Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1952/53 till avlöningar och omkostnader vid statens sinnessjukhus och statens anstalt för fallandesjuka m. m

1952-02-22 · 32 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 32 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:83, Angående anslag för budgetåret 1952/53 till avlöningar och omkostnader vid statens sinnessjukhus och statens anstalt för fallandesjuka m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83.

1

Nr 83.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för

budgetåret 1952/53 till avlöningar och omkostnader

vid statens sinnessjukhus och statens anstalt för fallandesjuka

m. m.; given Stockholms slott den 22

februari 1952.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Gunnar Hedlund.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås inrättande av sammanlagt 76 nya tjänster vid

sinnessjukhusen, av vilka 40 avses för nytillkommande och 36 för befintliga

vårdplatser.

Till avlöningar och omkostnader vid sinnessjukhusen äskas i propositionen

65 130 000 resp. 30 665 000 kronor, till övervakning av vissa försöksutskrivna

patienter 25 000 kronor, till avlöningar och omkostnader

vid statens anstalt för fallandesjuka 870 000 resp. 385 500 kronor samt till

ferieresor för elever m. m. 4 000 kronor.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 sand. Nr 83.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 83.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

22 februari 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Danielson, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under

elfte huvudtiteln, punkterna 28—30 och 45—47 föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1952/53 beräkna

dels till statens sinnessjukhus: avlöningar resp. omkostnader två förslagsanslag

om 66 000 000 resp. 29 000 000 kronor,

dels till statens sinnessjukhus: övervakning av vissa försöksutskrivna

patienter ett förslagsanslag av 15 000 kronor,

dels till statens anstalt för fallandesjuka: avlöningar resp. omkostnader

två förslagsanslag om resp. 850 000 och 350 000 kronor,

dels ock till statens anstalt för fallandesjuka: ferieresor för elever m. in.

ett förslagsanslag av 4 000 kronor.

Jag anhåller nu att få upptaga dessa anslagsfrågor till fortsatt behandling.

I. Statens sinnessjukhus: avlöningar.

1949/50 ...................

1950/51 ...................

1951/52 (statsliggaren s. 943)

1952/53 (förslag) ...........

Anslag

49 800 000

52 400 000

53 840 000

65 130 000

Nettoutgift

51 870 465

58 253 844

Yrkande.

Medicinalstyrelsen (skr. 30/11 1951) föreslår, att anslaget höjes med

12 193 000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 83. 3

I.

Personal till följd av nya bårdplatser....................

............ +

Ökn. el.

minskn.

249 996

2.

Personal för befintliga vårdplatser:

a) Läkare .............................................

............. +

104 616

b) Kontorspersonal ......................................

............ +

105 432

c) Sjukvårdspersonal ..................................

-f-

828 720

d) Ekonomipersonal ......................................

............ +

71 892

3.

Löneregleringar :

a) viss sjukvårdspersonal ..............................

............ +

110 868

b) » ekonomipersonal ..............................

............ +

368 592

c) » kontorspersonal ................................

............ +

41 580

d) arvodeshöjning för vissa sekreterare m. fl.............

............ +

25 000

4.

Arvoden till vissa läkare ................................

............ +

34 400

5.

Avlöningar till vikarier ..................................

............ +

160 000

6.

Avlöningar till extra arbetskraft ........................

............ +

94 000

7.

Uppräkning av det rörliga tillägget .......................

............. +

10 000 000

8.

Avrundning ............................................

............. —

2 096

+

12 193 000

Motiv.

Allmänna synpunkter.

Genomförandet av det i 1950 års generalplan ingående byggnadsprogrammet

är av utomordentlig vikt för sinnessjukvårdens intensifiering. Av minst

lika stor betydelse är, att sinnessjukhusen beredas ökade resurser. Ett avstannande

av den påbörjade upprustningen skulle otvivelaktigt äventyra

hitintills vunnen förbättring. Upprustningen bör ske inom betydligt kortare

tid än förverkligandet av byggnadsprogrammet. Ju snabbare sjukhusen erhålla

erforderliga resurser i fråga om arbetskraft och utrustning, desto

större bliva förutsättningarna för ökad patientomsättning och därav följande

reducering av vårdplatsbehovet. Bl. a. erfordras alltjämt ökning av

läkar- och sjukvårdspersonalen för att åstadkomma nöjaktig individualisering

av patienternas psykiska vård, större möjligheter till medicinsk behandling

och ökad säkerhet. Det är vidare nödvändigt, att lönefrågorna för

sådana personalgrupper, som i lönehänseende blivit eftersatta, skyndsamt

bringas till sin lösning. Sinnessjukhusens resurser i fråga om arbetskraft

in. in. äro otillräckliga ej endast i vad avser det egentliga sjukvårdsarbetet.

Även de till vissa sjukhus anslutna avdelningarna för rättspsykiatriska

undersökningar äro i hög grad i behov av förstärkningar. Dessa avdelningar

belastas av en ständigt ökande arbetsbalans, som de med nuvarande personalstyrka

sakna möjlighet att avverka. Detta har medfört, att personer,

som enligt domstolsbeslut skola undergå rättspsykiatrisk undersökning,

ofta få vänta orimligt länge på sådan undersökning. I fråga om kontorsoch

ekonomipersonalen råda åtskilliga brister. En ändamålsenlig organisation

av denna personal är av största betydelse för bl. a. den materiella upprustningen

av sinnessjukvården. Framlagda förslag grunda sig huvudsak
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 83.

ligen på framställningar från sjukhusens direktioner, vilka hemställt om

sammanlagt 330 nya tjänster. Medicinalstyrelsen föreslår dock endast 194

sådana tjänster.

1) Personal till följd av nya vårdplatser.

Med hänsyn till behovet av platser för evakueringsändamål ha tjänster

ännu icke inrättats för tre nya vårdavdelningar med vardera 24 platser

för oroliga manliga patienter vid Mariebergs sjukhus. Vårdavdelningarna

kunna emellertid från början av nästa budgetår mottaga definitiv beläggning

till ungefär hälften (37 platser). Till följd härav erfordras tjänster

för 1 överskötare, 1 förste skötare och 12 skötare.

Vid Furunäsets sjukhus beräknas de pågående renoveringsarbetena i vad

de avse överläkaravdelningen för kvinnliga patienter vara slutförda vid

ingången av år 1953. Därmed tillföres överläkaravdelningen två nya vårdavdelningar,

en för lugna akuta fall med 25 vårdplatser och en för halvlugna

kroniska fall med 49 vårdplatser. Personalbehovet inom den nya

avdelningen för akut sjuka utgöres av 1 översköterska, 1 första sköterska

och 6 sköterskor samt inom avdelningen för kroniska patienter av 1 översköterska,

1 första sköterska och 8 sköterskor.

Med anledning av propositionen nr 151/1951 bemyndigade riksdagen

Kungl. Maj :t att, under förutsättning att driftkostnaderna hölle sig på

normal nivå, förvärva Brotorps arbetshem i Hidingebro. Medicinalstyrelsens

beräkning av driftkostnaderna har givit vid handen, att kostnaderna

skulle bliva relativt låga. Styrelsen utgår därför från att arbetshemmet

kommer att inköpas fr. o. in. den 1 juli 1952. Beläggningen vid hemmet —

omkring 40 patienter — synes kunna hållas i stort sett oförändrad efter

övertagandet. För de sålunda nytillkommande vårdplatserna skulle erfordras

1 översköterska, 1 första sköterska, 3 sköterskor, 1 sömmerska eller

väverska, 1 kokerska och 1 biträde för kök m. m.

Styrelsens förslag med avseende å personal för nytillkommande platser

innebära sammanfattningsvis, att följande tjänster skulle inrättas, nämligen

1 överskötare (Ca 13), 1 förste skötare (Ca 12), 3 översköterskor

(Ca 12), 12 skötare (Ce—Ca 11), 3 första sköterskor (Ca 10), 17 sköterskor

(Ce—Ca 8), 1 sömmerska eller väverska (Ca 7), 1 ekonomibiträde (Ca 6)

och 1 ekonomibiträde (Ce 2).

2 a) Läkare för befintliga vårdplatser.

Vid S:ta Maria sjukhus uppgår beläggningen per läkartjänst till 163 och

är därmed numera högre än vid något av de övriga primärsjukhusen. Sjukhuset

bör tilldelas ytterligare en andre läkartjänst i Ce 29.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 83.

Genomsnittliga beläggningen vid Ulleråkers sjukhus uppgår till 133 patienter

per läkartjänst. Antalet läkare och patienter på sjukhusets överläkaravdelningar

framgår av följande uppställning.

överläkaravdelningar

Läkartjänster

Beläggning

över-

läkare

förste läkare

andre läkare

totalt

per läkartjänst

Ca 31

Ca 29

Ce 29

Norra sjukhuset..............

i

1

1

2

601

120

Södra mansavdelningen ......

i

1

1

442

147

Södra kvinnoavdelningen......

i

1

1

419

140

Summa

3

2

3

3

1 462

133

Södra mansavdelningen är mera arbetskrävande än de flesta manliga

överläkaravdelningar. Den mottager en stor del straffriförklarade från

Stockholm med förorter. Inom upptagningsområdet finnes större procent

asociala än inom områden, som bestå av övervägande landsbygd. Detta

orsakar betydligt mer tidsödande socialpsykiatriskt utredningsarbete än

som eljest förekommer. Avdelningen bör förstärkas med en andre läkartjänst

i Ce 29. Det är vidare angeläget, att varje överläkaravdelning får en

förste läkare antingen med eget ansvar för del av avdelning eller med ställning

såsom överläkarens närmaste man. Inom södra kvinnoavdelningen

bör därför en andre läkartjänst i Ce 29 utbytas mot en tjänst som förste

läkare i Ca 31. Överläkaren på norra sjukhuset -— vilken tillika är sjukhuschef

— måste under pågående renoveringsarbeten ägna allt större del av

sin arbetstid åt administrativa göromål. Det är därför synnerligen angeläget

att uppdela ansvaret för vården på avdelningen. Med den på avdelningen

befintliga förste läkartjänsten bör sålunda förenas självständigt ansvar

för vissa vårdplatser.

Genomsnittsbeläggningen på S:t Sigfrids sjukhus uppgår till 155 patienter

per läkartjänst. Härtill kommer den extra arbetsbelastning, som förekomsten

av en psykopatavdelning vid sjukhuset innebär. Läkarpersonalen

bör förstärkas med en andre läkare i Ce 29.

Vid öppnandet av Sidsjöns sjukhus inrättades på mansavdelningen en

förste läkartjänst. På innehavaren av denna tjänst ankommer att självständigt

ansvara för vården inom avdelningen för manliga psykopater

sedan denna avdelning i organisatoriskt avseende skilts från mansavdelningen

i övrigt. Härigenom har överläkaren på mansavdelningen — med

omkring 475 patienter — ej någon förste läkare som närmaste man. På

grund härav bör en andre läkartjänst i Ce 29 utbytas mot en tjänst som

förste läkare i Ca 31.

Personer, som enligt domstols beslut skola undergå rättspsykiatriska

undersökningar, få i många fall vänta onormalt länge. De rättspsykiatriska

avdelningarnas balans är numera av sådan omfattning, att riksdagens

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 83.

justitieombudman funnit sig föranlåten att i skrivelse till Kungl. Maj:t

anmäla rådande förhållanden på området. De senaste tolv månaderna har

antalet väntande undersökningsfall stigit med ca 35 procent. Vid vardera

avdelningen vid Ulleråkers och S:t Lars’ sjukhus bör därför inrättas en ny

förste läkartjänst i Ca 31.

Sammanfattningsvis innebära förslagen beträffande läkarpersonal en utökning

av antalet läkartjänster med 4 förste läkare (Ca 31) och 1 andre

läkare (Ce 29).

2 b) Kontorspersonal för befintliga vårdplatser.

Vid ett vart av de fyra stora sjukhus, som ha tre överläkaravdelningar

och vid vilka antalet anställda uppgår till ca 600, nämligen Ulleråkers,

Ryhovs, S:ta Maria och S:t Lars’ sjukhus förekommer omfattande övertidsarbete

för kassörerna och eftersläpning av vissa arbetsuppgifter. F. n.

disponera intendent, assistent och kassör vid ett vart av dessa sjukhus 2

kontorister i 13 lönegraden, den ena ordinarie och den andra extra ordinarie.

Dessa tagas emellertid helt i anspråk för infordrande, bokföring och redovisning

av vårdavgifterna samt för det med utspisningen förenade kontorsarbetet.

För förandet av tjänstematriklar och avlöningsuträkningar erfordras

vid vartdera sjukhuset en kontorist i Ce 13.

Enligt vunna erfarenheter bör antalet kansli- och kontorsbiträden inom

de rättspsykiatriska avdelningarna vara minst lika stort som antalet överläkare

och förste läkare. Med utgångspunkt härifrån bör den för avdelningarna

avsedda kontorspersonalen utökas med 2 kanslibiträden i Ce 11

samt 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål i Cf 4—Ce 8.

Expeditionerna för hjälpverksamhetsläkarna vid S:t Sigfrids och Birgittas

sjukhus samt en del uppsyningsmans- och föreståndarinneexpeditioner

ha ännu icke kunnat tilldelas några biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål.

Med hänsyn härtill samt för att avlasta läkarna för sjukhusvården

skrivgöromål erfordras 10 nya skrivbiträdest jänster i Cf 4—Ce 8.

Sammanfattningsvis innebära förslagen beträffande kontorspersonal för

befintliga vårdplatser, att denna personal skulle utökas med 4 kontorister

(Ce 13), 2 kanslibiträden (Ce 11) samt 12 biträden för skriv- och kontorsgöromål

(Cf 4—Ce 8).

2 c) Sjukvårdspersonal för befintliga vårdplatser.

S:t Sigfrids sjukhus är det enda större sjukhus, som ännu icke har någon

uppsyningsmanstjänst för ledningen av manliga patienters sysselsättning

med yttre arbeten. Det är ytterst angeläget, att en dylik tjänst inrättas vid

sjukhuset.

För rationell tillämpning av moderna medicinska behandlingsmetoder

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 83.

erfordras, att den tillgängliga arbetskraften inom medicinska centra (laboratorier,

röntgenavdelningar, centrala läkemedelsförråd m. m.) är tillräcklig.

Behovet av personalförstärkning aktualiseras i den mån sjukhusen

genom utbyggnader eller ombyggnader erhålla ändamålsenliga lokaler och

erforderlig utrustning för dessa centra. F. n. bör 1 överskötersketjänst inrättas

vid vartdera av S:t Lars’ och Restads sjukhus samt 2 sådana tjänster

vid Ulleråkers sjukhus. Härjämte bör en laboratoriebiträdestjänst inrättas

vid S:t Jörgens sjukhus.

I den under våren 1951 avslutade kursen för arbets- och sysselsättningsterapeuter

vid slöjdföreningens skola i Göteborg deltogo 6 befattningshavare

vid de statliga sinnessjukhusen. Dessa ha numera tilldelats tjänster såsom

överskötare och översköterska. Vid den kurs, som påbörjats hösten 1951,

ha sådap^ befattningshavare ej vunnit inträde. I den mån till sjukvårdspersonalen

hänförliga tjänstemän med viss utbildning eller erfarenhet inom

slöjd o. d. lämpligen böra inneha ställning såsom föreståndare för verkstäder

av påtaglig betydelse för sysselsättningsterapien, böra de erhålla

tjänster såsom förste skötare resp. sköterska. I enlighet härmed böra vid

vartdera Frösö och Salberga sjukhus 2 skötartjänster utbytas mot 2 tjänster

såsom förste skötare samt 1 ny tjänst som förste skötare inrättas vid S:t

Jörgens sjukhus.

På grund av ändringar i fråga om vissa vårdplatsers karaktär, fördelning

på avdelningar m. m. ha vissa ändringar av organisationen av vårdavdelningarnas

personal blivit aktuella.

S:ta Maria sjukhus. Vissa vårdavdelningar ha alltmera fått karaktär av

avlastningsavdelningar för svårskötta manliga patienter. Till följd härav bör

en överskötersketjänst utbytas mot eu överskötartjänst.

Umedalens sjukhus. Insulinbehandlingen vid sjukhuset bör centraliseras,

vilket skulle underlätta en fortlöpande läkarkontroll. En insulinavdelning

för såväl manliga som kvinnliga patienter bör inrättas. Härför erfordras

1 ny tjänst såsom översköterska.

Gådeå sjukhus. Ett par vårdavdelningar för män äro numera belagda

med mer lättskötta patienter än tidigare. Till följd härav kan en skötartjänst

utbytas mot en skötersketjänst.

Salberga sjukhus. Efter den uppdelning av två vårdavdelningar med vardera

100 vårdplatser i fyra avdelningar, vilken medgivits fr. o. in. den

1 juli 1950, återstår vid sjukhuset ytterligare en vårdavdelning med ungefär

samma platsantal som de ovannämnda. Även denna avdelning bör delas.

Härför erfordras en ny överskötartjänst.

En av vårdavdelningarna är fördelad på tre våningar. I en våning finnas

20 platser för vård av det svårast kroppsligt sjuka klientelet. Avdelningens

förste skötare erfordras helt för vården inom avdelningen i övrigt. Vid

ifrågavarande del av avdelningen förekommer omfattande medicinutdelning

och annat kvalificerat sjukvårdsarbete. En därstädes stationerad

skötare bör med hänsyn härtill utbytas mot eu förste skötare.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 83.

För en avdelning om 21 lugna, relativt pålitliga patienter disponeras 1

översköterske- och 1 skötersketjänst. Över sköterskan handhar vid sidan

härav det centrala läkemedelsförrådet och skall i samband därmed biträda

läkaren vid omläggningar, diverse behandlingar in. m. På innehavaren av

skötersketjänsten faller till följd härav att på egen hand svara för medicinutdelning

o. d. inom avdelningen. Av denna anledning bör skötersketjänsten

utbytas mot en tjänst såsom första sköterska.

Västra Marks sjukhus. Det är angeläget att uppdela tre vårdavdelningar

med vardera 90 patienter i sex mindre vårdenheter. För att möjliggöra

detta böra 3 första sköterskor anställas.

Umedalens, Sundby och Birgittas sjukhus. Vid dessa sjukhus erfordras

4 tjänster som nattöver sköter ska.

I 1951 års statsverksproposition (elfte huvudtiteln, punkten 28, s. 57—58)

har lämnats en redogörelse för medicinalstyrelsens beräkning av behovet

av sjukvårdspersonal under de närmaste åren. Enligt dessa beräkningar

borde man tills vidare räkna med en utökning av vårdpersonalen vid nu

befintliga egentliga sinnessjukhus (inklusive sekundäravdelningar) med

undantag av Källshagens sjukhus med 530 tjänster under förutsättning att

det av statsmakterna beslutade byggnadsprogrammet ej bleve försenat. För

budgetåret 1951/52 inrättades 70 tjänster av hithörande slag. Sålunda utgör

det återstående behovet (530 — 70) 460 tjänster. I det föregående har

styrelsen föreslagit inrättande av 37 nya tjänster. Vid bifall härtill skulle

det återstående behovet minska till (460 — 37) 423 tjänster. Efter prövning

av inkomna framställningar om utökning av antalet skötare och

sköterskor har medicinalstyrelsen funnit sig böra hemställa om inrättande

av ytterligare 50 skötar- och 49 skötersketjänster för nästa budgetår för

att tillgodose de mest trängande behoven i detta avseende. Därmed har

styrelsen föreslagit ökning av antalet vårdavdelningstjänster vid ifrågavarande

sjukhus med sammanlagt (37 + 50 + 49) 136.

10 ä 15 av vårdplatserna inom vissa för relativt lugna manliga patienter

avsedda vårdavdelningar vid Källshagens sjukhus kunna icke utnyttjas,

enär den nuvarande bemanningen ej är tillräcklig härför. Med anledning

härav bör sjukhuset tilldelas 5 nya skötare.

Behovet av utökning av sjukvårdspersonalen för familjevård och hjälpverksamhet

bör även tillgodoses.

S:ta Maria sjukhus bör liksom flertalet andra sjukhus av samma storleksordning

ha två föreståndarinnetjänster för den öppna vården. Då sjukhuset

f. n. disponerar en sådan tjänst, föreslås inrättande av 1 ny föreståndarinnebefattning.

Vid Mariebergs sjukhus finnes en föreståndarinna för ifrågavarande verksamhet.

Härjämte disponeras för ändamålet en över skötersketjänst. Denna

bör utbytas mot en tjänst som föreståndarinna.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 83.

För centralhemmet för familjevård i Korsberga disponeras, förutom en

tjänst såsom första föreståndarinna, 4 skötersketjänster. För att kunna

åstadkomma arbetslindring för första föreståndarinnan bör en skötersketjänst

utbytas mot en tjänst såsom första sköterska.

Vid Ulleråkers, S:t Sigfrids och Sidsjöns sjukhus utgöres organisationen

för familjevård och hjälpverksamhet av 1 överläkare, 2 föreståndarinnor

och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål vid vartdera av Ulleråkers och

Sidsjöns sjukhus samt av 1 överläkare, 1 första föreståndarinna för familjevård

(inbegripet centralhemmet i Korsberga) och 1 föreståndarinna för

hjälpverksamheten rid S:t Sigfrids sjukhus. Föreståndarinnorna måste i

så stor utsträckning ägna sig åt patienternas sociala spörsmål, arbetsanskaffning

vid utskrivningarna m. m., att de hindras i sitt egentliga sjukvårdsarbete,

såsom besök hos och utredningar beträffande expektanter,

familjevårdspatienter och försöksutskrivna in. m. Härjämte har Ulleråkers

sjukhus dels en synnerligen väl utvecklad familjevård och dels ett stort

antal manliga straffriförklarade från Stockholm och Stockholms förorter.

Detta klientel är synnerligen arbetskrävande för de tjänstemän, som vid

sjukhuset handha dess sociala omvårdnad (återinpassning i arbete vid utskrivning

m. m.). Vid S:t Sigfrids och Sidsjöns sjukhus anordnade specialavdelningar,

vardera för ca 100 manliga psykopater, medföra motsvarande

merbelastning vid dessa sjukhus. Då organisationen för den öppna vården

är av antydd omfattning och antalet rent sociala frågor är så stort som

vid ifrågavarande tre sjukhus, böra de sociala uppgifterna handhavas av

en särskild tjänsteman, vilken bör ha specialutbildning såsom social kurator.

Sammanlagt 3 tjänster såsom sociala kuratorer i lönegrad Ce 17 böra

därför inrättas för Ulleråkers, S:t Sigfrids och Sidsjöns sjukhus.

Med hänsyn till att arbetsbalansen på de vid Ulleråkers, S:t Lars’ och

S:t Jörgens sjukhus anordnade rättspsykiatriska avdelningarna ytterligare

ökat, torde antalet socialassistenter vid avdelningarna böra ökas med sammanlagt

3.

Slutligen böra 2 uppsyningsmanstjänster i Ca 15 och 4 föreståndarinnetjänster

i Ca 14 — alla vakanta och uppförda på övergångsstat — indragas.

Sammanfattningsvis innebära förslagen beträffande sjukvårdspersonal

för befintliga vårdplatser, att denna personal å ena sidan skulle utökas

med 3 socialkuratorer (Ce 17), 1 uppsyningsman (Ca 15), 2 föreståndarinnor

(Ca 14), 2 överskötare (Ca 13), 3 socialassistenter (Ce 13), 6 förste

skötare (Ca 12), 7 översköterskor (Ca 12), 49 skötare (Ce—Ca 11), 5 första

sköterskor (Ca 10), 1 laboratoriebiträde (Ce 10) och 48 sköterskor (Ce—

Ca 8). Å andra sidan skulle 2 uppsyningsmans- (Ca 15) och 4 föreståndarinnetjänster

(Ca 14) å övergångsstat indragas.

2 d) Ekonomipersonal för befintliga vårdplatser.

För om- och tillbyggnader, ökad beläggning m. m. och till följd av att

antalet patienter, som kunna utnyttjas för arbete, numera är betydligt

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 83.

mindre än tidigare uppkommer successivt behov av förstärkningar inom

en del ekonomiavdelningar. Genom utvecklingen av den öppna vården och

vården av lättskötta sinnessjuka omhändertagas nämligen icke vid sinnessjukhusen

lättskötta, arbetsföra patienter i samma utsträckning som förr.

Vidare har under det senaste årtiondet genomsnittsåldern hos sinnessjukhusens

patienter ej oväsentligt stigit, beroende på bl. a. befolkningens ökade

medellivslängd. Härtill kommer, att de moderna behandlingsmetoderna i

stor utsträckning förhindra akut sjuka från att deltaga i egentligt arbete

under vårdtiden.

Personal i verkstäder och arbetssalar. Sidsjöns sjukhus

saknar i motsats till flertalet andra sjukhus av samma storleksordning

hantverksföreståndaretjänst för tapetserare. För rationellt underhåll av den

mängd möbler, madrasser o. d., som finnes vid sjukhuset, kräves tillgång

till en kvalificerad yrkesman. Liksom motsvarande tjänster vid andra sjukhus

bör befattningen placeras i lönegrad Ca 12.

Vid Västra Ny sjukhus har ej inrättats någon tjänst för målare. Då det

emellertid visat sig nödvändigt att snarast anställa en sådan för oundgängligt

målningsunderhåll, har en disponibel hantverkartjänst utnyttjats

för ändamålet. För att sjukhuset skall kunna förvärva och behålla en

kvalificerad yrkesman bör en tjänst som hantverksföreståndare i Ca 12

inrättas. Samtliga övriga sjukhus med undantag av S:ta Annas sjukhus

disponera sådana tjänster. Vid bifall till detta förslag kan nämnda hantverkartjänst

indragas.

Vid statens sinnessjukhus finnes allenast 1 extra ordinarie hantverksföreståndare

i Ce 12. Denne är placerad vid S:t Olofs sjukhus. Då stadigvarande

behov av tjänsten finnes, bör den uppföras på ordinarie stat.

En av de två slöjdföreståndartjänsterna i Ca 12 vid Västra Marks sjukhus

har alltsedan sjukhusets öppnande disponerats såsom tjänst för trädgårdsmästare.

Enär stadigvarande behov av sistnämnda tjänst föreligger, bör

tjänsten såsom slöjdföreståndare indragas och ersättas med en trädgårdsmästaretjänst

i samma lönegrad.

En vakant slöjdföreståndaretjänst i Ca 12 vid S:t Lars’ sjukhus kan

indragas.

Vid vart och ett av de stora och medelstora sjukhusen med undantag av

Birgittas sjukhus finnes för måleriarbeten en hantverksföreståndare och

minst en hantverkare. Vid Birgittas sjukhus finnes blott en hantverksföreståndare

för ifrågavarande arbeten. Härutöver erfordras 1 hantverkare

i Ca 10.

Från Västra Marks sjukhus samt statens skol- och yrkeshem på Salbohed

har till Salberga sjukhus överflyttats skoreparationer vid anstalterna, då

patientklientelet vid ifrågavarande sjukhus är särskilt lämpat för syssel
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 83.

sättning av detta slag. Vid sjukhuset finnes en hantverksföreståndare för

skomakeriet. F. n. utnyttjas härutöver en inom skomakeriverkstaden vid

Ulleråkers sjukhus vakant extra ordinarie hantverkartjänst. En för skomakeriet

vid S:ta Gertruds sjukhus avsedd men där icke längre erforderlig,

genom Kungl. Maj:ts beslut vakantsatt hantverkartjänst i Ca 10 bör överflyttas

till Salberga sjukhus. Vid bifall härtill kan hantverkartjänsten vid

Ulleråkers sjukhus indragas.

S:t Jörgens sjukhus disponerar f. n. för sy- och vävsalar 1 slöjdföreståndare

och 1 sömmerska eller väverska d. v. s. mindre antal tjänster än

något annat jämförbart sjukhus. Vid sjukhuset behöves ytterligare 1 sömmerska

eller väverka.

Vid Västra Marks sjukhus — vilket disponeras för vård av omkring 350

asociala imbecilla kvinnor — finnas för sy- och väysalarna inrättade 1

slöjdföreståndaretjänst, 2 tjänster för sömmerskor eller väverskor och 1

ekonomibiträdestjänst i Ca 6. Härutöver har medicinalstyrelsen provisoriskt

ställt en disponibel ekonomibiträdestjänst i Ce 2 till sjukhusets förfogande

med hänsyn till det stora antal patienter, som vid sjukhuset ständigt sysselsättes

med textilarbete. Då erforderlig förstärkning med kvalificerad, sakkunnig

arbetskraft icke kan ernås medelst denna provisoriska anordning,

bör ekonomibiträdestjänsten i Ca 6 utbytas mot en tjänst såsom sömmerska

eller väverska i Ca 7 och ekonomibiträdestjänsten i Ce 2 mot en sådan

tjänst i Ce 3.

För sy- och vävsalarnas räkning disponera sjukhusen i regel ekonomibiträdestjänster

i Ce 3. I stället för sådana finnas emellertid vid några

sjukhus enstaka sådana tjänster i Ce 2. För dessa tjänster kan icke krävas

utbildning eller nämnvärd erfarenhet inom visst yrke. Det har också visat

sig svårt och i flera fall omöjligt att förvärva och behålla lämplig arbetskraft.

På grund härav böra vid sex sjukhus 7 ekonomibiträden i Ce 2

utbytas mot lika många tjänster i Ce 3.

Då tillgången på patientarbetskraft betydligt minskat inom sy- och vävsalarna,

är det ofrånkomligt, att ytterligare 3 ekonomibiträdestjänster i

Ce 3 inrättas.

Personal i kök, bageri och tvätt. I den organisation, som

visat sig lämplig inom centralköken vid de största och medelstora sjukhusen,

ingå 2 ekonomibiträdestjänster i Ca 6 (kokerska) och minst 2 sådana

tjänster i Ce 3. I stort sett är denna organisation numera genomförd.

Umedalcns sjukhus saknar dock fortfarande kokersketjänster. Två vakanta

ekonomibiträdestjänster i Ce 2 inom sjukhuset böra utbytas mot

tjänster i Ca 6. Vid Vipcholms sjukhus bör motsvarande utbyte komma

till stånd beträffande en sådan tjänst. I samband med tillkomsten av

sekundäravdelningarna Ribbingelund, Rosöga och Olofsfors år 1948 inrät
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 83.

tades 3 extra ordinarie tjänster såsom kokerska i Ce 6. Då stadigvarande

behov av tjänsterna förefinnes, böra de fr. o. m. nästa budgetår överföras

till ordinarie stat.

Vid en del sjukhus behövas vissa personalförstärkningar för centralköken.

5 nya tjänster såsom ekonomibiträde i Ce 3 böra med hänsyn härtill

inrättas.

Vid Ulleråkers och S:t Lars’ sjukhus har bageridriften nedlagts, varför

2 vakanta bageriföreståndaretjänster i Ca 10, 1 ekonomibiträdestjänst i

Ce 9 samt 3 sådana tjänster i Ce 2 kunna indragas. Vidare böra 2 biträdande

bageriföreståndaretjänster i Ca 7 vid ifrågavarande sjukhus överföras

till övergångsstat. Innehavarna av dessa tjänster avses tills vidare

skola tjänstgöra inom sjukhusens centralkök.

För handhavandet av tvätten vid Västra Ny sjukhus erfordras 1 ekonomibiträde

i Ce 3.

Med hänsyn till minskad tillgång på patientarbetskraft böra för en del

sjukhus anställas sammanlagt 4 ekonomibiträden i Ce 3 för strykningsoch

pressningsarbeten.

Personal för trädgård och jordbruk. Vid förutvarande

Bonaanstalten fanns såsom föreståndare för jordbruksdriften en lantbruksinspektor

i Ca 22. Denna tjänst har, sedan anstalten övergått till sinnessjukhus

— Västra Ny sjukhus — indragits. Vid sjukhuset finnes för ifrågavarande

ändamål ej någon föreståndaretjänst. En väl kvalificerad lantbruksassistent

bör knytas till sjukhuset och för honom bör inrättas en tjänst

1 Ce 20.

Övrig ekonomipersonal. För centralisering av förrådshållningen

vid sjukhusen fordras viss ytterligare personal. Sålunda kräves, att

vid S:t Jörgens sjukhus 1 förrådsförman anställes samt vid Umedalens

sjukhus 1 ekonomibiträde i Ce—Ca 9, avsett huvudsakligen såsom biträde

åt sjukhusets förrådsförman.

Den manliga sjukvårdspersonalen vid sekundär avdelning en i Hammar,

3 skötare, har att vid sidan av sin sjukvårdstjänstgöring utföra vid anstalten

förekommande gårdskarlsgöromål (eldning, renhållning, skötsel av

grundvattenverk och vattenreningsanläggning m. m.). Vid avdelningen finnes

ej annan ekonomipersonal än kökspersonalen. Med hänsyn till dessa

förhållanden bör 1 ekonomibiträdestjänst i Ce—Ca 9 inrättas.

Till följd av nytillkomna expeditionslokaler, möblerade personalrum

m. m. behövas för städningsgöromål 3 nya ekonomibiträden i Ce 2.

Vidare kunna 1 befattning för yttre nattvaktstjänstgöring och 1 på övergångsstat

uppförd tjänst såsom post- och stadsbud i Ca 10 indragas samt

2 befattningar för yttre nattvaktstjänstgöring i Ca 10 överföras till övergångsstat.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj. ts proposition nr 83.

Sammanfattningsvis innebära förslagen beträffande ekonomipersonal för

befintliga vårdplatser, att denna personal å ena sidan skulle utökas med

1 lantbruksassistent (Ce 20), 3 hantverksföreståndare (Ca 12), 1 trädgårdsmästare

(Ca 12), 1 förrådsförman (Ca 11), 1 ekonomibiträde (Ce 9), 2 sömmerskor

eller väverskor (Ca 7), 5 ekonomibiträden (Ca 6) och 21 ekonomibiträden

(Ce 3). Å andra sidan skulle samma personal minskas med 1

hantverksföreståndare (Ce 12), 2 slöjdföreståndare (Ca 12), 1 hantverkare

(Ce 10), 2 bageriföreståndare (Ca 10), 1 yttre nattvakt (Ca 10), 3 ekonomibiträden

(Ce 6) och 11 ekonomibiträden (Ce 2) samt med 1 å övergångsstat

uppförd tjänst såsom post- och stadsbud (Ca 10). Vidare skulle till

övergångsstat överföras 2 yttre nattvakter (Ca 10) och 2 biträdande bageriföreståndare

(Ca 7).

3 a och b) Vid bifall till Kungl. Maj:ts propositioner n:ris 214 och 227 till

1951 års riksdag angående ändrad lönegradsplacering för viss vård- och

ekonomipersonal m. m. samt till av medicinalstyrelsen i det föregående

framlagda förslag skulle nedan angivna tjänster vid statens sinnessjukhus

uppflyttas i lönegrad enligt följande, nämligen 21 förste uppsyningsmän

från Ca 18 till Ca 19, 44 första föreståndarinnor från Ca 17 till Ca 19, 19

uppsyningsmän från Ca 15 och 44 föreståndarinnor från Ca 14 till Ca 16,

1 föreståndarinna från Ce 14 till Ce 16, 43 översköterskor från Ca 12 till

Ca 14, 15 avdelningsbiträden från Ce 2 till Ce 4, 8 köksföreståndare från

Ca 14 till Ca 20, 10 köksföreståndare från Ca 12 till Ca 18, 7 köksföreståndare

från Ca 10 till Ca 16, 4 köksföreståndare vid sekundäravdelningarna

från Ca 10 till Ca 14, 8 biträdande köksföreståndare vid de större sjukhusen

från Ca 9 till Ca 16, 10 biträdande köksföreståndare vid övriga sjukhus

från Ca 9 till Ca 14, 140 ekonomibiträden från Ce 3 till Ce 5, 12 ekonomibiträden

vid Psykiatriska sjukhuset i Stockholm från Ce 2 till Ce 5 samt

564 ekonomibiträden vid övriga sjukhus från Ce 2 till Ce 4.

3 c) 1947 års biträdesutredning har föreslagit, att vid statens sinnessjukhus

20 kontorsbiträdestjänster skulle utbytas mot kanslibiträdestjänster.

Med utgångspunkt från biträdesutredningens förslag och medicinalstyrelsens

yttrande däröver föreslår styrelsen, att 1 kontorsbiträdestjänst

i Ca 8 vid Källshagens sjukhus och 19 kontorsbiträdestjänster i Cf 4—Ce 8

utbytas mot 15 kontoristtjänster i Ca 13 och 5 kanslibiträdestjänster i Ca 11.

3 d) Till predikanter vid statens sinnessjukhus skola, för år räknat,

utgå arvoden med högst resp. 2 100, 1 800 och 1 200 kronor. Sjukhusdirektionernas

sekreterare äga åtnjuta årsarvoden med högst resp. 1 320, 996

och 660 kronor. Medicinalstyrelsen äger för varje särskilt sjukhus bestämma

vilka arvoden, som skola utgå. Styrelsen fastställer även arvoden

för orgelspelning och för vaktmästargöromål vid sjukhusdirektionerna.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 83.

Styrelsen har bestämt arvodena sålunda, att predikantarvoden utgå med

504—2 040 kronor, sekreterararvoden med 660—1 320 kronor, arvoden för

orgelspelning med 384—588 kronor samt vaktmästararvoden med 60, 120

eller 180 kronor. I stort sett ha arvodena utgått med oförändrade belopp

sedan budgetåret 1939/40. Arvodestagarna ha sålunda ej kompenserats för

penningvärdets fall. Styrelsen föreslår en höjning med i genomsnitt 30

procent av de angivna arvodena, vilket skulle innebära en merkostnad av

25 000 kronor för år.

4) I anslutning till vad styrelsen anfört under punkten 2 a) föreslås,

att för en förste läkartjänst vid Ulleråkers sjukhus, med vilken skall förenas

självständigt ansvar för vissa vårdplatser, beräknas särskilt arvode

om 1 200 kronor för år.

Den 18 juli 1947 och 30 juni 1948 förordnade Kungl. Maj:t, att förste

läkaren inom överläkaravdelningen för manliga patienter vid Sidsjöns sjukhus

skulle tills vidare under budgetåren 1947/48 och 1948/49 tjänstgöra

såsom sjukvårdsläkare för den manliga psykopatavdelningen. Dåvarande

tjänsteinnehavaren skulle i avlöningshänseende behandlas, som om han

innehaft överläkartjänst i Ca 30. Även den nuvarande innehavaren av

nämnda förste läkartjänst ansvarar för vården inom specialavdelningen,

vilken är skild från mansavdelningen i övrigt. Medel för årsarvode av

1 200 kronor böra anvisas för denna förste läkartjänst.

Den 16 november 1951 har Kungl. Maj:t medgivit, att medicinalstyrelsen

finge för budgetåret 1951/52 disponera högst 20 000 kronor av anslagsposten

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t,

för utgivande av ersättning åt vid rättspsykiatrisk avdelning å sinnessjukhus

ej heltidsanställd läkare, vilken efter förordnande av styrelsen verkställt

sådan sinnesundersökning, som avses i 43 § sinnessjuklagen. Vidare

har förordnats, att sådan ersättning må utgå med 300 kronor för varje

slutförd undersökning jämte gottgörelse för utskrift av utlåtandet. Därjämte

medgav Kungl. Maj:t, att för utlåtande rörande sinnesbeskaffenheten

hos tilltalad, som icke är häktad, finge, därest detsamma avgivits av

läkare vid S:t Olofs sjukhus i Visby, tills vidare intill utgången av juni

1952, utgå ersättning med 300 kronor. Med hänsyn till det allt mera ökade

behovet av dylika undersökningar böra 30 000 kronor anvisas för ändamålet

för nästa budgetår. Beslutet om ersättning med 300 kronor per

utlåtande till läkare vid S:t Olofs sjukhus bör gälla även efter utgången

av juni 1952. För detta ändamål beräknas en årlig merkostnad av 2 000

kronor.

5) och 6) Vissa andra frågor.

5) Kostnadsökningen för avlönande av vikarier på nytillkommande tjänster

uppskattas — vid bifall till styrelsens förslag — till ca 160 000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 83.

6) Det för extra arbetskraft för innevarande budgetår beräknade beloppet

är alltför snävt till följd av att patientarbetskraft numera står till

buds i avsevärt mindre utsträckning än tidigare samt att ersättningarna

till den extra arbetskraften måst höjas i proportion till höjningen av

tjänstemännens rörliga tillägg. Beloppet bör höjas med 94 000 kronor till

500 000 kronor.

Departementschefen.

Först vill jag beröra frågan om personal i anledning av nytillkommande

platser. I propositionen nr 151 till 1951 års riksdag

hemställde föredragande departementschefen om bemyndigande, att

— under förutsättning att driftkostnaderna för Brotorps arbetshem hölle

sig på normal nivå -—- förvärva hemmet för att drivas såsom en sekundäravdelning

till Västra Marks sjukhus. Riksdagen biföll denna hemställan

(skr. nr 195). Medicinalstyrelsens uppskattning av driftkostnaderna har

visat, att dessa äro förhållandevis låga. Kungl. Maj :t har sedermera godkänt

avtal med innehavaren av arbetshemmet om förvärv av detsamma. Medicinalstyrelsens

beräkning av den för arbetshemmets drift erforderliga personalen

har ej givit mig anledning till erinran. Även styrelsens övriga förslag om

anställande av personal för nya platser anser jag mig böra biträda. Jag förordar

alltså, att för Mariebergs och Furunäsets sjukhus samt för Brotorps

arbetshem fr. o. m. nästa budgetår inrättas följande tjänster, nämligen 1

överskötare i Ca 13, 1 förste skötare i Ca 12, 3 översköterskor i Ca 12, 12

skötare, 3 första sköterskor i Ca 10, 17 sköterskor, 1 sömmerska eller

väverska i Ca 7, 1 ekonomibiträde i Ca 6 och 1 ekonomibiträde i Ce 2.

Av de nytillkommande skötarna torde 8 böra upptagas som ordinarie i

Ca 11 och 4 som extra ordinarie i Ce 11, medan av de nya skötersketjänsterna

12 torde böra upptagas som ordinarie i Ca 8 och 5 som extra

ordinarie i Ce 8.

I fråga om personal för befintliga vårdplatser föreslår

jag följande.

I avseende på läkarpersonalen anser jag, att det bör anstå t. v. med att

inrätta en ny andre läkartjänst vid Ulleråkers sjukhus. Medicinalstyrelsens

förslag innebär vidare, att de rättspsykiatriska undersökningsavdelningarna

vid Ulleråkers och S:t Lars’ sjukhus skulle förstärkas med en

förste läkare vid vardera avdelningen. Som skäl härför har anförts, att

antalet väntande undersökningsfall under de sist förflutna tolv månaderna

ökat med 35 procent. Under hand har jag erfarit, att antalet avgivna utlåtanden

per läkare under ett år vid de olika undersökningsavdelningarna

företer avsevärda differenser. Detta torde sammanhänga med — förutom

eu viss skillnad i arbetskapaciteten hos de olika befattningshavarna —

någon ojämnhet i fördelningen mellan avdelningarna av mera krävande

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 83.

undersökningsfall. En utväg att råda bot härpå synes vara att mera grundligt

överse indelningen av avdelningarnas upptagningsområden. Jag förutsätter,

att medicinalstyrelsen ägnar denna fråga uppmärksamhet. Jag utgår

även från att enstaka läkartjänster skola kunna förflyttas, om man därigenom

kan vinna en mera rationell och jämn arbetsfördelning. I det följande

framlägger jag förslag om ökad medelsanvisning för ersättning till

sådana vid avdelningarna ej heltidsanställda läkare, vilka efter förordnande

av styrelsen verkställa sinnesundersökning av åtalade, icke häktade

personer. Vid bifall till detta förslag skulle möjligheter skapas att för

rättspsykiatriska undersökningar av ifrågavarande slag förvärva ökat antal

läkare. Den uppkomna balansen av undersökningsfall torde på detta sätt

kunna avarbetas. Med hänsyn till vad jag sålunda anfört anser jag, att

med inrättandet av ytterligare fasta läkartjänster vid avdelningarna tills

vidare bör anstå.

På av medicinalstyrelsen anförda skäl föreslår jag däremot, att läkarpersonalen

vid S:ta Maria och S:t Sigfrids sjukhus förstärkes med en andre

läkare i Ce 29 vid vartdera sjukhuset. Vidare torde intet vara att erinra

mot att en andre läkartjänst utbytes mot en förste läkartjänst vid vartdera

av Ulleråkers och Sidsjöns sjukhus samt att med en förste läkartjänst

vid Ulleråkers sjukhus förenas självständigt ansvar för vissa vårdplatser.

Beträffande kontorspersonalen tillstyrker jag, att ytterligare 5 biträden

för skriv- och kontorsgöromål i Cf 4—Ce 8 anställas fr. o. m. nästa budgetår.

Övriga förslag om utökning av kontorspersonalen kan jag icke biträda.

Vad härefter angår sjukvårdspersonalen föranleder förslaget om inrättande

av en uppsyningsmanstjänst i Ca 15 vid S:t Sigfrids sjukhus, 4 översköter

sket jänster i Ca 12 vid vissa medicinska centra samt 1 laboratoriebiträdestjänst

i Ce 10 vid S:t Jörgens sjukhus ingen erinran från min sida.

Däremot är jag icke beredd tillstyrka inrättande av förste skötartjänster

för arbets- och sysselsättningsterapi vid S:t Jörgens, Salberga och Frösö

sjukhus.

Av begärda utökningar eller utbyten av personal på grund av förändringar

i fråga om vissa vårdplatsers karaktär m. m. anser jag mig f. n.

blott kunna tillstyrka anställande av 1 över sköterska i Ca 12 vid Umedalens

sjukhus, 1 överskötare i Ca 13 vid Salberga sjukhus och 2 översköterskor i

Ca 12 samt utbyte av 1 över sköterska i Ca 12 mot 1 över skötare i Ca 13 vid

S:ta Maria sjukhus och 1 skötare i Ca 11 mot 1 sköterska vid Gådeå sjukhus.

Förslaget om inrättande vid Västra Marks sjukhus av 3 nya tjänster

som första sköterska i Ca 10 bör enligt min mening bifallas på det sätt,

att sagda tjänster inrättas i utbyte mot 3 skötersketjänster. Beträffande

övriga förslag om ökning av vårdpersonalen tillstyrker jag endast, att 10

skötare, av vilka 2 äro avsedda för Källshagens sjukhus, och 6 sköterskor

anställas.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 83.

I fråga om behovet av personal för familjevård och hjälpverksamhet vill

jag framhålla, att med nuvarande platstillgång och omsättning av patienter

möjligheterna att vid sjukhusen mottaga nya patienter äro relativt begränsade.

1 slutet av år 1951 uppgick överbeläggningen vid de egentliga sinnessjukhusen

till ca 18 procent och antalet exspektanter till i runt tal 1 500. En

intensifiering av lamiljevårdsverksamheten skulle medföra, att vissa vårdplatser

kunde frigöras. Härigenom skulle förutsättningar skapas för att tidigare

omhändertaga motsvarande antal exspektanter och därigenom möjligheter

att i ökad utsträckning återföra dem till hälsa. För en intensifiering av

familjevården, kräves emellertid, att familjer inom upptagningsområdena

göras intresserade för att mottaga patienter i större utsträckning än vad

1. n. är fallet. En höjning av ersättningarna till sådana familjer torde kunna

medverka härtill. Vidare torde erfordras en ökad insats av arbetskraft.

Då vårdformen är förhållandevis föga kostnadskrävande och en intensifiering

av densamma relativt snabbt kan leda till en förbättring av vårdmöjligheterna

inom sinnessjukvården i dess helhet — ehuru givetvis i begränsad

omfattning — anser jag mig böra tillstyrka förslag, som ha detta syfte.

Då även hjälpverksamheten bidrager till att begränsa vårdplatsbehovet, bör

jämväl denna verksamhet enligt min mening främjas. Jag biträder på

grund härav medicinalstyrelsens förslag om anställande av ytterligare 1

föreståndarinna i Ca 14 vid S:ta Maria sjukhus, utbyte av 1 överskötersketjänst

i Ca 12 mot 1 föreståndarinnetjänst i Ca 14 vid Mariebergs sjukhus

samt utbyte av 1 skötersketjänst mot 1 tjänst som första sköterska i Ca 10

vid centralhemmet för familjevård i Korsberga. På av medicinalstyrelsen

anförda skäl tillstyrker jag vidare, att en ny tjänst såsom socialkurator

inrättas. Tjänsten bör hänföras till 17 lönegraden och tills vidare upptagas

pa extra stat. För innehavaren av tjänsten bör gälla, att han undergått

den för sociala kuratorer i allmänhet erforderliga utbildningen. Tjänsten

synes i första hand böra placeras vid Ulleråkers sjukhus.

Det av medicinalstyrelsen uppgivna behovet av ytterligare socialassistenter

vid de rättspsykiatriska avdelningarna torde böra tillgodoses på sådant

sätt, att avdelningarna vid Ulleråkers och S:t Lars’ sjukhus förstärkas med

vardera 1 socialassistent i Ce 13.

Förslaget om indragning av följande på övergångsstat uppförda vakanta

tjänster, nämligen 2 uppsyningsmanstjänster i Ca 15 och 4 föreståndarinnetjänster

i Ca 14 föranleder ingen erinran från min sida.

1 fråga om sjukvårdspersonalen på befintliga avdelningar in. in. innebär

alltså mitt förslag, att följande tjänster skulle tillkomma, nämligen 1 socialkurator

i Cg 17, 1 uppsyningsman i Ca 15, 2 föreståndarinnor i Ca 14, 2

överskötare i Ca 13, 2 socialassistenter i Ce 13, 5 översköterskor i Ca 12,

9 skötare, 4 första sköterskor i Ca 10, 1 laboratorbiträde i Ce 10 och 3 sköterskor.

Av de nytillkomna skötarna höra 6 upptagas såsom ordinarie i

4>

H i hang till riksdagens protokoll 1952. I sand. Nr 83.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 83.

Ca 11 och 3 som extra ordinarie i Cell, medan av de 3 nya skötersketjänsterna

2 torde böra upptagas som ordinarie i Ca 8 och 1 som extra

ordinarie i Ce 8. Å andra sidan skulle på övergångsstat uppförda 2 uppsyningsmanstjänster

i Ca 15 och 4 föreståndarinnetjänster i Ca 14 indragas.

Förslagen i fråga om ekonomipersonalen anser jag mig icke kunna tillstyrka

i vad de avse förstärkning av personalen för vissa sy- och vävsalar

med 3 ekonomibiträden i Ce 3, inrättande vid Västra Ny sjukhus av 1 ekonomibiträdestjänst

i Ce 3 för handhavande av sjukhusets tvätt och 1 tjänst

i Ce 20 som jordbruksassistent samt anställande av 1 ekonomibiträde i

Ca—Ce 9 såsom biträde åt förrådsförmannen vid Umedalens sjukhus. I

övrigt föranleda förslagen ej annan erinran från min sida än att antalet

nya ekonomibiträdestjänster i Ce 3 för kök samt för stryknings- och pressningsarbeten

begränsas till 4 resp. 3 befattningshavare.

Mitt ställningstagande till förslagen med avseende på ekonomipersonalen

innebär sålunda, att följande tjänster skulle tillkomma, nämligen 3 hantverksföreståndare

i Ca 12, 1 trädgårdsmästare i Ca 12, 1 förrådsförman i

Ca 11, 2 sömmerskor eller väverskor i Ca 7, 5 ekonomibiträden i Ca 6 och

15 ekonomibiträden i Ce 3. Å andra sidan skulle 2 slöjdföreståndartjänster

i Ca 12, 1 hantverksföreståndare i Ce 12, 1 hantverkartjänst i Ce 10, 2 bageriföreståndartjänster

i Ca 10, 1 tjänst som yttre nattvakt i Ca 10, 3 ekonomibiträdestjänster

i Ce 6, 11 ekonomibiträdestjänster i Ce 2 samt 1 tjänst som

post- och stadsbud i Ca 10 på övergångsstat indragas. Till övergångsstat

skulle vidare överföras 2 tjänster som yttre nattvakt i Ca 10 och 2 biträdande

bageriföreståndartjänster i Ca 7.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle sammanfattningsvis

tillkomma följande ordinarie tjänster, nämligen 2 förste läkare i Ca 31,

1 uppsyningsman i Ca 15, 2 föreståndarinnor i Ca 14, 3 överskötare i Ca 13,

1 förste skötare i Ca 12, 8 översköterskor i Ca 12, 3 hantverksföreståndare

och 1 trädgårdsmästare, alla i Ca 12, 14 skötare och 1 förrådsförman i Ca 11,

7 första sköterskor i Ca 10, 14 sköterskor i Ca 8, 3 sömmerskor eller väverskor

i Ca 7 och 6 ekonomibiträden i Ca 6. Å andra sidan skulle följande

ordinarie tjänster indragas, nämligen, 2 slöjdföreståndare i Ca 12 samt

2 bageriföreståndare och 1 yttre nattvakt i Ca 10. Från övergångsstat skulle

avföras 2 uppsyningsmän i Ca 15, 4 föreståndarinnor i Ca 14 samt 1 postoch

stadsbud i Ca 10. Slutligen skulle till övergångsstat överföras 2 yttre

nattvakter i Ca 10 och 2 biträdande bageriföreståndare i Ca 7.

Vidare skulle tillkomma följande icke-ordinarie tjänster, nämligen 1 socialkurator

i Cg 17, 2 socialassistenter i Ce 13, 7 skötare i Ce 11, 1 laboratoriebiträde

i Ce 10, 6 sköterskor i Ce 8, 5 biträden för skriv- och kontorsgöromål

i Cf 4—Ce 8, 15 ekonomibiträden i Ce 3 och 1 ekonomibiträde i Ce 2.

Å andra sidan skulle 1 hantverksföreståndart jänst i Ce 12, 1 hantverkar
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj. ts proposition nr 83.

tjänst i Ce 10, 3 ekonomibiträdestjänster i Ce 6 och 11 ekonomibiträdestjänster

i Ce 2 indragas.

Mina förslag innebära alltså, att sammanlagt 104 nya tjänster inrättas,

av vilka 66 ordinarie och 38 icke-ordinarie, samt att 28 tjänster indragas.

Nettotillskottet av nya tjänster skulle sålunda uppgå till (104 — 28) 76.

Av de nya tjänsterna avses 40 för nytillkommande och 36 för befintliga

vårdplatser.

Jag övergår härefter till de av medicinalstyrelsen framlagda förslagen

om lönereglering för vissa personalkategorier. Vad

först angår sjukvårds- och ekonomipersonal vill jag erinra, att 1951 års

riksdag (skr. nr 378) bifallit Kungl. Maj :ts propositioner n:ris 214 och 227

angående ändrad lönegradsplacering för viss vård- och ekonomipersonal

m. in. Till följd härav böra nedan angivna tjänster uppflyttas i lönegrad

enligt följande, nämligen 21 förste uppsyningsmän från Ca 18 till Ca 19,

44 första föreståndarinnor från Ca 17 till Ca 19, 18 uppsyningsmän från

Ca 15 och 42 föreståndarinnor från Ca 14 till Ca 16, 1 föreståndarinna från

Ce 14 till Ce 16, 39 översköterskor från Ca 12 till Ca 14, 15 avdelningsbiträden

från Ce 2 till Ce 4, 8 köksföreståndare från Ca 14 till Ca 20, 10

köksföreståndare från Ca 12 till Ca 18, 7 köksföreståndare från Ca 10 till

Ca 16, 4 köksföreståndare vid sekundäravdelningarna från Ca 10 till Ca 14,

8 biträdande köksföreståndare vid de större sjukhusen från Ca 9 till Ca 16,

10 biträdande köksföreståndare vid övriga sjukhus från Ca 9 till Ca 14,

119 ekonomibiträden i Ce 3 till Ce 5, 12 ekonomibiträden vid Psykiatriska

sjukhuset i Stockholm från Ce 2 till Ce 5 samt — efter avräkning av 11

ekonomibiträden, vilka skulle indragas — 563 ekonomibiträden vid övriga

sjukhus från Ce 2 till Ce 4. I enlighet härmed böra följande av mig i det

föregående föreslagna nya tjänster placeras 1 uppsyningsmän och 2 föreståndarinnor

i Ca 16, 4 översköterskor vid medicinska centra i Ca 14 och

15 ekonomibiträden i Ce 5. Vidare skulle antalet ekonomibiträden i Ce 2,

som enligt propositionen nr 214 böra uppflyttas till Ce 4, reduceras till

(574— 11) 563.

Det av medicinalstyrelsen förordade utbytet av 1 ordinarie och 19 icke

ordinarie kontorsbiträdestjänster mot 15 kontoristtjänster i Ca 13 och 5

kanslibiträdestjänster i Ca 11 kan jag icke tillstyrka. Med hänvisning till

vad chefen för civildepartementet anfört i propositionen nr 14/1952 förordar

jag i stället, att konlorsbiträdestjänsterna utbytas mot kanslibiträdestjänster

av vilka 1 ordinarie och 19 icke ordinarie.

I likhet med medicinalstyrelsen anser jag, att arvodena till predikanter

och sjukhusdirektionernas sekreterare samt för orgelspelning och vaktmästargöromål

böra höjas. Styrelsens förslag innebär en uppräkning med

30 procent, ökningen bör dock enligt min mening begränsas till 10 procent.

Emot styrelsens förslag om arvoden till vissa läkare har jag intet att

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 83.

erinra. Detta innebär bl. a. ökad medelsanvisning för att möjliggöra en

avarbetning av den uppkomna balansen av väntande rättspsykiatriska

undersökningsfall.

Från detta anslag utgå ersättningar till ledamöter i och sekreterare hos

lokala utskrivningsnämnder, som nu finnas inrättade vid fyra sinnessjukhus.

Jag förutsätter, att sådana nämnder komma att fr. o. in. nästa budgetår

inrättas vid ytterligare ett antal sjukhus. De i anledning härav ökade

kostnaderna torde kunna inrymmas i anslaget.

Vad slutligen angår medelsberäkningen för nästa budgetår

påkalla de av mig framlagda förslagen en ökning av medelsanvisningen

under anslaget med i runt tal 560 000 kronor för nytillkommande

tjänster, 500 000 kronor för vissa löneregleringar och ca 34 000

kronor för arvoden till vissa läkare. Med hänsyn till den personalförstärkning,

jag förordat, erfordras även ytterligare medel för avlöningar till

vikarier. Jag beräknar härför 102 000 kronor. Till följd av höjningen av

det rörliga tillägget från 12 till 32 (33) procent torde posten till extra

arbetskraft böra uppräknas med 94 000 och anslagsposten till rörligt tilllägg

med 10 000 000 kronor. Anslaget skulle alltså höjas med (560 000 +

500 000 + 34 000 + 102 000 + 94 000 + 10 000 000) 11 290 000 kronor.

På grund av förekommande vakanser på ordinarie tjänster har under

de senaste budgetåren belastningen på ordinarieposten understigit de anvisade

beloppen. Posten har med hänsyn härtill successivt reducerats och

icke-ordinarieposten uppräknats. Då samma förhållande alltjämt i viss mån

är rådande, föreslår jag en ytterligare överflyttning med 200 000 kronor

från ordinarie- till icke-ordinarieposten.

Anslaget beräknas sålunda: avlöningar till ordinarie tjänstemän 28 895 000

( + 265 000) kronor, arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, 285 000 (+41 400) kronor, avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

20 260 000 (+ 725 000) kronor samt rörligt tillägg 15 690 000

(+ 10 258 600) kronor.

Anslaget bestämmes alltså till (28 895 000 + 285 000 + 20 260 000 +

15 690 000) 65 130 000 (+ 11 290 000) kronor.

II. Statens sinnessjukhus: Omkostnader.

Anslag Nettoutgift

1949/50 23 200 000 24 485 006

1950/51 23 800 000 26 407 307

1951/52 (statsliggaren s. 947) . . 25 125 000

1952/53 (förslag) .............. 30 605 000

Yrkande.

Medicinalstyrelsen (skr. 30/11 1951) föreslår, att anslaget höjes med

6 395 000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 83.

21

Ändamål

Utgifter

1950/51

Anslag

1951/52

Förslag

ökning

1. Sjukvård m. m. åt befattningshavare

319 129

275 000

320 000

45 000

2. Reseersättningar ..............

201 755

190 000

220 000

30 000

3. Expenser:

a) Bränsle, lyse och vatten......

5 225 928

4 850 000

7 000 000

2 150 000

b) Övriga expenser ............

382 191

370 000

430 000

60 000

4. Övriga utgifter:

a) Inventarier ................

882 116

925 000

1 300 000

375 000

b) Tvätt och renhållning........

854 552

645 000

1 000 000

355 000

c) Utspisning ................

13 101 990

12 750 000

15 000 000

2 250 000

d) Linne, gång- och sängkläder ..

2 509147

2 400 000

3 000 000

600 000

e) Läkemedel m. m.............

1 172 060

1 050 000

1 300 000

250 000

f) Familjevård................

712 977

640 000

750 000

110 000

g) Automobiler och transporter. .

347 352

300 000

355 000

55 000

h) Patienternas sysselsättning och

förströelse ..................

568 531

600 000

650 000

50 000

i) Diverse utgifter ............

129 581

130 000

195 000

65 000

6 395 000

Motiv,

Medelbeläggningen på statens sinnessjukhus uppgick under år 1950 till

22 559. Därjämte vistades i medeltal 664 patienter per dag i den till dessa

sjukhus anslutna familjevården. Under år 1951 och första halvåret 1952

beräknas sammanlagt 309 nytillkommande vårdplatser, som icke behöva

disponeras för evakuering av andra platser, bliva tagna i bruk. Vidare

beräknas, att sammanlagt 161 nya vårdplatser skola bliva disponibla under

nästa budgetår. Medelbeläggningen under budgetåret 1952/53 uppskattas

till sammanlagt omkring (22 559 + 309 + 161) 23 030. Medeltalet patienter

i familjevård torde komma att uppgå till omkring 675.

I enlighet härmed beräknas totala antalet vårdade per dag till omkring

(23 030 + 675) 23 700.

1) Belastningen å denna post var under budgetåret 1950/51 omkring

46 000 kronor större än under budgetåret 1949/50. Ökningen är huvudsakligen

hänförlig till stegrade utgifter för ersättningar till verksläkare

till följd av att personalen utökats och att särskilda läkare utanför sjukhusen

i flera fall än tidigare förordnats såsom verksläkare. Viss ytterligare

utgiftsökning beräknas bl. a. på grund av höjda taxor vid karolinska

sjukhuset.

2) Inträdd utgiftsökning har föranletts av bl. a. ökade transporter av

patienter till kroppssjukhus för undersökning och behandling samt utbyggnad

av den öppna vården. På grund av höjda järnvägstaxor och traktamentsersättningar

kunna kostnaderna beräknas ytterligare stiga under

nästa budgetår.

3 a) Med utgångspunkt från belastningen under budgetåren 1949/50 och

1950/51 — 4 844 606 resp. 5 225 928 kronor — samt med hänsyn till höjda

bränslepriser och skatt på elektricitet bör anslagsposten höjas.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 83.

3 b) På grund av stegrade kostnader för bl. a. telegram, telefon och

annonsering uppskattas de löpande kostnaderna för nästa budgetår till

omkring 370 000 kronor. Under nästa budgetår beräknas utbyte av manuell

telefonväxel mot automatiserad sådan komma till stånd vid S:ta Maria

sjukhus. Inträdesavgiften och övriga engångsavgifter för anslutning avväxeln

uppgå till sammanlagt 60 470 kronor. Delposten för övriga expenser

upptages alltså till i runt tal (370 000 + 60 000) 430 000 kronor.

4) Socialstyrelsens levnadskostnadsindex visar en genomsnittlig prisstegring

med ca 17 procent under tiden juni 1950—juni 1951. Indextalen för

olika delposter utvisa prisstegringar enligt följande:

Delpost, varaslag

Indextal

Procentuell föränd- ring sedan

juni

1950

juni

1951

juni

1950

december

1950

. . ( möbler..................

inventarier............. { husgeråd, verktyg........

tvätt och renhållning .... tvätt ..................

... t tvål och såpa............

utspisnmg.............. ( livsmedel .............

. , .. ,, f kläder och skodon........

Imne, gång-och sängkläder { hushållstextilier..........

188

164

149

195

184

190

230

220

197

177

259

215

237

297

+ 17,0

+ 20,1

+ 18,8

+ 32,8

+ 16,8

+ 24,7

+ 29,1

+ 15,2

+. 14,3

+ 19,0

+ 27,1

+ 13,9

+ 22,3

+ 25,3

Enligt kommerskollegii partiprisindex är stegringen av partipriserna

sedan juni 1950 ännu högre (ca 37 procent) än den prisförhöjning, som

kommer till uttryck i socialstyrelsens levnadskostnadsindex.

4 a) Sedan juni 1950 ha, såsom framgår av det föregående, priserna på

inventarier stigit med i genomsnitt 18,5 procent. Med utgångspunkt från

det föregående år beräknade anslagsbeloppet om 35 kronor per patient och

år, bör man sålunda för nästa budgetår i första hand räkna med ett anslagsbelopp

om 42 kronor per patient eller, vid en medelbeläggning på

sjukhusen om 23 030, med sammanlagt (23 030 X 42) 970 000 kronor för

löpande utgifter av normal omfattning.

Liksom för innevarande budgetår erfordras dessutom viss förhöjning av

anslaget. Från sjukhusen ha nämligen till medicinalstyrelsen inkommit

framställningar om medel för speciella, mera kostnadskrävande anskaffningar.

Sålunda föreliggande särskilda medelsbehov uppgå f. n. till sammanlagt

662 900 kronor. Enär förnyelserna och kompletteringarna liksom

tidigare böra ske etappvis, synes postens höjning av denna anledning höra

begränsas till 330 000 kronor.

Inventarieposten föreslås sålunda upptagen till (970 000 + 330 000)

1 300 000 kronor.

4 b) Belastningen på denna delpost uppgick budgetåret 1950/51 till

854 552 kronor mot 648 294 kronor budgetåret 1949/50. Kostnadsökningen

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kanyl. Maj. ts proposition nr 83.

beror huvudsakligen på betydande prisstegringar och ökad beläggning.

Priserna på tvätt- och rengöringsmedel o. d. ha enligt socialstyrelsens levnadskostnadsindex

stigit med omkring 26 procent sedan juni 1950. Denna

prisstegring har huvudsakligen skett under tiden december 1950—juni 1951

och kan sålunda endast delvis ha kommit till uttryck i belastningssiffran

för budgetåret 1950/51. Härjämte kan man vänta en betydande merbelastning

genom att S:t Lars’ sjukhus i Lund måste anlita försvarets fabriksverks

tvättinrättning i Landskrona.

4 c) Kostnaden för dagsportion per patient uppgick under år 1950 till i

genomsnitt 1 krona 33 öre. Enligt socialstyrelsens levnadskostnadsindex

ha priserna på livsmedel under tiden december 1950—juni 1951 stigit med

13,9 procent. Med stöd härav beräknas sagda kostnad f. n. uppgå till omkring

1 krona 52 öre, vilket vid en medelbeläggning av 23 030 innebär ett

anslagsbehov av omkring 12 800 000 kronor. Härtill kommer emellertid

årskostnaden för de i tillhandahållen personalkost ingående livsmedlen,

f. n. omkring 1 500 000 kronor. För föregående och innevarande budgetår

har härjämte delposten till utspisning uppräknats med 200 000 kronor för

s. k. enhetskost vid två sjukhus. På grund av bl. a. personalbrist har denna

kostomläggning ännu icke kunnat ske, men styrelsen räknar med ett förverkligande

därav inom kort. Med hänsyn till att livsmedelspriserna stigit

med omkring 37 procent sedan utgången av budgetåret 1949/50 föreslås,

att beloppet uppräknas till 275 000 kronor. Ett sålunda till (12 800 000 +

1 500 000 + 275 000) 14 575 000 kronor beräknat anslagsbelopp bör med

hänsyn till att livsmedelspriserna alltjämt synas stiga avrundas till

15 000 000 kronor.

4 d) Belastningen på denna delpost uppgick budgetåret 1949/50 till

2 743 260 kronor. Under åren efter andra världskrigets slut ha sjukhusen

måst i stor omfattning förnya och komplettera sin utrustning med textilier.

Detta har försvårats och försenats på grund av knapp tillgång, obestämda

leveranstider samt höga och fluktuerande priser. Tillgången på textilier är

emellertid numera betydligt större än tidigare men priserna högre. Enligt

lämnad redogörelse ha dessa stigit med 25 å 30 procent sedan juni 1950.

Vid sjukhusen råda alltjämt betydande brister i fråga om den textila utrustningen.

Härjämte är en kvalitativ förbättring av utrustningen i åtskilliga

avseenden önskvärd.

4 e) Kostnaderna för läkemedel in. in. stego från 1 019 340 kronor under

budgetåret 1949/50 till 1 172 060 kronor under budgetåret 1950/51. Huvudparten

av kostnadsstegringen är hänförlig till utgifter för läkemedel samt

förbrukningsartiklar för läkemedelsförråd, laboratorier, röntgenanläggningar

o. d. Även kostnaderna för tandvård åt patienterna ha ökat. Avgifterna

för vård av sinnessjukhusens patienter vid kroppssjukhus ha avsevärt

höjts. Vidare torde kostnaderna för patienternas tandvård komma att märkbart

stiga. Vilken omfattning kostnadsstegringarna komma att få, kan dock

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 83.

icke nu med säkerhet beräknas. Med utgångspunkt från den senaste belastningssiffran

bör delposten uppräknas till 1 300 000 kronor.

4 f) Den ökade belastningen på delposten från 634 267 kronor under

budgetåret 1949/50 till 712 977 kronor under budgetåret 1950/51 är huvudsakligen

en följd av att medicinalstyrelsen måst medgiva höjning av ersättningarna

för patienternas inackordering samt att antalet patienter i familjevård

något stigit. De höjda textilpriserna kunna beräknas medföra en

ökning av kostnaderna för kläder o. d. med omkring 15 000 kronor. Generalplanen

för sinnessjukvården förutsätter en avsevärd utvidgning av denna

vårdform. Det är med hänsyn till bristen på vårdplatser angeläget, att

denna utvidgning åstadkommes snarast möjligt.

4 g) Utbyggnaden av familjevården och hjälpverksamheten kan beräknas

öka kostnaderna under denna delpost.

4 h) För att möjliggöra ökad tilldelning av flitpenningar åt arbetande

patienter höjdes delposten fr. o. in. budgetåret 1947/48 med 250 000 till

625 000 kronor. I samband därmed genomförde medicinalstyrelsen vissa

förhöjningar av flitpenningbeloppen. Dessa må av vederbörande sjukvårdsläkare

f. n. bestämmas till högst 80 öre för dag, såvida icke medicinalstyrelsen

i särskilda fall medgivit högre belopp. Styrelsen anser en ytterligare

höjning av flitpenningbeloppen påkallad såsom en stimulans åt

patienternas arbetsvilja samt såsom kompensation för penningvärdeförsämringen.

Medel erfordras vidare för förbättrad sysselsättningsterapi.

4 i) Till denna post hänföras diverse kostnader för personer, som vid

sjukhusen undergå rättspsykiatriska undersökningar, samt avgifter till företag,

vilka anlitas för den yttre tillsynen av sjukhusen nattetid. Förstnämnda

kostnader ha på grund av inträffade prisstegringar för kost, linne in. m.

numera stigit avsevärt, ökat medelsbehov föranledes även av att enskilda

nattvaktsbolag övertagit den yttre tillsynen nattetid vid ytterligare sjukhus.

För sagda ändamål beräknas ett ökat medelsbehov för nästa budgetår med

25 000 kronor. Sedan medicinalstyrelsen till civilförsvarsstyrelsen anmält

sinnessjukhusens behov av medel för civilförsvarsutbildning av personal,

har civilförsvarsstyrelsen ställt ungefär hälften — 40 000 kronor — av det

f. n. erforderliga beloppet till medicinalstyrelsens förfogande. Återstoden

-— 40 000 kronor — erfordras för nästa budgetår och bör anvisas under

sinnessjukhusens omkostnadsanslag. I enlighet härmed föreslås, att delposten

upptages med .(130 000 + 25 000 + 40 000) 195 000 kronor.

Departementschefen.

Medelsbehovet under anslagsposterna till sjukvård och reseersättningar

uppskattar jag för nästa budgetår — med hänsyn till belastningen samt

till den ökning av personalen, som jag förordat under avlöningsanslaget —

till resp. 325 000 och 230 000 kronor. Detta innebär en höjning av posterna

med 50 000 resp. 40 000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 83.

Emot medicinalstyrelsens beräkning av posten till expenser har jag ej

annan erinran, än att uppräkningen av delposten till bränsle, lyse och vatten

torde böra begränsas till 1 650 000 kronor.

Vad angår anslagsposten till övriga utgifter anser jag i likhet med medicinalstyrelsen,

att ökad medelsanvisning erfordras till inventarier, till linne,

gång- och sängkläder samt till diverse utgifter, ökningen torde dock böra

stanna vid resp. 125 000, 500 000 och 45 000 kronor. Styrelsens beräkning

av övriga delposter har icke givit mig anledning till erinran.

I enlighet med vad jag sålunda förordat uppskattar jag det ökade medelsbehovet

för nästa budgetår till (50 000 + 40 000 + 1 650 000 + 60 000 +

125 000 + 500 000 + 45 000 + 355 000 + 2 250 000 + 250 000 + 110 000 + 55 000

+ 50 000) 5 540 000 kronor.

Anslaget bestämmes alltså till (25 125 000 + 5 540 000) 30 665 000 kronor.

111. Statens sinnessjukhus: Övervakning av vissa

försöksutskrivna patienter.

Anslag

Nettoutgift

1949/50 .........................

..... 16 000

10 185

1950/51 .........................

..... 16 000

10 080

1951/52 (statsliggaren s. 948).....

10 000

1952/53 (förslag) ...............

..... 25 000

Yrkande.

Medicinalstyrelsen (skr. 30/11 1951) föreslår, att anslaget höjes med

15 000 kronor.

Motiv.

Enl. beslut av Kungl. Maj:t den 13 juni 1947 är övervakare berättigad

till ersättning med 8 kronor för den första månaden och 2 kronor för varje

följande månad av den tid, han innehaft och utövat övervakningsuppdrag.

Enligt förslag i 1950 års statsverksproposition (II ht. s. 72—73) har motsvarande

ersättningsbelopp för övervakning av villkorligt dömda, frigivna

m. fl. höjts till 10 kronor för den första månaden och 5 kronor för varje

efterföljande månad. Med anledning av framställningar i ämnet torde motsvarande

höjning böra ske av ersättningarna för övervakning av försöksutskrivna

patienter vid sinnessjukhusen.

Departementschefen.

Enligt kungörelsen angående bestridande av kostnader för övervakning

av villkorligt dömda utgår ersättning till övervakare med 10 kronor för

första månaden och 5 kronor för varje efterföljande månad. Motsvarande

ersättning torde böra tillkomma övervakare av försöksutskriven patient

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 83.

vid sinnessjukhus. Medicinalstyrelsens beräkning av anslaget giver mig ej

anledning till erinran. Anslaget bör alltså för nästa budgetår upptagas till

25 000 kronor.

IV. Statens anstalt för fallandesjuka: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1949/50 ............................ 670 000 702 377

1950/51 ............................ 690 000 754 486

1951/52 (statsliggaren s. 957)........ 710 000

1952/53 (förslag) .................. 870 000

Yrkande.

Medicinalstyrelsen (skr. 30/11 1951) föreslår, att anslaget höjes med

170 000 kronor.

1. Personalförstärkningar:

a) 1 andre läkare Ce 29 .................

b) 2 hantverksföreståndare Ca 12 .......

2. Löneregleringar ........................

3. Höjning av beloppet till extra arbetskraft .

4. Omräkning:

a) Sänkning av ordinarieposten .........

b) Sänkning av icke-ordinarieposten .....

c) Höjning av anslagsposten rörligt tillägg

d) Avrundning ..........................

Ökn. el.

minskn.

+ 16 440

+ 14 232

+ 11 520

+ 11 600

— 2 000

— 6 000

+ 125 000

— 792

Motiv.

+ 170 000

1 a) Vården vid anstalten har blivit mer aktiv än tidigare till följd av

de ökade diagnostiska resurser, som på senare år tillkommit. För att de

olika materiella hjälpmedlen skola kunna fullt utnyttjas, krävas emellertid

ökade läkarkrafter. För anstaltens 220 patienter finnes f. n. endast en

läkare.

1 b) Anstaltens byggnadsbestånd, som tillkommit under skilda tidsperioder,

kräver numera omfattande underhålls- och reparationsarbeten.

Dessa utföras f. n. huvudsakligen av tillfälligt anställd arbetskraft. Minst

en målare och en snickare sysselsättas härmed under hela året. Erfarenheterna

vid såväl ifrågavarande anstalt som sinnessjukhusen ha visat, att

man icke bör eftersätta uppbyggandet av en ändamålsenlig organisation

för underhållet av fastigheter och inventarieutrustning. Därför böra till

anstalten knytas fast anställda kvalificerade yrkesmän inom nämnda fack.

2) Vid bifall till Kungl. Maj:ts propositioner nr 214 och 227 till 1951

års riksdag skulle tjänster vid anstalten uppflyttas i högre lönegrad enligt

följande, nämligen 1 första föreståndarinna från Ca 17 till Ca 19, 1 föreståndarinna

från Ca 14 till Ca 16, 1 köksföreståndare från Ca 10 till Ca 16,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83. 27

1 ekonomibiträde från Ce 3 till Ce 5 och 22 ekonomibiträden från Ce 2

till Ce 4.

3) Av det för avlönande av extra arbetskraft avsedda beloppet — 11 400

kronor — äro 6 000 kronor beräknade för avlönande av biträde inom

anstaltens elektroencefalografiska laboratorium och 5 400 kronor för avlönande

av viss ekonomipersonal. Beloppet är otillräckligt för både innevarande

och nästa budgetår. Redan under budgetåret 1950/51 har uppkommit

en icke beräknad merkostnad om ca 6 500 kronor, vilken föranletts

dels av behov av ytterligare arbetskraft för eldningsarbete och dels av att

utgående löneförmåner åt extra arbetskraft måst höjas. För nästa budgetår

kommer medelsbehovet att ytterligare öka.

Anstalten har ett omodernt, decentraliserat eldningssystem med icke

mindre än 14 värmepannor i byggnader, som ligga spridda inom ett stort

område. Eldningsarbetet har på senare tid ökat till följd av att fossila

bränslen numera icke alltid kunna anskaffas. Då vid anstalten icke längre

finnas patienter, som kunna deltaga i eldningen, måste arbetet utföras av

anställda. För avlönande av extra arbetskraft för eldning under nästa

budgetår har direktionen för anstalten beräknat omkring 14 000 kronor.

Direktionen har vidare hemställt om 4 000 kronor för anlitande av en

snickare för renovering av en del av anstaltens synnerligen förslitna möbelbestånd

samt 600 kronor för extra arbetskraft i bl. a. kök och tvätt. Härjämte

har direktionen hemställt, att det åt biträdet i anstaltens elektroencefalografiska

laboratorium utgående arvodet, vilket är avvägt med hänsyn

till lönegradsplaceringen av laboratoriebiträdena vid statens sinnessjukhus

(lönegrad 10), måtte höjas.

Medicinalstyrelsen tillstyrker för sin del en uppräkning av anslagsbeloppet

för avlönande av extra arbetskraft med 11 600 kronor till 23 000

kronor, därvid styrelsen räknar med 6 500 kronor i arvode åt nämnda

laboratoriebiträde samt 16 500 kronor för eldning, möbelrenoveringar m. m.

4) Med hänsyn till belastningen budgetåret 1950/51 böra ordinarie- och

icke-ordinarieposterna minskas.

Departementschefen.

Den moderna epilepsivården kräver en individualiserad behandling, vilken

förutsätter en fortlöpande kontroll av varje patients somatiska, neurologiska

och psykiska tillstånd. Det torde icke vara möjligt för allenast en läkare,

som tillika är anstaltschef, att i tillfredsställande utsträckning ensam meddela

sådan vård åt 220 patienter. Med hänsyn härtill samt till vad medicinalstyrelsen

anfört tillstyrker jag, att till anstalten fr. o. in. budgetåret

1952/53 knytes en andre läkare i Ce 29.

På av medicinalstyrelsen anförda skäl tillstyrker jag även, att fr. o. in.

nästa budgetår vid anstalten inrättas eu hantverksföreståndartjänst i Ca 12.

Yrkandet om höjd lönegradsplacering av vissa tjänster står i överens
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 83.

stämmelse med förslagen i propositionerna n:ris 214 och 227 till 1951 års

riksdag. Jag har därför ej något att erinra mot bifall till detta yrkande.

Till extra arbetskraft torde för nästa budgetår böra anvisas ett med

10 000 kronor förhöjt belopp.

I enlighet med vad jag sålunda föreslagit skulle medelsbehovet för nästa

budgetår ökas med 23 500 kronor för personalförstärkningar, 11 500 kronor

för löneregleringar och 10 000 kronor för extra arbetskraft. Härtill kommer

uppräkning av posten till rörligt tillägg med 123 000 kronor. Å andra

sidan torde anslaget böra minskas med sammanlagt 8 000 kronor med

hänsyn till belastningen på ordinarie- och icke-ordinarieposterna under

föregående budgetår. Nettoökningen på anslaget skulle alltså uppgå till

(23 500+ 11 500 + 10 000 + 123 000 — 8 000) 160 000 kronor.

Anslaget beräknas på följande sätt: avlöningar till ordinarie tjänstemän

407 000 (+ 5 000) kronor, arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, oförändrat 2 620 kronor, avlöningar till övrig ickeordinarie

personal 255 000 (+ 22 000) kronor samt rörligt tillägg 205 380

(+ 133 000) kronor.

Anslaget bestämmes alltså till (407 000 + 2 620 + 255 000+ 205 380)

870 000 kronor.

V. Statens anstalt för fallandesjuka: Omkostnader.

1949/50 ....................

1950/51 ....................

1951/52 (statsliggaren s. 959)

1952/53 (förslag) ..........

Anslag Nettoutgift

250 000 278 979

284 000 324 381

263 000

385 500

Yrkande.

Medicinalstyrelsen (skr. 30/11 1951) föreslår, att anslaget höjes med

87 000 kronor.

Ändamål

Utgifter

1950/51

Anslag

1951/52

Förslag

Ökning

1. Sjukvård m. m.................

2 744

2 500

2 500

2. Expenser:

a) Bränsle, lyse och vatten m. m.

79 501

69 400

90 000

20 600

b) Övriga expenser............

3. Övriga utgifter:

a) Inköp och underhåll av

5 296

4 500

5 900

1 400

inventarier ................

31 498

8 000

35 000

27 000

b) Tvätt och renhållning......

6 142

6 000

7 000

1 000

c) Utspisning ................

151 439

125 000

155 000

30 000

d) Linne, gång- och sängkläder..

19 831

19 000

24 000

5 000

e) Läkemedel m. m...........

f) Patienternas sysselsättning och

14 301

13 000

14 000

1 000

förströelse..................

7 081

7 600

8 600

1000

87 000

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 83.

29

Motiv.

2 a) Under budgetåren 1948/49 och 1949/50 utgjorde medelsåtgången

87 717 resp. 61 029 kronor. Med ledning av belastningssiffrorna och med

hänsyn till inträffad prisstegring på bränsle bör posten uppräknas.

2 b) Uppräkningen föranledes av höjda telefonavgifter.

3 a) Av delposten äro 4 000 kronor avsedda för löpande kostnader. Med

hänsyn bl. a. till inträffade prisstegringar på inventarier med ca 20 procent

sedan juni 1950 bör för detta ändamål för nästa budgetår anvisas 5 000

kronor.

Underhållet och förnyelsen av anstaltens utrustning med möbler m. in.

har under lång tid måst eftersättas. Vissa mindre renoveringar och förnyelser

ha visserligen kunnat ske inom ramen för anvisade medel, men

bristerna kvarstå i huvudsak. Enligt ett av direktionen upprättat förslag

till förnyande och komplettering av utrustningen i de delar av anstalten,

som skola bibehållas oförändrade vid planerad om- och tillbyggnad, skulle

erfordras omkring 85 000 kronor. Av detta belopp skulle ca 74 000 kronor

avses för sjukavdelningarna, 4 000 kronor för anskaffning av möbler in. in.

i personalrum, omkring 4 000 kronor för komplettering av apoteks- och

laboratorieutensilier och 3 000 kronor för anskaffning av inventarier av

annat slag. Medicinalstyrelsen föreslår, att upprustningen genomföres under

tre år, och hemställer i enlighet härmed, att förevarande delpost uppräknas

med 30 000 kronor.

Vid bifall till vad styrelsen sålunda föreslagit skulle posten upptagas

med (5 000 4- 30 000) 35 000 kronor.

3 b) Medelsbehovet under nästa budgetår beräknas öka på grund av

prisstegringarna på tvätt- och rengöringsmedel, omkring 26 procent under

tiden juni 1950—juni 1951.

3 c) Huvudsakligen på grund av prisstegringarna på livsmedel sedan

juni 1950 — omkring 17 procent — har belastningen på denna post stigit.

Livsmedelspriserna synas alltjämt ha stigande tendens.

3 d) Direktionen för anstalten har uppgivit, att de löpande behoven icke

kunnat tillgodoses under budgetåret 1950/51 samt att enbart för detta

ändamål erfordrats en utvidgning av anslagsramen från 19 000 till 25 000

kronor. Orsaken till detta förhållande är huvudsakligen textilprisernas

stegring med 25 å 30 procent under budgetåret.

3 f) Posten var under budgetåret 1950/51 upptagen med 6 200 kronor.

Ytterligare höjning utöver den för innevarande budgetår genomförda är

befogad med hänsyn till stegrade priser på viss för patienternas undervisning

och sysselsättning erforderlig materiel samt önskemålet att något

höja patienternas flitpenningar.

Departementschefen.

Till sjukvård m. m. åt befattningshavare beräknar jag för nästa budgetår

ell med 500 kronor förhöjt belopp. Medicinalstyrelsens uppskattning av

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj. ts proposition nr 83.

medelsbehovet till expenser för nästa budgetår anser jag mig kunna biträda.

Vad angår styrelsens hemställan om ökad medelsanvisning under posten

till övriga utgifter för anskaffande av nya inventarier vill jag framhålla,

att de nuvarande möblerna i stor utsträckning icke äro lämpade för patienterna,

att vissa utrymmen äro mycket sparsamt utrustade med inventarier

samt att möblerna äro starkt nedslitna. För att dessa brister skola kunna

avhjälpas och anstalten erhålla en mera hemlik miljö erfordras en relativt

omfattande upprustning av anstaltens inventariebestånd. Då denna upprustning

måste anses vara synnerligen trängande, föreslår jag, att den genomföres

under nästa budgetår. Till ändamålet torde böra anslås 60 000 kronor.

Emot medicinalstyrelsens beräkning av de löpande kostnaderna under

posten till inköp och underhåll av inventarier har jag icke någon erinran.

Posten bör alltså för nästa budgetår upptagas till (60 000 + 5 000) 65 000

kronor, vilket innebär en höjning med (65 000 — 8 000) 57 000 kronor.

Posterna till utspisning och läkemedel m. m. torde böra ökas med 35 000

resp. 2 000 kronor. En uppräkning av posten till linne, gång- och sängkläder

med 4 000 kronor är enligt min mening tillfyllest. I övrigt biträder

jag medicinalstyrelsens förslag.

I enlighet med vad jag sålunda förordat bör anslaget för nästa budgetår

höjas med (500 + 20 600 + 1 400 + 57 000 4- 35 000 + 2 000 + 4 000 + 1 000

+ 1 000) 122 500 kronor och sålunda upptagas till (263 000 + 122 500)

385 500 kronor.

VI. Statens anstalt för fallandesjuka: Ferieresor för elever m. m.

Medicinalstyrelsen (skr. 30/11 1951) föreslår, att anslaget nedräknas

med 1 000 kronor med hänsyn till anslagsbelastningen under de två senast

förflutna budgetåren.

Departementschefen.

I enlighet med medicinalstyrelsens förslag förordar jag, att anslaget för

nästa budgetår uppföres med 4 000 kronor.

Anslag Nettoutgift

1949/50

1950/51

1951/52 (statsliggaren s. 960) .

1952/53 (förslag) ............

6 000 4 359

6 000 3 347

5 000

4 000

Yrkande.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 83.

31

VII. Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

I. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningarna för statens sinnessjukhus och för

statens anstalt för fallandesjuka, som påkallas av vad jag

i det föregående förordat;

II. godkänna följande avlöningsstat för statens sinnessjukhus,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 28 895 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis 285 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis.......................... 20 260 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 15 690 000

Summa förslagsanslag kronor 65 130 000;

III. godkänna följande avlöningsstat för statens anstalt

för fallandesjuka, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 407 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t .......................... 2 620

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................ 255 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 205 380

Summa förslagsanslag kronor 870 000;

IV. för budgetåret 1952/53 under elfte huvudtiteln såsom

förslagsanslag anvisa

a) till Statens sinnessjukhus: Avlöningar 65 130 000

kronor;

b) till Statens sinnessjukhus: Omkostnader 30 665 000

kronor;

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 83.

c) till Statens sinnessjukhus: Övervakning av vissa försöksutskrivna

patienter 25 000 kronor;

d) till Statens anstalt för fallandesjuka: Avlöningar

870 000 kronor;

e) till Statens anstalt för fallandesjuka: Omkostnader

385 500 kronor;

f) till Statens anstalt för fallandesjuka: Ferieresor för

elever m. m. 4 000 kronor.

Med bifall till denna, av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t

Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Eivor Hermansson.

Iduns tr., Esselte, St him 52

216070

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1952:164 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till avlöningar och omkostnader vid statens sinnessjukhu a1 i texten
  2. SU 1952:85 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till avlöningar och omkostnader vid statens sinnessjukhus och statens s. 1 i texten