Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag till civilförsvaret för budgetåret 1953/54 m. m

1953-03-13 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:139, Angående vissa anslag till civilförsvaret för budgetåret 1953/54 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 139.

1

Nr 139.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag

till civilförsvaret för budgetåret 1953/54 m. m.; given

Stockholms slott den 13 mars 1953.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Gunnar Hedlund.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen framlägges förslag om anslag till Civilförsvarsområdenas

administration: Avlöningar och Omkostnader samt till Utbildnings- och

övningsverksamhet. Anslagen upptagas till resp. 4 165 000 (+ 795 000),

630 000 (+ 10 000) och 7 000 000 (+ 1 765 000) kronor. Därjämte anmäles

en fråga om fortsatt disposition av ett äldre reservationsanslag.

Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 139.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 139.

Utdrag av protokollet över inrikcsärenden, hållet inför Hans Maj. t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 mars

1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman,

Hedlund, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

anmäler chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund, fråga

om vissa anslag till civilförsvaret för budgetåret 1953/54 in. m. samt anför.

I årets statsverksproposition, elfte huvudtiteln, punkterna 203—205, har

Kungl. Maj :t på min hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, för budgetåret 1953/54 beräkna följande förslagsanslag,

nämligen till Civilförsvarsområdenas administration: Avlöningar

4 300 000 kronor, till Civilförsvarsområdenas administration: Omkostnader

750 000 kronor och till Utbildnings- och övningsverksamhet 7 000 000

kronor.

Jag anhåller nu att få upptaga hithörande spörsmål till fortsatt behandling.

Jag ingår i detta sammanhang även på en fråga om fortsatt disposition

av ett äldre reservationsanslag.

1. Civilförsvarsområdenas administration: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1951/52 ........................ 2 770 000 3 288 753

1952/53 (statsliggaren s. 1072) 3 370 000

1953/54 (förslag) ................ 4 165 000

Yrkande.

Civilförsvarsstyrelsen (skr. 30/10 1952) hemställer, att anslaget höjes

med 1 460 500 kronor.

ökning

1. Arvoden till civilförsvarschefer............................................ 60 000

2. Arvoden till ställföreträdande civilförsvarschefer............................ 70 000

3 a) 75 arvodestjänster lönegradsplaceras .................................... 21 000

bl 80 nya tjänster inrättas, i samband varmed de för tillfällig personal avsedda

medlen minskas med ca 100 000 kronor.................................. 490 000

c) Assistenttjänsterna placeras i lönegraderna 23—21—19—17—15 i st. f. 20—

19—16—14 ............................................................ 190 000

4. Nuvarande extra tjänster göras till e. o................................... —

5. En organisationsundersökning göres vid civilförsvarsbyråerna i Göteborg o. Malmö —

6. 4 nya tekniker anställas.......................................... 76 176

7. Omräkning.............................................................. 553 324

1 460 500

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 139. 3

Motiv.

1) Civilförsvarschefernas arvoden bestämdes år 1944 till belopp, varierande

mellan lägst 360 och högst 1 800 kronor för år. Genom kungörelsen

432/1952 höjdes arvodena med cirka 10 procent och utgå f. n. med lägst

400 och högst 1 980 kronor för år. Arvodena äro blygsamma i förhållande

till de maktpåliggande och arbetskrävande uppgifter, som åvila civilförsvarscheferna.

Med hänsyn till inträffad lönehöjning motsvara de dessutom

icke på långt när de belopp, som beslutades 1944. Arvodena böra

ytterligare höjas med cirka 20 procent.

Enligt nyssnämnda kungörelse är civilförsvarschef, ställföreträdare för

civilförsvarschef och kretschef även berättigad till ersättning för mistad

arbetsinkomst. Ersättningen får varken utgå med högre belopp än efter

16 000 kronor för år eller överstiga de sammanlagda löneförmåner, som

för den tid inkomstminskningen avser uppbäras av den högst avlönade

befattningshavaren vid polisväsendet inom civilförsvarsområdet. Maximibeloppet,

16 000 kronor, gäller från den 1 juli 1951. Tidigare var beloppet

12 000 kronor. På grund av de löneförhöjningar, som genomförts fr. o. in.

den 1 januari 1952, bör beloppet uppräknas med cirka 15 procent till

18 000 kronor. Den andra begränsningen synes f. n. sakna praktisk betydelse

och bör slopas. Därest endast en enda maximeringsregel tillämpas,

d. v. s. den föreslagna 18 000-kronorgränsen, torde dessutom det administrativa

arbetet underlättas.

2) Ställföreträdande civilförsvarschef kan komma i åtnjutande av arvode

endast då han i civilförsvarschefens ställe förordnas att självständigt handlägga

vissa på civilförsvarschefen eljest ankommande ärenden, varvid civilförvarschefens

arvode skall minskas med belopp, som uppbäres av ställföreträdaren.

Arvodet får ej utan Kungl. Maj :ts medgivande överstiga

hälften av det civilförsvarschefen tillkommande arvodet. Styrelsen anser,

att detta är otillfredsställande. En ställföreträdande civilförsvarschef måste

i samarbete med civilförsvarschefen deltaga i planläggningsarbetet. Civilförsvarschefens

arbetsbörda avlastas icke därigenom så, att en minskning

av dennes arvode är motiverad. I likhet med vad som gäller i fråga om

tjänstegrenschefer m. fl. bör länsstyrelse -— även i andra fall än det förut

nämnda — ha möjlighet att tillerkänna ställföreträdande civilförsvarschef

visst arvode, förslagsvis högst hälften av det till civilförsvarschefen utgående.

Styrelsen föreslår dock, att denna befogenhet begränsas till civilförsvarsområden,

som tillhöra arvodesgrupperna 4 och 5, d. v. s. tillhopa

95 civilförsvarsområden.

3 a) Den 18 april 1952 har Kungl. Maj:t uppdragit åt civilförsvarsstyrelsen

alt verkställa en översyn av personalorganisationen inom civilförsvarets

lokala administration och att därvid utreda i vilken utsträckning

befattningshavare med stadigvarande arbetsuppgifter avlönas från de för

arvoden till tillfällig personal avsedda medlen samt i vad mån det är på
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 139.

kallat, att sådana befattningshavare uppföras på planen över lönegradsplacerad

personal.

Styrelsen uttalar, att huvudförutsättningen för att en arvodestjänst å

heltid skall utbytas mot en lönegradsplacerad tjänst bör vara, att tjänsten

med hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning inom civilförsvarsområdet

bedömes erforderlig. Antalet invånare inom områden med särskilt civilförsvar

utgör i allmänhet en tillförlitlig bedömningsgrund för omfattningen

av de uppgifter, som åvila administrationspersonalen inom ett civilförsvarsområde.

Inrättandet av nya lönegradsplacerade tjänster bör ske med beaktande

av att fördelningen av antalet sådana tjänster på civilförsvarsområdena

blir proportionsvis i huvudsak densamma som f. n. I vissa län

ha gemensamma byråer tidigare inrättats för flera civilförsvarsområden.

Deita är en praktisk och ändamålsenlig åtgärd för att tillgodose civilförsvarsområdenas

behov av tillräcklig administrationspersonal. De sammanförda

områdena böra vid prövningen av personalbehovet betraktas såsom

en enhet. I de fall behov anses föreligga av en tjänst i viss lönegrad,

bör nämnda tjänst ersätta motsvarande arvodestjänst. I några fall har

styrelsen emellertid avstyrkt inrättande av en lönegradsplacerad tjänst med

hänsyn till att vederbörande arvodist uppnått pensionsåldern. Det kunde

möjligen ifrågasättas, om icke jämväl den förutsättningen för överförande

av en arvodestjänst till löneplan borde gälla, att arvodet uppginge till minst

samma — eller i varje fall i det närmaste samma —- belopp som lönen i

den lönegradsplacerade tjänst, varemot arvodestjänsten skulle utbytas. En

sådan förutsättning skulle emellertid verka godtyckligt och orättvist. Den

hittillsvarande oenhetliga ersättningen på sinsemellan likvärdiga tjänster

skulle nämligen härigenom alltjämt komma att bestå.

Sammanlagt föreslås, att 75 arvodestjänster överföras till lönegrad, därav

44 biträdestjänster. Rörande förslagets närmare detaljer hänvisas till bilagor

till civilförsvarsstyrelsens petita.

I vissa fall kommer lönen i den nyinrättade lönegradsplacerade tjänsten

att bli lägre och i andra fall högre än arvodet i den nuvarande arvodesbefattningen.

Om i nämnda fall vederbörande befattningshavare icke önskar

eller anses böra förordnas å den nya lönegradsplacerade tjänsten, bör länsstyrelsen

vara oförhindrad att hålla tjänsten vakant och disponera de för

grundlönen avsedda medlen till arvode till den nuvarande innehavaren.

Särskilt Kungl. Maj:ts medgivande härtill skulle icke behövas i varje enskilt

fall, om fr. o. m. nästa budgetår posten till avlöningar till icke-ordinarie

personal icke såsom hittills uppdelas i belopp avsedda för grundlöner åt

heltidsanställd personal och för personliga lönefyllnader, tillfällig personal,

vikariatsersättning m. m.

3 b) Länsstyrelserna ha hemställt om inrättande av ytterligare tjänster

utöver dem, som föreslagits överförda från arvodestjänster till personalplan.

Civilförsvarsstyrelsen understryker behovet av en förstärkning av den

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 139.

lokala administrationen, vilken f. n. i stort sett endast mäktar med att

hjälpligt sköta löpande ärenden, inskrivning och utbildning. Det synnerligen

viktiga planläggningsarbetet har praktiskt taget helt fått lämnas

åsido. Skall civilförsvaret överhuvud vara i stånd att lösa sina uppgifter,

är det nödvändigt, att planläggningsarbetet icke eftersättes. Detta arbete

är icke av engångsnatur utan måste skötas fortlöpande. En avsevärd arbetsbalans

har nu uppstått. De av styrelsen föreslagna ytterligare tjänsterna

beräknas icke medgiva en avarbetning av balansen utan avses för att

överhuvud göra det möjligt att kontinuerligt vidmakthålla planläggningsarbetet.

Styrelsen föreslår, att 80 nya tjänster inrättas. Av dessa är 1 byråingenjör

Ce 25 i Göteborgs civilförsvarsområde, 33 assistenter i varierande lönegrader,

1 kanslibiträde och 45 biträden i befordringsgången. Rörande

detaljerna hänvisas till anslagsframställningens bilagor.

Styrelsen har vid sitt förslag till ytterligare tjänster iakttagit stark återhållsamhet.

Den arbetsbalans, som f. n. finnes, måste avarbetas inom rimlig

tid. Genom inspektioner har styrelsen konstaterat, att eftersläpningen är

mycket stor. Organisationsplanerna datera sig från åren 1947 och 1948

och ha endast i obetydlig utsträckning moderniserats. Specialplanerna äro

ännu äldre och måste delvis ersättas av helt nya planer. Styrelsen kommer

inom den närmaste tiden att utge nya anvisningar för upprättandet

av organisations- och specialplaner. De föråldrade planerna skola därefter

göras om, vilket kan beräknas taga ett eller två år. För detta engångsarbete

fordras personal utöver den, som föreslagits. Styrelsen anser därför,

att en betydande medelsanvisning erfordras även i fortsättningen några

år framåt för tillfällig personal. Denna medelsanvisning torde successivt

kunna minskas efter hand som arbetsbalansen på planläggningsområdet

minskas. För budgetåret 1953/54 beräknar styrelsen, att 900 000 kronor

erfordras.

3 c) 1949 års tjänsteförteckningskommitté har föreslagit, att assistenterna

i lönegraderna 20, 19, 16, 14 skola fördelas på lönegraderna 23, 21,

19, 17, 15. I anledning härav har civilförsvarsstyrelsen efter länsstyrelsernas

hörande upprättat förslag till sådan fördelning. En byråföreståndare bör i

princip icke hänföras till lägre lönegrad än 17. Som norm för inplaceringen

bör läggas folkmängden inom område med särskilt civilförsvar, varvid byråföreståndarna

föreslås placerade i lönegrad 23, där denna folkmängd överstiger

40 000, lönegrad 21 vid folkmängd mellan 25 000 och 40 000, lönegrad

19 då folkmängden är 17 000—25 000 och lönegrad 17 i övriga fall. Beträffande

andra assistenttjänster än byråföreståndare har styrelsen sökt åstadkomma

en lämplig avvägning mellan tjänsternas lönegradsplacering inom

eu och samma byrå. Valet av lönegrad har där emellertid framför allt dikterats

av arbetsuppgifternas omfattning och beskaffenhet. Rörande förslagets

detaljer hänvisas till bilagor till anslagsframställningen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 139.

4) Civilförsvarsstyrelsen har tidigare vid flera tillfällen hemställt, att den

nuvarande å löneplan uppförda heltidsanställda personalen i sin helhet

måtte erhålla extra ordinarie anställning. Så har ännu icke skett.

5) Genom remiss den 5 maj 1952 har Kungl. Maj:t till civilförsvarsstyrelsen

överlämnat en framställning av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus

län om organisationsundersökning av civilförsvarsbyrån i Göteborg. Civilförsvarsstyrelsen

framhåller, att byråerna i Göteborg och Malmö äro underdimensionerade

i förhållande till byrån i Stockholm och förordar därför,

att en organisationsundersökning av byråerna i både Göteborg och Malmö

kommer till stånd.

6) Den pågående utbyggnaden av skyddsrum ställer ökade krav på civilförsvarsteknisk

expertis för botteninstansen. Som styrelsen i tidigare äskanden

framhållit, bör teknikerorganisationen omfatta en tekniker för varje

län. Som ett led i utbyggnaden böra ytterligare fyra tekniker anställas.

Stockholms, Södermanlands, Jönköpings och Norrbottens län böra härvid

med hänsyn till pågående och planerad utbyggnad av skyddsrummen tilldelas

egen civilförsvarstekniker. Medelsbehovet härför utgör (4 x 19 044)

76 176 kronor.

Skiljaktig mening.

En ledamot av civilförsvarsstyrelsen, ledamoten av riksdagens andra

kammare F. Thapper, har anmält avvikande mening i vad avser styrelsens

framställning om ytterligare tekniker. Reservanten har under hänvisning

till sin i tidigare sammanhang uttalade tveksamhet ifråga om behovet av

sådana tjänster inom den lokala organisationen ansett sig icke kunna tillstyrka

förslaget.

Yttranden.

Statskontoret. Civilförsvarschefernas arvoden höjdes enligt beslut vid

1952 års riksdag med omkring 10 procent. Ytterligare höjning torde icke

böra medgivas i vidare mån än vad som i allmänhet må bliva fallet i fråga

om arvoden för bisysslor. Statskontoret vill icke motsätta sig en höjning

till 18 000 kronor för år av maximibeloppet för ersättningen till civilförsvarschefer

in. fl. för mistad arbetsinkomst men finner tillräcklig anledning

ej föreligga att i övrigt upphäva gällande maximeringsregler. Tillräckliga

skäl ha icke anförts för förslaget om vidgade möjligheter att medgiva arvode

åt ställföreträdande civilförsvarschefer.

Statskontoret förordar, att undersökningen rörande civilförsvarets personal-

och arbetsförhållanden utsträckes till att omfatta jämväl civilförsvarsområdena.

I avvaktan på resultatet av en sådan undersökning genom

organisationsnämnden torde någon ändring av nuvarande tjänster ej böra

vidtagas och ej heller nya befattningar inrättas. I varje fall böra i enlighet

med ledamoten Thappers reservation ytterligare teknikertjänster ej komma

ifråga.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 139.

Statens organisationsnamnet. Då nämnden endast bedrivit organisationsundersökningar

vid Stockholms civilförsvarsområde, kan den ej på säkra

grunder uttala sig om övriga civilförsvarsområdens organisation. Utan att

andra organisationsuppgifter, som nämnden har sig förelagda, åsidosättas

kunna organisationsundersökningar vid civilförsvarsbyråerna i Göteborg

och Malmö ej igångsättas, förrän den pågående undersökningen av civilförsvarsstyrelsen

avslutats.

Civilförsvarets tjänstemannaförening. Föreningen hälsar med tillfredsställelse,

att civilförsvarsstyrelsen erhållit i uppdrag att överse civilförsvarsområdenas

administration, då den organisation, som tillkom 1949, varit

högst otillfredsställande. Föreningen tillstyrker till alla delar de uppdragna

riktlinjerna för lönegradsplaceringen av byråföreståndare och assistenter.

Det framlagda förslaget synes föreningen vara ett minimiförslag i vad avser

antalet tjänster, varför föreningen har den uppfattningen, att även med det

framlagda förslaget garantier icke tillfullo skapats för uppbyggande av ett

effektivt civilförsvar inom civilförsvarsområdena. Föreningen anser sig dock

1 nuvarande läge icke vilja komma med förslag om ökning av personalorganisationen

utan vill för sin del tillstyrka förslaget i vad gäller såväl

antal tjänster som tjänsternas lönegradsplacering.

Departementschefen.

Civilförsvarschefernas arvoden anser jag böra uppräknas till följande

belopp i de olika arvodesgrupperna, nämligen 450, 600, 1 020, 1 500 och

2 220 kronor. Civilförsvarsstyrelsens förslag rörande ersättning till civilförsvarschefer

m. fl. för mistad arbetsinkomst finner jag mig böra biträda.

Således bör maximibeloppet för sådan ersättning höjas från nuvarande

16 000 till 18 000 kronor för år och den nu gällande begränsningen, att

ersättningen icke må överstiga löneförmånerna för den högst avlönade befattningshavaren

vid polisväsendet, borttagas.

Styrelsens förslag om vidgad rätt för länsstyrelse att tillerkänna ställföreträdande

civilförsvarschef arvode anser jag mig ej kunna tillstyrka.

Vad angår civilförsvarsstyrelsens förslag i övrigt vill jag erinra, att

Kungl. Maj:t tidigare denna dag bemyndigat mig att tillkalla högst fem

sakkunniga för att inom inrikesdepartementet i samarbete med statens organisationsnämnd

pröva civilförsvarets behov och överse dess planläggning

in. in. I utredningens uppdrag ingår bl. a. att taga ställning till vilken

personal, som erfordras för att administrera inskrivning, registrering,

krigsplacering, utbildning in. in. av de civilförsvarspliktiga samt för att

sköta planläggningen. Utredningen skall vidare undersöka, om kompetensfördelningen

mellan civilförsvarets centralmyndighet samt mellan- och

botteninstanser kan behöva jämkas. Vidare bör utredningen enligt direktiven

överväga, huruvida administrationspersonalen inom botteninstansen

lämpligen bör i större utsträckning än f. n. koncentreras till byråer, ge
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Mcij.ts proposition nr 139.

mensainma för flera civilförsvarsområden. Vid bedömandet av behovet av

teknisk expertis har utredningen att beakta möjligheterna att samordna

skyddsrumskontrollen med fortifikationsförvaltningens kontrollverksamhet.

I avbidan på resultatet av denna utredning kan civilförsvarsstyrelsens i

det föregående redovisade yrkanden om inrättande av nya fasta tjänster

in. in. icke tillgodoses. Då det emellertid ur beredskapssynpunkt kan vara

förenat med risker att intill dess resultatet av utredningens arbete föreligger

och kan genomföras låta civilförsvarsområdenas administration bibehållas

vid oförändrad personalstyrka, anser jag det påkallat att möjligheter

skapas att vid behov vidtaga en viss förstärkning av botteninstansens

resurser med tillfällig personal. Härför bör för nästa budgetår beräknas

ett belopp av 100 000 kronor. Dessutom vill jag, för att i någon mån förbättra

anställningsförhållandena, föreslå, att av de 31 arvodestjänster av

heltidskaraktär, som nu finnas och vilka icke är att anse som biträdestjänster,

20 befattningar ändras till extra. Däremot kan jag icke tillstyrka

någon ökning av antalet tekniker eller någon extra-ordinariesättning av

tjänster. Styrelsens hemställan om en organisationsundersökning vid civilförsvarsbyråerna

i Göteborg och Malmö torde med hänsyn till den förutnämnda

utredningen kunna lämnas utan vidare åtgärd.

Vad angår inplaceringen av assistenttjänsterna i den av tjänsteförteckningskommittén

föreslagna lönegradsserien innebär civilförsvarsstyrelsens

förslag ifråga om den nuvarande personalen följande antal tjänster på

de olika lönegraderna 15, 17, 19, 21 och 23, nämligen resp. 2, 20, 14, 23

och 13 tjänster. För egen del vill jag föreslå följande fördelning av de nuvarande

72 och de nya 20 assistenttjänsterna, nämligen resp. 14, 27, 16,

22 och 13 tjänster på de nämnda lönegraderna. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj :t att bestämma, inom vilka civilförsvarsområden tjänsterna

skall placeras.

Den nuvarande uppdelningen av icke-ordinarieposten i en delpost till

grundlöner åt lönegradsplacerad personal och en delpost till arvoden till

tillfällig personal in. in. anser jag böra slopas. I en av Kungl. Maj :t fastställd

personalplan bör upptagas det högsta antal ordinarie, extra ordinarie

och extra tjänster i 10 och högre lönegrad, som länsstyrelserna må anställa,

samt de biträden för vilka den reglerade befordringsgången f. n. tillämpas

i full utsträckning. Länsstyrelserna bör vara oförhindrade att därutöver

inom ramen för anslaget anställa biträden såsom extra tjänstemän inom

den reglerade befordringsgången. Assistentpersonal utöver vad som upptagits

i löneplanen bör däremot få anställas endast mot arvode.

Vid bifall till mina nu framförda förslag skulle anslagsbehovet ökas med

cirka 40 000 kronor för höjning av civilförsvarschefernas arvoden, 100 000

kronor för personalförstärkning och 100 000 kronor för lönegradsuppflyttningar.

Härtill kommer automatiska utgiftsstegringar på grund av löne
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 139.

klassuppflyttningar, höjning av det rörliga tillägget in. in., cirka 555 000

kronor. Totalökningen på anslaget skulle alltså uppgå till 795 000 kronor.

Då fr. o. m. innevarande budgetår på personalförteckningen finnes upptagen

en tjänst som civilförsvarschef Cp 13, bör i avlöningsstaten upptagas

en anslagspost till avlöning till ordinarie tjänsteman.

Anslaget beräknas sålunda: avlöning till ordinarie tjänsteman 19 500

(+ 19 500) kronor, arvoden till civilförsvarschefer in. in. 365 000 (+ 40 000)

kronor, avlöningar till icke-ordinarie personal 2 962 000 (+ 312 000) kronor

samt rörligt tillägg 818 500 (+ 423 500) kronor.

Anslaget bör alltså uppföras med (19 500 + 365 000 + 2 962 000 + 818 500)

4 165 000 (+ 795 000) kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna följande avlöningsstat för civilförsvarsområdenas

administration, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1953/54.:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis 19 500

2. Arvoden till civilförsvarschefer m. in., förslagsvis

................................ 365 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal 2 962 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis 818 500

Summa förslagsanslag kronor 4 165 000;

b) till Civilförsvarsområdenas administration: Avlöningar

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 4 165 000

kronor.

2. Civilförsvarsområdenas administration: Omkostnader.

Anslag Nettoutgift

1951/52 410 000 710 425

1952/53 (statsliggaren s. 1077)........ 620 000

1953/54 (förslag) 630 000

Yrkande.

Civilförsvarsstgrelsen (skr. 28/8 1952) hemställer, att anslaget höjes med

415 000 kronor.

Utgifter

1951/52

Anslug

1952/53

Förslag

ökning

1. Reseersättningar............

.......... 110484

110 000

150 000

40 000

2. Expenser..................

320 000

695 000

375 000

415 000

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 139.

Motiv.

1) De taxehöjningar, som trätt i kraft våren 1952, ha endast berört en

mindre del av budgetåret 1951/52, men komma att påverka anslagsbelastningen

för kommande budgetår i full omfattning. Vidare kunna kostnaderna

för traktamenten förutses stiga fr. o. m. den 1 januari 1953.

2) Uppräkning av expensposten är nödvändig med hänsyn till anslagsbelastningen.

Någon minskning i verksamheten kan nämligen ej förutses.

Härtill kommer, att expensbehovet hittills alltid beräknats för allenast

oundgängligen nödvändiga löpande utgifter. Vid inspektionsresor, som styrelsen

gjort, har det visat sig, att kontorsinredningen på många civilförsvarsbyråer

är mycket enkel. En måttlig upprustning synes nödvändig.

Uppräkningen bör uppgå till 80 000 kronor.

Förvaringen av hemliga handlingar är f. n. icke ordnad på ett helt betryggande

sätt. För inköp av stålskåp har för innevarande budgetår anvisats ett

belopp av 25 000 kronor av äskade 50 000 kronor. Betryggande förvaringsutrymmen

böra snarast ordnas, varför styrelsen föreslår, att ytterligare

25 000 kronor anvisas för inköp av stålskåp.

Under innevarande budgetår flyttar civilförsvarsbyrån i Stockholm till

större och mera ändamålsenliga lokaler. För de kostnader, som uppkomma

i anledning av flyttningen, har Kungl. Maj :t medgivit visst överskridande av

expensposten. Däremot har byråns behov av att anskaffa modernare kontorsutrustning

— den nuvarande är starkt försliten — icke kunnat tillgodoses

helt. Behovet att installera en lokaltelefonanläggning med sökarsystem

kunde ej heller tillgodoses i detta sammanhang. Styrelsen föreslår,

att för dessa ändamål 20 000 kronor anvisas.

Medel ha hittills anvisats för inköp av fem adresseringsinaskinanläggningar

(Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg, Norrköping). För budgetåret

1953/54 böra ytterligare 10 anläggningar anskaffas. Kostnaden härför beräknas

till 350 000 kronor.

Yttrande.

Statskontoret. Anslagsposten till reseersättningar torde icke behöva höjas

med mer än 10 procent eller till 120 000 kronor. Beträffande anslagsposten

till expenser avstyrker statskontoret, att medel anvisas för en sökaranläggning

för civilförsvarsbyrån i Stockholm, och håller i övrigt före, att de föreslagna

nyanskaffningarna, bl. a. för mekaniserad personalregistrering, böra

ske successivt. Posten bör på grund härav höjas med avsevärt mindre belopp

än vad som föreslagits.

Departementschefen.

För reseersättningar tillstyrker jag en höjning med 10 000 kronor till

120 000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 139.

11

Under anslagsposten till expenser beräknar jag för löpande utgifter ett

oförändrat belopp av 220 000 kronor. Därutöver anser jag mig kunna tillstyrka,

att 65 000 kronor anvisas till förbättring av kontorsinredningen på

civilförsvarsbyråerna. Till inköp av skåp för förvaring av hemliga handlingar

upptager jag oförändrat 25 000 kronor samt för engångsanskaffning

av viss kontorsutrustning till civilförsvarsbyrån i Stockholm 10 000

kronor. Då frågan om administrerandet av personalregistreringen torde

komma att beröras av den av mig under avlöningsanslaget omförmälda

utredningen, anser jag mig icke böra upptaga några medel för inköp av

ytterligare adresseringsmaskinanläggningar under nästa budgetår.

Expensposten skulle alltså beräknas till (285 000 -t- 25 000 + 10 000) oförändrat

320 000 kronor. Anslaget i dess helhet upptages till 630 000 (+ 10 000)

kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

till Civilförsvarsområdenas administration: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 630 000

kronor.

3. Utbildnings- och övningsverksamhet.

Anslag

1950/51 ........................ 2 000 000

1951/52 ........................ 2 830 000

1952/53 (statsliggaren s. 1078) 5 235 000

1953/54 (förslag) ................ 7 000 000

Yrkanden.

Civilförsvarsstyrelsen (skr. 28/8 1952) föreslår, att anslaget beräknas till

oförändrat belopp. Styrelsen hemställer emellertid

1) att från anslaget måtte få bestridas kostnaderna för civilförsvarsutbildning

genom försorg av svenska röda korset och riksförbundet Sveriges

lottakårer; samt

2) att ersättningarna enl. 8 § andra stycket avlöningsreglementet för personal

i det allmänna civilförsvaret höjas.

Motiv.

1) Svenska röda korset och riksförbundet Sveriges lottakårer ha i princip

förklarat sig villiga att ställa personal inom organisationerna till civilförsvarets

förfogande och att låta sådan personal undergå av styrelsen föreskriven

utbildning. Denna utbildning avses huvudsakligen skola ske i organisationernas

regi. Civilförsvaret befrias härigenom från arbete med rekrytering

och utbildning av icke obetydliga styrkor. 1 vissa fall åtaga sig orga
-

Nettoutgift

5 525 192

7 315 632

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 139.

nisationerna att fullgöra vissa på civilförsvaret ankommande uppgifter i

enlighet med de föreskrifter, civilförsvarsstyrelsen meddelar. Av särskilt

värde är, att denna rödakors- och lottapersonal frivilligt och av ideella skäl

påtar sig förevarande sysslor. Förutsättningen för organisationernas åtaganden

är, att utbildningskostnaderna (ej administrationskostnader) bestridas

av civilförsvaret. Styrelsen finner detta rimligt, då civilförsvarets egna

utbildningskostnader minskas i motsvarande mån. Styrelsen hemställer om

bemyndigande att använda anslagsposten till central och lokal utbildning

inom länen för nu angivna ändamål.

2) Kungl. Maj:t har den 18 januari 1946 med stöd av 8 § andra stycket

avlöningsreglementet för personal i det allmänna civilförsvaret m. in. utfärdat

bestämmelser om års- och månadsarvode till civilförsvarspersonal i

befälsställning, vars tjänstgöring icke kan hänföras till vissa dagar eller timmar.

Ersättning utgår med 250, 300 resp. 350 kronor per år allt efter ortsgrupp

I, II eller III enligt tidigare gällande lag om folkpensionering. Civilförsvarsstyrelsen

har bemyndigats att i särskilda fall öka beloppen.

Bestämmelserna ha tillkommit för att gottgöra medverkan i förberedelsearbetet

för civilförsvaret. Verksamheten är betydelsefull som hjälp åt

civilförsvarschefen i hans planläggningsarbete men även som ett led i befälspersonalens

egen förberedelse för sin tjänst. Arbetet kommer i huvudsak

att utföras å fritid och kommer antagligen att ifråga om tidsåtgång variera

med hänsyn till personliga förhållanden. Det rör sig emellertid om en icke

obetydlig arbetsinsats å tid, som eljest skulle vara fritid. Det synes styrelsen

uppenbart, att de år 1946 fastställda arvodena äro för låga. Styrelsen föreslår,

att årsarvodet bestämmes till 720 kronor för hela riket och att styrelsens

befogenhet att i särskilda fall medgiva förhöjning därav bibehålies.

Denna befogenhet är av betydelse bl. a. för att möjliggöra rekrytering av

läkare till befattningar som tjänstegrenschef för sjukvården och av hög

teknisk expertis för befattningar som tjänstegrenschef för tekniska tjänsten.

Någon uppräkning av anslaget med anledning av vad sålunda föreslagits

synes ej erforderlig.

Yttrande.

Statskontoret. Beträffande förslaget om utbildning av personal inom svenska

röda korset och riksförbundet Sveriges lottakårer föreligger icke någon

uppgift om kostnadernas storlek eller om utbildningsverksamhetens omfattning.

Statskontoret kan därför icke yttra sig om förslaget i vidare mån,

än att ämbetsverket anser det ej böra ifrågakomma, att ett generellt medgivande

till verksamheten lämnas utan att i varje fall kostnadssumman bör

begränsas.

Den föreslagna höjningen av års- och månadsarvodena till civilförsvarspersonal

i befälsställning torde icke böra göras större än vad som i allmänhet

medgivits beträffande bisysslearvoden, eller således omkring 10 procent.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 139.

13

Departementschefen.

Den obligatoriska civilförsvarsutbildningen bör enligt min mening i princip

ske i civilförsvarets egen regi. Avsteg från denna regel bör förekomma

endast i fall, där särskilda skäl talar för en annan ordning. I fråga om

civilförsvarsstyrelsens förslag att svenska röda korset och riksförbundet

Sveriges lottakårer skulle ombesörja viss obligatorisk utbildning vill jag

framhålla, att personalen även skulle rekryteras genom sammanslutningarna

för att i samband med utbildningen inskrivas i civilförsvaret. Det skulle

alltså bliva fråga om personer, som frivilligt åtoge sig uppgifter inom civilförsvaret.

Jag delar civilförsvarsstyrelsens åsikt, att en sådan rekrytering skulle

vara värdefull för civilförsvaret. Då det här emellertid är fråga om en ordning,

som icke tidigare prövats, anser jag mig icke böra taga slutgiltig ställning

till förslaget, utan förordar, att den nya ordningen först tillämpas försöksvis

under någon tid. Det torde därvid vara lämpligt att begränsa antalet

personer, som får undergå utbildning i sammanslutningarnas regi. Jag föreslår,

att utbildningen må avse högst 3 000 personer per år. Självfallet bör

det klargöras för dem, som skall deltaga i utbildningskurserna, att kursdeltagarna

kommer att inskrivas och krigsplaceras i civilförsvaret.

Jag delar civilförsvarsstyrelsens uppfattning, att nu utgående ersättningar

till civilförsvarets befälspersonal är otillräckliga. I likhet med styrelsen

anser jag även, att den nuvarande differentieringen av ersättningarna

efter ortsgrupp bör upphöra och alltså samma arvode utgå i hela riket. Ifråga

om arvodets storlek föreslår jag, att detsamma bestämmes till 400 kronor

per år. Styrelsen bör alltjämt äga att i särskilda fall medgiva högre gottgörelse.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande har jag den 30 juni 1952 tillkallat

fyra sakkunniga för att utreda frågan om en permanent anläggning

för statens civilförsvarsskola. Utredningen har visat sig vara mer tidsödande

än jag från början förutsatt, varför jag med beklagande måste

konstatera, att något förslag i frågan icke kan föreläggas innevarande års

riksdag. Med hänsyn härtill torde skolverksamheten även under nästa

budgetår få bedrivas efter samma provisoriska linjer som hittills. Från

civilförsvarsstyrelsen har jag under hand inhämtat, att det för nästa budgetår

skulle erfordras ett belopp av 655 000 kronor för att bedriva skolverksamheten

under hela budgetåret; beloppet innebär en ökning i förhållande

till årets anslag med 70 000 kronor. Jag tillstyrker denna uppräkning.

I syfte att bringa medelsanvisningen i närmare överensstämmelse med

belastningen synes anslaget för nästa budgetår böra bestämmas till 7 000 000

(+ 1 765 000) kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

till Utbildnings- och övningsverksamhet för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 7 000 000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 139.

4. Fortsatt disposition av ett äldre reservationsanslag.

Yrkande.

Civilförsvarsstijrelsen (skr. 2/2 1953) hemställer, att det senast för budgetåret

1949/50 anvisade reservationsanslaget till Central upphandling av viss

materiel för enskilda skyddsrum måtte intill ett belopp av högst 700 000

kronor få disponeras även under budgetåret 1953/54.

Motiv.

Under anslaget, som första gången anvisades för budgetåret 1948/49, har

anvisats tillhopa 9 750 000 kronor för viss beredskapshållning av skyddsrumsmateriel

för enskilda fastigheter (dörrar, luckor, luftreningsaggregat

m. m.). Civilförsvarsstyrelsen uppdrog under åren 1949 och 1950 åt krigsmaterielverket

att genomföra anskaffning av skyddsrumsmateriel med

undantag för luftreningsaggregat. Krigsmaterielverket träffade i sin tur

avtal med ett antal firmor om inköp av materielen. Värdet av den inköpta

materielen uppgick till cirka 4,9 miljoner kronor. Å dessa inköp återstår

f. n. att leverera materiel till ett värde av cirka 570 000 kronor. Enligt från

krigsmaterielverket inhämtade upplysningar torde slutleverans av materielen

vara att påräkna mot slutet av innevarande budgetår. Det är dock

ovisst, huruvida så verkligen kommer att ske. I varje fall synas samtliga

leveranser icke hinna faktureras och likvideras före innevarande budgetårs

utgång. Härjämte erfordras medel för att bestrida kostnaderna för materielens

distribution och uppläggning i förråd.

I fråga om luftreningsaggregat träffade styrelsen avtal med två firmor

om tillverkning av 5 000 aggregat utöver löpande produktion. Avtalen inneburo

bl. a., att firmorna skulle tillhandahålla dessa aggregat på allmänna

marknaden, samt att styrelsen skulle inlösa aggregat, som tillverkarna inom

viss tid ej kunde försälja. Avtalen upphörde att gälla med utgången av

september 1952. Styrelsen hade då från den ena av tillverkarna inlöst

sammanlagt 602 aggregat inklusive filter. Dessa aggregat komma emellertid

i dagarna att återlösas av tillverkaren och försäljas i öppna marknaden.

De för inköp av aggregat disponerade medlen, cirka 4,8 miljoner kronor,

erfordras alltså icke längre.

Departementschefen.

Vid ingången av budgetåret 1952/53 fanns å förenämnda anslag en reservation

av cirka 6 233 000 kronor. Av skäl, som civilförsvarsstyrelsen anfört,

synes ett belopp av högst 700 000 kronor av anslaget böra reserveras till

nästa budgetår. Återstoden torde kunna tillföras budgetutjämningsfonden.

Jag tillstyrker alltså civilförsvarsstyrelsens förevarande framställning.

Den materiel, som inköpes med anlitande av förevarande anslag, har

avsetts skola tillhandahållas fastighetsägare mot full ersättning. Inflytande

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 139.

likvid tillgodoföres den på riksstatens inkomstsida under rubriken diverse

inkomster upptagna inkomsttiteln övriga diverse inkomster. Av den upphandlade

materielen till ett värde av 4,9 miljoner kronor var i december

1952 materiel för cirka 1,9 miljoner kronor fortfarande osåld. Marknadsläget

karakteriseras nu av prisfall på järn och stål. Tillverkningskostnaden

för motsvarande materiel, som civilförsvarsstyrelsen har i lager, är sålunda

f. n. avsevärt lägre än det pris, styrelsen erlagt eller har att erlägga till

krigsmaterielverket. För att möjliggöra för styrelsen att överhuvud få avsättning

för materielen och för att undvika ytterligare förlust för statsverket

vid fortsatt prisfall har Kungl. Maj:t den 16 januari 1953 medgivit,

att materiel, därest så visar sig nödvändigt, får försäljas till priser understigande

styrelsens självkostnader. Detta förhållande har jag härigenom

velat bringa till riksdagens kännedom.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att medgiva, att ett belopp om högst 700 000 kronor av

behållningen å det senast för budgetåret 1949/50 på riksstaten

uppförda reservationsanslaget till Central upphandling

av viss materiel för enskilda skyddsrum må disponeras

jämväl under budgetåret 1953/54.

Vad föredragande departementschefen, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, sålunda

hemställt behagar Hans Maj :t Konungen

bifalla samt förordnar, att proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven örtenberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1953:278 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1953/54 till civilförsvaret ni. m. a1 i texten
  2. SU 1953:141 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1953/54 till civilförsvaret in. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten