Sök i Ratio Lex

Angående lönegradsplacering för viss biträdesoch hålkortspersonal

1953-03-13 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:134, Angående lönegradsplacering för viss biträdesoch hålkortspersonal

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 13i.

1

Nr 134.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående lönegradsplacering

för viss biträdes- och hålkortspersonal; given

Stockholms slott den 13 mars 1953.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

John Lingman.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I överensstämmelse med de av 1952 års riksdag godkända allmänna

riktlinjerna för anställnings- och avlöningsförhållandena för viss biträdespersonal

föreslås i propositionen ändrad lönegradsplacering för kontorspersonal

vid ett antal verk och institutioner. Riktlinjer framlägges även rörande

placeringen i lönegrad av personal i hålkortsarbete. I anslutning

härtill föreslås ändrad lönegradsplacering för viss sådan personal. De förordade

ändringarna framgår av de vid statsrådsprotokollet i ärendet såsom

bilagor fogade sammanställningarna. Förslagen, som i princip är avsedda

att genomföras från och med den 1 juli 1953, beräknas medföra en

kostnadsökning per år för löner med i runt tal 100 000 kronor.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 13''i.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 13i.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 mars

1953.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund,

Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för civildepartementet, statsrådet Lingman, fråga om lönegradsplacering

för viss biträdes- och hålkortspersonal samt anför därvid följande.

I betänkande den 10 oktober 1951 framlade 1947 års biträdesutredning

förslag till normer för placering i lönegrad av biträdespersonal med kontorsgöromål

och vissa liknande arbetsuppgifter. På grundval av betänkandet

förordades i prop. 1952: 14 vissa allmänna riktlinjer för anställningsoch

avlöningsförhållandena för viss biträdespersonal. Dessa riktlinjer godkändes

av riksdagen. I samma proposition samt i prop. 1952: 146 och 245

underställdes riksdagens prövning detaljförslag rörande lönegradsplaceringen

vid flertalet verk och institutioner. Dessa detaljförslag grundades

på förslag avgivna av biträdesutredningen i enlighet med angivna riktlinjer.

I årets statsverksproposition har (Bil. 2, s. 2) framhållits, att ytterligare

förslag av utredningen kunde förväntas bli framlagda senare under innevarande

år och att åtgärder syntes böra vidtagas för att möjliggöra ett

snabbt genomförande av dessa förslag. I sådant syfte har Kungl. Maj :t på

min hemställan i statsverkspropositionen föreslagit riksdagen besluta, att

de personalförteckningar, som riksdagen fastställer innan riksdagen har

meddelat beslut i anledning av bl. a. biträdesutredningens ytterligare förslag

och de övriga förslag, som kan upptagas i samband därmed, skall gälla

endast i den mån annat icke följer av vad riksdagen i samband med behandlingen

av nämnda förslag beslutar. I skrivelse den 21 februari 1953 (nr 42)

har riksdagen meddelat beslut av angivna innebörd.

Jag anhåller att nu få anmäla biträdesutredningens ytterligare förslag

och i samband därmed ett inom civildepartementet utarbetat förslag rörande

löneställningen för hålkortspersonal.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 13i. 3

Biträdespersonal.

Såsom resultat av biträdesutredningens fortsatta arbete har utredningen,

under åberopande av de i utredningens betänkande den 10 oktober

1951 förordade grunderna, överlämnat förslag angående lönegradsplacering

för biträdespersonal dels med skrivelse den 2 februari 1953 beträffande försvarets

socialbyrå samt vissa verk inom allmänna civilförvaltningen, dels

ock med skrivelse den 16 februari 1953 beträffande försvaret.

över förslagen har yttranden avgivits av berörda myndigheter — i vissa

fall avseende försvaret av överordnade myndigheter — ävensom av Tjänstemännens

centralorganisation (TCO). Vad angår försvaret har yttranden

därjämte avgivits av försvarets civilförvaltning beträffande försvaret i dess

helhet och av statens organisationsnämnd beträffande vissa myndigheter

tillhörande försvarskrafterna.

I en den 14 februari 1953 dagtecknad promemoria har utredningen vidare

framlagt förslag angående lönegradsplacering för den utomlands

tjänstgörande biträdespersonalen inom utrikesförvaltningen.

Nu angivna förslag — med undantag för sådana som hänför sig till sakanslagsavlönad

personal eller som ej innebär ändrad lönegradsplacering

— har upptagits i en sammanställning, vilken torde såsom bilaga A få fogas

till statsrådsprotokollet i detta ärende.

De sålunda framlagda förslagen och de däröver avgivna yttrandena har

granskats med utgångspunkt från de av riksdagen godkända allmänna riktlinjerna

för anställnings- och avlöningsförhållandena för viss biträdespersonal

samt nu rådande organisation inom de olika verken och institutionerna.

Resultatet av granskningen redovisas i det följande. Ändringar med

avseende på lönegradsplaceringen redovisas härjämte i nyssnämnda bilaga A.

I fråga om vissa av de berörda tjänsterna vill jag framhålla följande.

Lönegradsplaceringen för den utomlands tjänstgörande biträdespersonalen

inom utrikesförvaltningen har icke kunnat på samma sätt som för övrig

biträdespersonal helt avvägas efter arbetsuppgifternas art. Detta sammanhänger

med de i regel täta ombytena av tjänstgöringsort för denna

personal. Jag vill emellertid framhålla, att biträdespersonal inom utrikesförvaltningen,

som placeras utomlands, f. n. erhåller tjänstledighet från

innehavd tjänst och under tjänstgöringen utrikes uppbär särskilt fastställda

arvoden. Tillika vill jag erinra om den pågående utredningen angående avlöningsförmånerna

för utomlands stationerade tjänstemän in. in.

I likhet med vad jag i fråga om lcrigsmaterielverket förordat i prop. 1952:

251 angående lönegradsplaceringen för vissa tjänster in. in., anser jag, att

i avvaktan på prövning av frågan om krigsmaterielverkets organisation endast

vikariatslöneförordnanden skall meddelas i de föreslagna förhöjda lönegraderna

vid detta verk.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Iiungl. Maj.ts proposition nr 13h.

De av biträdesutredningen framlagda förslagen beträffande luftvärnsskjutskolan

och arméns radarskola har med hänsyn till pågående resp. förestående

organisationsundersökningar genom statens organisationsnämnd

ansetts böra prövas i samband med behandlingen av frågan om ändrad organisation

för dessa institutioner.

Vad angår vägförvaltningarna har biträdesutredningen i sitt förslag närmast

avsett biträdestjänsterna vid distriktsingenjörsavdelningarna. Frågan

om lönegradsplaceringen för sistnämnda biträdestjänster synes mig lämpligen

böra upptagas till prövning i samband med behandlingen av spörsmålet

om organisationen av distriktsingenjörsavdelningarna i deras helhet.

Biträdesutredningen har erinrat om att den genom statens organisationsnämnd

bedrivna rationaliseringsverksamheten vid försvaret fortsätter. I

vissa fall, där ändrad organisation kan förväntas komma att fastställas

inom en nära framtid, har utredningen ej framlagt något förslag. I andra

fall, där ändrad organisation ännu icke föreslagits eller fastställts, har utredningen

likväl framlagt vissa förslag men i fråga om dessas utformning

iakttagit försiktighet. I anslutning härtill har utredningen anfört, att möjlighet

till omprövning av löneställningen i vissa fall bör föreligga, sedan

ändrad organisation genomförts. Jag anser mig kunna ansluta mig till detta

uttalande av utredningen.

Löneställningen för hålkortspersonal.

I biträdesutredningens förenämnda betänkande angående anställningsförhållandena

för viss biträdespersonal i statens tjänst föreslogs vissa normer

även för placering i lönegrad av den biträdespersonal, som är sysselsatt i

hålkortsarbete. Med hänsyn till vad i remissyttrandena anfördes angående

löneställningen för denna personal fann jag emellertid vid anmälan av utredningens

förslag (prop. 1952: 14), att denna fråga påkallade ytterligare

granskning.

Inom civildepartementet har därefter upprättats en promemoria angående

löneförhållandena för personal i hålkortsarbete. I promemorian framlägges

förslag till placering i lönegrad av tjänster för maskin- och stanspersonal

i hålkortsarbete. Det har härvid ansetts lämpligt att i ett sammanhang

behandla hela personalgruppen. Sålunda har medtagits jämväl

personal i högre lönegrad än den 15 samt extra personal och personal, som

avlönas från andra anslag än avlöningsanslag.

Över departementspromemorian har yttranden avgivits av försvarets

civilförvaltning, arméförvaltningen, flygförvaltningen, centrala värnpliktsbyrån,

socialstyrelsen, riksförsäkringsanstalten, pensionsstyrelsen, generalpoststyrelsen,

statskontoret, statistiska centralbyrån, generaltullstyrelsen,

statens lönenämnd, statens pensionsanstalt och Tjänstemännens centralorganisation.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 13i.

Departementspromemorian.

5

I departementspromemorian redogöres för principerna för de olika typerna

av hålkortsmaskiner. Härvid framhålles att, även om kraven på den

personal som arbetar vid hålkortsmaskiner av viss typ är större än kraven

på personal vid maskiner av annan typ, detta icke får leda till den slutsatsen

att löneavvägningen för de olika tjänsterna får göras med ledning av maskintypen.

I stort sett torde det nämligen förhålla sig så, att de mindre

komplicerade maskinerna utnyttjas för enklare arbetsuppgifter. Löneavvägningen

kan därför helt inriktas på bedömningen av arbetsuppgifterna.

Promemorian innehåller en allmän klassificering av maskin- och stanspersonalen.

Härvid har maskinpersonalen uppdelats i tre huvudgrupper,

nämligen 1) chefsoperatörer, 2) andra kvalificerade operatörer och 3) fasta

maskinoperatörer. Stanspersonalen har delats i två huvudgrupper, nämligen

1) arbetsledande personal och 2) stansoperatörer.

Chefsoperatören svarar för arbetsledningen på maskinavdelning och skall

inplacera de olika arbetsuppgifterna i det dagliga arbetsprogrammet. En av

hans arbetsuppgifter är därför att upprätta tidsplaner över när olika arbeten

skall utföras. Han skall även kunna på rätt sätt utnyttja maskinerna för

de aktuella arbetsuppgifterna. På honom faller uppgiften att utföra svårare

kopplingar av boxar samt vidare att utarbeta skisser för fasta boxuppställningar.

Av gruppen andra kvalificerade operatörer kräves även en ingående kännedom

om hålkortsmaskiner så att de självständigt och med utnyttjande

av skilda maskiner kan utföra olika arbetsuppgifter. Det arbetsledande momentet

inom denna grupp består i enklare anvisningar till fasta maskinoperatörer.

Fasta maskinoperatörer har benämnts den personal, som huvudsakligen

svarar för sorteringsarbete och passning av olika maskiner under gång. I

arbetet ingår viss kontroll av att maskinerna arbetar riktigt samt enklare

kopplingar enligt schema eller enligt mer summariska anvisningar.

Huvuduppgifterna för den arbetsledande stanspersonalen är att leda och

fördela arbetet på stansavdelning samt instruera stansoperatörerna i nya

arbeten.

För bedömningen av lönerna till den statligt anställda hålkortspersonalen

har lönerna för motsvarande personalgrupp på den enskilda arbetsmarknaden

studerats. Sålunda har utnyttjats en undersökning rörande löneförhållandena

bland hålkortspersonal, som under hösten 1950 utfördes av 1949

års tjänsteförteckningskommitté. På grund av att svarsfrekvensen vid

undersökningen blev otillräcklig kunde den ifråga om maskinoperatörernas

löner icke ge några säkra hållpunkter för bedömningen. Beträffande stanspersonal

i Stockholm synes undersökningen visa, att de av staten betalade

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 13i.

lönerna vid undersökningstillfället låg fullt i nivå med de löner, som tilllämpades

i enskild tjänst. På ortsgrupp 3 syntes de statliga lönerna ligga

högre än lönerna i enskild tjänst.

För att få en bättre överblick över löneförhållandena för liålkortspersonal

i icke statlig tjänst, har, såsom framgår av departementspromemorian,

muntliga förfrågningar gjorts hos enskilda företag och kommunala institutioner.

På grundval av dessa enkäter uttalas i promemorian beträffande

stanspersonalen, att de inom försäkringsbolag och kommunala institutioner

i Stockholm tillämpade lönerna i stort sett icke avviker från de statliga

lönerna. För industriföretag har uppgivits löner, som avsevärt understiger

de statliga lönerna. Vissa företag synes dock till särskilt rutinerade stansoperatörer

betala löner överstigande de statliga.

När det gäller maskinoperatörerna är bilden av lönestrukturen hos de

icke statliga arbetsgivarna icke lika klar. Följande uttalanden har likväl ansetts

kunna göras. Löneläget inom Stockholms kommunala institutioner

överstiger något de statliga lönerna, medan däremot industriens löner i stort

sett understiger de statliga lönerna. Inom försäkringsbolagen ligger lönerna

för vissa särskilt kvalificerade och äldre operatörer högre än de statliga

lönerna, medan lönenivån för övriga maskinoperatörer i huvudsak sammanfaller

med den statliga.

I departementspromemorian konstateras att flertalet statsanställda stansoperatörer

är avlönade enligt bestämmelserna om reglerad befordringsgång

för personal med skriv- och kontorsgöromål. På de större stansavdelningarna

finnes ofta en föreståndarinna och en biträdande föreståndarinna i befordrad

ställning. De på järnvägsstyrelsens ekonomibyrå anställda stansoperatörer,

som utför kontrollstansning, är hänförda till kanslibiträdesgraden.

Hos några myndigheter utbetalas stanstillägg, som beräknas på

grundval av det presterade arbetets kvantitet och kvalitet.

Stansningsarbete läres på relativt kort tid. För att bli fullt rutinerad

stansoperatör torde dock fordras inemot ett års stansvana. Speciella förkunskaper

fordras icke av en stansoperatör.

I promemorian föreslås, att lönen för stansoperatörer bör avvägas på

samma sätt som lönen för flertalet tjänstemän i övrigt med arbete vid

kontorsmaskiner. Den omständigheten att rutinerad personal i vissa fall

övergått i enskild tjänst har ej ansetts motivera någon höjd löneställning.

Icke heller har det ansetts befogat att medge högre lönegradsplacering för

den personal, som kontrollstansar, även om det kan påvisas att kraven på

denna personal är något större än på personalen i övrigt.

Det uttalas i promemorian att det bör närmare undersökas, om icke

större säkerhet och snabbhet skulle kunna premieras genom att ackordslönesystem

i ökad omfattning kommer till användning. Frågan om ökad

användning av ackordsarbete berör emellertid även andra arbetsområden

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 134. 7

än hålkortsstansning och har därför ansetts böra prövas i ett vidare sammanhang.

På lönegradsplaceringen av arbetsledarna på stansavdelning har ansetts

böra läggas i stort sett samma synpunkter som på lönegradsplaceringen

av föreståndare för maskinskrivningscentral enligt de av riksdagen godkända

normerna.

Maskinpersonal återfinnes förutom i den reglerade befordringsgången

för skriv- och kontorsbiträden i flertalet lönegrader från och med 9 till

och med 23.

Kraven på maskinpersonalen varierar starkt. De erforderliga kunskaperna

för vissa arbetsuppgifter förvärvas på kort tid. I andra fall däremot

kräves ett hålkortskunnande, som erhålles först efter en mycket lång tids

träning i kvalificerande hålkortsarbete.

I departementspromemorian föreslås, att för chefsoperatörer främst bör

ifrågakomma lönegrader i serien 15, 17, 19 och 23. För andra kvalificerade

operatörer föreslås lönegradsserien 11, 13 och 15 samt för fasta maskinoperatörer

samma lönegrader som för stansoperatörer. Nuvarande innehavarna

av tjänster, som skulle sänkas till de för skriv- och kontorsbiträden

i reglerad befordringsgång tillämpade lönegraderna, föreslås övergångsvis

placerade i lönegrad på samma sätt som om de innehaft eller varit aspirant

på sådan tjänst, som i enlighet med prop. 1952: 107 höjts från 9 till

10 lönegraden.

I promemorian lämnas detaljerade förslag till inplacering av tjänster för

personal i hålkortsarbete. Förslagen omfattar icke handels- och industrikommissionen

och de affärsdrivande verken och ej heller myndigheter, som

utnyttjar hålkortsmaskiner i så ringa utsträckning att personal, som helt

disponeras för hålkortsarbete, icke finnes.

Remissyttrandena.

I flera remissyttranden har bedömts den allmänna yrkesklassificeringsnorm,

på vilken departementspromemorians förslag till lönegradsserier

byggts upp. Sålunda har pensionsstyrelsen och Tjänstemännens centralorganisation

funnit, att gränsdragningen de olika grupperna emellan möter

svårigheter, men uttalat att klassificeringen i stort sett kan godtagas. Försvarets

civilförvaltning och socialstyrelsen har ansett att klassificeringen

bäst passar för stora hålkortsavdelningar; vid de mindre avdelningarna

måste nämligen samtliga operatörer kunna utnyttjas vid de olika maskinerna.

Flygförvaltningen och centrala värnpliktsbyrån har funnit den tilllämpade

yrkesklassificeringen lämplig.

Den redogörelse, som i departementspromemorian lämnats rörande

löneförhållandena för hålkortspersonal i enskild tjänst, har av pensionsstyrelsen

och statens lönenämnd ansetts allt för knapphändig. Enligt pensions
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 13i.

styrelsens erfarenheter ligger lönerna för dugliga hålkortsoperatörer väsentligt

högre i enskild tjänst än hos styrelsen. De lönegradsplaceringar, som

styrelsen för närvarande kan erbjuda, har nämligen visat sig allt för låga

för att möjliggöra för styrelsen att förvärva och behålla arbetsledare och

operatörer av tillfredsställande kvalitet. En betydande avgång av personal

har ägt rum från pensionsstyrelsens hålkortsavdelning och inneburit, att

avdelningen kommit att fungera som undervisningsanstalt för maskinoperatörer.

Pensionsstyrelsen befarar, att dessa förhållanden kommer att bestå,

då under de närmaste åren ytterligare hålkortsavdelningar kommer att tagas

i bruk. Socialstyrelsen finner, att lönerna för hålkortspersonal på den allmänna

arbetsmarknaden är sådana, att de statliga arbetsgivarna har svårigheter

att konkurrera om arbetskraften, oaktat löneställningen på lång

sikt synes förmånligare i statlig tjänst. Statistiska centralbyrån uppger sig

ha svårigheter att förvärva och behålla rutinerad hålkortspersonal, icke

minst stansoperatörer, vilket skulle ha sin förklaring i att lönerna i enskild

tjänst är mer differentierade än i statlig tjänst.

I fråga om den allmänna avvägningen av lönerna till hålkortspersonal

framhåller statistiska centralbyrån, att anledning saknas att beakta i vad

mån den ena eller andra maskintypen utnyttjas. För att utföra ett arbete

av viss svårighetsgrad blir kravet på personalens kunnande icke i nämnvärd

grad beroende av maskintypen. Däremot kan olika maskiner vara

konstruerade för mer eller mindre komplicerade arbeten, vilket blir beaktat

om vid löneavvägningen hänsyn tages till arbetets svårighetsgrad. Pensionsstyrelsen

synes däremot vilja förorda en differentiering av lönerna med

utgångspunkt från maskintypen. Generalpoststyrelsen framhåller, att med

den av styrelsen utnyttjade maskintypen kraven på personal, som utför

primärstansning och kontrollstansning, är desamma.

Beträffande de föreslagna lönegraderna för hålkortspersonal uttalar statens

lönenämnd, att vad i promemorian anförts rörande arbetsuppgifterna

för personal i olika lönegrader icke utgör tillräckligt underlag för ett ställningstagande.

Statskontoret har i stort sett icke haft något att invända

mot de i promemorian anlagda principiella synpunkterna på frågan om

löneavvägningen och de i anslutning härtill förordade lönegradsserierna

men framhåller att det på längre sikt kan uppstå svårigheter att i vissa

fall rekrytera de fasta maskinoperaförstjänsterna med kompetenta krafter,

om på tjänster av denna kategori uteslutande placeras biträden för skrivoch

kontorsgöromål. Det ibland forcerade tempot på hålkortsavdelningen

samt ofta förekommande övertidsarbete har föranlett statskontoret att hittills

utnyttja expeditionsvakter som maskinoperatörer. Försvarets civilförvaltning

har vid sin bedömning av bottenlönegraden för maskinpersonal

utgått från en jämförelse med vaktmästar- och expeditionsvaktspersonalen

och funnit, att den lägsta lönegraden för maskinpersonal bör vara 10 löne
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 134.

9

graden. För chefsoperatör anses vidare 15 lönegraden icke böra komma till

användning, och för andra kvalificerade maskinoperatörer skulle normalt

utnyttjas 13 och 15 lönegraderna. Flygförvaltningen har anfört, att lägre

lönegrad än den 11 ej bör komma till användning för maskinoperatörer. Pensionsstyrelsen,

som för de fasta maskinoperatörerna tillämpat samma löneställning

som för expeditionsvaktspersonalen, avstyrker under hänvisning

till rekryteringssvårigheter bestämt, att lönegraden för dessa operatörer

skulle sättas lika som för skriv- och kontorsbiträden. Pensionsstyrelsen

framhåller, att redan nu den tillämpade löneställningen icke är till fyllest

för att säkerställa en tillfredsställande rekrytering av maskinpersonal och

att det med nuvarande löner visat sig synnerligen svårt att rekrytera även

kvinnliga operatörer, vilket främst sammanhänger med att skifttjänstgöring

tillämpas. Tjänstemännens centralorganisation föreslår för maskinpersonalen

udda lönegrader från och med It till och med 25. För inplacering

i It lönegraden bör enligt organisationens uppfattning krävas fullgod

förmåga att utföra sorteringsarbete, maskinpassning och de enklaste

formerna av boxkoppling enligt schema.

Beträffande löneavvägningen för stanspersonalen har i remissyttrandena

icke yrkats på ändrad löneställning för gruppen i dess helhet. Tjänstemännens

centralorganisation har dock funnit, att högre lönegradsplacering bör

tillämpas för personal, som kontrollstansar, samt för den personal, som

sysselsättes med sådant stansningsarbete som icke kontrollstansas. Statistiska

centralbyrån yrkar, att personal med särskilt krävande stansningsarbete

skall kunna ges förmånligare placering än befordringsgången medger.

Det i departementspromemorian framlagda förslaget om en undersökning

rörande ökad användning av ackordslönesystem för stansningspersonal har

föranlett uttalanden i flera remissyttranden. Tjänstemännens centralorganisation

har sålunda förklarat sig icke vilja avvisa en prövning av ackordsarbete

i detta sammanhang. Försvarets civilförvaltning, centrala värnpliktsbyrån

och generaltullstyrelsen har ansett att frågan om ackordslönesystem

bör prövas. Statistiska centralbyrån uppger, att erfarenheterna av det vid

folkräkningen tillämpade premiesystemet är mycket goda. Vid centralbyråns

maskincentral anses dock ackordsarbete ej möjligt på grund av

att arbetet där är av allt för varierande natur. Även i andra remissyttranden

har uttalats att svårigheter föreligger att tillämpa ackordslönesystem.

I anslutning till departementspromemorians förslag om placeringen i

lönegrad av olika tjänster har i remissyttrandena yrkats på höjd löneställning

i ett flertal fall.

Departementschefen.

Hålkortsarbete har förekommit inom de statliga verken under ett trettiotal

år. Under tiden fram till mitten av 1940-talet bedrevs emellertid hål
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 134.

kortsarbetet i ringa skala och med endast ett litet antal anställda. Efter

senaste världskriget har emellertid, trots importsvårigheter, antalet hålkortsanläggningar

ökat mycket snabbt. För närvarande torde inom landet i

hålkortsarbete sysselsättas minst 3 000 personer i offentlig och enskild

tjänst. Den starka ökningen av antalet hålkortsanläggningar har försiggått

samtidigt med och under inflytande av att hålkortsmaskinerna tekniskt

blivit mer komplicerade och därmed användbara för alltmer avancerade

uppgifter. Den personal, som har att betjäna hålkortsmaskinerna, har fått

sin särprägel av den specialisering på hålkortsmässiga arbetsuppgifter, som

blivit en oundviklig följd.

Inom delar av den statliga förvaltningen har hålkortsmässigt arbete fått

vidsträckt omfattning. Vid utbyggandet av de statliga hålkortsanläggningarna

har myndigheterna haft att brottas med de svårigheter i personalhänseende,

som sammanhängt med det snabbt expanderande behovet av arbetskraft

till hålkortsarbetet. Svårigheterna har härvid icke endast varit att

förvärva erforderligt antal personer för hålkortsarbetet utan även och

främst att erhålla den kvalificerade personal, som erfordras för att på ett

riktigt och ekonomiskt sätt utnyttja hålkortsutrustningen.

Vid skilda tillfällen har från myndigheter inkommit framställningar om

förbättrad löneställning för hålkortspersonal. Dessa framställningar har i

viss mån efter prövning i de särskilda fallen kunnat bifallas. En allmännare

genomgång av hålkortspersonalens löneställning har emellertid synts

nödvändig och därför utförts inom civildepartementet. Resultaten av undersökningen

har redovisats i förenämnda departementspromemoria.

I promemorian har på grundval av införskaffade upplysningar rörande

löneförhållandena för hålkortspersonal på den enskilda arbetsmarknaden

uttalats, att den statliga lönenivån för hålkortspersonal icke avviker från

lönenivån på den enskilda arbetsmarknaden på ett för de statsanställda ofördelaktigt

sätt. Detta uttalande har motsagts i vissa remissyttranden. Med

anledning härav har jag låtit utföra ytterligare undersökningar rörande

löneläget för hålkortspersonal på den enskilda arbetsmarknaden, varjämte

hos några myndigheter gjorts en förfrågan i vilken utsträckning personal i

statlig tjänst under 1952 övergått till annan arbetsgivare.

De kompletterande löneundersökningarna, som bestått i muntliga förfrågningar

hos arbetsgivare för hålkortspersonal, har bestyrkt de i departementspromemorian

lämnade uppgifterna. I stort sett synes sålunda den

nuvarande lönenivån för hålkortspersonal icke understiga de på den allmänna

arbetsmarknaden tillämpade lönerna. För viss personal ligger de

statliga lönerna synbarligen högt. Att personal, som på egen begäran slutat

i statlig tjänst och tagit anställning hos enskild arbetsgivare, härvid i några

fall uppnått högre lön behöver dock ej betvivlas.

Beträffande personalavgången från hålkortsavdelningar under år 1952

har från socialstyrelsen uppgivits att tre tjänstemän slutat under året. Två

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 13i.

11

har övergått till annat statligt verk och en har flyttat till annan ort. Från

statistiska centralbyråns stansningsavdelningar, som sysselsätter drygt ett

femtiotal stansoperatörer, avgick under samma år tio personer, varav fyra

efter uppsägning från verkets sida, en på grund av sjukdom, en för utrikes

vistelse, en för arbete hos annan statlig myndighet, två för arbete hos enskild

arbetsgivare och en av ej uppgiven anledning. Från verkets maskinavdelningar

avgick under samma tid på egen begäran för vistelse i utlandet

två tjänstemän. Från pensionsstyrelsens maskinavdelning avgick under år

1952 åtta tjänstemän, varav en till annan statlig myndighet. I allt sysselsätter

avdelningen ungefär fyrtiofem maskinoperatörer.

Från ett av de företag, som uthyr hålkortsmaskiner och utbildar hålkortsoperatörer,

har inhämtats, att utbildningen av operatörer under det

senaste året varit mycket omfattande. Härigenom torde möjligheterna att

förvärva kunniga hålkortsoperatörer ha avsevärt förbättrats. Även i fortsättningen

kommer att bedrivas en omfattande utbildningsverksamhet. För

att främja ett bättre utnyttjande av hålkortsmaskiner överväger företaget

även olika möjligheter att självt utbilda och att stimulera utbildning hos

arbetsgivarna av särskilt kvalificerad hålkortspersonal. Från samma företag

meddelas, att personaltillgången inom hålkortsområdet under sista tiden

starkt förbättrats.

De undersökningar, som utförts rörande löneförhållandena för hålkortspersonal

på den enskilda arbetsmarknaden, synes klargöra, att de statliga

lönerna för hålkortspersonal icke behöver nivåmässigt ändras. Detta bestyrkes

också av den måttliga omsättningen av personal under det senaste

året hos de särskilt tillfrågade myndigheterna. Den ökade utbildningen av

hålkortsoperatörer synes ha medfört, att den för hålkortsavdelningarna

besvärande personalsituation, som rådde ännu för något år sedan, nu är i

stort sett övervunnen. Jag är vidare beredd att överväga åtgärder för att

stödja ytterligare vidgad utbildning av hålkortspersonal, om tendenser

till personalbrist på nytt skulle uppträda.

I enlighet med vad i departementspromemorian föreslås förordar jag, att

den för skriv- och kontorsbiträden tillämpade befordringsgången kommer

till användning även för stansoperatörer och fasta maskinoperatörer. Att

medge högre löneställning för stansoperatörer, som utför visst stansningsarbete,

finner jag icke motiverat. De särskilda arbeten, som i några remissyttranden

ansetts påkalla en högre löneställning, torde ej vara av mer komplicerad

art än som normalt kan påläggas kontorsbiträden. I promemorian

föreslagna lönegradsserier för föreståndare på stansavdelning och befordrade

maskinoperatörer finner jag riktigt avvägda. Av maskinoperatör i It

lönegraden bör krävas full förtrogenhet med de olika på en hålkortsavdelning

förekommande arbetsuppgifterna samt förmåga att självständigt väl

utnyttja olika maskiners kapacitet. Operatör i 13 lönegraden skall själv
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition, nr 134.

ständigt kunna planera olika arbeten på avdelningen och härvid till fullo

behärska även de mer avancerade hålkortsmässiga applikationerna. På

operatör i 15 lönegraden bör ställas krav på allsidig hålkortsmässig utbildning

samt utpräglad förmåga att finna de hålkortsmässigt riktiga lösningarna

för olika komplicerade arbetsuppgifter. För operatörer sysselsatta

i självständigt planeringsarbete med komplicerade arbeten torde i vissa

fall även kunna utnyttjas 17 lönegraden. För chefsoperatörer synes i allmänhet

lönegradsserien 17, 19 och 23 böra användas. Högre löneställning

än 23 lönegraden synes icke vara motiverad. 15 lönegraden torde endast

undantagsvis böra tillämpas för chefsoperatörer.

Den verkställda genomgången av de olika tjänsterna för personal i hålkortsarbete

i överensstämmelse med angivna principer har givit vid handen,

att det i vissa fall föreligger anledning att medge förmånligare löneställning

än den nuvarande. I något fall synes den nuvarande löneställningen

däremot väl hög. De förändringar av olika tjänsters placering i lönegrad,

som jag i enlighet med det anförda vill förorda, har upptagits i en förteckning,

vilken torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende såsom

bilaga B. I förteckningen har icke såsom i departementspromemorian medtagits

några tjänster vid statistiska centralbyråns maskincentral. Anledningen

härtill är den, att enligt vad jag erfarit vissa tjänstemän vid maskincentralen

åtnjuter tjänstledighet från innehavda lönegradsplacerade tjänster

och därunder i stället för löneplanslön uppbär särskilda arvoden. Fn ytterligare

undersökning av avlöningsförhållandena för denna personal har

därför synts mig påkallad. Ej heller har i förteckningen medtagits sådan

personal, som enligt mitt förslag bör placeras i den reglerade befordringsgången

för skriv- och kontorsbiträden.

De i promemorian föreslagna övergångsanordningarna för maskinpersonal,

vars tjänster enligt förslaget sänkes i lönegrad, finner jag mig böra

tillstyrka. Jämväl i övrigt kan vissa övergångsanordningar bli erforderliga.

I några remissyttranden har framhållits önskvärdheten av att i ökad omfattning

utnyttja ackordslönesystem vid stansningsarbete. En närmare undersökning

rörande denna fråga har föreslagits i departementspromemorian.

I anslutning härtill må erinras om att frågan om tillämpningen av ackordslönesystem

även tidigare beaktats. Bl. a. har 1948 års anställningsutredning

i sitt den 6 december 1951 avlämnade betänkande framhållit behovet av

ytterligare undersökningar i frågan. Spörsmålet om utformningen av ackordslönesystem

för tjänstemän kommer, så snart möjlighet därtill finnes,

att inom civildepartementet underkastas särskild prövning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 13i.

Detaljförslag.

III huvudtiteln.

Utrikesförvaltningen. På personalförteckningen uppföres 11 kontoristtjänster

i Ca 13 och 34 kanslibiträdestjänster i Ca It i utbyte mot 45 kontorsbiträdestjänster

i Ca 8. Under icke-ordinarieposten torde medel få disponeras

för 33 kanslibiträdestjänster i Ce 11 i stället för 33 kontorsbiträdestjänster

i den reglerade befordringsgången.

IV huvudtiteln.

Försvarets civilförvaltning. På personalförteckningen uppföres 1 kontoristtjänst

i Ca 13 och en kanslibiträdestjänst i Ca 11 i utbyte mot 1 kanslibiträdestjänst

i Ca 11 och 1 kontorsbiträdestjänst i Ca 8. Under icke-ordinarieposten

torde medel få disponeras för 1 vikariatslöneförordnande i 17 lönegraden

för innehavaren av 1 kontoristtjänst i Ce 13, vilken i samband därmed

utbytes mot 1 tjänst för maskinoperatör i Ce 15, samt för 1 kanslibiträdestjänst

i Ce 11 i stället för 1 kontorsbiträdestjänst i den reglerade befordringsgången.

Försvarets sjukvårdsstyrelse. Under icke-ordinarieposten torde medel få

disponeras för 1 kansliskrivartjänst i Ce 15 i stället för 1 kontoristtjänst i

Ce 13.

Krigsmaterielverkets huvuddel. Beträffande 2 på personalförteckningen

uppförda kontorsbiträdestjänster i Ca 8 skall — i avvaktan på prövning av

frågan om krigsmaterielverkets organisation — tillämpas vikariatslöneförordnanden

i 11 lönegraden. Under icke-ordinarieposten torde medel få disponeras

för 1 vikariatslöneförordnande i 15 lönegraden i stället för 1 kontoristtjänst

i Ce 13 samt för 2 vikariatslöneförordnanden i 11 lönegraden i

stället för 2 kontorsbiträdestjänster i den reglerade befordringsgången. 2

kanslibiträdestjänster i Ce 11 nedflyttas vid ledigblivande till kontorsbiträdestjänster

i nämnda befordringsgång.

Arméförvaltningen. På personalförteckningen uppföres 1 kanslibiträdestjänst

i Ca 11 i utbyte mot 1 kontorsbiträdestjänst i Ca 8. Beträffande 1 på

personalförteckningen uppförd kontoristtjänst i Ca 13 skall tillämpas vikariatslöneförordnande

för förste kansliskrivare i 17 lönegraden. Under ickeordinarieposten

torde medel få disponeras för 2 kontoristtjänster i Ce 13

i stället för 2 kanslibiträdestjänster i Ce 11. 1 assistenttjänst i Ce 22 nedflyttas

vid ledigblivande till tjänst för förste maskinoperatör i Ce 17.

Marinförvaltningen. Under icke-ordinarieposten torde medel få disponeras

för 1 kansliskrivartjänst i Ce 15 i stället för en kanslibiträdestjänst i

Ce 11, för 1 kontoristtjänst i Ce 13 i stället för 1 kanslibiträdestjänst i Ce 11,

i samband varmed 1 kansliskrivartjänst i Cg 15 utgår, samt för 1 kontoristtjänst

i Ce 13 i stället för 1 tjänst för kameralbiträde i Ce 12.

Flygförvaltningen. En tjänst i Cg 19 (med avlöning från sakanslag) utbytes

mot 1 tjänst för byråassistent i Cg 23.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 13A.

Arméstaben. På personalförteckningen uppföres 1 kontoristtjänst i Ca 13

i utbyte mot 1 kanslibiträdestjänst i Ca 11, 1 kontoristtjänst i Ce 13 i utbyte

mot 1 kanslibiträdestjänst i Ce 11, 3 kanslibiträdestjänster i Ca 11

i utbyte mot 3 kontorsbiträdestjänster i Ca 8 samt 3 kanslibiträdestjänster i

Ce 11 i utbyte mot 3 kontorsbiträdestjänster i den reglerade befordringsgången.

Militärbefälsstaberna. På personalförteckningen uppföres 2 kanslibiträdestjänster

i Ce 11 (varav 1 i kassatjänst) i utbyte mot 2 kontorsbiträdestjänster

i den reglerade befordringsgången.

Krigsskolan. På personalförteckningen uppföres 1 kanslibiträdestjänst i

Ca 11 i utbyte mot en kontorsbiträdestjänst i Ca 8. 1 på personalförteckningen

uppförd tjänst för förrådsman i Ce 11 ändras till kanslibiträdestjänst

i Ce 11.

Marinstaben. På personalförteckningen uppföres 1 kanslibiträdestjänst

i Ca 11 i utbyte mot 1 kontorsbiträdestjänst i Ca 8.

Norrlandskustens marindistrikt.

Hemsö kustartilleriförsvar. På personalförteckningen uppföres

1 kanslibiträdestjänst i Ca 11 i utbyte mot 1 kontorsbiträdestjänst i Ca 8.

Ostkustens marindistrikt.

Marindistriktsstab och gemensamma förvaltningsorgan.

På personalförteckningen uppföres 1 kanslibiträdestjänst i Ca 11

i utbyte mot 1 kontorsbiträdestjänst i Ca 8 samt 5 kontoristtjänster i Ce 13

(i kassatjänst) i utbyte mot 5 kanslibiträdestjänster i Ce 11, i samband varmed

anmärkningen i personalförteckningen beträffande 1 övergångsvis

bibehållen kontoristtjänst i MEo 8 (Ce 12)''utgår. På personalförteckningen

uppföres vidare 1 kanslibiträdestjänst i Ce 11 i stället för 1 kontorsbiträdestjänst

i den reglerade befordringsgången. Beträffande på personalförteckningen

uppförda 1 kontorsbiträdestjänst i Ca 8 och 1 kontorsbiträdestjänst

i den reglerade befordringsgången (båda i kassatjänst) skall tillämpas

vikariatslöneförordnanden i 13 lönegraden.

Stockholms ör logsstation. På personalförteckningen uppföres

1 kanslibiträdestjänst i Ca 11 och 1 kanslibiträdestjänst i Ce 11 i utbyte

mot 1 kontorsbiträdestjänst i Ca 8 och 1 kontorsbiträdestjänst i den reglerade

befordringsgången.

Stockholms kustartilleriförsvar. På personalförteckningen

uppföres 1 kanslibiträdestjänst i Ce 11 i utbyte mot 1 kontorsbiträdestjänst

i den reglerade befordringsgången.

Gotlands marindistrikt.

Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands kustartillerikår.

På personalförteckningen uppföres 1 kanslibiträdestjänst

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 13i.

15

1 Ce 11 i utbyte mot 1 kontorsbiträdestjänst i den reglerade befordringsgången.

Beträffande 1 på personalförteckningen uppförd kanslibiträdestjänst

i Ce 11 skall tillämpas vikariatslöneförordnande i 15 lönegraden.

Sydkustens marindistrikt.

Marindistriktsstab och gemensamma förvaltningsorgan.

På personalförteckningen uppföres 6 kontoristtjänster i Ce 13

(varav 5 i kassatjänst) i utbyte mot 6 kanslibiträdestjänster i Ce 11.

Karlskrona örlogsstation. På personalförteckningen uppföres

2 kanslibiträdestjänster i Ce 11 i utbyte mot 2 kontorsbiträdestjänster i den

reglerade befordringsgången.

Blekinge kustartilleriförsvar. På personalförteckningen

uppföres 1 kanslibiträdestjänst i Ce 11 i utbyte mot 1 kontorsbiträdestjänst

i den reglerade befordringsgången.

Karlskrona kustartilleriregemente. På personalförteckningen

uppföres 2 kanslibiträdestjänster i Ca 11 i utbyte mot 2 kontorsbiträdestjänster

i Ca 8.

Västkustens marindistrikt.

Marindistriktsstab och gemensamma förvaltningsorgan.

På personalförteckningen uppföres 2 kanslibiträdestjänster i Ca 11

i utbyte mot 2 kontorsbiträdestjänster i Ca 8 samt 1 kansliskrivartjänst i Ce

15 (i kassatjänst) i utbyte mot 1 kontoristtjänst i Ce 13, i samband varmed

anmärkningen i personalförteckningen beträffande 1 övergångsvis bibehållen

kassörstjänst i Ce 15 utgår. På personalförteckningen uppföres vidare

1 kontoristtjänst i Ce 13 (i kassatjänst) i utbyte mot 1 kanslibiträdestjänst

i Ce 11.

Göteborgs örlogsstation. På personalförteckningen uppföres

1 kanslibiträdestjänst i Ce 11 i utbyte mot 1 kontorsbiträdestjänst i den

reglerade befordringsgången.

Göteborgs kustartilleriförsvar. På personalförteckningen

uppföres 1 kanslibiträdestjänst i Ce 11 i utbyte mot 1 kontorsbiträdestjänst

i den reglerade befordringsgången.

Sjökrigshögskolan. På personalförteckningen uppföres 1 kanslibiträdestjänst

i Ca 11 i utbyte mot 1 kontorsbiträdestjänst i Ca 8.

Sjökrigsskolan. På personalförteckningen uppföres 1 kanslibiträdestjänst

i Ca 11 i utbyte mot eu kontorsbiträdestjänst i Ca 8.

Marinens underofficer sskola. På personalförteckningen uppföres 1 kanslibiträdestjänst

i Ca 11 i utbyte mot en kontorsbiträdestjänst i Ca 8.

Flygstaben. På personalförteckningen uppföres 1 telefonisttjänst i Ca 11

i utbyte mot en kontorsbiträdestjänst i Ca 8.

Flygvapnets förband. På personalförteckningen uppföres 18 kanslibiträdestjänster

i Ca 11 och 1 kanslibiträdestjänst i Ce 11 i utbyte mot 18 kon
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 13i.

torsbiträdestjänster i Ca 8 och 1 kontorsbiträdestjänst i den reglerade befordringsgången.

Flygvapnet: Väderlekstjänsten. På personalförteckningen uppföres 2

tjänster för tekniskt biträde i Ce It i utbyte mot 2 tjänster för tekniskt

biträde i Ce 8.

Flygkrigshögskolan. På personalförteckningen uppföres 1 kontoristtjänst

i Ce 13 i utbyte mot 1 kanslibiträdestjänst i Ce 11.

Flygvapnets centrala skolor. På personalförteckningen uppföres 2 kanslibiträdestjänster

i Ce 11 (varav 1 i kassatjänst) i utbyte mot 2 kontorsbiträdestjänster

i den reglerade befordringsgången.

Försvarets socialbyrå. På personalförteckningen uppföres 1 kanslibiträdestjänst

i Ca 11 i utbyte mot 1 kontorsbiträdestjänst i Ca 8.

V huvudtiteln.

Socialstyrelsen. Under icke-ordinarieposten torde medel få disponeras

för 1 tjänst för förste maskinoperatör i Ce 17 i stället för 1 kontoristtjänst

i Ce 13.

Arbetsmarknadsstyrelsen. På personalförteckningen uppföres 4 kanslibiträdestjänster

i Ca 11 i utbyte mot 4 kontorsbiträdestjänster i Ca 8. Under

icke-ordinarieposten torde medel få disponeras för 1 kansliskrivartjänst i

Ce 15 i stället för 1 kontoristtjänst i Ce 13, för 1 kontoristtjänst i Ce 13 i

stället för 1 kanslibiträdestjänst i Ce 11 samt för 3 kanslibiträdestjänster i

Ce 11 i stället för 3 kontorsbiträdestjänster i den reglerade befordringsgången.

Arbetsmarknadsstyrelsens krisorganisation. Medel torde få disponeras för

1 kansliskrivartjänst i Ce 15 i stället för 1 kontoristtjänst i Ce 13.

Pensionsstyrelsen. Under icke-ordinarieposten torde medel få disponeras

för 2 tjänster för maskinoperatör i Ce 15 i stället för 2 kontoristtjänster i

Ce 13 samt för 2 tjänster för maskinoperatör i Ce 11 i stället för 2 tjänster

i Ce 9 (tjänstemän).

VII huvudtiteln.

Statskontoret. På personalförteckningen uppföres 1 tjänst för förste maskinoperatör

i Ca 17 i utbyte mot 1 kontoristtjänst i Ca 13.

Statistiska centralbyrån: 1950 års folkräkning. Medel torde få disponeras

för 1 vikariatslöneförordnande såsom assistent i 19 lönegraden för innehavaren

av 1 kansliskrivartjänst i Ce 15 samt för 1 vikariatslöneförordnande

såsom kansliskrivare i 15 lönegraden för innehavaren av 1 kontoristtjänst

i Ce 13.

Generaltullstyrelsen. På personalförteckningen uppföres 1 tjänst för förste

maskinoperatör i Ca 17 i utbyte mot 1 kontoristtjänst i Ca 13. Under

icke-ordinarieposten torde medel få disponeras för 1 tjänst för maskinoperatör

i Ce 11 i stället för 1 kontorsbiträdestjänst i den reglerade befordringsgången.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 134.

17

VIII huvudtiteln.

Uppsala universitet: Vetenskapliga institutioner och inrättningar. Under

icke-ordinarieposten torde medel få disponeras för 1 kontoristtjänst i Ce 13

i stället för 1 kontorsbiträdestjänst i den reglerade befordringsgången.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet. På personalförteckningen uppföres

1 kontoristtjänst i Ca 13 i utbyte mot 1 laboratoriebiträdestjänst i Ca

11.

Tandläkarhögskolan i Malmö. Under icke-ordinarieposten torde medel få

disponeras för 1 kontoristtjänst och 1 biblioteksbiträdestjänst i Ce 13 i

stället för 2 kanslibiträdestjänster i Ce 11.

Högre tekniska läroverk. Under icke-ordinarieposten torde medel få disponeras

för 1 kontoristtjänst i Ce 13 i stället för 1 kanslibiträdestjänst i

Ce 11.

IX huvudtiteln.

Veterinärhögskolan. På personalförteckningen uppföres 1 kansliskrivartjänst

i Ca 15 i utbyte mot 1 tjänst för tekniskt biträde i Ca 10.

Statens centrala frökontrollanstalt. På personalförteckningen uppföres 6

kanslibiträdestjänster i Ca 11 i utbyte mot 6 kontorsbiträdestjänster i Ca 8.

Beträffande 2 expeditionsbiträdestjänster i Ce 13 ändras tjänstebenämningen

till kontorist.

XI huvudtiteln.

Statens sinnessjukhus. Under icke-ordinarieposten torde medel få disponeras

för 1 kontoristtjänst i Ce 13 i stället för 1 kanslibiträdestjänst i Ce 11

samt för 5 kanslibiträdestjänster i Ce 11 i stället för 5 kontorsbiträdestjänster

i den reglerade befordringsgången.

Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt därstädes.

Under icke-ordinarieposten torde medel få disponeras för 1 kontoristtjänst

i Ce 13 i stället för 1 kanslibiträdestjänst i Ce 11.

XII huvudtiteln.

Statens pensionsanstalt. Under icke-ordinarieposten torde medel få disponeras

för 1 tjänst för förste maskinoperatör i Ce 17 i stället för 1 kansliskrivartjänst

i Ce 15.

Utöver vad som framgår av det föregående är jag ej beredd att nu föreslå

någon ändrad anställningsform eller lönegradsplacering eller eljest vidtaga

någon ändring i de av biträdesutredningen eller i departementspromemorian

framlagda förslagen.

I fråga om de övergångsbestämmelser och övriga åtgärder, som fordras

för ett genomförande av förslagen, torde jag, utöver vad i det föregående angivits,

få hänvisa till vad jag i dessa hänseenden anfört i förenämnda prop.

1952: 14.

Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 134.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 13i.

Nu föreliggande förslag, vilka i princip torde böra genomföras från och

med den 1 juli 1953, har beräknats medföra en kostnadsökning för löner

med i runt tal 100 000 kronor för år.

Biträdesutredningen har nu endast att behandla frågan om lönegradsplaceringen

för biträdespersonal vid försvaret med avlöning från sakanslag.

Denna fråga är emellertid icke av beskaffenhet att behöva underställas riksdagens

prövning.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i de

för ifrågavarande myndigheter gällande personalförteckningarna,

som framgår av de förut återgivna detaljförslagen;
b)

bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela de övergångsbestämmelser,

som kan påkallas vid genomförandet av

nämnda förslag;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret 1953/54

medge de överskridanden av maximerade anslag och anslagsposter,

som erfordras i anledning av vad i det föregående

förordats.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lennart Hauschildt.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 134.

19

Bilaga A.

An-

tal

Lönegrad

An-

tal

Lönegrad

Nuva-

rande

Utred-

ningens

förslag

Departe- mentsche- fens förslag

Nuva-

rande

Utred-

ningens

förslag

Departe- mentsche- fens förslag

l

2

3

4

1

2

3

4

III huvudtiteln.

Arméns underofficersskola.

Utrikesförvaltningen.

i

8

ii

8

ii

8

13

13

Krigsskolan.

67

8

11

11

i

11

11

11

IV huvudtiteln.

i

8

11

11®

i

8

11

8

Försvarets civilförvaltning.

1

11

13

131

Herrevadsklosters remontdepå.

3

11

13

11

i

8

11

8

2

8

11

ll2

3

8

11

8

Gudhems remontdepå

i

8

11

8

Försvarets sjukvårdsstyrelse.

1

13

15

15

Marinstaben.

Krigsmaterielverkets huvuddel.

i

8

11

11

1

13

15

153

Norrlandskustens marindistrikt.

1

13

11

13

Hemsö kustartilleriförsvar.

4

8

11

11®

i

8

11

11

2

11

8

8

Ostkustens marindistrikt.

Fortifikalionsf örvaltningen.

Marindistriktsstab och

gemensam-

2

11

13

11

ma förvaltningsorgan.

Arméförvaltningen.

5

11

13

13®

1

13

15

17®, 4

2

8

13

13®,®

1

13

15

13

2

8

11

11

2

11

13

135

Stockholms örlogsstation.

1

11

13

11

2

8

11

11

1

8

11

11

1

8

11

8®

1

Marinförvaltningen.

11 15 15

Stockholms kustartilleriförsvar

1

11(15)

13

13

1

8

11

11

1

12

13

13

Vaxholms kustartilleriregemente.

Arméstaben.

1

8

11

8

2

11

13

13

Gotlands marindistrikt.

6

8

11

11

Gotlands kustartilleriförsvar med

Militärbefälsstaberna.

Gotlands kustartillerikår.

1

8

11

11®, 7

1

11

—

15® io

1

8

—

ll7

1

8

11

11

1 På kanslibyråns pensionskontor. s På kameralbyråns bokföringskontor resp. revisionsbyråns

sekretariat. * Vikariatslöneförordnande. * På kasernutredningsbyråns cxp., KAF1.

5 På civilbyråns kameraldetalj, KAFI. 0 I kassatjänst. 7 IV milo. * På chefsexp. '' Stenografering.

10 Vid intendenturförvaltningen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 13b.

19

19

2

19

Sydkustens marindistrikt.

Marindistriktsstab och gemensamma

förvaltningsorgan.

11 13 13*

11 13 13

Karlskrona örlogsstation.

8 11 ll2

8 11 8

Blekinge kustartilleriförsvar.

8 11 ll3

8 11 8

Karlskrona kustartilleriregemente.

8 11 ll4

8 11 8

Västkustens marindistrikt.

Marindistriktsstab och gemensamma

förvaltningsorgan.

13 15 151

11 13 131

8 11 11

8 11 83

Göteborgs örlogsstation.

8 11 ll6

8 11 8

Göteborgs kustartilleriförsvar.

8 11 11

Sjökrigshögskolan.

8 11 ll7

8 11 8

Sjökrigsskolan.

8 11 11

Marinens underofficersskola.

8 11 ll7

8 11 8

Flygstaben.

8 — ll8

Flygvapnets förband.

8 11 ll7

8 11 8

Flygvapnet: Väderlekstjänsten.

8 11 ll9

8 11 8

1

2

3

4

Flygkrigshögskolan.

1

11

13

13

Flygvapnets centrala skolor.

1

8

11

ll1

1

8

11

11

Försvarets socialbyrå.

1

8

11

11

V huvudtiteln.

Arbetsmarknadsstyrelsen.

1

13

15

1510

1

13

15

13

1

11

13

13

7

8

11

11

Arbetsmarknadsstyrelsens kris-

organisation.

1

13

15

15

VIII huvudtiteln.

Uppsala universitet.

1

8

13

13

Karolinska mediko-kirurgiska insti-

tutet.

1

11(13)

13

13

T andläkarhögskolan

i Malmö.

2

11

13

13

Högre tekniska läroverk.

1

11

13

13u

IX huvudtiteln.

Veterinärhögskolan.

1

10(13)

15

15

Statens centrala frökontrollanstalt.

6

8

ii

11

XI huvudtiteln.

Statens sinnessjukhus.

1

11

—.

1311

4

8

ii

11

1

8

—

ll11

3

8

ii

812

Statens tvångsarbetsanstalt å Svart-

sjö och statens alkoholistanstalt

därstädes.

1

11

13

13

1 I kassatjänst. 2 Sekr. åt stationschefen resp. l:a biträde plåtregistret. 3 På fortifikationsförvaltningens

exp. * Förestå skrivcentral resp. dispositionsbokföring. 5 På MDVstabens

exp. 6 Förestå plåt- och maskingrupp. 7 Förestå skrivcentral. 8 Förestå telefonväxel.

9 Vid flygstaben. 10 På kanslibyråns personalsektion. 11 Stockholm. 12 Umedalens,

Mariebergs och Sidsjöns sjukhus.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 134.

21

Bilaga B.

Lönegrad

Myndighet

Huvudtitel

Antal

Nuv.

Förslag i

departe- ments- prome- morian

Departe-

ments-

chefens

förslag

Anm. ang. tjänstebenäm- ning, placering etc.

IV huvudtiteln.

Försvarets civiltörvalt-

ning.

1

13

13

15

Maskinoperatör. För- ordnande med vik.- lön t. v. såsom förste

maskinoperatör i 17

lönegraden

Arméförvaltningen.

1

22

17

171

Förste maskinoperatör

Fly g förvaltningen.

1

22

23

—

Tjänsten utgår.

1

19

19

23

Byråassistent

V huvudtiteln.

Socialstyrelsen.

1

13

15

17

Förste maskinoperatör

Pensionsstyrelsen.

2

13

13

15

Maskinoperatör

1

11

15

11

2

9

11

11

»

VII huvudtiteln.

Statskontoret.

1

13’

15

17

Förste maskinoperatör

Statistiska centralby-

rån, folkräkningen.

1

15

17

15

Förordnande med vik.- lön t. v. såsom assi- stent i 19 lönegraden

1

13

13

13

Förordnande med vik.- lön t. v. såsom kansli- skrivare i 15 lönegra- den.

Generaltullstyrclsen.

1

13

15

17

Förste maskinoperatör

2

8

11

ll3

Maskinoperatör

XII huvudtiteln.

Statens pensionsanstalt.

1

15

15

17

Förste maskinoperatör

1 Nuv. tjänstinnehavare kvarstår övergångsvis i innehavd lönegrad.

3 Uppehåller förordnande med vik.-lön i 15 lönegraden.

3 En av dessa tjänster är redan uppflyttad till 11 lönegraden.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1953:208 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönegradsplacering för viss biträdesoch hålkort sper sonal. a1 i texten
  2. SU 1953:91 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående lönegradsplacering för viss biträdesoch hålkortspersonal jämte i ämnet väckt motion. s. 1 i texten