Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 11 juni 1937 (nr 339) om mödrahjälp

1953-01-02 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:12, Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 11 juni 1937 (nr 339) om mödrahjälp

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 12.

1

Nr 12.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den

11 juni 1937 (nr 339) om mödrahjälp; given Stockholms

slott den 2 januari 1953.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogat förslag till förordning angående ändrad lydelse av 1 §

förordningen den It juni 1937 (nr 339) om mödrahjälp.

GUSTAF ADOLF.

G. E. Sträng.

Propositionens innehåll.

I propositionen föreslås att maximibeloppet för mödrahjälp höjes från

400 kronor till 600 kronor och, vid flerbörd, från 500 kronor till 800 kronor.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 12.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:is proposition nr 12.

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 11 juni 1937 (nr 339) om

mödrahjälp.

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 11 juni 1937 om mödrahjälp1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse:)

1

Kvinna, som------av

Mödrahjälp lämnas i den form,

som för varje särskilt fall finnes

lämpligast, i en eller flera poster, till

ett sammanlagt värde av högst fyrahundra

eller, vid flerbörd, högst

femhundra kronor.

Mödrahjälp må, —-----

(Föreslagen lydelse:)

§•

statsmedel.

Mödrahjälp lämnas i den form,

som för varje särskilt fall finnes

lämpligast, i en eller flera poster,

till ett sammanlagt värde av högst

sexhundra eller, vid flerbörd, högst

åttahundra kronor.

efter nedkomsten.

Denna förordning träder i kraft

den 1 juli 1953 men äger icke tilllämpning

i fall, då barnsbörden ägt

rum före nämnda dag.

1 Senaste lydelse av 1 § se SFS 1949:147.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 12.

3

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 januari

1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för socialdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om förbättrad

mödrahjälp samt anför.

I årets statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkt 13) har Kungl.

Maj:t förut denna dag på min hemställan föreslagit riksdagen att för budgetåret

1953/54 till Mödrahjälp anvisa ett förslagsanslag av 10 000 000 kronor.

Jag omnämnde i samband därmed, att jag ämnade förorda en höjning

av mödrabjälpens maximibelopp från 400 till 600 kronor samt, vid flerbörd,

från 500 till 800 kronor.

Jag anhåller nu att till närmare behandling få upptaga denna fråga.

Gällande bestämmelser.

Enligt förordningen den 11 juni 1937 om mödrahjälp (nr 339; ändr. nr

786/1940, 228/1944, 147/1949 och 242/1950) må kvinna, som i anledning

av havandeskap eller barnsbörd är i uppenbart behov av understöd, tillerkännas

mödrahjälp av statsmedel. Hjälpen lämnas i den form, som för

varje särskilt fall finnes lämpligast, i eu eller flera poster till ett sammanlagt

värde av högst 400 kronor eller, vid flerbörd, högst 500 kronor. Mödrahjälpsverksamheten

administreras lokalt av barnavårdsnämnderna ävensom

av särskilda mödrahjälpsnämnder, en för varje landstingsområde och

varje stad, som ej deltager i landsting. Socialstyrelsen utövar tillsyn över

verksamheten.

Mödrahjälpens nuvarande maximibelopp fastställdes år 1944. Dessförinnan

utgjorde hjälpens högsta belopp enhetligt 300 kronor.

Aren 1949—1951, då antalet levande födda barn utgjorde resp. 120 947,

113 211 och 110 129, beviljades resp. 47 690, 44 977 och 36 304 ansökningar

om mödrahjälp. Det genomsnittligt beviljade beloppet per ansökan uppgick

till resp. 238, 240 och 241 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 12.

Socialstyrelsens förslag.

I sitt den 25 augusti 1952 avgivna förslag till anslagsäskanden avseende

barnavård in. in. för budgetåret 1953/54 har socialstyrelsen föreslagit, att

maximibeloppet för mödrahjälp höjes från 400 kronor till 600 kronor och,

vid flerbörd, från 500 kronor till 800 kronor. Härvid erinrar styrelsen inledningsvis

om att styrelsen — sedan den år 1947 utarbetat vissa normer

för mödrahjälpsverksamheten -— den 14 december 1951 erhöll i uppdrag

att med beaktande av inträdda löne- och prisstegringar utfärda nya normer

för verksamheten. De nya normerna kom till stånd den 5 maj 1952.

Till grund för dessa låg de tidigare normerna av år 1947 med förhöjning

av 35 procent. Denna åtgärd har, framhåller socialstyrelsen vidare, medfört

att generösare prövningsnormer numera tillämpas av mödrahjälpsnämnderna.

Socialstyrelsen fortsätter:

Under åren sedan 1944 ha priserna undergått stora förändringar, och

köpkraften har minskat i sådan grad, att hjälpen ej blir tillräckligt effektiv

för dem som beviljas högsta beloppet. Det förhållandet att maximibeloppet

kvarstår oförändrat innebär sålunda, att de som äro i största

behov av mödrahjälp icke nu kunna få samma behov tillfredsställda som

tidigare. Upplysningsvis kan nämnas att av samtliga sökande, som år 1950

beviljades mödrahjälp, erhöllo 18,4 procent maximibeloppet. Den förbättring

i avseende å möjligheterna att bevilja mödrahjälp, som normernas uppräkning

inneburit, har genom att maximibeloppet bibehållits vid 400 respektive

500 kronor icke skapat någon förbättring för den kategori sökande,

som redan enligt de tidigare normerna skulle varit berättigad att ei-hålla

maxi mibeloppet.

Då de utredningar, som pågå beträffande bland annat en effektivisering

och samordning av hjälpen till mödrar vid havandeskap och barnsbörd,

knappast kunna förväntas bli färdiga till budgetåret 1953/54, anser socialstyrelsen

starka skäl tala för att i avvaktan härpå en höjning av mödrahjälpens

maximibelopp kommer till stånd.

Om man — anför socialstyrelsen vidare — skulle höja maximibeloppet

i ungefär samma relation som 1952 års höjning av normerna, skulle man

komma fram till elt maximibelopp av 540 kronor. För att möjliggöra en

något effektivare hjälp till de sämst ställda bör emellertid enligt styrelsens

mening beloppet höjas till 600 kronor och vid flerbörd till 800 kronor.

Med hänsyn till all 1952 års normer utarbetats med nu gällande högsta

belopp som översta gräns måste, därest maximibeloppen höjs på föreslaget

sätt, en viss justering av normerna ske. Därvid anser socialstyrelsen normerna

böra utformas på sådant sätt att det föreslagna relativt höga maximibeloppet

verkligen kommer de sämst ställda till godo.

Remissyttrandena.

Över socialstyrelsens förslag har efter remiss yttranden avgivits av statskontoret,

överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Malmöhus, Skaraborgs,

Kopparbergs och Norrbottens län, mödrahjälpsnämnden för Norrköpings

opaginerad Kontrollera mot PDF

a

Kungl. Maj.ts proposition nr 12.

stad samt mödrahjälpsnämnderna i Östergötlands läns, Kronobergs läns,

Kristianstads läns, Skaraborgs läns, Örebro läns, Gävleborgs läns och Västerbottens

läns landstingsområde ävensom av Svenska landstingsförbundet,

Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas förbund och Svenska

socialvårdsförbundet.

Länsstyrelsen i Malmöhus län bär i ärendet hört Malmö stads barnavårdsnämnd,

varjämte länsstyrelsen i Skaraborgs län hört statens fattigvårds-

och barnavårdskonsulent i nionde distriktet. Av barnavårdsnämnden

och konsulenten avgivna yttranden har bifogats resp. länsstyrelses utlåtande.

Förslaget att höja mödrahjälpens maximibelopp i överensstämmelse med

vad socialstyrelsen förordat har vid remissbehandlingen vunnit så gott som

allmän anslutning. Endast statskontoret har ställt sig avvisande, varjämte

mödrahjälpsnämnden för Norrköpings stad och mödrahjälpsnämnden i

Gävleborgs läns landstingsområde uttalat viss tveksamhet.

I de tillstyrkande yttrandena uttalas genomgående att en höjning av

mödrahjälpens maximibelopp är påkallad med hänsyn till den avsevärda

ökning av levnadskostnaderna, som inträtt sedan år 1944. Och även i den

mån förslaget syftar till att åstadkomma en reell förbättring av ifrågavarande

förmån anses det — enligt vad bl. a. Svenska stadsförbundet anför

— vara befogat. Det påpekas också allmänt, att den föreslagna förbättringen

är särskilt motiverad, eftersom mödrahjälpen avser att stödja

dem som är i starkt behov av hjälp.

Mödrahjälpsnämnden i Östergötlands läns landstingsområde framhåller

särskilt, att nämnden under sin verksamhet de senaste åren behandlat ett

flertal ansökningar, där utredningen visat att i samband med barnsbörd

uppkommit hjälpbehov, som icke i önskvärd omfattning kunnat tillgodoses

inom ramen för gällande maximibelopp. Så hade varit förhållandet ej

minst då för vederbörande under längre tid förelegat behov av inackordering

i enskilt hem.

Mödrahjälpsnämnden i Kristianstads läns landstingsområde anför bl. a.

följande.

Nämnden finner för sin del mest angeläget vara att de ekonomiskt sämst

ställda mödrarna få cn verklig hjälp vid inträffad barnsbörd. De högsta

belopp, som nu kunna beviljas, ge icke mödrahjälpsnämnderna möjlighet

att i sådana fall tillgodose mödrarna i önskvärd och ursprungligen avsedd

utsträckning. De ändringar i normgivningen för prövning av mödrahjälp,

som blivit en följd av socialstyrelsens på uppdrag av Kungl. Maj:t verkställda

utredning, därvid inträdda löne- och prisstegringar beaktats, måste

te sig obilliga för angivna kategori mödrar, därför att ej samtidigt med

förhöjningen i normerna av 35 procent skett en höjning av maximibeloppet.

Mödrahjälpsnämnden har vid prövning av inkomna ansökningar upprepade

gånger haft anledning iakttaga, hur ojämnt förhöjningen av de normgivande

beloppen på så sätt verkat, och beklaga att många sökande ej kunnat effektivt

hjälpas, så länge maximibeloppet ej höjts. Den förhöjning, som fastställts

av folktandvårdstaxan, och det medgivande, som lämnats om högre

procentuellt tillägg för privata tandläkare, inverkar ej sällan så att möd
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 12.

rarna praktiskt taget endast få eu mycket ringa hjälp till barnet och sig

själva i övrigt.

Mödrahjälpsnämnden i Kronobergs läns landstingsområde påpekar, att

den avsedda höjningen synes förutsätta att nya normer för prövning av

mödrahjälp utfärdas så att de förhöjda beloppen i första hand kommer

de mest behövande mödrarna till del.

Av de mödrahjälpsnämnder, som ställt sig något tveksamma inför socialstyrelsens

förslag, förklarar mödrahjälpsnämnden för Norrköpings stad,

att nämnden anser sig kunna biträda förslaget såsom ett provisorium trots

vissa betänkligheter att låta den inträffade penningvärdesförsämringen slå

igenom i överkant på eu tidpunkt då en otvivelaktig prissänkningstendens

kunde konstateras.

Mödrahjälpsnämnden i Gävleborgs läns landstingsområde finner det tveksamt,

om en höjning av maximibeloppen på sätt socialstyrelsen föreslagit

är den bästa vägen att råda bot mot de olägenheter, som enligt nämndens

mening med nuvarande bestämmelser understundom inträder.

Nämnden fortsätter:

Enligt nämndens uppfattning skulle följande åtgärder i stället vara lämpligare

såsom ett provisorium, til! dess denna fråga slutligt lösts:

De av socialstyrelsen utfärdade rådgivande normerna borde 1''å medge

större hjälp redan vid första barnets födelse, än vad som nu är fallet. Ofta

gäller det mycket unga makar, som i samband med bosättningen och giftermålet

måst sätta sig i stor skuld. I de besvär, som anföras över mödrahjälpsnämndens

på de rådgivande normerna grundade avslag å framställningar

om mödrahjälp i samband med första barnets födelse, anföres ofta

såsom en särskilt ömmande omständighet den stora skuldsättning, makarna

måste dragas med, och som förrycker eller försvårar deras möjlighet alt

enbart med mannens inkomst samt moderskapspenningen, resp. moderskapshjälpen,

gälda de särskilda utgifter, som uppstå i samband med barnets

lödelse. En vidare och mer tänjbar marginal för hjälpens utgående

vore här synnerligen värdefull.

Vidare borde bidragen till B.B.-resor för mödrar, som bo avlägset från

sjukvårdsinrättningar, kunna utgå utanför det fastställda maximibeloppet.

Detsamma gäller tandvården. Mödrar, i behov av bidrag till dylika resor

samt till tandvård, komma eljest alltid i en oförmånligare ställning än

andra mödrar, därest maximibeloppet av mödrahjälpen fastlåses vid eu

viss gräns, oavsett behovens art. En moder, boende i eu av de avlägset

belägna hälsingesocknarna, kan, om hon måste ha mödrahjälp till B.B.-resor

samt till tandvård — därest den senare är av större omfattning — råka i

den situationen, att mödrahjälpen icke tillfyllest täcker andra, än så behjärtansvärda

ändamål.

Ett bibehållande av det nuvarande maximibeloppet men med utbrytande

därur av bidragen till tandvård och till resor till förlossningsanstalt skulle

därför enligt nämndens mening bereda mödrar i behov av dessa särskilda

stödåtgärder större rättvisa än en allmän höjning av maximibeloppet.

Statskontoret erinrar om att spörsmålet rörande den samhälleliga hjälpen

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 12. 7

vid havandeskap och harnsbörd — även mödrahjälpen —- den 28 december

1951 uppdragits åt särskilda sakkunniga och att i avbidan på resultatet av

ifrågavarande utredningsarbete mödrahjälp under budgetåret 1952/53 fått

utgå i enlighet med hittills gällande bestämmelser. Vid sådant förhållande

och då därtill komme att det genomsnittliga beloppet per beviljad ansökan

under år 1951 endast utgjorde 241 kronor, borde det anstå med en höjning

av nuvarande maximibelopp. Därest emellertid en bidragsförbättring

till följd av de senaste årens prisstegringar skulle anses ofrånkomlig, syntes

denna böra begränsas till att motsvara den stegring i index, som ägt

rum sedan år 1944, då nuvarande grunder fastställdes, eller i runt tal

35 procent, innebärande en uppräkning av maximibeloppet till 550 kronor

resp. 700 kronor.

Departementschefen.

När statsmakterna år 1937 beslöt sig för att under namnet mödrahjälp

inrätta en särskild ekonomisk stödform för att därmed bidraga till att

för olika kategorier av barnaföderskor täcka de kostnader, som är förenade

med havandeskap och barnsbörd, var syftet att förhindra att de

barnaföderskor, som eljest ej hade tillgång till erforderliga medel för

ifrågavarande ändamål, skulle behöva vända sig till fattigvården. I enlighet

med sitt sylte är mödrahjälpen — i motsats till övriga ekonomiska

hjälpformer vid havandeskap och barnsbörd — förenad med en ingående

behovsprövning. En individuell behovsprövning har ansetts naturlig också

av det skälet, att en kvinna i den belägenhet, som förutsättes för beviljande

av mödrahjälp, mången gång kan tänkas behöva ej blott ekonomiskt bistånd

utan även personligt stöd i olika hänseenden.

Ursprungligen utgjorde mödrahjälpens maximibelopp 300 kronor. År 1944

ansågs, med hänsyn till ditintills inträdda prisstegringar, en höjning av

maximibeloppet påkallad, och sedan nämnda år är mödrahjälpen maximelad

till 400 kronor eller vid flerbörd 500 kronor. Hjälpen lämnas i stor

utsträckning in natura och utgår i allmänhet till kostförbättring, hemhjälp,

inackordering, moderns och barnets utrustning samt tandvård.

Att mödrahjälpen verkligen fyllt ett behov framgår redan av den omfattning,

vari mödrahjälp beviljats. Under de senaste åren har sålunda

omkring en tredjedel av hela antalet barnaföderskor i landet kommit i

åt njutande av sådan hjälp. Det genomsnittligt beviljade beloppet har under

dessa ar hållit sig omkring 240 kronor. I de särskilda fallen förekommer

emellertid — helt naturligt — stora differenser mellan de beviljade beloppen.

Främst med hänsyn till levnadskostnadsutvecklingen sedan år 1944 men

även för att åstadkomma eu mera effektiv hjälp för de ekonomiskt sämst

ställda har socialstyrelsen nu föreslagit en höjning av mödrahjälpens maximibelopp

till 600 kronor och vid flerbörd till 800 kronor. Förslaget härom

bär av dem, som haft att yttra sig däröver, allmänt tillstyrkts. Stats
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 12.

kontoret har emellertid pekat på att det genomsnittliga värdet av mödrahjälpen

per beviljad ansökning under år 1951 icke uppgick till högre belopp

än 241 kronor. Enligt statskontorets mening skulle alltså inom den

nuvarande maximigränsen utrymme finnas för ett hänsynstagande till inträdda

prisstegringar. Härvid bör dock observeras att antalet fall, då

maximigränsen tangerats under senaste åren uppgått till bortåt 20 procent

av antalet beviljade ansökningar och att utredningen i ärendet visar att

förefintliga hjälpbehov kan vara av sådan storlek, att deras tillgodoseende

skulle kräva ett överskridande av gällande maximibelopp.

Enligt min mening är det därför nu motiverat med en höjning av mödrahjälpens

maximibelopp; och jag finner icke den omständigheten, att frågan

om den samhälleliga hjälpen vid havandeskap och barnsbörd nu är föremål

för en allmän översyn, böra få utgöra ett hinder härför. Med hänsyn

till pågående utredningsarbete anser jag mig däremot icke — såsom ifrågasatts

av en mödrahjälpsnämnd — i detta sammanhang böra närmare ingå

på mödrahjälpens utformning.

I fråga om höjningens storlek ansluter jag mig till socialstyrelsens förslag

att beloppet sättes till 600 kronor eller, vid flerbörd, 800 kronor. En

sådan förhöjning går visserligen något utöver vad som motsvarar den

under åren 1944—1952 inträdda prisstegringen, i det att under nämnda

år levnadskostnadsindex i 1935 års serie utan skatter och sociala förmåner

stigit från 151 till 213 och konsumtionsprisindex från 158 till 224. För

att i de fall, där så verkligen behövs, kunna lämna en effektiv hjälp synes

emellertid den föreslagna höjningen motiverad. I detta sammanhang anser

jag mig dock böra framhålla att det är uppenbart, att höjningen av maximibeloppet

icke kan motivera en allmän höjning av hjälpbeloppen. Den avser

endast att ge utrymme för tillgodoseende av behov, som ej kan täckas med

nuvarande maximibelopp.

Erforderlig författningsförändring torde böra träda i kraft den 1 juli

1953. Ändringen torde emellertid icke böra tillämpas i fall då barnsbörden

ägt rum före nämnda dag.

Föredragande departementschefen hemställer härefter att Kungl. Maj:t

jnåtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga inom socialdepartementet

upprättat förslag till före-ilning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen

den 11 juni 1937 (nr 339) om mödrahjälp.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Olof Sårnmark.

IDUNS TRYCKERI, ESSELTE, STHLM 53

216838

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1953:79 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majris proposition med förslag till förordning om skattefrihet för vissa bidrag till nedbringande av bostadskostna a1 i texten
  2. S2LU 1953:3 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 11 juni 1937 s. 2 i texten