Sök i Ratio Lex

Angående rörlig kredit för örlogsvarvens marinverkstäder

1953-03-13 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:153, Angående rörlig kredit för örlogsvarvens marinverkstäder

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ls proposition nr 153.

1

Nr 153.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående rörlig

kredit för örlogsvarvens marinverkstäder; given Stockholms

slott den 13 mars 1953.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av hilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredraganden

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Ingvar Lindell.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 13 mars 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund,

Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

1. f. chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Lindell, följande.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1947: 112 angående redovisning

av tillgångar och skulder in. in. vid örlogsvarvens marinverkstäder

beslöt riksdagen (skr. nr 186) bland annat att till Rörelsekapital för

marinverkstäderna för budgetåret 1947/48 under fonden för förlag till statsverket

anvisa ett investeringsanslag av 6 miljoner kronor.

Genom brev den 30 juni 1947 meddelade sedermera Kungl. Maj:t bestämmelser

angående redovisning av marinverkstädernas vid Karlskrona

och Stockholm örlogsvarv tillgångar och skulder in. in., att tillämpas tills

vidare från och med den 1 juli 1947. Härvid föreskrevs, bland annat, att

no» B3 Rihang till riksdagens protokoll 1953. 1 sand. Nr 153.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

marinverkstädernas tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader

skall redovisas å en av försvarets civilförvaltning för ändamålet upplagd

diversemedelstitel, marinverkstädernas drifttitel. Såsom tillgångar skall å

ifrågavarande drifttitel upptagas, förutom utestående fordringar och varor

i arbete in. in., värdet av den del av marinverkstädernas förråd av materiel,

som icke kan anses vara av beredskapsnatur. Prissättningen av produkter

och arbeten för statsmyndighet skall enligt bestämmelserna så avpassas,

att täckning erhålles för utgifter, som är hänförliga till hyra, material,

materialomkostnader, avlöningar och tillverkningsomkostnader, samt

ränta å rörelsemedel, beräknad efter en räntefot av 3,e %. Prissättning av

produkter och arbeten för annan beställare än statsmyndighet skall medgiva

täckning, förutom av nyssnämnda kostnader, jämväl av den å

arbetet eller produkten fallande delen av pensionskostnader för de anställda

ävensom av kostnader som är hänförliga till olycksfall i arbete.

Vidare skall jämlikt bestämmelserna å marinverkstädernas arbetsmaskiner

årligen verkställas avskrivningar, vilka avskrivningar skall beräknas

i förhållande till ett för varje maskin vid avskrivningstillfället beräknat

återanskaffningsvärde. k arbetsmaskiner företagna avskrivningar tillgodoföres

ett maskinersättningskonto, från vilket bestrides kostnader för ersättningsanskaffning

av arbetsmaskiner. Under driftomkostnaderna redovisade

resultatkonton avslutas å ett särskilt upplagt vinst- och förlustkonto.

Enligt förenämnda bestämmelser ankommer det på marinförvaltningen

att årligen till Kungl. Maj :t före den 1 december ingiva förslag angående

disposition av uppkommet överskott eller till täckande av uppkommen förlust

å rörelsen.

Med skrivelse den 1 december 1948 överlämnade marinförvaltningen i

enlighet med givet uppdrag redogörelse för erfarenheterna av bestämmelserna

rörande marinverkstäderna, varjämte ämbetsverket i skrivelse den

4 samma månad framlade förslag angående disposition av uppkommet

överskott å rörelsen vid marinverkstäderna under budgetåret 1947/48. Enligt

förslaget skulle den för budgetåret redovisade nettovinsten, inemot

600 000 kronor, till viss del disponeras för inköp av utrustning in. in. för

verkstäderna och i övrigt föras i ny räkning. Vidare skulle ränta å icke i

anspråk taget rörelsekapital inlevereras till marinförvaltningen att tillföras

anslaget för underhåll av fartyg m. in., emedan från detta anslag väsentligen

de förskottsmedel anvisats, vilka möjliggjort att rörelsekapital, utöver

vad som använts för inlösen av verkstadsförråden, ej behövt tagas i

anspråk.

Riksräkenskapsverket framhöll i utlåtande den 29 december 1948, att

redovisningen vid marinverkstäderna under budgetåret 1947/48, i vad avsåg

rörelsekapitalet och räntan därå, icke kunde anses tillfredsställande.

Riksräkenskapsverket ville för sin del föreslå, att den nuvarande anord
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition nr 153.

3

ningen med rörelsekapital ersattes med en rörlig kredit hos riksgäldskontorct.

Enligt riksräkenskapsverket skulle härigenom vinnas både att redovisningen

bleve enklare och klarare och att storleken av rörelsekapitalet

alltid smidigt kunde anpassas efter det föreliggande behovet.

Sedan jämväl statens sakrevision och försvarets civilförvaltning avgivit

utlåtanden i ärendet, avgav marinförvaltningen med skrivelse den 24

augusti 1949 förnyat yttrande över erfarenheterna av redovisningsbestämmelserna

för marinverkstäderna och dispositionen av vid marinverkstäderna

redovisade vinstmedel för budgetåret 1947/48. Marinförvaltningen

biträdde härvid riksräkenskapsverkets förslag om rörlig kredit hos riksgäldskontoret

samt förklarade sig ha för avsikt att i särskild ordning göra

framställning härom.

Jämväl fullmäktige i riksguldskontoret har, i skrivelse den 26 januari

1950, ifrågasatt om icke en rörlig kredit borde öppnas för marinverkstäderna.

Krediten skulle få utnyttjas i mån av behov, och å utnyttjade kreditbelopp

borde utgå ränta efter en räntesats varom överenskommelse

skulle få träffas mellan riksgäldskontoret och marinverkstäderna.

Sedermera har marinförvaltningen med skrivelser den 3 december 1949

och den 12 januari 1951 avgivit förslag till disposition av vid marinverkstäderna

redovisade överskott per den 30 juni 1949 respektive den 30 juni

1950.

I utlåtande den 29 maj 1951 har statens sakrevision framhållit, att de

överskott vid marinverkstäderna i Karlskrona av 1 700 000 kronor och vid

marinverkstäderna i Stockholm av 550 000 kronor, som i enlighet med

en inom sakrevisionen verkställd utredning föreslagits överföras till konton

för disponibla medel, principiellt vore av den art, att de borde inlevereras

till statsverket. Därjämte borde i enlighet med marinförvaltningens

förslag till statsverket inlevereras tillhopa omkring 400 000 kronor, vilket

motsvarade i boksluten verkställda avsättningar för räntor och civilbeställningspålägg.

Likviditeten vid marinverkstäderna syntes emellertid enligt

sakrevisionen icke medgiva inleverering av sammanlagt omkring 2 650 000

kronor utan att anslaget till rörelsekapital toges i anspråk. Därigenom

skulle emellertid marinverkstädernas möjligheter att vid behov disponera

likvida medel kunna minskas i sådan utsträckning, att risk för driftsstörningar

på grund av likviditetssvårigheter skulle kunna uppstå. En förutsättning

för att överskott skulle kunna inlevereras i angiven utsträckning

vore därför enligt sakrevisionen, att rörelsekapital i tillräcklig omfattning

ställdes till marinverkstädernas förfogande, lämpligen i form av rörlig

kredit.

Med skrivelse den 27 februari 1953 bar sedermera marinförvaltningen

gjort framställning om rörlig kredit för marinverkstäderna. Förvaltningen

framhåller härvid, att behovet av rörelsekapital för marinverkstäderna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

successivt ökats. Enligt ämbetsverket sammanhänger detta främst med

den fortlöpande höjningen av prisnivån, ökad förrådshållning av material

och halvfabrikat, ökad produktion samt minskning av anslagsmedel

för täckning av beredskapskostnader. De härigenom ökade anspråken på

rörelsekapital har, framhåller marinförvaltningen, hittills kunnat täckas

endast genom uttagande av förskott och å conto-betalningar i största möjliga

utsträckning, genom balansering av vinstmedel samt genom ersättningsanskaffning

av maskiner in. in. i mindre utsträckning än behållningen

å maskinersältningskontot medgiver. Till de hittillsvarande finansieringsmöjligheterna

har jämväl bidragit, att ränta å ianspråktaget

rörelsekapital samt intäkter av civilbeställningspålägget (sammanlagt cirka

700 000 kronor) ännu icke inlevererats till statsverket. På grund av det

ansträngda likviditetsläget bär vidare den erforderliga reserven för oförutsedda

utgifter numera nedgått under vad som kan anses tillrådligt.

Per den 31 januari 1953 uppgick sålunda de likvida medlen inklusive icke

ianspråktaget rörelsekapital endast till cirka 2,7 miljoner kronor. Då den

sammanlagda omsättningen för marinverkstäderna under innevarande

budgetår beräknas uppgå till mer än 00 miljoner kronor, innebär detta,

att reserven av likvida medel trots utnyttjande av alla till buds stående

finansieringsmöjligheter motsvarar endast cirka två veckors löpande utgifter.

Med anledning av det anförda anser marinförvaltningen att eu utökning

av rörelsekapitalet för marinverkstäderna är oundgängligen nödvändig,

särskilt som behovet av rörelsekapital kommer att såvitt nu kan bedömas

ytterligare stegras. Ämbetsverket föreslår, att det nuvarande rörelsekapitalet

å 6 miljoner kronor omlägges från investeringsanslag under fonden

för förlag till statsverket till en rörlig kredit i riksgäldskontoret samt att

ifrågavarande kredit utökas till 12 miljoner kronor. Därest inleverering

av vinstmedel anses böra ske i större utsträckning än som marinförvaltningen

föreslagit, erfordras ytterligare rörlig kredit å 3 miljoner kronor.

Förvaltningen föreslår ävenledes, att räntefoten för den föreslagna rörliga

krediten utgår med 3,g %, samt att räntan å ianspråktagen rörlig kredit

inlevereras till riksgäldskontoret enligt närmare överenskommelse mellan

riksgäldskontoret och marinförvaltningen. 1 fråga om marinverkstädernas

rätt att utnyttja ifrågavarande rörliga kredit bör det enligt marinförvaltningen

ankomma på ämbetsverket alt utfärda erforderliga föreskrifter.

I utlåtande den 28 februari 1953 angående disposition av vinstmedel hos

marinverkstäderna m. in. anför riksräkenskapsverket att den erforderliga

utökningen av marinverkstädernas rörelsemedel bör ske samtidigt med att

det nuvarande rörelsekapitalet ersättes med en rörlig kredit hos riksgäldskontoret.

Riksräkenskapsverket anser att vinstmedel från marinverkstädernas

rörelse bör inlevereras till statsverket i större omfattning än marin
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

5

förvaltningen föreslagit. Eu rörlig kredit å 15 miljoner kronor bör enligt

riksräkenskapsverkets mening vara tillräcklig även vid bifall till verkets

förslag. Ämbetsverket förutsätter att rörelsemedlen icke anlitas för finansiering

av nödvändiga rationaliserings- och moderniseringsarbeten.

Föredraganden.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har i enlighet med riksdagens

medgivande såsom rörelsekapital för marinverkstäderna under fonden

för förlag till statsverket ett investeringsanslag av ö miljoner kronor

ställts till förfogande mot en ränta av 3,6 % på ianspråktaget belopp. Detta

rörelsekapital har endast delvis utnyttjats. I stället har rörelsen i huvudsak

finansierats genom räntefria förskott från beställare, vilka exempelvis

enligt balansräkningarna vid budgetårsskiftet 1950/51 utgjorde cirka

13 miljoner kronor fpr marinverkstäderna sammanlagt. Största delen av

detta förskottsbelopp hade erhållits från marinförvaltningen.

Såsom riksräkenskapsverket påpekat kan den nuvarande redovisningen

vid marinverkstäderna i vad avser rörelsekapitalet och räntan härå icke

anses tillfredsställande. Anledningen till att man såsom rörelsemedel utnyttjat

från anslag under fjärde huvudtiteln erhållna förskottsmedel i

stället för de medel, som särskilt anvisats för ändamålet, synes vara att

söka däri att enligt numera gällande principer för kapitalbudgetens utformning

medel, som lyftes från investeringsanslag under fonden för förlag

till statsverket och som sedermera återbetalas, icke ånyo kan utbetalas

av riksgäldskontoret. Riksräkenskapsverket har därför föreslagit att den

nuvarande anordningen med rörelsekapital skall ersättas med eu rörlig

kredit hos riksgäldskontoret. Sedan jämväl fullmäktige i riksgäldskonloret

och statens sakrevision uttalat sig i samma riktning, har marinförvaltningen

gjort framställning i ämnet.

Den förebragta utredningen får anses ha styrkt nödvändigheten av att

det nuvarande för marinverkstäderna avsedda rörelsekapitalet omläggcs

från investeringsanslag under fonden för förlag till statsverket till en rörlig

kredit i riksgäldskontoret, och jag finner mig därför böra förorda eu

dylik omföring. Vad angår storleken av nämnda kredit har marinförvaltningen

beräknat densamma till 12 miljoner kronor under förutsättning

att vid marinverkstäderna uppkomna vinstmedel inlevereras till statsverket

i av ämbetsverket föreslagen omfattning; i annat fall beräknas 15 miljoner

kronor vara erforderliga. Marinförvaltningens förslag i förevarande

hänseende, vilket är beroende av Kungl. Maj ris prövning, innebär att uppkomna

vinster i avsevärd utsträckning skulle få tagas i anspråk för anskaffande

av utrustning in. in. för marinverkstäderna. Enligt riksräkenskapsverkets

mening bör uppkommande vinster å arbeten, som utföres vid

marinens verkstäder, endast kunna disponeras för täckande av förluster

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

å andra vid verkstäderna utförda arbeten. Redovisad nettovinst skulle

alltså, till den del den ej befinnes böra reserveras för täckande av framdeles

uppkommande förluster, tillgodoföras inkomsttiteln Övriga diverse

inkomster. Jämväl sakrevisionen har i princip samma uppfattning. Enligt

sakrevisionens uppfattning bör dock överskottet i viss utsträckning

kunna anlitas för finansiering av nödvändiga rationaliserings- och moderniseringsarbeten.

Utan att nu i detalj taga ställning till vilka inkomstbelopp

som bör inlevereras till statsverket räknar jag med att 13 miljoner

kronor skall bli tillräckliga. Jag får dock erinra om att försvarets fabriksslyrelse,

med cn omsättning ungefärligen motsvarande marinverkstädernas,

disponerar ett rörelsekapital av 20 miljoner kronor och dessutom eu

rörlig kredit av 15 miljoner kronor.

Jag föreslår alltså att marinverkstäderna tillerkännes en rörlig kredit

i riksgäldskontoret å högst 13 miljoner kronor. Krediten bör löpa med

ränta till den del den tages i anspråk. Räntesatsen bör bestämmas av fullmäktige

i riksgäldskontoret efter överenskommelse med marinverkstäderna.

I vad avser rätt för riksgäldskontoret att tillhandahålla ifrågavarande

kredit torde riksdagens bemyndigande böra inhämtas. I övrigt torde

det få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda i ärendet erforderliga bestämmelser.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att för beredande,

på sätt i det föregående angivits, av rörelsemedel

åt örlogsvarvens marinverkstäder tillhandahålla sagda verkstäder

en rörlig kredit av 13 000 000 kronor.

Med bifall till vad föredraganden sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

förordnar Hans Maj:t Konungen, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Alf Resare.

Sthlm 1933. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1953:204 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Ma.j:ts proposition angående rörlig kredit för örlogsvarvens marinverkstäder. a1 i texten
  2. SU 1953:87 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rörlig kredit för örlogsvarvens marinverkstäder. s. 1 i texten