Sök i Ratio Lex

Angående vissa tjänster vid kommunikationsverken

1953-03-27 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:198, Angående vissa tjänster vid kommunikationsverken

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 198.

1

Nr 198.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa tjänster

vid kommunikationsverken; given Stockholms slott

den 27 mars 1953.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Sven Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 27 mars 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med chefen för civildepartementet anför chefen

för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson.

I skrivelser den 31 oktober 1952 resp. den 27 och 28 februari 1953 har

generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen och järnvägsstyrelsen framlagt förslag

om antalet tjänster i högre lönegrader än Ca 25. Över framställningarna har

statens lönenämnd avgivit utlåtanden den 3 februari resp. 13 och 17 mars

1953. Jag kommer i det följande att redovisa de olika förslagen samt att

1 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 198.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 198.

därvid ange den ståndpunkt, som jag efter samråd med chefen för civildepartementet

ansett mig böra taga till desamma.

För statens vattenfallsverks del har vattenfallsstyrelsen i skrivelse den

20 januari 1953 framlagt förslag om antalet tjänster i motsvarande lönegrader.

I utlåtande häröver den 12 februari 1953 har statens lönenämnd i

viss utsträckning tillstyrkt förslagen. Jag återkommer härtill i det följande.

Beträffande flertalet tjänster har lönenämnden däremot icke ansett sig

kunna tillstyrka, att styrelsens förslag upptagas till separat bedömande.

Lönenämnden har därvid erinrat om att nämnden i skilda sammanhang

uttalat, att nämnden blivit övertygad om att behov föreligger av en allmän

översyn av lönegradsplaceringen för de högre tjänsterna inom vattenfallsverket.

För en sådan översyn — som lönenämnden finner angelägen — anser

nämnden bl. a. den långt drivna differentieringen av tjänsterna på löneplan

2 tala.

Slutligen har telegrafstyrelsen i skrivelse den 25 februari 1953 hemställt

om en allmän översyn av lönegradsplaceringen för de större kommunikafionsverkens

tjänstemän i ledande ställning. Statens lönenämnd har i utlåtande

den 10 mars 1953 tillstyrkt framställningen.

Frågan om den av lönenämnden och telegrafstyrelsen förordade allmänna

översynen av lönegradsplaceringen för de högre tjänsterna vid kommunikationsverken

torde få prövas i annat sammanhang.

Postverket.

Av departementschefen tillstyrkta förslag. Generalpoststyrelsen har hemställt,

att 1 postmästartjänst vid postkontoret i Storvik uppflyttas från Ca 25

till Ca 27 samt att tjänstebenämningen utrikesexpeditör införes i Ca 17 och

Ca 15. Till stöd för förslagen anför styrelsen i huvudsak följande.

Postmästartjänsten. I skrivelse den 31 oktober 1952 med förslag rörande

antalet tjänster i Ca 25 och lägre lönegrader anmälde styrelsen, att postkontoret

i Ockelbo under år 1952 utbytts mot postexpedition. Det under

detta postkontor tidigare lydande förvaltningsområdet har därvid så gott

som helt tillförts postkontoret i Storvik, som därvid såväl poängmässigt som

ur administrationssynpunkt nått en sådan storlek, att det bör utbytas mot

postkontor av klass 27.

Utrikesexpeditörstjänsterna. Å utrikesexpeditionerna vid postkontoren Göteborg

1 och Malmö 1 samt Stockholms bangårdspostkontor ävensom vid

järnvägsposten inom Södra distriktet finnas inrättade ett antal postassistentstjänster

i Ca 19 och vid nämnda tre expeditioner ett antal förste postexpeditörstjänster

i Ca 17 för behandling av utrikes brevpost och utrikes paket.

Styrelsen har beslutat, att för detta arbete skall användas för ändamålet

särskilt utbildad personal ur brevbärarkarriären i stället för nu postassistents-

eller postexpeditörsutbildad personal samt att tjänsterna i Ca 19 och

Ca 17 skola — i den mån de ej erfordras av speciella skäl — indras och

ersättas med tjänster i Ca 17 resp. Ca 15. Innehavare av dylik tjänst anser

styrelsen böra benämnas utrikesexpeditör. Omorganisationen skall genom
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj. ts proposition nr 198.

föras successivt med början under år 1953. Antalet utbyten av nämnt slag

under året kan ej nu fixeras, eftersom detta blir beroende av den takt, i

vilken omorganisationen kan genomföras. Enär tjänstebenämningen utrikesexpeditör

ej finns upptagen i tjänsteförteckningen för postverket och då

styrelsen anser det vara angeläget att efter hand kunna tillsätta de nya

tjänsterna med ordinarie innehavare, böra tjänstebenämningarna utrikesexpeditör

i Ca 17 och utrikesexpeditör i Ca 15 införas i tjänsteförteckningen

för postverket.

De av styrelsen sålunda framförda förslagen, mot vilka statens lönenämnd

icke funnit anledning till annan erinran än att lönenämnden ifrågasatt om

icke tjänstetiteln expeditionsförman skulle kunna användas i stället för utrikesexpeditör,

anser jag mig böra tillstyrka.

Av departementschefen avstyrkta förslag. Generalpoststyrelsen har vidare

föreslagit, att 2 postmästartjänster, den ena vid postkontoret Stockholm 5

och den andra vid postkontoret Karlstad 1, uppflyttas från Ca 29 till Ca 31,

att 1 postmästartjänst vid postkontoret Göteborg 2 uppflyttas från Ca 25

till Ca 27 samt att 7 förste kontrollörstjänster vid postdirektionerna uppflyttas

från Ca 25 till överkontrollörstjänster i Ca 27.

Statens lönenämnd har avstyrkt uppflyttningen av postmästartjänsten vid

postkontoret Göteborg 2 och uppflyttningen av de sju förste kontrollörstjänsterna

men tillstyrkt styrelsens förslag i övrigt. Reservation mot lönenämndens

beslut har avgivits av ordföranden och två ledamöter beträffande

uppflyttningen av postmästar tjänsterna vid postkontoren Stockholm 5 och

Karlstad 1 samt av en suppleant beträffande uppflyttningen av de sju förste

kontrollörstjänsterna.

För egen del finner jag styrelsens ifrågavarande förslag icke föranleda

annat uttalande från min sida än att jag för närvarande icke är beredd att

tillstyrka desamma.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag föreslagit bör i den av riksdagen

fastställda personalförteckningen antalet postmästare i Ca 27 ökas från 54

till 55.

I tjänsteförteckningen bör utrikesexpeditör införas i Ca 17 och Ca 15.

Å Kungl. Maj:t torde få ankomma att i den av Kungl. Maj :t fastställda

personalförteckningen minska antalet postmästare i Ca 25 från 78 till 77.

Telegrafverket.

Av departementschefen tillstyrkta förslag. Telegrafstyrelsen har föreslagit,

att följande tjänster uppflyttas i lönegrad, nämligen

1 byrådirektörstjänst på tekniska byråns stationsutvecklingsavdelning

från Ca 33 (Cs 13) till avdelningsdirektörstjänst i Cp 13,

1 byrådirektörstjänst på personal- och kanslibvråns personalavdelning

från Ca 31 till Ca 33,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

1 ingenjörstjänst på tekniska byråns stationsutvecklingsavdelning från

Ca 27 till byråingenjörstjänst i Ca 29,

1 ingenjörstjänst på radiobyråns avdelning för rundradio samt anläggning

och drift från Ca 25 till Ca 27 samt

1 telegraf kommissarietjänst i Piteå från Ca 25 till Ca 27.

Till stöd för förslagen har styrelsen anfört i huvudsak följande.

Avdelningsdirektör stjänsten. Den 1 oktober 1952 genomfördes en omorganisation

av tekniska byrån, innebärande att förutvarande stationsavdelningen

uppdelades på en stationsprojekterings- och en stationsutvecklingsavdelning.

Den föreslagna avdelningsdirektörstjänsten är avsedd för föreståndaren

för sistnämnda avdelning. Denna avdelning har att svara för det på tekniska

byrån ankommande mycket betydelsefulla forsknings- och utvecklingsarbetet

inom det automat- och stationstekniska området. De huvudsakliga ärendesgrupperna

äro trafikforskning jämte rådgivning och utredningar i trafiktekniska

frågor, allmänna tekniska utredningar, patentärenden, utveckling av lokal-

och närtrafikutrustningar, telegraf- och telexanläggningar, abonnentväxlar,

telefonapparater, väljare, reläer samt riksförmedlingsutrustningar och

övriga utrustningar för fj ärrtrafik. Till avdelningen hör vidare ett ritkontor,

vilket delvis är gemensamt för stationsproj ekterings-, stationsutveckldngsoch

transmissionsavdelningarna, jämte provrum och experimentverkstad —

den sistnämnda delvis gemensam för hela tekniska byrån — där tillverkning

av provmodeller för teletekniska och mekaniska nykonstruktioner samt provning

av teletekniska utrustningar äger rum. Den mycket krävande och ansvarsfulla

uppgiften att förestå stationsutvecklingsavdelningen har styrelsen

anförtrott en tjänsteman, som den 1 januari 1953 erhållit en i samband med

tjänsteförteckningsrevisionen inrättad byrådirektörstjänst i Ca 33, avsedd

för en av föreståndarna för stationsavdelningens sektioner. En byrådirektörstiänst

i Ca 33 bör sålunda utbytas mot en avdelningsdirektörsbefattning

i Cp 13.

Bijrådirektörstjänsten. Den 1 juli 1952 omorganiserades dåvarande kanslibyrån

till en personal- och kanslibyrå. Därvid centraliserades till den nya

byrån samtliga hos styrelsen förekommande personalärenden. Den föreslagna

byrådirektörstjänsten i Ca 33 är avsedd för föreståndaren för byråns personalavdelning.

Å denna avdelning handläggas byråns alla personalärenden,

med undantag för kollektivavtalsfrågor samt ärenden rörande rekryteringen

och personalens utbildning ävensom personalvårdsfrågor. Arbetet på avdelningen,

vilken är den till omfånget största och den mest arbetstyngda av

byråns avdelningar, är fördelat på tre sektioner, nämligen en för allmänna

personalärenden, en för löpande individuella personalfrågor samt en för avskeds-

och pensionsärenden. På grund av berörda organisatoriska omläggning

beträffande personalärendenas handläggning ha de förutsättningar, under

vilka den nuvarande lönegradsplaceringen för här omhandlade befattningshavare

fastställts, i grunden förändrats, i det att en väsentlig stegring

— såväl i kvalitativt som i kvantitativt hänseende — i de på honom vilande

göromålen skett. Utöver tidigare arbetsuppgifter, på vilka den nu gällande

placeringen i lönegrad baserats, har befattningshavaren nämligen anförtrotts

skötseln av förut å andra byråer och avdelningar inom styrelsen handlagda,

både omfattande och viktiga ärendesgrupper. Styrelsen syftar härvid på

ärenden rörande nya och ändrade anställningsvillkor för icke löneplansanställda

tjänstemän och för kontraktsanställd personal in. fl., på avskeds- och

pensionsärendena samt på de löpande individuella personalärendena avse
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 198.

5

ende såväl personal hos styrelsen som — i den män icke dessa ärenden behandlas

av styrelsen underlydande myndighet — personalen inom distriktsoch

lokalförvaltningen. Omfattningen av de för befattningshavare nytillkomna

ärendesgrupperna belyses därav, att antalet tjänstemän vid telegrafverket

den 1 januari 1952 utgjorde 23 723, varav 1 012 placerade hos styrelsen;

antalet kontraktsanställda växelstationsföreståndare uppgick vid samma

tidpunkt till 4 434. Styrelsen vill i detta sammanhang framhålla att, för

att byråns chef skall erhålla nödig avlastning i arbetet, den nu ifrågavarande

avdelningsföreståndaren måste i stor utsträckning självständigt svara

för göromålen inom sitt område. Befattningen ställer därför på dess utövare

särskilda krav inte endast på kunnande utan även i fråga om omdöme samt

förmåga att taga initiativ och ansvar. När under sommaren 1953 den befattningshavare

å byrån, vilken hittills fungerat såsom byråchefens ställföreträdare

och vikarie, avgår med pension, kommer även den funktionen att

åvila här omhandlade byrådirektör.

Byråingenjörstjänsten. Å tekniska byråns stationsutvecklingsavdelning

finns en sektion för automatiska lokalstationer, telexanläggningar, telefonapparater

och abonnentanläggningar. Vid denna sektion leder eu ingenjör i

Ca 27 utvecklingsarbeten berörande lokalstationer av s. k. koordinatväljartvp.

Under senare år har vid telegrafverket utvecklats ett svenskt koordinatväljarsystem

enligt moderna »markör»-principer, särskilt lämpat för mindre

stationer. Aktuell och av stor ekonomisk betydelse är nu bl. a. utveckling

av ett för större stationer lämpat koordinatvälj arsystem. Detta arbete kräver

som ledare en ingenjör med mångårig erfarenhet inom automatisk telefoni,

stor uppslagsrikedom och förmåga till självständig konstruktionsverksamhet.

Förutom nämnda konstruktionsverksamhet hör till befattningen frågor

berörande landsautomatisering ävensom utveckling av utrustningar för abonnenters

kontroll av helautomatiska rikssamtal. Befattningshavaren tjänstgör

därjämte som ställföreträdare för sektionsföreståndaren (byrådirektör i Ca

33) och måste som sådan vara väl insatt i och kunna handlägga alla inom

sektionen förekommande arbetsuppgifter.

Ingenjörstjänsten. Rundradioväsendet i vårt land befinner sig i stark utveckling.

Samtidigt med att de trådlösa sändarstationerna äro föremål för

modernisering och utbyggnad till högre effekter bedrives arbetet med anläggande

av ett nät för bögfrekvent distribution av rundradioprogrammet

över telefonledningar, det s. k. trådradionätet. Detta nät är i första hand

avsett att utbyggas för ca 700 000 licensinnehavare, som av skilda anledningar

ej ha tillfredsställande mottagning från trådlösa sändare. Planläggningen

i stort av trådradioutbyggnaden har tidigare åvilat en byråingenjör

(Ca 29), som förestått den för arbetena i fråga särskilt inrättade s. k. trådradioexpeditionen.

I och med omorganisation av radiobyrån och radiodistriktet

har nämnda byråingenjör den 1 januari 1953 tilldelats även andra, mera

centrala arbetsuppgifter inom radiobyrån. Planeringsarbetet för trådradio

åvilar på grund därav numera i avsevärt större omfattning iin tidigare en

på avdelningen placerad ingenjör i 25 lönegraden. Denne har sålunda att i

samråd med telegrafverkets driftsavdelning utarbeta planer för trådradioarbetenas

utförande i hela landet. Han har därvid alt i stor utsträckning

företaga resor till olika platser i landet för rekognoscering av de tekniska

förutsättningarna för trådradionätens uppbyggnad och att på basis av dessa

uppgifter projektera de olika näten. Han har slutligen att förhandla med

driftsavdelningens olika sektioner beträffande de närmare direktiven för anläggningsarbetena.

Av den för dessa planeringsuppgifter ansvarige befattningshavaren

erfordras ingående kännedom om de tekniska förutsättningarna

för trådradiodistributionen i olika delar av landet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 198.

Telegraf kommissarietjänsten. För samtliga stationer, som nu tillhöra klass

25, utgör den procentuella ökningen av poängtalen efter den allmänna klassificeringen

den 1 juli 1948 i medeltal 31,8. Centralstationen i Piteå hade vid

nämnda tidpunkt ett poängtal av 782. Enligt senaste trafiksiffror har poängtalet

stigit till 1 076, alltså en ökning med 37,6 procent. Det lägsta poängtalet

för stationer, som nu tillhöra klass 27, var enligt senaste trafiksiffrorna

1 045.

De av styrelsen sålunda framförda förslagen, mot vilka statens lönenämnd

icke funnit anledning till erinran, anser jag mig böra tillstyrka.

I anslutning härtill anser jag mig böra erinra om att Kungl. Maj :t genom

beslut den 6 mars 1953 resp. denna dag medgivit, att vid telegrafverket må

tills vidare finnas en avdelningsdirektörstjänst i Cs 13 för föreståndaren för

tekniska byråns stationsutvecklingsavdelning samt en byrådirektör stjänst i

Ce 33 för föreståndaren för personal- och kanslibyråns personalavdelning.

Vid bifall till styrelsens av mig nu tillstyrkta förslag bortfalla dessa tjänster

den 1 juli 1953.

Därjämte torde böra framhållas, att Kungl. Maj :t i förstnämnda beslut

föreskrivit att lönegradsplaceringen av tjänsten som föreståndare för tekniska

byråns stationsprojekteringsavdelning, för närvarande Cp 13, skall vid

nuvarande innehavarens avgång från tjänsten upptagas till omprövning.

Av departementschefen avstyrkta förslag. Telegrafstyrelsen har vidare föreslagit,

att följande tjänster uppflyttas i lönegrad, nämligen

1 byrådirektör stjänst på driftsbyråns rationaliseringsavdelning från Cp 10

till avdelningsdirektörstjänst i Cp 13,

1 byggnadschef stjänst på kabelkontoret från Cp 10 till Cp 13,

1 överinspektörstjänst på driftsbyråns avdelning för den tekniska tjänsten

från Cp 10 till Cp 13,

2 byrådirektörstjänster, den ena på driftsbyråns undervisningsanstalt och

den andra på tekniska byråns stationsprojekteringsavdelning, från Ca 31 till

Ca 33,

1 förste byråsekreterartjänst på driftsbyråns avdelning för trafiktjänsten

från Ca 29 till byrådirektör st jänst i Ca 31,

1 kameralintendentstjänst på ekonomibyråns bokförings- och kassaavdelning

från Ca 29 till byrådirektörstjänst i Ca 31,

2 ingenjörstjänster, den ena på tekniska byråns stationsprojekteringsavdelning

och den andra på verkstadsbyråns ritkontor, från Ca 27 till byråingenjörstjänster

i Ca 29,

1 förste byråsekreterartjänst på utländska kontrollen inom ekonomibyrån

från Ca 27 till Ca 29,

2 ingenjörstjänster, den ena på Stockhoms landssektion och den andra på

kabelkontoret, från Ca 27 till linjeingenjörstjänster i Ca 29,

3 telegraf kommissarietjänster i Luleå resp. Mora och Skövde från Ca 27

till Ca 29,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 198.

2 överkontrollörstjänster, den ena på Malmö centralstation och den andra

på Stockholms telegrafstation, från Ca 27 till trafikinspektörstjänster i Ca 29,

It ingenjörstjänster, därav en på driftsbyrån, två på förrådsbyrån, en på

tekniska byrån, provningsanstalten, sex på tekniska byrån, stationsutvecklingsavdelningen,

och en på kabelkontoret, från Ca 25 till Ca 27,

3 telegraf kommissarietjänster i Södertälje resp. Karlshamn och Katrineholm

från Ca 25 till Ca 27 samt

8 kontrollörstjänster från Ca 25 till överkontrollörstjänster i Ca 27.

Statens lönenämnd har avstyrkt samtliga ifrågavarande förslag.

Beträffande den föreslagna uppflyttningen av överinspektör stjänsten på

driftsbyråns avdelning för den tekniska tjänsten från Cp 10 till Cp 13 erinrar

lönenämnden, att denna avdelning och anläggningsavdelningen den 1 januari

1953 sammanslagits till en avdelning. Föreståndaren för den sammanslagna

avdelningen har erhållit den till uppflyttning föreslagna överinspektör stjänsten

i Cp 10, som av 1949 års tjänsteförteckningskommitté avsetts för den tidigare

avdelningen för den tekniska tjänsten. För anläggningsavdelningen inrättades

i samband med tjänsteförteckningsrevisionen en tjänst i Ca 33 och en

tjänst i Ca 31. Då tjänsten i Ca 33, vilken för närvarande är vakant, inrättats

under andra förutsättningar än de nu gällande, bör den enligt lönenämndens

mening ersättas av tjänst i lägre lönegrad.

För egen del finner jag styrelsens ifrågavarande förslag icke föranleda

annat uttalande från min sida än att jag för närvarande icke är beredd att

tillstyrka desamma.

I anledning av vad lönenämnden anfört rörande tjänsten i Ca 33 på driftsbyråns

tidigare anläggningsavdelning förordar jag, att tjänsten hålles vakant

i avvaktan på närmare utredning om löneställningen.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag föreslagit böra följande ändringar

vidtagas i den av riksdagen fastställda personalförteckningen, nämligen ökning

av antalet avdelningsdirektörer i Cp 13 från 3 till 4, minskning av

antalet byrådirektörer i Ca 31 från 26 till 25, ökning av antalet byråingenjörer

i Ca 29 från 17 till 18 och ökning av antalet telegraf kommissarier i

Ca 27 från 25 till 26.

Å Kungl. Maj :t torde få ankomma att i den av Kungl. Maj :t fastställda

personalförteckningen minska antalet ingenjörer i Ca 25 från 89 till 88 och

antalet telegrafkommissarier i Ca 25 från 29 till 28.

Statens järnvägar.

Vissa organisationsförslag. Järnvägsstyrelsen har föreslagit, att godstaxeoch

persontaxebyråerna sammanslås till en kommersiell byrå samt att en

ny elcktrosektionsindelning genomföres.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Knngl. Maj.ts proposition nr 198.

Järnvägsstyrelsen. I enlighet med beslut vid fjolårets riksdag ha godstrafik-

och persontrafikbyråerna sammanslagits till en trafikbyrå. I anslutning

till riksdagens uttalande i fjol anser styrelsen, att godstaxe- och persontaxebyråerna

den 1 juli 1953 böra sammanslås till en byrå, benämnd k o mmersiella

byrån. Vid nämnda tidpunkt kommer den nuvarande chefen

för persontaxebyrån att helt tagas i anspråk för vissa särskilda uppdrag.

Sammanförandet av taxebyråerna skulle bidraga till realisering av det viktiga

önskemålet om en koncentrering av arbetet inom järnvägsstyrelsen

till ett färre antal ledande personer.

Härutöver får styrelsen framhålla, att vid de revisioner av de ordinarie

taxorna, som fordra Kungl. Maj :ts godkännande, det vid beredningen och

utarbetandet av förslagen härtill inom styrelsen vore avgjort fördelaktigare,

om den däri ingående relativa avvägningen mellan gods-och persontrafikens

intressen kunde ske i samråd med chefen å en för båda trafikslagen gemensam

byrå.

Utvecklingen inom landets kommunikationsväsende har för statens järnvägars

vidkommande lett till ett accentuerat behov av å ena sidan i möjligaste

mån rationella ordinarie taxor och å andra sidan en mera flexibel

tillämpning i praktiken av dessa taxor. Nya former för fraktnedsättningar

och fraktavtal, nya anordningar inom reselivet och nya typer för biljettrabatter

måste ständigt prövas och övervägas, åtgärder vilka var för sig får

direkt återverkan på statens järnvägars ekonomi. Medan ekonomibyrån

handhar de ordinarie taxorna samt löpande taxeärenden av större ekonomisk

räckvidd i visst samråd med taxebyråerna och dessutom bär ansvaret

för den ekonomiska planeringen och koordineringen av de företagsmässiga

åtgärderna på längre sikt, åvilar taxebyråerna den praktiska tillämpningen

av taxorna. På grund av den växelverkan, som sålu»da alltid uppstår

mellan dessa verksamhetsområden, torde det vara uppenbart, att först

om de praktiska taxeärendena få beredas inom en byrå, förutsättningar

skapas för en principiellt likartad handläggning av desamma i den av ekonomibyrån

givna målsättningens anda. Den samlade ekonomiska överblick

inom taxeväsendet, som den med ökade befogenheter försedde chefen för de

sammanslagna taxebyråerna finge, skulle även vara till fördel vid de överläggningar

inför generaldirektören, som tid efter annan påkallas för dryftande

av nya idéer och initiativ inom taxeväsendet av vittgående ekonomisk

innebörd.

Beträffande lönegradsplaceringen för den sålunda föreslagna kommersiella

byråns chef anser styrelsen, att följande omständigheter böra beaktas.

Före år 1941 hade de särskilda fraktavtalen (fraktnedsättningsärendena)

handlagts å ett särskilt godsfraktkontor, vars chef hade föredragningsskyldighet

direkt inför generaldirektören. Med bildandet år 1941 av nuvarande

godstaxe- och persontaxebyråerna ur de tidigare inrikes och utrikes taxebyråerna

upphörde godsfraktkontoret, och fraktnedsättningsärendena överflyttades

till godstaxebyrån, varvid förutsattes att chefen för denna byrå

i större utsträckning skulle självständigt avgöra dessa ärenden och därmed

avlasta generaldirektörens arbetsbörda.

I verkligheten utbildade sig också mycket snart den praxis, att chefen för

godstaxebyrån självständigt svarar för besluten i den mängd fraktnedsättningsärenden

(ca 1 500 per år) som förekomma vid statens järnvägar. Endast

i ett fåtal fall av principiell eller större ekonomisk betydelse föredragas

ärendena för generaldirektören.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

6

Den genom fraktnedsättningsförfarandet i praktiken förda fraktpolitiken

har vid flerfaldiga tillfällen av olika organ och korporationer framhållits

som synnerligen betydelsefull, ej endast för statens järnvägars ekonomi,

utan genom sina återverkningar även för hela landets fraktmarknad och

för näringslivets utveckling. I berört hänseende intar ifrågavarande byråchef

följaktligen redan nu en nyckelställning av stor vikt inom kommunikationsväsendet.

Med hänsyn härtill och till den vidgade befogenhet inom ett område av

vital betydelse för statens järnvägars ekonomi, som bl. a. avses böra tillkomma

chefen för den nya kommersiella byrån, liksom till den ökade arbetsbörda

med ty åtföljande ansvar, som även uppstår för honom, anser

styrelsen, att han icke bör placeras i lägre lönegrad än Cp 15.

Beträffande elektrosektionsindelningen anför styrelsen följande.

Då linjen Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla elektrifierades, inrättades

icke någon särskild elektrosektion å VI distriktet. Bandelarna införlivades

i stället provisoriskt med II distriktets elektrosektion i Göteborg i

avvaktan på besked om den fortsatta elektrifieringen av VI distriktets järnvägsnät.

Beslut har sedermera (år 1950) fattats om elektrifiering av linjerna

Alvesta—Karlskrona och Emmaboda—Kalmar och framdeles torde beslut

komma att fattas även beträffande linjen Borås—Alvesta. Elektrifieringsarbetena

å linjerna Alvesta—Karlskrona och Emmaboda—Kalmar pågå

och frågan om elektrodriftens organisation på VI distriktet har blivit aktuell.

I anledning därav har styrelsen låtit göra en utredning beträffande elektrodriftens

organisation över hela statens järnvägar. I avvaktan på resultatet

av denna utredning höjdes i samband med tjänsteförteckningsrevisionen

tjänsteställningen endast för de elektrosektionsföreståndare, som med visshet

kunde förutses komma att finnas kvar. Dessa inplacerades, liksom andra

sektionsföreståndare, i 33 lönegraden, medan elektrosektionsföreståndarna

i Nässjö, Umeå och Kiruna behöllos i 29 lönegraden, enär ovisshet rådde om

dessa sektioners framtida omfattning. En annan anledning till att så skedde

var, att man på grund av elektrosektionernas ringa antal icke kunde räkna

med relativt snabb reglering av ett eventuellt överskott på elektrosektionsföreståndare.

Den nyssnämnda utredningen har påvisat lämpligheten av bl. a. följande

ändringar av den hittillsvarande eller tidigare diskuterade organisationen

av elektrodriften.

En ny elektrosektion bör snarast inrättas med huvudort i Borås. Den bör

omfatta den nuvarande elektrosektionen i Nässjö, driftcentralen i Sjömarken

med tillhörande underhållsområde, som för närvarande tillhör II

distriktet, och belysningsundcrhållsområdena i Borås, Växjö, Kalmar och

Halmstad, vilka nu sortera under telegrafingenjören i Borås.

Vid förläggning av en distriktshuvudort till Gävle måste en elektrosektion

inrättas där. Till denna bör hänföras större delen av nuvarande VII distriktets

elektrosektion och i huvudsak de delar av förutvarande Storviks elektrosektion,

som vid den siste sektionsföreståndarens förflyttning till annan

tjänst provisoriskt införlivades med elektrosektionen i Östersund.

Elektrosektionerna i Umeå och Kiruna böra bibehållas med hänsyn till

de särskilda förhållanden, som äro förknippade med de stora avstånden i

Norrland och — för Kirunas vidkommande — trafiken på malmbanan, samt

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 198.

— för Umeås vidkommande — beslutade banelektrifieringar. Vad särskilt

angår elektrosektionen i Kiruna må anföras, att denna sektions föreståndare

redan nu har en väsentligt större arbetsbörda än vad sektionens poängtal

utvisar. Den pågående upprustningen av malmbanan har nämligen medfört

en mångfald elektrotekniska anläggningsarbeten, vilka på grund av det

stora avståndet från elektrifieringsorganisationens ledning i Nässjö i stor

utsträckning måste övervakas och ledas av elektroingenjören i Kiruna. Dessa

arbeten leda till en bestående höjning av sektionens poängtal, vilket även

blir fallet, då beslutade elektrifieringsarbeten inom Umeå blivande elektrosektion

slutförts.

I samband med förenämnda utredning har elektrosektionernas inbördes

storleksordning poängberäknats med utgångspunkt från de elektriska underhållsområdenas

blivande omfattning. Beräkningen har givit följande poängtal,

nämligen för Stockholm 81 600, för Örebro 66 800, för Göteborg

69 700, för Kristinehamn 42 700, för Malmö 68 700, för Gävle (efter sammanslagningen

av IV och VII distrikten) 53 400, för Östersund 42 900, för

Luleå 33 300, för Kiruna 26 600 (efter ökning ca 35 000), för Umeå 31 500

(efter ökning ca 36 000) och för Borås 53 400.

Med hänsyn till omfattningen av den föreslagna elektrosektionen i Borås

bör densamma förestås av elektroingenjör i 33 lönegraden. För elektrosektionsföreståndarna

i Kiruna och Umeå synes däremot placering i 31 lönegraden

vara tills vidare tillräcklig. Den spaltning av elektroingenjör stjänsterna

på två lönegrader som sålunda föreslås, har motsvarighet i den uppdelning

på två lönegrader, som skett beträffande trafikinspektörsbefattningarna,

i det att trafikinspektörerna för bildriften, vilka även ha karaktär

av sektionsföreståndare, inplacerats i 31 lönegraden.

För den behövliga elektroingenjörsbefattningen i Ca 33 kan disponeras en

för närvarande vakant trafikinspektörsbefattning vid 36 trafiksektionen

Skara, som blir obehövlig i samband med pågående omorganisation av distrikts-

och sektionsledningen. De båda elektroingenjörsbefattningarna i

Ca 31 böra däremot nyinrättas. Vid bifall härtill kunna tre elektroingenjörstjänster

i Ca 29 indragas.

Statens lönenåmnd. Mot den föreslagna lönegradsplaceringen i Cp 15 av

chefen för den nya kommersiella byrån har lönenämnden ansett sig icke

böra framställa någon erinran. Lönenämnden ifrågasätter emellertid, huruvida

byråchefstitein bör användas för tjänsten.

Vad styrelsen i övrigt föreslagit har icke föranlett särskilt uttalande från

lönenämndens sida.

Departementschefen. Järnvägsstyrelsens förslag om sammanslagning av

godstaxe- och persontaxebyråerna till en kommersiell byrå ansluter till de

uttalanden, som i fjol gjordes vid statsmakternas behandling av den då aktuella

frågan om sammanslagning av godstrafik- och persontrafikbyråerna

till en trafikbyrå. Förslaget föranleder icke någon erinran från min sida.

Ej heller finner jag anledning till erinran mot den av styrelsen föreslagna

elektrosektionsindelningen vid statens järnvägar.

Chefen för den kommersiella byrån bör placeras som byråchef i Cp 14,

d. v. s. samma löneställning som i fjol fastställdes för chefen för trafikbyrån.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 198. 11

Styrelsens förslag om utbyte av en trafikinspektör stjänst i Ca 33 mot en

elektroingenjörstjänst i samma lönegrad liksom förslaget om två elektroingenjörstjänster

i Ca 31 anser jag mig böra tillstyrka.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit bör antalet byråchefstjänster i

Ca 37 minskas med två och antalet elektroingenjörstjänster i Ca 29 med tre.

Övriga av departementschefen tillstyrkta förslag. Järnvägsstyrelsen har

föreslagit, att följande tjänster uppflyttas i lönegrad, nämligen

överdirektörs- och souschefstjänsten från Cp 18 till Cp 21,

1 förste byråsekreterartjänst på trafikbyråns godsvagnsavdelning från

Ca 29 (Ce 31) till byrådirektörstjänst i Ca 31,

1 verkstadsingenjörstjänst vid huvudverkstaden i Örebro från Ca 29 till

Ca 31 och

1 ingenjör stjänst vid Nässjö lokstation från Ca 27 till maskiningenjörstjänst

i Ca 29.

Därjämte föreslår styrelsen, att 1 förste byråsekreterartjänst inrättas på

trafikbyråns godsvagnsavdelning.

Till stöd för förslagen har styrelsen anfört i huvudsak följande.

Överdirektörs- och souschefstjänsten. Genom beslut den 18 november

1952 har åt överdirektören och souschefen uppdragits att -— utöver vad

i detta avseende tidigare bestämts -— i generaldirektörens ställe avgöra följande

ärenden:

tillsättning av ordinarie tjänster, förordnande av extra ordinarie och extra

tjänstemän, allt i högst 29 lönegraden, såväl i styrelsen som vid driftsavdelningen,

huvudverkstäderna och förrådsavdelningen,

yttranden till Kungl. Maj:t över besvär i utnämningsfrågor, avseende

tjänster i högst 29 lönegraden samt med vissa undantag

de ärenden i övrigt, i vilka beslut tidigare fattats av generaldirektören

efter föredragning av överdirektören och cheferna för samtliga icke-tekniska

byråer och självständiga kontor.

Det synes styrelsen uppenbart, att den ökning av överdirektörens och

souschefens redan omfattande arbetsuppgifter, som härmed inträtt, och den

vidgade befogenhet, som samtidigt tillkommit honom och medfört ett påtagligt

gynnsamt resultat, utan tvekan motivera den uppflyttning av tjänsten från

Cp 18 till lägst Cp 21, varom styrelsen tidigare ingivit förslag.

Byrådirektörst jänsten. Före den 1 juli 1952 fanns å dåvarande godstrafikbyrån

en byrådirektörsbefattning i Ca 31. Innehavaren av denna befattning

var förutom byråchefens närmaste man och ställföreträdare jämväl föreståndare

för byråns vagnavdelning. Byråns båda övriga avdelningar hade som

föreståndare tjänstemän i Ca 30, en förste trafikinspektör å transportledningsoch

lidtabellsavdelningen samt en förste byråsekreterare på transportavdelningen.

Den 1 juli 1952 höjdes byrådirektörsbefattningen till Ca 33 och befattningarna

i Ca 30 till byrådirektörstjänster i Ca 31. På grund av ökade arbetsuppgifter

inom byrån hade emellertid redan tidigare under året den anordningen

på försök vidtagits, att byråchefens närmaste man och ställföreträdare

erhållit uppdrag att självständigt handha vissa ärenden — detta för

att minska byråchefens omfattande arbete — och samtidigt befriats från

föreståndarskapet för vagnavdelningen. Som föreståndare för denna placerades

då byrådirektörens närmaste man, en förste byråsekreterare i Ca 29.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

Han innehar för närvarande förordnande som extra ordinarie byrådirektör

i Ce 31.

Då föreståndarna för godstrafikbyråns — numera trafikbyråns godstrafikdel

— samtliga tre avdelningar under alla förhållanden böra vara jämställda

i lönegradshänseende, har styrelsen ansett sig böra hemställa om

ordinarie byrådirektörsbefattning i Ca 31 för sistnämnde extra ordinarie

byrådirektör.

Ycrkstacisingenjörstjänstcn. Denna tjänst är avsedd för den avdelningsföreståndare

vid huvudverkstaden i Örebro, som närmast ansvarar för dels

underhåll av elektrolok, el-drivna rälsbussar, transformatorer ete. och från

statens järnvägars samtliga linjer insänd elektrisk utrustning av vitt skilda

slag, dels för verkstadens samtliga fasta elektriska anläggningar. Den nuvarande

befattningen i Ca 29 inrättades år 1949. Från denna tid har arbetsomfattningen

ökat med minst 35 procent, vartill kommer, att arbetet i ännu

högre grad ökat kvalitativt bl. a. genom det nytillkomna underhållet av den

genom förstatligandet övertagna materielen, som i regel saknar standardiserade

detaljer och icke minst genom tillkomsten av helt nya loktyper, vilkas

konstruktion högst avsevärt skiljer sig från de äldre lokens. I rationaliseringssyfte

kommer ifrågavarande avdelning att senare under innevarande

år tillföras även televerkstaden, som lyder under annan avdelningsföreståndare.

Det är självfallet, att för dessa krävande och ansvarsfulla uppgifter

erfordras cn speciellt och under många år utbildad avdelningschef med stor

kunnighet inom förevarande områden.

Maskiningenjörstjänsten. De förslag av 1949 års tjänsteförteckningskommitté,

som förelädes 1952 års vårriksdag, omfattade icke lokstationsföreståndarnas

tjänster, enär en pågående klassificering av lokstationerna då ännu

icke avslutats. Den kommitté, som hade att utreda frågan om lokstationernas

klassificering, avlämnade sitt betänkande i september 1952. De därvid

framlagda förslagen skulle, därest de hade fullständigt genomförts, ha medfört

höjning i grad av ett stort antal lokstationsföreståndartjänster. Vid förhandlingar,

som redan samma månad fördes mellan tjänsteförteckningskommittén

och berörd personalorganisation angående lokstalionsföreståndarnas

i högst Ca 22 lönegradsplacering, träffades överenskommelse innebärande

höjning av 17 lokmästartjänster i Ca 20 till Ca 22. Övriga föreslagna

höjningar, däribland av befattningarna för de största lokstationernas föreståndare,

ha däremot icke varit föremål för närmare prövning. Den förutnämnda

utredningen visar, att Nässjö lokstation inom 10 maskinsektionen

har sådan storlek, att föreståndarens befattning bör höjas från nuvarande 27

till 29 lönegraden. Till belysande av detta förhållande må ur klassificeringsbetänkandet

anföras följande poängvärden för de största lokstationerna —

föreståndarens lönegradsplacering angives inom parentes — nämligen Hagalund

1702 (Ca 29), Sävenäs 1098 (Ca 29), Malmö 960 (Ca 29), Nässjö 906

(Ca 27), Halmstad 663 (Ca 27) och Svartön 658 (Ca 27). Redan dessa siffror

med en markerad poänggräns vid Nässjö torde klart visa, att Nässjö tillhör

den grupp av lokstationer, vars föreståndare böra vara placerade i 29 lönegraden.

Lokstationen i fråga är dessutom centralpunkt för lokrörelsen på de

sex trafikstarka linjer, som beröra Nässjö. Genom dess avskilda läge i förhållande

till sektionens huvudort Malmö har föreståndaren icke samma möjlighet

till omedelbart samråd med maskinsektionsföreståndaren som lokstationsföreståndarna

exempelvis i Stockholm, Göteborg och Malmö, där sektionsföreståndaren

finnes på platsen. Denna omständighet ställer särskilda

krav på lokstationsföreståndarens i Nässjö förmåga att handla självständigt.

Härtill kommer, att nu ifrågavarande lokstationsföreståndare på grund av

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 198.

13

10 maskinsektionens storlek och avståndet från sektionshuvudorten blivit

ålagd vissa uppgifter, som eljest tillkomma en maskinsektionsföreståndare.

Förste bijråsekreterartjånsten. Ifrågavarande tjänst är avsedd för närmaste

mannen till föreståndaren för trafikbyråns godsvagnsavdelning, tilllika

ställföreträdare för föreståndaren. Det är avsett, att han förutom sina

funktioner i angivna egenskap skall fullgöra uppgifter av mera kvalificerad

art. Bl. a. skall han bereda vagnavdelningens utlandsärenden, främst sådana

som falla inom Internationella järnvägsunionens arbetsområde, och ärenden

som röra vagnsamtrafiken med utlandet och de utländska vagnavtalen. Han

skall i egenskap av byråns representant deltaga i konferenser i Sverige och

utlandet, där internationella godstrafikfrågor och särskilt vagnfrågor behandlas.

Befattningens placering i Ca 27 anses därför väl motiverad. Samma

tjänsteställning innehaves redan av byrådirektörernas närmaste män

och ställföreträdare å byråns två andra avdelningar inom godstrafikdelen.

De av styrelsen sålunda framförda förslagen, mot vilka statens lönenämnd

icke funnit anledning till erinran, anser jag mig böra tillstyrka.

Av departementschefen avstyrkta förslag. Järnvägsstyrelsen har vidare föreslagit

uppflyttning av följande tjänster, nämligen 1 byråchefstjänst på

trafikbyrån från Cp 14 till Cp 15, 1 stationsinspektor stjänst i Ånge från Ca 29

till Ca 31 och 1 ingenjörstjänst vid verkstaden i Hälsingborg från Ca 25 till

Ca 27.

Statens lönenämnd har tillstyrkt uppflyttning av byråchefs- och stationsinspektorstjänsterna

men avstyrkt uppflyttningen av ingenjörstjänsten. Mot

lönenämndens beslut beträffande stationsinspektorstjänsten har ordföranden

och två ledamöter reserverat sig.

För egen del finner jag styrelsens ifrågavarande förslag icke föranleda annat

uttalande från min sida än att jag för närvarande icke är beredd att tillstyrka

desamma.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag föreslagit böra följande ändringar

vidtagas i den av riksdagen fastställda personalförteckningen, nämligen

uppflyttning av överdirektören och souschefen från Cp 18 till Cp 21, ökning

av antalet byråchefer i Cp 14 från 1 till 2, minskning av antalet byråchefer

i Ca 37 från 6 till 4, ökning av antalet elektroingenjörer i Ca 33 från 8 till

9, minskning av antalet trafikinspektörer i Ca 33 från 39 till 38, ökning av

antalet byrådirektörer i Ca 31 från 46 till 47, införande av 2 elektroingenjörer

i Ca 31, ökning av antalet verkstadsingenjörer i Ca 31 från 2 till 3,

uteslutning av elektroingenjör i Ca 29, minskning av antalet förste byråsekreterare

i Ca 29 från 17 till 16, ökning av antalet maskiningenjörer i Ca 29

från 4 till 5, minskning av antalet verkstadsingenjörer i Ca 29 från 10 till 9,

ökning av antalet förste byråsekreterare i Ca 27 från 32 till 33 och minskning

av antalet ingenjörer i Ca 27 från 96 till 95.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

Statens vatten falls verk.

Av departementschefen tillstyrkta förslag. Vattenfallsstyrelsen har föreslagit,

att en tjänst som teknisk direktör inrättas i Cp 18 för chefen för

vattenbyggnadstekniska byrån, att en överingenjörstjänst i Cp 18, avsedd

för chefen för elektrobyggnadsbyrån, omändras till tjänst som teknisk direktör

i samma lönegrad samt att en överingenjörstjänst i Cp 15 inrättas

för chefen för vattenbyggnadstekniska byråns konstruktionsavdelning. Till

stöd för förslagen anför styrelsen följande.

Tjänsterna som teknisk direktör. I personalförteckningen är för chefen för

vattenbyggnadstekniska byrån uppförd en byggnadsöverdirektörstjänst i

Cp 18. Tjänsten hålles för närvarande vakant och chef för byrån är en överingenjör

i Cs 18 (Ca 33), förordnad t. o. in. den 30 juni 1953. När byråns

nuvarande organisation genomfördes den 1 juli 1947, skedde detta i form

av ett provisorium. I anledning härav inrättades byggnadsöverdirektörstjänsten

endast för en tid av sex år räknat fr. o. in. den 1 juli 1947. Under

de gångna åren har denna organisation prövats och befunnits vara den

lämpligaste form, som under nuvarande förhållanden kan komma ifråga.

Den ordinarie tjänsten i Cp 18 för chefen för byrån bör därför erhålla permanent

karaktär, dock med tjänstebenämningen teknisk direktör. Härvid

bortfaller en överingenjörstjänst i Cp 17, som stått vakant sedan den 1 juli

1947.

överingenjörstjänsten i Cp 18 för chefen för elektrobyggnadsbyrån bör

i samband härmed ändras till en tjänst som teknisk direktör i samma lönegrad.

Överingenjörstjänsten. En överingenjörstjänst i Cp 15 för föreståndaren

för vattenbyggnadstekniska byråns konstruktionsavdelning inrättades den 1

juli 1947 såsom ett provisorium under sex år, under vilken tid byrådirektörstjänsten

i Ca 33 på avdelningen skulle stå vakant. Av samma skäl som

anförts i fråga om tjänsten som chef för byrån bör överingenjörstjänsten

göras permanent. Härigenom bortfaller en vakantsatt bvrådirektörstjänst

i Ca 33.

Statens lönenämnd har icke funnit anledning till erinran mot att förordnande

för ny sexårsperiod meddelas å tjänsterna som chef för vattenbyggnadstekniska

byrån resp. samma byrås konstruktionsavdelning. Ej heller

har lönenämnden något att erinra mot den föreslagna tjänstetiteln teknisk

direktör.

Även jag tillstyrker styrelsens förslag med den av statens lönenämnd

angivna begränsningen till en sexårsperiod beträffande tjänsterna på vat(enbyggnadstekniska

byrån. Mot tjänstetiteln teknisk direktör för cheferna

för nämnda byrå och elektrobyggnadsbyrån har jag icke något att erinra.

Av departementschefen avstyrkta förslag. Vattenfallsstyrelsen har vidare

hemställt om uppflyttning av följande tjänster, nämligen

2 byråchefstjänster, kommersiella resp. juridiska byrån, från Ca 37 till

tjänster som ekonomidirektör resp. direktör och chefsjurist i Cp 16,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 198.

15

1 driftdirektörstjänst, driftbyrån, från Cp 15 till Cp 16,

1 förrådsdirektörstjänst, förrådsbyrån, från Cp 13 till Cp 15,

1 byråchefstjänst, kanslibyrån, från Ca 37 till tjänst som direktör och

personalchef i Cp 15,

2 avdelningsdirektörstjänster, den ena på vattenbyggnadstekniska byråns

utredningsavdelning och den andra på elektrobyggnadsbyråns stationsavdelning,

från Cp 13 till överingenjörst jänster i Cp 15,

1 avdelningsdirektörstjänst på rationaliseringsavdelningen från Cp 10

till överingenjör stjänst i Cp 15,

1 kanaldirektörstjänst vid Trollhätte kanalverk från Cp 10 till Cp 13,

1 byrådirektörstjänst på driftbyråns driftkontor från Cp 10 till driftchefstjänst

i Cp 13,

7 distriktsingenjörstjänster vid Trollhätte och Älvkarleby kraftverks

distriktskontor samt Motala kraftverks distributionsavdelning från Cp 10

till Cp 12 samt

5 byrådirektör st jänster på vattenbyggnadstekniska byråns mekaniska avdelning,

elektrobyggnadsbyråns linjeavdelning resp. ångtekniska kontor och

allmänna kontor samt driftbyråns utredningskontor.

Statens lönenämnd har icke ansett sig kunna tillstyrka, att förslagen upptagas

till separat bedömande.

För egen del finner jag under hänvisning till vad jag inledningsvis anfört

styrelsens ifrågavarande förslag icke föranleda annat uttalande från min

sida än att jag för närvarande icke är beredd att tillstyrka desamma.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag föreslagit bör i den av riksdagen

fastställda personalförteckningen tjänsterna byggnadsöverdirektör och överingenjör,

bägge i Cp 18, utbytas mot två tjänster som teknisk direktör i

samma lönegrad.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

1) bemyndiga Kungl. Maj:t att i de av riksdagen fastställda

personalförteckningarna för post- och telegrafverken,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk vidtaga de ändringar,

jag i det föregående förordat;

2) bemyndiga Kungl. Maj :t att å övergångsstat uppföra de

tjänster och utfärda de övergångsbestämmelser i övrigt, som

| vid genomförandet av berörda förslag må erfordras.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj :t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Dagmar Bruno.

Stockholm 1953. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

530983

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1953:243 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående understöd åt inrikes lufttrafik. a1 i texten
  2. SU 1953:116 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa tjänster vid kommunikationsverken. s. 21 i texten