Angående vissa tjänster vid kommunikationsverken
1953-03-27 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1953:198, Angående vissa tjänster vid kommunikationsverken
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 198.
1
Nr 198.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa tjänster
vid kommunikationsverken; given Stockholms slott
den 27 mars 1953.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF.
Sven Andersson.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 27 mars 1953.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Lingman, Hammarskjöld, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.
Efter gemensam beredning med chefen för civildepartementet anför chefen
för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson.
I skrivelser den 31 oktober 1952 resp. den 27 och 28 februari 1953 har
generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen och järnvägsstyrelsen framlagt förslag
om antalet tjänster i högre lönegrader än Ca 25. Över framställningarna har
statens lönenämnd avgivit utlåtanden den 3 februari resp. 13 och 17 mars
1953. Jag kommer i det följande att redovisa de olika förslagen samt att
1 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 198.
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 198.
därvid ange den ståndpunkt, som jag efter samråd med chefen för civildepartementet
ansett mig böra taga till desamma.
För statens vattenfallsverks del har vattenfallsstyrelsen i skrivelse den
20 januari 1953 framlagt förslag om antalet tjänster i motsvarande lönegrader.
I utlåtande häröver den 12 februari 1953 har statens lönenämnd i
viss utsträckning tillstyrkt förslagen. Jag återkommer härtill i det följande.
Beträffande flertalet tjänster har lönenämnden däremot icke ansett sig
kunna tillstyrka, att styrelsens förslag upptagas till separat bedömande.
Lönenämnden har därvid erinrat om att nämnden i skilda sammanhang
uttalat, att nämnden blivit övertygad om att behov föreligger av en allmän
översyn av lönegradsplaceringen för de högre tjänsterna inom vattenfallsverket.
För en sådan översyn — som lönenämnden finner angelägen — anser
nämnden bl. a. den långt drivna differentieringen av tjänsterna på löneplan
2 tala.
Slutligen har telegrafstyrelsen i skrivelse den 25 februari 1953 hemställt
om en allmän översyn av lönegradsplaceringen för de större kommunikafionsverkens
tjänstemän i ledande ställning. Statens lönenämnd har i utlåtande
den 10 mars 1953 tillstyrkt framställningen.
Frågan om den av lönenämnden och telegrafstyrelsen förordade allmänna
översynen av lönegradsplaceringen för de högre tjänsterna vid kommunikationsverken
torde få prövas i annat sammanhang.
Postverket.
Av departementschefen tillstyrkta förslag. Generalpoststyrelsen har hemställt,
att 1 postmästartjänst vid postkontoret i Storvik uppflyttas från Ca 25
till Ca 27 samt att tjänstebenämningen utrikesexpeditör införes i Ca 17 och
Ca 15. Till stöd för förslagen anför styrelsen i huvudsak följande.
Postmästartjänsten. I skrivelse den 31 oktober 1952 med förslag rörande
antalet tjänster i Ca 25 och lägre lönegrader anmälde styrelsen, att postkontoret
i Ockelbo under år 1952 utbytts mot postexpedition. Det under
detta postkontor tidigare lydande förvaltningsområdet har därvid så gott
som helt tillförts postkontoret i Storvik, som därvid såväl poängmässigt som
ur administrationssynpunkt nått en sådan storlek, att det bör utbytas mot
postkontor av klass 27.
Utrikesexpeditörstjänsterna. Å utrikesexpeditionerna vid postkontoren Göteborg
1 och Malmö 1 samt Stockholms bangårdspostkontor ävensom vid
järnvägsposten inom Södra distriktet finnas inrättade ett antal postassistentstjänster
i Ca 19 och vid nämnda tre expeditioner ett antal förste postexpeditörstjänster
i Ca 17 för behandling av utrikes brevpost och utrikes paket.
Styrelsen har beslutat, att för detta arbete skall användas för ändamålet
särskilt utbildad personal ur brevbärarkarriären i stället för nu postassistents-
eller postexpeditörsutbildad personal samt att tjänsterna i Ca 19 och
Ca 17 skola — i den mån de ej erfordras av speciella skäl — indras och
ersättas med tjänster i Ca 17 resp. Ca 15. Innehavare av dylik tjänst anser
styrelsen böra benämnas utrikesexpeditör. Omorganisationen skall genom
-
3
Kungl. Maj. ts proposition nr 198.
föras successivt med början under år 1953. Antalet utbyten av nämnt slag
under året kan ej nu fixeras, eftersom detta blir beroende av den takt, i
vilken omorganisationen kan genomföras. Enär tjänstebenämningen utrikesexpeditör
ej finns upptagen i tjänsteförteckningen för postverket och då
styrelsen anser det vara angeläget att efter hand kunna tillsätta de nya
tjänsterna med ordinarie innehavare, böra tjänstebenämningarna utrikesexpeditör
i Ca 17 och utrikesexpeditör i Ca 15 införas i tjänsteförteckningen
för postverket.
De av styrelsen sålunda framförda förslagen, mot vilka statens lönenämnd
icke funnit anledning till annan erinran än att lönenämnden ifrågasatt om
icke tjänstetiteln expeditionsförman skulle kunna användas i stället för utrikesexpeditör,
anser jag mig böra tillstyrka.
Av departementschefen avstyrkta förslag. Generalpoststyrelsen har vidare
föreslagit, att 2 postmästartjänster, den ena vid postkontoret Stockholm 5
och den andra vid postkontoret Karlstad 1, uppflyttas från Ca 29 till Ca 31,
att 1 postmästartjänst vid postkontoret Göteborg 2 uppflyttas från Ca 25
till Ca 27 samt att 7 förste kontrollörstjänster vid postdirektionerna uppflyttas
från Ca 25 till överkontrollörstjänster i Ca 27.
Statens lönenämnd har avstyrkt uppflyttningen av postmästartjänsten vid
postkontoret Göteborg 2 och uppflyttningen av de sju förste kontrollörstjänsterna
men tillstyrkt styrelsens förslag i övrigt. Reservation mot lönenämndens
beslut har avgivits av ordföranden och två ledamöter beträffande
uppflyttningen av postmästar tjänsterna vid postkontoren Stockholm 5 och
Karlstad 1 samt av en suppleant beträffande uppflyttningen av de sju förste
kontrollörstjänsterna.
För egen del finner jag styrelsens ifrågavarande förslag icke föranleda
annat uttalande från min sida än att jag för närvarande icke är beredd att
tillstyrka desamma.
Sammanfattning. Vid bifall till vad jag föreslagit bör i den av riksdagen
fastställda personalförteckningen antalet postmästare i Ca 27 ökas från 54
till 55.
I tjänsteförteckningen bör utrikesexpeditör införas i Ca 17 och Ca 15.
Å Kungl. Maj:t torde få ankomma att i den av Kungl. Maj :t fastställda
personalförteckningen minska antalet postmästare i Ca 25 från 78 till 77.
Telegrafverket.
Av departementschefen tillstyrkta förslag. Telegrafstyrelsen har föreslagit,
att följande tjänster uppflyttas i lönegrad, nämligen
1 byrådirektörstjänst på tekniska byråns stationsutvecklingsavdelning
från Ca 33 (Cs 13) till avdelningsdirektörstjänst i Cp 13,
1 byrådirektörstjänst på personal- och kanslibvråns personalavdelning
från Ca 31 till Ca 33,
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 198.
1 ingenjörstjänst på tekniska byråns stationsutvecklingsavdelning från
Ca 27 till byråingenjörstjänst i Ca 29,
1 ingenjörstjänst på radiobyråns avdelning för rundradio samt anläggning
och drift från Ca 25 till Ca 27 samt
1 telegraf kommissarietjänst i Piteå från Ca 25 till Ca 27.
Till stöd för förslagen har styrelsen anfört i huvudsak följande.
Avdelningsdirektör stjänsten. Den 1 oktober 1952 genomfördes en omorganisation
av tekniska byrån, innebärande att förutvarande stationsavdelningen
uppdelades på en stationsprojekterings- och en stationsutvecklingsavdelning.
Den föreslagna avdelningsdirektörstjänsten är avsedd för föreståndaren
för sistnämnda avdelning. Denna avdelning har att svara för det på tekniska
byrån ankommande mycket betydelsefulla forsknings- och utvecklingsarbetet
inom det automat- och stationstekniska området. De huvudsakliga ärendesgrupperna
äro trafikforskning jämte rådgivning och utredningar i trafiktekniska
frågor, allmänna tekniska utredningar, patentärenden, utveckling av lokal-
och närtrafikutrustningar, telegraf- och telexanläggningar, abonnentväxlar,
telefonapparater, väljare, reläer samt riksförmedlingsutrustningar och
övriga utrustningar för fj ärrtrafik. Till avdelningen hör vidare ett ritkontor,
vilket delvis är gemensamt för stationsproj ekterings-, stationsutveckldngsoch
transmissionsavdelningarna, jämte provrum och experimentverkstad —
den sistnämnda delvis gemensam för hela tekniska byrån — där tillverkning
av provmodeller för teletekniska och mekaniska nykonstruktioner samt provning
av teletekniska utrustningar äger rum. Den mycket krävande och ansvarsfulla
uppgiften att förestå stationsutvecklingsavdelningen har styrelsen
anförtrott en tjänsteman, som den 1 januari 1953 erhållit en i samband med
tjänsteförteckningsrevisionen inrättad byrådirektörstjänst i Ca 33, avsedd
för en av föreståndarna för stationsavdelningens sektioner. En byrådirektörstiänst
i Ca 33 bör sålunda utbytas mot en avdelningsdirektörsbefattning
i Cp 13.
Bijrådirektörstjänsten. Den 1 juli 1952 omorganiserades dåvarande kanslibyrån
till en personal- och kanslibyrå. Därvid centraliserades till den nya
byrån samtliga hos styrelsen förekommande personalärenden. Den föreslagna
byrådirektörstjänsten i Ca 33 är avsedd för föreståndaren för byråns personalavdelning.
Å denna avdelning handläggas byråns alla personalärenden,
med undantag för kollektivavtalsfrågor samt ärenden rörande rekryteringen
och personalens utbildning ävensom personalvårdsfrågor. Arbetet på avdelningen,
vilken är den till omfånget största och den mest arbetstyngda av
byråns avdelningar, är fördelat på tre sektioner, nämligen en för allmänna
personalärenden, en för löpande individuella personalfrågor samt en för avskeds-
och pensionsärenden. På grund av berörda organisatoriska omläggning
beträffande personalärendenas handläggning ha de förutsättningar, under
vilka den nuvarande lönegradsplaceringen för här omhandlade befattningshavare
fastställts, i grunden förändrats, i det att en väsentlig stegring
— såväl i kvalitativt som i kvantitativt hänseende — i de på honom vilande
göromålen skett. Utöver tidigare arbetsuppgifter, på vilka den nu gällande
placeringen i lönegrad baserats, har befattningshavaren nämligen anförtrotts
skötseln av förut å andra byråer och avdelningar inom styrelsen handlagda,
både omfattande och viktiga ärendesgrupper. Styrelsen syftar härvid på
ärenden rörande nya och ändrade anställningsvillkor för icke löneplansanställda
tjänstemän och för kontraktsanställd personal in. fl., på avskeds- och
pensionsärendena samt på de löpande individuella personalärendena avse
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 198.
5
ende såväl personal hos styrelsen som — i den män icke dessa ärenden behandlas
av styrelsen underlydande myndighet — personalen inom distriktsoch
lokalförvaltningen. Omfattningen av de för befattningshavare nytillkomna
ärendesgrupperna belyses därav, att antalet tjänstemän vid telegrafverket
den 1 januari 1952 utgjorde 23 723, varav 1 012 placerade hos styrelsen;
antalet kontraktsanställda växelstationsföreståndare uppgick vid samma
tidpunkt till 4 434. Styrelsen vill i detta sammanhang framhålla att, för
att byråns chef skall erhålla nödig avlastning i arbetet, den nu ifrågavarande
avdelningsföreståndaren måste i stor utsträckning självständigt svara
för göromålen inom sitt område. Befattningen ställer därför på dess utövare
särskilda krav inte endast på kunnande utan även i fråga om omdöme samt
förmåga att taga initiativ och ansvar. När under sommaren 1953 den befattningshavare
å byrån, vilken hittills fungerat såsom byråchefens ställföreträdare
och vikarie, avgår med pension, kommer även den funktionen att
åvila här omhandlade byrådirektör.
Byråingenjörstjänsten. Å tekniska byråns stationsutvecklingsavdelning
finns en sektion för automatiska lokalstationer, telexanläggningar, telefonapparater
och abonnentanläggningar. Vid denna sektion leder eu ingenjör i
Ca 27 utvecklingsarbeten berörande lokalstationer av s. k. koordinatväljartvp.
Under senare år har vid telegrafverket utvecklats ett svenskt koordinatväljarsystem
enligt moderna »markör»-principer, särskilt lämpat för mindre
stationer. Aktuell och av stor ekonomisk betydelse är nu bl. a. utveckling
av ett för större stationer lämpat koordinatvälj arsystem. Detta arbete kräver
som ledare en ingenjör med mångårig erfarenhet inom automatisk telefoni,
stor uppslagsrikedom och förmåga till självständig konstruktionsverksamhet.
Förutom nämnda konstruktionsverksamhet hör till befattningen frågor
berörande landsautomatisering ävensom utveckling av utrustningar för abonnenters
kontroll av helautomatiska rikssamtal. Befattningshavaren tjänstgör
därjämte som ställföreträdare för sektionsföreståndaren (byrådirektör i Ca
33) och måste som sådan vara väl insatt i och kunna handlägga alla inom
sektionen förekommande arbetsuppgifter.
Ingenjörstjänsten. Rundradioväsendet i vårt land befinner sig i stark utveckling.
Samtidigt med att de trådlösa sändarstationerna äro föremål för
modernisering och utbyggnad till högre effekter bedrives arbetet med anläggande
av ett nät för bögfrekvent distribution av rundradioprogrammet
över telefonledningar, det s. k. trådradionätet. Detta nät är i första hand
avsett att utbyggas för ca 700 000 licensinnehavare, som av skilda anledningar
ej ha tillfredsställande mottagning från trådlösa sändare. Planläggningen
i stort av trådradioutbyggnaden har tidigare åvilat en byråingenjör
(Ca 29), som förestått den för arbetena i fråga särskilt inrättade s. k. trådradioexpeditionen.
I och med omorganisation av radiobyrån och radiodistriktet
har nämnda byråingenjör den 1 januari 1953 tilldelats även andra, mera
centrala arbetsuppgifter inom radiobyrån. Planeringsarbetet för trådradio
åvilar på grund därav numera i avsevärt större omfattning iin tidigare en
på avdelningen placerad ingenjör i 25 lönegraden. Denne har sålunda att i
samråd med telegrafverkets driftsavdelning utarbeta planer för trådradioarbetenas
utförande i hela landet. Han har därvid alt i stor utsträckning
företaga resor till olika platser i landet för rekognoscering av de tekniska
förutsättningarna för trådradionätens uppbyggnad och att på basis av dessa
uppgifter projektera de olika näten. Han har slutligen att förhandla med
driftsavdelningens olika sektioner beträffande de närmare direktiven för anläggningsarbetena.
Av den för dessa planeringsuppgifter ansvarige befattningshavaren
erfordras ingående kännedom om de tekniska förutsättningarna
för trådradiodistributionen i olika delar av landet.
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 198.
Telegraf kommissarietjänsten. För samtliga stationer, som nu tillhöra klass
25, utgör den procentuella ökningen av poängtalen efter den allmänna klassificeringen
den 1 juli 1948 i medeltal 31,8. Centralstationen i Piteå hade vid
nämnda tidpunkt ett poängtal av 782. Enligt senaste trafiksiffror har poängtalet
stigit till 1 076, alltså en ökning med 37,6 procent. Det lägsta poängtalet
för stationer, som nu tillhöra klass 27, var enligt senaste trafiksiffrorna
1 045.
De av styrelsen sålunda framförda förslagen, mot vilka statens lönenämnd
icke funnit anledning till erinran, anser jag mig böra tillstyrka.
I anslutning härtill anser jag mig böra erinra om att Kungl. Maj :t genom
beslut den 6 mars 1953 resp. denna dag medgivit, att vid telegrafverket må
tills vidare finnas en avdelningsdirektörstjänst i Cs 13 för föreståndaren för
tekniska byråns stationsutvecklingsavdelning samt en byrådirektör stjänst i
Ce 33 för föreståndaren för personal- och kanslibyråns personalavdelning.
Vid bifall till styrelsens av mig nu tillstyrkta förslag bortfalla dessa tjänster
den 1 juli 1953.
Därjämte torde böra framhållas, att Kungl. Maj :t i förstnämnda beslut
föreskrivit att lönegradsplaceringen av tjänsten som föreståndare för tekniska
byråns stationsprojekteringsavdelning, för närvarande Cp 13, skall vid
nuvarande innehavarens avgång från tjänsten upptagas till omprövning.
Av departementschefen avstyrkta förslag. Telegrafstyrelsen har vidare föreslagit,
att följande tjänster uppflyttas i lönegrad, nämligen
1 byrådirektör stjänst på driftsbyråns rationaliseringsavdelning från Cp 10
till avdelningsdirektörstjänst i Cp 13,
1 byggnadschef stjänst på kabelkontoret från Cp 10 till Cp 13,
1 överinspektörstjänst på driftsbyråns avdelning för den tekniska tjänsten
från Cp 10 till Cp 13,
2 byrådirektörstjänster, den ena på driftsbyråns undervisningsanstalt och
den andra på tekniska byråns stationsprojekteringsavdelning, från Ca 31 till
Ca 33,
1 förste byråsekreterartjänst på driftsbyråns avdelning för trafiktjänsten
från Ca 29 till byrådirektör st jänst i Ca 31,
1 kameralintendentstjänst på ekonomibyråns bokförings- och kassaavdelning
från Ca 29 till byrådirektörstjänst i Ca 31,
2 ingenjörstjänster, den ena på tekniska byråns stationsprojekteringsavdelning
och den andra på verkstadsbyråns ritkontor, från Ca 27 till byråingenjörstjänster
i Ca 29,
1 förste byråsekreterartjänst på utländska kontrollen inom ekonomibyrån
från Ca 27 till Ca 29,
2 ingenjörstjänster, den ena på Stockhoms landssektion och den andra på
kabelkontoret, från Ca 27 till linjeingenjörstjänster i Ca 29,
3 telegraf kommissarietjänster i Luleå resp. Mora och Skövde från Ca 27
till Ca 29,
7
Kungl. Maj.ts proposition nr 198.
2 överkontrollörstjänster, den ena på Malmö centralstation och den andra
på Stockholms telegrafstation, från Ca 27 till trafikinspektörstjänster i Ca 29,
It ingenjörstjänster, därav en på driftsbyrån, två på förrådsbyrån, en på
tekniska byrån, provningsanstalten, sex på tekniska byrån, stationsutvecklingsavdelningen,
och en på kabelkontoret, från Ca 25 till Ca 27,
3 telegraf kommissarietjänster i Södertälje resp. Karlshamn och Katrineholm
från Ca 25 till Ca 27 samt
8 kontrollörstjänster från Ca 25 till överkontrollörstjänster i Ca 27.
Statens lönenämnd har avstyrkt samtliga ifrågavarande förslag.
Beträffande den föreslagna uppflyttningen av överinspektör stjänsten på
driftsbyråns avdelning för den tekniska tjänsten från Cp 10 till Cp 13 erinrar
lönenämnden, att denna avdelning och anläggningsavdelningen den 1 januari
1953 sammanslagits till en avdelning. Föreståndaren för den sammanslagna
avdelningen har erhållit den till uppflyttning föreslagna överinspektör stjänsten
i Cp 10, som av 1949 års tjänsteförteckningskommitté avsetts för den tidigare
avdelningen för den tekniska tjänsten. För anläggningsavdelningen inrättades
i samband med tjänsteförteckningsrevisionen en tjänst i Ca 33 och en
tjänst i Ca 31. Då tjänsten i Ca 33, vilken för närvarande är vakant, inrättats
under andra förutsättningar än de nu gällande, bör den enligt lönenämndens
mening ersättas av tjänst i lägre lönegrad.
För egen del finner jag styrelsens ifrågavarande förslag icke föranleda
annat uttalande från min sida än att jag för närvarande icke är beredd att
tillstyrka desamma.
I anledning av vad lönenämnden anfört rörande tjänsten i Ca 33 på driftsbyråns
tidigare anläggningsavdelning förordar jag, att tjänsten hålles vakant
i avvaktan på närmare utredning om löneställningen.
Sammanfattning. Vid bifall till vad jag föreslagit böra följande ändringar
vidtagas i den av riksdagen fastställda personalförteckningen, nämligen ökning
av antalet avdelningsdirektörer i Cp 13 från 3 till 4, minskning av
antalet byrådirektörer i Ca 31 från 26 till 25, ökning av antalet byråingenjörer
i Ca 29 från 17 till 18 och ökning av antalet telegraf kommissarier i
Ca 27 från 25 till 26.
Å Kungl. Maj :t torde få ankomma att i den av Kungl. Maj :t fastställda
personalförteckningen minska antalet ingenjörer i Ca 25 från 89 till 88 och
antalet telegrafkommissarier i Ca 25 från 29 till 28.
Statens järnvägar.
Vissa organisationsförslag. Järnvägsstyrelsen har föreslagit, att godstaxeoch
persontaxebyråerna sammanslås till en kommersiell byrå samt att en
ny elcktrosektionsindelning genomföres.
8
Knngl. Maj.ts proposition nr 198.
Järnvägsstyrelsen. I enlighet med beslut vid fjolårets riksdag ha godstrafik-
och persontrafikbyråerna sammanslagits till en trafikbyrå. I anslutning
till riksdagens uttalande i fjol anser styrelsen, att godstaxe- och persontaxebyråerna
den 1 juli 1953 böra sammanslås till en byrå, benämnd k o mmersiella
byrån. Vid nämnda tidpunkt kommer den nuvarande chefen
för persontaxebyrån att helt tagas i anspråk för vissa särskilda uppdrag.
Sammanförandet av taxebyråerna skulle bidraga till realisering av det viktiga
önskemålet om en koncentrering av arbetet inom järnvägsstyrelsen
till ett färre antal ledande personer.
Härutöver får styrelsen framhålla, att vid de revisioner av de ordinarie
taxorna, som fordra Kungl. Maj :ts godkännande, det vid beredningen och
utarbetandet av förslagen härtill inom styrelsen vore avgjort fördelaktigare,
om den däri ingående relativa avvägningen mellan gods-och persontrafikens
intressen kunde ske i samråd med chefen å en för båda trafikslagen gemensam
byrå.
Utvecklingen inom landets kommunikationsväsende har för statens järnvägars
vidkommande lett till ett accentuerat behov av å ena sidan i möjligaste
mån rationella ordinarie taxor och å andra sidan en mera flexibel
tillämpning i praktiken av dessa taxor. Nya former för fraktnedsättningar
och fraktavtal, nya anordningar inom reselivet och nya typer för biljettrabatter
måste ständigt prövas och övervägas, åtgärder vilka var för sig får
direkt återverkan på statens järnvägars ekonomi. Medan ekonomibyrån
handhar de ordinarie taxorna samt löpande taxeärenden av större ekonomisk
räckvidd i visst samråd med taxebyråerna och dessutom bär ansvaret
för den ekonomiska planeringen och koordineringen av de företagsmässiga
åtgärderna på längre sikt, åvilar taxebyråerna den praktiska tillämpningen
av taxorna. På grund av den växelverkan, som sålu»da alltid uppstår
mellan dessa verksamhetsområden, torde det vara uppenbart, att först
om de praktiska taxeärendena få beredas inom en byrå, förutsättningar
skapas för en principiellt likartad handläggning av desamma i den av ekonomibyrån
givna målsättningens anda. Den samlade ekonomiska överblick
inom taxeväsendet, som den med ökade befogenheter försedde chefen för de
sammanslagna taxebyråerna finge, skulle även vara till fördel vid de överläggningar
inför generaldirektören, som tid efter annan påkallas för dryftande
av nya idéer och initiativ inom taxeväsendet av vittgående ekonomisk
innebörd.
Beträffande lönegradsplaceringen för den sålunda föreslagna kommersiella
byråns chef anser styrelsen, att följande omständigheter böra beaktas.
Före år 1941 hade de särskilda fraktavtalen (fraktnedsättningsärendena)
handlagts å ett särskilt godsfraktkontor, vars chef hade föredragningsskyldighet
direkt inför generaldirektören. Med bildandet år 1941 av nuvarande
godstaxe- och persontaxebyråerna ur de tidigare inrikes och utrikes taxebyråerna
upphörde godsfraktkontoret, och fraktnedsättningsärendena överflyttades
till godstaxebyrån, varvid förutsattes att chefen för denna byrå
i större utsträckning skulle självständigt avgöra dessa ärenden och därmed
avlasta generaldirektörens arbetsbörda.
I verkligheten utbildade sig också mycket snart den praxis, att chefen för
godstaxebyrån självständigt svarar för besluten i den mängd fraktnedsättningsärenden
(ca 1 500 per år) som förekomma vid statens järnvägar. Endast
i ett fåtal fall av principiell eller större ekonomisk betydelse föredragas
ärendena för generaldirektören.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 198.
6
Den genom fraktnedsättningsförfarandet i praktiken förda fraktpolitiken
har vid flerfaldiga tillfällen av olika organ och korporationer framhållits
som synnerligen betydelsefull, ej endast för statens järnvägars ekonomi,
utan genom sina återverkningar även för hela landets fraktmarknad och
för näringslivets utveckling. I berört hänseende intar ifrågavarande byråchef
följaktligen redan nu en nyckelställning av stor vikt inom kommunikationsväsendet.
Med hänsyn härtill och till den vidgade befogenhet inom ett område av
vital betydelse för statens järnvägars ekonomi, som bl. a. avses böra tillkomma
chefen för den nya kommersiella byrån, liksom till den ökade arbetsbörda
med ty åtföljande ansvar, som även uppstår för honom, anser
styrelsen, att han icke bör placeras i lägre lönegrad än Cp 15.
Beträffande elektrosektionsindelningen anför styrelsen följande.
Då linjen Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla elektrifierades, inrättades
icke någon särskild elektrosektion å VI distriktet. Bandelarna införlivades
i stället provisoriskt med II distriktets elektrosektion i Göteborg i
avvaktan på besked om den fortsatta elektrifieringen av VI distriktets järnvägsnät.
Beslut har sedermera (år 1950) fattats om elektrifiering av linjerna
Alvesta—Karlskrona och Emmaboda—Kalmar och framdeles torde beslut
komma att fattas även beträffande linjen Borås—Alvesta. Elektrifieringsarbetena
å linjerna Alvesta—Karlskrona och Emmaboda—Kalmar pågå
och frågan om elektrodriftens organisation på VI distriktet har blivit aktuell.
I anledning därav har styrelsen låtit göra en utredning beträffande elektrodriftens
organisation över hela statens järnvägar. I avvaktan på resultatet
av denna utredning höjdes i samband med tjänsteförteckningsrevisionen
tjänsteställningen endast för de elektrosektionsföreståndare, som med visshet
kunde förutses komma att finnas kvar. Dessa inplacerades, liksom andra
sektionsföreståndare, i 33 lönegraden, medan elektrosektionsföreståndarna
i Nässjö, Umeå och Kiruna behöllos i 29 lönegraden, enär ovisshet rådde om
dessa sektioners framtida omfattning. En annan anledning till att så skedde
var, att man på grund av elektrosektionernas ringa antal icke kunde räkna
med relativt snabb reglering av ett eventuellt överskott på elektrosektionsföreståndare.
Den nyssnämnda utredningen har påvisat lämpligheten av bl. a. följande
ändringar av den hittillsvarande eller tidigare diskuterade organisationen
av elektrodriften.
En ny elektrosektion bör snarast inrättas med huvudort i Borås. Den bör
omfatta den nuvarande elektrosektionen i Nässjö, driftcentralen i Sjömarken
med tillhörande underhållsområde, som för närvarande tillhör II
distriktet, och belysningsundcrhållsområdena i Borås, Växjö, Kalmar och
Halmstad, vilka nu sortera under telegrafingenjören i Borås.
Vid förläggning av en distriktshuvudort till Gävle måste en elektrosektion
inrättas där. Till denna bör hänföras större delen av nuvarande VII distriktets
elektrosektion och i huvudsak de delar av förutvarande Storviks elektrosektion,
som vid den siste sektionsföreståndarens förflyttning till annan
tjänst provisoriskt införlivades med elektrosektionen i Östersund.
Elektrosektionerna i Umeå och Kiruna böra bibehållas med hänsyn till
de särskilda förhållanden, som äro förknippade med de stora avstånden i
Norrland och — för Kirunas vidkommande — trafiken på malmbanan, samt
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 198.
— för Umeås vidkommande — beslutade banelektrifieringar. Vad särskilt
angår elektrosektionen i Kiruna må anföras, att denna sektions föreståndare
redan nu har en väsentligt större arbetsbörda än vad sektionens poängtal
utvisar. Den pågående upprustningen av malmbanan har nämligen medfört
en mångfald elektrotekniska anläggningsarbeten, vilka på grund av det
stora avståndet från elektrifieringsorganisationens ledning i Nässjö i stor
utsträckning måste övervakas och ledas av elektroingenjören i Kiruna. Dessa
arbeten leda till en bestående höjning av sektionens poängtal, vilket även
blir fallet, då beslutade elektrifieringsarbeten inom Umeå blivande elektrosektion
slutförts.
I samband med förenämnda utredning har elektrosektionernas inbördes
storleksordning poängberäknats med utgångspunkt från de elektriska underhållsområdenas
blivande omfattning. Beräkningen har givit följande poängtal,
nämligen för Stockholm 81 600, för Örebro 66 800, för Göteborg
69 700, för Kristinehamn 42 700, för Malmö 68 700, för Gävle (efter sammanslagningen
av IV och VII distrikten) 53 400, för Östersund 42 900, för
Luleå 33 300, för Kiruna 26 600 (efter ökning ca 35 000), för Umeå 31 500
(efter ökning ca 36 000) och för Borås 53 400.
Med hänsyn till omfattningen av den föreslagna elektrosektionen i Borås
bör densamma förestås av elektroingenjör i 33 lönegraden. För elektrosektionsföreståndarna
i Kiruna och Umeå synes däremot placering i 31 lönegraden
vara tills vidare tillräcklig. Den spaltning av elektroingenjör stjänsterna
på två lönegrader som sålunda föreslås, har motsvarighet i den uppdelning
på två lönegrader, som skett beträffande trafikinspektörsbefattningarna,
i det att trafikinspektörerna för bildriften, vilka även ha karaktär
av sektionsföreståndare, inplacerats i 31 lönegraden.
För den behövliga elektroingenjörsbefattningen i Ca 33 kan disponeras en
för närvarande vakant trafikinspektörsbefattning vid 36 trafiksektionen
Skara, som blir obehövlig i samband med pågående omorganisation av distrikts-
och sektionsledningen. De båda elektroingenjörsbefattningarna i
Ca 31 böra däremot nyinrättas. Vid bifall härtill kunna tre elektroingenjörstjänster
i Ca 29 indragas.
Statens lönenåmnd. Mot den föreslagna lönegradsplaceringen i Cp 15 av
chefen för den nya kommersiella byrån har lönenämnden ansett sig icke
böra framställa någon erinran. Lönenämnden ifrågasätter emellertid, huruvida
byråchefstitein bör användas för tjänsten.
Vad styrelsen i övrigt föreslagit har icke föranlett särskilt uttalande från
lönenämndens sida.
Departementschefen. Järnvägsstyrelsens förslag om sammanslagning av
godstaxe- och persontaxebyråerna till en kommersiell byrå ansluter till de
uttalanden, som i fjol gjordes vid statsmakternas behandling av den då aktuella
frågan om sammanslagning av godstrafik- och persontrafikbyråerna
till en trafikbyrå. Förslaget föranleder icke någon erinran från min sida.
Ej heller finner jag anledning till erinran mot den av styrelsen föreslagna
elektrosektionsindelningen vid statens järnvägar.
Chefen för den kommersiella byrån bör placeras som byråchef i Cp 14,
d. v. s. samma löneställning som i fjol fastställdes för chefen för trafikbyrån.
Kungl. Maj.ts proposition nr 198. 11
Styrelsens förslag om utbyte av en trafikinspektör stjänst i Ca 33 mot en
elektroingenjörstjänst i samma lönegrad liksom förslaget om två elektroingenjörstjänster
i Ca 31 anser jag mig böra tillstyrka.
Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit bör antalet byråchefstjänster i
Ca 37 minskas med två och antalet elektroingenjörstjänster i Ca 29 med tre.
Övriga av departementschefen tillstyrkta förslag. Järnvägsstyrelsen har
föreslagit, att följande tjänster uppflyttas i lönegrad, nämligen
överdirektörs- och souschefstjänsten från Cp 18 till Cp 21,
1 förste byråsekreterartjänst på trafikbyråns godsvagnsavdelning från
Ca 29 (Ce 31) till byrådirektörstjänst i Ca 31,
1 verkstadsingenjörstjänst vid huvudverkstaden i Örebro från Ca 29 till
Ca 31 och
1 ingenjör stjänst vid Nässjö lokstation från Ca 27 till maskiningenjörstjänst
i Ca 29.
Därjämte föreslår styrelsen, att 1 förste byråsekreterartjänst inrättas på
trafikbyråns godsvagnsavdelning.
Till stöd för förslagen har styrelsen anfört i huvudsak följande.
Överdirektörs- och souschefstjänsten. Genom beslut den 18 november
1952 har åt överdirektören och souschefen uppdragits att -— utöver vad
i detta avseende tidigare bestämts -— i generaldirektörens ställe avgöra följande
ärenden:
tillsättning av ordinarie tjänster, förordnande av extra ordinarie och extra
tjänstemän, allt i högst 29 lönegraden, såväl i styrelsen som vid driftsavdelningen,
huvudverkstäderna och förrådsavdelningen,
yttranden till Kungl. Maj:t över besvär i utnämningsfrågor, avseende
tjänster i högst 29 lönegraden samt med vissa undantag
de ärenden i övrigt, i vilka beslut tidigare fattats av generaldirektören
efter föredragning av överdirektören och cheferna för samtliga icke-tekniska
byråer och självständiga kontor.
Det synes styrelsen uppenbart, att den ökning av överdirektörens och
souschefens redan omfattande arbetsuppgifter, som härmed inträtt, och den
vidgade befogenhet, som samtidigt tillkommit honom och medfört ett påtagligt
gynnsamt resultat, utan tvekan motivera den uppflyttning av tjänsten från
Cp 18 till lägst Cp 21, varom styrelsen tidigare ingivit förslag.
Byrådirektörst jänsten. Före den 1 juli 1952 fanns å dåvarande godstrafikbyrån
en byrådirektörsbefattning i Ca 31. Innehavaren av denna befattning
var förutom byråchefens närmaste man och ställföreträdare jämväl föreståndare
för byråns vagnavdelning. Byråns båda övriga avdelningar hade som
föreståndare tjänstemän i Ca 30, en förste trafikinspektör å transportledningsoch
lidtabellsavdelningen samt en förste byråsekreterare på transportavdelningen.
Den 1 juli 1952 höjdes byrådirektörsbefattningen till Ca 33 och befattningarna
i Ca 30 till byrådirektörstjänster i Ca 31. På grund av ökade arbetsuppgifter
inom byrån hade emellertid redan tidigare under året den anordningen
på försök vidtagits, att byråchefens närmaste man och ställföreträdare
erhållit uppdrag att självständigt handha vissa ärenden — detta för
att minska byråchefens omfattande arbete — och samtidigt befriats från
föreståndarskapet för vagnavdelningen. Som föreståndare för denna placerades
då byrådirektörens närmaste man, en förste byråsekreterare i Ca 29.
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 198.
Han innehar för närvarande förordnande som extra ordinarie byrådirektör
i Ce 31.
Då föreståndarna för godstrafikbyråns — numera trafikbyråns godstrafikdel
— samtliga tre avdelningar under alla förhållanden böra vara jämställda
i lönegradshänseende, har styrelsen ansett sig böra hemställa om
ordinarie byrådirektörsbefattning i Ca 31 för sistnämnde extra ordinarie
byrådirektör.
Ycrkstacisingenjörstjänstcn. Denna tjänst är avsedd för den avdelningsföreståndare
vid huvudverkstaden i Örebro, som närmast ansvarar för dels
underhåll av elektrolok, el-drivna rälsbussar, transformatorer ete. och från
statens järnvägars samtliga linjer insänd elektrisk utrustning av vitt skilda
slag, dels för verkstadens samtliga fasta elektriska anläggningar. Den nuvarande
befattningen i Ca 29 inrättades år 1949. Från denna tid har arbetsomfattningen
ökat med minst 35 procent, vartill kommer, att arbetet i ännu
högre grad ökat kvalitativt bl. a. genom det nytillkomna underhållet av den
genom förstatligandet övertagna materielen, som i regel saknar standardiserade
detaljer och icke minst genom tillkomsten av helt nya loktyper, vilkas
konstruktion högst avsevärt skiljer sig från de äldre lokens. I rationaliseringssyfte
kommer ifrågavarande avdelning att senare under innevarande
år tillföras även televerkstaden, som lyder under annan avdelningsföreståndare.
Det är självfallet, att för dessa krävande och ansvarsfulla uppgifter
erfordras cn speciellt och under många år utbildad avdelningschef med stor
kunnighet inom förevarande områden.
Maskiningenjörstjänsten. De förslag av 1949 års tjänsteförteckningskommitté,
som förelädes 1952 års vårriksdag, omfattade icke lokstationsföreståndarnas
tjänster, enär en pågående klassificering av lokstationerna då ännu
icke avslutats. Den kommitté, som hade att utreda frågan om lokstationernas
klassificering, avlämnade sitt betänkande i september 1952. De därvid
framlagda förslagen skulle, därest de hade fullständigt genomförts, ha medfört
höjning i grad av ett stort antal lokstationsföreståndartjänster. Vid förhandlingar,
som redan samma månad fördes mellan tjänsteförteckningskommittén
och berörd personalorganisation angående lokstalionsföreståndarnas
i högst Ca 22 lönegradsplacering, träffades överenskommelse innebärande
höjning av 17 lokmästartjänster i Ca 20 till Ca 22. Övriga föreslagna
höjningar, däribland av befattningarna för de största lokstationernas föreståndare,
ha däremot icke varit föremål för närmare prövning. Den förutnämnda
utredningen visar, att Nässjö lokstation inom 10 maskinsektionen
har sådan storlek, att föreståndarens befattning bör höjas från nuvarande 27
till 29 lönegraden. Till belysande av detta förhållande må ur klassificeringsbetänkandet
anföras följande poängvärden för de största lokstationerna —
föreståndarens lönegradsplacering angives inom parentes — nämligen Hagalund
1702 (Ca 29), Sävenäs 1098 (Ca 29), Malmö 960 (Ca 29), Nässjö 906
(Ca 27), Halmstad 663 (Ca 27) och Svartön 658 (Ca 27). Redan dessa siffror
med en markerad poänggräns vid Nässjö torde klart visa, att Nässjö tillhör
den grupp av lokstationer, vars föreståndare böra vara placerade i 29 lönegraden.
Lokstationen i fråga är dessutom centralpunkt för lokrörelsen på de
sex trafikstarka linjer, som beröra Nässjö. Genom dess avskilda läge i förhållande
till sektionens huvudort Malmö har föreståndaren icke samma möjlighet
till omedelbart samråd med maskinsektionsföreståndaren som lokstationsföreståndarna
exempelvis i Stockholm, Göteborg och Malmö, där sektionsföreståndaren
finnes på platsen. Denna omständighet ställer särskilda
krav på lokstationsföreståndarens i Nässjö förmåga att handla självständigt.
Härtill kommer, att nu ifrågavarande lokstationsföreståndare på grund av
Kungl. Maj.ts proposition nr 198.
13
10 maskinsektionens storlek och avståndet från sektionshuvudorten blivit
ålagd vissa uppgifter, som eljest tillkomma en maskinsektionsföreståndare.
Förste bijråsekreterartjånsten. Ifrågavarande tjänst är avsedd för närmaste
mannen till föreståndaren för trafikbyråns godsvagnsavdelning, tilllika
ställföreträdare för föreståndaren. Det är avsett, att han förutom sina
funktioner i angivna egenskap skall fullgöra uppgifter av mera kvalificerad
art. Bl. a. skall han bereda vagnavdelningens utlandsärenden, främst sådana
som falla inom Internationella järnvägsunionens arbetsområde, och ärenden
som röra vagnsamtrafiken med utlandet och de utländska vagnavtalen. Han
skall i egenskap av byråns representant deltaga i konferenser i Sverige och
utlandet, där internationella godstrafikfrågor och särskilt vagnfrågor behandlas.
Befattningens placering i Ca 27 anses därför väl motiverad. Samma
tjänsteställning innehaves redan av byrådirektörernas närmaste män
och ställföreträdare å byråns två andra avdelningar inom godstrafikdelen.
De av styrelsen sålunda framförda förslagen, mot vilka statens lönenämnd
icke funnit anledning till erinran, anser jag mig böra tillstyrka.
Av departementschefen avstyrkta förslag. Järnvägsstyrelsen har vidare föreslagit
uppflyttning av följande tjänster, nämligen 1 byråchefstjänst på
trafikbyrån från Cp 14 till Cp 15, 1 stationsinspektor stjänst i Ånge från Ca 29
till Ca 31 och 1 ingenjörstjänst vid verkstaden i Hälsingborg från Ca 25 till
Ca 27.
Statens lönenämnd har tillstyrkt uppflyttning av byråchefs- och stationsinspektorstjänsterna
men avstyrkt uppflyttningen av ingenjörstjänsten. Mot
lönenämndens beslut beträffande stationsinspektorstjänsten har ordföranden
och två ledamöter reserverat sig.
För egen del finner jag styrelsens ifrågavarande förslag icke föranleda annat
uttalande från min sida än att jag för närvarande icke är beredd att tillstyrka
desamma.
Sammanfattning. Vid bifall till vad jag föreslagit böra följande ändringar
vidtagas i den av riksdagen fastställda personalförteckningen, nämligen
uppflyttning av överdirektören och souschefen från Cp 18 till Cp 21, ökning
av antalet byråchefer i Cp 14 från 1 till 2, minskning av antalet byråchefer
i Ca 37 från 6 till 4, ökning av antalet elektroingenjörer i Ca 33 från 8 till
9, minskning av antalet trafikinspektörer i Ca 33 från 39 till 38, ökning av
antalet byrådirektörer i Ca 31 från 46 till 47, införande av 2 elektroingenjörer
i Ca 31, ökning av antalet verkstadsingenjörer i Ca 31 från 2 till 3,
uteslutning av elektroingenjör i Ca 29, minskning av antalet förste byråsekreterare
i Ca 29 från 17 till 16, ökning av antalet maskiningenjörer i Ca 29
från 4 till 5, minskning av antalet verkstadsingenjörer i Ca 29 från 10 till 9,
ökning av antalet förste byråsekreterare i Ca 27 från 32 till 33 och minskning
av antalet ingenjörer i Ca 27 från 96 till 95.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 198.
Statens vatten falls verk.
Av departementschefen tillstyrkta förslag. Vattenfallsstyrelsen har föreslagit,
att en tjänst som teknisk direktör inrättas i Cp 18 för chefen för
vattenbyggnadstekniska byrån, att en överingenjörstjänst i Cp 18, avsedd
för chefen för elektrobyggnadsbyrån, omändras till tjänst som teknisk direktör
i samma lönegrad samt att en överingenjörstjänst i Cp 15 inrättas
för chefen för vattenbyggnadstekniska byråns konstruktionsavdelning. Till
stöd för förslagen anför styrelsen följande.
Tjänsterna som teknisk direktör. I personalförteckningen är för chefen för
vattenbyggnadstekniska byrån uppförd en byggnadsöverdirektörstjänst i
Cp 18. Tjänsten hålles för närvarande vakant och chef för byrån är en överingenjör
i Cs 18 (Ca 33), förordnad t. o. in. den 30 juni 1953. När byråns
nuvarande organisation genomfördes den 1 juli 1947, skedde detta i form
av ett provisorium. I anledning härav inrättades byggnadsöverdirektörstjänsten
endast för en tid av sex år räknat fr. o. in. den 1 juli 1947. Under
de gångna åren har denna organisation prövats och befunnits vara den
lämpligaste form, som under nuvarande förhållanden kan komma ifråga.
Den ordinarie tjänsten i Cp 18 för chefen för byrån bör därför erhålla permanent
karaktär, dock med tjänstebenämningen teknisk direktör. Härvid
bortfaller en överingenjörstjänst i Cp 17, som stått vakant sedan den 1 juli
1947.
överingenjörstjänsten i Cp 18 för chefen för elektrobyggnadsbyrån bör
i samband härmed ändras till en tjänst som teknisk direktör i samma lönegrad.
Överingenjörstjänsten. En överingenjörstjänst i Cp 15 för föreståndaren
för vattenbyggnadstekniska byråns konstruktionsavdelning inrättades den 1
juli 1947 såsom ett provisorium under sex år, under vilken tid byrådirektörstjänsten
i Ca 33 på avdelningen skulle stå vakant. Av samma skäl som
anförts i fråga om tjänsten som chef för byrån bör överingenjörstjänsten
göras permanent. Härigenom bortfaller en vakantsatt bvrådirektörstjänst
i Ca 33.
Statens lönenämnd har icke funnit anledning till erinran mot att förordnande
för ny sexårsperiod meddelas å tjänsterna som chef för vattenbyggnadstekniska
byrån resp. samma byrås konstruktionsavdelning. Ej heller
har lönenämnden något att erinra mot den föreslagna tjänstetiteln teknisk
direktör.
Även jag tillstyrker styrelsens förslag med den av statens lönenämnd
angivna begränsningen till en sexårsperiod beträffande tjänsterna på vat(enbyggnadstekniska
byrån. Mot tjänstetiteln teknisk direktör för cheferna
för nämnda byrå och elektrobyggnadsbyrån har jag icke något att erinra.
Av departementschefen avstyrkta förslag. Vattenfallsstyrelsen har vidare
hemställt om uppflyttning av följande tjänster, nämligen
2 byråchefstjänster, kommersiella resp. juridiska byrån, från Ca 37 till
tjänster som ekonomidirektör resp. direktör och chefsjurist i Cp 16,
Kungl. Maj.ts proposition nr 198.
15
1 driftdirektörstjänst, driftbyrån, från Cp 15 till Cp 16,
1 förrådsdirektörstjänst, förrådsbyrån, från Cp 13 till Cp 15,
1 byråchefstjänst, kanslibyrån, från Ca 37 till tjänst som direktör och
personalchef i Cp 15,
2 avdelningsdirektörstjänster, den ena på vattenbyggnadstekniska byråns
utredningsavdelning och den andra på elektrobyggnadsbyråns stationsavdelning,
från Cp 13 till överingenjörst jänster i Cp 15,
1 avdelningsdirektörstjänst på rationaliseringsavdelningen från Cp 10
till överingenjör stjänst i Cp 15,
1 kanaldirektörstjänst vid Trollhätte kanalverk från Cp 10 till Cp 13,
1 byrådirektörstjänst på driftbyråns driftkontor från Cp 10 till driftchefstjänst
i Cp 13,
7 distriktsingenjörstjänster vid Trollhätte och Älvkarleby kraftverks
distriktskontor samt Motala kraftverks distributionsavdelning från Cp 10
till Cp 12 samt
5 byrådirektör st jänster på vattenbyggnadstekniska byråns mekaniska avdelning,
elektrobyggnadsbyråns linjeavdelning resp. ångtekniska kontor och
allmänna kontor samt driftbyråns utredningskontor.
Statens lönenämnd har icke ansett sig kunna tillstyrka, att förslagen upptagas
till separat bedömande.
För egen del finner jag under hänvisning till vad jag inledningsvis anfört
styrelsens ifrågavarande förslag icke föranleda annat uttalande från min
sida än att jag för närvarande icke är beredd att tillstyrka desamma.
Sammanfattning. Vid bifall till vad jag föreslagit bör i den av riksdagen
fastställda personalförteckningen tjänsterna byggnadsöverdirektör och överingenjör,
bägge i Cp 18, utbytas mot två tjänster som teknisk direktör i
samma lönegrad.
Hemställan.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att i de av riksdagen fastställda
personalförteckningarna för post- och telegrafverken,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk vidtaga de ändringar,
jag i det föregående förordat;
2) bemyndiga Kungl. Maj :t att å övergångsstat uppföra de
tjänster och utfärda de övergångsbestämmelser i övrigt, som
| vid genomförandet av berörda förslag må erfordras.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 198.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj :t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Dagmar Bruno.
Stockholm 1953. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
530983
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1953:243 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående understöd åt inrikes lufttrafik. a1 i texten
- SU 1953:116 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa tjänster vid kommunikationsverken. s. 21 i texten