Med förslag till förordning om ändring i förordningen den 19 november 19H (nr 383) angående stämpelavgiften, m. in
1953-03-27 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1953:193, Med förslag till förordning om ändring i förordningen den 19 november 19H (nr 383) angående stämpelavgiften, m. in
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 103.
1
Nr 193.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om ändring i förordningen den 19 november 19H
(nr 383) angående stämpelavgiften, m. in.; given Stockholms
slott den 27 mars 1953.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till
1) förordning om ändring i förordningen den 19 november 1914 (nr 383)
angående stämpelavgiften; samt
2) förordning om visst undantag från stämpelplikt enligt förordningen
den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften m. m.
GUSTAF ADOLF.
Per Edvin Sköld.
Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 sand. Xr 193.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 193.
Förslag
till
förordning om ändring i förordningen den 19 november 1914 (nr 383)
angående stämpelavgiften.
Härigenom förordnas, att 1 och 7 §§ förordningen den 19 november 1914
angående stämpelavgiften1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
1 §•
I fråga om stämpel till expeditionerna hänföras statsmyndigheterna till
följande avdelningar:
Fjärde avdelningen.
Rikets hovrätter;-----kommerskollegium; näringsfrihetsrådet; ombudsmannen
för näringsfrihetsfrågor; kammarrätten;---riksnämn>-
den för ekonomisk försvarsberedskap.
7 §.
Från stämpelavgift----kronan befriad.
Dessutom äro---tjänsten; och
överförmyndare.
Expedition, som---från stämpel.
Frihet från---oriktig ursprungsbeteckning; i ärenden, som av
ses
i lagen om motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning inom
näringslivet; i sådana på---förvärva jordbruksfastighet.
Konungen äger---utländska hamnar.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1954.
1 Senaste lydelse av 1 och 7 §§ se 1951:448.
Kungl. Muj:ts proposition nr 193.
3
Förslag
till
förordning om visst undantag från stämpelplikt enligt förordningen
den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften m. m.
Härigenom förordnas som följer.
Därest obligation tillhörande något av de lån, som omfattas av londonöverenskommelsen
den 27 februari 1953 angående tyska utlandsskulder, utbytes
eller förses med påstäinpling om förändring av betalningsvillkoren i
enlighet med bestämmelserna i nämnda överenskommelse, skall stämpelplikt
i anledning därav icke äga rum jämlikt förordningarna den 19 november
1914 (nr 383) angående stämpelavgiften och den 6 november 1908
(nr 129 s. 1) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper.
Ej heller skall stämpelplikt jämlikt nämnda båda förordningar föreligga
i anledning därav att ny obligation utgives för utestående ränteskulder
i enlighet med vad som angivits i berörda överenskommelse.
Konungen äger meddela de närmare föreskrifter, som erfordras för tilllämpningen
av denna förordning.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 193.
Utdrag av protokollet över finansärenden, luillet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 27 mars
1953.
isiliv. o:, t * . , :i-, . *p»;
Närvarande: ,,
,<n , i .<«
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Lingman, Hammarskjöld, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen
för handelsdepartementet anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet
Sköld, fråga om viss ändring i förordningen den 19 november 191 i
(nr 383) angående stämpelavgiften, m. m. samt anför därvid följande.
Ändring i 1914 års stämpelförordning i anledning av lagstiftningen mot
konkurrensbegränsning inom näringslivet.
I proposition nr 103 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
bl. a. lag om motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning inom näringslivet.
Enligt den föreslagna lagen skall dels gälla förbud mot vissa arter av
konkurrensbegränsning och dels ankomma på elt centralt administrativt
organ, benämnt näringsfrihetsrådet, att i fråga om konkurrensbegränsning,
som bringas under dess bedömning, genom förhandling söka undanröja
skadlig verkan därav. Under närmare angivna förutsättningar må näringsfrihetsrådet
också på ansökan medgiva undantag från nyssnämnda förbud.
Jämlikt lagförslaget skall vidare finnas en ombudsman för näringsfrihetsfrågor.
Denne kominer att få till huvudsaklig uppgift att följa utvecklingen
inom näringslivet samt, då han finner en konkurrensbegränsning
med skadlig verkan föreligga, begära förhandling inför näringsfrihetsrådet
med dem som svarar för konkurrensbegränsningen. Skulle ombudsmannen
i visst fall besluta att icke påkalla förhandling, avses att framställning
härom får göras av vissa enskilda företagare eller sammanslutningar. Det
är även möjligt att företagare i viss utsträckning blir berättigade att vända
sig till ombudsmannen med begäran om förhandsbesked, huruvida denne
anser en konkurrensbegränsning skadlig eller ej.
Av det anförda framgår att näringsfrihetsrådet avses komma att med
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 193.
5
dela beslut i olika frågor. Det kan också förutsättas att rådet blir skyldigt
att föra protokoll vid sina sammanträden. I ombudsmannens åligganden
kan, såsom antytts, komma att ingå att lämna bevis om att han icke ämnar
påkalla förhandling beträffande viss konkurrensbegränsning samt att
meddela skriftligt besked, huruvida en konkurrensbegränsning är att bedöma
som skadlig eller icke.
Näringsfrihetsrådet torde böra upptagas bland de statsmyndigheter som
i 1 § stämpelförordningen hänföres till fjärde avdelningen. Till vilken avdelning
ombudsmannen bör hänföras kan vara tveksamt. Med hänsyn särskilt
till den centrala ställning som avses tillkomma honom vid behandlingen
av hithörande frågor synes emellertid övervägande skäl tala för att även
ombudsmannen upptages i nyssnämnda avdelning. På grund av ärendenas
beskaffenhet synes vidare skäligt att den som är part icke skall behöva
erlägga stämpel för näringsfrihetsrådets eller ombudsmannens expeditioner.
Ett stadgande härom torde böra införas i 7 § stämpelförordningen.
Visst undantag från stämpelplikt enligt stämpelförordningen och fond
stämpelförordningen.
Enligt vad jag erfarit kommer på föredragning av ministern för utrikes
ärendena att hemställas om godkännande för Sveriges del av
den i London den 27 februari 1953 undertecknade överenskommelsen angående
tyska utlandsskulder. Genom överenskommelsen har en reglering
nåtts av de tyska förkrigsskulderna. Bland dessa märkes särskilt de s. k.
Dawes-, Young- och Kreugerlånen.
Beträffande flertalet obligationslån innebär överenskommelsen dels en
utsträckning av löptiden och dels en sänkning av räntefoten. Det förutsättes
att villkoren i överenskommelsen påstämplas gamla obligationer eller
också att nya obligationer utges i utbyte mot gamla obligationer. Vidare
skall nya obligationer eller skuldförbindelser för delbelopp kunna utges
för utestående ränteskulder.
Enligt 8 § förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften
skall — med vissa undantag, varom här ej är fråga -— obligation,
som utfärdas här i riket, av obligationsutgivaren före utlämnandet
förses med stämpel.
Varder obligationer här i riket utfärdade endast såsom ersättning för förkomna
eller förstörda sådana handlingar eller i utbyte mot obligationer av
samma utgivare och med samma räntefot, och har de äldre obligationerna
varit försedda med stämpel i vederbörlig ordning, är de nya obligationerna
fria från stämpel, såvida de icke utfärdas å högre belopp än varå de äldre
obligationerna lytt. Utfärdas de nya obligationerna å högre belopp, skall
de förses med stämpel för skillnaden mellan beloppen.
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 193.
Enligt angivna paragraf skall — frånsett vissa undantagsfall — obligation,
som utfärdats i utlandet, förses med stämpel innan den första gången, efter
det densamma blivit till riket införd, härstädes belånas, försäljes eller på
vad sätt det vara må överlåtes eller, därest den ej förut vederbörligen stämpelbelagts,
innan inregistrering sker av bouppteckning efter avliden person,
till vars efterlämnade tillgångar obligationen hör.
Om i utlandet utgivna obligationer, som införts hit till riket, av utgivaren
infordrats för utbyte, må innehavaren av obligationerna i särskild ordning,
varom i nämnda paragraf stadgas, åtnjuta stämpelfrihet för nya, av samma
utgivare utfärdade obligationer, till räntefot och belopp motsvarande de tidigare
införda.
Vidare skall, enligt förordningen den 6 november 1908 (nr 129 s. 1) angående
en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, vid överlåtelse
av obligationer genom köp eller byte en särskild avgift erläggas genom
stämpelbeläggning av den avräkningsnota, som skall upprättas vid överlåtelsen.
Sist angivna stämpelplikt avser icke det ursprungliga utlämnandet av här
i riket utfärdad obligation. Nagon motsvarande inskränkning har emellertid
icke stadgats beträffande utländsk obligation. Däremot ålnjutes befrielse
från fondstämpel utan undantag, då obligation utan mellanavgift utbytes
mot annan eller andra obligationer av samma utgivare samt med samma
räntefot och till enahanda eller lägre belopp.
Fråga har uppkommit, huruvida berörda förändringar av betalningsvillkoren
för de tyska lån, som omfattas av londonöverenskommelsen kan
medföra skyldighet att erlägga avgift enligt fondstämpelförordningen och
1914 års förordning angående stämpelavgiften.
Frågan, under vilka omständigheter skyldighet föreligger att erlägga ny
stämpelavgift vid konvertering av obligationslån genom påstämpling å förut
stämpelbelagda, i utlandet utfärdade obligationer, har tidigare varit föremål
för bedömande. Genom förordningen den 10 mars 1939 (nr 60) om
visst undantag från stämpelplikt enligt förordningen den 19 november
1914 ang. stämpelavgiften m. m. har medgivits stämpelfrihel för obligationer,
tillhörande vissa tyska och österrikiska lån, efter det påstämpling
av nya betalningsvillkor ägt rum i enlighet med ingångna överenskommelser
mellan Sverige och Tyskland. Vid den behandling av ärendet, som föregick
avlämnande av proposition i ämnet (nr 72) till 1939 års riksdag, gav
statskontoret i en promemoria uttryck åt den uppfattningen — överensstämmande
med den tolkning av gällande bestämmelser som regeringsrätten
anslutit sig till i likartade frågor — att stämpelfrågan vore beroende
av, bland annat, om obligationslåns slutbetalning i samband med konvertering
på nyss angivet sätt förlagts till senare tidpunkt än enligt de ursprungliga
lånevillkoren. I sådant fall skulle påstämplingen av till lånet
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 193.
i
hörande obligation anses lika med utfärdande av ny obligation. Enbart en
nedsättning av räntesatsen skulle däremot icke föranleda ett sådant bedömande.
Till stöd för sin ståndpunkt åberopade statskontoret, att stämpelavgiften
hade karaktär av kapitalomsättningsskatt. En sådan skatt avsåge
att träffa kapitalet, när det sökte sin placering eller omplacering. Så länge
genom konverteringen allenast vidtoges sådana åtgärder, som icke förlängde
lånets löptid, frigjordes icke kapitalet för ny placering. Om däremot
tiden för lånets återbetalning försköts framåt, skulle staten därigenom att
lånekapitalet bands för längre tid än ursprungligen avsetts undandragas
en beskattning, därest icke konverteringen i stämpelhänseende likställdes
med en nyemittering. Det torde nämligen vara berättigat att utgå från att
vid återbetalning av ett lån en ny kapitalplacering regelmässigt ägde rum.
Även föredragande departementschefen gav uttryck åt den uppfattningen
att, därest särskilt undantag icke stadgades, skyldighet syntes kunna uppstå
att erlägga stämpel enligt 1914 års förordning angående stämpelavgiften
och därmed också enligt fondstämpelförordningen, då efter påstämpling
av de nya betalningsvillkoren utlämnande skedde av sådana obligationer,
för vilka de ändrade betalningsvillkoren innefattade en förlängning av
lånetiden. Med hänsyn till att de nya lånevillkoren inginge som ett led i en
mellan de svenska och tyska regeringarna träffad allmän uppgörelse rörande
de svenska finansiella fordringarna i Tyskland, och då det framstode
såsom obilligt, att en enskild obligationsinnehavare skulle drabbas av stämpelplikt,
om han följde den av staten med hänsyn till sagda betalningsreglcring
anvisade vägen för tillvaratagande av sin fordran, förordades att
genom särskild författning skulle stadgas undantag från stämpelplikt för
de obligationer, som omfattades av det då träffade avtalet. Propositionen
godkändes av riksdagen.
Liknande synpunkter synes böra anläggas vid bedömande av frågan om
befrielse från utgörande av stämpel i samband med regleringen av de tyska
skulderna i enlighet med londonöverenskominelsen den 27 februari 1953.
Därest riksdagen godkänner överenskommelsen förordar jag sålunda, att
frihet från stämpelplikt inedgives vid påstämpling eller utbyte av obligationer
eller utgivning av nya obligationer för utestående ränteskulder i anledning
av överenskommelsen. Därest särskilda tillämpningsföreskrifter blir
erforderliga, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela dessa.
Departementschefens hemställan.
I enlighet med vad i det föregående anförts har inom finansdepartementet
upprättats förslag till
1) förordning om ändring i förordningen den 19 november 1914 (nr 383)
angående stämpelavgiften; samt
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 193.
2) förordning om visst undanlag från stämpelplikt enligt förordningen
den 19 november 191i (nr 383) angående stämpelavgiften in. m.
Föredragande departementschefen hemställer, att nämnda båda författningsförslag
måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Karl-Ingmar Edstrand.
!''■• . liv ,|
Emil Kihlströms Tryckeri A.-B. Stockholm 1963
530505
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1953:288 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen den 19 november 1914 s. 1 i texten
- BevU 1953:55 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen den 19 november 19U s. 1 i texten