Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändring i förordningen den 19 november 19H (nr 383) angående stämpelavgiften, m. in

1953-03-27 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:193, Med förslag till förordning om ändring i förordningen den 19 november 19H (nr 383) angående stämpelavgiften, m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 103.

1

Nr 193.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändring i förordningen den 19 november 19H

(nr 383) angående stämpelavgiften, m. in.; given Stockholms

slott den 27 mars 1953.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) förordning om ändring i förordningen den 19 november 1914 (nr 383)

angående stämpelavgiften; samt

2) förordning om visst undantag från stämpelplikt enligt förordningen

den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften m. m.

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 sand. Xr 193.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

Förslag

till

förordning om ändring i förordningen den 19 november 1914 (nr 383)

angående stämpelavgiften.

Härigenom förordnas, att 1 och 7 §§ förordningen den 19 november 1914

angående stämpelavgiften1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

1 §•

I fråga om stämpel till expeditionerna hänföras statsmyndigheterna till

följande avdelningar:

Fjärde avdelningen.

Rikets hovrätter;-----kommerskollegium; näringsfrihetsrådet; ombudsmannen

för näringsfrihetsfrågor; kammarrätten;---riksnämn>-

den för ekonomisk försvarsberedskap.

7 §.

Från stämpelavgift----kronan befriad.

Dessutom äro---tjänsten; och

överförmyndare.

Expedition, som---från stämpel.

Frihet från---oriktig ursprungsbeteckning; i ärenden, som av
ses

i lagen om motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning inom

näringslivet; i sådana på---förvärva jordbruksfastighet.

Konungen äger---utländska hamnar.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1954.

1 Senaste lydelse av 1 och 7 §§ se 1951:448.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition nr 193.

3

Förslag

till

förordning om visst undantag från stämpelplikt enligt förordningen

den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften m. m.

Härigenom förordnas som följer.

Därest obligation tillhörande något av de lån, som omfattas av londonöverenskommelsen

den 27 februari 1953 angående tyska utlandsskulder, utbytes

eller förses med påstäinpling om förändring av betalningsvillkoren i

enlighet med bestämmelserna i nämnda överenskommelse, skall stämpelplikt

i anledning därav icke äga rum jämlikt förordningarna den 19 november

1914 (nr 383) angående stämpelavgiften och den 6 november 1908

(nr 129 s. 1) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper.

Ej heller skall stämpelplikt jämlikt nämnda båda förordningar föreligga

i anledning därav att ny obligation utgives för utestående ränteskulder

i enlighet med vad som angivits i berörda överenskommelse.

Konungen äger meddela de närmare föreskrifter, som erfordras för tilllämpningen

av denna förordning.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

Utdrag av protokollet över finansärenden, luillet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 27 mars

1953.

isiliv. o:, t * . , :i-, . *p»;

Närvarande: ,,

,<n , i .<«

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen

för handelsdepartementet anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet

Sköld, fråga om viss ändring i förordningen den 19 november 191 i

(nr 383) angående stämpelavgiften, m. m. samt anför därvid följande.

Ändring i 1914 års stämpelförordning i anledning av lagstiftningen mot

konkurrensbegränsning inom näringslivet.

I proposition nr 103 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga

bl. a. lag om motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning inom näringslivet.

Enligt den föreslagna lagen skall dels gälla förbud mot vissa arter av

konkurrensbegränsning och dels ankomma på elt centralt administrativt

organ, benämnt näringsfrihetsrådet, att i fråga om konkurrensbegränsning,

som bringas under dess bedömning, genom förhandling söka undanröja

skadlig verkan därav. Under närmare angivna förutsättningar må näringsfrihetsrådet

också på ansökan medgiva undantag från nyssnämnda förbud.

Jämlikt lagförslaget skall vidare finnas en ombudsman för näringsfrihetsfrågor.

Denne kominer att få till huvudsaklig uppgift att följa utvecklingen

inom näringslivet samt, då han finner en konkurrensbegränsning

med skadlig verkan föreligga, begära förhandling inför näringsfrihetsrådet

med dem som svarar för konkurrensbegränsningen. Skulle ombudsmannen

i visst fall besluta att icke påkalla förhandling, avses att framställning

härom får göras av vissa enskilda företagare eller sammanslutningar. Det

är även möjligt att företagare i viss utsträckning blir berättigade att vända

sig till ombudsmannen med begäran om förhandsbesked, huruvida denne

anser en konkurrensbegränsning skadlig eller ej.

Av det anförda framgår att näringsfrihetsrådet avses komma att med
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

5

dela beslut i olika frågor. Det kan också förutsättas att rådet blir skyldigt

att föra protokoll vid sina sammanträden. I ombudsmannens åligganden

kan, såsom antytts, komma att ingå att lämna bevis om att han icke ämnar

påkalla förhandling beträffande viss konkurrensbegränsning samt att

meddela skriftligt besked, huruvida en konkurrensbegränsning är att bedöma

som skadlig eller icke.

Näringsfrihetsrådet torde böra upptagas bland de statsmyndigheter som

i 1 § stämpelförordningen hänföres till fjärde avdelningen. Till vilken avdelning

ombudsmannen bör hänföras kan vara tveksamt. Med hänsyn särskilt

till den centrala ställning som avses tillkomma honom vid behandlingen

av hithörande frågor synes emellertid övervägande skäl tala för att även

ombudsmannen upptages i nyssnämnda avdelning. På grund av ärendenas

beskaffenhet synes vidare skäligt att den som är part icke skall behöva

erlägga stämpel för näringsfrihetsrådets eller ombudsmannens expeditioner.

Ett stadgande härom torde böra införas i 7 § stämpelförordningen.

Visst undantag från stämpelplikt enligt stämpelförordningen och fond
stämpelförordningen.

Enligt vad jag erfarit kommer på föredragning av ministern för utrikes

ärendena att hemställas om godkännande för Sveriges del av

den i London den 27 februari 1953 undertecknade överenskommelsen angående

tyska utlandsskulder. Genom överenskommelsen har en reglering

nåtts av de tyska förkrigsskulderna. Bland dessa märkes särskilt de s. k.

Dawes-, Young- och Kreugerlånen.

Beträffande flertalet obligationslån innebär överenskommelsen dels en

utsträckning av löptiden och dels en sänkning av räntefoten. Det förutsättes

att villkoren i överenskommelsen påstämplas gamla obligationer eller

också att nya obligationer utges i utbyte mot gamla obligationer. Vidare

skall nya obligationer eller skuldförbindelser för delbelopp kunna utges

för utestående ränteskulder.

Enligt 8 § förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften

skall — med vissa undantag, varom här ej är fråga -— obligation,

som utfärdas här i riket, av obligationsutgivaren före utlämnandet

förses med stämpel.

Varder obligationer här i riket utfärdade endast såsom ersättning för förkomna

eller förstörda sådana handlingar eller i utbyte mot obligationer av

samma utgivare och med samma räntefot, och har de äldre obligationerna

varit försedda med stämpel i vederbörlig ordning, är de nya obligationerna

fria från stämpel, såvida de icke utfärdas å högre belopp än varå de äldre

obligationerna lytt. Utfärdas de nya obligationerna å högre belopp, skall

de förses med stämpel för skillnaden mellan beloppen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 193.

Enligt angivna paragraf skall — frånsett vissa undantagsfall — obligation,

som utfärdats i utlandet, förses med stämpel innan den första gången, efter

det densamma blivit till riket införd, härstädes belånas, försäljes eller på

vad sätt det vara må överlåtes eller, därest den ej förut vederbörligen stämpelbelagts,

innan inregistrering sker av bouppteckning efter avliden person,

till vars efterlämnade tillgångar obligationen hör.

Om i utlandet utgivna obligationer, som införts hit till riket, av utgivaren

infordrats för utbyte, må innehavaren av obligationerna i särskild ordning,

varom i nämnda paragraf stadgas, åtnjuta stämpelfrihet för nya, av samma

utgivare utfärdade obligationer, till räntefot och belopp motsvarande de tidigare

införda.

Vidare skall, enligt förordningen den 6 november 1908 (nr 129 s. 1) angående

en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, vid överlåtelse

av obligationer genom köp eller byte en särskild avgift erläggas genom

stämpelbeläggning av den avräkningsnota, som skall upprättas vid överlåtelsen.

Sist angivna stämpelplikt avser icke det ursprungliga utlämnandet av här

i riket utfärdad obligation. Nagon motsvarande inskränkning har emellertid

icke stadgats beträffande utländsk obligation. Däremot ålnjutes befrielse

från fondstämpel utan undantag, då obligation utan mellanavgift utbytes

mot annan eller andra obligationer av samma utgivare samt med samma

räntefot och till enahanda eller lägre belopp.

Fråga har uppkommit, huruvida berörda förändringar av betalningsvillkoren

för de tyska lån, som omfattas av londonöverenskommelsen kan

medföra skyldighet att erlägga avgift enligt fondstämpelförordningen och

1914 års förordning angående stämpelavgiften.

Frågan, under vilka omständigheter skyldighet föreligger att erlägga ny

stämpelavgift vid konvertering av obligationslån genom påstämpling å förut

stämpelbelagda, i utlandet utfärdade obligationer, har tidigare varit föremål

för bedömande. Genom förordningen den 10 mars 1939 (nr 60) om

visst undantag från stämpelplikt enligt förordningen den 19 november

1914 ang. stämpelavgiften m. m. har medgivits stämpelfrihel för obligationer,

tillhörande vissa tyska och österrikiska lån, efter det påstämpling

av nya betalningsvillkor ägt rum i enlighet med ingångna överenskommelser

mellan Sverige och Tyskland. Vid den behandling av ärendet, som föregick

avlämnande av proposition i ämnet (nr 72) till 1939 års riksdag, gav

statskontoret i en promemoria uttryck åt den uppfattningen — överensstämmande

med den tolkning av gällande bestämmelser som regeringsrätten

anslutit sig till i likartade frågor — att stämpelfrågan vore beroende

av, bland annat, om obligationslåns slutbetalning i samband med konvertering

på nyss angivet sätt förlagts till senare tidpunkt än enligt de ursprungliga

lånevillkoren. I sådant fall skulle påstämplingen av till lånet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 193.

i

hörande obligation anses lika med utfärdande av ny obligation. Enbart en

nedsättning av räntesatsen skulle däremot icke föranleda ett sådant bedömande.

Till stöd för sin ståndpunkt åberopade statskontoret, att stämpelavgiften

hade karaktär av kapitalomsättningsskatt. En sådan skatt avsåge

att träffa kapitalet, när det sökte sin placering eller omplacering. Så länge

genom konverteringen allenast vidtoges sådana åtgärder, som icke förlängde

lånets löptid, frigjordes icke kapitalet för ny placering. Om däremot

tiden för lånets återbetalning försköts framåt, skulle staten därigenom att

lånekapitalet bands för längre tid än ursprungligen avsetts undandragas

en beskattning, därest icke konverteringen i stämpelhänseende likställdes

med en nyemittering. Det torde nämligen vara berättigat att utgå från att

vid återbetalning av ett lån en ny kapitalplacering regelmässigt ägde rum.

Även föredragande departementschefen gav uttryck åt den uppfattningen

att, därest särskilt undantag icke stadgades, skyldighet syntes kunna uppstå

att erlägga stämpel enligt 1914 års förordning angående stämpelavgiften

och därmed också enligt fondstämpelförordningen, då efter påstämpling

av de nya betalningsvillkoren utlämnande skedde av sådana obligationer,

för vilka de ändrade betalningsvillkoren innefattade en förlängning av

lånetiden. Med hänsyn till att de nya lånevillkoren inginge som ett led i en

mellan de svenska och tyska regeringarna träffad allmän uppgörelse rörande

de svenska finansiella fordringarna i Tyskland, och då det framstode

såsom obilligt, att en enskild obligationsinnehavare skulle drabbas av stämpelplikt,

om han följde den av staten med hänsyn till sagda betalningsreglcring

anvisade vägen för tillvaratagande av sin fordran, förordades att

genom särskild författning skulle stadgas undantag från stämpelplikt för

de obligationer, som omfattades av det då träffade avtalet. Propositionen

godkändes av riksdagen.

Liknande synpunkter synes böra anläggas vid bedömande av frågan om

befrielse från utgörande av stämpel i samband med regleringen av de tyska

skulderna i enlighet med londonöverenskominelsen den 27 februari 1953.

Därest riksdagen godkänner överenskommelsen förordar jag sålunda, att

frihet från stämpelplikt inedgives vid påstämpling eller utbyte av obligationer

eller utgivning av nya obligationer för utestående ränteskulder i anledning

av överenskommelsen. Därest särskilda tillämpningsföreskrifter blir

erforderliga, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela dessa.

Departementschefens hemställan.

I enlighet med vad i det föregående anförts har inom finansdepartementet

upprättats förslag till

1) förordning om ändring i förordningen den 19 november 1914 (nr 383)

angående stämpelavgiften; samt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 193.

2) förordning om visst undanlag från stämpelplikt enligt förordningen

den 19 november 191i (nr 383) angående stämpelavgiften in. m.

Föredragande departementschefen hemställer, att nämnda båda författningsförslag

måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Karl-Ingmar Edstrand.

!''■• . liv ,|

Emil Kihlströms Tryckeri A.-B. Stockholm 1963

530505

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1953:288 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen den 19 november 1914 s. 1 i texten
  2. BevU 1953:55 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen den 19 november 19U s. 1 i texten