Angående förhöjning av vissa arvoden m. m
1953-03-13 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1953:169, Angående förhöjning av vissa arvoden m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 169.
1
Nr 169.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förhöjning av
vissa arvoden m. m.; given Stockholms slott den 13 mars
1953.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF.
John Ungman.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
I propositionen föreslås i anslutning till vid 1952 års riksdag beslutade
eller i proposition till 1953 års riksdag föreslagna ändringar i löneställningen
för vissa tjänstemän förhöjda arvoden till vissa läkare vid Sabbatsbergs
sjukhus, assistenter vid statens rättsläkarstationer samt universitetslektorer
och vissa biträdande lärare vid universiteten och högskolorna.
Därjämte förordas i anslutning till vid 1952 års riksdag beslutade ändringar
i bestämmelserna om reglerad befordringsgång för amanuenspersonal ändrade
föreskrifter i fråga om avlöning till vissa assistenter vid fackhögskolorna.
Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 169.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 169.
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 mars
1953.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterbeg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund,
Lindell, Nordenstam.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och inrikesdepartementen
samt t. f. chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Lindell,
och t. f. chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Nordenstam, anmäler
chefen för civildepartementet, statsrådet Lingman, fråga om förhöjning av
vissa arvoden m. m. samt anför därvid följande.
Vid 1952 års riksdag beslutades på grundval av överenskommelser, som
träffats av 1949 års tjänsteförteckningskommitté, ändrad löneställning för
ett stort antal lönegradsplacerade tjänstemän (prop. 1952: 107, 241 och
251). Även vissa arvodesbefattningar omprövades (prop. 1952: 242). Vidare
har Kungl. Maj:t tidigare denna dag på min hemställan beslutat att till riksdagen
avlåta proposition angående lönegradsplaceringen för ytterligare ett
antal tjänster. I anslutning till vad sålunda beslutats eller föreslagits torde
jag nu få upptaga till behandling vissa arvodesfrågor.
1. Arvoden till vissa läkare vid Sabbatsbergs sjukhus.
Genom propositionen 1952:242 underställdes riksdagens prövning en
mellan representanter för statsverket och för Sveriges yngre läkares förening
träffad överenskommelse angående arvodesreglering för deltidsanställda biträdande
överläkare och biträdande läkare vid karolinska sjukhuset och
serafimerlasarettet m. m. överenskommelsen innebar beträffande nämnda
läkarkategoriers avlöningsförmåner i huvudsak, att utgående årsarvoden å
15 696 kronor skulle höjas, för de biträdande överläkarna till 18 696 kronor
och för flertalet biträdande läkare till 20 700 kronor. Läkarna skulle
liksom dittills icke äga rätt till privatpraktik inom sjukhusen.
Överenskommelsen godkändes av riksdagen (SU 214, Rskr 425).
Från det under XI huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till Avlöning
av vissa underordnade läkare vid Sabbatsbergs sjukhus skall bestridas kostnaderna
för avlöning av sådan läkarpersonal vid sjukhuset, som anges i
Kungl. Maj:ts proposition nr 169.
3
§ 10 mom. 1 b) i det mellan staten och Stockholms stad träffade avtalet
angående samarbete för ny- och ombyggnad samt drift av Sabbatsbergs
sjukhus. Läkarpersonalen omfattar för närvarande bl. a. följande befattningshavare:
vid kvinnokliniken en biträdande överläkare, en biträdande
läkare (spermalaboratoriet) och en biträdande läkare (hormonlaboratoriet)
samt vid kvinnopolikliniken en biträdande läkare. Till ifrågavarande läkare
utgår ett årsarvode av 15 696 kronor, eller samma arvode som utgick till
biträdande överläkare och biträdande läkare vid karolinska sjukhuset och
serafimerlasarettet före tidpunkten för genomförandet av nyssnämnda överenskommelse.
För hithörande läkarpersonal vid Sabbatsbergs sjukhus skall
gälla de föreskrifter beträffande semester m. m., vilka meddelats för motsvarande
personal vid karolinska sjukhuset. I fråga om läkarpersonalens
anställningsförhållanden i övrigt skall tillämpas de bestämmelser i reglementet
för karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, som meddelats för
motsvarande personal vid karolinska sjukhuset. Härav följer, att här avsedda
läkare vid Sabbatsbergs sjukhus icke äger rätt till privatpraktik inom
sjukhuset.
Fråga har uppkommit om en anpassning av arvodena för nu ifrågavarande
biträdande överläkare och biträdande läkare vid Sabbatsbergs sjukhus
till de arvoden, som jämlikt riksdagens förenämnda beslut numera utgår
till motsvarande läkare vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.
Efter övervägande härav har jag funnit mig böra föreslå en dylik arvodesreglering
av följande innebörd.
Årsarvodet till den biträdande överläkaren vid kvinnokliniken och till den
biträdande läkaren vid hormonlaboratoriet höjes med 3 000 kronor till
18 696 kronor, i samband varmed benämningen å sistnämnda befattning
ändras till biträdande överläkare. Arvodet till den biträdande läkaren å
kvinnopolikliniken höjes med 5 004 kronor till 20 700 kronor. Vad angår
den biträdande läkaren å spermalaboratoriet synes den öppna verksamheten
vid laboratoriet ännu icke ha nått sådan omfattning, att befattningen bör i
lönehänseende betraktas såsom biträdande läkarbefattning. Arvodet bör
därför höjas med 3 000 kronor till 18 696 kronor och befattningens benämning
tills vidare vara biträdande överläkare. Jag förutsätter, att de ifrågavarande
läkarna liksom hittills icke skall äga rätt till privatpraktik inom
sjukhuset.
Yttranden har under hand inhämtats från Stockholms stads vederbörande
myndigheter och från Sveriges yngre läkares förening, vilka därvid icke
funnit anledning till erinran mot vad jag här föreslagit.
2. Arvoden till assistenter vid statens rättsläkarstationer.
Läkarpersonalen vid statens rättsläkarstationer i Stockholm och Lund
utgöres av en rättsläkare i lönegrad Ce 29, tre assistenter, envar med års
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 169.
arvode av 12 264 kronor, och en för halvtidstjänstgöring anställd amanuens
med ett årsarvode av 6 552 kronor. Förutom löneplanslön resp. årsarvode
uppbär läkare vid rättsläkarstationerna ersättning enligt en av
Kungl. Maj:t fastställd taxa för vissa tjänsteförrättningar, som utföres på
myndighets uppdrag. I årets statsverksproposition (XI ht, s. 48) har chefen
för inrikesdepartementet i anledning av framställning av medicinalstyrelsen
om förbättrade avlöningsförmåner för läkarpersonalen vid rättsläkarstationerna
anfört, att frågan om högre lönegradsplacering för rättsläkaren
torde komma att upptagas till behandling av 1949 års tjänsteförteckningskommitté
och att i anslutning därtill bör prövas, om rättsläkartaxan bör
ändras och assistenternas arvoden ökas.
Den av mig tidigare denna dag anmälda överenskommelsen mellan tjänsteförteckningskommittén
och vissa av statstjänstemännens huvudorganisationer
innebär bl. a., att tjänsten såsom rättsläkare uppflyttas till 31 lönegraden
och att rättsläkartaxan uppräknas med i genomsnitt omkring 35
procent. I anslutning härtill bör de till assistenterna utgående arvodena
omprövas. Jag förordar, att dessa arvoden i någon mån höjes. Med hänsyn
till att assistenterna kommer i åtnjutande av en viss inkomstförbättring genom
den föreslagna uppräkningen av rättsläkartaxan synes emellertid arvodesförhöjningen
böra begränsas till 3 156 kronor. Arvodena torde således
böra utgå med 15 420 kronor för år.
3. Löneställningen för viss universitets- och högskolepersonal.
Vid universiteten, karolinska mediko-kirurgiska institutet och vissa högskolor
finnes arvodesanställda biträdande lärare, universitetslektorer, assistenter
och amanuenser. Av dessa betraktas biträdande lärare och universitetslektorer,
vilka i allmänhet är skyldiga att hålla föreläsningar minst 6
timmar i veckan, såsom heltidstjänstgörande medan övriga är deltidstjänstgörande.
Docentkompetent biträdande lärare åtnjuter arvode motsvarande lönen i
30 löneklassen å löneplan nr 1, under det att icke docentkompetent biträdande
lärare uppbär ett arvode av 13 800 kronor för år. Detta arvode är
något högre än lönen i 23 löneklassen å 3-ort. För universitetslektor utgör
arvodet 15 180 kronor för år, ungefär motsvarande 25 löneklassen å 3-ort.
I detta sammanhang må erinras, att docentkompetent biträdande lärares
arvode enligt beslut vid 1952 års riksdag höjdes från 16 608 till 19 860 kronor
för år från och med den 1 juli 1952 i samband med löneregleringen för
docenter.
Tjänstgöringsskyldighet och årsarvode för assistenter och amanuenser
vid universiteten, karolinska mediko-kirurgiska institutet, medicinska högskolan
i Göteborg samt Stockholms och Göteborgs högskolor framgår av följande
sammanställning.
Kungl. Maj.ts proposition nr 169.
5
Tjäns tebenämning
Tjänstgöringstid
per läsår i timmar
Arvode för år,
kronor
Förste assistent ............
1000
12 000
Andre » ............
1000
10 008
Förste amanuens .........
600
6 000
Andre » .........
400
4 008
Tredje » .........
400
2004
Nyssnämnda arvoden å 6 000 kronor och 2 004 kronor utgår även vid
tandläkarhögskolorna till amanuens med en tjänstgöringsskyldighet av 670
timmar för år resp. tredje amanuens med en tjänstgöringsskyldighet av
300 timmar för år. Vid dessa högskolor finnes även anställda assistenter
med en tjänstgöringsskyldighet av 670 timmar för år. Till dessa utgår arvoden
å 8.076 kronor för år.
Å fackhögskolornas undervisningsinstitutioner finnes, förutom i vissa
fall arvodesavlönade assistenter och amanuenser, assistenter med löneplansanställning.
För sistnämnda assistenter gäller i allmänhet en tjänstgöringsskyldighet
av 42 timmar för vecka. Deras anställningsform och lönegradsplacering
framgår av följande sammanställning.
Högskola
Anställningsform och löneställning
Tekniska högskolorna
civilingenjör
Cg 22
Lantbrukshögskolan
fil. lic., agronom
Cg 19 — 1 år —Cg 22 —2 år —Cg 23
annan akademiker
Cg 17 — 1 år — Cg 20 — 2 år — Cg 22 — 2 år — Cg 23
Veterinärhögskolan
leg. veterinär
Cf 22 — 1 Vi år — Ce 24
Skogshögskolan
jägmästare
Cg 20 — 1 Vi år — Cg 22
Vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut finnes motsvarande
assistenter vid de till högre mejerikursen hörande institutionerna samt vid
trädgårdsavdelningen, lantbruksavdelningen och maskinavdelningen. Dessa
är hänförda till Cg 19, om de avlagt agronom-, hortonom- eller mejeriingenjörsexamen,
men eljest till Cg 17.
I skrivelse den 13 november 1952 har styrelsen för skogshögskolan och
statens skogsforskningsinstitut hemställt, att assistenterna vid skogshögskolans
undervisningsinstitutioner måtte beredas extra ordinarie anställning
och erhålla förhöjd löneställning. Vidare har styrelserna för veterinärhögskolan
och statens veterinärmedicinska anstalt i en den 19 december
1952 och den 29 januari 1953 dagtecknad skrivelse hemställt hl. a. om upp
-
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 169.
hävande av gällande bestämmelser angående löneställning och befordringsgång
för assistentpersonal vid högskolan och anstalten.
I anslutning till de framlagda resultaten av tjänsteförteckningskommitténs
arbete har jag funnit mig böra upptaga till övervägande i vad mån
tjänsteförteckningsrevisionen bör föranleda ändring i de nyssnämnda befattningshavarnas
löneförmåner. Jag har därvid berett Sveriges akademikers
centralorganisation tillfälle att framföra sina synpunkter på lönefrågan för
den arvodesanställda personalen vid universiteten och högskolorna. Denna
organisation har härvid yrkat, att biträdande lärare utan docentkompetens
skall erhålla extra ordinarie anställning i Ce 27 och att universitetslektor
skall anställas såsom extra tjänsteman i lönegrad Cg 29. I samband härmed
har organisationen även gjort gällande, att såväl assistenter som förste och
andre amanuenser bör erhålla lönegradsplacerade tjänster och därvid placeras
i lönegrader, som skulle medföra icke oväsentliga löneförbättringar.
För tredje amanuenserna har föreslagits förhöjning av arvodena.
För egen del har jag funnit skäl föreligga för en förhöjning endast av
arvodena för biträdande lärare, som icke är docentkompetent, och för universitetslektor.
Någon förändring av anställningsformen kan jag däremot
icke tillstyrka vare sig för dessa båda kategorier eller för assistenter och
amanuenser.
Såsom förut nämnts fastställdes vid 1952 års riksdag arvodet för docentkompetent
biträdande lärare till att motsvara lönen i 30 löneklassen. Med
utgångspunkt härifrån synes arvodet för icke docentkompetent biträdande
lärare böra bestämmas till 15 240 kronor för år, vilket belopp nära motsvarar
lönen i 25 löneklassen å 3-ort. För universitetslektor torde arvodet
böra utgå med 17 040 kronor för år. Sistnämnda belopp ansluter sig till
lönen i 27 löneklassen å 3-ort.
Vad härefter angår den lönegradsplacerade assistentpersonalen vid fackliögskolornas
undervisningsinstitutioner synes de vid 1952 års riksdag beslutade
ändringarna i bestämmelserna om reglerad befordringsgång för
amanuenser böra föranleda en omprövning av denna personalgrupps löneställning.
För dessa assistenter synes i princip böra i viss utsträckning
tillämpas de gällande bestämmelserna om reglerad befordringsgång för
amanuenspersonal, varvid dock med hänsyn till dessa tjänsters karaktär
— förutom att anställning såsom extra tjänstemän skall tillämpas —
befordringsgången bör följas allenast upp till näst högsta lönegraden.
Detta innebär, att assistent vid de tekniska högskolorna, lantbrukshögskolan
och skogshögskolan, som avlagt civilingenjörs-, agronom- eller jägmästarexamen
eller som är filosofie licentiat, placeras i Cg 21 och efter IV2 år
uppflyttas till Cg 23. Assistent med annan akademisk examen bör placeras
i Cg 19 och uppflyttas efter IV2 år till Cg 21 och efter ytterligare 2 år till
Cg 23. Med hänsyn till de framträdande rekryteringssvårigheterna vid de
Kungl. Maj.ts proposition nr 169.
7
tekniska högskolorna synes dock möjlighet böra föreligga att vid dessa
högskolor placera assistent med civilingenjörsexamen direkt i Cg 23.
Jämväl för assistenterna vid veterinärhögskolans undervisningsinstitutioner
bör i fortsättningen i princip tillämpas samma anställningsform och
lönegrader som vid de övriga fackhögskolorna. Härmed avser jag emellertid
icke någon ändring i anställningsform och lönegradsplacering för de assistenter
vid veterinärhögskolan, som angivits i propositionen 1952: 241.
Utan hinder av vad jag förordat bör Kungl. Maj :t äga möjlighet medge
att i särskilda fall i stället för extra anställning arvodesanställning må tilllämpas
för i det föregående avsedda assistenter. I sådana fall bör det också
ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa arvodena.
Vad slutligen angår assistenterna vid förenämnda institutioner och avdelningar
vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut förordar jag,
att assistent, som är filosofie licentiat eller avlagt agronom- eller hortonomexamen,
placeras i Cg 21 och att assistent med mejeriingenjörsexamen eller
annan än nyss nämnd akademisk examen hänföres till Cg 19.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela bestämmelser om
löneställningen för den som utan att inneha avsedd kompetens förordnas
till assistent å undervisningsinstitution vid högskola liksom också om löneoch
anställningsförhållanden för assistenter i lägre lönegrad än den 25
vid statens veterinärmedicinska anstalt och veterinärinrättningen i Skara.
Hemställan.
Vad jag i det föregående förordat synes böra lända till efterrättelse från
och med den 1 juli 1953. I vissa fall kan förslagen, som beräknats föranleda
en kostnadsökning med 250 000 kronor för år, för nästa budgetår medföra
behov av överskridande av maximerade anslag och anslagsposter. Riksdagens
bemyndigande härtill torde böra inhämtas.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att
1) godkänna de i det föregående angivna grunderna för
höjning av arvodena till vissa läkare vid Sabbatsbergs sjukhus,
assistenter vid statens rättsläkarstationer samt universitetslektorer
och vissa biträdande lärare vid universiteten
och högskolorna ävensom för reglering av avlöningsförmånerna
för vissa assistenter vid fackhögskolor m. m.; samt
2) bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret 1953/54
medge de överskridanden av maximerade anslag och anslagsposter,
som kan bli erforderliga i anledning av vad
under 1) förordats.
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 169.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Lennart Hauschildt.
Emil Kihlströms Tryckeri A.-B. Stockholm 1953
530895
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1953:209 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönegradsplacering för viss biträdesoch hålkort sper sonal. a1 i texten
- SU 1953:92 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förhöjning av vissa arvoden m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 5 i texten