Sök i Ratio Lex

Angående befrielse i visst fall från nöjesskatt

1953-03-27 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:179, Angående befrielse i visst fall från nöjesskatt

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 179.

1

Nr 179.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående befrielse i visst

fall från nöjesskatt; given Stockholms slott den 27

mars 1953.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 mars

1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför.

Avsynaren Oscar Reinhold Fritz, född 1894, hade för sommarsäsongen

1947 av innehavaren av Bökebergs restaurant i Bökeberg, Hyby kommun,

förhyrt en invid restauranten belägen dansbana. Danstillställningar hade

anordnats där under tiden 10 maj—13 september 1947. Någon befattning

med serveringen å restauranten, vars innehavare ägt tillstånd till utskänkning

av spritdrycker, hade Fritz icke haft. För dansbiljetter till 17,5 öre hade

uttagits nöjesskatt med 3 öre för varje dansbiljett. Hälften av det influtna

nöjesskattebeloppet hade av Hyby kommun inlevererats till länsstyrelsen i

Malmöhus län.

Efter verkställd granskning av kommunalnämndens i Hyby socken redo1

Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt Nr 119.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 179.

visning av nöjesskatt för maj—september 1947 förordnade länsstyrelsen genom

resolution den 7 oktober 1948 att, enär skatt rätteligen jämlikt 8 § a)

i 1945 års nöjesskatteförordning bort uttagas med 8 öre för varje biljett, ytterligare

skatt skulle uttagas för uppgivet antal biljetter av 70 630 stycken

med 3 531 kronor 50 öre.

över länsstyrelsens nämnda resolution anförde Fritz besvär hos regeringsrätten,

med yrkande att resolutionen måtte upphävas. Till stöd för sin talan

anförde Fritz bland annat.

8 § a) jämfört med 5 § i nöjesskatteförordningen vore icke tillämplig i

föreliggande fall med hänsyn till de på platsen rådande förhållandena. Den

publik som besökte dansbanan vore en helt annan än den som besökte restauranten.

Nöjesskatten å danstillställningar vid Bökebergs dansbana borde

icke uttagas efter andra grunder än vid dansbanorna vid Törringelunds restaurant,

Höllvikens Hotell & Restaurant eller Folkets Park i Malmö, där

skatten städse uttagits med 3 öre per biljett. Det syntes obegripligt att danstillställningarna

på Bökebergs dansbana skulle beskattas som om de anordnats

i samband med spritservering.

Genom utslag den 20 mars 1952 har regeringsrätten icke funnit skäl göra

ändring i länsstyrelsens resolution.

Hos Kungl. Maj :t har nu Fritz gjort framställning i syfte att Kungl. Maj:t

av nåd måtte efterskänka den del av ifrågavarande nöjesskattebelopp, som

tillkomme staten, och har därvid anfört i huvudsak följande.

Det ekonomiska resultatet av arrendet av dansbanan hade blivit synnerligen

dåligt och hade icke medfört den förbättring i hans ekonomi, som han

hoppats på. Hans veckolön åtginge helt till familjens uppehälle. På grund

av hustruns sjukdom hade levnadskostnaderna fördyrats. Han vore också

själv sjuklig och hans tillstånd hade väsentligt försämrats genom bekymmer

för framtiden, som till följd av den belastning av ekonomien uttagandet av

nöjesskattebeloppet skulle komma att medföra, tedde sig mörk för honom.

Av utredningen i ärendet inhämtas, att Fritz’ veckoavlöning som avsynare

uppgår till 156 kronor. Dessutom har Fritz en inkomst av 60 kronor i månaden

som deltidsanställd fastighetsskötare samt en inkomst av 60—70 kronor

i månaden som kassör i Svedalaavdelningen nr 2 i Rikskassan. Han saknar

förmögenhet med undantag av en med 1 200 kronor köpt bostadsrätt.

Han har inga skulder. Kostnaderna för hyra av bostad uppgår till 124 kronor

i månaden. Fritz’ hustru lider sedan 1949 bl. a. av organiskt hjärtfel

och är på grund härav oförmögen till förvärvsarbete. Själv är Fritz oförmögen

att utföra tyngre arbeten på grund av muskelsträckning och hjärtbesvär

sedan 1948. — Kommunalnämnden i Hyby kommun beslöt den 7 december

1948 att efterskänka kommunens andel av ifrågavarande nöjesskattebelopp.

I utlåtande den 23 juli 1952 har länsstyrelsen i Malmöhus län — med åberopande

av yttrande av landsfiskalen i Svedala distrikt — tillstyrkt bifall

till ansökningen.

Från landsfiskalen i nämnda distrikt har inhämtats, att exekutiva åtgärder

för indrivning av skattebeloppet ännu icke vidtagits. Enligt lämnade

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 179.

uppgifter har nöjesskatt för danstillställningar vid Bökebergs dansbana efter

år 1947 erlagts jämlikt de i 8 § nöjesskatteförordningen angivna grunderna.

Departementschefen. Vid behandlingen av förevarande ansökning torde

böra erinras om att riksdagen genom beslut den 26 mars 1947 bifallit ett av

Kungl. Maj:t i prop. 1947: 118 framlagt förslag om efterskänkande av viss

nöjesskatt för förrådsförvaltaren I. A. Billstein i Svedala. Även i detta ärende

gällde det befrielse från förhöjd nöjesskatt för danstillställningar vid Bökebergs

dansbana. Omständigheterna i nu förevarande fall är så gott som lika

dem i ärendet rörande Billstein. Med hänsyn till den genom riksdagens förenämnda

beslut meddelade befrielsen hade Fritz enligt vad han uppgivit vid

den av landsfiskalen i ärendet verkställda utredningen icke trott sig behöva

uttaga nöjesskatt enligt de grunder som gäller för danstillställningar i samband

med utskänkning av alkoholhaltiga drycker. Ej heller hade enligt

samma utredning kommunens dåvarande nöjesskattekontrollanter trott, att

nöjesskatt enligt nyssnämnda grunder behövde uttagas. Kommunen har också

efterskänkt sin andel av den förhöjda nöjesskatten.

Med hänsyn till de anförda särskilda omständigheterna ävensom till Fritz’

ekonomiska och personliga förhållanden i övrigt finner jag skäligt, att Fritz

befrias från erläggande av den staten tillkommande andelen av ifrågavarande

nöjesskattebelopp. Härför erfordras riksdagens samtycke.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att avsynaren Oscar Reinhold Fritz befrias från betalningsskyldighet

för staten tillkommande andel av den nöjesskatt,

som han på grund av regeringsrättens omförmälda utslag är

skyldig att erlägga.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Karl-Ingmar Edstrand.

{<37.114. Stockholm 1953. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1953:178 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 3 maj 1929 a1 i texten
  2. BevU 1953:34 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse i visst fall från nöjesskatt. s. 1 i texten