Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 och 4 §§ lagen den 10 maj 1901 (nr 26 s. 1) om inteckning i fartyg, m. m

1953-03-20 · 13 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:173, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 och 4 §§ lagen den 10 maj 1901 (nr 26 s. 1) om inteckning i fartyg, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 173.

1

Nr 173.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändrad lydelse av 1 och 4 §§ lagen den 10

maj 1901 (nr 26 s. 1) om inteckning i fartyg, m. m.;

given Stockholms slott den 20 mars 1953.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj :t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till

1) lag angående ändrad lydelse av 1 och 4 §§ lagen den 10 maj 1901 (nr

26 s. 1) om inteckning i fartyg; samt

2) lag om ändrad lydelse av 1 § 2 mom. sjöarbetstidslagen den 26 augusti

1948 (nr 631).

GUSTAF ADOLF.

John Ericsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen nr 119 begäres bl. a. bemyndigande för Kungl. Maj:t att

besluta, att vårt land lämnar nu tillämpade skeppsmätningsregler och övergår

till ett på engelsk mätningsmetod byggt skeppsmätningssystem. En sådan

övergång skulle medföra bl. a. att nettodräktigheten hos så gott som alla

svenska fartyg blir mindre.

Enligt lagen om inteckning i fartyg är förutsättningen för att ett fartyg

skall kunna intccknas, att dess nettodräktighet uppgår till minst fem registerton.

I sjöarbetstidslagen stadgas bl. a. att lagen icke är tillämplig beträffande

närmare angivna fartyg, vilkas nettodräktighet understiger 20 registerton.

Med de i denna proposition framlagda lagförslagen åsyftas att ändra nämnda

båda tonnagegränser på sådant sätt, att återgivna stadganden i lagen om

inteckning i fartyg och sjöarbetstidslagen efter övergången till det engelska

skeppsmätningssystemet får samma materiella innehåll som för närvarande. 1

1 Bihnmj till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 173.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 173.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 1 och 4 §§ lagen den 10 maj 1901

(nr 26 s. 1) om inteckning i fartyg.

Härigenom förordnas, att 1 och 4 §§ lagen den 10 maj 1901 om inteckning

i fartyg1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse:)

1

Fartyg, som har en dräktighet av

fem registerton eller därutöver och

år i fartygsregistret infört, må, där

ägaren det medgiver, intecknas för

fordran, efter ty här nedan sägs; och

njute, där det skett, fordringsägaren

panträtt i fartyget. Tillhör fartyget

flere gemensamt, må ej inteckning

meddelas, med mindre samtliga delägare

därtill lämnat medgivande.

Ej må

(Föreslagen lydelse:)

§•

I fartygsregistret infört fartyg, som

har en nettodräktighet av minst tre

registerton eller, om fartyget är avsett

uteslutande för bogsering eller

isbrytning, en bruttodräktighet av

minst tio registerton, må, där ägaren

det medgiver, intecknas för fordran,

efter ty här nedan sägs; och njute,

där det skett, fordringsägaren panträtt

i fartyget. Tillhör fartyget flere

gemensamt, må ej inteckning meddelas,

med mindre samtliga delägare

därtill lämnat medgivande,

samma fordran.

4

Då inteckning-------

Första gången inteckning sökes i

fartyg, som har en dräktighet under

tjugu registerton, skall ingivas bevis

av tullförvaltning, att det nummer,

som vid registreringen tilldelats fartyget,

är därå inhugget i överensstämmelse

med vad därutinnan är

särskilt stadgat.

§•

till inskrivningsdomaren.

Första gången inteckning sökes i

fartyg, som har en nettodräktighet

under tjugo registerton, skall ingivas

bevis av tullförvaltning, att det nummer,

som vid registreringen tilldelats

fartyget, är därå inhugget i överensstämmelse

med vad därutinnan är

särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer. 1

1 Senaste lydelse av 1 §, se SFS 1920:186, samt av 4 §, se SFS 1936: 226.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 173.

3

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 1 § 2 mom. sjöarbetstidslagen den 26 augusti

1948 (nr 631).

Härigenom förordnas, att 1 § 2 mom. sjöarbetstidslagen den 26 augusti

1948 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

1 §•

2 mom. Från lagens tillämpning undantages arbete som utföres av

befälhavare å —--reaisterton: eller

person som är anställd å fartyg av

a) kronan tillhörigt —---eller

f) segelfartyg utan hjälpmaskin,

sådant segelfartyg med hjälpmaskin

vars bruttodräktighet understiger

100 registerton, eller oek annat fartyg

som har en nettodräktighet understigande

20 registerton, såvida ej

Konungen om fartyg varom nu är

sagt annorlunda förordnat.

följande slag, nämligen

passagerare,

f) segelfartyg utan hjälpmaskin,

sådant segelfartyg med hjälpmaskin

vars bruttodräktighet understiger

100 registerton, eller oek annat fartyg

som har en nettodräktighet understigande

15 registerton, såvida ej

Konungen om fartyg varom nu är

sagt annorlunda förordnat.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 173.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

27 februari 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Lingman,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie- och socialdepartementen

anmäler chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, fråga

om ändrad lydelse av 1 och 4 §§ lagen den 10 maj 1901 (nr 26 s. 1) om inteckning

i fartyg och av 1 § 2 mom. sjöarbetstidslagen den 26 augusti 1948

(nr 631) samt anför därvid följande.

I föregående ärende i statsrådsprotokollet har Kungl. Maj :t beslutat föreslå

riksdagen att dels godkänna att vid tidpunkt, som Kungl. Maj :t äger bestämma,

Sverige övergår till ett på engelsk mätningsmetod byggt skeppsmätningssystem,

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att, bland annat, vid tidpunkt,

som Kungl. Maj :t äger bestämma, för Sveriges del godkänna 1947 års konvention

om ett enhetligt skeppsmätningssystem, dels ock anvisa anslag till

skeppsmätningsväsendet för budgetåret 1953/54. Vid ärendets anmälan

framhöll jag, att en övergång till ett på engelsk grund byggt skeppsmätningssystem

medförde behov av vissa ändringar i lagen om inteckning i fartyg

och i sjöarbetstidslagen samt att i anledning härav ett inom handelsdepartementet

upprättat förslag till ändringar i dessa lagar borde granskas i

lagrådet. Jag ber nu att få redogöra för bakgrunden till dessa av övergången

till ett nytt skeppsmätningssystem föranledda lagändringar.

Enligt 1 § lagen om inteckning i fartyg, sådant lagrummet lyder enligt

lag den 7 maj 1920, fordras för att fartyg skall kunna intecknas, förutom

att fartyget är infört i fartygsregistret, att det har en dräktighet av fem

registerton eller därutöver. Med dräktighet avses i lagen netto- eller avgiftspliktig

dräktighet. Enligt lagrummets ursprungliga lydelse var inteckningsrätten

begränsad till fartyg av tjugu tons dräklighet eller därutöver. Utvidgningen

av inteckningsrätten synes främst ha haft till syfte att för ägare av

fiskefartyg och bogserfartyg, vilka fartygsgrupper vid inteckningsinstitutets

införande i stort sett befann sig under den lagstadgade minimigränsen, öppna

större kreditmöjligheter. Inteckningsinstitutet torde ha vunnit vidsträckt

användning beträffande ifrågavarande mindre fartyg. Till belysning härav

må anföras, att av de 34 fiskefartyg med en nettodräktighet av 5—8 ton,

som år 1951 fanns införda i Sveriges skeppslista, enligt uppgift av kommerskollegium

32 fartyg var intecknade för fordran.

Jämlikt 4 § andra stycket i lagen skall första gången inteckning sökes i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 173.

5

fartyg, som har en dräktighet under tjugu registerton, ingivas bevis av

tullförvaltning, att det nummer, som vid registreringen tilldelats fartyget,

är därå inhugget i överensstämmelse med vad därutinnan är särskilt stadgat.

Jämlikt 1 § 1 mom. sjöarbetstidslagen äger denna lag tillämpning beträffande

arbete, som å svenskt fartyg anställd person för fartygets räkning eller

eljest på grund av förmans uppdrag utför ombord å fartyget eller annorstädes.

Härifrån stadgas emellertid i 2 mom. samma lagrum åtskilliga undantag.

Bl. a. är lagen icke tillämplig å arbete som utföres av person, anställd

å annat fartyg än segelfartyg, såvida fartyget har en nettodräktighet understigande

20 registerton samt Konungen icke annorlunda förordnat [1 §

2 mom. f) ]. Enligt 1 § 3 mom. må Konungen eller myndighet som Konungen

förordnar, när synnerliga skäl därtill är, medgiva undantag jämväl i övrigt

från tillämpningen av lagen.

Det bör i detta sammanhang framhållas att även andra lagar än de båda

nu nämnda skulle komma att indirekt beröras av en övergång till det engelska

skeppsmätningssystemet. Detta gäller främst lagen den 20 juni 1924

med särskilda bestämmelser angående olovlig befattning med spritdrycker

och vin jämte därtill hörande lagar den 27 november 1925 om utsträckt tilllämpning

av sistnämnda lag och den 31 maj 1935 med tillägg till gällande

bestämmelser rörande införsel av spritdrycker och vin till svenskt territorialvatten,

vidare lagen den 8 juni 1923 om straff för olovlig varuinförsel och

lagen den 18 juni 1949 om straff för olovlig varuutförsel.

Enligt lagstiftningen om olovlig befattning med spritdrycker och vin gäller

bl. a., att sådana drycker — utom i närmare angivna undantagsfall -—

icke må med farkost av mindre nettodräktighet än femhundra ton införas

från internationellt eller utländskt område till svenskt territorialvatten eller,

i vissa fall, till farvatten utanför den svenska territorialvattengränsen. Överträdelse

av dessa stadganden medför straffansvar. Dessutom straffas bl. a.

envar, som för egen eller annans räkning forslar spritdrycker eller vin, där

det är uppenbart att dryckerna olovligen införts. Straffet är böter eller, i

svårare fall, fängelse eller straffarbete. Vidare skall under närmare angivna

förutsättningar farkost av mindre nettodräktighet än 500 ton och — i visst

fall — 40 ton, vilken använts vid olovlig införsel eller olovlig forsling av

spritdrycker och vin, förklaras förverkad. Besväras farkosten av sjöpanträtt

eller inteckning må domstolen även förklara, att panträtten skall upphöra.

Slutligen stadgas skyldighet för fartygsägare att i vissa fall gälda

kostnad för bevakning, som av myndighet anordnats å farkost av mindre

nettodräktighet än 500 ton.

Jämlikt lagen om straff för olovlig varuinförsel straffas envar, som i strid

mot gällande bestämmelser inför vara till riket. Olovligen infört gods skall,

med visst undantag, vara förverkat. Sker sådant förverkande, skall under

närmare angivna förutsättningar också farkost av mindre nettodräktighet än

120 ton, som begagnats för transport av det olovligen införda godset, förklaras

förverkad. Också här gäller alt panträtt i förverkad farkost kan förklaras

skola upphöra.

opaginerad Kontrollera mot PDF

c

Kungl. Maj.ts proposition nr 173.

Lagen om straff för olovlig varuutförsel upptager motsvarande bestämmelser

om förverkande av farkost samt upphörande av panträtt.

I skrivelse den 24 januari 1953 har kommerskollegium omnämnt, att kollegium

verkställt en översyn av de författningar rörande sjöfart, sjösäkerhet,

lots- och tullväsendet in. in., som berörs av en övergång till det engelska

skeppsmätningssystemet. Enligt kollegiets mening leder en sådan översyn

till att — såvitt angår författningar vilkas ändring förutsätter riksdagens

medverkan — endast lagen om inteckning i fartyg behöver ändras.

I denna fråga framhåller kollegium inledningsvis, att det engelska systemet

kommer att medföra en sänkning av nettotontalen bl. a. beträffande

fiskefartyg och bogserfartyg.

Sålunda har en inom kollegium gjord statistisk undersökning rörande

1949 års svenska fartygsbestånd beträffande fiskefartygen givit vid

handen, att nettodräktigheten skulle nedgå med i genomsnitt cirka 23 procent.

Ett bibehållande av den nuvarande inteckningsgränsen vid övergång till

det nya mätningssystemet skulle sålunda få till följd, att möjligheten att erhålla

inteckning i fiskefartyg bleve begränsad. För undvikande av en sådan

konsekvens synes det kollegium bliva erforderligt att sänka inteckningsgränsen

från fem till tre registerton.

Vad angår bogserfartygen har dessa enligt kommerskollegium i allmänhet

mycket låga nettotontal, under det att deras värde är relativt högt.

Fartygen innehåller så gott som uteslutande rum, vilka är avdragsberättigade

såväl enligt de nuvarande svenska skeppsmätningsreglerna som enligt de internationella,

d. v. s. rum för befälhavare och besättning, navigationsrum,

båtsmansförrådsrum, vattenbarlastrum samt maskin- och bränslerum. Maskinrummet

upptager i regel en mycket stor del av ett bogserfartygs rymd.

Enligt föreskrift i gällande skeppsmätningsförordning är bogserfartyg, ävensom

isbrytare, undantagna från eljest stadgad begränsning av maskinrumsavdraget.

En motsvarande bestämmelse finnes införd i artikel 75 punkt 3

i de internationella skeppsmätningsreglerna.

Maskinrumsavdraget, beräknat enligt sistnämnda regler, blir i fråga om

bogserfartygen ofta så stort, att det tillsammans med övriga avdrag uppgår

till en volym, som nära nog motsvarar eller till och med överstiger bruttodräktigheten.

Med tillämpning av de nya mätningsreglerna kommer sålunda

bogserfartygens nettodräktighet i många fall att nedgå till endast ett eller

annat ton; i vissa fall kommer nettodräktigheten att bliva lika med noll.

Med hänsyn till vad nu anförts synes det kommerskollegium bli nödvändigt

att vid en övergång till de internationella skeppsmätningsreglerna antingen

frigiva inteckningsrätten beträffande bogserfartygen eller för dessa

fartyg bestämma en inteckningsgräns efter bruttodräktigheten. Kollegium,

som finner det lämpligt att en undre gräns för inteckningsbarhet bibehålies,

förordar det senare alternativet. Den på bruttodräktigheten baserade gränsen

bör enligt kollegium bestämmas till tio registerton. Genom fastställandet

av en dylik gräns blir bogserfartyg, som för närvarande har en nettodräktighet

av fem registerton eller därutöver, inteckningsbara även efter det nya

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 173.

7

mätningssystemets införande. Kollegium framhåller i detta sammanhang,

att bogserfartygens bruttodräktighet enligt de internationella mätningsreglerna

i allmänhet kommer att ligga något under fartygens nuvarande svenska

bruttodräktighet beroende på att styrhytt, kabyss, nedgångar och w. c.

uteslutes enligt de internationella bestämmelserna men icke är uteslutna

enligt de svenska. Kollegium omnämner vidare, att uppgift om fartygs brutlodräktighet,

utan att särskild författningsföreskrift därom finnes, införes i

fartygsregistret.

För att skapa en någorlunda fast avgränsning av den fartygsgrupp, varom

här är fråga, föreslår kommerskollegium att i lagen utsäges, att med bogserfartyg

i förevarande sammanhang avses fartyg, som uteslutande är avsett

för bogsering.

Den nu föreslagna lagändringen nödvändiggör enligt kommerskollegium

även ändring av 4 § andra stycket i inteckningslagen. Då en på bruttodräktigheten

grundad inteckningsrätt införes i nämnda lag, bör nämligen enligt

kollegium åt förevarande lagrum givas sådan avfattning, att därav framgår

alt med dräktighet i lagrummet avses nettodräktighet.

I enlighet med vad sålunda anförts har kommerskollegium upprättat ett

förslag till ändrad lydelse av 1 och 4 §§ lagen om inteckning i fartyg.

Beträffande sjöarbetstidslagen framhåller kommerskollegium att, eftersom

en övergång till de internationella skeppsmätningsreglerna i allmänhet

kommer att medföra en minskning av fartygens nettodräktighet, det kan förutses

att en del vid övergången förefintliga fartyg kommer under 20-tonsgränsen

och därmed faller utanför lagens tillämpning. Det synes kollegium

naturligt att dessa fartyg även efter det nya mätningssystemets införande

blir underkastade lagens bestämmelser. Enligt kollegiets mening torde ett

stadgande härom kunna med stöd av den åt Konungen i 1 § 2 mom. f) lämnade

befogenheten utfärdas i administrativ ordning.

I övrigt har kommerskollegium funnit lagstiftningsåtgärder icke vara erforderliga.

Över kommerskollegiets förslag om ändringar i lagen om inteckning i fartyg

har yttranden inhämtats från fiskeristyrelsen och Stockholms rådhusrätt.

Rådhusrätten har till sitt utlåtande fogat ett från inskrivningsdomarna

i Stockholm införskaffat yttrande.

Fiskeristyrelsen förordar kommerskollegiets förslag i vad detsamma berör

fiskefartyg.

Inskrivningsdomarna i Stockholm förklarar sig ur inskrivningssynpunkt

icke ha någon erinran mot kollegiets förslag. Icke heller Stockholms rådhusrätt

framställer någon erinran.

Beträffande sambandet mellan det ifrågasatta nya skeppsmätningssystemet,

å ena, samt lagstiftningen om olovlig befattning med spritdrycker och

vin ävensom lagarna om straff för olovlig varuinförsel och olovlig varuutförsel,

å andra sidan, har generaltullstgrelsen uttalat sig i ett till kommerskollegium

ingivet, den 21 november 1952 dagtecknat yttrande över förslaget om

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 173.

Sveriges anslutning till 1947 års skeppsmätningskonvention. Styrelsen framhåller

att, om nuvarande tonnagegränser behålles oförändrade i dessa författningar,

en övergång till konventionssystemet indirekt skulle medföra en

utvidgning av författningarnas tillämpningsområde och sålunda skärpa dessa.

Enligt styrelsens mening utgör dock denna omständighet icke tillräckligt

skäl för en ändring av nu gällande tonnagegränser. Styrelsen ifrågasätter

dock, om icke spörsmålet bör underställas riksdagen.

Departementschefen. Kungl. Maj :t har, såsom förut nämnts, beslutat

föreslå riksdagen att godkänna, att Sverige vid tidpunkt, som Kungl. Maj :t

äger bestämma, övergår till ett på engelsk mätningsmetod byggt skeppsmätningssystem.

En sådan övergång medför för nästan alla fartygskategorier

en sänkning av fartygens nettodräktighet. Av undersökningar, som

gjorts av kommerskollegium, framgår sålunda att nettodräkligheten enligt

det engelska skeppsmätningssystemet uppgår till i genomsnitt ungefär

77 å 78 procent av nettodräktigheten enligt nuvarande svenska bestämmelser.

Stora olikheter föreligger emellertid mellan olika slag av fartyg.

Vissa fartygskategorier erhåller sålunda vid mätning enligt det engelska

systemet en sänkning av nettodräktigheten, som är avsevärt större

än den genomsnittliga. Nämnas må härutinnan, att för kylrumsfartyg och

bogserfartyg nettodräktigheten enligt det engelska mätningssystemet

av kollegium befunnits bli i medeltal respektive cirka 47 och 24 procent

av den nuvarande svenska nettodräktigheten. För vissa andra fartygskategorier

blir däremot förändringarna i tontalssiffrorna betydligt mindre än

vad förutnämnda genomsnittstal för fartygsbeståndet i dess helhet anger.

Inom en och samma fartygsgrupp kan för övrigt rätt betydande avvikelser

från det för gruppen gällande genomsnittstalet förekomma.

Under nu angivna förhållanden förändras uppenbarligen den reella innebörden

av bl. a. sådana lagbestämmelser, där fartygs storlek angivits efter

nettodräktigheten, beräknad efter gällande skeppsmätningsregler. Sålunda

blir det, för att icke den nuvarande rätten att inteckna fartyg skall beskäras,

nödvändigt att vid övergången till det nya mätningssystemet sänka den

i lagen om inteckning i fartyg stadgade minimigränsen för denna inteckningsrätt.

Med hänsyn till resultatet av kommerskollegiets undersökningar

rörande förhållandet mellan engelsk nettodräktighet och nuvarande svensk

nettodräktighet biträder jag kollegiets förslag, att för fartyg i allmänhet

rätt till inteckning skall föreligga, därest fartyget har en nettodräktighet

av tre registerton eller därutöver.

Ett speciellt problem erbjuder bogser- och isbrytarfartygen, vilkas nettodräktighet

enligt engelska skeppsmätningsregler i många fall kommer att

nedgå till ett eller annat registerton och i vissa fall blir lika med noll. För

dessa fartygs del synes lämpligen rätten till inteckning böra göras beroende

av bruttodräktigheten och inteckningsrätt medgivas, därest fartyget har en

bruttodräktighet av tio registerton eller därutöver. Kommerskollegium har

för sin del föreslagit, att ifrågavarande specialregel skall gälla för bogserfar
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 173.

9

tyg, varmed enligt kollegiets definition avses fartyg, som uteslutande är

avsett för bogsering. Med hänsyn till innehållet i de engelska mätningsreglerna

och då bl. a. bogserfartyg i många fall på vintern användes till

isbrytning synes nyssnämnda specialregel böra omfatta fartyg, som är avsett

uteslutande för bogsering eller isbrytning. I anslutning till införandet

av förevarande stadgande i lagen om inteckning i fartyg torde förordningen

angående registrering av svenska fartyg böra kompletteras med föreskrift

om att i fartygsregistret skall upptagas jämväl fartygets bruttodräktighet.

I enlighet med kommerskollegiets förslag torde i 4 § andra stycket lagen

om inteckning i fartyg böra angivas, att i lagrummet fråga är om nettodräktighet.

Också i fråga om sjöarbetstidslagen kommer en övergång till det internationella

skeppsmätningssystemet att leda till en faktisk ändring av gällande

lagbestämmelser. Det kan nämligen förutses att en del existerande fartyg

med en nettodräktighet om minst 20 ton vid övergången kommer under denna

gräns och därmed faller utanför lagen. Såsom kommerskollegium ansett

är det knappast rimligt att i sådan ordning inskränka lagens räckvidd.

Gränsen har bestämts under hänsynstagande till arbetarskyddssynpunkter

och sociala förhållanden. Den bör därför icke sänkas utan ingående prövning.

Enligt kollegiets förslag skulle ett stadgande, innebärande att lagen

alltjämt är tillämplig å förefintliga fartyg som vid övergången till nya

skeppsmätningsregler har en nettodräktighet om minst 20 ton, kunna utfärdas

i administrativ ordning. Visserligen upptager lagen en bestämmelse

om att Konungen äger förordna, att lagen skall vara tillämplig även å fartyg

med en nettodräktighet understigande 20 ton, men det torde knappast

vara förenligt med lagens andemening att Konungen begagnar denna sin befogenhet

för att lämna särföreskrifter av nu avsedd art. Det är emellertid

främst en annan omständighet som bör beaktas i detta sammanhang. Den

av kommerskollegium förordade lösningen synes avse endast existerande fartyg.

Detta skulle innebära att alla fartyg, som byggs efter övergången till

det nya mätningssystemet och enligt de nya reglerna får en nettodräktighet

understigande 20 ton, skulle falla utanför sjöarbetstidslagen, även om fartygets

nettodräktighet enligt nuvarande skeppsmätningsregler skulle vara

minst 20 ton. Detta skulle kunna få till följd att av två likadana fartyg det

ena, såsom varande byggt före övergången till det engelska mätningssystemet,

skulle vara underkastat lagens bestämmelser, medan det andra såsom

byggt efter övergången icke skulle omfattas av dessa. Med hänsyn till nu

anförda omständigheter synes det mig nödvändigt att ändra sjöarbetstidslagen

på denna punkt genom att sänka den i 1 § 2 inom. f) angivna nettotongränsen.

Det är emellertid icke helt lätt att finna eu gräns som i allo ter sig ändamålsenlig.

En i kommerskollegium gjord beräkning, omfattande de fartygs
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 173.

grupper varom här kan vara fråga, visar, att nettodräktigheten genom det

nya mätningssystemet kommer att sänkas med i genomsnitt 25 procent.

Detta innebär, att nyss angivna tongräns borde sänkas från 20 till 15. Från

kommerskollegium har emellertid underhand framhållits att man, om sistnämnda

siffra godtages, har anledning antaga att i några fall fartyg, som

nu icke faller under sjöarbetstidslagen, skulle komma att efter övergången

till det nya mätningssystemet omfattas av lagen, å andra sidan måste man

räkna med att enstaka fartyg, som enligt nuvarande mätningsregler har en

nettodräktighet av minst 20 ton, efter övergången skulle få en nettodräktighet

understigande också 15 ton.

Vid övervägande av dessa omständigheter har jag funnit mig böra förorda,

att ifrågavarande i sjöarbetstidslagen angivna gräns ändras från 20 till

15 nettoton. Därest på grund av en sådan ändring i något enstaka fall stötande

följder skulle uppstå i ena eller andra riktningen, förutsätter jag

att rättelse vidtages genom att Kungl. Maj :t utnyttjar sina befogenheter

jämlikt lagens 1 § 2 mom. f) eller 3 mom.

Vad slutligen angår lagarna om olovlig befattning med spritdrycker och

vin, om straff för olovlig varuinförsel och om straff för olovlig varuutförsel

har jag funnit mig böra fästa uppmärksamheten på att en övergång till de

nya skeppsmätningsreglerna indirekt kommer att medföra en utvidgning av

dessa lagars tillämpningsområde. I dem är nämligen olika rättspåföljder, bl. a.

straff för fartygsägare och förverkande av farkost, knutna till vissa nettotonnagegränser,

vilka genom de nya mätningsreglerna skulle komma att

indirekt sänkas med i genomsnitt 23 procent. Fråga uppkommer nu, huruvida

dessa gränser bör höjas så att lagarna efter övergången får samma

materiella innehåll som för närvarande. Enligt min mening bör en sådan

lagstiftningsåtgärd vidtagas endast om särskilda skäl talar härför. Dylika

skäl torde dock icke, såsom beträffande lagen om inteckning i fartyg och

sjöarbetstidslagen, kunna anföras i detta fall; för den åsyftade utvidgningen

torde gott fog föreligga. Av allmänna rättsgrundsatser följer emellertid att

en i dessa lagar omförmäld handling, som begåtts före det nya skeppsmätningssystemets

ikraftträdande, icke därefter kan medföra straff eller förverkande

enligt de i lagarna beträffande farkost lämnade bestämmelserna,

därest farkostens nettodräktighet med utgångspunkt från nuvarande skeppsmätningsregler

skulle bli högre än de i lagarna angivna tonnagegränserna.

Då det ännu är ovisst när Sverige kommer att övergå till ett på engelsk

mätningsmetod byggt skeppsmätningssystem, torde det få ankomma på Konungen

att bestämma tidpunkten för ikraftträdandet av de nu förordade

ändringarna i lagen om inteckning i fartyg och sjöarbetstidslagen.

I enlighet med det anförda har inom handelsdepartementet upprättats

förslag till lag om ändrad lydelse av 1 och 4 §§ lagen den 10 maj 1901 (nr

26 s. 1) om inteckning i fartyg samt 1 § 2 mom. sjöarbetstidslagen den 26

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 173.

11

augusti 1948 (nr 631). Förslagen torde såsom bilaga 1 och 21 fogas till statsrådsprotokollet

i detta ärende.

Föredraganden hemställer härefter, att lagrådets utlåtande över de inom

handelsdepartementet upprättade förslagen till lag om ändrad lydelse av 1

och 4 §§ lagen den 10 maj 1901 (nr 26 s. 1) om inteckning i fartyg samt till

lag om ändrad lydelse av 1 § 2 mom. sjöarbetstidslagen den 26 augusti 1948

(nr 631) måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas

genom utdrag av protokollet.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

lämnar Hans Maj :t Konungen bifall.

Ur protokollet:

Lennart Groll.

1 Dessa bilagor, vilka — frånsett en redaktionell ändring i bilaga 1 — är likalydande med

de vid propositionen fogade lagförslagen, har här uteslutits.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 173.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 18

mars 1953.

Närvarande:

justitieråden Nissen,

Hellquist,

Karlgren,

regeringsrådet Eckerberg.

Enligt lagrådet denna dag tillhandakommet utdrag av protokoll över

handelsärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 27 februari

1953, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det

i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättade

förslag till lag om ändrad lydelse av 1 och 4 §§ lagen den 10 maj 1901 (nr

26 s. 1) om inteckning i fartyg samt lag om ändrad lydelse av 1 § 2 mom.

sjöarbetstidslagen den 26 augusti 19A8 (nr 631).

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet

av e. o. hovrättsassessorn Anders Lindstedt.

Lagrådet, som fann sig icke kunna i förevarande ärende bedöma, huruvida

den bebådade övergången till ett nytt skeppsmätningssystem borde föranleda

andra lagändringar än de nu ifrågasatta, lämnade förslagen utan

erinran.

Ur protokollet:

Olle Lundberg.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 173.

13

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

20 mars 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie- och socialdepartementen

anmäler chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, lagrådets

den 18 mars 1953 avgivna utlåtande över de till lagrådet den 27 februari

1953 remitterade förslagen till

lag om ändrad lydelse av 1 och 4 §§ lagen den 10 maj 1901 (nr 26 s. 1)

om inteckning i fartyg samt lag om ändrad lydelse av 1 § 2 mom. sjöarbetstidslagen

den 26 augusti 19k8 (nr 631).

Med förmälan att förslagen av lagrådet lämnats utan erinran, hemställer

föredragande departementschefen att förslagen, sedan en redaktionell jämkning

vidtagits i förstnämnda förslag, måtte jämlikt § 87 regeringsformen

föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Frisk.

637231. Stockholm 1953. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1953:246 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 och 4 §§ lagen den 10 maj 1901 a1 i texten