Sök i Ratio Lex

Med förslug till lag om fortsatt giltighet av allmänna förfogandelagen den 22 juni 1939 (nr 293), in. in

1953-03-27 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:183, Med förslug till lag om fortsatt giltighet av allmänna förfogandelagen den 22 juni 1939 (nr 293), in. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 183.

1

Nr 183.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslug till lag om

fortsatt giltighet av allmänna förfogandelagen den 22

juni 1939 (nr 293), in. in.; given Stockholms slott

den 27 mars 1953.

Under åberopande av bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll

får Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen dels, jämlikt § 87 regeringsformen,

antaga härvid fogade förslag till lag om fortsatt giltighet av allmänna

förfogandelagen den 22 juni 1939 (nr 293), dels ock bifalla det förslag i

övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

John Ericsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås att allmänna förfogandelagen, vars giltighetstid

utgår den 30 juni 1953, skall erhålla fortsatt giltighet till och med den 30

juni 1954.

Vidare begäres riksdagens samtycke till förordnande, att 2—5 §§ förfogandelagen

skall äga tillämpning under tiden den 1 juli 1953—den 30 juni

1954, 4 och 5 §§ dock endast i den mån det erfordras för att tillgodose krigsmaktens

beredskapsbehov. I

I Hiluuig till riksdagens protokoll 1953. t sand. Sr 1S3.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 183.

Förslag

till

Lag

om fortsatt giltighet av allmänna förfogandelagen

den 22 juni 1939 (nr 293).

Härigenom förordnas, att allmänna förfogandelagen den 22 juni 1939,1

ken jämlikt lag den 25 april 1952 (nr 160) gäller till och med den 30 j

1953, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1954.

1 Senaste lydelse, se SFS 1910:168, 1942:251 och 1949:273.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 183.

3

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

20 mars 1953.

N är var ande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, fråga om fortsatt giltighet

av allmänna förfogandelagen den 22 juni 1939 (nr 293) samt om tilllämpning

under tiden den 1 juli 1953—den 30 juni 1954 av vissa bestämmelser

i nämnda lag och anför därvid följande.

Allmänna förfogandelagen utfärdades den 22 juni 1939 och gällde ursprungligen

till och med den 31 imars 1940. Lagens giltighetstid bär sedermera

successivt förlängts, senast genom lagen den 25 april 1952 (nr 160)

till och med den 30 juni 1953.

I propositionen nr 80 till föregående års riksdag anmälde jag, att utredning

av frågan om revision av förfogandelagen och därmed sammanhängande

spörsmål pågick men att ny lagstiftning i ämnet icke kunde hinna föreläggas

1952 års riksdag. Utredningen har numera till väsentlig del slutförts;

utredningsmannen generaldirektören O. A. V. Söderström avgav den 20 juni

1952 betänkande med förslag till allmän förfogandelag och allmän ransoneringslag

(SOU 1952: 24). Betänkandet har därefter varit föremål för remissbehandling.

Det har av tidsskäl icke varit möjligt att till årets riksdag

framlägga förslag till ny lagstiftning i ämnet. Frågan om förlängning av giltighetstiden

för den nu gällande förfogandelagen bör därför övervägas. Här

torde först få lämnas en redogörelse för lagens innehåll.

I 1 § angives förutsättningarna för lagens tillämplighet och förfarandet,

när lagen skall sättas i tillämpning. Enligt första stycket äger Kungl. Maj :t

vid krig eller krigsfara, vari riket hefinner sig, utan medverkan av riksdagen

förordna att lagens fullmaktsbestämmelser skall träda i tillämpning. Riksdagens

godkännande av sådant tillämpningsförordnande är dock förutsättning

för förordnandets giltighet utöver viss kortare tid. Jämlikt andra stycket

äger Kungl. Maj:t under andra utomordentliga, av krig föranledda förhållanden

med riksdagens samtycke förordna om tillämpning av vad i 2—7

§§ stadgas. Förordnandet gäller i sådant fall under viss tid, högst ett år, och

kan inskränkas till att avse endast vissa av bestämmelserna ifråga eller vissa

ändamål.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 183.

Med stöd av 2—7 §§ förfogandelagen äger Kungl. Maj :t meddela föreskrifter

av följande slag.

2 §: om avstående till kronan av förnödenhet för alt tillgodose behovet

för befolkningen eller produktionen eller för krigsbruk eller annat ändamål

av betydelse för det allmänna samt om viss skyldighet att verkställa sedvanlig

beredning av förnödenheterna;

3 §: om beslag å sådan förnödenhet;

4 §: om upplåtelse med nyttjanderätt till kronan av fastighet, byggnad,

järnväg eller annan anläggning, fartyg, motorfordon eller annat transportmedel

för behov som avses i 2 § eller för sjukvårdsändamål, för beredande

av tjänstelokal åt offentlig myndighet eller för annat liknande ändamål;

5 §: om skyldighet för ägare eller innehavare av fastighet, fabrik eller

annan anläggning, järnväg, fartyg, motorfordon eller annat transportmedel

att för behov som avses i 2 § frambringa, tillverka, bereda, iståndsätta eller

tillhandahålla respektive verkställa forsling av förnödenhet;

6 §: om upplåtelse av byggnad eller del därav eller markområde eller annat

utrymme till kronan för att bereda bostad åt husvilla eller för förvaring

av arkivalier eller samlingar eller för annat liknande ändamål;

7 §: om tillhandahållande av elektrisk kraft från starkströmsanläggning

för kronans räkning eller upplåtelse av sådan anläggning eller del därav till

kronan för att tillgodose befolkningens eller produktionens behov av elektrisk

kraft eller eljest för ändamål av betydelse för det allmänna.

Övriga paragrafer (8—31 §§) innehåller specialstadganden samt bestämmelser

om ersättning, påföljder in. in.

Sedan 1950 års riksdag (skr. nr 94) lämnat samtycke därtill enligt 1 §

andra stycket förfogandelagen, förordnade Kungl. Maj:t den 14 april 1950

(SFS nr 108), att 2—5 §§ skulle äga tillämpning under tiden den 1 juli 1950

—den 30 juni 1951, 2 § andra stycket samt 4 och 5 §§ dock endast i den mån

det erfordrades för att tillgodose krigsmaktens beredskapsbehov. 1951 års

riksdag medgav (prop. nr 69, skr. nr 76) att 5 § skulle under tiden den 1

april—den 30 juni 1951 få tillämpas även för andra ändamål än för att tillgodose

krigsmaktens behov. Förordning härom utfärdades den 16 mars

1951 (nr 136). För tiden efter den 30 juni 1951 har — med riksdagens samtycke

— 2—5 §§ i lagen ägt tillämpning utan inskränkning (beträffande liden

1 juli 1952—30 juni 1953 se prop. nr 80/1952, r. skr. nr 109/1952, förordning

den 25 april 1952, nr 161).

Riksnämnden för ekonomisk förvarsberedskap har i skrivelse den 19 januari

1953 tagit upp frågan om tillämpning av förfogandelagens bestämmelser,

därest lagens giltighetstid förlänges efter den 30 juni 1953, och därvid

framhållit bl. a. följande. Riksnämnden hade inhämtat yttranden i ärendet

från överbefälhavaren, armé-, marin- och flygförvaltningarna, krigsmaterielverket,

fortifikationsförvaltningen, telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen,

vattenfallsstyrelsen, sjukvårdsberedskapsnämnden, civilförsvarsstyrelsen,

statens jordbruksnämnd, statens handels- och industrikommission, statens

priskontrollnämnd och statens bränslekommission. Handels- och industri
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 183.

5

kommissionen framhöll, att 2 och 3 §§ fortfarande behövde vara i tillämpning

med hänsyn till gällande beslag på nickel och koppar, under det att bestämmelserna

i 4 och 5 §§ icke syntes vara aktuella i nuvarande läge. Jordbruksnämnden

tillstyrkte fortsatt tillämpning av 2—5 §§. Vissa beslags- och

författningsregleringar på fettvaruområdet var alltjämt i kraft men nämnden

hade föreslagit att dessa författningar skulle upphävas. Priskontrollnämnden

hade f. n. intet behov att tillämpa lagen; frågan om en sådan til 1- lämpning under tiden 1 juli 1953—30 juni 1954 kunde icke nu bedömas.

Bränslekommissionen ansåg behov av 5 § icke föreligga i fortsättningen men

kunde icke bestämt säga att 2 och 3 §§ skulle komma att sakna betydelse.

Chefen för försvarsstaben förordade för krigsmaktens del fortsatt tillämpning

av lagens 2—5 §§. Även övriga hörda militära myndigheter framhöll

att det iur försvarsberedskapens synpunkt var önskvärt att nämnda paragrafer

alltfort var i tillämpning. Fortifikationsförvaltningen erinrade om att

Kungl. Maj:t den 18 juli 1952, efter framställning av förvaltningen, med stöd

av 2 och 4 §§ förordnat att viss mark skulle för militärt ändamål upplåtas

till kronan och ställas till förvaltningens förfogande. Återstående myndigheter,

som yttrat sig i ärendet, hade tillstyrkt eller förklarat sig ej ha någol

att erinra mot fortsatt tillämpning av 2—5 §§.

Riksnämnden anför för egen del, att bestämmelserna i 2 och 3 §§ alltjämt

synes erforderliga för den löpande försörjningen; däremot torde — såvitt

nu kan bedömas — 4 och 5 § § icke behöva tillämpas för detta ändamål.

Samtliga militära myndigheter har emellertid framhållit önskvärdheten av

att även sistnämnda paragrafer är i tillämpning. Riksnämnden föreslår —

om giltighetstiden av förfogandelagen förlängs t. o. in. den 30 juni 1954 —

att riksdagens samtycke måtte inhämtas till att 2—5 §§ i förfogandelagen

skall äga tillämpning under nämnda tid. Då det emellertid är angeläget att

begränsa tillämpningen till vad som f. n. bedömes erforderligt, bör 4 och

5 §§ dock endast få tillämpas i den mån det erfordras för att tillgodose

krigsmaktens beredskapsbehov.

Beträffande med stöd av allmänna förfogandelagen genomförda regleringar

kan nämnas att den 20 juli 1952 förordnats om beslag å nickel och vissa nickellegeringar

i anslutning till ett inom organisationen för europeiskt ekonomiskt

samarbete fattat beslut om reglering av användningen av dessa varor.

I övrigt har sedan den 1 juli 1952 icke genomförts någon reglering med

stöd av allmänna förfogandelagen. Däremot har tidigare meddelade beslag

på radiatorer och värmeelement, vissa textilråvaror, skördegarn, hudar och

skinn samt tegel upphävts. Regleringar kvarstår — förutom för nickel och

nickellegeringar — beträffande stenkol och koks, koppar och vissa kopparlegeringar

samt delar av fettvaruområdet.

Departementschefrn. Allmänna förfogandelagen upphör att gälla den 30

juni 1953. Som framgår av vad jag förut anfört, kommer innevarande års

riksdag icke att föreläggas proposition om ny lagstiftning på grundval av

det betänkande rörande allmän förfogandelag och allmän ransoneringslag,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

som framlades föregående år. Det är emellertid min avsikt att föreslå att

frågan underställes 1954 års riksdag.

Framförallt av beredskapsskäl föreligger behov av en allmän förfogandelag

även efter den 30 juni 1953. Jag förordar därför, att giltighetstiden för

allmänna förfogandelagen utsträcks till och med den 30 juni 1954.

Enligt 1 § i förfogandelagen kan Kungl. Maj :t i fall då krig eller krigsfara

icke föreligger under vissa förutsättningar med riksdagens samtycke förordna

om tillämpning av vad i 2—7 §§ lagen stadgas. Intill utgången av juni

1953 må 2—5 §§ tillämpas. Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap

har nu framhållit, att bestämmelserna i 2 och 3 §§ allt fortfarande kan behöva

tillämpas för den löpande försörjningen. Däremot anser nämnden att

ur denna synpunkt behov icke föreligger av bestämmelserna i 4 § — nyttjanderätt

till fastighet m. m. — och 5 § — skyldighet att tillverka förnödenhet

in. m. Samtliga hörda militära myndigheter har emellertid förordat, att

sistnämnda bestämmelser alltjämt skall kunna tillämpas. Riksnämnden har

med hänsyn härtill föreslagit, att vid en förlängning av förfogandelagen under

ytterligare ett år 2—5 §§ skall äga tillämpning under nämnda tid, 4 och 5 §§

dock endast i den mån det erfordras för att tillgodose krigsmaktens beredskapsbehov.

I vilken omfattning bestämmelserna i förfogandelagen kan behöva tillämpas

under tiden 1 juli 1953—30 juni 1954 är självfallet främst beroende på

utvecklingen av försörjningsläget i landet. Såvitt nu kan bedömas synes förutsättningar

finnas för en fortsatt avveckling av de mu gällande regleringarna

men några av dessa, exempelvis regleringen av nickel och nickellegeringar,

torde böra bibehållas även efter den 30 juni 1953. En fortsatt tillämpning

av 2 och 3 §§ är därför erforderlig. I likhet med vad som anförts från

militärt håll anser jag att i nuvarande läge behov kan uppkomma att tilllämpa

bestämmelserna i 4 och 5 §§ för att tillgodose krigsmaktens beredskapsbehov.

Jag tillstyrker alltså, att bemyndigande utfärdas för Kungl.

Maj :t alt förordna om tillämpning av 2—5 §§ allmänna förfogandclagen under

tiden 1 juli 1953—30 juni 1954, beträffande 4 och 5 §§ dock med nyss

angivna begränsning.

Departementschefen hemställer härefter, alt lagrådets utlåtande över ett

inom handelsdepartementet upprättat förslag till lag om fortsatt giltighet av

allmänna förfogandelagen den 22 juni 1939 (nr 293), av den lydelse bilaga1

till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda

ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

hifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Lars Frisk.

1 Bilagan, som är likalyda nde med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här uteslutits.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 183.

7

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj. ts lagråd den 27 mars

1953.

Närvar an de :

justitieråden Nissen,

Hellquist,

Karlgken,

regeringsrådet Eckerbehg.

Enligt lagrådet den 26 mars 1953 tillhandakonnnet utdrag av protokoll över

handelsärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 20 mars

1953, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i

§ 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat förslag

till lag om fortsatt giltighet av allmänna förfogandelagen den 22 juni

1939 (nr 293).

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

t. f. förste kanslisekreteraren M. Silfverstolpe.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Olle Lundberg.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

Utdrag av protokollet över liandelsärenden, hållet inför Huns

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

27 mars 1953.

N ii r v a rande:

Statsministern Erlandek, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, lagrådets den 27 mars

1953 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 20 i samma månad remitterade

förslaget till lag om fortsatt giltighet av allmänna förfogandelagen

den 22 juni 1939 (nr 293), därvid föredraganden hemställer dels att förslaget,

som av lagrådet lämnats utan erinran, måtte jämlikt § 87 regeringsformen

genom proposition föreläggas riksdagen till antagande, dels ock att

Kungl. Maj :t i sannna proposition måtte föreslå riksdagen att lämna sitt

samtycke till att Kungl. Maj :t med stöd av 1 § andra stycket allmänna förfogandelagen

förordnar, att 2—5 §§ samma lag skall äga tillämpning under

tiden den 1 juli 1953—den 30 juni 1954, 4 och 5 §§ dock endast i den

mån det erfordras för att tillgodose krigsmaktens beredskapsbeliov.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Bengt Augustinsson.

5S7299 Stockholm 1953. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1953:192 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med provisoriska bestämmelser om alkoholhalten i maltdrycker av and a1 i texten