Sök i Ratio Lex

Angående förhöjning av vissa arvoden m. m

1953-03-13 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:169, Angående förhöjning av vissa arvoden m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

1

Nr 169.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förhöjning av

vissa arvoden m. m.; given Stockholms slott den 13 mars

1953.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

John Ungman.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås i anslutning till vid 1952 års riksdag beslutade

eller i proposition till 1953 års riksdag föreslagna ändringar i löneställningen

för vissa tjänstemän förhöjda arvoden till vissa läkare vid Sabbatsbergs

sjukhus, assistenter vid statens rättsläkarstationer samt universitetslektorer

och vissa biträdande lärare vid universiteten och högskolorna.

Därjämte förordas i anslutning till vid 1952 års riksdag beslutade ändringar

i bestämmelserna om reglerad befordringsgång för amanuenspersonal ändrade

föreskrifter i fråga om avlöning till vissa assistenter vid fackhögskolorna.

Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 169.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 mars

1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterbeg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund,

Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och inrikesdepartementen

samt t. f. chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Lindell,

och t. f. chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Nordenstam, anmäler

chefen för civildepartementet, statsrådet Lingman, fråga om förhöjning av

vissa arvoden m. m. samt anför därvid följande.

Vid 1952 års riksdag beslutades på grundval av överenskommelser, som

träffats av 1949 års tjänsteförteckningskommitté, ändrad löneställning för

ett stort antal lönegradsplacerade tjänstemän (prop. 1952: 107, 241 och

251). Även vissa arvodesbefattningar omprövades (prop. 1952: 242). Vidare

har Kungl. Maj:t tidigare denna dag på min hemställan beslutat att till riksdagen

avlåta proposition angående lönegradsplaceringen för ytterligare ett

antal tjänster. I anslutning till vad sålunda beslutats eller föreslagits torde

jag nu få upptaga till behandling vissa arvodesfrågor.

1. Arvoden till vissa läkare vid Sabbatsbergs sjukhus.

Genom propositionen 1952:242 underställdes riksdagens prövning en

mellan representanter för statsverket och för Sveriges yngre läkares förening

träffad överenskommelse angående arvodesreglering för deltidsanställda biträdande

överläkare och biträdande läkare vid karolinska sjukhuset och

serafimerlasarettet m. m. överenskommelsen innebar beträffande nämnda

läkarkategoriers avlöningsförmåner i huvudsak, att utgående årsarvoden å

15 696 kronor skulle höjas, för de biträdande överläkarna till 18 696 kronor

och för flertalet biträdande läkare till 20 700 kronor. Läkarna skulle

liksom dittills icke äga rätt till privatpraktik inom sjukhusen.

Överenskommelsen godkändes av riksdagen (SU 214, Rskr 425).

Från det under XI huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till Avlöning

av vissa underordnade läkare vid Sabbatsbergs sjukhus skall bestridas kostnaderna

för avlöning av sådan läkarpersonal vid sjukhuset, som anges i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

3

§ 10 mom. 1 b) i det mellan staten och Stockholms stad träffade avtalet

angående samarbete för ny- och ombyggnad samt drift av Sabbatsbergs

sjukhus. Läkarpersonalen omfattar för närvarande bl. a. följande befattningshavare:

vid kvinnokliniken en biträdande överläkare, en biträdande

läkare (spermalaboratoriet) och en biträdande läkare (hormonlaboratoriet)

samt vid kvinnopolikliniken en biträdande läkare. Till ifrågavarande läkare

utgår ett årsarvode av 15 696 kronor, eller samma arvode som utgick till

biträdande överläkare och biträdande läkare vid karolinska sjukhuset och

serafimerlasarettet före tidpunkten för genomförandet av nyssnämnda överenskommelse.

För hithörande läkarpersonal vid Sabbatsbergs sjukhus skall

gälla de föreskrifter beträffande semester m. m., vilka meddelats för motsvarande

personal vid karolinska sjukhuset. I fråga om läkarpersonalens

anställningsförhållanden i övrigt skall tillämpas de bestämmelser i reglementet

för karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, som meddelats för

motsvarande personal vid karolinska sjukhuset. Härav följer, att här avsedda

läkare vid Sabbatsbergs sjukhus icke äger rätt till privatpraktik inom

sjukhuset.

Fråga har uppkommit om en anpassning av arvodena för nu ifrågavarande

biträdande överläkare och biträdande läkare vid Sabbatsbergs sjukhus

till de arvoden, som jämlikt riksdagens förenämnda beslut numera utgår

till motsvarande läkare vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.

Efter övervägande härav har jag funnit mig böra föreslå en dylik arvodesreglering

av följande innebörd.

Årsarvodet till den biträdande överläkaren vid kvinnokliniken och till den

biträdande läkaren vid hormonlaboratoriet höjes med 3 000 kronor till

18 696 kronor, i samband varmed benämningen å sistnämnda befattning

ändras till biträdande överläkare. Arvodet till den biträdande läkaren å

kvinnopolikliniken höjes med 5 004 kronor till 20 700 kronor. Vad angår

den biträdande läkaren å spermalaboratoriet synes den öppna verksamheten

vid laboratoriet ännu icke ha nått sådan omfattning, att befattningen bör i

lönehänseende betraktas såsom biträdande läkarbefattning. Arvodet bör

därför höjas med 3 000 kronor till 18 696 kronor och befattningens benämning

tills vidare vara biträdande överläkare. Jag förutsätter, att de ifrågavarande

läkarna liksom hittills icke skall äga rätt till privatpraktik inom

sjukhuset.

Yttranden har under hand inhämtats från Stockholms stads vederbörande

myndigheter och från Sveriges yngre läkares förening, vilka därvid icke

funnit anledning till erinran mot vad jag här föreslagit.

2. Arvoden till assistenter vid statens rättsläkarstationer.

Läkarpersonalen vid statens rättsläkarstationer i Stockholm och Lund

utgöres av en rättsläkare i lönegrad Ce 29, tre assistenter, envar med års
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

arvode av 12 264 kronor, och en för halvtidstjänstgöring anställd amanuens

med ett årsarvode av 6 552 kronor. Förutom löneplanslön resp. årsarvode

uppbär läkare vid rättsläkarstationerna ersättning enligt en av

Kungl. Maj:t fastställd taxa för vissa tjänsteförrättningar, som utföres på

myndighets uppdrag. I årets statsverksproposition (XI ht, s. 48) har chefen

för inrikesdepartementet i anledning av framställning av medicinalstyrelsen

om förbättrade avlöningsförmåner för läkarpersonalen vid rättsläkarstationerna

anfört, att frågan om högre lönegradsplacering för rättsläkaren

torde komma att upptagas till behandling av 1949 års tjänsteförteckningskommitté

och att i anslutning därtill bör prövas, om rättsläkartaxan bör

ändras och assistenternas arvoden ökas.

Den av mig tidigare denna dag anmälda överenskommelsen mellan tjänsteförteckningskommittén

och vissa av statstjänstemännens huvudorganisationer

innebär bl. a., att tjänsten såsom rättsläkare uppflyttas till 31 lönegraden

och att rättsläkartaxan uppräknas med i genomsnitt omkring 35

procent. I anslutning härtill bör de till assistenterna utgående arvodena

omprövas. Jag förordar, att dessa arvoden i någon mån höjes. Med hänsyn

till att assistenterna kommer i åtnjutande av en viss inkomstförbättring genom

den föreslagna uppräkningen av rättsläkartaxan synes emellertid arvodesförhöjningen

böra begränsas till 3 156 kronor. Arvodena torde således

böra utgå med 15 420 kronor för år.

3. Löneställningen för viss universitets- och högskolepersonal.

Vid universiteten, karolinska mediko-kirurgiska institutet och vissa högskolor

finnes arvodesanställda biträdande lärare, universitetslektorer, assistenter

och amanuenser. Av dessa betraktas biträdande lärare och universitetslektorer,

vilka i allmänhet är skyldiga att hålla föreläsningar minst 6

timmar i veckan, såsom heltidstjänstgörande medan övriga är deltidstjänstgörande.

Docentkompetent biträdande lärare åtnjuter arvode motsvarande lönen i

30 löneklassen å löneplan nr 1, under det att icke docentkompetent biträdande

lärare uppbär ett arvode av 13 800 kronor för år. Detta arvode är

något högre än lönen i 23 löneklassen å 3-ort. För universitetslektor utgör

arvodet 15 180 kronor för år, ungefär motsvarande 25 löneklassen å 3-ort.

I detta sammanhang må erinras, att docentkompetent biträdande lärares

arvode enligt beslut vid 1952 års riksdag höjdes från 16 608 till 19 860 kronor

för år från och med den 1 juli 1952 i samband med löneregleringen för

docenter.

Tjänstgöringsskyldighet och årsarvode för assistenter och amanuenser

vid universiteten, karolinska mediko-kirurgiska institutet, medicinska högskolan

i Göteborg samt Stockholms och Göteborgs högskolor framgår av följande

sammanställning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 169.

5

Tjäns tebenämning

Tjänstgöringstid

per läsår i timmar

Arvode för år,

kronor

Förste assistent ............

1000

12 000

Andre » ............

1000

10 008

Förste amanuens .........

600

6 000

Andre » .........

400

4 008

Tredje » .........

400

2004

Nyssnämnda arvoden å 6 000 kronor och 2 004 kronor utgår även vid

tandläkarhögskolorna till amanuens med en tjänstgöringsskyldighet av 670

timmar för år resp. tredje amanuens med en tjänstgöringsskyldighet av

300 timmar för år. Vid dessa högskolor finnes även anställda assistenter

med en tjänstgöringsskyldighet av 670 timmar för år. Till dessa utgår arvoden

å 8.076 kronor för år.

Å fackhögskolornas undervisningsinstitutioner finnes, förutom i vissa

fall arvodesavlönade assistenter och amanuenser, assistenter med löneplansanställning.

För sistnämnda assistenter gäller i allmänhet en tjänstgöringsskyldighet

av 42 timmar för vecka. Deras anställningsform och lönegradsplacering

framgår av följande sammanställning.

Högskola

Anställningsform och löneställning

Tekniska högskolorna

civilingenjör

Cg 22

Lantbrukshögskolan

fil. lic., agronom

Cg 19 — 1 år —Cg 22 —2 år —Cg 23

annan akademiker

Cg 17 — 1 år — Cg 20 — 2 år — Cg 22 — 2 år — Cg 23

Veterinärhögskolan

leg. veterinär

Cf 22 — 1 Vi år — Ce 24

Skogshögskolan

jägmästare

Cg 20 — 1 Vi år — Cg 22

Vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut finnes motsvarande

assistenter vid de till högre mejerikursen hörande institutionerna samt vid

trädgårdsavdelningen, lantbruksavdelningen och maskinavdelningen. Dessa

är hänförda till Cg 19, om de avlagt agronom-, hortonom- eller mejeriingenjörsexamen,

men eljest till Cg 17.

I skrivelse den 13 november 1952 har styrelsen för skogshögskolan och

statens skogsforskningsinstitut hemställt, att assistenterna vid skogshögskolans

undervisningsinstitutioner måtte beredas extra ordinarie anställning

och erhålla förhöjd löneställning. Vidare har styrelserna för veterinärhögskolan

och statens veterinärmedicinska anstalt i en den 19 december

1952 och den 29 januari 1953 dagtecknad skrivelse hemställt hl. a. om upp
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 169.

hävande av gällande bestämmelser angående löneställning och befordringsgång

för assistentpersonal vid högskolan och anstalten.

I anslutning till de framlagda resultaten av tjänsteförteckningskommitténs

arbete har jag funnit mig böra upptaga till övervägande i vad mån

tjänsteförteckningsrevisionen bör föranleda ändring i de nyssnämnda befattningshavarnas

löneförmåner. Jag har därvid berett Sveriges akademikers

centralorganisation tillfälle att framföra sina synpunkter på lönefrågan för

den arvodesanställda personalen vid universiteten och högskolorna. Denna

organisation har härvid yrkat, att biträdande lärare utan docentkompetens

skall erhålla extra ordinarie anställning i Ce 27 och att universitetslektor

skall anställas såsom extra tjänsteman i lönegrad Cg 29. I samband härmed

har organisationen även gjort gällande, att såväl assistenter som förste och

andre amanuenser bör erhålla lönegradsplacerade tjänster och därvid placeras

i lönegrader, som skulle medföra icke oväsentliga löneförbättringar.

För tredje amanuenserna har föreslagits förhöjning av arvodena.

För egen del har jag funnit skäl föreligga för en förhöjning endast av

arvodena för biträdande lärare, som icke är docentkompetent, och för universitetslektor.

Någon förändring av anställningsformen kan jag däremot

icke tillstyrka vare sig för dessa båda kategorier eller för assistenter och

amanuenser.

Såsom förut nämnts fastställdes vid 1952 års riksdag arvodet för docentkompetent

biträdande lärare till att motsvara lönen i 30 löneklassen. Med

utgångspunkt härifrån synes arvodet för icke docentkompetent biträdande

lärare böra bestämmas till 15 240 kronor för år, vilket belopp nära motsvarar

lönen i 25 löneklassen å 3-ort. För universitetslektor torde arvodet

böra utgå med 17 040 kronor för år. Sistnämnda belopp ansluter sig till

lönen i 27 löneklassen å 3-ort.

Vad härefter angår den lönegradsplacerade assistentpersonalen vid fackliögskolornas

undervisningsinstitutioner synes de vid 1952 års riksdag beslutade

ändringarna i bestämmelserna om reglerad befordringsgång för

amanuenser böra föranleda en omprövning av denna personalgrupps löneställning.

För dessa assistenter synes i princip böra i viss utsträckning

tillämpas de gällande bestämmelserna om reglerad befordringsgång för

amanuenspersonal, varvid dock med hänsyn till dessa tjänsters karaktär

— förutom att anställning såsom extra tjänstemän skall tillämpas —

befordringsgången bör följas allenast upp till näst högsta lönegraden.

Detta innebär, att assistent vid de tekniska högskolorna, lantbrukshögskolan

och skogshögskolan, som avlagt civilingenjörs-, agronom- eller jägmästarexamen

eller som är filosofie licentiat, placeras i Cg 21 och efter IV2 år

uppflyttas till Cg 23. Assistent med annan akademisk examen bör placeras

i Cg 19 och uppflyttas efter IV2 år till Cg 21 och efter ytterligare 2 år till

Cg 23. Med hänsyn till de framträdande rekryteringssvårigheterna vid de

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 169.

7

tekniska högskolorna synes dock möjlighet böra föreligga att vid dessa

högskolor placera assistent med civilingenjörsexamen direkt i Cg 23.

Jämväl för assistenterna vid veterinärhögskolans undervisningsinstitutioner

bör i fortsättningen i princip tillämpas samma anställningsform och

lönegrader som vid de övriga fackhögskolorna. Härmed avser jag emellertid

icke någon ändring i anställningsform och lönegradsplacering för de assistenter

vid veterinärhögskolan, som angivits i propositionen 1952: 241.

Utan hinder av vad jag förordat bör Kungl. Maj :t äga möjlighet medge

att i särskilda fall i stället för extra anställning arvodesanställning må tilllämpas

för i det föregående avsedda assistenter. I sådana fall bör det också

ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa arvodena.

Vad slutligen angår assistenterna vid förenämnda institutioner och avdelningar

vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut förordar jag,

att assistent, som är filosofie licentiat eller avlagt agronom- eller hortonomexamen,

placeras i Cg 21 och att assistent med mejeriingenjörsexamen eller

annan än nyss nämnd akademisk examen hänföres till Cg 19.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela bestämmelser om

löneställningen för den som utan att inneha avsedd kompetens förordnas

till assistent å undervisningsinstitution vid högskola liksom också om löneoch

anställningsförhållanden för assistenter i lägre lönegrad än den 25

vid statens veterinärmedicinska anstalt och veterinärinrättningen i Skara.

Hemställan.

Vad jag i det föregående förordat synes böra lända till efterrättelse från

och med den 1 juli 1953. I vissa fall kan förslagen, som beräknats föranleda

en kostnadsökning med 250 000 kronor för år, för nästa budgetår medföra

behov av överskridande av maximerade anslag och anslagsposter. Riksdagens

bemyndigande härtill torde böra inhämtas.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

1) godkänna de i det föregående angivna grunderna för

höjning av arvodena till vissa läkare vid Sabbatsbergs sjukhus,

assistenter vid statens rättsläkarstationer samt universitetslektorer

och vissa biträdande lärare vid universiteten

och högskolorna ävensom för reglering av avlöningsförmånerna

för vissa assistenter vid fackhögskolor m. m.; samt

2) bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret 1953/54

medge de överskridanden av maximerade anslag och anslagsposter,

som kan bli erforderliga i anledning av vad

under 1) förordats.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 169.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lennart Hauschildt.

Emil Kihlströms Tryckeri A.-B. Stockholm 1953

530895

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1953:209 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönegradsplacering för viss biträdesoch hålkort sper sonal. a1 i texten
  2. SU 1953:92 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förhöjning av vissa arvoden m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 5 i texten