Sök i Ratio Lex

Angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53

1953-03-13 · 74 sidor, varav 69 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 69 av 74 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:150, Angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

1

Kr 150.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare utgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1952/53; given Stockholms slott den 13 mars 1953.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 mars

1953.

Närvaran de:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund,

Lindell, Nordenstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De anslag, som efter riksstatens fastställande ytterligare äskats för det nu

löpande budgetåret, har uppförts dels å tilläggsstat I som fastställts av 1952

års riksdag vid dess höstsession (r. skr. 1952: 442), och dels å tilläggsstat II,

som avser anslagsäskanden — upptagna i propositionen nr 2 — till innevarande

års riksdag. Efter anmälan av nämnda proposition har anslagsäskanden

å tilläggsstat II beslutats av Kungl. Maj :t i propositionerna nr 47, 54,

78, 111, 124 och 131.

De ytterligare anslagsäskanden avseende tilläggsstat II till riksstaten för

innevarande budgetår, vilka ansetts nu böra föreläggas riksdagen, har tidigare

denna dag anmälts. På hemställan av vederbörande föredragande har

1 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr ISO.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 150.

Kungl. Maj :t därvid fattat beslut enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

för denna dag (bil. 1—15). En förteckning över av Kungl. Maj:t å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 till och med denna dag

äskade anslag utöver de i propositionen nr 2 upptagna anslagen torde få

bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).

Av förteckningen framgår att — med beaktande jämväl av nyssnämnda

nya framställningar om anslag — efter det propositionen nr 2 till årets riksdag

framlades, å tilläggsstat äskats 86,i miljoner kronor å driftbudgeten och

53,7 miljoner kronor å kapitalbudgeten. Härav hänför sig 51,o miljoner kronor

å driftbudgeten (inkl. avskrivningsmedel) och 16,2 miljoner kronor å

kapitalbudgeten till av sysselsättningspolitiska skäl gjorda medelsäskanden,

vilka i annan sammanhang (prop. nr 131) tidigare denna dag anmälts av

chefen för socialdepartementet.

Å tilläggsstat I har tidigare av riksdagen anvisats anslag om tillhopa 179,5

miljoner kronor å driftbudgeten, varjämte å tilläggsstat II äskats anslag om

177.4 miljoner kronor å driftbudgeten och 153,8 miljoner kronor å kapitalbudgeten.

Vid bifall till de efter avlämnande av propositionen nr 2 till och

med denna dag gjorda ytterligare anslagsäskanden å tilläggsstat II skulle anslagen

å tilläggsstater till riksstaten för innevarande budgetår uppgå till sammanlagt

för driftbudgeten 443,o miljoner kronor och för kapitalbudgeten

207.5 miljoner kronor.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t enligt

bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—15) fattat

beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

IV. Hammargren.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

3

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärcnden! hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsi-ådet ä Stockholms

slott den 13 mars 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund,

Lindell, Nordenstam.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter

under justitiedepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 samt

anför därvid följande.

F. Diverse.

[1] 10. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Detta anslag är

i gällande riksstat uppfört med 635 000 kronor. Därjämte fanns vid ingången

av innevarande budgetår en reservation av omkring 42 000 kronor,

varför under budgetåret för ändamålet totalt tillgängliga medel uppgår

till 077 000 kronor. Av detta belopp har under budgetårets sju första

månader 540 700 kronor förbrukats. Den 1 februari 1953 återstod således

136 300 kronor. För täckande av merkostnader på grund av den genomförda

höjningen av statstjänstemännens löner har därefter ett belopp av

74 000 kronor överförts till anslaget från särskilt för ändamålet anvisat anslag

(jfr statsutsk. uti. 49/1952). Vidare har omkring 12 500 kronor, motsvarande

av justitiedepartementet förskotterad, till annat statsdeparteinent

hörande kommittékostnad, blivit återlevererade till anslaget. För budgetårets

sista fem månader skulle följaktligen ett belopp av omkring 222 800 kronor

stå till förfogande. Då därunder medelsbehovet per månad i detta sammanhang

kan beräknas till ett belopp, motsvarande vad som i medeltal förbrukats

under månaderna juli 1952—januari 1953 eller i runt tal 77 000 kronor,

opaginerad Kontrollera mot PDF

i

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

kan de ordinära utgifterna under tiden februari—juni 1953 uppskattas till

385 000 kronor. Härtill bör läggas ett belopp av i runt tal 15 000 kronor, motsvarande

de beräknade tryckningskostnaderna för vissa betänkanden.

De kostnadskrävande utredningarna om revision av fastighetsbildningslagstiftningen,

om reformer på strafflagstiftningens område, om valsättet,

om nya privaträttsliga bestämmelser på lufträttens område samt om översyn

av rättegångsbalken har under budgetåret fortsatt sitt arbete. Vidare belastas

anslaget av kostnader för ett flertal nya utredningar. Sålunda har bl. a. säkerhetsanstaltsutredningen,

bilskadeutredningen, kommittén angående det

allmännas skadeståndsansvar och 1952 års sakkunniga för kursverksamhet

för expropriationstekniker påbörjat sitt arbete. Särskilda sakkunniga har

tillkallats för att utreda frågan om åtgärder för att nedbringa väntetiderna

vid sinnesundersökningar i brottmål m. m.

För det fortsatta bedrivandet under innevarande budgetår av de på justitiedepartementet

ankommande utredningarna kräves i enlighet med vad i

det föregående anförts att anslaget förstärkes med (385 000 + 15 000 —

222 800 kronor) i runt tal 175 000 kronor. Jag hemställer därför, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett

reservationsanslag av 175 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Olle Hellberg.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

5

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 13 mars 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund,

Lindell, Nordenstam.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 samt anför därvid följande.

A. Utrikesförvaltningen.

[1] Utrikesförvaltningen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har den 6 juni 1952

i enlighet med riksdagens beslut (r. skr. 1952: 3) fastställt avlöningsstat under

förevarande anslag, varvid för avlöningar till icke-ordinarie administrativ

personal upptagits en obetecknad post å 2 333 000 kronor.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (III ht, s. 5) framhölls,

att frågan på vad sätt vakttjänsten inom utrikesdepartementet borde

vara organiserad undersöktes genom statens organisationsnämnd samt att

förslag i ämnet i förekommande fall torde få föreläggas riksdagen, sedan utredningen

slutförts. Utredningen, som ännu icke är avslutad i vissa detaljer,

har givit vid handen, att antalet expeditionsvakter bör ökas med en samt

att fast arbetsledning är särskilt önskvärd. Detta önskemål lorde lämpligen

kunna tillgodoses genom att en befattning såsom uppsyningsman i departementet

inrättas. Tjänsten synes med hänsyn till arbetsuppgifterna böra placeras

i lönegraden 14 och tills vidare uppföras å extra ordinarie stat. Kostnaderna

för innevarande budgetår har beräknats till omkring 2 000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Vid bifall härtill kan antalet förste expeditionsvakter i departementet vid

uppkommande vakans minskas från tre till två, varom förslag kommer att

framdeles underställas riksdagen.

För övertidsersättningar har för nästa budgetår en höjning av medelsanvisningen

med 25 000 kronor beviljats. Även för innevarande budgetår erfordras

ytterligare medel för detta ändamål, huvudsakligen på grund av

ökade kostnader för vakttjänsten inom departementet till följd av överflyttningen

till Arvfurstens palats. Merkostnaderna har beräknats till 20 000

kronor.

För innevarande budgetår skulle alltså erfordras ytterligare (20 000 -\- 2 000 =) 22 000 kronor.

Inrättande av en tjänst såsom uppsyningsman medför merutgifter under

nu ifrågavarande post även för budgetåret 1953/54. Dessa har beräknats

till ca 7 000 kronor. Med hänsyn till att departementets äskanden å riksstaten

för sagda budgetår redan behandlats av riksdagen, torde erforderligt

bemyndigande att för budgetåret 1953/54 få överskrida posten böra inhämtas

i detta sammanhang.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

dels medgiva att den i avlöningsstaten för utrikesförvaltningen

upptagna posten till avlöningar åt icke-ordinarie administrativ

personal må för budgetåret 1952/53 överskridas

med högst 22 000 kronor,

dels ock medgiva att motsvarande post i avlöningsstaten

för budgetåret 1953/54 må överskridas med högst 7 000 kronor.

C. Diverse.

[2] 14 a. Ytterligare medel till tillfälliga representationskostnader. För innevarande

budgetår har riksdagen till tillfälliga representationskostnader

anvisat dels å riksstaten ett reservationsanslag av 50 000 kronor (r. skr.

1952:3), dels ock å tilläggsstat II ett reservationsanslag av 12 000 kronor,

vilket är avsett för representationsbidrag åt statsrådet Hammarskjöld. För

nästa budgetår har hittills anvisats ett reservationsanslag av 60 000 kronor.

Kostnaderna för representationsbidraget är icke inräknade däri. Det å riksstaten

för innevarande budgetår anvisade anslaget av 50 000 kronor är enligt

vad numera visat sig icke tillräckligt för sitt ändamål. Medelsbehovet torde

emellertid icke komma att uppgå till samma belopp som för nästa budgetår,

60 000 kronor. Utgiftsökningen synes nämligen kunna begränsas till 5 000

kronor. Detta belopp bör alltså nu äskas av riksdagen.

I anledning av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

att till Ytterligare medel till tillfälliga representationskostnader

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53

anvisa ett reservationsanslag av 5 000 kronor.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

L. Kellberg.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

9

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

13 mars 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund,

Lindell, Nordenstam.

T. f. chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Lindell, anmäler vissa

under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53

och anför därvid följande.

B. Centrala förvaltningsmyndigheter.

[1] 9 a. Krigsmaterielverket: Engångsanskaffning av vissa maskiner m. m.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen nr 251 anvisade 1950 års

riksdag (höstsessionen) under denna rubrik å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1950/51 för maskinanskaffning in. m. för höjande av den industriella

krigsberedskapen ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor, varjämte

riksdagen bemyndigade Kungl. Maj :t att medgiva att därutöver beställningar

å maskiner finge utläggas inom en kostnadsram av 3 000 000 kronor.

Genom beslut den 15 december 1950 meddelade Kungl. Maj :t bestämmelser

rörande det sålunda beviljade anslaget samt bemyndigade tillika krigsmaterielverket

att utlägga beställningar m. m. enligt en plan slutande å 6 000 000

kronor.

Krigsmatcrielverket hemställer i skrivelse den 29 november 1952 att för

ändamålet å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1952/53 måtte anvisas

ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor. Ämbetsverket anför, att beställningar

enligt förenämnda plan utlagts och delvis redan likviderats. För

dessa likvider har hittills det anvisade beloppet å 3 000 000 kronor varit tillfyllest.

Under senare delen av innevarande budgetår beräknas emellertid

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr i50.

likvider komma att förfalla till betalning av sådan storleksordning att det

anvisade anslaget kommer att helt förbrukas. Då verket redan beställt maskiner

m. m. till ett belopp av omkring 4 500 000 kronor och inom den närmaste

tiden skall utlägga ytterligare betydande beställningar erfordras att

medel nu anvisas för täckande av hela bemyndigandet.

Föredraganden. Det torde vara nödvändigt att anslag nu beviljas för

att täcka utgifterna för den materielanskaffning vartill krigsmaterielverket

enligt riksdagens beslut erhållit bemyndigande. Jag föreslår därför att å

tilläggsstat anvisas ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor och hemställer

alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Krigsmaterielverket: Engångsanskaffning av vissa

maskiner m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor.

[2] 9 b. Krigsmaterielverket: Anskaffning av förrådsutrustning. Krigsmaterielverket

hemställer i skrivelse den 12 november 1952 att för utrustning

av ett nytt centralt ammunitionsförråd, som beräknas kunna tagas i bruk

under budgetåret 1953/54, ett belopp av 200 000 kronor måtte anvisas för

anskaffning av maskiner och vissa driftsinventarier.

Ärendet är av den natur att en fullständig redogörelse för detsamma icke

bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar torde få inhämtas

genom de handlingar som kommer att överlämnas till riksdagens vederbörande

utskott.

Föredraganden. Jag har icke något att erinra mot de av krigsmaterielverket

gjorda beräkningarna och tillstyrker att för ändamålet anvisas

ett reservationsanslag av 200 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Krigsmaterielverket: Anskaffning av förrådsiitrustning

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53

anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

[3] 21 a. Flygförvaltningen: Anskaffning av inventarier m. m. Med anledning

av planerad förflyttning av delar av flygförvaltningen från nuvarande

lokaler till vissa lokaler inom Lv 3:s förutvarande kasernetablissement i

kvarteret Garnisonen i Stockholm (se prop. 1952: 166 rd. skr. 210) hemställer

flygförvaltningen i skrivelse den 28 november 1952 att tillhopa 223 000

kronor måtte ställas till ämbetsverkets förfogande för bestridande av vissa

med flyttningarna förenade kostnader ävensom för anskaffning av inventarier

in. in. för de nya lokalerna. Förutom försvarets robotvapenbyrå, som

f. n. i huvudsak disponerar förhyrda lokaler i fastigheten Narvavägen 30—

32, avses även flygförvaltningens elektriska byrås anpassningslaboratorium

skola överföras till kvarteret Garnisonen. I samband därmed kommer flyg
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj.ts proposition nr 150.

11

förvaltningens verkstadsbyrå att flyttas från flygvapnets ämbetsbyggnad å

Ladugårdsgärde till robotvapenbyråns nuvarande lokaler, varigenom övriga

inom ämbetsbyggnaden befintliga myndigheter kan beredas erforderligt

ökat utrymme. Av kostnaderna sammanhänger omkring 50 000 kronor direkt

med flyttningen under det att omkring 168 000 kronor avser anskaffning

av inventarier, utvidgning av telefonanläggning in. m., vilka kostnader närmast

är föranledda av den utökning m. m. av organisationen, som sker i

samband med omflyttningen. Härutöver har räknats med ett belopp av

■5 000 kronor för oförutsedda utgifter.

Försvarets civilförvaltning anför i avgivet utlåtande över framställningen,

att en närmare prövning av densamma skulle förutsätta ingående undersökningar

rörande flygförvaltningens omkostnader och möjligheterna att genom

omdisponering av redan tillgängliga inventarier in. in. tillgodose de nya

behoven. Civilförvaltningen, som saknar möjlighet verkställa sådan utredning,

utgår från att flygförvaltningen tillvaratagit alla möjligheter att minska

utgifterna.

Föredraganden. Arbetet med färdigställandet av de för flygförvaltningen

avsedda lokalerna inom Lv 3:s förutvarande kasernetablissement i kvarteret

Garnisonen beräknas bli färdigt under våren 1953. Medel torde därför

nu böra anvisas för de med flyttningen förenade kostnaderna och för

den invenlarieanskaffning som i samband därmed blir erforderlig. Jag kan

dock icke tillstyrka att för ändamålet anvisas mer än 150 000 kronor.

Jag förordar att detta belopp äskas å tilläggsstat och hemställer alltså, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Flygförvaltningen: Anskaffning av inventarier

m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53

anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

C. Försvarskrafterna.

Armén.

[4] 32 a. Armén: Ytterligare medel till anskaffning av tygmateriel m. m.

Riksdagen har å riksstaten för innevarande budgetår anvisat 140 000 000

kronor till Armén: Anskaffning av tygmateriel in. in. och bemyndigat Kungl.

Maj :t att utlägga beställningar å tygmateriel in. in. inom eu kostnadsram av

185 000 000 kronor.

Efter förslag i propositionen 1953: 2 har riksdagen sedermera (r. skr. nr

36) å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår anvisat ytterligare

83 000 000 kronor samt bemyndigat Kungl. Maj :t att medgiva utläggande

av beställningar å tygmateriel in. in. inom en kostnadsram av

147 000 000 kronor.

Till förfogande för tygmaterielanskaffninig under innevarande budgetår

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr i50.

står sålunda sammanlagt 223 000 000 kronor i betalningsmedel samt beställningsbemyndiganden

om tillhopa 332 000 000 kronor.

På grund av förhållanden som icke kunde överblickas vid avlåtandet av

propositionen 1953: 2 beräknas emellertid numera behovet av betalningsmedel

och beställningsbemyndiganden under innevarande budgetår komma

att stiga med ytterligare 8 000 000 kronor. Jag föreslår därför att av riksdagen

utverkas ett beställningsbemyndigande å sagda belopp samt att å tillläggsstat

äskas samma belopp i betalningsmedel.

Ärendet är av den natur att en fullständig redogörelse för detsamma icke

bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar torde få inhämtas

genom de handlingar som i vanlig ordning kommer att överlämnas

till riksdagens vederbörande utskott.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av beställningar

å tygmateriel in. m. inom en kostnadsram av

8 000 000 kronor;

b) till Armén: Ytterligare medel till anskaffning av tygmateriel

m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 8 000 000 kronor.

Marinen.

[5] 73. Marinen: Bidrag till sjövärnskåren. Anslaget är i riksstaten för

innevarande budgetår uppfört med 280 000 kronor.

I en av chefen för marinen med tillstyrkan den 28 februari 1953 överlämnad

framställning hemställer chefen för sjövärnskåren om ett förstärkningsanslag

av 50 000 kronor för täckande av inträffade löne- och prisstegringar

sedan år 1945. Chefen för sjövärnskåren framhåller att, därest sjövärnskåren

under återstoden av innevarande budgetår skall kunna bedriva

sin verksamhet enligt gällande instruktion och ekonomiska föreskrifter, kostnaderna

för budgetåret beräknas komma att med angivna belopp överskrida

de anvisade medlen.

Försvarets civilförvaltning anför i utlåtande över framställningen att kostnaderna

för sjövärnskåren med hänsyn till ställningen å anslaget icke kan

under budgetåret 1952/53 begränsas inom ramen för tillgängliga medel utan

att kårens verksamhet avsevärt begränsas i förhållande till vad som i princip

fastställdes genom 1948 års försvarsbeslut. Därest sjövärnskårens verksamhet

skall bibehållas i nuvarande omfattning är anslagsförstärkning

ofrånkomlig.

Föredraganden. För täckande av de merkostnader som föranletts av

inträffade löne- och prisstegringar torde det vara ofrånkomligt att bidraget

till sjövärnskåren höjes, därest icke verksamheten inom kåren skall avsevärt

begränsas under innevarande budgetår. Jag kan emellertid icke tillstyr
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

13

ka att den sammanlagda medelsanvisningen för innevarande budgetår tilllåtes

överstiga vad som för ändamålet äskats av riksdagen för budgetåret

1953/54. Jag föreslår därför att å tilläggsstat anvisas allenast 20 000 kronor

och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Bidrag till sjövärnskåren å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 20 000 kronor.

Flygvapnet.

[6] 88. Flygvapnet: Övriga expenser m. m. Anslaget är i riksstaten för innevarande

budgetår uppfört med 190 000 kronor.

Flygförvaltningen hemställer i skrivelse den 25 februari 1953 om ett förstärkningsanslag

av 60 000 kronor. Tillgängliga medel under anslaget anses

nämligen otillräckliga för att bestrida på budgetåret belöpande oundgängliga

expensutgifter. Sålunda har en ökad förbrukning av skrivmaterialier och

papper in. m. skett i anslutning till en mera intensifierad utbildningsverksamhet

särskilt inom luftbevakningen. Annonskostnaderna har ökat avsevärt

dels på grund av inträffade prishöjningar och dels med hänsyn till svårighet

att erhålla personal till olika befattningar. Av det begärda förstärkningsbeloppet

avses 46 000 kronor för fördelning mellan flottiljer, skolor

in. fl., 3 000 kronor för eskaderövningar, 3 000 kronor för luftbevakning,

1 500 kronor för väderlekstjänst, 2 500 kronor för engångsanskaffning av

krigsförråd samt 4 000 kronor för kostnader i övrigt.

Föredraganden. Det torde vara ofrånkomligt att ytterligare medel ställes

till flygvapnets förfogande för innevarande budgetår under detta anslag.

Jag kan dock ej tillstyrka att den sammanlagda medelsanvisningen

för innevarande budgetår tillätes överstiga vad som för ändamålet äskats av

riksdagen för budgetåret 1953/54. Jag föreslår därför att å tilläggsstat anvisas

allenast 20 000 kronor och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: Övriga expenser m. m. å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 20 000 kronor.

[7] 93 a. Flygvapnet: Ytterligare medel till övningar m. m. Anslaget till

övningar in. in. är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

3 500 000 kronor. Å tilläggsstat II till riksstaten för samma budgetår har

riksdagen anvisat ytterligare 200 000 kronor (prop. nr 2, r. skr. nr 30).

Flygförvaltningen hemställer i förenämnda skrivelse den 25 februari 1953

om ett förstärkningsanslag av 150 000 kronor. Medelsbehållningen under

övningsanslaget uppgick den 31 december 1952 till i runt tal 1 331 000 kronor,

av vilket belopp endast 870 000 kronor var odisponerat. Med hänsyn

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

till den knappa medelsbehållningen är de medelsanvisningar som tilldelats

förbanden för tiden den 1 januari—den 30 juni 1953 synnerligen begränsade.

Härtill kommer att det från och med den 1 januari 1953 ikraftträdande

nya allmänna resereglementet medför ökade kostnader för de traktamenten,

som skall bestridas från övningsanslaget. Dessa ökade kostnader beräknas

för tiden den 1 januari—den 30 juni 1953 uppgå till 150 000 kronor.

Då kostnaden icke kan bestridas inom ramen av tillgängliga medel är ytterligare

medelstilldelning därför erforderlig.

Föredraganden. Jag tillstyrker att för täckande av de merkostnader, som

uppkommer på grund av de från och med den 1 januari 1953 höjda traktamentsersättningarna,

ett förstärkningsanslag om 150 000 kronor anvisas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: Ytterligare medel till övningar m. in.

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål.

[8] 35. Centrala värnpliktsbyrån: Adresseringsmaskiner m. m. I riksstaten

för innevarande budgetår är detta anslag uppfört med 165 000 kronor, av

vilket belopp 51 000 kronor anvisats under anslagsposten för årskostnad för

plåtsektioner, skyltkort, färgband och ryttare.

I skrivelse den 30 december 1952 hemställer chefen för centrala värnpliktsbyrån,

att 25 000 kronor måtte ställas till byråns förfogande i och för nödvändig

förstärkning av anslagsposten. Det ökade behovet vid truppregistreringsmyndigheterna

av den förbrukningsmateriel varom det här rör sig beror

på övningarna krigsförbandsvis, de successiva ändringarna i krigsorganisationen

samt den ökade registreringsverksamheten för hästar, hundar och

motorfordon. Härtill kommer de i vissa fall icke obetydligt höjda priserna å

såväl originalmateriel från Förenta staterna som materiel tillverkad inom

landet.

Försvarets civilförvaltning framhåller i utlåtande över framställningen att

under budgetåret 1951/52 25 000 kronor tillgodoförts förevarande anslag''

från anslaget till vissa repetitionsövningar in. m. Motsvarande anslag finnes

ej uppfört i riksstaten för innevarande budgetår och möjlighet torde ej föreligga

att täcka det nu anmälda medelsbehovet från annat anslag eller genom

jämkning mellan posterna under ifrågavarande anslag. Mot storleken av det

begärda beloppet har civilförvaltningen intet att erinra.

Föredraganden. Jag tillstyrker att för förstärkning av anslagsposten till

årskostnad för plåtsektioner, skyltkort, färgband och ryttare ett belopp

av 25 000 kronor anvisas på tilläggsstat och hemställer alltså, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Centrala värnpliktsbyrån: Adresseringsmaskiner

m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53

anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj.ts proposition nr 150.

15

E. Diverse.

[9] 8. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I riksstaten för innevarande

budgetår är detta anslag uppfört med ett belopp av 300 000 kronor.

För motsvarande ändamål anvisades för budgetåret 1950/51 325 000

kronor och för budgetåret 1951/52 400 000 kronor, varav å tilläggsstat

150 000 kronor.

Vid anslagsberäkningen i 1952 års statsverksproposition beräknades att

flera kostnadskrävande utredningar skulle slutföras under första halvåret

1952 och att det därför borde vara möjligt att under nu löpande budgetår

minska medelsförbrukningen.

Vissa kostnadskrävande utredningar har emellertid blivit icke oväsentligt

försenade. Sålunda beräknas befälsutredningen, som enligt tidigare lämnad

uppgift förutsatts skola bli färdig under sommaren 1952, först innevarande

vår kunna avsluta sitt uppdrag. Även försvarets personalbehandlingsutredning

kom att draga större kostnader än som kunnat förutses. Anslaget har

vidare blivit belastat med vissa utgifter avseende inom andra departement

igångsatta utredningar, vilka svårligen kunnat beräknas, ökade kostnader

uppkommer jämväl genom den från och med den 1 juli 1952 genomförda

höjningen av dagarvodena enligt kommittékungörelsen.

Det synes med hänsyn härtill erforderligt att ytterligare medel anvisas

under förevarande anslag. En beräkning av kostnaderna under återstående

del av budgetåret visar att även med iakttagande av stor sparsamhet

ytterligare 50 000 kronor erfordras. Jag föreslår därför, att detta belopp

anvisas å tilläggsstat.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Alf Itesare.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

17

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 mars

1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund,

Lindell, Nordenstam.

Departementschefen, statsrådet Sträng, anmäler under socialdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1952/53 samt anför följande.

B. Socialstyrelsen med dithörande verksamhet

samt arbetsdomstolen.

[1] 41. Ersättning till inackorderingshem för driftförluster. Under förevarande

rubrik är för innevarande budgetår anvisat ett reservationsanslag av

45 000 kronor.

De till eftervårdsverksamheten vid ungdomsvårdsskolorna hörande, genom

IOGT upprättade inackorderingshemmen erhåller fr. o. m. andra verksamhetsåret

ersättning av staten för uppkomna driftförluster med högst

årshyrans belopp. Underskottsersättningens storlek bestämmes av socialstyrelsen,

som därvid har att taga hänsyn till i vad mån verksamheten bör kunna

bära uppkommen förlust. Ersättning utbetalas halvårsvis i efterskott.

Socialstyrelsen har (skr. 12/2 1953) anmält, att anslaget icke förslår till

de under budgetårets andra hälft erforderliga utbetalningarna, avseende

driftförluster under budgetårets första hälft.

Att det anvisade beloppet visat sig otillräckligt sammanhänger med att

driftförlusterna blivit större än beräknat, vilket i sin tur framför allt beror

på väsentligt ökade hyreskostnader och hembiträdeslöner. Arshyran inkluderar

i förekommande fall, förutom grundhyra, jämväl hyra för rum åt hem2

Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 150.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

biträde, vatten- och elektricitetsavgifter, kostnader för sotning och viss renhållning,

bränslekostnader samt ersättning för eldning och fastighetens

skötsel. Grundhyran har i de flesta fall icke höjts. Övriga i hyran ingående

delkostnader har däremot kraftigt ökat, särskilt bränslekostnaderna.

Socialstyrelsen hänvisar till sin till Kungl. Maj :t den 12 januari 1953 avgivna

utredning rörande hemmens ekonomi. Av denna framgår, att inackorderingshemmen

över lag haft att kämpa med stora ekonomiska svårigheter.

För att förbättra det ekonomiska läget har inackorderingsavgifterna fr. o. m.

den 1 januari 1953 höjts från 160—175 kronor till i genomsnitt 200 kronor

per person och månad. Denna höjning påverkar emellertid icke medelsbehovet

för innevarande budgetår.

Driftförlusterna under tiden 1 juli—31 december 1952 kan beräknas till

31 470 kronor. Å anslaget återstående medel uppgår till 20 564 kronor. I

runt tal skulle således erfordras ytterligare 11 000 kronor.

Ersättningarna måste med hänsyn till hemmens ekonomiska svårigheter

utbetalas inom den närmaste tiden.

Departementschefen. Kostnaderna för inackorderingshemmens drift skall

först och främst bestridas genom inackorderingsavgifter. Då en förutsättning

för IOGT:s befattning med verksamheten är att IOGT icke skall behöva

ikläda sig några ekonomiska förpliktelser för denna, utgår ersättning av

statsmedel för uppkomna driftunderskott. Enligt nu gällande grunder må

underskottsersättning dock icke utgå med mer än årshyrans belopp.

På uppdrag av Kungl. Maj :t har socialstyrelsen gjort en undersökning av

hemmens ekonomi och finansiering; styrelsen har i skrivelse den 12 januari

1953 redovisat ifrågavarande utredning. Enligt socialstyrelsens mening kan

några vägande erinringar mot hemmens ekonomiska skötsel icke göras. Styrelsen

är angelägen att framhålla, att statens kostnader för inackorderingshemmens

drift under år 1951 uppgick till i medeltal 1 krona 91 öre per elev

och dag, medan motsvarande kostnader vid ungdomsvårdsskolorna — beräknat

efter avlönings- och omkostnadsanslagen — uppgick till 24 kronor

51 öre. Omkostnaderna har enligt socialstyrelsens uppfattning redan nu pressats

ned så långt som möjligt. Trots detta har det visat sig att driftunderskottet

numera i regel uppgår till minst årshyrans belopp, beroende på inträffade

prisstegringar av i stort sett samtliga kostnader utom grundhyran.

För att möta kostnadsökningarna har socialstyrelsen låtit fr. o. m.

den 1 januari 1953 höja inackorderingsavgifterna från 160—175 kronor till

i genomsnitt 200 kronor. Den härigenom uppkommande ökningen av inkomsterna

kommer dock icke att minska de underskott, för vilka ersättning

utgår under innevarande budgetår. På grund av att utbetalningarna sker

halvårsvis i efterskott faller nämligen på innevarande budgetår endast ersättningar

för kalenderåret 1952.

Socialstyrelsen föreslår, att ytterligare 11 000 kronor anvisas för innevarande

budgetår. Jag biträder denna framställning och hemställer, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

att till Ersättning till inackorderingshem för driftförluster

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag av 11 000 kronor.

E. Olycksfallsförsäkring och arbetarskydd.

[2] Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar. I den av riksdagen för innevarande

budgetår fastställda avlöningsstaten för riksförsäkringsanstalten har

upptagits en anslagspost till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal å

2 904 000 kronor.

1951 års riksdag (prop. nr 43; rd. skr. nr 85) beslöt att andra skaderegleringsbyrån

skulle omorganiseras. Omorganisationen innebar bl. a. att biträdespersonalens

arbetsuppgifter skulle överflyttas till anstaltens skaderegister

och den för vissa byråer gemensamma expeditionen; i samband härmed

skulle ett antal biträdestjänster kunna indragas. Sedermera har det visat

sig, att omorganisationen i sistnämnda hänseende i väsentlig mån hindrats

av brist på lämpliga lokaler. 1952 års riksdag anvisade fördenskull medel

till ombyggnad av anstaltens ämbetshus. Då dessa byggnadsarbeten beräknades

bli färdigställda omkring den 1 januari 1953, har för innevarande budgetår

anvisats endast ungefär halva årslönebeloppet för de till indragning

beslutade tjänsterna eller 20 000 kronor, varav ca 15 000 kronor under ickeordinarieposten.

Emellertid har det numera — såsom även framgår av årets

statsverksproposition (V ht p. 76) — visat sig, att de nya tjänstelokalerna

icke kan tagas i anspråk förrän senare än beräknat.

Riksförsäkringsanstalten har (skr. 4/2 1953) hemställt om medgivande

att utöver det under icke-ordinarieposten anvisade beloppet få taga i anspråk

ett belopp av 25 000 kronor.

På grund av bl. a. leveranssvårigheter har ombyggnadsarbetena blivit försenade

och beräknas nu vara avslutade först omkring den 1 maj 1953. För

undvikande av arbetsstockningar bör minskningen av andra skaderegleringsbyråns

biträdespersonal därefter ske successivt. Med hänsyn härtill bör

icke-ordinarieposten få överskridas med 15 000 kronor, avseende kostnaderna

under budgetårets andra hälft för grundlöner till de biträden, vilkas

tjänster enligt omorganisationsbeslutet skall indragas.

Vidare anhåller anstalten om medgivande att överskrida icke-ordinarieposten

med 10 000 kronor, motsvarande den av 1952 års löneökning föranledda

merkostnaden för sommarvikarier. Enligt riksdagens bemyndigande

må Kungl. Maj:t medgiva överskridande i detta fall; något beslut härutinnan

har dock ännu icke meddelats.

Slutligen har anstalten anmält, att ytterligare behov av överskridande torde

uppkomma till följd av 1952 års tjänsteförteckningsrevision och lönereglering

för biträdespersonal. Några beräkningar i denna del har dock ännu

ej kunnat göras, varför anstalten framdeles återkommer i denna fråga.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj. ts proposition nr 150.

Anstaltens framställning avser sålunda ett belopp av tillhopa 25 000 kronor.

Detta belopp kan visserligen synas ringa i betraktande av att icke-ordinarieposten

uppgår till 2 904 000 kronor. Med hänsyn till den betydande personalminskning,

som skett under de senaste budgetåren, har emellertid

möjligheterna att ytterligare minska personalen för att därigenom erhålla

besparing starkt begränsats. Anstalten vågar därför ej räkna med att förstärkningsbeloppet

skall bliva obehövligt till följd av uppkommande besparingar.

Departementschefen. Med hänsyn till vad riksförsäkringsanstalten anfört

har jag intet att erinra mot att anstalten erhåller bemyndigande att överskrida

icke-ordinarieposten med det belopp, 15 000 kronor, som erfordras

för att den beslutade personalminskningen å andra skaderegleringsbyrån

skall kunna uppskjutas ytterligare någon tid. Jag förutsätter emellertid bestämt

att den slutliga omorganisationen av denna byrå skall vara genomförd

senast vid utgången av innevarande budgetår.

Riksförsäkringsanstalten har hemställt om medgivande att överskrida

icke-ordinarieposten med 10 000 kronor, med vilket belopp lönekostnaderna

för sommarvikarier höjts på grund av 1952 års löneökningar. Enligt riksdagens

bemyndigande äger Kungl. Maj :t medgiva sådant överskridande. Det

synes emellertid vara lämpligt att i förevarande sammanhang redovisa även

denna fråga för riksdagen. Jag har intet att erinra mot bifall till anstaltens

framställning i denna del.

Riksförsäkringsanstalten bör således få överskrida icke-ordinarieposten

med tillhopa 25 000 kronor. Det är min avsikt att senare underställa Kungl.

Maj :t frågan om de överskridanden, vilka kan påfordras i anledning av

tjänsteförteckningsrevisionen och den särskilda löneregleringen för biträdespersonal.

I sistnämnda hänseenden äger Kungl. Maj :t besluta utan riksdagens

hörande.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för riksförsäkringsanstalten uppförda

anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal må under budgetåret 1952/53 överskridas med

högst 25 000 kronor.

G. Diverse.

[3] 11. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under förevarande

rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av

650 000 kronor. Den vid ingången av budgetåret befintliga reservationen

uppgick till 27 105 kronor. Till förfogande stod alltså vid budgetårets ingång

ett belopp av ca 677 000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

21

För tiden den 1 februari—30 juni 1953 tillgängliga medel torde uppgå till

ca 213 000 kronor, däri inräknat tillskott från vederbörligt täckningsanslag

i anledning av 1952 års löneökningar. Mot detta svaraT utgifter, som för

samma tid kan beräknas till ca 300 000 kronor; i detta belopp har då inräknats

dels kvarstående skulder och dels kostnaderna för fortsatt utredningsarbete,

allt i den mån det synes vara ogörligt att fördröja utbetalningarna

till efter ingången av nästa budgetår. Ett tillskott åV minst 87 000 kronor

skulle således erfordras, såvida icke utredningsarbetet under återstoden av

innevarande budgetår inskränkes.

Den höga medelsåtgången kan, frånsett de löneökningar för vilka täckning

erhålles i särskild ordning, väsentligen förklaras på följande sätt.

Först och främst har utvecklingen påverkats av de allmänna kostnadsstegringar,

som inträffat sedan anslaget beräknades under senhösten 1951,

exempelvis i fråga om telefoner, papper och tryckning av betänkanden; de

faktiska merkostnaderna i dessa hänseenden låter sig icke angiva utan omfattande

undersökningar. Vidare har de till kommittéledamöter, experter och

sekreterare utgående dagarvodena fr. o. m. den 1 juli 1952 höjts med i huvudsak

25 procent utan att täckning härför beretts kommittéanslaget; merkostnaderna

i anledning härav kan för socialdepartementets del uppskattas

till ca 32 000 kronor för hela budgetåret. Höjda järnvägstaxor och fr. o. m.

den 1 januari 1953 höjda traktamenten har ökat resekostnaderna med ett

belopp, som i brist på exakta beräkningar torde kunna uppskattas till mellan

5 000 och 10 000 kronor. Vissa kostnadsökningar av automatisk karaktär

har således inverkat på medelsåtgången i icke obetydlig mån.

Att utredningsarbetet under första hälften av budgetåret medfört oproportionerligt

höga kostnader i förhållande till budgetåret i dess helhet sammanhänger

med att ett antal särskilt kostnadskrävande kommittéer nödgats

forcera sitt arbete under sommaren och hösten 1952 för att förslag i vederbörande

frågor skulle kunna avlämnas i tillräcklig tid före innevarande års

riksdag. Vad nu sagts gäller framför allt ungdomsvårdsskoleutredningen,

1952 års åldringsvårdsutredning, 1951 års utredning om arbetslöshetsförsäkringen,

bostadsutredningen och socialförsäkringsutredningen.

F. n. pågår ett antal utredningar av större storleksordning, vilkas slutförande

icke bör fördröjas. Bland dessa återfinnes flera av de nyss nämnda utredningarna,

vilka bör avgiva sina slutbetänkanden i sådan tid, att erforderliga

propositioner i förekommande fall kan föreläggas 1954 års riksdag.

Det är därjämte angeläget att arbetet inom vissa andra större utredningar

icke tvingas att upphöra under våren 1953, ehuru det f. n. är osäkert i vad

mån utredningsresultaten kan komma att föras fram till nästa års riksdag.

Det synes angeläget, att kommittéanslaget förstärkes i den utsträckning

som erfordras för att kommittéarbetet skall kunna fortsätta utan större inskränkningar

än dem som redan vidtagits. I det föregående har jag angivit

det härför erforderliga beloppet till 87 000 kronor.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, alt Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag av 87 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Olof Särnmark.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

23

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stocholms

slott den 13 mars 1953.

N ärvar ande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund,

Lindell, Nordenstam.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, redogör

härefter för under kommunikationsdepartementets handläggning hörande

ärende angående ytterligare egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1952/53 och anför därvid följande.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

[1] 36 a. Ombyggnad av bromaskineriet vid Falsterbokanalen m. m.

I skrivelse den 24 februari 1953 har våg- och vattenbyggnadsstyrelsen

hemställt bl. a., att ett anslag av 400 000 kronor måtte anvisas å tilläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår för reparation och ombyggnad av

vissa manövermaskinerier m. m. vid Falsterbokanalen. Styrelsen anför i huvudsak

följande.

Falsterbokanalen utfördes ursprungligen såsom en provisorisk farled mellan

Östersjön och Västerhavet. På grund av kanalens betydelse för kustsjöfarten

har beslut fattats om att kanalanläggningen skall bibehållas samt att

vågbrytare och strandskoningar m. m. skall ombyggas på sådant sätt att

anläggningen får permanent karaktär. För dessa byggnadsarbeten, vilka enligt

en år 1949 framlagd arbetsplan beräknats draga en kostnad av 3,*

milj. kronor, har hittills anvisats sammanlagt 2,2 milj. kronor under reservationsanslaget

Reparation och ombyggnad av Falsterbokanalen.

Förutom i nämnda plan ingående arbeten har det emellertid befunnits

nödvändigt att även utföra vissa förbättringsarbeten på den rörliga järnvägs-

och landsvägsbro, som går över kanalen och vars skötsel omhänder
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

haves av kanalförvaltningen. Bron inköptes på sin tid begagnad från Danmark.

Manövreringen av bron sker medelst ett elektriskt maskineri. Efter

några års drift visade det sig att såväl manöveranordningar som omformare

på grund av förslitning inte fungerade tillfredsställande. Då erforderliga

reservdelar inte finnes att köpa, har reparationerna blivit förhållandevis

dyrbara. Med anledning härav började väg- och vattenbyggnadsstyrelsen redan

år 1948 att beställa materiel för en ombyggnad av bromaskineriet. På

grund av de långa leveranstiderna under de senaste åren har det varit omöjligt

att på förhand beräkna, när ombyggnaden kunde utföras. Till följd

av den ökning av verkstädernas leveransmöjligheter, som inträtt på den sista

tiden, väntas emellertid den beställda materielen nu kunna slutlevereras före

den 1 juli 1953. Vissa förskottslikvider har av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

tidigare erlagts med anlitande av förslagsanslaget till Underhåll och

drift av statens fiskehamnar och farleder. Återstående likvider beräknas uppgå

till ca 106 000 kronor. Därutöver erfordras ca 44 000 kronor för montagekostnader

m. m.

Då driften vid kanalen på grund av de befintliga anordningarnas dåliga

skick är utsatt för ideliga störningar, anser styrelsen det nödvändigt, att de

planerade arbetena utföres snarast möjligt.

För att på ett ändamålsenligt sätt säkerställa driften bör enligt styrelsens

mening de nuvarande provisoriska byggnaderna för manövrering, omformare

och reservmaskineri ersättas med en ny gemensam byggnad av permanent

natur på den östra stranden av kanalen. Manövertornet är nu beläget

på bron på sådant sätt, att risk för påkörning föreligger. I samband med

nybyggnaden skulle man även kunna tillgodose det krav på anordnande av

ett skyddsrum vid kanalen, varom vederbörande myndigheter gjort framställning.

Det förslag till erforderlig nybyggnad, som väg- och vattenbygnadsstyrelsen

låtit upprätta, har granskats och godkänts av byggnadsstyrelsen.

Byggnadskostnaden beräknas preliminärt till 250 000 kronor.

För utförande av här angivna arbeten skulle alltså erfordras ett anslag

av (106 000 -f 44 000 + 250 000) 400 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har därjämte anmält behov av att för

innevarande budgetår få överskrida den i inkomst- och utgiftsstaten för

Falsterbokanalen uppförda delposten till underhållskostnader m. m. med

85 000 kronor. Nämnda post är i staten upptagen med ett belopp av 100 000

kronor. Behovet av att överskrida densamma sammanhänger huvudsakligen

därmed att manövermaskineriet vid den norra avstängningsskärmen i kanalen

genom påkörning blivit förstört och att det i samband med reparationen,

som finansieras med av vederbörande försäkringsbolag erlagd ersättning,

befunnits lämpligt att flytta maskineriet, så att risken för nya påkörningar

elimineras.

Departementschefen. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen för ombyggnad av bromaskineriet vid Falsterbokanalen

gjort materielbeställningar, som nu kräver slutlikvider om sam
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj. ts proposition nr 150.

manlagt ca 106 000 kronor. Anslagsmedel för detta ändamål saknas. För att

den planerade ombyggnaden, som i och för sig förefaller nödvändig, skall

kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt, synes det därjämte erforderligt

att den av styrelsen föreslagna husbyggnaden till en beräknad kostnad

av 250 000 kronor kommer till utförande i samband med monteringen av det

nya maskineriet. I anslutning därtill erfordras ett ytterligare belopp av ca

44 000 kronor för montagekostnader m. m. Jag finner det anmärkningsvärt,

att styrelsen utan vederbörligt bemyndigande vidtagit åtgärder, som föregripit

statsmakternas prövning av den föreliggande frågan. Då den beställda

materielen nu måste betalas och arbetsprogrammet lämpligen torde böra

fullföljas utan dröjsmål, anser jag mig emellertid böra tillstyrka styrelsens

framställning om anslagsmedel. För ändamålet bör å tilläggsstat II till riksstaten

för innevarande budgetår anvisas ett reservationsanslag av 400 000

kronor med benämningen »Ombyggnad av bromaskineriet vid Falsterbokanalen

m. m.»

Vad angår det belopp av 85 000 kronor, som styrelsen begärt bl. a. för vissa

uppkomna merkostnader i samband med reparation och flyttning av manövermaskineriet

vid den norra avstängningsskärmen i kanalen, torde dessa

kostnader få täckas genom bemyndigande för styrelsen att i erforderlig utsträckning

överskrida förslagsanslaget till Underhåll och drift av statens

fiskehamnar och farleder.

Sedan de här omförmälda förbättringsarbetena slutförts, bör det bli möjligt

att väsentligt minska medelstilldelningen för kanalens löpande underhållskostnader.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Ombyggnad av bromaskineriet vid Falsterbokanalen

m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/

53 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

W. Hammargren.

opaginerad Kontrollera mot PDF

U». M- t : : J \ C, { ‘I i

''• 1 i ‘ i » f'' i \ ''■ : j »i |**''M ’ i } t .

f, I .»t \ ■ : •

! t > ; i ’’i i '' ■ - , i ■ f '', .

''

/I. <li !! /•{■!.

•i. . i A

■

•

''

r.,■, n

in i Mi1, ■■■ -.i'' \ , ■■ liv,.

- .

• •. ■ J ■ >

. ;

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

27

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 mars

1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund,

Lindell, Nordenstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under

finansdepartementet hörande ärenden angående egentliga statsutgifter &

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 samt anför därvid följande.

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

[1] Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal för verksamheten i

allmänhet. I skrivelse den 16 februari 1953 hemställer statistiska centralbyrån,

att under innevarande budgetår måtte för uppläggande av nytt traktorregister

ställas till centralbyråns förfogande dels 9 500 kronor, motsvarande

grundlönen för två årsbiträden enligt 8 löneklassen, dels 4 500 kronor till

expenser för anskaffande av vissa registerskåp.

Ämbetsverket erinrar härvid om att enligt vägtrafikförordningen den 28

september 1951, nr 648, registreringsplikten för motordrivna fordon utsträckts

att gälla även traktorer. Till det centrala bilregister, som enligt

förordningen skall föras och som jämlikt föreskrift i vägtrafikkungörelsen

skall omhänderhavas av statistiska centralbyrån, har sedan den 1 juli 1952

successivt inkommit närmare 100 000 registerkort. Dessa bildar en ny sektion

i det manuella registret. För att kunna lämna den statistiska redovisning

av traktorbeståndet, som förväntas av olika myndigheter och andra

intresserade, måste centralbyrån emellertid även i erforderlig utsträckning

överföra till hålkort de uppgifter, som finns å registerkorten. Upprättandet

av ett dylikt hålkortsregister innebär ett betydande engångsarbete, som

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

med hänsyn till föreliggande krav på redovisning av materialet bör påbörjas

snarast och slutföras före utgången av innevarande budgetår. Centralbyrån

beräknar, att det manuella registrets iordningställande och det för

hålkortskartotekets upprättande erforderliga kodsättningsarbetet m. m. kräver

arbete motsvarande 24 biträdesmånader inom centrala bilregistret. Kostnaderna

för registerskåp uppskattas till 4 500 kronor. Inom centralbyråns

maskincentral uppstår vidare vissa kostnader för anskaffning och stansning

av hålkort. Dessa kostnader kommer att belasta ämbetsverkets omkostnadsanslag,

delposten till ersättning till maskincentralen för hålkortsbearbetning.

Departementschefen. För att praktiskt möjliggöra den redovisning av traktorbeståndet,

som förväntas främst av de militära myndigheterna, civilförsvarsorganen

samt de myndigheter och organisationer, som är verksamma

inom jordbrukets område, bör i enlighet med statistiska centralbyråns

förslag och i likhet med vad som tidigare skett beträffande motorfordon ett

hålkortsregister över traktorer snarast upprättas. Till täckning av de härav

föranledda kostnaderna synes beträffande avlöningen till de inom centrala

bilregistret erforderliga biträdena medel lämpligen böra anvisas på så

sätt att medgivande lämnas att med 9 500 kronor överskrida den i centralbyråns

avlöningsstat för innevarande budgetår upptagna posten till avlöningar

till icke-ordinarie personal. Övriga kostnader torde utan särskilt medgivande

av riksdagen kunna bestridas från ämbetsverkets omkostnadsanslag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för statistiska centralbyrån upptagna

anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal

må för budgetåret 1952/53 överskridas med 9 500 kronor.

[2] 13 a. Statistiska centralbyrån: Utrustning och inredning av nya lokaler

m. m. Statistiska centralbyrån hemställer om anslag med 204 000 kronor till

utrustning och inredning av nya lokaler ävensom till bestridande av flyttningskostnader.

Ämbetsverket förfogar för sin verksamhet i allmänhet för närvarande

över tre områden av lokaler. Enligt förslag av byggnadsstyrelsen och efter

samråd med riksarkivet och kungl. biblioteket avser centralbyrån nu att

flytta till de lokaler, som hittills disponerats av statens handels- och industrikommission

men som friställts genom kommissionens successiva avveckling.

Genom flyttningen, som avses äga rum under våren och sommaren

1953, skulle centralbyrån få hela sin verksamhet -— frånsett de intermittenta

utredningarna folkräkning, jordbruksräkning och valstatistik — samlad.

De på centralbyrån belöpande kostnaderna beräknas till 204 000 kronor.

Härav avser 103 400 kronor biblioteks- och arkivinredningen, varav 87 100

kronor till ny stålhyllinredning, vilken anses nödvändig för ett effektivt

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

29

utnyttjande av arkivlokalerna, 12 000 kronor för bibliotekets expeditionsdisk

och hyllinredning i läsesal, tidskriftsrum och vissa arbetsrum in. m.

samt 4 300 kronor till komplettering m. m. av befintlig armatur. Till inköp

av ersättningsmöbler, skåp och hyllinredningar i övrigt beräknas 38 000

kronor, för övertagande av armatur från handels- och industrikommissionen

23 000 kronor samt för installation av telefoner på befintlig telefonväxel

2 000 kronor. Beträffande inredningen i andra lokaler än de för bibliotek

och arkiv avsedda anför ämbetsverket.

I centralbyråns nuvarande huvudlokaler vid Birger Jarls torg men även i

fastigheten vid Svartmangatan är största delen av avdelningarnas behov av

förvaringsutrymmen för blanketter, statistiskt och annat primärmaterial

o. s. v. tillgodosett genom ett stort antal skåp och hyllor i format från golv

till tak, oftast byggda för länge sedan i själva rummet. För de avdelningar,

som avses inflytta i barackbyggnaden å Linnégatan, nämligen avdelningarna

för jordbruks-, finans- och rättsstatistik, är det otänkbart på grund av

de nya tjänsterummens takhöjd och övriga mått att inrymma de gamla

skåpen och hyllorna. Även där utrymmet, såsom i den gamla kasernens

stenbyggnad, skulle tillåta en uppmontering av de gamla skåpen, skulle

detta knappast vara ekonomiskt lönande på grund av de höga kostnader

som ned- och uppmonteringen skulle kräva. Centralbyrån har därför utgått

från att dylika skåp böra lämnas kvar till efterträdande myndigheters

disposition. Även en del av de äldre arbetsborden äro av sådan storlek och

art, att de ej lämpa sig för de nya lokalerna. Centralbyrån har emellertid

överenskommit med krigsmaterielverket att till låga kostnader få övertaga

ledigblivna skåp och möbler från handels- och industrikommissionen. Sammanlagt

beräknar centralbyrån 38 000 kronor erforderliga för inköp av ersättningsmöbler,

skåp och hyllinredningar.

Slutligen ingår i det äskade totalbeloppet de rena flyttningskostnaderna,

därvid centralbyrån för transporter räknar med 16 100 kronor, för in- och

uppackning och dammsugning av bibliotek och arkiv 19 500 kronor, vari

även ingår avlöning med 4 400 kronor till en amanuens i fyra månader för

att förstärka personalen under iordningställandet av det nya biblioteket och

arkivet, samt för extra snickare- och arbetarpersonal i samband med själva

flyttningen 2 000 kronor.

Departementschefen. Mot de av statistiska centralbyrån gjorda kostnadsberäkningarna

har jag ingen annan erinran än att kostnaden för övertagande

av armatur enligt numera av krigsmaterielverket under hand lämnad

uppgift bör upptagas till högst 15 000 kronor. Jag tillstyrker alltså att det begärda

anslaget anvisas med 196 000 kronor. Med hänsyn till tidpunkten

för flyttningen torde anslaget, som bör erhålla reservationsanslags karaktär,

få uppföras å til läggsstat för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Statistiska centralbyrån: Utrustning och inredning

av nya lokaler in. in. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 196 000 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

[3] 20 a. Folkbokföringen: Maskinanskaffning. Kungl. Maj.t har tidigare

denna dag beslutat inhämta lagrådets utlåtande över förslag till lag angående

ändring i lagen den 3 januari 1947 (nr 1) om allmän sjukförsäkring.

När detta utlåtande föreligger, avses förslag i ämnet skola underställas riksdagen

inom den för lagpropositioner fastställda tiden. Redan nu bör emellertid,

i samband med övriga frågor om anvisande av ytterligare medel på tillläggsstat

för innevarande budgetår, upptagas fråga om av den sålunda avsedda

sjukförsäkringsreformen betingad utökning av maskinbeståndet vid

länsbyråerna för folkbokföringen.

Genomförandet av sjukförsäkringen ävensom dess fortsatta bedrivande

förutsätter ett nära samarbete mellan de allmänna sjukkassorna och länsbyråerna

på så sätt att de senare skall verkställa vissa tryckningsarbeten m. m.

för sjukkassornas räkning. I sitt utlåtande över det socialförsäkringsutredningens

betänkande, som ligger till grund för reformförslaget, framhöll statistiska

centralbyrån, att länsbyråernas årliga arbetsuppgifter för sjukförsäkringen

skulle medföra ett ökat behov av maskinförstärkning vid byråerna.

I en sedermera till finansdepartementet inkommen särskild skrivelse

har centralbyrån beräknat att förstärkning erfordras vid 17 byråer till en

sammanlagd kostnad enligt offert, gällande till den 30 april 1953, av 290 000

kronor. De nya maskinerna bör vara uppställda på byråerna senast den 1

januari 1954 för att dessas medverkan vid reformens planenliga genomförande

skall kunna säkerställas. Leveranstiden beräknas till minst sex

månader. Tillika har centralbyrån i detta sammanhang anfört, att en förstärkning

av länsbyråernas maskinpark oberoende av sjukförsäkringsreformen

inom en snar framtid skulle blivit nödvändig med hänsyn till nytillkomna

arbetsuppgifter, såsom tryckning av avtryckskort för skärmbildsundersökningar,

för folktandvården och civilförsvaret samt de militära inskrivningsmyndigheterna

m. m.

Den föreslagna förstärkningen av länsbyråernas maskinpark är oundgängligen

nödvändig. Mot statistiska centralbyråns beräkning av behovet av

maskinanskaffning samt kostnaderna härför har jag ingen erinran. Med

hänsyn till vad centralbyrån i övrigt anfört bör medel för ändamålet anvisas

såsom reservationsanslag på tilläggsstat för innevarande budgetår.

I detta sammanhang torde jag även få nämna, att genomförandet av sagda

reform enligt planerna förutsätter, att redan innevarande vår tryckes ett

exemplar av inkomstlängden, avdelning A, utöver vad som i övrigt erfordras.

Härav föranledda tryckningskostnader ävensom ifrågakommande ersättning

till Göteborgs stad och Malmö stad torde, om riksdagen icke har någon erinran

däremot, få bestridas i enahanda ordning som övriga tryckningskostnader

och ersättningar. De under budgetåret 1953/54 uppkommande kostnaderna

för särskilda tryckningsarbeten kan ännu ej beräknas. Beträffande

dessa torde anmälan i ett senare sammanhang få göras hos riksdagen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

att till Folkbokföringen: Maskinanskaffning å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 290 000 kronor.

D. Ersättningar för särskilda förmåner och rättigheter m. m.

[4] 5 a. Avlösning av avgälder från de till skatte försålda s. k. halländska

kyrkohemmanen. Under hänvisning till vad jag tidigare denna dag anfört

vid anmälan av fråga om anslag för budgetåret 1953/54 för ifrågavarande

ändamål (prop. 1953:105) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Avlösning av avgälder från de till skatte försålda

s. k. halländska kyrkohemmanen å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 2 000 kronor.

E. Diverse.

[5] 7. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Vid anmälan av

sjunde huvudtitelns kommittéanslag i innevarande års statsverksproposition

(VII ht, p. 74), framhöll jag, att vissa anförda omständigheter kunde medföra,

att tillgängliga medel å motsvarande anslag för innevarande budgetår

ej komme att räcka till. Därest så bleve fallet, avsåge jag att i ett senare

sammanhang anmäla frågan om ytterligare medelsanvisning för ändamålet.

Belastningen å anslaget uppgick för tiden intill den 1 mars detta år till

ca 286 000 kronor, varjämte förelåg till denna tid hänförliga men ännu icke

verkställda större utbetalningar på drygt 20 000 kronor. Därefter återstående

för innevarande budgetår tillgängliga medel kan beräknas till omkring

290 000 kronor. Såsom jag vid nyss åberopade tillfälle framhöll kan emellertid

utredningskostnaderna under år 1953 väntas öka väsentligt bl. a. till

följd av intensifiering av arbetet inom vissa större kommittéer, igångsättandet

av nya utredningar samt stegringen i tryckningskostnaderna. Utöver då

nämnda nya kommittéer må här erinras om utredningarna angående utformningen

av statliga stödåtgärder i syfte att stimulera avsättning, produktion

och sysselsättning inom näringslivet samt angående de automatiska utgiftsförändringarna

inom statsverksamheten, vilka båda avses skyndsamt slutföra

sina uppdrag. Jag överväger vidare att inom den närmaste tiden tillsätta

ytterligare kommittéer.

Under dessa förhållanden synes de för ifrågavarande ändamål under nu

löpande budgetår tillgängliga medlen icke komma att förslå. Det ytterligare

medelsbehovet kan beräknas till 50 000 kronor. Jag hemställer därför, under

åberopande av det anförda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

i;bfAftioS ''>(>».<«-. .‘Hi *b (H:~i m sauimil // . . f.

Ur protokollet:

W. Hammargren.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

33

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

13 mars 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund,

Lindell, Nordenstam.

T. f. chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Lindell, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1952/53 samt anför därvid följande.

B. Arkiv, bibliotek och museer.

[1] 28. Bidrag till nordiska museet. Detta anslag, som för innevarande

budgetår är uppfört med 343 500 kronor, disponeras på följande sätt:

1. Bidrag till avlöningar åt museets tjänstemän ................ 270 000

2. Bidrag för undersökningar rörande äldre svensk folkkultur och

folktradition.............................................. 56 000

3. Engångsanslag för täckande av vissa kostnader i samband med

införandet av reglerad befordringsgång...................... 17 500

Summa kronor 343 500

Såsom villkor för åtnjutande av anslaget gäller bland annat, att såväl de

i museets tjänst anställda tjänstemän, vilka tillhör den grupp befattningshavare,

som uppehåller museets verksamhet som museiinstitution, som ock

den vaktmästar- och eldarpersonal, vilken tjänstgör i museibyggnaden, av

museet avlönas efter samma grunder, som gäller för motsvarande tjänstemän

vid de statliga museerna.

I anslutning till förhöjningen av det å statstjänstemännens löner utgående

rörliga tillägget har Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens i skrivelsen

it Ilihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 150.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

1952: 69 anmälda beslut medgivit, att anslaget må under innevarande budgetår

överskridas med högst 55 400 kronor, varav under anslagsposten 1

högst 45 900 kronor och under anslagsposten 2 högst 9 500 kronor.

I skrivelse den 19 februari 1953 anmäler nordiska museets nämnd, att

nämnden i anslutning till 1952 års riksdags beslut angående lönegradsplaceringen

för vissa tjänster blivit nödsakad att för viss del av nordiska museets

personal genomföra samma lönegradsjusteringar som kommit motsvarande

tjänstemän vid de statliga museerna till del. I sin helhet komme lönegradsjusteringarna

att medföra en årlig kostnadsökning av omkring 60 000

kronor. Av detta belopp avsåge i runt tal 23 500 kronor de befattningshavare,

vilkas avlöningar bestriddes med bidrag av statsmedel, medan beloppet

i övrigt innefattade motsvarande justeringar för andra befattningshavare

vid museet och på Skansen. Nämnden hemställer om anvisande av ett tillläggsanslag

för innevarande budgetår till täckande av museets kostnader

för den genomförda löneregleringen, i den mån den avser befattningshavare,

vilkas avlöning bestrides med bidrag av statsmedel.

Vidare anhåller nämnden, att statsanslaget för nästa budgetår uppräknas

med motsvarande belopp.

Föredraganden. Det synes mig skäligt att nordiska museet — i likhet

med vad som skett vid tidigare löneregleringar och vid förhöjningar i det

rörliga tillägget — erhåller kompensation för de merkostnader som uppkommit

genom ifrågavarande lönereglering, i den mån den avser befattningshavare,

vilkas avlöning bestrides med bidrag av statsmedel. För ändamålet

torde å tilläggsstat II för innevarande budgetår böra anvisas ett belopp

av 23 500 kronor. Frågan om förhöjning av anslaget för nästa budgetår

upptages i annat sammanhang. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att såsom Bidrag till nordiska museet å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av

23 500 kronor.

G. Skolöverstyrelsen.

[2] Skolöverstyrelsen: Avlöningar. I underdånig skrivelse den 21 februari

1953 har skolöverstyrelsen hemställt, dels att ett belopp av 153 000 kronor

måtte ställas till överstyrelsens förfogande till förstärkning av den i överstyrelsens

avlöningsstat för budgetåret 1952/53 upptagna, obetecknade anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, dels ock att

Kungl. Maj :t måtte utverka riksdagens bemyndigande att medgiva överskridande

av nämnda anslagspost för innevarande budgetår. Till stöd härför

har överstyrelsen anfört huvudsakligen följande.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän är i gällande avlöningsstat

uppförd med 1 100 000 kronor och anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal med 830 000 kronor. Den 1 februari 1953

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

35

hade av ordinarieposten förbrukats 569 367 kronor och av icke-ordinarieposten

552 978 kronor.

Vid Kungl. Maj :ts beräknande av nämnda avlöningsposter för budgetåret

1952/53 kunde den ökning av lönekostnaderna, som väntades bli ett

resultat av tjänsteförteckningskommitténs arbete, icke överblickas. Om så

kunnat ske, synes ordinarieposten ha bort ökas med omkring 25 000 kronor

till 1 125 000 kronor och icke-ordinarieposten med cirka 33 000 kronor

till 863 000 kronor. Den sammanlagda medelsanvisningen för grundlöner

skulle vid sådant förhållande ha uppgått till 1 988 000 kronor.

Den beslutade nya organisationen för överstyrelsen genomfördes den 1

november 1952. I den från och med den 1 juli 1952 gällande personalförteckningen

hade antalet ordinarie tjänster fastställts till 111 mot tidigare

71.

Omorganisationen förde med sig ett stort antal ärenden angående tillsättningar

av såväl ordinarie som extra ordinarie tjänster. Tillsättningarna

måste ske etappvis. I samband med befordringar av tjänstemän hos överstyrelsen

uppstodo vakanser å tidigare besatta tjänster. Ytterligare tillsättningsärenden

uppkommo vid statsmakternas beslut om ändrade lönegradsplaceringar

från och med den 1 januari 1953 för ett relativt stort antal befattningar

hos överstyrelsen. Härvid kom i vissa fall handläggningen av

tidigare anhängiggjorda tillsättningsärenden att fördröjas. På grund av de

nämnda omständigheterna har tillsättningar av bland annat ordinarie

tjänster pågått hela den förflutna delen av budgetåret och beräknas komma

att fortsätta ytterligare i flera månader. I stor utsträckning har detta medfört

att arbetsuppgifter, vilka normalt ankommer på ordinarie tjänstemän,

utföres av personal, som avlönas från icke-ordinarieposten. Härigenom har

en förskjutning ägt rum mellan de båda anslagsposterna. Att till sifffran

angiva denna överflyttning ställer sig svårt.

Det bör i detta sammanhang även framhållas, att lönekostnaderna givetvis

stiger allteftersom de lediga tjänsterna blir besatta med innehavare.

Enligt medgivande i regleringsbrevet får överstyrelsen utöver i personalförteckningen

upptagna befattningshavare under budgetåret ha ett extra

undervisningsråd under förutsättning, att en ordinarie byrådirektörstjänst

för planeringsfrågor icke hålles besatt. Härigenom har" icke-ordinarieposten

åsamkats en merutgift av 2 980 kronor utgörande skillnaden mellan

38 :e löneklassen och beräknade 32 :a. En ordinarie förste bvråsekreterare

i lönegrad Ca 29 har beviljats tjänstledighet med C-avdrag"från och

med den 2 oktober 1952 till och med den 30 "juni 1953. Vikariatslöneförordnande

å tjänsten synes icke hinna bli utfärdat. Som ersättare har närmast

fungerat en byråsekreterare i lönegrad Ce 25, löneklass 27. Kostnaderna

härför uppgår under ifrågavarande tid till 8 910 kronor. En amanuens

i lönegrad Ce 23, 24 löneklassen, torde komma att vara sjukledig under

hela budgetåret. Kostnaderna härför blir med beräknande av vederbörligt

löneavdrag kronor 8 250. Summan av nu redovisade icke beräknade extra

kostnader å icke-ordinarieanslaget uppgår till i runt tal 20 000 kronor,

överstyrelsen har givetvis i många andra fall haft utgifter för sjukavlöningar

och vikariat. I anslagsposten för icke-ordinarie personal torde emellertid sådana

utgifter till eu del vara inräknade. I detta sammanhang finner överstyrelsen

det vara angeläget att framhålla, att icke-ordinarieposten erhållit en

minskad belastning på 14 875 kronor genom att en extra ordinarie byrådirektörstjänst

i lönegrad Ce 31 för skolsociala frågor tills vidare icke får

besättas.

Under en följd av år har med hänsyn till den arbetsbörda, som åvilat

förutvarande folkskolavdelningens byggnadsrotcl en extra föredragande

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

varit knuten till denna rotel. Sedan den 1 januari 1949 har befattningen

varit placerad i lönegrad Cg 31. I samband med verkets omorganisation utbyttes

befattningen den 1 juli 1952 mot en tjänst som extra ordinarie byrådirektör

i lönegrad Ce 31, vilken från och med den 1 januari 1953 höjtstill

lönegrad Ce 33. Denna befattning får emellertid icke besättas så^ länge

innehavaren av ovannämnda extra undervisningsrådstjänst kvarstår vid

sin tjänst.

Organisationsavdelningens planeringsrotel har sålunda för sitt arbete

med planläggningen av folkskolans lokala organisation och byggnadsfrågor

tilldelats eu pedagogisk arbetskraft mindre än vad folkskolans byggnadsrotel

i den tidigare organisationen disponerade. Ifrågavarande arbete är mycket

omfattande. Efter statsmakternas beslut om genomförande av enhetsskolan

har dessa ärenden blivit än mera komplicerade än tidigare. Härtill kommer,

att arbetsmarknadsstyrelsen som ett led i beredskapsåtgärderna mot arbetslöshet

begärt, att rotelns planläggning i vissa hänseenden skall forceras. Med

hänsyn till dessa omständigheter har överstyrelsen funnit sig böra utgå från

att förenämnda tjänst tillsvidare bör behållas.

Utöver vad i organisationsplanen förutsatts, tjänstgör inom överstyrelsen

för närvarande fem amanuenser. Detta överskott har uppkommit genom

att vissa högre administrativa tjänster inom verket besatts med befattningshavare,

vilka icke tidigare varit knutna till ämbetsverket. Överstyrelsen

räknar med att antalet övertaliga amanuenser kommer att stiga

till sju. En amanuens är uppsagd till entledigande från och med den 1 juli

1953. Beträffande de övriga har överstyrelsen funnit dem böra tills vidare

behållas i tjänst. Anledningen härtill är i första hand, att ämbetsverket genom

statsmakternas beslut om lönereglering för stora lärargrupper och om

reglerad befordringsgång för vissa läroverkslärare dels redan pålagts nya

arbetsuppgifter och dels väntas få ytterligare sådana, vilka icke var förutsedda

vid beräknandet av personalbehovet för ifrågavarande budgetår. De

störningar av arbetet, som icke kunnat undvikas i samband med omorganisationens

genomförande, kräver vidare en tillfällig merinsats av arbetskraft.

Slutligen har några erfarenheter beträffande arbetskraftsbehovet vid

överstyrelsens nya organisation ännu icke kunnat vinnas.

Vid beräknandet av överstyrelsens behov av biträdes- och expeditionsvaktspersonal

efter omorganisationen var förutsättningen, att samtliga arbetsenheter

— utom statistiska kontoret, biblioteks-, gymnastik- och hushållssektionerna

— skulle inrymmas i ämbetshuset Hantverkargatan 29.

På grund av lokalbrist har emellertid överstyrelsen tvingats förlägga även

folkbildningsroteln och rotel 7 inom undervisningsavdelningen utanför ämbetshuset.

Den stora spridningen av arbetsenheterna försvårar budskickningen

och omöjliggör en centralisering av samtliga skrivgöromål till en

skrivbyrå. Hos en av de utflyttade arbetsenheterna har en manuell telefonväxel

måst installeras, emedan en anknytning av denna arbetsenhets telefoner

till överstyrelsens automatväxel vore för dyrbar. Dessa förhållanden

har medfört ett ökat personalbehov av en expeditionsvakt och tre kontorsbiträden.

Härtill kommer två kanslibiträden och två kontorsbiträden, vilka

blivit erforderliga genom de ovan berörda ökade arbetsuppgifterna i samband

med lärarlöneregleringen.

Lönekostnaderna för den nu redovisade personalökningen — en extra

föredragande i lönegrad Cg 31 från och med den 1 juli 1952 samt genomsnittligt

sex amanuenser, två kanslibiträden i lönegrad Cg 11, en expeditionsvakt

i lönegrad Cg 10 och fem kontorsbiträden från och med den 1 november

1952 — beräknas till 72 000 kronor för budgetåret.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

37

I detta sammanhang vill överstyrelsen bringa till Kungl. Maj :ts kännedom,

att statens organisationsnämnd efter framställning från överstyrelsen

för närvarande utreder möjligheterna att rationalisera arbetet för överstyrelsens

expeditionsvaktspersonal. Genom installerandet av en personalsökaranläggning

har överstyrelsen i viss utsträckning lyckats effektivisera arbetet

inom ämbetsverket.

Med beaktande av ovan redovisade omständigheter finner överstyrelsen

vid en överslagsberäkning, att medelsåtgången för budgetåret 1952/53 kan

uppskattas till för ordinarieposten 1 004 000 kronor och för icke-ordinarieposten

983 000 kronor. Detta skulle innebära en besparing å anslagsposten

för avlöningar till ordinarie tjänstemän med 96 000 kronor och ett överskridande

av anslagsposten till icke-ordinarie personal med 153 000 kronor.

överstyrelsen vill framhålla, att de gjorda beräkningarna är approximativa.

Svårigheten att i nuvarande läge göra några mera exakta beräkningar

torde vara uppenbar, i all synnerhet som belastningen delvis blir beroende

av vissa bestämmelser i samband med lärarlöneregleringen, vilka ännu

icke utfärdats av Kungl. Maj :t. Vid behandlingen av skolöverstyrelsens avlöningsanslag

för budgetåret 1953/54 har chefen för ecklesiastikdepartementet

i statsverkspropositionen till 1953 års riksdag, bilaga 10 s. 271,

givit uttryck åt den uppfattningen, att ovisshet råder vid beräkningen av

överstyrelsens anslag till avlöningar till icke-ordinarie personal jämväl för

nästa budgetår. Posten har därför föreslagits bli uppförd med ett förslagsvis

betecknat belopp, varvid den dock icke borde få överskridas utan Kungl.

Maj :ts medgivande. Det synes överstyrelsen med hänsyn till nyss angivna

ovissa omständigheter angeläget, att Kungl. Maj :t även för innevarande

budgetår får möjlighet att vid en senare tidpunkt taga definitiv ställning

till överstyrelsens avlöningskostnader.

Föredraganden. Såsom av den lämnade redogörelsen framgått räknar

skolöverstyrelsen för innevarande budgetår med en vid anslagsavvägningen

icke förutsedd betydande merbelastning å den i överstyrelsens avlöningsstat

ingående, obetecknade anslagsposten å 830 000 kronor till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal. Denna merbelastning motväges delvis av besparingar

å anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän, överslagsvis

har överstyrelsen räknat med ett överskridande av icke-ordinarieposten med

153 000 kronor och en besparing å ordinarieposten med 96 000 kronor.

Det överskridande av icke-ordinarieposten, varom här är fråga, är till icke

obetydlig del av den natur, alt det faller inom ramen för de bemyndiganden

att överskrida maximerade anslagsposter, vilka Kungl. Maj :t redan utverkat.

I övrigt synes det beräknade överskridandet i huvudsak betingas — förutom

av att vissa av överstyrelsens arbetsenheter måst förläggas utanför överstyrelsens

ämbetshus av den beslutade tjänsteförteckningsrevisionen för läroverkslärare

in. fl. Denna har medfört eu betydligt ökad arbetsbelastning,

som icke rimligen kunnat bemästras av den personal, med vilken statsmakterna

räknat vid anslagsavvägningen för innevarande budgetår. Även för

den närmaste framtiden måste man räkna med en arbetsanhopning hos

överstyrelsen, sammanhängande med tjänsteförteckningsrevisionen. Såsom

exempel härpå vill jag nämna den omedelbart förestående proceduren för

tillsättning av omkring 750 ordinarie och extra ordinarie lärartjänster vid

de allmänna läroverken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Det synes mig icke möjligt att redan nu exakt fastställa, med vilket belopp

icke-ordinarieposten, som i förslaget till avlöningsstat för budgetåret

1953/54 upptagits med ett förslagsvis betecknat belopp, kan behöva överskridas

under innevarande budgetår. Jag föreslår därför, att Kungl. Maj.t

utverkar riksdagens medgivande att ifrågavarande anslagspost må för innevarande

budgetår överskridas med högst 200 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för skolöverstyrelsen upptagna

anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

må för budgetåret 1952/53 överskridas med högst 200 000

kronor.

J. Yrkesundervisningen.

[4] 12. Understöd åt handelsgymnasier. Detta anslag är för innevarande

budgetår uppfört med 979 600 kronor. Med stöd av riksdagens i skrivelsen

1952: 69 anmälda beslut har Kungl. Maj :t medgivit, att anslaget må för innevarande

budgetår överskridas med högst 147 000 kronor. För innevarande

budgetår har alltså anvisats sammanlagt 1 126 600 kronor.

Överstyrelsen för yrkesutbildning hemställer om anvisande för innevarande

budgetår av ett tilläggsanslag av 84 000 kronor såsom bidrag till reglering

av de ordinarie ämneslärarnas löner och timlärarnas arvoden. Till

stöd härför anföres i huvudsak följande.

Enligt den för de statsunderstödda handelsgymnasierna gällande kungörelsen

1938: 529 skall ordinarie ämneslärare avlönas med minst samma belopp,

som för adjunkt vid rikets allmänna läroverk är eller kan bliva stadgat.

Efter 1952 års höstriksdags beslut angående bland annat läroverksadjunkternas

lönegradsplacering är nyss nämnda bestämmelse icke tillfyllest.

För de ordinarie läroverksadjunkterna blir nämligen löneställningen alternativt

lönegrad Ca 27 och Ca 29. I statsverkspropositionen till 1953 års riksdag

föreslås också ändrade bidragsgrunder för handelsgymnasiernas statsbidrag

från och med budgetåret 1953/54, enligt vilka underlaget för bidrag

till ordinarie ämneslärares avlöning bör motsvara de avlöningsförmåner, som

tillkommer ordinarie läroverksadjunkt i lönegrad Ca 29.

Med stöd av den anförda bestämmelsen i 1938 års kungörelse är emellertid

handelsgymnasierna redan för budgetåret 1952/53 skyldiga att anpassa lönerna

till sina ordinarie ämneslärare efter de nya för ordinarie läroverksadjunkter

gällande bestämmelserna. Det synes överstyrelsen uppenbart, att

även för budgetåret 1952/53 avlöning efter lönegrad Ca 29 bör tagas som

utgångspunkt vid beräkningen av handelsgymnasiernas statsunderstöd.

I den för de allmänna läroverken in. fl. läroanstalter gällande timtaxan

har numera arvodesklasserna utsträckts upp till 30 löneklassen. Vid beräkningen

av handelsgymnasiernas statsunderstöd har hittills timtaxan förutsatts

tillämpad vid avlöningen av gymnasiernas timlärare. Åtskilliga av handelsgymnasiernas

timlärare är under dessa förhållanden numera berättigade

att erhålla arvode efter någon av arvodesklasserna TA 28—TA 30.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kanyl. Maj.ts proposition nr 150.

överstyrelsen har med ledning av från gymnasierna införskaffade eller

eljest tillgängliga uppgifter beräknat de statsunderstödda handelsgymnasiernas

merkostnader på grund av ovanstående lönejusteringar. För beräkningen

av de ordinarie ämneslärarnas avlöning har de bestämmelser följts,

som gäller beträffande de ordinarie läroverksadjunkternas inplacering i löneklasser.

De förhöjda timlärararvodena har förutsatts utgå först från och

med vårterminen 1953.

överstyrelsen finner, att handelsgymnasiernas merkostnader till följd av

förhöjningen av de ordinarie ämneslärarnas löner kan beräknas uppgå till

omkring 88 000 kronor och på grund av regleringen av timlärararvodena till

omkring 25 000 kronor, eller sammanlagt 113 000 kronor. Enligt den under

senare år som beräkningsgrund för handelsgymnasiernas statsunderstöd tilllämpade

principen, att 75 procent av nytillkomna utgifter täckts av statsmedel,

skulle för budgetåret 1952/53 en ökning av handelsgymnasiernas statsunderstöd

med 84 750 kronor eller efter avrundning 84 000 kronor vara

erforderlig.

Föredraganden. Enligt gällande bestämmelser angående statsunderstödda

handelsgymnasier skall ordinarie ämneslärare avlönas med minst samma

belopp, som för adjunkt vid rikets allmänna läroverk är eller kan varda

stadgat. Efter den av 1952 års riksdag (höstsessionen) beslutade löneregleringen

är löneställningen för läroverksadjunkt Ca 27 eller Ca 29. I årets

statsverksproposition (åttonde huvudtiteln, punkten 294) har Kungl. Maj :t

föreslagit riksdagen att godkänna ändrade grunder för statsbidrag till handelsgymnasierna,

innebärande bland annat att underlaget för bidrag till ordinarie

ämneslärares avlöning skall motsvara de avlöningsförmåner, som

tillkommer ordinarie läroverksadjunkt i Ca 29. Med hänsyn till anförda

förhållanden anser jag mig kunna tillstyrka överstyrelsens förslag, att ett

särskilt bidrag av statsmedel får utgå till handelsgymnasierna för att möjliggöra

de ordinarie ämneslärarnas avlönande enligt Ca 29 redan från och med

innevarande budgetår.

I fråga om arvoden åt handelsgymnasiernas timlärare finnes inga bestämmelser.

Anslaget brukar emellertid sedan länge beräknas under hänsynstagande

till motsvarande arvoden vid de allmänna läroverken. Då timarvodena

vid civila och militära skolor från och med ingången av innevarande budgetår

genom kungörelsen 1952: 445 i vissa hänseenden omreglerats, torde

överstyrelsens förslag om en motsvarande reglering vid handelsgymnasierna

från och med vårterminen 1953 böra möjliggöras.

Vid bifall till vad jag förordat torde den erforderliga medelsanvisningen

i enlighet med överstyrelsens förslag kunna beräknas till 84 000 kronor, vilket

belopp torde böra anvisas å tilläggsstat II för innevarande budgetår. Jag

hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Understöd åt handelsgymnasier å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av

84 000 kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

L. Gymnastiska centralinstitutet m. m.

[5] Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. Från den i gällande avlöningsstat

för gymnastiska centralinstitutet upptagna, obetecknade anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal skall bestridas, jämte

annat, grundlön åt fyra lärare vid institutet med placering i lönegraden

Cg 27. Dessa har inplacerats i högre löneklass än som vid anslagsawägningen

förutsetts. Direktionen över institutet har nu — med förmälan att sagda

anslagspost icke lämnade tillgång till bestridande av de av nyssnämnda anledning

uppkomna merkostnaderna — hemställt, att 4 944 kronor måtte

anvisas för ändamålet.

Föredraganden. Med anledning av direktionens framställning förordar

jag, att Kungl. Maj :t utverkar riksdagens medgivande, att ifrågavarande

anslagspost må för budgetåret 1952/53 överskridas med högst 4 950 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för gymnastiska centralinstitutet

upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal må för budgetåret 1952/53 överskridas med

högst 4 950 kronor.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Carl-Lennart Prutz.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

41

Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

13 mars 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund,

Lindell, Nordenstam.

T. f. chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Nordenstam, anmäler

härefter under jordbruksdepartementet hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 samt anför

därvid följande.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och

lantmannanäringar m. m.

[1] Understöd åt lanthushållningsseminariet å Rimforsa. Å riksstaten för

innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört ett förslagsanslag

av 138 000 kronor.

Fredrika Bremerförbundet (skr. 12/2 1953) hemställer i egenskap av

huvudman för lanthushållningsseminariet, att ett belopp av 112 066 kronor

skall ställas till förfogande för att täcka vissa vid seminariet uppkomna förluster.

Förbundet erinrar om att det i skrivelse den 1 november 1952 — vilken

redovisats i årets statsverksproposition (IX ht, punkt 38) — framhållit, att

seminariet under senare år gått med betydande förlust samt förklarat sig

ämna nedlägga dess verksamhet, om statligt stöd icke lämnas i föreslagen

omfattning. I nämnda proposition har, i avbidan på resultatet av en bebådad

översyn av lanthushållslärarinnornas utbildning, förordats en viss höjning

av de till seminariet utgående bidragen. Med hänsyn till att höjningen innebär

en ökning av de årliga bidragen med endast cirka 2 900 kronor, ser sig

förbundet nödsakat vidhålla sitt beslut att avveckla seminariets verksamhet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

42

Kungl. \Iaj:ts proposition nr 150.

innan alltför stora förluster uppstått, och följaktligen inställa den antagning

av nya elever, som eljest skulle ske i juni 1953. Till stöd för sin framställning

anför förbundet vidare i huvudsak följande.

Förbundet har såsom huvudman för seminariet inga ekonomiska möjligheter

att täcka de förluster, som redan föreligger och framdeles måste uppstå

under den tid, som åtgår för att lösa frågan om en förändrad undervisning

på området. I detta sammanhang kan framhållas, att förbundet noggrant

övervägt alla möjligheter att förbättra seminariets ekonomiska situation.

Så har t. ex. diskuterats en ytterligare höjning av elevavgifterna, en

åtgärd som förbundet dock icke ansett sig kunna vidtaga, särskilt med

tanke på den allmänna tendensen, att all undervisning skall vara tillgänglig

för samtliga befolkningsgrupper oberoende av ekonomiska förhållanden.

Om förbundet skulle få täckning för de redan kända förlusterna för budgetåren

1948/49—1951/52 samt de beräknade förlusterna för budgetåren 1952/

53 och 1953/54, kan förbundet givetvis tills vidare fortsätta seminariets verksamhet

för att ej äventyra den nödvändiga nyrekryteringen av lanthushållslärarinnor.

De redan kända förlusterna för förstnämnda fyra budgetår uppgår

till respektive 7 862, 19 080, 12 896 och 12 500 kronor, medan underskottet

för budgetåren 1952/53 och 1953/54 beräknas bli respektive 31 228

och 28 500 kronor. För samtliga nu nämnda år kan underskottet således

beräknas uppgå till sammanlagt 112 066 kronor. Härvid är att märka, att

förbundet såsom ägare till den av seminariet disponerade fastigheten liksom

tidigare icke beräknat någon hyra för lokalerna.

Lantbruksstyrelsen (utlåtande 14/2 1953) föreslår, att till ytterligare understöd

åt seminariet skall anvisas dels å tilläggsstat för budgetåret 1952/53

ett anslag av 25 000 kronor, dels ock för budgetåret 1953/54 ett extra driftkostnadsbidrag

av likaledes 25 000 kronor.

Som skäl för sitt förslag anför lantbruksstyrelsen, att Fredrika Bremerförbundet

genom att med ekonomiska uppoffringar driva seminariet gjort

en betydande insats för utbildningen av lanthushållslärarinnor. Med hänsyn

till den stora efterfrågan på sådana lärarinnor anser styrelsen det vara i hög

grad angeläget, att seminariet — i avbidan på en omorganisation av angivna

utbildning — tills vidare får fortsätta sin verksamhet. Styrelsen meddelar

vidare, att löneregleringen för lärarpersonalen och de ändrade grunderna för

statsbidrag till lärarlöner medfört en ökning av förbundets utgifter med

cirka 10 000 kronor för år. Det till seminariets driftkostnader utgående statsbidraget,

som då bidragsgrunderna ursprungligen fastställdes avsågs skola

täcka 75 procent av driftkostnaderna, motsvarar nu endast omkring 50 procent

därav. Då förbundet icke av egna medel kunnat täcka förlusterna i

samband med verksamheten vid seminariet, har det varit nödsakat att inteckna

den av seminariet disponerade fastigheten i Rimforsa och i bank

upptaga ett inteckningslån å 25 000 kronor. Enligt lantbruksstyrelsens mening

är det i längden icke lämpligt att genom ytterligare sådant lån anskaffa

för seminarieverksamheten erforderliga medel. En höjning av elevavgifterna

anser styrelsen icke heller vara att förorda. Med hänsyn härtill finner styrelsen

ingen annan utväg möjlig än att seminariet erhåller ökat ekonomiskt

stöd från statens sida. Även om skäl talar för att statlig hjälp skall lämnas

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

43

till inlösen av nyssnämnda banklån, bör dock enligt styrelsens mening det

ökade stödet begränsas till att avse bidrag till täckande av förlusterna vid

seminariets verksamhet under budgetåren 1952/53 och 1953/54.

Statskontoret (remissutlåtande 23/2 1953) biträder förslaget om att det

understöd, som anses böra utgå för att täcka förlust vid ifrågavarande verksamhet

under budgetåret 1952/53, skall äskas i form av erforderligt anslag

å tilläggsstat för innevarande budgetår. Enligt statskontorets mening bör

frågan om ytterligare bidrag till seminariet för budgetåret 1953/54 framdeles

prövas av Kungl. Maj :t. Statskontoret tillägger att, därest fortsatta

överväganden skulle leda till att seminariet övertages av staten eller kommer

att drivas av annan huvudman med bidrag av staten, utgående tilläggsanslag

bör beaktas vid uppgörandet av eventuellt avtal.

Föredraganden. Genom vad i ärendet förekommit synes ådagalagt, att

lanthushållningsseminariet å Rimforsa är i behov av omedelbar ekonomisk

hjälp, om icke dess verksamhet skall nedläggas, så snart den nu pågående

kursen avslutats. I avvaktan på resultatet av den i årets statsverksproposition

bebådade särskilda översynen av lanthushållslärarinnornas utbildning

och därmed sammanhängande frågor i anslutning till det mera

omfattande förslag till reformering av utbildningen utav lärarinnor inom

hela det husliga området, som redan föreligger, är det enligt min mening

angeläget, att möjlighet beredes seminariet att tills vidare fortsätta verksamheten.

Jag förordar därför, att ytterligare stöd skall lämnas seminariet.

Detta stöd torde dock för närvarande böra begränsas till att avse endast

den förlust, som beräknas uppstå i samband med seminariets verksamhet

under budgetåret 1952/53. I enlighet härmed tillstyrker jag lantbruksstyrelsens

förslag, att ett belopp av högst 25 000 kronor skall ställas till förfogande

som bidrag till täckande av denna förlust. Med hänsyn till seminariets

ekonomiska situation föreslår jag, att riksdagens medgivande skall inhämtas

till att beloppet får utgå från det förslagsanslag, som för innevarande

budgetår anvisats till understöd åt seminariet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen medge,

att av det för budgetåret 1952/53 anvisade förslagsanslaget

till Understöd åt lanthushållningsseminariet å Rimforsa må

till ytterligare bidrag för sagda år tagas i anspråk ett belopp

av högst 25 000 kronor.

F. Veterinärväsendet m. m.

[2] Veterinärstyrelsen: Avlöningar. I den för budgetåret 1952/53 gällande

avlöningsstaten för veterinärstyrelsen har anslagsposten avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal uppförts med 193 000 kronor.

Veterinärstgrelsen (skr. 27/2 1953) hemställer, att nämnda anslagspost

skall få överskridas med ett belopp av intill 10 000 kronor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Styrelsen erinrar till en början om att statsmakterna föregående år — på

framställning av styrelsen — medgivit, att enahanda anslagspost i styrelsens

avlöningsstat för budgetåret 1951/52 fick överskridas med 20 000 kronor

för att tillgodose behovet av medel till avlönande av sådan extra arbetskraft,

som erfordrades i anledning av 1951—1952 års mul- och klövsjukeepizooti

(prop. nr 150; r. skr. nr 191). Vidare anför styrelsen att, på grund av svårigheten

att erhålla tillräckligt kvalificerad arbetskraft, det sålunda lämnade

medgivandet icke kunde utnyttjas intill större belopp än cirka 10 200 kronor.

En följd därav blev, att arbetet med avverkande av den arbetsbalans,

främst inom styrelsens kamerala avdelning, som orsakades av epizootien,

till betydande del måste stå över till innevarande budgetår. Med ledning av

vissa överslagsberäkningar anser styrelsen därför, att icke-ordinarieposten

även för detta budgetår torde behöva överskridas med omkring 10 000 kronor.

Föredraganden. Av vad veterinärstyrelsen anfört framgår, att styrelsen

under budgetåret 1951/52 icke i avsedd omfattning kunnat erhålla tillfällig

personal för att lösa det ökade antal arbetsuppgifter, som uppstått

inom styrelsen till följd av då pågående mul- och klövsjukeepizooti. Styrelsen

har därför icke tagit i anspråk mer än cirka 10 200 kronor av det belopp

om 20 000 kronor, som för nämnda budgetår ställts till förfogande för

avlönande av sådan personal. Med hänsyn härtill finner jag önskvärt, att

styrelsen beredes möjlighet att under innevarande budgetår avarbeta i anledning

av epizootien alltjämt kvarstående arbetsbalans. Då jag ej har något

att invända mot veterinärstyrelsens beräkning av medelsbehovet för detta

ändamål, hemställer jag följaktligen, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

medge,

att den i avlöningsstaten för veterinärstyrelsen upptagna

anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

må för budgetåret 1952/53 överskridas med högst 10 000

kronor.

J. Skogsväsendet.

[3] 29. Skogsvård m. m.: Bidrag till vissa skogsbrukskurser m. m. Under

denna rubrik har å riksstaten för innevarande budgetår uppförts ett reservationsanslag

av 350 000 kronor. Av anslaget avses 10 000 kronor till kurser

för virkesmätare, 5 000 kronor till bidrag till vissa föreningar och återstoden

till egentliga skogsbrukskurser.

Skogsstyrelsen (skr. 17/1 1953) hemställer, att å tilläggsstat för budgetåret

1952/53 skall under anslaget anvisas ytterligare 100 000 kronor. Styrelsen

framhåller, att detta belopp synes oundgängligen nödvändigt för att

icke skogsvårdsstyrelserna i stor utsträckning skall nödgas avbryta eller

starkt inskränka sina skogsbrukskurser under återstoden av budgetåret. Till

stöd för framställningen anför styrelsen vidare följande.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

45

I sina äskanden om statsbidrag till skogsbrukskurser under budgetåret

1952/53 beräknade skogsvård sstyrelserna kostnaderna till cirka 560 000

kronor. För utdelning av bidrag har skogsstyrelsen haft till förfogande det

för ändamålet anvisade beloppet av 335 000 kronor jämte en reservation

från föregående budgetår av cirka 92 000 kronor eller således tillhopa omkring

427 000 kronor. Vid säsongens början räknade skogsstyrelsen med att

detta i förhållande till skogsvårdsstyrelsernas beräkningar låga belopp trots

allt skulle kunna förslå, därest situationen på den skogliga arbetsmarknaden

icke förändrades. Under vintern har det emellertid blivit tydligt, att utbildningsverksamheten

kan och bör få en större omfattning än den, som ryms

inom det tillgängliga anslagsbeloppets ram. Den minskade sysselsättningen

inom skogsbruket har starkt ökat elevtillströmningen. Skogsvårdsstyrelserna

har därför utvidgat antalet ordinarie kurser. Till ett stort antal av de planerade

kurserna anmäler sig dessutom så många sökande, att kurserna måste

dubbleras. Till kursverksamhetens ökade omfattning har också medverkat

skogsvårdsstyrelsernas förbättrade resurser i fråga om undervisningslokaler

och lärare, som blivit disponibla genom den minskade stämplingsverksamheten.

Ett antal skogsvårdsstyrelser har anmält, att de på grund av den stora

anslutningen till höstens och vinterns kurser redan förbrukat sina anslag och

står utan medel inför vårens kurser. Härtill kommer, att skogsvårdsstyrelsernas

krav på centralt anordnade kurser för utbildning av behövliga lärare och

instruktörer är stora och medfört en större verksamhet på detta område än

den ursprungligen beräknade.

Arbetsmarknadsstyrelsen (remissutlåtande 25/2 1953) tillstyrker framställningen.

Härvid erinrar styrelsen om att den i ett den 19 september 1952

överlämnat betänkande angående yrkesutbildning för skogsarbetare framhållit,

att sysselsättningsförhållandena inom skogsbruket präglas icke blott

av stora säsongmässiga variationer i antalet sysselsatta utan även av starka

konjunktursvängningar. Den sedan i fjol dämpade konjunkturen för skogsindustrierna

har medfört en lägre sysselsättning, företrädesvis inom bondeskogsbruket.

Styrelsen anser det därför mycket värdefullt, om skogsarbetare,

som icke har full sysselsättning inom skogsbruket under innevarande säsong,

i stället kan beredas yrkesutbildning.

Föredraganden. Läget på arbetsmarknaden kännetecknas för närvarande

av en viss nedgång av sysselsättningsgraden inom skogsbruket. Detta

förhållande har, såsom skogsstyrelsen framhållit, i sin tur medfört en

starkt ökad tillströmning av elever till skogsbrukskurserna. Med hänsyn

härtill och då stort behov otvivelaktigt föreligger av yrkesutbildning på det

skogliga området, finner jag det vara angeläget, att den av skogsvårdsstyrelserna

för budgetåret 1952/53 planerade undervisningsverksamheten åtminstone

i huvudsak skall kunna genomföras. Skogsstyrelsen har beräknat,

att härför erfordras en medelsanvisning av ytterligare 100 000 kronor. Mot

denna beräkning har jag intet att erinra. Jag tillstyrker fördenskull, att ett

belopp av angivna storlek skall för ändamålet uppföras å tilläggsstat för

innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

att till Skogsvård m. m.: Bidrag till vissa skogsbrukskurser

m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/

53 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Malte Olsson.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

47

Bilaga 9.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

13 mars 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund,

Lindell, Nordenstam.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler härefter

under handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53

samt anför därvid följande.

C. Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forskning m. m.

[1] 7 a. Sveriges geologiska undersökning: Ersättning för viss skada vid

djupborrning i Skåne. Sveriges geologiska undersökning (skr. 16/2 1953)

hemställer att ett belopp av 20 073 kronor 20 öre anvisas för gäldande av viss

skadeersättning. Till stöd för sin hemställan anför ämbetsverket i huvudsak

följande.

Sveriges geologiska undersökning utför i Skåne borrningar efter salt och

olja. Härvid har man i vissa fall använt en metod, som innebär att i borrhål

om 10 till 20 meters djup nedförts sprängladdningar, vilka sedan bringats

att detonera. Genom att registrera sprängningsvågorna har man fått

uppgifter om bergartsskiktens mäktighet och beskaffenhet. Vid detonationen

tränger sprängningsgaserna ibland upp till markytan, så att en krater

bildas. I andra fall åstadkommer sprängningen blott en kavitet, »gryta»,

nere i jorden. Eftersom borrhålen har en diameter av endast ca 10 centimeter

låter det sig ej göra att fylla igen kaviteten. Dennas tak kan efterhand

rasa in, så att ovanliggande valv blir allt tunnare och en sekundär krater

uppstår. Detta kan inträffa först flera månader efter sprängningen. Om risk

anses föreligga markeras borrhålets läge med en stång e. d.; eventuellt av
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

spärras även några kvadratmeter mark. Markskadorna har sällan uppgått

till mer än ett par hundra kronors värde; ersättning härför har av geologiska

undersökningen utbetalts från de reservationsanslag till djupborrning

efter salt och olja in. in. i Skåne, vilka uppförts under tionde huvudtiteln.

Sveriges geologiska undersökning anför, att arbeten av denna art under

hösten 1951 utförts på fastigheten Lilla Svedala 61 i Svedala med tillstånd

av jordägaren, fru R. Lundgren-Jönsson. Härvid torde en »gryta» i jorden

ha bildats. När jordägarens make den 1 september 1952 körde över sprängningsplatsen

med traktor och skördetröska brast jorden under traktorn, varvid

han kastades av och skadades. Traktorn blev delvis förstörd.

Fru Lundgren-Jönsson har framhållit, att traktorn var på reparation under

14 dagar och att hon icke lyckades låna någon annan traktor under

nämnda tid. Härigenom uppstod ett avbrott i skördearbetet i början av september

månad, då åtskillig gröda eljest skulle kunnat bärgas. Från mitten av

september och under större delen av hösten 1952 var vädret dåligt, varigenom

skördearbetet i hög grad försvårades. Fru Lundgren-Jönsson begärde

ersättning för samtliga skador och förluster i anledning av olyckshändelsen

med 30 000 kronor.

Geologiska undersökningen har hos landsfiskalen i Svedala distrikt anhållit

om utredning i syfte att utröna om jordägaren vidtagit alla åtgärder

för att fullfölja skördearbetet och begränsa skadorna. Av den verkställda

utredningen framgår bl. a. följande. Ägorna omfattar sammanlagt 51 hektar

odlad jord, varav 10 hektar vårvete, 15 hektar havre, 5 hektar blandsäd,

5 hektar lin, 3 hektar vitsenap samt 13 hektar klöver, betor och träda. Före

den 1 september 1952 hade 3 hektar av havren skördats; vikten uppgick

till 13 947 kg och havren såldes för 5 927 kronor. Den återstående havrearealen

hade enligt jordägaren hunnit skördas, om ej olyckan inträffat. Enbart

på havren beräknade fru Lundgren-Jönsson att hon förlorat 24 766 kronor.

Veteskörden hade icke påbörjats den 1 september; kvaliteten på skörden

blev dålig och förlusten på grund av tidsförskjutningen uppskattades till

ca 10 000 kronor. Vidare beräknade fru Lundgren-Jönsson en förlust av ca

10 000 kronor på grund av att lin och senap icke kunnat skördas men medgav

samtidigt, att en del av denna skörd möjligen kunde ha blivit förstörd

oberoende av olyckshändelsen. Även en del blandsäd hade förstörts. Av utredningen

framgår vidare, att fru Lundgren-Jönsson förgäves sökt låna maskiner

på flera håll för att fullfölja skörden. Driften på gården var helt

maskinell. Hästar fanns men dessa kunde enligt fru Lundgren-Jönsson ej

tagas i anspråk, enär terrängen var kuperad och maskinerna för tunga.

Enligt ingivna räkningar uppgick kostnaderna för reparationen av traktorn

till 1 482 kronor 20 öre. Geologiska undersökningen anser sannolikt, att

skadorna å traktorn uppstod vid olyckshändelsen.

På föranstaltande av geologiska undersökningen värderade två opartiska

synemän den 8 januari 1953 skördeskadorna på fastigheten till följande belopp:
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150. 49

Kronor

1,75 hektars skörd av blandsäd (korn och havre) i skylar förstörd . . 2 331

5 hektar omejat och förstört oljelin............................ 5 600

4,25 hektar omejad och förstörd havre.......................... 7 480

0,75 hektars skörd av havre i skylar förstörd .................... 1 320

2,50 hektar vitsenap förstörd .................................. 2 800

19 531

Avgår beräknade kostnader för tröskning å 11,75 hektar ........ 940

18 591

Fru Lundgren-Jönsson har förklarat sig godtaga ersättning med 18 591

kronor för skördeskador^. Härjämte önskar hon ersättning för traktorreparationerna

samt förbehåller sig rätt att återkomma, om hennes make skulle

få bestående men i anledning av olycksfallet.

Geologiska undersökningen anför, att verket icke disponerar medel för

skadeersättningar av denna art, samt hemställer, att medel måtte anvisas

till gottgörelse för skördeskador med 18 591 kronor samt för traktorreparationer

med 1 482 kronor 20 öre eller tillhopa 20 073 kronor 20 öre.

Malmöhus läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott, som tagit del

av handlingarna i ärendet, har vitsordat, att väderleken efter olyckans inträffande

blivit exceptionellt ogynnsam. Utskottet finner den begärda skadeersättningen

motiverad och rimlig.

Departementschefen. Sveriges geologiska undersökning utförde under år

1951 såsom ett led i undersökningens verksamhet vissa borrningar på ägorna

till en gård i Svedala, tillhörig fru R. Lundgren-Jönsson. Under skördearbete

på gården den 1 september 1952 brast jorden under en traktor, varvid

traktorföraren — jordägarens make — ådrog sig vissa skador och delar av

traktorn förstördes. Olyckan synes ha förorsakats av geologiska undersökningens

arbete på platsen föregående år. Ersättning torde därför böra utgå

av statsmedel för de skador, som uppkommit i anledning av olyckshändelsen.

Fru Lundgren-Jönsson har yrkat ersättning dels för kostnaden för reparation

av traktorn — enligt ingivna räkningar sammanlagt 1 482 kronor 20

öre — dels för skördeskador med 18 591 kronor. Till stöd för sistnämnda

yrkande har fru Lundgren-Jönsson anfört, att traktorn först 14 dagar efter

olyckshändelsen åter kunde tagas i bruk. Försök att under denna tid låna

en traktor misslyckades. Kort därefter försämrades vädret och omöjliggjorde

i stor utsträckning sådant skördearbete, som eljest hade medhunnits i

början av september, om traktorn då kunnat användas. Fru Lundgren-Jönsson

har också förbehållit sig rätt till ersättning om hennes make skulle få

bestående men i anledning av olyckshändelsen.

På grund av den ogynnsamma väderleken under hösten 1952 försämrades

skörderesultatet på många håll i landet. Det är givetvis vanskligt att bedöma

i vilken omfattning grödan skulle ha skadats på ifrågavarande gård, om

4 Ilihang till riksdagens protokoll 1953. i samt. Nr 150.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Majcts proposition nr 150.

traktorn icke gått sönder och skördearbetet därigenom försenats. Med hänsyn

till vad som anförts av förvaltningsutskottet i länets hushållningssällskap

vill jag emellertid icke motsätta mig, att ersättning av statsmedel beviljas

för skördeskador med det av jordägaren slutligt yrkade beloppet,

18 591 kronor, vilket framkommit vid en opartisk värdering. Ersättning bör

jämväl utgå för reparation av traktorn med yrkat belopp 1 482 kronor 20

öre. Om det framdeles skulle visa sig, att olyckan åsamkat traktorföraren

bestående men, bör frågan om gottgörelse härför då tagas upp till prövning.

Geologiska undersökningen disponerar icke medel för att utbetala nyss

angivna ersättningsbelopp. Å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår

bör därför anvisas ett avrundat belopp av (18 591 + 1 482:20 =)

20 100 kronor. Beloppet torde böra uppföras under ett obetecknat anslag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Sveriges geologiska undersökning: Ersättning för

viss skada vid djupborrning i Skåne å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 20 100

kronor.

D. Sjöfart och handel.

[2] 4 a. Lotsverket: Ytterligare medel till säkerhetsanstalter för sjöfarten.

Lotsstyrelsen hemställde år 1950, att ett nytt tjänstefartyg skulle anskaffas

till mellersta lotsdistriktet för en total kostnad av 2 100 000 kronor. I anledning

härav medgav Kungl. Maj:t, att av det för budgetåret 1951/52 anvisade

reservationsanslaget till Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten ett belopp

av 1 000 000 kronor fick disponeras såsom delkostnad för ifrågavarande

ändamål.

Sedermera anmälde lotsstyrelsen, att anskaffningskostnaden med ledning

av lämnade anbud kunde beräknas uppgå till minst 2 800 000 kronor. Kungl.

Maj:t förklarade den 18 maj 1951 hinder icke möta för lotsstyrelsen att

träffa avtal om byggande av fartyget trots den av styrelsen angivna kostnadsfördyringen.

Samtidigt underströk Kungl. Maj:t vikten av att alla möjligheter

att begränsa kostnadsstegringar tillvaratogs. För innevarande budgetår

har i enlighet med lotsstyrelsens förslag under förut nämnda anslag

— som uppförts med sammanlagt 2 707 000 kronor — beräknats ett belopp

av 1 800 000 kronor för fartyget. Till lotsstyrelsens förfogande har sålunda

ställts tillhopa (1 000 000 + 1 800 000 =) 2 800 000 kronor.

Lotsstyrelsen (skr. 18/2 1953) har nu hemställt om anslagsförstärkning

med 700 000 kronor och till stöd för sin hemställan anfört i huvudsak följande.

Det av lotsstyrelsen antagna anbudet om byggande av det nya tjänstefartyget

innefattar ett grundpris baserat på kostnadsläget under första

kvartalet 1951. Härvid förutsattes att grundpriset skulle vara rörligt med

avseende å materialkostnader och arbetslöner enligt en s. k. glidande skala.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungi. Maj.ts proposition nr 150.

Den slutliga kostnaden beräknas nu komma att med 700 000 kronor överstiga

det anvisade beloppet å 2 800 000 kronor. Kostnadsstegringen, som

alltså uppgår till 25 procent, finner styrelsen förhållandevis måttlig. Enligt

inhämtade uppgifter har medelpriset för fartygsbeställningar vid svenska

varv höjts från första kvartalet 1951 till fjärde kvartalet 1952 med ca 35

procent. Fartyget torde bli färdigt för leverans våren 1953. Lotsstyrelsen

hemställer, att å tilläggsstat för innevarande budgetår anvisas ett belopp

av 700 000 kronor.

Departementschef en. Kostnaderna för att bygga ett nytt tjänstefartyg för

mellersta lotsdistriktet beräknades av lotsstyrelsen hösten 1950 till 2 100 000

kronor. Sedan anbud infordrats framhöll styrelsen våren 1951, att kostnaderna

torde uppgå till minst 2 800 000 kronor. Riksdagen har icke anfört

erinran mot att sistnämnda belopp disponeras för anskaffning av ett dylikt

fartyg. Beloppet har ställts till lotsstyrelsens förfogande för ifrågavarande

ändamål. Lotsstyrelsen har nu anmält, att fartyget avses skola levereras

före utgången av löpande budgetår samt att kostnaderna väntas stiga till

3 500 000 kronor.

Med hänsyn till de prisstegringar, som inträffat sedan tiden för anbudsgivningen

våren 1951, torde den nu anmälda fördyringen böra godtagas. Då

möjlighet icke föreligger att under innevarande budgetår begränsa anslagstilldelningen

till övriga ändamål, som tillgodoses med medel från förevarande

anslag, bör merkostnaden — 700 000 kronor — täckas genom medelsanvisning

å tilläggsstat för budgetåret 1952/53.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Lotsverket: Ytterligare medel till säkerhetsanstalter

för sjöfarten å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 700 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gunnel Sjölin.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

53

Bilaga 10.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över inrikesårcnden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 mars

1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund,

Lindell, Nordenstam.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund, anmäler under inrikesdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 samt anför

därvid följande.

B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

[1] Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter.

1951 års riksdag anvisade 70 000 kronor för anordnade av ny operationsavdelning

vid Solhems sjukhus i Borås.

I skrivelse den 6 februari 1953 har medicinalstyrelsen med överlämnande

av en av direktionen för nämnda sjukhus gjord framställning hemställt om

anvisande av 13 320 kronor till täckande av uppkomna merkostnader för

byggnadsföretaget samt i anslutning därtill anfört i huvudsak följande.

Kostnaden för byggnadsföretaget, som numera avslutats, har uppgått

till 83 320 kronor. Kostnadsökningen synes ha uppkommit dels till följd av

vissa oförutsedda arbetsbehov, dels ock på grund av inträffade löne- och

prisstegringar. Merkostnaden är av sådan art, att densamma icke kunnat

förutses vid den tidpunkt, då byggnadsföretaget kostnadsberäknades. Med

hänsyn härtill och då byggnadsstyrelsen förklarat sig icke ha något att erinra

mot den redovisade merkostnaden hemställer medicinalstyrelsen att å tillläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår måtte anvisas 13 320 kronor

till täckande av den uppkomna kostnadsökningen.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Medicinalstyrelsen har överlämnat yttrande från byggnadsstyrelsen, som

icke har något att erinra mot den beräknade merkostnaden.

Departemen tschefen.

Jag tillstyrker, att Solhems sjukhus tillerkännes statsbidrag för täckande

av uppkomna merkostnader för ifrågavarande byggnadsföretag. Kostnaderna

torde böra bestridas från förevarande anslag. Med hänsyn till å anslaget

befintlig reservation erfordras emellertid icke särskild medelsanvisning av

riksdagen.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva

a) att Solhems sjukhus må för bestridande av uppkomna

merkostnader för anordnande av ny operationsavdelning

komma i åtnjutande av statsbidrag med högst 13 320 kronor;

b) att ifrågakommande kostnader må bestridas från det

för budgetåret 1952/53 anvisade reservationsanslaget till Bidrag

till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter.

C. Alkoholistvård m. m.

[2] 3 a. Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt

därstädes: Provisoriskt iordningställande av verkstadsbyggnad m. m. I skrivelse

den 20 februari 1953 har styrelsen för statens tvångsarbetsanstalt å

Svartsjö och statens alkoholistanstalt därstädes gjort framställning om anvisande

av medel för provisoriskt iordningställande av en verkstadsbyggnad

in. m. Styrelsen har därvid anfört i huvudsak följande.

Den 7 och 8 februari 1953 härjades den s. k. verkstadsbyggnaden å Svartsjö

av eld. Därvid förstördes fullständigt byggnadens övervåning, vilken inrymde

samlingssal, maskinrum för biograf, bibliotek samt expeditioner för

pastorn och arbetsterapeuten. Skador anställdes även i byggnadens båda

övriga våningar, av vilka mellanvåningen inrymde lokaler för skrädderi, skomakeri

och arbetsterapeutisk verksamhet, medan bottenvåningen uteslutande

disponerades för verkstadsrörelse (snickeri, måleri in. in.). Inventarier

och arbetsmaterial till ett värde av cirka 65 000 kronor gingo vid branden

till större delen förlorade. Byggnadskroppen, vilken är av tegel och uppfördes

omkring år 1890, har vid besiktning befunnits mycket svårt skadad. Ett

återställande av byggnaden i dess ursprungliga skick skulle därför bli synnerligen

kostnadskrävande.

Enligt redan uppdragna huvudlinjer för den allmänna byggnadsplan för

anstalten, som f. n. är under utarbetande, skall verkstadsbyggnaden ersättas

med nybyggnader för samlingssal och verkstäder. I avvaktan på att dessa

byggnadsplaner kunna realiseras, är det emellertid av utomordentlig vikt,

att den verksamhet, som bedrivits i den brunna byggnaden, kan fortlöpande

upprätthållas. Byggnaden bör därför utan tidsutdräkt provisoriskt sättas i

stånd. Med hänsyn till byggnadens tillstånd efter branden kunna dock endast

lokalerna för verkstadsdriften iståndsättas. övervåningen måste däremot

helt slopas.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

55

Kostnaderna för byggnadens provisoriska iordningställande i angiven omfattning

beräknas till cirka 26 000 kronor, varav 5 000 kronor för skyddstak

(s. k. takmatta), 17 000 kronor för elektriska installationer och ledningsmaterial

samt 4 000 kronor för reparationer av golv, fönster, dörrar in. in. För

verkstadsdriftens upprätthållande erfordras härjämte 5 000 kronor för ersättning

av förstörda maskiner samt 7 000 kronor för nyanskaffning av arbetsmateriel

och verktyg.

För pastorns och arbetsterapeutens expeditioner torde rum kunna ordnas

i slottsbyggnadens bottenvåning. Kostnaderna för iordningställande och inredning

av rummen beräknas icke understiga 5 000 kronor.

Fritids- och studieverksamheten, för vilken den brunna samlingssalen disponerades,

förutsättes tills vidare kunna upprätthållas i mindre omfattning i

dagrum o. d. För ändamålet erfordras emellertid ersättning för vissa i samlingssalen

förvarade och genom branden förstörda inventarier, såsom skioptikonapparat,

piano, orgel samt bibliotek m. in. Det erforderliga beloppet

torde tills vidare kunna begränsas till 10 000 kronor. Slutligen bör 2 000 kronor

beräknas för ersättning till de vid brandtillfället tjänstgörande brandkårerna

samt 500 kronor för uppbrunnen litteratur, som utlånats av annat

bibliotek.

Den sammanlagda kostnaden uppskattas sålunda till (26 000 -j- 5 000 -j7

000 + 5 000 + 10 000 -f 2 000 + 500) 55 500 kronor. Då de föreslagna arbetena

och anordningarna icke tåla uppskov, torde medlen böra anvisas redan

för innevarande budgetår.

Departementschefen. Den brunna verkstadsbyggnaden inrymde lokaler för

arbetsterapi och fritidssysselsättning. Då det är av synnerligen stor betydelse

ur vårdsynpunkt, att internerna kan hållas sysselsatta, under dagarna

med arbete och under fritiden med olika slag av förströelse- och studieverksamhet,

anser jag det nödvändigt, att omedelbara åtgärder vidtages för att

åtminstone hjälpligt kunna hålla denna verksamhet igång vid anstalten. Med

hänsyn till de omfattande skadorna på verkstadsbyggnaden och då denna

vid det pågående generalplanearbetet ändock avsetts framdeles skola ersättas

av nybyggnader, bör byggnaden endast iordningställas så, att den provisoriskt

kan användas. Enligt vad jag erfarit har anstaltsledningen redan

påbörjat arbetet härmed. Planeringen och kostnadsberäkningen av byggnadsåtgärderna

har utförts i samråd med teknisk expertis hos byggnadsstyrelsen.

Mot de till 26 000 kronor uppskattade kostnaderna har jag intet att

erinra.

Kostnaderna för ersättningsanskaffning av maskiner, arbetsmateriel och

verktyg har beräknats på grundval av införskaffade anbud. Beloppen, tillhopa

12 000 kronor, torde med hänsyn härtill böra godtagas. Vidare biträder

jag förslaget, att i slottsbyggnaden inredes expeditionslokaler åt pastorn

och arbetsterapeuten för eu kostnad av 5 000 kronor.

För att upprätthålla fritids- och studieverksamheten synes viss inventarieanskaffning

nödvändig. Jag finner mig dock böra förorda, att kostnaden

härför tillsvidare begränsas till 5 000 kronor. Särskilda medel torde icke behöva

anvisas till ersättning för litteratur, som utlånats av annat bibliotek.

Den ersättning, som anstalten må bli skyldig utgiva till de vid brandtillfället

tjänstgörande brandkårerna, torde i första hand böra bestridas från

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

anstaltens omkostnadsanslag. Jag beräknar därför icke i detta sammanhang

några medel för ändamålet.

Det sammanlagda anslagsbehovet uppskattar jag således till (26 000 +

12 000 + 5 000 -f- 5 000) 48 000 kronor, vilket belopp torde böra anvisas å

tilläggsstat för löpande budgetår.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens

alkoholistanstalt därstädes: Provisoriskt iordningställande av

verkstadsbyggnad m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 48 000

kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Örtenberg.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

57

Bilaga 11.

Utgifter för statens kapitalfonder.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 mars

1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund,

Lindell, Nordenstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler fråga om anslag

till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1952/53 och anför därvid följande.

Under den gångna delen av riksdagssessionen har i olika sammanhang

äskats anslag till investeringar å tilläggsstat II till löpande riksstat. I enlighet

med de principer som hittills tillämpats bör nu, då avskrivningsbehovet

för de olika investeringarna kan överblickas, förslag om erforderliga avskrivningsanslag

föreläggas riksdagen. Skulle nya avskrivningsbehov uppkomma

eller ändring ske i de till grund för här beräknade avskrivningar

liggande förhållandena förutsätter jag att vederbörliga tillägg och jämkningar

vidtages av riksdagen.

Jag torde nu i korthet få redogöra för de olika fall, i vilka omedelbar avskrivning

är påkallad beträffande investeringarna å tilläggsstaten.

Statens allmänna fastighetsfond. Investeringsanslagen till byggnadsarbeten

vid egendomen Hildero å 31 200 kronor, till merkostnader för vissa byggnadsarbeten

å 3 000 000 kronor, till om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna

å 32 000 kronor, till byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök å 340 000 kronor, till uppförande av byggnader för institutet

för konserveringsforskning å 980 000 kronor samt till vissa byggnadsarbeten

vid statens sinnessjukhus in. m. å 2 989 000 kronor torde i enlighet

med gällande regler böra avskrivas med 50 procent. Anslaget till uppförande

av fastighet för beskickningen i Canberra å 200 000 kronor avser

medel till förvaltningsbyggnad och skall alltså avskrivas med 25 procent. I

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

fråga om lotsverkets byggnader utgör grundavskrivningen 50 procent, dock

avskrives hamn- och fyranläggningar omedelbart i sin helhet. För investeringsanslaget

till säkerhetsanstalter för sjöfarten å 135 000 kronor har avskrivningsmedlen

i enlighet härmed upptagits till 72 500 kronor.

Försvarets fonder. För investeringar i försvarets fastighetsfond beräknas

avskrivningsbehovet schablonmässigt till 50 procent av den totala investeringen

i var och en av fastighetsfondens delfonder med undantag för befästningars

delfond, för vilken total avskrivning tillämpas. Kostnader för

markförvärv avskrives icke.

Under arméns, marinens, flygvapnets och befästningars delfonder har

äskats anslag om tillhopa 3 835 000, 1 290 000, 1 250 000 resp. 23 312 000 kronor.

Härav avses för markförvärv 335 000 kronor under arméns delfond och

280 000 kronor under marinens delfond. Under arméns delfond har vidare

upptagits ett anslag till ordnande av Stockholms luftvärnsregementes förläggning

å 3 000 000 kronor. Tidigare har de för sistnämnda ändamål erforderliga

avskrivningsmedlen kunnat bestridas medelst anlitande av de s. k. Ladugårdsgärdesmedlen.

Ifrågavarande medel är numera disponerade. Med beaktande

härav bör avskrivningsanslagen under delfonderna beräknas till

1 750 000, 505 000, 625 000 resp. 23 312 000 kronor.

Fonden för låneunderstöd. Anslaget till lån till anordnande av allmänna

samlingslokaler å 3 000 000 kronor torde enligt hittills tillämpade regler böra

avskrivas med 65 procent. Avskrivningsanslaget upptages alltså med 1 950 000

kronor.

Diverse kapitalfonder. Investeringsanslaget under väg- och vattenbyggnadsverkets

förrådsfond till anordnande av lagringsutrymme för mörka

oljor å 2 000 000 kronor torde böra avskrivas med 65 procent (jfr prop. nr

1/1953, bil. 19, s. 5). Avskrivningsanslaget upptages alltså med 1 300 000

kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter

angivna fonder å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1952/53 anvisa följande reservationsanslag, nämligen

Statens allmänna fastighetsfond.

Justitiedepartementet:

Byggnadsarbeten vid egendomen Hildero.......... 15 600

Utrikesdepartementet:

Uppförande av fastighet för beskickningen i Canberra 50 000

Kommunikationsdepartementet:

Merkostnader för vissa byggnadsarbeten.......... 1 500 000

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150. 59

Ecklesiastikdepartementet:

Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna ... 16 000

Jordbruksdepartementet:

Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök.............................. 170 000

Handelsdepartementet:

Säkerhetsanstalter för sjöfarten.................. 72 500

Uppförande av byggnader för institutet för konserveringsforskning.

............................. 490 000

Inrikesdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. m...................................... 1 494 500

Försvarets fonder.

Försvarsdepartementet:

Försvarets fastighets fond:

Arméns delfond............................. 1 750 000

Marinens delfond........................... 505 000

Flygvapnets delfond......................... 625 000

Befästningars delfond........................ 23 312 000

Fonden för låneunderstöd.

Socialdepartementet:

Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler .. 1 950 000

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

Handelsdepartementet:

Anordnande av lagringsutrymme för mörka oljor .. 1 300 000

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

W. Hammargren.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

61

Bilaga 12.

Kapitalinvesteringar.

Utrikesdepartementet.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsårenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 13 mars 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund,

Lindell, Nordenstam.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets

handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1952/53 samt anför därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

3 a. Uppförande av fastighet för beskickningen i Canberra. Med bifall till

Kungl. Maj :ts förslag i propositionen 1947: 265 anvisade riksdagen (skr.

1947:396) för budgetåret 1947/48 ett investeringsanslag av 650 000 kronor

till uppförande av fastighet för beskickningen i Canberra. Redan innan

byggnadsarbetena under våren 1948 påbörjades, visade det sig, att kostnaden

för fastighetens uppförande på grund av förändringar i läget på byggnads-

och arbetsmarknaden i Australien komme att icke obetydligt överskrida

det beräknade beloppet. Riksdagen anvisade därför med bifall till

Kungl. Maj:ts förslag (prop. 1948:303) å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1948/49 för samma ändamål ett investeringsanslag av 250 000

kronor (skr. 1948:463). Till grund för beräkningarna för detta anslag låg

de i Australien i juni 1948 gällande byggnadskostnaderna. Prisutvecklingen

i Australien fortgick emellertid sedan sommaren 1948 i ständigt fördyrande

riktning, varför riksdagen i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (prop.

1950: 62) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisade ytterligare

ett investeringsanslag av 170 000 kronor (skr. 1950: 132). Därvid

grundades beräkningarna på kalkyler, uppgjorda i november 1949. På grund

av omständigheter, som icke varit möjliga att förutse, nämligen stegrade

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

lönekostnader in. m., visade sig icke heller dessa kalkyler hållbara. Riksdagen

anvisade därför med bifall till Kungl. Maj :ts förslag i propositionen

1951:2 å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 ännu ett investeringsanslag

av 160 000 kronor (skr. 1951: 32). Hittills har sålunda sammanlagt

ett belopp av 1 230 000 kronor anvisats för nu ifrågavarande ändamål.

Byggnadsstyrelsen har meddelat, att på grund av fortsatt oförutsedd

prisstegring och höjning av lönenivån i Australien ett belopp av 200 000 kronor

erfordras för att byggnadsföretaget skall kunna fullföljas. Jag anser

mig böra tillstyrka, att framställning göres till riksdagen om anvisande av

detta belopp och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av fastighet för beskickningen i Canberra

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53

anvisa ett investeringsanslag av 200 000 kronor.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

L. Kjellberg.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

63

Bilaga 13.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsårenden, hållet inför

Hans Maj. t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 13 mars 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zettereerg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund,

Lindell, Nordenstam.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementet hörande ärende angående kapitalinvesteringar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 samt

anför därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

11. Merkostnader för vissa byggnadsarbeten. Till täckande av merkostnader,

som på grund av den allmänna byggnadskostnadsstegringen uppstått å

vissa i särskild förteckning upptagna byggnadsföretag under fastighetsfonden,

vilka hänför sig till kommunikations-, ecklesiastik-, jordbruks-, handelsoch

inrikesdepartementen, har hittills av ett anmält totalt medelsbehov om

ca 33 milj. kr. anvisats sammanlagt 17,o milj. kr., varav för innevarande

budgetår 8,o milj. kr. I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att för samma ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag

av 5,o milj. kr. (bil. 27, pt 40).

I skrivelse den 9 mars 1953 har byggnadsstyrelsen hemställt, att å tillläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår anvisas ett investeringsanslag

av 3,o milj. kr. till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten. Styrelsen

anför därom i huvudsak följande.

När styrelsen avlät sin framställning den 29 september 1952 rörande täckning

av merkostnader för vissa byggnadsarbeten under budgetåret 1953/54,

förelåg icke uppgifterna för medelsförbrukningen å anslaget under första

kvartalet av innevarande budgetår, men ett överslag gav vid handen, att

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungi. Maj.ts proposition nr 150.

förbrukningen kunde komma att uppgå till ca 2 milj. kr. Med ledning härav

förutsåg styrelsen, att de för innevarande budgetår tillgängliga medlen

skulle vara tillräckliga. När resultatet för första kvartalet förelåg visade sig

också medelsförbrukningen ha uppgått till ca 2,2 milj. kr., vilket sålunda

tämligen väl överensstämde med de överslagsvis beräknade utgifterna. Under

andra kvartalet detta budgetår har emellertid förbrukningen från merkostnadsanslaget

avsevärt stigit och, såvitt styrelsen nu kan överblicka, kommer

det anvisade anslaget å 8 milj. kr. att vara förbrukat inom kort tid.

Detta förhållande beror väsentligen därpå, att en viss förskjutning till en tidigare

tidpunkt än beräknat skett av en del arbeten samt på att vissa av de

pågående arbetena dragit större merkostnader än vad som för dem upptagits

i anslagsberäkningen. Styrelsen förutsätter, att merkostnader av det

senare slaget framdeles skall kunna kompenseras av utgiftsminskningar på

andra byggnadsföretag, som ingår i beräkningarna av det förutnämnda medelsbehovet

av sammanlagt 33 milj. kr.

Departementschefen. Såsom framgår av byggnadsstyrelsens skrivelse beräknas

nu medelsförbrukningen på merkostnadsanslaget under innevarande

budgetår bli ca 3 milj. kr. större än som förutsågs, när styrelsen under hösten

1952 framlade sina äskanden för budgetåret 1953/54. Det ökade medelsbehovet

beror väsentligen på att styrelsens byggnadsarbeten till följd av

konjunkturläget färdigställes snabbare än beräknat. Enär betalningen av

den del av utgifterna för dessa arbeten, som skall utgå av merkostnadsanslaget,

icke kan uppskjutas till den 1 juli 1953, då ett nytt anslag för här

ifrågavarande ändamål torde föreligga, måste ett tilläggsanslag anvisas. Jag

tillstyrker fördenskull, att det nämnda beloppet anvisas å tilläggsstat till

riksstaten för innevarande budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag

av 3 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

W. Hammargren.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

65

Bilaga li.

Kapitalinvesteringar.

Finansdepartementet.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

13 mars 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund,

Lindell, Nordenstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under

finansdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 samt anför

därvid följande.

VIII. Fonden för förlag till statsverket.

2 a. Internationella rådets för samarbete på tullområdet rörelsefond. För

att ställa likvida medel till förfogande för sekretariatet hos internationella

rådet för samarbete på tullområdet för det fall att medlemsländernas årliga

bidrag icke inflyter i början av året eller regelbundet, har rådet såsom

skett även i vissa andra internationella organisationer beslutat upprätta en

rörelselond. Denna skall motsvara hälften av en normal årsbudget för rådet

eller 6 000 000 belgiska francs; ianspråktagna medel skall återbetalas till

fonden så snart löpande inkomster influtit. Medlemsstaternas tillskott till

fonden förblir dessas egendom, men å fondmedlen erhållen ränta skall tillföras

samarbetsrådet. Tillskotten beräknas efter samma grunder som tillskotten

till den löpande budgeten. Sveriges bidragskvot har bestämts till

4,12 %, varför Sveriges bidrag till rörelsefonden skulle komma att uppgå till

247 200 belgiska francs motsvarande i runt tal 26 000 svenska kronor. Sainarbetsrådets

generalsekreterare har i en den 17 februari 1953 dagtecknad

skrivelse hemställt att nämnda belopp snarast måtte erläggas. Jag hemställer

därför, att Kungl. Maj:l måtte föreslå riksdagen

5 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 150.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

att till Internationella rådets för samarbete på tullområdet

rörelsefond på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1952/53 anvisa ett investeringsanslag av 26 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

W. Hammargren.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

67

Bilaga 15.

Kapitalinvesteringar.

Jordbruksdepartementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

13 mars 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund,

Lindell, Nordenstam.

T. f. chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Nordenstam, anmäler

härefter under jordbruksdepartementet hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 samt anför

därvid följande.

I. Statens affärsverksfonder.

E. Domänverket.

[1] 3. Markförvärv m. m. för försöksgård vid Röbäcksdalen. Enligt hemställan

i propositionen nr 45/1951 anvisades å kapitalbudgeten för budgetåret

1951/52 ett investeringsanslag av 412 200 kronor till Markförvärv m. m.

för försöksgård vid Röbäcksdalen. Av nämnda belopp avsågs 80 324 kronor

till kostnaderna för vissa täckdikningsarbeten vid försöksgården. Kungl.

Maj:t uppdrog den 8 juni 1951 åt lantbruksnämnden i Västerbottens län att

i samråd med domänstyrelsen och Röbäcksdalsutredningen tills vidare handha

förvaltningen av försöksgårdens markområde samt vidtaga de övriga

åtgärder, som angivits i förenämnda proposition.

Lantbruksnämnden i Västerbottens lån (skr. 5/2 1953) hemställer, såvitt

nu är i fråga, att till bestridande av de ökade kostnader, som uppstått vid

nämnda täckdikning, måtte anvisas ett ytterligare belopp av 28 000 kronor.

Till stöd för denna framställning anför lantbruksnämnden i huvudsak följande.

Vid upprättandet av den preliminära täckdikningsplan, som låg till grund

för beräkning av dikningskostnaderna, ansågs det erforderligt med nytäckdikning

av 73 ha av försöksgårdens mark. Återstoden, 24 ha, utgjordes av

områden, som tidigare täckdikats. Vid närmare undersökningar i samband

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

med den definitiva täckdikningsplanens upprättande och dikningsarbetenas

utförande visade det sig emellertid nödvändigt att genomföra en fullständig

omdikning av en avsevärd del av den mark, som tidigare dränerats, bl. a.

beroende på att undermåligt rörmaterial där kommit till användning. Inom

återstoden av den tidigare täckdikade marken kunde emellertid en restaurering

av dräneringen utföras. Detta medförde salunda en viss omdisponering

av de planerade täckdikningsarbetena. Arbetet med omdikningen av

den tidigare täckdikade arealen kunde nämligen ej anstå på grund av dennas

belägenhet utan måste utföras i samband med dikningen av de angransande

områdena. Av denna anledning kvarstar en motsvarande areal tidigare

ej täckdikad mark odränerad.

På grund av de kraftiga prisstegringar på material och arbetskraft som

ägt rum sedan år 1950, då kostnadsberäkningen utfördes, har det ej varit

möjligt att under år 1952 utföra ifrågavarande arbete utan att överskrida

det anslagna beloppet, 80 324 kronor. Kostnaderna har sålunda med stöd av

redan verkställda utbetalningar och obetalda räkningar beräknats till

108 324 kronor och överstiger alltså anslagsbeloppet med 28 000 kronor, innebärande

en kostnadsfördyring med cirka 35 procent.

Lantbruksnämnden har vid sin framställning fogat yttrande av professorn

i agronomisk hgdroteknik vid lontbrukshögskolan G. Hallgren. I yttrandet

anför Hallgren, bland annat, att den kostnadsfördyring, som uppstått

vid ifrågavarande täckdikning, far betraktas som fullt normal med hänsyn

till inträffade prisstegringar å material och arbetskraft.

Föredraganden. Kostnadsberäkningarna för de täckdikningsarbeten, varom

i ärendet är fråga, utfördes år 1950. Sedermera har, såsom lantbruksnämnden

anfört, vissa prisstegringar ägt rum beträffande såväl material som

arbetskraft. Ytterligare medel synes därför böra ställas till förfogande för

att bestrida de sålunda uppkomna merkostnaderna. Då jag icke har något

att erinra mot lantbruksnämndens förslag, tillstyrker jag, att för ändamålet

skall anvisas ett investeringsanslag av 28 000 kronor. Anslaget torde böra

uppföras å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj .t måtte

föreslå riksdagen

att till Markförvärv in. m. för försöksgård vid Röbäcksdalen

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa

ett investeringsanslag av 28 000 kronor.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

[2] 27. Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök.

Ä kapitalbudgeten för budgetåret 1952/53 har under denna rubrik uppförts

ett investeringsanslag av 84 300 kronor.

Byggnadsstyrelsen (skr. 8/12 1952) hemställer — efter samråd med styrelsen

för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök — om anvisande

av ett investeringsanslag av 340 000 kronor till bestridande av vissa kostnader

för utförande av en avloppsanläggning vid lantbrukshögskolan. Tillika

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

hemställer byggnadsstyrelsen om godkännande av ett förslag till avtal mellan

styrelsen och Uppsala stad angående utförande, underhåll och drift av

nämnda anläggning.

I sin framställning erinrar byggnadsstyrelsen till en början om att styrelsen

i skrivelse den 27 november 1951 anmält, att avloppsnätet inom högskolans

område efter de senaste årens utbyggnader, som även omfattat vattenverket,

blivit otillräckligt och jämväl i övrigt i vissa avseenden mindre

tillfredsställande, vilket föranlett hälsovårdsnämnden i Uppsala att förbjuda

avledande av spillvatten i öppet dike från institutionen för systematisk botanik.

Byggnadsstyrelsen förklarade sig därför böra biträda de önskemål om

ett samgående beträffande avloppsfrågan, som under hand framförts från

Uppsala stad, samt anmälde, att utredning i ärendet skulle bedrivas så, att

förslag till åtgärder för avhjälpande av bristfälligheterna beträffande avloppsnätet

kunde framläggas för 1953 års riksdag.

Styrelsen anför vidare, att nämnda utredning ävensom vissa förhandlingar

mellan styrelsen och Uppsala stad numera slutförts. Utredningen har givit

vid handen, att den befintliga pumpstationen för avloppsvattnet från Ultunaområdet

med tillhörande tryckledning till Uppsala stads reningsverk redan

vid nuvarande utbyggnad är överbelastad. För att avhjälpa bristfälligheterna

i fråga om avloppsnätet samt möjliggöra avlopp för planerad utbyggnad

inom lantbrukshögskolans område har två olika lösningar av avloppsfrågan

närmare undersökts, nämligen dels anordnande av ny pumpstation jämte

tryckledning till Ulleråkers sjukhus, avsedd enbart för Ultunaområdets behov,

dels ett samgående med Uppsala stad för att ordna avloppet för såväl

Ultunaområdet som vissa andra bebyggelseområden.

Kostnaderna för anordnande av tillräckligt avlopp för enbart Ultunaområdet

har av byggnadsstyrelsen beräknats till sammanlagt 415 000 kronor,

därav 110 000 kronor för vissa avloppsledningar, 40 000 kronor för pumpstationsbyggnad,

60 000 kronor för två pumpverk, 25 000 kronor för anslutningsledning,

5 000 kronor för omkoppling och omläggning av ledningar

samt 175 000 kronor för tryckledning från pumpstationen.

Byggnadsstyrelsen upplyser vidare, att vid förhandlingar med Uppsala

stad framkommit, att staden ämnar anlägga en huvudavloppsledning från

bebyggelseområdena Valsätra och Malma. Denna ledning skall leda avloppet

till närheten av Fyrisån strax söder om Ultunaområdet och där mottaga en

annan huvudavloppsledning från de söder om Ultuna belägna Sunnersta- och

Granebergsområdena. Avloppsvattnet från dessa huvudavlopp skall genom

en tryckledning norrut längs Fyrisån pumpas upp till stadens reningsverk.

Med hänsyn härtill har vid fortsatta förhandlingar med staden utarbetats

förslag om eu för Ultunaområdet och staden gemensam avloppsanläggning.

Kostnaderna för denna beräknas till sammanlagt 782 000 kronor, varav

513 000 kronor skulle falla på staden och 269 000 kronor på statsverket.

Kostnadsberäkningarna och den föreslagna fördelningen av kostnaderna

framgår av följande sammanställning.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Hela

kostnaden

Statsverkets

andel

Uppsala stads

andel

kronor

kronor

%

kronor

%

115 000

57 500

50

57 500

50

100 000

25 000

25

75 000

75

> , pumpmaskineri och elektrisk in-

105 000

35 000

331/»

70 000

662/»

25 000

6 200

25

18 800

75

27 000

10 800

40

16 200

60

Tryckledning från pumphuset till dykarled-

215 000

107 500

50

107 500

50

60 000

__

_

60000

100

Tryckledning från dykarledning till renings-

135 000

27 000

20

108000

80

Summa kronor

782000

269000

518000

Byggnadsstyrelsen påpekar, att till det belopp av 269 000 kronor, som enligt

nyssnämnda förslag skall stanna på statsverket, måste läggas kostnaderna

för anslutningsledningar från Ultunaområdet. Dessa kostnader beräknar

styrelsen i nuvarande prisläge till sammanlagt 70 000 kronor. Därest Ultunaområdets

avloppsfrågor löses genom ett samgående med Uppsala stad,

kommer således statsverkets kostnader att utgöra tillhopa 339 000 kronor.

I förhållande till det tidigare framlagda förslaget om en avloppsanläggning

enbart för Ultunaområdet innebär nu förevarande förslag alltså en besparing

av cirka 75 000 kronor. Härtill bör enligt styrelsens mening läggas den besparing

i de årliga kostnaderna, som uppkommer vid gemensam drift. Styrelsen

framhåller vidare, att om detta förslag genomföres, Ultunaområdet

kommer att erhålla huvudavloppsledning och pumpstation av sådan kapacitet,

att avloppsvattnet kan avledas från all inom överskådlig framtid planerad

bebyggelse inom området. Med hänsyn till de fördelar, som ett samgående

med staden sålunda skulle medföra, förordar styrelsen, att förslaget skall

komma till utförande. Då avlopp från institutionsbyggnaden för systematisk

botanik, som för närvarande är under uppförande, icke kan ordnas förrän

berörda avloppsfråga blivit löst, anser styrelsen nödvändigt, att den förordade

anläggningen snarast påbörjas.

Av förut nämnda förslag till avtal mellan byggnadsstyrelsen och Uppsala

stad inhämtas, bland annat, följande.

Ifrågavarande avloppsanläggning skall vara Uppsala stads egendom.

Kostnaderna för anläggningarnas underhåll och drift skall helt bestridas

av staten, till dess staden ansluter avloppsledning till någon del av anläggningarna.

Därefter skall kostnaderna fördelas lika mellan parterna intill den

tidpunkt, då spillvattenmängden icke kan bortföras utan att bräddavloppet

träder i funktion eller minst två aggregat är inkopplade. Från denna tidpunkt

till dess staden anlägger och till pumpstationen inkopplar en ytterligare

tryckledning från stationen skall kostnaderna fördelas med 2/3 på staden

och 1/3 på staten. När denna tryckledning inkopplats, skall parterna

inleda förhandlingar angående ändrad fördelning av kostnaderna, därvid

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Mnj:ts proposition nr 150.

71

den vid pumpstationen framrinnande spillvattenmängden och dess uppdelning

på parterna skall utgöra grundval för kostnadsfördelningen.

Tillsynen över och driften av anläggningarna skall tills vidare, intill dess

annorlunda överenskommes, utövas av staten, varvid kostnaderna skall fördelas

mellan parterna på sätt förut föreskrivits i fråga om fördelningen av

drifts- och underhållskostnaderna.

Staten såsom ägare av fastigheten Ultuna tillförsäkrar staden såsom ägare

av fastigheten Uppsala Kungsäng l4 i Danmarks socken, därå stadens reningsverk

är beläget, rätt att utan annan kostnad för staden än i det följande

sägs dels över fastigheten Ultuna framdraga och nedlägga ledningar i huvudsak

på sätt närmare framgår av en vid avtalet fogad bilaga, dels för all

framtid ha ledningarna kvarliggande i fastigheten, dels ock erhålla tillträde

till fastigheten för erforderliga besiktningar och reparationer av ledningarna.

Staden förbinder sig att såväl nu som framdeles efter avslutandet av sådana

arbeten, som avser ledningar vilka icke redovisats i en i avtalet intagen

uppställning, återställa fastigheten i samma skick som före arbetenas påbörjande.

Därvid skall iakttagas, att sammanblandning av lerjord och matjord

undvikes. För den skada å marken, som reparationsarbeten å ledningarna

kan medföra, förbehålles staten rätt att begära särskild ersättning.

Avtalet må icke ensidigt uppsägas av någondera parten. Träffar parterna

överenskommelse om att avtalet skall upphöra och ersättes detsamma icke

av något nytt avtal rörande samarbete mellan parterna i vad avser vattenavloppsfrågorna,

skall — utan hänsyn till att anläggningen är stadens egendom

— staten av det dåvarande värdet å de delar av anläggningen, som utnyttjas

gemensamt av parterna, i princip gottskrivas ett belopp, som svarar

mot vad staten investerat i de ifrågakomna delarna.

Tvister på grund av avtalet och alla därav härflytande rättsförhållanden

skall avgöras av skiljemän enligt gällande lag.

Föredraganden. Av utredningen i ärendet framgår, att avloppsnätet vid

Ultuna numera icke har tillräcklig kapacitet för att kunna tillgodose behovet

av avlopp för de vid lantbrukshögskolan och lantbruksförsöken uppförda

anläggningarna. Den befintliga pumpstationen för avloppsvatten från

Ultunaområdet med tillhörande tryckledning till Uppsala stads reningsverk

är sålunda överbelastad redan vid områdets nuvarande utbyggnad. Med hänsyn

härtill och då områdets avloppsfråga aktualiserats i samband med det

pågående uppförandet av institutionsbyggnaden för systematisk botanik,

finner jag önskvärt, att denna fråga snarast bringas till lösning.

I syfte att avhjälpa avloppsnätets brister samt möjliggöra avlopp även vid

en framtida utbyggnad av Ultunaområdet har byggnadsstyrelsen närmare

undersökt två olika lösningar av angivna problem. Enligt den ena lösningen

skall en ny pumpstation jämte tryckledning anordnas enbart för Ultunaområdets

behov. Kostnaderna härför har av styrelsen beräknats till 415 000

kronor. Den andra lösningen innebär, att statsverket tillsammans med staden

skall svara för utförande samt underhåll och drift av en för Ultunaområdet

och vissa andra bebyggelseområden gemensam avloppsanläggning.

Enligt ett vid underhandlingar mellan byggnadsstyrelsen och staden utformat

förslag skall kostnaderna för utförande av sistnämnda anläggning fördelas

mellan statsverket och staden på så sätt, att statsverket åtager sig att

svara för ett belopp av 269 000 kronor. Då till detta belopp kommer den till

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

70 000 kronor beräknade kostnaden för vissa anslutningsledningar till en

planerad huvudledning, skulle statsverkets sammanlagda utgifter för anordnande

av nu ifrågavarande avloppsnät uppgå till sammanlagt i runt tal

340 000 kronor.

I likhet med byggnadsstyrelsen anser jag övervägande skäl tala för att

Ultunaområdets avloppsfråga skall lösas i enlighet med det sist angivna

alternativet. Denna lösning torde nämligen — såsom styrelsen anfört —

komma att tillförsäkra området ett avloppsnät med sådan kapacitet, att det

kan mottaga avloppsvatten från all inom överskådlig framlid planerad bebyggelse.

Därjämte synes den innebära en icke obetydlig besparing i fråga

om anläggningens utförande ävensom vissa fördelar vid dennas framtida

drift. Ur angivna synpunkter tillstyrker jag, att den sålunda förordade anläggningen

skall komma till stånd.

Mot de av byggnadsstyrelsen framlagda kostnadsberäkningarna har jag

icke något att invända. Jag förordar därför, att ett investeringsanslag av

340 000 kronor skall ställas till förfogande för ändamålet. Då ifrågavarande

anläggning bör komma till utförande inom en nära framtid, torde detta anslag

böra uppföras å tilläggsstat för innevarande budgetår. Därest riksdagen

icke har något att erinra, torde det sedermera få ankomma på Kungl.

Maj :t att meddela beslut i fråga om godkännande av det i ärendet föreliggande

avtalsförslaget.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1952/53 anvisa ett investeringsanslag av 340 000 kronor.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Malte Olsson.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

73

Uihany.

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen år 1953 äskade anslag å til!- läggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 utöver de i propositionen

nr 2 upptagna anslagen.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter.

Kronor

II. Justitiedepartementet.

F: 10 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

.............................................. 175 000

III. Utrikesdepartementet.

C: 14 a Ytterligare medel till tillfälliga representationskostnader, reservationsanslag

.-..................................... 5 000

IV. Försvarsdepartementet.

Krigsmaterielverket:

B: 9 a Engångsanskaffning av vissa maskiner m. m., reservationsanslag

............................................ 3 000 000

B: 9 b Anskaffning av förrådsutrustning, reservationsanslag..... 200 000

Flygförvaltningen:

B: 21 a Anskaffning av inventarier m. m., reservationsanslag .... 150 000

Armén:

C: 32 a Ytterligare medel till anskaffning av tygmateriel m. m.,

Marinen:

Bidrag och understöd:

C: 73 Bidrag till sjövärnskåren, reservationsanslag.......... 20 000

Flygvapnet:

Expenser m. m.:

C: 88 Övriga expenser m. m., reservationsanslag............ 20 000

Övningar m. m.:

C: 93 a Ytterligare medel till övningar m. m., reservationsanslag 150 000

Centrala värnpliktsbyrån:

D: 35 Adresseringsmaskiner m. m., reservationsanslag........ 25 000

E: 8 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

........................................ 50 000

11 615 000

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

V. Socialdepartementet. Kronor

Fattigvård och barnavård m. m.:

B: 41 Ersättning till inackorderingshem för driftförluster, reservationsanslag

........................................ 11 000

C: 8 Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m., reservationsanslag

.......................................... 5 000 000

C: 13 Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet,

reservationsanslag.................................... 3 000 000

G: 11 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

.............................................. 87 000

8 098 000

VI. Kommun ikationsdepartementet.

Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande

samhällen, där kronan är väghållare:

B: 18 Vissa vägbyggnadsarbeten, reservationsanslag, att avräknas

mot automobilskattemedlen......................... 20 000 000

Väghållningen i städer och stadsliknande samhällen, som äro

väghållare:

B: 23 Bidrag till byggande av vägar och gator, reservationsanslag,

att avräknas mot automobilskattemedlen............ 3 000 000

B: 31 Bidrag till handelshamnar och farleder, reservationsanslag.. 360 000

B: 33 Byggande av fiskehamnar, reservationsanslag............. 300 000

B: 35 Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och

farleder, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen

........................................ 252 000

B: 36 a Ombyggnad av bromaskineriet vid Falsterbokanalen m. m.,

reservationsanslag.................................... 400 000

B: 37 Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp,

reservationsanslag.................................... 6 000 000

30 312 000

VII. Finansdepartementet.

Statistiska centralbyrån:

B: 13 a Utrustning och inredning av nya lokaler m. m., reservationsanslag

........................................ 196 000

Folkbokföringen:

B: 20 a Maskinanskaffning, reservationsanslag.................. 290 000

D: 5 a Avlösning av avgälder från de till skatte försålda s. k. halländska

kyrkohemmanen, reservationsanslag............. 2 000

E: 7 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

.............................................. 50 000

538 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

B: 28 Bidrag till nordiska museet............................. 23 500

J: 12 Understöd åt handelsgymnasier......................... 84 000

107 500

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

75

Kronor

IX. Jordbruksdepartementet.

Skogsvård m. m.:

J: 27 Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo, reservationsanslag

...................................... 185 500

J: 29 Bidrag till vissa skogsbrukskurser m. m., reservationsanslag 100 000

285 500

X. Handelsdepartementet.

Sveriges geologiska undersökning:

C: 4 Malmletning, reservationsanslag........................ 76 000

C: 7 a Ersättning för viss skada vid djupborrning i Skåne .... 20 100

Lotsverket:

D: 4 a Ytterligare medel till säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag

.................................... 700 000

796 100

XI. Inrikesdepartementet.

U niversitetssj ukhus:

B: 65 a Bidrag till anordnande av klinisk undervisning i kirurgi

och neurologi vid vissa Stockholms stad tillhöriga sjukhus,

förslagsanslag................................. 17 000

Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt

därstädes:

C: 3 a Provisoriskt iordningställande av verkstadsbyggnad m. m.,

reservationsanslag.................................. 48 000

F: 14 a Ytterligare medel till kostnader för anordnande av allmänna

skyddsrum m. m., reservationsanslag................... 400 000

G: 8 Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar, reservationsanslag

...................................... 500 000

__965 000

Säger för egentliga statsutgifter 52 897 100

B. Utgifter för statens kapitalfonder.

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Kronor

B. Statens allmänna fastighetsfond.

Justitiedepartementet:

2 a Byggnadsarbeten vid egendomen Hildero (III: 2 a), reser
vationsanslag

...................................... 15 600

Utrikesdepartementet:

3 a Uppförande av fastighet för beskickningen i Canberra (III:

3 a), reservationsanslag............................. 50 000

Kommunikationsdepartementet:

8 Merkostnader för vissa byggnadsarbeten (III: 11), reservationsanslag

........................................ 1 500 000

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Kronor

Ecklesiastikdepartementet:

22 Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna (III: 25),

reservationsanslag.................................. 16 000

J ordbruksdepartementet:

24 Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens lant
bruksförsök

(III: 27), reservationsanslag.............. 170 000

Handelsdepartementet:

31 Säkerhetsanstalter för sjöfarten (III: 34), reservationsanslag 72 500

32 a Uppförande av byggnader för institutet för konserverings
forskning

(III: 35 a), reservationsanslag............... 490 000

Inrikesdepartementet:

33 Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.

(III: 36), reservationsanslag......................... 1 494 500

3 808 600

C. Försvarets fonder.

Försvarsdepartementet:

Försvarets fastighetsfond:

1 Arméns delfond (IV: 3, 7, 9), reservationsanslag...... 1 750 000

2 Marinens delfond (IV: 14, 16, 17, 17 a, 17 b), reserva
tionsanslag

................ 505 000

3 Flygvapnets delfond (IV: 19), reservationsanslag...... 625 000

4 Befästningars delfond (IV: 25, 28, 28 a, 30, 30 a, 31,

32, 32 a, 34, 36), reservationsanslag............... 23 312 000

26192000

E. Fonden för låneunderstöd.

Socialdepartementet:

3 Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler (VI: 4),

reservationsanslag.................................. 1 950 000

F. Diverse kapitalfonder.

Handelsdepartementet:

3 a Anordnande av lagringsutrymme för mörka oljor (IX: 12 a),

reservationsanslag.................................. 1 300 000

Säger för utgifter för statens kapitalfonder 33 250 600

Summa för driftbudgeten 86 147 700

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

77

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvesteringar.

I. Statens affärsverksfonder.

E. Domänverket.

3 Markförvärv m. m. för försöksgård vid Röbäcksdalen.....

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Utrikesdepartementet:

3 a Uppförande av fastighet för beskickningen i Canberra ...

Kommunikationsdepartementet:

11 Merkostnader för vissa byggnadsarbeten...............

J ordbruksdepartementet:

27 Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens lant
bruksförsök.

......................................

Handelsdepartementet:

35 a Uppförande av byggnader för institutet för konserverings
forskning.

........................................

Inrikesdepartementet:

36 Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. ..

IV. Försvarets fonder.

A. Försvarets fastighetsfond.

Arméns delfond:

3 Byggnadsåtgärder, erforderliga för effektivisering av värn
pliktsutbildningen.

.................................

Marinens delfond:

16 Modernisering av vissa anläggningar vid marinen.......

Flygvapnets delfond:

19 Vissa flygfältsarbeten m. m...........................

Befästningars delfond:

28 a Ytterligare medel till vissa ammunitionsförråd.........

30 a Ytterligare medel till uppställningsplatser för radarsta
tioner

............................................

31 Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleribatterier

32 a Ytterligare medel till anordnande av vissa lokaler för luft
bevakningen

......................................

34 Utvidgning av flygverkstad...........................

36 Övriga befästningsarbeten............................

Kronor

28 000

200 000

3 000 000

340 000

980 000

2 989 000

7 509 000

500 000

600 000

1 250 000

1 800 000

442 000

1 300 000

320 000

250 000

6 700 000

13 162 000

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Kronor

VI. Fonden för låneunderstöd.

Socialdepartementet:

4 Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler....... 3 000 000

Jordbruksdepartementet:

8 a Stödlån till jordbrukare.............................. 30 000 000

33 000 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket.

Finansdepartementet:

2 a Internationella rådets för samarbete på tullområdet rörelsefond

.......................................... 26 000

Säger för kapitalbudgeten 53 725 000

537239. Stockholm 1953. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

24 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (24)

24 kopplingar.

  1. Rskr. 1953:264 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter d tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53, i vad p a1 i texten
  2. Rskr. 1953:283 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående den framtida verksamheten vid Solhems sjukhus. a1 i texten
  3. SU 1953:154 Memorial angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53. s. 1 i texten
  4. SU 1953:147 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53, i vad propositionen a s. 1 i texten
  5. Rskr. 1953:202 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53, såvit a1 i texten

Visa alla 24