Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1953/5Jf till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m

1953-03-06 · 93 sidor, varav 91 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 91 av 93 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:158, Angående anslag för budgetåret 1953/5Jf till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 15S.

1

Nr 158.

Kungl. Majds proposition till riksdagen angående anslag för

budgetåret 1953/5Jf till avlöningar vid de allmänna

läroverken m. m.; given Stockholms slott den 6 mars

1953.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Ivar Persson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen framlägges slutliga äskanden beträffande vissa under

åttonde huvudtiteln uppförda anslag till skolväsendet, som i riksstatsförslaget

upptagits med allenast preliminärt beräknade belopp.

Beträffande de allmänna läroverkens organisation föreslås bland annat

inrättande av högre allmänna läroverk i Hedemora, Karlskoga, Lycksele,

Malmberget, Solna, Trelleborg och Varberg samt, som en försöksanordning,

ett läroverk för vuxna med förläggning till ort, som framdeles bestämmes.

För att bereda personer, som icke har studentexamen, ökade möjligheter

att genom komplettering i enstaka skolämnen vinna tillträde till högre

studier föreslås därjämte inrättande av tre s. k. kompletteringsgymnasier.

Åtgärder föreslås för ordnande av arbetsorganisationen å rektorsexpeditionerna

vid de allmänna läroverken, seminarierna och de tekniska läroverken.

Förslag framlägges om nya grunder för beräkning av bibliotekariearvodena

vid samma läroanstalter.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 sand. Nr 108.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 6 mars 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Lingman,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

anför chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson,

följande.

I årets statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, har Kungl.

Maj:t under punkterna 173, 175, 177, 181 och 287 föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition, för budgetåret 1953/54 beräkna

dels till Allmänna läroverken: Avlöningar ett förslagsanslag av 110000000

kronor,

dels till Allmänna läroverken: Omkostnader ett förslagsanslag av 500 000

kronor,

dels till Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna ett förslagsanslag

av 3 500 000 kronor,

dels till Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser in. m. ett förslagsanslag

av 2 000 000 kronor,

dels till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier

m. m. ett anslag av 900 000 kronor,

dels ock till Högre tekniska läroverk: Avlöningar ett förslagsanslag av

6 000 000 kronor.

Sedan beredningen av dessa anslagsfrågor numera avslutats, anhåller jag

att få ånyo anmäla desamma. Samtidigt torde jag få anmäla ytterligare en

anslagsfråga.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 158.

3

I. Allmänna läroverken: Avlöningar.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 79 000 000 kronor

och disponeras enligt avlöningsstat, som återgivits på s. 595 i statsliggaren.

1. Utvecklingstendenser.

Under efterkrigsåren har lärjungeantalet vid de allmänna läroverken

och därmed anslagsbehovet varit i hastig tillväxt. Efterföljande tabell ger

en översikt över utvecklingen under de senaste åren.

Budgetår

Lärjungeantal

Anvisat

anslag

kronor

Förbrukat

belopp

kronor

Realskolan

Gymnasiet

Summa

1948/49 .......

59 816

13 909

73 725

55 882 000

52 807 743

1949/50 .......

66 828

14 271

81 099

59 105 000

55 988 232

1950/51 .......

74170

14 833

89 003

64 200 000

67 183 809

1951/52 .......

79 445

15 618

95 063

64 714 000

80 880 886

1952/53.......

83 714

16 674

100 388

79 000 000

Den stigande tendensen gör sig gällande både i realskolan och gymnasiet.

En viss avlastning av läroverksorganisationen torde vara att motse, då

behovet av nya skolor för realskolestadiet numera tillgodoses inom det

kommunala skolväsendets ram. Högst sannolikt kommer dock stegringen

av lärjungeantalet att fortfara under de närmaste åren, då 1940-talets

stora årskullar övergår till de högre skolorna. För nästa läsår torde lärjungeantalet

böra uppskattas till minst 105 000.

Skolöverstyrelsen hemställer om en ökning av avlöningsanslaget med

omkring 12 787 000 kronor förutom den motsedda ökningen av det rörliga

tillägget. Vid anslagsberäkningen har ämbetsverket tagit hänsyn till de

lönehöjningar, som beslutats vid 1952 års riksdags höstsession.

2. Läroverk för vuxna.

Inledning.

Enligt de av Kungl. Maj:t fastställda allmänna riktlinjerna för det svenska

skolväsendets utveckling skall från tidpunkt, som senare bestämmes,

bland annat »försöksvis anordnas ett eller flera gymnasier för vuxna»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

(kung. 1950: 549). Till förverkligande av detta beslut har Kungl. Maj:t den

6 oktober 1950 anbefallt skolöverstyrelsen att verkställa utredning rörande

inrättandet av »gymnasier eller gymnasielinjer för vuxna», varefter överstyrelsen

den 14 januari 1952 till Kungl. Maj:t överlämnat ett förslag till

inrättande av ett läroverk för vuxna. Över detta har yttranden avgivits av

statskontoret, statens lönenämnd, Hermods korrespondensinstitut, NKIskolan,

brevskolan och utredningen om vidgat tillträde till högre studier.

Ytterligare har Kungl. Maj:t den 10 oktober 1952 anbefallt studielånenämnden

att inkomma med förslag beträffande studiehjälp för personer i

mogen ålder, vilka som elever vid kompletteringsgymnasium eller eljest förbereder

sig för högre studier. Sådant förslag har avgivits den 20 december

1952. Häröver har yttrande avgivits av statskontoret.

Skolöverstyrelsens förslag m. m.

Skolöverstyrelsens förslag innebär, att ett statens läroverk för vuxna försöksvis

skall inrättas i Stockholm. Överstyrelsen har alltså inte begränsat

sitt förslag till att omfatta endast ett gymnasium utan föreslår även eu

realskola:

Åtskilliga vuxna, som kan tänkas vilja avlägga en studentexamen har

nämligen dels en alltför föråldrad realexamen för direkt inträde i gymnasiet,

dels blott i vissa ämnen en utbildning, som motsvarar realskolans, dels

endast folkskolans kunskaper. Genom kombination med en realskola för

vuxna torde det planerade gymnasiet också kunna tillföras ett större antal

begåvningar, som av geografiska, ekonomiska eller sociala orsaker icke fått

möjlighet att ägna sig åt studier. I synnerhet gäller detta om den landsbygdsungdom,

som bor i glesbygderna.

Under visningeni läroverket för vuxna föreslås utgöra en kombination

av muntlig undervisning och korrespondensundervisning. Därigenom

anses eleverna få möjlighet att delvis bedriva studierna jämsides med förvärvsarbete.

För gymnasiets vidkommande har överstyrelsen tänkt sig en studietid

av tre år, vilket skulle möjliggöras genom koncentrationsläsning av

respektive ämnen (med några få undantag). Den muntliga undervisningen

skulle utgöras av sex femveckorskurser, vilket skulle innebära, att en elev,

som på normal tid når fram till studentexamen, endast behöver avbryta

sitt yrkesarbete för två femveckorsperioder under första läsåret, en under

andra, två under tredje samt slutligen en period följande höst. Under flertalet

muntliga kurser slutläses ett eller ett par ämnen. Mellan de muntliga

kurserna idkar eleven korrespondensstudier.

Som inträdesvillkor till gymnasiet föreslås skola gälla antingen realexamen,

normalskolekompetens (med vederbörliga kompletteringar), avgångsbetyg

från L I4, R I4 eller högre avdelning vid högre allmänt läroverk eller

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

efter inträdesprövning ådagalagda motsvarande kunskaper i läroämnena.

Då gymnasiet är avsett för vuxna anses en undre åldersgräns böra sättas,

t. ex. 20 år. Doek bör yngre elever kunna mottagas, om de har stadigvarande

förvärvsarbete eller av annan orsak, t. ex. geografiska förhållanden, icke

kan erhålla gymnasieutbildning i hemtrakten. För realskolans normalelever

beräknas en studietid av 3 3/4 år. I studietiden ingår 7 muntliga

kurser, varav en introduktionskurs om två månader, eu femveckors- och

fyra fyraveckorskurser samt en avslutningkurs om 3 månader med mellanliggande

perioder av korrespondensundervisning. Till den första muntliga

kursen beräknas i regel elever med endast folkskolekunskaper som grund.

Elever, som börjar i högre stadier än introduktionskursen bör, anser skolöverstyrelsen,

prövas i samtliga stadiets ämnen. Som undre åldersgräns för

tillträde till realskolan föreslås 16 år.

Beträffande korrespondensstudiernas anordning föreslår

skolöverstyrelsen, att Hermods Korrespondensinstitut, NKI-skolan och

Brevskolan tills vidare engageras i undervisningen. Med dessa skolor bör

enligt överstyrelsen träffas en uppgörelse, i vilken som villkor uppställes,

att det nya läroverkets lärare skall få ombesörja brevrättningen i den utsträckning,

dess ledning finner erforderlig, och att priset på korrespondenskurserna

skall reduceras i proportion därtill, med beaktande av att instituten

i män av utrymme får möjlighet att sända sina egna elever till skolan.

I fråga om studietidens ekonomi föreslår överstyrelsen, att

eleverna icke för någon del av den kombinerade undervisning, de åtnjuter,

skall belastas med terminsavgifter. Vidare föreslås viss studiehjälp. För de

elever, som mottages till muntlig undervisning anses så stor ekonomisk hjälp

som möjligt böra ges, enär de personer, som kan väntas söka sig till den

här avsedda skolformen, i regel för egen och ofta för familjens del är beroende

av inkomst från förvärvsarbete. Vidare anses, att speciella stipendieregler

bör gälla för denna elevkategori och att stipendierna bör utgå ur

särskilt anslag. Närmast jämförbara anges av överstyrelsen vara de kurser

inom jordbruk, lanthushåll, trädgårdsnäring och fiske, vilka omfattar kombinerad

korrespondens- och muntlig undervisning. Vid dessa utgår i vissa

fall grundstipendium samt i de fall, då eleven är i behov av ytterligare

understöd, ett tilläggsstipendium. Beträffande läroverket för vuxna anser

skolöverstyrelsen det också vara lämpligt, att kostnaden för billigaste resa

till och från hemorten vid de muntliga kursernas början och slut kan utgå

ur stipendiemedel, dock icke för resa till den första kurs, vari eleven deltager.

1 förutnämnda förslag beträffande studiehjälp för personer i mogen ålder,

vilka såsom elever vid kompletteringsgymnasium eller eljest förbereder sig

för högre studier, har studielånenämnden uttalat, att studiehjälpen för nu

ifrågavarande elever bör väljas bland de typer av hjälp, som ingår i det av

1952 års riksdag godtagna nya studiehjälpssystemet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(5 Kwngl. Maj.ts proposition nr 158.

Läroverket för vuxna och kompletteringsgymnasium avser huvudsakligast

studier på gymnasialstadiet. Närmast till hands liggande vore därför enligt

nämndens mening att föreslå studiehjälp av samma slag som för eleverna

i gymnasiet, d. v. s. studiebidrag och stipendier. På grnnd av de nya elevkategoriernas

ålder och behov av ekonomiskt stöd är denna form av studiehjälp

emellertid icke lämplig, därför att den ger otillräckligt ekonomiskt

stöd.

Studielånenämnden pekar på att den som i mogen ålder övergår till högre

studier ofta har att övervinna stora ekonomiska hinder och att behovet därför

är avsevärt:

Enligt de av statsmakterna godtagna riktlinjerna för studiehjälpen bör

i de fall, då behovet är stort, lånelinjen främst anlitas. Förstärkt studiehjälp

i form av behovsprövade stipendier utöver studielånen har emellertid medgivits

för vissa kategorier elever, huvudsakligen äldre elever och särskilt

sådana med försörjningsplikt. De elever, vilkas studiehjälp här behandlas,

är av detta slag. Det är därför enligt nämndens mening helt naturligt, att

deras studiehjälp bör bestå av studielån och behovsprövade stipendier.

I fråga om stipendiernas anordning säger nämnden:

På grund av den egenartade konstruktionen av här förevarande utbildning

— med under viss del av studieåret direkt undervisning vid läroanstalten

och under andra delar av året enskilda studier eller studier per korrespondens

— lämpar sig stipendier per månad mindre väl för ifrågavarande

elever. Om stipendiebeloppet däremot avser en längre tid än en månad,

minst en termin, synes detta bättre tillgodose studier av denna speciella typ.

Nämnden förordar därför behovsprövade stipendier å högst 800 kronor per

läsår, fördelade på högst 400 kronor per termin.

Studielånenämnden föreslår, att studielån och stipendier bör sökas hos

och utdelas av den myndighet, studiehjälpsnämnden, som enligt riksdagens

beslut skall handha studiehjälpsverksamheten vid bland annat läroverken.

Ansökningsförfarandet torde i tillämpliga delar böra vara detsamma som

för övriga elevkategorier.

Nämndens beslut i fråga om studiehjälpen, som bör fattas så snart kan

ske efter ansökans ingivande till nämnden, skall omedelbart meddelas eleverna

och avse det lån och stipendium, som blir tillgängligt för en var elev

under ett läsår. I fråga om utbetalningen av studiehjälpen torde följande

böra beaktas. Eleverna i de föreslagna typerna av läroanstalter tänkas bli

mera rörliga än elever i vanliga skolor, och avbrott i studierna kunna säkerligen

av lätt förstådda skäl inträffa. För att förebygga att studiehjälp uppbäres

utan att det därmed avsedda syftet vinnes, borde i elevernas eget

intresse studiehjälpen utbetalas först sedan det klart konstaterats, att eleven

har både förmåga och vilja att fullfölja utbildningen. Men han sknlle då icke

från början av sin utbildning ha det ekonomiska stöd som studiehjälpen är

avsedd att ge. Den del av studiehjälpen, som består av lån och för vilken

eleven, redan då han söker hjälpen, måste vara beredd att ta ansvar för

att återbetala, bör därför utbetalas så snart ske kan i början av varje termin.

Stipendiet däremot bör utbetalas i efterskott för varje termin, sedan

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 158. 7

föreståndaren för läroanstalten funnit, att eleven tillfredsställande skött

sin utbildning.

Statskontoret anser i likhet med studielånenämnden, att ifrågavarande

studiehjälp bör inordnas i det av 1952 års riksdag antagna systemet:

Det statliga stödet synes emellertid böra ha karaktären antingen av lån

eller av stipendier och studiebidrag. Den omständigheten, att de studerande

är vuxna, torde otvivelaktigt tala för att låneformen kommer till användning.

Det synes dock mindre lämpligt, att realskolestudier finansieras lånevägen.

I anslutning till det nu anförda föreslår statskontoret följande.

Därest läroanstalten kommer att omfatta jämväl realskola, bör eleverna

i denna kunna erhålla studiebidrag och stipendier på samma villkor som

lärjungar vid högre allmänt läroverk. Studiehjälpen bör givetvis endast

avse tidsperioder, då muntlig undervisning meddelas. Gymnasiestuderandena

bör däremot beviljas studielån. Dessas maximibelopp bör avvägas med

hänsyn till att den till läroanstalten förlagda studietiden avses omfatta i genomsnitt

blott 10 veckor pr läsår.

Vad därefter angår understöd åt lärjungar vid kompletteringsgymnasium

må framhållas, att detta synes avsett för studier i enstaka ämnen. Då eleverna

regelmässigt kunna förutsättas bibehålla sin arbetsinkomst samt erhålla

undervisning enkom på kvällstid, synes ringa förutsättningar finnas för

beviljande av studiehjälp. Enär frågan om organisationen av ett kompletteringsgymnasium

icke lösts, kan ämbetsverket — som i utlåtande den 6

november 1952 angående vidgat tillträde till högre studier avstyrkt, att

dylika gymnasier upprättas — emellertid icke taga definitiv ställning till

denna del av förslaget.

Beträffande organisationen av läroverket för vuxna föreslår skolöverstyrelsen,

att gymnasiet tills vidare under försökstiden utgöres av två

avdelningar, omfattande en latin- och en reallinje, samt realskolan av en

avdelning. Sedan avdelningarna efter intagningen stabiliserats, bör var och

eu av dem ej omfatta mer än 20 elever. För att få bredast möjliga rekryteringsbas

och erhålla ett urval av studielämpliga personer kräves, framhåller

överstyrelsen, eu omfattande annonsering bland anställda av olika

kategorier.

I fråga om befattningshavare vid försöksläroverket i Stockholm föreslås,

att läroverket förestås av en rektor, som erhåller tjänsteställning såsom vid

högre allmänt läroverk. Med hänsyn till de speciella arbetsuppgifterna föreslås,

att rektor redan från början placeras i lönegrad Cb 12 (enligt före den

1 januari 1953 för rektorer gällande normer för lönegradsplaceringen).

De elever, som tillföres läroverket för vuxna, ställes, anför överstyrelsen,

inför ekonomiska och sociala problem, som icke förekommer vid vanliga

läroverk. Fn inledande personlig kontakt med eleverna är synnerligen viktig,

men även under studietiden iir behovet av studierådgivning och eu

socialkurator stort. För detta ändamål föreslår överstyrelsen anställandet

av en studiekonsulent i lönegraden Ce 2(5, som erhåller full tjänst vid skolan.

Överstyrelsen anser det viktigt, att rektor och studiekonsulent så tidigt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

som möjligt vid sin sida får ett par lärare, vilka helt kan ägna sig åt sin

skola och bilda en kollegiekärna, som ägnar mycken tid åt att följa elevernas

studier och att på grundval av erfarenheterna från försöksverksamheten

arbeta fram en statlig organisationsform och studieplanering.

Med hänsyn till att undervisningen i denna skolform kräver särskilt kvalificerade

lärare, bör, framhåller överstyrelsen, tjänsterna avlönas så att

de tillfredsställer lämpliga sökande. Överstyrelsen anför i anslutning härtill

följande.

Därför böra avlöningsförmånerna vara lika med dem för lektorstjänst

(f. n. Ca 30). Då tjänsterna efter försökstiden dock kunna tänkas bli förändrade

eller överflyttade till samma skolform på annan ort, torde det vara

riktigast, att de tills vidare inrättas som e. o. lektorstjänster (Ce 30) i tyska,

engelska och franska samt matematik, fysik och kemi.

För dessa tjänster bör krävas lektorskompetens men möjlighet även givas

att tillsätta adjunktskompetenta lärare. Vid tillsättning bör hänsyn tagas

till de speciella krav, som bör ställas på innehavarna av dessa tjänster, särskilt

erfarenhet från korrespondensundervisning och koncentrerad muntlig

undervisning för äldre elever.

Övriga lärare vid skolan förutsattes till en början utgöras av timlärare.

Slutligen föreslås som medhjälpare på expeditionen heltidsanställt kanslibiträde

i lönegrad Ce 11. Såsom sekreterare torde studiekonsulenten under

de första två åren kunna fungera utan särskilt arvode.

För det första läsåret i läroverket för vuxna beräknar skolöverstyrelsen

följande kostnader:

Avlöningar

Avlöningar till en rektor i lönegraden Cb 12, två lektorer i lönegraden

Ce 30, en studiekonsulent i lönegraden Ce 26 och ett

kanslibiträde i lönegraden Cell (beräknad efter 32 procents

löneförhöjning) ......................................... 86 000

Arvoden till timlärare i läroämnen........................... 7 000

Arvoden till timlärare i övningsämnen ....................... 1 000

Arvoden för brevrättning i gymnasiet........................ 6 000

Arvoden för brevrättning i realskolan........................ 2 000

Summa kronor 102 000

Stipendier

Medellösa utan familj (20 elever ä 7 kr./dag och 154 dagar) .... 22 000

Medellösa familjeförsörjare (5 elever å 12 kr./dag och 154 dagar) . 9 000

Resebidrag (3 dubbla resor ä 50 kr. för i genomsnitt 30 elever) . . 5 000

Summa kronor 36 000

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

Omkostnader

Korrespondenskurserna i gymnasiet.......................... 20 000

Korrespondenskurserna i realskolan.......................... 8 000

Lokalhyra, städning m. m................................... 15 000

Utnyttjande av institutionslokaler, materielkostnader in. m..... 2 000

Inventarier till rektorsexpedition m. m....................... 5 000

Annonser och reklam ...................................... 15 000

Expenser ................................... 5 000

Summa kronor 70 000

Totalsumma kronor 208 000

Fullt utbyggt beräknas läroverket för vuxna enligt skolöverstyrelsen

komma att innehålla tre gymnasielinjer om 18 varandra avlösande avdelningar

för muntlig undervisning samt 7 huvudsakligen varandra avlösande

realskoleavdelningar samt 11 korrespondensperioder, varvid kostnaden

efter liknande beräkningsgrunder, som här tillämpats, beräknas uppgå till

472 000 kronor per år.

Remissyttranden.

Allmänna synpunkter. Reformens omfattning.

Statskontoret anser, att man bör börja med en gymnasielinje och inte utsträcka

verksamheten till att omfatta också realskola:

För vuxna, som har god studielämplighet, torde för realexamen erforderliga

kunskaper utan större svårigheter kunna inhämtas med anlitande av

korrespondenskurser eller aftonskolor. Det må också erinras, att den som

vid brevskola bedriver enskilda studier eller studier med kombinerad undervisning

med realexamen som mål kan i mån av behov erhålla stipendier till

gäldande av kursavgifterna.

Utredningen om vidgat tillträde till högre studier ger sin fulla anslutning

i huvudfrågan att det allmänna bör ta initiativ till grundande av ett läroverk

för vuxna:

Genom en sådan åtgärd skulle man effektivt kunna underlätta tillträdet

till högre studier för teoretiskt begåvade, som inte fått gymnasieutbildning.

Det nya gymnasiet kommer sannolikt att få särskild betydelse för personer

på landsbygden, för vilka gymnasiestudier tidigare legat utanför möjligheternas

ram.

Brevskolan anför:

Utan tvivel skulle ett statligt läroverk, varigenom vuxna kan beredas

tillfälle avlägga real- och studentexamen möta ett behov och utgöra ett led

i den undervisningens demokratisering, som alltjämt måste betraktas som

en angelägen uppgift. Inte minst torde skolan ha en uppgift att fylla för

landsbygdens och de mindre tätorternas folk, vilkas möjligheter att deltaga

i aftonkurser, som kan leda till motsvarande kunskapsmått, är ytterst begränsade.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kimgl. May.ts proposition nr 158.

NKI-skolan anser det självfallet, att det är önskvärt med någorlunda bekväma

vägar till högre utbildning för dem som inte kunnat gå den vanliga

skolvägen, men finner det planerade nya läroverket mindre väl lämpat för

sin uppgift:

Först under läsåret 1955—56 kommer två studentgrupper om i bästa fall

sammanlagt 40 abiturienter att delta i examen. De fortsatta examensresultaten

beräknas bli av liknande omfattning. Det förefaller därför, som om

det mera skulle svara mot situationens krav att genom en utvidgning av

planen försöka att nå de verkligt stora kadrerna av lämpliga aspiranter

på högre utbildning och samtidigt söka finna en form för att inom en lämplig

organisatorisk ram tillfullo utnyttja undervisnings- och rekryteringskapaciteten

hos de skolor och institutioner, mestadels enskilda, som hittills

svarat för de vuxna studerandenas undervisning fram till real- och studentexamen.

Detta skulle kunna spara de stora fasta kostnader, som är förknippade

med permanenta anordningar. I stället för de senare borde man inrikta sig

på att skapa en organisation, som lätt kunde utvidgas eller krympas med

hänsyn till föreliggande situation:

Man kunde då tänka sig, att denna knöts till läroverket för vuxna och

svarade för examination, examensförberedelser i mera inskränkt mening,

muntliga kurser enligt vissa fastställda planer, ekonomiska stödåtgärder,

m. in. Med utnyttjande av de förmåner, som härigenom kunde erbjudas

eleverna, kunde nu existerande skolor och undervisningsanstalter fortsätta

att i samförstånd och samverkan med den nya organisationen bedriva sin

verksamhet.

Något mera detaljerat förslag till en organisation av det antydda slaget

har inte skolan ansett sig böra gå in på.

Kombinerad muntlig undervisning och korrespondensundervisning.

Samtliga remissinstanser har varit eniga om att

undervisningen vid läroverket för vuxna bör vara kombinerad muntlig

undervisning och korrespondensundervisning. I fråga om fördelningen mellan

de två typerna av undervisning har remissinstanserna i stort sett varit

eniga med utredningen.

Korrespondensstudiernas anordning. Statskontoret anför:
Högsta

ringens brevkurs torde, som överstyrelsen framhållit, lämpligen

böra rättas av skolans lärare. Däremot synes brevrättningen i de två första

årskurserna alltid böra ombesörjas av vederbörande korrespondensinstitut.

Ilermods Korrespondensinstitut säger sig tillfullo förstå det krav som

framställes om att högsta klassens och ringens brevkurs bör rättas av den

blivande skolans lärare:

Institutet kan däremot inte gå med på vad som säges om rektors rätt

att även i övrigt bestämma om brevrättningen. Hermods vill för sin del inte

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 158. 11

släppa kontakten med eleverna och endast bli en leverantör av undervisningsmaterial.

NKI-sJcolan anser skolöverstyrelsens förslag att läroverkets lärare skall

ombesörja brevrättningen vara ett opraktiskt och ekonomiskt onödigt

arrangemang samt att det också är ganska tvivelaktigt, om det alltid blir

pedagogiskt lika effektivt, som om korrespondensinstitutens egna lärare

skötte granskningen.

Brevskolan däremot anser, att läroverkets lärare i största möjliga utsträckning

skall anlitas för rättningen av elevsvaren:

Att räkna med att eleven sedan han fått sina uppgifter tillbaka från korrespondensskolan

skulle sända dem till läroverkets lärare synes Brevskolan

vara en otillfredsställande anordning. Dels är det önskvärt att eleven har

sina granskade pensa till hands under det fortsatta arbetet, dels förorsakas

läroverkets lärare rätt mycket arbete om de undan för undan skall gå igenom

dessa pensa och bilda sig en uppfattning om elevens situation.

Åldersgränserna för tillträde. NKl-skolan anser utredningens

förslag för snävt:

Det vore vida rimligare att sätta en gräns för tillträde till gymnasiet vid

16 eller 17 år. De svårigheter att på vanligt sätt bedriva gymnasiestudier,

som kunna finnas för 20-åringar, uppstå ofta också för 17- eller 18-åringar.

Det finnes knappast något rationellt skäl för att låta en 17- eller 18-åring

med lämpliga förutsättningar gå och vänta ett par år innan han får börja

studera.

Den enskildes kostnader för undervisningen. Statskontoret

anför:

Till förhindrande av att personer, som sakna lämplighet för studier, söker

inträde vid skolan, synes emellertid lärjungarna själva böra bekosta första

årskursens brev. Statskontoret ansluter sig visserligen i princip till tanken,

att terminsavgifterna vid de högre läroanstalterna bör avskaffas, men håller

före, att sådan avgift bör uttagas vid gymnasiet för vuxna, så länge avgiftssystemet

icke avvecklats vid andra allmänna läroverk, däri inbegripet statens

aftonskola.

Personal m. m. Statskontoret utgår i sitt yttrande från sin uppfattning,

att endast gyinnasielinje bör inrättas, och förordar liknande arrangemang,

som tillämpats vid statens aftonskolas anknytning till högre allmänna

läroverket å Kungsholmen i Stockholm:

Rektor vid den läroanstalt, i vilken gymnasielinjen eller linjerna för

vuxna ingår, bör sålunda mot särskilt arvode vara skolans föreståndare.

1 den mån elevtillströmningen ger anledning därtill, synes emellertid till lättande

av rektors arbetsbörda inrättandet av en befattning som studierektor

böra övervägas. Undervisningen bör väsentligen bestridas av vid anknytningsläroverket

anställda lärare, vilkas antal bör avvägas under beaktande

av de nytillkomna arbetsuppgifterna.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

Inrättandet av en tjänst för studiekonsulent avstyrkes av statskontoret.

Kuratorsgöromålen bör fullgöras av en med arvode avlönad deltidsanställd

tjänsteman. Nu utgående arvoden till sekreterare och annat biträde än sekreterare

anses emellertid böra justeras uppåt med hänsyn till de nytillkommande

arbetsuppgifterna.

Statens lönenämnd har inget att invända mot att rektorstjänsten hänföres

till Cb 12 och de två lektorstjänsterna till Ce 30 under förutsättning

att för sistnämnda tjänster fordras lektorskompetens. I fråga om studiekonsulenten

i Ce 26 anses inte utredningen ge tillräckligt underlag för ett

bedömande av lönens skälighet.

Departementschefen.

Som redan 1946 års skolkommission påpekat, erbjudes endast ett fåtal

lämpliga möjligheter till gymnasial utbildning för vuxna i vårt land. Detta

innebär, att såväl »senväckta begåvningar» som de som av andra anledningar

först vid mogen ålder kan ägna sig åt högre teoretiska studier

ofta anser sig tvingade att avstå från en sådan utbildning. Såväl av sociala

rättviseskäl som ur den synpunkten, att samhället bör taga tillvara de

begåvningar, som vill ägna sig åt högre studier, inte minst med tanke på

rekryteringen av lärare för enhetsskolan, är det otvivelaktigt av intresse

för det allmänna att underlätta dessa kategoriers strävanden att vidareutbilda

sig genom att ställa för ändamålet lämplig undervisning till deras

förfogande.

Jag delar emellertid helt skolöverstyrelsens mening, att en reform på

detta område inte blott bör omfatta inrättande av ett gymnasium för vuxna

utan även en realskola. Ofta, i all synnerhet för glesbebyggelsens ungdomar,

är vägen fram till realexamen eller till inhämtande av eljest erforderliga

förkunskaper för gymnasiestudier minst lika svår som den fortsatta

vägen fram till studentexamen. Anslutningen till korrespondensinstitutens

undervisning och uttalanden från många av dessas elever visar visserligen,

att åtskilliga redan nu genom trägna självstudier kan nå både real- och

studentexamen. Enbart korrespondensstudier utgör emellertid för många

ett så stort företag, att de hellre avstår från vidareutbildning än anlitar

den vägen. Men även för de kategorier, som redan nu läser in real- eller

studentkurser per korrespondens, skulle ett inrättande av såväl realskola

som gymnasium för vuxna betyda en avsevärd lättnad och en säkrare

studieväg. Jag föreslår därför, att från och med nästa budgetår som en

försöksanordning successivt inrättas ett läroverk för vuxna, vid vilket skall

meddelas undervisning motsvarande den som ges i realskola samt i gymnasium

med real- och latinlinje. Studiegången vid läroverket torde böra

bli i huvudsak den som skolöverstyrelsen föreslagit. För att en betryggande

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

organisation av läroverket skall medhinnas, torde själva undervisningen

böra taga sin början först höstterminen 1954.

Som vuxen bör i enlighet med skolöverstyrelsens förslag i detta sammanhang

räknas, vid tillträde till realskola den som fyllt 16 år och vid tillträde

till gymnasium den som fyllt 20 år. Dock bör en lägre inträdesålder kunna

godtagas i speciella fall.

Beträffande undervisningens anordning har skolöverstyrelsen föreslagit

en kombination av muntlig undervisning och korrespondensundervisning.

Jag ansluter mig till detta förslag. De personer, läroverket iir avsett för,

kan beräknas självmant söka sig dit. Det kan därför förutsättas, att deras

studieintresse och mognad är av den art, att de bör kunna lämnas tämligen

fria händer vid inläsningen av de olika ämnena. En stor del av läroverkets

elever kommer dessutom sannolikt att utgöras av personer, som antingen

redan är familjeförsörjare eller i varje fall självförsörjande, varför ett längre

avbrott i deras förvärvsarbete skulle åstadkomma stora ekonomiska och

personliga uppoffringar. Det förefaller mig därför naturligt att utnyttja

de fördelar korrespondensundervisningen har. Samtidigt är det emellertid

av vikt, att eleverna får tillfälle att erhålla en muntlig undervisning, som

på ett systematiskt sätt binder ihop det genom korrespondensstudierna

inlärda kunskapsstoffet. Det är också betydelsefullt för eleverna att därunder

erhålla praktiska anvisningar för korrespondensstudiernas rationella

bedrivande. Vidare anser jag, att gymnasiestudierna i enlighet med förslaget

i regel bör genomföras medelst koncentrationsläsning av respektive ämnen.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att såväl Hermods Korrespondensinstitut

som NKI-skolan och Brevskolan tills vidare engageras i undervisningen vid

läroverket för vuxna. Lantbruksförbundets tidskriftsaktiebolags korrespondensskola

LTK bör i så fall jämväl komma ifråga på liknande grunder som

Brevskolan, då de bägge skolorna i fråga om realskolekurser har gemensamt

studiematerial. Även om vissa skäl talar för att samtliga dessa skolor engageras,

vill jag dock samtidigt peka på de praktiska svårigheter, som fördelningen

av kurser mellan skolorna otvivelaktigt kommer att medföra, liksom

också på de rent pedagogiska problem, som uppstår därigenom att

eleverna studerar olika korrespondenskurser. Av dessa skäl bör skolöverstyrelsen

i samråd med det nya läroverkets rektor ytterligare överväga den

ändamålsenligaste lösningen av detta problem under beaktande av främst

pedagogiska och praktiska synpunkter. Härvid torde eventuellt en koncentrering

av undervisningen till en av korrespondensskolorna visa sig vara

don lämpligaste lösningen.

Beträffande korrespondensundervisningens anordnande i övrigt ansluter

jag mig i stort sett till vad skolöverstyrelsen föreslagit. I fråga om brevrättningen

anser jag dock en viss modifikation lämplig, överstyrelsen har

ansett, att rektor för läroverket bör medgivas rätt att efter eget bedö
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

mande från fall till fall avgöra om brevrättningen skall utföras av läroverkets

lärare eller av korrespondensskolorna utom i de högsta grupperna eller

stadierna, där läroverkets lärare under alla förhållanden ansetts böra utföra

rättningen. Vad beträffar sista studieåret såväl i gymnasiet som i realskolan

anser jag i likhet med överstyrelsen, att brevrättningen bör omhänderhas

av läroverkets lärare. Därigenom ges bättre möjligheter för läraren

att under avslutningsstadiet följa sina elevers arbete och bilda sig en uppfattning

därom. Däremot anser jag i likhet med vissa remissinstanser, att

de lägre stadiernas brevrättning bör utföras av korrespondensinstituten

själva, då detta både blir billigare och är mera praktiskt än om rättningen

skulle ske vid läroverket. Men framför allt utnyttjas därigenom bättre den

sakkunskap och erfarenhet, som korrespondensskolorna besitter.

För att hålla läroverkets lärare informerade om elevernas studieprestationer

mellan de muntliga kurserna, kan instituten lämpligen översända

vissa rättade brev till läroverkets lärare i ämnet, särskilt om det gäller att

för läraren påpeka vissa svagheter hos eleven. Dessutom torde vissa (av

eleven på förhand okända) brev även i övrigt böra översändas till läraren

efter samråd mellan institutet och denne. Hur informationsverksamheten

om de särskilda eleverna slutgiltigt skall utformas får emellertid i sista

hand bli en fråga för läroverkets rektor att avgöra i samråd med vederbörande

korrespondensinstitut. På skolöverstyrelsen torde däremot få ankomma

att efter förslag av rektor träffa överenskommelse med korrespondensskolorna

om kostnaderna för undervisningen och därmed sammanhängande

frågor. Därvid bör gälla, att ersättning, såsom överstyrelsen föreslagit,

endast skall utgå för brev, som elev mottagit. Om en elev avbryter

studierna och detta meddelas institutet, skall läroverket inte ha skyldighet

att ersätta den ej utnyttjade delen av kursen.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att eleverna vid läroverket för vuxna

inte skall belastas med terminsavgifter. Jag biträder detta förslag.

Beträffande studiehjälpen ansluter jag mig till det förslag, som framförts

av studielånenämnden, nämligen att eleverna i läroverket för vuxna ges

möjlighet att erhålla studielån och behovsprövade stipendier enligt de grunder

för studiehjälp, som godkänts av 1952 års riksdag. De behovsprövade

stipendierna torde böra maximeras till 800 kronor per läsår, fördelade på

högst 400 kronor per termin.

Jag föreslår, att vid läroverket inrättas en rektorstjänst i lönegraden

Cb 14, avlöningsgrupp II. Tjänsten torde böra tillsättas från och med

den 1 januari 1954. Därigenom synes rektor få erforderlig tid till det förberedelsearbete,

som måste utföras för att läroverket skall vara redo att

ta emot eleverna höstterminen samma år.

I fråga om personal i övrigt har skolöverstyrelsen föreslagit en tjänst

som studiekonsulent, två lärartjänster och en heltidstjänst som kanslibiträde.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. May.ts proposition nr 158.

I likhet med överstyrelsen anser jag det nödvändigt, att två fasta lärartjänster

inrättas redan från och med läroverkets start. Av dessa bör en avses för

moderna språk och en för matematik, fysik och kemi. Även om lärarna under

första läsåret inte kan beredas full sysselsättning i den egentliga undervisningen,

torde deras arbetsbörda ändå bli krävande. Tillsammans med rektor

måste de nämligen svara för den första planläggningen av undervisningen

och följa dess utveckling samt själva göra sig förtrogna med uppläggningen

av de korrespondenskurser eleverna använder. Man kan också förutsätta,

att de kommer att få anlitas för viss studierådgivning samt för andra på

förhand mera svårbestämbara uppgifter. Undervisningens karaktär av försöksundervisning

måste vidare beaktas. Jag föreslår, att lärartjänsterna inrättas

från och med den 1 juli 1954. De torde tills vidare böra inrättas

som e. o. lektorstjänster i lönegraden Ce Bl eller Ce 33. Såväl rektor som

lärare bör om möjligt ha förtrogenhet med korrespondensundervisning.

Någon tjänst som studiekonsulent anser jag däremot inte för närvarande

böra inrättas. De rent praktiska råd, som eleverna kan behöva i samband

med de muntliga kurserna, bör kunna lämnas av rektor och lärare. Man

torde också kunna räkna med att korrespondensinstituten, liksom hittills,

kommer att lämna en stor del av den rådgivning, som är nödvändig. För

att rektor skall få erforderlig biträdeshjälp föreslår jag, att en e. o. tjänst

som kanslibiträde inrättas från och med den 1 april 1954.

I förberedelsearbetet för läroverket måste också reklamen för dess verksamhet

inräknas. Jag räknar därför med att en viss annonsering måste

genomföras på ett tidigt stadium, så att skolans verksamhet blir känd.

Skolöverstyrelsen har föreslagit Stockholm som förläggningsort för läroverket.

Enligt min mening är det emellertid att föredraga, om läroverket

kan placeras å annan ort, under förutsättning att tillräckligt gynnsamma

förhållanden för läroverket erbjuder sig där. Det torde emellertid få ankomma

på Kungl. Maj:t att efter närmare utredning bestämma förläggningsort

för läroverket.

Vad angår läroverkets lokalfråga torde jag få erinra om att det vid upprättandet

av allmänna läroverk regelmässigt som villkor för upprättandet

brukat föreskrivas, att vederbörande kommun åtager sig vissa förpliktelser

i fråga om lokaler m. m. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i detta

fall besluta om och i vad mån dylika villkor bör föreskrivas.

Kostnaderna för läroverket för vuxna beräknar jag för nästa budgetår

till omkring 3(5 000 kronor och för första läsåret (1954/55), med den organisation

jag i det föregående tillstyrkt, till 155 000 kronor. Fullt utbyggt

med tre gymnasielinjer om 18 varandra avlösande avdelningar för muntlig

undervisning samt 7 huvudsakligen varandra avlösande realskoleavdelningar

och 11 korrespondensperioder torde läroverket kunna beräknas kosta

300 000 kronor per år. I dessa belopp ingår såväl avlöningskostnader som

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 158.

omkostnader men ej kostnaderna för stipendier till de studerande. Medel

till avlöningar och till omkostnader torde böra anvisas under de allmänna

läroverkens avlönings- respektive omkostnadsanslag. Jag återkommer härtill

i det följande. Utgifterna för stipendier torde böra bestridas från samma

anslag som studiebidrag och stipendier åt elever vid andra allmänna läroverk.

3. Organisationsfrågor.

a) Utvidgning av den statliga gymnasieorganisationen.

I propositionen nr 140 till förra årets riksdag anmälde jag ett av skolöverstyrelsen

framlagt förslag om fortsatt utbyggande av läroverksorganisationen

med nya statliga gymnasier. Därvid uttalade jag, att det vore

önskvärt, att det statliga gymnasieväsendet kompletterades med ett kommunalt.

I fråga om gången vid upprättandet av nya statliga gymnasier

anförde jag vidare, att ett kommunalt stadium utom i undantagsfall borde

föregå upprättandet av ett statligt gymnasium. Under hänvisning bland

annat till att särskilda utskottet vid 1950 års riksdag i sitt huvudutlåtande

angående skolreformen uttalat sig för en utvidgning av den statliga gymnasieorganisationen

samt till att den då pågående utredningen rörande en

provisorisk gymnasiereform förts så långt, att tvekan ej längre behövde

råda om den första etappen av den önskvärda utbyggnaden av gymnasieorganisationen,

föreslog jag samtidigt som en dylik första etapp successivt

förstatligande av sex kommunala gymnasier. Någon erinran framställdes

icke från riksdagens sida mot den angivna principen för den statliga gymnasieorganisationens

utbyggnad. Förslaget om förstatligande av sex kommunala

gymnasier tillstyrktes av statsutskottet, som därvid också betonade,

att detta förstatligande endast vore en första etapp av omorganisationen.

Det bifölls därefter av riksdagen.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår föreslår skolöverstyrelsen som

en andra etapp successivt förstatligande av de med statliga samrealskolor förenade

kommunala gymnasierna i Hedemora, Karlskoga, Mal mberget,

Solna, Trelleborg och Varberg. Ytterligare föreligger

— utöver vissa i nyssnämnda proposition berörda framställningar

om utbyggande av den statliga läroverksorganisationen med nya gymnasier

— framställningar från vederbörande lokala myndigheter om utbyggande

av samrealskolorna i Blackeberg och Gubbängen i Stockholm

samt samrealskolan i Lycksele med statliga gymnasier.

Vad först angår de av överstyrelsen till förstatligande föreslagna sex

kommunala gymnasierna, torde i följande sammanställning få ges en översikt

över vissa förhållanden rörande desamma. För varje gymnasium angives

det år, då verksamheten tog sin början, förefintliga bildningslinjer,

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 158.

varvid ännu ofullständiga sådana angives inom parentes, antalet lärjungar

höstterminen 1952 i första ringen och i gymnasiet i dess helhet, procenten

lärjungar hemmahörande i andra kommuner enligt av skolöverstyrelsen

upprättad statistik för läsåret 1950/51, avståndet i kilometer till närmaste

högre allmänna läroverk och slutligen det för innevarande budgetår

utgående statsbidraget i kronor.

Läroverksort

Start-

år

Bildnings-

linjer

Antal lärjungar i

Proc. lärj.

från andra

kommuner

Avstånd i

km. till

närmaste

h. a. 1.

Stats-

bidrag

kronor

första

ringen

hela

gymn.

Hedemora ....

47

R, L

37

101

57

51

45 000

Karlskoga ....

44

R, L

35

94

10

35

60 000

Malmberget . . .

47

R

26

72

13

107

30 000

Solna......

48

R, (L), (R)

65

185

24

4

—

Trelleborg ....

45

R, L

46

109

51

31

90 000

Varberg.....

48

L, (R)

30

52

70

15 000

Ytterligare inhämtas av tillgängliga handlingar följande beträffande

gymnasiefrågan å nämnda orter.

1. Hedemora. Stadsfullmäktige i Hedemora har anhållit om förstatligande

av stadens kommunala gymnasium och därvid uttalat, att södra

Dalarna i jämförelse med andra bygder vore missgynnat i fråga om statliga

gymnasier samt att Hedemora vore den naturliga förläggningsorten

inom nämnda trakt för ett sådant gymnasium. Någon brist på lärare anses

ej behöva befaras, eftersom stadens kommunala gymnasium hittills haft

att tillgå kommunala lektorer med god kompetens, av vilka en del beräknas

kunna bevaras åt läroverket genom ett förstatligande.

2. Karlskoga. Lokalstyrelsen vid samrealskolan i Karlskoga anhöll

den 16 juni 1947 — utan närmare motivering — att det med realskolan

förenade kommunala gymnasiet snarast måtte övertagas av statsverket.

Sedermera har insänts en räkenskapsöversikt, varav framgår, att

Karlskoga stads utgifter för det kommunala gymnasiet kalenderåren 1944—

50 med 351 049 kronor överstigit inkomsterna i form av terminsavgifter

och statsbidrag.

3. Malmberget. Från kommunalt håll i Malmberget bär upprepade

framställningar gjorts om inrättande av ett statligt gymnasium.

Befolkningsunderlaget anses mer än tillräckligt och det framhålles som

ett starkt önskemål, att bygdens ungdom skall få möjlighet till gymnasieutbildning

i hemorten.

4. Solna. Solna stads drätselkammare samt lokalstyrelsen vid samrealskolan

och kommunala gymnasiet i Solna har i flera olika framställningar

hemställt om inrättande av ett statligt gymnasium i staden. I den

senaste framställningen framhålles, att Solna stad nedlagt mer än 5 milj.

kronor på den nuvarande läroverksanläggningen samt att stadens driftsutgifter

för samrealskolan och det kommunala gymnasiet under åren 1948—

1951 uppgått till i medeltal 525 000 kronor per år. I 1952 års stat var

driftsutgifterna för kommunala gymnasiet upptagna till 235 000 kronor.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1053. 1 sand. Nr 158.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. May.ts ''proposition nr 158.

Solna stad har ungefär 40 000 invånare, men det område, från vilket lärjungar

kommer till Solnaläroverket, omkring 90 000. Det anses obilligt,

att Solna stad i så stor utsträckning som nu sker skall bära kostnaderna

för utbildningen av ungdomar från andra, ekonomiskt bättre ställda kommuner.

5. Trelleborg. Stadsfullmäktige i Trelleborg har senast i skrivelse

den 27 februari 1951 hemställt, att det kommunala gymnasiet i staden

måtte förstatligas. Fullmäktige framhåller, att elevtillströmningen till samrealskolan

och det kommunala gymnasiet i staden ökat starkt och att

gymnasiets rekryteringsområde efterhand ökats därigenom att barn från

andra orter, där barnen tidigare sökt sig till Malmö, på grund av platsbrist

i gymnasierna där nu i allt större utsträckning söker sig till Trelleborg.

6. Varberg. Framställning om inrättande av ett statligt gymnasium

i Varberg har gjorts av en av stadsfullmäktige tillsatt gymnasiekommitté.

Det framhålles, att elevunderlaget icke bara i Varberg utan även i övriga

orter varifrån ett gymnasium i Varberg rekryteras under senare år ökat

betydligt. Vidare uttalas, att det för staden kommer att efter hand medföra

nästan orimliga kostnader, om gymnasiet även i fortsättningen helt eller

delvis skall bekostas av staden.

Överstyrelsen anför till stöd för sitt förslag följande.

Gymnasiet i Karlskoga föreslogs av överstyrelsen till förstatligande redan

1951, medan beträffande gymnasiet i Trelleborg överstyrelsen då stannade

för att låta detta stå över till den grupp, som närmast borde stå i tur. För

Solna och Varberg gäller, att de hinder, som tidigare förelegat, nu bortfallit

i och med att gymnasiet i Solna fört fram sina första gymnasielärj

ungar till studentexamen och att lokalfrågan i Varberg fått sådan lösning,

att reallinje kunnat komma till stånd. Vad slutligen Hedemora och Malmberget

beträffar, synas dessa båda gymnasier böra komma ifråga till förstatligande

före övriga återstående ännu icke förstatligade gymnasier, Hedemora

med hänsyn till dess storlek och Malmberget med hänsyn till den

geografiska spridningen av de statliga gymnasierna. Då de nya gymnasiernas

organisation kan påverkas av den provisoriska gymnasiereform,

som nu förberedes, ämnar överstyrelsen senare inkomma med förslag beträffande

gymnasiernas organisation.

Statskontoret erinrar i avgivet yttrande om att förra årets beslut om förstatligande

av sex kommunala gymnasier endast utgjorde en första etapp

men tar icke ställning till frågan om hur många gymnasier, som bör omfattas

av en andra etapp av omorganisationen.

De av överstyrelsen till förstatligande föreslagna sex kommunala gymnasierna

är alla treåriga utom gymnasiet i Solna, som har en fyraårig latinlinje

samt en tre- och en fyraårig reallinje. I särskild skrivelse föreslår

överstyrelsen, att denna organisation bibehålies vid förstatligandet endast

med det undantaget, att vid Solnaläroverket den treåriga reallinjen utbytes

mot en fyraårig allmän linje. Förstatligandet föreslås skola påbörjas budgetåret

1953/54 eller vid senare tidpunkt, som bestämmes av Kungl. Maj:t,

och genomföras successivt, så att första året endast första ringen av varje

gymnasielinje övertages av staten.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

Av rektorstjänsterna vid de nuvarande samrealskolorna skall den i Solna

allt efter rektors behörighet till adjunkt stjänst vara placerad i lönegraden

Cbl3 eller 11, den i Trelleborg i Cb 12 eller 10 och de övriga i Cb 11

eller 9.

Vid skolornas ombildning till högre allmänna läroverk föreslås rektorstjänsterna

i Hedemora, Malmberget, Karlskoga och Varberg placerade i

avlöningsgrupp II, lönegrad Cb 14, tjänsten i Trelleborg i avlöningsgrupp

III, lönegrad Cb 14, och tjänsten i Solna i avlöningsgrupp IV, lönegrad

Cb 14. Vid vart och ett av läroverken i Hedemora, Karlskoga, Solna, Trelleborg

och Varberg föreslås vidare inrättande av två lektorstjänster och vid

läroverket i Malmberget en lektorstjänst.

Av efterföljande tabell framgår statsverkets beräknade kostnader för

de nya gymnasierna, dels första året och dels efter fullbordad omorganisation.

Första

Slutlig

året

kostnad

kronor

kronor

Hedemora ......

......................... 62 063

232 040

Karlskoga ......

......................... 74 342

249 053

Malmberget ....

......................... 43 949

150 591

Solna ..........

......................... 105 967

479 163

Trelleborg ......

......................... 74 286

249 249

Varberg ........

......................... 66 674

240 603

Summa kronor 427 281

1 600 699

Avgår statsbidrag enligt nuvarande grunder . . 165 000

570 000

Nettokostnad kronor 262 281

1 030 699

Förutnämnda framställning om utbyggande av samrealskolorna i

Blackeberg och Gubb ängen med statliga gymnasier har gjorts

av stadsfullmäktige i Stockholm och tillstyrkts av överståthållarämbetet.

I ärendet åberopas en av borgarrådet för kulturroteln upprättad promemoria,

i vilken framhålles, att närmaste gymnasium för eleverna i Blackeberg

är Ängby läroverk och för eleverna i Gubbiingen Enskede läroverk.

Dessa gymnasier är dock — i likhet med övriga i staden belägna gymnasier

— fullbelagda redan med nuvarande realskoleorganisation, Blackebergs och

Gubbängens samrealskolor samt folkskolornas försöksklasser oräknade.

Med skrivelse den 14 januari 1953 har vidare av stadskollegiet i Stockholm

utsedda delegerade för förhandlingar angående gymnasieorganisationen

i Stockholm ingivit en promemoria angående nämnda gymnasieorganisation.

I promemorian redovisas utförligt de skäl, som anses tala för att

statliga gymnasier direkt upprättas i Stockholm utan något kommunalt

genomgångsstadium. Därjämte beröres frågan om en interimistisk gymnasiestyrelse

för eventuella kommunala gymnasier i Stockholm.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majds ''proposition nr 158.

I yttrande över stadsfullmäktiges framställning förklarar sig skolöverstyrelsen

sakna anledning att frångå den principiella uppfattning i frågan

om upprättande av nya statliga gymnasier, varåt överstyrelsen tidigare

givit uttryck, nämligen att ett kommunalt stadium normalt bör föregå

upprättandet av ett statligt gymnasium. Överstyrelsen avstyrker därför

stadsfullmäktiges förevarande framställning.

I fråga om inrättandet av ett statligt gymnasium i Lycksele har

flera olika framställningar ingivits, senast den 12 januari 1953 av Lycksele

stads gymnasiekommitterade. Därvid har hävdats, att intet län är i större

behov av ytterligare ett gymnasium än Västerbottens, att Lycksele är

lämpligast som förläggningsort för detta, att tanken på ett kommunalt

gymnasium i Lycksele av olika skäl ej är realiserbar samt att därför enda

möjligheten att få ett gymnasium i Lycksele är, att ett statligt sådant

direkt inrättas. Gymnasiekommitterade utvecklar ytterligare de nu angivna

synpunkterna och framhåller därvid, att varken Lycksele eller någon

annan kommun inom Västerbottens läns lappmark med högre skolor har

ekonomiska möjligheter att bestrida kostnaderna för driften av ett kommunalt

gymnasium. Vidare uttalas, att svårigheterna med lärarrekryteringen

ingalunda är särskilt framträdande i Lycksele. Tvärtom anses läget

vid läroverket i Lycksele relativt gynnsamt. Sålunda har, framhålles det,

all undervisning i de eljest av lärarbristen hårdast drabbade ämnena matematik,

fysik, kemi och biologi kunnat uppehållas av ordinarie lärare.

Skolöverstyrelsen erinrar i avgivet yttrande om att -överstyrelsen förra

året uttalade, att starka skäl talade för upprättande av ett gymnasium för

Västerbottens lappmark med placering i Lycksele. Överstyrelsen är fortfarande

av denna mening och anför nu bland annat följande.

Som komplettering till vad som anföres i den nu remitterade skrivelsen

har överstyrelsen låtit undersöka inackorderingsförhållandena i staden och

möjligheterna för lärare vid ett eventuellt gymnasium där att erhålla fullgoda

bostäder. Såsom framgår av skrivelse från drätselkontoret i Lycksele

stad, kan båda dessa faktorer bedömas som gynnsamma.

Vad överstyrelsen anfört i sitt remissyttrande förra året äger enligt överstyrelsens

mening på väsentliga punkter alltjämt giltighet.

Överstyrelsen anser sålunda, att den normala gången vid upprättande

av ett statligt gymnasium bör vara, att ett kommunalt gymnasium först

upprättas, vilket sedan förstatligas. Överstyrelsen är därför fortfarande

beredd att tillstyrka en eventuell framställning från staden om rätt att

förena ett kommunalt 3-årigt realgymnasium med samrealskolan i Lycksele

under förutsättning att sådana statsbidragsbestämmelser beträffande

kommunala gymnasier utfärdas, att dessa blir likställda med de högre kommunala

skolorna.

Därest så icke blir fallet, torde ett kommunalt gymnasium i Lycksele av

ekonomiska skäl icke kunna upprätthållas. Under sådana förhållanden finner

sig överstyrelsen med hänsyn till de här föreliggande särskilda omständigheterna

kunna förorda inrättande av ett statligt gymnasium i staden,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 158. 21

dock endast om sådana åtgärder vidtages, att förutsättningar skapas för

en tillfredsställande rekrytering av lärare för gymnasieundervisningen.

I detta hänseende synes de av 1952 års riksdag, höstsessionen, beslutade

lönegradsplaceringarna för vissa tjänster tillåta en något gynnsammare

bedömning än tidigare och erbjuda möjlighet att ytterligare underlätta

lärarrekryteringen till mindre eftersökta orter.

Sålunda synes de nyinrättade befordringstjänsterna i Ca 29 kunna placeras

vid läroverk med framträdande lärarbrist. Skulle svårigheter yppa sig

att få ordinarie lektorstjänst besatt, kan vidare enligt beslut av 1952 års

riksdag, vårsessionen, under vissa förutsättningar utbyte av ordinarie tjänst

mot extra ordinarie lektorstjänst ifrågakomma. Enligt överstyrelsens mening

bör i sådant fall licentiat, som genomgått praktisk lärarkurs, vid förordnande

som extra ordinarie lektor på sådan utbytestjänst placeras i lönegrad

Ce 33. En placering i Ce 31 för lärare med denna meritering torde

nämligen få till följd, att dessa, som numera äger kompetens för ordinarie

lektorstjänst, endast kommer att inrikta sig på sådan befattning och därvid

i första hand söker sig till de mera tilldragande gymnasiestäderna.

Med anledning av vad överstyrelsen anfört angående lönegradsplaceringen

av extra ordinarie lektorstjänst torde jag få erinra om att 1952 års

riksdag (skrivelsen nr 334) medgivit, att ordinarie lärartjänster vid högre

skolor tills vidare från och med budgetåret 1952/53 må i den omfattning

och på det sätt statsutskottet i utlåtande 1952: 175 förordat utbytas mot

extra ordinarie tjänster. I fråga om sådant utbyte gäller från och med den

1 januari 1953 bestämmelser, som meddelats av Kungl. Maj:t den 19 december

1952. Beträffande lektorstjänster innebär dessa bestämmelser bland

annat, att högst 15 ordinarie lektorstjänster vid högre allmänna läroverk

må kunna utbytas mot extra ordinarie lektorstjänster med samma lönegradsnummer

eller med det lägre av de två för ordinarie lektorstjänst gällande

lönegradsnumren d. v. s. 31. Som villkor för utbyte av tjänst gäller,

att tjänsten skall ha varit ledigförklarad minst två gånger under loppet av

minst ett år utan att kunna besättas med ordinarie innehavare. För behörighet

till extra ordinarie lektorstjänst gäller samma villkor som för behörighet

till ordinarie sådan tjänst, dock att till förordnande å lektorstjänst

med placering i lönegraden Ce 31 må kunna ifrågakomma även filosofie

licentiat, som ej genomgått praktisk lärarkurs (provår), och filosofie magister

med genom praktisk lärarkurs (provår) väl vitsordad lärarskicklighet.

De nu refererade gällande bestämmelserna innebär sålunda, att för behörighet

till tjänst som extra ordinarie lektor i lönegraden Ce 33 kriives

samma kompetens som för behörighet till ordinarie sådan tjänst d. v. s.

bland annat att ha avlagt sådant disputationsprov, som före utgången av

år 1952 utgjorde villkor för behörighet till lektorstjänst. Det förslag överstyrelsen

härvidlag framlagt i sitt yttrande angående Lyckselegymnasiet

innebär åter, att behörighetskravet skulle avse endast filosofie licentiatexamen

jämte genomgången praktisk lärarkurs (provår).

Det av överstyrelsen tillstyrkta nya statliga gymnasiet i Lycksele föreslås

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

organiserat som treårigt realgymnasium. Upprättandet föreslås påbörjat

från och med budgetåret 1953/54 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t

bestämmer, och tillgå sålunda, att ring R I3 upprättas omedelbart och följande

ringar successivt under de följande åren. Den nuvarande rektorstjänsten

vid samrealskolan, vilken skall vara placerad i lönegrad Cb 10 eller

Cb 8, föreslås uppflyttad till Cb 14. Därjämte föreslås inrättande av eu

ny lektorstjänst. Som villkor för gymnasiets upprättande bör enligt överstyrelsens

mening föreskrivas, att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla

för gymnasiet erforderliga undervisningslokaler jämte inredning

och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning

samt bostad åt för gymnasiet erforderlig vaktmästarpersonal.

Kostnaderna för ett nytt gymnasium i Lycksele beräknas under det

första året uppgå till omkring 39 600 kronor och vid fullt utbyggd organisation

till omkring 139 000 kronor.

Departementschejen. Som jag i det föregående erinrat uppdrogs vid

behandlingen förra året av frågan om anslag till de allmänna läroverken

vissa riktlinjer för den fortsatta utbyggnaden av den statliga gymnasieorganisationen.

Samtidigt beslöts som en första etapp av ett sådant utbyggande

successivt förstatligande av sex kommunala gymnasier. Skolöverstyrelsen

har nu som en andra etapp föreslagit successivt förstatligande

av ytterligare sex kommunala gymnasier nämligen i Hedemora, Karlskoga,

Malmberget, Solna, Trelleborg och Varberg samt därjämte utbyggnad av

samrealskolan i Lycksele — som ej är förenad med något kommunalt gymnasium

— till ett högre allmänt läroverk.

Förra året diskuterades ingående de olika synpunkter, som borde läggas

på frågan om vilka kommunala gymnasier, som borde utväljas till förstatligande.

Jag torde därför ej här behöva gå närmare in på en ny diskussion

av dessa synpunkter. Jag vill endast som väsentliga faktorer, som ansågs

böra inverka, nämna följande: vederbörande samhälles struktur, folkmängd

och ekonomiska förhållanden samt dess läge ur kommunikationssynpunkt,

tillströmningen av lärjungar från andra kommuner, förefintligheten av närliggande

gymnasier och platstillgången där samt fördelningen av gymnasier

på olika landsändar.

Vid min granskning av förhållandena beträffande de sex kommunala

gymnasier, som av överstyrelsen föreslagits till förstatligande, har jag kommit

till den uppfattningen, att samtliga bör medtagas i en andra etapp

av förstatligandet. Jag tillstyrker därför, att de kommunala gymnasierna

i Hedemora, Karlskoga, Malmberget, Solna, Trelleborg och Varberg övertages

av staten. Jag biträder även överstyrelsens förslag om de nya statliga

gymnasiernas organisation, vilket innebär, att den nuvarande organisationen

bibehålies utom vid läroverket i Solna, där gymnasiet i sin statliga

form får tre fyraåriga linjer, nämligen en latin- och en reallinje samt en

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

allmän linje. Förstatligandet bör börja med budgetåret 1953/54 eller vid

den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, och tillgå så att första aret

upprättas första ringen av varje gymnasielinje och därefter successivt en

ring om året. Rektorstjänsterna vid de nuvarande samrealskolorna bör

utbytas mot samma antal rektorstjänster vid högre allmänt läroverk med

den av överstyrelsen föreslagna placeringen, nämligen för tjänsterna i Hedemora,

Malmberget, Karlskoga och Varberg avlöningsgrupp II, lönegrad

Cb 14, för tjänsten i Trelleborg avlöningsgrupp III, lönegrad Cb 14, och

för tjänsten i Solna avlöningsgrupp IV, lönegrad Cb 14. Dessutom bör två

lektorstjänster inrättas vid varje läroverk utom läroverket i Malmberget,

där endast en sådan tjänst bör tillkomma.

Som villkor för omorganisationen bör föreskrivas, att vederbörande kommuner

skall åtaga sig att tillhandahålla läroverket erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor eller

motsvarande kontant ersättning samt bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal.

Kostnadsökningen för statsverket kan beräknas till omkring 262 000

kronor första året och omkring 1 031 000 kronor efter fullbordad omorganisation.

Tillräckliga skäl föreligger enligt min mening icke för att beträffande

samrealskolorna i Blaekeberg och Gubbängen frångå den principiella ståndpunkt,

som intagits i fråga om den normala gången för ett fortsatt utbyggande

av den statliga gymnasieorganisationen. Jag anser mig därför icke

böra biträda den av stadsfullmäktige i Stockholm gjorda framställningen om

ombildning av nämnda realskolor till högre allmänna läroverk.

Vad slutligen angår frågan om inrättande av ett gymnasium i Lycksele

vill jag till en början erinra om att statsutskottet vid behandlingen av

denna fråga förra året anslöt sig till den uppfattning, som uttalats i propositionen,

nämligen att beträffande Lycksele skäl föreligger för ett undantag

från den uppställda huvudregeln, att ett kommunalt stadium bör föregå

upprättandet av ett nytt statligt gymnasium. Dessa skäl föreligger alltjämt.

Behovet av ett gymnasium i Västerbottens lappmark torde vara

obestridligt, eftersom det befintliga lärjungeunderlaget kan anses tillräckligt

och även andra omständigheter, som bör beaktas i detta sammanhang,

såsom närheten till andra gymnasier och platstillgången i dessa samt gymnasiernas

geografiska fördelning i landet, talar för att ett sådant gymnasium

kommer till stånd. Någon ekonomisk möjlighet att tillgodose behovet

genom upprättandet av ett kommunalt gymnasium torde dock ej finnas.

Det skäl, som förra året gjorde, att gymnasiefrågan i Lycksele ansågs böra

vila ytterligare någon tid, var lärarbristen. Skolöverstyrelsen har nu vid

sitt tillstyrkande av ett nytt statligt gymnasium bland annat knutit vissa

i det föregående redovisade synpunkter på lönegradsplaceringen av e. o.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts provosition nr 158.

lektorstjänst, som inrättas i utbyte mot ordinarie lektorstjänst. Vad överstyrelsen

därvid förordat är jag icke beredd att biträda. Jag anser mig likväl

böra tillstyrka, att samrealskolan i Lycksele från och med budgetåret

1953/54 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, på sätt överstyrelsen

föreslagit ombildas till högre allmänt läroverk med treårigt realgymnasium.

I samband härmed bör den nuvarande rektorstjänsten utbytas

mot en rektorstjänst vid högre allmänt läroverk i avlöningsgrupp II, lönegrad

Cb 14. Därjämte bör en lektorstjänst inrättas. Som villkor för omorganisationen

bör på sedvanligt sätt gälla, att kommunen åtager sig att

tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning,

bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning samt

bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal. Kostnaderna för ombildningen

kan under första året beräknas till omkring 39 600 kronor och vid fullt

utbyggd organisation till omkring 139 000 kronor.

b) Inrättande av en 4-årig realskolelinje vid samrealskolan i Strömstad.

Samrealskolan i Strömstad är organiserad med endast 5-årig realskola,

av vilken fr. o. m. läsåret 1950/51 klass l5 varit delad på två avdelningar.

Handelslinje såsom i realskolan inbyggd praktisk utbildningslinje, omfattande

realskolans två högsta klasser, är anordnad enligt beslut av Kungl.

Maj:t den 17 april 1942. Läsåret 1952/53 finnes sålunda sammanlagt 10

klassavdelningar, av vilka i vardera av de två högsta klasserna en tillhör

allmänna linjen och en handelslinjen.

Stadsfullmäktige i Strömstad hemställer, att vid stadens samrealskola

måtte från och med läsåret 1954/55 upprättas en 4-årig realskolelinje. Till

stöd härför åberopas en skrivelse av samrealskolans rektor, av vilken inhämtas

följande.

En undersökning beträffande elevintagningen i klass l3 höstterminerna

1950 och 1951 visar, att mer än hälften av de intagna lärjungarna kommit

från klass 5 eller högre i folkskolan. Den tidsvinst, som den 5-åriga realskolan

medför i jämförelse med den 4-åriga, som anknyter till klass 6 i

folkskolan, är för dessa lärjungar eliminerad. För en del landsbygdslärjungar,

som övergår till realskolan från klass 4 i folkskolan, anses det innebära

vissa fördelar, om övergången kan uppskjutas två år d. v. s. ske till

klass l4. Ur folkskolesynpunkt skulle inrättandet av en 4-årig realskollinje

vara fördelaktigt, eftersom den starka avgången från klasserna 4 och 5

i folkskolan eljest kan komma att medföra den allt annat än önskvärda

konsekvensen, att samläsning måste anordnas mellan klasserna 6 och 7.

Skolöverstyrelsen anser det mycket starkt motiverat att utbyta den från

och med läsåret 1950/51 upprättade parallellinjen av 5-årig realskola mot

en linje av 4-årig realskola. Omorganisationen bör enligt överstyrelsen genomföras

på sådant sätt, att fr. o. m. läsåret 1953/54 endast en avdelning

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 158. 25

av klass l3 intages och att från och med läsåret 1954/55 en 4-årig realskolelinje

upprättas vid sidan om den befintliga 5-åriga.

För statsverket kommer den föreslagna omorganisationen enligt överstyrelsens

beräkningar att medföra en kostnadsminskning, som första året uppskattas

till omkring 16 800 kronor och vid fullt genomförd omorganisation

till omkring 14 200 kronor.

Departementschefen. Med hänsyn till vad som anförts i ärendet tillstyrker

jag, att vid samrealskolan i Strömstad upprättas en 4-årig realskolelinje

i stället för den ena parallellavdelningen av den 5-åriga linjen.

Omorganisationen, för vilken bör gälla sedvanliga villkor, bör tillgå på sätt

skolöverstyrelsen föreslagit.

c) Besparingsåtgärder m. m.

Genom beslut av Kungl. Maj:t den 30 juni 1952 har för innevarande

budgetår meddelats vissa föreskrifter angående besparingsåtgärder vid de

allmänna läroverken. Skolöverstyrelsen uttalar i sina anslagsäskanden för

nästa budgetår, att lärarbristen, särskilt i matematik och den naturvetenskapliga

ämnesgruppen, alltjämt synes vara i tillväxt. Nyssnämnda besparingsföreskrifter

bör därför enligt överstyrelsens mening bibehållas även

under budgetåret 1953/54 med de undantag, som betingas av den mellan

1949 års tjänsteförteckningskommitté och vissa personalorganisationer träffade

— och av höstriksdagen 1952 konfirmerade — överenskommelsen rörande

rektorers och lärares genomsnittliga tjänstgöringsskyldighet. Överstyrelsen

anför följande.

Rätten att dela klassavdelning vid nybörj arundervisning i engelska, tyska

och franska torde kunna bibehållas i förlitande på att erforderlig undervisning

i stor utsträckning skall kunna bestridas i form av övertimmar

för lärarna. Att i nuvarande bristsituation återinföra rätten till delning

även för nybörj arundervisning i modersmålet anser överstyrelsen icke tillrådligt.

Ej heller är det av samma skäl lämpligt att återställa lärjungeminimum

för tillvalsundervisningen i specialmatematik, fysik och kemi

på realgymnasiet till fyra lärjungar.

I besparingsföreskrifterna ingår även den bestämmelsen, att intagning

av lärjungar i första kretsen, ringen eller klassen icke må äga rum vid vissa

angivna läroverkslinjer, därest icke Kungl. Maj:t efter särskild framställning

så medgiver. Denna bestämmelse avser första kretsen av lyceilinjen

vid högre allmänna läroverket för gossar i Malmö, första ringen av de treåriga

latinlinjerna vid högre allmänna läroverken i Karlskrona och Kristianstad,

högre allmänna läroverken för gossar i Malmö, å Norrmalm i Stockholm

och å Södermalm i Stockholm, högre allmänna läroverket i Västerås

och karolinska högre allmänna läroverket i Örebro samt första klassen av

den fyraåriga realskollinjcn vid samrealskolan i Trelleborg.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

Det har vid anslagsberäkningarna förutsatts, att ny börjar avdelningar

av dessa linjer skall kunna komma till stånd, om vid höstterminens början

minst tio lärjungar kan intagas.

I detta sammanhang torde jag få anmäla jämväl, att representanter för

Kiruna stad och Gällivare kommun till ecklesiastikdepartementet ingivit

en framställning om åtgärder för underlättande av lärarrekryteringen vid

de högre skolorna i Kiruna och Malmberget. I framställningen hemställes,

bland annat, att samtliga eller övervägande antalet tjänster vid läroverken

i Kiruna och Malmberget måtte placeras i den högre löneställning, som är

möjlig genom riksdagens beslut, samt att vissa speciella förmåner måtte

tillerkännas lärarna i förslagsvis malmfältssamhällena.

Departementschefen. Bristen på läroverkslärare gör det alltjämt nödvändigt

att strängt hushålla med lärartillgångarna för de högre skolorna.

De föreskrifter, som för innevarande budgetår givits i besparingssyfte, bör

därför bibehållas under nästa budgetår, dock med de undantag, som skolöverstyrelsen

angivit. Vad angår inskränkningen i rätten till intagning av

elever i första kretsen och ringen av vissa gymnasielinjer vill jag erinra om

att samtliga dessa linjer eventuellt kommer att bli avvecklade i samband

med genomförandet av en provisorisk gymnasiereform.

Med anledning av den av representanter för Kiruna stad och Gällivare

kommun gjorda framställningen vill jag erinra om att 150 adjunktstjänster

i lönegraden Ce 29 från och med den 1 januari 1953 ställts till förfogande

för läroverk med särskilt utpräglad lärarbrist. Kungl. Maj:t har vidare

genom beslut den 19 december 1952 föreskrivit, att läroverk med framträdande

lärarbrist skall under viss förutsättning i första rummet tillgodoses

vid ledigblivande av adjunktstjänster i lönegraden Ca 29. Med hänsyn härtill

är jag icke beredd att nu till prövning upptaga den väckta frågan om

speciella förmåner åt lärare å vissa orter.

4. Biträdesorganisationen på rektorsexpeditionerna.

a) Allmänna läroverk.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1952:241 godkände förra

årets riksdag (skr. nr 438) den av 1949 års tjänsteförteckningskommitté

den 4 oktober 1952 med vederbörliga fackorganisationer träffade överenskommelsen

om lönegradsplaceringen för vissa tjänster m. m. I denna överenskommelse

uttalades under rubriken »De allmänna läroverken m. fl.»,

att åtgärder skulle »vidtagas för ordnande av biträdesorganisationen på

rektorsexpeditionerna». Den fråga, som därmed tagits upp, har länge varit

aktuell. I själva verket har under en följd av år bestämda önskemål framförts

om bättre biträdeshjälp på rektorsexpeditionerna. Ett förslag till ny

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

organisation har också framlagts av särskilda sakkunniga i ett den 20 december

1947 avgivet, stencilerat betänkande: »Utredning och förslag rörande

organisationen av arbetet på rektorsexpeditionerna vid de allmänna

läroverken in. fl. läroanstalter».* 1) Utredningens förslag har ännu ej föranlett

något beslut av Kungl. Maj:t.

Till avlönande av arbetshjälp på rektorsexpeditionerna vid de allmänna

läroverken må för närvarande användas medel dels ur avlöningsanslaget,

dels ur läroverkens ljus- och vedkassor. I avlöningsstaten för läroverken

finnes sålunda för innevarande år en delpost å förslagsvis 284 000 kronor

till arvoden åt sekreterare m. m. Av denna post disponeras 221 400 kronor

till arvoden åt sekreterare, vilka i regel är lärare vid läroverket, och

02 600 kronor till arvoden åt andra biträden än sekreterare, i regel kvinnliga

anställda utan andra funktioner vid läroverket. Det till arvoden åt

sekreterare anvisade beloppet skall fördelas av skolöverstyrelsen enligt vissa

av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser, vilka innebär, att arvodenas

storlek beror bland annat på antalet elever i skolan (se statsliggaren s.

599). Arvode utgår icke vid läroverk med mindre än 6 klassavdelningar.

Det till arvoden åt andra biträden än sekreterare anvisade beloppet fördelas

likaså av skolöverstyrelsen enligt bestämmelser av Kungl. Maj:t.

Arvode må utgå vid sammanlagt 36 allmänna läroverk.

Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 6 juni 1952 må vidare ur de allmänna

läroverkens ljus- och vedkassor bestridas kostnaderna, förutom för

ändamål, som angives i § 217 läroverksstadgan (bland annat renskrivning),

jämväl för expeditionsgöromål överhuvudtaget å rektorsexpeditionerna.

Därvid har angivits en maximigräns, nämligen att kassorna icke under innevarande

budgetår må belastas med utgifter för arbetskraft för expeditionella

göromål till högre belopp än sammanlagt 580 000 kronor vid samtliga

ifrågakommande skolor. Skolöverstyrelsen har att för varje skola fastställa

det maximibelopp, som må utgå ur skolans ljus- och vedkassa till

nu nämnda ändamål.

Förutnämnda sakkunniga för utredning av organisationen av arbetet på

rektorsexpeditionerna — i det följande benämnda organisationssakkunniga

— inhämtade från vederbörande rektorer ingående upplysningar om den

arbetstid, som erfordrades för ett 60-tal närmare angivna uppgifter av kameral,

administrativ eller kontorsteknisk natur, och om arbetets fördelning

på rektor, sekreterare, kontorsbiträde och eventuellt andra personer. Därjämte

inhämtades svar på åtskilliga frågor rörande arbetet på rektorsexpeditionerna.

Vid sin bearbetning av de inkomna svaren kom de sakkunniga till det

resultatet, att arbetet på rektorsexpeditionerna ur rationaliseringssynpunkt

*) Sakkunniga var undervisningsrådet C. E. Sjöstedt, ordförande, samt numera överdirektören

vid karolinska sjukhuset G. W. Dahlberg och dåvarande rektorn vid Vasa högre allmänna läroverk

i Göteborg S. I. Sefve.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

måste anses mycket oekonomiskt ordnat, då den använda arbetskraften i

stor utsträckning vore överkvalificerad men på samma gång underbetald

i förhållande till den tid, som ägnades arbetet. Stundom måste rektor själv

utföra typiskt biträdesarbete, emedan han icke ansåge sig med utgående

arvoden kunna ålägga sin biträdespersonal arbetsuppgifter i eljest önskvärd

omfattning. Vid många läroverk hade svårigheter yppat sig att få sekreterarposten

besatt, något som icke kunde förvåna, då lärarbristen gjorde

det mycket lätt för en lärare att få extra undervisning mot arvode, som

väsentligt översteg vad han skulle få som sekreterare. En rationalisering av

arbetet på en stor expedition måste innebära, att en avsevärd del av vad

rektor utförde på expeditionen lades över på sekreteraren eller kontorsbiträdet

och att likaledes en betydande del av sekreterarens arbete lades över

på kontorsbiträdespersonal.

De sakkunniga pekade på vissa möjliga förenklingar i förvaltningsproceduren

och bifogade en inom statens organisationsnämnds kansli upprättad

promemoria angående kontorsarbetets organisation. De ansåg dock, att

vad som ytterligare kunde vinnas genom reduktion eller omläggning av

arbetet endast förhållandevis obetydligt skulle nedbringa arbetsmängden

på en rektorsexpedition.

Till följd av läroverkens mycket växlande storlek måste personalorganisationen

enligt de sakkunnigas mening i hög grad skifta från läroverk till

läroverk. De sakkunniga, som ingående undersökte omfattningen av de

olika slagen av arbetsuppgifter på expeditionerna och sökte uppskatta

kostnaderna för desamma, tänkte sig, att för varje läroverk en kostnadsram

skulle fastställas, avsedd att rymma utgifterna för biträdeshjälp vid

kamerala och administrativa göromål samt kontorsgöromål.

Kostnadsramens storlek borde bero på elevantalet och utöver ramen

borde utgå ersättning för förvaltningen av de av läroverkets fonder, för

vilka icke förvaltningsarvode utginge i annan ordning. De sakkunniga beräknade

för ändamålet ett anslag utöver ramen motsvarande en promille

av fondernas sammanlagda behållning vid nästföregående budgetårs slut.

Rektors rätt att anlita ljus- och vedkassorna för renskrivningsändamål

skulle borttagas och tillsynslärarna vid de mindre realskolorna befrias från

sitt åliggande att biträda rektor vid expeditionsgöromålen. Skulle de kamerala

ärendena längre fram till större eller mindre del centraliseras, hade läroverket

att ur de anslagna medlen bestrida kostnaderna för den centraliserade

handläggningen enligt av de sakkunniga närmare angivna grunder.

Om de kamerala ärendena låge kvar vid läroverket, borde åtminstone

vid de större läroverken en skolkamrerare kunna anställas för mera kvalificerade

uppgifter av detta slag. Denne borde enligt de sakkunnigas åsikt

ha redogörares ställning och sålunda fullgöra sina uppgifter på eget ansvar.

På samma sätt kunde mera kvalificerade administrativa uppgifter bestridas

av en sekreterare, som i regel borde vara lärare. Vissa av uppgifterna

borde skötas av sekreteraren på eget ansvar. Denne borde därjämte vara

rektors ställföreträdare och även biträda rektor med pedagogiska uppgifter.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

För kontorsgöromålen borde anställas kontorsbiträden med heltids- eller

deltidstjänstgöring. Där kontorsbiträde icke kunde anställas med minst

halvtidstjänstgöring, skulle den för kontorsgöromål avsedda delen av anslaget

ställas till rektors förfogande för anskaffande av den biträdeshjälp,

som stode att erhålla.

Ersättningen till lärare för tjänstgöring som skolkamrer eller sekreterare

skulle enligt förslaget i regel utgå med ett högsta belopp av 2 000 kronor.

Därvid förutsattes, att göromålen vid behov skulle uppdelas på flera personer.

Andra än lärare skulle få uppbära arvodena utan dylik begränsning.

Kontorsbiträde skulle placeras i samma lönegrad som motsvarande befattningshavare

inom statsförvaltningen i övrigt, alltså i lönegrad Cf 4—

Ce 8. Om ett kontorsbiträde anställdes på heltid, skulle därigenom 5 500

kronor anses disponerade, oavsett den lön, som i verkligheten utginge till

kontorsbiträdet. Kostnaderna för den föreslagna biträdeshjälpen vid de

allmänna läroverken uppskattades på grundval av 1947 års lönenivå till

625 000 kronor.

Över organisationssakkunnigas betänkande har yttranden avgivits av

skolöverstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning, statskontoret och rilcsräkenskapsverket

samt i vad avser viss del av betänkandet statens lönenämnd.

Vidare har skrivelser i ärendet ingivits av statsläroverkens sekreterarförening

och f. d. ärkebiskopen Eidem. Slutligen har 1950 års lärarutredning1)

i sitt den 30 november 1951 till 1949 års tjänsteförteckningskommitté

avgivna betänkande rörande de organisatoriska och pedagogiska förutsättningarna

för en tjänsteförteckningsrevision för ämneslärare vid högre skolor

m. m. behandlat frågan om biträdeshjälpen på rektorsexpeditionerna vid

allmänna läroverk samt folk- och småskoleseminarier. Över lärarutredningens

betänkande har yttranden avgivits av statskontoret, skolöverstyrelsen,

statsläroverkens rektorsförening, realskolornas rektorsförening, seminariernas

rektor sförening, övre Norrlands rektorsförening och samarbetsdelegationen

för de fyra nordligaste länen.

I yttrande över organisationssakkunnigas betänkande uttalade sig riksräkenskapsverket

bestämt för en centralisering av de kamerala göromålen.

En avlastning av rektorernas kamerala arbete i den utsträckning, som

vore önskvärd, syntes nämligen ej kunna vinnas genom de sakkunnigas

förslag. Verket ansåg emellertid, att de sakkunnigas beräkning av anslagsramen

kunde godtagas som ett provisorium. Det kunde dock ifrågasättas,

huruvida icke de fasta och rörliga anslag, som de sakkunniga föreslagit

som beräkningsgrund, kunde sänkas något.

Statskontoret ansåg åter, att förutsättningar icke förelåge för en centralisering

av det kamerala arbetet. Under sådana omständigheter fann verket

det angeläget, att arbetsbördan något lättades för de allmänna läroverkens

rektorer. Statskontoret ville därför icke motsätta sig, att på de allmänna

läroverkens rektorsexpeditioner okvalificerade sysslor överfördes på kon
'')

Undervisningsrådet It. It. Lundblad, ordförande, samt ledamoten av riksdagens första kammare

''G. V. Sundelin och Uppsala stads folkskolinspektör K. L. Söderberg.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

tors- eller kanslibiträden — däremot ej på kansliskrivare — och icke heller

att biträdeshjälp ställdes till förfogande i den utsträckning, de sakkunniga

föreslagit. Konsekvenserna av en dylik lösning borde emellertid enligt ämbetsverkets

uppfattning bli, att medelsanvisningarna till kvalificerad biträdeshjälp

helt upphörde eller i varje fall minskade i stället för att — som

de sakkunniga tänkt sig — öka. Därest icke sekreterarinstitutionen ansåges

kunna helt avvecklas — såsom statskontoret för sin del helst såge —

borde i vart fall anslagsramen icke omfatta mer än dittills utgående belopp

till sekreterare med tillägg av vad de sakkunniga beräknat för kontorsgöromål.

Valdes denna lösning, borde sekreteraren jämte rektor vara ansvarig

för den kamerala förvaltningen.

Skolöverstyrelsen, som räknade med att samma grupper kamerala ärenden

som hittills skulle handläggas å rektorsexpeditionerna, tillstyrkte beträffande

de allmänna läroverken de sakkunnigas förslag med relativt obetydliga

modifikationer, främst i syfte att ge de föreslagna anordningarna

större elasticitet, varjämte en viss jämkning föreslogs av anslagsbeloppet för

mindre skolor. Vid realskolor med mindre än 200 lärjungar skulle sålunda

anslagsbeloppet i dess helhet ställas till rektors disposition utan närmare

bestämmelser om fördelningen av beloppet på olika grupper av göromål.

För läroverk av mellanstorlek borde skolöverstyrelsen äga bestämma om

anslagets fördelning på kvalificerade göromål och biträdesgöromål samt

om anställande av biträde. För de större läroverkens expeditioner borde

skolöverstyrelsen efter förslag av rektor fastställa en organisationsplan med

giltighet tills vidare under en viss tid eller tills vidare, så länge lärjungeantalet

hölle sig inom vissa gränser. Med hänsyn till gällande pensionsbestämmelser

måste därvid bland annat tjänstgöringens omfattning för

de deltidsanställda kontorsbiträdena preciseras. Instruktion för rektorsexpeditionens

personal borde uppgöras av rektor. Därest i denna intoges

bestämmelse om skyldighet för befattningshavare att på eget ansvar bestrida

göromål, som nu ankommer på rektor, borde den underställas överstyrelsen.

För att möjliggöra en anslagsförstärkning i de få fall, där en

sådan vore uppenbart påkallad, borde ett belopp motsvarande 2 procent

av totala anslagssumman ställas till överstyrelsens förfogande.

1950 års lärarutredning har vid sin genomgång av de organisationssakkunnigas

förslag funnit, att utgångspunkten och grunderna för detta framstår

som orubbade. Enligt utredningens mening bör lösningen av frågan

om biträdeshjälpen på de allmänna läroverkens rektorsexpeditioner baseras

på skolöverstyrelsens remissutlåtande över nämnda sakkunnigas förslag.

De angivna anslagsbeloppen bör dock räknas upp med hänsyn till lönenivåns

förskjutningar efter år 1947. Lärarutredningens ställningstagande

kan sammanfattas på följande sätt.

Vid realskolor med lärjungeantal upp till 200 bör utgå ett anslag bestående

dels av ett fast belopp om 200 kronor dels av ett rörligt belopp

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. May.ts proposition nr 158.

beräknat efter fem kronor per lärjunge. För realskolor med 201—500 lärjungar

bör beräknas ett fast belopp av 1 200 kronor och ett rörligt av 12

kronor för varje lärjunge utöver de 200 första. Vid realskolor med mer än

500 lärjungar bör det fasta anslaget vara 4 800 kronor och det rörliga

8 kronor för varje lärjunge utöver de 500 första.

För realskolestadiet vid högre allmänna läroverk bör utgå anslag med

samma belopp som vid realskolor. Därtill bör läggas ett gymnasietillägg

bestående av ett fast belopp om 1 800 kronor och ett rörligt belopp beräknat

efter 18 kronor för varje lärjunge på gymnasiet.

I de fall då särskilda omständigheter föreligger, bör ett läroverk kunna

erhålla högre anslag än enligt de angivna grunderna. För detta ändamål

bör det totala anslagsbelopp, som för ett visst budgetår kan beräknas bli

erforderligt, ökas med tre procent. Bland särskilda omständigheter, som

kan tänkas böra föranleda, att en skola får högre anslag än normalt, är

även kostnader för fondförvaltning i den mån ej särskilda medel står till

förfogande härför. Till läroverk, där praktisk lärarkurs anordnas, bör slutligen

utgå en anslagsförstärkning av 50 kronor per lärarkandidat, vilket

vid normalt antal lärarkandidater blir 850 kronor. För Stockholmsläroverken,

där beräkningen och utbetalningen av lärarnas löner sker genom

direktionen över Stockholms stads undervisningsverk, bör anslaget sänkas

med en krona 75 öre per lärjunge.

Vid de minsta realskolorna bör expeditionsarbetet alltjämt i huvudsak

påvila rektor personligen. De anslagsmedel, som ställes till hans förfogande,

bör få fritt utnyttjas till avlönande av ett eller flera biträden.

Vid realskolor av mellanstorlek bör överstyrelsen uppdela anslaget på två

poster, en för mera kvalificerade kamerala och administrativa göromål om

högst 2 000 kronor och en för enklare kontorsgöromål. Förstnämnda post

bör avses för en sekreterare, eventuellt för både en sekreterare och en kamrerare.

Eftersom vid stora läroverk och alldeles särskilt vid de största högre

allmänna läroverken erfordras en avsevärt mera komplicerad organisation

än vid en realskola av vanlig storlek, bör för varje sådant läroverk av skolöverstyrelsen

fastställas en organisationsplan.

När en biträdestjänst anses erforderlig på en rektorsexpedition bör medgivande

till tjänstens inrättande lämnas av skolöverstyrelsen, som därvid

också bör bestämma tjänstgöringstidens omfattning. Eftersom biträdets

lön varierar både efter tjänsteinnehavarens löneplacering och efter skolortens

placering i dyrortsgrupp, kommer avlöningskostnaderna för ett biträde

av ett visst slag och med eu viss tjänstgöringsskyldighet, att kunna

bli olika stora i olika skolor. Det belopp, som inom kostnadsramen återstår

till övrig biträdeshjälp, kommer därmed också att variera. För att förhindra

dessa variationer bör det fastställas, att avlönandet av ett biträde

skall anses belasta skolans anslag med ett visst belopp. För kontorsbitriule

föreslås detta belopp till G 500 kronor.

I yttrande över lärarutredningens betänkande har skolöverstyrelsen tillstyrkt

utredningens förevarande förslag dock med den ändringen, att lönebeloppen

anses böra höjas med ytterligare 15 procent med hänsyn till lönenivåns

förskjutningar under år 1952. Därjämte har överstyrelsen anfört,

att det belopp, som bör stå till förfogande för jämkning av anslagen i de

fall då särskilda skäl föreligger, bör uppgå till 5 procent av hela anslags
-

summan.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 158.

Statskontoret vidhåller i sitt yttrande över lärarutredningens förslag, att

medelsanvisningen till kvalificerad biträdeshjälp i princip bör upphöra och

sekreterarinstitutionen avvecklas, samt inskränker sig därför till att föreslå

en höjning med 20 procent av medelsanvisningen för andra biträden än

sekreterare. Skulle det anses ofrånkomligt att förbättra selcreterararvodena

bör grundarvodena enligt statskontorets mening höjas med omkring 20

procent och tilläggsarvodet jämkas från en krona 75 öre till två kronor.

Jag torde i detta sammanhang jämväl få anmäla, att skolöverstyrelsen

i särskild skrivelse hemställt om anvisande under allmänna läroverkens omkostnadsanslag

av sammanlagt 27 000 kronor till anordnande av en kurs

för sekreterare (13 000 kronor), till utgivande av en handbok för sekreterare

(4 000 kronor) samt till utgivande av ett sakregister och utarbetande

av blanketter för rektorsexpeditionerna (10 000 kronor). Nämnda

sakregister skulle under lämpliga uppslagsrubriker upptaga hänvisningar

till författningsrum samt föreskrifter eller anvisningar, meddelade av Kungl.

Maj:t eller av skolöverstyrelsen och andra myndigheter.

Statskontoret har avstyrkt den begärda medelsanvisningen och därvid

uttalat, att arbetet med upprättande av sakregister och utformande av

blanketter borde ankomma på överstyrelsens tjänstemän och bekostas ur

tillgängliga medel under omkostnadsanslaget.

b) Folk- och småskoleseminarier.

Vid den redogörelse jag i det föregående lämnat för det av särskilda sakkunniga

framlagda förslaget rörande organisationen av arbetet på rektorsexpeditionerna

har jag endast uppehållit mig vid de allmänna läroverken.

Organisationssakkunniga har emellertid i sitt betänkande i särskilda kapitel

också behandlat motsvarande fråga vid folk- och småskoleseminarierna

samt vid de tekniska läroverken. Vad seminarierna angår, är de nuvarande

förhållandena följande.

Vid folkskoleseminarierna finnes under avlöningsanslaget en delpost till

arvoden åt sekreterare m. in. om förslagsvis 24 700 kronor. Denna post

disponeras till sekreterararvoden om 1 300 kronor vid ettvart av de nitton

folkskoleseminarierna. Vid seminarierna må vidare under innevarande budgetår

dels disponeras erforderliga medel för anställande av ett heltidstjänstgörande

biträde för kontorsgöromål vid varje seminarium, dels ur ickeordinarieposten

utgå 43 000 kronor till förstärkning av biträ deshjälpen å

rektorsexpeditionerna och 3 800 kronor till bestridande av utgifter för renskrivning

vid fyra av seminarierna.

Vid småskoleseminarierna finnes på motsvarande sätt under avlöningsanslaget

en delpost till arvoden åt sekreterare m. in. om 8 800 kronor, vilken

fördelas av skolöverstyrelsen efter vissa av Kungl. Maj:t angivna

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 158.

grunder. Vidare må vid dessa seminarier dels disponeras erforderliga medel

till avlönande av ett halvtidstjänstgörande biträde för kontorsgöromål vid

ettvart av fyra seminarier, dels ur icke-ordinarieposten utgå sammanlagt

9 600 kronor till skrivhjälp på rektorsexpeditionerna vid sex av seminarierna,

ävensom sammanlagt 28 500 kronor till förstärkning av biträdeshjälpen

på rektorsexpeditionerna, att enligt skolöverstyrelsens bestämmande

fördelas mellan seminarierna.

Organisationssakkunniga uttalar, att vad de anfört om arbetets nuvarande

anordning på rektorsexpeditionerna vid de allmänna läroverken samt om

de mest iögonenfallande bristerna där och sättet för dessas avhjälpande i

det stora hela torde gälla även om folk- och småskoleseminarierna. De sakkunniga

föreslår för seminarierna samma system som för läroverken med

en kostnadsram, inom vilken skall inrymmas kostnaderna för all biträdeshjälp

på rektorsexpeditionerna. Vid beräkningen av de fasta och rörliga

beloppen har de sakkunniga beträffande handläggningen av löneärenden ansett

sig kunna utgå från de vid läroverken beräknade kostnaderna per lärjunge

multiplicerade med 3 vid folkskole- och 2,5 vid småskoleseminarierna.

Multipliceringen motiveras med att antalet lärare vid seminarierna

är betydligt större än vid läroverken. Med utgångspunkt häri har de sakkunniga

beräknat kostnaderna per lärjunge även för (ivriga typer av göromål

och funnit, att man även härvidlag kan räkna med de för läroverken

beräknade kostnaderna multiplicerade med 3 respektive 2,5.

För fondförvaltning och lärarkurs föreslås samma extra anslag som vid

de allmänna läroverken.

De sakkunniga har vid den nu angivna anslagsberäkningen icke tagit hänsyn

till elevantalet i seminariernas övningsskolor. För seminarier med mindre

än 50 lärjungar har skolöverstyrelsen föreslagits skola få bestämma anslagsramen

i varje särskilt fall.

Statskontoret har i yttrande över organisationssakkunnigas förslag uttalat,

att förhållandena vid folk- och småskoleseminarierna enligt statskontorets

uppfattning icke ger anledning till några omedelbara ingripanden.

Skolöverstyrelsen anser det mindre lämpligt att som de sakkunniga vid

anslagsberäkningen bortse från övningsskolorna, enär därigenom de provisoriska

seminarierna, som saknar fast övningsskola, blir gynnsammare

ställda än de permanenta. Vidare anför överstyrelsen, att de sakkunnigas

förslag låter obetydliga förändringar i elevantalet alltför mycket påverka

anslagsbeloppen. I stället för det av de sakkunniga föreslagna systemet med

fasta och rörliga bidrag, av vilka de sistnämnda bero på elevantalet i seminariet

men ej i övningsskolan, föreslår överstyrelsen fasta belopp för

varje seminarieavdelning och därutöver fasta belopp för varje av riksdagen

beslutad övningsskollärartjänst vid seminariets övningsskola samt

för varje av riksdagen beslutad dylik tjänst inom seminariestadens folkskola.

Då överstyrelsen ifråga om övningsskolan vill knyta anslaget till

3 — Bihancj till riksdagens protokoll 1053. 1 sand. Nr 153.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

övningsskollärartjänst i stället för till klassavdelning, är detta en rent praktisk

åtgärd för att undvika möjligheter till ovisshet eller missförstånd av

den anledningen, att en övningsskollärare kan förestå mer än en klassavdelning

och att övningsskollärartjänst vid seminariestadens folkskola kan

utbytas mot arvode, som i sin tur kan delas på flera lärare. För seminarium

med lärarkurs samt för fondförvaltning föreslår överstyrelsen samma tilllägg

som vid de allmänna läroverken. För att möjliggöra jämkningar av

kostnadsramen föreslås liksom vid läroverken, att ett belopp motsvarande

2 procent av de sammanlagda kostnaderna ställes till överstyrelsens förfogande.

1950 års lärarutredning ansluter sig i sitt i det föregående angivna betänkande

till överstyrelsens förslag med endast smärre modifikationer. Utredningen

föreslår, att kostnadsramen för seminarierna i första hand beräknas

med utgångspunkt i följande belopp:

1 200 kronor för varje avdelning av folkskoleseminariernas studentlinjer,

1 100 kronor för varje avdelning av folkskoleseminariernas fyraårslinjer

och småskoleseminariernas seminarieklasser,

225 kronor för varje av riksdagen inrättad övningsskollärartjänst vid

seminariets övningsskola och

150 kronof för varje sådan tjänst vid seminariestadens folkskola.

För de fall då realskolelinje finnes inbyggd i övningsskolan föreslås, att

seminariets anslagsram i regel utökas med det belopp, som enligt de för

de allmänna läroverken föreslagna grunderna skulle utgå för en självständig

realskola med samma elevantal som klasserna 7—9 i den inbyggda realskolan.

Att hänsyn här tagits endast till realskolans övre del beror på att

undervisningen i övrigt kan beräknas ankomma på övningsskollärare och

att det för övningsskolan beräknade fasta beloppet just satts i relation

till antalet dylika lärare.

För praktisk lärarkurs föreslår utredningen ett belopp motsvarande 50

kronor per lärarkandidat d. v. s. 550 kronor per pro vårsseminarium. Liksom

ifråga om de allmänna läroverken föreslås, att ett utjämningsbelopp av

tre procent skall stå till skolöverstyrelsens förfogande.

I yttrande den 5 november 1952 över lärarutredningens förslag erinrar

statskontoret om att ersättningen åt biträdena på rektorsexpeditionerna

från och med budgetåret 1952/53 uppräknats med 20 procent och förklarar

sig icke kunna förorda någon ytterligare uppräkning.

Skolöverstyrelsen anser, att någon skillnad icke bör göras mellan permanenta

och provisoriska seminarier och att fördenskull samma belopp bör

beräknas för övningsskollärartjänst vid seminariets övningsskola och vid

seminariestadens folkskola. För att icke de minsta seminarierna skall bli

sämre ställda än för närvarande föreslås vidare, att överstyrelsen för jämkning

av de belopp, som de föreslagna beräkningsgrunderna leder till, får

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 158. 35

disponera ett belopp motsvarande fem procent av anslaget för varje grupp

av läroanstalter.

Seminariernas rektor sjörening uttalar bland annat, att den av lärarutredningen

beräknade anslagsramen bör höjas icke blott med 15 procent motsvarande

ändringen i löneläget utan med en väsentligt högre procent. Jämkningsmarginalen

föreslås höjd till fem procent och det framhålles, att kontorsbiträdestjänsterna

vid de större seminarierna bör kunna utbytas mot

kanslibiträdes- eller kansliskrivartjänster.

c) Högre tekniska läroverk.

Som förut antytts har organisationssakkunniga i ett särskilt kapitel behandlat

frågan om organisationen av arbetet på rektorsexpeditionerna vid

de högre tekniska läroverken. För närvarande är förhållandena följande.

Vid läroverket i Stockholm utgår ersättning motsvarande timarvode för

två veckotimmar till en biträdande rektor, för vilken dessutom undervisningsskyldigheten

nedsatts till 14 veckotimmar i medeltal för läsår. Vid

samma läroverk är anställda en förste kansliskrivare i Ce 17, ett kanslibiträde

i Ce 11, och tre biträden i befordringsgången, varav två telefonister.

Vid övriga läroverk utgår ur arvodesposten till arvoden åt bokföringsoch

skrivbiträden åt rektorer sammanlagt 44 300 kronor. Några grunder

för dessa arvoden finnes icke fastställda. För närvarande är högsta beloppet

5 400 kronor (Örebro) och lägsta beloppet 2 200 kronor (Karlskrona).

Organisationssakkunniga framhåller, att de tekniska läroverken i fråga

om arbetet på rektorsexpeditionerna avviker mera från de allmänna läroverken

än vad seminarierna gör, beroende bland annat på att de tekniska

läroverken är mindre homogena än övriga anstalter i fråga om lärjungematerial

och utbildning. De sakkunniga påpekar vidare, att de större tekniska

läroverken har ett flertal olika utbildningslinjer, vilket medför, att

arbetet på rektorsexpeditionerna blir mera komplicerat och av större omfattning

än vad blotta ökningen i lärjungeantal medför. I de inkomna svaren

har enligt de sakkunniga framhållits behovet av arbetskraft med utbildning

för de kamerala arbetsuppgifterna, medan önskemålen om hjälp

med mera kvalificerade administrativa uppgifter varit mindre uttalade.

Beträffande tekniska läroverket i Stockholm ifrågasätter de sakkunniga

ingen ändring i nuvarande ordning. För de övriga tekniska läroverken förordar

de sakkunniga det förut nämnda systemet med en efter lärjungeantal

för varje skola bestämd kostnadsram, inom vilken olika alternativ för biträdeshjälpen

kan tillgodoses. För kostnadsramens beräkning föreslår de

sakkunniga följande normer:

1) vid tekniskt läroverk med högst 150 lärjungar utgår dels ett fast

anslag av 1 000 kronor och dels ett rörligt anslag av 10 kronor per lärjunge;
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 158.

2) vid tekniskt läroverk med mer än 150 lärjungar utgår dels ett fast

anslag av 2 500 kronor och dels ett rörligt anslag av 30 kronor för varje

lärjunge, varmed lärjungeantalet överstiger 150.

Det förutsättes därvid, att överstyrelsen för yrkesutbildning får bestämma

kostnadsramen för nyupprättat tekniskt läroverk.

Utöver kostnadsramen skulle utgå ersättning för fondförvaltning med

1 °/oo av fondernas behållning vid nästföregående budgetårs slut.

Statskontoret har i yttrande över de sakkunnigas förslag icke velat motsätta

sig, att för arbetshjälp åt rektor anvisas belopp, ungefär motsvarande

skillnaden mellan den av de sakkunniga förordade kostnadsramen och vad

som beräknats för kamerala och administrativa ärenden. De sakkunnigas

utredning tyder enligt statskontorets mening på att kontorspersonalen vid

Stockholmsläroverket är tilltagen i överkant, varför en indragning av vissa

tjänster vid detta läroverk syntes påkallad.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har i sitt yttrande över de sakkunnigas

förslag i stort sett tillstyrkt detsamma. Överstyrelsen har dock bland

annat anmärkt, att anslaget till läroverk med mellan 100 och 200 elever

kommer att understiga 20 kronor per lärjunge och föreslår, att anslaget

icke i något fall må understiga 20 kronor per lärjunge.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår beräknar överstyrelsen det i

första hand erforderliga beloppet för sakkunnigförslagets genomförande

med nämnda modifikation till 82 800 kronor. Med hänsyn till penningvärdets

fall samt höjningen av det rörliga tillägget till lönegradsplacerad

personal borde emellertid nämnda belopp höjas med omkring 40 procent

eller 33 200 kronor till 116 000 kronor.

Högre tekniska läroverkens rektorsförening anhåller, att medel till biträdeshjälpen

anvisas i enlighet med överstyrelsens beräkningar.

Departementschefen.

Bristen på lämplig biträdeshjälp på rektorsexpeditionerna har uppenbarligen

länge varit besvärande och under de senaste åren otvivelaktigt blivit

iin mer kännbar till följd av olika förhållanden såsom lärjungeantalets

starka ökning och tillkomsten av nya arbetsuppgifter icke minst av socialvårdsnatur.

I ett sådant läge gör sig givetvis de inom all förvaltning ständigt

aktuella kraven på rationalisering och förenkling av förvaltningsförfarandet

gällande med särskild styrka. Man torde kunna förutsätta, att

såväl rektorerna ute i skolorna som de centrala skolmyndigheterna haft

och framgent kommer att ha sin uppmärksamhet riktad på de möjligheter,

som kan förefinnas till dylik rationalisering och förenkling. De båda sakkunnigutredningar,

som behandlat förevarande problem, har emellertid —

och säkerligen med all rätt — påpekat, att en rationalisering icke löser

problemet. Den minskning i arbetsmängden, som kan åstadkommas, är

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kimgl. Maj:ts jrroposition nr 158.

relativt ringa. Vad som behövs är bättre tillgång till arbetskraft med utbildning

och kompetens avpassad efter de olika arbetsuppgifterna. Härför

krävs ökade medel. Jag förordar, att åtgärder nu i enlighet med den träffade

förhandlingsuppgörelsen vidtages för ordnande av biträdesorganisationen

på rektorsexpeditionerna. Vid framläggande i det följande av förslag

till sådana åtgärder anser jag mig böra utgå från att i stort sett samma

arbetsuppgifter som nu åtminstone tills vidare kommer att påvila rektorsexpeditionerna.

Vad först angår de allmänna läroverken är jag enig med

organisationssakkunniga om att för varje läroverk bör fastställas en kostnadsram,

inom vilken utgifterna för biträdeshjälp av olika slag normalt

skall rymmas. Alla dessa utgifter bör bestridas ur läroverkens avlöningsanslag

och den rätt som nu finnes att utnyttja ljus- och vedkassorna för

expeditionsgöromål bör därför upphöra. Därigenom vinnes, att överblicken

över medelsbehovet blir bättre, och möjligt är också, att man i vissa fall

kan vinna en sådan avlastning av nämnda kassor, att terminsavgiften kan

sänkas.

För att få en grundval för bedömandet av kostnadsramens storlek har

organisationssakkunniga i detalj undersökt omfattningen av arbetsuppgifter

av olika slag på expeditionerna och gjort en bedömning av vilken

arbetskraft, som lämpligen bör sysselsättas med dessa uppgifter. Med utgångspunkt

i administrationskostnaderna vid direktionen över Stockholms

stads undervisningsverk har de sakkunniga därnäst sökt beräkna kostnaderna

per lärjunge för de olika slagen av arbetsuppgifter och med ledningav

de därvid framräknade beloppen konstruerat särskilda skalor — en för

fristående realskolor och en för högre allmänna läroverk — ur vilka de

normala anslagsbeloppcn för olika skolor kan utläsas. Dessa belopp är i

huvudsak beroende av elevantalet. Utöver normalbeloppen föreslås tilläggfå

utgå, då så är föranlett av särskilda omständigheter såsom kostnader för

fondförvaltning, befintligheten av lärarkurs m. m. Jag är medveten om

att de sakkunniga vid uppbyggandet av sina skalor måst arbeta med

många osäkerhetsmoment. Jag anser dock, att det resultat, de i denna del

nått fram till, bör kunna läggas till grund för en beräkning av medelsbehovet.

Vissa jämkningar synes dock böra ske.

I likhet med skolöverstyrelsen anser jag det sålunda erforderligt att

sätta de minsta skolorna i en något bättre ställning. Jag ansluter mig vidare

till 1950 års lärarutrednings förslag att använda samma skala för alla realskolor

och komplettera denna med regler om särskilda gymnasietillägg.

De belopp lärarutredningen föreslagit synes emellertid böra höjas med hänsyn

till den förändring i lönenivån, som skett sedan utredningens förslag

framlades. Jag föreslår följande grunder för beräkning av de normala anslagsbeloppen:
för

realskola med högst 200 lärjungar utgår ett fast belopp av 200 kronor

och ett rörligt belopp av (i kronor per lärjunge;

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 158.

för realskola med 201—500 lärjungar utgår ett fast belopp av 1 400

kronor och ett rörligt belopp av 14 kronor per lärjunge över 200;

för realskola med mer än 500 lärjungar utgår ett fast belopp av 5 600

kronor och ett rörligt belopp av 9 kronor per lärjunge över 500;

för gymnasium utgår ett fast belopp av 1 800 kronor och ett rörligt belopp

av 20 kronor per lärjunge;

för praktisk lärarkurs utgår ett fast belopp av 850 kronor.

För Stockholmsläroverken bör de normala anslagsbeloppen minskas med

två kronor för varje lärjunge, med hänsyn till att lärarnas lön vid dessa

läroverk utbetalas genom direktionen över Stockholms stads undervisningsverk.

Då kostnader för fondförvaltning eller andra särskilda omständigheter

föranleder därtill, bör skolöverstyrelsen i det enskilda fallet äga jämka det

belopp, som bör utgå enligt de nyss angivna grunderna. För sådana jämkningar

— i den mån de gå uppåt — bör överstyrelsen få disponera ett

belopp, som jag föreslår till omkring tre procent av de sammanlagda anslag,

som normalt kan beräknas erforderliga för alla ifrågavarande skolor.

De belopp, som enligt de nu föreslagna normerna kan komma att utgå,

varierar mellan omkring 1 000 kronor vid de helt små realskolorna och

12 000 ä 16 000 kronor — i enstaka fall något mer — vid de största högre

allmänna läroverken (med 800 å 1 000 elever).

Organisationssakkunniga har tänkt sig, att på rektorsexpeditionerna i

princip skall få förekomma dels arvodesbefattningar för sekreterare och

kamrerare, dels extra ordinarie tjänster som kontorsbiträde, kanslibiträde

eller kansliskrivare, dels ock tillfälligt anlitad arbetshjälp. För egen del

vill jag framhålla, att ett inrättande av extra ordinarie tjänster på rektorsexpeditionerna

säkerligen kommer att betydligt underlätta för rektorerna

att erhålla och i skolan behålla duglig biträdespersonal. Jag vill också betona,

att det synes mig mycket angeläget, att man icke genom alltför snäva

bestämmelser äventyrar möjligheterna att få bästa utbyte av de medel,

som anvisas. Förhållandena och behoven växlar betydligt från skola till

skola. I det ena fallet kan det vara lämpligt att anställa både sekreterare

och kamrerare och därutöver endast anlita mindre kvalificerad biträdespersonal,

exempelvis ett deltidsanställt kontorsbiträde. I det andra kan

det vara bättre att i stället för både kamrerare och kontorsbiträde anställa

ett heltidstjänstgörande biträde i högre lönegrad. I detta biträdes arbetsuppgifter

kan då även komma att ingå en del av de göromål, som brukat

handhavas av sekreteraren. Med hänsyn till vad jag nu anfört synes vid

rektorsexpeditionerna i princip böra få inrättas extra ordinarie tjänster

med hel- eller deltidstjänstgöring förutom för kontorsbiträden i den reglerade

befordringsgången även för kanslibiträden, kontorister och kansliskrivare.

Jag förutsätter därvid, att vid prövningen i det enskilda fallet

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 158.

av behovet av en tjänst av visst slag skall följas de normer för lönegradsplaceringen

av biträdestjänster, som angivits i propositionen 1952: 14. I anslutning

till vad organisationssakkunniga och lärarutredningen anfört föreslår

jag vidare, att förefintligheten av en biträdestjänst på en rektorsexpedition

skall anses belasta skolans anslag med ett fixt belopp.

Vad angår de föreslagna arvodesbefattningarna torde enligt min mening

1 första hand komma att föreligga ett behov av sekreterarbefattningar. I

vissa fall torde det emellertid också visa sig lämpligt att anställa kamrerare.

I fråga om arvodessättningen förordar jag en maximering av de arvoden,

som normalt må utgå till lärare för uppdrag som sekreterare eller

kamrerare. Det av organisationssakkunniga föreslagna beloppet 2 000 kronor

torde dock med hänsyn till ändringarna i lönenivån böra höjas till

2 400 kronor. Jag förutsätter, att samma maximibelopp skall gälla om uppdrag

som sekreterare och kamrerare förenas hos en och samma lärare.

Utöver det nu anförda torde jag icke i detta sammanhang behöva gå

närmare in på de bestämmelser angående dispositionen av anslagsmedlen

vid de olika skolorna, som må bli erforderliga. Det synes nämligen böra

få ankomma på Kungl. Maj:t eller efter Kungl. Maj:ts bemyndigande skolöverstyrelsen

att meddela dylika bestämmelser.

Som av det föregående framgått ansluter sig föreliggande förslag angående

biträdesorganisationen på rektorsexpeditionerna vid folk- och

småskoleseminarierna nära till förslaget angående de allmänna

läroverken. Vad jag anfört i fråga om sistnämnda läroanstalter gäller därför

i tillämpliga delar och i den mån ej annat framgår av det följande även

seminarierna.

Vad först angår anslagsramen anser jag, att denna i princip bör beräknas

på det sätt 1950 års lärarutredning angivit. Jag kan sålunda icke biträda

skolöverstyrelsens mening, att någon skillnad icke bör göras mellan

permanenta och provisoriska seminarier. Ej heller kan jag tillstyrka överstyrelsens

förslag om en höjning från tre till fem procent av det jämkningsbelopp,

som skall stå till överstyrelsens förfogande. Vad angår detta jämkningsbelopp

vill jag framhålla, att vid utnyttjandet av detsamma särskilt

de mindre seminariernas behov synes böra beaktas.

Vissa av lärarutredningen föreslagna belopp synes liksom vid de allmänna

läroverken böra höjas med hänsyn till höjningen i löneläget. Därjämte

synes det mig befogat att något minska den skillnad mellan permanenta

och provisoriska seminarier, som lärarutredningens förslag innebär.

Jag föreslår för min del följande belopp

1 400 kronor för varje avdelning av folkskoleseminariernas studentlinjer,

1 250 kronor för varje avdelning av folkskoleseminariernas fyraårslinjer

och småskoleseminariernas seminarieklasser,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 158.

260 kronor för varje av riksdagen inrättad övningsskollärartjänst vid

seminariets övningsskola,

200 kronor för varje sådan tjänst vid seminariestadens folkskola och

550 kronor för praktisk lärarkurs.

Vid seminarierna synes i princip samma arvodesbefattningar och tjänster

böra få förekomma som vid de allmänna läroverken. Erforderliga bestämmelser

om anslagsdispositionen bör även här få meddelas av Kungl. Maj:t

eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av skolöverstyrelsen.

Vad jag i det föregående anfört om biträdeshjälpens organisation vid de

allmänna läroverken torde vidare, i den mån ej annat framgår av det följande,

böra i tillämpliga delar gälla även vid de tekniska läro ve rk

e n.

Beträffande tekniska läroverket i Stockholm ifrågasätter jag, i likhet

med organisationssakkunniga, ingen ändring i biträdeshjälpens nuvarande

organisation.

Vid övriga tekniska läroverk torde de av organisationssakkunniga föreslagna

beloppen med hänsyn till förändringarna i penningvärde och rörligt

tillägg böra undergå viss uppräkning. Jag föreslår emellertid också en viss

omläggning av de av organisationssakkunniga föreslagna principerna för

beloppens fastställande. Sålunda bör vid läroverk med högst 200 lärjungar

utgå ett rörligt belopp av 28 kronor per lärjunge, dock att hela anslaget till

dylikt läroverk icke må understiga 1 400 kronor. Vid läroverk med mer än

200 lärjungar bör utgå ett fast belopp av 5 600 kronor och ett rörligt belopp

av 35 kronor per lärjunge utöver de första 200 lärjungarna.

De belopp, som enligt de nu föreslagna grunderna kommer att utgå vid

nuvarande elevantal i de tekniska läroverken, varierar mellan 4 200 kronor

och 17 500 kronor.

Ett jämkningsbelopp, motsvarande omkring tre procent av summan av

de automatiskt utgående beloppen, bör få disponeras av överstyrelsen för

yrkesutbildning till bestridande av kostnader för fondförvaltning eller

andra särskilda utgifter.

Vid de tekniska läroverken synes i princip samma arvodesbefattningar

och tjänster böra få förekomma som vid de allmänna läroverken. Erforderliga

bestämmelser om anslagsdispositionen bör få meddelas av Kungl.

Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av överstyrelsen för yrkesutbildning.

Skolöverstyrelsens förslag om anvisande av sammanlagt 27 000 kronor

till en sekreterarkurs samt till utgivande av en handbok och ett sakregister

m. m. är jag icke beredd tillstyrka.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

Ett genomförande av de åtgärder, jag här förordat, kommer att för statsverket

medföra vissa kostnadsökningar. Dessa ökningar kan med utgångspunkt

i innevarande års förhållanden beräknas till ungefär 450 000 kronor

för de allmänna läroverken, 91 000 kronor för seminarierna och 61 000

kronor för de tekniska läroverken. För nästa budgetår kan beräknas något

avvikande belopp beroende på ändringar i elevantal och organisation. Jag

återkommer i det följande till frågan om anvisande av medel till biträdesorganisationen

vid de allmänna läroverken och de tekniska läroverken.

För seminariernas del har redan i årets statsverksproposition äskats anslag

till avlöningar. Därvid har förutsatts, att Kungl. Maj:t, därest riksdagen

ej gjorde erinran däremot, i mån av behov skulle få medgiva överskridande

av delposterna till arvoden åt sekreterare m. in., därest i annat

sammanhang beslut fattades om en omreglering av dessa arvoden. Den

biträdesorganisation, som jag i det föregående föreslagit, förutsätter, att

samtliga kostnader utom de som avser rörligt tillägg skola utgå ur ickeordinarieposterna.

Dessa poster, som är betecknade förslagsvis, torde därför

vid bifall till dessa förslag få belastas med större belopp än som avsetts

vid anslagsavvägningen. Däremot bör delposterna till sekreterararvoden

icke tagas i anspråk.

5. Anslagsberäkningar,

a) Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Anslagsposten är för innevarande budgetår uppförd med 43 700 000

kronor.

Under oförändrade organisatoriska förutsättningar uppskattar skolöverstyrelsen

antalet klassavdelningar i realskola och gymnasium hösten 1953

till 3 571, innebärande en automatisk ökning med 115 avdelningar. Dessutom

beräknas 14 avdelningar tillhörande statens normalskolas flickskole-,

folkskole- och enhetsskolelinjer, vilket antal är detsamma som innevarande

år. Härtill kommer de 12 avdelningar av gymnasiets första ring, som nästa

år skulle övertagas av staten i samband med förstatligandet av vissa kommunala

gymnasier, samt slutligen en avdelning vid det föreslagna nya

statliga gymnasiet i Lycksele. Överstyrelsens beräkningar av det erforderliga

antalet lärartjänster grundas på antagandena, att den automatiska

ökningen av antalet klassavdelningar och förstatligandet av kommunala

gymnasier skall få den omfattning överstyrelsen beräknat.

Ämneslärare. Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit

inrättande av ett betydande antal nya ordinarie ämneslärartjänster. Dess

förslag framgår av följande sammanställning.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

Förslagets motivering

Lektorer

Adjunkter

1. Förstatligande av vissa kommunala gymnasier samt ombildning

av samrealskolan i Lycksele till högre allmänt läroverk.....

12

2. Upprättande eller omorganisation av vissa läroverk enligt tidigare

beslut samt förbättring av proportionen mellan ordinarie och icke- ordinarie lärare vid dessa läroverk ..................

12

46

3. Förbättring av proportionen mellan ordinarie och icke-ordinarie

lärare samt förbättring av lektorsrepresentationen vid vissa läroverk

8

200

Summa

32

246

Därjämte skulle rektorstjänsterna vid de sju realskolor, som komme

att utvidgas med gymnasium, på sätt redan omnämnts i det föregående

uppflyttas i lönegraden Cb 14.

Vid sin beräkning av det antal nya ordinarie tjänster, som erfordras

för uppnående av en bättre proportion mellan antalet ordinarie och ickeordinarie

tjänster, har överstyrelsen som riktpunkt haft, att marginalen

lärare över stat vid de särskilda skolorna icke borde överstiga 10 procent.

Överstyrelsen har jämväl undersökt möjligheten att vid de särskilda läroverken

täcka behovet av ökat antal ordinarie tjänster genom överflyttning

av tjänster från andra läroverk men funnit, att någon sådan möjlighet icke

för närvarande föreligger.

Statskontoret har icke framställt någon erinran mot beräkningen av det

erforderliga antalet lektorstjänster vid de gymnasier, som föreslagits till

förstatligande, respektive redan är under förstatligande. I övrigt anför

statskontoret i detta sammanhang följande.

Av föreslagna 46 nya adjunktstjänster vid läroverk under förstatligande

eller pågående uppbyggnad belöper 26 på utökning av antalet klassavdelningar,

medan 20 hänför sig till den jämväl i år framförda anhållan om

ändring av proportionen mellan antalet ordinarie och icke-ordinarie befattningar.

För tillgodoseende av sagda önskemål vid övriga allmänna läroverk

har överstyrelsen hemställt om inrättandet av 8 lektorat och 200

adjunkturer.

Statskontoret har icke något att invända mot förslaget, i vad det avser

förstnämnda 26 befattningar. Beträffande ökning av antalet lektorstjänster

får ämbetsverket uttala, att det synes tveksamt, om ytterligare ett lektorat

bör inrättas i Skellefteå. Vad åter angår spörsmålet om höjning av det

totala antalet ordinarie adjunkturer med (20 -f- 200 =) 220, lärer detta få

bedömas i sammanhang med den allmänna prövningen av läroverkslärarnas

löneställning och anställningsvillkor i övrigt.

Övningslärare. Skolöverstyrelsen anser, att för nästa budgetår

bör inrättas nya övningslärartjänster i de fall, då ett varaktigt behov

föreligger av tjänstgöring till en omfattning av minst 30 veckotimmar.

Med utgångspunkt häri föreslår överstyrelsen, att följande nya ordinarie

övningslärartjänster inrättas, nämligen:

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

3 lärartjänster i teckning i lönegraden............ Ca 21,

1 lärartjänst i musik i lönegraden................ Ca 21,

2 lärartjänster i gymnastik med lek och idrott i lönegraden

.................................... Ca 23,

2 lärartjänster i gymnastik med lek och idrott i lönegraden

.................................... Ca 21,

16 lärartjänster i manlig slöjd i lönegrad.......... Ca 18 eller Ca 16.

Statskontoret tillstyrker.

Under förutsättning av bifall till förslaget om förstatligande av sex kommunala

gymnasier anhåller överstyrelsen vidare, att följande ordinarie övningslärartjänster

vid de med nämnda gymnasier förenade samrealskolorna

ombildas till motsvarande tjänster vid högre allmänna läroverk, nämligen

sju tjänster i teckning, fyra i musik och åtta i gymnastik med lek och

idrott.

Skolsköterskor. Å personalförteckningen för de allmänna läroverken

finnes för närvarande uppförda 11 tjänster som skolsköterska i

lönegraden Ca 12. Beträffande innehavarna av dessa tjänster har Kungl.

Maj :t medgivit, att de under innevarande budgetår må vara anställda som

extra ordinarie tjänstemän i lönegraden Ce 14. Skolöverstyrelsen föreslår

nu, att nämnda tjänster uppflyttas till lönegraden Ca 14.

Vidare anför överstyrelsen, att det under de senaste åren blivit allt svårare

att erhålla kompetenta sköterskor för deltidstjänstgöring i läroverken,

under det att befattningar på heltid visat sig vara mycket eftersökta även

av högt kvalificerade sköterskor. Med anledning härav föreslår överstyrelsen,

att 6 nya ordinarie skolsköterskebefattningar med heltidstjänstgöring

i lönegrad Ca 14 inrättas.

Statskontoret tillstyrker förslaget om återförande av 11 skolskötersketjänster

å ordinarie stat men anser sig däremot icke kunna förorda någon

ökning av antalet heltidsanställda sköterskor.

Vaktmästare och värmeskötare. I sina den 30 augusti

1952 dagtecknade anslagsäskanden för nästa budgetår erinrar skolöverstyrelsen

om att den av Kungl. Maj:t anbefallts att verkställa översyn av

vaktmästarorganisationen vid de allmänna läroverken. I avvaktan på resultatet

av denna översyn räknar överstyrelsen för nästa budgetår med

samma antal vaktmästar- och värmeskötartjänster som under innevarande

är. Sedermera har överstyrelsen med särskild skrivelse inkommit med förslag

angående vaktmästarorganisationen vid de allmänna läroverken.

Anslagsberäkning. Vid bifall till överstyrelsens i det föregående

redovisade förslag beräknas kostnaderna för avlöning åt ordinarie tjänstemän

för budgetåret 1953/54 uppgå till i runt tal 52 000 000 kronor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 158.

b) Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Anslagsposten är för innevarande budgetår upptagen till förslagsvis

1 276 500 kronor.

Skolöverstyrelsen, vars anslagsäskanden avgavs, medan arbetet med

tjänsteförteckningsrevisionen beträffande bland annat de allmänna läroverken

alltjämt pågick, har föreslagit anvisande av följande belopp under

de olika delposterna:

Belopp Ökning

kronor kronor

a) Arvoden åt kvinnliga sakkunniga ............ 500 —

b) Arvoden åt tillsynslärare.................... 18 500 1 500

c) » » skolläkare m. m................. 605 000 75 000

d) » » bibliotekarier .................. 208 000 61 000

e) » » sekreterare m. m................. 1 500 000 1 216 000

f) Särskilda arvoden vid läroverk med lärarkurs . . 1 107 000 818 500

g) Särskilda arvoden vid statens aftonskola...... 7 900 100

h) Arvode åt biträdande föreståndarinna........ 1 200 —

i) Personlig lönefyllnad åt vissa rektorer ........ 500 —

Summa kronor 3 448 600 2 172 100

Arvoden åt kvinnliga sakkunniga och tillsynslärare.

Den höjning, som föreslagits av skolöverstyrelsen, är avsedd

att täcka den automatiska kostnadsökning, som följer av läroverksorganisationens

utvidgning och lärjungeantalets ökning. Emellertid föreligger

därjämte ett förslag av 1950 års lärarutredning om avskaffande av de särskilda

arvodena åt kvinnliga sakkunniga och tillsynslärare. Den skyldighet,

som åligger de sistnämnda att i vissa fall biträda med arbetet på rektorsexpeditionen,

anses böra upphöra. Detsamma gäller den skyldighet, som

åvilar både tillsynslärare och kvinnliga sakkunniga, att om lokalstyrelsen

så beslutar föra dess protokoll. Till kvarstående arbetsuppgifter — mestadels

av relativt ringa omfattning — anses hänsyn böra tagas vid bestämmande

av omfattningen av vederbörandes undervisning.

I särskilt yttrande tillstyrker överstyrelsen utredningens förslag. Även

statskontoret tillstyrker.

Arvoden åt skolläkare m. m. Av den av överstyrelsen föreslagna

höjningen under denna delpost avser 24 000 kronor en automatisk

kostnadsstegring för arvoden åt skolläkare. Av återstoden belöper 21 000

kronor på en föreslagen höjning av arvodena till deltidsanställda skolsköterskor

och 30 000 kronor på merkostnader i samband med förslag om nedsättning

av elevantalet per heltidsanställd skolsköterska. Vid oförändrade

arvodesgrunder beträffande skolsköterskorna beräknas en automatisk kostnadsökning

av 1 700 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts -proposition nr 158. 45

Statskontoret tillstyrker endast en automatisk höjning med 25 700

kronor.

Arvoden åt bibliotekarier. Denna delpost, som nu är uppförd

med 147 000 kronor, må under innevarande budgetår överskridas med

liögst 29 400 kronor. Den av skolöverstyrelsen föreslagna verkliga kostnadsökningen

uppgår alltså till 31 600 kronor. Av detta belopp avser 4 500 kronor

en uppräkning av posten med hänsyn till dels den fortsatta utbyggnaden

av läroverksorganisationen samt det föreslagna förstatligandet av

vissa kommunala gymnasier, dels det ökade elevantalet inom läroverken.

Återstoden avser att möjliggöra en fortsatt anpassning av arvodena efter

det allmänna löneläget.

Beträffande bibliotekariearvodena föreligger jämväl ett förslag av 1950

års lärarutredning. Ifråga om detta förslag må här anföras följande.

Utredningen förutsätter, att ersättningen till skolbibliotekarierna vid de

allmänna läroverken i fortsättningen liksom hittills kommer att utgå som

arvode och ej i form av nedsättning i undervisningsskyldigheten. Arvodet

anses på samma sätt som nu är fallet böra utgå med belopp, som till storleken

i huvudsak är beroende av antalet elever i skolan. Enligt de nuvarande

bestämmelserna är läroverken indelade i tre storleksgrupper —

skolor med mer än 600, med mellan 400 och 600 och med mindre än 400

elever. Med hänsyn till den betydande förskjutning i skolornas storlek, som

inträtt, sedan denna gruppindelning gjordes, föreslår utredningen följande

nya gruppindelning:

grupp 1: minst 900 lärjungar,

» 2: 700—899 »

» 3: 500—699 »

» 4: 300—499 »

» 5: mindre än 300 »

Vid sin bedömning av arvodesbeloppens storlek har utredningen utgått

från den uppfattningen, att bibliotekariens arbete vid de största läroverken

kan jämställas med 4 å 5 veckotimmars undervisning. Med hänsyn härtill

föreslås ett högsta arvode av 2 100 kronor. Övriga arvodesbelopp har beräknats

i relation härtill och med iakttagande av att skillnaden i arvodesbeloppen

mellan jämnstora läroverk med eller utan gymnasium i någon

man minskats i förhallande till vad som nu gäller. Utredningens förslag

framgår av följande sammanställning.

Arvode i kronor vid

högre allm. , , ,

läroverk realskola

Grupp 1 ............................ 2 100 1 800

» 2 1 800 1 500

» 5 1 500 1 200

» 4 ............................ 1 200 900

» 5 ............................ 900 600

Läroverk med praktisk lärarkurs anses oavsett lärjungeantalet böra hänföras

till grupp 1. Det förutsättes vidare, att skolöverstyrelsen skall iiga

jämka arvodesbeloppen uppåt och nedåt, då sådant på grund av särskilda

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 158.

förhållanden befinnes nödigt och lämpligt. För att underlätta jämkningar

anses överstyrelsen böra disponera ett belopp motsvarande omkring 3 procent

av den schematiskt beräknade sammanlagda anslagssumman.

Utredningens förslag avser jämväl bibliotekariearvodena vid folk- och

småskoleseminarier. Vid dessa utgår nu på motsvarande sätt som vid de

allmänna läroverken bibliotekariearvoden med belopp, som bestämmes av

skolöverstyrelsen i anslutning till föreskrifter av Kungl. Maj:t. Högsta,

respektive lägsta arvodesbelopp är vid folkskoleseminarierna nu 3 325 (endast

ett seminarium), respektive 1 500 kronor och vid småskoleseminarierna

1 850, respektive 1 150 kronor. Utredningen föreslår, att arvodessystemets

huvuddrag bestämmes i viss anslutning till det för de allmänna läroverken

förordade, på sätt följande tabell närmare utvisar:

Grupp

nr

Antal avdelningar av seminarieklasserna

Arvode

i kronor

folkskole-

seminarium

småskole-

seminarium

i

Minst 8 avdelningar....................

2 400

2100

2

6 ä 7 avdelningar.....................

2100

1 800

3

4 ä 5 avdelningar.....................

1800

1 500

4

Mindre än 4 avdelningar.................

1 500

1200

Anm. Seminarier med praktisk lärarkurs för ämneslärare hänföres oavsett antalet avdelningar

till högsta gruppen.

Även i fråga om seminarierna föreslås skolöverstyrelsen få rätt att jämka

de angivna beloppen. För detta ändamål föreslås liksom vid läroverken ett

treprocentstillägg.

Skolöverstyrelsen finner det av lärarutredningen föreslagna arvodessystemet

lämpligt och betonar särskilt vikten av att överstyrelsen erhåller den

föreslagna jämkningsrätten. Överstyrelsen anser, att de angivna arvodesbeloppen

bör räknas upp med hänsyn till den ändring i löneläget, som skett

sedan 1951. Som högsta belopp föreslås för de allmänna läroverken och

småskoleseminarierna 2 400 kronor och för folkskoleseminarierna 2 760

kronor.

Statskontoret erinrar om att arvodena till bibliotekarier vid de allmänna

läroverken för innevarande budgetår räknats upp med 20 procent samt

anför vidare följande.

Mot bakgrunden härav kan statskontoret icke förorda annan ändring

av arvodessystemet vid dessa skolor, än att nu föreskrivna arvodesgrupper

ökas med en grupp, avsedd för de största läroverken. Arvodena i denna

grupp, vilken torde böra avse skolor med minst 800 lärjungar, föreslås skola

utgöra 1 512 kronor vid högre allmänt läroverk och 1 080 kronor vid realskola.

Som grupp nr 2—4 skulle därefter följa nuvarande grupper med

oförändrade ersättningsbelopp.

Bibliotekarierna vid seminarierna synes vara jämförelsevis väl tillgodosedda.

Då därjämte skolöverstyrelsen äger befogenhet att med hänsyn till

i varje fall föreliggande omständigheter vidtaga jämkningar uppåt eller

nedåt av arvodesbeloppen, torde det icke vara påkallat att införa nya

beräkningsgrunder för arvodessättningen vid dessa undervisningsanstalter.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

Arvoden åt sekreterare m. m. Den höjning, som föreslagits

under denna delpost, sammanhänger med det förslag om ordnande av arbetsförhållandena

å rektorsexpeditionerna, som behandlats i ett särskilt

avsnitt i det föregående.

Särskilda arvoden vid läroverk med lärarkurs.

Vid förra årets tjänsteförteckningsrevision reglerades flertalet av de arvoden,

som utgår i samband med praktisk lärarkurs. Kvar står orörda

endast arvodena till föreståndare för förberedande lärarkurs. Beträffande

dessa innebär skolöverstyrelsens förslag en höjning från 700 till 1 000 kronor

per kurs i Stockholm och från 500 till 750 kronor per kurs i Lund och

Göteborg. Denna höjning motiveras både med den höjning i löneläget,

som skett sedan arvodesbeloppen beräknades, och med att uppdraget som

föreståndare visat sig mycket tidskrävande och ansvarsfullt.

Huvuddelen av den beräknade ökningen i medelsbehovet under delposten

hänför sig till nyssnämnda av riksdagen beslutade arvodesreglering. I övrigt

är den föranledd — förutom av förslaget om förbättring av arvodena till

föreståndare för förberedande lärarkurs — av att överstyrelsen räknat med

att behovet av föreläsningar vid de praktiska lärarkurserna, som för innevarande

budgetår uppskattats till 1 288, kommer att uppgå till samma

antal, som beräknades för 1951/52, nämligen 1 388.

Särskilda arvoden vid statens aftonskola. Även de

arvoden, som utgår vid statens aftonskola, har reglerats vid förra årets

t jänstef örteckningsre vision. Den av skolöverstyrelsen äskade höjningen

med 100 kronor avser att möjliggöra frivillig undervisning i instrumentalmusik

vid skolan.

Personlig lönefyllnad åt vissa rektorer. Under denna

delpost utgår ett belopp av 500 kronor som personlig lönefyllnad åt nuvarande

rektorn vid statens normalskola. Vid förra årets t jänstef örteckningsre

vision har förutsatts, att arvodet skall indragas.

c) Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Denna anslagspost är nu upptagen till förslagsvis 16 000 000 kronor.

Ämneslärare. Skolöverstyrelsen motser, som förut framgått, en

automatisk ökning av antalet klassavdelningar med 115. Vidare tillkommer

13 avdelningar vid de föreslagna nya statliga gymnasierna. Vid oförändrad

timplan motsvarar detta enligt de beräkningsgrunder, överstyrelsen

tillämpat, ett behov av 151 lärare med heltidstjänstgöring.

Därtill kommer en ökning i lärarbehovet av andra orsaker. Den av riksdagen

godkända överenskommelsen mellan 1949 års tjänsteförteckningskommitté

och vederbörande fackorganisationer innebär nämligen, att man

vid beräkningen av lärarbehovet skall utgå från en något lägre genomsnittlig

undervisningsskyldighet för ämneslärare iin den, som gällde då inne
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

varande års anslag beräknades (se prop. 1952: 241, anm. 8 å sid. 69*, samt

riksdagens skrivelse 1952: 438). Detta medför en ökning i behovet av lärartjänster,

som överstyrelsen uppskattar till 95 heltidstjänster. Genomförande

av 1950 års timplan medför slutligen en ökning i lärarbehovet, som beräknas

motsvara 49 heltidstjänster.

Den totala ökningen i lärarbehovet kan sålunda enligt de av överstyrelsen

tillämpade beräkningsgrunderna uppskattas till 295. Överstyrelsens i det

föregående redovisade förslag beträffande ordinarie tjänster innebär inrättande

av sammanlagt 278 nya ordinarie tjänster. Det antal nya icke-ordinarie

heltidstjänster, som anses erforderligt, uppgår sålunda till (295

— 278 =) 17.

Övningslärare. Med utgångspunkt i den motsedda ökningen i

antalet avdelningar beräknar skolöverstyrelsen, att undervisningens omfattning

under nästa budgetår kommer att öka på sätt framgår av följande

sammanställning.

Ämne

Antal veckotimmar

1952/53

Ökning i veckotimmar

1953/54

Teckning och välskrivning............

6 702

284

Musik........................

4 810

765

Gymnastik med lek och idrott..........

10 090

705

Manlig slöjd....................

4 690

350

Kvinnlig slöjd...................

3 650

160

Hemkunskap och hushållsgöromål........

2 782

233

I fråga om beräkningen av behovet av veckotimmar för de olika ämnena

inhämtas av handlingarna följande.

Den beräknade ökningen av antalet veckotimmar i teckning och välskrivning

synes vara av automatisk natur.

I fråga om musik avser 165 av de beräknade nya veckotimmarna den

obligatoriska undervisningen, och av dessa timmar torde ungefär hälften

vara föranledda av det ökade antalet avdelningar. För instrumentalmusiken

beräknas en ökning av 600 timmar, varav 100 timmar på grund av

det ökade elevantalet. En förstärkning av instrumentalmusikens ställning

framhålles som synnerligen önskvärd, och det påpekas, att fördelningen av

lärartimmar på olika läroverk är ojämn, vilket i regel ej är möjligt att

ändra, utan att tilldelningen av timmar ökas.

För frivillig undervisning i gymnastik beräknas 200 veckotimmar. Till

detta ändamål har överstyrelsen tidigare äskat medel utan att vinna bifall.

Det framhålles nu ånyo, att skolungdomen bör äga tillgång till gymnastiksalarna

även på annan tid än under själva skoldagen och då ha möjlighet

att erhålla handledning av lärare. — Enligt övningslärarstadgan må ordinarie

och extra-ordinarie gymnastiklärare, som handhar planläggning och

övervakning av elevernas friluftsverksamhet, härför tillgodoräkna en eller

två veckotimmar beroende på omfattningen av hans undervisning. Överstyrelsen

anser, att denna förmån bör efter enahanda grunder tillerkännas

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts -proposition nr 158. 49

även timlärare. Vid bifall härtill beräknas behovet av veckotimmar öka

med 70.

Ökningen av timantalet i manlig slöjd är föranledd förutom av tillkomsten

av nya avdelningar av att den möjlighet, överstyrelsen har, att medge

befrielse från anordnande av undervisning i ämnet beräknas bli tagen i

anspråk i mindre omfattning än hittills.

Behovet av timmar för obligatorisk undervisning i kvinnlig slöjd beräknas

öka med 110. Den frivilliga undervisningen är nu maximerad till

en omfattning av 80 timmar. Detta anses otillräckligt och en höjning föreslås

med 50 timmar.

Den beräknade ökningen i timantalet i ämnet hemkunskap och hushållsgöromål

är av automatisk natur.

Statskontoret uttalar, att den frivilliga undervisningen i musik, gymnastik

med lek och idrott, manlig slöjd och kvinnlig slöjd icke torde böra

äga rum i vidgad omfattning jämfört med innevarande läsår, bortsett från

sådan utökning, som kan anses vara av automatisk natur. Förslaget om rätt

för timlärare i gymnastik att för arbete med friluftsverksamheten tillgodoräkna

vissa veckotimmar avstyrkes av statskontoret.

Vaktmästare och värmeskötare. Beträffande vaktmästaroch

värmeskötartjänsterna vid de allmänna läroverken föreligger, som

förut omnämnts, ett särskilt förslag av skolöverstyrelsen.

Skolpsykologer och skolkuratorer. För innevarande

budgetår har Kungl. Maj:t till arvoden åt kuratorer vid de allmänna läroverken

ur icke-ordinarieposten anvisat sammanlagt i runt tal 28 400 kronor.

I sina anslagsäskanden räknar överstyrelsen med ett behov av 70 000 kronor.

Emellertid föreligger i fråga om skolkuratorsverksamheten även en av överstyrelsen

den 7 februari 1953 gjord särskild framställning, i vilken överstyrelsen

efter verkställd utredning föreslår viss utvidgning av nämnda

verksamhet. Remissbehandlingen av detta förslag pågår.

Särskilda ändamål. För sexualundervisning disponeras nu 6 000

kronor. Överstyrelsen räknar med något minskad omfattning av denna

undervisning men föreslår å andra sidan en höjning av utgående föreläsningsarvoden

från 30 till 40 kronor i fråga om det differentierade gymnasiet

och från 15 till 30 kronor i fråga om högsta klasserna av inbyggda tekniska

linjer. Sammanlagt beräknas en kostnadsökning av 600 kronor.

Till ersättning för institutionsarbete m. m. disponeras nu 5 000 kronor.

Med hänsyn till den stora efterfrågan på bidrag hemställer överstyrelsen

om en höjning till 8 000 kronor.

För examinationer efter läsårets slut äskas oförändrat belopp 500 kronor.

För frivillig undervisning i maskinskrivning hemställes om en höjning

från nuvarande belopp 5 000 kronor till 10 000 kronor med hänsyn till

omfattningen av framkomna önskemål om sådan undervisning.

Slutligen hemställer överstyrelsen om bemyndigande att medgiva sammanlagt

20 rektorer och lärare tjänstledighet med bibehållen kin under

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1(J53. 1 sand. Nr 158.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

högst 6 dagar för att följa undervisningen vid andra läroanstalter. Till

bestridande av kostnaderna för ersättning åt vikarier för nämnda rektorer

och lärare bör enligt överstyrelsens mening under icke-ordinarieposten beräknas

omkring 7 000 kronor.

Statskontoret kan icke förorda större ökning av arvodena för föreläsningar

i sexuella frågor än från 30 till 35 kronor, respektive från 15 till

20 kronor. De framlagda förslagen om ökade belopp till ersättning för institutionsarbete

m. m. och till frivillig undervisning i maskinskrivning samt

om anvisande av medel till auskultation vid andra skolor avstyrkes av

statskontoret.

Anslagsberäkning. Skolöverstyrelsen framhåller, att beräkningen

av kostnaderna för icke-ordinarie lärare måste arbeta med många osäkerhetsmoment.

Överstyrelsen räknar emellertid med att medelsbehovet under

icke-ordinarieposten, vid bifall till de förslag av överstyrelsen, för vilka redogörelse

lämnats i det föregående, kommer att utgöra i runt tal 18 340 000

kronor.

d) Rörligt tillägg.

Under förutsättning att rörligt tillägg skall utgå efter oförändrade grunder

beräknar överstyrelsen, att medelsbehovet under denna anslagspost

kommer att uppgå till i runt tal 37 500 000 kronor.

Departementschefen.

Ordinarieposten. Jag torde här först få erinra om att jag i det

föregående föreslagit, att samrealskolorna i Hedemora, Karlskoga, Lycksele,

Malmberget, Solna, Trelleborg och Varberg skall ombildas till högre

allmänna läroverk samt att rektorstjänsterna vid dessa läroanstalter skall

hänföras till vissa närmare angivna avlöningsgrupper. Därjämte har jag

föreslagit inrättande vid dessa skolor av sammanlagt 12 lektorstjänster.

Jag har vidare föreslagit inrättande av en rektorstjänst vid läroverket för

vuxna.

Behovet av nya heltidstjänster i läroämnen, utöver nu nämnda 12 lektorstjänster

samt rektorstjänsten vid läroverket för vuxna, kan enligt skolöverstyrelsens

beräkningar uppskattas till sammanlagt 283, av vilka 266

enligt överstyrelsens mening bör placeras som ordinarie dels med hänsyn

till behovet av ordinarie tjänster vid läroverk under upprättande eller omorganisation,

dels för att en bättre proportion överhuvudtaget skall ernås

mellan ordinarie och icke-ordinarie tjänster.

Överstyrelsens beräkning av det totala antalet behövliga heltidstjänster

i läroämnena har icke givit mig anledning till erinran. Vad åter angår

frågan om hur många av de erforderliga nya tjänsterna, som bör vara ordinarie,

torde jag först få erinra om att genom ändring från och med den 1 ja
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj ds proposition nr 158.

nuari 1953 av gällande personalförteckning för de allmänna läroverken

antalet ordinarie adjunktstjänster ökats med 200. Anledningen härtill är,

att 1952 års tjänsteförteckningsrevision beträffande de allmänna läroverken

innebär, bland annat, att antalet adjunktstjänster i lönegraden Ca 27

skall avpassas så, att befordran till sådan tjänst normalt kan ske vid högst

35 års ålder. En tillämpning av denna princip medför enligt en inom ecklesiastikdepartementet

verkställd beräkning för nästa budgetår, att ytterligare

200 nya ordinarie adjunktstjänster behöver inrättas. Av dessa bör

enligt det nyss åberopade riksdagsbeslutet 150 placeras i lönegraden Ca 29

och återstoden i Ca 27.

Med hänsyn till, jämte annat, behovet av nya lektorstjänster vid läroverk

under omorganisation och vid läroverk med särskilt ringa lektorsrepresentation,

bör 20 nya lektorstjänster inrättas. Sammanlagt innebär

vad jag här förordat, frånsett rektorstjänsterna, inrättande av 32 lektorstjänster

i lönegraden Ca 33 eller 31, 150 adjunktstjänster i Ca 29 och 50

adjunktstjänster i Ca 27. Det torde böra ankomma på skolöverstyrelsen

att besluta om placeringen av de nya tjänsterna, liksom av övriga å personalförteckningen

upptagna tjänster.

Vid de sju samrealskolor, som föreslagits utbyggda till högre allmänna

läroverk, finnes nu sammanlagt sju ordinarie lärartjänster i teckning, fyra

i musik och åtta i gymnastik med lek och idrott. Dessa tjänster bör uppflyttas

från Ca 21 till Ca 23.

Skolöverstyrelsen föreslår inrättande av sammanlagt 24 nya ordinarie

övningslärartjänster under åberopande, att det i samtliga fallen föreligger

ett varaktigt behov av tjänstgöring till en omfattning av minst 30 veckotimmar.

Enligt de uppgifter, överstyrelsen lämnat, kan man i själva verket

räkna med att behovet av tjänstgöring icke i något fall kommer att understiga

32 veckotimmar utan i flertalet fall kommer att uppgå till avsevärt

mer. Jag tillstyrker förslaget.

Som en konsekvens av den lönereglering för vård- och ekonomipersonal,

som beslöts hösten 1951, bör de 11 tjänsterna som skolsköterska uppflyttas

från Ca 12 till Ca 14. Någon utökning av antalet heltidsanställda skolsköterskor

anser jag mig däremot icke kunna tillstyrka.

Till det av överstyrelsen nyligen framlagda förslaget angående vaktmästarorganisationen

vid de allmänna läroverken är jag ännu icke beredd att

taga ställning. Därest det vid närmare granskning av nämnda förslag visar

sig, att särskilt starka skäl talar för att något eller några läroverk redan

från och med nästa budgetår erhåller extra eller extra ordinarie vaktmästartjänst,

torde Kungl. Maj:t få medge inrättande av dylik tjänst.

I personalförteckningen för de allmänna läroverken bör vidtagas de ändringar,

som föranledes av vad jag i det föregående anfört eller av beslut

före förteckningens fastställande om ombildning av adjunktstjänst till ämneslärarinnetjänst

eller av ämneslärarinnetjänst till adjunktstjänst.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

ICungl. Maj:ts proposition nr 158.

Med utgångspunkt i skolöverstyrelsens uppskattning av ordinarieposten

beräknar jag medelsbehovet under denna post till 51 400 000 kronor, vilket

innebär en höjning med 7 700 000 kronor. Jag har härvid tagit hänsyn

jämväl till de kostnader, som kommer att föranledas av ett bifall till förslaget

om inrättande av ett läroverk för vuxna.

Arvodesposten. Med hänsyn till vad 1950 års lärarutredning anfört

i ämnet tillstyrker jag, att de särskilda arvoden, som nu utgår till

kvinnliga sakkunniga och tillsynslärare, avskaffas. De för dessa ändamålavsedda

delposterna erfordras därför ej längre. Detsamma gäller delposten

till personlig lönefyllnad åt vissa rektorer.

Beträffande delposten till arvoden åt skolläkare m. in. kan jag i likhet

med statskontoret endast tillstyrka en automatisk höjning med 25 700

kronor till 555 700 kronor. Jag ifrågasätter sålunda icke någon ändring

av de deltidsanställda sköterskornas arvoden och ej heller av det på varje

heltidsanställd skolsköterska belöpande lärjungeantalet.

Goda skäl synes mig tala för en revidering av de nuvarande grunderna

för arvoden åt skolbibliotekarierna. Framför allt tänker jag då på att

skolbiblioteken ökat i omfattning och efterhand fått allt större betydelse

för lärjungarna både i och utanför det egentliga skolarbetet, vilket i sin

tur medfört en ökning av bibliotekariernas arbetsbörda. Nämnas må därjämte,

att det ofta torde ha visat sig svårt att med den nuvarande ersättningen

finna lärare, som är villiga att åtaga sig bibliotekariesysslan. Det

förslag, lärarutredningen framlagt, anser jag vara väl uppbyggt. De av

utredningen föreslagna arvodesbeloppen anser jag mig kunna acceptera.

Jag tillstyrker, att utredningens förslag beträffande de allmänna läroverkens

bibliotekarier lägges till grund för beräkningen av medelsbehovet under

delposten till arvoden åt bibliotekarier. Med hänsyn härtill torde denna

post böra uppföras med ett förslagsvis betecknat belopp av 249 000 kronor.

Vad angår bibliotekariearvodena vid folk- och småskoleseminarierna,

vilka jämväl behandlats av lärarutredningen, torde jag få erinra om att

i årets statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, under punkterna

210 och 214 uttalats, att respektive delposter till dylika arvoden borde få

överskridas med erforderliga belopp, därest i annat sammanhang beslut

fattades om en reglering av nämnda arvoden. Under hänvisning härtill vill

jag framhålla, att jag anser mig kunna ge min anslutning jämväl till lärarutredningens

förslag i fråga om seminariebibliotekariernas arvoden. Detta

förslag torde därför få läggas till grund för ett beslut om överskridande

av vederbörliga delposter.

Enligt mitt i det föregående framlagda förslag skall kostnaderna för sekreterare

och övrig arbetshjälp å rektorsexpeditionerna i fortsättningen i

sin helhet bestridas ur icke-ordinarieposten. Den nuvarande delposten till

arvoden åt sekreterare m. m. erfordras därför ej längre.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

Jag anser mig böra föreslå en viss uppräkning av arvodena till föreståndare

för förberedande lärarkurs. För kurs i Stockholm räknar jag med en höjning

från 700 till 900 kronor och för kurs i Lund och Göteborg en höjning

från 500 till 650 kronor. Överstyrelsens beräkning av föreläsningsbehovet

har ej givit mig anledning till erinran. Medelsbehovet under delposten till

särskilda arvoden vid läroverk med lärarkurs beräknar jag till ett avrundat

belopp av 1 100 000 kronor.

Förslaget om ökad medelsanvisning för undervisning i instrumentalmusik

vid statens aftonskola kan jag icke tillstyrka. Medelsbehovet till särskilda

arvoden vid denna skola beräknar jag till 12 700 kronor, innebärande en

höjning med 4 900 kronor. Delposten torde böra betecknas förslagsvis.

Delposten till arvode åt biträdande föreståndarinna torde böra uppföras

med oförändrat belopp, 1 200 kronor.

Vid bifall till vad jag nu förordat i fråga om arvodesposten bör denna

för nästa budgetår uppföras med 1 918 600 kronor, vilket innebär en höjning

med 642 100 kronor.

Icke-ordinarieposten. Jag har i det föregående tillstyrkt, att

sammanlagt 232 nya ordinarie ämneslärartjänster inrättas. Då emellertid

det totala behovet av nya lärartjänster i teoretiska och praktiska läroämnen

beräknats till 295, kommer ökningen i lärarbehovet icke att i sin helhet

täckas av upprättade ordinarie tjänster. Antalet icke-ordinarie lärartjänster

bör sålunda ökas med 63. Det sammanlagda antalet sådana tjänster kan

med utgångspunkt i överstyrelsens beräkningar samt med hänsynstagande

till att 200 adjunktstjänster från och med den 1 januari 1953 överförts

på ordinarie stat uppskattas till 500. Vidare erfordras vikarier till ett antal,

som överstyrelsen uppskattar till 600. Tillräckligt material för fastställande

av antalet e. o. adjunktstjänster i Ce 27 föreligger ännu icke. Det torde

därför få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av skolöverstyrelsen

bestämma högsta antalet dylika tjänster.

Överstyrelsens beräkningar av det ökade behovet av veckotimmar i de

olika övningsämnena har icke givit mig anledning till erinran såvitt angår

sådana ökningar, som är att anse som automatiska på grund av elevantalets

ökning m. m. Som framgått av den lämnade redogörelsen har överstyrelsen

emellertid på flera punkter även framlagt förslag om ökningar utöver de

automatiska. Dessa förslag anser jag mig endast kunna biträda i begränsad

omfattning. Jag tillstyrker sålunda på de av överstyrelsen anförda skälen,

att för instrumentalmusik beräknas medel till eu icke-automatisk ökning

av antalet veckotimmar med 100. Vidare föreslår jag, att för frivillig undervisning

i kvinnlig slöjd beräknas sammanlagt 130 veckotimmar i stället för

nuvarande 80. Jag är icke beredd att nu taga ställning till förslaget om en

utsträckning till timlärare av den rätt, ordinarie och extra ordinarie gymnastiklärare

nu har att för sitt arbete med friluftsverksamheten tillgodoräkna

veckotimmar, vilket förslag icke torde vara av beskaffenhet att be
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

höva underställas riksdagens prövning. Övriga av överstyrelsen framlagda

förslag om icke-automatiska ökningar anser jag mig ej kunna förorda.

För avlöning åt skolkuratorer, skolpsykologer och praktikanter vid läroverk,

där försök med kuratorsverksamhet nu pågår, räknar jag nu med ett

belopp av 30 000 kronor. I avvaktan på resultatet av beredningen av det

föreliggande förslaget om kuratorsverksamheten bör i övrigt frågor om

anslag för hithörande ändamål som hittills bedömas från fall till fall.

Jag föreslår beträffande sexualundervisningen, att medel beräknas fölen

uppräkning av föreläsningsarvodena från 30 till 35 kronor vid det differentierade

gymnasiet och från 15 till 20 kronor vid inbyggda tekniska linjer.

Undervisningens omfattning beräknas emellertid minska därigenom, att

undervisning i biologi anordnas i de inbyggda handelslinjernas sista årskurs.

Sammanlagt kan därför det nuvarande beloppet till sexualundervisning,

(i 000 kronor, sänkas till 5 200 kronor.

Överstyrelsens förslag om ökad medelsanvisning till ersättning för institutionsarbete

m. m. och till frivillig undervisning i maskinskrivning kan jag

icke tillstyrka. Ej heller kan jag förorda vad överstyrelsen föreslagit om

lärares tjänstledighet för auskultation vid andra skolor. För detta ändamål

beräknar jag därför icke några medel.

Till arbetshjälp å rektorsexpeditionerna beräknar jag ett belopp av

1 360 000 kronor.

Medelsbehovet under icke-ordinarieposten beräknar jag till i runt tal

19 800 000 kronor, vilket innebär en ökning med 3 800 000 kronor. Jag

har härvid tagit hänsyn till det ökade medelsbehov, som föranledes av förslaget

om inrättande av ett läroverk för vuxna.

Rörligt tillägg. Särskilda uppbördsmedel. Posten till

rörligt tillägg torde böra uppskattas till 37 700 000 kronor eller för avrundning

av anslagets slutsumma till 37 681 400 kronor. De särskilda uppbördsmedlen

kunna upptagas till oförändrat belopp av 1 000 000 kronor.

Avlön ingsanslaget i sin helhet bör vid bifall till vad

jag i det föregående föreslagit för nästa budgetår uppföras med 109 800 000

kronor, vilket innebär en ökning med 30 800 000 kronor.

6. Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

1. besluta att från och med budgetåret 1953/54 skall å

ort, som Kungl. Maj:t bestämmer, successivt upprättas ett

läroverk för vuxna med den organisation, jag i det föregående

förordat; skolande som förutsättning för läroverkets

upprättande gälla, att vederbörande kommun åtager

sig de villkor i fråga om tillhandahållande för läroverket

av lokaler m. in., som Kungl. Maj:t kan komma att föreskriva;
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

2. besluta, att samrealskolorna i Hedemora, Karlskoga,

Lycksele, Malmberget, Trelleborg och Varberg från och

med budgetåret 1953/54 eller den senare tidpunkt, Kungl.

Maj:t bestämmer, skall ombildas till högre allmänna läroverk,

läroverken i Hedemora, Karlskoga, Trelleborg och

Varberg med treårigt latin- och realgymnasium samt läroverken

i Lycksele och Malmberget med treårigt realgymnasium,

skolande ombildningen tillgå sålunda, att första

ringen vid ombildningen omedelbart upprättas och sedan

ytterligare en ring per år, till dess gymnasiet är i sin helhet

färdigbildat: allt under villkor att vederbörande kommuner

atager sig att tillhandahålla för respektive högre allmänna

läroverk erforderliga undervisningslokaler jämte inredning

och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande

kontant ersättning samt bostad åt erforderlig

vaktmästarpersonal;

3. besluta, att samrealskolan i Solna från och med budgetåret

1953/54 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t

bestämmer, skall ombildas till högre allmänt läroverk med

fyraårigt gymnasium, bestående av en latin- och en reallinje

samt en allmän linje, skolande ombildningen tillgå

sålunda, att första ringen vid ombildningen omedelbart

upprättas och sedan ytterligare en ring per år av varje

linje, till dess gymnasiet är i sin helhet färdigbildat; allt

under villkor att Solna kommun åtager sig att tillhandahålla

för det högre allmänna läroverket erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning, bostad

åt rektor eller motsvarande kontant ersättning samt

bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal;

4. besluta, att vid samrealskolan i Strömstad skall från

och med budgetåret 1954/55 eller den senare tidpunkt,

Kungl. Maj:t bestämmer, successivt inrättas en fyraårig

realskollinje i stället för den ena parallellinjen av den femåriga

realskolan under villkor, att Strömstads kommun

åtager sig att tillhandahålla för den ombildade samrealskolan

erforderliga undervisningslokaler jämte inredning

och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande

kontant ersättning samt bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal;
5.

bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för de allmänna läroverken,

vilka föranledes av vad jag i det föregående förordat;

1». bemyndiga Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 158.

bemyndigande, skolöverstyrelsen att — utan hinder av

fastställd personalförteckning — tills vidare under budgetåret

1953/54, då för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärartjänst

vid allmänt läroverk skall tillsättas, besluta,

huruvida tjänsten skall kungöras ledig såsom adjunktstjänst

eller ämneslärarinnetjänst;

7. godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1953/54:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis .............................. 51 400 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt skolläkare m. in.,

förslagsvis ............... 555 700

b) Arvoden åt bibliotekarier, förslagsvis

.................. 249 000

c) Särskilda arvoden vid läroverk

med lärarkurs, förslagsvis . . 1 100 000

d) Särskilda arvoden vid statens

aftonskola, förslagsvis...... 12 700

e) Arvode åt biträdande föreståndarinna

.................. 1 200 1 918 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ........................... 19 800 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 37 681 400

Summa kronor 110 800 000

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Stockholms stad ... 15 000

2. Av kommuner och lärare erlagda

hyror ....................... 274 000

3.. Avkastning av donationer från

kronan m. m.................. 37 600

4. Av vaktmästare erlagda hyror

samt ersättning för bränsle och

lyse ......................... 120 000

5. Bidrag ur läroverks ljus- och vedkassor

till vaktmästarpersonalens

avlöning .................... 553 400 1 000 000

Nettoutgift kronor 109 800 000

8. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 109 800 000 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

57

II. Allmänna läroverken: Omkostnader.

De allmänna läroverkens omkostnadsanslag är för innevarande budgetår

uppfört med 447 000 kronor och disponeras på följande sätt:

1. Sjukvård m. in., förslagsvis............................. 325 000

2. Rese- och flyttningsersättningar, förslagsvis .............. 100 000

3. Bidrag till biblioteks- och materielkassan vid statens normalskola

................................................ 4 000

4. Utrustning för skolhälsovården vid de allmänna läroverken . . 18 000

Summa kronor 447 000

Skolöverstyrelsen föreslår, att anslagsposten till sjukvård m. m. med

hänsyn till belastningen höjes med 25 000 kronor. I fråga om posten till

rese- och flyttningsersättningar föreslår överstyrelsen med hänsyn till belastningen

en höjning med 5 000 kronor samt därutöver en höjning med

ytterligare 5 000 kronor för att bereda medel till resekostnads- och traktamentsersättningar

åt lärare vid tjänstledighet för auskultation vid andra

skolor. Under anslagsposten till biblioteks- och materielkassan vid statens

normalskola beräknar överstyrelsen oförändrat belopp, medan posten till

utrustning för skolhälsovården föreslås utbruten ur omkostnadsanslaget

och uppförd som ett särskilt riksstatsanslag av reservationsanslags natur.

Motiveringen för sistnämnda förslag är, att det ofta dröjer länge — ibland

flera år — innan beställningar av instrumentarier och dylikt kan effektueras.

Anslaget föreslås uppfört med 3 000 kronor.

Överstyrelsen föreslår slutligen två nya poster under omkostnadsanslaget:

dels en post å 30 000 kronor till bestridande av kostnader för skyddsbeklädnad

åt skolläkare och deltidsanställda skolsköterskor samt förbrukningsartiklar

för skolhälsovården, dels ock en anslagspost till övriga utgifter

å 20 000 kronor. Avsikten är, att ur sistnämnda post skall bestridas

dels kostnaderna för olika oförutsedda ändamål, dels ifrågakommande kostnader

för annonsering vid statens aftonskola, dels ock, efter prövning i varje

särskilt fall, vissa kostnader för auskultations- och instruktionsdagar samt

konferenser och möten, s. k. pedagogdagar. I fråga om sistnämnda utgiftsiindamål

erinrar överstyrelsen om att läroverksstadgan numera i § 18

mom. 4 innehåller bestiimmelser om tjänstledighet för lärare för deltagande

i av överstyrelsen anordnade auskultations- och instruktionsdagar. Nämnda

författningsrum anses av överstyrelsen innefatta även de s. k. pedagogdagarna.

De kostnader, som beräknas ifrågakomma, är i första hand ersättning

för utgifter för föredragshållare, vaktmästare, städhjälp och övriga

expenser samt resebidrag till lärare.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts provosition nr 158.

I detta sammanhang torde jag få anmäla jämväl en av Övre Norrlands

rektor sjörening gjord framställning om bestridande ur läroverkens byggnadsfonder

och premiekassor av kostnader för rese- och traktamentsersättningar

åt deltagare i lokala rektorsmöten. I yttrande över denna framställning

erinrar överstyrelsen om den skyldighet rektorerna vid de allmänna

läroverken har att, då Kungl. Maj:t på skolöverstyrelsens framställning

finner sådant påkallat, deltaga i allmänna rektorsmöten. Överstyrelsen anser

emellertid, att även lokala rektorsmöten — mellan de allmänna mötena

— har en stor uppgift att fylla samt att det även för seminarierektorer och

statens folkskolinspektörer föreligger ett starkt behov att få samlas till

lokala möten. Enligt överstyrelsens mening är det önskvärt och skäligt,

att nämnda rektorer och inspektörer får tillfälle att en eller två gånger om

året deltaga i dylika lokala möten samt att de därvid bör erhålla rese- och

traktamentsersättning. Av ekonomiska skäl begränsar sig överstyrelsen

emellertid till att föreslå, att de av ifrågavarande befattningshavare, som

är stationerade i övre och mellersta Norrland, får rätt till rese- och traktamentsersättning

för ett lokalt möte om året. Sådan ersättning bör, anser

överstyrelsen, få utgå ur vederbörligt omkostnadsanslags reseersättningspost.

Som villkor för rätten till ersättning bör dock enligt överstyrelsens

mening gälla, att överstyrelsen funnit mötet erforderligt.

Statskontoret, som avstyrker bifall till rektorsföreningens framställning,

uttalar, att något bemyndigande enligt ämbetsverkets mening icke föreligger

att disponera omkostnadsanslagen på sätt överstyrelsen föreslagit. Vad

angår de av överstyrelsen i dess anslagsäskanden gjorda framställningarna

avstyrker statskontoret förslagen om medelsanvisningar till traktamenten

åt lärare under auskultation vid andra skolor samt om skyddsbeklädnad

och förbrukningsartiklar för skolhälsovården. Med hänsyn bland annat till

att överstyrelsen äger möjlighet att i förekommande fall utverka Kungl.

Maj:ts bemyndigande att överskrida anslagsposten till utrustning för skolhälsovården,

är statskontoret icke berett att förorda ändrade bestämmelser

beträffande formen för denna medelsanvisning. Statskontoret erinrar vidare

om att ämbetsverket i ett tidigare yttrande förklarat sig inse angelägenheten

av att särskilda medel funnes disponibla för oförutsedda behov

inom skolväsendet, men därvid tillika förklarat sig anse det lämpligast med

en för hela skolväsendet gemensam anslagspost. Mot överstyrelsens övriga

förslag har statskontoret icke något att erinra.

Departementschefen. Med hänsyn till anslagsbelastningen under förra

budgetåret föreslår jag en uppräkning av sjukvårdsposten med 25 000

kronor till 350 000 kronor. Posten till rese- och flyttningsersättningar åter

synes på grund av de höjda kostnaderna för resor in. m. böra räknas upp

med 10 000 kronor till 110 000 kronor. Däremot kan jag med hänsyn till

den ståndpunkt, jag vid min anmälan av avlöningsanslaget intagit till

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Majds proposition nr 158.

frågan om rektorers och lärares tjänstledighet för auskultation vid andra

skolor, icke tillstyrka, att medel under denna post beräknas till resekostnads-

och traktamentsersättningar vid sådan tjänstledighet. Ej heller kan

jag tillstyrka de av Övre Norrlands rektorsförening och skolöverstyrelsen

framförda olika förslagen angående bestridande av kostnaderna för reseoch

traktamentsersättningar åt deltagare i lokala rektorsmöten. Emellertid

torde Kungl. Maj:t vilja efter ansökan i varje särskilt fall pröva i vad mån

bidrag bör utgå till dylika möten ur tillgängliga anslagsmedel, exempelvis

den nya anslagspost till Övriga utgifter, som jag i det följande föreslår.

Överstyrelsens förslag om ett särskilt riksstatsanslag till utrustning för

skolhälsovården kan jag icke förorda. Medel till detta ändamål torde alltjämt

böra utgå ur en särskild post under förevarande anslag. Denna post

bör uppföras med 3 000 kronor.

Jag anser mig icke böra föreslå, att medel under en ny anslagspost anvisas

till skvddsbeklädnad åt läkare och sköterskor samt till förbrukningsartiklar

för skolhälsovården.

Goda skäl talar enligt min mening för ett bifall till överstyrelsens förslag

om anvisande av en särskild anslagspost till Övriga utgifter. För detta

ändamål föreslår jag, att under förevarande anslag beräknas 10 000 kronor.

Med hänsyn till de förslag, jag i det föregående framlagt, bör under

omkostnadsanslaget beräknas medel till omkostnader vid läroverket för

vuxna. För detta ändamål beräknar jag 19 500 kronor.

Utöver vad som framgår av det föregående ifrågasätter jag icke för

nästa budgetår någon ändring beträffande förevarande anslag, som därför

bör höjas med 49 500 kronor till 496 500 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Allmänna läroverken: Omkostnader för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 496 500 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

GO

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 158.

III. Allmänna läroverken: Bidrag till ljusoch

vedkassorna.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 3 185 000 kronor.

Jämlikt läroverksstadgan § 217 skall ur läroverkens ljus- och vedkassor

huvudsakligen bestridas kostnaderna för belysning, uppvärmning och renhållning

av läroverkens lokaler, för renskrivningsgöromål samt för avlöning

åt vaktmästare, eldare och övrig betjäning. Ljus- och vedkassas inkomster

är terminsavgifter och hyresmedel. Om för bestridande av nödvändiga utgifter

skulle ha erfordrats högre terminsavgift än 30 kronor, skall bristen

fyllas genom bidrag av statsmedel. Dylikt bidrag utgår ur förevarande

anslag.

Den möjlighet, som läroverksstadgan sålunda ger rektorerna att anlita

ljus- och vedkassorna för bestridande av kostnaderna för renskrivningsgöromål

å rektorsexpeditionerna, har numera genom beslut av Kungl. Maj:t

utvidgats till att avse expeditionsgöromål överhuvudtaget. Därvid har tilllika

föreskrivits, att ljus- och vedkassorna icke under innevarande budgetår

må belastas med utgifter för arbetskraft, som av vederbörande rektorer

anlitas för expeditionella göromål, till högre belopp än sammanlagt 580 000

kronor vid samtliga ifrågakommande skolor.

Skolöverstyrelsen förutsätter i sina anslagsäskanden, att kostnaderna för

expeditionsgöromål å rektorsexpeditionerna icke längre skall belasta Ijusoch

vedkassorna. Beträffande kassornas utgifter i övrigt anför överstyrelsen,

att kostnaderna för bränsle samt för avlöning av städerskor och annan

personal ökat avsevärt. Med utgångspunkt i anslagsbelastningen under

budgetåret 1951/52, 3 848 805 kronor, samt med hänsynstagande till den

ökning av kostnaderna för olika kvarvarande utgiftsändamål, som beräknas

ha skett sedan nämnda år, uppskattar överstyrelsen medelsbehovet

under förevarande anslag till 3 500 000 kronor.

Departementschefen. I det föregående har jag tillstyrkt, att alla kostnader

för expeditionsgöromål å rektorsexpeditionerna skall avlastas från

ljus- och vedkassorna. Kassornas kvarstående utgifter är emellertid så

stora, att en väsentlig höjning av före varande bidragsanslag synes erforderlig.

Jag föreslår, att anslaget i överensstämmelse med skolöverstyrelsens

förslag höjes med 315 000 kronor till 3 500 000 kronor, och hemställer alltså,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 3 500 000 kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 158.

61

IV. Avlöning åt deltagare i praktiska

lärarkurser m. m.

Under anslagsrubriken Arvoden åt deltagare i praktiska lärarkurser m. in.

finnes å riksstaten för innevarande år uppfört ett förslagsanslag av

940 000 kronor. Vid anvisandet av detta anslag avsågs, att ur detsamma

skulle utgå dels arvoden åt deltagare i praktiska lärarkurser, dels resekostnads-

och traktamentsersättningar åt deltagare i förberedande lärarkurser,

dels oek expenser vid förberedande lärarkurser (se statsliggaren s.

603). Sedermera har emellertid frågan om ekonomiska förmåner åt deltagarna

i praktiska lärarkurser kommit i nytt läge genom den av förra

årets riksdag under höstsessionen beslutade tjänsteförteckningsrevisionen

(prop. 1952:241 och riksdagens skrivelse 1952:438). Enligt riksdagens beslut

skall nämligen reglerad befordringsgång anordnas för lärarna i anslutning

till de av 1950 års lärarutredning föreslagna grunderna. Härvid skall

samtliga under statens allmänna avlöningsreglemente inordnade läroanstalter

betraktas som en enhet i tjänstgöringshänseende. Detta innebär bland

annat, att lärare i befordringsgången skall erhålla oavkortad lön under

deltagande i praktisk lärarkurs, medan förut endast utgått arvode. Enligt

medgivande av riksdagen må under innevarande år nämnda lönekostnader

samt rese- och traktamentsersättningar åt deltagare i praktiska lärarkurser

bestridas ur förutnämnda anslag.

För nästa budgetår föreslår jag, att för ändamålet anvisas ett särskilt

förslagsanslag med rubriken »Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser

m. m.». Ur detta anslag bör bestridas lönekostnader samt rese- och

traktamentsersättningar åt deltagare i praktiska lärarkurser ävensom expenser

vid förberedande lärarkurser.

Beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår måste bli ganska

osäker. Jag anser mig böra föreslå, att anslaget för nästa budgetår uppföres

med 2 000 000 kronor, vilket är 1 060 000 kronor mer än innevarande års

anslag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser

in. in. för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

2 000 000 kronor.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. May.ts proposition nr 158.

V. Kommunala läroverk: Understöd åt vissa

kommunala gymnasier m. m.

Anslaget är nu uppfört med 780 000 kronor. Huvuddelen av detta belopp

eller 720 000 kronor är avsedd för den grupp av läroanstalter, som rubriken

anger, och har fördelats enligt grunder, som tillämpats sedan flera år. Återstoden

av anslaget avser statsbidrag med 20 000 kronor för envar av realskollinjerna

vid kommunala flickskolorna i Karlstad, Linköping och Uppsala.

Kommunala gymnasier. I sina anslagsäskanden för nästa

budgetår anför skolöverstyrelsen, att den finner ett ökat statligt stöd till

driften av de kommunala gymnasierna synnerligen önskvärt. Överstyrelsen

anser sig dock icke böra ånyo framföra sitt för innevarande budgetår gjorda

förslag om ändrade grunder för understöd till kommunala gymnasier utan

bygger sin beräkning av medelsbehovet på de hittills tillämpade grunderna.

Därvid anför överstyrelsen följande.

De kommunala gymnasierna i Arvika, Karlshamn, Katrineholm, Kiruna,

Söderhamn och Åmål står från och med budgetåret 1952/53 under successivt

förstatligande. För dessa gymnasier beräknas sålunda statsbidrag under

1953/54 utgå endast för den högsta ringen. Vidare har överstyrelsen föreslagit

ytterligare sex kommunala gymnasier till förstatligande från och med

budgetåret 1953/54, nämligen gymnasierna i Hedemora, Karlskoga, Malmberget,

Solna, Trelleborg och Varberg. Statsbidrag beräknas därför för gymnasierna

i Hedemora, Karlskoga, Malmberget och Trelleborg till endast de

två högsta ringarna och för gymnasiet i Varberg till endast näst högsta

ringen. Den fyraåriga reallinjen vid kommunala gymnasiet i Solna samt

latinlinjerna i Katrineholm och Söderhamn, vilka första gången fördes fram

till studentexamen vårterminen 1952, skulle enligt praxis ha föreslagits

till statsbidrag men medtages icke i beräkningarna med hänsyn till förstatligandet.

För det kommunala gymnasiet i Mariestad beräknas statsbidrag utgå

för samma antal ringar som under innevarande budgetår.

Som en automatisk följd av tidigare beslut beräknas statsbidrag under

budgetåret 1953/54 utgå till ytterligare en realgymnasiering vid kommunala

gymnasierna i Avesta, Bollnäs, Borlänge, Enköping, Falköping, Filipstad,

Hedemora, Köping, Lidköping, Malmberget, Nässjö, Oskarshamn,

Tranås och Åmål samt till ytterligare en latingymnasiering vid kommunala

gymnasierna i Hedemora, Karlshamn, Karlskoga och Varberg. Vid gymnasierna

i Hedemora, Malmberget, Åmål, Karlshamn, Karlskoga och Varberg

beräknas dock samtidigt statsbidraget till första ringen eller första och

andra ringarna bortfalla beroende på förstatligandet.

Beträffande de kommunala gymnasierna i Alingsås och Ängelholm, där

studentexamen avlades första gången vårterminen 1952, har ansökningar

om statsbidrag ingivits till överstyrelsen. Ansökningar om statsbidrag har

vidare inkommit från de kommunala gymnasierna i Bollnäs och Köping för

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 158.

en latinlinje, som förts fram till studentexamen för första gången vårterminen

1952. Elevtillströmningen har varit tillfredsställande. Gymnasierna synes

sålunda fylla ett förefintligt och enligt överstyrelsens mening varaktigt

behov. Undervisningen bedrives på ett ändamålsenligt sätt och har visat

goda resultat. Starka skäl talar enligt överstyrelsens mening för att dessa

gymnasier och gymnasielinjer kommer i åtnjutande av understöd.

Med hänsyn till det anförda föreslår överstyrelsen, att statsbidrag till

kommunala gymnasier under budgetåret 1953/54 beräknas på följande sätt:

Kommunala gymnasiet i

Statsbidrag kronor

nuvarande belopp

föreslaget belopp

Alingsås ....................

_

30 000

Arvika .....................

30 000

15 000

Avesta ......................

30 000

45 000

Bollnäs......................

15 000

45 000

Borlänge ....................

15 000

30 000

Enköping ...................

15 000

30 000

Falköping ...................

15 000

30 000

Filipstad ....................

30 000

45 000

Hedemora ...................

45 000

45 000

Karlshamn ..................

45 000

30 000

Karlskoga ...................

60 000

45 000

Katrineholm .................

30 000

15 000

Kiruna......................

60 000

30 000

Köping......................

15 000

45 000

Lidköping ...................

30 000

45 000

Malmberget .................

30 000

30 000

Mariestad ...................

45 000

45 000

Nässjö ......................

15 000

30 000

Oskarshamn .................

30 000

45 000

Söderhamn ..................

30 000

15 000

Tranås ......................

15 000

30 000

Trelleborg ...................

90 000

60 000

Varberg ....................

15 000

15 000

Åmål .......................

15 000

15 000

Ängelholm ..................

15 000

Summa kronor

720 000

825 000

Realskollinjer vid vissa kommunala flickskolor.

Ett av huvudsyftena vid 1927 års skolreform var ordnandet av den kvinnliga

ungdomens utbildning på ett sätt, som bättre överensstämde med den

sociala rättvisans krav. »En ny skolorganisation bör bygga på den grundvalen,

att varje läroverkssamhälle bör erbjuda möjlighet för flickor att erhålla

tillträde till statsläroverk under samma villkor som gossar», yttrade

1927 års riksdag (skr. 262 s. 37).

På de flesta läroverksorter kunde flickorna beredas tillgång till realskoleutbildning

helt enkelt genom att det allmänna läroverket öppnades för

flickor. I några av de större städerna kunde detta icke ske, emedan de exis
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

terande läroverken redan till sin fulla kapacitet hade tagits i anspråk för

den manliga ungdomens behov. Kungl. Maj:t föreslog upprättande av högre

allmänna läroverk för flickor i fyra av dessa städer: Stockholm, Göteborg,

Malmö och Hälsingborg. Riksdagen biföll Kungl. Maj:ts förslag i denna

del men fann behovet av ytterligare sådana läroverk vara styrkt. »Riksdagen

anser, att högre flickläroverk böra inrättas även i de övriga städer,

där utrymme för flickor ej kan beredas i det högre allmänna läroverket»,

säger den redan citerade riksdagsskrivelsen (s. 69). »En plan för inrättandet

av dylika läroverk bör upprättas, däri även fastställes, i vilken ordning

och vid vilken tid de olika läroverken böra komma till stånd.»

Förslag i frågan förelädes 1929 och 1930 års riksdagar men ledde endast

i mindre utsträckning till positivt resultat. Ett högre allmänt läroverk för

flickor upprättades dock i Örebro.

För närvarande är de statliga allmänna läroverken i Jönköping, Karlstad,

Linköping och Uppsala på realskolestadiet förbehållna för gossar.

I Borås är den fyraåriga men icke den femåriga realskolan öppen för flickor;

i Göteborg, Hälsingborg, Norrköping och Örebro saknas femåriga linjer

vid de statliga läroverk, som mottager flickor. Formellt är frågan löst i Västerås,

där flickor äger tillträde till realskolans båda linjer; i verkligheten

fylles dock 4% av de 5 nybörjaravdelningarna i den femåriga realskolan

av gossar.

I Karlstad, Linköping, Uppsala och Västerås har frågan provisoriskt lösts

genom upprättande av realskollinjer, som utan att tillhöra den kommunala

flickskolan organisatoriskt anslutits till denna. Dessa linjer är treåriga:

de är anknutna till flickskolans klass 27 (respektive klass 1°) och leder fram

till realexamen det tredje året. Lärjungeantalet är

i Karlstad ......... 91, varav 35 i startklassen,

» Linköping ........ 176, » 66» »

»Uppsala .......... 150, » 62 » »

»Västerås .......... 82, » 33 » »

Linjerna ägs antingen av kommunen eller av särskild stiftelse. Statsbidrag

utgår innevarande budgetår till linjerna i Karlstad, Linköping och Uppsala

med vardera 20 000 kronor, däremot icke till linjen i Västerås.

I Borås och Jönköping finnes åter sedan ett par år femåriga realskollinjer

vid de kommunala flickskolorna. Linjerna i fråga, som ännu endast

omfattar de två lägsta klasserna, har följande lärjungeantal:

i Borås ............ 63, varav 31 i startklassen,

i Jönköping ........ 71, » 35 » »

Dessa linjer ingår i den kommunala flickskolan och åtnjuter statsbidrag ur

förslagsanslaget till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor

enligt för skolformen gällande bestämmelser.

Jag vill erinra om att frågan om upprättande av linjer av sistnämnda

slag var före vid 1951 års riksdag. Vid avlåtandet av statsverkspropositionen

nämnda år anmälde dåvarande departementschefen en framställning

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

från skolöverstyrelsen om bemyndigande att i vissa fall medge ändring

av en parallellinje vid kommunal flickskola till realskollinje med bibehållen

rätt för kommunen att åtnjuta statsbidrag till linjen (prop. I: Bil. 10 s.

257). Framställningen föranledde icke något positivt förslag från departementschefens

sida. Statsutskottet ansåg emellertid, att frågan borde prövas

av Kungl. Maj:t från fall till fall (skr. 8 s. 92). Senare medgav Kungl.

Maj:t, att vid kommunala flickskolorna i Borås och Jönköping en av parallellavdelningarna

av första klassen finge ersättas med en avdelning av

första klassen av femårig realskola och därefter successivt även de därpå

byggande högre klasserna, med rätt för staden att erhålla statsbidrag för

realskoleklasserna enligt gällande bestämmelser angående statsbidrag till

avlöning av lärare vid kommunala flickskolor. Sedermera uppdrog Kungl.

Maj:t åt skolöverstyrelsen att verkställa utredning av frågan under vilka

förutsättningar realskollinje borde få inrättas vid kommunal flickskola och

om statsbidrag till sådan linje.

Skolöverstyrelsen anser liksom tidigare, att realskollinje bör ifrågakomma

vid kommunal flickskola endast som ny form för en redan befintlig

parallellinje vid flickskolan. Förutsättningar för ett dylikt utbyte föreligger

enligt överstyrelsens åsikt

1) i städer, där flickor helt sakna tillträde till allmän realskola,

2) i samhällen, där på grund av läroverksorganisationens otillräcklighet

hårdare poängkrav måste uppställas för flickornas än för gossarnas intagning

i läroverk, samt

3) i samhällen, där flickor eljest har väsentligt mindre tillgång till allmän

realskola än gossar, exempelvis Stockholm, Göteborg, Lund, Norrköping,

Örebro.

Huruvida en inbyggd realskollinje skall starta redan i nybörjarklasserna

eller utgrenas först efter andra klassen, bör bedömas från fall till fall bland

annat med hänsyn till lokalfrågorna.

Överstyrelsen förutsätter, att statsbidrag till de inbyggda linjerna skall

utgå i samma ordning och under motsvarande förutsättningar som till

övriga linjer inom flickskolorna. Då i de typiska fallen endast utbyte av

en linje mot en annan skulle komma i fråga, blir kostnadsökningen obetydlig;

besparingar kan till och med uppstå på längre sikt, eftersom en längre

linje utbytes mot en kortare.

Utbyte av flickskollinje mot realskollinje bör ifrågakomma endast på

framställning av vederbörande huvudman och vara beroende av Kungl.

Maj:ts prövning i varje särskilt fall.

Termen utbyte av linje begagnas emellertid av överstyrelsen i något

vidgad mening. Ämbetsverket förutsätter nämligen, att där kommunal

flickskola på vanliga grunder av Kungl. Maj:t tilldelas ny parallellavdelning,

denna efter omständigheterna skall kunna anordnas som flickskollinje

eller realskollinje.

Skolöverstyrelsen har vidare med tillstyrkan överlämnat en framställning

från styrelsen för kommunala flickskolan i Västerås, vari hemställes om

statsbidrag till driften av den med skolan förenade realskollinjen. Kostnaderna

för den nuvarande enkla linjen har i budgeten för år 1953 upptagits

till 48 300 kronor. Tillströmningen har de senaste åren ökats, så att paral
5

— B ihan g till riksdagens ''protokoll 1063. 1 sand. Nr 158.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 158.

lellavdelningar skulle kunna upprättas, om anslag därför beviljades. Av

de nuvarande 33 lärjungarna i första realskoleklassen tillhör 11 kommuner

utanför Västerås.

Stiftelsen Uppsala högre elementarläroverk och gymnasium för flickor,

som är huvudman för den till kommunala flickskolan i Uppsala anknutna

realskollinjen. anhåller slutligen om förhöjning av det till linjen utgående

statsbidraget till 50 000 kronor.

Statskontoret vill icke motsätta sig, att flickskollinjer under de av överstyrelsen

angivna förutsättningarna utbytes mot realskollinjer efter prövning

från fall till fall. Därvid bör dock krävas, att organisationsändringen

icke vare sig omedelbart eller framdeles påkallar parallellundervisning i

större utsträckning än om ombildningen icke kommit till stånd. Då de

treåriga realskollinjerna vid vissa kommunala flickskolor för närvarande

åtminstone formellt är privata, lärer riksdagens prövning vara erforderlig

för deras kommunalisering.

Örebro aftonskola. Med anledning av en av styrelsen för

Örebro aftonskola gjord framställning har skolöverstyrelsen hemställt, att

ett anslag av 30 000 kronor måtte beviljas såsom bidrag till nämnda skola.

Av överstyrelsens framställning inhämtas till en början följande.

Örebro aftonskola, som varit i verksamhet sedan höstterminen 1944,

startades som treårig realskola men omorganiserades efter ett år till fyraårig

realskola. År 1948 utbyggdes aftonskolan med ett latin- och realgymnasium,

som för närvarande omfattar tre och ett halvt år. Skolan är

avsedd för vuxen, yrkesarbetande ungdom, som av olika anledningar icke

haft tillfälle att erhålla högre skolundervisning. Elevantalet uppgick höstterminen

1951 till 102, varav 58 elever i realskolan och 44 i gymnasiet, och

höstterminen 1952 till 121, varav 65 i realskolan och 56 i gymnasiet.

Då skolan icke har dimissionsrätt, har skolans elever endast såsom lärjungar

från enskild undervisning kunnat deltaga i student- eller realexainen.

Under åren 1948—1952 har sammanlagt 45 av skolans elever undergått

realexamen. Kuggningsprocenten har varit mycket låg. Enligt vad skolans

styrelse anför, har under nämnda tid sammanlagt fyra elever underkänts

i den skriftliga prövningen. I den muntliga prövningen har ingen elev underkänts.

Studentexamen har hittills avlagts endast av några få elever vid

skolan.

Terminsavgifterna är fastställda till 75 kronor i realskolan och 100 kronor

på gymnasiet. I ömmande fall beviljas befrielse från avgift. Skolans

inkomst av terminsavgifterna uppgick år 1951 till 14 250 kronor och beräknas

för 1953 till ungefär samma belopp.

Stadsfullmäktige i Örebro har sedan år 1945 lämnat skolan ekonomiskt

bidrag. Stadens anslag för år 1951 belöper sig till 57 590 kronor och för år

1952 till 58 300 kronor. För år 1953 beräknas ett bidrag om 64 200 kronor

vara erforderligt.

Skolans budget för år 1951 uppgick i sin helhet till 73 168 kronor 97 öre.

Den dominerande utgiften är lärarlönerna, som under år 1951 uppgick till

56 192 kronor. Rektors arvode uppgick till 3 591 kronor. Från och med den

1 januari 1950 avlönas aftonskolans lärare enligt statens löneplan för timlärare.

Som lärare vid skolan har under hela dess verksamhetstid varit anställda

lärare vid olika högre skolor i Örebro. Rektor vid karolinska högre allmänna

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrts proposition nr 158. 67

läroverket i Örebro är aftonskolans föreståndare och aftonskolan är inrymd

i läroverkets lokaler.

Skolöverstyrelsen uttalar, att aftonskolan enligt överstyrelsens mening

fyller en viktig uppgift bland vuxen, yrkesarbetande ungdom och kan förväntas

ge erfarenheter, som kan vara av värde vid utformandet av statens

läroverk för vuxna. Överstyrelsen tillstyrker därför, att skolan erhåller

statsbidrag till sin fortsatta verksamhet, och finner ett belopp av 30 000

kronor skäligt. Som villkor för ett statsbidrag anser överstyrelsen böra

föreskrivas, att terminsavgiften vid skolan maximeras till 50 kronor per

termin i såväl realskolan som gymnasiet.

Statskontoret tillstyrker ett bidrag av 20 000 kronor och anför därvid

följande.

Frågan om förbättrade möjligheter för vuxen, förvärvsarbetande ungdom

att erhålla högre utbildning har aktualiserats genom den utredning rörande

vidgat tillträde till högre studier, som verkställts av F. Schmidt (SOU

1952:29). Sådana möjligheter står nu endast till buds vid statens aftonskola

i Stockholm. Ämbetsverket anser det vara av viss betydelse ur försökssynpunkt,

att den form av undervisning, som bedrives vid statens aftonskola,

prövas även vid annan med statsmedel understödd undervisningsanstalt.

Härigenom vinnes ökad erfarenhet av denna skolform, vilket är

av värde, innan slutlig ståndpunkt tages till frågan om inrättande av de i

ovannämnda utredning föreslagna kompletteringsgymnasierna. Statskontoret

finner därför vissa skäl tala för ett bifall till framställningen. För personer

i mogen ålder, som har god studielämplighet, står emellertid ett flertal

studievägar öppna för erhållande av för realexamen erforderliga kunskaper,

vilka sålunda utan större svårigheter torde kunna inhämtas utan

att därför särskilda undervisningsanstalter behöver inrättas. Enligt ämbetsverkets

mening bör därför bidrag i första hand utgå till undervisningen

på gymnasiestudiet. Med hänsyn härtill och till de alltmer ökade krav, som

ställes på huvudtiteln, får statskontoret föreslå, att bidraget begränsas till

20 000 kronor.

Departementschefen. Skolöverstyrelsen har vid sin beräkning av medelsbehovet

till understöd åt kommunala gymnasier utgått från de för närvarande

tillämpade principerna. Vad överstyrelsen därvid anfört och föreslagit

angående sådana gymnasielinjer, som hittills erhållit understöd, har

ej givit mig anledning till erinran. Ej heller anser jag skäl föreligga att

frångå överstyrelsens förslag, att medel för första gången beräknas till

understöd för de kommunala gymnasierna i Alingsås och Ängelholm samt

för en latinlinje vid ettvart av gymnasierna i Bollnäs och Köping. Med hänsyn

till det nu anförda föreslår jag, att under förevarande anslag beräknas

ett belopp av 825 000 kronor till understöd åt vissa kommunala gymnasier.

Vad därnäst angår frågan om sådana realskollinjer, som är inbyggda i

kommunala flickskolor, torde jag få erinra om de allmänna riktlinjer för

utvecklingen av realskolestadiets skolformer utanför försöksdistrikten, som

godkändes av 1951 års riksdag och som hittills kunnat följas. Förhållandevis

omfattande åtgärder torde bli nödvändiga för de stora årskullar, som de

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 158.

närmaste åren rycker upp i realskoleåldern, men de nya behoven måste,

i den mån de icke kan täckas utan organisationsändringar, i det väsentliga

tillgodoses inom folkskolans ram eller genom upprättande av nya kommunala

realskolor. Anknytningen av realskollinjer till de kommunala flickskolorna

ter sig närmast som ett sidospår i utvecklingen, som endast undantagsvis

bör komma till användning. Jag anser det föga sannolikt, att bärande

skäl för en sådan organisation skall kunna förebringas utanför de

orter, där anordningen redan tagits i bruk.

Dessa orter åter intar, såsom jag i det föregående visat, en historiskt

betingad särställning. På två ställen, i Borås och Jönköping, har femåriga

realskollinjer redan inbyggts i de kommunala flickskolorna enligt medgivande

av Kungl. Maj:t för ett år i sänder. Jag anser mig beträffande

dessa orter kunna följa skolöverstyrelsens förslag och är således beredd

att tillstyrka, att linjer av angivet slag allt fortfarande må vara inrättade

vid de kommunala flickskolorna i dessa städer i den utsträckning de befinnes

klart motiverade av ortens behov.

Vad så vidkommer de treåriga realskollinjerna i Karlstad, Linköping,

Uppsala och Västerås, föreligger för närvarande inga ansökningar om ändrad

anknytning till de kommunala flickskolorna. Huvudmännen för linjerna

i Karlstad, Linköping och Uppsala torde i likhet med föregående år böra

komma i åtnjutande av statsbidrag för driften med 20 000 kronor vardera.

Jag anser mig numera kunna tillstyrka enahanda förmån jämväl för den

till kommunala flickskolan i Västerås anknutna realskollinjen. Det sammanlagda

bidragsbeloppet för i kommunala flickskolor inbyggda treåriga linjer

skulle således instundande budgetår komma att uppgå till ett belopp av

80 000 kronor.

Den verksamhet, som bedrives vid Örebro aftonskola, har av skolöverstyrelsen

erhållit goda vitsord. Med hänsyn härtill och under framhållande

att verksamheten vid skolan syftar till att för nya grupper öppna tillträde

till högre studier föreslår jag, att skolan från och med nästa budgetår

erhåller statsbidrag till sin verksamhet. Som lämpligt bidrag föreslår jag

20 000 kronor, vilket belopp torde böra utgå ur förevarande anslag. I anslutning

till skolöverstyrelsens förslag torde som villkor för bidragets utgående

böra gälla, att terminsavgifterna vid skolan maximeras till 75 kronor

i fråga om gymnasiet och 50 kronor i fråga om realskolan. Det inkomstbortfall,

som härigenom kommer att uppstå för skolan, kan med nuvarande

elevantal beräknas till högst 6 000 kronor.

Vid bifall till vad jag här föreslagit bör anslaget till understöd åt kommunala

gymnasier m. m. för nästa budgetår uppföras med 925 000 kronor,

vilket innebär en höjning med 145 000 kronor. Jag hemställer alltså, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala

gymnasier m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa

ett anslag av 925 000 kronor.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 158.

69

VI. Kompletteringsgymnasier.

Inledning.

Studentexamen är det vanliga villkoret för tillträde till högre utbildning,

iiven om tillträde vid flera högskolor ges även den som ej avlagt sådan

examen och dispens dessutom i vissa fall kan erhållas. Detta studentexamenskrav

utestänger från högre utbildning många studiebegåvade, som

av olika skäl saknat tillfälle att genomgå gymnasiet. Bristen på akademiskt

utbildad arbetskraft gör emellertid, att det ur samhällets synpunkt är av

intresse att begåvade personer under vissa förutsättningar beredes tillträde

till högre utbildning, även om deras föregående skolutbildning inte helt

motsvarar studentexamen. Detta gäller särskilt under den övergångsperiod,

då skolreformen ännu inte hunnit tillföra gymnasierna nya grupper av ungdomar.

Den 29 juni 1950 tillkallade dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet

professorn Folke Schmidt att utreda villkoren för tillträde till högre

utbildning för personer utan studentexamen. Av direktiven för utredningsarbetet

framgick bland annat, att utredningsmannen i första hand skulle

taga ställning till frågan, om man även i fortsättningen bör lämna individuella

dispenser eller ge särskilt kvalificerade grupper generell rätt att

under vissa bestämda villkor avlägga akademisk examen.

I första hand ansågs utredningen böra avse rätten att avlägga teologiska,

juridiska, medicinska, filosofiska och statsvetenskapliga examina, men den

skulle inte begränsa sig till dessa områden utan även behandla frågan om

tillträde till alla de högskolor, där studentexamen är det vanliga inträdesvillkoret.

Vidare skulle utredningsmannen yttra sig över huruvida den nuvarande

ordningen för dispensprövning vid universitetskanslersämbetet borde bibehållas

eller om prövningen i stället borde anförtros åt en särskild nämnd

eller eventuellt genomföras efter annan lämplig metod.

Sedermera har åt utredningsmannen uppdragits att även utarbeta förslag

om s. k. kompletteringsgymnasier.

Utredningsmannen, som för sitt arbete antagit benämningen Utredningen

om vidgat tillträde till högre studier, har den 30 september 1952 avgivit

sitt betänkande (SOU 1952:29).

Över betänkandet har efter remiss yttranden avgivits av universitetskanslerämbetet,

efter hörande av vederbörande universitets- och högskolemyndigheter,

skolöverstyrelsen, efter hörande av försvarets läroverk, specialgymnasiet

vid folkhögskolan i Vilan med flera, överstyrelsen för yrkes
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

utbildning, efter hörande av vederbörande läroanstalter, överstyrelsen för

de tekniska högskolorna, efter hörande av de tekniska högskolorna i Stockholm

och Göteborg, farmaceutiska institutet, lantbrukshögskolan, skogshögskolan,

veterinärhögskolan, Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut,

direktionen över gymnastiska centralinstitutet, handelshögskolan

i Stockholm, handelshögskolan i Göteborg, socialinstituten i Stockholm,

Göteborg och Lund, arbetsmarknadsstyrelsen, medicinalstyrelsen, statskontoret,

överbefälhavaren, kommerskollegium, 1948 års tekniska skolutredning,

utredningen om kompetensfordringarna inom förvaltningen m. m.,

studielånenämnden, garantilånenämnden, grafiska institutet, statens brandskola

och statens skogsmästarskola.

Dessutom har ett flertal organisationer och sammanslutningar inkommit

med yttranden.

Frågan om vidgat tillträde till högre studier genom ändrade regler för

dispensgivning åt sådana personer, som icke i vanlig ordning avlagt studentexamen,

torde icke vara av den natur, att den behöver underställas riksdagens

prövning. Då emellertid utredningsmannens förslag till ändrade

villkor för tillträde till högre studier vid universitet och högskolor är huvudanledningen

till att jag i det följande ämnar föreslå inrättande av särskilda

kompletteringsgymnasier för sådana personer, som önskar studera enstaka

skolämnen, anser jag mig likväl böra lämna en kortfattad redogörelse för

utredningens resultat.

I utredningens tredje och fjärde kapitel (s. 25—40) lämnas en utförlig

översikt över nu gällande inträdesvillkor vid högre läroanstalter

samt en redogörelse för den dispenspraxis, som för närvarande

tillämpas. Jag hänvisar till dessa kapitel i utredningen.

Vidgat tillträde till högre studier.

Utredningens förslag.

I betänkandet diskuteras först de krav på förkunskaper, som

bör ställas på dem som ämnar fortsätta med högre studier. Härvid anföres

i huvudsak bland annat följande.

Studentexamen har ansetts garantera en persons förkunskaper för högre

studier, bland annat förmåga att klart och koncist uttrycka sig i tal och

skrift på det egna språket, en viss allmänbildning samt kunskaper i främmande

språk, som anses utgöra ett viktigt instrument både för att kunna

utnyttja den vetenskapliga litteraturen och för att bli delaktig av ett internationellt

kulturutbyte.

Gymnasiet anses också ha till uppgift att ge den allmänna intellektuella

träning, som är nödvändig för högre studier. Det regelbundna studiearbetet

och de täta kunskapskontrollerna ger en praktisk studievana och ökar

förmågan till koncentration under intellektuellt arbete.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

För framgång vid högre studier är också individens intresse och ambition

väsentliga faktorer, anser utredningen. Huruvida kravet på studentexamen

ger några garantier i detta hänseende torde dock vara svårt att med bestämdhet

säga.

Det är emellertid inte alls sagt, fortsätter utredningen, att alla som avlagt

studentexamen har förutsättningar för högre studier. Även inom en

studentklass är nämligen spännvidden stor mellan de bäst utrustade och

de svagare. De akademiska lärarna menar i allmänhet, att minimistandarden

är låg. Man betraktar det som naturligt, att många av dem, som börjat

vid universiteten och högskolorna, snart avbryter sina studier, därför att

de funnit svårigheterna övermäktiga. Erfarenheten visar dock, enligt utredningen,

att den som har stark ambition inte sällan lyckas fullfölja sina

studier, trots att hans teoretiska begåvning ligger avsevärt under genomsnittet

för studenterna. För samhället är detta knappast lyckligt. Man har

anledning antaga, att de svagast begåvade bland studenterna, när de efter

examen placeras på olika poster, har svårt att motsvara de krav man ställer

på akademiskt utbildade.

Studentexamen som tillträdesvillkor ger sålunda, anser utredningen, ingen

säkerhet för en fullgod rekrytering av de akademiska yrkena. Detta till

trots är det riktigt att betrakta studentexamen som den normala vägen

till högre studier. Men det borde, enligt utredningen, inte vara den enda

vägen. Studenterna representerar inte ensamma den intellektuella eliten.

Utanför deras krets finns med säkerhet ett stort antal med förmåga fullt

likvärdig med studenternas genomsnitt. Bland dessa borde ett värdefullt

tillskott av lärjungar till högskolorna och universiteten kunna rekryteras.

Man får vidare, anför utredningen, inte heller glömma, att de akademiskt

utbildade i sin dagliga gärning väsentligen möter praktiska uppgifter. Det

bästa samspelet mellan teori och praktik gynnas måhända inte alltid av

en ordning, där den enskilde under sina unga år ägnar sig enbart åt teoretiska

studier för att möta de praktiska problemen först vid mogen ålder.

Den som under sin ungdom i stället haft praktiskt arbete har ofta särskilda

förutsättningar att efter avslutade teoretiska studier bli en god yrkesman.

Det kan också vara väsentligt, att han från arbetslivet hämtat kunskaper

om människors föreställningssätt och värderingar.

Detta får emellertid, framhåller utredningen, inte leda till att de nya

grupper, som kommer att beredas tillträde till högre studier, har sämre

förutsättningar än genomsnittet bland dem, som avlagt studentexamen i

vanlig ordning. Intresset att standarden skall hållas uppe är inte oförenligt

med olika åtgärder att jämna vägen för personer utan studentexamen.

Vid avvägningen av kravet på förkunskaper får man inte bortse ifrån

att det för den äldre kan vara svårare än för den yngre att prestera prov

på minneskunskaper men att detta inte behöver betyda, att han har sämre

förutsättningar för studiearbete. Ofta har han i stället större mognad och

förmåga att utnyttja sina resurser.

Utredningen anser, att som allmän riktpunkt bör gälla, att kraven på

förkunskaper bör bestämmas med hänsyn till vad som kräves för en grundläggande

akademisk examen. Vidare understrykes att den som utan stu
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 158.

dentexamen siktar till en akademisk utbildning bör i fråga om vissa ämnen

ha uppnått studentexamensnivå, nämligen i svenska språket, historia med

samhällslära och i främmande levande språk. Beträffande de senare anser

utredningen, att ett språk — i regel engelska — borde krävas till ett mått,

motsvarande studentexamens fordringar. Som allmän princip borde man

vidare uppställa krav på läskunskaper i ett andra språk men däremot helt

avstå från fordringar rörande det tredje språket.

Vad olika akademiska myndigheter anfört beträffande fordringarna på

språkkunskaper redovisas i betänkandet å s. 50—55.

Rätten till inträde vid högre läroanstalter kan emellertid inte bestämmas

enbart genom att angiva det oundgängliga minimikravet på förkunskaper,

anser utredningen och fortsätter:

Vill man göra ett riktigt urval, bör man ta med även andra faktorer

vid bedömningen. Det är väsentligt, att den enskilde fått intellektuell träning

och vana vid intellektuellt arbete. Det är gynnsamt, att han visar intresse

och ambition. Också kunskaper och erfarenheter från ett praktiskt

livsområde kan vara av betydelse. Att en individ kämpat sig fram till en

utbildning eller ställning i konkurrens med andra, kan vara ett skäl att

antaga, att han har egenskaper, som kommer att skänka honom framgång

även på en studiebana. Det sistnämnda får inte tagas för absolut. Framgång

i det praktiska yrkesarbetet förutsätter delvis andra egenskaper än

framgång i studiearbete. Den känslige och nervöse, som misslyckats i det

praktiska, kan visa sig bli en utmärkt studiemänniska. Många personer

får över huvud taget inte en sådan ställning i produktionslivet, att de har

möjlighet att visa påtagliga yttre framgångar.

I valet mellan att i fortsättningen gå fram på de individuella dispensernas

väg eller ge särskilt kvalificerade grupper generell rätt att under bestämda

villkor avlägga akademisk examen eller examen vid annan högre

läroanstalt förordar utredningen den senare vägen och anför bland annat

följande.

Metoden med generella regler har bestämda fördelar framför de individuella

dispensernas väg. Den enskilde får under eget ansvar bedöma sina

förutsättningar. De akademiska myndigheterna befrias från bördan att från

fall till fall pröva den inträdessökandes förutsättningar. En generell reglering

uppfattas av de flesta som mera rättvis än ett system byggt på individuell

bedömning, vilket bland annat sammanhänger med den stora vikt,

som tillägges den yttre likformigheten.

Om det inte skall bli fråga om en sänkning av standarden, bör det urvalsinstrument,

som väljes, vara i huvudsak lika effektivt som studentexamensvillkoret,

framhåller utredningen; särskilt väsentligt är att minimikraven

för utbildningen inte ställes för lågt. Man borde därför uppställa

som minimikrav, att utbildningen åtminstone inom någon ämnessfär motsvarade

eller förde längre än studentexamen. Helt allmänt kunde slutligen

sägas, att en utbildning, som skulle likställas med studentexamen som

grundval för högre studier, helst borde ha gymnasial karaktär.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

Med utgångspunkt från de i det föregående redovisade kraven på förkunskaper

för tillträde till högre utbildning föreslår utredningen, att vissa

kategorier av studerande medgives likställdhet med dem som

avlagt studentexamen ifråga om rätten att inskrivas vid

universitet eller att antagas som studerande vid högskolor samt att avlägga

examina. Därest insikter i vissa kärnämnen icke skulle vara dokumenterade,

har utredningen uppställt vissa i betänkandet närmare angivna

kompletteringskrav som villkor för likställigheten.

Sammanfattningsvis föreslås följande grupper av s. k. studentlikställda.

Folkskollärare med fyraårig utbildning enligt 1937 års seminariestadga

erhåller enligt förslaget likställdhet, under villkor att han i sin examen

har godkänt vitsord i engelska samt att han äger läskunskaper i ytterligare

ett främmande språk. Den som examinerats enligt 1914 års stadgar skall

styrka studentkunskaper i ett språk och läskunskaper i ytterligare ett

språk. Läskunskaper skall under vissa förutsättningar anses styrkta genom

seminariebetyg. Eftergifter från de juridiska och statsvetenskapliga examensstadgornas

krav på studentkunskaper i vissa ämnen föreslås för denna

grupp.

Gymnasieingenjör föreslås få likställdhet på villkor om godkänt examensbetyg

i engelska och tyska. Dessutom skulle i det tekniska gymnasiet införas

ett nytt ämne, nutidshistoria och samhällslära. Ämnet skulle avse

en förkortad gymnasiekurs i historia med samhällslära och omfatta fyra

veckotimmar i högsta klassen. Godkänt vitsord i detta ämne utgör likaledes

likställdhets villkor. Förslaget förutsätter, att realexamenskunskaper

i historia uppställes som villkor för inträde på tekniskt gymnasium.

Personer med examen från Vilans specialgymnasium (enligt skolans reglemente

28 § 1) eller från försvarets läroverk ävensom civilekonomer utan

studentexamen likställes utan särskilda kompletteringsvillkor med dem som

avlagt studentexamen. Civilekonom skall bland annat vara behörig att

avlägga juris kandidatexamen och statsvetenskaplig examen utan hinder

av examensstadgornas krav på studentkunskaper i vissa ämnen.

Den som avlagt distriktsåklagarexamen tillägges likställdhet på villkor

om studentkunskaper i ett språk och läskunskaper i ett andra språk. Ilan

befrias från det särskilda villkor om insikter i historia, som anges i de juridiska,

statsvetenskapliga och filosofiska examensstadgorna.

Den som vunnit inträde höstterminen 194(5 eller senare och därefter

diplomerats från socialinstitut (socionom), likställes med den som avlagt

studentexamen på villkor om studentkunskaper i ett språk och läskunskaper

i ett andra språk. Befrielse från särskilda kunskapskrav skulle gälla

bland annat i fråga om historia och latin för juris kandidatexamen samt

i fråga om historia för statsvetenskaplig examen.

För examinerade från högre lärarinneseminarium förutsättes ingen änd
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Kungl. Maj:ts -proposition nr 158.

ring. De bör ha tillträde till högre studier enligt de regler, som gäller för

närvarande.

Slutligen framlägges förslag om generell likställdhet för den som uta?i

studentexamen avlagt examen vid universitet och högskola.

Dispens prövning. De av utredningen som studentlikställda föreslagna

grupperna består av personer med en utbildning, vid vilken gallringen

varit relativt sträng. Den som inte kan hänvisa till en sådan utbildning

bör enligt utredningen liksom hittills bedömas individuellt i samband

med prövningen av ansökan om dispens från villkoret om studentexamen.

Visar det sig, att dispensstudenter från en viss grupp haft förmåga

att med framgång bedriva högre studier, kunde detta vara ett skäl att

senare ersätta den individuella prövningen med bestämmelser om generell

likställdhet på vissa villkor.

Den dispensprövning, som nu är förlagd till universitetskanslersämbetet,

föreslås av utredningen skola omhänderhas av en dispensnämnd med universitetskanslern

som ordförande. I övrigt föreslås att i nämnden skall ingå

två professorer samt en ledamot med särskild insikt i yrkesvägledning och

arbetsmarknadsfrågor. Professorerna borde lämpligen utses så att den ene

vore professor i historiskt, rätts- eller samhällsvetenskapligt ämne, den andre

professor i matematiskt-naturvetenskapligt ämne. I särskilda fall kunde

det vara lämpligt, att i överläggningarna deltoge någon direkt sakkunnig,

och utredningen föreslår därför att nämnden finge fullmakt att fritt adjungera

vilka universitetslärare den önskar. Hos nämnden borde enligt utredningen

finnas en sekreterare, som efter ordförandens direktiv skulle förbereda

inkomna ärenden för föredragning i nämnden. Sekreteraren borde

därtill ha som uppgift att gå enskilda tillhanda med upplysningar och råd

i frågor, som hade samband med dispensprövningen.

Då det emellertid inte kunde förutsättas, att sekreteraren ensam kunde

åtaga sig en tillfredsställande upplysnings- och rådgivningsverksamhet för

att underlätta tillträdet till högre studier för personer utan formell kompetens,

har utredningen föreslagit, att det skulle uppdragas åt arbetsmarknadsstyrelsen

att genom sin yrkesvägledningsbyrå och de lokala organen

för yrkesvägledning deltaga i denna verksamhet.

För vissa högskolor föreslås ett från det föregående skilt dispensförfarande.

För de tekniska högskolorna föreslås sålunda, att dispensprövningen

omhänderhas av överstyrelsen för de tekniska högskolorna. För lantbrukshögslcolan,

skogshögskolan, veterinärhögskolan och Alnarpsinstitutets högre

mejerikurs borde dispensärendena ankomma på respektive högskolors styrelse.

Upplysnings- och rådgivningsverksamheten borde däremot få en utformning

likartad med den som föreslagits för dispensnämnden vid kanslersämbetet.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

Remissyttranden.

Allmänna problemställningar. Universitetskanslern anser,

att frågan om behovet av akademiskt utbildad arbetskraft på olika områden

av samhällslivet bort ingående klarläggas i samband med de frågor,

som berör vidgat tillträde till högre studier. Innan man bereder nya grupper

av studerande, utöver studenterna, tillträde till de akademiska lärosätena,

borde dessas resurser avpassas efter det aktuella behovet av akademiskt

utbildad arbetskraft. De akademiska studiebanorna borde i princip

förbehållas dem, som har förutsättningar för akademiska studier och som

utövare av de yrken, vartill dessa studier leder. Det kunde icke betraktas

som ett samhällsintresse att vidga tillträdet på sådant sätt, att man därigenom

åstadkomme en alltför svag rekrytering av de praktiska yrkena.

Skolöverstyrelsen instämmer med utredningen i att både samhället och

individen har intresse av att icke-studenter erhåller vidgade möjligheter att

på vissa villkor vinna tillträde till akademisk utbildning. Man bör därvid

pröva alla de tre vägar utredningen föreslagit. Verkningarna av de föreslagna

åtgärderna är emellertid enligt överstyrelsen mycket svåröverskådliga,

varför den rekommenderar en försiktigare takt i reformarbetet med

plats för framtida utvidgningar, om detta skulle visa sig lämpligt, sedan

erfarenheter vunnits. Försiktigheten bör enligt överstyrelsen avse såväl

medgivande av generella dispenser som minskningen i de hittills gällande

kraven på kunskaper i allmänbildande ämnen.

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna anser, att varje medborgare

bör beredas möjlighet att oavsett social ställning, ekonomiska villkor och

bostadsort erhålla den utbildning, för vilken han är lämpad. Urvalet till

de högre utbildningsbanorna bör uteslutande bero av vederbörandes förutsättningar

härför. Såväl rättvisesynpunkter som nödvändigheten av att

tillvarataga förefintlig studiebegåvning anses tala för detta. Men härav

följer ingalunda, fortsätter överstyrelsen, att man beträffande vissa kategorier

av studerande för tillträde till högre studier bör ställa kraven på

grundläggande kunskaper och teoretisk begåvning lägre än vad som erfarenhetsmässigt

befunnits erforderligt för framgång på den ifrågavarande studiebanan.

Styrelsen för handelshögskolan i Göteborg ansluter sig till den motivering

för ökat tillträde till högre studier, som utredningsmannen framfört,

och anför bland annat följande.

Det kan antagas, att det finnes en rekryteringsreserv för våra universitet

och högskolor i meningen av ett antal personer i vuxen ålder, vilka av olika

anledningar icke haft tillfälle att genomgå gymnasier och vilka på grund

av utpräglad fallenhet för högre studier skulle kunna bli ett värdefullt nytillskott

till de akademiska banorna. Den bristsituation, som f. n. kännetecknar

vissa yrkesområden, där det kräves akademisk utbildning, understryker

vikten av att denna reserv tillvaratages. Huruvida på längre sikt

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

vårt samhälle är betjänt av att alla resurser i fråga om kvalificerad arbetskraft

utnyttjas just i denna form må lämnas öppet.

Man bör dock inte förleda sig till att sänka kraven för tillträde till universitet

och högskolor. Den standard i fråga om mognad och kunskaper,

som studentexamen avser att garantera får icke sänkas. Huvudvikten i de

tilltänkta reformerna bör följaktligen läggas vid att ge icke-studenter goda

möjligheter att förvärva kunskaper, som stå i paritet med studentexamen.

Arbetsmarknadsstyrelsen vitsordar riktigheten av de synpunkter utredningsmannen

lagt på arbetsmarknadssituationen och yttrar beträffande

den s. k. individuella aspekten, d. v. s. principen om individens fria väg till

den utbildning, som bäst motsvarar hans förutsättningar och intressen,

bland annat att vägen till studentexamen och högre studier för dem, som

redan nått mogen ålder, icke är lika väl tillrättalagd som för de unga:

På grundval av erfarenheter vunna under yrkesvägledningsarbete bland

vuxna kan arbetsmarknadsstyrelsen vitsorda riktigheten av den framställning

utredningsmannen givit av svårigheterna för den, som först i mogen

ålder inriktar tankarna på högre studier. Styrelsen vill sålunda understryka

önskemålet att jämna vägen till högre studier för personer med begåvning

och studiehåg samt framhålla angelägenheten av att i möjligaste mån undanröja

formella hinder.

1948 års tekniska skolutredning framhåller, att det säkerligen är riktigt

att betrakta studentexamen som den normala vägen till högre studier, men

att denna väg inte bör vara den enda möjliga.

Svenska ekonom för eningen anser det vara av ytterst stor betydelse, att

de tillgängliga personella resurserna tillvaratas på bästa sätt.

En allmän liberalisering av utbildningsmöjligheterna kan skapa en grund

för det maximala utnyttjande av de intellektuella krafterna, som utan tvivel

är nödvändig för att landet i det långa loppet skall kunna hävda sin

ställning kulturellt och ekonomiskt.

Föreningen Sveriges landsfiskalsassistenter menar, att den synpunkten

att varje utbildning har sitt eget självständiga slutmål hittills vunnit alltfort

stort beaktande på bekostnad av de tungt vägande skäl av motsatt

art, som kan åberopas för ett »naturligt urval» av t. ex. ämbets- och tjänstemän:
På

ett särskilt markant sätt framträder denna trånga syn på tidigare

utbildnings värde vid en blick på de hinder av ekonomisk, social, geografisk

samt i någon mån psykologisk natur, som reser sig för den, som med

utgångspunkt i sina dittills förvärvade kunskaper söker finna vägen till en

bättre position i samhället. Oftast nödgas han eller hon konstatera, att

det blir fråga om att starta på nytt — ända från början — eftersom varje

utbildningsväg tycks vara exklusiv i förhållande till andra banor.

Landsorganisationen delar utredningsmannens mening, att den högre undervisningen

i ett demokratiskt samhälle bör stå öppen för alla i lika mån,

allt efter deras intressen och förutsättningar.

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

En konsekvens av detta är, att den högre undervisningen bör stå öppen

också för dem som av olika anledningar icke följt den ordinarie skolvägen

genom gymnasium till studentexamen. Detta är i högsta grad angeläget

inte bara med hänsyn till den nuvarande bristen på akademiskt utbildade

lärare utan överhuvud taget till att personer i mogen ålder, vilka äger

förutsättningar för högre studier, ges tillfälle till inträde i de olika högskolorna

oavsett om de innehar den formella kompetens som bestäms av

studentexamen eller inte. Avgörande för tillträde bör vara de faktiska kvalifikationerna.

Tjänstemännens centralorganisation (TCO) instämmer i utredningens

allmänna synpunkter och anser det riktigt, att man av personer i mogen

ålder med en oftast grundlig yrkesutbildning inte bör kräva fullständig

studentexamen för tillträde till högre utbildning.

Förslaget om studentlikställd a. Förslaget tillstyrkes i stort

sett av kommerskollegium, statskontoret, överstyrelsen för yrkesutbildning,

överbefälhavaren, 1948 års tekniska skolutredning, svenska arbetsgivareföreningen,

Sveriges industriförbund, Stockholms handelskammare, tjänstemännens

centralorganisation, landsorganisationen, slcogshögskolan, statens

skogsmästarskola, missionsskolan i Lidingö, handelshögskolan i Stockholm,

Stockholms socialinstitut, Göteborgs socialinstitut, sydsvenska socialinstitutet,

Sveriges folkskollärarförbund, Sveriges folkskollärarinneförbund, tekniska

läroverkens ingenjörsförbund, elevkåren vid Vilans specialgymnasium,

svenska ekonomföreningen, föreningen Sveriges landsfiskalsassistenter,

Sveriges socionomförbund, statstjänstemännens riksförbund.

Tveksamma är lantbrukshögskolan, veterinärhögskolan, handelshögskolan

i Göteborg, Sveriges förenade studentkårer och gymnastiska centralinstitutet.

Förslaget avstyrkes av universitetskanslern, överstyrelsen för de tekniska

högskolorna, medicinalstyrelsen, farmaceutiska institutets styrelse och

Saco.

Skolöverstyrelsen vill ge likställighet endast för distriktsåklagare medan

i övrigt individuell dispens skulle lämnas.

Från vissa håll framföres betänkligheter mot vederbörande gruppers

ringa förkunskaper i språk.

Svenska arbetsgivareföreningen framhåller sålunda:

Enligt utredningsmannen skulle för tillträde till högre studier beträffande

språkkunskaper icke ställas högre krav än insikter i ett språk motsvarande

fordringarna för studentexamen samt därutöver förmåga att läsa ett

annat språk. Denna bestämmelse kan i praktiken lätt komma att leda till

att personer, som utan att ha avlagt studentexamen vinna tillträde till

högre studier, i stor utsträckning komma att sakna även elementära

kunskaper i franska språket. Förbundet kan icke undgå att hysa betänkligheter

inför denna konsekvens, i all synnerhet som i andra sammanhang

kunnat konstateras, att det franska språkets ställning redan av andra

skäl i hög grad försvagats, till förfång för våra kulturella och kommersiella

förbindelser med Frankrike och dess kolonier.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

Denna uppfattning delas av Sveriges industriförbund, Stockholms handelskammare

och Statstjänstemännens riksförbund, vilket sistnämnda förbund

framhåller följande.

Kravet på fackkunskaper har lämnats orört, vilket synes riktigt. Enligt

SR:s mening böra vissa inskränkningar i övrigt kunna göras i enlighet med

utredningsmannens riktlinjer. Förbundet har dock icke övertygats om de

skäl, som anförts för ett eftersättande i så stor utsträckning, som här blivit

fallet, av kraven framför allt på kunskaper i levande språk för flera av de

grupper, som av utredningsmannen ansetts böra erhålla generell likställdhet

med dem, som avlagt studentexamen.

Universitetskanslerns avstyrkande av förslaget om generell studentlikställighet

motiveras bland annat med att de olika utbildningslinjer, som

föreslås få generell likställdhet med studentexamen, inte vore ägnade att

meddela tillräckligt grundläggande vare sig allmänbildande eller fackmässiga

kunskaper för fortsatta studier på alla områden. Däremot accepterar

kanslern för vissa linjer likställdhet för tillträde till sådana högre studiebanor,

som naturligt ansluter sig till vederbörandes tidigare utbildning.

Saco fruktar att studentexamen utan påbyggnad kommer att bli en ganska

meningslös examen, om studentlikställighet införes för vissa grupper

vars grundläggande utbildning är yrkesinriktad. Fördelarna med att gå i

specialskolor anses bli påtagliga, varför man kan vänta, att specialskolorna

blir avsevärt mer lockande än de allmänna läroverkens gymnasier.

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna anser förkunskaperna inte vara

tillfredsställande hos de grupper som föreslagits bli studentlikställda:

Detta innebär ingen kritik mot vederbörande undervisningsanstalter,

som i motsats till de allmänna gymnasierna fullfölja särskilda utbildningsmål,

efter vilka deras undervisning därför måste vara avpassad. Genomgående

gäller emellertid att kunskaperna i främmande språk ej motsvara

de krav, som enligt överstyrelsens uppfattning härutinnan måste ställas av

universitet och högskolor. I övervägande antalet fall saknas även studentkunskaper

i historia med samhällslära, kunskaperna i svenska språket och

litteraturen synas beträffande flera grupper otillräckliga och den allmänna

bildningsnivån är ofta svagt grundad.

Förslaget om dispensgivningens organisation tillstyrkes

av skolöverstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning, överstyrelsen

för de tekniska högskolorna, veterinärhögskolan, handelshögskolan i Göteborg,

medicinalstyrelsen, landsorganisationen, statskontoret, statens

skogsmästarskola, tekniska läroverkens ingenjörsförbund, statstjänstemännens

riksförbund, tjänstemännens centralorganisation och betelseminariet.

Avstyrkanden har framförts av universitetskanslern, farmaceutiska institutet

och Sveriges förenade studentkårer. Övriga remissinstanser har inte

framfört någon uppfattning på denna punkt.

I regel har tillstyrkandena lämnats utan särskilda motiveringar.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts -proposition nr 158. 79

Universitetskanslern inlägger en bestämd gensaga mot att kanslersämbetet

skulle vara sämre rustat att avgöra dispensärenden än styrelserna

för de i utredningen omnämnda fackhögskolorna.

Vad den föreslagna dispensnämnden vid kanslersämbetet beträffar har

den enligt förslaget fått en sammansättning, som med hänsyn till bortfallet

av remissförfarandet icke kan giva betryggande garanti för att de till

nämndens prövning hänskjutna ärendena kunna få den sakkunniga behandling

som erfordras. En nämnd, vari representanter för den högre undervisningen

inginge exempelvis en professor i ett juridiskt och en professor

i ett matematiskt-naturvetenskapligt ämne, kan näppeligen fylla kravet

på nödig expertis i fråga om dispensärenden omfattande teologiska,

medicinska eller vissa humanistiska studier. Inrättandet av dispensnämnden

skulle vidare innebära, att på ett visst område av kanslersämbetets

verksamhetsfält beslutanderätten överflyttades till en kollegial institution.

Ämbetets nuvarande karaktär skulle därvid på ett väsentligt sätt förändras.

I den viceordförandepost, som föreslås inrättas vid nämnden, skulle

vidare på angivna område en vice-kanslersinstitution tillskapas i en form

som icke synes mig godtagbar.

Sveriges förenade studentkårer framhåller:

SFS ställer sig avvisande till tanken på en central dispensnämnd; det

synes nämligen SFS uppenbart, att icke ens en generöst tillämpad adjungeringsmöjlighet

kan tillföra nämnden den sakkunskap, varigenom dispensärendena

kan bli sakkunnigt prövade; SFS föreslår i stället att ansökan

om dispens ingives direkt till den högre läroanstalt, till vilken den dispenssökande

önskar vinna tillträde, varefter denna med sitt yttrande vidarebefordrar

ansökan för slutgiltig behandling av kanslern för rikets universitet.

Inrättande av kompletteringsgymnasier.

Utredningens förslag.

Utredningen föreslår, att särskilda kompletteringsgymnasier inrättas för

dem, som önskar bedriva högre studier och som antingen enligt det

föregående räknas som studentlikställda men har behov av att komplettera

sina kunskaper i vissa enstaka skolämnen (exempelvis i fråga om språken)

eller sådana, som efter viss komplettering kan påräkna dispens för högre

studier.

Kompletteringsgymnasier föreslås från och med budgetåret 1953/54 inrättade

i Uppsala, Lund, Malmö, Stockholm, Göteborg samt på en ort i

Norrland. Verksamheten vid dessa gymnasier skulle bedrivas såsom försöksverksamhet

under skolöverstyrelsens ledning.

Vid kompletteringsgymnasium borde enligt utredningen kostnadsfri undervisning

av god kvalitet stå till buds i alla gymnasieiimnen. Någon större

apparat anses inte vara nödvändig för att ordna sådan undervisning.

Redan nu anordnas kompletteringskurser i vissa ämnen av lärare vid uni
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

versitet eller högskola för där inskrivna studenter, av olika yrlcesföreningar

och studentorganisationer samt av privata kursgivare. Dessa kurser är

främst avsedda för dem, som redan är studenter men som på grund av

examensstadgornas krav behöver komplettera sin examen i vissa ämnen.

Det enklaste vore, anser utredningen, att utnyttja dessa kurser. Kompletteringsgymnasium

skulle därför i första hand hänvisa den som önskar komplettera

till sådan kurs (främmande kurs) och betala kursavgiften.

Givetvis kan hänvisning inte ske utan kursgivarens samtycke. Dessutom

förekommer inte kurser i alla ämnen. Därför bör enligt utredningen kompletteringsgymnasiet

kunna ordna egna kurser för att fylla det behov, som

de »främmande kurserna» inte kan tillgodose.

Kompletteringsgvmnasium borde svara för undervisning i gymnasiets

lärokurser. I mån av behov borde kompletteringsgymnasium enligt utredningen

anpassa sina kurser också efter de tekniska gymnasiernas studieplaner,

i all synnerhet i fråga om svenska, engelska, tyska samt i det ämne

nutidshistoria och samhällsliira, som enligt utredningens förslag skulle införas

på de tekniska gymnasiernas undervisningsplaner.

Utöver de rent undervisande uppgifterna borde kompletteringsgymnasium

även kunna stå till tjänst med studierådgivning. Utredningen föreslår

även en anordning, som innebär, att kompletteringsgymnasium får möjlighet

att hänvisa enskilda till ett vanligt gymnasium för att under en kortare

tid följa undervisningen på olika stadier under lärares personliga överinseende

(provelever).

Kompletteringsgymnasium bör enligt utredningen få rätt att självständigt

anställa prov och utfärda vitsord om kunskaper enligt fordringarna

för studentexamen, enligt fordringarna för avgångsbetyg från tekniskt gymnasium

(vissa ämnen) eller enligt det kunskapsmatt, som eljest kan komma

att föreskrivas.

Utredningen föreslår, att till varje kompletteringsgymnasium knytes en

krets av examinatorer i de särskilda ämnena.

Personalorganisationen i övrigt bör enligt utredningen vara relativt enkel.

Som chef för kompletteringsgymnasium bör stå en studierektor. Uppdraget

bör kunna förenas med ordinarie lärartjänst. Som lärare vid kompletteringsgymnasiets

egna kurser bör i första hand utnyttjas personer med

erfarenhet från undervisning vid gymnasium, främst lektorer och adjunkter,

som är villiga att åtaga sig extratimmar.

Beträffande studielånenämndens förslag ifråga om studiehjälp åt elever

vid kompletteringsgymnasium hänvisar jag till den i avsnittet I under rubriken

Läroverk för vuxna lämnade redogörelsen.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

Remissyttranden.

Förslaget om kompletteringsgymnasier har i huvudsak tillstyrkts av

samtliga remissinstanser utom av farmaceutiska institutet, som begär ytterligare

utredning, medicinalstyrelsen, som är tveksam, och statskontoret,

som avstyrker. Universitetskanslern anser dock, att de nuvarande kompletteringskurserna

vid universiteten och Stockholms högskola icke bör utsträckas

att omfatta andra kategorier än sådana studerande, som för närvarande

utnyttja kurserna.

Kostnadsberäkningar.

Av utredningens förslag är endast två förbundna med särskilda kostnader

för det allmänna, nämligen förslaget om dispensnämnden vid kanslersämbetet

och förslaget om kompetteringsgymnasier.

Kostnaderna för dispensnämnden beräknar utredningen till 11 400 kronor

per år, varav 8 400 kronor för arvoden åt nämndens ledamöter, 1 000

kronor för sammanträdesarvoden åt ersättare och speciellt tillkallade samt

2 000 kronor för resor. Det erforderliga anslaget föreslås få karaktären av

förslagsanslag.

Kostnadsberäkningen avseende kompletteringsgymnasierna har av utredningsmannen

angetts som endast ungefärlig. Vartdera av gymnasierna

i Uppsala, Lund-Malmö, Göteborg och Norrland beräknas dra en årskost
-

nad av 41 600 kronor, på sätt framgår av följande tabell:

Rektorsarvode (60 lärjungar) ............................... 2 900

Utlägg för elevernas kursavgifter vid främmande kurser (6 000 un
dervisningstimmar

till en genomsnittlig kostnad av 1 kr. 75 öre) 10 500

Timlärararvoden för egna kurser............................ 14 000

Huvudlärararvoden ........................................ 3 000

Prövningsarvoden.......................................... 4 800

Kostnader för hänvisning av provelever...................... 1 600

Lokalhyror, städning m. m.................................. 3 000

Skrivmateriel, skrivhjälp, reklam ............................ 1 800

Summa kronor 41 600

Stockholms-gymnasiet beräknas bli ungefär dubbelt så stort som vartdera

av de övriga gymnasierna och kräva ett årligt anslag av 80 000 kronor.

Sammanlagda årskostnaden för kompletteringsgymnasierna beräknas

sålunda till (4X41 600+80 000=) 246 400 kronor. Utredningen framhåller,

att om det föreslagna läroverket för vuxna i Stockholm kommer till stånd

och kompletteringsgymnasiet i Stockholm samordnas därmed, kostnaderna

för kompletteringsgymnasierna reduceras till 166 400 kronor. Till anslaget

för nämnda läroverk skulle då läggas ett belopp å 43 000 kronor enligt följande

sammanställning:

6 — Bibana till riksdagens protokoll 1053. 1 sand. Nr 158.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

Utlägg för kursavgifter .................................... 20 000

Timlärararvoden .......................................... 14 000

Övriga arvoden............................................ 6 000

Lokalhyror, städning, o. d..................... 3 000

Summa kronor 43 000

Anslaget till kompletteringsgymnasierna föreslås få karaktären av reservationsanslag.

Den totala kostnaden för genomförande av utredningens förslag skulle

sålunda uppgå till (11 400+246 400=) 257 800 kronor om året eller, därest

även ett gymnasium för vuxna inrättas, till (11 400+166 400+

43 000=) 220 800 kronor.

Departementschefen.

Den utan jämförelse vanligaste vägen till högre studier går i vårt land

över studentexamen. Varken de individuella dispenserna eller likställigheten

av viss utbildning med studentexamen för inträde på speciella högre

utbildningsområden har kvantitativt hitintills spelat någon större roll. Trots

detta utgör emellertid förefintligheten av dispensmöjligheter och studentlikställighet

för vissa grupper värdefulla tillgångar såväl för individen som för

samhället. De svårigheter av ekonomisk och annan yttre art, som föreligger

för många unga att avlägga studentexamen, ändrad intresseinriktning

m. fl. orsaker gör det därför i hög grad önskvärt, att studentexamen inte

utgör den enda vägen till högre studier.

De som för närvarande borde kunna komma ifråga till högre studier utan

att ha studentexamen torde vara betydligt flera än vad som framgår av

antalet beviljade dispenser eller av antalet vid universitet och högskolor

inskrivna utan studentexamen. Osäkerheten hos många om vilka förkunskaper,

som kan behövas, svårigheten att bedöma sina egna kunskaper och

sina utsikter att få dispens, svårigheten att komma i tillfälle att avlägga

formella prov, etc. leder till att med all sannolikhet många med faktiska

kunskaper motsvarande studentexamen uteblir från högre studier. Ett

enklare dispensförfarande, i varje fall för den som kan uppvisa formell

examen eller utbildning, som helt eller delvis kan anses motsvara studentexamen,

är därför otvivelaktigt önskvärt. Därigenom skulle större garantier

nås för att studiebegåvningar utanför studenternas krets verkligen blev

tillvaratagna, vilket måste anses såsom angeläget inte minst med nuvarande

brist på akademiskt utbildad arbetskraft.

Såsom jag tidigare anfört torde de av utredningen om vidgat tillträde

till högre studier behandlade frågorna om s. k. studentlikställda samt om

formerna och reglerna för dispensprövningen av dem, som önskar vinna

inträde vid universitet och högskolor utan att ha avlagt studentexamen i

vanlig ordning, icke vara av den natur, att de behöver underställas riks
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

dagens prövning. Då emellertid dessa frågor är nära förbundna med spörsmålet

om inrättande av särskilda s. k. kompletteringsgymnasier, vill jag —

utan att nu taga slutlig ställning till de av utredningen framförda förslagen

om studentlikställighet för vissa grupper av studerande — helt allmänt

uttala, att jag framdeles ämnar föreslå Kungl. Maj:t att utfärda bestämmelser

i stort sett i enlighet med av utredningen förordade grunder. Jag

ansluter mig således i princip till vad utredningen föreslagit beträffande

kravet på förkunskaper för tillträde till högre studier. Dock synes det mig

nu, som om det borde krävas läskunskaper eller åtminstone kunskaper

motsvarande realexamen även i ett tredje främmande språk av den, som

önskar vinna inträde vid teologisk, juridisk eller filosofisk fakultet. För

socionomer och för dem som avlagt distriktsåklagarexamen torde för inträde

vid juridisk fakultet eller för studier för statsvetenskaplig examen

det lägre kravet på förkunskaper i främmande språk kunna anses vara

tillräckligt. I övrigt anser jag mig icke nu böra ingå på en prövning av

utredningens förslag i hithörande frågor.

Utredningen har beträffande den individuella dispensprövning, som under

alla förhållanden måste bibehållas, föreslagit en annan ordning än den

hittills tillämpade. Dispensärendena skulle sålunda icke längre handläggas

av kanslern för rikets universitet utan av en särskild nämnd med kanslern

som ordförande. Jag kan inte biträda detta förslag utan anser, att den nuvarande

ordningen även i fortsättningen bör kunna tillämpas. Däremot anser

jag i likhet med utredningen, att arbetsmarknadsstyrelsen genom sin yrkesvägledningsbyrå

och de lokala organen för yrkesvägledning bör medverka

i det upplysnings-, utrednings- och rådgivningsarbete, som utgör ett

led i strävandena att underlätta tillträdet till högre studier.

Jag delar utredningens uppfattning, att samhället bör åtaga sig ansvaret

att ordna lämplig undervisning, som avser studier av enskilda skolämnen

såsom förberedelse till högre studier. I likhet med flertalet hörda remissinstanser

förordar jag därför i allt väsentligt det av utredningen framlagda

förslaget om inrättande av särskilda kompletteringsgymnasier. Jag delar

uppfattningen, att kompletteringsgymnasierna bör betraktas som försöksverksamhet

och att ledningen av verksamheten bör utövas av skolöverstyrelsen.

Innan tillräcklig erfarenhet vunnits torde emellertid antalet gymnasier

böra begränsas till tre, och i likhet med vad jag i det föregående

uttalat beträffande förläggningsort för läroverket för vuxna torde det få

ankomma på Kungl. Maj:t att efter närmare utredning bestämma förläggningsort

även för kompletteringsgymnasierna. Dessa bör om möjligt träda

i verksamhet redan nästa budgetår.

De föreslagna kompletteringsgymnasierna avses i första hand för personer

utan studentexamen, och förslaget innebär därför icke någon fullständig

lösning av hela problemet om kompletteringsundervisning för studentexamen.

Men i likhet med utredningen anser jag, att kompletterings
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

gymnasierna i viss utsträckning bör vara tillgängliga även för personer

med studentexamen.

I princip anser jag icke heller, att personer utan studentexamen, vilka

har ett annat syfte än att vinna inträde vid en högre läroanstalt, bör uteslutas.

Vid konkurrens om elevplatserna bör dock självklart företräde ges

åt den som förbereder sig för högre studier. Innan erfarenhet av tillströmningen

till gymnasierna vunnits, synes därför inträdesvillkoren icke närmare

böra preciseras.

Såsom utredningen framhållit anordnas redan nu kompletteringskurser

i universitetens och högskolornas regi, av yrkesföreningar och studentorganisationer

samt av privata kursgivare. Jag delar också utredningens uppfattning,

att man i första hand bör söka utnyttja de nuvarande kursgivarna

genom att hänvisa enskilda studerande till sådana »främmande kurser».

Ett sådant förfarande förutsätter givetvis kursgivarens samtycke och jag vill

tillägga, åtminstone i vissa fall skolöverstyrelsens godkännande av kursplaner

och undervisning. I de fall däremot, när några »främmande kurser» i ämnet

icke finns eller dessa av olika skäl icke kan godkännas eller icke står

öppna för personer utan studentexamen, bör kompletteringsgymnasium kunna

anordna egna kurser. Även pedagogiska skäl torde i vissa fall tala för en

undervisning i gymnasiets egen regi. Utredningen har vidare föreslagit, att

maximiantalet lärjungar i en avdelning sättes till 20 samt minimiantalet

till 5, vilket senare antal är det som i regel erfordras för att undervisning

skall komma till stånd på det differentierade gymnasiet. Jag biträder detta

förslag men anser att minimiantalet bör utgöras av icke-studenter.

Utredningens förslag, att möjligheter skulle öppnas att hänvisa enskilda

elever till vanligt gymnasium för att under kortare tid följa undervisningen

på olika stadier under lärares personliga överinseende, är jag icke beredd

att nu förorda.

Jag ansluter mig däremot till utredningens förslag, att kompletteringsgymnasium

får rätt att självständigt anställa prov och att utfärda vitsord

om kunskaper enligt fordringarna för studentexamen. Till varje gymnasium

bör därför knytas en krets av examinatorer i de särskilda ämnena. Beträffande

formerna för examinationen torde det få ankomma på skolöverstyrelsen

att bestämma.

Enligt utredningen bör undervisningen vid kompletteringsgvmnasierna

vara kostnadsfri. Även i de fall, då elev hänvisas till »främmande kurs»,

skulle det allmänna svara för kursavgiften. Jag anser mig böra tillstyrka

detta förslag. Utredningen har däremot icke ansett det ligga inom ramen

för sitt uppdrag att framföra förslag om att det allmänna skulle betala

även studenternas kursavgifter. För egen del är jag icke heller beredd att

för personer med studentexamen förorda fri undervisning under kompletteringsstudier,

annat än då fråga är om deltagande i kompletteringsgymnasiums

egna kurser och studierna avser s. k. ämneskomplettering.

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

Beträffande studiehjälpen ansluter jag mig till de förslag, som framförts

av studielånenämnden, nämligen att eleverna i kompletteringsgymnasium

ges möjlighet att erhålla studielån och behovsprövade stipendier enligt de

grunder för studiehjälp, som godkänts av 1952 års riksdag. De behovsprövade

stipendierna torde böra maximeras till 800 kronor per läsår, fördelade

på högst 400 kronor per termin.

Mot den av utredningen föreslagna personalorganisationen har jag icke

funnit anledning till erinran. Innan erfarenhet vunnits av den nu föreslagna

verksamheten kan, såsom utredningen framhållit, kostnadsberäkningarna

avseende kompletteringsgymnasierna endast bli ungefärliga. Jag anser mig

emellertid i stort sett kunna godtaga den av utredningen beräknade totalkostnaden

för kompletteringsgymnasierna utan att därvid taga ställning

till kostnadsberäkningarnas detaljer. För ett eventuellt gymnasium i Stockholm

beräknar jag dock för nästa budgetår samma belopp som för övriga

eller i runt tal 42 000 kronor. Jag beräknar sålunda kostnaderna för tre

kompletteringsgymnasier för nästa budgetår till i runt tal 125 000 kronor,

vilket belopp torde böra anvisas såsom reservationsanslag under rubriken

Kompletteringsgymnasier. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter

förslag av skolöverstyrelsen meddela de bestämmelser angående anslagets

disposition, som må befinnas erforderliga. Utgifterna för stipendier

torde böra bestridas från samma anslag som studiebidrag och stipendier åt

elever vid andra allmänna läroverk.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Kompletteringsgymnasier för budgetåret 1953/54

under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

125 000 kronor.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

VII. Högre tekniska läroverk: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1950/51 .............................. 3 922 900 4 159 391

1951/52 .............................. 4 000 000 4 966 863

1952/53 (statsliggaren s. 679)............ 4 890 000

1953/54 (förslag) ...................... 6 300 000

Överstyrelsen för yrkesutbildning har den 27 augusti 1952 avgivit sina

äskanden beträffande detta förslagsanslag. Därefter har överstyrelsen efter

anmodan av chefen för ecklesiastikdepartementet med skrivelse av den

21 november 1952 inkommit med vissa uppgifter angående det ökade medelsbehov,

som skulle bli en följd av riksdagens bifall till propositionen

1952: 241 angående lönegradsplaceringen för vissa tjänster m. m. Efter

riksdagens beslut (riksdagens skrivelse 1952: 438) i anledning av nämnda

proposition har Kungl. Maj:t den 19 december 1952 fastställt ny personalförteckning

för de högre tekniska läroverken, att tillämpas tills vidare från

och med den 1 januari 1953, samt meddelat vissa andra bestämmelser för

löneregleringens genomförande.

Sådana av överstyrelsen framförda yrkanden, som efter löneregleringen

kommit att helt sakna aktualitet, samt yrkanden, hänförande sig till automatiska

utgiftsökningar, redovisas i regel icke i det följande.

Organisationsfrågor.

Överstyrelsen hemställer, liksom i sina anslagsäskanden för budgetåren

1951/52 och 1952/53, att den med kommunala medel uppehållna treåriga

maskintekniska fackskolan i Göteborg (två år med aftonundervisning och

ett avslutande år med dagundervisning) förstatligas och förenas med tekniska

gymnasiet i staden. Detta skulle för nästa budgetår innebära en ökning

med två klassavdelningar. Överstyrelsen anför bland annat:

Därest staten icke nu träder in, kommer den av Göteborgs stad igångsatta

utbildningen att nedläggas. Staden avser visserligen att fullfölja utbildningen

för de elever, som påbörjat sin utbildning i fackskolan, men

några nya elever komma icke att vinna inträde. Läsåret 1952/53 kommer

således ingen första klass att finnas utan endast andra och tredje klasserna.

För möjliggörande av att eleverna i den kommunala fackskolan kunna avlägga

en ingenjörsexamen med kompetens, motsvarande den, som erhålles

vid de statliga tekniska fackskolorna, har Kungl. Maj:t den 11 juli 1952

medgivit, att ifrågavarande fackskola må läsåret 1952/53 stå under överstyrelsens

för yrkesutbildning inseende samt att ingenjörsexamen vid skolan

må under läsåret avläggas i samma ordning som vid de statliga tekniska

fackskolorna.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

Det vore ytterst beklagligt, om den av Göteborgs stad bekostade, för

industrin och den tekniska utbildningen så viktiga skolformen skulle få lov

att avskrivas. Enligt överstyrelsens uppfattning måste det anses vara en

statens angelägenhet att övertaga driftskostnaderna för fackskolan.

Vid bifall till överstyrelsens förslag skulle de 15 tekniska läroverken för

nästa budgetår komma att omfatta 155 klassavdelningar mot för närvarande

153. Sammanlagda antalet elever beräknas till 4 650.

Statskontoret framhåller, att frågan om förstatligandet av den maskintekniska

fackskolan i Göteborg i viss mån kommit i ett nytt läge, därigenom

att staden beslutat nedlägga skolan. Statskontoret, som under hand inhämtat

att elevtillströmningen till fackskolan varit tillfredsställande och

som tidigare uttalat, att skäl i och för sig syntes tala för ett förstatligande,

vill icke motsätta sig det nu ånyo framförda omorganisationsförslaget.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Denna anslagspost är nu uppförd med 2 055 000 kronor.

Lektorer. Överstyrelsen föreslår en ökning av antalet lektorstjänster

(nu 127) med åtta, fördelade med en vid vart och ett av läroverken i

Borås, Gävle, Göteborg, Härnösand, Jönköping, Norrköping, Stockholm

och Örebro. Överstyrelsen beräknar, att av de föreslagna nya lektorst jänsterna

sex kommer att tillsättas från och med den 1 januari 1954 och två

från och med den 1 juli 1954. Statskontoret framhåller, att även om bärande

motiv för inrättande av flera nya lektorstjänster i och för sig syntes

föreligga, borde ökningen nu begränsas till fyra befattningar.

Kontorspersonal. Överstyrelsen hemställer, att kansliskrivartjänsten

vid läroverket i Stockholm ersättes med en kontorsskrivartjänst

i Ca 17.

Vaktmästare. Överstyrelsen föreslår, att de två tjänsterna som

laboratorievaktmästare i Ce 12 (en i Borås och en i Norrköping) med hänsyn

till tjänsternas stadigvarande natur ordinariesättes. Vidare hemställer

överstyrelsen, att en vaktmästartjänst i Ca 11 vid läroverket i Malmö uppflyttas

till Ca 12. För statskontorets yttrande redogöres under icke-ordinarieposten.

Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. M a j : t.

Denna anslagspost är nu uppförd med 85 000 kronor.

Arvoden åt skolläkare in m. Överstyrelsen beräknar denna

delpost till förslagsvis 31 860 kronor, varav 17 840 kronor belöper å skolläkare

och 14 020 kronor å skolsköterskor.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj ds proposition nr 158.

Till arvoden åt bibliotekarier beräknar överstyrelsen ett

belopp av 12 750 kronor, vilket innebär en höjning med 3 950 kronor.

Enligt nu tillämpade grunder utgår arvodet med ett grundbelopp av 250

kronor per läsår + 50 kronor per facklinje -f- 50 öre per elev. Överstyrelsen

hemställer ånyo om en ändring av grunderna, så att arvodet skulle

utgå med ett grundbelopp av 350 kronor per läsår -f- 50 kronor per facklinje

+ en krona per elev. Statskontoret framhåller, att ämbetsverket, med

hänsyn till att arvodena till bibliotekarierna vid de allmänna läroverken

från och med den 1 juli 1952 uppräknats med 20 procent, svårligen kan

motsätta sig, att bibliotekariearvodena vid de tekniska läroverken höjes i

motsvarande mån.

Arvode åt biträdande rektor. Till biträdande rektor vid

tekniska läroverket i Stockholm skall numera enligt tilläggsbestämmelserna

till statens allmänna avlöningsreglemente (Bilaga D) utgå ersättning motsvarande

timarvode för två veckotimmar. Överstyrelsen beräknar det för

nästa budgetår erforderliga beloppet till 1 758 kronor.

Överstyrelsen hemställer vidare om inrättande av en befattning som

biträdande rektor vid tekniska läroverket i Göteborg. Statskontoret anser,

att även om läroverket utbygges med en fackskola lärer någon tjänst som

biträdande rektor näppeligen böra inrättas vid läroverket.

Avlöningar till övrig i c k e-o r d in a r i e personal.

Denna anslagspost är nu uppförd med 1 900 000 kronor.

Adjunkter. På personalförteckningen är nu uppförda 15 adjunkter

i Ce 29 och 5 adjunkter i Ce 27. Överstyrelsen räknar för nästa budgetår

med 20 adjunkter i Ce 29, 14 adjunkter i Ce 27 och 44 adjunkter i Ce

23—25.

Timlärare i tekniskt och merkantilt betonade

ämnen. Enligt 4 § timlärarkungörelsen skall i teoretiskt läroämne timarvode

efter löneklass 21 gälla för lärare, som är behörig till anställning

som extra adjunkt. I merkantilt eller tekniskt betonat teoretiskt läroämne

må arvode efter löneklass 21 i regel tillämpas endast för lärare, som avlagt

examen vid handelshögskola eller teknisk högskola. Vid högre tekniskt

läroverk eller sjöbefälsskola må timarvode utgå efter löneklass 22 eller 23,

då vederbörande överstyrelse finner vägande skäl tala för en sådan högre

placering med hänsyn till lärarens kompetens och tidigare tjänstgöring

såsom lärare.

Överstyrelsen föreslår, liksom i fjol, att timlärarkungörelsen ändras så,

att timlärare i tekniskt eller merkantilt betonat läroämne vid högre tekniskt

läroverk må kunna erhålla arvode enligt löneklass 24 eller 27.

Statskontoret avstyrker, liksom i fjol, detta förslag på det bestämdaste.

Vaktmästare m. m. Överstyrelsen hemställer om inrättande av

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

en laboratorievaktmästartjänst i Ce 12 vid vartdera av läroverken i Hälsingborg

och Örebro. Vidare hemställer överstyrelsen om inrättande av

en vaktmästartjänst i Ce 12 vid ettvart av läroverken i Eskilstuna, Gävle,

Karlskrona och Skellefteå. Vid de tre sistnämnda läroverken skulle därvid

nu utgående arvoden för utförande av maskinist- och eldargöromål

indragas.

I fråga om övriga nu utgående arvoden till vaktmästar- och eldarpersonal

föreslår överstyrelsen olika höjningar, tillhopa 2 900 kronor.

Statskontoret påpekar, att överstyrelsens nu nämnda och under ordinarieposten

framförda önskemål beträffande vaktmästar- och eldarpersonalen

i stort är desamma som i petita för innevarande budgetår. Då den översyn

av denna personals arbetsuppgifter och löneställning, som statskontoret

föreslagit och som enligt departementschefen borde komma till stånd (se

prop. 1952: 140, s. 64 och 66) ännu icke verkställts, kunde ämbetsverket

icke förorda de nu framförda förslagen. Beträffande arvodena för vaktmästar-

och eldargöromål syntes, med hänsyn till den tjugoprocentiga

ökningen från och med den 1 juli 1952, en ytterligare höjning icke böra

vidtagas, då det gällde bisysslearvoden. I den mån överstyrelsen kunde

visa, att ersättningarna hänförde sig till hel- eller deltidstjänster, ville ämbetsverket

däremot icke motsätta sig skälig uppräkning av ifrågakommande

arvoden.

Överstyrelsen hemställer slutligen om höjning av anslagsmedlen till

övningar i lantmäteri med 2 800 kronor till 16 000 kronor samt

av anslagsmedlen till arvoden åt biträden vid laboration

e r med 150 kronor till 1 200 kronor. Statskontoret avstyrker dessa höjningar

med hänsyn till att ifrågavarande anslagsmedel för innevarande

budgetår uppräknats med tio procent.

Särskilda uppbörds medel.

Dessa beräknas av överstyrelsen till 94 500 kronor eller 9 500 kronor mera

än för innevarande budgetår.

Departementschefen.

Organisationsfrågor. I enlighet med överstyrelsens förslag tillstyrker jag,

att den för närvarande med kommunala medel uppehållna treåriga maskintekniska

fackskolan i Göteborg (två år med aftonundervisning och ett

avslutande år med dagundervisning) från och med nästa läsår övertages

av staten och anslutes till tekniska gymnasiet därstädes. Skolan bör under

första läsåret få omfatta en första klass med aftonundervisning och en

tredje klass med dagundervisning.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

Ordinarieposten. Då svårigheter alltjämt föreligger att besätta lektorstjänsterna

vid de tekniska läroverken med kompetenta och i övrigt lämpade

innehavare, synes antalet nya tjänster böra begränsas till fyra. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av överstyrelsen besluta

angående fördelningen av dessa tjänster på de olika läroverken. I

övrigt anser jag mig icke för närvarande böra ifrågasätta någon ändring

beträffande ordinarieposten.

Medelsbehovet under ordinarieposten beräknar jag till 2 250 000 kronor,

vilket innebär en ökning med 195 000 kronor.

Arvodesposten. Delposten till arvoden åt skolläkare m. m. torde böra

beräknas till förslagsvis 31 900 kronor, vilket innebär en höjning med

1 500 kronor.

Jag anser mig böra biträda överstyrelsens förslag till förbättring av arvodena

åt bibliotekarier. Sålunda torde grundbeloppet böra höjas från

250 kronor till 350 kronor per läsår och beloppet per elev från 50 öre till

en krona. Beloppet per facklinje torde böra bibehållas vid 50 kronor. Vid

bifall härtill bör delposten till arvoden åt bibliotekarier beräknas till 12 800

kronor, vilket innebär en höjning med 4 000 kronor. Med hänsyn till att

bibliotekariearvodet är satt i relation till bland annat antalet elever, torde

delposten böra betecknas förslagsvis. Det torde böra ankomma på Kungl.

Maj:t att efter förslag av överstyrelsen meddela närmare föreskrifter rörande

ifrågavarande arvoden.

Överstyrelsens förslag om inrättande av en befattning som biträdande

rektor vid Göteborgsläroverket anser jag mig icke kunna tillstyrka.

I fråga om medelsanvisning till biträdande rektor vid Stockholmsläroverket

och till biträdeshjälp å rektorsexpeditionerna återkommer jag under

icke-ordinarieposten.

Arvodesposten skulle alltså uppföras med (31 900 -f- 12 800 =) 44 700

kronor, vilket innebär en sänkning med 40 300 kronor.

Icke-ordinarieposten. I enlighet med överstyrelsens förslag tillstyrker

jag ökning av antalet adjunktstjänster i Ce 29 med fem till tjugu och av

antalet adjunktstjänster i Ce 27 med nio till fjorton. Överstyrelsen har

beräknat antalet adjunktstjänster i Ce 23—25 till sammanlagt 44. Häremot

har jag ingen erinran.

Överstyrelsens förslag om förbättrade timarvoden åt timlärare i tekniskt

och merkantilt betonade ämnen torde icke böra föranleda någon åtgärd

i detta sammanhang.

Genom beslut den 27 februari 1953 har Kungl. Maj:t uppdragit åt 1948

års tekniska skolutredning att verkställa utredning rörande det vid varje

tekniskt läroverk föreliggande behovet av vaktmästar- och eldarpersonal.

I avvaktan på resultatet av denna utredning anser jag mig i fråga om

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

nämnda personal icke böra tillstyrka överstyrelsens förslag rörande ordinariesättning,

lönegradsuppflyttning eller inrättande av nya tjänster. Beträffande

arvodena för vaktmästar- och eldargöromål ansluter jag mig

till vad statskontoret anfört. Någon höjning av bisysslearvoden bör sålunda

icke ske. Arvoden, som icke har denna karaktär, torde däremot enligt

Kungl. Maj:ts närmare bestämmande böra få uppräknas med skäligt

belopp.

I fråga om anslagsmedlen till övningar i lantmäteri och till arvoden åt

biträden vid laborationer anser jag mig icke böra tillstyrka någon höjning.

I det föregående har jag förutsatt, att samtliga kostnader för biträdeshjälpen

å rektorsexpeditionerna vid de tekniska läroverken skall bestridas

från icke-ordinarieposten och posten till rörligt tillägg. Medelsbehovet för

nästa budgetår till ifrågavarande ändamål (frånsett Stockholmsläroverket)

upskattar jag till omkring 105 000 kronor. Den nuvarande under arvodesposten

upptagna delposten å 44 300 kronor till bokförings- och skrivbiträden

åt rektorer bortfaller.

Då arvodet till biträdande rektor vid Stockholmsläroverket numera icke

utgår med fast belopp utan med belopp motsvarande timarvode för två

veckotimmar, torde kostnaderna för arvodet lämpligen böra bestridas från

icke-ordinarieposten. Den nuvarande under arvodesposten upptagna delposten

till arvode åt biträdande rektor bortfaller.

Medelsbehovet under icke-ordinarieposten beräknar jag till 2 400 000

kronor, vilket innebär en ökning med 500 000 kronor.

Rörligt tillägg. Särskilda uppbördsmedel. Anslagsposten till rörligt tilllägg

torde böra uppräknas med 765 000 kronor till 1 700 000 kronor. De

särskilda uppbördsmedlen torde lämpligen böra uppföras med 94 700

kronor.

Hela avlöningsanslaget bör vid bifall till vad jag förordat uppföras med

6 300 000 kronor, vilket innebär en ökning med 1 410 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för de högre tekniska läroverken,

vilka föranledes av vad jag i det föregående förordat;
b)

godkänna följande avlöningsstat för de högre tekniska

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1953/54:

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kunql. Maj:ts proposition nr 158.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................... 2 250 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt skolläkare m. m., förslagsvis

...................... 31 900

b) Arvoden åt bibliotekarier, förslagsvis

.......................... 12 800 44 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................. 2 400 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 1 700 000

Summa kronor 6 394 700

Särskilda uppbördsmedel:

Hyror och hyresersättningar m. m........... 94 700

Nettoutgift kronor 6 300 000

c) till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 6 300 000 kronor.

Vad departementschefen sålunda under avsnitten I—VII

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma, bifaller

Hans Maj:t Konungen samt förordnar, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Agnes Magnusson.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

93

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid

I. Allmänna läroverken: Avlöningar ........................ 3

II. Allmänna läroverken: Omkostnader ...................... 57

III. Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna...... 60

IV. Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m........... 61

V. Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier

m. m............................................... 62

VI. Kompletteringsgymnasier ................................ 69

VII. Högre tekniska läroverk: Avlöningar ...................... 86

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1953:294 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1953/54 till avlöningar vid blindoch dövskolorna. a1 i texten