Angående vissa anslag till medicinska högskolan i Göteborg och Göteborgs högskola, m. m
1953-03-06 · 55 sidor, varav 52 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 52 av 55 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1953:122, Angående vissa anslag till medicinska högskolan i Göteborg och Göteborgs högskola, m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 122.
1
Nr 122.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag till
medicinska högskolan i Göteborg och Göteborgs högskola,
m. m.; given Stockholms slott den 6 mars 1953.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF.
Ivar Persson.
Propositionens huvudsakliga innehall.
I propositionen behandlas frågan om medicinska högskolans framtida
förhållande till Göteborgs högskola och föreslås därvid vissa riktlinjer för
en förening av dessa högskolor till ett statligt universitet från och med den
1 juli 1954.
I propositionen framlägges slutliga anslagsäskanden beträffande vissa å
nästa sida angivna anslag, som i riksstatsförslaget upptagits med allenast
beräknade belopp. Härutöver äskas ytterligare två anslag för medicinska
högskolans i Göteborg verksamhet.
Av föreslagna nya tjänster må nämnas följande, nämligen vid medicinska
högskolan sex professurer, varav en personlig professur i radioterapi
för överläkaren M. T. P. Strandqvist, och två docentbefattningar samt vid
Göteborgs högskola en ordinarie professur i konsthistoria med konstteori,
en laboratur i matematik och en docentbefattning.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt Nr 123.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 122.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 6 mars 1953.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Lingman,
Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen
anför chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, följande.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under bilagan åttonde
huvudtiteln, punkterna 96, 100 och 112, föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition, för budgetåret 1953/54 beräkna
dels till Medicinska högskolan i Göteborg: Avlöningar ett förslagsanslag
av 2 100 000 kronor;
dels till Medicinska högskolan i Göteborg: Omkostnader ett förslagsanslag
av 152 000 kronor;
dels till Medicinska högskolan i Göteborg: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 400 000 kronor;
dels till Medicinska högskolan i Göteborg: Utrustning ett reservationsanslag
av 650 000 kronor;
dels till Medicinska högskolan i Göteborg: Bokinköp och bokbindning
ett reservationsanslag av 75 000 kronor;
dels till Medicinska högskolan i Göteborg: Bidrag till Göteborgs stad
för verksamheten vid högskolans bibliotek ett förslagsanslag av 82 000
kronor;
dels till Bidrag till Göteborgs högskola ett förslagsanslag av 1 000 000
kronor;
dels ock till Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare
vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine
kandidater ett anslag av 14 000 kronor.
Jag torde nu ånyo få anmäla dessa ärenden jämte vissa andra frågor.
Därvid upptar jag först till behandling frågan om medicinska högskolans
i Göteborg framtida förhållande till Göteborgs högskola.
Kungl. Maj:ts proposition nr 122.
3
I. Medicinska högskolans i Göteborg framtida
förhållande till Göteborgs högskola.
Enligt det av 1948 års riksdag godkända avtalet mellan staten, Göteborgs
stad och Göteborgs högskola rörande högskolans finansiering, vilket
avtal trätt i kraft den 1 juli 1949, skall av högskolans styrelse upprättat
förslag till stat för högskolan, avseende tiden den 1 juli—den 30 juni (budgetår)
samt upptagande på inkomstsidan högskolans för året disponibla
egna medel och på utgiftssidan för året beräknade driftkostnader, såsom
löne- och pensionskostnader samt omkostnader i övrigt, årligen före den 1
juni kalenderåret närmast före det budgetår, statförslaget avser, inges dels
till Ivungl. Maj:t och dels till stadsfullmäktige, som över förslaget avgiver
yttrande till Kungl. Maj:t. Stat för högskolan fastställes av Kungl. Maj:t.
I fastställd stat upptagen utgiftspost må ej överskridas eller användas
för annat än avsett ändamål, där ej Kungl. Maj:t på grund av särskilda
förhållanden lämnat tillstånd härtill.
Till bestridande av den utgiftssumma, som enligt den fastställda staten
icke täckes av högskolans egna medel — (anslagssumman) — skall staten
och staden bidraga enligt följande grunder:
a) Intill dess anslagssumman uppgår till 825 000 kronor, bidrager staden
med 275 000 kronor och ansvarar staten för återstoden. När anslagssumman
uppgår till mer än 825 000 kronor, utgör stadens bidrag dels % av
825 000 kronor, dels ock av det belopp, varmed anslagssumman överstiger
825 000 kronor, dock att, därest ej framdeles annat överenskommes
mellan staten och staden, stadens sammanlagda bidrag icke skall överstiga
400 000 kronor.
Har Kungl. Maj:t medgivit att i fastställd stat upptagen utgiftspost må
överskridas, skall sålunda tillkommet utgiftsbelopp inräknas i anslagssumman.
b) I statens och stadens bidrag inräknas icke värdet å tomter eller byggnader,
som de upplåtit eller må komma att upplåta till högskolan.
c) Statens och stadens bidrag utbetalas till högskolan efter rekvisition
kvartalsvis i förskott och i mån av behov.
Enligt avtalet påtager sig staten kostnaderna för eventuellt erforderliga
byggnader för högskolan, i den mån medel från annat håll icke står till
förfogande för ändamålet. Staden åter förbinder sig att härför ställa välbelägen
och lämplig tomtmark till förfogande.
Högskolan bibehålies enligt avtalet vid sin ställning såsom enskild stiftelse
under ledning av en styrelse, sammansatt på sätt i avtalet närmare
angives.
Avtalet gäller till och med den 30 juni 1964. Därest avtalet icke av nå
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 122.
gon part uppsäges minst två år före avtalstidens utgång, förlänges avtalets
giltighetstid varje gång med femton år.
Statens allmänna avlöningsreglemente äger sedan den 1 juli 1952 tilllämpning
beträffande tjänstemän vid Göteborgs högskola, i den mån de
innehar tjänster upptagna å personalförteckning, som Kungl. Maj:t fastställt
med stöd av riksdagens beslut. För dessa tjänstemän äger från och
med samma tidpunkt SPA-reglementet tillämpning.
''Medicinska högskolan i Göteborg åter är en rent statlig högskola, vid
vilken den kliniska utbildningen sker i samarbete med Göteborgs stad.
Efter denna summariska redogörelse för de rättsliga förhållandena beträffande
Göteborgs högskola och medicinska högskolan i Göteborg övergår
jag nu närmast till att lämna en redogörelse för den tidigare behandlingen
av frågan om medicinska högskolans i Göteborg framtida förhållande
till Göteborgs högskola för att därefter redogöra för nu föreliggande
förslag och yttranden i ämnet.
Frågans tidigare behandling.
Grunden för den medicinska högskolan har lagts genom samarbete av
Göteborgs högskola och Göteborgs stads sjukhusläkare under början av
1940-talet. Frågan om en samordning av de båda lärosätena har alltifrån
denna tid varit aktuell. Jämlikt av dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet
givna direktiv upptog kommittén för medicinsk högskola i Göteborg
i sitt betänkande den 26 februari 1947 denna fråga till prövning. Kommittén
föreslog en förening av den planerade medicinska högskolan och
Göteborgs högskola redan från den förras upprättande i vissa mera begränsade
organisatoriska avseenden. För reglering av samarbetet mellan de
båda lärosätena borde, ansåg kommittén, inrättas en nämnd, bestående av
de båda högskolornas rektorer jämte en eller ett par lärare från vardera
högskolan. För den händelse den planerade medicinska högskolan kom till
stånd, ansåg kommittén det sannolikt, att samorganisationen mellan densamma
och Göteborgs högskola till ömsesidig båtnad skulle komma att
utsträckas längre än vad kommittén föreslagit. Den fann emellertid, att
det torde vara välbetänkt att icke på förhand för hårt angiva riktlinjerna
för en dylik samorganisation, vars art och grad långt säkrare torde kunna
bedömas, sedan den medicinska högskolan upprättats och trätt i verksamhet.
Fn utredning om lämpligheten av en mera djupgående samorganisation
borde då verkställas.
En ledamot av kommittén, professorn Curt Weibull, reserverade sig mot
kommitténs förslag, som han icke fann tillfredsställande. Weibull ansåg,
att Göteborgs högskola borde omorganiseras till en högskola med två fakulteter,
en filosofisk (= Göteborgs högskola) och en medicinsk (= den
nya medicinska högskolan). För de båda fakulteterna gemensamma ären
-
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 122.
den skulle handhas av rektor, rektorsnämnd och akademisk församling.
Weibull förutsatte, att särskilda statuter komme att utarbetas för den medicinska
fakulteten, i princip överensstämmande med de för karolinska
institutet gällande. För den filosofiska fakulteten skulle de för Göteborgs
högskola gällande statuterna i princip bibehållas oförändrade. Fn förändring
av namnet Göteborgs högskola till Göteborgs universitet borde även
tagas i övervägande.
Av remissinstanserna förklarade sig universitetskanslern samt medicinska
fakulteten i Lund hysa vissa sympatier för de av professorn Weibull reservationsvis
uppdragna riktlinjerna. Göteborgs högskolas lärarråd, svenska
läkarsällskapet, Sveriges läkarförbund samt Sveriges förenade studentkårer
anslöt sig till reservationen. Karolinska institutets lärarkollegium
förklarade sig vara övertygat om att ett samarbete med Göteborgs högskola
enligt riktlinjerna i professorn Weibulls reservation skulle bliva mycket
fruktbringande. Endast medicinska fakulteten i Uppsala biträdde kommitténs
förslag.
1947 års organisationskommitté för medicinsk högskola i Göteborg anslöt
sig i huvudsak till professorn Weibulls linje. Kommittén ansåg således,
att en fast samordning mellan Göteborgs högskola och den medicinska
högskolan borde komma till stand och att denna samordning borde, när den
medicinska högskolan vore fullt utbyggd, leda till att Göteborgs högskola
organiserades som en högskola med en filosofisk och en medicinsk fakultet.
Av remissinstanserna ansåg statskontoret sig icke kunna tillstyrka ett
sammanförande av tva högskolor, varav den ena vore statlig och den andra
enskild, till en gemensam läroanstalt. Ämbetsverket förordade i stället, att
den medicinska högskolan organiserades såsom en självständig högskola.
Kanslern anslöt sig däremot till tanken på sammanförande av den nya
medicinska läroanstalten med Göteborgs högskola till en läroanstalt, benämnd
förslagsvis Göteborgs universitet, och bestående av en filosofisk
och en medicinsk fakultet. Ett dylikt sammanförande förordades dock
böra komma till stånd först sedan den medicinska läroanstalten, åtminstone
i det närmaste, blivit fullt utbyggd och stadgar utarbetats för det blivande
universitetet.
Styrelsen för Göteborgs högskola anslöt sig helt till organisationskommitténs
i förevarande sammanhang framförda förslag.
Sveriges förenade studentkårer hemställde, att den planerade medicinska
utbildningsanstalten i Göteborg måtte sammanföras med Göteborgs högskola
till ett lärosäte. Förbundet hänvisade därvid till en vid Sveriges förenade
studentkårers fjärde allmänna studentkonferens den 19 mars 1948
antagen resolution av samma innebörd. Det framhölls vidare bland annat,
att det ur studentsynpunkt av liera skiil vore en angelägen uppgift att motverka
en uppdelning av det högre undervisningsväsendet i fristående fackhögskolor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
G
Kungl. May.ts ''proposition nr 122.
I propositionen 1948:221 yttrade dåvarande departementschefen, statsrådet
YVeijne, följande beträffande förevarande spörsmål.
Frågan om den nya medicinska läroanstalten i Göteborg bör organiseras
såsom en självständig högskola eller sammanföras med den nuvarande Göteborgs
högskola till en gemensam läroanstalt (universitet) torde kräva
ytterligare överväganden. Det är givet att vissa icke oväsentliga fördelar
skulle kunna vinnas genom en dylik fast samordning av de båda högskolorna.
Emellertid får man icke förbise de betydande praktiska och administrativa
svårigheter, som äro förenade med organiserandet av en högskola,
sammansatt av en statlig medicinsk läroanstalt och en fristående
enskild högskola. Det är icke möjligt att utan vidare tillämpa de bestämmelser,
som gälla för de äldre universiteten. Det synes icke heller påkallat
att redan nu fatta definitiv ståndpunkt till detta spörsmål, enär, såsom
kanslern framhållit, ett sammanförande av de båda högskolorna likväl icke
lämpligen bör komma till stånd, förrän den medicinska läroanstalten blivit
i huvudsak utbyggd. Intill dess synes den medicinska högskolan böra erhålla
karaktären av en fristående läroanstalt, benämnd medicinska högskolan
i Göteborg. Detta hindrar givetvis icke, att ett visst samarbete redan
från början kommer till stånd.
Det bör ankomma på organisationskommittén att under sin fortsatta
verksamhet överväga frågan om den medicinska högskolans framtida förhållande
till Göteborgs högskola och för Kungl. Maj:t framlägga de förslag
i ämnet, som må befinnas lämpliga.
Nu föreliggande förslag och yttranden.
T skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 maj 1952 har organisationskommittén
för medicinska högskolan i Göteborg framlagt utredning och förslag
i fråga om detta lärosätes framtida förhållande till Göteborgs högskola. Förslaget
innebär i huvudsak följande.
Göteborgs högskola och den medicinska högskolan i Göteborg sammanföres
till ett lärosäte med två fakulteter: en filosofisk = den nuvarande
Göteborgs högskola och en medicinsk = den medicinska högskolan.
Det nya lärosätet erhåller namnet Universitetet i Göteborg. Med den
utveckling språkbruket numera fått, ger namnet högskola, framhåller kommittén,
en missvisande uppfattning. Namnet högskola har under de senaste
årtiondena börjat användas av läroanstalter av helt annan karaktär än
Göteborgs högskola och den medicinska högskolan. I de ständigt starkt
växande internationella förbindelserna är namnet högskola därjämte enligt
mångårig erfarenhet rent av hindersamt. Det inger i utlandet, även i Danmark
och Norge, uppfattningen, att det är fråga om en fackskola av något
slag, icke om ett vetenskapligt lärosäte av samma karaktär som ett universitet.
Beträffande statuterna för universitetet i Göteborg föreslår organisationskommittén,
att statuterna för universiteten i Uppsala och Lund av
den 28 januari 1916 — i avvaktan på revision av dessa — i tillämpliga de
-
7
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 122.
lar och med vissa angivna ändringar och tillägg lända till efterrättelse. Endast
i två punkter är, anför kommittén, dessa ändringar och tillägg av väsentlig
karaktär. Den första punkten gäller universitetets drätselnämnd.
Med hänsyn till Göteborgs stads ställning till Göteborgs högskola föreslår
organisationskommittén, att Göteborgs stadsfullmäktige erhåller rätt att,
så länge staden lämnar bidrag till filosofiska fakulteten, välja två ledamöter
i universitetets drätselnämnd.
Den andra mera väsentliga avvikelsen från universitetsstatuterna gäller
proceduren vid tillsättningen av ordinarie akademiska lärarebefattningar.
Organisationskommittén erinrar om att, därest den föreslagna universitetsbildningen
ej kommer till stånd, den medicinska högskolans lärarekollegium
samt Göteborgs högskolas lärarråd — det senare under förutsättning att
föreslagna ändringar av stadgarna för Göteborgs högskola blir godkända
— var för sig kommer att handha såväl de åtgärder, som vid universiteten
åligger fakultet eller sektion, som de åtgärder, som ankommer på det större
konsistoriet. Då det föreslagna universitetet kommer att bestå av endast
två fakulteter, en medicinsk och en övervägande humanistisk filosofisk fakultet,
finner kommittén de ingående elementen, när det gäller befordringsfrågor,
så disparata, att dessa ärenden lämpligen ej bör behandlas av det
större konsistoriet utan att varje fakultet för sig bör handha jämväl de
uppgifter, som vid universiteten ankommer på det större akademiska konsistoriet.
Övriga ändringar och tillägg, som föreslås, är, anför kommittén vidare,
föranledda av att universitetet i Göteborg kommer att bestå av endast två
fakulteter och kommer att ha ett mindre antal professorsämbeten än övriga
universitet; av att de båda fakulteterna, även om de skulle ha ett
något olika antal ledamöter, bör vara lika representerade i konsistorier
och i universitets övriga organ; samt av att nations- eller landskapsföreningar
ej synes vara påkallade vid universitetet i Göteborg.
Sammanförandet av Göteborgs högskola och medicinska högskolan till
ett universitet erfordrar även en revision av nu gällande avtal mellan staten,
Göteborgs stad och Göteborgs högskola. Ett förslag till sådan revision
utan ändring av avtalets ekonomiska innebörd har framlagts av organisationskommittén.
Förslaget har följande lydelse.
Förslag
till reviderat avtal mellan staten, Göteborgs stad och Göteborgs högskola.
Staten, Göteborgs stad och Göteborgs högskola ha — under förutsättning
av Kungl. Maj:ts och riksdagens samt Göteborgs stadsfullmäktiges
och styrelsens för Göteborgs högskola godkännande — träffat följande avtal
angående Göteborgs högskola:
1. Göteborgs högskola sammanföres med medicinska högskolan i Göteborg
till ett lärosäte. Detta erhåller namnet Universitetet i Göteborg.
2. Donationer och tillgångar, som Göteborgs stad anvisat till Göteborgs
8
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 122.
högskola och som högskolan själv äger, överföras till filosofiska fakulteten
vid Universitetet i Göteborg. Likaledes överföras donationer och tillgångar,
som medicinska högskolan äger, till medicinska fakulteten vid samma universitet.
3. Statuter för Universitetet i Göteborg utfärdas av Kungl. Maj:t. Härvid
förutsättes emellertid
att Göteborgs stadsfullmäktige skall välja två ledamöter av universitetets
drätselnämnd, vilka äga att deltaga i drätselnämndens överläggningar och
beslut i mål och ärenden, som angå universitetets filosofiska fakultet.
4. Av det större akademiska konsistoriet upprättat förslag till stat för
filosofiska fakulteten, avseende tiden den 1 juli—den 30 juni (budgetår)
samt upptagande på inkomstsidan fakultetens för året disponibla egna medel
och på utgiftssidan för året beräknade driftkostnader, såsom löne- och
pensionskostnader samt omkostnader i övrigt, skall årligen före den 1 juni
kalenderåret närmast före det budgetår statförslaget avser ingivas till
stadsfullmäktige, som över förslaget äger avgiva yttrande till Kungl. Maj:t.
I fastställd stat upptagen utgiftspost må ej överskridas eller användas
för annat än avsett ändamål, där ej Kungl. Maj:t på grund av särskilda
förhållanden lämnat tillstånd härtill.
5. Till bestridande av den utgiftssumma, som enligt den fastställda staten
icke täckes av den filosofiska fakultetens egna medel — (anslagssumman)
— skola staten och staden bidraga enligt följande grunder:
a) Intill dess anslagssumman uppgår till 825 000 kronor, bidrager staden
med 275 000 kronor och ansvarar staten för återstoden. När anslagssumman
uppgår till mer än 825 000 kronor, utgör stadens bidrag dels %
av 825 000 kronor, dels % av det belopp, varmed anslagssumman överstiger
825 000 kronor, dock att, därest ej framdeles annat överenskommes
mellan staten och staden, stadens sammanlagda bidrag icke skall överstiga
400 000 kronor.
Har Kungl. Maj:t lämnat tillstånd, som avses i mom. 4 andra stycket,
skall sålunda tillkommet utgiftsbelopp inräknas i anslagssumman.
b) I statens och stadens bidrag inräknas icke värdet å tomter eller bygg
nader,
som de upplåtit eller må komma att upplåta till filosofiska fakulteten.
. . .
c) Stadens bidrag utbetalas till filosofiska fakulteten etter rekvisition
kvartalsvis i förskott och i mån av behov.
6. Staden förbinder sig att ställa välbelägen och lämplig tomtmark till
förfogande för eventuellt erforderliga nybyggnader för universitetet i Götebor0*.
7? Avtalet mellan staten, Göteborgs stad och Göteborgs högskola den 19
januari 1948 upphäves.
8. Detta avtal träder i kraft den eller den senare dag, Kungl.
Maj :t bestämmer. Därest avtalet beträffande dessa mom. icke av någon
part uppsäges minst två år före avtalstidens utgång, förlänges avtalets giltighetstid
beträffande dessa mom. varje gång med femton år.
Av den av organisationskommittén lämnade motiveringen för sitt förslag
torde här böra återgivas följande.
De båda högskolornas uppgift är i princip densamma: vetenskaplig
forskning och undervisning. Organisationskommittén anser, att en uppdelning
av denna uppgift i samma stad på en fristående, övervägande hurna
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
!)
Kungl. Maj.ts proposition nr 122.
nistisk och en fristående medicinsk högskola icke är till gagn varken för
vetenskap eller undervisning och än mindre för studenternas allmänna utbildning.
Fristående högskolor lever sitt liv för sig, och följden blir en för
de olika vetenskaperna, dessas utövare och adepter mindre hälsosam isolering.
Ett samlande av det vetenskapliga forsknings- och undervisningsväsendet
i större enheter på sätt som skett vid universiteten är ägnat motverka
detta och skapa gynnsamma förutsättningar för nära kontakt och
fruktbringande samarbete. För både vetenskap, undervisning och för studenternas
allmänna utbildning och kårliv vid de båda högskolorna anser
organisationskommittén det sålunda vara av eminent betydelse, att sammanföra
dessa till ett lärosäte.
Även andra skäl talar härför.
Ett nytt centrum för vetenskaplig forskning och undervisning har under
senare årtionden uppvuxit i Göteborg. Vetenskaplig forskning har här redan
vunnit en stark ställning, och vid Göteborgs högskola och medicinska
högskolan utbildas ett avsevärt antal av Sveriges lärare och läkare. Enligt
organisationskommitténs uppfattning är det av vikt att detta vetenskapliga
liv i Göteborg och Västsverige främjas och befordras. Ett sammanförande
av de båda högskolorna till ett lärosäte bör i hög grad kunna bidraga
härtill. De båda högskolorna skulle härigenom få en väsentligt starkare
ställning utåt. Gemensamma vetenskapliga intressen skulle effektivare
kunna tillvaratagas och en naturlig ram skapas för framtida utveckling.
Betydelsen av ett sammanförande av de båda högskolorna till ett lärosäte
är icke inskränkt härtill. Även för kulturlivet överhuvud i Göteborg och
Västsverige skulle ett vetenskapligt lärosäte av här planerade karaktär
kunna bli till ovärderligt gagn.
Rent praktiska fördelar kan även vinnas genom ett sammanförande av
de båda högskolorna. Härigenom torde i framtiden kunna undvikas en onödig
dubblering av vissa vetenskapliga tjänster och institutioner i ämnen,
som är av gemensamt intresse för båda högskolorna, exempelvis statistik,
psykologi och sociologi. Likaledes kan praktiska fördelar vinnas i fråga om
högskolornas administration. För att göra denna fullt effektiv kräves nämligen
oavvisligen en heltidsanställd sekreterare samt en räntmästare för
omhänderhavande av de mycket betydande kamerala uppgifterna icke
minst för den medicinska högskolans del. Om högskolorna består som skilda
enheter, kommer en dubblering av dessa högre kamerala tjänster eller
liknande att visa sig nödvändig. En viss besparing beträffande administrativa
hjälpkrafter kommer även att möjliggöras genom högskolornas sammanföring.
Beträffande det nya lärosätets organisation har i den förda diskussionen
framhållits svårigheterna att till en enhet sammanföra två högskolor, av
vilka den ena, den medicinska högskolan, är statlig och den andra, Göteborgs
högskola, är en enskild stiftelse. Uppfattningen var tidigare riktig.
Göteborgs högskola var då en enskild stiftelse med vittgående ekonomisk
och administrativ självständighet. Avkastningen av dess egna fonder, under
senare årtionden utökad med anslag av Göteborgs stad, bekostade helt
dess verksamhet. Högskolans styrelse bestämde, inom beloppet av de utav
Göteborgs stadsfullmäktige fastställda anslagen, vilka ämbeten och tjänster,
som skulle finnas vid högskolan, ävensom de dom tillkommande löneförmånerna.
Ämbeten och tjänster vid högskolan tillsattes av styrelsen.
Föreskrifter för högskolan utöver statuterna utfärdades av styrelsen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
IG
Kungl. Maj:ts -proposition nr 122.
Genom det 1948 mellan staten, Göteborgs stad och Göteborgs högskola
träffade avtalet angående Göteborgs högskola har emellertid dennas ställning
undergått en genomgripande förändring.
I sammanhang med att högskolan erhållit statsbidrag har även statens
inflytande på högskolans ledning blivit dominerande. Ivungl. Maj: t fastställer
numera högskolans stat. Kungl. Maj:t äger efter högskolans hörande
meddela de föreskrifter i fråga om högskolans organisation och verksamhet,
som Kungl. Maj:t finner erforderliga och lämpliga. Endast förslag till
föreskrifter, som innebär ändring av statuterna för högskolan, skall underställas
jämväl Göteborgs stadsfullmäktige för yttrande.
Genom av Kungl. Maj:t meddelade allmänna bestämmelser av 1949 och
1950 ha statuterna och av styrelsen fastställd ordningsstadga för Göteborgs
högskola —- i avvaktan på en revision av statuterna — redan i grundläggande
avseenden förändrats, och ytterligare förändringar av statuterna
för högskolan är föreslagna.
Göteborgs högskola har efter ingående av avtalet 1948 förlorat eller håller
på att förlora så gott som hela sin självständighet. Högskolan är på
väg mot att helt förstatligas och få samma statuter som statsuniversiteten.
För högskolans styrelse återstår, om den i enlighet med sitt eget förslag
mister rätten att utnämna professor, laborator och preceptor, icke många
uppgifter. Högskolans fonder förvaltas icke av styrelsen utan av Göteborgs
stads drätselkammare. Högskolans styrelse kommer, om dess förslag till
nya statuter antages, att i allt väsentligt övergå till en mellaninstans utan
rätt att fatta slutgiltiga beslut. I praktiken kommer dess huvuduppgift att
bliva att stadfästa eller till kanslern och Kungl. ZNIaj:t befordra lärarrådets
förslag. Styrelsens protokoll från senare årtionden visa, att någon ändring
i dessa förslag endast i något enstaka fall förekommit.
1947 års organisationskommitté har föreslagit, att den lokala ledningen
av den samordnade högskolan skulle utövas av en styrelse. Vid avgivandet
av detta förslag torde 1947 års organisationskommitté knappast till fullo
ha uppmärksammat, att den medicinska högskolan är ett helt statligt lärosäte.
Universitetskanslern har också i yttrande över kommitténs förslag
ansett sig kunna fastslå, att Göteborgs högskolas styrelse — även efter det
den undergått en eventuell utvidgning — endast i begränsad omfattning
kan tänkas fungera som styrelse för det nya universitetet. Organisationskommittén
delar denna uppfattning. Den anser sig icke kunna föreslå, att
den medicinska delen av det nya lärosätet underställes en styrelse. På grund
av det traditionsvärde, som Göteborgs högskolas styrelse onekligen representerar,
har emellertid organisationskommittén ansett sig böra ingående
överväga möjligheten att styrelsen bibehålies för den filosofiska delen av
det nya lärosätet. Styrelsens väsentliga uppgift är numera att utnämna
professorer och övriga ordinarie lärare. Enligt styrelsens eget förslag torde
emellertid denna uppgift komma att bortfalla. För styrelsen återstår därefter,
som redan sagts, icke många uppgifter. Att låta den fortbestå enbart
som en skäligen överflödig mellaninstans och för avgörande av ärenden,
vilka likaväl kan avgöras i annan ordning, kan organisationskommittén
icke finna motiverat. En styrelse har berättigande endast, om den har väsentliga
uppgifter att fylla. Även en annan omständighet talar mot styrelsens
bibehållande. Ett lärosäte med skilda styrelseformer för dess olika
delar blir en oformlig inrättning. Det blir tungrott och kommer att arbeta
under såväl praktiska som administrativa svårigheter. Organisationskom
-
11
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 122.
mitten liar alltså kommit till uppfattningen, att ett sammanförande av de
båda högskolorna till ett lärosäte bör medföra en uppoffring av det traditionsvärde,
som Göteborgs högskolas styrelse representerar.
Organisationskommitténs förslag för sammanförandet av de båda högskolorna
ansluter sig nära till den i Sverige hävdvunna universitetsorganisationen.
Vid uppgörandet av detta förslag har det stått klart för organisationskommittén,
att Göteborgs stad, som genom avtal förbundit sig att lämna
avsevärda bidrag till den nuvarande Göteborgs högskola, så länge detta
bidrag utgår, är berättigad till inflytande i den ekonomiska och administrativa
ledningen av denna även i den nya form, som den erhåller genom
ett sammanförande med den medicinska högskolan till ett lärosäte. Detta
är även ur andra synpunkter önskvärt. Göteborgs högskola har en fast förankring
i Göteborgs samhälle. Den är grundad medelst donationer av enskilda
medborgare i detta och har under mera än ett halvt århundrade helt
uppehållits och utvecklats genom donationer av dessa och genom bidrag
av staden själv. En nära kontakt med Göteborgs stad är en tillgång, som
högskolan icke bör förlora.
Organisationskommittén har även övervägt frågan om Göteborgs stad
bör erhålla inflytande i den ekonomiska och administrativa ledningen av
den medicinska fakulteten. Häremot kan emellertid anföras, att den medicinska
fakulteten är helt statlig. Nya avtal med staden av ekonomisk och
administrativ innebörd för dess institutioner och kliniska undervisning kan
komma att träffas i framtiden. Det torde under dessa förhållanden icke
vara lämpligt, att staden har inflytande i den ekonomiska och administrativa
ledningen av den medicinska fakulteten. Kommande avtal torde böra
framgå ur underhandlingar mellan av varandra oberoende parter.
Organisationskommitténs ordförande, f. d. landshövdingen Jacobsson,
har anfört reservation mot förslaget att Göteborgs högskolas styrelse nu
tillkommande befogenheter överföres till andra myndigheter.
Lärarrådet vid Göteborgs högskola har enhälligt tillstyrkt organisationskommiténs
förslag, dock att lärarrådet föreslagit följande ändrade lydelse
av mom. 2, 6 och 8 av det av organisationskommittén framlagda förslaget
till reviderat avtal mellan staten, Göteborgs stad och Göteborgs högskola.
2. Donationer och tillgångar, som anvisats till Göteborgs högskola och
som högskolan själv äger eller disponerar, överföras till filosofiska fakulteten
vid Universitetet i Göteborg. Likaledes överföras donationer och tillgångar,
som medicinska högskolan äger eller disponerar, till medicinska
fakulteten vid samma universitet. Avkastning från fonder, tillhörande självständiga
stiftelser, som grundats till förmån för någondera högskolan, dess
lärare eller studerande, skall i enlighet härmed tillkomma den fakultet, som
ersatt vederbörande högskola, resp. dess lärare eller studerande. Efter enahanda
regler skola donationer, tillgångar eller självständiga stiftelser, avsedda
för någondera av de hittillsvarande högskolornas studentkårer, alltjämt
förbehållas den del av Universitetets i Göteborg studentkår, som tillhör
den fakultet, vilken efterträtt resp. högskola.
(>. Staten påtager sig kostnaderna för eventuellt erforderliga nybyggnader
för universitetets filosofiska fakultet, i den mån medel från annat
håll icke stå till förfogande för ändamålet. Staden åter förbinder sig att
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 122.
ställa välbelägen och lämplig tomtareal till förfogande för den filosofiska
fakultetens nybyggnader.
8. Detta avtal träder i kraft den eller den senare dag, Kungl.
Maj:t bestämmer, och gäller till och med den 30 juni 1964. Därest avtalet
icke av någon part uppsäges minst två år före avtalstidens utgång, förliinges
dess giltighetstid varje gång med femton år.
För dessa ändringsförslag har lärarrådet åberopat följande motivering.
Beträffande mom. 2 har det endast synts lärarrådet önskvärt att genom
en utförligare formulering än den, som av organisationskommittén
föreslagits, förtydliga vad med bestämmelsen avses.
Den av lärarrådet föreslagna ändringen av mom. 6 har sin grund däri,
att det äldre avtalets bestämmelse om att staten påtagit sig kostnaderna
för eventuellt erforderliga nybyggnader för Göteborgs högskola enligt vad
lärarrådet erfarit av rent förbiseende kommit att bortfalla i organisationskommitténs
förslag och att dess förslag beträffande denna punkt i avtalet
även i övrigt erhållit en mindre lämplig avfattning.
Vad slutligen angår mom. 8 har lärarrådet med sitt förslag velat framhålla,
att då någon ändring i sak beträffande de i nu gällande avtal överenskomna
ekonomiska åtagandena icke är avsedd att genom det föreslagna
nya avtalet komma till stånd, dettas giltighetstid icke bör utsträckas utöver
det nuvarande avtalets.
Styrelsen för Göteborgs högskola tillstyrker likaledes organisationskommitténs
förslag med nyssnämnda av högskolans lärarråd föreslagna ändringar
av förslaget till reviderat avtal mellan staten, Göteborgs stad och Göteborgs
högskola. Särskilda yttranden inom styrelsen har avgivits av hovrättspresidenten
Elliot och professorn Johansson. Presidenten Elliot anser,
att fördelarna med att medicinska högskolan och Göteborgs högskola nu
förenas till ett universitet av organisationskommittén överdrivits, medan
olägenheterna med att högskolorna förblir åtskilda förstorats. Han synes
närmast vara böjd för att ställa frågan om en förening av högskolorna på
framtiden. Enligt professor Johanssons mening talar så många skäl för att
samarbetet mellan de båda föreslagna fakulteterna liksom vid universiteten
bör omfatta icke endast administration utan även befordringsärenden,
att ytterligare överväganden härutinnan syntes motiverade.
Stadsfullmäktige i Göteborg tillstyrker det av organisationskommittén
framlagda förslaget beträffande medicinska högskolans framtida förhållande
till Göteborgs högskola med de ändringar i förslaget till reviderat avtal
mellan staten, Göteborgs stad och Göteborgs högskola, som utformats av
Göteborgs högskolas lärarråd.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län tillstyrker på samma sätt som
stadsfullmäktige organisationskommitténs förslag. I avseende å ändringen
av mom. 2 i avtalet finner länsstyrelsen den ändrade lydelsen påkallad
av hänsyn till de personer och sammanslutningar, som under årens lopp
grundat stiftelser av självständig natur till förmån för endera högskolan.
Länsstyrelsen anser angeläget framhålla, att donatorernas viljeförklaringar
13
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 122.
även efter den tillämnade sammanslagningen bör respekteras beträffande
såväl donerade medels användning som den procedur för bestämmandet
däröver, som av donator kan ha stadgats; allt såvitt icke Kungl. Maj:t
skulle finna skäl att genom beslut om permutation stipulera ändring i donationsvillkoren.
Sammanförandet av de båda högskolorna till ett gemensamt
lärosäte syntes i så hög grad vara ägnad befrämja högskolornas ändamål,
att dylika av nödvändighet betingade permutationsbeslut oftast finge
antagas sammanfalla med donatorernas intentioner. Frågan härom torde
emellertid få avgöras från fall till fall.
Universitetskanslern — som inhämtat yttrande i ärendet av de större akademiska
konsistorierna i Uppsala och Lund, de medicinska och filosofiska
fakulteterna därstädes, lärarkollegiet vid karolinska institutet, styrelsen för
Göteborgs högskola samt lärarrådet därstädes ävensom 1951 års tandläkarkommitté
— har till en början framhållit, att samtliga de av kanslern
hörda remissinstanserna tillstyrkt, att medicinska högskolan i Göteborg
och Göteborgs högskola sammanföres till ett lärosäte och biträtt förslaget
om att detta lärosäte erhåller benämningen universitetet i Göteborg.
För egen del har kanslern vid sin prövning av förevarande spörsmål
kommit till den uppfattningen, att starka skäl talar för att sammanslagningen
av de båda högskolorna kommer till stånd. Kanslern betonar särskilt
angelägenheten av att denna fråga vinner sin lösning från och med
ingången av nästa budgetår. Den medicinska högskolan komme under detta
budgetår att i huvudsak bli färdigutbyggd och den nuvarande organisationskommittén
upphörde med sin verksamhet med utgången av juni månad
1953. Problemet om högskolans administrativa och kamerala organisation
vore därför nu aktuell. Enligt kanslerns mening skulle det vara föga
rationellt att skjuta sammanslagningsfrågan på framtiden och tillskapa
särskilda administrativa och kamerala organ för de två högskolorna för
att framdeles eventuellt vidtaga åtgärder för ett samgående mellan de bägge
lärosätena. Det synes vidare kanslern uppenbart, att det ur ekonomisk
synpunkt är förmånligare med en gemensam administrativ och kameral
organisation än med den dubblering av vissa tjänster, som eljest måste
äga rum.
Den omständigheten, att det nya universitetet i vissa avseenden i fråga
om sin organisatoriska utbyggnad kommer att avvika från den typ, som
de nuvarande svenska universiteten företer, anser kanslern icke böra tillmätas
avgörande betydelse. Göteborgs universitet bör enligt kanslerns mening
få den struktur, som visar sig mest rationell och ändamålsenlig för
just det lärosäte, varom här är fråga. Ehuru kanslern alltså i princip biträder
det föreliggande förslaget, finner kanslern sig likväl böra på vissa
punkter föreslå ändringar i detsamma och anför härom i huvudsak följande.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 122.
I likhet med det större konsistoriet i Lund anser jag sålunda, att det kan
ifrågasättas, huruvida drätselnämnd och mindre konsistorium skall upprätthållas
som självständiga organ vid ett universitet av här ifrågavarande
storleksordning. Jag finner mig därför böjd att förorda, att även den ekonomiska
förvaltningen överlåtes på det mindre konsistoriet. Till följd härav
bör konsistoriet bestå av rektor, prorektor, dekanerna samt en professor
från vardera fakulteten. Vid behandlingen av frågor, som röra universitetets
ekonomiska förvaltning, bör konsistoriet utökas med intendenten (beteckningen
räntmästare torde — i vart fall tills vidare — böra förbehållas
de äldre universiteten) och de två av Göteborgs stadsfullmäktige valda ledamöterna.
Jag delar också Lunda-konsistoriets uppfattning om lämpligheten
av att sistnämnda två ledamöters deltagande i ärendenas behandling
icke bör begränsas till den filosofiska fakultetens angelägenheter utan
utsträckas att omfatta hela universitetets förvaltning.
Åtskilliga ärenden av rutinmässig karaktär synes mig kunna delegeras
till en mindre rektorsnämnd eller till rektor.
Jag utgår från att därest en tredje tandläkarhögskola kommer till stånd
i Göteborg densamma anslutes till universitetet som en särskild odontologisk
fakultet.
Jag tillstyrker bifall till de av lärarrådet vid Göteborgs högskola föreslagna
ändringarna av förslaget till reviderat avtal mellan staten, Göteborgs
stad och Göteborgs högskola.
Statskontoret har icke något att erinra mot den förordade sammanslagningen
av Göteborgs högskola och medicinska högskolan i Göteborg. Under
alla förhållanden anser ämbetsverket kansliorganisationen och den kamerala
organisationen böra samordnas. Statskontoret har icke något att invända
mot kanslerns förslag, att förvaltningen av det nybildade universitetet
skall handhas av ett mindre konsistorium, som vid behandlingen av
frågor rörande universitetets ekonomi på visst sätt skall förstärkas. Ämbetsverket
förutsätter emellertid, att universitetet i övrigt organiseras enligt
i huvudsak samma normer som gäller för de övriga universiteten.
Riksräkenskapsverket finner sig, ehuru bärande skäl för en förening av
de båda högskolorna enligt ämbetsverkets mening knappast förebragts,
likväl ur de synpunkter ämbetsverket har att företräda icke vilja avstyrka
en sammanslagning. Riksräkenskapsverket anser emellertid, att en sådan
sammanslagning bör komma till stånd endast under förutsättning att det
nya lärosätet helt erhåller karaktären av ett statligt universitet. Organisationskommittén
har själv påpekat hurusom Göteborgs högskola efter ingående
av avtalet 1948 förlorat eller håller på att förlora så gott som hela
sin självständighet och att högskolan är på väg mot att helt förstatligas
och få samma statuter som stat suniversiteten. Det synes därför inte föreligga
skäl för att i enlighet med organisationskommitténs förslag genomföra
en organisation av det nya lärosätet som å ena sidan i praktiken kommer
att fungera på samma sätt som om Göteborgs högskola helt uppginge
i ett statligt universitet men å andra sidan medför oklarhet i många avseenden
beträffande det nya lärosätets ställning i administrativt hänseende.
15
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 128.
Det torde böra tilläggas, att ett förstatligande av Göteborgs högskola icke
hindrar att Göteborgs stadsfullmäktige erhåller rätt att utse två ledamöter
i det nya statliga universitetets drätselnämnd. Vidare må framhållas, att
de ändringar som måste vidtagas i vissa bestämmelser rörande högskolan
tillhörande donationer icke torde behöva bli mycket mera genomgripande
vid den av riksräkenskapsverket förordade organisationen än vid genomförande
av den organisation som organisationskommittén föreslagit.
Riksräkenskapsverket förordar att, såsom organisationskommittén föreslagit,
drätselnämnd inrättas liksom vid universiteten i Uppsala och Lund
samt ifrågasätter om icke prorektor bör uteslutas från ledamotskap i nämnden.
Härigenom skulle uppnås större likhet med förhållandena vid de två
nuvarande universiteten. Intendenten (räntmästaren), som skall företräda
den speciella ekonomiska sakkunskapen, torde i tjänsteförteckningen böra
benämnas akademikamrerare.
Före ett förstatligande av Göteborgs högskola måste vidare, framhåller
riksräkenskapsverket, uppgörelse träffas om statens övertagande av förefintliga
fonder för pensionering av befattningshavare vid högskolan.
Riksräkenskapsverket påpekar, att organisationskommittén icke berört
den med ett förstatligande av Göteborgs högskola sammanhängande frågan
om redovisningen och förvaltningen av högskolans fastigheter. Dessa
fastigheter bör enligt riksräkenskapsverkets mening efter ett förstatligande
förvaltas av byggnadsstyrelsen samt upptagas till redovisning å byggnadsstyrelsens
delfond av statens allmänna fastighetsfond. I avvaktan på beslut
härom efter en närmare utredning om behandlingen av fastigheterna i redovisningsavseende
torde fastigheterna under en övergångstid kunna förvaltas
av det nya statliga universitetet. Härvid bör för universitetet anvisas
ett särskilt reservationsanslag för fastigheternas reparation och underhåll
in. m.
Organisationskommitténs förslag till reviderat avtal mellan staten, Göteborgs
stad och Göteborgs högskola anser ämbetsverket böra vara tidsbegränsat
i likhet med det nu gällande. Riksräkenskapsverket anför vidare,
att avtalet helt bör reglera förhållandet mellan staten och staden och att
alltså det förslag till stat, som årligen upprättas för det nya lärosätet, icke
till någon del bör underställas Göteborgs stadsfullmäktige.
Sveriges förenade studentkårer har tillstyrkt organisationskommitténs
förslag med av lärarrådet vid Göteborgs högskola föreslagen ändrad
lydelse av mom. 2 i förslaget till reviderat avtal mellan staten, Göteborgs
stad och Göteborgs högskola. SFS beklagar, att frågan om bildandet
av ett Göteborgs universitet upptagits i ett sådant sammanhang,
att möjligheterna till en närmare organisatorisk samverkan mellan
samtliga högskolor i Göteborg icke kunnat undersökas. SFS finner
det vidare uppenbart, att frågan om inrättande av en matematisk-naturvetenskaplig
fakultet i Göteborg påkallar uppmärksamhet;
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 122.
de nuvarande utbildningsanstalternas otillräckliga kapacitet, den stora
bristen på läroverkslärare i de naturvetenskapliga ämnena och vådorna
av en ensidig inriktning inom ett universitet aktualiserade en utvidgning
av den nuvarande högskolan. SFS föreslår därför, att frågorna om en närmare
organisatorisk samverkan mellan samtliga högskolor i Göteborg och
om inrättande av en naturvetenskaplig fakultet i Göteborg snarast blir
föremål för utredning.
Med skrivelse den 31 oktober 1952 har universitetskanslern överlämnat
ett av organisationskommittén för medicinska högskolan i Göteborg samt
rektorsämbetet och lärarrådet vid Göteborgs högskola gemensamt avgivet
förslag till organisation för det nya universitetets administrativa ledning.
I förslaget upptages — förutom honorarium åt rektor med 3 600 kronor
och åt prorektor med 1 000 kronor, arvoden åt två ledamöter av drätselnämnden
med tillhopa 800 kronor och för extra arbetskraft 5 000 kronor
— följande personalorganisation:
Kansli.
1 akademisekreterare........................................ Ca 31
1 amanuens ........................................ Cf 19—Ce 25
1 kansliskrivare ............................................ Ca 15
1 kontorist................................................. Ce 13
1 kanslibiträde ............................................. Ce 11
1 kontorsbiträde ...................................... Cf 4—Ce 8
Räntekammare.
1 akademiräntmästare....................................... Ca 29
1 kassör................................................... Ca 19
1 kanslibiträde ............................................. Ce 11
1 kontorsbiträde ...................................... Cf 4—Ce 8
Gemensamt.
1 förste expeditionsvakt...................................... Ca 11
1 expeditionsvakt........................................... Ca 10
1 expeditionsvakt .......................................... Ce 10
Universitetskanslern har icke funnit annat att erinra mot detta förslag
än att kassören syntes böra hänföras till 17 lönegraden och att titeln »räntmästare»
borde förbehållas universiteten i Uppsala och Lund. Då titeln
»högskolesekreterare» icke lämpligen kunde användas vid det nya universitetet
hade kanslern, om ock med viss tvekan, ansett sig böra acceptera
den föreslagna titulaturen »akademisekreterare».
Sedermera har universitetskanslern med skrivelse den 5 november 1952
framlagt förslag till den administrativa organisation för medicinska högskolan,
som kanslern ansåge erforderlig för högskolan, om den bibehölles
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 122.
som självständig läroanstalt. Kanslern har därvid beräknat kostnaderna
för den administrativa organisationen, om medicinska högskolan i Göteborg
och Göteborgs högskola sammansloges, till i runt tal 150 200 kronor
och eljest till sammanlagt 173 700 kronor, varav 89 000 kronor för Göteborgs
högskola och 84 700 kronor för medicinska högskolan.
Kanslern har därvid även avgivit förslag till fördelning mellan de två
lärosätena i Göteborg av kostnaderna för administrationen vid ett samgående
av högskolorna till ett gemensamt universitet. Kanslern har föreslagit
den lösningen, att de kostnader för administrativ och kameral personal,
som för närvarande utgår vid Göteborgs högskola, skall med vissa
justeringar även i fortsättningen anses hänförliga till högskolan, medan
kostnaderna för den personalförstärkning, som föranledes av samgåendet
med medicinska högskolan, skall upptagas såsom anslag för denna högskolas
behov.
Enligt riksrälcenslcapsverJcets mening bör emellertid varje särskild administrativ
och kameral tjänst betraktas som gemensam för båda högskolorna
samt de sammanlagda kostnaderna för löner till ifrågavarande personal
fördelas mellan högskolorna. Dessa kostnader torde i anslutning till
kanslerns beräkningar kunna anses hänföra sig med hälften till var och
en av det nya universitetets två fakulteter. Ämbetsverket anför vidare:
I och med att Göteborgs högskola inlemmas i ett statligt universitet måste
de befattningshavare vid högskolan som skall kvarstå i sina befattningar
efter förstatligandet uppföras på rikets stat. Härvid får fastställas i vad
mån dessa befattningshavare icke helt kan inordnas under statens allmänna
avlön ingsreglemente utan skall vara underkastade särskilda övergångsbestämmelser.
För det nya universitetet bör i riksstaten uppföras ett avlöningsanslag,
ett omkostnadsanslag, ett anslag till materiel m. m. och ett anslag till bokinköp
och bokbindning för universitetets bibliotek. Staten för avlöningsanslaget
(avlöningsstaten) bör uppdelas på en avdelning för gemensamma
utgifter avseende ovannämnda kostnader för administrativ och kameral
personal, en avdelning för filosofiska fakulteten och en avdelning för medicinska
fakulteten. Staten för omkostnadsanslaget (omkostnadsstaten) får
uppdelas på motsvarande sätt. De under omkostnadsanslaget redovisade
utgifterna för universitetets administration torde liksom avlöningskostnaderna
för denna administration kunna anses hänföra sig med hälften till
vardera fakulteten. Fn fördelning mellan de två fakulteterna måste även
ske av materiel- och biblioteksanslagen.
Filosofiska fakultetens för varje statsregleringsår disponibla egna medel
böra upptagas såsom särskilda uppbördsmedel i staten för det nya universitetets
avlöningsanslag. Tillskottet från Göteborgs stad, vilket efter ett
förstatligande av Göteborgs högskola erhåller karaktär av bidrag till statens
årliga kostnader för den till filosofisk fakultet vid det nya universitetet
omvandlade högskolan, bör redovisas i enahanda ordning.
Genom en på detta sätt utformad anslags- och statuppställning kommer
alla för fastställandet av bidraget från Göteborgs stad erforderliga data
utom beloppet av de årliga pensioneringskostnaderna för filosofiska fakul
2
— Bihang till riksdagens ■protokoll 1(J53. 1 saml. Nr 122.
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 122.
teten att direkt framgå av statsregleringen. Dessa pensioneringskostnader,
vilka efter förstatligande av Göteborgs högskola icke kan komma till uttryck
i staten för det nya lärosätet, torde vid fastställandet av Göteborgs
stads bidrag kunna i anslutning till vad som plägar tillämpas i liknande
fall beräknas till vissa procent, förslagsvis 15 procent, av de på filosofiska
fakulteten belöpande avlöningskostnaderna.
Statskontoret har mot bakgrunden av nu rådande personalförhållanden
föreslagit följande personalorganisation för det ifrågasatta nya universitetet,
nämligen 1 intendent i Ca 29, 1 sekreterare i Ca 29, 1 kassör i Ca 17,
1 kansliskrivare i Ca 15, 1 förste expeditionsvakt i Ce 12, 2 kanslibiträden
i Ce 11, 1 expeditionsvakt i Ce 10 och 2 kontorsbiträden i Cf 4—Ce 8. Med
hänsyn till minskningen i förhållande till kanslerns förslag av antalet expeditionsvakter
beräknar statskontoret vidare 10 000 kronor för extra arbetskraft.
Departementschefen.
Frågan om en samordning av Göteborgs högskola med den medicinska
högskolan i Göteborg aktualiserades redan i samband med de utredningar,
som låg till grund för statsmakternas beslut om inrättande av en medicinsk
utbildningsanstalt i Göteborg. Vid anmälan av denna fråga år 1948 fann
departementschefen det icke påkallat, att man redan då fattade definitiv
ståndpunkt till spörsmålet om ett sammanförande av de båda läroanstalterna
till ett lärosäte. Han ansåg nämligen, att en dylik åtgärd icke lämpligen
borde ske, förrän den medicinska läroanstalten blivit i huvudsak utbyggd.
Denna tidpunkt är nu inne. Den medicinska högskolans organisationskommitté,
i vars uppdrag ingått att överväga frågan om denna högskolas
framtida förhållande till Göteborgs högskola, har nu framlagt förslag i ämnet.
Enligt detta förslag skall Göteborgs högskola och den medicinska högskolan
i Göteborg sammanföras till ett lärosäte med två fakulteter, nämligen
en filosofisk fakultet Göteborgs högskola) och en medicinsk fakultet
(= medicinska högskolan), samt benämnas universitetet i Göteborg.
Förslaget innebär vidare, att de åtaganden, som Göteborgs stad iklätt sig
i fråga om Göteborgs högskola enligt gällande avtal mellan staten, staden
och Göteborgs högskola, i stället skall avse den filosofiska fakulteten vid
det nybildade universitetet.
Organisationskommitténs förslag har, som av den lämnade redogörelsen
framgått, i huvudsak biträtts av såväl Göteborgs högskola som Göteborgs
stad samt tillstyrkts eller godtagits av remissinstanserna. En av ledamöterna
av styrelsen för Göteborgs högskola har givit uttryck åt den uppfattningen,
att fördelarna med att de båda läroanstalterna nu förenas till
ett universitet av organisationskommittén överdrivits, medan olägenheterna
av att högskolorna förblir åtskilda förstorats. Även om jag delar denna
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 122.
uppfattning, anser jag likväl så starka skäl tala för den föreslagna föreningen
av de två högskolorna, att jag är beredd tillstyrka densamma, dock med
vissa i det följande angivna förbehåll.
Av handlingarna i ärendet framgår det enligt min mening icke klart, huruvida
organisationskommitténs förslag avser ett fullständigt förstatligande
av Göteborgs högskola och icke heller om Göteborgs stad och högskolans
organ givit förslaget en sådan innebörd. Mot en dylik tolkning av förslaget
synes mig utformningen av förslaget till reviderat avtal mellan staten, staden
och Göteborgs högskola tala, såväl i dess av organisationskommittén
föreslagna lydelse som med de ändringar däri, som föreslagits från högskolans
sida och biträtts av Göteborgs stad. En tidsbegränsning av avtalet i
dess helhet synes mig sålunda icke möjlig, om ett förstatligande av Göteborgs
högskola avses. Ej heller synes mig i dylikt fall påkallat med den föreslagna
bestämmelsen, att staten under viss förutsättning skall påtaga sig
kostnaderna för eventuellt erforderliga nybyggnader för universitetets filosofiska
fakultet.
I likhet med riksräkenskapsverket anser jag, att en sammanslagning av
högskolorna bör komma till stånd endast under förutsättning att det nya
lärosätet helt erhåller karaktär av ett statligt universitet. Detta utesluter
givetvis icke, att Göteborgs stad lämnar bidrag till verksamheten vid universitetet
i dess helhet eller till viss del därav. Vid en dylik sammanslagning
av läroanstalterna torde lämpligen två avtal böra upprättas. I det ena
avtalet, som icke bör vara tidsbegränsat, bör regleras sådana frågor, som
direkt sammanhänga med Göteborgs högskolas uppgående i ett statligt
lärosäte. Jag syftar härvid närmast på de frågor, som upptagits i mom. 1
och 2 i det avgivna förslaget till reviderat avtal, ävensom på det av riksräkenskapsverket
berörda spörsmålet om högskolans pensionsfonder och på
frågan om statens övertagande av vid högskolan anställd personal. Det andra
avtalet åter bör reglera Göteborgs stads åtaganden gentemot staten
i fråga om universitetet i Göteborg och stadens rätt till representation i
något av högskolans organ. Detta avtal synes böra vara tidsbegränsat på
samma sätt som det nu gällande.
Enligt föreliggande förslag skall Göteborgs stad lämna bidrag till bestridande
av utgifterna för den filosofiska fakulteten enligt samma grunder,
som nu gäller i fråga om bidrag till Göteborgs högskola. Detta innebär, att
detsamma skall stå i viss relation till filosofiska fakultetens nettoutgifter.
Dock skall stadens bidrag för ett år ej överstiga 400 000 kronor, därest ej
framdeles annat överenskommes mellan staten och staden. Nämnda maximibelopp
bär ännu icke fullt uppnåtts för bidraget till Göteborgs högskola.
Därjämte skall staden ställa tomtmark till förfogande för erforderliga nybyggnader.
Vid en sammanslagning av högskolorna vill jag med hänsyn till de betydande
olägenheter ur administrativ och anslagsteknisk synpunkt, som är
20
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 122.
förenade med det föreslagna bidragssystemet, bestämt förorda, att stadens
bidrag i avtalet fixeras till ett bestämt belopp, som dock givetvis efter överenskommelse
mellan parterna bör kunna ändras. Detta belopp bör från avtalets
ikraftträdande utgå med lägst 400 000 kronor per år. Om bidraget,
vilket jag förutsätter, kommer att utgå med ett bestämt belopp, synes mig
den av riksräkenskapsverket föreslagna uppdelningen av avlönings- och omkostnadsstaterna
i tre avdelningar kunna undvikas och en betydande förenkling
ur budgetteknisk synpunkt kunna vinnas.
Enligt avtalsförslaget skall stadsfullmäktige i Göteborg välja två ledamöter
av universitetets drätselnämnd, vilka skall äga rätt att deltaga i
drätselnämndens överläggningar och beslut i mål och ärenden, som angår
universitetets filosofiska fakultet. Universitetskanslern ifrågasätter emellertid,
huruvida drätselnämnd och mindre konsistorium skall upprätthållas
som självständiga organ vid ett universitet av här ifrågavarande storleksordning,
och uttalar sig för att även den ekonomiska förvaltningen överlåtes
på det mindre konsistoriet. Utan att nu taga ställning till sistnämnda
fråga nöjer jag mig med att uttala, att, om en drätselnämnd icke kommer
att finnas vid universitetet, bör stadsfullmäktige i stället äga utse två ledamöter
av det mindre konsistoriet. Dessa ledamöters rätt att deltaga i
ärendenas behandling torde icke böra begränsas till den filosofiska fakultetens
angelägenheter utan, vilket kanslern förordat, utsträckas till att omfatta
hela universitetets förvaltning. Jag anser mig ha all anledning att
räkna med att detta blir till gagn för det nya lärosätet icke minst med
hänsyn till den starka förankring, som såväl Göteborgs högskola som den
medicinska högskolan har hos Göteborgs stad och dess myndigheter, och
det intresse, som staden hittills alltid visat för båda högskolorna.
Till den i ärendet berörda frågan om proceduren vid tillsättningen av
ordinarie akademiska befattningar vid det nya lärosätet, vilken fråga icke
är av beskaffenhet att böra underställas riksdagen, är jag icke beredd att
nu taga ställning.
Universitetskanslern har framhållit angelägenheten av att en sammanslagning
av högskolorna kommer till stånd redan från och med ingången
av nästa budgetår och räknar därvid med att medicinska högskolans organisationskommitté
skall upphöra med sin verksamhet med utgången av
innevarande budgetår.
Av vad jag tidigare anfört torde ha framgått, att det redan med hänsyn
till de rättsliga betingelserna för frågans lösning icke är möjligt att genomföra
sammanslagningen av de båda högskolorna från och med nästa budgetår.
Härtill kommer att en dylik åtgärd föranleder åtskilliga ändringar
i löne- och pensionsförfattningar och annat författningsarbete, som av arbetstekniska
skäl icke nu kan medhinnas med hänsyn till arbetsläget i härav
berörda departement.
Å andra sidan är det nödvändigt, att frågan om den medicinska högsko
-
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 12%.
lans administration och kamerala organisation nu uppmärksammas. Jag
finner det nämligen icke möjligt att på hittillsvarande sätt med i huvudsak
deltidsanställd personal även under nästa budgetår ombesörja högskolans
administrativa och kamerala angelägenheter. Då jag räknar med att en
sammanslagning av den medicinska högskolan och Göteborgs högskola skall
komma till stånd från och med budgetåret 1954/55, synes det mig naturligt
och lämpligt, att kansliorganisationen och den kamerala förvaltningen
vid de båda högskolorna i möjligaste mån samordnas redan från och med
nästa budgetår. Den för nämnda uppgifter disponibla personalen är dock
helt otillräcklig.
Vid Göteborgs högskola utgöres här ifrågavarande personal — förutom
av en sekreterare med ett arvode av 6 000 kronor — av en kamrerare i
Ce 27, två kontorister i Ce 13, en förste vaktmästare i Ce 13, en andre vaktmästare
i Ce 12 och ett kanslibiträde i Ce 11. Om de båda högskolorna ej
sammanslås, har kanslern ansett erforderligt, att en tjänst som sekreterare
i Ce 29 inrättas vid Göteborgs högskola från och med nästa budgetår i stället
för nuvarande arvodesbefattning som sekreterare.
Vid den medicinska högskolan åter finnes — förutom en arvodesanställd
sekreterare (arvode 3 600 kronor) och en arvodesanställd kassör (arvode
3 600 kronor) — endast ett heltidsanställt kanslibiträde i Cg 11. Därjämte
disponerar högskolan ett mindre belopp för extra arbetskraft. Kostnaderna
för denna personal bestrides nu från förslagsanslaget till förvaltningskostnader
m. m. för högskolans organisationskommitté.
Om den medicinska högskolan bibehålies som självständig läroanstalt,
har kanslern funnit behov föreligga — förutom av 4 000 kronor till extra
arbetskraft — av följande personal för administrativa och kamerala uppgifter
vid högskolan, nämligen en högskolesekreterare i Ce 29, en kamrerare
i Ce 25, en kassör i Ce 17, en kansliskrivare i Ce 15, ett kanslibiträde
i Ce 11, en expeditionsvakt i Ce 10 och ett kontorsbiträde i den reglerade
befor dr ingsgången.
Beträffande kanslerns förslag till personalorganisation för det ifrågasatta
nya universitetet och statskontorets däröver avgivna yttrande torde jag
få hänvisa till redogörelsen i det föregående. Jag vill här blott erinra om
att kanslerns förslag bland annat upptar en tjänst som akademisekreterare
i Ca 31, en tjänst som kassör i Ca 17 och en tjänst som förste expeditionsvakt
och två tjänster som expeditionsvakt.
Jag anser mig böra förorda, att medicinska högskolans organisationskommitté
bibehålies jämväl under nästa budgetår, varvid dock en viss minskning
av antalet ledamöter av kommittén torde böra ske. Vid en samordning
av de båda högskolornas administrativa och kamerala förvaltning under
samma budgetår anser jag det nödvändigt, att vissa nya tjänster, vilka
framdeles bör ingå i det nya universitetets organisation, redan nu inrättas,
nämligen en tjänst som byrådirektör i Ce 31, cn tjänst som kassör i Ce 17
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 122.
och en tjänst som expeditionsvakt i Ce 10. Dessa tjänster bör uppföras på
medicinska högskolans stat. Utgifterna för den personal, som därutöver
kan visa sig erforderlig, torde få bestridas i hittillsvarande ordning. Vid
bifall till vad jag nyss förordat torde de nuvarande arvodesbefattningarna
som sekreterare, respektive kassör vid den medicinska högskolan och arvodesbefattningen
som sekreterare vid Göteborgs högskola kunna indragas.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) godkänna av mig angivna riktlinjer för en förening av
Göteborgs högskola och medicinska högskolan i Göteborg
till ett universitet;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att träffa erforderliga överenskommelser
med Göteborgs stad och Göteborgs högskola
för genomförande av den under a) angivna åtgärden.
II. Anslagsberäkningar.
1. Medicinska högskolan i Göteborg: Avlöningar.
Anslag Nettoutgift
1951/52 ............................ 560 000 696 314
1952/53 (statsliggaren s. 512).......... 1 270 000
1953/54 (förslag) .................... 2 075 000
Undervisningen vid högskolan, som påbörjades höstterminen 1949 med
ämnet anatomi, har successivt utbyggts att omfatta ämnena histologi
(vårterminen 1950), fysiologi och medicinsk kemi (höstterminen 1950),
farmakologi (höstterminen 1951), allmän patologi och bakteriologi (höstterminen
1951) samt omfattar därmed samtliga de i medicine kandidatexamen
ingående ämnena (de prekliniska ämnena). Den kliniska undervisningen,
som påbörjats våren 1952 med ämnena medicin och kirurgi, omfattar
under läsåret 1952/53 jämväl ämnet röntgendiagnostik, varjämte en
professur i oftalmiatrik inrättats vid högskolan från och med den 1 januari
1953. Verksamheten vid institutionen för speciell patologi samt vid de
kliniskt-kemiska och kliniskt-bakteriologiska laboratorierna har trätt i verksamhet
med ingången av år 1952, respektive den 1 april och den 1 juli 1952.
Under budgetåret 1953/54 kommer undervisningen enligt gällande studieplan
att påbörjas i ämnena obstetrik och gynekologi, neurologi, psykiatri,
öron-, näs- och halssjukdomar, dermato-venereologi, ortopedi och radioterapi.
— Det närmare förhållandet mellan staten och Göteborgs stad i vad
avser den medicinska högskolan regleras i ett mellan parterna ingånget avtal,
beträffande vars innehåll torde få hänvisas till propositionen 1948: 221,
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 122.
s. 52 ff. Den omedelbara ledningen av högskolan handhaves tills vidare av
en av Kungl. Maj:t utsedd organisationskommitté.
I särskilda underdåniga skrivelser har kanslern för rikets universitet, sedan
förslag i ämnet avgivits av organisationskommittén för medicinska
högskolan i Göteborg, gjort framställningar om anslag till högskolans verksamhet
under nästa budgetår.
I det följande redogör jag mera utförligt huvudsakligen endast för de
framställningar av kanslern, vilka jag funnit mig kunna biträda helt eller
delvis.
Nya ordinarie professurer. Organisationskommittén föreslår
inrättande från och med den 1 juli 1953 av fem nya ordinarie professurer,
nämligen en i obstetrik och gynekologi, en i neurologi, en i psykiatri, en i
öron-, näs- och halssjukdomar samt en i dermato-venereologi. Samtliga dessa
professurer ingår i planen för högskolans uppbyggnad. Universitetskanslern
tillstyrker, att nämnda fem professurer inrättas från och med den
1 juli 1953.
Organisationskommittén har vidare föreslagit, att den i planen för högskolans
uppbyggnad ingående professuren i pediatrik med till densamma
knutna hjälpkrafter skall inrättas från och med den 1 september 1953.
Även om vissa skäl talar för att denna professur inrättas redan under nästa
budgetår, anför kanslern, anser han sig likväl icke böra förorda att så sker.
Personlig professur i radioterapi. Organisationskommittén
har erinrat om att 1947 års organisationskommitté i sitt betänkande
räknat med en lärarbefattning i radioterapi med ett arvode av 4 000 kronor.
Organisationskommittén har emellertid funnit sig böra frångå det tidigare
härutinnan framlagda förslaget och hemställer om inrättande från
och med den 1 juli 1953 av en för överläkaren vid Konung Gustaf V:s jubileumsklinik
vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg M. T. P. Strandqvist
personlig professur i radioterapi. Organisationskommittén erinrar tillika
om att ämnet vid karolinska institutet företrädes av tre professurer, nämligen
en i radioterapi, en i radiopatologi och en i radiofysik och att vid medicinska
fakulteten i Lund finnes en lärare i radioterapi i laborators ställning.
Kommittén anför vidare bland annat följande.
Inom få områden av medicinen har utvecklingen gått så starkt framåt
och är forskningen så intensiv som inom gruppen tumörsjukdomar. Nya
eller förbättrade metoder för sjukdomarnas diagnos har tillkommit. Behandlingsmetoderna
har även genomgripande förnyats. Radioaktiva isotoper
och vissa andra läkemedel har väsentligt förbättrat behandlingsmöjligheterna.
I samband med tillkomsten av dessa nya medel har förutom
cancersjukdomar ytterligare sjukdomar blivit tillgängliga för behandling
vid kliniken för radioterapi, exempelvis vissa blodsjukdomar, vissa sjukdomar
i endokrina organ. Såväl för undervisning som för forskning är det
enligt organisationskommitténs mening angeläget, att ämnet radioterapi
förestås av en lärare i professors ställning. Cancersjukdomarna är f. n. en
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 122.
av de vanligaste dödsorsakerna i riket. Behandlingsmöjligheterna är i avgörande
grad beroende av den enskilde läkarens förmåga att tidigt ställa
diagnos och ombesörja, att patienten får rätt vård. Det är därför angeläget,
att de studerande får så god utbildning som möjligt i cancersjukdomarnas
diagnos, beredes tillfälle att under sakkunnig ledning konfronteras med ett
stort antal cancersjuka och att de även bibringas kunskap om behandlingsmöjligheterna
i olika stadier av sjukdomen. Undervisningen vid den
radiologiska kliniken, där ett stort patientmaterial finnes samlat, är därför
ett nödvändigt komplement till den undervisning, som meddelas vid övriga
kliniker.
I Göteborg finnes en stor, modern klinik för radioterapi i den för västra
Sverige avsedda Jubileumskliniken, som med sitt stora patientmaterial och
sin moderna utrustning för diagnos och behandling torde äga synnerligen
goda förutsättningar att bli den ytterligare central för forskning, som så
väl behöves inom detta område. Organisationskommittén får i detta sammanhang
erinra, att en riksomfattande insamling nyligen genomförts för
att stödja cancerforskningen och att alla befolkningsiager givit uttryck fölen
önskan att understödja vetenskapens bemödanden att finna cancerproblemets
slutliga lösning. Även med hänsyn härtill synes det angeläget, att
statsmakterna stödjer denna forskning genom att vid högskolan inrätta
den nu föreslagna personliga professuren. Då dessa medel avses för, bland
annat, stödjande av cancerforskningen torde behovet av statsmedel härför
kunna hållas inom en mycket blygsam ram.
I ett den 23 september 1952 avgivet yttrande framhöll kanslern, att han
i likhet med organisationskommittén funnit att starka skäl förelåge för
inrättandet av en personlig professur i radioterapi för Strandqvist. Med
hänsyn till att kanslern förordat, att högskolan planenligt skulle utbyggas
med fem nya lärostolar i kliniska ämnen och då inrättandet av dessa tjänster
jämte därtill hörande befattningar, materielanslag m. m. medförde
betydande anslagsökningar för nästa budgetår, ansåg kanslern sig böra
förorda, att med inrättandet av den för Strandqvist ifrågasatta professuren
finge anstå till budgetåret 1954/55.
Sedermera har kanslern i skrivelse den 17 februari 1953 förordat, att
ifrågavarande professur inrättas redan från och med nästa budgetår. Kanslern
har därvid anfört följande.
Sedan jag den 23 september 1952 avgav yttrande i ärendet, har Mimmi
Althainz’ professur i radioterapi vid karolinska institutet blivit ledig genom
innehavarens av professuren frånfälle. Såsom sökande till denna professur
har jämte en annan sökande Strandqvist anmält sig. Förslag har väckts
om Strandqvists kallelse till professuren, vilket ärende — enligt vad jag
inhämtat — kommer att den 19 februari 1953 av lärarkollegiet upptagas
till slutlig behandling.
Med skrivelse den 11 februari 1953 har organisationskommittén till mig
överlämnat avskrifter av sakkunnigutlåtanden beträffande Strandqvists
kompetens för den föreslagna professuren i Göteborg samt hemställt, att
jag ville med eget yttrande vidarebefordra desamma till Kungl. Maj:t.
Med anledning härav och med överlämnande av ifrågavarande handlingar
får jag framhålla, att jag på grund av de beträffande förevarande ärende
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 122.
numera inträdda ändrade förhållandena och med hänsyn till önskvärdheten
av att till den nya medicinska högskolan i Göteborg knyta en lärarkraft
och forskare av Strandqvists framstående vetenskapliga kapacitet vill förorda,
att den för Strandqvist föreslagna personliga professuren i radioterapi
vid högskolan måtte inrättas redan från och med nästa budgetår.
Laboratur i medicinsk radiofysik.1947 års organisationskommitté
hade i sitt betänkande räknat med en befattning som extra laborator
i radiofysik med arvode motsvarande det till biträdande lärare i
icke kliniska ämnen vid universitet och högskolor utgående arvodet (då
9 660 kronor). Organisationskommittén har nu i stället föreslagit, att en
ordinarie laboratur i medicinsk radiofysik inrättas från och med den 1 juli
1953. Förslaget har tillstyrkts av kanslern.
Biträdande lärare och andra lärare. Kanslern tillstyrker,
att följande i planen för högskolans uppbyggnad ingående biträdande
lärarbefattningar inrättas, nämligen en i obstetrik och gynekologi från och
med den 1 september 1953 samt en i ett vart av ämnena neurologi, psykiatri,
öron-, näs- och halssjukdomar, dermato-venereologi och oftalmiatrik
från och med den 1 januari 1954.
I ämnet neurologi har 1947 års organisationskommitté icke förutsett behov
av biträdande lärare. Den nya neurologiska kliniken vid Sahlgrenska
sjukhuset, omfattande 80 vårdplatser, är nu färdigställd. De neurologiska
undersöknings- och behandlingsmetoderna, vilka är synnerligen tids- och
arbetskrävande, har under de senaste åren starkt utvecklats. Dessa omständigheter
har övertygat kanslern om behovet av en biträdande lärare
i ämnet. Han tillstyrker därför organisationskommitténs förslag att en
dylik befattning inrättas från den 1 januari 1954.
För envar av nämnda biträdande lärare har kanslern räknat med ett
arvode av 4 400 kronor per år.
Organisationskommittén har framhållit, att genom den inträdda förseningen
av nybyggnadsprogrammet för Sahlgrenska sjukhuset den planerade
ortopediska kliniken icke kunde beräknas bli färdigställd under budgetåret
1953/54 och att till följd härav undervisningen i ortopedi tills vidare
måste bedrivas såsom kursundervisning vid vanföreanstalten i Göteborg.
Med inrättandet av professuren i ortopedi, som avsåges skola förenas
med överläkartjänst vid ortopediska kliniken, kunde på grund härav
anstå. Organisationskommittén har i stället anhållit, att medel måtte anvisas
för arvode till en lärare vid tre kurser i ämnet med 6 000 kronor för
år. Den till professuren knutna amanuensbefattningen har organisationskommittén
ansett kunna under provisoriet utbytas mot ett arvode av
1 500 kronor till en kursamanuens.
Kanslern biträder vad kommittén i nu nämnda avseenden föreslagit.
Organisationskommittén har vidare föreslagit, att arvoden beräknas till
biträdande lärare för undervisning beträffande livmodercancer, lärare vid
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 122.
kurser i ögonspeglingskonst, lärare i barnpsykiatri och i barnkirurgi (sammanlagt
6 850 kronor). För dessa ändamål och andra eventuella liknande
behov finner kanslern det lämpligt, att ett särskilt kursanslag uppföres i
staten. Detta anser kanslern böra upptagas med ett till 8 000 kronor avrundat
belopp.
Propedeutiska kurser. Liksom i sina anslagsäskanden för de
senaste två åren har organisationskommittén nu föreslagit, att intagning å
propedeutiska kurser skall ske tre gånger om året. Organisationskommittén
har därvid uttalat, att enligt dess mening den propedeutiska undervisningen
och särskilt den i fysikalisk diagnostik i hög grad fordrade individuell
handledning av de studerande, varför det vore önskvärt, att antalet deltagare
i varje kurs begränsades till ett 20-tal. Detta skulle medverka till
en höjning av undervisningens kvalitet. Vid tre årliga intagningar bleve
tillströmningen av de studerande jämnare fördelad på läsåret, varigenom
väntetid undvekes både med avseende å de propedeutiska kurserna och
senare kurser. Kostnadsökningen för anordnande av en ytterligare intagning
i propedeutisk kurs uppginge enligt kommitténs beräkningar för nästa
budgetår till sammanlagt 3 550 kronor.
Kanslern erinrar därom, att hans företrädare i ämbetet i fjol ställde sig
avvisande till ett från högskolans sida då framställt förslag av motsvarande
innebörd. Vid sin prövning av det nu föreliggande förslaget har kanslern
ansett, att hänsyn bör tagas till det förhållandet att väntetid för hänvisning
till propedeutisk kurs förekomme i icke oväsentlig utsträckning. Särskilt
vore detta förhållandet beträffande de propedeutiska kurserna vid
karolinska institutet. Genom inrättandet av tre propedeutiska kurser i Göteborg
skulle en viss avlastning kunna tänkas komma att inträda för de
övriga medicinska läroanstalternas del. Kanslern är därför beredd tillstyrka
organisationskommitténs förslag om tre intagningar men utgår härvid från
ett deltagarantal i varje kurs av 25 medicine kandidater. För nästa budgetår
förordar därför kanslern att det av kommittén begärda beloppet av
3 550 kronor ställes till förfogande.
Förste amanuens vid institutionen för allmän patologi.
Enligt planen för högskolans uppbyggnad beräknades för nämnda
institution en förste assistent, en andre assistent och en förste amanuens.
Endast de båda förstnämnda befattningarna har hittills inrättats. Organisationskommittén
har anfört, att erfarenheten under den tid, som förflutit
sedan institutionen trätt i verksamhet, visat, att förste amanuensbefattningen
vore nödvändig för undervisningens rätta bedrivande och särskilt
för handledning av de studerande, som saknade erfarenhet av obduktionsteknik.
Kanslern tillstyrker i enlighet med organisationskommitténs förslag, att
ifrågavarande förste amanuensbefattning inrättas från och med den 1 juli
1953.
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 122.
Docentbefattningar. Från den 1 juli 1953 har vid högskolan inrättats
en docentbefattning i lönegrad Ce 30. Organisationskommittén har
för budgetåret 1953/54 föreslagit inrättandet av fyra nya dylika befattningar
och därvid framhållit, att avsaknaden av docentbefattningar kunde
leda till att lovande krafter sökte sig från högskolan, vilket vore till men
för högskolans fortsatta verksamhet. Docentinstitutionen vid högskolan
borde därför utbyggas successivt i sådan takt, att högskolan inom rimlig
tid komme i paritet med de övriga medicinska utbildningsanstalterna.
Kanslern finner i likhet med organisationskommittén det angeläget, att
docentinstitutionen vid högskolan successivt utbygges. För nästa budgetår
tillstyrker han inrättandet av två nya docentbefattningar.
Kliniska amanuenser. Organisationskommittén har hemställt,
att medel måtte ställas till förfogande för anställande av kliniska amanuenser
i de ämnen, vari undervisning beräknas igångsättas under läsåret
1953/54, nämligen obstetrik och gynekologi, neurologi, psykiatri, öron-,
näs- och halssjukdomar, dermato-venereologi, radioterapi och pediatrik. I
samtliga dessa ämnen har i planen för högskolans uppbyggnad beräknats
kliniska amanuenser.
Enär kanslern föreslagit, att påbörjandet av undervisningen i ämnet pediatrik
skulle anstå till läsåret 1954/55, bör medel nu enligt kanslerns mening
icke anvisas för anställande av en amanuens vid pediatriska kliniken.
I övrigt tillstyrker kanslern på så sätt organisationskommitténs framställning,
att han förordar att medel anvisas för anställande av en amanuens
vid obstetrisk-gynekologiska kliniken från den 1 juli 1953 och av en amanuens
vid envar av neurologiska, psykiatriska, dermato-venereologiska och
radioterapeutiska klinikerna samt kliniken för öron-, näs- och halssjukdomar
från och med den 1 oktober 1953.
Kanslibiträden. Organisationskommittén hemställer om inrättandet
av tretton nya kanslibiträdesbefattningar, därav tre nya befattningar
för de teoretiska institutionerna, varvid en biträdesbefattning i befordringsgången
samtidigt föreslås indragen.
Enligt kanslerns mening erfordras ytterligare biträdeshjälp vid de fysiologiska
och medicinsk-kemiska institutionerna. Han förordar därför anställandet
av ytterligare ett kanslibiträde i lönegraden Ce 11 för nämnda institutioner.
För tillgodoseende av behovet av skriv- och registreringspersonal
för professorerna i kliniska ämnen finner sig kanslern för närvarande
endast böra förorda, att tre nya kanslibiträdesbefattningar inrättas från
och med den 1 juli 1953, och uttalar därvid, att det torde få ankomma på
kanslern att efter förslag av högskolans vederbörande myndigheter besluta
om fördelning av befattningarna. Kanslern förutsätter, att det skall visa
sig möjligt att åtminstone i vissa fall företaga en uppdelning av tjänsterna
i halvtidstjänster.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 122.
Laboratoriebiträden. Organisationskommittén har föreslagit
inrättandet av tre nya laboratoriebiträdesbefattningar i lönegraden Ce 11
vid de teoretiska institutionerna. Organisationskommittén erinrar om
att enligt planen för högskolans uppbyggnad envar av dessa institutioner
skulle utrustas med två laboratoriebiträden, dock att för de två patologiska
institutionerna gemensamt avsetts endast tre dylika biträden. De anatomiska,
histologiska, fysiologiska och medicinsk-kemiska institutionerna hade
hittills erhållit envar två biträden men de farmakologiska och bakteriologiska
vardera endast ett biträde och de två patologiska institutionerna
gemensamt endast två biträden. Därjämte hade vid bakteriologiska institutionen
inrättats en befattning såsom disk- och steriliseringsbiträde i lönegraden
Cg 6. De föreslagna tre nya befattningarna är avsedda en för
farmakologiska institutionen, en för de patologiska institutionerna och en
för bakteriologiska institutionen. Kanslern tillstyrker nämnda förslag.
Högskolan har hittills för klinikernas del erhållit två laboratoriebiträdesbefattningar,
en för medicinska kliniken I och en gemensamt för
de medicinska och kirurgiska klinikerna. Organisationskommittén har nu
gjort framställning att medel måtte anvisas för inrättande av ytterligare
nio befattningar — eller två befattningar utöver vad som beräknats i planen
för högskolans uppbyggnad. I likhet med organisationskommittén anser
kanslern det önskvärt, att tekniska hjälpkrafter ställes till förfogande
vid klinikerna med hänsyn till den medicinska forskningens allt större behov
av dylik biträdeshjälp. Dessa befattningar bör enligt kanslerns mening
successivt komma till stånd i och med att högskolan blir fullständigt utbyggd.
För nästa budgetår räknar kanslern icke med inrättandet av någon
dylik biträdesbefattning.
Preparato r. Organisationskommittén har ånyo gjort framställning
om anvisande av medel för anställande av en preparator i lönegraden Ce 14
vid farmakologiska institutionen. Kanslern tillstyrker framställningen.
Institutionsvaktmästare. Organisationskommittén har vidare
hemställt om erforderlig medelsanvisning för inrättande av två institutionsvaktmästarbefattningar
i lönegrad Ce 12, avsedda den ena för den gemensamma
verkstaden för anatomiska och histologiska institutionerna och
den andra för den till Vasa sjukhus förlagda gemensamma verkstaden för
fysiologiska, medicinsk-kemiska och farmakologiska institutionerna.
Kanslern understryker starkt det angelägna i att verkstäderna förses med
tillräcklig arbetskraft. Därigenom bereddes institutionsföreståndarna möjlighet
att i egen regi konstruera och tillverka för arbetet å institutionerna
erforderlig apparatur, som vid köp i den öppna marknaden skulle betinga
avsevärt mycket högre priser. Kanslern förordar därför att högskolans verkstäder
successivt tillföres erforderlig personal. För nästa budgetår inskränker
sig kanslern till att föreslå inrättande av en institutionsvaktmästarbefattning
i lönegraden Ce 12 för de anatomiska och histologiska institutionernas
gemensamma verkstad.
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 122.
Departementschefen. I enlighet med kanslerns förslag förordar jag,
att vid högskolan från och med nästa budgetår inrättas fem nya professurer,
nämligen en i obstetrik och gynekologi, en i neurologi, en i psykiatri,
en i öron-, näs- och halssjukdomar samt en i dermato-venereologi. Samtliga
dessa professurer ingår i planen för högskolans utbyggnad.
Till stöd för förslaget om inrättande av en personlig professur i radioterapi
för överläkaren vid Konung Gustaf V:s jubileumsklinik vid Sahlgrenska
sjukhuset i Göteborg M. T. P. Strandqvist har enligt min mening
anförts tungt vägande skäl. Enligt vad jag under hand inhämtat är Strandqvist
beredd att återkalla sin ansökan till den ledigblivna professuren i radioterapi
vid karolinska institutet, om den föreslagna personliga professuren
inrättas för honom från och med nästa budgetår. Jag tillstyrker förslaget
härom. Professuren bör i avlönings- och pensionshänseende vara likställd
med övriga professurer vid högskolan och förenad med den undervisnings-
och examinationsskyldighet, som kanslern bestämmer. Jag förutsätter,
att Strandqvist tillika skall vara överläkare vid jubileumskliniken.
Med hänsyn till att jag biträtt sistnämnda förslag är jag icke beredd
att nu förorda, att den föreslagna laboraturen i medicinsk radiofysik inrättas
från och med nästa budgetår.
Kanslerns förslag i fråga om nya biträdande lärarbefattningar har icke
givit mig anledning till erinran, varför jag tillstyrker detsamma. Jag förordar
vidare, att till arvode åt lärare vid tre kurser i ortopedi beräknas
6 000 kronor, till arvode åt en kursamanuens i ortopedi 1 500 kronor och
till kursanslag 8 000 kronor. I detta sammanhang vill jag emellertid erinra
om att jag under punkten 83 i 1953 års åttonde huvudtitel förordat en
översyn för vinnande av enhetliga normer rörande arvodessättningen för
biträdande lärare m. fl. vid samtliga medicinska lärosäten och därvid förutsatt,
att det skulle få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles vidtaga den
ändring av utgående arvoden, vartill översynen kunde ge anledning.
Organisationskommitténs ånyo framförda förslag, att antalet intagningar
till propedeutiska kurser vid högskolan måtte utökas från två till tre, har
tillstyrkts av kanslern, som emellertid härvid utgått från ett deltagarantal
i varje kurs av 25 mot av kommittén beräknade 20. Detta förslags realiserande
skulle för nästa budgetår medföra eu utgiftsökning med 3 550 kronor.
Med anledning av kanslerns förslag, i vad detsamma innebär en ökning
av antalet årligen intagna, har under hand från högskolans sida i stället
ifrågasatts, att antalet intagningar begränsas till två per år. För att ändock
möjliggöra den av kanslern föreslagna ökningen av antalet årligen intagna
medicine kandidater har därvid föreslagits, att deltagarna i de propedeutiska
kurserna skulle i viss utsträckning vid genomgången av vissa kursmoment
uppdelas i grupper. Nyssnämnda belopp har därvid ansetts vara
tillräckligt för att bestrida de av uppdelningen föranledda merkostnaderna.
För egen del vill jag framhålla, alt jag biträder förslaget om en ökning av
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 122.
antalet årligen intagna, och förordar därför, att för ändamålet under kursanslaget
beräknas 3 550 kronor, att disponeras på sätt av vederbörande högskolemyndigheter
prövas lämpligast.
Förslaget om inrättande av en befattning som förste amanuens vid institutionen
för allmän patologi biträder jag.
Från och med innevarande budgetår har högskolan fått sin första docentbefattning.
Jag förordar nu, att ytterligare två docentbefattningar inrättas.
I fråga om kliniska amanuenser tillstyrker jag kanslerns förslag, innebärande
inrättande av sex nya befattningar, varav en från och med den
1 juli 1953 och de övriga från och med den 1 oktober 1953.
I enlighet med kanslerns förslag förordar jag, att fyra nya kanslibiträdesbefattningar
i lönegraden Ce 11 inrättas. Jag tillstyrker vidare kanslerns
förslag om inrättande av tre laboratoriebiträdestjänster, avsedda för vissa
teoretiska institutioner. Därutöver föreslår jag, att ytterligare en laboratoriebiträdesbefattning
inrättas, närmast avsedd för medicinska kliniken II,
varvid den för medicinska och kirurgiska klinikerna gemensamma laboratoriebiträdesbefattningen
bör helt tillfalla de kirurgiska klinikerna. De föreslagna
nya laboratoriebiträdestjänsterna torde böra placeras i högst lönegraden
Ce 13.
Jag tillstyrker förslaget om inrättande av en institutionsvaktmästartjänst
i lönegraden Ce 12 för de anatomiska och histologiska institutionernas gemensamma
verkstad.
Jag erinrar om att jag under föregående avsnitt förordat, att en tjänst
som byrådirektör i Ce 31, en tjänst som kassör i Ce 17 och en tjänst som
expeditionsvakt i Ce 10 skulle inrättas från och med nästa budgetår vid
ifrågavarande högskola. Jag erinrar vidare om att Kungl. Maj:t genom
beslut den 30 juni 1952 medgivit, att vid högskolan må i stället för viss
kollektivanställd personal, som avlönades med medel från högskolans omkostnadsanslag,
från och med innevarande budgetår vara anställda högst
sju biträden för städning, diskning m. m. (ekonomibiträden) med placering
i högst lönegraden Cg 4. Medel till avlönande av dessa biträden bör nu beräknas
under förevarande anslag.
Förutom av mig i det föregående förordade ändringar i personalorganisationen
och ökade medelsanvisningar för vissa ändamål föranledes ett ökat
medelsbehov under nu 1''örevarande anslag dels av den från och med den
1 januari 1952 genomförda arvodesregleringen för assistenter och amanuenser
m. fl. befattningshavare vid högskolan, dels av den från och med
samma tidpunkt företagna höjningen av statstjänstemännens löner, dels
av 1952 års riksdags beslut i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionerna
nr 107, 241 och 245 framlagda förslag angående lönegradsplaceringen för
vissa tjänster m. m., dels och av uppflyttning i löneklass av vissa befattningshavare
vid högskolan. För vissa tjänster och befattningar har vidare
medel beräknats endast för viss del av innevarande budgetår. Å andra sidan
31
Kungl. Maj:U ''proposition nr 122.
bortfaller ett arvode åt lärare vid kurs i oftalmiatrik, varjämte viss del av
klinikamanuensernas avlöning bestrides av Göteborgs stad. Detta påkallar
en uppräkning av de särskilda uppbördsmedlen.
Jag beräknar hela avlöningsanslaget till 2 075 000 kronor. Detta innebär
en anslagshöjning med 805 000 kronor. I personalförteckningen bör vidtagas
de ändringar, som föranledes av vad jag i det föregående anfört och
föreslagit.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för medicinska högskolan i
Göteborg, som föranledes av vad jag i det föregående anfört;
b)
godkänna följande avlöningsstat för medicinska högskolan
i Göteborg, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1953/54.
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
..................................... 552 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 329 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 696 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... 623 000
Summa kronor 2 200 000
Särskilda uppbördsmedel:
Bidrag från Göteborgs stad till avlönande av de
kliniska amanuenserna.................... 125 000
Nettoutgift kronor 2 075 000
c) till Medicinska högskolan i Göteborg: Avlöningar för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 075 000
kronor.
32
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 122.
2. Medicinska högskolan i Göteborg: Omkostnader.
Anslag Nettoutgift
1951/52 ................................ 69 600 69 600
1952/53 (statsliggaren s. 514) ............ 152 000
1953/54 (förslag) ....................... 140 000
Av följande sammanställning framgår dels nuvarande medelsanvisning
till olika ändamål och dels organisationskommitténs och kanslerns förslag
beträffande nästa budgetår.
Nu
Kommittén
Kanslern
1.
Sjukvård m. m., förslagsvis ............
1 600
2 000
2 000
2.
Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis......
no 000
130 000
no ooo
3.
Städning och rengöring, förslagsvis......
35 000
12 000
12 000
4.
Reseersättningar, förslagsvis............
2 400
3 500
3 500
5.
Nattbevakning av vissa lokaler, förslagsvis
3 000
3 600
3 600
6.
Telefonavgifter, förslagsvis.............
—
9 000
9 000
7.
Annonsering, förslagsvis................
—
2 600
2 600
Summa kronor
152 000
162 700
142 700
Av handlingarna inhämtas bland annat följande.
Posten 2. Kanslerns förslag beträffande denna post motiveras med medelsåtgången
under sistförflutna budgetår och bränslekostnadernas sjunkande
tendens.
Posten 3. Sänkningen av denna post sammanhänger med Kungl. Maj:ts
i det föregående omnämnda medgivande för högskolan att utbyta viss kollektivavtalsanställd
personal mot lönegradsplacerade befattningshavare.
Posten tf.. Organisationskommittén har ansett den föreslagna höjningen
vara erforderlig med hänsyn till såväl utökningen av personalen som de förhöjda
rese- och traktamentskostnaderna.
Posten 6. Telefonavgifter har hittills bestritts av institutionernas medel
till materiel m. m. Enligt organisationskommitténs mening borde medel för
dessa ändamål anvisas under omkostnadsanslaget. Enligt verkställd beräkning
komme abonnemangskostnaderna för budgetåret 1953/54, under förutsättning
av oförändrade abonnemangstaxor, att uppgå till omkring 9 000
kronor. I likhet med organisationskommittén anser kanslern, att materielanslaget
icke bör belastas med kostnader för telefonabonnemang.^ Hithörande
kostnader borde i stället avföras från omkostnadsanslaget på sätt sker
inom statsförvaltningen i allmänhet. Kanslern erinrar om att så är förhållandet
vid de tekniska högskolorna och att å omkostnadsstaten för karolinska
institutet finnes uppförd en särskild delpost till abonnemangsavgifter
vid den automatiska telefonväxeln och förordar därför organisationskommitténs
förslag.
Posten 7. Utgifter för annonser avseende lediga befattningar har hittills
avförts från det till organisationskommitténs förfogande ställda förslagsanslaget
till förvaltningskostnader m. m. Organisationskommittén och
kanslern har räknat med att nämnda anslag skulle utgå ur riksstaten från
och med nästa budgetår.
33
Kungl. Maj:ts proposition nr 122.
Departementschefen. Jag har i det föregående föreslagit, att organisationskommittén
skall bibehållas jämväl under nästa budgetår, och därvid
räknat med att anslaget till förvaltningskostnader m. m. uppföres å riksstaten
även för budgetåret 1953/54. Jag föreslår därför, att utgifterna för
annonsering skall bestridas i hittillsvarande ordning även under nästa budgetår.
I övrigt anser jag mig böra tillstyrka kanslerns förslag, dock att
bränsleposten torde för avrundning av anslagets slutsumma böra uppföras
med 109 900 kronor. Anslaget bör därför upptagas med 140 000 kronor,
vilket innebär en minskning med 12 000 kronor. Jag hemställer alltså, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Medicinska högskolan i Göteborg: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 140 000
kronor.
3. Medicinska högskolan i Göteborg: Materiel m. m.
Anslag Nettoutgift
1951/52 ................................ 164 000 150 000
1952/53 (statsliggaren s. 514) ............ 245 000
1953/54 (förslag)........................ 350 000
Organisationskommittén har för nästa budgetår anhållit om en höjning
av materielanslaget med 349 200 kronor.
Kanslern föreslår, att anslaget höjes med i avrundat tal 224 000 kronor
till 469 000 kronor. För den föreslagna höjningen har kanslern lämnat en
ingående motivering, beträffande vilken jag torde få hänvisa till handlingarna.
Sammanfattningsvis har den förordade ökningen beräknats sålunda:
1. Generell uppräkning av vissa poster till följd av inträdda prisstegringar
.............................................. 34 500
2. Uppräkning av anslagsposten till kliniskt-kemiska laboratoriet 4 000
3. Anslag för tidigare beräknade, hittills helt eller delvis icke tillgodosedda
ändamål..................... 185 450
Summa kronor 223 950
Departementschefen. Jag anser mig för nästa budgetår icke kunna föreslå
högre anslagsbelopp än 350 000 kronor, vilket innebär en ökning med
105 000 kronor. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles,
efter förslag av vederbörande högskolemyndigheter, fördela anslaget. Jag
förutsätter, att vid förslagets uppgörande de ändamål i första hand beaktas,
som må befinnas angelägnast. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Medicinska högskolan i Göteborg: Materiel m. m.
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av
350 000 kronor.
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 sarnl. Nr 19.2.
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 12%.
4. Medicinska högskolan i Göteborg: Utrustning.
För detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag
av 350 000 kronor. Av efterföljande sammanställning framgår
de belopp för härefter angivna ändamål, som föreslagits av organisationskommittén
respektive tillstyrkts av kanslern för nästa budgetår ävensom
de för samma ändamål för innevarande budgetår anvisade beloppen.
1. Anatomiska och histologiska in- stitutionerna ..............
Nu
30 000
Kommittén
84 000
Kanslern
60 000
(+
30 000)
2. Medicinsk-kemiska institutionen
51 500
84 700
50 000
(-
1 500)
3. Patologiska institutionen.....
7 000
269 000
50 000
(+
43 000)
4. Bakteriologiska institutionen . . 125 000
120 000
75 000
(-
50 000)
5. Psykiatriska kliniken ........
—
9 600
9 600
(+
9 600)
6. Dermato-venereologiska kliniken
—
9 750
9 700
(+
9 700)
7. Obstetrisk-gynekologiska kliniken
—
15 000
15 000
(+
15 000)
8. Kliniken för öron-, näs- och
halssjukdomar ..............
_
30 000
30 000
(+
30 000)
9. Radioterapeutiska kliniken . . .
—
6 000
6 000
(+
6 000)
10. Kliniken för lungsjuka ......
—
3 300
3 300
(+
3 300)
11. Kliniskt-kemiska centrallabora- toriet ......................
_
25 000
25 000
(+
25 000)
12. Neurologiska kliniken ........
—
20 000
20 000
(+
20 000)
13. Medicinska kliniken II ......
—
18 800
18 800
(+
18 800)
14. Kliniskt-bakteriologiska labora- riet .......................
60 000
60 000
(+
60 000)
15. Högskolans bibliotek.........
3 000
11 100
11 100
(+
8 100)
Summa kronor
766 250
443 500
Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande.
1. För anskaffande av utrustning till de anatomiska o c h histologiska
institutionerna har för innevarande budgetår anvisats
ett belopp av 30 000 kronor. Därmed har för nämnda ändamål anvisats
sammanlagt 210 000 kronor av de 270 000 kronor, vartill den ytterligare
utrustningen utöver grundutrustningen för ifrågavarande institutioner beräknats.
Organisationskommittén har nu hemställt, att medelsanvisningen för
nästkommande budgetår måtte utgå med återstoden av det för ifrågavarande
utrustning beräknade beloppet eller 60 000 kronor jämte en prisstegringskompensation
av 40 procent härpå eller tillhopa (60 000 + 24 000 = )
84 000 kronor. — Kanslern förklarar sig icke beredd att nu taga ställning till
frågan om beredande av kompensation för prisstegringar och förordar därför
för nästa budgetår en medelsanvisning av allenast 60 000 kronor.
2. Till utrustning av me dicinsk-kemiska institutionen ha
för budgetåren 1949/50 och 1950/51 anvisats sammanlagt 240 000 kronor,
varjämte ett såsom kompensation för inträdda prisstegringar avsett till
-
35
Kungl. Maj:ts proposition nr 12%.
läggsanslag av 51 500 kronor beviljats för innevarande budgetår. Organisationskommittén
har nu — med förmälan att nyssnämnda tilläggsanslag icke
vore tillfyllest för ernående av full prisstegringskompensation — hemställt,
att ytterligare 35 000 kronor måtte ställas till förfogande för detta ändamål.
Härutöver har kommittén gjort framställning om anvisande av ytterligare
49 700 kronor för anskaffning av ytterligare apparatur vid institutionen.
— Kanslern förordar, att ett belopp av 50 000 kronor för nästa budgetår
ställes till institutionens förfogande för anskaffning av ytterligare apparatur.
3. För utrustning till den patologiska institutionen har för
budgetåren 1950/51—1952/53 anvisats tillhopa 372 000 kronor. Organisationskommittén
har gjort framställning om anvisande av ytterligare 269 000
kronor, därav 75 000 kronor såsom kompensation för inträdda prisstegringar,
54 000 kronor till verkstadsutrustning och 140 000 kronor för komplettering
av grundutrustningen och anskaffning av viss forskningsutrustning.
— Kanslern tillstyrker en ytterligare medelsanvisning av allenast
50 000 kronor.
4. För utrustning av bakteriologiska institutionen har beräknats
ett belopp av 320 000 kronor. Härav har för budgetåren 1950/51 —
1952/53 anvisats tillhopa 245 000 kronor.
Organisationskommittén har hemställt att för budgetåret 1953/54 återstoden,
av kommittén beräknad till 85 000 kronor, måtte anvisas för nästkommande
budgetår. Prisstegringarna under de senaste åren träffade särskilt
hårt i detta fall, enär anskaffning av utrustning till institutionen kunnat
påbörjas först våren 1951. På grund härav erfordrades enligt kommitténs
mening ett tilläggsanslag, beräknat till minst 35 000 kronor. Sammanlagt
har kommittén sålunda gjort framställning om anvisande av ett belopp
av (85 000 + 35 000 =) 120 000 kronor.
Kanslern anför: Av det beräknade anslaget för grundutrustning å 320 000
kronor återstår, sedan numera tillhopa 245 000 kronor ställts till förfogande,
att anvisa ett belopp av 75 000 kronor. Jag kan ansluta mig till organisationskommitténs
uppfattning, att prisstegringarna under de senaste
åren i särskild grad inverkat ogynnsamt vid anskaffning av utrustning för
institutionen. Enligt min mening bör därför ett tilläggsanslag få utgå till
anskaffning av utrustning till institutionen. Det bör emellertid ankomma
på högskolans vederbörande myndighet att i petita för budgetåret 1954/55
avgiva en redogörelse dels för den utrustning, som kunnat eller beräknas
kunna anskaffas för medel, som ställts till förfogande för ändamålet till och
med budgetåret 1953/54, dels ock för de allvarligare brister i institutionens
utrustning för undervisning och forskning som kan komma att förefinnas.
För budgetåret 1953/54 förordar jag sålunda, att ett belopp av 75 000
kronor anvisas för detta ändamål.
5—10. Under nästkommande budgetår beräknas sex k 1 i n i k e r träda
i verksamhet. Medel för anskaffande av utrustning till dessa kliniker har
i planen för högskolans uppbyggnad beräknats på sätt framgår av efterföljande
tablå, i vilken jämväl angives den uppräkning med 50 procent,
vartill organisationskommittén nu funnit prisstegringarna böra föranleda''
Kanslern har intet att erinra mot organisationskommitténs beräkning av
medelsbehoven för anskaffning av utrustning till förevarande kliniker"och
förordar därför, att för dessa ändamål anvisas ett sammanlagt belonn av
73 600 kronor. 11
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 122.
Klinik
Anslag
enligt planen
för högsko- lans upp- byggnad
Prisstegrings-
kompensa-
tion
Summa
Psykiatri........................
6 400
3 200
9 600
Dermato-venereologi.................
6 500
3 250
9 750
Obstetrik och gynekologi...............
10 000
5 000
15 000
Öron-, näs- och halssjukdomar............
20 000
10 000
30 000
Radioterapi......................
4 000
2 000
6 000
Kliniken för lungsjuka................
2 200
1 100
3 300
Summa kronor
49 100
24 550
73 650
11. För anskaffning av utrustning till det kliniskt-ke miska centrallaboratoriet
har för budgetåret 1951/52 anvisats 11 800 kronor.
Organisationskommittén har hemställt, att för detta ändamål måtte
ställas till förfogande ytterligare 25 000 kronor och till stöd härför anfört
i huvudsak följande. Den av förhållandena på byggnadsmarknaden betingade
förseningen av arbetena med om- och tillbyggnad av Sahlgrenska
sjukhuset medförde avsevärda olägenheter. Så kunde exempelvis sjukhusets
centrallaboratorium icke i beräknad utsträckning ens provisoriskt avses
för undervisningsändamål. Härför hade vissa ytterst begränsade utrymmen
tills vidare kunnat ställas till förfogande i paviljongen för reumatiskt
sjuka, vilket medförde vissa extra kostnader, beräknade till 25 000 kronor,
för anskaffning av utrustning. — Kanslern har funnit övertygande skäl tala
för att det av kommittén nu begärda beloppet för nästkommande budgetår
ställes till förfogande för ändamålet.
12. I planen för högskolans uppbyggnad har beräknats ett belopp av
4 200 kronor för anskaffning av utrustning till den neurologiska kliniken.
Utöver nämnda belopp har kommittén hemställt att för nästa
budgetår måtte anvisas, dels för täckande av prisstegringar 50 procent av
nyssnämnda belopp, eller 2 100 kronor, dels ock ytterligare 13 700 kronor.
Kommittén har därvid anfört, att den neurologiska undersökningstekniken
och forskningen under de senaste åren i hög grad berikats genom tillkomsten
av den moderna elektrofysiologiska metodiken, som emellertid arbetade
med en komplicerad apparatur. Ett intimt samarbete ägde rum med de
neurolcirurgiska och psykiatriska disciplinerna.
Kanslern anför: Det i tidigare sammanhang beräknade anslaget för anskaffning
av grundutrustning till kliniken är uppenbarligen för lågt. Icke
endast de senaste årens prisstegringar utan även landvinningarna inom den
neurologiska vetenskapen har medverkat härtill. Jag anser det angeläget,
att kliniken erhåller den för undervisningen och forskningen oundgängliga
utrustningen i olika avseenden. Då jag icke funnit anledning till erinran
mot kommitténs förslag i ämnet förordar jag, att det begärda beloppet,
20 000 kronor för nästa budgetår anvisas för detta ändamål.
13. Till utrustning av medicinska kliniken II har i planen för
högskolans uppbyggnad icke beräknats särskilt anslag. Organisationskommittén
har nu anhållit om en medelsanvisning av 18 800 kronor härför.
Kommittén har därvid bland annat framhållit, att den inträdda förseningen
37
Kungl. Maj:ts proposition nr 122.
av byggnadsarbetena vid Sahlgrenska sjukhuset medförde icke förutsedda
extra kostnader därigenom, att medicinska kliniken II under några år framåt
komme att vara förlagd till sina nuvarande lokaler inom Vasa sjukhus
och icke, såsom avsikten varit, till Sahlgrenska sjukhuset. Det vore enligt
kommitténs mening i hög grad angeläget, att ifrågavarande medelsbehov
bleve tillgodosett. — Kanslern biträder kommitténs ifrågavarande framställning.
14. För undervisning och forskning i klinisk bakteriologi har
i planen för högskolans uppbyggnad icke räknats med något särskilt utrustningsanslag.
Organisationskommittén har anhållit, att tillhopa 120 000 kronor
måtte anvisas till utrustning av det kliniskt-bakteriologiska laboratoriet,
varav 60 000 kronor för nästkommande budgetår. Det sålunda begärda
utrustningsanslaget erfordras enligt kommitténs mening för möjliggörandet
av viss närmare angiven, såsom komplement till den prekliniska undervisningen
i bakteriologi avsedd klinisk kursundervisning i samma ämne.
Kanslern anför: Jag anser det för min del vara av mycket stort värde
för de studerande, att den prekliniska undervisningen i bakteriologi kompletteras
med en klinisk kurs i den form som nu har föreslagits. Med hänsyn
till att den prekliniska undervisningen tills vidare bedrives i provisoriska
och trånga lokaler, som icke medger anordnandet av laborationer i
nödig utsträckning, framstår anordningen såsom i hög grad erforderlig.
Organisationskommitténs beräkning av medelsbehovet har icke givit mig
anledning till erinran. Jag förordar därför, att till anskaffning av utrustning
till det kliniskt-bakteriologiska laboratoriet för nästa budgetår anvisas
ett belopp av 60 000 kronor.
15. Till högskolans bibliotek har för budgetåret 1952/53 anvisats
3 000 kronor till anskaffning av hyllinredning. För nästa budgetår
bär organisationskommittén på anförda skäl funnit medel böra beräknas
för viss komplettering och utökning av bibliotekets inventariebestånd med
3 300 kronor samt för anskaffning av en dokumentkamera med plantrycksanordning
för böcker jämte övriga tillbehör, en lumbeck-apparat och en
räknemaskin med respektive 5 000, 2 300 och 550 kronor eller sålunda sammanlagt
11 150 kronor, vilket belopp kommittén i sin framställning avrundat
till 11 100 kronor. — Kanslern tillstyrker kommitténs ifrågavarande
framställning.
Sedermera har vederbörande ämnesrepresentanter i patologi, professorerna
Gösta Hultquist och Jan Mellgren i en den 5 februari 1953 dagtecknad
promemoria — med förmälan att av hittills till de patologiska institutionerna
anvisade medel, 372 000 kronor, redan 371 859 kronor förbrukats
samt att huvudparten av sistnämnda belopp tagits i anspråk för allmän
utrustning med möbler och annan lös inredning, undervisningsutensilier o.
dyk, varigenom endast eu relativt liten del av anslaget kunnat användas
till egentlig forskningsutrustning — framhållit angelägenheten av att medel
i tillräcklig omfattning anvisades för anskaffning av ytterligare utrustning.
Ett tillgodoseende av institutionernas mest trängande utrustningsbehov
krävde enligt ämnesrepresentanternas mening en medelsanvisning
av i runt tal 80 100 kronor.
38
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 122.
Departementschefen. Jag föreslår, att förevarande utrustningsanslag för
nästa budgetår uppföres med 455 000 kronor. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj:t att närmare bestämma om dispositionen av anslaget. Jag
hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Medicinska högskolan i Göteborg: Utrustning för
budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av
455 000 kronor.
5. Medicinska högskolan i Göteborg: Provisoriska anordningar
för den kliniska undervisningen.
Enligt gällande avtal mellan Kungl. Maj:t och kronan samt Göteborgs
stad angående anordnande av en medicinsk högskola i Göteborg skall staden
upplåta vissa kliniker och avdelningar för den kliniska undervisningen
(P- 11). i vissa fall efter det till- eller ombyggnader skett. I punkten 13
av nämnda avtal har överenskommits, att genom stadens försorg vissa nya
lokaler skall anordnas för den kliniska undervisningen. Staten skall lämna
bidrag till kostnaderna härför med 50 procent beräknade på de verkliga
kostnaderna (p. 14).
I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har organisationskommittén
gjort framställning om upptagande å riksstaten av ett särskilt för bestridandet
av vissa kostnader för anordnande av provisorier för den kliniska
undervisningen avsett anslag av 200 900 kronor. Till stöd härför har kommittén
anfört bland annat följande.
Föreliggande planer på omfattande till- och ombyggnader av Göteborgs
stads sjukhus samt uppförandet av ett nytt sjukhus i stadens östra del
har starkt försenats på grund av förhållandena på byggnadsmarknaden.
De för uppförande av det nya s. k. centralkomplexet å Sahlgrenska sjukhuset
i staden nödvändiga rivningsarbetena kunde sålunda påbörjas först
under maj månad 1952. Komplexet torde icke kunna beräknas bli färdigställt
förrän om tidigast fyra år. Det planerade nya sjukhuset i stadens
östra del torde icke komma att påbörjas förrän om flera år. För den kliniska
undervisningen och forskningen vid högskolan medför uppskovet
med realiserandet av byggnadsplanerna högst betydande svårigheter på
grund av lokalbrist. Sålunda saknas i viss utsträckning föreläsningssalar
ävensom laboratorieutrymmen och övriga erforderliga utrymmen för de
tjänstgörande medicine kandidaterna. Dessa förhållanden framtvingar vidtagandet
av provisoriska anordningar, som medför avsevärda kostnader.
Kanslern har — med överlämnande av ett från byggnadsstyrelsen inhämtat
yttrande i ärendet — förklarat sig anse, att det bör ankomma på statsverket
att helt bestrida kostnaderna för de nu ifrågasatta provisoriska anordningarna.
Medelsbehovet härför har av kanslern uppskattats till
203 000 kronor, varav 179 900 kronor för byggnadsarbeten, 17 100 kronor
39
Kungl. Maj:ts proposition nr 12%.
för inredning och utrustning och 6 000 kronor för hyresersättningar. Följande
sammanställning upptager kanslerns beräkning av medelsbehovet till
byggnadsarbeten samt inredning och utrustning, fördelat på olika kliniker:
Klinik
Byggnads-
arbeten
Inredning och
utrustning
20 000
600: —
25 000
_
58 300
_
5 300
_
16 500: —
40 000
Öron-, näs- och hals-.....................
30 000
—
—
178 600
—
17 100: —
Det i sammanställningen upptagna totalbeloppet för byggnadsarbeten
har kanslern avrundat uppåt till 179 900 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande.
Psykiatriska kliniken. Organisationskommittén har beräknat
ett belopp av 4 500 kronor för anordnande av en föreläsningssal jämte
garderob och omklädningsrum för de studerande. För ändamålet avses
tagas i anspråk en samlingssal i klinikens personalvåning samt ett bostadsrum.
— Byggnadsstyrelsen har, enär ifrågavarande lokaler kunde förutsättas
bliva permanenta, för sin del förordat att föreläsningssalen gjordes
något större för att möjliggöra demonstration av sängliggande patienter.
På grund härav har byggnadsstyrelsen förordat, att medelsbehovet för
ändringsarbetena inom kliniken upptages till 20 000 kronor. — Kanslern
ansluter sig till vad byggnadsstyrelsen härutinnan förordat och beräknar
sålunda för ifrågavarande ändamål ett belopp av 20 000 kronor.
Pediatriska kliniken. Organisationskommittén har beräknat
ett belopp av 36 000 kronor för vissa för den kliniska undervisningen i
pediatrik erforderliga byggnadsarbeten. Kommittén har därvid anfört, att
ombyggnad av det nuvarande barnsjukhuset, eventuellt uppförande av ett
nytt sjukhus måste skjutas på framtiden. Det nuvarande barnsjukhuset
finge därför utnyttjas för undervisningen under lång tid framåt. Vissa
moderniseringsarbeten framför allt beträffande laboratorierna, hade redan
beslutats av sjukhusdirektionen. För anordnande av utrymmen för de studerande
samt anskaffning av erforderlig inredning härför hade det angivna
beloppet beräknats erforderligt.
Byggnadsstyrelsen har ansett det lämpligt, att de föreslagna byggnadsarbetena
vid kliniken kornrne till utförande redan under budgetåret
1953/54, ehuru undervisningen i pediatrik icke komme att upptagas under
nämnda budgetår. De lokaler, som berördes av dessa arbeten, vore
nämligen belägna intill klinikens laboratorium och kunde därför med fördel
utföras samtidigt med den redan beslutade ombyggnaden av laboratoriet.
Därest vissa smärre justeringar i planen för byggnadsarbetena samt
i det förutsatta detaljutförandet vidtoges, syntes ett belopp av 25 000
kronor vara tillfyllest. Medel till utrustning av ifrågavarande lokaler
torde enligt styrelsens mening icke erfordras för nästkommande budgetår.
40
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 122.
Kanslern tillstyrker bifall till byggnadsstyrelsens förslag och förordar
sålunda för det ändamål det här gäller en medelsanvisning av 25 000
kronor.
Obstetrisk-gynekologiska kliniken. Intill dess att det
planerade sjukhuset i stadens östra del kan bliva uppfört, kommer undervisning
och forskning i obstetrik och gynekologi att försiggå inom den
nuvarande kliniken vid Övra Husargatan. De provisoriska anordningar,
som därför måste vidtagas inom de nuvarande kliniklokalema, omfattar
anordnande av föreläsningssal, rum för preparatsamling, jourrum, samlingsrum
för de studerande, garderob och omklädnadsrum. Därtill kommer
kostnaderna för anskaffning av viss inredning av nu angivna utrymmen.
Totalkostnaderna har av organisationskommittén beräknats till 26 100 kronor,
varav för byggnadsarbeten 5 300 kronor. — Byggnadsstyrelsen har
uttalat, att ifrågavarande byggnadsarbeten torde i huvudsak kunna genomföras
för den beräknade kostnaden. — Vidkommande inredningen av nämnda
lokaler har byggnadsstyrelsen, som ansett sig sakna förutsättningar att
taga ställning till behovet av denna utrustning, inskränkt sig att framhålla,
att det beräknade beloppet för anskaffning av armatur och mattor samt
vissa möbler syntes väl högt, varför av denna anledning beloppet utan
olägenhet torde kunna minskas till 16 500 kronor. — Kanslern beräknar
i anslutning till vad byggnadsstyrelsen sålunda anfört för ifrågavarande
ändamål ett belopp av (5 300 -f- 16 500 —) 21 800 kronor.
I övrigt överensstämmer kanslerns tillstyrkan om medelsanvisning i
nu förevarande avseende med såväl byggnadsstyrelsens som organisationskommitténs
förslag.
Departementschefen. I likhet med kanslern anser jag, att det bör ankomma
på statsverket att helt bestrida kostnaderna för de provisoriska
anordningar för den kliniska undervisningen vid högskolan, varom här
är fråga. Kanslerns uppskattning av medelsbehovet härför har icke givit
mig anledning till erinran. För ändamålet bör å riksstaten för nästa budgetår
upptagas ett anslag av reservationsanslags natur under förut angivna
rubrik. Detta anslag bör uppföras med 203 000 kronor. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Medicinska högskolan i Göteborg: Provisoriska
anordningar för den kliniska undervisningen för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 203 000
kronor.
6. Medicinska högskolan i Göteborg: Bokinköp
och bokbindning.
Anslag
65 000
80 000
75 000
1951/52 ..................
1952/53 (statsliggaren s. 515)
1953/54 (förslag) ..........
Nettoutgift
65 000
41
Kungl. Maj.ts proposition nr 122.
Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 80 000 kronor,
varav 45 000 kronor för bestridande av löpande utgifter och 35 000 kronor
till bibliotekets uppbyggande. Sistnämnda belopp utgör återstoden av det
engångsanslag av 150 000 kronor, som avsetts för bibliotekets uppbyggande
(se propositionen 1948: 221, s. 38 ff.).
Organisationskommittén har nu begärt, att för nästa budgetår måtte
anvisas 83 000 kronor, därav 55 000 kronor för bestridande av löpande
utgifter och 28 000 kronor till förstärkning av engångsanslaget. Kommittén
har därvid framhållit, att en förstärkning av engångsanslaget till bibliotekets
uppbyggande icke kunde undvikas med hänsyn till de ogynnsamma
verkningarna av den svenska kronans devalvering hösten 1949 samt därefter
inträdda prisstegringar. Den erforderliga förstärkningen har kommittén
beräknat till 84 000 kronor och föreslår, att detta belopp uppdelas med
lika stora belopp, 28 000 kronor, på tre budgetår. Den föreslagna höjningen
av anslagsmedlen till bestridande av löpande utgifter för bokinköp och
bokbindning avser kompensation för prisstegringar.
Kanslern förordar, att förevarande anslag uppföres med 75 000 kronor.
Härvid räknar kanslern med en förstärkning av engångsanslaget till uppbyggnaden
av den medicinska högskolans bibliotek med 75 000 kronor, att
fördelas med lika belopp eller 25 000 kronor på de närmaste tre budgetåren,
och en höjning av de till bestridande av löpande utgifter för bokinköp
och bokbindning avsedda anslagsmedlen med 5 000 kronor.
Departementschefen. Jag förordar, att detta anslag i enlighet med
kanslerns förslag för nästa budgetår uppföres med 75 000 kronor, innebärande
en minskning med 5 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Medicinska högskolan i Göteborg: Bokinköp och
bokbindning för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 75 000 kronor.
7. Medicinska högskolan i Göteborg: Bidrag till Göteborgs
stad för verksamheten vid högskolans bibliotek.
I det mellan Kungl. Maj:t och kronan samt Göteborgs stad ingångna
avtalet angående samordnande av medicinska högskolans bibliotek med
Göteborgs stadsbibliotek har bestämts, bland annat, att personalen vid det
medicinska biblioteket skall anställas av staden samt avlönas och pensioneras
enligt för stadens tjänstemän gällande bestämmelser samt att staden
skall av staten budgetårsvis i efterskott erhålla ersättning för sina utgifter
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 122.
i sagda hänseende. Förevarande anslag, nu uppfört med 70 000 kronor, avses
för gäldande av nämnda ersättning.
Enligt vederbörligt medgivande är följande personal anställd vid biblioteket
under innevarande budgetår, nämligen en förste bibliotekarie, en
förste amanuens, en förste assistent, en assistent, en vaktmästare, ett kontorsbiträde
samt en kontorsvakt. Organisationskommittén har för avlönande
av denna personal samt för vikariatsersättningar beräknat ett medelsbehov
av 82 000 kronor.
Kanslern tillstyrker, att anslaget uppföres med sistnämnda belopp.
Departementschefen. I enlighet med föreliggande förslag bör detta anslag
för nästa budgetår uppföras med 82 000 kronor. Anslaget avser ersättning
till Göteborgs stad för dess utgifter för avlöning av personalen vid
det medicinska biblioteket under budgetåret 1952/53. Jag hemställer, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Medicinska högskolan i Göteborg: Bidrag till
Göteborgs stad för verksamheten vid högskolans bibliotek
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 82 000
kronor.
8. Medicinska högskolan i Göteborg: Organisationskommittén:
Förvaltningskostnader m. m.
Detta förslagsanslag är nu uppfört med 50 000 kronor. Bestämmelser
angående anslagets disposition återfinnes å s. 516 i statsliggaren. En viss
minskning av medelsbehovet kan för nästa budgetår förutses med hänsyn
till vad jag anfört och föreslagit i det föregående vid anmälan av frågan
om medicinska högskolans framtida förhållande till Göteborgs högskola.
Det torde vara tillräckligt, att anslaget uppföres med 40 000 kronor. Från
ifrågavarande anslag har hittills bestritts kostnader för vissa extra kurser
i kliniska ämnen, vilka kurser utgjort en tillfällig övergångsanordning i
avbidan på den kliniska undervisningens igångsättande och successiva
utbyggnad. Om det skulle visa sig påkallat, att liknande kurser anordnas
vid högskolan även under nästa budgetår, torde utgifterna böra efter
Kungl. Maj:ts medgivande få bestridas från detta anslag. Jag hemställer,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Medicinska högskolan i Göteborg: Organisationskommittén:
Förvaltningskostnader m. m. för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 12%.
43
9. Bidrag till Göteborgs högskola.
Anslag Nettoutgift
1951/52 ................................. 405 900 600 400
1952/53 (statsliggaren s. 525) .............. 691 000
1953/54 (förslag) ......................... 975 000
Den för högskolan för innevarande budgetår fastställda huvudstaten finnes
införd å s. 526 f. i statsliggaren. Enligt staten uppgår Göteborgs stads
bidrag till 322 000 kronor och statens bidrag till 691 000 kronor. Med sistnämnda
belopp är nu förevarande anslag uppfört.
Med skrivelse den 5 juni 1952 har styrelsen för Göteborgs högskola
framlagt förslag till stat för högskolan för nästa budgetår. I det föreliggande
förslaget balanseras beräknade inkomster och utgifter på en summa
av 1 866 300 kronor, varav anslagssumman utgör 1 632 300 kronor. I enlighet
härmed begär styrelsen ett med 541 300 kronor till 1 232 300 kronor
förhöjt statsbidrag och ett bidrag från Göteborgs stad med 400 000 kronor,
motsvarande det för staden avtalsenliga maximibeloppet.
Statförslaget är baserat på det utvecklingsprogram för högskolan, som
framlagts i det den 19 januari 1948 av särskilt tillkallade sakkunniga avgivna
betänkandet angående Göteborgs högskolas framtida ställning. Dessa
sakkunniga ansåg, att upprustningsprogrammet borde genomföras i två
etapper. Till den första etappen hänfördes sådana befattningar och anslag,
som ansågs böra omedelbart inrättas, till den senare sådana, som var avsedda
att framdeles och efter hand inrättas. I det nu föreliggande förslaget
till stat för högskolan för budgetåret 1953/54 har styrelsen huvudsakligen
upptagit sådana hittills icke genomförda förbättringar, som av de sakkunniga
hänförts till upprustningsprogrammets första etapp. Styrelsen har
därvid ånyo särskilt understrukit vikten av att docentinstitutionen fullständigas
samt att professorerna i tillräcklig utsträckning förses med assistent-
och amanuenshjälp.
Stadsfullmäktige i Göteborg tillstyrker, att stat för högskolan för budgetåret
1953/54 fastställes i huvudsaklig överensstämmelse med styrelsens
förslag.
Universitetskanslern framhåller — under erinran om att styrelsens statförslag
för de senaste budgetåren i väsentlig grad beskurits — att styrelsens
äskanden för nästa budgetår i och för sig är synnerligen måttfulla,
samt understryker, att de förslag, han ansett sig böra framställa, måste
betraktas som minimikrav från hans sida.
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 122.
Huvudstatens utgiftssida.
1. Avlöningar.
Denna utgiftspost är nu uppförd med förslagsvis 1 065 000 kronor och
disponeras på sätt framgår av s. 526 ff. i statsliggaren. Högskolans styrelse
har föreslagit en höjning av denna post för nästa budgetår med 443 000
kronor. Kanslern har förordat en ökning av posten med 339 000 kronor,
alternativt 317 000 kronor.
Kanslern har därvid — utöver vissa äskanden, som sammanhänger med
frågan om högskolans blivande administration eller är av automatisk natur
— framlagt följande förslag:
1. professur i konsthistoria med konstteori inrättas;
2. den nuvarande precepturen i ekonomisk historia ombildas till professur;
3. laboratorsbefattning i matematik inrättas; kursanslaget (nu 61 500
kronor) minskas härvid med 13 000 kronor;
4. 2 nya docentbefattningar inrättas;
5. biträdande lärare i praktisk filosofi anställes;
6. biträdande lärare i slaviska språk anställes;
7. universitetslektor i amerikansk filologi anställes;
8. pedagogisk lektor i franska språket anställes;
9. kursanslaget ökas med 12 000 kronor, om förenämnda laboratorsbefattning
i matematik ej inrättas;
10. den nuvarande förste amanuensbefattningen i marin botanik utbytes
mot en förste assistentbefattning i samma ämne;
11. 1 andre assistent samt ytterligare 2 förste amanuenser och 4 andre
amanuenser anställes;
12. 1 laboratoriebiträde i Ce 11 anställes vid marinbotaniska institutionen;
13.
1 kanslibiträde i Cell anställes vid psykologisk-pedagogiska institutionen;
14.
för extra arbetskraft vid seminariebiblioteket anvisas 2 000 kronor.
I det följande kommer jag endast att gå in på förslag, som jag ansett
mig böra helt eller delvis biträda eller eljest funnit särskild anledning uppehålla
mig vid. I övrigt torde jag få hänvisa till handlingarna i ärendet.
Professur i konsthistoria med konstteori. Å högskolans
stat finnes för närvarande uppförd en för S. G. M. Strömbom personlig
professur i ämnet.
Styrelsen har nu — under hänvisning till att professorn Strömbom, som
är född den 24 maj 1888, inom de närmaste åren kommer att avgå med
pension — hemställt, att principbeslut måtte fattas om inrättandet av en
professur i konsthistoria och konstteori från den tidpunkt, då Strömbom
avgår med pension.
Kanslern anför med anledning härav följande.
För egen del har jag ansett mig böra förorda att den anordningen vidtages
från och med nästa budgetår, att på staten uppföres en ordinarie
professur i omförmälda ämne, vilken professur emellertid icke må tillsättas
45
Kungl. May.ts proposition nr 122.
med ordinarie innehavare så länge Strömbom kvarstår i tjänst. Avlöningsanslaget
torde icke av denna anledning böra uppräknas för budgetåret
1953/54.
Laboratorsbefattning i matematik. För närvarande utgår
under kursanslaget ett belopp av 13 000 kronor för undervisning i matematik
vid högskolan. Styrelsen har nu ånyo gjort framställning om inrättande
av en laboratorsbefattning i matematik och därvid anfört i huvudsak
följande.
Under läsåren 1950/52 har kurser i matematik till fil. kand. och fil.
ämbetsexamina givits vid högskolan av professorn i tillämpad matematik
vid Chalmers tekniska högskola Harald Bergström. Medel till dessa kurser
har erhållits från kursanslaget. Intresset för matematikundervisningen
har visat sig synnerligen stort bland de studerande vid Göteborgs högskola.
Ett verkligt behov av matematiken både som undervisnings- och
som examinationsämne vid högskolan har gjort sig gällande genom det
långt över förväntan stora intresset för ämnet. Matematik bör här kunna
studeras som ett självständigt examensämne. Får det vid högskolan denna
ställning, är det till ovärderlig nytta för ett avsevärt antal studerande,
som härigenom skulle kunna på en viktig punkt komplettera sin utbildning
utan att behöva bekosta flyttning till andra högskolor eller universitet,
något som starkt betonats av elever vid högskolan. Men även en
annan synpunkt bör i detta sammanhang beaktas, nämligen den ökade
möjlighet, som skulle vinnas att avhjälpa den inom landet rådande bristen
på matematiklärare vid allmänna läroverk och realskolor. Det förtjänar i
detta sammanhang också nämnas, att de akademiska myndigheterna i
Uppsala och Lund i remissyttrande över styrelsens framställning till kanslern
om examinationsrätt i matematik betonat önskvärdheten av att ämnet
införlivas med högskolans undervisningsprogram, men också understrukit
att detta kan ske på ett för utbildningen betryggande sätt endast
genom inrättandet av en fast befattning. Ehuru styrelsen av de senaste läsårens
erfarenheter blivit övertygad, att utvecklingen kommer att giva vid
handen, att en professur i matematik skulle vara det mest ändamålsenliga,
vill styrelsen under nuvarande förhållanden icke framlägga något förslag
av sådan räckvidd. Styrelsen begränsar sig alltså nu till att föreslå inrättande
av en ordinarie laboratorsbefattning i ämnet. Därest styrelsens förslag
om inrättandet av en laboratorsbefattning i matematik bifalles, torde
det belopp av 13 000 kronor, som för budgetåret 1952/53 upptagits under
kursanslaget för undervisning i matematik, böra indragas.
Kanslern biträder styrelsens framställning och anför därvid bland annat
följande.
Jag får erinra därom, att i en vid 1952 års riksdag väckt motion (I: 393)
framställdes yrkande om att ifrågavarande tjänst måtte inrättas från och
med den 1 juli 1952. Riksdagens statsutskott ansåg sig i sitt utlåtande
1952:157, vilket vann riksdagens bifall, icke böra biträda motionen. Med
hänsyn till den i motionen redovisade betydelsen ur olika synpunkter av
att en fast liirarbefattning i matematik inrättades vid Göteborgs högskola
förutsatte utskottet emellertid, att Kungl. Maj:t hade sin uppmärksamhet
riktad på detta spörsmål.
Då jag för min del anser, att starka skäl föreligger för att ämnet mate
-
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 122.
matik bör kunna vid högskolan studeras som ett självständigt examensämne,
tillstyrker jag bifall till högskolestyrelsens förenämnda förslag.
I likhet med styrelsen vill jag också understryka, att inrättandet av den
begärda laboratorsbefattningen utgör ett led i strävandena att skapa ökade
möjligheter för avhjälpande av den rådande bristen på matematiklärare
vid de allmänna läroverken och realskolorna.
Nya docentbefattningar. Högskolan förfogar nu över tio
docentbefattningar, avsedda företrädesvis för följande ämnen: 1) filosofi,
2) geografi, 3) historia, 4) konsthistoria med konstteori, 5) litteraturhistoria
med poetik, 6) nationalekonomi, 7) psykologi och pedagogik, 8) romanska
språk, 9) statskunskap och 10) tyska språket.
Styrelsen har hemställt om inrättande av ytterligare tre docentbefattningar.
Av dessa skulle en avses för engelska språket, en för nordiska språk
och en vara rörlig.
Kanslern finner det angeläget, att högskolans docentinstitution förstärkes,
och förordar därför, att för nästkommande budgetår inrättas två nya
docentbefattningar.
Biträdande lärare i praktisk filosofi. Med anledning
av förslag från styrelsens sida om inrättande från och med nästa budgetår
av en professur i förevarande ämne har kanslern anfört i huvudsak följande.
Jag är icke beredd att för närvarande tillstyrka inrättandet av den begärda
professuren i praktisk filosofi.
Genom nådigt beslut den 30 november 1951 har medgivits, att all examination
i ämnet praktisk filosofi vid Göteborgs högskola finge tills vidare
förrättas av docenten vid högskolan Sven Wermlund. Emellertid utgår
Wermlunds tid för innehav av docentbefattning med utgången av mars
månad 1953. Jag anser mig med anledning härav böra förorda, att en biträdande
lärarbefattning i ämnet inrättas vid högskolan.
Kursanslag. Kursanslaget utgör nu 61 500 kronor och fördelas av
kanslern. Styrelsen äskar höjning av kursanslaget med dels 2 500 kronor,
dels ock 10 000 kronor. Sistnämnda belopp begäres såsom kompensation
för bortfallna docentstipendiemedel. Kanslern förordar — för den händelse
den föreslagna laboratorsbefattningen i matematik icke kommer att inrättas
från och med nästa budgetår — en ökning av kursanslaget med tillhopa
12 000 kronor och anför därvid i huvudsak följande.
Av inhämtade uppgifter framgår, att ur docentstipendiefonden budgetåren
1950/51 och 1951/52 tagits i anspråk respektive 6 000 kronor och
14 970 kronor. Av dessa belopp hänför sig respektive 4 000 kronor och
13 970 kronor till utgifter för sådana kurser och föreläsningar, som får
anses ingå såsom obligatoriska moment i undervisningen eller eljest är
av regelbundet återkommande natur. För innevarande budgetår har till
och med den 31 oktober 1952 ur docentstipendiefonden disponerats cirka
8 700 kronor, därav 4 800 kronor utgör kostnader för undervisning av sist
omförmälda slag. För vårterminen 1953 måste räknas med tillskott ur docentstipendiefonden
för viss undervisning, som emellertid för närvarande
icke kan närmare specificeras. Om man för detta ändamål beräknar sam
-
47
Kungl. Maj:ts proposition nr 122.
ma belopp för undervisning av i huvudsak obligatorisk natur, som hittills
utgått under höstterminen 1952, skulle kompensation för utgifter bekostade
av docentstipendiefonden under budgetåren 1950/53 böra utgå med
% (4 000 -j- 13 970 -j- 4 800 -f- 4 800 =) i runt tal 9 000 kronor per år.
Utöver med sistnämnda belopp synes mig en förstärkning av kursanslaget
med förslagsvis 3 000 kronor önskvärd.
Assistenter och amanuenser. Vid högskolan finnes nu anställda
2 förste assistenter, varav en i geografi samt en i psykologi och
pedagogik, 2 förste amanuenser, varav en i marin botanik samt en i psykologi
och pedagogik, ävensom 5 andre amanuenser, varav en i engelska
språket, en i historia, en i nordiska språk, en i romanska språk samt en
i statistik.
Styrelsen har för nästa budgetår hemställt, att befattningen som förste
amanuens i marin botanik måtte utbytas mot en förste assistentbefattning
samt att nya assistent- och amanuensbefattningar måtte inrättas i enlighet
med följande sammanställning:
a) 1 förste assistent i sociologi;
b) 1 andre assistent i statistik:
c) 3 förste amanuenser, avsedda för 1) geografi, 2) konsthistoria med
konstteori samt 3) statistik;
d) 7 andre amanuenser, avsedda för 1) litteraturhistoria med poetik,
2) nationalekonomi, 3) klassisk fornkunskap och antikens historia, 4) klassiska
språk, 5) statskunskap, 6) tyska språket samt 7) sociologi;
e) 1 tredje amanuens i psykologi och pedagogik.
■ Kanslern förordar för sin del följande förändringar med avseende å assistent-
och amanuenspersonalen:
befattningen som förste amanuens i marin botanik förändras till förste
assistenttjänst;
1 andre assistent i statistik tillkommer;
1 förste amanuens i geografi tillkommer;
1 förste amanuens i konsthistoria tillkommer;
1 andre amanuens i nationalekonomi tillkommer:
1 andre amanuens i klassisk fornkunskap och antikens historia tillkommer;
1
andre amanuens i statskunskap tillkommer;
1 andre amanuens i tyska språket tillkommer.
Extra arbetskraft vid seminariebiblioteket. För
detta ändamål har styrelsen hemställt om en medelsanvisning av 2 000
kronor. Till stöd härför har framhållits, att bibliotekets utökning under
de senaste åren nödvändiggjort anlitandet av extra arbetskraft samt att
medel till avlönande av dylik arbetskraft ej i tillräcklig omfattning stått
till förfogande. Kanslern biträder styrelsens hemställan.
Departementschefen. Jag torde till en början få erinra om att de sakkunniga
rörande Göteborgs högskolas framtida ställning inom ramen för
första etappen av det av dem framlagda utvecklingsprogrammet för hög
-
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 122.
skolan upptagit en ordinarie professur i konsthistoria med konstteori. Genom
tillskyndanden från enskilt håll kom detta spörsmål att för de närmaste
åren lösas på annat sätt. Högskolan erhöll nämligen i juni 1948 en donation
för grundandet av en för S. G. M. Strömbom personlig professur. Ett
klart behov av en professur i konsthistoria även framdeles synes mig föreligga.
Vid tidpunkten för Strömboms avgång torde därför den för honom
personliga professuren böra ersättas med en ordinarie professur i konsthistoria
med konstteori. Jag tillstyrker därför i enlighet med av kanslern framlagt
förslag, att en dylik professur inrättas vid högskolan redan från och
med nästa budgetår. Vid bifall härtill bör, såsom kanslern framhållit, föreskrivas,
att den nyinrättade professuren icke må tillsättas med ordinarie
innehavare, så länge Strömbom kvarstår vid sin personliga professur. Vad
jag sålunda förordat torde icke för nästa budgetår medföra någon utgiftsökning.
Vissa skäl talar för att ämnet matematik med hänsyn till dess vikt för
lärarutbildningen erhåller ställning såsom självständigt examensämne vid
högskolan. Då detta icke lämpligen torde kunna ske på ett för utbildningen
betryggande sätt, om icke en fast lärarbefattning i ämnet kommer till
stånd, anser jag mig böra tillstyrka föreliggande förslag, att en laboratorsbefattning
i matematik från och med nästa budgetår inrättas vid högskolan
och att samtidigt det under kursanslaget för undervisning i matematik
beräknade beloppet av 13 000 kronor indrages.
Då jag funnit en viss förstärkning av högskolans docentorganisation motiverad,
förordar jag, att ytterligare en docentbefattning inrättas vid högskolan
från och med nästa budgetår. Frågan om befattningens anknytning
till visst ämne eller ämnesgrupp är icke av den natur, att den bör underställas
riksdagen. Detta spörsmål torde först framdeles böra upptagas till
prövning, sedan förslag avgivits av vederbörande högskolemyndigheter.
De skäl, som kanslern härutinnan förebragt, har övertygat mig om angelägenheten
av att en biträdande lärare i praktisk filosofi anställes vid högskolan.
Jag beräknar för nästa budgetår medel härtill.
Med hänsyn till upphörandet av docentstipendiefonderna tillstyrker jag,
att kursanslaget höjes med 9 000 kronor. Å andra sidan bör kursanslaget
i anslutning till vad jag i det föregående förordat minskas med 13 000 kronor.
Sammanlagt bör alltså kursanslaget för nästa budgetår sänkas med
4 000 kronor till 57 500 kronor.
Från såväl högskolans som kanslerns sida har föreslagits en ganska avsevärd
utökning av högskolans assistent- och amanuenspersonal. Jag anser
mig nu endast kunna förorda att medel beräknas för anställande vid högskolan
av ytterligare två förste amanuenser och fyra andre amanuenser.
Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av vederbörande
högskolemyndigheter besluta om dessa befattningshavares anknytning till
visst ämne.
49
Kungl. Maj:ts proposition nr 18%.
För tillgodoseende av behovet av extra arbetskraft vid seminariebiblioteket,
beräknar jag nu i enlighet med föreliggande förslag under ickeordinarieposten
ett belopp av 2 000 kronor.
I anslutning till vad jag i det föregående under avsnitt I anfört och förordat
torde å högskolans stat nu uppförda arvoden till såväl styrelsens som
lärarrådets sekreterare bortfalla. Detta föranleder för nästa budgetår en
minskning av medelsbehovet under arvodesposten med 6 000 kronor.
Förutom av mig i det föregående förordade ändringar i personalorganitionen
och ökade medelsanvisningar för vissa ändamål föranledes ett ökat
medelsbehov under nu förevarande utgiftspost dels av den från och med
den 1 januari 1952 genomförda arvodesregleringen för biträdande lärare,
assistenter och amanuenser m. fl. befattningshavare vid högskolan, dels av
den från samma tidpunkt företagna höjningen av statstjänstemännens löner,
dels av 1952 års riksdags beslut i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionerna
nr 241 och 245 framlagda förslag angående lönegradsplaceringen
för vissa tjänster m. m., dels ock av uppflyttning i löneklass av vissa befattningshavare
vid högskolan. Å andra sidan synes mig anslagsposten till
avlöningar till ordinarie tjänstemän nu vara för högt beräknad.
Medelsbehovet till avlöningar uppskattar jag för nästa budgetår till
1 300 000 kronor. Det torde liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj:t
att fastställa avlöningsstat för högskolan. I personalförteckningen för högskolan
bör vidtagas de ändringar, som föranledes av vad jag i det föregående
föreslagit.
2. Omkostnader.
Denna utgiftspost är nu uppförd med 100 500 kronor och disponeras på
sätt framgår av efterföljande sammanställning. Av denna framgår jämväl
styrelsens beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår och kanslerns
förslag i ämnet ävensom medelsåtgången under budgetåret 1951/52.
Anslagsändamål
Enligt
räkenska- perna för
1951/52
Enligt
omkost- nads- staten för
1952/53
Styrelsens
förslag för
1953/54
Kanslerns
förslag för
1953/54
1. Sjukvård m. m., förslagsvis.........
503
3 000
3 000
3 000
2. Reseersättningar, förslagsvis.........
3 249
4 000
4 500
4 500
3. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis ....
23 963
23 000
30 000
28 000
4. Tryckningskostnader, förslagsvis.......
16 050
22 350
32 050
28 350
5. Renhållning och städning, förslagsvis ....
8 028
12 000
16 000
15 000
6. Underhåll av byggnad och inventarier . . .
9 992
10 000
10 000
10 000
7. Ilyror, förslagsvis...............
—
10 000
18 000
18 000
8. Försäkringar, förslagsvis...........
1 937
2 000
2 500
2 500
!). Siflergranskning och revision.........
2 053
2 150
2 150
2 150
10. Expenser och övriga utgifter ........
10 500
12 000
14 000
14 000
Summa kronor
76 275
100 500
132 200
125 500
4 — Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 sand. Nr 123.
50
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 122.
De under denna utgiftspost begärda höjningarna motiveras i främsta
rummet med inträffade prisstegringar och i en del fall jämväl med tillkomsten
av nya lokaler. Posten till expenser och övriga utgifter förordar
kanslern uppförd med oförändrat belopp, 12 000 kronor, under förutsättning
av att sammanslagning av Göteborgs högskola och medicinska högskolan
i Göteborg till ett universitet kommer till stånd samt att detta
universitet erhåller fribrevsrätt.
Departementschefen. Kanslerns uppskattning av medelsbehovet under
förevarande utgiftspost har icke givit mig anledning till erinran. Denna
bör därför uppföras med 125 500 kronor, vilket innebär en höjning med
25 000 kronor.
3. Materiel m. m.
Denna utgiftspost är nu uppförd med 46 200 kronor. Högskolans styrelse
har föreslagit en ökning av posten med 52 400 kronor. Kanslern har tillstyrkt,
att posten höjes med 31 600 kronor. Av följande sammanställning
framgår dels anslagspostens nuvarande disposition, dels ock postens disposition
under nästa budgetår enligt styrelsens förslag, respektive kanslerns
förslag:
Anslagsändamål
Nuvarande
belopp
Styrelsens
förslag
Kanslerns
förslag
1. Exkursioner....................
—
8 000
6 000
2. Geografiska institutionen............
7 000
8 000
8 000
3. Marinbotaniska institutionen..........
4 600
8 000
8 000
4. Oeeanografiska institutionen ..........
600
1 300
1000
5. Psykologisk-pedagogiska institutionen.....
9 200
10 000
10 000
6. Sociologiska institutionen............
—
8 000
—
7. Statistiska institutionen.............
2 000
11 500
10 000
8. Statskunskap...................
1000
—
—
9. Nordiska språk..................
300
300
300
10. Konsthistoriska institutionen..........
2 000
6 000
4 000
11. Seminariebiblioteket...............
17 025
32 025
25 025
12. Journalistundervisningen.............
2 000
2 000
2 000
13. Akademiska kapellet och akademiska kören .
475
475
475
14. Bidrag till studentkårens skrivbyrå......
—
3 000
3 000
Summa kronor
46 200
98 600
77 800
Till stöd för förslaget om upptagande under denna utgiftspost av en
särskild post till exkursioner har framhållits, att medel för dylikt
ändamål — frånsett förenämnda belopp av 1 000 kronor för ämnet statskunskap
— för närvarande saknades samt att exkursioner inginge som
obligatoriska moment i undervisningsplanerna för ett flertal ämnen. Sty
-
51
Kungl. Maj:ts proposition nr 122.
relsens förslag om medelsanvisning till materiel för en sociologisk
institution sammanhänger med styrelsens framställning om inrättande
från och med nästa budgetår av en professur i sociologi. Kanslern
har icke biträtt någotdera av sistnämnda bägge äskanden. I fråga om den
närmare motiveringen för medelsberäkningen i övrigt under förevarande
utgiftspost torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.
Departementschefen. För nästa budgetår är jag icke beredd att förorda
större ökning av nu ifrågavarande post än med 10 800 kronor till 57 000
kronor. Därvid har jag icke räknat med något bidrag till studentkårens
skrivbyrå. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av
vederbörande myndigheter besluta om utgiftspostens disposition. Jag förutsätter,
att vid förslagets uppgörande de ändamål i första hand beaktas,
som må befinnas angelägnast.
i. Engångskostnader för materielanskaffning.
Denna utgiftspost är nu upptagen med 9 000 kronor och disponeras på
sätt framgår av statsliggaren s. 529.
Styrelsen har begärt, att för engångskostnader för materielanskaffning
måtte uppföras 52 500 kronor enligt följande specifikation:
1. Geografiska institutionen.................................. 2 000
2. Konsthistoriska institutionen .............................. 5 000
3. Marinbotaniska institutionen .............................. 20 000
4. Statistiska institutionen................................... 25 500
Summa kronor 52 500
Kanslern har tillstyrkt en medelsanvisning av 37 000 kronor, varav 2 000
kronor för geografiska institutionen, 4 000 kronor för konsthistoriska institutionen,
18 000 kronor för inredning och utrustning av nybyggnad för marinbotaniska
institutionen och 13 000 kronor för statistiska institutionen.
Sedermera har styrelsen i skrivelse den 4 mars 1953 hemställt om anvisande
av 20 000 kronor för iordningställande och inredning samt utrustning
av vissa lokaler. Styrelsen har till stöd härför anfört i huvudsak följande.
Högskolan har i dagarna träffat en preliminär överenskommelse med Göteborgs
stad om att från och med den 15 mars 1953 få förhyra en villafastighct
å Södra vägen, och underhandlingar pågår om förhyrande av ännu
en villafastighet. Genom dessa arrangemang kommer lokalfrågorna att erhålla
en visserligen provisorisk men dock godtagbar lösning för ämnet geografi
och för den samhällsvetenskapliga ämnesgruppen. Styrelsen vill erinra
om att geografiska institutionen tidigare uppsagts till avflyttning från de
nu förhyrda lokalerna i Sjöfartsmuseet ävensom att samhällsvetenskaperna
52
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 122.
med undantag för statistik för närvarande helt saknar egentliga institutionslokaler.
De lokaler, som nu erbjudits högskolan, möjliggör inrättandet
av en gemensam samhällsvetenskaplig institution, vilket ur undervisningsoch
forskningssynpunkt medför avsevärda fördelar. För ett ändamålsenligt
och ekonomiskt utnyttjande av de ifrågavarande lokalerna erfordras vissa
ändrings- och inredningsarbeten ävensom vissa kompletteringar av utrustningen.
Kostnaden härför kan beräknas till 20 000 kronor.
Departementschefen. För iordningställande och inredning samt utrustning
av förhyrda lokaler beräknar jag ett belopp av 20 000 kronor. Jag
beräknar vidare 3 000 kronor för konsthistoriska institutionen och 8 000
kronor för statistiska institutionen. I övrigt biträder jag kanslerns förslag.
Förevarande utgiftspost bör därför för nästa budgetår uppföras med 51 000
kronor, vilket är 42 000 kronor mer än för innevarande budgetår.
5. Pensioner och livräntor.
Denna utgiftspost är nu uppförd med 30 000 kronor och disponeras på
sätt framgår av s. 529 i statsliggaren.
Högskolans styrelse har i sitt statförslag beräknat utgifterna under förevarande
post till 75 000 kronor. Detta belopp avses uteslutande för täckandet
av kostnaderna för huvudmansavgifter till statens pensionsanstalt.
Kanslern har tillstyrkt styrelsens förslag.
Departementschefen. Denna utgiftspost bör i enlighet med styrelsens förslag
uppföras med 75 000 kronor, vilket innebär en uppräkning med 45 000
kronor.
Huvudstatens inkomstsida. Anslagsbehovet.
Högskolans styrelse har beräknat intäkterna — utöver statsbidrag och
bidrag från Göteborgs stad — sålunda (inom parentes angives förändringarna
i förhållande till nu gällande huvudstat):
1. Avkastning av högskolans fonder ............ 197 000 (— 7 800)
2. Avgifter från de studerande.................. 32 000 (+ 2 000)
3. Diverse inkomster ......................... 5 000 (-f- 2100)
Avkastning av högskolans fonder. De olika fondernas avkastning
har upptagits med belopp, vilka beräknats av Göteborgs stads
drätselkammare, som förvaltar fonderna. Kanslern har tillstyrkt styrelsens
förslag.
53
Kungl. Maj:ts proposition nr 122.
Avgifter från de studerande. Med hänsyn till erfarenheterna
från det senast tilländagångna budgetåret har styrelsen beräknat denna
post till 32 000 kronor. Kanslern har lämnat styrelsens beräkning utan
erinran.
Diverse inkomster. Kanslern förordar, att denna inkomstpost
i enlighet med styrelsens förslag uppföres med 5 000 kronor.
Departementschefen. Vad beträffar beräkningen av intäkterna — utöver
statsbidrag och bidrag från Göteborgs stad — godtager jag styrelsens, av
kanslern biträdda förslag, dock att posten Diverse inkomster torde för avrundning
av anslagets slutsumma böra uppföras med 4 500 kronor. Högskolans
egna inkomster torde alltså kunna uppskattas till sammanlagt
233 500 kronor.
Jag har i det föregående förordat, att huvudstatens utgiftssida skulle be
-
räknas sålunda:
Avlöningar, förslagsvis.................................... 1 300 000
Omkostnader, förslagsvis.................................. 125 500
Materiel m. m........................................... 57 000
Engångskostnader för materielanskaffning .................. 51 000
Pensioner och livräntor, förslagsvis ......... 75 000
Summa kronor 1 608 500
Anslagssumman skulle vid bifall till vad jag föreslagit komma att uppgå
till (1 608 500—233 500 =) 1 375 000 kronor, varav Göteborgs stads bidrag
utgör maximibeloppet 400 000 kronor och statens bidrag återstoden eller
975 000 kronor. Förslagsanslaget Bidrag till Göteborgs högskola bör alltså
uppföras med sistnämnda belopp, vilket innebär en anslagshöjning med
284 000 kronor.
Hemställan.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för Göteborgs högskola, som
föranledes av vad jag i det föregående anfört;
b) godkänna följande huvudstat för Göteborgs högskola
att tillämpas under budgetåret 1953/54:
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 122.
Huvudstat.
Utgifter:
1. Avlöningar, förslagsvis .................. 1 300 000
2. Omkostnader, förslagsvis ................ 125 500
3. Materiel m. m.......................... 57 000
4. Engångskostnader för materielanskaffning . . 51 000
5. Pensioner och livräntor, förslagsvis........ 75 000
Summa kronor 1 608 500
Inkomster:
1. Avkastning från högskolans fonder........ 197 000
2. Avgifter från de studerande.............. 32 000
3. Diverse inkomster ...................... 4 500
4. Bidrag från Göteborgs stad .............. 400 000
5. Bidrag från staten........ 975 000
Summa kronor 1 608 500;
c) till Bidrag till Göteborgs högskola för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 975 000 kronor.
10. Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare
vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning
i epidemiologi åt medicine kandidater.
Detta anslag, som sedan budgetåret 1941/42 varit uppfört med 12 600
kronor, har för innevarande budgetår upptagits med 14 000 kronor. Bestämmelser
om anslagets disposition återfinnes å sid. 540 f. i statsliggaren.
Universitetskanslern har föreslagit, att anslaget skulle för nästa budgetår
uppföras med oförändrat belopp.
Departementschefen. I propositionen 1953: 78 har framlagts förslag till
nytt avtal rörande undervisning i epidemiologi vid epidemisjukhuset i
Stockholm. Avtalsförslaget innebär bland annat, att ytterligare en avdelning
vid nämnda sjukhus skall tagas i anspråk för undervisningen och att
staten skall lämna ersättning åt ytterligare en överläkare vid sjukhuset
för dennes arbete med undervisningen. På grund härav torde förevarande
anslag böra höjas med 5 300 kronor. Jag finner det vidare skäligt, att den
nu utgående ersättningen åt överläkare vid övriga här ifrågavarande epidemisjukhus
undergår viss förhöjning. För ändamålet torde anslaget böra
höjas med ytterligare 800 kronor. Anslaget bör därför uppföras med 20 100
kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
55
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 122.
att till Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt
överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning
i epidemiologi åt medicine kandidater för budgetåret
1953/54 anvisa ett anslag av 20 100 kronor.
Vad departementschefen sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt behagar Hans Maj:t
Konungen bifalla samt förordnar, att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Agnes Magnusson.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1953:274 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1953/54 till medicinska högskolan i Göteborg och Göteborgs a1 i texten