Sök i Ratio Lex

Med anhållan om riksdagens yttrande över förslag till stadga angående protokollföring i utrikesnämnden

1953-03-20 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:120, Med anhållan om riksdagens yttrande över förslag till stadga angående protokollföring i utrikesnämnden

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj :ts proposition nr 120.

1

K r 120.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med anhållan om riksdagens

yttrande över förslag till stadga angående protokollföring

i utrikesnämnden; given Stockholms slott

den 20 mars 1953.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över utrikesdepartementsärenden för denna dag, anhålla om

riksdagens yttrande över härvid fogade förslag till stadga angående protokollföring

i utrikesnämnden.

GUSTAF ADOLF.

Östen Undén.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Genom propositionen anhålles om riksdagens yttrande över förslag till

andrade bestämmelser för protokollföringen i utrikesnämnden. Enligt" förslaget

skall som regel vad vid överläggningarna i utrikesnämnden vttras

ordagrant upptecknas av för ändamålet anlitad stenograf.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 sand. Nr 120.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 20 mars 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell, Nordenstam.

Ministern för utrikes ärendena anmäler fråga om ändrade bestämmelser

för protokoll öring i utrikesnämnden.

Föredraganden anför följande:

I proposition till 1919 års riksdag (nr 346) upptogs bland förslag till

grundlagsändringar även bestämmelser om inrättandet av en utrikesnämnd.

Under förarbetena till detta förslag dryftades spörsmålet om protokollföring

i nämnden. Den kommitté, som utarbetade förslaget om en riksdagens

utrikesnämnd, uttalade i denna fråga följande:

»Det samarbete mellan regeringen och nämnden, som bör eftersträvas, synes

bäst främjas, om överläggningarna i allmänhet bliva av förtrolig och

tvångsfri art. Ur denna synpunkt synes vara lämpligt, att möjlighet beredes

för diskussioner, som ej till sitt sakliga innehåll protokolleras. A andra sl"

dan kunna uppenbarligen omständigheterna vara sådana, att innehållet av

ledamöternas yttranden bör upptagas i ett särskilt protokoll. Beslut därom

bör kunna fattas av den, som leder nämndens förhandlingar. För att ledamöterna

alltid skola vara underrättade om att deras yttranden äro ämnade

att protokollföras, bör emellertid beslutet härom förut tillkännagivas. Ledamot,

som själv framställer yrkande därom, bör likaledes äga rätt att fa

sitt yttrande taget till protokoll. Inom kommittén har varit ifrågasatt att

nu antydda, av kommitténs ledamöter samfällt omfattade grundsatser rörande

protokollsföringen skulle erhålla helgden av en uttrycklig grundlagsbestämmelse

av innehåll, att vad ledamot av nämnden yttrat, skulle i protokollet

intagas då beslut därom fattats av den, som leder förhandlingarna

eller ledamoten själv därom gjort yrkande. Då emellertid inom kommittén

ej uppnåtts enighet om lämpligheten av att i grundlagen intaga ett dylikt

stadgande, har kommittén, i förlitande på att sakens natur skulle leda till

protokollsföringens anordnande enligt nu angivna principer, trott sig kunna

stanna vid att här uttala sin uppfattning i ämnet.» (Förslag till grundlagsändringar

åsyftande ett närmare samarbete mellan regering och riksdag i

utrikespolitiska angelägenheter, avgivet den 15 mars 1919, s. 25—26.)

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Kommitténs ståndpunkt godkändes sedermera i propositionen och tillstyrktes

av konstitutionsutskottet (nr 34). Några särskilda föreskrifter i ämnet

blev icke då utfärdade.

I anledning av motion vid 1924 års riksdag uttalade konstitutionsutskottet

(nr 22) att skäl funnes, som talade för att de regler för protokollföring

i utrikesnämnden varom 1919 års kommitterade var ense blev inskrivna

i grundlagen. Riksdagen anslöt sig till utskottets uppfattning och anhöll att

Kungl. Maj :t ville föranstalta om utredning.

I proposition till 1928 års riksdag (nr 115) anfördes att något skäl till

grundlagsändring icke S3rntes föreligga. En närmare reglering av protokollföringen

i nämnden borde kunna genomföras genom ändring av praxis, därest

en sådan skulle befinnas önskvärd, vilket dock icke kunde anses uppvisat.

Frågan om protokollföring i nämnden berördes sedermera i en proposition

till 1940 års riksdag (nr 254), med förslag till vissa grundlagsändringar

rörande utrikesnämnden och utrikesutskottet. I propositionen meddelades,

att tillkailad utredningsman föreslagit införande i grundlag även av bestämmelser

om protokollföringen. Föredragande departementschefen uttalade

emellertid, att ur de synpunkter regeringen hade att företräda något behov

icke dittills framträtt av föreskrifter angående protokollering. Skulle emellertid

en reglering befinnas lämplig, torde den i allt fall ej behöva ske genom

bestämmelser i grundlag. Det vore tillräckligt, att Kungl. Maj :t meddelade

föreskrifter i ämnet. Konstitutionsutskottet ingick i sitt utlåtande

(nr 24) ej på frågan om protokollföringens omfattning, men utskottet ansåg,

att föreskrifter i ämnet lämpligen kunde meddelas av Kungl. Maj :t.

På utskottets hemställan anhöll riksdagen i skrivelse till Konungen, att

beslut snarast måtte fattas om protokollföring vid nämndens sammanträden.

I följd härav utfärdade Kungl. Maj :t den 27 september 1940 föreskrifter

av följande lydelse:

»1. Vid sammanträde med utrikesnämnden skall sekreteraren hos nämnden

föra protokoll, upptagande de vid sammanträdet närvarandes namn,

overläggningsämnen samt namn å dem, som yttra sig under överlä«»nin«- arna. o& o

2. Vad ledamot av nämnden vid överläggningarna yttrat skall tagas till

protokollet, endast då beslut därom fattats av den, som leder förhandlingarna,

eller ledamoten själv därom gjort yrkande.

3. Protokollet skall uppläsas av sekreteraren vid nämndens nästa sammantrade.

Nämndens ledamöter hava därvid tillfälle att mot protokollets

aylattmng framstalla erinringar. Protokollet justeras sedermera av ministern

tor utrikes ärendena.

4. Protokollet skall omedelbart etter justeringen överlämnas till utrikesdepartementet

för att där förvaras.»

Innehållet i 1940 års föreskrifter om protokollföringen överensstämmer

alltså med den praxis, som dittills hade följts och som i sin tur hade stöd i

motiven till 1919 års proposition om utrikesnämndens införande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

liungl. Maj:ts proposition nr 120.

Med anledning av motion vid 1947 års riksdag uttalade konstitutionsutskottet

(nr 25) att frågan om ändrade regler för protokollföringen i utrikesnämnden

borde tagas under omprövning. Utskottet hemställde att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning rörande vissa angivna

frågor, bl. a. angående utrikesnämndens arbetsformer. Riksdagen beslöt

i enlighet med utskottets hemställan.

I anledning av riksdagsskrivelsen sammankallade jag ledamöter av utrikesnämnden

och av konstitutionsutskottet till informella överläggningar

den 16 december 1947. Angående protokollföringen dryftades därvid möjligheten

av att göra de dittills ytterst kortfattade protokollen något utförligare,

bl. a. därigenom att en sammanfattning av föredragande statsrådets inledningsanförande

intoges i protokollet. Denna utväg har emellertid vid närmare

övervägande ansetts mindre tillfredsställande.

Vid sidan av de officiella protokoll, som förts i nämnden, bär i allmänhet

sekreteraren gjort anteckningar över debatterna. Dessa anteckningar har

aldrig granskats av nämndens ledamöter och har haft en helt informell karaktär.

De torde i allmänhet ytterst ofullständigt återge vad som sagts och

är som historisk källa otillförlitliga.

Departementschefen. Den nuvarande ordningen för protokollföring i utrikesnämnden

är knappast tillfredsställande. De råd, som nämndens ledamöter

ger regeringen i utrikespolitiska frågor, blir icke protokollförda. Än

mindre föres något diskussionsprotokoll, som återger argumentering vid ett

ställningstagande. Visserligen öppnar nuvarande regler möjlighet för den

som leder nämndens förhandlingar att påkalla protokollföring av medlemmarnas

yttranden. Likaså är en medlem berättigad att få sitt yttrande taget

till protokollet, om han gör yrkande därom. I praktiken är det dock ytterst

sällsynt, att dessa bestämmelsers tillämpning begäres, och någon stenograf

kallas icke att vara närvarande vid sammanträdena.

Det skäl som legat till grund för den gällande ordningen kan väl icke

frånkännas visst berättigande. Såsom ovan anförts har motivet varit att

överläggningarna blir av mera förtrolig och tvångsfri art om de ej protokollföras.

Mot denna synpunkt bör emellertid vägas intresset av att kunna

i efterhand med säkerhet fastställa vilka råd nämndens ledamöter givit och

vilka skäl, som varit bestämmande för deras ställningstagande. Det är även

av intresse, att framställningar och yttranden av närvarande regeringsledamöter

upptecknas i nämndens protokoll. Med hänsyn härtill torde den allmänna

regeln böra bli, att överläggningarna i nämnden stenograferas, såsom

numera skall ske i fråga om kamrarnas debatter inom lyckta dörrar

(riksdagsstadgan § 5 mom. 3).

Undantagsvis bör emellertid en fråga kunna i nämnden diskuteras »utanför

protokollet». Avgörandet härom synes böra tillkomma den som leder

nämndens förhandlingar, i vanliga fall alltså Konungen. Klart är att ledamot,

som önskar en diskussion utan stenografisk uppteckning, äger framställa

anhållan härom, och det får anses naturligt, att en sådan anhållan bifalles

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

av nämndens ordtörande, om den vinner stöd hos någon grupp inom nämnden

eller om eljest framställningen befinnes välmotiverad.

Protokoll ocn ordagranna uppteckningar från utrikesnämnden sammanträden

blir hemliga handlingar enligt sekretesslagen. Kungl. Maj:t äger en^

§ i lagen meddela dispens från sekretessföreskrifterna i samma lagrum.

Då det synes vara rimligt, att ledamot och suppleant i nämnden belättigas

ta del av protokollen och uppteckningarna från sammanträden, som

ägt rum under den tid de tillhört nämnden, torde en generell dispensföreskrilt

höra intagas i stadgan om protokollföringen.

I överenstämmelse med här ovan framförda synpunkter har ett förslag

till stadga i ämnet utarbetats, avsedd att ersätta 1940 års föreskrifter. Med

hänsyn till att de nya bestämmelserna innebär en ändring av den ordning

för protokollföring, som förutsattes då 1919 års proposition om utrikesnämndens

inrättande antogs av riksdagen, torde förslaget till stadga böra

underställas riksdagen för yttrande.

Under åberopande av det nu anförda får jag hemställa

att Kungl. Maj:t måtte till riksdagen avlåta proposition

med anhållan om riksdagens yttrande över det förslag till

stadga rörande protokollföring i utrikesnämnden, som är

bifogat detta protokoll.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

L. Kellberg.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Bilaga.

Förslag

till

Stadga

augående protokollföring i utrikesnämnden.

1. Vid sammanträde med utrikesnämnden skall sekreteraren lios nämnden

föra protokoll, upptagande de vid sammanträdet närvarandes namn,

överläggningsämnen samt namn å dem, som yttra sig under överläggningarna.

2. Vad de vid sammanträdet närvarande vid överläggningarna yttra skall

ordagrant upptecknas av för ändamålet anlitad stenograf, där ej den som

leder förhandlingarna för visst fall annorlunda bestämmer.

3. Protokoll som avses under 1. skall uppläsas av sekreteraren vid

nämndens nästa sammanträde. Nämndens ledamöter ha därvid tillfälle att

mot protokollets avfattning framställa erinringar. Protokollet justeras sedermera

av ministern för utrikes ärendena och förvaras i utrikesdepartementet.

4. Den ordagranna uppteckningen av ett anförande skall så snart ske kan

tillhandahållas den som hållit anförandet för justering inom den tid ministern

för utrikes ärendena bestämmer; annan i sammanträdet deltagande

obetaget att vid ett av de närmaste sammanträdena med nämnden framställa

erinringar mot uppteckningens avfattning efter justeringen. Uppteckningen

skall förvaras i utrikesdepartementet.

5. Ledamot och suppleant i nämnden äro berättigade att i utrikesdepartementet

taga del av protokoll och ordagranna uppteckningar från sammanträden,

som ägt rum under den tid de tillhört nämnden.

Stockholm 1953. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

530845

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1953:213 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen om val till riksdagen, m. m. a1 i texten