Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1952/53 till främjande av lärlingsutbildning inom muraryrket m. m

1952-03-07 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:98, Angående anslag för budgetåret 1952/53 till främjande av lärlingsutbildning inom muraryrket m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

1

Nr 98.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för

budgetåret 1952/53 till främjande av lärlingsutbildning

inom muraryrket m. m.; given Stockholms

slott den 7 mars 1952.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Ivar Persson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Till främjande av de större byggnadsföretagens lärlingsutbildning inom

muraryrket och andra byggnadsyrken föreslås anvisande av ett förslagsanslag

av 200 000 kronor.

1 — Bihang till riksdagens -protokoll 1952. 1 samt Nr 08.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 98.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 7 mars 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng,

Ericsson, Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund,

Persson, Hjälmar Nilson, Lindell.

Efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdepartementen

anmäler chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson,

fråga om anslag för budgetåret 1952/53 till befrämjande av lärlingsutbildning

inom muraryrket m. m. och anför därvid följande.

I propositionen 1951: 217 angående anslag å tilläggsstat I för budgetåret

1951/52 till främjande av bostadsförsörjningen m. m. framhöll chefen för

socialdepartementet, att i nuvarande läge på byggnadsmarknaden borde —

såsom 1951 års bostadsutredning anfört och bland annat arbetsmarknadsstyrelsen

understrukit — arbetskraftsfrågorna ägnas skärpt uppmärksamhet.

Om byggnadstiderna skulle kunna förkortas, bleve det nödvändigt att

rekryteringen av arbetskraft till byggnadsyrkena underlättades. Riksdagen

(statsutskottets utlåtande nr 192 och riksdagens skrivelse nr 363) fäste särskilt

avseende vid vad arbetsmarknadsstyrelsen anfört därom, att det vore

nödvändigt, att åtgärder vidtoges för yrkesutbildning inom byggnadsverksamheten.

I anslutning härtill ha nu arbetsmarknadsstyrelsen och överstyrelsen för

yrkesutbildning i gemensam skrivelse den 19 december 1951 framlagt förslag

rörande befrämjande av lärlingsutbildning för murare.

Ämbetsverken framhålla inledningsvis som en väg att åstadkomma ökad

rekrytering till muraryrket inrättande av nya verkstadsskolor för utbildning

av murare. Detta skulle underlättas genom ökad bidragsgivning till

kommunala anstalter för yrkesundervisning. Ämbetsverken anse emellertid

denna fråga icke påkalla någon framställning i före varande sammanhang.

I 1952 års statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, punkten 302,

har Kungl. Maj:t föreslagit förbättrade statsbidragsgrunder för de kommunala

anstalterna för yrkesundervisning.

En annan väg att öka antalet murare är, anföra ämbetsverken, en utvidgning

av den lärlingsutbildning, som byggnadsföretagen bedriva på

arbetsplatserna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

För understöd av lärlingsutbildning inom hantverksyrkena finnes för närvarande

under riksstatens åttonde huvudtitel uppfört ett förslagsanslag

under rubriken Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare.

Detta anslag är för budgetåret 1951/52 uppfört med 250 000 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 22 juni 1951 äger överstyrelsen för

yrkesutbildning under nämnda budgetår bevilja understöd för utbildning av

högst 325 lärlingar. I 1952 års statsverksproposition, bilagan åttonde

huvudtiteln, punkten 316, har Kungl. Maj:t för budgetåret 1952/53 föreslagit

en ökning av antalet understödsrum till 350 samt en uppräkning av

anslaget till 265 000 kronor.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 14 juni 1946 och den 4 juni 1948 ha

bestämmelser meddelats rörande statsunderstöd för och tillsyn över nämnda

lärlingsutbildning hos hantverksmästare. Bestämmelserna återfinnas i

statsliggaren s. 697 f. De innebära bland annat följande.

Utbildningen står under tillsyn av överstyrelsen för yrkesutbildning med

biträde av lärlingsombud, som av överstyrelsen efter inhämtande av förslag

från yrkesorganisationer förordnas till ett antal av högst två för varje

lärling. Förordnas två lärlingsombud, bör en vara arbetsgivare och en arbetare.

Statsunderstöd för utbildande av lärling utgår till hantverksmästaren

med 900 kronor och utanordnas av överstyrelsen med 400 kronor efter första

utbildningsåret, med 200 kronor efter andra utbildningsåret och med

300 kronor efter utbildningstidens slut. Till lärlingsombud utgår ersättning

med 20 kronor per lärlings utbildningsår och, därest lärlingsombud är bosatt

å annan ort än den där utbildningen äger rum, även resekostnadsersättning

enligt klass III allmänna resereglementet samt traktamentsersättning

av 10 kronor för dag för resor i den omfattning överstyrelsen må föreskriva.

Ämbetsverken anse möjligheterna att utnyttja nämnda anslag för en

utvidgning av den nuvarande lärlingsutbildningen inom muraryrket som

ringa och anföra i anslutning härtill följande.

Under budgetåren 1949/50 och 1950/51 har hela antalet understödsrum,

som då utgjorde 300 för vartdera av budgetåren, tagits i anspråk. Budgetåret

1948/49 uppgick antalet beviljade ansökningar till 270 mot 245 under

budgetåret 1947/48 och 232 under budgetåret 1946/47. Antalet beviljade

understöd har sålunda ökat år från år och med hänsyn till vikten av att

befordra den praktiska lärlingsutbildningen inom hantverksyrken har överstyrelsen

för yrkesutbildning i sina anslagsäskanden för budgetåret 1952/53

hemställt, att understöd får beviljas under nämnda budgetår för utbildning

av högst 400 lärlingar.

Vad angår begreppet »hantverksyrke» har kommerskollegium bland

annat faststiillt muraryrket såsom sådant yrke, för vilket jämlikt kungörelsen

1940: 873 angående mästarbrev för hantverksutövare Sveriges hantverksorganisation

må tilldela mästarbrev till förtjänta och skickliga hantverksutövare.

Under budgetåren 1944/45—1950/51 ha inkommit endast

17 ansökningar om statsunderstöd för lärlingsutbildning av murare, varav

överstyrelsen bifallit 8 och avslagit 9. Under innevarande budgetår ha hittills

endast inkommit två ansökningar om dylikt understöd för lärlingsutbildning

inom muraryrket.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 98.

Under innevarande budgetår har statsunderstöd hittills beviljats för 155

lärlingar inom olika hantverksyrken och ytterligare 88 ansökningar äro för

närvarande under remissbehandling hos olika yrkesorganisationer. INI ed

hänsyn härtill och till det antal ansökningar, som kunna förväntas inkomma

under den återstående delen av budgetåret, torde det av Kungl. Maj:t fastställda

antalet understödsrum icke medgiva att ett större antal understöd

beviljas för murarutbildning, för såvitt icke en motsvarande minskning

av antalet beviljade understöd skulle vidtagas för andra yrkesområden.

Efter överläggningar med representanter för svenska byggnadsindustriförbundet,

svenska murareförbundet och svenska byggnadsarbetareförbundet

föreslå ämbetsverken, att ett särskilt anslag för befrämjande

av lärlingsutbildning för murare uppföres på rilcsstaten. Härigenom

skulle det bli möjligt att understödja den lärlingsutbildning, som byggnadsföretagen

bedriva på arbetsplatserna. Samtidigt understryka ämbetsverken

emellertid, att det givetvis är en öppen fråga i vilken utsträckning byggnadsföretagen

vilja åtaga sig en utökad lärlingsutbildning för murare samt

i vilken utsträckning lärlingar komma att anmäla sig. I saknad av möjligheter

att bedöma efterfrågan på understöd, beräkna ämbetsverken antalet

understödsrum till 300.

Vidare föreslå ämbetsverken, att understödsbeloppet bestämmes till 900

kronor, att utanordnas med 600 kronor efter första utbildningsåret och med

300 kronor efter utbildningstidens slut. Härvid förutsättes, att lärlingen

under första utbildningsåret arbetar i yrket minst 25 veckor. I anslutning

härtill anföra ämbetsverken bland annat följande.

Enligt avtal mellan arbetsmarknadsparternas organisationer avlönas

murarlärlingar med timlön, varvid lärlingens lön under de första 25 veckorna

utgår med 60 procent av utlärd arbetares timlön. I den mån lärlingen

under de första 25 veckorna tager del i ackordsarbete avräknas hans timlön

icke från ackordssumman, varför arbetsgivaren i regel får vidkännas en

icke oväsentlig kostnad för lärlingsutbildningen under dessa 25 veckor.

Under återstående 125 veckor av lärotiden avräknas däremot lärlingens

förskotterade timlön från ackordssumman på samma sätt som för utlärda

arbetare och under denna tid har sålunda arbetsgivaren icke några särskilda

kostnader för lärlingen, om denne deltager i ackordsarbete. Det finnes sålunda

icke samma skäl att fördela understödet över hela lärotiden på det

sätt som gäller för förenämnda statsunderstöd för lärlingsutbildning hos

hantverksmästare, utan det torde vara tillräckligt att, efter det att understöd

utbetalats för första läroåret, såsom en viss garanti för att lärlingsutbildningen

fullgöres innehålla en mindre del av understödet till dess lärlingstiden

helt fullgjorts. Genom att understödet uppdelas på endast två

utbetalningsperioder skulle även den administrativa handläggningen av

ifrågavarande understöd bli mindre arbetskrävande än vad som gäller för

nu utgående mästarunderstöd. Jämväl dessa speciella förhållanden synas

motivera införandet av ett särskilt anslag för statsunderstöd till lärlingsutbildning

inom muraryrket.

I övrigt skulle enligt ämbetsverkens förslag för det nya anslaget gälla i

huvudsak enahanda bestämmelser, som gälla för anslaget till befrämjande

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj ds proposition nr 98.

av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare. Om lärlingarna under

utbildningstiden sysselsättas hos olika byggnadsföretag, bör enligt förslaget

understödsbeloppen utgå till det byggnadsföretag, där lärlingen varit sysselsatt

under de första 25 veckorna av lärlingstiden.

Under förutsättning att understöd beviljas för utbildning av 300 murarlärlingar

och samtliga lärlingar fullfölja sin utbildning, skulle kostnaderna

för understöden uppgå till [300 X (600 -j- 300) = ] 270 000 kronor. Härtill

skulle komma ersättning till lärlingsombud. Med hänsyn till angelägenheten

av snara åtgärder mot bristen på murare är det enligt ämbetsverken angeläget,

att understödsmöjligheter för lärlingsutbildning av förenämnda antal

lärlingar .tillskapas redan under innevarande budgetår. Frånsett utbetalande

av ersättning till lärlingsombud för resekostnader i något undantagsfall,

till vilket i avsaknad av närmare hållpunkter för en beräkning borde för

budgetåret 1951/52 anvisas ett förslagsanslag å nominellt 100 kronor, skulle

beviljandet av dylika understöd icke behöva föranleda någon medelsförbrukning

under innevarande budgetår. För budgetåret 1952/53, då utanordning

kunde ifrågakomma endast för lärlingarnas första utbildningsår, beräkna

ämbetsverken kostnaderna till högst 200 000 kronor, inberäknat ersättning

till lärlingsombud.

För utbildningen av lärlingar inom andra byggnadsyrken än muraryrket

bör enligt ämbetsverkens mening anslaget till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning

hos hantverksmästare i första hand utnyttjas. Ämbetsverken

ha därvid förutsatt, att antalet understödsrum, såsom överstyrelsen

i sina anslagsäskanden för nästa budgetår föreslagit, ökas från 325 till 400.

Över framställningen har efter remiss utlåtande avgivits av statskontoret,

som anfört bland annat:

Ämbetsverket kan icke undgå att hysa betänkligheter mot en anvisning,

som innebär att arbetsgivare helt eller delvis ersättas av statsmedel för de

kostnader för lärlingslön, som skola utgå enligt avtal. I nu rådande läge med

brist på arbetskraft inom flertalet områden av näringslivet lär vidare ett

tillmötesgående av framställningen kunna befaras föranleda en mera allmän

strävan att å det allmänna överflytta kostnaderna för den omfattande

lärlingsutbildning, som bedrives hos olika industriföretag. Skulle statsmakterna

likväl med hänsyn till arbetskraftssituationen inom muraryrket

vilja ställa medel till förfogande, synes statsunderstödet böra begränsas till

600 kronor för lärling, att utbetalas efter första utbildningsåret.

Departementschefen. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har

arbetsmarknadsstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning föreslagit

anvisande av ett särskilt anslag för befrämjande av den lärlingsutbildning

av murare, som byggnadsföretagen bedriva på arbetsplatserna. För utbildning

av lärlingar inom andra byggnadsyrken än muraryrket skulle

enligt förslaget i första hand utnyttjas anslaget till befrämjande av praktisk

lärlingsutbildning hos hantverksmästare. Härvid ha ämbetsverken för
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

utsatt, att antalet understödsrum under sistnämnda anslag skulle ökas från

nuvarande 325 till 400 samt att ur anslaget finge utgå understöd jämväl till

större byggnadsföretag.

Jag anser mig, trots statskontorets enligt min uppfattning principiellt

riktiga invändningar, böra godtaga arbetsmarknadsstyrelsens och överstyrelsens

förslag med de avvikelser, som framgå av det följande. Detta mitt

ställningstagande är emellertid väsentligen betingat av det nuvarande läget

på byggnadsmarknaden med dess betydande underskott på murare, vilket

bidrar till att förhindra en angelägen ökning av byggnadsverksamheten.

Medelsanvisningen för ifrågavarande ändamål bör anses som rent tillfällig

och upphöra så snart förhållandena det medgiva.

I fråga om gränsdragningen mellan de ändamål, som skola tillgodoses

från det nya anslaget, och de ändamål, som skola tillgodoses från det nuvarande

anslaget till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare,

anser jag mig böra förorda, att det nya anslaget belastas med

kostnaderna för byggnadsföretagens lärlingsutbildning icke allenast inom

muraryrket utan även inom andra byggnadsyrken än muraryrket. I de

nuvarande bestämmelserna rörande understöd från anslaget till befrämjande

av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare ifrågasätter jag

ingen ändring, frånsett den ökning av antalet understödsrum, varom

Kungl. Maj:t framställt förslag i 1952 års statsverksproposition.

Såsom arbetsmarknadsstyrelsen och överstyrelsen föreslagit torde under

det nya anslaget antalet understödsrum böra beräknas till högst 300 och

understödsbeloppet för varje lärling bestämmas till 900 kronor. Utanordningen

av understödsbeloppet torde böra ske med 600 kronor efter första

utbildningsåret och med 300 kronor efter det utbildningen avslutats. I övrigt

torde beträffande understöd till ifrågavarande lärlingsutbildning hos byggnadsföretag

samt tillsyn över utbildningen m. m. böra gälla i stort sett enahanda

bestämmelser, som gälla beträffande den nuvarande statsunderstödda

lärlingsutbildningen hos hantverksmästare. För att lärlingsutbildningen hos

byggnadsföretagen skall kunna komma i gång så snart som möjligt, torde

understöd böra få beviljas redan under innevarande budgetår. Någon medelsanvisning

för innevarande budgetår synes ej nödvändiggöras härav.

Jag torde i detta sammanhang böra erinra om att Kungl. Maj:t genom

beslut förut denna dag med hänsyn till rådande förhållanden medgivit, att

från anslaget till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare

må under innevarande budgetår inom ramen av nuvarande antal

understödsrum utgå understöd jämväl till större företag inom byggnadsbranschen.

Detta medgivande bör givetvis icke förnyas för nästa budgetår.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit torde medelsbehovet för nästa

budgetår kunna beräknas till (600 X 300 —) 180 000 kronor jämte ersättningar

till lärlingsombuden. För ändamålet torde under åttonde huvud
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

titeln böra uppföras ett förslagsanslag av 200 000 kronor med rubriken

»Främjande av lärlingsutbildning inom muraryrket m. m.».

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Främjande av lärlingsutbildning inom muraryrket

m. m. för budgetåret 1952/53 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Ekströmer.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1952:174 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående anslag för budgetåret 1952153 till främjande av lärlingsutbildning inom muraryrket m. a1 i texten
  2. SU 1952:96 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1952J53 till främjande av lärlingsutbildning inom muraryrket m. m. jämte i ämn s. 1 i texten