Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 28 maj 19b3 (nr 259) angående omsättningsoch utskänkningsskatt d vin

1952-03-07 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:97, Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 28 maj 19b3 (nr 259) angående omsättningsoch utskänkningsskatt d vin

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

1

Nr 97.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 28

maj 19b3 (nr 259) angående omsättnings- och utskänkningsskatt

d vin; given Stockholms slott den

7 mars 1952.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogat förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen

den 28 maj 1943 (nr 259) angående omsättnings- och utskänkningsskatt

å vin.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL.

Per Edvin Sköld.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås beträffande omsättningsskatt å vin dels att grundavgiften

å inhemskt vin skall nedsättas från 35 till 20 öre för liter svagvin

och från 70 till 50 öre för liter starkvin eller mousserande eller därmed jämförligt

vin dels att minimiskatten å starkvin — med slopande av de nuvarande

särskilda skattesatserna för hel- och halvbuteljer — generellt skall

utgå med 4 kronor 50 öre för liter.

De föreslagna ändringarna torde i stort sett icke komma att påverka

skatteintäkten.

Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 97.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 28 maj 1943

(nr 259) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å vin.

Härigenom förordnas, att 2 § förordningen den 28 maj 1943 angående omsättnings-

och utskänkningsskatt å vin1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

Nuvarande lydelse:

2 §.

Omsättningsskatten utgår---

en procentavgift.

Grundavgiften utgör, för liter räknat,

70 öre, om vinets alkoholhalt

överstiger 14 volymprocent eller vinet

är mousserande eller därmed

jämförligt, men eljest 35 öre.

Procentavgiften utgör 60 procent

av det belopp som, procenlavgiften

oberäknad men grundavgiften inberäknad,

betingas vid systembolagens

inköp av vinet i buteljerat skick,

dock att för vin, vars alkoholhalt

överstiger 14 volymprocent, avgiften

skall utgå med lägst tre kronor för

helbntelj, innehållande 66 å 70 centiliter,

en krona 50 öre för halvbutelj,

innehållande 33 å 35 centiliter, samt

fyra kronor 50 öre för liter räknat i

fall, då vinet tillhandahdlles i buteljer

av andra storlekar.

Föreslagen lydelse:

2 §.

Omsättningsskatten utgår---

en procentavgift.

Grundavgiften utgör, för liter räknat,

50 öre, om vinets alkoholhalt

överstiger 14 volymprocent eller vinet

är mousserande eller därmed

jämförligt, men eljest 20 öre.

Procentavgiften utgör 60 procent

av det belopp som, procentavgiften

oberäknad men grundavgiften inberäknad,

betingas vid systembolagens

inköp av vinet i buteljerat skick,

dock att för vin, vars alkoholhalt

överstiger 14 volymprocent, avgiften

skall utgå med lägst fyra kronor 50

öre för liter räknat.

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1952.

Senaste lydelse av 2 § se 1948:19.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 mars

1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,

Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar

Nilson, Lindell.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför följande.

Enligt 1 § förordningen den 28 maj 1943, nr 259, angående omsättningsoch

utskänkningsskatt å vin skall för vin, som systembolag inköper, där

inköpet icke sker från annat systembolag, erläggas omsättningsskatt till

staten.

Enligt 2 § nämnda förordning — sådan paragrafen lyder enligt förordningen

den 30 januari 1948, nr 19 — utgår omsättningsskatten för här i

riket tillverkat vin med dels en grundavgift och dels en procentavgift. Grundavgiften

utgör, för liter räknat, 70 öre, om vinets alkoholhalt överstiger 14

volymprocent eller vinet är mousserande eller därmed jämförligt, men eljest

35 öre. Procentavgiften utgör 60 procent av det belopp som, procentavgiften

oberäknad men grundavgiften inberäknad, betingas vid systembolagens inköp

av vinet i buteljerat skick, dock att för vin, vars alkoholhalt överstiger

14 volymprocent, avgiften skall utgå med lägst tre kronor för helbutelj,

innehållande 66 ä 70 centiliter, en krona 50 öre för halvbutelj, innehållande

33 å 35 centiliter, samt fyra kronor 50 öre för liter räknat i fall, då vinet

tillhandahålles i buteljer av andra storlekar.

Enligt 3 § utgår omsättningsskatten för annat än här i riket tillverkat

vin med en procentavgift, som beräknas efter samma grunder som gälla för

här i riket tillverkat vin, dock med iakttagande av att belopp motsvarande

grundavgiften icke inberäknas i inköpspriset. Har vinet inköpts från annan

än partihandelsbolaget, skall priset i förekommande fall beräknas med tilllägg

av tull och fraktkostnad.

Enligt 6 § skall vid utskänkning av vin erläggas utskänkningsskatt till

staten med belopp motsvarande utgående procentavgift för omsättningsskatt.

Med skrivelse den 1 februari 1952 har kontrollstyrelsen till finansdepartementet

överlämnat en promemoria angående omsättnings- och utskänkningsskatterna

å spritdrycker och vin.

1 promemorian har inledningsvis framhållits att kontrollstyrelsen i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 97.

december 1951 träffat överenskommelse med aktiebolaget Vin- & spriteentralen

i fråga om viss teknisk omläggning av faktureringen av spritdrycker

och viner till systembolagen av den innebörd, att samtliga spritdrycker

och viner för konsumtionsändamål fr. o. in. år 1952 skulle debiteras

systembolagen till utminuteringspriser, å vilka systembolagen skulle erhålla

viss rabatt (bruLtodebitering). Genom omläggningen vunnes betydande fördelar,

framförallt en väsentlig förenkling av fakturerings- och bokföringsarbetet

för såväl spritcentralen som systembolagen, vari även inginge att

systembolagen nästan helt befriades från befattningen med omsättningsskatten

å både spritdrycker och vin. Omläggningen, som kunde förväntas

medföra vissa mindre justeringar av utminuteringspriserna, nödvändiggjorde

icke i och för sig någon ändring i gällande förordningar angående

omsättningsskatt å spritdrycker och vin. Beträffande omsättningsskatten å

vin syntes emellertid anledning finnas att i sammanhanget vidtaga vissa

smärre ändringar i gällande skattesatser.

I promemorian har sålunda framhållits att en nedsättning av grundavgifter

å inhemskt vin till 20 öre för liter svagvin och 50 öre för liter starkvin

eller mousserande eller därmed jämförligt vin borde övervägas. Grundavgiftens

nuvarande storlek — 35 respektive 70 öre — hade av 1935 års riksdag

fastställts med utgångspunkt från de då gällande tullsatserna på fatimporterat

svagvin, 34 öre för kilogram, och på buteljimporterat icke mousserande

svagvin, 69 öre för kilogram. Genom beslut av 1951 års riksdag hade

emellertid nämnda tullsatser nedsatts till 20 resp. 50 öre för kilogram.

Tullskyddet hade sålunda på delta område blivit lägre än den motsvarande

inhemska beskattningen.

Beträffande procentavgiften å starkvin har vidare i promemorian av

praktiska skäl ifrågasatts att slopa de särskilda »minimiskattesatserna för

hel- och halvbuteljer — 3 kronor respektive 1 krona 50 öre per butelj —

och i stället låta minimiskatten generellt utgå med 4 kronor 50 öre för liter,

d. v. s. efter samma grunder som för närvarande gälla då starkvin tillhandahålles

i buteljer av andra storlekar än hel- och halvbuteljer. I promemorian

har härom framhållits att fastställandet av dessa särskilda skattesatser på

sin tid hade motiverats med praktiska skäl. Några nämnvärda fördelar

syntes dock ej härigenom ha vunnits. Såväl å spritcentralens fakturor till

systembolagen som å systembolagens fakturor till restauratörerna förekomme

ofta andra butelj storlekar än hel- och halvbuteljer. Sammanlagt hade

man att räkna med 14 olika butelj storlekar för vin och följaktligen även

med 14 olika gränsvärden, där procentregeln ersattes av minimiregeln.

Genom att slopa de särskilda skattesatserna för hel- och halvbuteljer och

låta minimiskatten generellt utgå med 4 kronor 50 öre för liter skulle eu

väsentlig förenkling av arbetet med faktureringen vinnas. Litertalet angåves

nämligen alltid för de olika posterna å fakturorna, och det vore självfallet

väsentligt enklare alt summera litertalet för samtliga de varor, å vilka

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

5

skatten skulle utgå med minimibelopp, än att därifrån ytterligare avskilja

de varor och butelj storlekar, å vilka skattesatserna 3 kronor resp. 1 krona

50 öre skulle tillämpas. I promemorian har framhållits att ett slopande av

de särskilda minimiskattesatserna för hel- och halvbuteljer av starkvin i

vissa prislägen komme att medföra en mindre höjning av omsättningsskatten;

sålunda komme exempelvis skatten för en helbutelj om 70 centiliter

med ett inköpspris icke överstigande 5 kronor 25 öre att stiga från

3 kronor till 3 kronor 15 öre. Att de jämförelsevis obetydliga förhöjningar

av utminuteringspriserna, vartill förslaget sålunda kunde komma att föranleda,

skulle märkbart påverka omsättningen av starkvin förefölle dock

icke sannolikt, så mycket mindre som försäljningen av dylikt vin under år

1951 tenderat att öka.

Kontrollstyrelsen har avslutningsvis uttalat att aktiebolaget Vin- & spritcentralen,

som tagit del av styrelsens förenämnda förslag, förklarat sig ur

sina synpunkter icke ha något att erinra mot desamma. Förslagen hade

även behandlats vid sammanträde med Systembolagens förtroendenämnds

verkställande utskott, vilket för sin del tillstyrkt förslagen.

Departementschefen.

Som kontrollstyrelsen framhållit fastställdes på sin tid skattesatserna

för grundavgiften å inhemskt vin med utgångspunkt från tullsatserna på

respektive fatimporterat svagvin samt butelj importerat icke mousserande

svagvin. Sedan numera nämnda tullsatser nedsatts till 20 respektive 50

öre för kilogram har tullskyddet på detta område sålunda blivit lägre än

den motsvarande inhemska beskattningen. Med hänsyn härtill anser jag

mig böra ansluta mig till kontrollstyrelsens förslag om nedsättning av

grundavgiften å inhemskt vin till 20 öre för liter svagvin och 50 öre för

liter starkvin eller mousserande eller därmed jämförligt vin.

Minimiskatten å starkvin utgår för närvarande med 4 kronor 50 öre för

liter, dock att minimiskatten för helbutelj om 66 å 70 centiliter utgör 3

kronor samt för halvbutelj om 33 å 35 centiliter 1 krona 50 öre. Kontrollstyrelsen

har framhållit att för såväl spritcentralens som systembolagens

vidkommande en väsentlig förenkling av arbetet med faktureringen skulle

vinnas, därest skatten jämväl för hel- och halvbuteljer beräknades efter

4 kronor 50 öre för liter. Styrelsen hölle för osannolikt att härav föranledda,

jämförelsevis obetydliga prishöjningar skulle märkbart påverka omsättningen

av starkvin.

Det är givetvis angeläget att gällande författningsbestämmelser såvitt

möjligt ges en sådan utformning att de icke försvåra en rationell arbetsorganisation

vare sig hos spritcentralen eller systembolagen. Den av kontrollstyrelsen

med spritcentralen träffade överenskommelsen om bruttodebitering

har som framgår av den tidigare redogörelsen till syfte alt förenkla

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

fakturerings- och bokföringsarbetet m. m. för såväl spritcentralen som

systembolagen. Jämväl styrelsens förslag att slopa de särskilda minimiskattesatserna

för starkvin å hel- och halvbuteljer är att se som ett led i

dessa rationaliseringssträvanden. De mindre förändringar i utminuteringspriserna,

som kunna komma att föranledas såväl av styrelsens förslag i

sistnämnda del som av överenskommelsen om bruttodebiteringen, torde

sakna betydelse för omsättningen av spritdrycker och vin. Med hänsyn till

dessa omständigheter förordar jag att minimiskatten å starkvin generellt

skall utgå med 4 kronor 50 öre för liter.

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag

till förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 28 maj 1943

(nr 259) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å vin.

Föredragande departementschefen hemställer, att nämnda förslag till förordning

måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hans Wenker.

Emil Kihlströms Tryckeri A.-B. Stockholm 1952

520343

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1952:97 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag tiU förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 28 maj 1943 a1 i texten
  2. BevU 1952:19 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 28 maj 1943 s. 1 i texten