950
juni
1951
juni
1950
december
1950
. . ( möbler..................
inventarier............. { husgeråd, verktyg........
tvätt och renhållning .... tvätt ..................
... t tvål och såpa............
utspisnmg.............. ( livsmedel .............
. , .. ,, f kläder och skodon........
Imne, gång-och sängkläder { hushållstextilier..........
188
164
149
195
184
190
230
220
197
177
259
215
237
297
+ 17,0
+ 20,1
+ 18,8
+ 32,8
+ 16,8
+ 24,7
+ 29,1
+ 15,2
+. 14,3
+ 19,0
+ 27,1
+ 13,9
+ 22,3
+ 25,3
Enligt kommerskollegii partiprisindex är stegringen av partipriserna
sedan juni 1950 ännu högre (ca 37 procent) än den prisförhöjning, som
kommer till uttryck i socialstyrelsens levnadskostnadsindex.
4 a) Sedan juni 1950 ha, såsom framgår av det föregående, priserna på
inventarier stigit med i genomsnitt 18,5 procent. Med utgångspunkt från
det föregående år beräknade anslagsbeloppet om 35 kronor per patient och
år, bör man sålunda för nästa budgetår i första hand räkna med ett anslagsbelopp
om 42 kronor per patient eller, vid en medelbeläggning på
sjukhusen om 23 030, med sammanlagt (23 030 X 42) 970 000 kronor för
löpande utgifter av normal omfattning.
Liksom för innevarande budgetår erfordras dessutom viss förhöjning av
anslaget. Från sjukhusen ha nämligen till medicinalstyrelsen inkommit
framställningar om medel för speciella, mera kostnadskrävande anskaffningar.
Sålunda föreliggande särskilda medelsbehov uppgå f. n. till sammanlagt
662 900 kronor. Enär förnyelserna och kompletteringarna liksom
tidigare böra ske etappvis, synes postens höjning av denna anledning höra
begränsas till 330 000 kronor.
Inventarieposten föreslås sålunda upptagen till (970 000 + 330 000)
1 300 000 kronor.
4 b) Belastningen på denna delpost uppgick budgetåret 1950/51 till
854 552 kronor mot 648 294 kronor budgetåret 1949/50. Kostnadsökningen
23
Kanyl. Maj. ts proposition nr 83.
beror huvudsakligen på betydande prisstegringar och ökad beläggning.
Priserna på tvätt- och rengöringsmedel o. d. ha enligt socialstyrelsens levnadskostnadsindex
stigit med omkring 26 procent sedan juni 1950. Denna
prisstegring har huvudsakligen skett under tiden december 1950—juni 1951
och kan sålunda endast delvis ha kommit till uttryck i belastningssiffran
för budgetåret 1950/51. Härjämte kan man vänta en betydande merbelastning
genom att S:t Lars’ sjukhus i Lund måste anlita försvarets fabriksverks
tvättinrättning i Landskrona.
4 c) Kostnaden för dagsportion per patient uppgick under år 1950 till i
genomsnitt 1 krona 33 öre. Enligt socialstyrelsens levnadskostnadsindex
ha priserna på livsmedel under tiden december 1950—juni 1951 stigit med
13,9 procent. Med stöd härav beräknas sagda kostnad f. n. uppgå till omkring
1 krona 52 öre, vilket vid en medelbeläggning av 23 030 innebär ett
anslagsbehov av omkring 12 800 000 kronor. Härtill kommer emellertid
årskostnaden för de i tillhandahållen personalkost ingående livsmedlen,
f. n. omkring 1 500 000 kronor. För föregående och innevarande budgetår
har härjämte delposten till utspisning uppräknats med 200 000 kronor för
s. k. enhetskost vid två sjukhus. På grund av bl. a. personalbrist har denna
kostomläggning ännu icke kunnat ske, men styrelsen räknar med ett förverkligande
därav inom kort. Med hänsyn till att livsmedelspriserna stigit
med omkring 37 procent sedan utgången av budgetåret 1949/50 föreslås,
att beloppet uppräknas till 275 000 kronor. Ett sålunda till (12 800 000 +
1 500 000 + 275 000) 14 575 000 kronor beräknat anslagsbelopp bör med
hänsyn till att livsmedelspriserna alltjämt synas stiga avrundas till
15 000 000 kronor.
4 d) Belastningen på denna delpost uppgick budgetåret 1949/50 till
2 743 260 kronor. Under åren efter andra världskrigets slut ha sjukhusen
måst i stor omfattning förnya och komplettera sin utrustning med textilier.
Detta har försvårats och försenats på grund av knapp tillgång, obestämda
leveranstider samt höga och fluktuerande priser. Tillgången på textilier är
emellertid numera betydligt större än tidigare men priserna högre. Enligt
lämnad redogörelse ha dessa stigit med 25 å 30 procent sedan juni 1950.
Vid sjukhusen råda alltjämt betydande brister i fråga om den textila utrustningen.
Härjämte är en kvalitativ förbättring av utrustningen i åtskilliga
avseenden önskvärd.
4 e) Kostnaderna för läkemedel in. in. stego från 1 019 340 kronor under
budgetåret 1949/50 till 1 172 060 kronor under budgetåret 1950/51. Huvudparten
av kostnadsstegringen är hänförlig till utgifter för läkemedel samt
förbrukningsartiklar för läkemedelsförråd, laboratorier, röntgenanläggningar
o. d. Även kostnaderna för tandvård åt patienterna ha ökat. Avgifterna
för vård av sinnessjukhusens patienter vid kroppssjukhus ha avsevärt
höjts. Vidare torde kostnaderna för patienternas tandvård komma att märkbart
stiga. Vilken omfattning kostnadsstegringarna komma att få, kan dock
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 83.
icke nu med säkerhet beräknas. Med utgångspunkt från den senaste belastningssiffran
bör delposten uppräknas till 1 300 000 kronor.
4 f) Den ökade belastningen på delposten från 634 267 kronor under
budgetåret 1949/50 till 712 977 kronor under budgetåret 1950/51 är huvudsakligen
en följd av att medicinalstyrelsen måst medgiva höjning av ersättningarna
för patienternas inackordering samt att antalet patienter i familjevård
något stigit. De höjda textilpriserna kunna beräknas medföra en
ökning av kostnaderna för kläder o. d. med omkring 15 000 kronor. Generalplanen
för sinnessjukvården förutsätter en avsevärd utvidgning av denna
vårdform. Det är med hänsyn till bristen på vårdplatser angeläget, att
denna utvidgning åstadkommes snarast möjligt.
4 g) Utbyggnaden av familjevården och hjälpverksamheten kan beräknas
öka kostnaderna under denna delpost.
4 h) För att möjliggöra ökad tilldelning av flitpenningar åt arbetande
patienter höjdes delposten fr. o. in. budgetåret 1947/48 med 250 000 till
625 000 kronor. I samband därmed genomförde medicinalstyrelsen vissa
förhöjningar av flitpenningbeloppen. Dessa må av vederbörande sjukvårdsläkare
f. n. bestämmas till högst 80 öre för dag, såvida icke medicinalstyrelsen
i särskilda fall medgivit högre belopp. Styrelsen anser en ytterligare
höjning av flitpenningbeloppen påkallad såsom en stimulans åt
patienternas arbetsvilja samt såsom kompensation för penningvärdeförsämringen.
Medel erfordras vidare för förbättrad sysselsättningsterapi.
4 i) Till denna post hänföras diverse kostnader för personer, som vid
sjukhusen undergå rättspsykiatriska undersökningar, samt avgifter till företag,
vilka anlitas för den yttre tillsynen av sjukhusen nattetid. Förstnämnda
kostnader ha på grund av inträffade prisstegringar för kost, linne in. m.
numera stigit avsevärt, ökat medelsbehov föranledes även av att enskilda
nattvaktsbolag övertagit den yttre tillsynen nattetid vid ytterligare sjukhus.
För sagda ändamål beräknas ett ökat medelsbehov för nästa budgetår med
25 000 kronor. Sedan medicinalstyrelsen till civilförsvarsstyrelsen anmält
sinnessjukhusens behov av medel för civilförsvarsutbildning av personal,
har civilförsvarsstyrelsen ställt ungefär hälften — 40 000 kronor — av det
f. n. erforderliga beloppet till medicinalstyrelsens förfogande. Återstoden
-— 40 000 kronor — erfordras för nästa budgetår och bör anvisas under
sinnessjukhusens omkostnadsanslag. I enlighet härmed föreslås, att delposten
upptages med .(130 000 + 25 000 + 40 000) 195 000 kronor.
Departementschefen.
Medelsbehovet under anslagsposterna till sjukvård och reseersättningar
uppskattar jag för nästa budgetår — med hänsyn till belastningen samt
till den ökning av personalen, som jag förordat under avlöningsanslaget —
till resp. 325 000 och 230 000 kronor. Detta innebär en höjning av posterna
med 50 000 resp. 40 000 kronor.
25
Kungl. Maj.ts proposition nr 83.
Emot medicinalstyrelsens beräkning av posten till expenser har jag ej
annan erinran, än att uppräkningen av delposten till bränsle, lyse och vatten
torde böra begränsas till 1 650 000 kronor.
Vad angår anslagsposten till övriga utgifter anser jag i likhet med medicinalstyrelsen,
att ökad medelsanvisning erfordras till inventarier, till linne,
gång- och sängkläder samt till diverse utgifter, ökningen torde dock böra
stanna vid resp. 125 000, 500 000 och 45 000 kronor. Styrelsens beräkning
av övriga delposter har icke givit mig anledning till erinran.
I enlighet med vad jag sålunda förordat uppskattar jag det ökade medelsbehovet
för nästa budgetår till (50 000 + 40 000 + 1 650 000 + 60 000 +
125 000 + 500 000 + 45 000 + 355 000 + 2 250 000 + 250 000 + 110 000 + 55 000
+ 50 000) 5 540 000 kronor.
Anslaget bestämmes alltså till (25 125 000 + 5 540 000) 30 665 000 kronor.
111. Statens sinnessjukhus: Övervakning av vissa
försöksutskrivna patienter.
Anslag
Nettoutgift
1949/50 .........................
..... 16 000
10 185
1950/51 .........................
..... 16 000
10 080
1951/52 (statsliggaren s. 948).....
10 000
1952/53 (förslag) ...............
..... 25 000
Yrkande.
Medicinalstyrelsen (skr. 30/11 1951) föreslår, att anslaget höjes med
15 000 kronor.
Motiv.
Enl. beslut av Kungl. Maj:t den 13 juni 1947 är övervakare berättigad
till ersättning med 8 kronor för den första månaden och 2 kronor för varje
följande månad av den tid, han innehaft och utövat övervakningsuppdrag.
Enligt förslag i 1950 års statsverksproposition (II ht. s. 72—73) har motsvarande
ersättningsbelopp för övervakning av villkorligt dömda, frigivna
m. fl. höjts till 10 kronor för den första månaden och 5 kronor för varje
efterföljande månad. Med anledning av framställningar i ämnet torde motsvarande
höjning böra ske av ersättningarna för övervakning av försöksutskrivna
patienter vid sinnessjukhusen.
Departementschefen.
Enligt kungörelsen angående bestridande av kostnader för övervakning
av villkorligt dömda utgår ersättning till övervakare med 10 kronor för
första månaden och 5 kronor för varje efterföljande månad. Motsvarande
ersättning torde böra tillkomma övervakare av försöksutskriven patient
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 83.
vid sinnessjukhus. Medicinalstyrelsens beräkning av anslaget giver mig ej
anledning till erinran. Anslaget bör alltså för nästa budgetår upptagas till
25 000 kronor.
IV. Statens anstalt för fallandesjuka: Avlöningar.
Anslag Nettoutgift
1949/50 ............................ 670 000 702 377
1950/51 ............................ 690 000 754 486
1951/52 (statsliggaren s. 957)........ 710 000
1952/53 (förslag) .................. 870 000
Yrkande.
Medicinalstyrelsen (skr. 30/11 1951) föreslår, att anslaget höjes med
170 000 kronor.
1. Personalförstärkningar:
a) 1 andre läkare Ce 29 .................
b) 2 hantverksföreståndare Ca 12 .......
2. Löneregleringar ........................
3. Höjning av beloppet till extra arbetskraft .
4. Omräkning:
a) Sänkning av ordinarieposten .........
b) Sänkning av icke-ordinarieposten .....
c) Höjning av anslagsposten rörligt tillägg
d) Avrundning ..........................
Ökn. el.
minskn.
+ 16 440
+ 14 232
+ 11 520
+ 11 600
— 2 000
— 6 000
+ 125 000
— 792
Motiv.
+ 170 000
1 a) Vården vid anstalten har blivit mer aktiv än tidigare till följd av
de ökade diagnostiska resurser, som på senare år tillkommit. För att de
olika materiella hjälpmedlen skola kunna fullt utnyttjas, krävas emellertid
ökade läkarkrafter. För anstaltens 220 patienter finnes f. n. endast en
läkare.
1 b) Anstaltens byggnadsbestånd, som tillkommit under skilda tidsperioder,
kräver numera omfattande underhålls- och reparationsarbeten.
Dessa utföras f. n. huvudsakligen av tillfälligt anställd arbetskraft. Minst
en målare och en snickare sysselsättas härmed under hela året. Erfarenheterna
vid såväl ifrågavarande anstalt som sinnessjukhusen ha visat, att
man icke bör eftersätta uppbyggandet av en ändamålsenlig organisation
för underhållet av fastigheter och inventarieutrustning. Därför böra till
anstalten knytas fast anställda kvalificerade yrkesmän inom nämnda fack.
2) Vid bifall till Kungl. Maj:ts propositioner nr 214 och 227 till 1951
års riksdag skulle tjänster vid anstalten uppflyttas i högre lönegrad enligt
följande, nämligen 1 första föreståndarinna från Ca 17 till Ca 19, 1 föreståndarinna
från Ca 14 till Ca 16, 1 köksföreståndare från Ca 10 till Ca 16,
Kungl. Maj:ts proposition nr 83. 27
1 ekonomibiträde från Ce 3 till Ce 5 och 22 ekonomibiträden från Ce 2
till Ce 4.
3) Av det för avlönande av extra arbetskraft avsedda beloppet — 11 400
kronor — äro 6 000 kronor beräknade för avlönande av biträde inom
anstaltens elektroencefalografiska laboratorium och 5 400 kronor för avlönande
av viss ekonomipersonal. Beloppet är otillräckligt för både innevarande
och nästa budgetår. Redan under budgetåret 1950/51 har uppkommit
en icke beräknad merkostnad om ca 6 500 kronor, vilken föranletts
dels av behov av ytterligare arbetskraft för eldningsarbete och dels av att
utgående löneförmåner åt extra arbetskraft måst höjas. För nästa budgetår
kommer medelsbehovet att ytterligare öka.
Anstalten har ett omodernt, decentraliserat eldningssystem med icke
mindre än 14 värmepannor i byggnader, som ligga spridda inom ett stort
område. Eldningsarbetet har på senare tid ökat till följd av att fossila
bränslen numera icke alltid kunna anskaffas. Då vid anstalten icke längre
finnas patienter, som kunna deltaga i eldningen, måste arbetet utföras av
anställda. För avlönande av extra arbetskraft för eldning under nästa
budgetår har direktionen för anstalten beräknat omkring 14 000 kronor.
Direktionen har vidare hemställt om 4 000 kronor för anlitande av en
snickare för renovering av en del av anstaltens synnerligen förslitna möbelbestånd
samt 600 kronor för extra arbetskraft i bl. a. kök och tvätt. Härjämte
har direktionen hemställt, att det åt biträdet i anstaltens elektroencefalografiska
laboratorium utgående arvodet, vilket är avvägt med hänsyn
till lönegradsplaceringen av laboratoriebiträdena vid statens sinnessjukhus
(lönegrad 10), måtte höjas.
Medicinalstyrelsen tillstyrker för sin del en uppräkning av anslagsbeloppet
för avlönande av extra arbetskraft med 11 600 kronor till 23 000
kronor, därvid styrelsen räknar med 6 500 kronor i arvode åt nämnda
laboratoriebiträde samt 16 500 kronor för eldning, möbelrenoveringar m. m.
4) Med hänsyn till belastningen budgetåret 1950/51 böra ordinarie- och
icke-ordinarieposterna minskas.
Departementschefen.
Den moderna epilepsivården kräver en individualiserad behandling, vilken
förutsätter en fortlöpande kontroll av varje patients somatiska, neurologiska
och psykiska tillstånd. Det torde icke vara möjligt för allenast en läkare,
som tillika är anstaltschef, att i tillfredsställande utsträckning ensam meddela
sådan vård åt 220 patienter. Med hänsyn härtill samt till vad medicinalstyrelsen
anfört tillstyrker jag, att till anstalten fr. o. in. budgetåret
1952/53 knytes en andre läkare i Ce 29.
På av medicinalstyrelsen anförda skäl tillstyrker jag även, att fr. o. in.
nästa budgetår vid anstalten inrättas eu hantverksföreståndartjänst i Ca 12.
Yrkandet om höjd lönegradsplacering av vissa tjänster står i överens
-
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 83.
stämmelse med förslagen i propositionerna n:ris 214 och 227 till 1951 års
riksdag. Jag har därför ej något att erinra mot bifall till detta yrkande.
Till extra arbetskraft torde för nästa budgetår böra anvisas ett med
10 000 kronor förhöjt belopp.
I enlighet med vad jag sålunda föreslagit skulle medelsbehovet för nästa
budgetår ökas med 23 500 kronor för personalförstärkningar, 11 500 kronor
för löneregleringar och 10 000 kronor för extra arbetskraft. Härtill kommer
uppräkning av posten till rörligt tillägg med 123 000 kronor. Å andra
sidan torde anslaget böra minskas med sammanlagt 8 000 kronor med
hänsyn till belastningen på ordinarie- och icke-ordinarieposterna under
föregående budgetår. Nettoökningen på anslaget skulle alltså uppgå till
(23 500+ 11 500 + 10 000 + 123 000 — 8 000) 160 000 kronor.
Anslaget beräknas på följande sätt: avlöningar till ordinarie tjänstemän
407 000 (+ 5 000) kronor, arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, oförändrat 2 620 kronor, avlöningar till övrig ickeordinarie
personal 255 000 (+ 22 000) kronor samt rörligt tillägg 205 380
(+ 133 000) kronor.
Anslaget bestämmes alltså till (407 000 + 2 620 + 255 000+ 205 380)
870 000 kronor.
V. Statens anstalt för fallandesjuka: Omkostnader.
1949/50 ....................
1950/51 ....................
1951/52 (statsliggaren s. 959)
1952/53 (förslag) ..........
Anslag Nettoutgift
250 000 278 979
284 000 324 381
263 000
385 500
Yrkande.
Medicinalstyrelsen (skr. 30/11 1951) föreslår, att anslaget höjes med
87 000 kronor.
Ändamål
Utgifter
1950/51
Anslag
1951/52
Förslag
Ökning
1. Sjukvård m. m.................
2 744
2 500
2 500
2. Expenser:
a) Bränsle, lyse och vatten m. m.
79 501
69 400
90 000
20 600
b) Övriga expenser............
3. Övriga utgifter:
a) Inköp och underhåll av
5 296
4 500
5 900
1 400
inventarier ................
31 498
8 000
35 000
27 000
b) Tvätt och renhållning......
6 142
6 000
7 000
1 000
c) Utspisning ................
151 439
125 000
155 000
30 000
d) Linne, gång- och sängkläder..
19 831
19 000
24 000
5 000
e) Läkemedel m. m...........
f) Patienternas sysselsättning och
14 301
13 000
14 000
1 000
förströelse..................
7 081
7 600
8 600
1000
87 000
Kungl. Maj. ts proposition nr 83.
29
Motiv.
2 a) Under budgetåren 1948/49 och 1949/50 utgjorde medelsåtgången
87 717 resp. 61 029 kronor. Med ledning av belastningssiffrorna och med
hänsyn till inträffad prisstegring på bränsle bör posten uppräknas.
2 b) Uppräkningen föranledes av höjda telefonavgifter.
3 a) Av delposten äro 4 000 kronor avsedda för löpande kostnader. Med
hänsyn bl. a. till inträffade prisstegringar på inventarier med ca 20 procent
sedan juni 1950 bör för detta ändamål för nästa budgetår anvisas 5 000
kronor.
Underhållet och förnyelsen av anstaltens utrustning med möbler m. in.
har under lång tid måst eftersättas. Vissa mindre renoveringar och förnyelser
ha visserligen kunnat ske inom ramen för anvisade medel, men
bristerna kvarstå i huvudsak. Enligt ett av direktionen upprättat förslag
till förnyande och komplettering av utrustningen i de delar av anstalten,
som skola bibehållas oförändrade vid planerad om- och tillbyggnad, skulle
erfordras omkring 85 000 kronor. Av detta belopp skulle ca 74 000 kronor
avses för sjukavdelningarna, 4 000 kronor för anskaffning av möbler in. in.
i personalrum, omkring 4 000 kronor för komplettering av apoteks- och
laboratorieutensilier och 3 000 kronor för anskaffning av inventarier av
annat slag. Medicinalstyrelsen föreslår, att upprustningen genomföres under
tre år, och hemställer i enlighet härmed, att förevarande delpost uppräknas
med 30 000 kronor.
Vid bifall till vad styrelsen sålunda föreslagit skulle posten upptagas
med (5 000 4- 30 000) 35 000 kronor.
3 b) Medelsbehovet under nästa budgetår beräknas öka på grund av
prisstegringarna på tvätt- och rengöringsmedel, omkring 26 procent under
tiden juni 1950—juni 1951.
3 c) Huvudsakligen på grund av prisstegringarna på livsmedel sedan
juni 1950 — omkring 17 procent — har belastningen på denna post stigit.
Livsmedelspriserna synas alltjämt ha stigande tendens.
3 d) Direktionen för anstalten har uppgivit, att de löpande behoven icke
kunnat tillgodoses under budgetåret 1950/51 samt att enbart för detta
ändamål erfordrats en utvidgning av anslagsramen från 19 000 till 25 000
kronor. Orsaken till detta förhållande är huvudsakligen textilprisernas
stegring med 25 å 30 procent under budgetåret.
3 f) Posten var under budgetåret 1950/51 upptagen med 6 200 kronor.
Ytterligare höjning utöver den för innevarande budgetår genomförda är
befogad med hänsyn till stegrade priser på viss för patienternas undervisning
och sysselsättning erforderlig materiel samt önskemålet att något
höja patienternas flitpenningar.
Departementschefen.
Till sjukvård m. m. åt befattningshavare beräknar jag för nästa budgetår
ell med 500 kronor förhöjt belopp. Medicinalstyrelsens uppskattning av
30
Kungl. Maj. ts proposition nr 83.
medelsbehovet till expenser för nästa budgetår anser jag mig kunna biträda.
Vad angår styrelsens hemställan om ökad medelsanvisning under posten
till övriga utgifter för anskaffande av nya inventarier vill jag framhålla,
att de nuvarande möblerna i stor utsträckning icke äro lämpade för patienterna,
att vissa utrymmen äro mycket sparsamt utrustade med inventarier
samt att möblerna äro starkt nedslitna. För att dessa brister skola kunna
avhjälpas och anstalten erhålla en mera hemlik miljö erfordras en relativt
omfattande upprustning av anstaltens inventariebestånd. Då denna upprustning
måste anses vara synnerligen trängande, föreslår jag, att den genomföres
under nästa budgetår. Till ändamålet torde böra anslås 60 000 kronor.
Emot medicinalstyrelsens beräkning av de löpande kostnaderna under
posten till inköp och underhåll av inventarier har jag icke någon erinran.
Posten bör alltså för nästa budgetår upptagas till (60 000 + 5 000) 65 000
kronor, vilket innebär en höjning med (65 000 — 8 000) 57 000 kronor.
Posterna till utspisning och läkemedel m. m. torde böra ökas med 35 000
resp. 2 000 kronor. En uppräkning av posten till linne, gång- och sängkläder
med 4 000 kronor är enligt min mening tillfyllest. I övrigt biträder
jag medicinalstyrelsens förslag.
I enlighet med vad jag sålunda förordat bör anslaget för nästa budgetår
höjas med (500 + 20 600 + 1 400 + 57 000 4- 35 000 + 2 000 + 4 000 + 1 000
+ 1 000) 122 500 kronor och sålunda upptagas till (263 000 + 122 500)
385 500 kronor.
VI. Statens anstalt för fallandesjuka: Ferieresor för elever m. m.
Medicinalstyrelsen (skr. 30/11 1951) föreslår, att anslaget nedräknas
med 1 000 kronor med hänsyn till anslagsbelastningen under de två senast
förflutna budgetåren.
Departementschefen.
I enlighet med medicinalstyrelsens förslag förordar jag, att anslaget för
nästa budgetår uppföres med 4 000 kronor.
Anslag Nettoutgift
1949/50
1950/51
1951/52 (statsliggaren s. 960) .
1952/53 (förslag) ............
6 000 4 359
6 000 3 347
5 000
4 000
Yrkande.
Kungl. Maj.ts proposition nr 83.
31
VII. Hemställan.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
I. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningarna för statens sinnessjukhus och för
statens anstalt för fallandesjuka, som påkallas av vad jag
i det föregående förordat;
II. godkänna följande avlöningsstat för statens sinnessjukhus,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1952/53:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 28 895 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis 285 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis.......................... 20 260 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 15 690 000
Summa förslagsanslag kronor 65 130 000;
III. godkänna följande avlöningsstat för statens anstalt
för fallandesjuka, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1952/53:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 407 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t .......................... 2 620
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................................ 255 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 205 380
Summa förslagsanslag kronor 870 000;
IV. för budgetåret 1952/53 under elfte huvudtiteln såsom
förslagsanslag anvisa
a) till Statens sinnessjukhus: Avlöningar 65 130 000
kronor;
b) till Statens sinnessjukhus: Omkostnader 30 665 000
kronor;
32
Kungl. Maj.ts proposition nr 83.
c) till Statens sinnessjukhus: Övervakning av vissa försöksutskrivna
patienter 25 000 kronor;
d) till Statens anstalt för fallandesjuka: Avlöningar
870 000 kronor;
e) till Statens anstalt för fallandesjuka: Omkostnader
385 500 kronor;
f) till Statens anstalt för fallandesjuka: Ferieresor för
elever m. m. 4 000 kronor.
Med bifall till denna, av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t
Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Eivor Hermansson.
Iduns tr., Esselte, St him 52
216070
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1952:164 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till avlöningar och omkostnader vid statens sinnessjukhu a1 i texten
- SU 1952:85 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till avlöningar och omkostnader vid statens sinnessjukhus och statens s. 1 i texten