Sök i Ratio Lex

Angående anslag till statens försöksgårdar för budgetåret 1953/55, m. m

1953-03-06 · 27 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 27 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:155, Angående anslag till statens försöksgårdar för budgetåret 1953/55, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

1

Nr 155.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till

statens försöksgårdar för budgetåret 1953/55, m. m.;

given Stockholms slott den 6 mars 1953.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Sam. B. Norup.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att egendomen Stenstugu i Gotlands län skall

från och med den 1 mars 1954 inrättas såsom försöksgård. Till kostnaderna

för gårdens drift äskas 12 000 kronor.

Vidare förordas, att förvaltningen av försöksgården vid Röbäcksdalen i

Västerbottens län den 1 juli 1953 skall överföras till styrelsen för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök. Enligt propositionen hör till vissa

kostnader vid gården anvisas 65 000 kronor å driftbudgeten och 8 100 kronor

å kapitalbudgeten.

Därjämte framlägges förslag till omorganisation av den fasta försöksverksamheten

i Norrlands inland. Förslaget innebär, att verksamheten vid Gisselås

försöksgård skall nedläggas och gården överlåtas till lantbruksnämnden

i Jämtlands län. Viss försöksverksamhet skall i stället inrättas vid

Törsta skogs- och lantmannaskola, varjämte fasta försöksfält skall anordnas

på andra platser i det inre av Norrland. Till kostnaderna för den nya

verksamheten begäres 25 000 kronor.

Slutligen hemställes om en medelsanvisning av 196 000 kronor till statens

övriga försöksgårdar.

Under anslaget till Statens försöksgårdar föreslås alltså för budgetåret

1953/54 skola anvisas (12 000 + 65 000 25 000 -f 196 000 =) 298 000

kronor. Därjämte föreslås, att för samma budgetår skall under Statens affärsverksfonder:

Domänverket anvisas ett investeringsanslag av 8 100 kronor

till Markförvärv m. in. för försöksgård vid Röbäcksdalen.

1 Ilihang till riksdagens protokoll 1953. 1 saml. Nr 155.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 1-55.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

6 mars 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, frågor angående anslag

till statens”försöksgårdar för budgetåret 1953/54 m. m. samt anför därvid

följande.

A. Inledning.

Vid behandlingen av de utav styrelsen för lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök i skrivelse den 31 augusti 1952 gjorda anslagsäskandena

för budgetåret 1953/54 såvitt desamma avsåg anslag till statens försöksgårdar

anmälde jag (IX ht p. 26), att jämväl vissa andra framställningar

förelåge, vilka berörde det statliga försöksgårdsväsendet. Sålunda hade

lantbruksstyrelsen och högskolestyrelsen i gemensam skrivelse den 31 oktober

1952 anhållit, att beslut skulle fattas om inrättandet av Stenstugu

gård såsom försöksgård och att för budgetåret 1953/54 medel skulle anvisas

för gårdens drift. Vidare hade Röbäcksdalsutredningen i skrivelse den 1 november

1952 hemställt, bland annat, att medel skulle ställas till förfogande

för olika ändamål avseende Röbäcksdalens försöksgård. Slutligen hade högskolestyrelsen

med yttrande den 22 december 1952 överlämnat en utav en

särskild kommitté verkställd utredning med förslag till ordnandet av den

fasta försöksverksamheten i Norrlands inland. Jag anförde vidare, att ifrågavarande

förslag rörande Stenstugu gård, Röbäcksdalens försöksgård och

den fasta försöksverksamheten i Norrlands inland, vilka syntes komma att

påverka medelsbehovet under förevarande anslag, ännu var föremål för

överväganden inom jordbruksdepartementet. Med hänsyn härtill och då de

statliga försöksgårdarna även i övrigt lämpligen borde behandlas i ett sammanhang,

föreslog ;jag att anslaget skulle i riksstatsförslaget upptagas med

endast beräknat belopp. I enlighet med min hemställan föreslog Kungl.

Maj :t riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Lant
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

3

brukshögskolan och statens lantbruksförsök: Statens försöksgårdar för budgetåret

1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 370 000 kronor.

Jag torde nu få återkomma till denna anslagsfråga.

I förevarande sammanhang torde jag även få anmäla en i skrivelse den

5 februari 1953 gjord framställning av lantbruksnämnden i Västerbottens

län, vari hemställes om ytterligare medel till vissa täckdikningsarbeten vid

Röbäcksdalens försöksgård.

över Röbäcksdalsutredningens framställning har remissutlåtanden avgivits

av statskontoret, lantbruksstyrelsen samt styrelsen för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök.

Över förslaget till ordnandet av den fasta försöksverksamheten i Norrlands

inland har efter remiss utlåtanden avgivits av statskontoret, lantbruksstyrelsen,

lantbruksnämnden i Jämtlands län samt förvaltningsutskotten

hos Jämtlands läns landsting och hushållningssällskap.

B. Framställningen om anslag till statens försöksgårdar

för budgetåret 1953 54.

För innevarande budgetår har anvisats 204 000 kronor till försöksgårdarna.

Beträffande dispositionen av detta anslag har Kungl. Maj :t föreskrivit, bland

annat, att till utgifter för försöksverksamheten och för investeringar vid

samtliga försöksgårdar icke finge användas högre belopp än 135 400 kronor

respektive 55 000 kronor, att i staterna för gårdarna icke finge upptagas

högre nettotillskott av statsmedel än 184 000 kronor samt att för täckande

av oförutsedda utgiftsökningar eller inkomstminskningar finge användas

högst 20 000 kronor.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök hemställer,

att anslaget för nästa budgetår skall höjas med 110 300 kronor till 314 300

kronor i enlighet med följande beräkning.

1952/53 Ökni ng

1. Kostnader för försöksverksamheten .................. 135 400 33 800

2. Kostnader för investeringar......................... 55 000 67 300

3. Kostnader för forskningsverksamheten vid Wiad...... 37 000 9 200

110 300

Högskolestyrelsen anför, att den föreslagna uppräkningen av beloppet

för försöksverksamheten är avsedd att täcka kostnaderna för höjda arbetslöner

och stegrade materielpriser vid samtliga gårdar. Vidare erinras om

att styrelsen i anslagsäskandena för budgetåret 1952/53 begärde en höjning

av anslagsposten med 45 300 kronor, av vilket belopp 14 500 kronor skulle

användas för viss utvidgning av försöksverksamheten vid öjebyns försöksgård,

medan återstoden skulle täcka kostnadsökningen med 20 procent å löner

och 50 procent å materiel. Departementschefen ansåg en uppräkning

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

med 20 procent tillräcklig samt föreslog, att försöksverksamheten vid Öjebyns

försöksgård skulle utvidgas genom att den besparing som uppstod genom

nedläggandet av Gisselås försöksgård disponerades för detta ändamål.

Lantarbetarlönerna och materielkostnaderna har sedan den 1 juli 1951 stigit

med cirka 25 procent. Styrelsen finner det nödvändigt, att ersättning

utgår för denna kostnadsstegring, om försöksverksamheten skall kunna bedrivas

i nuvarande omfattning.

I fråga om kostnaderna för investeringar framhåller högskolestyrelsen

angelägenheten av en ökad och förbättrad inventarieutrustning vid försöksgårdarna.

De ökade resurser, dessa gårdar härigenom skulle erhålla, bör

möjliggöra en rationellare och mera ekonomisk drift. Styrelsen finner det

med hänsyn härtill synnerligen önskvärt, att en av styrelsen framlagd plan

för inventarieanskaffningen kan följas. Enligt denna plan skulle för budgetåren

1951/52 och 1952/53 ha för ändamålet anvisats 68 700 kronor och

61 600 kronor. I själva verket har endast 55 000 respektive 49 000 kronor

beviljats för ändamålet. För budgetåret 1953/54 beräknas enligt planen

kostnaderna till 70 000 kronor. För nästa budgetår bör alltså till investeringar

anvisas i runt tal (68 700 -f- 61 600 + 70 000 — 55 000 —- 49 000 =)

96 300 kronor. Detta belopp måste emellertid uppräknas med 20 procent

eller med cirka 20 000 kronor för att planen för inventarieanskaffning skall

kunna följas. Till detta belopp bör vidare läggas ett belopp av 6 000 kronor

till fortsatt dränering vid Lanna försöksgård. Denna dränering, som

nu icke längre kan uppskjutas, utföres och upplägges som ett försök i samråd

med täckdikningsförsöksnämnden.

Vad angår Wiads försöksgård har för innevarande budgetår beräknats ett

belopp av 37 000 kronor till kostnader för forskningsverksamhet. Vidare har

räknats med ett överskott å jordbruksdriften av 22 000 kronor. Beräkningen

av kostnaderna för forskningsverksamheten gjordes hösten 1950 med utgångspunkt

från då gällande lantarbetarlöner. Av beloppet på 37 000 kronor

avsågs cirka 21 000 kronor utgöra arbetskostnader. Lönehöjningarna beräknas

till cirka 44 procent. För att forskningsverksamheten skall kunna uppehållas

i tidigare omfattning fordras därför enligt högskolestyrelsen en

uppräkning av posten med 9 200 kronor. Något ökat överskott på jordbruksdriften

vid Wiad torde icke kunna påräknas. För övriga gårdar räknar styrelsen

med samma överskott respektive underskott på jordbruksdriften som

för innevarande budgetår.

C. Framställningen om inrättande av en försöksgård å

egendomen Stenstugu i Gotlands län.

För att möjliggöra inrättandet av en försöksgård på Gotland anvisade

1946 års riksdag efter förslag av Kungl. Maj :t (prop. nr 316/1946; jordbruksutskottets

utlåt, nr 75/1946) ett investeringsanslag av 175 000 kronor.

Detta anslag avsågs för inköp av egendomen Stenstugu gård i Endre m. fl.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

5

socknar i Gotlands län. Med färdigställandet av egendomen till försöksgård

skulle emellertid anstå, till dess den då pågående utredningen rörande jordbruksförsöksverksamheten

slutförts. I avbidan härpå skulle egendomen förvaltas

efter Kungl. Maj :ts närmare bestämmande.

I enlighet härmed har åt egnahemsstyrelsen, numera lantbruksstyrelsen,

uppdragits att omhänderha gårdens förvaltning. Med gårdens förutvarande

ägare har upprättats arrendekontrakt, gällande för ett år i sänder eller intill

dess gården övertages för försöksverksamheten.

Sedermera har riksdagen för ett vart av budgetåren 1951/52 (bil. 30 till

statsverksprop. 1951 p. 2; jordbruksutskottets utlåt, nr 5/1951) och 1952/53

(prop. nr 77/1952; jordbruksutskottets utlåt, nr 47/1952) anvisat ett anslag

av 100 000 kronor till upprustning av gården.

Lantbruksstyrelsen samt styrelsen för lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök hemställer i sin gemensamma skrivelse dels att beslut måtte

fattas om inrättandet av Stenstugu gård såsom försöksgård från och med

den 14 mars 1954, dels ock att för budgetåret 1953/54 måtte anvisas 20 000

kronor för driften av gården intill den 1 juli 1954.

I motiveringen för framställningen erinrar styrelserna om att 1949 års

försöksgårdskommitté i sitt den 20 december 1949 avgivna betänkande föreslagit,

bland annat, att landets försöksgårdssystem efter vederbörlig upprustning

av befintliga gårdar skall utökas med åtta nya gårdar. I den turordning,

som uppgjorts för inrättandet av de nya gårdarna, har den föreslagna

försöksgården vid Stenstugu satts före de övriga.

Styrelserna anför vidare, att det för budgetåret 1951/52 till gårdens upprustning

anvisade beloppet å 100 000 kronor tagits i anspråk för avdikning

av tomtmark, oundgängliga reparationsarbeten och uppförande av en ny

ladugårdsbyggnad. Dessa arbeten torde komma att slutföras före utgången

av innevarande budgetår. Det för budgetåret 1952/53 anvisade beloppet avses

till reparation och ombyggnad av bland annat mangårdsbyggnaden, vilken

på grund av angrepp av röta och husbock är i så dåligt skick, att en

upprustning snarast bör komma till stånd. Planeringen av de härför erforderliga

arbetena är enligt styrelserna i hög grad beroende av det ändamål,

för vilket gården kommer att tagas i anspråk. Därtill kommer, att jämväl

byggnadsbehovet i övrigt är avhängigt av den framtida dispositionen av gården.

Enligt styrelsernas mening bör beslutet om gårdens framtida användning

icke vidare uppskjutas. Med hänsyn till de påbörjade och planerade

byggnadsarbetena och då arrendekontraktet årligen utgår den 14 mars, anses

det lämpligt, att gården överföres till lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsöks förvaltning från och med den 14 mars 1954.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

D. Framställningarna rörande Röbäcksdalens försöksgård.

Vid 1949 års riksdag (prop. nr 41/1949; jordbruksutskottets utlåt, nr 46/

1949) fattades principbeslut om att en statlig försöksgård skulle inrättas vid

Röbäcksdalen utanför Umeå.

Efter förslag av Kungl. Maj:t (prop. nr 45/1951; jordbruksutskottets utlåt.

nr 37/1951) anvisade 1951 års riksdag ett anslag å 412 200 kronor för

inköp av mark till ifrågavarande försöksgård samt för utförande av vissa

planeringsarbeten därstädes. Av anslaget skulle sammanlagt 310 900 kronor

disponeras till markförvärv och ägoutbyten m. m. samt 20 976 kronor till

reglering av avlopp och 80 324 kronor till täckdikning. Enligt riksdagens beslut

skulle förvaltningen av området utövas av lantbruksnämnden i Västerbottens

län i samråd med domänstyrelsen och Röbäcksdalsutredningen.

Vid 1952 års riksdag (prop. nr 77/1952; jordbruksutskottets utlåt, nr

47/1952) anvisades sammanlagt 1 061 000 kronor för den vidare utbyggnaden

av försöksgården. Av detta belopp avsågs 875 000 kronor till byggnadsverksamhet,

100 000 kronor till utvändiga ledningar, vägar och planeringsarbeten

samt 86 000 kronor till inventarier och utrustning. Av sistnämnda

belopp beräknades, bland annat, 35 000 kronor för anskaffning av inventarier

till försöksgården samt 11 000 kronor till täckande av kostnaderna

för gårdens drift under budgetåret 1952/53. Samma års riksdag beslöt vidare,

att en statsagronomtjänst skulle inrättas från och med den 1 juli 1953.

Slutligen har i enlighet med förslag av Kungl. Maj :t (prop. nr 99/1952; jordbruksutskottets

utlåt, nr 36/1952) en filial av växtskyddsanstalten inrättats

vid Röbäcksdalen från och med ingången av budgetåret 1952/53. I avvaktan

på att medel skall anvisas till institutionsbyggnad för nämnda filial har

lokaler för densamma tills vidare förhyrts i fastighet i Tegs municipalsamhälle.

Röbäcksdalsutredningens framställning.

Utredningen föreslår i sin skrivelse den 1 november 1952, att förvaltningen

av försöksgården Röbäcksdalen från och med den 1 juli 1953 skall uppdragas

åt styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök. Utredningen

hemställer vidare, att för nästa budgetår skall anvisas dels 39 200

kronor till löner m. m. till vissa befattningshavare, dels 25 000 kronor för

driften och försöksverksamheten, dels ock 45 000 kronor för anskaffande av

besättning samt vissa inventarier.

Angående förvaltningen av försöksgården anför utredningen,

att det av flera anledningar varit ofrånkomligt att anförtro verkställigheten

av 1951 och 1952 års riksdagsbeslut angående forskningsinstitutionen

vid Röbäcksdalen åt skilda organ. Samtliga dessa har emellertid i frågor rörande

försöksgården samrått med utredningen. Det synes utredningen vara

i hög grad angeläget, att såväl verksamheten vid Röbäcksdalen som verk
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 155.

-7

stäHigheten av beslut omhänderhas av ett enda organ, vilket givetvis bör

samråda med av besluten berörda institutioner. Då försöksverksamheten vid

Röbäcksdalen avses komma att påbörjas samtidigt medjnrättandet av den

till lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök knutna nya statsagronomtjänsten,

bör förvaltningen av försöksgården lämpligen överföras* till

lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök från och med den 1 juli

1953. Efter vad utredningen inhämtat, har lantbruksnämnden i Västerbottens

län intet att erinra häremot.

Vad angår medelsanvisningen till löner m. m. erinrar utredningen om

den vid 1952 års riksdag beslutade statsagronombefattningen. I anslutning

därtill framhålles, att erfarenheten givit vid handen att en driftsledare för

närvarande oundgängligen erfordras för att verksamheten vid Röbäcksdalen

skall kunna upprätthållas. Från och med den 1 juli 1953 bör därför enligt

utredningens mening inrättas jämväl en driftsledartjänst. Denna bör i lönehänseende

jämföras med liknande tjänster inom lantbrukshögskolan och

statens lantbruksförsöks förvaltningsområde. Utredningen föreslår, att driftsledaren

placeras i 23 lönegraden, vilket motsvarar högsta lönegraden för

icke agronoinutbildad personal. Vidare förordar utredningen, att ett belopp

av minst 2 000 kronor skall anvisas till resekostnader för statsagronomen.

Till stöd härför anföres, att denne har till huvuduppgift att bearbeta de allmänna

norrländska växtodlingsproblemen och att det med hänsyn härtill

synes påkallat, att han får möjlighet att genom resor inom Norrland följa

dessa problem.

Beträffande det för driften och försöksverksamheten beräknade

beloppet anför utredningen, att vissa svårigheter föreligger att

exakt beräkna erforderligt anslag för driften under budgetåret 1953/54. Att

anslagsmässigt skilja den egentliga jordbruksdriften och försöksverksamheten,

för vilka båda ändamål medel erfordras, är enligt utredningen för närvarande

icke möjligt. Uppdelningen i skiften, planeringen efter täckdikningen,

skötseln av jorden m. m. syftar nämligen till framtida-drift och försök.

För berörda ändamål bör därför ett gemensamt belopp anvisas. I detta

har utredningen inräknat omkostnader för försöksgården, vissa planeringsarbeten,

expenser m. m.

Vad angår medelsbehovet för anskaffning av besättning, inventarier

in. in. anför utredningen, att byggnadsverksamheten vid

Röbäcksdalen har beräknats kunna igångsättas under våren 1953, varefter

ekonomibyggnaderna bör kunna tagas i bruk under hösten samma år. Samtidigt

härmed bör kreatursbesättning anskaffas. Denna har beräknats till

40 mjölkkor, 25—30 kvigor och kalvar samt en tjur. Dessutom erfordras dragare.

Enligt utredningen talar emellertid olika skäl för att fulltalig besättning

icke bör anskaffas omedelbart. Enligt utförda beräkningar bör begynnelsebesättningens

storlek, vilken i första hand bestämmes av fodertillgången,

utgöra ungefär hälften av den slutliga besättningen. En sådan-begynnelsebesättning

torde komma att bereda en ladugårdsskötare i det närmaste

full sysselsättning. Anskaffningskostnaderna för eu reducerad besättning

inklusive dragare har beräknats till 30 000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

Utredningen erinrar om att utredningen i sina tidigare förslag rörande försöksgården

hemställt, att 50 000 kronor skulle ställas till förfogande för inköp

av maskinell utrustning. Såsom av det föregående framgår anvisade

1952 års riksdag emellertid endast 35 000 kronor för ändamålet. Att endast

detta belopp anvisades berodde på att möjlighet ansågs föreligga att överföra

viss utrustning från statens försöksgård Gisselås till Röbäcksdalen.

Man utgick härvid från att Gisselås skulle nedläggas som försöksgård. Organisationen

av den fasta försöksverksamheten i Norrlands inland har emellertid

varit föremål för särskild utredning. Därvid har föreslagits ett överförande

av försöksgården till lantbruksnämnden i Jämtlands län. Därmed

synes det enligt utredningen uteslutet att, i varje fall för närvarande, till

Röbäcksdalen överföra någon maskinell utrustning. Då 50 000 kronor torde

vara ett minimibehov för utrustningen vid Röbäcksdalen, är ett ytterligare

anslag av 15 000 kronor omedelbart erforderligt. Utredningen föreslår därför,

att ett anslag å detta belopp skall anvisas för komplettering av den maskinella

utrustningen vid Röbäcksdalen.

Vid beräkningen av i det föregående angivna medelsbehov har utredningen

utgått från redan fattade beslut rörande försöksgården vid Röbäcksdalen,

varför de berörda beloppen får betraktas såsom driftsmedel, även om de avses

delvis komma att användas för gårdens fortsatta planering till försöksgård.

Röbäcksdalsutredningen erinrar vidare i sin skrivelse om att 1952 års

riksdag (prop. nr 77/1952) i princip godkänt av utredningen tidigare framlagda

förslag, att — utöver filialen till statens växtskyddsanstalt — till Röbäcksdalen

skulle förläggas filialer för statens maskin- och redskapsprovningsanstalter

samt för statens centrala frökontrollanstalt. Angående inrättandet

av dessa filialer anför utredningen i huvudsak följande.

Enligt vad utredningen erfarit, har styrelsen för statens maskinprovningar

i sina anslagsäskanden för budgetåret 1953/54 ånyo upptagit ett förslag

om inrättande av en särskild norrländsk filial. Utredningen vill erinra om

att den tidigare, under förutsättning att filialerna till statens växtskyddsanstalt

och statens centrala frökontrollanstalt inrättades ungefär samtidigt,

föreslagit en gemensam institutionsbyggnad för dessa filialer, vilket ur kostnadssynpunkt

torde vara den fördelaktigaste lösningen av lokalfrågan. Med

hänsyn till därav berörda institutioner är det angeläget, att ställning snarast

tages såväl till frågan om uppförande av denna institutionsbyggnad som

till utformningen av densamma. Växtskyddsfilialen är för sin verksamhet

i hög grad beroende av att lämpliga arbetslokaler erhålles. Utredningen vill

slutligen framhålla, att vad utredningen tidigare anfört om angelägenheten

att inrätta en frökontrollfilial vid Röbäcksdalen fortfarande har samma aktualitet.

Yttranden.

Statskontoret avstyrker utredningens förslag om överförande av försöksgårdens

förvaltning till lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök.

Ämbetsverket erinrar därvid om att frågan om försöksgårdens ställning i

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

9

organisatoriskt avseende var föremål för statsmakternas prövning vid 1952

års riksdag. Föredragande departementschefen uttalade därvid, att Röbäcksdalsutredningen

enligt hans mening icke förebragt tillräckliga skäl för att

man i detta hänseende skulle göra någon avvikelse från vad som gällde för

övriga försöksgårdar, och erinrade, att även vissa delar av den verksamhet,

som bedreves vid Öjebyn, vore inriktade på problem av mera allmänt norrländsk

karaktär. Departementschefen ansåg således, att Röbäcksdalens försöksgård

icke borde organiseras som en avdelning av statens jordbruksförsök.

Detta uttalande godkändes av riksdagen. Någon omständighet, som

skulle kunna motivera avsteg från det av statsmakterna sålunda fattade beslutet,

har enligt statskontoret icke tillkommit.

Däremot har statskontoret icke något att erinra mot att medel nu anvisas

för anställande av en driftsledare. I avvaktan på att närmare erfarenheter

vinnes rörande driften torde anledning dock saknas att för ändamålet inrätta

en lönegradsplacerad tjänst. I varje fall kan ämbetsverket icke tillstyrka,

att tjänsten hänföres till högre lönegrad än Cg 18. I detta sammanhang

erinrar statskontoret om att jordbruksföreståndaren vid Wiads försöksgård

är placerad i 18 lönegraden samt att befattningarna som lantbruksinstruktör

vid lantbruksnämnd och jordbiuksinstruktör vid hushållningssällskap,

vilka nu är hänförda till 16 lönegraden, i enlighet med tjänsteförteckningskommitténs

förslag skall uppflyttas till 17 och 19 lönegraderna.

I fråga om reseanslaget till statsagronomen anser statskontoret, att detsamma

kan begränsas till 1 000 kronor. Frågan om storleken av de medel,

som hör ställas till förfogande för driften av försöksgården samt för anskaffning

av kreatursbesättning och inventarier m. m., undandrager sig statskontorets

säkra bedömande. Ämbetsverket ifrågasätter emellertid, huruvida tillräckliga

skäl föreligger att för förstnämnda ändamål beräkna mer än 20 000

kronor, vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär en höjning

med 9 000 kronor. Vidare framhåller statskontoret, att statsmakterna vid

1952 års riksdag ansåg ett belopp av 35 000 kronor vara till fyllest för anskaffning

av maskinell utrustning till försöksgården.

Lantbruksstijrelsen finner i likhet med utredningen lämpligt, att försöksgården

från och med den 1 juli 1953 ställes under styrelsens för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök förvaltning.

I fråga om förslaget att anvisa medel för en driftsledare i lönegrad Ce 23

framhåller styrelsen, att det även enligt styrelsens mening är nödvändigt

att en särskild driftsledare finnes anställd. Styrelsen finner emellertid tveksamt,

huruvida denne bör placeras i så hög lönegrad som Ce 23. Visserligen

är, såsom utredningen framhåller, vissa assistentbefattningar inom lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsöks förvaltningsområde, vilkas innehavare

icke har agronomutbildning, placerade i denna lönegrad, men å andra

sidan är vissa andra statliga befattningar, med vilka måhända en mera direkt

jämförelse torde kunna göras, placerade i avsevärt lägre lönegrad. Styrelsen

erinrar även om att Kungl. Maj :t genom beslut den 18 juli 1952 med
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

givit, att hos lantbruksnämnden i Västerbottens län får tills vidare anställas

en befattningshavare med huvudsaklig uppgift att vara arbetsledare vid

ifrågavarande försöksgård. Därvid har även föreskrivits, att befattningshavaren

skall äga åtnjuta arvode, motsvarande lön enligt 20 löneklassen. Enligt

styrelsens mening torde det vara till fyllest, att han placeras i lönegrad

Ce 20.

Vad angår det för inköp av inventarier äskade beloppet anföres, att —

även om möjligheten till överföring av viss utrustning från Gisselås alltjämt

skulle föreligga — det för maskinell utrustning beräknade beloppet enligt

lantbruksstyrelsens mening är så knappt tilltaget, att det nu begärda ytterligare

beloppet å 15 000 kronor till inköp av inventarier ändock skulle vara

behövligt.

Mot utredningens förslag i övrigt har lantbruksstyrelsen intet att erinra.

Styrelsen framhåller emellertid, att det med hänsyn till vikten av valet utav

lämplig ras m. m. för den kreatursbesättning, vartill medel begäres, synes

önskvärt att styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök

vid inköpet av besättningen samråder med hushållningssällskapet i länet.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök tillstyrker

de av utredningen framlagda förslagen.

Lantbruksnämndens framställning.

Lantbruksnämnden i Västerbottens län hemställer i sin skrivelse att för

täckande av kostnadsfördyringar som uppstått å hittills utförda täckdikningsarbeten

vid Röbäcksdalens försöksgård måtte beviljas ett tilläggsanslag

av 28 000 kronor samt att för fullföljande av täckdikningen inom ett

område av 7 hektar av försöksgårdens mark måtte anvisas ett belopp av

8 100 kronor. 1 sin motivering för framställningen erinrar nämnden om det

belopp å 80 324 kronor, som av 1951 års riksdag anvisades till täckdikning

vid försöksgården. 1 övrigt anför nämnden i huvudsak följande.

Vid upprättandet av preliminär täckdikningsplan, som låg till grund för

beräkningen av dikningskostnaderna, ansågs det erforderligt med ny täckdikning

av 73 ha av försöksgårdens mark. Återstoden utgjordes av områden,

som tidigare täckdikats. Vid närmare undersökningar visade det sig emellertid

nödvändigt att genomföra en fullständig omdikning av en avsevärd

del av den mark, vilken tidigare dränerats. Inom återstoden av den tidigare

täckdikade marken kunde emellertid en restaurering av dräneringen utföras.

Detta medförde sålunda en viss omdisponering av de planerade täckdikningsarbetena.

Arbetet med omdikningen av den tidigare täckdikade arealen

kunde nämligen ej anstå på grund av dennas belägenhet utan måste utföras

i samband med dikningen av de angränsande områdena. Av denna

anledning kvarstår en motsvarande areal tidigare ej täckdikad mark fortfarande

odränerad.

På grund av de kraftiga prisstegringar på material och arbetskraft som

ägt rum sedan år 1950 har det ej varit möjligt att utföra ifrågavarande arbete

utan att överskrida det anslagna beloppet, 80 324 kronor. Kostnader
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

na kommer att överstiga detta belopp med 28 000 kronor, innebärande en

kostnadsfördyring med cirka 35 procent.

Av den mark som nu kvarstår ej täckdikad har dikningen inom 7 ha påbörjats

genom att vissa stammar blivit lagda. Ett omedelbart fullföljande av

dikningen på denna areal är därför nödvändigt. För detta ändamål beräknas

ett belopp av 8 100 kronor vara erforderligt. För den därefter återstående

arealen, som i huvudsak omfattar den del av försöksgården dit

trädgårdsförsöken beräknas bli förlagda, torde täckdikning tills vidare kunna

anstå.

E. Den fasta försöksverksamheten i Norrlands inland.

I 1952 års statsverksproposition (IX ht p. 26) föreslogs, att Gisselås försöksgård

skulle nedläggas från och med den tidpunkt, som Kungl. Maj :t

framdeles bestämde. Jordbruksutskottet (utlåt, nr 46/1952) fann sig i princip

kunna biträda detta förslag. Utskottet ansåg emellertid angeläget, att

försöksverksamhet även i fortsättningen komme att bedrivas i fråga om de

speciella jordbruksproblem, som förelåge i det inre av Norrland. Av detta

skäl förordade utskottet, att genom Kungl. Maj :ts försorg en utredning skulle

komma till stånd rörande möjligheterna att i samband med nedläggandet

av Gisselås försöksgård till annan plats i Jämtland förlägga försöksverksamhet

beträffande jordbruksproblemen i Norrlands inland. I avvaktan på

utredningens resultat syntes det utskottet önskvärt, att vid Gisselås pågående

försök fullföljdes i den utsträckning som vore möjlig. Utskottet förordade

därför, att Gisselås tills vidare under budgetåret 1952/53 skulle bibehållas

såsom statlig försöksgård. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets

förslag.

Den 6 juni 1952 uppdrog Kungl. Maj :t åt styrelsen för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök att verkställa den av riksdagen begärda utredningen.

För fullgörande av uppdraget har högskolestyrelsen tillkallat

särskilda sakkunniga, vilka antagit benämningen 1952 års försökskommitté

för Norrlands inland. Kommittén har bestått av överinspektören för försöksväsendet

Y. H. Gustafsson, ordförande, lantbrukaren K. G. Brofalk, ledamoten

av riksdagens första kammare J. N. Jonsson och docenten P. E. H. Åkerberg.

Vidare har i kommittén ingått följande av Jämtlands läns hushållningssällskap

utsedda ledamöter, nämligen t. f. sekreteraren bos sällskapet

N. G. Bengtsson, ledamoten av riksdagens första kammare P. O. Pålsson och

ledamoten av riksdagens andra kammare J. S. Jonsson. Kommittén har till

högskolestyrelsen avgivit betänkande med förslag till ordnandet av den fasta

försöksverksamheten i Norrlands inland. Såsom framgår av det föregående

har styrelsen med skrivelse den 22 december 1952 överlämnat betänkandet

till Kungl. Maj :t.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

Kommitténs förslag.

Kommitténs förslag innebär i huvudsak, att statens försöksgård Gisselås

skall nedläggas och att gården skall övertagas av lantbruksnämnden i Jämtlands

län. I samband därmed synes enligt kommittén en minskning av gårdens

åkerareal böra övervägas, så att denna erhåller en med hänsyn till befintliga

ekonomibyggnader avpassad omfattning. Om så blir möjligt med

hänsyn till den framtida dispositionen av gården, bör vissa vid Gisselås nu

utlagda försök tills vidare fortsättas. Förslaget innebär vidare, att en fast försöksverksamhet

för Norrlands inland skall utbyggas och organiseras genom

att en central för verksamheten inrättas vid Törsta skogs- och lantmannaskola

i Ås kommun samt ett antal fasta försöksplatser anordnas annorstädes

inom ifrågavarande område. Till inredning och utrustning föreslås ett sammanlagt

belopp av i runt tal 54 400 kronor. Årskostnaderna för verksamheten

har av kommittén beräknats till i runt tal 51 700 kronor, varav 41 200

kronor till avlöningar och 10 500 kronor till omkostnader. Slutligen innefattar

förslaget, att den försökstekniska utrustningen vid Gisselås skall få

disponeras för verksamheten. Beträffande detaljerna i förslaget torde få

hänvisas till följande redogörelse för innehållet i kommitténs betänkande.

Den nuvarande försöksverksamheten. Kommittén har inledningsvis redogjort

för den nuvarande jordbruksförsöksverksamheten i Norrlands inland.

Av denna redogörelse framgår, att det inom nämnda område förekommer

såväl lokal som fast sådan verksamhet. Den förra bedrives hos enskilda jordbrukare

av hushållningssällskapen under viss ledning av statens jordbruksförsök,

medan den fasta försöksverksamheten huvudsakligen är förlagd till

Gisselås försöksgård. Denna är i likhet med övriga försöksgårdar direkt underställd

styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök. Fast

försöksverksamhet bedrives emellertid under ledning av statens jordbruksförsök

även vid den fasta försöksstationen vid Malgomajskolan samt vid ett

antal fasta försöksfält.

Beträffande verksamheten vid Gisselås framhålles, att denna till övervägande

del gällt myrjord. Fasta försöksfält har dock anordnats på fastmarksjord

i försöksgårdens närhet för prövning av nya sorter och för att erhålla

en viss jämförelse mellan myr- och fastmarksjord. Verksamheten vid Gisselås

har i övrigt omfattat myrjordens uppodling, dikning, bearbetning,

gödsling samt vallanläggningsmetoder jämte sort- och stamval.

Av kommitténs redogörelse framgår vidare att det vid de fasta växtodlingsförsök,

som förlagts till Malgomajskolan, sker en prövning av ännu

icke marknadsförda sorter av havre och korn samt rödklöverstammar. Vidare

utföres liknande försök med höstråg och ärter, såtidsförsök med höstråg

m. m. Vid vissa till Prästgården i Lit förlagda försök prövas likaledes

ännu icke marknadsförda sorter och stammar. Dessutom utföres från och

med år 1952 sortförsök med potatis.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

13

Slutligen erinrar kommittén om den verksamhet, som från och med budgetåret

1949/50 bedrives av statens jordbruksförsök med anlitande av anslaget

för betesförsök i Norrland. Verksamheten, som i fråga om Norrlands

inland förlagts till ett flertal platser inom Jämtlands och Västerbottens län,

bedrives i samråd med domänstyrelsen, skogsstyrelsen och lantbruksstyrelsen.

Avvecklingen av statens försöksgård Gisselås. Kommittén anför, att den

efter prövning av olika alternativ funnit förmånligast, att försöksgården

Gisselås övertages av lantbruksnämnden i Jämtlands län. I samband därmed

bör enligt kommittén övervägas, huruvida gårdens åkerareal genom

skogsplantering eller på annat sätt bör minskas i sådan utsträckning att den

blir mera avpassad för de nuvarande ekonomibyggnaderna. Om nämnden

skall tills vidare själv förvalta gården, utarrendera eller avyttra densamma,

torde få bero på nämndens eget val. Kommittén framhåller, att det — om

så blir möjligt med hänsyn till den framtida dispositionen av gården — vore

önskvärt, om vissa vid densamma nu utlagda särskilt betydelsefulla försök

tills vidare kunde få fortsätta. De försök, som därvid avses, är tre å fyra

försök med koppargödsling, två försök med stigande mängder fosforsyra och

kali samt ett försök med stallgödsel och handelsgödsel i olika kombinationer.

Därtill kommer sammanlagt tre försök, som skall slutföras under år

1953, och fem försök, som skall slutföras under år 1954. Vidare vore det

värdefullt, om två försök på den icke odlade myren kunde hållas under observation.

Det ena gäller vallanläggning utan odlingsåtgärder och det andra

försök med träaska till skog. Det skulle även vara av mycket stor betydelse,

om undersökningarna över torvjordens sättning på Gisselåsmyren kunde

fullföljas. Enligt gällande plan skulle en ny avvägning av myren ha utförts

under år 1952 men kunde av olika skäl icke då äga rum. Det vore emellertid

värdefullt, om den kunde genomföras under år 1953 och om därefter nya

avvägningar planenligt kunde komma till stånd vart tionde år för att belysa

denna för uppodlingen och dikningen av våra torvmarker viktiga fråga.

Slutligen anför kommittén, att Gisselåsmyren väl torde lämpa sig för försök

rörande torvmarkernas frostlänthet. Det vore därför av värde, om den kunde

stå till förfogande härför i den mån detta svåra problemkomplex framdeles

kan upptagas till behandling. I övrigt bör myr jordsproblemen upptagas

till behandling vid andra försöksplatser, i den mån lämplig jord kan

göras tillgänglig. Kommittén har sig även bekant, att statens skogsforskningsinstitut

är intresserat av att, därest möjlighet erbjudes, utnyttja vissa

arealer vid Gisselås för försöksändamål.

Behovet av utbyggnad av den fasta försöksverksamheten i Norrlands inland.

I fråga om fasta försöksplatser i Norrland anför kommittén, att Norrlands

inland representeras av Gisselås försöksgård, de fasta försöksfälten

vid Fagerdal, Gisselås, och vid Prästgården, Lit, samt den fasta försöksstationen

vid Malgomajskolan. Tyngdpunkten av jordbruket i Norrlands inland

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

ligger i Jämtland, framför allt i bygderna runt Storsjön. Med hänsyn till

jordbrukets omfattning samt klimatet och jordmånens växlinger är den fasta

försöksverksamheten i Norrlands inland icke tillgodosedd genom nyssnämnda

försöksplatser och blir, då Gisselås nedlagts, helt otillräcklig. Kommittén

finner därför i hög grad angeläget, att en förstärkning av denna verksamhet

kommer till stånd. Kommittén framhåller, att eftersom jordbruket i området

till största delen är förlagt till fastmarksjord och frågan om myrjordarnas

omvandling till åkerjord minskat i aktualitet, försöksverksamheten

synes böra förläggas huvudsakligen till fastmarksjord. Då någon försöksgård

icke kommer att finnas inom området, sedan Gisselås nedlagts, bör enligt

kommittén en central för den fasta försöksverksamheten anordnas vid

någon härför lämplig gård. Till denna gård skulle sådana försök kunna

förläggas, som är av särskilt arbetskrävande karaktär och för vilkas rationella

genomförande en daglig tillsyn är nödvändig. Centralen bör förses med

ändamålsenliga arbetslokaler, försökslada och enklare laboratorieutrymmen

för behandling av vissa från försöken uttagna prov ävensom lokaler för

förvaring av för verksamheten nödvändig försöksutrustning. I övrigt bör

verksamheten planeras så, att jordbruksproblemen inom de viktigaste jordbruksområdena

i det inre Norrland kan belysas så väl som möjligt genom

försök, utlagda inom dessa områden. Kommittén framhåller slutligen, att

behovet av utbyggnad av den fasta försöksverksamheten i Norrlands inland

icke direkt beröres av den beslutade centrala forskningsinstitutionen vid

Röbäcksdalen. Denna har nämligen till huvuduppgift att forskningsmässigt

belysa allmänt norrländska jordbruksproblem.

Den fasta försöksverksamhetens framtida organisation och omfattning i

Norrlands inland. Kommittén anför, att den efter övervägande av olika alternativ

funnit, att den föreslagna cenlralen för den fasta försöksverksamheten

bör kunna förläggas till Törsta skogs- och lantmannaskola i Ås kommun.

Till stöd härför anföres, att det i samband med en agrogeologisk undersökning

av egendomen, vilken år 1945 utfördes för norrlandskommitténs räkning,

uttalades bland annat att, därest det gällde en försöksgård för Storsjöbygden

eller Jämtlands silurområde, Torstaområdet syntes vara mycket

lämpligt, särskilt med tanke på de intilliggande egendomarna, t. ex. prästgårdsmarken,

där jorden sannolikt ej vore i så hög kultur. Enligt kommittén

kommer därtill, att vid Ås löneboställe, som arrenderas av Torstaskolan och

gränsar intill denna, finnes byggnader, som icke användes av skolan och

som efter vissa ändringsarbeten kan tagas i anspråk för försöksverksamhetens

behov. Angående förläggningen av försökscentralen upplyser kommittén

vidare, att skolstyrelsen förklarat sig villig att bereda plats för försöksverksamheten

samt att preliminär överenskommelse härom träffats mellan

statens jordbruksförsök och skolstyrelsen.

I fråga om uppläggningen och omfattningen av verksamheten vid Törsta

anför kommittén, att en areal av 3 hektar vid Ås löneboställe bör arrenderas

för mera komplicerade försök rörande för inre Norrland viktiga växtföljds
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr löö.

15

problem m. m. Ä denna areal bör försöksledningen svara för såväl brukningsarbeten

som i övrigt erforderliga arbeten. Dessutom bör i första hand

upptagas vissa sort- och stamförsök, odlingstekniska försök samt gödslingsförsök.

Dessa bör följa gårdens växtföljd på samma sätt som statens

jordbruksförsöks övriga fasta försöksverksamhet följer växtföljden vid fasta

försöksstationer och fasta försöksfält.

Då jordbruksproblemen inom Norrlands inland är mycket växlande, kan

emellertid den fasta försöksverksamhetens behov av försöksmöjligheter inom

Storsjöområdet enligt kommitténs mening icke anses tillfredsställt genom

verksamheten vid Törsta och den eventuellt kvarstående verksamheten vid

Gisselås. Ytterligare försöksplatser är därför erforderliga. Fast försöksverksamhet

bör sålunda anordnas även i Hammerdalsbygden, Litsbygden, västra

och södra Storsjobygden, östra Jämtland, Svegsbygden och silurbygden i

södra Lappland. Härom anför kommittén följande.

Inom Hammerdalsbygden torde det fasta försöksfältet å fastmarksjord i

Fagerdal, Gisselås, tills vidare böra ingå i organisationen för den fasta försöksverksamheten

i Norrlands inland.

I Litsbygden torde statens jordbruksförsöks fasta försöksfält vid Prästgården

böra anslutas till organisationen.

Utredningen har funnit, att goda försöksmöjligheter kan erhållas på

Vångens egendom i västra Storsjöbygden. Egendomen, som omfattar 40

hektar åkerjord och 60 hektar röjd betesmark, äges av staten. Styrelsen

för Vången har förklarat sig beredd att upplåta mark för försöksverksamheten.

I södra Storsjöbygden synes ett fast försöksfält böra anordnas i trakten

av Myssjö-Kövra. Undersökningar angående plats för försöksfältet m. m.

synes lämpligen böra utföras av den befattningshavare, som får hand om

försöksledningen.

I östra Jämtland bör ett fast försöksfält komma till stånd i trakten av

Ragunda-Bispgården å plats, som utses av försöksledningen.

Försöksplats i Svegsbygden bör även utses av försöksledningen.

Slutligen svnes statens jordbruksförsöks fasta försöksstation vid Malgomajskolan

böra inordnas i organisationen.

Verksamheten vid nu angivna försöksplatser synes i stort sett böra ordnas

på samma sätt som försöken vid Törsta. Försöken bör utläggas och skolas

från Törsta och ersättningen för arrende och intrång i driften utgå efter

samma normer som vid Törsta. Försöksuppgifterna torde även i stort sett

bli desamma som vid Törsta med de modifieringar, som kan anses lämpliga

på grund av förhållandena inom respektive bygder. Man torde kunna beräkna,

att i genomsnitt årligen fem försök behöver genomföras vid varje

försöksplats.

Vidare anför kommittén, att den fasta försöksverksamheten i Norrlands

inland i samband med nedläggandet av Gisselås försöksgård bör inordnas i

den riksomfattande försöksverksamhet, som under ledning av statens jordbruksförsök

bedrives vid fasta försöksstationer och fasta försöksfält i olika

delar av landet. Den direkta ledningen av verksamheten bör på grund av dess

storleksordning anförtros eu inom området placerad befattningshavare i överassistents

tjänsteställning. Arbetet i samband med den nu pågående betesförsökverksamheten

inom området bör jämväl anförtros ledningen av den

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

fasta försöksverksamheten. Kostnaderna för dessa försök, vilka för närvarande

uppgår till cirka 2 000 kronor, bör liksom hittills bestridas av det nuvarande

anslaget till betesförsök i Norrland. Slutligen framhåller kommittén,

att samarbete mellan försöksledningen i Törsta och den blivande ledningen

för forskningsinstitutionen vid Röbäcksdalen givetvis bör komma

till stånd. Det torde få ankomma på Röbäcksdalsutredningen att framlägga

förslag härutinnan.

Kostnadsberäkning. Vad först angår avlöningskostnaderna föreslår kommittén,

att medel skall beräknas för avlönande av en överassistent i lönegrad

Ce 29 och en assistent i lönegrad Ce 21. Dessutom bör för tillfällig arbetskraft

anvisas ett belopp av 9 000 kronor. Sammanlagt skulle alltså erfordras

41 160 kronor. Med hänsyn till att hittills beräknats omkring 34 000 kronor

till avlönande av en försöksgårdsföreståndare och en assistent vid Gisselås

försöksgård, vilket belopp i och med att denna försöksgård nedlägges blir

tillgängligt, skulle den faktiska utgiftsökningen stanna vid i runt tal 7 200

kronor. I övrigt anföres rörande de föreslagna tjänsterna, vilkas innehavare

båda bör placeras vid Törsta, att den ifrågavarande försöksverksamheten

och den dagliga tillsynen av försöken därstädes bör anförtros överassistenten

och att assistenten erfordras bland annat för anläggningen, skötseln och

skörden av försöken å försöksplatserna utanför Törsta.

I fråga om behovet av medel för inredning och utrustning anför kommittén,

att vissa byggnadsutrymmen kommer att ställas till förfogande för försöksverksamheten

enligt den preliminära överenskommelsen med Törsta

skogs- och lantmannaskola. Efter vissa ombyggnads- och ändringsarbeten

kan härigenom erhållas fullt tillfredsställande såväl ekonomibyggnader som

bostad åt överassistenten. För dessa arbeten erfordras enligt av kommittén

verkställda beräkningar ett sammanlagt belopp av 26 460 kronor, varav

17 660 kronor till bostaden och 8 800 kronor till ekonomibyggnaderna. Beträffande

medel till utrustning förutsätter kommittén, att den försökstekniska

utrustning, som finnes vid Gisselås, skall tillföras försöksverksamheten

i Norrlands inland. En viss komplettering synes dock nödvändig, särskilt

med hänsyn till att verksamhetens förläggning till olika platser inom

området medför att personal, utrustning och skördeprodukter måste

transporteras mellan försöksplatserna. För sistnämnda ändamål har kommittén

beräknat ett sammanlagt belopp av 27 915 kronor, varav 19 000 kronor

till en s. k. stationsvagn, 5 615 kronor till ett transportabelt tröskverk

med motor, 2 500 kronor till en försökssåningsmaskin med motor, 400 kronor

till ett torkskåp och 400 kronor till en analysvåg.

Kommittén har vid beräkningen av de årliga driftkostnaderna uppdelat

dessa i kostnader för verksamheten vid Törsta och kostnader för verksamheten

vid övriga försöksplatser. Beträffande förstnämnda kostnader anföres,

att normal jordbearbetning och gödsling enligt det preliminära kontraktet

med skolstyrelsen skall utföras genom styrelsens försorg samt att kostnaderna

härför skall ersättas genom den grundavgift, som förutsättes skola

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr löö.

17

utgå för varje enskilt försök. Andra arbeten, som påfordras av försöksledningen,

skall ersättas till i orten gängse priser. De årliga driftkostnaderna

för verksamheten vid Törsta har av kommittén beräknats till 8 700 kronor,

varav 450 kronor till arrende, 750 kronor till grundavgift för 10 försök, som

följer gårdens växtföljd, 1 000 kronor till ersättning för av gården utfört

arbete, 2 000 kronor till drivmedel och underhåll av maskiner, 1 000 kronor

till underhåll av byggnader in. in., 1 500 kronor till diverse förnödenheter,

provtagningsmateriel, frakter in. in. samt 2 000 kronor till resekostnader.

Med kostnaderna för verksamheten vid Törsta har därvid sammanförts kostnaderna

för resor, drivmedel in. in. för sambandet mellan Törsta och övriga

försöksplatser. De årliga driftkostnaderna för försöken vid sistnämnda platser

har beräknats till sammanlagt 5 250 kronor, varav 2 250 kronor till

grundavgift för 5 försök på envar av 6 försöksplatser, 2 000 kronor till ersättning

för av gården utfört arbete och 1 000 kronor till frakter in. in. Kommittén

har därvid utgått från att försöken skall skötas av personal vid

Törsta samt att till försöksvärden skall utgå samma grundavgift för normal

jordbearbetning och gödsling som vid Törsta ävensom att arbeten därutöver

skall ersättas till i orten gängse priser.

De årliga utgifterna för Törsta och övriga försöksplatser skulle således

sammanlagt uppgå till (8 700 + 5 250 =) 13 950 kronor. Denna summa bör

emellertid enligt kommittén reduceras med dels ett belopp å 1 500 kronor,

motsvarande statens jordbruksförsöks hittillsvarande årliga kostnad för försöksplatserna

vid Malgomaj skolan och Prästgården, Lit, dels den ungefärliga

årliga kostnaden, 2 000 kronor, för den betesförsöksverksamhet, som

enligt kommitténs förslag skall anslutas till ifrågavarande fasta försöksverksamhet.

Nettokostnaden skulle sålunda komma att uppgå till 10 450

kronor. Detta belopp synes enligt kommittén böra jämföras med det årliga

anslaget å 12 000 kronor, som för närvarande utgår till försöksverksamheten

vid Gisselås försöksgård.

Kommittén avslutar sin kostnadsberäkning med en jämförelse mellan de

totala kostnaderna för den av kommittén föreslagna fasta försöksverksamheten

och de kostnader som ett fortsättande av verksamheten vid Gisselås

skulle medföra. Av denna jämförelse framgår att försöksgårdskommittén

och lantbrukshögskolans styrelse beräknat investeringskostnaderna för Gisselås

till sammanlagt omkring 169 200 kronor, medan det av kommittén för

här ifrågavarande försöksverksamhet beräknade beloppet uppgår till i runt

tal endast (26 460 + 27 915 =) 54 400 kronor. Vad angår årskostnaden uppgår

denna för Gisselås till sammanlagt i runt tal 57 000 kronor, varav 34 000

kronor till avlöningar, 12 000 kronor till omkostnader och 11 000 kronor till

täckande av underskott å jordbruksdriften. Årskostnaderna för den av kommittén

föreslagna verksamheten har däremot, såsom framgår av det föregående,

beräknats till (41 160 -[- 10 450 = ) 51 610 kronor. I förhållande till

ett fortsättande av verksamheten vid Gisselås innebär sålunda förslaget en

minskning av investeringskostnaden med cirka 115 000 kronor och av årskostnaderna

med cirka 5 400 kronor.

2 liihung till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 155.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 1-55.

Yttranden.

Det av kommittén framlagda förslaget tillstyrkes till alla delar av styrelsen

för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök, landstingets i

Jämtlands län förvaltningsutskott samt Jämtlands läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott. Beträffande högskolestyrelsens yttrande må dock

anföras, att tre av styrelsens ledamöter uttalat, att de icke ansåge möjligt

att utföra det av kommittén föreslagna försöksprogrammet inom den härför

beräknade kostnadsramen. Förslaget biträdes i huvudsak även av statskontoret.

Lantbruksstyrelsen däremot förklarar sig för sin del icke kunna tillstyrka

förslaget i den omfattning, som kommittén angivit. Lantbruksnämnden

i Jämtlands län slutligen, vilken begränsat sitt yttrande till frågan om

Gisselåsgårdens framtida disposition, har i princip icke något att erinra mot

att gården överföres till nämndens förvaltning.

I övrigt må av ifrågavarande yttranden återgivas följande.

Statskontoret framhåller, att Gisselås försöksgård bör överlåtas på lantbruksnämnden

endast under förutsättning, alt förvärvet kan tjäna såsom

ett led i den rationaliseringsverksamhet på jordbrukets område, som nämnden

har att bedriva. Ämbetsverket utgår från att avsikten varit, att försöksgården

skall inköpas av nämnden, varvid kostnaderna för förvärvet torde

böra bestridas av jordfondens medel. Då Gisselås icke är redovisad såsom

kapitaltillgång i statsbokföringen, bör köpeskillingen tillgodoföras den i riksstaten

uppförda inkomsttiteln Övriga diverse inkomster. Beträffande tjänsten

som överassistent i Ce 29 vid Törsta ifrågasätter statskontoret, om den icke

i vart fall tills vidare bör upptagas i 27 lönegraden med tjänstebeteckningen

förste assistent. I samband härmed bör en tjänst som försöksgårdsföreståndare

i Ca 31 avföras ur personalförteckningen. Avlöningskostnaderna för

såväl överassistenttjänsten som assistenttjänsten bör utgå från lantbrukshögskolans

och statens lantbruksförsöks avlöningsanslag. Övriga driftkostnader

ävensom utgifterna för försöksanstaltens anläggande synes för budgetåret

1953/54 lämpligen kunna belasta anslaget till statens försöksgårdar.

För därefter följande budgetår bör emellertid enligt statskontoret övervägas,

huruvida icke de årliga omkostnaderna för försöksverksamheten bör bestridas

från lantbrukshögskolans och statens lantbruksförsöks anslag till materiel

in. m. Statskontoret uttalar slutligen, att — därest försökscentralen vid

Törsta befinnes böra nedläggas efter endast några års verksamhet — möjlighet

bör hållas öppen för staten att erhålla gottgörelse för kostnader för

upprustning av vissa byggnader vid Torstaskolan.

Lantbruksstyrelsen framhåller, att den föreslagna försökscentralen vid

Törsta utgör en ny form av försöksinstitutioner, som närmast måste jämställas

med statlig försöksgård. Beträffande utbyggnaden av sådana gårdar

erinrar styrelsen om att beslut fattats om inrättande och utbyggnad av försöksgården

vid Röbäcksdalen utanför Umeå. Beslut har av riksdagen även

fattats om inrättande av en försöksgård vid Sunne i Värmlands län och

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

19

därjämte har riksdagen anvisat medel för inköp och utrustning av Stenstugu

gård i Gotlands län. Definitivt beslut om att disponera sistnämnda

gård såsom försöksgård har dock ännu ej fattats. Det må enligt lantbruksstyrelsen

även nämnas, att 1949 års försöksgårdskommitté uttalat, att utöver

de befintliga försöksgårdarna samt försöksgårdarna i Sunne och vid

Röbäcksdalen borde försöksgårdar i första hand inrättas vid Stenstugu, vid

Vreta kloster och vid Bollnäs.

Beträffande nedläggandet av försöksgården i Gisselås erinrar styrelsen om

att anledningen härtill varit, bland annat, att en fortsatt verksamhet skulle

erfordra betydande kapitalinvesteringar samt att försöksverksamheten vid

gården avsett förhållanden, som gällt endast för vissa speciella delar av

Norrland. Meningen synes även ha varit att vid Röbäcksdalen i någon mån

beakta de försöksfrågor, som hittills behandlats vid Gisselås. Då emellertid

vissa för inlandet speciella försöksspörsmål enligt styrelsens mening knappast

torde kunna utforskas i erforderlig utsträckning vid Röbäcksdalen, finner

styrelsen önskvärt, att försöksverksamheten förstärkes inom nämnda

område. Den föreslagna centralen skulle kräva i huvudsak lika stor personalstyrka

som vid Gisselås. Vad gäller omkostnaderna torde man få räkna

med att ej heller dessa kommer att bli lägre vid centralen ifråga än vid

Gisselås. Kommittén synes för övrigt ha räknat med alltför låga kostnader

för det förordade försöksprogrammet. Styrelsen kan för sin del icke tillstyrka

föreliggande förslag i den omfattning, kommittén angivit. Föreligger behov

av en försöksgård i Norrlands inland, bör en sådan sättas in i planen för

försöksgårdssystemets utbyggnad.

Lantbruksstyrelsen framhåller vidare att den av styrelsen förordade förstärkningen

av försöksverksamheten bör genomföras utan dröjsmål och genom

att ytterligare bidrag, förslagsvis 25 000 kronor, beviljas till den av

Jämtlands läns hushållningssällskap bedrivna lokala försöksverksamheten.

Bidraget synes för budgetåret 1953/54 böra utgå såsom delpost ur anslaget

till statens försöksgårdar och i fortsättningen ur anslaget till bidrag till lokal

försöksverksamhet.

Beträffande utredningens förslag att Gisselås skall övertagas av lantbruksnämnden

anför lantbruksstyrelsen, att styrelsen finner det mindre lämpligt,

att nämnden på längre sikt förvaltar eller utarrenderar gården. Denna

bör därför säljas snarast möjligt, lämpligen under medverkan av nämnden.

I samband med försäljningen bör prövas frågan, huruvida gården helt eller

delvis kan få betydelse ur rationaliscringssynpunkt samt huru lämpligen

bör förfaras med den försökstekniska utrustning, som finnes där. Styrelsen

motsätter sig icke att nämnden — om så befinnes önskvärt — i avvaktan på

fastighetens försäljning tager hand om gårdens skötsel.

Lantbruksnämnden i Jämtlands län anför i huvudsak följande rörande

förslaget, att Gisselås försöksgård skall övertagas av nämnden.

Den individualplanering, som måste bli en följd av nämndens övertagande

av gården, torde komma att visa, att delar av fastigheten bör användas

dels för komplettering av jordbruksjord, dels för kompletteringsändamål

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kanyl. Maj:ts proposition nr 155.

först sedan skogsplantering genomförts. Slutligen torde, för att byggnaderna

ej skall bli överflödiga, den mark som angränsar dem kunna användas

för att skapa en särskild brukningsenhet anpassad efter byggnadsvolymen.

Denna brukningsenhet liksom en del andra skogfattiga eller skoglösa brukningsenheter

i skifteslaget måste erhålla skogstilldelning. Detta kan bäst

ske genom inköp av de skogsfastigheter, som äges av Manne Stenbergs

dödsbo. Dödsboet torde emellertid icke sälja någon skogsmark på annat

villkor än att den nuvarande föreståndarebostaden ingår i köpet. Individualplanens

slutliga genomförande kan därför anses vara helt beroende av möjligheten

att helt eller delvis förvärva nämnda skogsfastigheter och därefter

finna en köpare av den nuvarande föreståndarebostaden. Den köpeskilling,

nämnden har att erlägga för Gisselås, kommer givetvis också att inverka på

planens realiserande. Enligt nämndens bedömande torde stora svårigheter

föreligga att genomföra den sålunda skisserade individualplanen.

Lantbruksnämnden framhåller vidare, att försöksverksamheten vid Gisselås

bör avvecklas relativt snabbt. Vid övertagandet bör försökens varaktighet

klart framgå. Det torde i annat fall bli ytterligt svårt för nämnden

att träffa avtal om försäljningar in. in. Enligt nämndens mening bör det

eventuella övertagandet av Gisselås ske avsevärt senare än som föreslagits

eller tidigast den 1 april 1954. Härom anföres följande.

Den föreslagna fasta försöksverksamheten i Norrlands inland torde ej

omedelbart komma i gång i någon nämnvärd omfattning på de övriga försöksplatserna.

Tyngdpunkten av arbetet kommer därför att ligga i Gisselås,

och det synes därför nämnden lämpligast att de befattningshavare, som

skall handha försöksverksamheten, tills vidare stationeras i Gisselås. För en

sådan anordning talar även det förhållandet att såväl bostäder som försökslokaler

finnes i Gisselås, medan de föreslagna byggnadsarbetena i Ås icke

torde kunna slutföras omedelbart.

Lantbruksnämnden anmäler även i sitt yttrande, att en förlust å driften

vid Gisselås kommer att belasta jordfonden. För att i möjligaste mån undgå

förlust bör nämnden erhålla befogenhet att, oavsett om fastigheten

först vid en senare tidpunkt skulle komma att övergå i nämndens ägo, påbörja

och slutföra dels individualplaneringen av området, dels förhandlingar

med blivande köpare, arrendatorer m. fl. Därjämte bör skogsplantering

genast företagas av sådana områden, som redan nu kan anses vara obehövliga

för fortsatt jordbruksdrift.

Nämnden förutskickar slutligen, för det fall att Gisselås kommer att övertagas

av nämnden och vissa försök fortsätta, att gängse ersättning för försöken

bör utgå. Detta framgår enligt nämnden ej klart av kostnadsberäkningarna

för den årliga driften vid övriga försöksplatser. Där bär endast

räknats med grundavgift för 5 försök på 6 försöksplatser i stället för på 7

platser.

Jämtlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott anför, att det

synes önskvärt och nödvändigt, att intimt samarbete äger rum mellan sällskapets

försöksledning och ledningen för den föreslagna fasta försöksverksamheten.

Härigenom skulle onödigt dubbelarbete undvikas samt utbyte

kunna ske ifråga om utnyttjande av försöksutrustning och i viss mån per
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

21

sonal. Sällskapet ombesörjer redan nu skötseln av statens jordbruksförsöks

fasta försöksfält i Lit samt biträder vid skötseln av de under betesförsöksverksamheten

i Norrland anlagda försöksfälten. Samarbetet skulle lämpligen

kunna ordnas genom att den fasta försöksverksamheten ställdes under ledning

av en lokal rådgivande nämnd, i vilken sällskapets försökskommitté

vore representerad, förslagsvis genom försöksledaren. Å andra sidan borde

överassistenten vid den fasta försöksverksamheten vara ledamot av försökskommittén.

Departementschefen.

Jag torde först få behandla frågan om inrättande av en försöks g ård

på egendomen Stenstu gu i Gotlands län. Härvid vill jag erinra,

att nämnda egendom inköpts för sådant ändamål med anlitande av medel,

som ställts till förfogande genom beslut av 1946 års riksdag. Riksdagen

förutsatte emellertid därvid, att egendomen icke skulle färdigställas som

försöksgård, förrän den då pågående utredningen rörande jordbruksförsöksverksamheten

slutförts. Med stöd av riksdagens beslut förvaltas egendomen

för närvarande av lantbruksstyrelsen och har utarrenderats enligt

avtal, som gäller för ett år i sänder eller intill dess den övertages för försöksverksamheten.

Till upprustning av egendomen har medel anvisats vid

såväl 1951 som 1952 års riksdag.

Av den tidigare lämnade redogörelsen framgår, att 1949 års försöksgårdskommitté

förordat, att försöksgården vid Stenstugu skall placeras främst

bland de nya gårdar, som kommittén ansett böra inrättas. Härtill kommer,

att vissa relativt brådskande byggnadsarbeten å egendomen icke lämpligen

kan påbörjas, förrän statsmakterna tagit ställning till frågan om dess fortsatta

användning. På grund härav och då jag anser det önskvärt, att ökade

möjligheter till försöksverksamhet på Gotland skapas inom en snar framtid,

tillstyrker jag det i ärendet framlagda förslaget, att egendomen Stenstugu

från och med den 14 mars 1954 skall anordnas som en statlig försöksgård.

Egendomen torde i samband därmed böra i förvaltningshänseende

överföras till styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök.

Till följd av vad jag sålunda förordat torde nu även böra anvisas medel

till kostnaderna för den nya försöksgårdens drift under tiden den 14 mars

—den 30 juni 1954. I avsaknad av närmare utredning kan jag icke tillstyrka,

att högre belopp än 12 000 kronor ställes till förfogande för ändamålet.

Sedan år 1949 principbeslut fattats om inrättande av en statlig försöksgård

vid Röbäcksdalen i Västerbottens län, anvisade 1951

års riksdag medel för inköp och iordningställande av mark till försöksgården.

I enlighet med hemställan i propositionen nr 77/1952 ställde vidare

föregående års riksdag medel till förfogande för uppförande av byggnader

vid försöksgården, för utrustning för gårdens drift och försöksverksamhet

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

ävensom för utvändiga ledningar, vägar och planeringsarbeten. Samtidigt

behandlades även spörsmålet om den nya försöksgårdens ledning och

organisatoriska ställning. Vid anmälan av denna fråga anförde jag, hland

annat, att försöksgården icke borde organiseras som en avdelning av statens

jordbruksförsök utan intaga samma ställning som övriga försöksgårdar.

Härav följde enligt min mening, att gårdens ledning borde omhänderhas

av en försöksgårdsföreståndare i den för sådana befattningar gällande

lönegraden. Jag förordade vidare, att försöksgårdens markområde

— i enlighet med beslut av 1951 års riksdag — även under budgetåret

1952/53 skulle förvaltas av lantbruksnämnden i Västerbottens län. Slutligen

framhöll jag, att spörsmålet om inrättande av en ny tjänst som försöksgårdsföreståndare,

liksom även frågan om försöksgårdens personalbehov

i övrigt, borde upptagas vid 1953 års riksdag.

I sitt utlåtande nr 47/1952 tillstyrkte jordbruksutskottet ett motionsvis

framfört förslag om att försöksgården från och med budgetåret 1953/54

skulle förestås av en statsagronom. Utskottet hade däremot icke något att

erinra mot vad jag i övrigt uttalat rörande gårdens organisatoriska ställning

och förvaltning. Riksdagen godkände vad utskottet sålunda förordat.

Såsom framgår av det förut anförda beräknas försöksverksamheten vid

Röbäcksdalen komma i gång den 1 juli innevarande år. Med hänsyn härtill

har Röbäcksdalsutredningen hemställt, att definitivt beslut skall fattas angående

försöksgårdens förvaltning. Utredningen har vidare gjort framställning

om medel till avlöningar och omkostnader samt till inköp av djurbesättning

och inventarier vid gården.

För egen del tillstyrker jag, att försöksgårdens förvaltning, såsom utredningen

föreslagit, från och med budgetåret 1953/54 skall överföras från

lantbruksnämnden till styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök.

I fråga om personalen vid försöksgården får jag erinra, att

Kungl. Maj :t i årets statsverksproposition (IX ht punkt 18) för försöksgårdens

behov från och med den 1 juli 1953 upptagit en statsagronombefattning

i lönegrad Ce 33 på iantbrukshögskolans stat ävensom föreslagit

inrättandet av en befattning som driftsledare i lönegrad Ce 21. Kungl. Maj :t

har samtidigt hemställt, att medel för avlöning av innehavarna utav dessa

tjänster skall anvisas under Iantbrukshögskolans avlöningsanslag. I samma

proposition (IX ht punkt 19) har medel vidare äskats till, bland annat, reseersättningar

åt ifrågavarande personal.

Vad angår försöksgårdens djurbesättning har Röbäcksdalsutredningen

förordat, att denna skall bestå av 40 mjölkkor, 25—30 kvigor och kalvar,

en tjur samt dragare. Med hänsyn till fodertillgången föreslår utredningen

dock, att endast omkring hälften av besättningen skall anskaffas under nästkommande

budgetår. Kostnaderna härför har av utredningen beräknats till

30 000 kronor. Denna beräkning anser jag mig kunna godtaga. Då det är

av stor betydelse, att besättningen kommer att bestå av för ändamålet lämpliga

djur, torde vid inköpet såsom lantbruksstyrelsen framhållit samråd

böra äga rum med hushållningssällskapet i länet.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

23

Enligt utredningens mening erfordras vidare ett belopp av 15 000 kronor

för komplettering av försöksgårdens maskinella utrustning. Med anledning

bärav får jag framhålla, att medelsbehovet för hela utrustningen i propositionen

nr 77/1952 beräknades till 50 000 kronor men att detta belopp

minskades till 35 000 kronor på grund av att viss del av utrustningen beräknades

skola överflyttas till Röbäcksdalen från Gisselås försöksgård. Mot

denna beräkning hade riksdagen intet att erinra. Då av skäl, som jag kommer

att närmare ange i det följande, den planerade överflyttningen ej torde

böra äga rum, bör utrustningen vid Röbäcksdalen kompletteras i motsvarande

mån. Till maskinell utrustning vid försöksgården synes alltså böra

beräknas ytterligare 15 000 kronor.

Till kostnaderna för driften och försöksarbetet vid gården under nästa

budgetår torde enligt min mening en medelsanvisning av 20 000 kronor vara

till fyllest.

Med utgångspunkt från vad jag i det föregående anfört skulle alltså till

försöksgården vid Röbäcksdalen för nästa budgetår behöva anvisas (30 000

+ 15 000 + 20 000 =) tillhopa 65 000 kronor.

Vad slutligen beträffar lantbruksnämndens framställning om medel till

vissa täckdikningsarbeten vid försöksgården tillstyrker jag, att i förevarande

sammanhang ett belopp av 8 100 kronor skall ställas till förfogande

till kostnaderna för fullföljandet av dessa arbeten på en areal om 7 hektar.

Beloppet torde böra anvisas å kapitalbudgeten för nästa budgetår såsom ett

investeringsanslag. Jag har vidare för avsikt att inom kort föreslå Kungl.

Maj :t, att medel till uppkomna merkostnader vid den redan utförda dräneringen

skall äskas i form av anslag å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Beträffande den fasta försöksverksamheten i Norrlands

inland får jag till en början erinra om att frågan om nedläggandet av

Gisselås försöksgård varit aktuell sedan några år tillbaka. I 1952 års statsverksproposition

(IX ht punkt 26) anförde jag, att jag efter noggrant övervägande

kommit till den uppfattningen att gården med hänsyn till, bland

annat, de vunna erfarenheterna av mossodling borde nedläggas såsom försöksgård,

och föreslog att så skulle ske vid tidpunkt, som Kungl. Maj :t framdeles

skulle få bestämma. Sedan verksamheten avvecklats, borde gården enligt

min mening försäljas. Jag förordade vidare, att de personella och materiella

resurserna vid gården efter nedläggandet skulle stå till förfogande för

försöksgårdsväsendet i övrigt samt därvid i första hand utnyttjas för de norrländska

försöksproblemen.

I sitt utlåtande nr 46 till 1952 års riksdag anslöt sig jordbruksutskottet i

princip till mitt förslag, att verksamheten vid gården skulle nedläggas. Utskottet

fann emellertid angeläget, att försöksverksamhet även i fortsättningen

skulle bedrivas i fråga om de speciella jordbruksproblemen i det inre av

Norrland, där enligt utskottets åsikt myrmarkerna alltjämt ägde ett icke

ringa värde såsom komplement till jordbruk med fastmarksjord. Vidare

förelåge i nämnda del av Norrland andra särskilda problem, som knappast

i någon större utsträckning kunde utforskas vid den nya försöksgården i

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr löö.

Röbäcksdalen. Av anförda skäl förordade utskottet, att genom Kungl. Maj :ts

försorg en utredning skulle komma till stånd rörande möjligheterna att i

samband med nedläggandet av Gisselås försökgård till annan plats i Jämtland

förlägga försöksverksamhet beträffande jordbruksproblemen i Norrlands

inland. I avvaktan på utredningens resultat borde enligt utskottets

mening Gisselås tills vidare under budgetåret 1952/53 bibehållas soin statlig

försöksgård. Riksdagen hade ej något att invända mot vad utskottet sålunda

anfört.

Som framgår av den förut lämnade redogörelsen har den begärda utredningen

numera verkställts av en särskild kommitté, bestående av representanter

för styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök samt

för hushållningssällskapet i Jämtlands län. Kommittén har i anslutning därtill

framlagt ett förslag, som i stort sett innebär, att huvuddelen av den fasta

försöksverksamheten i Norrlands inland skall förläggas till Törsta skogsoch

lantmannaskola i nyssnämnda län, vilken förklarat sig villig att för ändamålet

ställa till förfogande jord och vissa byggnader. Som ett komplement

till denna central skall enligt förslaget inrättas ett antal fasta försöksplatser.

Den direkta ledningen av verksamheten avses skola utövas av en till statens

jordbruksförsök knuten befattningshavare i överassistents tjänsteställning.

I samband härmed föreslås, att verksamheten vid Gisselås försöksgård

skall nedläggas och gården överlämnas till lantbruksnämnden i länet.

Av utredningen framgår vidare, att jordbruket i Norrlands inland torde

ha sin tyngdpunkt i bygden runt Storsjön. Den fasta försöksverksamhet,

som avser inlandsproblemen, bedrives emellertid för närvarande vid — förutom

Gisselås försöksgård och vissa försöksfält i närheten av denna gård —

försöksstationen vid Malgomaj skolan samt försöksfält vid Lit. Dessutom

förekommer betesförsök på skilda platser i Jämtlands och Västerbottens län.

Jag delar kommitténs åsikt, att en så anordnad verksamhet icke på ett

tillfredsställande sätt tillgodoser den trakt, som utgör den viktigaste jordbruksbygden

i det inre av Norrland. Med hänsyn härtill anser även jag det

vara angeläget, att ifrågavarande fasta försöksverksamhet förstärkes. Därvid

synes i första hand försök å fastmarksjord böra komma i fråga.

Vid övervägande av kommitténs förslag bär jag funnit detsamma innebära

en i stort sett tillfredsställande lösning av föreliggande problem. Härvid har

jag särskilt beaktat, att ett genomförande av förslaget — med hänsyn till det

betydande investeringsbehovet och dåliga driftsresultatet vid Gisselås försöksgård

— torde medföra en ej oväsentlig kostnadsbesparing. Ur angivna

synpunkter bör såsom riksdagen förutsatt verksamheten vid Gisselås försöksgård

upphöra under nästa budgetår. Medel till verksamheten vid gården

torde därför icke vidare böra anvisas. I likhet med kommittén finner jag

även lämpligt, att gården med tillhörande levande inventarier och egentliga

jordbruksinventarier i samband med nedläggandet skall övertagas av lantbruksnämnden

i Jämtlands län. Den närmare tidpunkten för övertagandet

torde få bestämmas av Kungl. Maj :t. Såsom statskontoret uttalat torde därvid

böra gälla, att gården skall inköpas av lantbruksnämnden för att an
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

vändas inom rationaliseringsverksamheten på jordbrukets område samt att

kostnaderna för förvärvet skall bestridas av jordfondens medel. Då gården

icke är redovisad såsom kapitaltillgång i statsbokföringen, torde köpeskillingen

i enlighet med statskontorets förslag tillgodoföras den i riksstaten uppförda

inkomsttiteln Övriga diverse inkomster. I samband med överlåtelsen

torde böra undersökas, om gårdens åkerareal kan begränsas i syfte att erhålla

en bättre anpassning till byggnadsbeståndet. Kommittén har i detta

sammanhang föreslagit, att en viss del av försöksgårdens mark skall tagas

i anspråk för fasta försöksfält. Enligt min mening talar flera skäl för en sådan

anordning. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj :t att, efter förslag

av styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök samt

lantbruksnämnden, meddela de närmare föreskrifter rörande avvecklingen

av försöksgårdens verksamhet och därmed sammanhängande frågor,

som kan befinnas erforderliga.

Vad angår den fasta försöksverksamhetens framtida förläggning delar

jag kommitténs uppfattning, att Gisselås försöksgård icke bör ersättas med

en ny sådan gård. Likaså kan jag tillstyrka, att till Törsta skogs- och lantmannaskola

skall förläggas sådana försök, som är särskilt arbetskrävande

och för vilkas rationella genomförande en daglig tillsyn behövs. Jag förordar

vidare, att ett antal fasta försöksfält skall anordnas icke blott såsom jag

förut anfört vid Gisselås utan även pa andra platser i Norrlands inland. Härigenom

synes det bli möjligt att erhålla ett representativt urval av de jordbruksproblem

utav sinsemellan mycket skiftande natur, som föreligger i berörda

trakter.

Emellertid är jag icke beredd att tillstyrka, att ifrågavarande försöksverksamhet

skall erhålla en så stor omfattning, som kommittén förordat. Enligt

min mening bör verksamheten icke göras vidlyftigare än att den under statens

jordbruksförsöks ledning kan handhas av en assistent med nödigt biträde

för den dagliga tillsynen och vården av försöksanläggningarna. I samband

med att verksamheten vid Gisselås försöksgård nedlägges, blir en assistentbefattning

disponibel. Denna torde kunna tagas i anspråk för försöksverksamheten

i fråga. Medel till befattningen har för nästa budgetår

beräknats under högskolans avlöningsanslag, varför någon anslagsanvisning

för ändamålet icke bör äga rum i förevarande sammanhang. Behovet av arbetskraft

för tillsynen och vården av försöksanläggningarna torde i enlighet

med kommitténs förslag kunna tillgodoses genom arvodesanställd personal.

Kostnaderna härför synes under nästa budgetår kunna inskränkas till

cirka 6 000 kronor.

Med den begränsning av verksamheten, som jag sålunda förordat, finner

jag mig icke böra tillstyrka, att medel anvisas till ombyggnads- och ändringsarbeten

i vissa lokaler vid skolan.

Såsom framgår av vad jag förut anfört bör vid Gisselås försöksgård befintliga

levande inventarier och egentliga jordbruksinventarier övertagas

av lantbruksnämnden i Jämtlands län i samband med nedläggandet av försöksgården.

I enlighet med kommitténs förslag synes däremot den utrust
S{

Jiihang till riksdagens protokoll 1953. 1 saml. Nr 155.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

ning av försöksteknisk natur, som finnes vid Gisselås, böra överföras till

den av mig nu förordade försöksverksamheten. Viss komplettering av sistnämnda

utrustning torde emellertid erfordras med hänsyn till att verksamheten

avses skola spridas till flera platser. Till kostnaderna härför under

nästa budgetår är jag emellertid icke beredd att tillstyrka en större medelsanvisning

än 9 000 kronor.

De årliga driftkostnaderna för ifrågavarande försöksverksamhet har av

kommittén beräknats till sammanlagt 13 950 kronor. Av detta belopp belöper

8 700 kronor på driften vid Törsta och 5 250 kronor på övriga fasta

försöksplatser. För min del vill jag förorda, att till kostnaderna för driften

under nästa budgetår skall anvisas ett sammanlagt belopp av 10 000 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle till den fasta försöksverksamheten

i det inre av Norrland under nästa budgetår erfordras ett belopp

av (6 000 + 9 000 -f- 10 000 =) sammanlagt 25 000 kronor. Det torde

få ankomma på styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök

att med utgångspunkt från det anförda meddela närmare föreskrifter

om anordnandet av denna verksamhet.

Jag torde slutligen få behandla frågan om anslag för nästa budgetår

till i det föregående ej särskilt berörda försöksgård

a r. Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök har i

detta avseende hemställt, att till de för närvarande befintliga försöksgårdarna

skall anvisas att belopp, som med 110 300 kronor överstiger de under

innevarande budgetår för ändamålet anslagna medlen. Av denna anslagsökning

avses 33 800 kronor till kostnader för försöksverksamheten, 67 300

kronor till kostnader för investeringar och 9 200 kronor till kostnader för

forskningsverksamheten vid Wiad. I fråga om Gisselås försöksgård har styrelsen

härvid beräknat försökskostnaderna till 15 000 kronor mot 12 000

kronor för innevarande budgetår.

Vad först beträffar försöksverksamheten vid ifrågavarande gårdar höjdes

medelsanvisningen till denna för innevarande budgetår med 20 procent

till följd av de inträffade prisstegringarna, varjämte de för Gisselås tidigare

beräknade medlen anslogs till Öjebyns försöksgård, vid vilken verksamheten

utvidgats. Med hänsyn härtill finner jag mig nu endast kunna

förorda en mindre höjning av anslaget för detta ändamål. Till kostnaderna

för försöksverksamheten bör alltså enligt min mening anvisas ett med

5 000 kronor till 140 400 kronor höjt belopp. Även i fråga om forskningarna

vid Wiad anser jag en viss höjning av medelsanvisningen påkallad.

Denna torde dock kunna inskränkas till 3 000 kronor.

I fråga om kostnaderna för investeringar vid försöksgårdarna anvisades

för innevarande budgetår ett oförändrat belopp av 55 000 kronor. Då emellertid

kostnaderna för Gisselås försöksgård, beräknade till cirka 9 000 kronor,

bortföll, innebar medelsanvisningen i själva verket en motsvarande

höjning för de övriga gårdarna. Enligt den för investeringarna uppgjorda

planen skulle för nästa budgetår, efter avdrag av de beräknade utgifterna

för Gisselås, anvisas ett belopp av 70 000 kronor. Då det med hänsyn till

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

27

att en rationellare och mera ekonomisk drift är i hög grad önskvärd vid

försöksgårdarna, synes det mig angeläget, att medelsanvisningen för ändamålet

icke beskäres alltför hårt. Jag förordar därför, att posten till kostnader

för investeringar för nästa budgetår uppräknas med 6 000 kronor till

61 000 kronor. Ur beloppet torde emellertid få bestridas utgifter för den

fortsatta dräneringen vid Lanna försöksgård.

Enligt vad jag nu anfört skulle medelsanvisningen till försöksgårdarna —

med undantag av Stenstugu och Röbäcksdalens försöksgårdar — för nästa

budgetår böra höjas med (5 000 + 3 000 -j- 6 000 =) 14 000 kronor. Då

Gisselås försöksgård bör nedläggas snarast möjligt, torde å andra sidan

minskning kunna ske med dels 12 000 kronor, som för innevarande budgetår

beräknats till försökskostnaderna vid denna gård, dels ock ett belopp

av 10 000 kronor, motsvarande vad som kan beräknas i underskott å jordbruksdriften.

Till dessa försöksgårdar bör sålunda anvisas (204 000 +

14 000 — 12 000 — 10 000 =) 196 000 kronor.

Vid bifall till mina i det föregående framlagda förslag torde alltså anslaget

till statens försöksgårdar för budgetåret 1953/54 böra uppföras

med (12 000 -f 65 000 + 25 000 + 196 000 =) 298 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

1) till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:

Statens försöksgårdar å riksstaten för budgetåret 1953/54

under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 298 000

kronor;

2) till Markförvärv m. in. för försöksgård vid Röbäcksdalen

å kapitalbudgeten under Statens affärsverksfonder:

Domänverket för budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag

av 8 100 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall och förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gunnar Eklund.

587248. Stockholm 1953. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1953:308 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1953/54 till Bidrag till jordbrukets rationalisering m. m. jäm a1 i texten
  2. JoU 1953:30 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statens försöksgårdar för budgetåret 1953/ 5i, m. m. jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten