Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 5 § tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929 (nr 316), m. m

1953-03-13 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:129, Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 5 § tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929 (nr 316), m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

1

Nr 129.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändrad lydelse av 5 § tulltaxeförordningen den

4 oktober 1929 (nr 316), m. m.; given Stockholms slott

den 13 mars 1953.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogat förslag till förordning om ändrad lydelse av 5 §

tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929 (nr 316);

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås vissa ändringar i tulltaxeförordningens bestämmelser

angående tullfrihet för varor, som införes av personer tillhörande

främmande makts härvarande beskickning eller konsulat. Vidare förordas

införande av tullfrihet för helikoptrar.

Nu gällande bemyndigande för Kungl. Maj :t att medgiva visst undantag

från gällande villkor för åtnjutande av rätt till varvsindustrirestitution avser

tiden till den 1 juli 1953. I propositionen hemställes om fortsatt bemyndigande

för tiden till och med den 30 juni 1955. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 129.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 129.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 5 § tulltaxeförordningen den 4 oktober

1929 (nr 316).

Härigenom förordnas, att 5 § tulltaxeförordningen den 4 oktober 19291

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

5 §.

Tullfrihet åtnjutes för: Tullfrihet åtnjutes för:

b) varor, som utländskt, här ackrediterat

sändebud eller annan person,

som tillhör främmande makts

härvarande beskickning, eller av

främmande makt här i riket anställd

lönad konsul (generalkonsul,

konsul eller vicekonsul), som icke

här utövar enskild förvärvsverksamhet,

inför för tjänstebruk eller för

eget eller sin familjs behov; dock

skall detta medgivande gälla endast

person, som icke är svensk medborgare,

och i den mån den främmande

makten medgiver Sverige motsvarande

förmån;

c) vapensköldar, flaggor, kontorsförnödenheter

och andra likartade,

för tjänsten avsedda föremål, som

eljest inkomma till härvarande konsulat

för främmande makt, vilken

medgiver Sverige motsvarande förmån;
-

b) varor, som införas av utländskt,

här ackrediterat sändebud eller annan

person, som tillhör främmande

makts härvarande beskickning, eller

av främmande makt här i riket anställd

lönad konsul (generalkonsul,

konsul eller vicekonsul), som icke

här utövar enskild förvärvsverksamhet,

allt i den mån Konungen därom

förordnar, därvid i förekommande

fall hänsyn må tagas till huruvida

den främmande makten medgiver

Sverige motsvarande förmån; dock

att medgivande, som nu sagts, endast

må lämnas person, som icke är

svensk medborgare;

c) för tjänstebruk avsedda föremål,

som eljest inkomma till härvarande

konsulat för främmande makt,

i den mån Konungen därom förordnar,

därvid i förekommande fall hänsyn

må tagas till huruvida den främmande

makten medgiver Sverige

motsvarande förmån;

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1953.

Senaste lydelse av 5 §, se 1952:707.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 129.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 mars

1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund,

Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt chefen

för handelsdepartementet anmäler chefen för finansdepartmentet, statsrådet

Sköld, fråga om viss ändring av tulltaxeförordningen, m. m. samt anför

därvid följande.

Ändring i 5 § tulltaxeförordningen.

Enligt 5 § b) tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929 (nr 316) åtnjutes

tullfrihet för varor, som utländskt, här ackrediterat sändebud eller annan

person, som tillhör främmande makts härvarande beskickning, eller av främmande

makt här i riket anställd lönad konsul (generalkonsul, konsul eller

vicekonsul), som icke här utövar enskild förvärvsverksamhet, inför för

tjänstebruk eller för eget eller sin familjs behov; dock skall medgivandet

gälla endast person, som icke är svensk medborgare, och i den mån den

främmande makten medgiver Sverige motsvarande förmån. Jämlikt 5 § c)

medgives tullfrihet för vapensköldar, flaggor, kontorsförnödenheter och

andra likartade, för tjänsten avsedda föremål, som eljest inkommer till härvarande

konsulat för främmande makt, vilken medgiver Sverige motsvarande

förmån. I

I skrivelse den 19 januari 1953 har generaltullstyrelsen föreslagit att i

stället för den nu gällande reciprocitetsregeln fasta tullfrihetsregler måtte

införas beträffande de varor, som avses i 5 § b) och c) tulltaxeförordningen.

Generaltullstyrelsen har till en början anfört, att det för tillämpningen av

nu gällande bestämmelser vore nödvändigt att känna till i vilken omfattning

motsvarande tullfrihet åtnjötes i utlandet. Inhämtande av dylika uppgifter

skedde för närvarande genom utrikesdepartementets försorg. För såväl detta

departement och de svenska beskickningarna som för generaltullstyrelsen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

och de lokala tullmyndigheterna vore det förenat med ett icke oväsentligt

arbete att ständigt hålla bestämmelserna aktuella. En strikt tillämpning av

de utländska tullfrihetsreglerna vore icke alltid möjlig, bl. a. på grund av de

olikheter i vissa avseenden, exempelvis i fråga om frilager, dispensmöjlighet

m. in., som förelåge mellan det svenska tullsystemet och vissa utländska tullsystem.

Tolkningen av de utländska författningsbestämmelserna hade också

medfört svårigheter och kompletterande bestämmelser måste ibland genom

utrikesdepartementets förmedling införskaffas. Komplikationer av särskild

art inträffade i de fall, då även tullfriheten i ett annat land bestämts enbart

genom reciprocitet. I fråga om automobiler hade den fullständiga reciprociteten

i Sverige medfört, att tullfriheten utnyttjats i icke önskvärd utsträckning

av personer, hemmahörande i stater, där tullfri avyttring av tullfritt

införda automobiler medgåves även om automobilen innehafts endast en

kortare tid efter införseln. De olägenheter, som således vore förknippade

med de gällande, på fullständig reciprocitet grundade bestämmelserna om

tullfrihet för i 5 § b) tulltaxeförordningen avsedda tjänstemän, skulle i huvudsak

undanröjas, därest i stället infördes fasta tullfrihetsregler. I Danmark

och Norge vore motsvarande tullfrihet helt reglerad genom fasta bestämmelser,

under det att i Finland tullfriheten i visst avseende vore grundad

på reciprocitet. Av övriga länder, vilkas bestämmelser på detta område vore

kända för generaltullstyrelsen, hade flertalet fasta tullfrihetsregler.

Generaltullstyrelsen erinrar vidare om, att reciprocitetsregler på senare

år av praktiska skäl slopats i andra sammanhang, t. ex. i samband med

ändringen den 26 maj 1950 av 5 § z) tulltaxeförordningen (se prop. nr 239:

1950). I förevarande fall syntes lämpligast, att de närmare bestämmelserna

om tullfriheten utfärdades av Kungl. Maj:t efter riksdagens bemyndigande.

Bestämmelserna skulle i sådant fall lättare kunna anpassas efter de aktuella

förhållandena. Möjlighet skulle även beredas att i administrativ ordning för

särskilt fall, då så skulle anses önskvärt, utvidga eller inskränka tullfriheten.

En övergång till fasta tullfrihetsregler på sätt ovan angivits förutsatte ändring

av 5 § b) tulltaxeförordningen. För ernående av likformighet syntes för

sådant fall viss ändring böra vidtagas jämväl i 5 § c) samma förordning.

Departementschefen. Enligt gällande svenska bestämmelser må tullfrihet

i viss utsträckning åtnjutas av personer tillhörande härvarande utländska

beskickningar och konsulat. Tullfrihet må dock endast ifrågakomma om

och i den mån den främmande makten medgiver Sverige motsvarande förmån.

Det sålunda uppställda kravet på reciprocitet har, såsom närmare

belyses i generaltullstyrelsens tidigare omnämnda skrivelse, i praktiken

visat sig medföra vissa olägenheter.

Av föreliggande uppgifter framgår att man i flertalet främmande länder

uppställt fasta regler beträffande omfattningen av den tullfrihet, som

må åtnjutas av de diplomatiska och konsulära befattningshavarna. Enligt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 129.

5

generaltullstyrelsens uppfattning skulle de nuvarande svenska tillämpningssvårigheterna

i huvudsak undanröjas, därest man även hos oss övergick till

fasta bestämmelser. Särskilt i fråga om införda motorfordon, som avyttras

inom landet, skulle en bättre ordning uppnås. Med nuvarande fullständiga

reciprocitet har det i vissa fall kunnat inträffa, att tullfritt införda

motorfordon försålts omedelbart eller endast kort tid efter införseln utan

att tull ansetts böra uttagas. Att låta tullfriheten omfatta även dylika fall

torde i regel icke vara påkallat för att tillgodose syftet med nu ifrågavarande

tullfrihetsregler. Generaltullstyrelsen har också förutsatt att från svensk

sida skulle meddelas bestämmelser av innehåll att om ett motorfordon, för

vilket medgivits tullfrihet vid införseln, avyttrats tidigare än två år från

införseln, tull skulle erläggas vid försäljningen. Undantag från denna regel

borde enligt styrelsens mening dock göras för de fall, att avyttringen skett

till person, som själv ägde åtnjuta tullfrihet för fordonet, eller i anledning

av att ägaren till fordonet avlidit eller efter att ha innehaft detsamma minst

sex månader förflyttats från Sverige till annan tjänst.

Då ett genomförande av generaltullstyrelsens förslag med fasta tullfrihetsregler

synes medföra betydande praktiska fördelar och även leda till en ur

flera synpunkter lämpligare handläggning av dessa tullfrihetsärenden, anser

jag mig böra tillstyrka detsamma. På sätt generaltullstyrelsen föreslagit

torde det böra få ankomma på Kungl. Maj :t att i administrativ ordning utfärda

de närmare bestämmelserna om tullfriheten. I enlighet härmed förordar

jag att i 5 § b) tulltaxeförordningen intages en bestämmelse om att

tullfrihet må åtnjutas för där avsedda befattningshavare i den mån Konungen

därom förordnar. Liknande ändring bör göras i 5 § c).

Det vill synas som om den av generaltullstyrelsen angivna tidsgränsen av

två år för rätt till tullfri försäljning vore lämplig som allmän regel. I vilka

fall undantag bör medgivas från denna regel är jag för dagen icke beredd

att yttra mig om utan torde detta spörsmål få ytterligare övervägas. Något

hinder för Kungl. Maj :t att i det särskilda fallet uppställa krav på reciprocitet

bör självfallet icke föreligga. En särskild erinran härom torde böra intagas

i tulltaxeförordningen.

Tullfrihet för helikoptrar.

Helikoptrar tulltaxeras enligt nr 1062: 2 i gällande tulltaxa, vilket nummer

upptager luftfartyg: andra slag (än flygplan med en tjänstetomvikt av

mer än 7 500 kg.), med tull av 15 procent av värdet.

I en av luftfartsstyrelsen med eget yttrande överlämnad, den SO december

1952 dagtecknad framställning har Östermans Aero Aktiebolag anhållit

om tullfrihet för helikoptrar. I framställningen har anförts bl. a.

följande. Bolaget bcdreve sedan 1947 yrkesmässig luftfart med helikopt
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 129.

rar, vilka användes för ett flertal olika slag av flyguppdrag, varvid humanitära

och allmännyttiga ändamål intoge en framträdande plats. Dels på

grund av ett alltmera ökat intresse för helikopterflyg, främst från de militära

myndigheternas sida, dels på grund av på detta och andra håll gjorda

uttalanden angående önskvärdheten av att för vissa behov få till stånd import

av helikoptrar av större typ än de, som nu funnes i landet, planerade

bolaget att från Amerikas Förenta Stater eller England inköpa en eller flera

helikoptrar av den tiositsiga modellen Sikorsky S 55. Då det ifrågasatta inköpet

av större helikoptrar vore synnerligen kapitalkrävande, skulle tullfriheten

medföra en betydande lättnad i bolagets finansieringsprogram. Inköpspriset

för en helikopter S 55 jämte erforderliga reservdelar och verktyg uppginge

till ungefär 860 000 kronor fritt Stockholm och den föreslagna tullfriheten

skulle vid 15 procent värdetull motsvara ett belopp av cirka 130 000

kronor.

Luftfarts styr el sen har tillstyrkt framställningen och därvid anfört bl. a.

följande.

Behovet av helikopterflyg i Sverige har under det senaste året behandlats

vid skilda tillfällen, senast i samband med en av flygförvaltningen på uppdrag

av Kungl. Maj:t (inrikesdepartementet) verkställd utredning angående

användande av helikopter för att i fall av behov bispringa befolkningen i

landets glest bebodda nordliga delar, över utredningen har utlåtande avgivits

av luftfartsstyrelsen och flygförvaltningen.

I sitt utlåtande har styrelsen bland annat anfört, att spörsmålet om uppehållande

av en ambulans- och räddningsorganisation med helikopter av olika

skäl lämpligen bör lösas genom den enskilda organisation, som till sina

grunddrag redan existerar. Flygförvaltningen, som jämväl utrett förutsättningarna

för att anskaffa helikoptrar i flygvapnets regi, har i sitt utlåtande

förordat alternativet att anlita Östermans Aero AB:s organisation för ändamålet.

--—-

Det är enligt luftfartsstyrelsens mening av största vikt, att staten icke

genom en ekonomisk pålaga av den storlek, som nuvarande värdetull å 15 %

utgör, försämrar förutsättningarna för den privata företagsamheten att utveckla

helikopterflyget i vårt land. Såsom framgår av föreliggande framställning,

utgör tullen på enbart en helikopter jämte erforderlig utrustning

av den typ, som nu ifrågakommer till anskaffning, icke mindre än 130 000

kronor. Såväl uppbringandet av kapital för betalning av tullen, som amortering

och förräntning av kapitalbeloppet måste uppenbarligen bereda allvarliga

bekymmer för ett jämförelsevis litet lufttrafikföretag. Redan i sitt

tidigare omnämnda utlåtande har luftfartsstyrelsen också ifrågasatt tullfrihet

för helikopterflygplan såsom en bland de åtgärder, som kunna ifrågakonnna

till främjande av helikopterflygets utveckling i Sverige.

De helikoptrar, som för närvarande finnas i landet, äro av äldre typ och

deras lastförmåga och övriga prestanda äro icke helt tillfredsställande för

aktuella eller planerade transportuppgifter. På grund härav står man inför

nödvändigheten att inom en snar framtid förnya materielen, därest verksamheten

skall kunna vidmakthållas eller utvecklas. Enligt styrelsens flera

gånger uttalade uppfattning torde helikopterflyget för Sveriges vidkommande

ha värdefulla uppgifter att fylla; med helikopter kunna sådana flyg
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 129.

7

transporter utföras, för vilka konventionella flygplanstyper icke lämpa sig,

och i många andra fall kunna transporter genomföras, vilka endast med

stora svårigheter eller avsevärd tidspillan kunna verkställas på annat sätt.

Förekomsten i vårt land av helikopterflyg och de erfarenheter, som kunna

vinnas därigenom, torde ha ett betydande intresse ur försvarssynpunkt. I

detta sammanhang bör även framhållas, att de planer för användande av

helikopter i Sverige, som hittills uppgjorts, i huvudsak omfatta ändamål,

som kunna betecknas som direkt eller indirekt allmännyttiga. En tullättnad

kommer sålunda i väsentlig mån allmännyttiga intressen till del.

Luftfartsstyrelsen har i förevarande fråga haft överläggningar med Svenska

Aeroplan AB (SAAB), som meddelat, att bolaget för sin del tillstyrker

tullfrihet för helikoptrar tills vidare, enär dess tillverkning icke omfattar

helikoptrar. SAAB har emellertid förklarat, att, om det i framtiden skulle

bli aktuellt för bolaget med sådan tillverkning, bolaget kommer att begära

införande av tullavgift även för import av helikoptrar.

Då SAAB torde vara det enda företag i Sverige, som under överskådlig tid

kan förutses ha resurser att tillverka helikoptrar, torde ett avskaffande avtullen

på dylika flygplan sålunda kunna företagas utan att härigenom den

svenska flygindustrins intresse av tullskydd för sådan tillverkning blir

skadat.

Över framställningen har, efter remiss, utlåtanden avgivits av generaltullstyrelsen

och kommerskollegium. Kommerskollegium har vid sitt utlåtande

fogat yttrande av Sveriges industriförbund.

Generaltullstyrelsen meddelar, att ur de synpunkter styrelsen närmast

hade att anlägga vid frågans bedömande, vore icke något att erinra mot

borttagandet av tullen å helikoptrar.

Kommerskollegium tillstyrker framställningen och anför därvid bl. a. följande.

Kollegium har tidigare haft sin uppmärksamhet fäst på önskvärdheten av

åtgärder för att underlätta flygtrafikens utveckling. I yttrande den 12 mars

1952 till Chefen för kommunikationsdepartementet över ett av 1949 års skärgårdstrafikkommission

den 7 december 1951 avgivet betänkande har kollegium

berört särskilt helikopterflygets betydelse för den bofasta skärgårdsbefolkningens

kommunikationsproblem.

Kollegium delar luftfartsstyrelsens uppfattning att tullfrihet för helikopterflygplan

torde vara en av de åtgärder som för närvarande kunna ifrågakomma

för främjandet av helikopterflygets utveckling i Sverige. Då någon

tillverkning av helikopterflygplan icke förekommer inom landet, tillstyrker

kollegium den begärda tullfriheten.

Jämväl industriförbundet tillstyrker den begärda tullfriheten.

Departementschefen. I den nu förevarande framställningen yrkas, att tullfrihet

måtte införas för helikoptrar. Enligt vad som upplysts förekommer

ingen inhemsk tillverkning av helikoptrar. De i ärendet hörda remissinstanserna

har understrukit betydelsen av att helikoptrar finns att tillgå för

utförande av sådana flygtransporter, för vilka vanliga flygplanstyper icke

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

lämpar sig, t. ex. inom ambulans- och räddningstjänsten. Luftfartsstyrelsen

har även framhållit betydelsen ur försvarssynpunkt av förekomsten i vårt

land av helikopterflyg.

Med hänsyn till de speciella förhållanden, som här kan åberopas för

tullfrihet, vill jag icke motsätta mig att denna tullfråga upptages till behandling

redan innan den pågående allmänna tulltaxerevisionen avslutats. Den

sökta tullfriheten bör enligt min uppfattning medgivas. Jag tillstyrker sålunda

att helikoptrar göres tullfria.

Fortsatt bemyndigande för Kungl. Maj:t att medgiva visst undantag

från gällande villkor för åtnjutande av rätt till varvsindustrirestitution.

I 3 § förordningen den 4 oktober 1929 (nr 307) angående tullrestitution

stadgas, att idkare av varvs- eller verkstadsrörelse ävensom fartygsägare

äger att efter verkställd byggnad, ombyggnad, reparation, inredning eller

utrustning, inberäknat förseende med reservdelar, av svenskt eller utländskt

fartyg av mer än 70 tons bruttodräktighet, utländskt järnfartyg även av 70

tons bruttodräktighet eller därunder, eller av skeppsdocka, dockport, ponton,

slip, stapelbädd eller mudderverk, för vilkas byggnad, ombyggnad, reparation,

inredning, utrustning eller sjösättning använts av honom från utlandet

införda materialier eller andra artiklar, åtnjuta restitution av tull (varvsindustrirestitution)

för en motsvarande myckenhet materialier eller andra

artiklar av samma slag, vilka inom fem år före arbetets slutförande av

honom införts från utlandet.

Enligt 7 § nämnda förordning skall prövning av fråga angående rätt till

varvsindustrirestitution ävensom fastställandet av de närmare villkor för

rättighetens åtnjutande, som i särskilda fall må finnas erforderliga, ankomma

på generaltullstyrelsen efter samråd med kommerskollegium. Rätt till

restitution kan, enligt 8 §, beviljas för särskilt fall, för viss tid eller tills

vidare.

I 10 § kungörelsen den 4 oktober 1929 (nr 308) med tillämpningsföreskrifter

till förenämnda förordning föreskrives, att prövning av fråga om

utbekommande av restitutionsbelopp eller om avförande av sådant belopp

i fall, då befrielse från erläggande av motsvarande tullbelopp åtnjutits, ankommer

på generaltullstyrelsen, i den mån styrelsen icke finner prövningen

lämpligen kunna överlåtas på lokal tullmyndighet. Ansökning om utbekommande

eller avförande av restitutionsbelopp skall ha inkommit till den prövande

myndigheten inom tre år, räknat från den dag då arbetet slutförts.

Då skäl därtill är må generaltullstyrelsen för särskilt fall medgiva utsträckning

av ansökningstiden. Enligt 11 § samma kungörelse skall, därest varans

in- eller utförsel ombesörjts av annan än sökanden, ansökningen om resti
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

9

tution åtföljas av en av sökanden på tro och heder avgiven försäkran, att

den som omhänderhaft in- eller utförseln varit sökandens befullmäktigade

ombud för ändamålet, och skall detta förhållande vara av ombudet bestyrkt.

I proposition den 31 december 1943 (nr 19) hemställde Kungl. Maj :t hos

1944 års riksdag om bemyndigande att under tiden till och med den 31 december

1946 i fall, då särskilda skäl därtill förelåge, medgiva att näringsidkare,

som erhållit rätt till varvsindustrirestitution, finge åtnjuta sådan tullrestitution,

oaktat de av honom använda artiklarna införts av annan näringsidkare,

som erhållit rätt till enahanda slag av tullrestitution. Såsom motivering

för detta förslag anfördes i propositionen, bland annat, att de till följd

av kriget försämrade handelsförbindelserna vållat varvsindustrien särskilda

svårigheter beträffande materialanskaffningen och att företagen i detta avseende

i större utsträckning än tidigare vore beroende av varandras bistånd.

Det syntes därför rimligt, att så länge nämnda svårigheter bestode, varvsindustrien

bereddes sådan lättnad i villkoren för erhållande av tullrestitution,

att samarbetet mellan företagen vid anskaffande av material utomlands

såvitt möjligt underlättades. Den lättnad i fråga om villkoren för

erhållande av varvsindustrirestitution, som kunde anses påkallad, vore att

kravet på identitet mellan importören och förbrukaren av de ifrågavarande

materialierna i viss utsträckning eftergåves. I fall, då särskild anledning

därtill funnes, borde sålunda tullrestitution kunna erhållas, oaktat sådan

identitet icke förelåge, om blott importören och förbrukaren båda vore berättigade

till varvsindustrirestitution. Härför erfordrades emellertid riksdagens

medverkan. På grund härav och då frågan om undantag från berörda restitutionsvillkor

borde ankomma på Kungl. Maj :ts prövning, borde bemyndigande

för Kungl. Maj:t inhämtas att under viss tid, förslagsvis till och med

den 31 december 1946, medgiva sådant undantag.

Propositionen bifölls av riksdagen (skrivelse nr 23).

I en den 28 oktober 1946 dagtecknad, till Kungl. Maj :t ställd skrift hemställde

Sveriges varvsindustriförening, att Kungl. Maj :t måtte föranstalta

om att det såsom ett särskilt tidsbegränsat undantag reglerade medgivandet

av restitutionsrätt, då varan införts av ett restitutionsberättigat varv och

överlåtits till och använts av annat sådant varv, måtte upptagas såsom en

icke tidsbegränsad bestämmelse under 3 § i 1929 års förordning angående

tullrestitution. Därest denna hemställan icke kunde bifallas anhölle föreningen

i andra hand att den på bemyndigandet för Kungl. Maj :t grundade

undantagsbestämmelsen måtte givas förlängd giltighet under minst tre år

från den 1 januari 1947.

Till motivering för denna framställning anförde föreningen följande.

Rakgrunden till undantagsbestämmelsen var givetvis de under kriget uppkomma

materialsvårigheterna inom varvsindustrien. Det förekom då ofta

att varven för att lösa de aktuella materialproblemen måste samarbeta på

2 Bihang till riksdagens protokoll 19511. 1 sand. Nr 129.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 129.

så sätt att importerat material överläts från ett varv till ett annat. Situationen

i fråga om varvens material är emellertid fortfarande synnerligen

svår, och det synes föga sannolikt att någon avgörande förbättring kan komma

att inträda inom de närmaste åren. Även om en återgång till mera normala

förhållanden skulle ske relativt snabbt, vill föreningen framhålla, att

möjligheten till överlåtelse av material eller byte av material mellan varven

är av stort värde, då det gäller att hålla i gång en effektiv och kontinuerlig

produktion inom varvsindustrien. I detta sammanhang bör även beaktas,

att produktionen av valsplåt, särskilt i Amerikas Förenta Stater, i framtiden

torde komma att rationaliseras på sådant sätt att varven få svårare att inköpa

vissa mera specialiserade materialsorter.

I proposition den 24 januari 1947, nr 28, hemställde Kungl. Maj :t om

bemyndigande att under tiden till och med den 30 juni 1949 i fall då särskilda

skäl därtill förelåge medgiva, att näringsidkare, som erhållit rätt till

varvsindustrirestitution, finge åtnjuta sådan tullrestitution, oaktat de av

honom använda artiklarna införts av annan näringsidkare, som erhållit rätt

till enahanda slag av tullrestitution. Såsom motivering för detta förslag anfördes

bl. a. att de särskilda skäl, som föranlett att rätten till varvsindustrirestitution

i enlighet med 1944 års riksdagsbeslut utvidgats på angivet sätt,

alltjämt vore för handen. Fortsatt bemyndigande för Kungl. Maj:t borde

inhämtas för en begränsad tidsperiod, lämpligen för tiden t. o. in. juni 1949.

Propositionen bifölls av riksdagen (skrivelse nr 42).

Efter framställningar av varvsindustriföreningen hemställde Kungl. Maj:t

i propositionerna nr 203: 1949 och 179: 1951 om fortsatt bemyndigande av

förut angivet slag för tiden 1 juli 1949—den 30 juni 1951 respektive den 1

juli 1951—den 30 juni 1953. Även dessa propositioner bifölls av riksdagen

(skrivelse nr 214/1949 och 215/1951).

I anslutning till de nyss nämnda riksdagsskrivelserna har Kungl. Maj :t

i särskilda brev till generaltullstyrelsen den 18 februari 1944, den 28 februari

1947, den 20 maj 1949 och den 18 maj 1951 förklarat, att Kungl. Maj :t ville,

efter framställning av vederbörande näringsidkare, i varje särskilt fall pröva,

huruvida uti ifrågavarande avseende undantag från gällande restitutionsvillkor

kunde beviljas.

Generaltullstyrelsen har med eget utlåtande överlämnat en den 3 mars

1953 dagtecknad skrift, vari Sveriges varvsindustriförening hemställt om

sådan förlängning av bestämmelsen i Kungl. Maj:ts brev den 20 maj 1949,

att varven även efter den 30 juni 1953 finge komma i åtnjutande av varvsindustrirestitution

i fall som avsåges i nämnda brev. Föreningen uttalar i

skriften, att svårigheten för varven att erhålla material av olika slag för sin

produktion för närvarande vore lika utpräglad som vid de tidigare tillfällen,

då frågan om dessa bestämmelser varit föremål för prövning. Huru länge

dessa svårigheter komme att bestå kunde icke nu bedömas, men utan tvivel

komme de att göra sig gällande även lång tid efter den 30 juni 1953.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

11

Generaltullstyrelsen uttalar att de förhållanden som föranlett de tidigare

bemyndigandena kunde förutsättas komma att ännu under någon tid vara

för handen. Vidare torde vissa förluster för varven kunna befaras uppstå

om bemyndigandet skulle upphöra att gälla med utgången av juni 1953. Styrelsen

hemställde, att Kungl. Maj :t måtte i proposition föreslå riksdagen att

för tiden från och med den 1 juli 1953 förslagsvis till och med den 30 juni

1955 lämna bemyndigande av enahanda innehåll som det hittillsvarande.

Departementschefen. De särskilda skäl, som föranledde att den utvidgade

rätten till varvsindustrirestitution i enlighet med 1951 års riksdagsbeslut

förlängdes till att avse tiden till och med den 30 juni 1953, torde alltjämt

vara för handen. Med hänsyn härtill anser jag mig böra förorda, att den nu

ifrågavarande lättnaden i rätten till varvsindustrirestitution utsträckes till

att avse jämväl tiden från och med den 1 juli 1953 till och med den 30 juni

1955.

Därest riksdagen bifaller en framställning i detta syfte torde få förutsättas,

att tullrestitution må kunna beviljas även för materialier, som införts

till riket före den tidpunkt, då nu ifrågavarande bemyndigande erhållits.

Restitution bör emellertid icke ifrågakomma i sådant fall då det arbete, varom

fråga är, avslutas först efter bemyndigandets giltighetstid.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte genom proposition föreslå riksdagen att

1) antaga inom finansdepartementet upprättat förslag till

förordning om ändrad lydelse av 5 § tulltaxeförordningen

den 4 oktober 1929 (nr 316);

2) besluta, att den vid tulltaxeförordningen den 4 oktober

1929 (nr 316) fogade tulltaxan skall i nedan angiven

del erhålla ändrad lydelse på sätt av det följande framgår.

Luftfartyg:

Tull för

100 kg

kronor

1062

helikoptrar ............................................

andra slag:

fria

1062: 1

flygplan med en tjänstetomvikt av

mer än 7 500 kg ............................

fria

1062: 2

andra .................................... 100 kr.

Anm. Vid tulltaxering — — — för sig.

15:—

3) förklara, att den föreslagna ändringen i tulltaxan skall

träda i kraft å dag, som Kungl. Maj:t bestämmer; samt

4) bemyndiga Kungl. Maj:t att under tiden från och med

den 1 juli 1953 till och med den 30 juni 1955 i fall, då sär
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

skilda skäl därtill är, medgiva att näringsidkare, som erhållit

rätt till varvsindustrirestitution, må åtnjuta sådan

tullrestitution, oaktat de av honom använda artiklarna införts

av annan näringsidkare, som erhållit rätt till enahanda

slag av tullrestitution.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

W. Hammargren.

Emil Kihlströms Tryckeri A.-B. Stockholm 1953

580361

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1953:130 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln gjorda framställning omgående anslag för budgetåret 1953 a1 i texten
  2. BevU 1953:30 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 5 § tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929 s. 1 i texten