Angående anslag till statens försöksgårdar för budgetåret 1953/55, m. m
1953-03-06 · 27 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 27 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1953:155, Angående anslag till statens försöksgårdar för budgetåret 1953/55, m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 155.
1
Nr 155.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till
statens försöksgårdar för budgetåret 1953/55, m. m.;
given Stockholms slott den 6 mars 1953.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF.
Sam. B. Norup.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
I propositionen föreslås, att egendomen Stenstugu i Gotlands län skall
från och med den 1 mars 1954 inrättas såsom försöksgård. Till kostnaderna
för gårdens drift äskas 12 000 kronor.
Vidare förordas, att förvaltningen av försöksgården vid Röbäcksdalen i
Västerbottens län den 1 juli 1953 skall överföras till styrelsen för lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök. Enligt propositionen hör till vissa
kostnader vid gården anvisas 65 000 kronor å driftbudgeten och 8 100 kronor
å kapitalbudgeten.
Därjämte framlägges förslag till omorganisation av den fasta försöksverksamheten
i Norrlands inland. Förslaget innebär, att verksamheten vid Gisselås
försöksgård skall nedläggas och gården överlåtas till lantbruksnämnden
i Jämtlands län. Viss försöksverksamhet skall i stället inrättas vid
Törsta skogs- och lantmannaskola, varjämte fasta försöksfält skall anordnas
på andra platser i det inre av Norrland. Till kostnaderna för den nya
verksamheten begäres 25 000 kronor.
Slutligen hemställes om en medelsanvisning av 196 000 kronor till statens
övriga försöksgårdar.
Under anslaget till Statens försöksgårdar föreslås alltså för budgetåret
1953/54 skola anvisas (12 000 + 65 000 25 000 -f 196 000 =) 298 000
kronor. Därjämte föreslås, att för samma budgetår skall under Statens affärsverksfonder:
Domänverket anvisas ett investeringsanslag av 8 100 kronor
till Markförvärv m. in. för försöksgård vid Röbäcksdalen.
1 Ilihang till riksdagens protokoll 1953. 1 saml. Nr 155.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 1-55.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
6 mars 1953.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,
Lindell, Nordenstam.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, frågor angående anslag
till statens”försöksgårdar för budgetåret 1953/54 m. m. samt anför därvid
följande.
A. Inledning.
Vid behandlingen av de utav styrelsen för lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök i skrivelse den 31 augusti 1952 gjorda anslagsäskandena
för budgetåret 1953/54 såvitt desamma avsåg anslag till statens försöksgårdar
anmälde jag (IX ht p. 26), att jämväl vissa andra framställningar
förelåge, vilka berörde det statliga försöksgårdsväsendet. Sålunda hade
lantbruksstyrelsen och högskolestyrelsen i gemensam skrivelse den 31 oktober
1952 anhållit, att beslut skulle fattas om inrättandet av Stenstugu
gård såsom försöksgård och att för budgetåret 1953/54 medel skulle anvisas
för gårdens drift. Vidare hade Röbäcksdalsutredningen i skrivelse den 1 november
1952 hemställt, bland annat, att medel skulle ställas till förfogande
för olika ändamål avseende Röbäcksdalens försöksgård. Slutligen hade högskolestyrelsen
med yttrande den 22 december 1952 överlämnat en utav en
särskild kommitté verkställd utredning med förslag till ordnandet av den
fasta försöksverksamheten i Norrlands inland. Jag anförde vidare, att ifrågavarande
förslag rörande Stenstugu gård, Röbäcksdalens försöksgård och
den fasta försöksverksamheten i Norrlands inland, vilka syntes komma att
påverka medelsbehovet under förevarande anslag, ännu var föremål för
överväganden inom jordbruksdepartementet. Med hänsyn härtill och då de
statliga försöksgårdarna även i övrigt lämpligen borde behandlas i ett sammanhang,
föreslog ;jag att anslaget skulle i riksstatsförslaget upptagas med
endast beräknat belopp. I enlighet med min hemställan föreslog Kungl.
Maj :t riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Lant
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 155.
3
brukshögskolan och statens lantbruksförsök: Statens försöksgårdar för budgetåret
1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 370 000 kronor.
Jag torde nu få återkomma till denna anslagsfråga.
I förevarande sammanhang torde jag även få anmäla en i skrivelse den
5 februari 1953 gjord framställning av lantbruksnämnden i Västerbottens
län, vari hemställes om ytterligare medel till vissa täckdikningsarbeten vid
Röbäcksdalens försöksgård.
över Röbäcksdalsutredningens framställning har remissutlåtanden avgivits
av statskontoret, lantbruksstyrelsen samt styrelsen för lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök.
Över förslaget till ordnandet av den fasta försöksverksamheten i Norrlands
inland har efter remiss utlåtanden avgivits av statskontoret, lantbruksstyrelsen,
lantbruksnämnden i Jämtlands län samt förvaltningsutskotten
hos Jämtlands läns landsting och hushållningssällskap.
B. Framställningen om anslag till statens försöksgårdar
för budgetåret 1953 54.
För innevarande budgetår har anvisats 204 000 kronor till försöksgårdarna.
Beträffande dispositionen av detta anslag har Kungl. Maj :t föreskrivit, bland
annat, att till utgifter för försöksverksamheten och för investeringar vid
samtliga försöksgårdar icke finge användas högre belopp än 135 400 kronor
respektive 55 000 kronor, att i staterna för gårdarna icke finge upptagas
högre nettotillskott av statsmedel än 184 000 kronor samt att för täckande
av oförutsedda utgiftsökningar eller inkomstminskningar finge användas
högst 20 000 kronor.
Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök hemställer,
att anslaget för nästa budgetår skall höjas med 110 300 kronor till 314 300
kronor i enlighet med följande beräkning.
1952/53 Ökni ng
1. Kostnader för försöksverksamheten .................. 135 400 33 800
2. Kostnader för investeringar......................... 55 000 67 300
3. Kostnader för forskningsverksamheten vid Wiad...... 37 000 9 200
110 300
Högskolestyrelsen anför, att den föreslagna uppräkningen av beloppet
för försöksverksamheten är avsedd att täcka kostnaderna för höjda arbetslöner
och stegrade materielpriser vid samtliga gårdar. Vidare erinras om
att styrelsen i anslagsäskandena för budgetåret 1952/53 begärde en höjning
av anslagsposten med 45 300 kronor, av vilket belopp 14 500 kronor skulle
användas för viss utvidgning av försöksverksamheten vid öjebyns försöksgård,
medan återstoden skulle täcka kostnadsökningen med 20 procent å löner
och 50 procent å materiel. Departementschefen ansåg en uppräkning
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 155.
med 20 procent tillräcklig samt föreslog, att försöksverksamheten vid Öjebyns
försöksgård skulle utvidgas genom att den besparing som uppstod genom
nedläggandet av Gisselås försöksgård disponerades för detta ändamål.
Lantarbetarlönerna och materielkostnaderna har sedan den 1 juli 1951 stigit
med cirka 25 procent. Styrelsen finner det nödvändigt, att ersättning
utgår för denna kostnadsstegring, om försöksverksamheten skall kunna bedrivas
i nuvarande omfattning.
I fråga om kostnaderna för investeringar framhåller högskolestyrelsen
angelägenheten av en ökad och förbättrad inventarieutrustning vid försöksgårdarna.
De ökade resurser, dessa gårdar härigenom skulle erhålla, bör
möjliggöra en rationellare och mera ekonomisk drift. Styrelsen finner det
med hänsyn härtill synnerligen önskvärt, att en av styrelsen framlagd plan
för inventarieanskaffningen kan följas. Enligt denna plan skulle för budgetåren
1951/52 och 1952/53 ha för ändamålet anvisats 68 700 kronor och
61 600 kronor. I själva verket har endast 55 000 respektive 49 000 kronor
beviljats för ändamålet. För budgetåret 1953/54 beräknas enligt planen
kostnaderna till 70 000 kronor. För nästa budgetår bör alltså till investeringar
anvisas i runt tal (68 700 -f- 61 600 + 70 000 — 55 000 —- 49 000 =)
96 300 kronor. Detta belopp måste emellertid uppräknas med 20 procent
eller med cirka 20 000 kronor för att planen för inventarieanskaffning skall
kunna följas. Till detta belopp bör vidare läggas ett belopp av 6 000 kronor
till fortsatt dränering vid Lanna försöksgård. Denna dränering, som
nu icke längre kan uppskjutas, utföres och upplägges som ett försök i samråd
med täckdikningsförsöksnämnden.
Vad angår Wiads försöksgård har för innevarande budgetår beräknats ett
belopp av 37 000 kronor till kostnader för forskningsverksamhet. Vidare har
räknats med ett överskott å jordbruksdriften av 22 000 kronor. Beräkningen
av kostnaderna för forskningsverksamheten gjordes hösten 1950 med utgångspunkt
från då gällande lantarbetarlöner. Av beloppet på 37 000 kronor
avsågs cirka 21 000 kronor utgöra arbetskostnader. Lönehöjningarna beräknas
till cirka 44 procent. För att forskningsverksamheten skall kunna uppehållas
i tidigare omfattning fordras därför enligt högskolestyrelsen en
uppräkning av posten med 9 200 kronor. Något ökat överskott på jordbruksdriften
vid Wiad torde icke kunna påräknas. För övriga gårdar räknar styrelsen
med samma överskott respektive underskott på jordbruksdriften som
för innevarande budgetår.
C. Framställningen om inrättande av en försöksgård å
egendomen Stenstugu i Gotlands län.
För att möjliggöra inrättandet av en försöksgård på Gotland anvisade
1946 års riksdag efter förslag av Kungl. Maj :t (prop. nr 316/1946; jordbruksutskottets
utlåt, nr 75/1946) ett investeringsanslag av 175 000 kronor.
Detta anslag avsågs för inköp av egendomen Stenstugu gård i Endre m. fl.
Kungl. Maj.ts proposition nr 155.
5
socknar i Gotlands län. Med färdigställandet av egendomen till försöksgård
skulle emellertid anstå, till dess den då pågående utredningen rörande jordbruksförsöksverksamheten
slutförts. I avbidan härpå skulle egendomen förvaltas
efter Kungl. Maj :ts närmare bestämmande.
I enlighet härmed har åt egnahemsstyrelsen, numera lantbruksstyrelsen,
uppdragits att omhänderha gårdens förvaltning. Med gårdens förutvarande
ägare har upprättats arrendekontrakt, gällande för ett år i sänder eller intill
dess gården övertages för försöksverksamheten.
Sedermera har riksdagen för ett vart av budgetåren 1951/52 (bil. 30 till
statsverksprop. 1951 p. 2; jordbruksutskottets utlåt, nr 5/1951) och 1952/53
(prop. nr 77/1952; jordbruksutskottets utlåt, nr 47/1952) anvisat ett anslag
av 100 000 kronor till upprustning av gården.
Lantbruksstyrelsen samt styrelsen för lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök hemställer i sin gemensamma skrivelse dels att beslut måtte
fattas om inrättandet av Stenstugu gård såsom försöksgård från och med
den 14 mars 1954, dels ock att för budgetåret 1953/54 måtte anvisas 20 000
kronor för driften av gården intill den 1 juli 1954.
I motiveringen för framställningen erinrar styrelserna om att 1949 års
försöksgårdskommitté i sitt den 20 december 1949 avgivna betänkande föreslagit,
bland annat, att landets försöksgårdssystem efter vederbörlig upprustning
av befintliga gårdar skall utökas med åtta nya gårdar. I den turordning,
som uppgjorts för inrättandet av de nya gårdarna, har den föreslagna
försöksgården vid Stenstugu satts före de övriga.
Styrelserna anför vidare, att det för budgetåret 1951/52 till gårdens upprustning
anvisade beloppet å 100 000 kronor tagits i anspråk för avdikning
av tomtmark, oundgängliga reparationsarbeten och uppförande av en ny
ladugårdsbyggnad. Dessa arbeten torde komma att slutföras före utgången
av innevarande budgetår. Det för budgetåret 1952/53 anvisade beloppet avses
till reparation och ombyggnad av bland annat mangårdsbyggnaden, vilken
på grund av angrepp av röta och husbock är i så dåligt skick, att en
upprustning snarast bör komma till stånd. Planeringen av de härför erforderliga
arbetena är enligt styrelserna i hög grad beroende av det ändamål,
för vilket gården kommer att tagas i anspråk. Därtill kommer, att jämväl
byggnadsbehovet i övrigt är avhängigt av den framtida dispositionen av gården.
Enligt styrelsernas mening bör beslutet om gårdens framtida användning
icke vidare uppskjutas. Med hänsyn till de påbörjade och planerade
byggnadsarbetena och då arrendekontraktet årligen utgår den 14 mars, anses
det lämpligt, att gården överföres till lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsöks förvaltning från och med den 14 mars 1954.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 155.
D. Framställningarna rörande Röbäcksdalens försöksgård.
Vid 1949 års riksdag (prop. nr 41/1949; jordbruksutskottets utlåt, nr 46/
1949) fattades principbeslut om att en statlig försöksgård skulle inrättas vid
Röbäcksdalen utanför Umeå.
Efter förslag av Kungl. Maj:t (prop. nr 45/1951; jordbruksutskottets utlåt.
nr 37/1951) anvisade 1951 års riksdag ett anslag å 412 200 kronor för
inköp av mark till ifrågavarande försöksgård samt för utförande av vissa
planeringsarbeten därstädes. Av anslaget skulle sammanlagt 310 900 kronor
disponeras till markförvärv och ägoutbyten m. m. samt 20 976 kronor till
reglering av avlopp och 80 324 kronor till täckdikning. Enligt riksdagens beslut
skulle förvaltningen av området utövas av lantbruksnämnden i Västerbottens
län i samråd med domänstyrelsen och Röbäcksdalsutredningen.
Vid 1952 års riksdag (prop. nr 77/1952; jordbruksutskottets utlåt, nr
47/1952) anvisades sammanlagt 1 061 000 kronor för den vidare utbyggnaden
av försöksgården. Av detta belopp avsågs 875 000 kronor till byggnadsverksamhet,
100 000 kronor till utvändiga ledningar, vägar och planeringsarbeten
samt 86 000 kronor till inventarier och utrustning. Av sistnämnda
belopp beräknades, bland annat, 35 000 kronor för anskaffning av inventarier
till försöksgården samt 11 000 kronor till täckande av kostnaderna
för gårdens drift under budgetåret 1952/53. Samma års riksdag beslöt vidare,
att en statsagronomtjänst skulle inrättas från och med den 1 juli 1953.
Slutligen har i enlighet med förslag av Kungl. Maj :t (prop. nr 99/1952; jordbruksutskottets
utlåt, nr 36/1952) en filial av växtskyddsanstalten inrättats
vid Röbäcksdalen från och med ingången av budgetåret 1952/53. I avvaktan
på att medel skall anvisas till institutionsbyggnad för nämnda filial har
lokaler för densamma tills vidare förhyrts i fastighet i Tegs municipalsamhälle.
Röbäcksdalsutredningens framställning.
Utredningen föreslår i sin skrivelse den 1 november 1952, att förvaltningen
av försöksgården Röbäcksdalen från och med den 1 juli 1953 skall uppdragas
åt styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök. Utredningen
hemställer vidare, att för nästa budgetår skall anvisas dels 39 200
kronor till löner m. m. till vissa befattningshavare, dels 25 000 kronor för
driften och försöksverksamheten, dels ock 45 000 kronor för anskaffande av
besättning samt vissa inventarier.
Angående förvaltningen av försöksgården anför utredningen,
att det av flera anledningar varit ofrånkomligt att anförtro verkställigheten
av 1951 och 1952 års riksdagsbeslut angående forskningsinstitutionen
vid Röbäcksdalen åt skilda organ. Samtliga dessa har emellertid i frågor rörande
försöksgården samrått med utredningen. Det synes utredningen vara
i hög grad angeläget, att såväl verksamheten vid Röbäcksdalen som verk
-
Kungl. Maj. ts proposition nr 155.
-7
stäHigheten av beslut omhänderhas av ett enda organ, vilket givetvis bör
samråda med av besluten berörda institutioner. Då försöksverksamheten vid
Röbäcksdalen avses komma att påbörjas samtidigt medjnrättandet av den
till lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök knutna nya statsagronomtjänsten,
bör förvaltningen av försöksgården lämpligen överföras* till
lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök från och med den 1 juli
1953. Efter vad utredningen inhämtat, har lantbruksnämnden i Västerbottens
län intet att erinra häremot.
Vad angår medelsanvisningen till löner m. m. erinrar utredningen om
den vid 1952 års riksdag beslutade statsagronombefattningen. I anslutning
därtill framhålles, att erfarenheten givit vid handen att en driftsledare för
närvarande oundgängligen erfordras för att verksamheten vid Röbäcksdalen
skall kunna upprätthållas. Från och med den 1 juli 1953 bör därför enligt
utredningens mening inrättas jämväl en driftsledartjänst. Denna bör i lönehänseende
jämföras med liknande tjänster inom lantbrukshögskolan och
statens lantbruksförsöks förvaltningsområde. Utredningen föreslår, att driftsledaren
placeras i 23 lönegraden, vilket motsvarar högsta lönegraden för
icke agronoinutbildad personal. Vidare förordar utredningen, att ett belopp
av minst 2 000 kronor skall anvisas till resekostnader för statsagronomen.
Till stöd härför anföres, att denne har till huvuduppgift att bearbeta de allmänna
norrländska växtodlingsproblemen och att det med hänsyn härtill
synes påkallat, att han får möjlighet att genom resor inom Norrland följa
dessa problem.
Beträffande det för driften och försöksverksamheten beräknade
beloppet anför utredningen, att vissa svårigheter föreligger att
exakt beräkna erforderligt anslag för driften under budgetåret 1953/54. Att
anslagsmässigt skilja den egentliga jordbruksdriften och försöksverksamheten,
för vilka båda ändamål medel erfordras, är enligt utredningen för närvarande
icke möjligt. Uppdelningen i skiften, planeringen efter täckdikningen,
skötseln av jorden m. m. syftar nämligen till framtida-drift och försök.
För berörda ändamål bör därför ett gemensamt belopp anvisas. I detta
har utredningen inräknat omkostnader för försöksgården, vissa planeringsarbeten,
expenser m. m.
Vad angår medelsbehovet för anskaffning av besättning, inventarier
in. in. anför utredningen, att byggnadsverksamheten vid
Röbäcksdalen har beräknats kunna igångsättas under våren 1953, varefter
ekonomibyggnaderna bör kunna tagas i bruk under hösten samma år. Samtidigt
härmed bör kreatursbesättning anskaffas. Denna har beräknats till
40 mjölkkor, 25—30 kvigor och kalvar samt en tjur. Dessutom erfordras dragare.
Enligt utredningen talar emellertid olika skäl för att fulltalig besättning
icke bör anskaffas omedelbart. Enligt utförda beräkningar bör begynnelsebesättningens
storlek, vilken i första hand bestämmes av fodertillgången,
utgöra ungefär hälften av den slutliga besättningen. En sådan-begynnelsebesättning
torde komma att bereda en ladugårdsskötare i det närmaste
full sysselsättning. Anskaffningskostnaderna för eu reducerad besättning
inklusive dragare har beräknats till 30 000 kronor.
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 155.
Utredningen erinrar om att utredningen i sina tidigare förslag rörande försöksgården
hemställt, att 50 000 kronor skulle ställas till förfogande för inköp
av maskinell utrustning. Såsom av det föregående framgår anvisade
1952 års riksdag emellertid endast 35 000 kronor för ändamålet. Att endast
detta belopp anvisades berodde på att möjlighet ansågs föreligga att överföra
viss utrustning från statens försöksgård Gisselås till Röbäcksdalen.
Man utgick härvid från att Gisselås skulle nedläggas som försöksgård. Organisationen
av den fasta försöksverksamheten i Norrlands inland har emellertid
varit föremål för särskild utredning. Därvid har föreslagits ett överförande
av försöksgården till lantbruksnämnden i Jämtlands län. Därmed
synes det enligt utredningen uteslutet att, i varje fall för närvarande, till
Röbäcksdalen överföra någon maskinell utrustning. Då 50 000 kronor torde
vara ett minimibehov för utrustningen vid Röbäcksdalen, är ett ytterligare
anslag av 15 000 kronor omedelbart erforderligt. Utredningen föreslår därför,
att ett anslag å detta belopp skall anvisas för komplettering av den maskinella
utrustningen vid Röbäcksdalen.
Vid beräkningen av i det föregående angivna medelsbehov har utredningen
utgått från redan fattade beslut rörande försöksgården vid Röbäcksdalen,
varför de berörda beloppen får betraktas såsom driftsmedel, även om de avses
delvis komma att användas för gårdens fortsatta planering till försöksgård.
Röbäcksdalsutredningen erinrar vidare i sin skrivelse om att 1952 års
riksdag (prop. nr 77/1952) i princip godkänt av utredningen tidigare framlagda
förslag, att — utöver filialen till statens växtskyddsanstalt — till Röbäcksdalen
skulle förläggas filialer för statens maskin- och redskapsprovningsanstalter
samt för statens centrala frökontrollanstalt. Angående inrättandet
av dessa filialer anför utredningen i huvudsak följande.
Enligt vad utredningen erfarit, har styrelsen för statens maskinprovningar
i sina anslagsäskanden för budgetåret 1953/54 ånyo upptagit ett förslag
om inrättande av en särskild norrländsk filial. Utredningen vill erinra om
att den tidigare, under förutsättning att filialerna till statens växtskyddsanstalt
och statens centrala frökontrollanstalt inrättades ungefär samtidigt,
föreslagit en gemensam institutionsbyggnad för dessa filialer, vilket ur kostnadssynpunkt
torde vara den fördelaktigaste lösningen av lokalfrågan. Med
hänsyn till därav berörda institutioner är det angeläget, att ställning snarast
tages såväl till frågan om uppförande av denna institutionsbyggnad som
till utformningen av densamma. Växtskyddsfilialen är för sin verksamhet
i hög grad beroende av att lämpliga arbetslokaler erhålles. Utredningen vill
slutligen framhålla, att vad utredningen tidigare anfört om angelägenheten
att inrätta en frökontrollfilial vid Röbäcksdalen fortfarande har samma aktualitet.
Yttranden.
Statskontoret avstyrker utredningens förslag om överförande av försöksgårdens
förvaltning till lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök.
Ämbetsverket erinrar därvid om att frågan om försöksgårdens ställning i
Kungl. Maj.ts proposition nr 155.
9
organisatoriskt avseende var föremål för statsmakternas prövning vid 1952
års riksdag. Föredragande departementschefen uttalade därvid, att Röbäcksdalsutredningen
enligt hans mening icke förebragt tillräckliga skäl för att
man i detta hänseende skulle göra någon avvikelse från vad som gällde för
övriga försöksgårdar, och erinrade, att även vissa delar av den verksamhet,
som bedreves vid Öjebyn, vore inriktade på problem av mera allmänt norrländsk
karaktär. Departementschefen ansåg således, att Röbäcksdalens försöksgård
icke borde organiseras som en avdelning av statens jordbruksförsök.
Detta uttalande godkändes av riksdagen. Någon omständighet, som
skulle kunna motivera avsteg från det av statsmakterna sålunda fattade beslutet,
har enligt statskontoret icke tillkommit.
Däremot har statskontoret icke något att erinra mot att medel nu anvisas
för anställande av en driftsledare. I avvaktan på att närmare erfarenheter
vinnes rörande driften torde anledning dock saknas att för ändamålet inrätta
en lönegradsplacerad tjänst. I varje fall kan ämbetsverket icke tillstyrka,
att tjänsten hänföres till högre lönegrad än Cg 18. I detta sammanhang
erinrar statskontoret om att jordbruksföreståndaren vid Wiads försöksgård
är placerad i 18 lönegraden samt att befattningarna som lantbruksinstruktör
vid lantbruksnämnd och jordbiuksinstruktör vid hushållningssällskap,
vilka nu är hänförda till 16 lönegraden, i enlighet med tjänsteförteckningskommitténs
förslag skall uppflyttas till 17 och 19 lönegraderna.
I fråga om reseanslaget till statsagronomen anser statskontoret, att detsamma
kan begränsas till 1 000 kronor. Frågan om storleken av de medel,
som hör ställas till förfogande för driften av försöksgården samt för anskaffning
av kreatursbesättning och inventarier m. m., undandrager sig statskontorets
säkra bedömande. Ämbetsverket ifrågasätter emellertid, huruvida tillräckliga
skäl föreligger att för förstnämnda ändamål beräkna mer än 20 000
kronor, vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär en höjning
med 9 000 kronor. Vidare framhåller statskontoret, att statsmakterna vid
1952 års riksdag ansåg ett belopp av 35 000 kronor vara till fyllest för anskaffning
av maskinell utrustning till försöksgården.
Lantbruksstijrelsen finner i likhet med utredningen lämpligt, att försöksgården
från och med den 1 juli 1953 ställes under styrelsens för lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök förvaltning.
I fråga om förslaget att anvisa medel för en driftsledare i lönegrad Ce 23
framhåller styrelsen, att det även enligt styrelsens mening är nödvändigt
att en särskild driftsledare finnes anställd. Styrelsen finner emellertid tveksamt,
huruvida denne bör placeras i så hög lönegrad som Ce 23. Visserligen
är, såsom utredningen framhåller, vissa assistentbefattningar inom lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsöks förvaltningsområde, vilkas innehavare
icke har agronomutbildning, placerade i denna lönegrad, men å andra
sidan är vissa andra statliga befattningar, med vilka måhända en mera direkt
jämförelse torde kunna göras, placerade i avsevärt lägre lönegrad. Styrelsen
erinrar även om att Kungl. Maj :t genom beslut den 18 juli 1952 med
-
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 155.
givit, att hos lantbruksnämnden i Västerbottens län får tills vidare anställas
en befattningshavare med huvudsaklig uppgift att vara arbetsledare vid
ifrågavarande försöksgård. Därvid har även föreskrivits, att befattningshavaren
skall äga åtnjuta arvode, motsvarande lön enligt 20 löneklassen. Enligt
styrelsens mening torde det vara till fyllest, att han placeras i lönegrad
Ce 20.
Vad angår det för inköp av inventarier äskade beloppet anföres, att —
även om möjligheten till överföring av viss utrustning från Gisselås alltjämt
skulle föreligga — det för maskinell utrustning beräknade beloppet enligt
lantbruksstyrelsens mening är så knappt tilltaget, att det nu begärda ytterligare
beloppet å 15 000 kronor till inköp av inventarier ändock skulle vara
behövligt.
Mot utredningens förslag i övrigt har lantbruksstyrelsen intet att erinra.
Styrelsen framhåller emellertid, att det med hänsyn till vikten av valet utav
lämplig ras m. m. för den kreatursbesättning, vartill medel begäres, synes
önskvärt att styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök
vid inköpet av besättningen samråder med hushållningssällskapet i länet.
Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök tillstyrker
de av utredningen framlagda förslagen.
Lantbruksnämndens framställning.
Lantbruksnämnden i Västerbottens län hemställer i sin skrivelse att för
täckande av kostnadsfördyringar som uppstått å hittills utförda täckdikningsarbeten
vid Röbäcksdalens försöksgård måtte beviljas ett tilläggsanslag
av 28 000 kronor samt att för fullföljande av täckdikningen inom ett
område av 7 hektar av försöksgårdens mark måtte anvisas ett belopp av
8 100 kronor. 1 sin motivering för framställningen erinrar nämnden om det
belopp å 80 324 kronor, som av 1951 års riksdag anvisades till täckdikning
vid försöksgården. 1 övrigt anför nämnden i huvudsak följande.
Vid upprättandet av preliminär täckdikningsplan, som låg till grund för
beräkningen av dikningskostnaderna, ansågs det erforderligt med ny täckdikning
av 73 ha av försöksgårdens mark. Återstoden utgjordes av områden,
som tidigare täckdikats. Vid närmare undersökningar visade det sig emellertid
nödvändigt att genomföra en fullständig omdikning av en avsevärd
del av den mark, vilken tidigare dränerats. Inom återstoden av den tidigare
täckdikade marken kunde emellertid en restaurering av dräneringen utföras.
Detta medförde sålunda en viss omdisponering av de planerade täckdikningsarbetena.
Arbetet med omdikningen av den tidigare täckdikade arealen
kunde nämligen ej anstå på grund av dennas belägenhet utan måste utföras
i samband med dikningen av de angränsande områdena. Av denna
anledning kvarstår en motsvarande areal tidigare ej täckdikad mark fortfarande
odränerad.
På grund av de kraftiga prisstegringar på material och arbetskraft som
ägt rum sedan år 1950 har det ej varit möjligt att utföra ifrågavarande arbete
utan att överskrida det anslagna beloppet, 80 324 kronor. Kostnader
-
11
Kungl. Maj.ts proposition nr 155.
na kommer att överstiga detta belopp med 28 000 kronor, innebärande en
kostnadsfördyring med cirka 35 procent.
Av den mark som nu kvarstår ej täckdikad har dikningen inom 7 ha påbörjats
genom att vissa stammar blivit lagda. Ett omedelbart fullföljande av
dikningen på denna areal är därför nödvändigt. För detta ändamål beräknas
ett belopp av 8 100 kronor vara erforderligt. För den därefter återstående
arealen, som i huvudsak omfattar den del av försöksgården dit
trädgårdsförsöken beräknas bli förlagda, torde täckdikning tills vidare kunna
anstå.
E. Den fasta försöksverksamheten i Norrlands inland.
I 1952 års statsverksproposition (IX ht p. 26) föreslogs, att Gisselås försöksgård
skulle nedläggas från och med den tidpunkt, som Kungl. Maj :t
framdeles bestämde. Jordbruksutskottet (utlåt, nr 46/1952) fann sig i princip
kunna biträda detta förslag. Utskottet ansåg emellertid angeläget, att
försöksverksamhet även i fortsättningen komme att bedrivas i fråga om de
speciella jordbruksproblem, som förelåge i det inre av Norrland. Av detta
skäl förordade utskottet, att genom Kungl. Maj :ts försorg en utredning skulle
komma till stånd rörande möjligheterna att i samband med nedläggandet
av Gisselås försöksgård till annan plats i Jämtland förlägga försöksverksamhet
beträffande jordbruksproblemen i Norrlands inland. I avvaktan på
utredningens resultat syntes det utskottet önskvärt, att vid Gisselås pågående
försök fullföljdes i den utsträckning som vore möjlig. Utskottet förordade
därför, att Gisselås tills vidare under budgetåret 1952/53 skulle bibehållas
såsom statlig försöksgård. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets
förslag.
Den 6 juni 1952 uppdrog Kungl. Maj :t åt styrelsen för lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök att verkställa den av riksdagen begärda utredningen.
För fullgörande av uppdraget har högskolestyrelsen tillkallat
särskilda sakkunniga, vilka antagit benämningen 1952 års försökskommitté
för Norrlands inland. Kommittén har bestått av överinspektören för försöksväsendet
Y. H. Gustafsson, ordförande, lantbrukaren K. G. Brofalk, ledamoten
av riksdagens första kammare J. N. Jonsson och docenten P. E. H. Åkerberg.
Vidare har i kommittén ingått följande av Jämtlands läns hushållningssällskap
utsedda ledamöter, nämligen t. f. sekreteraren bos sällskapet
N. G. Bengtsson, ledamoten av riksdagens första kammare P. O. Pålsson och
ledamoten av riksdagens andra kammare J. S. Jonsson. Kommittén har till
högskolestyrelsen avgivit betänkande med förslag till ordnandet av den fasta
försöksverksamheten i Norrlands inland. Såsom framgår av det föregående
har styrelsen med skrivelse den 22 december 1952 överlämnat betänkandet
till Kungl. Maj :t.
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 155.
Kommitténs förslag.
Kommitténs förslag innebär i huvudsak, att statens försöksgård Gisselås
skall nedläggas och att gården skall övertagas av lantbruksnämnden i Jämtlands
län. I samband därmed synes enligt kommittén en minskning av gårdens
åkerareal böra övervägas, så att denna erhåller en med hänsyn till befintliga
ekonomibyggnader avpassad omfattning. Om så blir möjligt med
hänsyn till den framtida dispositionen av gården, bör vissa vid Gisselås nu
utlagda försök tills vidare fortsättas. Förslaget innebär vidare, att en fast försöksverksamhet
för Norrlands inland skall utbyggas och organiseras genom
att en central för verksamheten inrättas vid Törsta skogs- och lantmannaskola
i Ås kommun samt ett antal fasta försöksplatser anordnas annorstädes
inom ifrågavarande område. Till inredning och utrustning föreslås ett sammanlagt
belopp av i runt tal 54 400 kronor. Årskostnaderna för verksamheten
har av kommittén beräknats till i runt tal 51 700 kronor, varav 41 200
kronor till avlöningar och 10 500 kronor till omkostnader. Slutligen innefattar
förslaget, att den försökstekniska utrustningen vid Gisselås skall få
disponeras för verksamheten. Beträffande detaljerna i förslaget torde få
hänvisas till följande redogörelse för innehållet i kommitténs betänkande.
Den nuvarande försöksverksamheten. Kommittén har inledningsvis redogjort
för den nuvarande jordbruksförsöksverksamheten i Norrlands inland.
Av denna redogörelse framgår, att det inom nämnda område förekommer
såväl lokal som fast sådan verksamhet. Den förra bedrives hos enskilda jordbrukare
av hushållningssällskapen under viss ledning av statens jordbruksförsök,
medan den fasta försöksverksamheten huvudsakligen är förlagd till
Gisselås försöksgård. Denna är i likhet med övriga försöksgårdar direkt underställd
styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök. Fast
försöksverksamhet bedrives emellertid under ledning av statens jordbruksförsök
även vid den fasta försöksstationen vid Malgomajskolan samt vid ett
antal fasta försöksfält.
Beträffande verksamheten vid Gisselås framhålles, att denna till övervägande
del gällt myrjord. Fasta försöksfält har dock anordnats på fastmarksjord
i försöksgårdens närhet för prövning av nya sorter och för att erhålla
en viss jämförelse mellan myr- och fastmarksjord. Verksamheten vid Gisselås
har i övrigt omfattat myrjordens uppodling, dikning, bearbetning,
gödsling samt vallanläggningsmetoder jämte sort- och stamval.
Av kommitténs redogörelse framgår vidare att det vid de fasta växtodlingsförsök,
som förlagts till Malgomajskolan, sker en prövning av ännu
icke marknadsförda sorter av havre och korn samt rödklöverstammar. Vidare
utföres liknande försök med höstråg och ärter, såtidsförsök med höstråg
m. m. Vid vissa till Prästgården i Lit förlagda försök prövas likaledes
ännu icke marknadsförda sorter och stammar. Dessutom utföres från och
med år 1952 sortförsök med potatis.
Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.
13
Slutligen erinrar kommittén om den verksamhet, som från och med budgetåret
1949/50 bedrives av statens jordbruksförsök med anlitande av anslaget
för betesförsök i Norrland. Verksamheten, som i fråga om Norrlands
inland förlagts till ett flertal platser inom Jämtlands och Västerbottens län,
bedrives i samråd med domänstyrelsen, skogsstyrelsen och lantbruksstyrelsen.
Avvecklingen av statens försöksgård Gisselås. Kommittén anför, att den
efter prövning av olika alternativ funnit förmånligast, att försöksgården
Gisselås övertages av lantbruksnämnden i Jämtlands län. I samband därmed
bör enligt kommittén övervägas, huruvida gårdens åkerareal genom
skogsplantering eller på annat sätt bör minskas i sådan utsträckning att den
blir mera avpassad för de nuvarande ekonomibyggnaderna. Om nämnden
skall tills vidare själv förvalta gården, utarrendera eller avyttra densamma,
torde få bero på nämndens eget val. Kommittén framhåller, att det — om
så blir möjligt med hänsyn till den framtida dispositionen av gården — vore
önskvärt, om vissa vid densamma nu utlagda särskilt betydelsefulla försök
tills vidare kunde få fortsätta. De försök, som därvid avses, är tre å fyra
försök med koppargödsling, två försök med stigande mängder fosforsyra och
kali samt ett försök med stallgödsel och handelsgödsel i olika kombinationer.
Därtill kommer sammanlagt tre försök, som skall slutföras under år
1953, och fem försök, som skall slutföras under år 1954. Vidare vore det
värdefullt, om två försök på den icke odlade myren kunde hållas under observation.
Det ena gäller vallanläggning utan odlingsåtgärder och det andra
försök med träaska till skog. Det skulle även vara av mycket stor betydelse,
om undersökningarna över torvjordens sättning på Gisselåsmyren kunde
fullföljas. Enligt gällande plan skulle en ny avvägning av myren ha utförts
under år 1952 men kunde av olika skäl icke då äga rum. Det vore emellertid
värdefullt, om den kunde genomföras under år 1953 och om därefter nya
avvägningar planenligt kunde komma till stånd vart tionde år för att belysa
denna för uppodlingen och dikningen av våra torvmarker viktiga fråga.
Slutligen anför kommittén, att Gisselåsmyren väl torde lämpa sig för försök
rörande torvmarkernas frostlänthet. Det vore därför av värde, om den kunde
stå till förfogande härför i den mån detta svåra problemkomplex framdeles
kan upptagas till behandling. I övrigt bör myr jordsproblemen upptagas
till behandling vid andra försöksplatser, i den mån lämplig jord kan
göras tillgänglig. Kommittén har sig även bekant, att statens skogsforskningsinstitut
är intresserat av att, därest möjlighet erbjudes, utnyttja vissa
arealer vid Gisselås för försöksändamål.
Behovet av utbyggnad av den fasta försöksverksamheten i Norrlands inland.
I fråga om fasta försöksplatser i Norrland anför kommittén, att Norrlands
inland representeras av Gisselås försöksgård, de fasta försöksfälten
vid Fagerdal, Gisselås, och vid Prästgården, Lit, samt den fasta försöksstationen
vid Malgomajskolan. Tyngdpunkten av jordbruket i Norrlands inland
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 155.
ligger i Jämtland, framför allt i bygderna runt Storsjön. Med hänsyn till
jordbrukets omfattning samt klimatet och jordmånens växlinger är den fasta
försöksverksamheten i Norrlands inland icke tillgodosedd genom nyssnämnda
försöksplatser och blir, då Gisselås nedlagts, helt otillräcklig. Kommittén
finner därför i hög grad angeläget, att en förstärkning av denna verksamhet
kommer till stånd. Kommittén framhåller, att eftersom jordbruket i området
till största delen är förlagt till fastmarksjord och frågan om myrjordarnas
omvandling till åkerjord minskat i aktualitet, försöksverksamheten
synes böra förläggas huvudsakligen till fastmarksjord. Då någon försöksgård
icke kommer att finnas inom området, sedan Gisselås nedlagts, bör enligt
kommittén en central för den fasta försöksverksamheten anordnas vid
någon härför lämplig gård. Till denna gård skulle sådana försök kunna
förläggas, som är av särskilt arbetskrävande karaktär och för vilkas rationella
genomförande en daglig tillsyn är nödvändig. Centralen bör förses med
ändamålsenliga arbetslokaler, försökslada och enklare laboratorieutrymmen
för behandling av vissa från försöken uttagna prov ävensom lokaler för
förvaring av för verksamheten nödvändig försöksutrustning. I övrigt bör
verksamheten planeras så, att jordbruksproblemen inom de viktigaste jordbruksområdena
i det inre Norrland kan belysas så väl som möjligt genom
försök, utlagda inom dessa områden. Kommittén framhåller slutligen, att
behovet av utbyggnad av den fasta försöksverksamheten i Norrlands inland
icke direkt beröres av den beslutade centrala forskningsinstitutionen vid
Röbäcksdalen. Denna har nämligen till huvuduppgift att forskningsmässigt
belysa allmänt norrländska jordbruksproblem.
Den fasta försöksverksamhetens framtida organisation och omfattning i
Norrlands inland. Kommittén anför, att den efter övervägande av olika alternativ
funnit, att den föreslagna cenlralen för den fasta försöksverksamheten
bör kunna förläggas till Törsta skogs- och lantmannaskola i Ås kommun.
Till stöd härför anföres, att det i samband med en agrogeologisk undersökning
av egendomen, vilken år 1945 utfördes för norrlandskommitténs räkning,
uttalades bland annat att, därest det gällde en försöksgård för Storsjöbygden
eller Jämtlands silurområde, Torstaområdet syntes vara mycket
lämpligt, särskilt med tanke på de intilliggande egendomarna, t. ex. prästgårdsmarken,
där jorden sannolikt ej vore i så hög kultur. Enligt kommittén
kommer därtill, att vid Ås löneboställe, som arrenderas av Torstaskolan och
gränsar intill denna, finnes byggnader, som icke användes av skolan och
som efter vissa ändringsarbeten kan tagas i anspråk för försöksverksamhetens
behov. Angående förläggningen av försökscentralen upplyser kommittén
vidare, att skolstyrelsen förklarat sig villig att bereda plats för försöksverksamheten
samt att preliminär överenskommelse härom träffats mellan
statens jordbruksförsök och skolstyrelsen.
I fråga om uppläggningen och omfattningen av verksamheten vid Törsta
anför kommittén, att en areal av 3 hektar vid Ås löneboställe bör arrenderas
för mera komplicerade försök rörande för inre Norrland viktiga växtföljds
-
Kungl. Maj.ts proposition nr löö.
15
problem m. m. Ä denna areal bör försöksledningen svara för såväl brukningsarbeten
som i övrigt erforderliga arbeten. Dessutom bör i första hand
upptagas vissa sort- och stamförsök, odlingstekniska försök samt gödslingsförsök.
Dessa bör följa gårdens växtföljd på samma sätt som statens
jordbruksförsöks övriga fasta försöksverksamhet följer växtföljden vid fasta
försöksstationer och fasta försöksfält.
Då jordbruksproblemen inom Norrlands inland är mycket växlande, kan
emellertid den fasta försöksverksamhetens behov av försöksmöjligheter inom
Storsjöområdet enligt kommitténs mening icke anses tillfredsställt genom
verksamheten vid Törsta och den eventuellt kvarstående verksamheten vid
Gisselås. Ytterligare försöksplatser är därför erforderliga. Fast försöksverksamhet
bör sålunda anordnas även i Hammerdalsbygden, Litsbygden, västra
och södra Storsjobygden, östra Jämtland, Svegsbygden och silurbygden i
södra Lappland. Härom anför kommittén följande.
Inom Hammerdalsbygden torde det fasta försöksfältet å fastmarksjord i
Fagerdal, Gisselås, tills vidare böra ingå i organisationen för den fasta försöksverksamheten
i Norrlands inland.
I Litsbygden torde statens jordbruksförsöks fasta försöksfält vid Prästgården
böra anslutas till organisationen.
Utredningen har funnit, att goda försöksmöjligheter kan erhållas på
Vångens egendom i västra Storsjöbygden. Egendomen, som omfattar 40
hektar åkerjord och 60 hektar röjd betesmark, äges av staten. Styrelsen
för Vången har förklarat sig beredd att upplåta mark för försöksverksamheten.
I södra Storsjöbygden synes ett fast försöksfält böra anordnas i trakten
av Myssjö-Kövra. Undersökningar angående plats för försöksfältet m. m.
synes lämpligen böra utföras av den befattningshavare, som får hand om
försöksledningen.
I östra Jämtland bör ett fast försöksfält komma till stånd i trakten av
Ragunda-Bispgården å plats, som utses av försöksledningen.
Försöksplats i Svegsbygden bör även utses av försöksledningen.
Slutligen svnes statens jordbruksförsöks fasta försöksstation vid Malgomajskolan
böra inordnas i organisationen.
Verksamheten vid nu angivna försöksplatser synes i stort sett böra ordnas
på samma sätt som försöken vid Törsta. Försöken bör utläggas och skolas
från Törsta och ersättningen för arrende och intrång i driften utgå efter
samma normer som vid Törsta. Försöksuppgifterna torde även i stort sett
bli desamma som vid Törsta med de modifieringar, som kan anses lämpliga
på grund av förhållandena inom respektive bygder. Man torde kunna beräkna,
att i genomsnitt årligen fem försök behöver genomföras vid varje
försöksplats.
Vidare anför kommittén, att den fasta försöksverksamheten i Norrlands
inland i samband med nedläggandet av Gisselås försöksgård bör inordnas i
den riksomfattande försöksverksamhet, som under ledning av statens jordbruksförsök
bedrives vid fasta försöksstationer och fasta försöksfält i olika
delar av landet. Den direkta ledningen av verksamheten bör på grund av dess
storleksordning anförtros eu inom området placerad befattningshavare i överassistents
tjänsteställning. Arbetet i samband med den nu pågående betesförsökverksamheten
inom området bör jämväl anförtros ledningen av den
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 155.
fasta försöksverksamheten. Kostnaderna för dessa försök, vilka för närvarande
uppgår till cirka 2 000 kronor, bör liksom hittills bestridas av det nuvarande
anslaget till betesförsök i Norrland. Slutligen framhåller kommittén,
att samarbete mellan försöksledningen i Törsta och den blivande ledningen
för forskningsinstitutionen vid Röbäcksdalen givetvis bör komma
till stånd. Det torde få ankomma på Röbäcksdalsutredningen att framlägga
förslag härutinnan.
Kostnadsberäkning. Vad först angår avlöningskostnaderna föreslår kommittén,
att medel skall beräknas för avlönande av en överassistent i lönegrad
Ce 29 och en assistent i lönegrad Ce 21. Dessutom bör för tillfällig arbetskraft
anvisas ett belopp av 9 000 kronor. Sammanlagt skulle alltså erfordras
41 160 kronor. Med hänsyn till att hittills beräknats omkring 34 000 kronor
till avlönande av en försöksgårdsföreståndare och en assistent vid Gisselås
försöksgård, vilket belopp i och med att denna försöksgård nedlägges blir
tillgängligt, skulle den faktiska utgiftsökningen stanna vid i runt tal 7 200
kronor. I övrigt anföres rörande de föreslagna tjänsterna, vilkas innehavare
båda bör placeras vid Törsta, att den ifrågavarande försöksverksamheten
och den dagliga tillsynen av försöken därstädes bör anförtros överassistenten
och att assistenten erfordras bland annat för anläggningen, skötseln och
skörden av försöken å försöksplatserna utanför Törsta.
I fråga om behovet av medel för inredning och utrustning anför kommittén,
att vissa byggnadsutrymmen kommer att ställas till förfogande för försöksverksamheten
enligt den preliminära överenskommelsen med Törsta
skogs- och lantmannaskola. Efter vissa ombyggnads- och ändringsarbeten
kan härigenom erhållas fullt tillfredsställande såväl ekonomibyggnader som
bostad åt överassistenten. För dessa arbeten erfordras enligt av kommittén
verkställda beräkningar ett sammanlagt belopp av 26 460 kronor, varav
17 660 kronor till bostaden och 8 800 kronor till ekonomibyggnaderna. Beträffande
medel till utrustning förutsätter kommittén, att den försökstekniska
utrustning, som finnes vid Gisselås, skall tillföras försöksverksamheten
i Norrlands inland. En viss komplettering synes dock nödvändig, särskilt
med hänsyn till att verksamhetens förläggning till olika platser inom
området medför att personal, utrustning och skördeprodukter måste
transporteras mellan försöksplatserna. För sistnämnda ändamål har kommittén
beräknat ett sammanlagt belopp av 27 915 kronor, varav 19 000 kronor
till en s. k. stationsvagn, 5 615 kronor till ett transportabelt tröskverk
med motor, 2 500 kronor till en försökssåningsmaskin med motor, 400 kronor
till ett torkskåp och 400 kronor till en analysvåg.
Kommittén har vid beräkningen av de årliga driftkostnaderna uppdelat
dessa i kostnader för verksamheten vid Törsta och kostnader för verksamheten
vid övriga försöksplatser. Beträffande förstnämnda kostnader anföres,
att normal jordbearbetning och gödsling enligt det preliminära kontraktet
med skolstyrelsen skall utföras genom styrelsens försorg samt att kostnaderna
härför skall ersättas genom den grundavgift, som förutsättes skola
Kungl. Maj:ts proposition nr löö.
17
utgå för varje enskilt försök. Andra arbeten, som påfordras av försöksledningen,
skall ersättas till i orten gängse priser. De årliga driftkostnaderna
för verksamheten vid Törsta har av kommittén beräknats till 8 700 kronor,
varav 450 kronor till arrende, 750 kronor till grundavgift för 10 försök, som
följer gårdens växtföljd, 1 000 kronor till ersättning för av gården utfört
arbete, 2 000 kronor till drivmedel och underhåll av maskiner, 1 000 kronor
till underhåll av byggnader in. in., 1 500 kronor till diverse förnödenheter,
provtagningsmateriel, frakter in. in. samt 2 000 kronor till resekostnader.
Med kostnaderna för verksamheten vid Törsta har därvid sammanförts kostnaderna
för resor, drivmedel in. in. för sambandet mellan Törsta och övriga
försöksplatser. De årliga driftkostnaderna för försöken vid sistnämnda platser
har beräknats till sammanlagt 5 250 kronor, varav 2 250 kronor till
grundavgift för 5 försök på envar av 6 försöksplatser, 2 000 kronor till ersättning
för av gården utfört arbete och 1 000 kronor till frakter in. in. Kommittén
har därvid utgått från att försöken skall skötas av personal vid
Törsta samt att till försöksvärden skall utgå samma grundavgift för normal
jordbearbetning och gödsling som vid Törsta ävensom att arbeten därutöver
skall ersättas till i orten gängse priser.
De årliga utgifterna för Törsta och övriga försöksplatser skulle således
sammanlagt uppgå till (8 700 + 5 250 =) 13 950 kronor. Denna summa bör
emellertid enligt kommittén reduceras med dels ett belopp å 1 500 kronor,
motsvarande statens jordbruksförsöks hittillsvarande årliga kostnad för försöksplatserna
vid Malgomaj skolan och Prästgården, Lit, dels den ungefärliga
årliga kostnaden, 2 000 kronor, för den betesförsöksverksamhet, som
enligt kommitténs förslag skall anslutas till ifrågavarande fasta försöksverksamhet.
Nettokostnaden skulle sålunda komma att uppgå till 10 450
kronor. Detta belopp synes enligt kommittén böra jämföras med det årliga
anslaget å 12 000 kronor, som för närvarande utgår till försöksverksamheten
vid Gisselås försöksgård.
Kommittén avslutar sin kostnadsberäkning med en jämförelse mellan de
totala kostnaderna för den av kommittén föreslagna fasta försöksverksamheten
och de kostnader som ett fortsättande av verksamheten vid Gisselås
skulle medföra. Av denna jämförelse framgår att försöksgårdskommittén
och lantbrukshögskolans styrelse beräknat investeringskostnaderna för Gisselås
till sammanlagt omkring 169 200 kronor, medan det av kommittén för
här ifrågavarande försöksverksamhet beräknade beloppet uppgår till i runt
tal endast (26 460 + 27 915 =) 54 400 kronor. Vad angår årskostnaden uppgår
denna för Gisselås till sammanlagt i runt tal 57 000 kronor, varav 34 000
kronor till avlöningar, 12 000 kronor till omkostnader och 11 000 kronor till
täckande av underskott å jordbruksdriften. Årskostnaderna för den av kommittén
föreslagna verksamheten har däremot, såsom framgår av det föregående,
beräknats till (41 160 -[- 10 450 = ) 51 610 kronor. I förhållande till
ett fortsättande av verksamheten vid Gisselås innebär sålunda förslaget en
minskning av investeringskostnaden med cirka 115 000 kronor och av årskostnaderna
med cirka 5 400 kronor.
2 liihung till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 155.
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 1-55.
Yttranden.
Det av kommittén framlagda förslaget tillstyrkes till alla delar av styrelsen
för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök, landstingets i
Jämtlands län förvaltningsutskott samt Jämtlands läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott. Beträffande högskolestyrelsens yttrande må dock
anföras, att tre av styrelsens ledamöter uttalat, att de icke ansåge möjligt
att utföra det av kommittén föreslagna försöksprogrammet inom den härför
beräknade kostnadsramen. Förslaget biträdes i huvudsak även av statskontoret.
Lantbruksstyrelsen däremot förklarar sig för sin del icke kunna tillstyrka
förslaget i den omfattning, som kommittén angivit. Lantbruksnämnden
i Jämtlands län slutligen, vilken begränsat sitt yttrande till frågan om
Gisselåsgårdens framtida disposition, har i princip icke något att erinra mot
att gården överföres till nämndens förvaltning.
I övrigt må av ifrågavarande yttranden återgivas följande.
Statskontoret framhåller, att Gisselås försöksgård bör överlåtas på lantbruksnämnden
endast under förutsättning, alt förvärvet kan tjäna såsom
ett led i den rationaliseringsverksamhet på jordbrukets område, som nämnden
har att bedriva. Ämbetsverket utgår från att avsikten varit, att försöksgården
skall inköpas av nämnden, varvid kostnaderna för förvärvet torde
böra bestridas av jordfondens medel. Då Gisselås icke är redovisad såsom
kapitaltillgång i statsbokföringen, bör köpeskillingen tillgodoföras den i riksstaten
uppförda inkomsttiteln Övriga diverse inkomster. Beträffande tjänsten
som överassistent i Ce 29 vid Törsta ifrågasätter statskontoret, om den icke
i vart fall tills vidare bör upptagas i 27 lönegraden med tjänstebeteckningen
förste assistent. I samband härmed bör en tjänst som försöksgårdsföreståndare
i Ca 31 avföras ur personalförteckningen. Avlöningskostnaderna för
såväl överassistenttjänsten som assistenttjänsten bör utgå från lantbrukshögskolans
och statens lantbruksförsöks avlöningsanslag. Övriga driftkostnader
ävensom utgifterna för försöksanstaltens anläggande synes för budgetåret
1953/54 lämpligen kunna belasta anslaget till statens försöksgårdar.
För därefter följande budgetår bör emellertid enligt statskontoret övervägas,
huruvida icke de årliga omkostnaderna för försöksverksamheten bör bestridas
från lantbrukshögskolans och statens lantbruksförsöks anslag till materiel
in. m. Statskontoret uttalar slutligen, att — därest försökscentralen vid
Törsta befinnes böra nedläggas efter endast några års verksamhet — möjlighet
bör hållas öppen för staten att erhålla gottgörelse för kostnader för
upprustning av vissa byggnader vid Torstaskolan.
Lantbruksstyrelsen framhåller, att den föreslagna försökscentralen vid
Törsta utgör en ny form av försöksinstitutioner, som närmast måste jämställas
med statlig försöksgård. Beträffande utbyggnaden av sådana gårdar
erinrar styrelsen om att beslut fattats om inrättande och utbyggnad av försöksgården
vid Röbäcksdalen utanför Umeå. Beslut har av riksdagen även
fattats om inrättande av en försöksgård vid Sunne i Värmlands län och
Kungl. Maj.ts proposition nr 155.
19
därjämte har riksdagen anvisat medel för inköp och utrustning av Stenstugu
gård i Gotlands län. Definitivt beslut om att disponera sistnämnda
gård såsom försöksgård har dock ännu ej fattats. Det må enligt lantbruksstyrelsen
även nämnas, att 1949 års försöksgårdskommitté uttalat, att utöver
de befintliga försöksgårdarna samt försöksgårdarna i Sunne och vid
Röbäcksdalen borde försöksgårdar i första hand inrättas vid Stenstugu, vid
Vreta kloster och vid Bollnäs.
Beträffande nedläggandet av försöksgården i Gisselås erinrar styrelsen om
att anledningen härtill varit, bland annat, att en fortsatt verksamhet skulle
erfordra betydande kapitalinvesteringar samt att försöksverksamheten vid
gården avsett förhållanden, som gällt endast för vissa speciella delar av
Norrland. Meningen synes även ha varit att vid Röbäcksdalen i någon mån
beakta de försöksfrågor, som hittills behandlats vid Gisselås. Då emellertid
vissa för inlandet speciella försöksspörsmål enligt styrelsens mening knappast
torde kunna utforskas i erforderlig utsträckning vid Röbäcksdalen, finner
styrelsen önskvärt, att försöksverksamheten förstärkes inom nämnda
område. Den föreslagna centralen skulle kräva i huvudsak lika stor personalstyrka
som vid Gisselås. Vad gäller omkostnaderna torde man få räkna
med att ej heller dessa kommer att bli lägre vid centralen ifråga än vid
Gisselås. Kommittén synes för övrigt ha räknat med alltför låga kostnader
för det förordade försöksprogrammet. Styrelsen kan för sin del icke tillstyrka
föreliggande förslag i den omfattning, kommittén angivit. Föreligger behov
av en försöksgård i Norrlands inland, bör en sådan sättas in i planen för
försöksgårdssystemets utbyggnad.
Lantbruksstyrelsen framhåller vidare att den av styrelsen förordade förstärkningen
av försöksverksamheten bör genomföras utan dröjsmål och genom
att ytterligare bidrag, förslagsvis 25 000 kronor, beviljas till den av
Jämtlands läns hushållningssällskap bedrivna lokala försöksverksamheten.
Bidraget synes för budgetåret 1953/54 böra utgå såsom delpost ur anslaget
till statens försöksgårdar och i fortsättningen ur anslaget till bidrag till lokal
försöksverksamhet.
Beträffande utredningens förslag att Gisselås skall övertagas av lantbruksnämnden
anför lantbruksstyrelsen, att styrelsen finner det mindre lämpligt,
att nämnden på längre sikt förvaltar eller utarrenderar gården. Denna
bör därför säljas snarast möjligt, lämpligen under medverkan av nämnden.
I samband med försäljningen bör prövas frågan, huruvida gården helt eller
delvis kan få betydelse ur rationaliscringssynpunkt samt huru lämpligen
bör förfaras med den försökstekniska utrustning, som finnes där. Styrelsen
motsätter sig icke att nämnden — om så befinnes önskvärt — i avvaktan på
fastighetens försäljning tager hand om gårdens skötsel.
Lantbruksnämnden i Jämtlands län anför i huvudsak följande rörande
förslaget, att Gisselås försöksgård skall övertagas av nämnden.
Den individualplanering, som måste bli en följd av nämndens övertagande
av gården, torde komma att visa, att delar av fastigheten bör användas
dels för komplettering av jordbruksjord, dels för kompletteringsändamål
20
Kanyl. Maj:ts proposition nr 155.
först sedan skogsplantering genomförts. Slutligen torde, för att byggnaderna
ej skall bli överflödiga, den mark som angränsar dem kunna användas
för att skapa en särskild brukningsenhet anpassad efter byggnadsvolymen.
Denna brukningsenhet liksom en del andra skogfattiga eller skoglösa brukningsenheter
i skifteslaget måste erhålla skogstilldelning. Detta kan bäst
ske genom inköp av de skogsfastigheter, som äges av Manne Stenbergs
dödsbo. Dödsboet torde emellertid icke sälja någon skogsmark på annat
villkor än att den nuvarande föreståndarebostaden ingår i köpet. Individualplanens
slutliga genomförande kan därför anses vara helt beroende av möjligheten
att helt eller delvis förvärva nämnda skogsfastigheter och därefter
finna en köpare av den nuvarande föreståndarebostaden. Den köpeskilling,
nämnden har att erlägga för Gisselås, kommer givetvis också att inverka på
planens realiserande. Enligt nämndens bedömande torde stora svårigheter
föreligga att genomföra den sålunda skisserade individualplanen.
Lantbruksnämnden framhåller vidare, att försöksverksamheten vid Gisselås
bör avvecklas relativt snabbt. Vid övertagandet bör försökens varaktighet
klart framgå. Det torde i annat fall bli ytterligt svårt för nämnden
att träffa avtal om försäljningar in. in. Enligt nämndens mening bör det
eventuella övertagandet av Gisselås ske avsevärt senare än som föreslagits
eller tidigast den 1 april 1954. Härom anföres följande.
Den föreslagna fasta försöksverksamheten i Norrlands inland torde ej
omedelbart komma i gång i någon nämnvärd omfattning på de övriga försöksplatserna.
Tyngdpunkten av arbetet kommer därför att ligga i Gisselås,
och det synes därför nämnden lämpligast att de befattningshavare, som
skall handha försöksverksamheten, tills vidare stationeras i Gisselås. För en
sådan anordning talar även det förhållandet att såväl bostäder som försökslokaler
finnes i Gisselås, medan de föreslagna byggnadsarbetena i Ås icke
torde kunna slutföras omedelbart.
Lantbruksnämnden anmäler även i sitt yttrande, att en förlust å driften
vid Gisselås kommer att belasta jordfonden. För att i möjligaste mån undgå
förlust bör nämnden erhålla befogenhet att, oavsett om fastigheten
först vid en senare tidpunkt skulle komma att övergå i nämndens ägo, påbörja
och slutföra dels individualplaneringen av området, dels förhandlingar
med blivande köpare, arrendatorer m. fl. Därjämte bör skogsplantering
genast företagas av sådana områden, som redan nu kan anses vara obehövliga
för fortsatt jordbruksdrift.
Nämnden förutskickar slutligen, för det fall att Gisselås kommer att övertagas
av nämnden och vissa försök fortsätta, att gängse ersättning för försöken
bör utgå. Detta framgår enligt nämnden ej klart av kostnadsberäkningarna
för den årliga driften vid övriga försöksplatser. Där bär endast
räknats med grundavgift för 5 försök på 6 försöksplatser i stället för på 7
platser.
Jämtlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott anför, att det
synes önskvärt och nödvändigt, att intimt samarbete äger rum mellan sällskapets
försöksledning och ledningen för den föreslagna fasta försöksverksamheten.
Härigenom skulle onödigt dubbelarbete undvikas samt utbyte
kunna ske ifråga om utnyttjande av försöksutrustning och i viss mån per
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 155.
21
sonal. Sällskapet ombesörjer redan nu skötseln av statens jordbruksförsöks
fasta försöksfält i Lit samt biträder vid skötseln av de under betesförsöksverksamheten
i Norrland anlagda försöksfälten. Samarbetet skulle lämpligen
kunna ordnas genom att den fasta försöksverksamheten ställdes under ledning
av en lokal rådgivande nämnd, i vilken sällskapets försökskommitté
vore representerad, förslagsvis genom försöksledaren. Å andra sidan borde
överassistenten vid den fasta försöksverksamheten vara ledamot av försökskommittén.
Departementschefen.
Jag torde först få behandla frågan om inrättande av en försöks g ård
på egendomen Stenstu gu i Gotlands län. Härvid vill jag erinra,
att nämnda egendom inköpts för sådant ändamål med anlitande av medel,
som ställts till förfogande genom beslut av 1946 års riksdag. Riksdagen
förutsatte emellertid därvid, att egendomen icke skulle färdigställas som
försöksgård, förrän den då pågående utredningen rörande jordbruksförsöksverksamheten
slutförts. Med stöd av riksdagens beslut förvaltas egendomen
för närvarande av lantbruksstyrelsen och har utarrenderats enligt
avtal, som gäller för ett år i sänder eller intill dess den övertages för försöksverksamheten.
Till upprustning av egendomen har medel anvisats vid
såväl 1951 som 1952 års riksdag.
Av den tidigare lämnade redogörelsen framgår, att 1949 års försöksgårdskommitté
förordat, att försöksgården vid Stenstugu skall placeras främst
bland de nya gårdar, som kommittén ansett böra inrättas. Härtill kommer,
att vissa relativt brådskande byggnadsarbeten å egendomen icke lämpligen
kan påbörjas, förrän statsmakterna tagit ställning till frågan om dess fortsatta
användning. På grund härav och då jag anser det önskvärt, att ökade
möjligheter till försöksverksamhet på Gotland skapas inom en snar framtid,
tillstyrker jag det i ärendet framlagda förslaget, att egendomen Stenstugu
från och med den 14 mars 1954 skall anordnas som en statlig försöksgård.
Egendomen torde i samband därmed böra i förvaltningshänseende
överföras till styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök.
Till följd av vad jag sålunda förordat torde nu även böra anvisas medel
till kostnaderna för den nya försöksgårdens drift under tiden den 14 mars
—den 30 juni 1954. I avsaknad av närmare utredning kan jag icke tillstyrka,
att högre belopp än 12 000 kronor ställes till förfogande för ändamålet.
Sedan år 1949 principbeslut fattats om inrättande av en statlig försöksgård
vid Röbäcksdalen i Västerbottens län, anvisade 1951
års riksdag medel för inköp och iordningställande av mark till försöksgården.
I enlighet med hemställan i propositionen nr 77/1952 ställde vidare
föregående års riksdag medel till förfogande för uppförande av byggnader
vid försöksgården, för utrustning för gårdens drift och försöksverksamhet
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 155.
ävensom för utvändiga ledningar, vägar och planeringsarbeten. Samtidigt
behandlades även spörsmålet om den nya försöksgårdens ledning och
organisatoriska ställning. Vid anmälan av denna fråga anförde jag, hland
annat, att försöksgården icke borde organiseras som en avdelning av statens
jordbruksförsök utan intaga samma ställning som övriga försöksgårdar.
Härav följde enligt min mening, att gårdens ledning borde omhänderhas
av en försöksgårdsföreståndare i den för sådana befattningar gällande
lönegraden. Jag förordade vidare, att försöksgårdens markområde
— i enlighet med beslut av 1951 års riksdag — även under budgetåret
1952/53 skulle förvaltas av lantbruksnämnden i Västerbottens län. Slutligen
framhöll jag, att spörsmålet om inrättande av en ny tjänst som försöksgårdsföreståndare,
liksom även frågan om försöksgårdens personalbehov
i övrigt, borde upptagas vid 1953 års riksdag.
I sitt utlåtande nr 47/1952 tillstyrkte jordbruksutskottet ett motionsvis
framfört förslag om att försöksgården från och med budgetåret 1953/54
skulle förestås av en statsagronom. Utskottet hade däremot icke något att
erinra mot vad jag i övrigt uttalat rörande gårdens organisatoriska ställning
och förvaltning. Riksdagen godkände vad utskottet sålunda förordat.
Såsom framgår av det förut anförda beräknas försöksverksamheten vid
Röbäcksdalen komma i gång den 1 juli innevarande år. Med hänsyn härtill
har Röbäcksdalsutredningen hemställt, att definitivt beslut skall fattas angående
försöksgårdens förvaltning. Utredningen har vidare gjort framställning
om medel till avlöningar och omkostnader samt till inköp av djurbesättning
och inventarier vid gården.
För egen del tillstyrker jag, att försöksgårdens förvaltning, såsom utredningen
föreslagit, från och med budgetåret 1953/54 skall överföras från
lantbruksnämnden till styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök.
I fråga om personalen vid försöksgården får jag erinra, att
Kungl. Maj :t i årets statsverksproposition (IX ht punkt 18) för försöksgårdens
behov från och med den 1 juli 1953 upptagit en statsagronombefattning
i lönegrad Ce 33 på iantbrukshögskolans stat ävensom föreslagit
inrättandet av en befattning som driftsledare i lönegrad Ce 21. Kungl. Maj :t
har samtidigt hemställt, att medel för avlöning av innehavarna utav dessa
tjänster skall anvisas under Iantbrukshögskolans avlöningsanslag. I samma
proposition (IX ht punkt 19) har medel vidare äskats till, bland annat, reseersättningar
åt ifrågavarande personal.
Vad angår försöksgårdens djurbesättning har Röbäcksdalsutredningen
förordat, att denna skall bestå av 40 mjölkkor, 25—30 kvigor och kalvar,
en tjur samt dragare. Med hänsyn till fodertillgången föreslår utredningen
dock, att endast omkring hälften av besättningen skall anskaffas under nästkommande
budgetår. Kostnaderna härför har av utredningen beräknats till
30 000 kronor. Denna beräkning anser jag mig kunna godtaga. Då det är
av stor betydelse, att besättningen kommer att bestå av för ändamålet lämpliga
djur, torde vid inköpet såsom lantbruksstyrelsen framhållit samråd
böra äga rum med hushållningssällskapet i länet.
Kungl. Maj.ts proposition nr 155.
23
Enligt utredningens mening erfordras vidare ett belopp av 15 000 kronor
för komplettering av försöksgårdens maskinella utrustning. Med anledning
bärav får jag framhålla, att medelsbehovet för hela utrustningen i propositionen
nr 77/1952 beräknades till 50 000 kronor men att detta belopp
minskades till 35 000 kronor på grund av att viss del av utrustningen beräknades
skola överflyttas till Röbäcksdalen från Gisselås försöksgård. Mot
denna beräkning hade riksdagen intet att erinra. Då av skäl, som jag kommer
att närmare ange i det följande, den planerade överflyttningen ej torde
böra äga rum, bör utrustningen vid Röbäcksdalen kompletteras i motsvarande
mån. Till maskinell utrustning vid försöksgården synes alltså böra
beräknas ytterligare 15 000 kronor.
Till kostnaderna för driften och försöksarbetet vid gården under nästa
budgetår torde enligt min mening en medelsanvisning av 20 000 kronor vara
till fyllest.
Med utgångspunkt från vad jag i det föregående anfört skulle alltså till
försöksgården vid Röbäcksdalen för nästa budgetår behöva anvisas (30 000
+ 15 000 + 20 000 =) tillhopa 65 000 kronor.
Vad slutligen beträffar lantbruksnämndens framställning om medel till
vissa täckdikningsarbeten vid försöksgården tillstyrker jag, att i förevarande
sammanhang ett belopp av 8 100 kronor skall ställas till förfogande
till kostnaderna för fullföljandet av dessa arbeten på en areal om 7 hektar.
Beloppet torde böra anvisas å kapitalbudgeten för nästa budgetår såsom ett
investeringsanslag. Jag har vidare för avsikt att inom kort föreslå Kungl.
Maj :t, att medel till uppkomna merkostnader vid den redan utförda dräneringen
skall äskas i form av anslag å tilläggsstat för innevarande budgetår.
Beträffande den fasta försöksverksamheten i Norrlands
inland får jag till en början erinra om att frågan om nedläggandet av
Gisselås försöksgård varit aktuell sedan några år tillbaka. I 1952 års statsverksproposition
(IX ht punkt 26) anförde jag, att jag efter noggrant övervägande
kommit till den uppfattningen att gården med hänsyn till, bland
annat, de vunna erfarenheterna av mossodling borde nedläggas såsom försöksgård,
och föreslog att så skulle ske vid tidpunkt, som Kungl. Maj :t framdeles
skulle få bestämma. Sedan verksamheten avvecklats, borde gården enligt
min mening försäljas. Jag förordade vidare, att de personella och materiella
resurserna vid gården efter nedläggandet skulle stå till förfogande för
försöksgårdsväsendet i övrigt samt därvid i första hand utnyttjas för de norrländska
försöksproblemen.
I sitt utlåtande nr 46 till 1952 års riksdag anslöt sig jordbruksutskottet i
princip till mitt förslag, att verksamheten vid gården skulle nedläggas. Utskottet
fann emellertid angeläget, att försöksverksamhet även i fortsättningen
skulle bedrivas i fråga om de speciella jordbruksproblemen i det inre av
Norrland, där enligt utskottets åsikt myrmarkerna alltjämt ägde ett icke
ringa värde såsom komplement till jordbruk med fastmarksjord. Vidare
förelåge i nämnda del av Norrland andra särskilda problem, som knappast
i någon större utsträckning kunde utforskas vid den nya försöksgården i
24
Kungl. Maj:ts proposition nr löö.
Röbäcksdalen. Av anförda skäl förordade utskottet, att genom Kungl. Maj :ts
försorg en utredning skulle komma till stånd rörande möjligheterna att i
samband med nedläggandet av Gisselås försökgård till annan plats i Jämtland
förlägga försöksverksamhet beträffande jordbruksproblemen i Norrlands
inland. I avvaktan på utredningens resultat borde enligt utskottets
mening Gisselås tills vidare under budgetåret 1952/53 bibehållas soin statlig
försöksgård. Riksdagen hade ej något att invända mot vad utskottet sålunda
anfört.
Som framgår av den förut lämnade redogörelsen har den begärda utredningen
numera verkställts av en särskild kommitté, bestående av representanter
för styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök samt
för hushållningssällskapet i Jämtlands län. Kommittén har i anslutning därtill
framlagt ett förslag, som i stort sett innebär, att huvuddelen av den fasta
försöksverksamheten i Norrlands inland skall förläggas till Törsta skogsoch
lantmannaskola i nyssnämnda län, vilken förklarat sig villig att för ändamålet
ställa till förfogande jord och vissa byggnader. Som ett komplement
till denna central skall enligt förslaget inrättas ett antal fasta försöksplatser.
Den direkta ledningen av verksamheten avses skola utövas av en till statens
jordbruksförsök knuten befattningshavare i överassistents tjänsteställning.
I samband härmed föreslås, att verksamheten vid Gisselås försöksgård
skall nedläggas och gården överlämnas till lantbruksnämnden i länet.
Av utredningen framgår vidare, att jordbruket i Norrlands inland torde
ha sin tyngdpunkt i bygden runt Storsjön. Den fasta försöksverksamhet,
som avser inlandsproblemen, bedrives emellertid för närvarande vid — förutom
Gisselås försöksgård och vissa försöksfält i närheten av denna gård —
försöksstationen vid Malgomaj skolan samt försöksfält vid Lit. Dessutom
förekommer betesförsök på skilda platser i Jämtlands och Västerbottens län.
Jag delar kommitténs åsikt, att en så anordnad verksamhet icke på ett
tillfredsställande sätt tillgodoser den trakt, som utgör den viktigaste jordbruksbygden
i det inre av Norrland. Med hänsyn härtill anser även jag det
vara angeläget, att ifrågavarande fasta försöksverksamhet förstärkes. Därvid
synes i första hand försök å fastmarksjord böra komma i fråga.
Vid övervägande av kommitténs förslag bär jag funnit detsamma innebära
en i stort sett tillfredsställande lösning av föreliggande problem. Härvid har
jag särskilt beaktat, att ett genomförande av förslaget — med hänsyn till det
betydande investeringsbehovet och dåliga driftsresultatet vid Gisselås försöksgård
— torde medföra en ej oväsentlig kostnadsbesparing. Ur angivna
synpunkter bör såsom riksdagen förutsatt verksamheten vid Gisselås försöksgård
upphöra under nästa budgetår. Medel till verksamheten vid gården
torde därför icke vidare böra anvisas. I likhet med kommittén finner jag
även lämpligt, att gården med tillhörande levande inventarier och egentliga
jordbruksinventarier i samband med nedläggandet skall övertagas av lantbruksnämnden
i Jämtlands län. Den närmare tidpunkten för övertagandet
torde få bestämmas av Kungl. Maj :t. Såsom statskontoret uttalat torde därvid
böra gälla, att gården skall inköpas av lantbruksnämnden för att an
-
25
Kungl. Maj.ts proposition nr 155.
vändas inom rationaliseringsverksamheten på jordbrukets område samt att
kostnaderna för förvärvet skall bestridas av jordfondens medel. Då gården
icke är redovisad såsom kapitaltillgång i statsbokföringen, torde köpeskillingen
i enlighet med statskontorets förslag tillgodoföras den i riksstaten uppförda
inkomsttiteln Övriga diverse inkomster. I samband med överlåtelsen
torde böra undersökas, om gårdens åkerareal kan begränsas i syfte att erhålla
en bättre anpassning till byggnadsbeståndet. Kommittén har i detta
sammanhang föreslagit, att en viss del av försöksgårdens mark skall tagas
i anspråk för fasta försöksfält. Enligt min mening talar flera skäl för en sådan
anordning. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj :t att, efter förslag
av styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök samt
lantbruksnämnden, meddela de närmare föreskrifter rörande avvecklingen
av försöksgårdens verksamhet och därmed sammanhängande frågor,
som kan befinnas erforderliga.
Vad angår den fasta försöksverksamhetens framtida förläggning delar
jag kommitténs uppfattning, att Gisselås försöksgård icke bör ersättas med
en ny sådan gård. Likaså kan jag tillstyrka, att till Törsta skogs- och lantmannaskola
skall förläggas sådana försök, som är särskilt arbetskrävande
och för vilkas rationella genomförande en daglig tillsyn behövs. Jag förordar
vidare, att ett antal fasta försöksfält skall anordnas icke blott såsom jag
förut anfört vid Gisselås utan även pa andra platser i Norrlands inland. Härigenom
synes det bli möjligt att erhålla ett representativt urval av de jordbruksproblem
utav sinsemellan mycket skiftande natur, som föreligger i berörda
trakter.
Emellertid är jag icke beredd att tillstyrka, att ifrågavarande försöksverksamhet
skall erhålla en så stor omfattning, som kommittén förordat. Enligt
min mening bör verksamheten icke göras vidlyftigare än att den under statens
jordbruksförsöks ledning kan handhas av en assistent med nödigt biträde
för den dagliga tillsynen och vården av försöksanläggningarna. I samband
med att verksamheten vid Gisselås försöksgård nedlägges, blir en assistentbefattning
disponibel. Denna torde kunna tagas i anspråk för försöksverksamheten
i fråga. Medel till befattningen har för nästa budgetår
beräknats under högskolans avlöningsanslag, varför någon anslagsanvisning
för ändamålet icke bör äga rum i förevarande sammanhang. Behovet av arbetskraft
för tillsynen och vården av försöksanläggningarna torde i enlighet
med kommitténs förslag kunna tillgodoses genom arvodesanställd personal.
Kostnaderna härför synes under nästa budgetår kunna inskränkas till
cirka 6 000 kronor.
Med den begränsning av verksamheten, som jag sålunda förordat, finner
jag mig icke böra tillstyrka, att medel anvisas till ombyggnads- och ändringsarbeten
i vissa lokaler vid skolan.
Såsom framgår av vad jag förut anfört bör vid Gisselås försöksgård befintliga
levande inventarier och egentliga jordbruksinventarier övertagas
av lantbruksnämnden i Jämtlands län i samband med nedläggandet av försöksgården.
I enlighet med kommitténs förslag synes däremot den utrust
S{
Jiihang till riksdagens protokoll 1953. 1 saml. Nr 155.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 155.
ning av försöksteknisk natur, som finnes vid Gisselås, böra överföras till
den av mig nu förordade försöksverksamheten. Viss komplettering av sistnämnda
utrustning torde emellertid erfordras med hänsyn till att verksamheten
avses skola spridas till flera platser. Till kostnaderna härför under
nästa budgetår är jag emellertid icke beredd att tillstyrka en större medelsanvisning
än 9 000 kronor.
De årliga driftkostnaderna för ifrågavarande försöksverksamhet har av
kommittén beräknats till sammanlagt 13 950 kronor. Av detta belopp belöper
8 700 kronor på driften vid Törsta och 5 250 kronor på övriga fasta
försöksplatser. För min del vill jag förorda, att till kostnaderna för driften
under nästa budgetår skall anvisas ett sammanlagt belopp av 10 000 kronor.
Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle till den fasta försöksverksamheten
i det inre av Norrland under nästa budgetår erfordras ett belopp
av (6 000 + 9 000 -f- 10 000 =) sammanlagt 25 000 kronor. Det torde
få ankomma på styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök
att med utgångspunkt från det anförda meddela närmare föreskrifter
om anordnandet av denna verksamhet.
Jag torde slutligen få behandla frågan om anslag för nästa budgetår
till i det föregående ej särskilt berörda försöksgård
a r. Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök har i
detta avseende hemställt, att till de för närvarande befintliga försöksgårdarna
skall anvisas att belopp, som med 110 300 kronor överstiger de under
innevarande budgetår för ändamålet anslagna medlen. Av denna anslagsökning
avses 33 800 kronor till kostnader för försöksverksamheten, 67 300
kronor till kostnader för investeringar och 9 200 kronor till kostnader för
forskningsverksamheten vid Wiad. I fråga om Gisselås försöksgård har styrelsen
härvid beräknat försökskostnaderna till 15 000 kronor mot 12 000
kronor för innevarande budgetår.
Vad först beträffar försöksverksamheten vid ifrågavarande gårdar höjdes
medelsanvisningen till denna för innevarande budgetår med 20 procent
till följd av de inträffade prisstegringarna, varjämte de för Gisselås tidigare
beräknade medlen anslogs till Öjebyns försöksgård, vid vilken verksamheten
utvidgats. Med hänsyn härtill finner jag mig nu endast kunna
förorda en mindre höjning av anslaget för detta ändamål. Till kostnaderna
för försöksverksamheten bör alltså enligt min mening anvisas ett med
5 000 kronor till 140 400 kronor höjt belopp. Även i fråga om forskningarna
vid Wiad anser jag en viss höjning av medelsanvisningen påkallad.
Denna torde dock kunna inskränkas till 3 000 kronor.
I fråga om kostnaderna för investeringar vid försöksgårdarna anvisades
för innevarande budgetår ett oförändrat belopp av 55 000 kronor. Då emellertid
kostnaderna för Gisselås försöksgård, beräknade till cirka 9 000 kronor,
bortföll, innebar medelsanvisningen i själva verket en motsvarande
höjning för de övriga gårdarna. Enligt den för investeringarna uppgjorda
planen skulle för nästa budgetår, efter avdrag av de beräknade utgifterna
för Gisselås, anvisas ett belopp av 70 000 kronor. Då det med hänsyn till
Kungl. Maj:ts proposition nr 155.
27
att en rationellare och mera ekonomisk drift är i hög grad önskvärd vid
försöksgårdarna, synes det mig angeläget, att medelsanvisningen för ändamålet
icke beskäres alltför hårt. Jag förordar därför, att posten till kostnader
för investeringar för nästa budgetår uppräknas med 6 000 kronor till
61 000 kronor. Ur beloppet torde emellertid få bestridas utgifter för den
fortsatta dräneringen vid Lanna försöksgård.
Enligt vad jag nu anfört skulle medelsanvisningen till försöksgårdarna —
med undantag av Stenstugu och Röbäcksdalens försöksgårdar — för nästa
budgetår böra höjas med (5 000 + 3 000 -j- 6 000 =) 14 000 kronor. Då
Gisselås försöksgård bör nedläggas snarast möjligt, torde å andra sidan
minskning kunna ske med dels 12 000 kronor, som för innevarande budgetår
beräknats till försökskostnaderna vid denna gård, dels ock ett belopp
av 10 000 kronor, motsvarande vad som kan beräknas i underskott å jordbruksdriften.
Till dessa försöksgårdar bör sålunda anvisas (204 000 +
14 000 — 12 000 — 10 000 =) 196 000 kronor.
Vid bifall till mina i det föregående framlagda förslag torde alltså anslaget
till statens försöksgårdar för budgetåret 1953/54 böra uppföras
med (12 000 -f 65 000 + 25 000 + 196 000 =) 298 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
1) till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Statens försöksgårdar å riksstaten för budgetåret 1953/54
under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 298 000
kronor;
2) till Markförvärv m. in. för försöksgård vid Röbäcksdalen
å kapitalbudgeten under Statens affärsverksfonder:
Domänverket för budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag
av 8 100 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall och förordnar,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Gunnar Eklund.
587248. Stockholm 1953. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1953:308 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1953/54 till Bidrag till jordbrukets rationalisering m. m. jäm a1 i texten
- JoU 1953:30 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statens försöksgårdar för budgetåret 1953/ 5i, m. m. jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten