Sök i Ratio Lex

Angående bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret 1958/54, m. m

1953-03-20 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:170, Angående bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret 1958/54, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

1

Nr 170.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bidrag till

Ericastiftelsen för budgetåret 1958/54, m. m.; given

Stockholms slott den 20 mars 1953.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Ivar Persson.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet injör Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

20 mars 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,

Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson,

Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

anför chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, följande.

I årets statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, har Kungl.

Maj:t under punkten 225 föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, för budgetåret 1953/54 beräkna till Bidrag till Ericastiftelsen

ett anslag av 100 000 kronor. Sedan beredningen av denna anslagsfråga

numera avslutats, anhåller jag att få ånyo anmäla densamma.

Samtidigt torde jag få anmäla uppkomna frågor om förbättrat statsbidrag

till stiftelsen Västerbottens läns arbetsstugor och om anslag till engångsanskaffning

av utrustning vid nomadskolan i Jokkmokk samt viss fråga

rörande personalförteckningen för folkskoleseminarierna.

1 — Bihan g till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 170.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 170.

1. Bidrag till Ericastiftelsen.

Statsbidraget till Ericastiftelsen, som utgått från särskilt riksstatsanslag

alltsedan år 1938, avser stiftelsens läkepedagogiska institut, som omfattar

tre avdelningar, nämligen en avdelning för psykisk hälsovård bland barn

och ungdom, grundad 1934, en rådgivningsbyrå, grundad 1936, och ett

läkepedagogiskt seminarium, grundat 1937. Anslaget till Ericastiftelsen

utgick under budgetåren 1947/1951 med 35 000 kronor per år. För verksamheten

under budgetåret 1951/52 beviljade riksdagen statligt bidrag

med sammanlagt 73 000 kronor. För verksamheten under innevarande

budgetår utgör statsbidraget 80 000 kronor. (Se 1952 års statsverksproposition,

bil. åttonde huvudtiteln, sid. 298—300.) Statens bidrag har ursprungligen

motiverats främst av intresset att understödja det läkepedagogiska

seminariet. Stiftelsen åtnjuter också bidrag av Stockholms stad.

I förra årets statsverksproposition omtalade jag vid anmälan av frågan

om Ericastiftelsens anslagsbehov för budgetåret 1952/53, att en undersökning

igångsatts rörande stiftelsens ekonomiska ställning och förutsättningarna

för dess fortbestånd. Jag hade under hand erfarit, att denna undersökning

— som verkställdes av två utredningsmän, den ena tillkallad av

min företrädare i ämbetet och den andra tillkallad av vederbörande borgarråd

i Stockholms stad — skulle vara i det närmaste färdig. Ett ställningstagande

till undersökningens resultat och till utredningsmännens förslag

måste emellertid antagas bliva avgörande för statens engagemang

gentemot stiftelsen under en längre tid. Jag var icke beredd att då träffa

ett dylikt avgörande utan föreslog ett bidrag så avvägt, att det kunde

beräknas i huvudsak motsvara kostnaderna för seminariet.

Den ifrågavarande utredningen har av olika skäl blivit försenad. Den

blir färdig under nu innevarande månad. Utredningsförslaget måste bli

föremål för sedvanlig remissbehandling och förhandlingar måste upptagas

med Stockholms stad. Med hänsyn härtill finner jag mig böra lägga i huvudsak

samma synpunkter på frågan om anslagstilldelningen för nästa budgetår,

som jag gjorde i förra årets proposition beträffande anslaget för innevarande

budgetår.

Ericastiftelsen har i en skrivelse angående anslagsbehovet under budgetåret

1953/54 anmält, att den uppskattade sitt behov av anslag från

staten och Stockholms stad under nämnda budgetår till 246 000 kronor

men att den icke — i avvaktan på resultatet av den pågående utredningen

— ansåge sig kunna ingå på frågan om hur detta anslagsbelopp borde fördelas

mellan staten och staden. Stiftelsen har i sin framställning också diskuterat

frågan om personalbehovet och om löneställningen för den hos

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 170. 3

stiftelsen anställda personalen samt framlagt vissa förslag i dessa hänseenden.

Av förut nämnda skäl framlägger jag nu icke något förslag om nya grunder

för beräknande av statens bidrag till Ericastiftelsen. Med utgångspunkt

i den förra året angivna grunden för nämnda bidrags beräknande uppskattar

jag medelsbehovet under förevarande riksstatsanslag för nästa budgetår

till 110 000 kronor. Jag utgår därvid från att personalen icke skall utökas

för närvarande. Beträffande de av stiftelsen framförda lönegradsförslagen

torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att taga ställning därtill i samband

med att Kungl. Maj:t sedermera ställer anslaget till förfogande.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit — vilket visserligen innebär en

anslagsminskning med 8 000 kronor men dock utgör en höjning av de per

budgetår beräknade bidragsmedlen med 30 000 kronor i förhållande till

innevarande budgetår — anser jag mig kunna påräkna en väsentlig höjning

även av Stockholms stads bidrag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att såsom Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret

1953/54 anvisa ett anslag av 110 000 kronor.

2. Förbättrat statsbidrag till stiftelsen Västerbottens

läns arbetsstugor.

Under skolgång i folk- och fortsättningsskolor måste skolbarnen från

Norrlands glesbygder i betydande omfattning inackorderas. Inackorderingen

sker i skolhem, arbetsstugor och enskilda hem. Skolhem och arbetsstugor

fyller numera samma ändamål. Båda mottager från skola avlägset

boende barn till inackordering under skoltiden och är ordnade som internat.

Tillsynen och organisationen är för båda inrättningarna i huvudsak desamma.

Mellan skolhem och arbetsstugor föreligger dock den skillnaden,

att de förra ledes av skoldistrikten, som även ansvarar för anläggningarnas

drifts- och underhållskostnader, medan motsvarande uppgifter beträffande

arbetsstugorna åvilar enskilda stiftelser. Två dylika stiftelser finnes, nämligen

stiftelsen Norrbottens läns arbetsstugor och stiftelsen Västerbottens

läns arbetsstugor. Till avlönande av föreståndarinnor, biträdande föreståndarinnor

och vikarier för dylika befattningshavare samt till barnens inackordering

lämnar staten samma bidrag till arbetsstugor som till de kommunala

skolhemmen. I förstnämnda hänseende gäller kungörelsen 1948: 208

angående statsbidrag till avlönande av folk- och småskollärare m. m. och

i sistnämnda hänseende kungörelsen 1943: 538 angående statsbidrag för

inackordering av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem, allt

i tillämpliga delar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts proposition nr 170.

Genom beslut den 14 mars 1952 uppdrog Kungl. Maj:t åt skolöverstyrelsen

att verkställa utredning angående ifrågavarande arbetsstugors fortsatta

upprätthållande och därmed sammanhängande spörsmål. Sedan överstyrelsen

uppdragit åt folkskolinspektören S. Hedby att biträda med utredning

av frågan, har Hedby till överstyrelsen överlämnat en den 1 december

1952 dagtecknad utredning, vari han föreslår, att den av nämnda

stiftelser bedrivna arbetsstuguverksamheten nedlägges samt att befintliga

arbetsstugor med visst undantag övertages av vederbörande skoldistrikt

från och med den 1 juli 1953 för användning som skolhem. Till bestridandet

av de ersättningar, som skoldistrikten enligt förslaget skulle ha att utge

till stiftelserna för övertagande av arbetsstugubyggnaderna, skulle utgå

statsbidrag med i genomsnitt 85 procent. Kostnaderna för statsverket skulle

uppgå till i runt tal 985 000 kronor. I skrivelse den 9 december 1952 har

skolöverstyrelsen helt anslutit sig till Hedbys förslag.

Med den föreslagna kommunaliseringen sammanhänger även frågorna om

den framtida dispositionen av stiftelsernas fonder liksom frågan om stiftelsernas

framtida uppgifter överhuvud. Angående nämnda frågor har stiftelserna

hos Kungl. Maj:t gjort särskild framställning.

Jag är icke beredd att nu taga ställning till förslaget om kommunalisering

av arbetsstugorna och därmed sammanhängande frågor, helst som remissbehandlingen

av dessa ärenden icke avslutats förrän i slutet av februari 1953.

Stiftelserna torde därför få förutsättas komma att fortsätta sin arbetsstuguverksamhet

även under nästa läsår. Av den föreliggande utredningen vill

det synas, som om de ekonomiska förhållandena vid stiftelsen Norrbottens

läns arbetsstugor vore relativt goda, medan däremot stiftelsen Västerbottens

läns arbetsstugor kämpar med stora ekonomiska svårigheter. För att

sistnämnda stiftelse skall kunna fortsätta sin verksamhet även under nästa

läsår kan det därför eventuellt bli nödvändigt, att den för samma tid sättes

i ett bättre statsbidragsläge. Det synes emellertid ej lämpligt att förbättringen

göres i fråga om statsbidraget till avlönande av befattningshavare,

enär detta statsbidrag utgår efter samma grunder som statsbidraget till

avlönande av folk- och småskollärare. Den erforderliga förbättringen synes

lämpligare kunna ernås i fråga om statsbidraget till inackordering, vilket

enligt den gällande statsbidragskungörelsen utgör 80 procent av ett av

Kungl. Maj:t fastställt dagbelopp för inackorderingskostnaden. Jag förordar

därför, att Kungl. Maj:t åt sig utverkar bemyndigande av riksdagen

att — om så befinnes erforderligt — för nästa budgetår medgiva statsbidrag

enligt förmånligare grunder än de nu gällande för inackordering av skolbarn

i stiftelsen Västerbottens läns arbetsstugor. Denna statsbidragsförbättring

skulle komma att belasta förslagsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag

till inackordering av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

att medgiva, att för budgetåret 1953/54 statsbidrag för

inackordering av skolbarn i arbetsstugor, tillhörande stiftelsen

Västerbottens läns arbetsstugor, må enligt Kungl.

Maj:ts närmare bestämmande utgå enligt förmånligare

grunder än de nu gällande.

3. Nomadskolor: Engångsanskaffning av utrustning

vid nomadskolan i Jokkmokk.

Till vissa byggnadsarbeten vid nomadskolan i Jokkmokk har för budgetåren

1950/51 och 1952/53 anvisats investeringsanslag om sammanlagt

362 000 kronor. Byggnadsarbetena avser i huvudsak utvidgning av skolhusoch

skolhemslokalerna samt uppförande av ett lärarbostadshus.

Till skolöverstyrelsen har nomadskolinspektören anmält, att, då skolhusoch

skolhemsbyggnaderna blir färdiga, ett belopp av 23 090 kronor enligt

specificerad kostnadsberäkning erfordras för utrustning av de utvidgade

lokalerna med möbler och dylikt. Inspektören har föreslagit, att den i omkostnadsstaten

för nomadskolorna (statsliggaren s. 656) under anslagsposten

till övriga utgifter upptagna delposten till anskaffande av viss utrustning

måtte få överskridas för vart och ett av budgetåren 1952/53 och 1953/54

med hälften av nämnda belopp. Delposten är obetecknad och för innevarande

budgetår uppförd med 10 300 kronor.

I skrivelse den 20 december 1952 hemställer skolöverstyrelsen — som

upplyser att de under nämnda delpost för innevarande budgetår anvisade

medlen redan i det närmaste förbrukats — att för det av nomadskolinspektören

angivna ändamålet delposten 1952/53 måtte få överskridas med

12 000 kronor. Med framställning om resterande belopp bör enligt överstyrelsen

anstå till dess medel under delposten anvisats för nästa budgetår

och överstyrelsen kan överblicka, i vad mån de anvisade medlen kan delvis

användas till förevarande ändamål.

Statskontoret föreslår, att ämbetsverket bemyndigas att från lappfonden

förskottera erforderligt belopp, förslagsvis högst 12 000 kronor, i avvaktan

på att riksdagen i lämpligt sammanhang genom anslag på riksstaten anvisar

medel för ändamålet.

Departementschefen. Den under nomadskolornas omkostnadsanslag upptagna

delposten till anskaffande av viss utrustning är avsedd till utgifter

för löpande utrustningsbehov vid de olika nomadskolorna. Medel för engångsanskaffning

av utrustning till de utvidgade skolhus- och skolhemslokalerna

vid nomadskolan i Jokkmokk har sålunda ej beräknats vid avvägning

av delpostens storlek för innevarande budgetår, 10 300 kronor,

och ej heller i förslaget till omkostnadsstat för nästa budgetår, där del
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. May.ts proposition nr 170.

posten föreslås uppförd med oförändrat belopp. De utvidgade skolhuslokalerna

vid nomadskolan i Jokkmokk torde bli helt färdigställda omkring den

1 maj 1953 medan de nya skolhemsutrymmena torde bli disponibla vid

budgetårsskiftet. Med hänvisning till vad jag nu anfört, har jag funnit mig

böra föreslå, att det för ifrågavarande engångsanskaffning av utrustning

erforderliga beloppet ställes till förfogande genom särskilt reservationsanslag

å riksstaten för budgetåret 1953/54. Mot den beräknade kostnaden för ändamålet,

i runt tal 23 000 kronor, har jag ingen erinran. Jag hemställer,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Nomadskolor: Engångsanskaffning av utrustning

vid nomadskolan i Jokkmokk för budgetåret 1953/54 under

riksstatens åttonde huvudtitel anvisa ett reservationsanslag

av 23 000 kronor.

4. Viss fråga rörande personalförteckningen för

folkskoleseminarierna.

Vid folkskoleseminarierna är för närvarande inrättade 137 ordinarie och

33 extra ordinarie lektorstjänster. Av de 33 extra ordinarie tjänsterna är

27 fördelade på de provisoriska seminarierna, medan återstående 6 är inrättade

vid fyra av de stadigvarande seminarierna. Extra ordinarie lektorstjänster

inrättades vid folkskoleseminarierna första gången budgetåret

1948/49. Ordinarie lektorstjänst var då placerad i lönegrad Ca 30. Beträffande

löneställningen för extra ordinarie lektorstjänster anslöt sig föredragande

departementschefen i propositionen 1948: 155 (s. 23) till skolöverstyrelsens

av statens lönenämnd biträdda förslag, enligt vilket de extra

ordinarie lektorerna skulle placeras i samma lönegrad som ordinarie lektorer,

alltså i 30 lönegraden. Riksdagen biföll detta Kungl. Maj:ts förslag

(statsutskottets utlåtande 130; riksdagens skrivelse 259).

Lektorer vid folkskoleseminarierna utnämnes av Kungl. Maj:t. Som behörighetsvillkor

beträffande lektorstjänst gäller krav på godkänt disputationsprov.

Till lektorstjänst kan jämväl efter Kungl. Maj:ts behörighetsförklaring

ifrågakomma person med lägre formell kompetens, i allmänhet

licentiatexamen.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1952: 107 angående lönegradsplaceringen

för vissa tjänster m. m. har 1952 års riksdag (vårsessionen)

fastställt ny lönegradsplacering för bland andra lektorstjänsterna vid folkskoleseminarierna.

Ordinarie lektor har sålunda uppflyttats från Ca 30 till

Ca 33. Extra ordinarie lektor — tidigare alltid placerad i lönegrad med

samma ordningsnummer som för ordinarie lektor — placeras enligt nämnda

beslut i Ce 33, om han innehar behörighet till ordinarie lektorstjänst vid

folkskoleseminarium, och eljest i Ce 30.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

Vid de allmänna läroverken finnes i princip endast ordinarie lektorstjänster,

tidigare placerade i Ca 30. För behörighet till dylik tjänst kräves

numera endast licentiatexamen. Ändrad lönegradsplacering för dessa

tjänster har fastställts av 1952 års riksdag (höstsessionen) i anledning av

förslag i propositionen 1952: 241 angående lönegradsplaceringen för vissa

tjänster m. m. Lektor vilken avlagt sådant disputationsprov, som före utgången

av år 1952 utgjorde villkor för behörighet till lektorstjänst vid allmänt

läroverk, har sålunda placerats i Ca 33, medan annan lektor placerats

i Ca 31.

Med stöd av riksdagens medgivande (skrivelse 1952: 334) har Kungl. Maj :t

i beslut den 6 juni 1952 angående vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen

vid de högre skolorna förordnat, bland annat, att högst 15 sådana

lektorstjänster vid högre allmänna läroverk, som icke kunnat besättas med

ordinarie innehavare, må under vissa förutsättningar och villkor utbytas

mot extra ordinarie lektorst jänster i samma lönegrad, för vilka sistnämnda

tjänster gäller lägre behörighetsvillkor. I enlighet med vad nyss angivits

beträffande lönegradsplaceringen för lektorstjänsterna vid läroverken, är

dessa extra ordinarie lektorst jänster nu placerade i Ce 31.

Med beaktande av att, då extra ordinarie lektor st jänster första gången

inrättades vid folkskoleseminarierna, dessa tjänster placerades i Ce 30 under

hänvisning till att ordinarie lektor då tillhörde Ca 30, och med hänsyn

till vad i övrigt här förut anförts, synes beslutet om uppflyttning av de

ordinarie lektorerna vid läroverken till lägst Ca 31 (för utbytestjänst Ce 31)

icke rimligen kunna ges annan innebörd än att därav också följer, att extra

ordinarie lektor vid folkskoleseminarium skall placeras i Ce 31.

Jag ämnar senare för Kungl. Maj:t framlägga förslag till vissa ändringar

i personalförteckningen m. m. för folkskoleseminarierna i anledning av riksdagens

beslut beträffande propositionen 1952:241. Därest riksdagen icke

framställer någon erinran mot vad här anförts, torde Kungl. Maj:t då vilja

av nyss angivna skäl fastställa löneställningen för extra ordinarie lektor

vid folkskoleseminarium, vilken icke är behörig till ordinarie lektorstjänst

vid dylikt seminarium, till lönegrad Ce 31.

Vad departementschefen sålunda under punkterna 1—3

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämmer, bifaller

Hans Maj:t Konungen samt förordnar, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hans Brinck.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1953:222 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1953/54 till bidrag till Erieastiftelsen m. m. a1 i texten