Angående lönegradsplacering för viss biträdesoch hålkortspersonal
1953-03-13 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1953:134, Angående lönegradsplacering för viss biträdesoch hålkortspersonal
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 13i.
1
Nr 134.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående lönegradsplacering
för viss biträdes- och hålkortspersonal; given
Stockholms slott den 13 mars 1953.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF.
John Lingman.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
I överensstämmelse med de av 1952 års riksdag godkända allmänna
riktlinjerna för anställnings- och avlöningsförhållandena för viss biträdespersonal
föreslås i propositionen ändrad lönegradsplacering för kontorspersonal
vid ett antal verk och institutioner. Riktlinjer framlägges även rörande
placeringen i lönegrad av personal i hålkortsarbete. I anslutning
härtill föreslås ändrad lönegradsplacering för viss sådan personal. De förordade
ändringarna framgår av de vid statsrådsprotokollet i ärendet såsom
bilagor fogade sammanställningarna. Förslagen, som i princip är avsedda
att genomföras från och med den 1 juli 1953, beräknas medföra en
kostnadsökning per år för löner med i runt tal 100 000 kronor.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 13''i.
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 13i.
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 mars
1953.
N ärvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund,
Lindell, Nordenstam.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för civildepartementet, statsrådet Lingman, fråga om lönegradsplacering
för viss biträdes- och hålkortspersonal samt anför därvid följande.
I betänkande den 10 oktober 1951 framlade 1947 års biträdesutredning
förslag till normer för placering i lönegrad av biträdespersonal med kontorsgöromål
och vissa liknande arbetsuppgifter. På grundval av betänkandet
förordades i prop. 1952: 14 vissa allmänna riktlinjer för anställningsoch
avlöningsförhållandena för viss biträdespersonal. Dessa riktlinjer godkändes
av riksdagen. I samma proposition samt i prop. 1952: 146 och 245
underställdes riksdagens prövning detaljförslag rörande lönegradsplaceringen
vid flertalet verk och institutioner. Dessa detaljförslag grundades
på förslag avgivna av biträdesutredningen i enlighet med angivna riktlinjer.
I årets statsverksproposition har (Bil. 2, s. 2) framhållits, att ytterligare
förslag av utredningen kunde förväntas bli framlagda senare under innevarande
år och att åtgärder syntes böra vidtagas för att möjliggöra ett
snabbt genomförande av dessa förslag. I sådant syfte har Kungl. Maj :t på
min hemställan i statsverkspropositionen föreslagit riksdagen besluta, att
de personalförteckningar, som riksdagen fastställer innan riksdagen har
meddelat beslut i anledning av bl. a. biträdesutredningens ytterligare förslag
och de övriga förslag, som kan upptagas i samband därmed, skall gälla
endast i den mån annat icke följer av vad riksdagen i samband med behandlingen
av nämnda förslag beslutar. I skrivelse den 21 februari 1953 (nr 42)
har riksdagen meddelat beslut av angivna innebörd.
Jag anhåller att nu få anmäla biträdesutredningens ytterligare förslag
och i samband därmed ett inom civildepartementet utarbetat förslag rörande
löneställningen för hålkortspersonal.
Kungl. Maj.ts proposition nr 13i. 3
Biträdespersonal.
Såsom resultat av biträdesutredningens fortsatta arbete har utredningen,
under åberopande av de i utredningens betänkande den 10 oktober
1951 förordade grunderna, överlämnat förslag angående lönegradsplacering
för biträdespersonal dels med skrivelse den 2 februari 1953 beträffande försvarets
socialbyrå samt vissa verk inom allmänna civilförvaltningen, dels
ock med skrivelse den 16 februari 1953 beträffande försvaret.
över förslagen har yttranden avgivits av berörda myndigheter — i vissa
fall avseende försvaret av överordnade myndigheter — ävensom av Tjänstemännens
centralorganisation (TCO). Vad angår försvaret har yttranden
därjämte avgivits av försvarets civilförvaltning beträffande försvaret i dess
helhet och av statens organisationsnämnd beträffande vissa myndigheter
tillhörande försvarskrafterna.
I en den 14 februari 1953 dagtecknad promemoria har utredningen vidare
framlagt förslag angående lönegradsplacering för den utomlands
tjänstgörande biträdespersonalen inom utrikesförvaltningen.
Nu angivna förslag — med undantag för sådana som hänför sig till sakanslagsavlönad
personal eller som ej innebär ändrad lönegradsplacering
— har upptagits i en sammanställning, vilken torde såsom bilaga A få fogas
till statsrådsprotokollet i detta ärende.
De sålunda framlagda förslagen och de däröver avgivna yttrandena har
granskats med utgångspunkt från de av riksdagen godkända allmänna riktlinjerna
för anställnings- och avlöningsförhållandena för viss biträdespersonal
samt nu rådande organisation inom de olika verken och institutionerna.
Resultatet av granskningen redovisas i det följande. Ändringar med
avseende på lönegradsplaceringen redovisas härjämte i nyssnämnda bilaga A.
I fråga om vissa av de berörda tjänsterna vill jag framhålla följande.
Lönegradsplaceringen för den utomlands tjänstgörande biträdespersonalen
inom utrikesförvaltningen har icke kunnat på samma sätt som för övrig
biträdespersonal helt avvägas efter arbetsuppgifternas art. Detta sammanhänger
med de i regel täta ombytena av tjänstgöringsort för denna
personal. Jag vill emellertid framhålla, att biträdespersonal inom utrikesförvaltningen,
som placeras utomlands, f. n. erhåller tjänstledighet från
innehavd tjänst och under tjänstgöringen utrikes uppbär särskilt fastställda
arvoden. Tillika vill jag erinra om den pågående utredningen angående avlöningsförmånerna
för utomlands stationerade tjänstemän in. in.
I likhet med vad jag i fråga om lcrigsmaterielverket förordat i prop. 1952:
251 angående lönegradsplaceringen för vissa tjänster in. in., anser jag, att
i avvaktan på prövning av frågan om krigsmaterielverkets organisation endast
vikariatslöneförordnanden skall meddelas i de föreslagna förhöjda lönegraderna
vid detta verk.
4
Iiungl. Maj.ts proposition nr 13h.
De av biträdesutredningen framlagda förslagen beträffande luftvärnsskjutskolan
och arméns radarskola har med hänsyn till pågående resp. förestående
organisationsundersökningar genom statens organisationsnämnd
ansetts böra prövas i samband med behandlingen av frågan om ändrad organisation
för dessa institutioner.
Vad angår vägförvaltningarna har biträdesutredningen i sitt förslag närmast
avsett biträdestjänsterna vid distriktsingenjörsavdelningarna. Frågan
om lönegradsplaceringen för sistnämnda biträdestjänster synes mig lämpligen
böra upptagas till prövning i samband med behandlingen av spörsmålet
om organisationen av distriktsingenjörsavdelningarna i deras helhet.
Biträdesutredningen har erinrat om att den genom statens organisationsnämnd
bedrivna rationaliseringsverksamheten vid försvaret fortsätter. I
vissa fall, där ändrad organisation kan förväntas komma att fastställas
inom en nära framtid, har utredningen ej framlagt något förslag. I andra
fall, där ändrad organisation ännu icke föreslagits eller fastställts, har utredningen
likväl framlagt vissa förslag men i fråga om dessas utformning
iakttagit försiktighet. I anslutning härtill har utredningen anfört, att möjlighet
till omprövning av löneställningen i vissa fall bör föreligga, sedan
ändrad organisation genomförts. Jag anser mig kunna ansluta mig till detta
uttalande av utredningen.
Löneställningen för hålkortspersonal.
I biträdesutredningens förenämnda betänkande angående anställningsförhållandena
för viss biträdespersonal i statens tjänst föreslogs vissa normer
även för placering i lönegrad av den biträdespersonal, som är sysselsatt i
hålkortsarbete. Med hänsyn till vad i remissyttrandena anfördes angående
löneställningen för denna personal fann jag emellertid vid anmälan av utredningens
förslag (prop. 1952: 14), att denna fråga påkallade ytterligare
granskning.
Inom civildepartementet har därefter upprättats en promemoria angående
löneförhållandena för personal i hålkortsarbete. I promemorian framlägges
förslag till placering i lönegrad av tjänster för maskin- och stanspersonal
i hålkortsarbete. Det har härvid ansetts lämpligt att i ett sammanhang
behandla hela personalgruppen. Sålunda har medtagits jämväl
personal i högre lönegrad än den 15 samt extra personal och personal, som
avlönas från andra anslag än avlöningsanslag.
Över departementspromemorian har yttranden avgivits av försvarets
civilförvaltning, arméförvaltningen, flygförvaltningen, centrala värnpliktsbyrån,
socialstyrelsen, riksförsäkringsanstalten, pensionsstyrelsen, generalpoststyrelsen,
statskontoret, statistiska centralbyrån, generaltullstyrelsen,
statens lönenämnd, statens pensionsanstalt och Tjänstemännens centralorganisation.
Kungl. Maj.ts proposition nr 13i.
Departementspromemorian.
5
I departementspromemorian redogöres för principerna för de olika typerna
av hålkortsmaskiner. Härvid framhålles att, även om kraven på den
personal som arbetar vid hålkortsmaskiner av viss typ är större än kraven
på personal vid maskiner av annan typ, detta icke får leda till den slutsatsen
att löneavvägningen för de olika tjänsterna får göras med ledning av maskintypen.
I stort sett torde det nämligen förhålla sig så, att de mindre
komplicerade maskinerna utnyttjas för enklare arbetsuppgifter. Löneavvägningen
kan därför helt inriktas på bedömningen av arbetsuppgifterna.
Promemorian innehåller en allmän klassificering av maskin- och stanspersonalen.
Härvid har maskinpersonalen uppdelats i tre huvudgrupper,
nämligen 1) chefsoperatörer, 2) andra kvalificerade operatörer och 3) fasta
maskinoperatörer. Stanspersonalen har delats i två huvudgrupper, nämligen
1) arbetsledande personal och 2) stansoperatörer.
Chefsoperatören svarar för arbetsledningen på maskinavdelning och skall
inplacera de olika arbetsuppgifterna i det dagliga arbetsprogrammet. En av
hans arbetsuppgifter är därför att upprätta tidsplaner över när olika arbeten
skall utföras. Han skall även kunna på rätt sätt utnyttja maskinerna för
de aktuella arbetsuppgifterna. På honom faller uppgiften att utföra svårare
kopplingar av boxar samt vidare att utarbeta skisser för fasta boxuppställningar.
Av gruppen andra kvalificerade operatörer kräves även en ingående kännedom
om hålkortsmaskiner så att de självständigt och med utnyttjande
av skilda maskiner kan utföra olika arbetsuppgifter. Det arbetsledande momentet
inom denna grupp består i enklare anvisningar till fasta maskinoperatörer.
Fasta maskinoperatörer har benämnts den personal, som huvudsakligen
svarar för sorteringsarbete och passning av olika maskiner under gång. I
arbetet ingår viss kontroll av att maskinerna arbetar riktigt samt enklare
kopplingar enligt schema eller enligt mer summariska anvisningar.
Huvuduppgifterna för den arbetsledande stanspersonalen är att leda och
fördela arbetet på stansavdelning samt instruera stansoperatörerna i nya
arbeten.
För bedömningen av lönerna till den statligt anställda hålkortspersonalen
har lönerna för motsvarande personalgrupp på den enskilda arbetsmarknaden
studerats. Sålunda har utnyttjats en undersökning rörande löneförhållandena
bland hålkortspersonal, som under hösten 1950 utfördes av 1949
års tjänsteförteckningskommitté. På grund av att svarsfrekvensen vid
undersökningen blev otillräcklig kunde den ifråga om maskinoperatörernas
löner icke ge några säkra hållpunkter för bedömningen. Beträffande stanspersonal
i Stockholm synes undersökningen visa, att de av staten betalade
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 13i.
lönerna vid undersökningstillfället låg fullt i nivå med de löner, som tilllämpades
i enskild tjänst. På ortsgrupp 3 syntes de statliga lönerna ligga
högre än lönerna i enskild tjänst.
För att få en bättre överblick över löneförhållandena för liålkortspersonal
i icke statlig tjänst, har, såsom framgår av departementspromemorian,
muntliga förfrågningar gjorts hos enskilda företag och kommunala institutioner.
På grundval av dessa enkäter uttalas i promemorian beträffande
stanspersonalen, att de inom försäkringsbolag och kommunala institutioner
i Stockholm tillämpade lönerna i stort sett icke avviker från de statliga
lönerna. För industriföretag har uppgivits löner, som avsevärt understiger
de statliga lönerna. Vissa företag synes dock till särskilt rutinerade stansoperatörer
betala löner överstigande de statliga.
När det gäller maskinoperatörerna är bilden av lönestrukturen hos de
icke statliga arbetsgivarna icke lika klar. Följande uttalanden har likväl ansetts
kunna göras. Löneläget inom Stockholms kommunala institutioner
överstiger något de statliga lönerna, medan däremot industriens löner i stort
sett understiger de statliga lönerna. Inom försäkringsbolagen ligger lönerna
för vissa särskilt kvalificerade och äldre operatörer högre än de statliga
lönerna, medan lönenivån för övriga maskinoperatörer i huvudsak sammanfaller
med den statliga.
I departementspromemorian konstateras att flertalet statsanställda stansoperatörer
är avlönade enligt bestämmelserna om reglerad befordringsgång
för personal med skriv- och kontorsgöromål. På de större stansavdelningarna
finnes ofta en föreståndarinna och en biträdande föreståndarinna i befordrad
ställning. De på järnvägsstyrelsens ekonomibyrå anställda stansoperatörer,
som utför kontrollstansning, är hänförda till kanslibiträdesgraden.
Hos några myndigheter utbetalas stanstillägg, som beräknas på
grundval av det presterade arbetets kvantitet och kvalitet.
Stansningsarbete läres på relativt kort tid. För att bli fullt rutinerad
stansoperatör torde dock fordras inemot ett års stansvana. Speciella förkunskaper
fordras icke av en stansoperatör.
I promemorian föreslås, att lönen för stansoperatörer bör avvägas på
samma sätt som lönen för flertalet tjänstemän i övrigt med arbete vid
kontorsmaskiner. Den omständigheten att rutinerad personal i vissa fall
övergått i enskild tjänst har ej ansetts motivera någon höjd löneställning.
Icke heller har det ansetts befogat att medge högre lönegradsplacering för
den personal, som kontrollstansar, även om det kan påvisas att kraven på
denna personal är något större än på personalen i övrigt.
Det uttalas i promemorian att det bör närmare undersökas, om icke
större säkerhet och snabbhet skulle kunna premieras genom att ackordslönesystem
i ökad omfattning kommer till användning. Frågan om ökad
användning av ackordsarbete berör emellertid även andra arbetsområden
Kungl. Maj:ts proposition nr 134. 7
än hålkortsstansning och har därför ansetts böra prövas i ett vidare sammanhang.
På lönegradsplaceringen av arbetsledarna på stansavdelning har ansetts
böra läggas i stort sett samma synpunkter som på lönegradsplaceringen
av föreståndare för maskinskrivningscentral enligt de av riksdagen godkända
normerna.
Maskinpersonal återfinnes förutom i den reglerade befordringsgången
för skriv- och kontorsbiträden i flertalet lönegrader från och med 9 till
och med 23.
Kraven på maskinpersonalen varierar starkt. De erforderliga kunskaperna
för vissa arbetsuppgifter förvärvas på kort tid. I andra fall däremot
kräves ett hålkortskunnande, som erhålles först efter en mycket lång tids
träning i kvalificerande hålkortsarbete.
I departementspromemorian föreslås, att för chefsoperatörer främst bör
ifrågakomma lönegrader i serien 15, 17, 19 och 23. För andra kvalificerade
operatörer föreslås lönegradsserien 11, 13 och 15 samt för fasta maskinoperatörer
samma lönegrader som för stansoperatörer. Nuvarande innehavarna
av tjänster, som skulle sänkas till de för skriv- och kontorsbiträden
i reglerad befordringsgång tillämpade lönegraderna, föreslås övergångsvis
placerade i lönegrad på samma sätt som om de innehaft eller varit aspirant
på sådan tjänst, som i enlighet med prop. 1952: 107 höjts från 9 till
10 lönegraden.
I promemorian lämnas detaljerade förslag till inplacering av tjänster för
personal i hålkortsarbete. Förslagen omfattar icke handels- och industrikommissionen
och de affärsdrivande verken och ej heller myndigheter, som
utnyttjar hålkortsmaskiner i så ringa utsträckning att personal, som helt
disponeras för hålkortsarbete, icke finnes.
Remissyttrandena.
I flera remissyttranden har bedömts den allmänna yrkesklassificeringsnorm,
på vilken departementspromemorians förslag till lönegradsserier
byggts upp. Sålunda har pensionsstyrelsen och Tjänstemännens centralorganisation
funnit, att gränsdragningen de olika grupperna emellan möter
svårigheter, men uttalat att klassificeringen i stort sett kan godtagas. Försvarets
civilförvaltning och socialstyrelsen har ansett att klassificeringen
bäst passar för stora hålkortsavdelningar; vid de mindre avdelningarna
måste nämligen samtliga operatörer kunna utnyttjas vid de olika maskinerna.
Flygförvaltningen och centrala värnpliktsbyrån har funnit den tilllämpade
yrkesklassificeringen lämplig.
Den redogörelse, som i departementspromemorian lämnats rörande
löneförhållandena för hålkortspersonal i enskild tjänst, har av pensionsstyrelsen
och statens lönenämnd ansetts allt för knapphändig. Enligt pensions
-
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 13i.
styrelsens erfarenheter ligger lönerna för dugliga hålkortsoperatörer väsentligt
högre i enskild tjänst än hos styrelsen. De lönegradsplaceringar, som
styrelsen för närvarande kan erbjuda, har nämligen visat sig allt för låga
för att möjliggöra för styrelsen att förvärva och behålla arbetsledare och
operatörer av tillfredsställande kvalitet. En betydande avgång av personal
har ägt rum från pensionsstyrelsens hålkortsavdelning och inneburit, att
avdelningen kommit att fungera som undervisningsanstalt för maskinoperatörer.
Pensionsstyrelsen befarar, att dessa förhållanden kommer att bestå,
då under de närmaste åren ytterligare hålkortsavdelningar kommer att tagas
i bruk. Socialstyrelsen finner, att lönerna för hålkortspersonal på den allmänna
arbetsmarknaden är sådana, att de statliga arbetsgivarna har svårigheter
att konkurrera om arbetskraften, oaktat löneställningen på lång
sikt synes förmånligare i statlig tjänst. Statistiska centralbyrån uppger sig
ha svårigheter att förvärva och behålla rutinerad hålkortspersonal, icke
minst stansoperatörer, vilket skulle ha sin förklaring i att lönerna i enskild
tjänst är mer differentierade än i statlig tjänst.
I fråga om den allmänna avvägningen av lönerna till hålkortspersonal
framhåller statistiska centralbyrån, att anledning saknas att beakta i vad
mån den ena eller andra maskintypen utnyttjas. För att utföra ett arbete
av viss svårighetsgrad blir kravet på personalens kunnande icke i nämnvärd
grad beroende av maskintypen. Däremot kan olika maskiner vara
konstruerade för mer eller mindre komplicerade arbeten, vilket blir beaktat
om vid löneavvägningen hänsyn tages till arbetets svårighetsgrad. Pensionsstyrelsen
synes däremot vilja förorda en differentiering av lönerna med
utgångspunkt från maskintypen. Generalpoststyrelsen framhåller, att med
den av styrelsen utnyttjade maskintypen kraven på personal, som utför
primärstansning och kontrollstansning, är desamma.
Beträffande de föreslagna lönegraderna för hålkortspersonal uttalar statens
lönenämnd, att vad i promemorian anförts rörande arbetsuppgifterna
för personal i olika lönegrader icke utgör tillräckligt underlag för ett ställningstagande.
Statskontoret har i stort sett icke haft något att invända
mot de i promemorian anlagda principiella synpunkterna på frågan om
löneavvägningen och de i anslutning härtill förordade lönegradsserierna
men framhåller att det på längre sikt kan uppstå svårigheter att i vissa
fall rekrytera de fasta maskinoperaförstjänsterna med kompetenta krafter,
om på tjänster av denna kategori uteslutande placeras biträden för skrivoch
kontorsgöromål. Det ibland forcerade tempot på hålkortsavdelningen
samt ofta förekommande övertidsarbete har föranlett statskontoret att hittills
utnyttja expeditionsvakter som maskinoperatörer. Försvarets civilförvaltning
har vid sin bedömning av bottenlönegraden för maskinpersonal
utgått från en jämförelse med vaktmästar- och expeditionsvaktspersonalen
och funnit, att den lägsta lönegraden för maskinpersonal bör vara 10 löne
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 134.
9
graden. För chefsoperatör anses vidare 15 lönegraden icke böra komma till
användning, och för andra kvalificerade maskinoperatörer skulle normalt
utnyttjas 13 och 15 lönegraderna. Flygförvaltningen har anfört, att lägre
lönegrad än den 11 ej bör komma till användning för maskinoperatörer. Pensionsstyrelsen,
som för de fasta maskinoperatörerna tillämpat samma löneställning
som för expeditionsvaktspersonalen, avstyrker under hänvisning
till rekryteringssvårigheter bestämt, att lönegraden för dessa operatörer
skulle sättas lika som för skriv- och kontorsbiträden. Pensionsstyrelsen
framhåller, att redan nu den tillämpade löneställningen icke är till fyllest
för att säkerställa en tillfredsställande rekrytering av maskinpersonal och
att det med nuvarande löner visat sig synnerligen svårt att rekrytera även
kvinnliga operatörer, vilket främst sammanhänger med att skifttjänstgöring
tillämpas. Tjänstemännens centralorganisation föreslår för maskinpersonalen
udda lönegrader från och med It till och med 25. För inplacering
i It lönegraden bör enligt organisationens uppfattning krävas fullgod
förmåga att utföra sorteringsarbete, maskinpassning och de enklaste
formerna av boxkoppling enligt schema.
Beträffande löneavvägningen för stanspersonalen har i remissyttrandena
icke yrkats på ändrad löneställning för gruppen i dess helhet. Tjänstemännens
centralorganisation har dock funnit, att högre lönegradsplacering bör
tillämpas för personal, som kontrollstansar, samt för den personal, som
sysselsättes med sådant stansningsarbete som icke kontrollstansas. Statistiska
centralbyrån yrkar, att personal med särskilt krävande stansningsarbete
skall kunna ges förmånligare placering än befordringsgången medger.
Det i departementspromemorian framlagda förslaget om en undersökning
rörande ökad användning av ackordslönesystem för stansningspersonal har
föranlett uttalanden i flera remissyttranden. Tjänstemännens centralorganisation
har sålunda förklarat sig icke vilja avvisa en prövning av ackordsarbete
i detta sammanhang. Försvarets civilförvaltning, centrala värnpliktsbyrån
och generaltullstyrelsen har ansett att frågan om ackordslönesystem
bör prövas. Statistiska centralbyrån uppger, att erfarenheterna av det vid
folkräkningen tillämpade premiesystemet är mycket goda. Vid centralbyråns
maskincentral anses dock ackordsarbete ej möjligt på grund av
att arbetet där är av allt för varierande natur. Även i andra remissyttranden
har uttalats att svårigheter föreligger att tillämpa ackordslönesystem.
I anslutning till departementspromemorians förslag om placeringen i
lönegrad av olika tjänster har i remissyttrandena yrkats på höjd löneställning
i ett flertal fall.
Departementschefen.
Hålkortsarbete har förekommit inom de statliga verken under ett trettiotal
år. Under tiden fram till mitten av 1940-talet bedrevs emellertid hål
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 134.
kortsarbetet i ringa skala och med endast ett litet antal anställda. Efter
senaste världskriget har emellertid, trots importsvårigheter, antalet hålkortsanläggningar
ökat mycket snabbt. För närvarande torde inom landet i
hålkortsarbete sysselsättas minst 3 000 personer i offentlig och enskild
tjänst. Den starka ökningen av antalet hålkortsanläggningar har försiggått
samtidigt med och under inflytande av att hålkortsmaskinerna tekniskt
blivit mer komplicerade och därmed användbara för alltmer avancerade
uppgifter. Den personal, som har att betjäna hålkortsmaskinerna, har fått
sin särprägel av den specialisering på hålkortsmässiga arbetsuppgifter, som
blivit en oundviklig följd.
Inom delar av den statliga förvaltningen har hålkortsmässigt arbete fått
vidsträckt omfattning. Vid utbyggandet av de statliga hålkortsanläggningarna
har myndigheterna haft att brottas med de svårigheter i personalhänseende,
som sammanhängt med det snabbt expanderande behovet av arbetskraft
till hålkortsarbetet. Svårigheterna har härvid icke endast varit att
förvärva erforderligt antal personer för hålkortsarbetet utan även och
främst att erhålla den kvalificerade personal, som erfordras för att på ett
riktigt och ekonomiskt sätt utnyttja hålkortsutrustningen.
Vid skilda tillfällen har från myndigheter inkommit framställningar om
förbättrad löneställning för hålkortspersonal. Dessa framställningar har i
viss mån efter prövning i de särskilda fallen kunnat bifallas. En allmännare
genomgång av hålkortspersonalens löneställning har emellertid synts
nödvändig och därför utförts inom civildepartementet. Resultaten av undersökningen
har redovisats i förenämnda departementspromemoria.
I promemorian har på grundval av införskaffade upplysningar rörande
löneförhållandena för hålkortspersonal på den enskilda arbetsmarknaden
uttalats, att den statliga lönenivån för hålkortspersonal icke avviker från
lönenivån på den enskilda arbetsmarknaden på ett för de statsanställda ofördelaktigt
sätt. Detta uttalande har motsagts i vissa remissyttranden. Med
anledning härav har jag låtit utföra ytterligare undersökningar rörande
löneläget för hålkortspersonal på den enskilda arbetsmarknaden, varjämte
hos några myndigheter gjorts en förfrågan i vilken utsträckning personal i
statlig tjänst under 1952 övergått till annan arbetsgivare.
De kompletterande löneundersökningarna, som bestått i muntliga förfrågningar
hos arbetsgivare för hålkortspersonal, har bestyrkt de i departementspromemorian
lämnade uppgifterna. I stort sett synes sålunda den
nuvarande lönenivån för hålkortspersonal icke understiga de på den allmänna
arbetsmarknaden tillämpade lönerna. För viss personal ligger de
statliga lönerna synbarligen högt. Att personal, som på egen begäran slutat
i statlig tjänst och tagit anställning hos enskild arbetsgivare, härvid i några
fall uppnått högre lön behöver dock ej betvivlas.
Beträffande personalavgången från hålkortsavdelningar under år 1952
har från socialstyrelsen uppgivits att tre tjänstemän slutat under året. Två
Kungl. Maj:ts proposition nr 13i.
11
har övergått till annat statligt verk och en har flyttat till annan ort. Från
statistiska centralbyråns stansningsavdelningar, som sysselsätter drygt ett
femtiotal stansoperatörer, avgick under samma år tio personer, varav fyra
efter uppsägning från verkets sida, en på grund av sjukdom, en för utrikes
vistelse, en för arbete hos annan statlig myndighet, två för arbete hos enskild
arbetsgivare och en av ej uppgiven anledning. Från verkets maskinavdelningar
avgick under samma tid på egen begäran för vistelse i utlandet
två tjänstemän. Från pensionsstyrelsens maskinavdelning avgick under år
1952 åtta tjänstemän, varav en till annan statlig myndighet. I allt sysselsätter
avdelningen ungefär fyrtiofem maskinoperatörer.
Från ett av de företag, som uthyr hålkortsmaskiner och utbildar hålkortsoperatörer,
har inhämtats, att utbildningen av operatörer under det
senaste året varit mycket omfattande. Härigenom torde möjligheterna att
förvärva kunniga hålkortsoperatörer ha avsevärt förbättrats. Även i fortsättningen
kommer att bedrivas en omfattande utbildningsverksamhet. För
att främja ett bättre utnyttjande av hålkortsmaskiner överväger företaget
även olika möjligheter att självt utbilda och att stimulera utbildning hos
arbetsgivarna av särskilt kvalificerad hålkortspersonal. Från samma företag
meddelas, att personaltillgången inom hålkortsområdet under sista tiden
starkt förbättrats.
De undersökningar, som utförts rörande löneförhållandena för hålkortspersonal
på den enskilda arbetsmarknaden, synes klargöra, att de statliga
lönerna för hålkortspersonal icke behöver nivåmässigt ändras. Detta bestyrkes
också av den måttliga omsättningen av personal under det senaste
året hos de särskilt tillfrågade myndigheterna. Den ökade utbildningen av
hålkortsoperatörer synes ha medfört, att den för hålkortsavdelningarna
besvärande personalsituation, som rådde ännu för något år sedan, nu är i
stort sett övervunnen. Jag är vidare beredd att överväga åtgärder för att
stödja ytterligare vidgad utbildning av hålkortspersonal, om tendenser
till personalbrist på nytt skulle uppträda.
I enlighet med vad i departementspromemorian föreslås förordar jag, att
den för skriv- och kontorsbiträden tillämpade befordringsgången kommer
till användning även för stansoperatörer och fasta maskinoperatörer. Att
medge högre löneställning för stansoperatörer, som utför visst stansningsarbete,
finner jag icke motiverat. De särskilda arbeten, som i några remissyttranden
ansetts påkalla en högre löneställning, torde ej vara av mer komplicerad
art än som normalt kan påläggas kontorsbiträden. I promemorian
föreslagna lönegradsserier för föreståndare på stansavdelning och befordrade
maskinoperatörer finner jag riktigt avvägda. Av maskinoperatör i It
lönegraden bör krävas full förtrogenhet med de olika på en hålkortsavdelning
förekommande arbetsuppgifterna samt förmåga att självständigt väl
utnyttja olika maskiners kapacitet. Operatör i 13 lönegraden skall själv
-
12
Kungl. Maj:ts proposition, nr 134.
ständigt kunna planera olika arbeten på avdelningen och härvid till fullo
behärska även de mer avancerade hålkortsmässiga applikationerna. På
operatör i 15 lönegraden bör ställas krav på allsidig hålkortsmässig utbildning
samt utpräglad förmåga att finna de hålkortsmässigt riktiga lösningarna
för olika komplicerade arbetsuppgifter. För operatörer sysselsatta
i självständigt planeringsarbete med komplicerade arbeten torde i vissa
fall även kunna utnyttjas 17 lönegraden. För chefsoperatörer synes i allmänhet
lönegradsserien 17, 19 och 23 böra användas. Högre löneställning
än 23 lönegraden synes icke vara motiverad. 15 lönegraden torde endast
undantagsvis böra tillämpas för chefsoperatörer.
Den verkställda genomgången av de olika tjänsterna för personal i hålkortsarbete
i överensstämmelse med angivna principer har givit vid handen,
att det i vissa fall föreligger anledning att medge förmånligare löneställning
än den nuvarande. I något fall synes den nuvarande löneställningen
däremot väl hög. De förändringar av olika tjänsters placering i lönegrad,
som jag i enlighet med det anförda vill förorda, har upptagits i en förteckning,
vilken torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende såsom
bilaga B. I förteckningen har icke såsom i departementspromemorian medtagits
några tjänster vid statistiska centralbyråns maskincentral. Anledningen
härtill är den, att enligt vad jag erfarit vissa tjänstemän vid maskincentralen
åtnjuter tjänstledighet från innehavda lönegradsplacerade tjänster
och därunder i stället för löneplanslön uppbär särskilda arvoden. Fn ytterligare
undersökning av avlöningsförhållandena för denna personal har
därför synts mig påkallad. Ej heller har i förteckningen medtagits sådan
personal, som enligt mitt förslag bör placeras i den reglerade befordringsgången
för skriv- och kontorsbiträden.
De i promemorian föreslagna övergångsanordningarna för maskinpersonal,
vars tjänster enligt förslaget sänkes i lönegrad, finner jag mig böra
tillstyrka. Jämväl i övrigt kan vissa övergångsanordningar bli erforderliga.
I några remissyttranden har framhållits önskvärdheten av att i ökad omfattning
utnyttja ackordslönesystem vid stansningsarbete. En närmare undersökning
rörande denna fråga har föreslagits i departementspromemorian.
I anslutning härtill må erinras om att frågan om tillämpningen av ackordslönesystem
även tidigare beaktats. Bl. a. har 1948 års anställningsutredning
i sitt den 6 december 1951 avlämnade betänkande framhållit behovet av
ytterligare undersökningar i frågan. Spörsmålet om utformningen av ackordslönesystem
för tjänstemän kommer, så snart möjlighet därtill finnes,
att inom civildepartementet underkastas särskild prövning.
13
Kungl. Maj.ts proposition nr 13i.
Detaljförslag.
III huvudtiteln.
Utrikesförvaltningen. På personalförteckningen uppföres 11 kontoristtjänster
i Ca 13 och 34 kanslibiträdestjänster i Ca It i utbyte mot 45 kontorsbiträdestjänster
i Ca 8. Under icke-ordinarieposten torde medel få disponeras
för 33 kanslibiträdestjänster i Ce 11 i stället för 33 kontorsbiträdestjänster
i den reglerade befordringsgången.
IV huvudtiteln.
Försvarets civilförvaltning. På personalförteckningen uppföres 1 kontoristtjänst
i Ca 13 och en kanslibiträdestjänst i Ca 11 i utbyte mot 1 kanslibiträdestjänst
i Ca 11 och 1 kontorsbiträdestjänst i Ca 8. Under icke-ordinarieposten
torde medel få disponeras för 1 vikariatslöneförordnande i 17 lönegraden
för innehavaren av 1 kontoristtjänst i Ce 13, vilken i samband därmed
utbytes mot 1 tjänst för maskinoperatör i Ce 15, samt för 1 kanslibiträdestjänst
i Ce 11 i stället för 1 kontorsbiträdestjänst i den reglerade befordringsgången.
Försvarets sjukvårdsstyrelse. Under icke-ordinarieposten torde medel få
disponeras för 1 kansliskrivartjänst i Ce 15 i stället för 1 kontoristtjänst i
Ce 13.
Krigsmaterielverkets huvuddel. Beträffande 2 på personalförteckningen
uppförda kontorsbiträdestjänster i Ca 8 skall — i avvaktan på prövning av
frågan om krigsmaterielverkets organisation — tillämpas vikariatslöneförordnanden
i 11 lönegraden. Under icke-ordinarieposten torde medel få disponeras
för 1 vikariatslöneförordnande i 15 lönegraden i stället för 1 kontoristtjänst
i Ce 13 samt för 2 vikariatslöneförordnanden i 11 lönegraden i
stället för 2 kontorsbiträdestjänster i den reglerade befordringsgången. 2
kanslibiträdestjänster i Ce 11 nedflyttas vid ledigblivande till kontorsbiträdestjänster
i nämnda befordringsgång.
Arméförvaltningen. På personalförteckningen uppföres 1 kanslibiträdestjänst
i Ca 11 i utbyte mot 1 kontorsbiträdestjänst i Ca 8. Beträffande 1 på
personalförteckningen uppförd kontoristtjänst i Ca 13 skall tillämpas vikariatslöneförordnande
för förste kansliskrivare i 17 lönegraden. Under ickeordinarieposten
torde medel få disponeras för 2 kontoristtjänster i Ce 13
i stället för 2 kanslibiträdestjänster i Ce 11. 1 assistenttjänst i Ce 22 nedflyttas
vid ledigblivande till tjänst för förste maskinoperatör i Ce 17.
Marinförvaltningen. Under icke-ordinarieposten torde medel få disponeras
för 1 kansliskrivartjänst i Ce 15 i stället för en kanslibiträdestjänst i
Ce 11, för 1 kontoristtjänst i Ce 13 i stället för 1 kanslibiträdestjänst i Ce 11,
i samband varmed 1 kansliskrivartjänst i Cg 15 utgår, samt för 1 kontoristtjänst
i Ce 13 i stället för 1 tjänst för kameralbiträde i Ce 12.
Flygförvaltningen. En tjänst i Cg 19 (med avlöning från sakanslag) utbytes
mot 1 tjänst för byråassistent i Cg 23.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 13A.
Arméstaben. På personalförteckningen uppföres 1 kontoristtjänst i Ca 13
i utbyte mot 1 kanslibiträdestjänst i Ca 11, 1 kontoristtjänst i Ce 13 i utbyte
mot 1 kanslibiträdestjänst i Ce 11, 3 kanslibiträdestjänster i Ca 11
i utbyte mot 3 kontorsbiträdestjänster i Ca 8 samt 3 kanslibiträdestjänster i
Ce 11 i utbyte mot 3 kontorsbiträdestjänster i den reglerade befordringsgången.
Militärbefälsstaberna. På personalförteckningen uppföres 2 kanslibiträdestjänster
i Ce 11 (varav 1 i kassatjänst) i utbyte mot 2 kontorsbiträdestjänster
i den reglerade befordringsgången.
Krigsskolan. På personalförteckningen uppföres 1 kanslibiträdestjänst i
Ca 11 i utbyte mot en kontorsbiträdestjänst i Ca 8. 1 på personalförteckningen
uppförd tjänst för förrådsman i Ce 11 ändras till kanslibiträdestjänst
i Ce 11.
Marinstaben. På personalförteckningen uppföres 1 kanslibiträdestjänst
i Ca 11 i utbyte mot 1 kontorsbiträdestjänst i Ca 8.
Norrlandskustens marindistrikt.
Hemsö kustartilleriförsvar. På personalförteckningen uppföres
1 kanslibiträdestjänst i Ca 11 i utbyte mot 1 kontorsbiträdestjänst i Ca 8.
Ostkustens marindistrikt.
Marindistriktsstab och gemensamma förvaltningsorgan.
På personalförteckningen uppföres 1 kanslibiträdestjänst i Ca 11
i utbyte mot 1 kontorsbiträdestjänst i Ca 8 samt 5 kontoristtjänster i Ce 13
(i kassatjänst) i utbyte mot 5 kanslibiträdestjänster i Ce 11, i samband varmed
anmärkningen i personalförteckningen beträffande 1 övergångsvis
bibehållen kontoristtjänst i MEo 8 (Ce 12)''utgår. På personalförteckningen
uppföres vidare 1 kanslibiträdestjänst i Ce 11 i stället för 1 kontorsbiträdestjänst
i den reglerade befordringsgången. Beträffande på personalförteckningen
uppförda 1 kontorsbiträdestjänst i Ca 8 och 1 kontorsbiträdestjänst
i den reglerade befordringsgången (båda i kassatjänst) skall tillämpas
vikariatslöneförordnanden i 13 lönegraden.
Stockholms ör logsstation. På personalförteckningen uppföres
1 kanslibiträdestjänst i Ca 11 och 1 kanslibiträdestjänst i Ce 11 i utbyte
mot 1 kontorsbiträdestjänst i Ca 8 och 1 kontorsbiträdestjänst i den reglerade
befordringsgången.
Stockholms kustartilleriförsvar. På personalförteckningen
uppföres 1 kanslibiträdestjänst i Ce 11 i utbyte mot 1 kontorsbiträdestjänst
i den reglerade befordringsgången.
Gotlands marindistrikt.
Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands kustartillerikår.
På personalförteckningen uppföres 1 kanslibiträdestjänst
Kungl. Maj.ts proposition nr 13i.
15
1 Ce 11 i utbyte mot 1 kontorsbiträdestjänst i den reglerade befordringsgången.
Beträffande 1 på personalförteckningen uppförd kanslibiträdestjänst
i Ce 11 skall tillämpas vikariatslöneförordnande i 15 lönegraden.
Sydkustens marindistrikt.
Marindistriktsstab och gemensamma förvaltningsorgan.
På personalförteckningen uppföres 6 kontoristtjänster i Ce 13
(varav 5 i kassatjänst) i utbyte mot 6 kanslibiträdestjänster i Ce 11.
Karlskrona örlogsstation. På personalförteckningen uppföres
2 kanslibiträdestjänster i Ce 11 i utbyte mot 2 kontorsbiträdestjänster i den
reglerade befordringsgången.
Blekinge kustartilleriförsvar. På personalförteckningen
uppföres 1 kanslibiträdestjänst i Ce 11 i utbyte mot 1 kontorsbiträdestjänst
i den reglerade befordringsgången.
Karlskrona kustartilleriregemente. På personalförteckningen
uppföres 2 kanslibiträdestjänster i Ca 11 i utbyte mot 2 kontorsbiträdestjänster
i Ca 8.
Västkustens marindistrikt.
Marindistriktsstab och gemensamma förvaltningsorgan.
På personalförteckningen uppföres 2 kanslibiträdestjänster i Ca 11
i utbyte mot 2 kontorsbiträdestjänster i Ca 8 samt 1 kansliskrivartjänst i Ce
15 (i kassatjänst) i utbyte mot 1 kontoristtjänst i Ce 13, i samband varmed
anmärkningen i personalförteckningen beträffande 1 övergångsvis bibehållen
kassörstjänst i Ce 15 utgår. På personalförteckningen uppföres vidare
1 kontoristtjänst i Ce 13 (i kassatjänst) i utbyte mot 1 kanslibiträdestjänst
i Ce 11.
Göteborgs örlogsstation. På personalförteckningen uppföres
1 kanslibiträdestjänst i Ce 11 i utbyte mot 1 kontorsbiträdestjänst i den
reglerade befordringsgången.
Göteborgs kustartilleriförsvar. På personalförteckningen
uppföres 1 kanslibiträdestjänst i Ce 11 i utbyte mot 1 kontorsbiträdestjänst
i den reglerade befordringsgången.
Sjökrigshögskolan. På personalförteckningen uppföres 1 kanslibiträdestjänst
i Ca 11 i utbyte mot 1 kontorsbiträdestjänst i Ca 8.
Sjökrigsskolan. På personalförteckningen uppföres 1 kanslibiträdestjänst
i Ca 11 i utbyte mot eu kontorsbiträdestjänst i Ca 8.
Marinens underofficer sskola. På personalförteckningen uppföres 1 kanslibiträdestjänst
i Ca 11 i utbyte mot en kontorsbiträdestjänst i Ca 8.
Flygstaben. På personalförteckningen uppföres 1 telefonisttjänst i Ca 11
i utbyte mot en kontorsbiträdestjänst i Ca 8.
Flygvapnets förband. På personalförteckningen uppföres 18 kanslibiträdestjänster
i Ca 11 och 1 kanslibiträdestjänst i Ce 11 i utbyte mot 18 kon
-
16 Kungl. Maj.ts proposition nr 13i.
torsbiträdestjänster i Ca 8 och 1 kontorsbiträdestjänst i den reglerade befordringsgången.
Flygvapnet: Väderlekstjänsten. På personalförteckningen uppföres 2
tjänster för tekniskt biträde i Ce It i utbyte mot 2 tjänster för tekniskt
biträde i Ce 8.
Flygkrigshögskolan. På personalförteckningen uppföres 1 kontoristtjänst
i Ce 13 i utbyte mot 1 kanslibiträdestjänst i Ce 11.
Flygvapnets centrala skolor. På personalförteckningen uppföres 2 kanslibiträdestjänster
i Ce 11 (varav 1 i kassatjänst) i utbyte mot 2 kontorsbiträdestjänster
i den reglerade befordringsgången.
Försvarets socialbyrå. På personalförteckningen uppföres 1 kanslibiträdestjänst
i Ca 11 i utbyte mot 1 kontorsbiträdestjänst i Ca 8.
V huvudtiteln.
Socialstyrelsen. Under icke-ordinarieposten torde medel få disponeras
för 1 tjänst för förste maskinoperatör i Ce 17 i stället för 1 kontoristtjänst
i Ce 13.
Arbetsmarknadsstyrelsen. På personalförteckningen uppföres 4 kanslibiträdestjänster
i Ca 11 i utbyte mot 4 kontorsbiträdestjänster i Ca 8. Under
icke-ordinarieposten torde medel få disponeras för 1 kansliskrivartjänst i
Ce 15 i stället för 1 kontoristtjänst i Ce 13, för 1 kontoristtjänst i Ce 13 i
stället för 1 kanslibiträdestjänst i Ce 11 samt för 3 kanslibiträdestjänster i
Ce 11 i stället för 3 kontorsbiträdestjänster i den reglerade befordringsgången.
Arbetsmarknadsstyrelsens krisorganisation. Medel torde få disponeras för
1 kansliskrivartjänst i Ce 15 i stället för 1 kontoristtjänst i Ce 13.
Pensionsstyrelsen. Under icke-ordinarieposten torde medel få disponeras
för 2 tjänster för maskinoperatör i Ce 15 i stället för 2 kontoristtjänster i
Ce 13 samt för 2 tjänster för maskinoperatör i Ce 11 i stället för 2 tjänster
i Ce 9 (tjänstemän).
VII huvudtiteln.
Statskontoret. På personalförteckningen uppföres 1 tjänst för förste maskinoperatör
i Ca 17 i utbyte mot 1 kontoristtjänst i Ca 13.
Statistiska centralbyrån: 1950 års folkräkning. Medel torde få disponeras
för 1 vikariatslöneförordnande såsom assistent i 19 lönegraden för innehavaren
av 1 kansliskrivartjänst i Ce 15 samt för 1 vikariatslöneförordnande
såsom kansliskrivare i 15 lönegraden för innehavaren av 1 kontoristtjänst
i Ce 13.
Generaltullstyrelsen. På personalförteckningen uppföres 1 tjänst för förste
maskinoperatör i Ca 17 i utbyte mot 1 kontoristtjänst i Ca 13. Under
icke-ordinarieposten torde medel få disponeras för 1 tjänst för maskinoperatör
i Ce 11 i stället för 1 kontorsbiträdestjänst i den reglerade befordringsgången.
Kungi. Maj.ts proposition nr 134.
17
VIII huvudtiteln.
Uppsala universitet: Vetenskapliga institutioner och inrättningar. Under
icke-ordinarieposten torde medel få disponeras för 1 kontoristtjänst i Ce 13
i stället för 1 kontorsbiträdestjänst i den reglerade befordringsgången.
Karolinska mediko-kirurgiska institutet. På personalförteckningen uppföres
1 kontoristtjänst i Ca 13 i utbyte mot 1 laboratoriebiträdestjänst i Ca
11.
Tandläkarhögskolan i Malmö. Under icke-ordinarieposten torde medel få
disponeras för 1 kontoristtjänst och 1 biblioteksbiträdestjänst i Ce 13 i
stället för 2 kanslibiträdestjänster i Ce 11.
Högre tekniska läroverk. Under icke-ordinarieposten torde medel få disponeras
för 1 kontoristtjänst i Ce 13 i stället för 1 kanslibiträdestjänst i
Ce 11.
IX huvudtiteln.
Veterinärhögskolan. På personalförteckningen uppföres 1 kansliskrivartjänst
i Ca 15 i utbyte mot 1 tjänst för tekniskt biträde i Ca 10.
Statens centrala frökontrollanstalt. På personalförteckningen uppföres 6
kanslibiträdestjänster i Ca 11 i utbyte mot 6 kontorsbiträdestjänster i Ca 8.
Beträffande 2 expeditionsbiträdestjänster i Ce 13 ändras tjänstebenämningen
till kontorist.
XI huvudtiteln.
Statens sinnessjukhus. Under icke-ordinarieposten torde medel få disponeras
för 1 kontoristtjänst i Ce 13 i stället för 1 kanslibiträdestjänst i Ce 11
samt för 5 kanslibiträdestjänster i Ce 11 i stället för 5 kontorsbiträdestjänster
i den reglerade befordringsgången.
Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt därstädes.
Under icke-ordinarieposten torde medel få disponeras för 1 kontoristtjänst
i Ce 13 i stället för 1 kanslibiträdestjänst i Ce 11.
XII huvudtiteln.
Statens pensionsanstalt. Under icke-ordinarieposten torde medel få disponeras
för 1 tjänst för förste maskinoperatör i Ce 17 i stället för 1 kansliskrivartjänst
i Ce 15.
Utöver vad som framgår av det föregående är jag ej beredd att nu föreslå
någon ändrad anställningsform eller lönegradsplacering eller eljest vidtaga
någon ändring i de av biträdesutredningen eller i departementspromemorian
framlagda förslagen.
I fråga om de övergångsbestämmelser och övriga åtgärder, som fordras
för ett genomförande av förslagen, torde jag, utöver vad i det föregående angivits,
få hänvisa till vad jag i dessa hänseenden anfört i förenämnda prop.
1952: 14.
Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 134.
18
Kungl. Maj. ts proposition nr 13i.
Nu föreliggande förslag, vilka i princip torde böra genomföras från och
med den 1 juli 1953, har beräknats medföra en kostnadsökning för löner
med i runt tal 100 000 kronor för år.
Biträdesutredningen har nu endast att behandla frågan om lönegradsplaceringen
för biträdespersonal vid försvaret med avlöning från sakanslag.
Denna fråga är emellertid icke av beskaffenhet att behöva underställas riksdagens
prövning.
Hemställan.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i de
för ifrågavarande myndigheter gällande personalförteckningarna,
som framgår av de förut återgivna detaljförslagen;
b)
bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela de övergångsbestämmelser,
som kan påkallas vid genomförandet av
nämnda förslag;
c) bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret 1953/54
medge de överskridanden av maximerade anslag och anslagsposter,
som erfordras i anledning av vad i det föregående
förordats.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Lennart Hauschildt.
Kungl. Maj:ts proposition nr 134.
19
Bilaga A.
An-
tal
Lönegrad
An-
tal
Lönegrad
Nuva-
rande
Utred-
ningens
förslag
Departe- mentsche- fens förslag
Nuva-
rande
Utred-
ningens
förslag
Departe- mentsche- fens förslag
l
2
3
4
1
2
3
4
III huvudtiteln.
Arméns underofficersskola.
Utrikesförvaltningen.
i
8
ii
8
ii
8
13
13
Krigsskolan.
67
8
11
11
i
11
11
11
IV huvudtiteln.
i
8
11
11®
i
8
11
8
Försvarets civilförvaltning.
1
11
13
131
Herrevadsklosters remontdepå.
3
11
13
11
i
8
11
8
2
8
11
ll2
3
8
11
8
Gudhems remontdepå
i
8
11
8
Försvarets sjukvårdsstyrelse.
1
13
15
15
Marinstaben.
Krigsmaterielverkets huvuddel.
i
8
11
11
1
13
15
153
Norrlandskustens marindistrikt.
1
13
11
13
Hemsö kustartilleriförsvar.
4
8
11
11®
i
8
11
11
2
11
8
8
Ostkustens marindistrikt.
Fortifikalionsf örvaltningen.
Marindistriktsstab och
gemensam-
2
11
13
11
ma förvaltningsorgan.
Arméförvaltningen.
5
11
13
13®
1
13
15
17®, 4
2
8
13
13®,®
1
13
15
13
2
8
11
11
2
11
13
135
Stockholms örlogsstation.
1
11
13
11
2
8
11
11
1
8
11
11
1
8
11
8®
1
Marinförvaltningen.
11 15 15
Stockholms kustartilleriförsvar
1
11(15)
13
13
1
8
11
11
1
12
13
13
Vaxholms kustartilleriregemente.
Arméstaben.
1
8
11
8
2
11
13
13
Gotlands marindistrikt.
6
8
11
11
Gotlands kustartilleriförsvar med
Militärbefälsstaberna.
Gotlands kustartillerikår.
1
8
11
11®, 7
1
11
—
15® io
1
8
—
ll7
1
8
11
11
1 På kanslibyråns pensionskontor. s På kameralbyråns bokföringskontor resp. revisionsbyråns
sekretariat. * Vikariatslöneförordnande. * På kasernutredningsbyråns cxp., KAF1.
5 På civilbyråns kameraldetalj, KAFI. 0 I kassatjänst. 7 IV milo. * På chefsexp. '' Stenografering.
10 Vid intendenturförvaltningen.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 13b.
19
19
2
19
Sydkustens marindistrikt.
Marindistriktsstab och gemensamma
förvaltningsorgan.
11 13 13*
11 13 13
Karlskrona örlogsstation.
8 11 ll2
8 11 8
Blekinge kustartilleriförsvar.
8 11 ll3
8 11 8
Karlskrona kustartilleriregemente.
8 11 ll4
8 11 8
Västkustens marindistrikt.
Marindistriktsstab och gemensamma
förvaltningsorgan.
13 15 151
11 13 131
8 11 11
8 11 83
Göteborgs örlogsstation.
8 11 ll6
8 11 8
Göteborgs kustartilleriförsvar.
8 11 11
Sjökrigshögskolan.
8 11 ll7
8 11 8
Sjökrigsskolan.
8 11 11
Marinens underofficersskola.
8 11 ll7
8 11 8
Flygstaben.
8 — ll8
Flygvapnets förband.
8 11 ll7
8 11 8
Flygvapnet: Väderlekstjänsten.
8 11 ll9
8 11 8
1
2
3
4
Flygkrigshögskolan.
1
11
13
13
Flygvapnets centrala skolor.
1
8
11
ll1
1
8
11
11
Försvarets socialbyrå.
1
8
11
11
V huvudtiteln.
Arbetsmarknadsstyrelsen.
1
13
15
1510
1
13
15
13
1
11
13
13
7
8
11
11
Arbetsmarknadsstyrelsens kris-
organisation.
1
13
15
15
VIII huvudtiteln.
Uppsala universitet.
1
8
13
13
Karolinska mediko-kirurgiska insti-
tutet.
1
11(13)
13
13
T andläkarhögskolan
i Malmö.
2
11
13
13
Högre tekniska läroverk.
1
11
13
13u
IX huvudtiteln.
Veterinärhögskolan.
1
10(13)
15
15
Statens centrala frökontrollanstalt.
6
8
ii
11
XI huvudtiteln.
Statens sinnessjukhus.
1
11
—.
1311
4
8
ii
11
1
8
—
ll11
3
8
ii
812
Statens tvångsarbetsanstalt å Svart-
sjö och statens alkoholistanstalt
därstädes.
1
11
13
13
1 I kassatjänst. 2 Sekr. åt stationschefen resp. l:a biträde plåtregistret. 3 På fortifikationsförvaltningens
exp. * Förestå skrivcentral resp. dispositionsbokföring. 5 På MDVstabens
exp. 6 Förestå plåt- och maskingrupp. 7 Förestå skrivcentral. 8 Förestå telefonväxel.
9 Vid flygstaben. 10 På kanslibyråns personalsektion. 11 Stockholm. 12 Umedalens,
Mariebergs och Sidsjöns sjukhus.
Kungl. Maj:ts proposition nr 134.
21
Bilaga B.
Lönegrad
Myndighet
Huvudtitel
Antal
Nuv.
Förslag i
departe- ments- prome- morian
Departe-
ments-
chefens
förslag
Anm. ang. tjänstebenäm- ning, placering etc.
IV huvudtiteln.
Försvarets civiltörvalt-
ning.
1
13
13
15
Maskinoperatör. För- ordnande med vik.- lön t. v. såsom förste
maskinoperatör i 17
lönegraden
Arméförvaltningen.
1
22
17
171
Förste maskinoperatör
Fly g förvaltningen.
1
22
23
—
Tjänsten utgår.
1
19
19
23
Byråassistent
V huvudtiteln.
Socialstyrelsen.
1
13
15
17
Förste maskinoperatör
Pensionsstyrelsen.
2
13
13
15
Maskinoperatör
1
11
15
11
2
9
11
11
»
VII huvudtiteln.
Statskontoret.
1
13’
15
17
Förste maskinoperatör
Statistiska centralby-
rån, folkräkningen.
1
15
17
15
Förordnande med vik.- lön t. v. såsom assi- stent i 19 lönegraden
1
13
13
13
Förordnande med vik.- lön t. v. såsom kansli- skrivare i 15 lönegra- den.
Generaltullstyrclsen.
1
13
15
17
Förste maskinoperatör
2
8
11
ll3
Maskinoperatör
XII huvudtiteln.
Statens pensionsanstalt.
1
15
15
17
Förste maskinoperatör
1 Nuv. tjänstinnehavare kvarstår övergångsvis i innehavd lönegrad.
3 Uppehåller förordnande med vik.-lön i 15 lönegraden.
3 En av dessa tjänster är redan uppflyttad till 11 lönegraden.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1953:208 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönegradsplacering för viss biträdesoch hålkort sper sonal. a1 i texten
- SU 1953:91 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående lönegradsplacering för viss biträdesoch hålkortspersonal jämte i ämnet väckt motion. s. 1 i texten