Sök i Ratio Lex

Angående anslag å tillläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 till vissa i arbetslöshetsbekämpande syfte anordnade arbeten m. in

1953-03-13 · 17 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:131, Angående anslag å tillläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 till vissa i arbetslöshetsbekämpande syfte anordnade arbeten m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 131.

1

Nr 131.

Kungl. Maj ris proposition till riksdagen angående anslag å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1952/53 till

vissa i arbetslöshetsbekämpande syfte anordnade arbeten

m. in.; given Stockholms slott den 13 mars 1953.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

G. E. Sträng.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen anmäles medelsbehovet med anledning av att Kungl.

Maj :t delvis tagit i anspråk riksdagens fullmakt att under budgetåret

1952/53, därest arbetsmarknadsläget så påfordrar, inom ramen av ett belopp

av 200 miljoner kronor meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka

anslag är uppförda å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51. Vidare

anmäles en framställning från arbetsmarknadsstyrelsen om ytterligare medel

till anskaffning av maskiner m. m. för anläggningsarbeten. Å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1952/53 föreslås anslag med sammanlagt

55 159 500 kronor.

1-—Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 sand. Nr 131.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Mnj:ts proposition nr 131.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 mars

1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund,

Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för socialdepartementet, statsrådet Sträng, följande.

Med anledning av propositionen 1952: 65 har riksdagen bemyndigat Kungl.

Maj :t att under budgetåret 1952/53, därest arbetsmarknadsläget så påfordrar,

inom ramen av ett belopp av 200 miljoner kronor meddela beslut om

utförande av arbeten, för vilka anslag är uppförda å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1950/51 (statsutsk. uti. 1952: 73, rd. skr. 1952: 147). Såsom

tidigare anmälts för riksdagen (V ht 1953 s. 124) har de akuta sysselsättningssvårigheter,

som inträdde hösten 1952, föranlett Kungl. Maj :t att delvis

utnyttja den sålunda lämnade finansfullmakten. Frågan om den med anledning

härav erforderliga medelsanvisningen å tilläggsstat för innevarande

budgetår bör nu upptagas till behandling.

Inom ramen för den lämnade finansfullmakten har Kungl. Maj:t den

10 oktober 1952 efter framställning från arbetsmarknadsstyrelsen ställt ett

belopp av 50 miljoner kronor till styrelsens förfogande. Detta beslut var

dock av formell art, då beloppet endast får disponeras efter särskilda beslut

av Kungl. Maj :t. T. o. m. denna dag har Kungl. Maj :t genom sådana beslut

medgivit, att arbetsmarknadsstyrelsen må disponera sammanlagt 43 100 000

kronor. Vidare har Kungl. Maj :t beviljat lån till anordnande av allmänna

samlingslokaler, som ansetts böra komma till stånd av sysselsättningspolitiska

skäl, till ett belopp av 583 700 kronor. Beroende på Kungl. Maj :ts

prövning är två framställningar av arbetsmarknadsstyrelsen avseende

250 000 kronor till vissa arbeten för försvaret samt 4 000 000 kronor till

ytterligare anskaffning av maskiner och redskap.

Arbetsmarknadsstyrelsen har (skr. 28/2 1953) framlagt förslag till beräkning

av de med anledning av finans fullmaktens utnyttjande

erforderliga anslagen å tilläggsstat för innevarande

budgetår.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 131.

Styrelsen framhåller, att styrelsen eftersträvat att i första hand få till

stånd arbeten med anlitande av statens och kommunernas i vanlig ordning

anvisade anslag. Först då möjligheter härtill visat sig vara uteslutna,

har arbeten ansetts böra anordnas med anlitande av finansfullmakten

eller såsom statliga eller statskommunala beredskapsarbeten, för

vilka sistnämnda två slag av arbeten medel tagits i anspråk från riksstatsanslaget

till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. Genom tilllämpningen

av dessa principer för utväljandet av arbetsobjekt har antalet

av de arbetare, som beretts sysselsättning i arbeten finansierade med till disposition

ställda medel från beredskapsstaten, hittills blivit ganska ringa.

Med medel från beredskapsstaten finansierade arbeten hade endast i obetydlig

omfattning påbörjats före den 1 december 1952, men därefter har

detta slag av arbeten successivt ökats så att arbetsstyrkan på arbetsplatserna

den 14 februari 1953 utgjorde sammanlagt 1 095 man.

Styrelsen har upplyst, att de genom Kungl. Maj :ts skilda beslut intill den

24 februari 1953 till arbetsmarknadsstyrelsens disposition ställda medlen,

32 900 000 kronor, samma dag utnyttjats till ett belopp av 21 662 800 kronor

genom att beslut fattats av styrelsen om arbeten, som må komma till

utförande med anlitande av resp. till styrelsens disposition ställda belopp.

Då styrelsen fattat sina beslut, har i vissa fall bidrag beviljats endast för del

av den beräknade anläggningskostnaden. De arbeten, som kommer till utförande

genom att nu ifrågavarande medel kunnat disponeras för bidrag,

kommer alltså, anför styrelsen, alt draga större kostnad och därmed ge

större sysselsättning än som motsvaras av det av styrelsen beviljade bidraget.

Den 14 februari 1953 beräknades arbeten för ca 15 miljoner kronor ha

igångsatts med hjälp av de av styrelsen beviljade bidragen. Utöver nämnda

belopp av 21 662 800 kronor beräknar styrelsen att under första hälften av

mars 1953 fatta beslut om nya arbeten, om vilka framställningar inkommit

till styrelsen, innebärande att ytterligare omkring 3 053 000 kronor kommer

att tagas i anspråk.

De anslag, som skall äskas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1952/53, bör bestämmas med hänsyn till att de skall kunna täcka intill

budgetårets utgång uppkommande kostnader för redan beslutade arbeten,

som — vid sidan av arbeten som anordnas med anlitande av medel från

riksstatsanslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. —

är igång eller kommer att sättas igång i syfte att bereda sysselsättning åt

friställd arbetskraft men därutöver också kostnader för de ytterligare arbeten,

som under samma tid kan komma att behöva beviljas för mötande

av ny arbetslöshet. Tillgängliga medel å riksstatens reservationsanslag till

Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. kommer, så vitt styrelsen

nu kan bedöma, att vara i sin helhet förbrukade vid budgetårets utgång.

Styrelsen beräknar, att ytterligare 7 181 700 kronor av de till styrelsens

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 131.

disposition intill den 24 februari 1953 ställda medlen behöver tagas i anspråk

för att kunna möta eventuellt uppkommande arbetslöshet under återstoden

av innevarande budgetår. Härtill kommer ett belopp av 502 500 kronor, som

vid tidpunkten för arbetsmarknadsstyrelsens framställning tagits i anspråk

för lån till anordnande av allmänna samlingslokaler, 4 000 000 kronor, som

styrelsen begärt för ytterligare materielinköp, samt 10 000 000 kronor till

vägarbeten. Styrelsen har tidigare hemställt att ett tilläggsstatsanslag på

sistnämnda belopp skall anvisas. Sammanlagt erfordras sålunda enligt

styrelsens beräkning anslag å tilläggsstat med (21 662 800 + 3 053 000 +

7 181 700 + 502 500 + 4 000 000 + 10 000 000) 46 400 000 kronor.

Styrelsen har i anslutning härtill anfört, att det självfallet är svårt att

beräkna det återstående medelsbehovet intill budgetårets utgång, då man

icke nu kan bedöma, var i landet eller i vilken utsträckning arbetsobjekt

behöver hållas resp. sättas igång. Med hänsyn härtill bör anslag, som nu

skall anvisas å tilläggsstat, få disponeras så vidsträckt som möjligt i vad

gäller arbetsobjekt, sonx skall komma till utförande. Till följd härav är det

önskvärt, att tilläggsstatsanslagen icke specificeras mer än som är oundgängligen

nödvändigt, då för visst ändamål specificerat anslag kan komma

att binda Kungl. Maj :t och arbetsmarknadsstyrelsen så att, trots att medel

finns tillgängliga under ett anslag, sysselsättningsmöjligheter icke kan beredas

de arbetslösa, därför att lämpliga sysselsättningsobjekt att bekostas med

ifrågavarande anslag icke finns inom de områden av landet, där arbetslösheten

uppkommit.

I enlighet härmed har styrelsen föreslagit, att följande anslag, förutom

avskrivningsanslag, äskas på tilläggsstat, nämligen

å driftbudgeten, egentliga statsutgifter, under femte huvudtiteln:

till Kostnader för arbetsmarknadens reglering ett anslag av 30 350 500

kronor;

till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet ett reservationsanslag

av 4 000 000 kronor;

å kapitalbudgeten, socialdepartementet:

till Fonden för låneunderstöd: Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler

ett investeringsanslag av 502 500 kronor; samt

till Diverse kapitalfonder: Fonden för arbetsmarknadens reglering ett

kapitalinvestering sanslag av 11 547 000 kronor.

Under rubriken Kostnader för arbetsmarknadens reglering föreslås alltså

ett nytt obetecknat anslag, under vilket beräknats medel för ändamål som

regelmässigt tillgodoses genom anslag på driftbudgeten. Dock har medel

till förstärkning av styrelsens egen materielberedskap föreslagits anvisade

som tilläggsanslag till det å riksstaten uppförda reservationsanslaget till

Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet. På motsvarande

sätt har styrelsen föreslagit, att för arbeten som regelmässigt finansieras

över kapitalbudgeten anvisas anslag till en särskild fond med be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Kungl. Maj.ts proposition nr 131.

teckningen Fonden för arbetsmarknadens reglering. Dock har styrelsen

förutsatt, att anslag till lån till anordnande av allmänna samlingslokaler

anvisas i vanlig ordning under fonden för låneunderstöd.

Styrelsen har vidare anfört, att om Kungl. Maj:t finner det nödvändigt

att tilläggsstatsanslagen, som skall reglera de i anspråk tagna medlen från

beredskapsstaten, specificeras i vidare mån än styrelsen föreslagit, det

synes ligga närmast till hands att tilläggsstatsanslagen äskas under — så

långt detta är möjligt — samma anslagsrubriker som de i riksstaten redan

upptagna. 1 så fall torde anslagens natur böra bli densamma som för de

ordinarie riksstatsanslagen. I den mån reservationsanslag anvisas, uppkommer

fråga om rätt till disposition av medel, som kan kvarstå oförbrukade

vid budgetårets utgång. Styrelsen framhåller, att för dylika fall

föreskrifter bör fogas till anslagen av innehåll att vad som nu anvisas icke

må tagas i anspråk annat än av sysselsättningsskäl, d. v. s. efter framställning

av arbetsmarknadsstyrelsen, enär motiven för anslagens beviljande

annars kan förfalla.

Väljes denna väg för täckandet av beredskapsstatsanslagets utnyttjande,

måste beaktas, att den utnyttjbara tillgången på medel för upprätthållande

av arbetsmarknadsberedskap blir sämre än enligt det av styrelsen

förordade alternativet för anslagsuppställningen. För att arbetsmarknadsberedskapen

skall bli tillfredsställande måste emellertid samma medelstillgång

vara disponibel som om anslagen beviljas i den av styrelsen förordade

ordningen. Detta kan icke vinnas på annat sätt än genom att vid sidan

av de anslag, under vilka medel skall äskas för täckning av nu till disposition

ställda medel från beredskapsstat, under driftbudgeten anvisas ett

särskilt allmänt arbetsmarknadsanslag, lämpligen under rubriken Kostnader

för arbetsmarknadens reglering och uppfört med ett belopp av

2 000 000 kronor. Med hänsyn till osäkerheten i beräkningen av detta anslag,

som skall kunna tagas i anspråk för alla erforderliga ändamål som

syftar till att bereda sysselsättning, bör anslaget uppföras såsom förslagsanslag.

Härefter torde jag få anmäla arbetsmarknadsstyrelsens förut omnämnda

framställning om ytterligare medel för anskaffning av

maskiner och redskap.

1952 års riksdag godkände Kungl. Maj:ts förslag att arbetsmarknadsstyrelsens

materielberedskap under de närmaste åren skall ökas till att

avse behovet för sysselsättning av 3 000 man (prop. nr 127; statsutsk. uti.

nr 137; rd. skr. nr 246). Medelsbehovet för en upprustning av maskinparken

till att motsvara detta behov beräknades till ca 4 500 000 kronor,

vilket belopp skulle fördelas på tre år. För innevarande budgetår har

1 500 000 kronor ställts till förfogande för ändamålet. Vid anmälan av

medelsbehovet för budgetåret 1953/54 under reservationsanslaget till Kost
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

f.

Kungl. Maj:ts proposition nr 131.

nader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet anmälde jag (V ht

1953 s. 140), att styrelsen på grund av prisstegringar, tillkomsten av nya

maskintyper in. m. uppskattade kostnaderna för upprustningen till 6 000 000

kronor. Jag tillstyrkte, att i enlighet med styrelsens förslag 2 500 000 kronor

skulle ställas till förfogande för inköp av maskiner och redskap under

nästa budgetår. Beloppet förutsattes kunna bestridas av under anslaget reserverade

medel jämte beräknade inkomster.

Arbetsmarknadsstyrelsen har nu (skr. 20/1 1953) beträffande det anskaffningsprogram

som lagts till grund för de tidigare beräkningarna av

medelsbehovet anfört följande.

Den beräkning av maskinbehovet, som låg till grund för programmet,

utfördes under år 1951 och baserades på dittillsvarande förekomst av skilda

slag av arbeten, på dåvarande arbetsförfaranden vid beredskapsarbetens

bedrivande samt på en maskinell användning i den utsträckning, som

då förekom. Beträffande skilda slag av arbeten och den totala arbetsstyrkans

fördelning på desamma förelåg därvid anledning att bedöma en fördelning

på vägarbeten, vatten- och avloppsarbeten samt övriga arbeten i

proportionen 75 : 15 : 10. Beträffande arbetsstyrkans uppdelning på skilda

företag funnos skäl för den uppfattningen, att på varje arbetsplats borde

kunna sysselsättas i genomsnitt 50 man, varför arbetsplatserna vid en

sysselsättning av 3 000 man således skulle komma att utgöra cirka 60.

Sedermera inträffade förändringar i arbetenas karaktär och i sättet för

deras bedrivande ha medfört, att en justering av de nu angivna grunderna

för den tidigare företagna beräkningen av maskinbehovet visat sig nödvändig.

Med anledning därav, att styrelsen söker i första hand utvälja

aktuella arbetsobjekt av sådan storleksordning, att desamma kunna färdigställas

på relativt kort tid, ha arbetena till större omfattning än vad tidigare

kunde beräknas, kommit att utgöras av vatten- och avloppsarbeten samt

av s. k. övriga arbeten. Vid arbeten av dessa arter kan på varje företag

icke sysselsättas lika många arbetare som vid vägarbeten. Beredskapsarbetenas

ökade rationalisering med den arbetsmetodik, som förekommer

i öppna marknaden, innebär en utvidgad mekanisering, vilken medfört,

att det på varje arbetsplats icke går att sysselsätta ett så stort antal man

som vad tidigare befanns möjligt. Enligt de under sistförflutna höst vunna

erfarenheterna måste det genomsnittliga antalet arbetare på varje arbetsplats

stanna vid 30—35 man. Vid en sysselsättning av 3 000 man komma

arbetsplatserna därmed att uppgå till i det närmaste ett hundratal mot

tidigare ungefärligen 60 stycken. Då varje arbetsplats måste få förfoga

över ett visst antal maskiner av skilda slag, har således ett avsevärt ökat

maskinbehov inträtt.

En närmare granskning beträffande beskaffenheten av den utökning i

beredskapshållningen, som sålunda visat sig nödvändig för berörda programs

genomförande och den därmed åsyftade upprustningen för möjliggörande

av en sysselsättning av 3 000 man, utvisar, att behovet av kompressorer

och luftverktyg ungefärligen fördubblats, vilket motsvarar en

ökad kostnad av cirka 2 miljoner kronor. I övrigt utgöres det ökade behovet

av två grävmaskiner och tre lastmaskiner samt ett mindre antal

jeepar, stubbrytare och pumpar. Anskaffningen härav jämte en erforderlig

mindre komplettering av redskap och förläggningsmateriel drager en kost
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 131. 7

nåd av cirka 1 miljon kronor. ! detta sammanhang må nämnas, att omfattningen

av beredskapsarbeten under den treåriga upprustningstiden kan

beräknas bliva relativt stor. Någon särskild kostnad för ersättningsköp i

anledning av den förslitning, som de äldre maskinerna komma att undergå,

har emellertid ej inräknats i förenämnda belopp.

Genom de sålunda skildrade förändringarna har medelsbehovet för upprustningen

av materielberedskapen till att motsvara behovet för sysselsättning

av 3 000 man visat sig numera uppgå till ca 9 miljoner kronor.

Med hänsyn till dels det nuvarande arbetsmarknadsläget och dels svårigheterna

att nu bedöma sysselsättningsbehovet under nästa höst och vinter

finner styrelsen det nödvändigt, att maskinupprustningen påskyndas så att

den av riksdagen beslutade beredskapen snarast möjligt uppnås.

Styrelsen har vidare anfört, att vid ingången av budgetåret 1952/53 å

anslaget till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet

fanns en reservation av ca 4 900 000 kronor. 1 500 000 kronor har tidigare

ställts till förfogande för anskaffning av maskiner m. m. under innevarande

budgetår. Kungl. Maj:t har vidare den 10 oktober 1952 bemyndigat styrelsen

att lägga ut beställningar å maskiner för leverans under nästa

budgetår intill ett belopp av 1 500 000 kronor. Nämnda båda belopp, tillhopa

3 000 000 kronor, ryms jämte de övriga utgifter som skall bestridas

från anslaget under innevarande budgetår inom den angivna reservationen.

Inkomstmedlen, som tidigare beräknats till 950 000 kronor under innevarande

budgetår, uppskattas nu till 2 000 000 kronor, vilket sålunda utgör

det belopp som ytterligare kan beräknas stå till förfogande under budgetåret.

Styrelsen har hemställt om bemyndigande att redan under innevarande

budgetår mottaga och betala de maskiner som jämlikt Kungl. Maj :ts medgivande

beställts för leverans under nästa budgetår. Styrelsen har vidare

hemställt om bemyndigande att få för nyinköp och ersättningsköp disponera

över de inkomstmedel som kan inflyta på anslaget. Slutligen har styrelsen

hemställt att på tilläggsstat eller från beredskapsstaten anvisas det ytterligare

belopp av 4 000 000 kronor, som beräknas erforderligt för beredskapsmaterielens

upprustning till att motsvara behovet för sysselsättning av

3 000 man.

Departementschefen.

Innan jag går in på frågan om medelsbehovet vill jag lämna en redogörelse

för utvecklingen på arbetsmarknaden och något beröra den sannolika

utvecklingen under den närmaste tiden.

Ehuru arbetsmarknaden under år 1952 i stöld seti kännetecknades av

balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft uppträdde under

senare delen av året vissa sysselsätlningssvårigheter. Under de två första

månaderna av år 1953 har särskilt säsongarbetslösheten varit mer omfattande

än under de närmast liggande efterkrigsåren. Jämsides därmed

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 131.

har en minskad efterfrågan på arbetskraft förelegat inom vissa industriområden,

och för skogsbrukets del har behovet av arbetskraft också varit

mindre än under föregående år. På grund härav har det blivit svårare än

tidigare att finna nya arbetstillfällen på öppna arbetsmarknaden för friställd

arbetskraft. Omfattningen av arbetslösheten innevarande vinter har

dock icke varit större än vintrarna 1948—49 och 1949—50.

Arbetslösheten inom fackförbunden med frånräknande av helgpermitteringarna

var i december 1952 5 procent jämfört med 3,8 procent motsvarande

tid 1951. Den högre arbetslösheten under det sista året är såväl

säsong- som konjunkturbetingad. Inom byggnadsfacken, där säsongarbetslösheten

främst gör sig gällande, var arbetslösheten i december 1952 10,3

procent mot 9,2 procent motsvarande tid 1951. Inom metallindustrin, där

nedgången i den allmänna ekonomiska konjunkturen främst haft återverkningar,

var arbetslösheten 1,7 procent i december 1952 mot 0,9 procent

1 december 1951. Enligt de av arbetsmarknadsstyrelsen kontinuerligt gjorda

undersökningarna angående arbetslösheten bland byggnadsarbetarna på ett

70-tal av de större orterna i landet var denna den 1 mars 1953 10,5 procent

mot 6,4 procent motsvarande tid året förut.

Antalet på arbetslöshetsnämnderna anmälda hjälpsökande arbetslösa utgjorde

den 31 januari 1953 5 325 mot 1 669 ett år tidigare. En viss förskjutning

av arbetslösheten mot yngre åldersgrupper hade ägt rum. Sålunda

var i januari 1953 59 procent av de hjälpsökande arbetslösa under

50 år, under det motsvarande siffra för 1952 var 26,5 procent.

I mitten av februari 1953 var antalet på arbetsförmedlingarna anmälda

arbetslösa 45 721 mot 20 893 i februari 1952. Av dessa var resp. 32 469 och

14 819 medlemmar i erkända arbetslöshetskassor. Den del av de arbetslösa,

som beräknades icke kunna beredas arbete inom två veckor, var 24 776 eller

53 procent i februari 1953 mot 38 procent i februari 1952. Av de arbetslösa

medlemmarna i erkända arbetslöshetskassor var 18 609 byggnadsarbetare.

Antalet arbetslösa kassamedlemmar inom metallindustrin var i januari 1953

2 869 och i februari 3 069.

Medan antalet helt arbetslösa sålunda varit högre i början av innevarande

år jämfört med 1952 kan emellertid en nedgång i korttidsarbetet

noteras. Antalet på arbetsförmedlingarna anmälda kassamedlemmar

med korttidsarbete var i januari och februari 1953 3 618 resp. 2 669

mot 3 578 och 4 664 motsvarande tid för ett år sedan. Då var korttidsarbetet

övervägande koncentrerat till konsumtionsvaruindustrierna, under

det att metallindustrin innevarande år främst svarar för korttidsarbetet.

Geografiskt är arbetslösheten ojämnt fördelad. Byggnadsarbetslösheten

är särskilt framträdande i de större städerna, arbetslösheten inom metallindustrin

är koncentrerad till vissa industriorter. Den arbetslöshet, som

föranletts av minskade skogsavverkningar, gör sig främst gällande i övre

Norrland och vissa delar av Värmlands och Kopparbergs län.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts proposition nr 131.

9

Den minskade sysselsättningen och minskade efterfrågan på arbetskraft

belyses bl. a. av följande uppgifter. Enligt av socialstyrelsen gjorda undersökningar

hade antalet anställda industriarbetare i december 1952 i jämförelse

med december 1951 nedgått med 3,8 procent. Totala antalet på arbetsförmedlingarna

lediganmälda arbetstillfällen, således även inberäknat

alla tillfälliga anställningar, har månad för månad under hela år 1952

varit lägre än under 1951. I december 1952 var antalet ca 94 000, vilket

är den lägsta siffra som noterats de sista fem åren. Antalet arbetsansökningar

på 100 lediga platser, det s. k. relationstalet, uppvisar det

sista året högre tal än på länge. Det har icke någon månad det gångna

året legat under 100, och i december 1952 redovisades en så hög siffra

som 159. På två särskilda områden, där ett mera permanent behov av

arbetskraft under flera år förelegat, synes detta behov de senaste månaderna

ha fyllts, och någon särskild efterfrågan på arbetskraft gör sig f. n. ej gällande.

Inom skogsbruket, där efterfrågan de senaste vintrarna rört sig om

flera tusen man, har innevarande vinter endast några hundra man efterfrågats

genom arbetsförmedlingarna. Inom järnbruken har en successiv

nedgång av efterfrågan på arbetskraft tydligt förmärkts under flera månader.

Behovet var i januari 1953 367 man jämfört med 2 009 motsvarande

tid 1951.

När det gäller den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden under

den återstående delen av innevarande budgetår, synes vissa tecken tyda på

ytterligare någon friställning av arbetskraft inom metallindustrin. Sedan

början av december har varsel om permitteringar inom metallindustrin

meddelats för i genomsnitt 250 man per vecka, de sista veckorna dock

något mindre än tidigare. För skogsbrukets del bör man vidare räkna med

förkortad avverkningssäsong framför allt i övre Norrland med följd att

sysselsättningssvårigheter torde uppkomma för skogsarbetare. Inom skogsindustrierna

kan vissa driftsinskränkningar uppkomma. Vad angår säsongarbetslösheten

kan man räkna med att densamma kommer att minska med

vårens ingång. Byggnadsverksamheten beräknas komma igång och giva

full sysselsättning fr. o. in. maj månad åt de nu arbetslösa byggnadsarbetarna.

Med hänsyn till den relativt stora andel av det totala antalet arbetslösa,

som byggnadsarbetarna under den gångna vintern utgjort, kommer

detta givetvis alt verka kraftigt reducerande på arbetslöshetssiffrorna.

För erhållande av en bild av den totala omfattningen av de arbeten som

igångsatts på arbetsmarknadsmyndigheternas initiativ i sysselsättningsfrämjandc

syfte och arbetslöshetshjälpen i övrigt må följande anföras.

Såsom nämnts hade 1 095 man i mitten av februari 1953 beretts sysselsättning

i arbeten, vilka finansierats med till disposition ställda medel från

beredskapsstaten. Men härutöver fanns i mitten av februari 1 236 man anställda

i vanliga beredskapsarbeten omfattande väganläggningar, A''attenoch

avloppsledningar samt järnvägsarbeten. I sistnämnda fall gällde ar
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 131.

betena breddningar av Blekinge kustbanor. Medel för dessa arbeten har

bestritts av anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. m.

Vidare sysselsattes vid samma tidpunkt 2 367 man i vägarbeten, som tillkommit

på initiativ av arbetsmarknadsmyndigheterna i samråd med vägmyndigheterna

för att på vissa orter bereda arbete åt arbetslösa, som ej

på annat sätt kunnat placeras på arbetsmarknaden. Medel för dessa arbeten

har bestritts av sjätte huvudtitelns anslag till Vissa vägbyggnadsarbeten.

Detta anslag var emellertid vid nämnda tidpunkt helt förbrukat,

och för att undvika att arbetena skall behöva avbrytas och arbetsstyrkan avskedas,

har medel från beredskapsstaten måst ställas till förfogande. F. n.

sysselsättes alltså en väsentligt större arbetsstyrka än den nyss nämnda i

arbeten, vilka finansieras med medel från beredskapsstaten.

Sammanlagda antalet arbetare i anläggningsarbeten, som av arbetsmarknadsmyndigheterna

igångsatts i arbetslöshetsbekämpande syfte, var alltså

i mitten av februari 4 698. För att fullständiga bilden av de åtgärder, som

vidtagits mot arbetslösheten, må ytterligare nämnas att vid ungefär motsvarande

tidpunkt ■— rapporterna avser sista dagen i januari — fanns i arkivarbeten

719 och i musikerhjälp 72 personer anställda. Dessutom fanns i

särskilda yrkesutbildningskurser för friställd arbetskraft 69 personer. Sistnämnda

antal väntades väsentligt stiga, då flera kurser planerats att inom

kort igångsättas. Medräknas de sist nämnda formerna för arbetslöshetshjälp

omfattade alltså arbets- och utbildningslinjen i arbetslöshetshjälpen i mitten

av februari 5 558 personer. Kontantunderstöd utgick den 31 januari

till 1 263 personer.

I den nu lämnade redogörelsen innefattas resultatet av de särskilda åtgärder,

som av arbetsmarknadsmyndigheterna vidtagits för att bereda

arbete åt arbetslösa, som ej på annat sätt kunnat erhålla arbete. Däremot

bär här inte medräknats den effekt i sysselsättningsfrämjande syfte, som

ökningen av de offentliga investeringarna inom ordinarie anslagsramar

haft. Denna ökning är särskilt märkbar för kommunikationsverken. Att

exakt beräkna det antal man som härigenom erhållit sysselsättning låter

sig svårligen göra, men utan tvekan har ökningen i den offentliga investeringssektorn

verksamt bidragit att hålla den totala sysselsättningen

uppe i en tid då investeringarna i den privata investeringssektorn minskat.

Såsom framgår av vad arbetsmarknadsstyrelsen anfört har det vid handhavandet

av arbetslinjen i den arbetslöshetsbekämpande verksamheten

eftersträvats att i första hand utnyttja de å riksstaten anvisade anslagen

när behov uppkommit av att anordna arbeten med anlitande av statsmedel.

Först om sådan möjlighet inte funnits har finansfullmakten ansetts böra

tagas i anspråk. Vid utväljande av arbetsföretag måste åtskilliga synpunkter

beaktas. Bl. a. gäller det att välja arbeten som är lämpligt belägna

och av lämplig storlek. Detta har lett till att ett relativt stort

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr titt.

11

antal företag satts igång inom skilda områden. Av det belopp som hittills

ställts till arbetsmarknadsstyrelsens disposition jämlikt finansfullmakten,

43 100 000 kronor, avser 10 547 000 kronor arbeten för försvarets räkning.

1 000 000 kronor har ställts till förfogande för linjeomläggningar och dräneringsarbeten

in. m. vid statens järnvägar. Till byggande av allmänna vägar

och gator avses 23 000 000 kronor, till byggande av hamnar och farleder

1 000 000 kronor samt till bidrag till vatten- och avloppsanläggningar

6 000 000 kronor. För byggande av skogsbilvägar in. in. har 500 000 kronor

ställts till disposition, för anordnande av vissa maskinkurser inom lantbruket

53 000 kronor samt för anordnande av allmänna skyddsrum och

anläggning av branddammar 1 000 000 kronor. Delvis har dessa belopp befunnits

inte behöva utnyttjas. I vissa fall har arbetsmarknadsstyrelsen nu

beräknat större belopp än de hittills anvisade. Över huvud taget visar erfarenheten,

att smidighet och rörelsefrihet är nödvändiga för att ifrågavarande

verksamhet skall kunna administreras effektivt. Till följd härav

har man inte alltid kunnat hålla sig inom ramen för de specificerade anslag

som uppförts på den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1950/51.

Detta har emellertid förutsetts då nämnda beredskapsstat fastställdes. Tämligen

fria dispositionsregler gäller nämligen för det på beredskapsstaten

uppförda anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. in.

Närmare uppgifter angående de arbeten som satts igång med stöd av

finansfullmakten torde få överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.

Vad härefter angår de anslag som bör äskas för täckning av de enligt

finansfullmakten förskottsvis beslutade utgifterna får jag anföra följande.

Det av arbetsmarknadsstyrelsen föreslagna systemet med ett fåtal anslag

har otvivelaktigt vissa fördelar. Efter samråd med chefen för finansdepartementet

vill jag emellertid föreslå, att kostnaderna så långt möjligt är redovisas

under de anslagsrubriker som för motsvarande ändamål finns å riksstaten.

Detta överensstämmer bäst med den allmänna beredskapsstatens

uppställning och torde i längden underlätta överblicken. Det av mig sålunda

förordade mera specificerade systemet nödvändiggör en något större sammanlagd

medelsanvisning än det av arbetsmarknadsstyrelsen förordade, då

eljest tillräcklig rörelsefrihet inte kan erhållas för återstoden av budgetåret.

Såsom arbetsmarknadsstyrelsen anfört är det svårt att f. n. överblicka

medelsbehovet under återstoden av budgetåret, då detta till stor del blir

beroende av utvecklingen på arbetsmarknaden. Då det synes önskvärt att

finansfullmakten inte behöver utnyttjas ytterligare under budgetåret, bör

anslagen å tilläggsstat beräknas med utgångspunkt från att de bör vara tillräckliga

för att tillgodose medelsbehovet intill budgetårets slut. Arbetsmarknadsstyrelsen

har vid sina beräkningar tagit viss hänsyn härtill. Med

anledning av vad jag nyss anfört rörande anslagsspecificeringen och då

jag på några punkter finner anledning till ett annat bedömande än styrelsen

anser jag mig böra räkna med ett något större sammanlagt medelsbehov

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 131.

än det av styrelsen beräknade. För att en reserv utöver de specificerade anslagen

skall stå till förfogande på driftbudgeten föreslår jag sålunda, att ett

belopp av 4 000 000 kronor av denna anledning anvisas som tilläggsanslag till

det under femte huvudtiteln uppförda reservationsanslaget till Kostnader för

arbetslöshetens bekämpande m. in. Vidare föreslår jag, för att erhålla en

motsvarande reserv på kapitalbudgeten, att under försvarets fastighetsfond

anvisas anslag av sammanlagt 2 615 000 kronor utöver de av styrelsen upptagna

beloppen. På ytterligare några punkter föreslår jag, såsom framgår

av det följande, andra belopp än styrelsen.

Såsom arbetsmarknadsstyrelsen anfört bör beträffande samtliga nu äskade

anslag gälla, att de skall användas endast i den mån arbetsmarknadsläget

ger anledning därtill. Jag förutsätter emellertid därvid, att i första

hand åtgärder vidtages för att genom ändringar i tillståndsgivningen för

den privata investeringsverksamheten möta växlingarna i läget på arbetsmarknaden.

Med samma förbehåll bör under innevarande budgetår uppkommande

reservationer å anslagen få stå till förfogande under nästa

budgetår.

Jag övergår härefter till beräkningen av de olika anslagen. Av praktiska

skäl torde även anslag under andra huvudtitlar än den femte böra äskas

i detta sammanhang.

På driftbudgeten erfordras såsom nämnts under femte huvudtiteln ett

tilläggsanslag av 4 000 000 kronor till reservationsanslaget till Kostnader för

arbetslöshetens bekämpande m. m. som en allmän reserv utöver de specificerade

anslagen. Under detta anslag bör vidare beräknas 1 000 000 kronor för

de arbeten, som i sysselsättningsfrämjande syfte utförts av statens järnvägar.

Kostnaderna för dessa arbeten bör ej belasta statens järnvägars ordinarie

stat. Sammanlagt erfordras sålunda 5 000 000 kronor under ifrågavarande

anslag.

Under sjätte huvudtiteln erfordras tilläggsanslag till reservationsanslaget

till Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande samhällen, där

kronan är väghållare: Vissa vägbyggnadsarbeten. Kungl. Maj :t har jämlikt

finansfullmakten ställt ett belopp av 20 000 000 kronor till arbetsmarknadsstyrelsens

disposition för arbeten, vilka bör bekostas av ifrågavarande anslag.

Jag tillstyrker, att 20 000 000 kronor anvisas å tilläggsstat. Vidare bör

till Väghållningen i städer och stadsliknande samhällen, som äro väghållare:

Bidrag till byggande av vägar och gator anvisas ett reservationsanslag

av 3 000 000 kronor. Detta belopp överstiger med 700 000 kronor det

av arbetsmarknadsstyrelsen beräknade. Anledningen härtill är att vissa

vägbyggnadsföretag, som styrelsen inte haft anledning att räkna med, numera

aktualiserats. Till Bidrag till handelshamnar och farleder bör anvisas

ett reservationsanslag av 360 000 kronor, till Byggande av fiskehamnar ett

reservationsanslag av 300 000 kronor samt till Bidrag till byggande och underhåll

av mindre hamnar och farleder ett reservationsanslag av 252 000

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Mnj:Is proposition nr 131.

kronor. Under reservationsanslaget till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning

och avlopp erfordras ytterligare (5 000 000 kronor. De under

anslagen till Vissa vägbyggnadsarbeten, Bidrag till byggande av vägar och

gator samt Bidrag till byggande av mindre hamnar och farleder anvisade

beloppen, sammanlagt 23 252 000 kronor, bör i enlighet med de för ifrågavarande

anslag tillämpade reglerna avräknas mot automobilskattemedlen.

Under nionde huvudtiteln bör till Skogsvård in. in.: Väg- och flottledsbyggnader

å skogar i enskild ägo anvisas ett reservationsanslag av 185 500

kronor, vilket belopp ställts till förfogande för byggande av skogsbilvägar.

Ett belopp av 53 000 kronor har jämlikt finansfullmakten ställts till förfogande

för anordnande av vissa maskinkurser för arbetslösa lantarbetare.

Sistnämnda kostnad bör lämpligen belasta det å riksstaten uppförda förslagsanslaget

till Bidrag till hushållningssällskapens undervisningsverksamhet.

Om riksdagen inte har något att erinra häremot torde Kungl. Maj:t

böra medge att angivna anslag överskrides, i den mån så erfordras för bestridande

av ifrågavarande kostnad. Något anslag å tilläggsstat bör sålunda

inte äskas.

Under elfte huvudtiteln bör till Kostnader för anordnande av allmänna

skyddsrum in. m. anvisas ett reservationsanslag av 400 000 kronor samt till

Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar ett reservationsanslag

av 500 000 kronor.

På kapitalbudgeten bör anvisas sammanlagt 13 162 000 kronor under

försvarets fastighetsfond. Detta belopp överstiger med 2 615 000 kronor det

av arbetsmarknadsstyrelsen angivna medelsbehovet. Härav är 500 000 kronor

motiverade av nya beräkningar rörande medelsbehovet för redan påbörjade

arbeten under återstoden av budgetåret medan återstoden, 2 115 000

kronor, utgör den säkerhetsmarginal utöver beslutade arbeten som jag finner

erforderlig. Under arméns delfond bör sålunda anvisas 500 000 kronor

till Byggnadsåtgärder, erforderliga för effektivisering av värnpliktsutbildningen

(ej beräknat av arbetsmarknadsstyrelsen). Under marinens delfond

bör till Modernisering av vissa anläggningar vid marinen anvisas 600 000

kronor (200 000 kronor mer än arbetsmarknadsstyrelsen beräknat). Under

flygvapnets delfond bör till Vissa flygfältsarbeten in. in. anvisas ett tillläggsanslag

av 1 250 000 kronor (705 000 kronor utöver arbetsmarknadsstyrelsens

beräkning). Under befästningars delfond bör anvisas 1 800 000 kronor

till Vissa ammunitionsförråd ( 370 000 kronor mer än arbetsmarknadsstyrelsen

tagit upp), 442 000 kronor till Uppställningsplatser för radarstationer,

1 300 000 kronor till Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleribatterier,

320 000 kronor till Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen,

250 000 kronor till Utvidgning av flygverkstad (vilket behov aktualiserats

av arbetsmarknadsstyrelsen efter det framställning om tilläggsanslag

ingivits) samt 6 700 000 kronor till Övriga befästningsarbeten (590 000 kronor

utöver arbetsmarknadsstyrelsens beräkning). Hinder bör inte föreligga

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Mctj:ts proposition nr 131.

mot att om så skulle visa sig erforderligt ta de sålunda beräknade reserverna

i anspråk även för arbeten som regelmässigt bekostas från anslag under

vilket någon reserv inte upptagits. Skulle något sådant fall inträffa,

torde anslagsfördelningen få rättas till i efterhand.

Under fonden för låneunderstöd bör anvisas anslag till Lån till anordnande

av allmänna samlingslokaler. Vid anmälan av medelsbehovet för

ifrågavarande ändamål under budgetåret 1953/54 anförde jag (1953 års

statsverksproposition, bil. 2(5 s. 4), att byggnadstillstånd av sysselsättningspolitiska

skäl beviljats för ett relativt stort antal allmänna samlingslokaler.

Jag fann det angeläget, att dessa företag i den mån så är möjligt finansieras

på andra sätt än medelst statslån och därmed följande subvention. I stor

utsträckning måste man emellertid räkna med att företagen ej kan komma

till stånd utan sådant stöd. Jag förklarade min avsikt vara att om det på

riksstaten för innevarande budgetår anvisade låneanslaget inte gav utrymme

för lån till ur sysselsättningssynpunkt viktiga företag föreslå Kungl. Maj :t

att bevilja lån med tillämpning av finansfullmakten. Hittills har Kungl.

Maj :t beviljat lån om 583 700 kronor till dylika företag. Ytterligare lån

torde emellertid behöva beviljas om byggandet av allmänna samlingslokaler

skall kunna fortgå i den utsträckning som ur sysselsättningssynpunkt

är önskvärd. Å tilläggsstat bör på grund härav äskas ett anslag för

ändamålet av 3 000 000 kronor.

Behovet av avskrivningsmedel för här ifrågavarande kapitalinvesteringar

kommer senare denna dag att anmälas av chefen för finansdepartementet.

Vad slutligen angår arbetsmarknadsstyrelsens framställning om ytterligare

medel till förbättring av styrelsens materielberedskap får jag erinra

om att 1952 års riksdag icke hade något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag

att beredskapen ifråga om arbetsmaskiner skall ökas till att avse behovet

för sysselsättning av 3 000 man. Styrelsen har nu anfört, att kostnaderna

för ifrågavarande upprustning av maskinbeståndet med ledning

av vunna erfarenheter måste uppskattas till ca 9 000 000 kronor mot förut

beräknade 6 000 000 kronor. Härav har 1 500 000 kronor redan tidigare

ställts till styrelsens disposition. Med hänsyn till det behov av offentliga

arbeten i sysselsättningsbefrämjande syfte som redan gjort sig gällande

och behovet av en förbättrad beredskap på arbetsmarknadsområdet inför

nästa höst och vinter finner jag det angeläget, att materielberedskapen ökas

i sådan utsträckning att den med nu vunna erfarenheter kan anses tillräcklig

för 3 000 man. Detta antal synes under nu rådande förhållanden böra

betraktas som en minimisiffra. För att denna beredskap skall kunna uppnås

så snabbt som möjligt har Kungl. Maj :t förut denna dag på mitt förslag

bemyndigat arbetsmarknadsstyrelsen att för maskinanskaffning disponera

de medel som under innevarande budgetår kan förutses bli tillgängliga

för ändamålet under anslaget till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens

förrådsverksamhet eller 3 500 000 kronor. Av den beräknade kostnaden

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 131.

9 000 000 kronor har sålunda hittills 5 000 000 kronor ställts till styrelsens

disposition. Jag finner anledning antaga, att inkomsterna under anslaget

nästa budgetår skall medge att åtminstone 1 000 000 kronor tages i anspråk

för maskininköp under nämnda budgetår. Behovet av ytterligare medel

under innevarande budgetår torde därför kunna begränsas till 3 000 000

kronor. Jag föreslår, att detta belopp anvisas på tilläggsstat under anslaget

till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle sålunda å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1952/53 erfordras anslag med tillhopa

följande belopp:

å driftbudgeten, egentliga statsutgifter, 38 997 500 kronor, varav under

femte huvudtiteln 8 000 000 kronor, under sjätte huvudtiteln 29 912 000

kronor, under nionde huvudtiteln 185 500 kronor och under elfte huvudtiteln

900 000 kronor;

å kapitalbudgeten 16 162 000 kronor, varav under försvarets fastighetsfond

13 162 000 kronor samt under fonden för låneunderstöd 3 000 000

kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53

anvisa

A) å driftbudgeten

1) under femte huvudtiteln:

till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. ett

reservationsanslag av 5 000 000 kronor;

till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet

ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor;

2) under sjätte huvudtiteln:

till Vissa vägbyggnadsarbcten ett reservationsanslag av

20 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;
till

Bidrag till byggande av vägar och gator ett reservationsanslag

av 3 000 000 kronor, att avräknas mot autornobilskattemedlen;
till

Bidrag till handelshamnar och farleder ett reservationsanslag

av 360 000 kronor;

till Byggande av fiskehamnar ett reservationsanslag av

300 000 kronor;

till Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar

och farleder ett reservationsanslag av 252 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 131.

till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp

ett reservationsanslag av 6 000 000 kronor;

3) under nionde huvudtiteln:

till Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar

i enskild ägo ett reservationsanslag av 185 500 kronor;

4) under elfte huvudtiteln:

till Ytterligare medel till kostnader för anordnande av allmänna

skyddsrum m. m. ett reservationsanslag av 400 000

kronor;

till Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar

ett reservationsanslag av 500 000 kronor;

B) å kapitalbudgeten

1) under försvarets fastighetsfond, arméns

delfond:

till Byggnadsåtgärder, erforderliga för effektivisering av

värnpliktsutbildningen ett investeringsanslag av 500 000

kronor;

2) under försvarets fastighetsfond, marinens

delfond:

till Modernisering av vissa anläggningar vid marinen ett

investeringsanslag av 600 000 kronor;

3) under försvarets fastighetsfond, flygvapnets

del fond:

till Vissa flygfältsarbeten m. in. ett investeringsanslag av

1 250 000 kronor;

4) under försvarets fastighetsfond, befästningars

delfond:

till Ytterligare medel till vissa ammunitionsförråd ett investeringsanslag

av 1 800 000 kronor;

till Ytterligare medel till uppställningsplatser för radarstationer

ett investeringsanslag av 442 000 kronor;

till Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleribatterier

ett investeringsanslag av 1 300 000 kronor;

till Ytterligare medel till anordnande av vissa lokaler för

luftbevakningen ett investeringsanslag av 320 000 kronor;

till Utvidgning av flygverkstad ett investeringsanslag av

250 000 kronor;

till Övriga befästningsarbeten ett investeringsanslag av

6 700 000 kronor;

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 131.

5) under fonden för låneunderstöd:

till Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler ett

investeringsanslag av 3 000 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t

Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Olof Särnmark.

2— Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 saml. Nr 131.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1953:226 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag å tilläggsstat II till riksstaden för budgetåret 1952/53 till vissa i arbetslös a1 i texten
  2. SU 1953:101 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 till vissa i arbetslöshetsbekämpande s. 5 i texten