Sök i Ratio Lex

Angående utgifter å tillläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53

1953-01-02 · 87 sidor, varav 84 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 84 av 87 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:2, Angående utgifter å tillläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

1

Nr 2.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående utgifter å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1952/53; given

Stockholms slott den 2 januari 1953.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla

det förslag, om vars avlåtande föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 januari

1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell, Nordenstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De anslag, som efter riksstatens fastställande hittills äskats för nu löpande

budgetår, har sammanförts å tilläggsstat I (r. skr. 1952: 442) och uppgår

till ett belopp av 179,5 miljoner kronor, vilket anvisats å driftbudgeten.

Därav avser 171,5 miljoner kronor förstärkning av vissa väganslag m. m. och

8 miljoner kronor det svenska fältsjukhuset i Korea.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 2.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Vissa ytterligare anslagsäskanden avseende tilläggsstat för innevarande

budgetår har ansetts erforderliga och bör föreläggas riksdagen vid dess början

i en sammanfattande proposition nr 2 avseende utgifter å tilläggsstat II.

Skulle anslagsäskanden därutöver å tilläggsstat II visa sig ofrånkomliga,

bör dessa sammanföras i en särskild proposition, som förelägges riksdagen

vid en senare tidpunkt.

De anslagsäskanden å tilläggsstat, som nu förelägges riksdagen, liar tidigare

denna dag anmälts. En sammanställning av de beslut om förslag till

riksdagen, som Kungl. Maj:t därvid på hemställan av vederbörande föredragande

enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet (bil. 1—18) fattat, torde

få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (biliang).

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstat II äskas anslag om sammanlagt

177,4 miljoner kronor å driftbudgeten och 153,8 miljoner kronor å

kapitalbudgeten. Av det förstnämnda beloppet kommer 117,6 miljoner kronor

på försvarsdepartementets huvudtitel. Härav avser omkring

hälften vissa anskaffningar av brådskande art, medan av återstoden huvudparten

föranledes av merkostnader på grund av inträffade prisstegringar på

materiel. Anslagen avseende tygmateriel uppräknas med sammanlagt 89 miljoner

kronor, olika övningsanslag samt marinens beklädnadsanslag med

vardera 1 miljon kronor, anslagen till byggande och underhåll av fartyg

med 21,5 miljoner kronor samt till flygmateriel in. m. med 4,3 miljoner kronor.

Socialdepartementets huvudtitel upptar 2,8 miljoner kronor

till åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet, vilket belopp utgör

merkostnader i pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet till följd av inträffade

pris- och lönestegringar. Under kommunikationsdepartementets

huvudtitel äskas en förhöjning av anslaget till vägunderhållet

med 27 miljoner kronor till täckande av löne- och andra kostnadsstegringar.

För handelsdepartementets del föreslås bl. a. avsättning till lotterimedelsfonden

med 1,5 miljoner kronor, avseende genom den allmänna kostnadsstegringen

förorsakade merkostnader i främst de kungliga teatrarnas

verksamhet. Anslagen under inrikesdepartementets huvudtitel

uppgår till sammanlagt 3,3 miljoner kronor, väsentligen till täckning av

merkostnader vid vissa byggnadsarbeten. Under civildepartementets

huvudtitel upptages 23,7 miljoner kronor i anledning av de under 1952 års

höstsession av riksdagen beslutade förändringarna i lönegradsplaceringen för

vissa tjänster in. m. (jfr prop. nr 241 och 251/1952). Övriga anslagsbelopp å

tilläggsstat II till driftbudgeten uppgår till mindre belopp och avser vissa merkostnader

och andra utgifter, vilka icke utan betydande olägenhet anses kunna

uppskjutas till nästa budgetår. — Av utgifterna på tilläggsstaten till kapitalbudgeten

avser 135,i miljoner kronor statens affärsverksfonder, 0,2 miljon

kronor statens allmänna fastighetsfond, 16,5 miljoner kronor försvarets

fonder och 2,o miljoner kronor väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t en
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

3

ligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—18) fattat

beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Otto Winther.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

5

Bilaga i.

Egentliga statsutgifter.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 2 januari 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell, Nordenstam.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter

under justitiedepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 samt

anför därvid följande.

C. Domstolarna.

[1] 2 a. Högsta domstolen m. m.: Utrustning av nya lokaler för nedre

justitierevisionen m. m.

Med anledning av planerad förflyttning av nedre justitierevisionen, som nu

är inrymd i Rosenbad, till nya lokaler i kvarteret Atomena i Stockholm (jfr

II ht 1952 s. 5) har nedre justitierevisionen i skrivelse den 14 september

1951 och den 30 augusti 1952 hemställt om medel till täckande av de engångsutgifter

som föranledes av flyttningen. De egentliga flyttningskostnaderna

uppskattas härvid till cirka 15 000 kronor. Revisionen finner vidare

ofrånkomligt att avsevärda kostnader nedlägges på utbyte och upprustning

av revisionens nuvarande inventariebestånd. Erforderlig förnyelse har under

en följd av år underlåtits med hänsyn till den förestående flyttningen, och

inventarierna är nu till stora delar i sådant skick, att de rimligen icke kan

överflyttas till nyinrättade tjänstelokaler. Åtskilliga möbler är dessutom av

sådana proportioner, att de icke kan inrymmas i de nya lokalerna. Nyanskaffningskostnaderna

beräknas till omkring 66 000 kronor, varav 52 000

kronor avse möbler in. in., 6 000 kronor gardiner, 5 000 kronor mattor och

armatur samt 3 000 kronor dammsugare och golvbonare. Härutöver beräknas

kostnader å 4 000 kronor för inredning av bibliotek med nya hyllor samt å

3 575 kronor för flyttning av telefon och 1 425 kronor för höjd abonnemangs
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

avgift. På grund härav begär revisionen för ifrågavarande ändamål anslag

å tillhopa (15 000 + 66 000 + 4 000 +3 575 + 1 425) 90 000 kronor. Kostnadsberäkningarna

grundar sig härvid på prisläget i september 1951.

I utlåtande den 18 december 1951 uttalar byggnadsstyrelsen, att de för nyanskaffning

av möbler m. in. och för gardiner beräknade beloppen, 52 000 kronor

resp. 6 000 kronor, torde vara tillräckliga. På grundval av under hand

införskaffade uppgifter synes kostnaderna för mattor och armatur böra uppskattas

till 14 000 kronor i stället för 5 000 kronor samt kostnaderna för

hyllinredning i biblioteket till 15 000 kronor i stället för 4 000 kronor. Mot

beloppen för nyanskaffning av dammsugare och golvbonare samt för flyttning

och inpackning har styrelsen intet att erinra. Styrelsen har vid sina

beräkningar utgått från prisläget i december 1951.

Statskontoret har icke funnit anledning till erinran mot de av nedre justitierevisionen

gjorda kostnadsberäkningarna.

Departementschefen. Arbetet med färdigställandet av de för nedre justitierevisionen

avsedda nya lokalerna har numera fortskridit så långt, att revisionens

överflyttning kan beräknas ske under våren 1953. Det är därför

angeläget att medel nu anvisas för bestridande av de med flyttningen förknippade

kostnaderna. Till grund för beräkningen av dessa torde böra läggas

det av nedre revisionen framlagda förslaget med de jämkningar dock

som förordats av byggnadsstyrelsen. I överensstämmelse härmed och då,

enligt vad styrelsen under hand upplyst, det under det sistförflutna året

icke inträffat sådan ändring i prisläget, som nämnvärt påverkar kostnadsberäkningen,

skulle för ändamålet krävas ett anslag av (90 000 + 9 000 -f11

000) 110 000 kronor. Från nämnda belopp bör dock avdragas den för

höjd abonnemangsavgift beräknade kostnaden, 1 425 kronor, som bär i vanlig

ordning bestridas från vederbörligt anslag för löpande omkostnader. Nu

erforderligt anslag för engångsutgifter kan på grund härav nedsättas till

(110 000 — 1 425) 108 575 kronor eller i avrundat tal 108 500 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Högsta domstolen m. m.: Utrustning av nya lokaler

för nedre justitierevisionen m. in. å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 108 500 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Fischier.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

7

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Majestät Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 2 januari 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson

Lindell, Nordenstam.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 samt anför därvid följande.

C. Diverse.

[1] 5. Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige. I riksstaten

för budgetåret 1952/53 har för ifrågavarande ändamål uppförts ett anslag av

1 090 000 kronor. Härav utgör ett belopp av 100 000 kronor statsbidrag till

Svensk-internationella pressbyrån.

Sveriges allmänna exportförening har i skrivelse den 29 augusti 1952 anfört,

att huvudsakligen till följd av automatiska lönestegringar ett underskott

av sammanlagt ca 20 000 kronor beräknas komma att uppstå. Detta

förutses kunna minskas med omkring 11 000 kronor genom insamling av

enskilda bidrag m. in. Ett behov av ytterligare statsbidrag med 9 000 kronor

skulle därför föreligga.

Departementschefen. Jag förordar, att byrån beviljas bidrag av statsmedel

till de stegrade lönekostnaderna. Det erforderliga medelsbehovet för

detta ändamål kan på grundval av Exportföreningens beräkningar förutses

komma att uppgå till 9 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvivisa

ett anslag av 9 000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[2] 14. Tillfälliga representationskostnader. I riksstaten för innevarande

budgetår har för detta ändamål upptagits ett reservationsanslag av 50 000

kronor.

Med bifall till Kungl. Maj :ts förslag i proposition 1952:2 anvisade riksdagen

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 ett anslag av

37 000 kronor (skr. 32). Härav var ett belopp av 12 000 kronor avsett för

representationsbidrag till statsrådet Hammarskjöld. Några medel för detta

ändamål är icke beräknade under det å löpande riksstat beviljade anslaget.

Då enahanda förutsättningar som för budgetåret 1951/52 föreligger även

innevarande budgetår och representationsbidraget i enlighet därmed synes

böra utgå även under detta budgetår, hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Tillfälliga representationskostnader å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 12 000 kronor.

[3] 17. Verkskyddsmateriel m. m. för beskickningar och konsulat. Riksdagen

har tidigare i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (prop. 1951: 154;

skr. 298) beviljat medel för inköp av verkskyddsmateriel för statliga verk

och myndigheter, vid vilka verkskydd skall vara organiserat enligt civilförsvarslagen.

Denna lag är icke direkt tillämplig å statens fastigheter i utlandet,

men åtminstone vissa beskickningar och lönade konsulat har ansetts

böra utan dröjsmål utrustas med verkskyddsmateriel och annan oundgänglig

beredskapsutrustning. Kostnaderna härför har hittills uppgått till ca

50 000 kronor, vilket belopp förskottsvis utbetalats. För erforderliga kompletteringar

m. in. torde böra räknas med ytterligare utgifter av ca 25 000

kronor. Det sammanlagda medelsbehovet skulle sålunda i runt tal uppgå till

75 000 kronor. Medel för bestridande av ifrågavarande kostnader torde böra

äskas under tredje huvudtiteln å tilläggsstat till löpande riksstat. Anslaget

bör kunna utnyttjas även under en efter utgången av innevarande budgetår

utsträckt anskaffningsperiod och därför få reservationsanslags karaktär.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Verkskyddsmateriel m. in. för beskickningar och

konsulat å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/

53 anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Edw. Lindman.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

9

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

2 januari 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell, Nordenstam.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, anmäler

under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53.

Med förmälan tillika att ärendena under punkterna 3 samt 11—13 är av

den natur att närmare redogörelse för deras innebörd än som av det följande

framgår icke bör lämnas till statsrådsprotokollet, varför ytterligare upplysningar

får inhämtas genom de handlingar som konnner att överlämnas till

riksdagens vederbörande utskott, anför chefen för försvarsdepartementet

följande.

C. Försvarskrafterna.

Försvarsstaben.

[1] Försvarsstaben: Avlöningar. Den 6 juni 1952 fastställde Kungl. Maj:t

avlöningsstat för försvarsstaben, med undantag för försvarsväsendets radioanstalt

in. in., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53.

I den under staten upptagna anslagsposten till särskilda löneförmåner för

försvarsattachéer och biträdande försvarsattachéer ingår en obetecknad delpost

å 491 500 kronor till prisutjämnings tillägg.

De anvisade medlen har emellertid med hänsyn till levnadskostnadernas

stegring inom vissa främmande länder visat sig vara för knappt tilltagna,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

liksom var förhållandet beträffande de för budgetåret 1951/52 anvisade

medlen för samma ändamål. Under förenämnda delpost erfordras ytterligare

omkring 90 000 kronor. Riksdagens medgivande att överskrida delposten

med högst detta belopp torde nu böra inhämtas. Jag får därför hemställa,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den i avlöningsstaten för försvarsstaben

under anslagsposten Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer

och biträdande försvarsattachéer upptagna delposten

Prisutjämningstillägg må under budgetåret 1952/53 överskridas

med högst 90 000 kronor.

Armén.

[2] 19 a. Armén: Flyttning av Stockholms luftvärnsregemente. I sam
band

med Stockholms luftvärnsregementes förflyttning till Norrtälje den

1 april—den 1 oktober 1952 har kostnader för transport av regementets inventarier

uppkommit, vilka kostnader beräknats till 35 000 kronor. På

därom av regementschefen gjord framställning har Kungl. Maj :t genom beslut

den 13 juni 1952 bemyndigat regementschefen att ordna här avsedda

transport samt tillika förordnat, att ifrågavarande utgifter skulle tills vidare

avföras på fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter.

Departementschefen. För att täcka ifrågavarande kostnader torde ett särskilt

reservationsanslag å 35 000 kronor böra anvisas på tilläggsstat. Jag hemställer

alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Flyttning av Stockholms luftvärnsregemente

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53

anvisa ett reservationsanslag av 35 000 kronor.

[3] 32. Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. Riksdagen har å riksstaten

för innevarande budgetår anvisat 140 000 000 kronor i betalningsmedel

och bemyndigat Kungl. Maj :t att utlägga beställningar inom en kostnadsram

av 185 000 000 kronor. Till förevarande anslag har vidare från

anslag under tolfte huvudtiteln överförts 650 000 kronor.

Arméförvaltningen hemställer i skrivelse den 1 november 1952 med anledning

av inträffade prisstegringar om bemyndigande att utlägga beställningar

till en kostnad av 57 650 000 kronor och om anvisande av betalningsmedel

av 27 000 000 kronor. Prisstegringarna är beräknade efter prisläget

den 1 juli 1952. Beträffande det äskade bemyndigandet anför ämbetsverket,

att för mötande av prisstegringar å den 1 juli 1952 uteliggande beställningar,

tillhopa 330 520 000 kronor, erfordras 43 757 000 kronor. De outnyttjade

bemyndigandena vid samma tidpunkt uppgår till 119 862 000 kronor. För

att erhålla samma materielmängd som ursprungligen beräknats för sistnämnda

belopp erfordras ytterligare 14 856 000 kronor. Tillhopa uppgår

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

11

prisstegringarna till (43 757 000 -f- 14 856 000 =) 58 613 000 kronor. Härifrån

bör avräknas 975 000 kronor, vilka överförts från anslag under tolfte

huvudtiteln, för täckande av lönestegringar under budgetåren 1951/53. De

genomsnittliga kostnadsökningarna utgör i fråga om vapenmateriel, motorfordonsmateriel,

övrig fordonsmateriel och viss materielanskaffning för försvarsstaben

12 procent, ammunition 14 procent, signalmateriel, fältarbetsoch

bromateriel 13 procent samt maskiner, verktyg in. m. ävensom forskning

och försök 10 procent.

Sedan Kungl. Maj :t uppdragit åt arméförvaltningen att med vederbörande

finsk myndighet träffa avtal om återköp från Finland av vissa gevär

m. m., anmäler arméförvaltningen i särskild skrivelse den 14 november

1952 att för ifrågavarande anskaffning beräknats ett behov av anslagsmedel

för innevarande budgetår av 3 100 000 kronor.

Departementschefen. Jag tillstyrker att bemyndiganderamen för innevarande

budgetår ökas med 44 000 000 kronor för att täcka prisstegringarna å

de materielbeställningar, vilka var utlagda den 1 juli 1952. Likaledes tillstyrker

jag, att för återköp från Finland av viss vapenmateriel avses ett ytterligare

bemyndigande om 3 000 000 kronor. Under hänvisning till vad jag

tidigare denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 6 punkt 56) räknar

jag härutöver med ett särskilt bemyndigande för innevarande budgetår av

100 000 000 kronor för möjliggörande av vissa anskaffningar av brådskande

art inom den i nämnda proposition berörda tioårsplanens ram. Jag föreslår

således, att det av riksdagen för budgetåret 1952/53 medgivna bemyndigandet

ökas med tillhopa (44 000 000 -j- 3 000 000 -j- 100 000 000 =)

147 000 000 kronor. Vad angår behovet av betalningsmedel under innevarande

budgetår får jag erinra om att reservationen å anslaget vid budgetårets

ingång hade nedgått till i runt tal 1 150 000 kronor. Med hänsyn till de stora

beställningar som för närvarande är utlagda är det önskvärt att en något

större betalningsreserv skapas. Med beaktande härav föreslår jag att för

likvider avseende äldre beställningar anvisas 30 000 000 kronor. Vidare räknar

jag för innevarande budgetår med medelsbehov av 3 000 000 kronor för

nyssnämnda återköp av vapen samt 50 000 000 kronor för materielanskaffningar

inom tioårsplanens ram. Behovet av betalningsmedel innevarande

budgetår för samtliga dessa ändamål blir således (30 000 000 -f- 3 000 000 -f50

000 000 ==) 83 000 000 kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av beställningar

å tygmateriel in. in. inom en kostnadsram av

147 000 000 kronor;

b) till Armén: Anskaffning av tygmateriel m. in. å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett

reservationsanslag av 83 000 000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

[4] 33. Armén: Underhåll av tygmateriel m. m. Anslaget är i riksstaten

för innevarande budgetår uppfört med 62 200 000 kronor. Till anslaget har

från anslag under tolfte huvudtiteln överförts 677 000 kronor.

Arméförvaltningen hemställer i skrivelse den 1 november 1952 att å tillläggsstat

för budgetåret 1952/53 för täckning av merkostnader till följd av

prisstegringar under förevarande anslag anvisas ett belopp av 5 150 000 kronor.

Ämbetsverket anför att som grund för beräkningarna av anslaget för

innevarande budgetår lagts prisläget omkring den 1 juli 1951. Under tiden

den 1 juli 1951—den 30 juni 1952 har icke oväsentliga prisstegringar inträtt

även om i vissa fall sjunkande priser kunnat förmärkas. De fortsatta

utredningarna angående prisstegringar har liksom tidigare grundats på

»Kommersiella meddelanden» och av förvaltningen själv vidtagna marknadskostnadsundersökningar.

Till grund för beräkningen av kostnadsökningen

i fråga om de för innevarande år anvisade anslagsmedlen har vidare

lagts de verkliga kostnaderna under motsvarande anslag under budgetåret

1951/52. Kostnadsökningarna har angivits dels i olika procentsatser och dels

i bestämda värden för särskilda slag av utgifter. Prisstegringarna för innevarande

budgetår har i enlighet härmed beräknats till 5 829 000 kronor. Efter

avdrag av 677 000 kronor, vilket belopp överförts till underhållsanslaget

från anslag under tolfte huvudtiteln, hemställer arméförvaltningen att å tillläggsstat

anvisas (5 829 000 — 677 000 =) avrundat 5 150 000 kronor.

Departementschefen. Jag har icke något att erinra mot de av arméförvaltningen

verkställda beräkningarna samt föreslår, med viss jämkning nedåt

av det äskade beloppet, att för täckande av prisstegringar å tilläggsstat anvisas

ett belopp av 5 000 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Underhåll av tygmateriel m. m. å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 5 000 000 kronor.

[5] 40. Armén: Hemvärnets tygmateriel m. m. Anslaget är i riksstaten för

innevarande budgetår uppfört med 2 800 000 kronor.

Arméförvaliningen hemställer i skrivelse den 1 november 1952 att för täckande

av merkostnader till följd av prisstegringar anvisas ett förstärkningsanslag

av 1 000 000 kronor. Ämbetsverket framhåller bland annat, att den

ammunitionsmängd som avses att ställas till hemvärnets förfogande under

budgetåret 1952/53 uppgår till samma mängd som den vilken stod till förfogande

under budgetåret 1951/52. Kostnaden för denna ammunitionsmängd

uppgick under sistnämnda budgetår till 1 900 000 kronor. För innevarande

budgetår beräknades en anslagshöjning för inträffade prisstegringar av cirka

15 % å 1 900 000 kronor eller 300 000 kronor. Den verkliga prisstegringen

har emellertid befunnits vara väsentligt större och har numera beräknats

till 1 300 000 kronor. Den sammanlagda kostnaden skulle alltså utgöra

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

13

(1 900 000 + 1 300 000 =) 3 200 000 kronor. Enär enligt den av Kungl. Maj :t

fastställda staten för hemvärnets ammunition endast 2 200 000 kronor står

till förfogande, erfordras för täckande av den inträdda prisstegringen ytterligare

1 000 000 kronor.

Departementschefen. Jag tillstyrker att för täckande av uppkomna prisstegringar

anslaget förstärkes med det av arméförvaltningen äskade beloppet,

1 000 000 kronor, samt hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att

till Armén: Hemvärnets tygmateriel m. m. å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 000 kronor.

Marinen.

[6] 61. Marinen: Beklädnad m. m. Anslaget är i riksstaten för innevarande

budgetår uppfört med 6 000 000 kronor. Till anslaget har därjämte

från anslag under tolfte huvudtiteln överförts 28 000 kronor.

Marinförvaltningen hemställer i skrivelse den I oktober 1952 om förstärkning

av vissa anslag på grund av prisstegringar m. in. Beträffande förevarande

anslag yrkas i sådant hänseende anvisande av ytterligare 1 082 000

kronor. Av det äskade beloppet avser 1 010 000 kronor medel för avlöningar

till tjänstemän och förrådspersonal vid lokala beklädnadsförråd samt 72 000

kronor medel för bestridande av kostnader för tjänstedräkt till civil personal,

uniformsutrustning för lottor, skyddsbeklädnad samt skid- och tältmateriel.

Ämbetsverket anför, att medel för angivna ändamål icke — såsom tidigare

budgetår varit fallet — medräknats i det för innevarande budgetår anvisade

beloppet. Behovet av medel för dessa ändamål beräknades i medelsäskandena

för innevarande budgetår till 861 000 kronor respektive 72 000 kronor.

På grund av höjda löner, cirka 20 % å lönerna för tjänstemän och 17,1 %

å lönerna för arbetare, ökas medelsbehovet för avlöningar för tjänstemän

och arbetare vid de lokala beklädnadsförråden med 149 000 kronor till

(861 000 + 149 000 =) 1 010 000 kronor.

Departementschefen. Såsom marinförvaltningen framhållit har i anslaget

för innevarande budgetår några medel ej inräknats för avlöningar till viss

förrådspersonal. Jag förordar att anslaget av angivet skäl förstärkes med ett

till 1 000 000 kronor avrundat belopp. Någon särskild medelsanvisning för

anskaffning av tjänstedräkt åt civil personal in. fl. kan jag däremot icke

tillstyrka.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Marinen: Beklädnad m. m. å tilläggstat II till riksstaten

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

[7] 64. Marinen: Övningar m. m. Anslaget är i riksstaten för innevarande

budgetår uppfört med 21 000 000 kronor.

Marinförvaltningen hemställer i skrivelsen den 1 oktober 1952 om förstärkning

av anslaget på grund av inträffade pris- och lönestegringar med

984 000 kronor. Av kostnadsstegringen faller 188 000 kronor å resekostnadsoch

traktamentsersättningar samt transporter, vilka beräknas öka med i

genomsnitt 13 procent. Inträffade prisstegringar å ammunition beräknas

utgöra 11,3 procent och uppgår till 753 000 kronor. För vissa lärararvoden

beräknas slutligen en kostnadsökning av 43 000 kronor innebärande en höjning

av dessa arvoden med i genomsnitt 15 procent.

Departementschefen. Eu viss förstärkning av förevarande anslag för budgetåret

1952/53 torde vara erforderlig. Jag anser dock att förstärkningsbeloppet

bör begränsas till 745 000 kronor eller samma belopp, varmed anslaget

enligt vad som framgår av marinförvaltningens anslagsäskanden för

nästkommande budgetår på grund av felräkning av vissa kostnader för

smörjmedel blivit för lågt beräknat för innevarande budgetår. Jag hemställer

alltså, att Kungl. Maj :t måtte föx-eslå riksdagen

att till Marinen: Övningar m. m. å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 745 000 kronor.

[8] 68. Marinen: Fartygsbyggnader. Under hänvisning till vad jag tidigare

denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 6, punkt 93) hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Fartggsbgggnader å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 15 000 000 kronor.

[9] 70. Marinen: Underhåll av fartyg m. m. Anslaget är å riksstaten för

innevarande budgetår uppfört med 35 500 000 kronor. Från anslag under

tolfte huvudtiteln har överförts 631 000 kronor.

Marinförvaltningen hemställer i skrivelsen den 1 oktober 1952 om förstärkningsanslag

om tillhopa 7 015 000 kronor för att täcka prisstegringar.

Av beloppet hänför sig 1 845 000 kronor till budgetåret 1951/52 och återstoden

till budgetåret 1952/53. Ämbetsverket beräknar med ledning av löneökningarna

för marinens personal samt uppskattade prisstegringar å materiel

för tiden den 1 april—den 30 juni 1952 kostnadsökningarna å anslaget

för budgetåret 1951/52 till 17 procent för flottans materiel och 18 procent

för kustartilleriets materiel. För budgetåret 1952/53 räknar ämbetsverket med

samma procentuella lcostnadsstegringar för flottans och kustartilleriets materiel

samt beräknar dessutom en ökning av de gemensamma kostnaderna

med cirka 17 procent.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

15

Departementschefen. Det torde vara nödvändigt att detta anslag förstärkes

för täckande av prisstegringar. Jag kan dock icke tillstyrka att för ändamålet

anvisas mer än 6 500 000 kronor och hemställer alltså, att Kungl.

1 o

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Underhåll av fartyg in. m. å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 6 500 000 kronor.

[10] 70 a. Marinen: Anskaffning av lyftkran. I riksstaten för budgetåret

1950/51 fanns uppfört ett reservationsanslag å 685 000 kronor för anskaffning

av lyftkran (1950/51: C 71). Under samma anslagsbenämning var i

riksstaten för budgetåret 1951/52 likaledes uppfört ett reservationsanslag

å 415 000 kronor (1951/52: C 73). Förstnämnda anslag var avsett för anskaffning

av en lyftkran till Oscar II :s docka å Karlskrona örlogsvarv.

Marinförvaltningen hemställer i skrivelsen den 1 oktober 1952 att för anskaffning

av ifrågavarande lyftkran måtte anvisas ett förstärkningsanslag

av 145 600 kronor för att täcka uppkomna merkostnader på grund av prisstegring.

Departementschefen. Jag anser det erforderligt att ett tilläggsanslag å i

avrundat tal 146 000 kronor anvisas för att täcka uppkomna prisstegringar

och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Anskaffning av lyftkran å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 146 000 kronor.

Flygvapnet.

[11] 93. Flygvapnet: Övningar m. m. Anslaget är i riksstaten för innevarande

budgetår uppfört med 3 500 000 kronor.

Flygförvaltningen hemställer i skrivelse den 31 oktober 1952 om förstärkning

av förevarande anslag av vissa beredskapsskäl med 200 000 kronor.

Departementschefen. Jag tillstyrker att anslaget förstärkes med 200 000

kronor och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: Övningar m. m. å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 200 000 kronor.

[12] 95. Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. Riksdagen har å

riksstaten för innevarande budgetår anvisat 320 000 000 kronor i betalningsmedel

och bemyndigat Kungl. Maj :t att utlägga beställningar inom en kost
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

nadsram av 380 000 000 kronor. Till anslaget har därjämte överförts 996 000

kronor från anslag under tolfte huvudtiteln.

Sedan ett flygvapnet tillhörigt flygplan av typ DC 3 under övningsflygning

i juni månad 1952 försvunnit, hemställer vederbörande myndighet i

skrivelse den 14 oktober 1952, att medel måtte anvisas för anskaffning av

ett nytt plan såsom ersättning för det försvunna. Kostnaderna härför beräknas

till 2 775 000 kronor.

Departementschefen. Jag tillstyrker att såsom ersättning för det flygplan

av typ DC 3, som försvunnit under sommaren 1952, ett nytt plan anskaffas

för en kostnad av 2 775 000 kronor. Den av riksdagen för budgetåret

1952/53 medgivna bemyndiganderamen för anskaffning av flygmateriel

in. m. bör fördenskull ökas med angivna belopp. För att täcka behovet

av betalningsmedel för denna anskaffning torde härjämte böra anvisas ett

anslag å tilläggsstat för innevarande budgetår av likaledes 2 775 000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av beställning

å flygmateriel m. in. inom en kostnadsram av

2 775 000 kronor;

b) till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag av 2 775 000 kronor.

[13] 96. Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel m. m. Anslaget är

i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 75 000 000 kronor. Till

anslaget har därjämte överförts 714 000 kronor från anslag under tolfte

huvudtiteln.

Flygförvaltningen hemställer i förenämnda skrivelse den 31 oktober 1952

att anslaget av beredskapsskäl förstärkes med 550 000 kronor.

Departementschefen. Jag tillstyrker i fråga om förevarande anslag en medelsförstärkning

av 550 000 kronor och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel

m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53

anvisa ett reservationsanslag av 550 000 kronor.

[14] 98. Flygvapnet: Anskaffning av drivmedelsutrustning. Under hänvisning

till vad jag tidigare denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 6,

punkt 124) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: Anskaffning av drivmedelsutrustning

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 17

D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål.

[15] 13. Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet. Anslaget

är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 7 100 000 kronor.

Till anslaget har därjämte från anslag under tolfte huvudtiteln överförts

614 000 kronor.

Försvarets forskningsanstalt hemställer i skrivelse den 20 augusti 1952

att för täckande av prisstegringar å materiel in. in. ytterligare 603 000 kronor

anvisas under förevarande anslag.

Forskningsanstalten framhåller att prisstegringarna å för forskningsverksamheten

nödvändig materiel uppgår till genomsnittligt 15 procent i jämförelse

med de priser, å vilka anstalten grundade sina anslagsberäkningar

för innevarande budgetår. För anskaffning av materiel m. in. har enligt regleringsbrevet

anvisats tillhopa 4 020 000 kronor för budgetåret 1952/53. Prisstegringarna

härå, beräknade efter 15 procent, uppgår till 603 000 kronor.

Därest forskningsanstaltens verksamhet skall kunna bedrivas i den omfattning

som planerats för innevarande budgetår måste täckning för dessa merkostnader

erhållas.

Departementschefen. Då en begränsning av verksamheten vid forskningsanstalten

i nuvarande läge icke synes böra äga rum, tillstyrker jag att för

täckande av merkostnader på grund av prisstegringar ett förstärkningsanslag''

anvisas med ett nedåt avrundat belopp av 600 000 kronor. Jag hemställer

alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53

anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Fredrik v. Scheele.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 2.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

19

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

2 januari 1953.

N är varande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell, Nordenstam.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter under

socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 samt

anför därvid följande.

F. Folkpensionering m. in.

[1] 8. Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet. Under

denna rubrik beviljades för budgetåret 1951/52 dels på riksstaten ett reservationsanslag

av 9 375 000 kronor, varav 7 635 000 kronor beräknades till

kostnader för vård å pensionsstyrelsens sjukvårdsanstalter samt å sommarkurort,

dels ock på tilläggsstat II ett reservationsanslag av 2 000 000

kronor. För innevarande budgetår har under samma rubrik anvisats ett

reservationsanslag av 11 615 000 kronor, varav till vård å styrelsens sjukvårdsanstalter

samt å sommarkurorter beräknats ett belopp av 9 690 000

kronor.

Pensionsstgrelsen har (skr. 26/11 1952) åberopat, att styrelsen i sin

framställning om anslag å tilläggsstat för 1951/52 beräknat medelsbehovet

utöver det på riksstaten anvisade anslaget till ca 3 500 000 kronor. På

grund av det förfarande som tillämpas vid reglering av kostnaderna för

sjukvården på pensionsstyrelsens lasarettsavdelningar — vilka drives av

vederbörande landsting som erhåller ersättning för de faktiska driftkostnaderna

— skulle emellertid inte hela detta belopp utbetalas under budget
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Iiungl. Maj:ts proposition nr 2.

året 1951/52. Styrelsen beräknade, att ett belopp om 1 500 000 kronor skulle

bli erforderligt först under budgetåret 1952/53, varför som tilläggsanslag

begärdes endast 2 000 000 kronor.

Styrelsen har vidare anfört, att även anslaget för budgetåret 1952/53

visat sig otillräckligt därför att sjukhusens löne- och livsmedelskostnader

uppgått till högre belopp än tidigare på grundval av sjukhusens uppgifter

beräknats. Sålunda torde för innevarande budgetår vårdkostnaderna å pensionsstyrelsens

sjukhus komma att överstiga vad styrelsen beräknat med

tillhopa ca 2 418 000 kronor. På grund av det förut nämnda ersättningsförfarandet

torde emellertid endast omkring 1 500 000 kronor erfordras

under budgetåret 1952/53. Tillsammans med det belopp å 1 500 000 kronor

för fördyrade vårdkostnader under budgetåret 1951/52, vilket belopp

först skulle belasta anslaget för innevarande budgetår, erfordras sålunda

sammanlagt nu ett belopp om 3 000 000 kronor för bestridande av ökade

kostnader för pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet. Pensionsstyrelsen

hemställer, att ifrågavarande belopp måtte anvisas å tilläggsstat.

Departementschefen. Vid behandlingen förut denna dag av anslaget till

pensionsstyrelsens invaliditetsförebyggande verksamhet för budgetåret

1953/54 har jag anfört, att den starka stegringen av kostnaderna för den

sjukvårdande verksamheten aktualiserat en höjning av de avgifter, som

erlägges av den vårdade själv eller av annan — sjukkassa, kommunal myndighet

etc. Pensionsstyrelsen har numera höjt dessa avgifter från 2 kronor

30 öre till 3 kronor 50 öre per vårddag (för vård å Broströmska sjukhemmet

för barn från en krona till 2 kronor). Enligt vad jag inhämtat kan

denna avgiftshöjning för innevarande budgetår beräknas medföra en minskning

av anslagsbehovet med högst 150 000 kronor. I övrigt torde pensionsstyrelsens

anslagsberäkning få godtagas. På grund härav bör för innevarande

budgetår anvisas ett tilläggsanslag av 2 850 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53

anvisa ett reservationsanslag av 2 850 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Olof Särnmark.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

21

Bilaga o.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 2 januari 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell, Nordenstam.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, och statsrådet

Hjalmar Nilson redogör härefter för under kommunikationsdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter på

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53, därvid departementschefen

anmäler den under punkten 1 och statsrådet Nilson den under punkten

2 upptagna frågan.

A. Kommunikationsdepartementet.

[1] Kommunikationsdepartementet: Avlöningar.

Departementschefen. Under åberopande av vad jag tidigare i dag anfört

vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande anslag (bil. 8, pt 1)

hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för kommunikationsdepartementet

upptagna anslagsposten till avlöningar till icke- ordinarie

personal må för budgetåret 1952/53 överskridas med 13 200

kronor.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

[2] 7. Vägunderhållet.

Föredraganden. Under åberopande av vad jag tidigare i dag anfört vid anmälan

i statsverkspropositionen av förevarande anslag (bil. 8, pt 10) hemställer

jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 2.

att till Vägunderhållet å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 27 000 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

W. Hammargren.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

23

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 januari

1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell, Nordenstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under

finansdepartementet hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 samt anför därvid följande.

B. Allmänna centrala ämbetsverk m, m.

[1] It. Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1951 års jordbruksräkning.

Under åberopande av vad jag denna dag anfört vid anmälan i

statsverkspropositionen av anslaget till avlöningar till personal vid 1951

års jordbruksräkning (bil. 9, p. 14) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal

vid 1951 års jordbruksräkning å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av

300 000 kronor.

E. Diverse.

[2] 8. 1951 års penningvärdeundersökning. Under hänvisning till vad jag

denna dag anfört vid anmälan i årets statsverksproposition av motsvarande

anslag (bil. 9, p. 75) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

att till 1951 års penningvärdeundersökning å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 40 000 kronor.

[3] 8 a. 1944 års nykterhetskommitté. Å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1951/52 anvisades till 1944 års nykterhetskommitté ett reservationsanslag

av 102 000 kronor.

I en den 14 december 1952 dagtecknad skrivelse har nykterhetskommittén

hemställt om ytterligare medel för slutförande av sitt arbete och därvid beräknat

kostnaderna härför till 47 000 kronor. I anslutning härtill anför

kommittén i huvudsak följande.

I samband med att nykterhetskommittén äskade förenämnda anslag å

102 000 kronor beräknades, att kommitténs arbete skulle vara avslutat på

våren eller försommaren 1952. Kommittén hade vid denna tidpunkt avlämnat

två delbetänkanden. Av dessa har det första titeln Statistiska undersökningar

kring alkoholfrågan (SOU 1951: 43, 300 sidor). Det innehåller redogörelse

för kommitténs stora undersökningar av alkoholvanor och alkoholskador

i Sverige och väckte en livlig debatt. Det andra var Verkan på den

mänskliga organismen av maltdrycker med olika alkoholhalt (SOU 1951:

44, 170 sidor), vilket innehåller redogörelse för de av docenten Goldberg på

kommitténs uppdrag företagna undersökningarna om små alkoholmängders

inverkan på prestationsförmågan. Detta arbete har varit av betydelse även

för den pågående trafiknykterhetsutredningen.

Vid kommitténs sammanträde i april 1952 ansågs det önskvärt att

göra vissa kompletteringar av undersökningsmaterialet för att ytterligare

belysa frågeställningarna under hänsynstagande till den offentliga debatten

kring kommitténs redan publicerade undersökningar. Vidare hade på

några punkter framställningar gjorts till kommittén eller händelser inträffat

som gjorde förnyade överväganden nödvändiga. En viss aktualisering

av de statistiska uppgifterna ansågs även önskvärd. Särskilt det utländska

materialet har varit svårtillgängligt och krävt mycket arbete för komplettering,

kontroll och tolkning. Såsom närmare framgår av prop. 150/1952 har

kommittén haft betydande personalsvårigheter på sitt kansli.

Kommitténs tredje delbetänkande, Undervisning, folkupplysning och

forskning på alkoholfrågans område (SOU 1952: 12, 100 sidor) kunde avlämnas

vid beräknad tidpunkt, men kommitténs slutsammanträde kunde

inte äga rum förrän den 17—18 oktober 1952. Vid detta tillfälle slutjusterades

de återstående fyra dclbetänkandena, nämligen del IV, Nykterhetsfrågan

i vissa främmande länder m. m. (ca 200 sidor), del V, Principbetänkande

(ca 200 sidor), del VI, Rusdrycksförsäljning och nykterhetsvård (400 sidor)

och del VII, Tillverkning och försäljning av maltdrycker (380 sidor).

Efter oktobersammanträdet har viss tid åtgått för utarbetande av definitiva

reservationer. Tryckerisvårigheterna har fortfarande varit betydande och

flera oförutsedda förseningar har uppstått.

Kommitténs betänkande kommer sålunda att omfatta sju volymer med

sammanlagt 1 700—1 800 sidor. De sista fyra delarna kommer att avlämnas

under första hälften av januari 1953. Den slutliga medelsåtgången kan därför

icke nu exakt angivas. Med hänsyn till att tryckningskostnaderna är

approximativa, synes de nytillkomna kostnaderna utöver vad som förutsågs

i våras komma att uppgå till ca 47 000 kronor, varav huvuddelen kom
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

25

mer på de ökade kanslikostnaderna. Av beloppet utgör emellertid 5 600 kronor

kostnader för nytryck av 600 exemplar vardera av del I och del II, vilket

föranletts av allmänhetens stora intresse för dessa volymer. Kostnaderna

härför uppvägs av intäkter för försålda exemplar. Hittills har av del I—III

sålts för ca 6 700 kronor. Dessa intäkter redovisas emellertid inte på kommitténs

konto utan ingår på annat sätt i statsinkomsterna.

Departementschefen.

Under åberopande av den utav nykterhetskommittén företagna beräkningen

av kostnaderna för kommitténs återstående arbete får jag hemställa,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till 1944 års mjkterhctskommitté å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 47 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Otto Winther.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

27

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

o

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2

januari 1953.

Närvarande :

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell, Nordenstam.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53

samt anför därvid följande.

E. Universiteten, den medicinska undervisningen in. in.

[1] 51. Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier åt studerande

vid universiteten och vissa högskolor. Under denna rubrik har för innevarande

budgetår anvisats ett reservationsanslag av 646 000 kronor. Av anslaget

disponeras till förvaltningskostnader vid de olika statsstipedienämnderna

följande belopp, nämligen i Uppsala 6 500 kronor, i Stockholm 9 500

kronor, i Lund 6 500 kronor och i Göteborg 5 000 kronor. Vidare finnes under

anlaget en anslagspost å 8 800 kronor till Kungl. Maj :ts disposition.

Sedan statsstipendienämnden i Stockholm gjort framställning om anvisande

av ytterligare medel till täckande av nämndens förvaltningskostnader

under innevarande budgetår, har garantilånenämnden i avgivet yttrande

hemställt om anvisande å tilläggsstat för innevarande budgetår av i runt

tal 12 200 kronor till täckande av de olika statsstipendienämndernas förvaltningskostnader.

Garantilånenämnden, som utgår från detalj beräkningar,

som uppgjorts av respektive statsstipendienämnder, anför bland annat

följande.

Anslagen till statsstipendienämndernas förvaltningskostnader har hållits

oförändrade de tre senaste budgetåren och detta trots den kraftiga ökning

av nämndernas arbetsbelastning, som orsakats dels av fördubblingen av

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungi. Maj:ts proposition nr 2.

anslaget till naturastipendier från och med innevarande budgetår, dels av

den kontinuerliga stegringen i årliga antalet ansökningar om statliga kreditgaranterade

studielån. Under budgetåret 1950/51 inkom sålunda sammanlagt

1 423 dylika låneansökningar, medan antalet för budgetåret 1951/52

stigit till 3 191. Vid nämnda budgetårs slut hade beviljats en total kreditgaranti

om respektive 2,8 och 10,5 miljoner kronor.

I betraktande av inträffade kostnadsökningar och med anledning av vad

sålunda anförts finner garantilänenämnden det oundgängligt, att statsstipendienämnderna

för innevarande budgetår beviljas tilläggsanslag för täckande

av administrationskostnader med respektive 3 500, 2 500, 10 400 och

4 580 kronor för nämnderna i respektive Uppsala, Lund, Stockholm och

Göteborg.

Departementschefen. Med hänsyn till vad garantilånefonden anfört och

till de detalj uppgifter angående medelsbehovet, som lämnats i ärendet, anser

jag det nödvändigt, att ökade medel ställes till statsstipedienämndernas

förfogande för bestridande av förvaltningskostnader. Jag räknar med att

för detta ändamål i första hand skall kunna disponeras det belopp om

8 800 kronor, som under anslaget till naturastipendier förbehållits Kungi.

Maj:ts disposition. Därutöver synes emellertid erfordras 12 200 kronor, vilket

belopp torde böra anvisas å tilläggsstat II för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Ivungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier

åt studerande vid universiteten och vissa högskolor å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag av 12 200 kronor.

I. Folkundervisningen.

[2] 63. Dövstumskolorna: Engångsanskaffning av utrustning m. m. På

förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1951:65 (s. 11 ff.) anvisade riksdagen

till om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna för budgetåret

1951/52 ett investeringsanslag av 810 000 kronor, varav 710 000 kronor avsågs

till om- och tillbyggnad av elevhemslokalerna vid upptagningsskolan i

Vänersborg. Sistnämnda byggnadsarbeten omfattar, utom annat, nybyggnad

av två fristående elevhem, vartdera för 25 elever, samt upprustande och

iståndsättande av den hittillsvarande internatbyggnaden som elevhem för

cirka 50 barn. Till anskaffande av nya möbler och andra inventarier till

sistnämnda elevhem bär disponerats ett belopp å 20 000 kronor av det för

budgetåret 1951/52 anvisade reservationsanslaget till Dövstumskolorna:

Engångsanskaffning av utrustning in. in.

I skrivelse den 29 april 1952 hemställer skolöverstyrelsen, att ett belopp

av 57 000 kronor ställes till förfogande under budgetåret 1952/53 för utrustning

av de två nya elevhemmen vid Vänersborgsskolan med erforderliga

inventarier, överstyrelsen upplyser, att dessa elevhem beräknas vara

färdiga för inflyttning den 1 januari 1953.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

29

Departementschefen. Medel till anskaffande av inventarier till de två nya

elevhemmen vid Vänersborgsskolan har ej beräknats vid avvägningen av

innevarande budgetårs reservationsanslag till engångsanskaffning av utrustning

m. m. vid dövstumskolorna. Då elevhemsbyggnaderna inom någon

månad är färdiga att tagas i bruk, torde för ifrågavarande ändamål erforderligt

belopp böra ställas till förfogande genom anslag å tilläggsstat till

riksstaten för innevarande budgetår. Mot den av överstyrelsen beräknade

kostnaden, 57 000 kronor, har jag ingen erinran. Jag hemställer, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Dövstumskolorna: Engångsanskaffning av utrustning

m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 57 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Carl-Lennart Priitz.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

31

Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

2 januari 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell, Nordenstam.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, och statsrådet Hjalmar

Nilson anmäler härefter under jordbruksdepartementet hörande ärenden

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1952/53, statsrådet Norup beträffande punkterna 1—6 och 8 samt

statsrådet Hjalmar Nilson beträffande punkten 7. Föredragandena anför

därvid följande.

E. Hästavel och boskapsskötsel m. m.

[1] 7. Diverse åtgärder på husdjursavelns område m. m. Under denna anslagsrubrik

har för budgetåret 1952/53 anvisats ett anslag av 167 700 kronor.

Av anslaget avses 36 000 kronor för avkastningsbedömning rörande

avelsvin.

Lantbruksstgrelsen (skr. 11/10 1952) hemställer, att å tilläggsstat till

riksstaten för budgetåret 1952/53 skall anvisas ytterligare 7 000 kronor till

svinstamkontrollen. Såsom skäl för framställningen anföres, att medlen

behövs för att täcka en icke förutsedd merkostnad för fodermedelsanalyser

ävensom kostnaderna för bearbetning av de resultat, som under året

beräknas framkomma vid den av Föreningen skånska andelsslakterier

u. p. a. inrättade kontrollstationen i Kävlinge. För vartdera av nämnda ändamål

beräknas ett ytterligare medelsbehov av 3 500 kronor eller sålunda

tillhopa 7 000 kronor.

Departementschefen. Det under denna punkt äskade beloppet till merkostnad

för fodermedelsanalyser synes erforderligt för att ifrågavarande

Jcon troll verksamhet under innevarande budgetår skall kunna bedrivas i av
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

sedd omfattning. Styrelsens framställning om medel till kostnaderna för

bearbetningen av resultaten vid kontrollstationen i Kävlinge finner jag mig

däremot i förevarande sammanhang icke kunna tillstyrka. Jag förordar sålunda,

att för förstnämnda ändamål skall å tilläggsstat för innevarande budgetår

anvisas ett anslag av 3 500 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen medgiva

att till Diverse åtgärder på husdjursavelns område m. m.

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa

ett anslag av 3 500 kronor.

F. Veterinärväsendet m. m.

[2] 11 a. Veterinärinrättningen i Skara: Byggnadsarbeten. Under denna

anslagsrubrik anvisades å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/

47 ett reservationsanslag av 61 500 kronor (prop. nr 2, bil. 6, p. 3; r. skr. nr

15). Anslaget avsågs att jämte vissa andra medel disponeras för, bland annat,

uppförande av ett bostadshus för klinikchefen. Sedermera har 1951 års

riksdag beslutat, att bostadsfrågan i stället skall lösas på så sätt, att inrättningens

huvudbyggnad skall restaureras och bostad beredas klinikchefen

i denna. I byggnaden skall även anordnas bostad åt ett klinikbiträde

samt expeditionslokaler in. in. för inrättningens behov. Den sammanlagda,

av nyssnämnda års riksdag godkända kostnaden för restaureringsarbetena

har beräknats till 135 000 kronor. Härutöver återstår å de medel, som avsatts

för ifrågavarande byggnadsarbeten, en odisponerad behållning av

18 250 kronor. Beträffande den tidigare behandlingen av ärendet har en

närmare redogörelse lämnats i 1951 års statsverksproposition (IX ht s. 129

f.), till vilken jag torde få hänvisa.

Byggnadsstgrelsen (skr. 29/9 1952) hemställer dels om bemyndigande att

för restaurering av huvudbyggnaden använda jämväl nyssnämnda belopp å

18 250 kronor, dels att för samma ändamål å tilläggsstat för innevarande

budgetår skall anvisas ytterligare 62 000 kronor. Såsom skäl för framställningen

anför styrelsen i huvudsak följande.

Byggnadstillstånd för restaureringsarbetet meddelades den 14 september

1951, och den 9 oktober 1951 erhölls länsarbetsnämndens tillstånd att påbörja

arbetet. Detta har i sin helhet alltså utförts efter den kraftiga ökning

av byggnadskostnaderna, som inträffade mellan sommaren 1950 och sommaren

1951. Även under byggnadstiden steg byggnadskostnadsnivån ytterligare

något. Styrelsen beräknar de till följd av den allmänna byggnadskostnadsstegringen

uppkommande merkostnaderna till 50 000 kronor. Under arbetets

gång har det visat sig nödvändigt att utföra förstärkningsarbeten i byggnadens

grund och bärande delar i betydligt större utsträckning än vad som

rimligen kunde förutses, då kostnadsberäkningen uppgjordes. Styrelsen beräknar

den härav föranledda kostnadsökningen till 30 000 kronor. Den sammanlagda

kostnadsstegringen uppgår således till (50 000 + 30 000 —)

80 000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

33

Enär för byggnadsföretaget, som utföres bland annat med anslag å driftbudgeten,

icke står till förfogande särskilda medel för att täcka de på grund

av den allmänna byggnadskostnadsstegringen uppkommande merkostnaderna,

har styrelsen nödgats förskottera erfoderliga medel för att möta nämnda

kostnadsstegring å 80 000 kronor, i första hand från den behållning utöver

135 000 kronor, som finns å anslaget, jämte vissa andra särskilda medel

och i andra band från övriga till styrelsens disposition ställda byggnadsanslag.

Därest bemyndigande erhålles att utnyttja hela behållningen av de för

ifrågavarande byggnadsarbeten tillgängliga medlen, eller 153 250 kronor,

skulle sålunda behövas ett tilläggsanslag av (135 000 + 80 000 —153 250 =)

i runt tal 62 000 kronor.

Departementschefen. Såsom framgår av byggnadsstyrelsens framställning

har betydande merkostnader uppstått i samband med utförandet av ifrågavarande

reparationsarbeten till följd av inträffade prisstegringar på byggnadsmarknaden

samt vissa oförutsedda utgifter för förstärkningsarbeten.

Styrelsens hemställan i vad angår medelsanvisning för att täcka prisstegringarna

synes böra bifallas. Med hänsyn, bland annat, till att behovet av

de angivna förstärkningsarbetena framkommit först under restaureringsarbetets

gång finner jag mig kunna biträda styrelsens hemställan även i denna

del. Då jag icke heller har något att erinra mot att förut omförmälda behållning

å 18 250 kronor jämväl må disponeras för ifrågavarande arbeten,

tillstyrker jag sålunda, att å tilläggsstat för innevarande budgetår anvisas

ett anslag av ytterligare 62 000 kronor till byggnadsarbeten vid inrättningen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Veterinärinrättningen i Skara: Byggnadsarbeten å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag av 62 000 kronor.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[3] 12. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges utsädesförening.

Å riksstaten för budgetåret 1952/53 är under förevarande anslagsrubrik

uppfört ett anslag av 813 000 kronor.

Styrelsen för Sveriges utsädesförening (skr. 22/7 1952) hemställer, att

ett belopp av 69 564 kronor skall anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår

för att täcka vissa kostnader för ökade timlöner åt föreningens arbetare

enligt 1952 års kollektivavtal. Av beloppet avser 21 928 kronor kostnadsökningar

under tiden den 1 januari—den 30 juni 1952 och 47 636 kronor

dylika ökningar under tiden den 1 juli 1952—den 30 juni 1953.

Styrelsen framhåller inledningsvis, att den vid uppgörandet i juli 1951

av det budgetförslag, som låg till grund för dess anslagsäskanden för innevarande

budgetår, räknade med oförändrade löner under anslagsperioden

åt föreningens timavlönade arbetare. Enligt kollektivavtal den 28 april 1952,

3 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 2.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

avseende kalenderåret 1952, höjdes emellertid timlönerna med i medeltal

38,7 öre.

Styrelsen erinrar om att den icke erhållit täckning för de av 1952 års kollektivavtal

föranledda kostnadsökningarna under tiden den 1 januari—<len

30 juni 1952. Framställning därom gjordes av styrelsen i skrivelse den 5

mars 1952 i samband med att medel äskades för de ökade lönekostnaderna

under budgetåret 1951/52 enligt 1951 års avtal. Vid denna tidpunkt hade

emellertid sistnämnda avtal uppsagts av arbetarparten, och något nytt avtal

var ännu icke träffat. Såsom motivering för sitt yrkande anförde styrelsen,

att det nya avtalet för år 1952 väntades komma att innebära avsevärt

höjda timlöner. På förslag av Kungl. Maj :t (se prop. 150/1952 s. 32) beslöt

riksdagen, att spörsmålet om hur den utgiftsökning skulle täckas, som 1952

års avtal kunde komma att medföra för föreningen under första halvåret

1952, borde prövas i ett senare sammanhang. Under hänvisning härtill hemställer

styrelsen nu, att medel skall anvisas till dessa kostnader, vilka med

ett beräknat antal arbetstimmar av 56 662 uppgår till 21 928 kronor.

För innevarande budgetår beräknas antalet arbetstimmar till 123 091.

Kostnadsökningen på grund av lönehöjningen i 1952 års avtal utgör sålunda

för nämnda budgetår (123 091 X 38,7=) 47 636 kronor.

Styrelsen framhåller, att vid beräkningen av arbetsvolymen hänsyn ej tagits

till utgiftsökningen vid de verksamhetsgrenar, som bekostas av andra

medel än statsmedel, nämligen den del av kontrollbyråns verksamhet, som

gäller kontroll av Svenska utsädesaktiebolagets produkter, den del av de

kemiska och cereala laboratoriernas verksamhet, som rör analyser åt främmande

uppdragsgivare, samt den förädlingsverksamhet med nya kulturväxter,

som bekostas av enskilda intressenter. Ej heller ingår utgiftsökningen

på grund av ökade timlöner vid linlaboratoriet, för vars verksamhet

särskilt statsanslag utgår, eller lönekostnaderna för personal, som sysselsättes

med egentligt jordbruksarbete.

Slutligen anför styrelsen, att den kostnadsram, som beräknats för innevarande

budgetår, icke lämnar rum för ökade utgifter till lönehöjningar.

Föreningen vågar icke heller förutsätta att dess inkomster utöver statsbidraget

kommer att överstiga vad som beräknats i statförslaget. Inkomsterna

från nyssnämnda verksamhet vid de kemiska och cereala laboratorierna beräknas

tvärtom komma att ej oväsentligt minska. Förutom höjda lönekostnader

måste föreningen på grund av den allmänna prisstegringen även räkna

med starkt ökade omkostnader. Även om alla möjligheter till rationalisering

av verksamheten tillvaratages, ser sig föreningen därför nödsakad

att begära ytterligare medel å tilläggsstat för att täcka utgiftsökningen för

lönehöjningar, då i annat fall verksamheten skulle behöva nedskäras i

avsevärd grad.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök tillstyrker i

utlåtande den 9 september 1952 föreningens framställning.

Departementschefen. Vid fastställandet av utsädesföreningens stat för innevarande

budgetår har hänsyn icke kunnat tagas till de ökade löneutgifter,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

35

som föranledes av nya kollektivavtal, avseende tiden efter 1952 års ingång.

Å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1951/52 har föreningen erhållit

statsbidrag för täckande av kostnadsökningen under första halvåret 1952 i

anledning av 1951 års kollektivavtal. Däremot har föreningen icke erhållit

täckning för de av 1952 års avtal föranledda merkostnaderna under samma

tid eller under innevarande budgetår. Jag förordar nu att statsbidrag skall

tilldelas föreningen jämväl för dessa merkostnader. Mot de av föreningen

gjorda kostnadsberäkningarna bär jag icke något att erinra. Jag föreslår

alltså, att föreningen skall erhålla ytterligare statsbidrag för nyss angivna

tidsperioder med (21 928 -f- 47 636 = ) i runt tal 69 600 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Befrämjande av fröodlingen in. in.: Bidrag till Sveriges

utsädesförening å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1952/53 anvisa ett anslag av 69 600 kronor.

J. Skogsväsendet.

[4] Skogshögskolan: Avlöningar. Styrelsen för skogshögskolan och statens

skogsforskningsinstitut (skr. 1/10 1952) hemställer, att å tilläggsstat

för innevarande budgetår skall, såvitt nu är i fråga, anvisas 11 900 kronor

till kostnaderna för de slutprov, bestående av vissa specialarbeten, som

enligt undervisningsordningen skall utföras av de studerande under den

fjärde sommarterminen.

Högskolestyrelsen erinrar om att den i anslagsäskandena för innevarande

budgetår hemställde om medel för anordnande av nämnda slutprov (se

IX ht 1952 s. 271 under 2 b). Några medel för ändamålet anvisades dock

icke. Styrelsen upprepar nu sin framställning och framhåller därvid, att

den tillmäter dessa specialarbeten, som avser kvalificerade och självständiga

uppgifter i nära kontakt med det praktiska skogsbruket, den största betydelse

för de studerandes utbildning. För att slutproven skall kunna genomföras,

erfordras förstärkning av personalen vid avdelningen för skogsskötsel

med en laborator under en månad. Avlöningskostnaderna för denne beräknas

till 2 000 kronor. Härtill kommer 2 000 kronor för lärarnas resekostnader

och 7 900 kronor för de studerandes resor och logi samt hantlangning

och förläggningskostnader i övrigt.

Departementschefen. I enlighet med av 1946 års högskoleutredning framlagt

förslag har styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut

beslutat, att slutprov skall utföras av de studerande under den

fjärde sommarterminen. Såsom högskolestyrelsen anfört är det utan tvivel

av stort värde, att eleverna under sin utbildning får utföra examensarbeten

med anknytning till det praktiska skogsbruket. Med hänsyn härtill har jag

tidigare denna dag vid behandlingen av högskolans anslagsäskanden för

nästa budgetår tillstyrkt, att medel skall ställas till högskolans förfogande

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

för anordnande av dylika prov under nämnda budgetår. Med hänsyn till

den betydelse högskolan tillmäter dessa prov anser jag mig böra föreslå,

att medel skall anvisas även till de prov, som är avsedda att utföras under

maj och juni 1953. Mot beräkningen av de med proven förenade kostnaderna

har jag icke något att erinra.

I fråga om avlöningen till den laborator, som skall biträda vid slutproven,

synes medelsanvisningen lämpligen böra ske i den formen, att medgivande

lämnas till att överskrida den i högskolans avlöningsstat upptagna

icke-ordinarieposten för innevarande budgetår med det äskade beloppet,

2 000 kronor. Övriga här ifrågavarande kostnader torde utan särskilt medgivande

av riksdagen kunna bestridas från högskolans omkostnadsanslag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för skogshögskolan upptagna

anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

må för budgetåret 1952/53 överskridas med 2 000 kronor.

[5] 18 a. Statens skogsforskningsinstitut: Byggnadsarbeten å försöksfält

vid Bogesund. Under denna anslagstitel har för budgetåren 1949/50, 1950/51

och 1951/52 anvisats reservationsanslag av respektive 30 000, 80 000 och

150 000 kronor. Därjämte har å tilläggsstat II till riksstaten för sistnämnda

budgetår anvisats ytterligare 70 000 kronor. Dessa anslag, som ställts till

förfogande för styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut,

har avsetts för reparation och ombyggnad av vissa äldre byggnader,

bland andra två hus på Holminge, för uppförande av växthus och skogsmästarbostad,

för anskaffande av viss inredning och utrustning samt för arkitektarvode,

ritningar in. m.

Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut (skr.

16/8 1952) hemställer, att å tilläggsstat för budgetåret 1952/53 skall under

anslaget anvisas ytterligare ett belopp av 49 000 kronor för att slutföra arbetena

på växthuset och skogsmästarbostaden samt ett av husen på Holminge.

Därvid framhåller styrelsen, att kraftiga prisstegringar ägt rum på

arbets- och varumarknaderna, sedan ifrågavarande arbeten kostnadsberäknades.

Det å tilläggsstat anvisade anslaget av 70 000 kronor beräknas ha täckt

de intill hösten 1951 inträffade prisstegringarna. Styrelsen understryker emellertid,

att även under tiden därefter en kraftig höjning av prisnivån ägt rum.

I synnerhet har de nya kollektivavtalen medfört betydande kostnadsökningar.

Dessa uppskattas till 44 000 kronor. Dessutom har uppstått en oförutsedd

merkostnad av omkring 5 000 kronor, enär trävirket i vissa av de

äldre husen i avsevärd omfattning varit skadat av röta och husbock. Det

har därför måst bytas ut i en omfattning, som icke tidigare kunnat beräknas,

varjämte byggnaderna sanerats för att förekomma vidare angrepp av

husbocken. Dessa åtgärder har varit nödvändiga för att säkra byggnadernas

fortbestånd. Under åberopande av det anförda hemställer styrelsen, att ett

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

37

belopp av (44 000 -j- 5 000 =) 49 000 kronor skall anvisas för innevarande

budgetår till kostnaderna för de återstående byggnadsarbetena.

Departementschefen. Kostnadsberäkningarna för de byggnadsarbeten, varom

här är fråga, hänför sig till år 1948, då domänstyrelsen samt styrelsen

för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut föreslog, att viss del

av Bogesunds egendom skulle upplåtas till försöksfält för skogsforskningsinstitutet

(prop. nr 49/1949). Efter nämnda år har, såsom institutsstyrelsen

framhållit, prisstegringar inträffat på arbets- och varumarknaderna. Med

hänsyn härtill torde en ytterligare medelsanvisning vara erforderlig för att

de ursprungligen planerade arbetena skall kunna slutföras. Mot de av institutsstyrelsen

i detta hänseende gjorda beräkningarna, vilka slutar å 44 000

kronor, har jag icke något att invända. Jämväl övriga av institutsstyrelsen

angivna merkostnader å 5 000 kronor synes vara ofrånkomliga. Jag biträder

därför institutsstyrelsens förslag, att ett belopp av (44 000 + 5 000 =) 49 000

kronor ytterligare skall anvisas för ifrågavarande byggnadsarbeten. Då jag

i likhet med styrelsen anser det önskvärt, att återstående arbeten skall

kunna utföras så snart som möjligt, tillstyrker jag även förslaget, att nämnda

belopp skall anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Statens skogsforskningsinstitut: Byggnadsarbeten

å försöksfält vid Bogesund å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 49 000

kronor.

[6] 25. Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Omkostnader.

Detta anslag har för innevarande budgetår uppförts med 5 241 000 kronor.

Dessutom har för ändamålet stått till förfogande en å motsvarande anslag

för budgetåret 1951/52 förefintlig reservation å 314 246 kronor 15 öre. Av

nämnda båda belopp har 5 171 200 kronor fördelats mellan skogsvårdsstyrelserna

medan återstoden förbehållits skogsstyrelsens disposition för att

täcka senare uppkommande behov.

Skogsstyrelsen (skr. 25/10 1952) hemställer, att å tilläggsstat för budgetåret

1952/53 skall på grund av höjda resekostnads- och traktamentsersättningar

anvisas ytterligare 300 000 kronor. Såsom skäl för sin framställning

anför styrelsen i huvudsak följande.

Sedan riksdagen slutfört prövningen av innevarande budgetårs anslag,

har beslut fattats om vissa höjningar av resekostnads- och traktamentsersättningar

till bl. a. den personal, som är underkastad bestämmelserna i statens

allmänna avlöningsreglemente. Dessa höjningar måste komma att medföra

rätt avsevärda kostnadsökningar för skogsvårdsstyrelserna vid utförandet

av deras biträdesverksamhet. För att berörda verksamhet skall kunna

upprätthållas på det sätt och till den omfattning, som förutsatts vid anslagsprövningen

för innevarande budgetår, erfordras därför, att styrelserna erhåller

ett rätt betydande medelstillskott. Skogsstyrelsen har med ledning av

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

det i statberäkningarna förutsatta sammanlagda antalet förrättningsdagar

under budgetåret för de berörda personalkategorierna samt tillgänglig statistik

över befattningshavarnas årligen med bil tillryggalagda körlängder räknat

med en automatisk kostnadsökning på grund av de nya bestämmelserna

av i runt tal 300 000 kronor. Denna utgiftsökning synes i princip icke vara

av natur att böra täckas genom höjda biträdestaxor. En dylik höjning synes

för övrigt icke kunna komma i fråga under löpande verksamhetsår redan av

det skälet, att taxor för året i sedvanlig ordning redan blivit fastställda och

kungjorda.

Departementschefen. Såsom framgår av vad skogsstyrelsen anfört torde det

på grund av de höjda resekostnads- och traktamentsersättningarna icke vara

möjligt för skogsvårdsstyrelserna att inom ramen för nu disponibla medel

upprätthålla sin verksamhet i den omfattning, som förutsattes vid anslagsprövningen

för innevarande budgetår. Då jag icke anser mig kunna

förorda någon begränsning av sagda verksamhet och en höjning av biträdestaxorna

under löpande verksamhetsår icke synes böra komma i fråga, tillstyrker

jag skogsstyrelsens framställning, att ytterligare medel för ändamålet

skall anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår. Det torde dock

enligt min mening vara tillfyllest, om ytterligare 225 000 kronor ställes till

förfogande.

Det torde få ankomma på skogsstyrelsen att, sedan riksdagen fattat beslut

i ärendet, fördela anslaget mellan skogsvårdsstyrelserna.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:

Omkostnader å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 225 000 kronor.

L. Rikets allmänna kartverk.

[7] 3. Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. Detta anslag har för

innevarande budgetår uppförts med 1 065 000 kronor.

Rikets allmänna kartverk (skr. 15/9 1952) hemställer, att å tilläggsstat

för budgetåret 1952/53 skall anvisas 240 000 kronor till kostnaderna för

bärgning och reparation av det kartverket tillhöriga flygplanet SE-KAG, som

våren 1952 störtade i Södra Björkfjärden i Stockholms län.

Kartverket upplyser i sin skrivelse, att orsaken till haveriet, vilket inträffade

den 18 april 1952, enligt gjorda undersökningar visat sig vara att landningsställets

hydrauliska system trätt ur funktion. Planet, som sjunkit på

ringa djup cirka 500 meter väster om Skytteholms herrgård, bärgades den

20 samma månad, varefter det i nedmonterat skick transporterades till Norrtälje.

Vid undersökning av planet har skadorna visat sig icke vara större än

att de kan repareras. Kostnaderna härför beräknas till omkring 196 000 kronor,

varav 75 000 kronor utgör arbetskostnader, 101 000 kronor materielkostnader

och 2 000 kronor kostnader för transport av planet från Norrtälje till

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

39

Centrala flygverkstaden i Västerås, där reparationen skall utföras. Dessutom

har för oförutsedda utgifter beräknats ett belopp av 18 000 kronor, motsvarande

10 procent av arbets- och materiellcostnaderna.

Vidare framhåller kartverket, att det för att kunna fullfölja flygfotograferingarna

under år 1952 av flygvapnet lånat ett äldre bombplan, numera

ombyggt till transportplan. På detta har emellertid vissa ändringsarbeten

måst vidtagas för att göra det användbart vid flygfotografering. Kostnaderna

härför har uppgått till omkring 8 800 kronor. Såsom villkor för lånet

gäller, att kartverket skall betala en ersättning av 70 kronor per flygtimme.

Denna ersättning beräknas komma att uppgå till 3 000 kronor. Vidare skall

efter en viss tid på kartverkets bekostnad företagas en översyn av planet.

Kostnaderna härför uppskattas till 20 000 kronor. Kartverket framhåller

slutligen, att vissa kostnader redan av verket förskotterats från förevarande

anslag, nämligen kostnaderna för bärgning, nedmontering och transport

av planet till Norrtälje, sammanlagt 12 326 kronor, samt omförmälda

kostnader på 8 800 kronor för omändring av det flygvapnet tillhöriga planet.

Den sammanlagda kostnaden i anledning av haveriet beräknas sålunda till

(196 000 + 8 800 + 3 000 + 20 000 + 12 300 =) i runt tal 240 000 kronor.

Föredraganden. Det är självfallet av största vikt för kartverket att ifrågavarande

specialbyggda flygplan med dess dyrbara utrustning snarast sättes

i flygbart skick. Jag anser därför, att medel bör ställas till vei''kets förfogande

för ändamålet redan under innevarande budgetår. Kostnaderna i samband

med reparationen har beräknats till sammanlagt 240 000 kronor. Mot

denna beräkning har jag ingen annan erinran än att posten för oförutsedda

utgifter å 18 000 kronor torde böra utgå. Å tilläggsstat för innevarande budgetår

bör sålunda anvisas ett anslag av i runt tal 220 000 kronor för här avsedda

ändamål.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett

reservationsanslag av 220 000 kronor.

N. Diverse.

[8] 3 a. Naturskydd: Bidrag till särskilda naturskyddsåtgärder. I propositionen

nr 188 till 1952 års riksdag framlade Kungl. Maj :t på min hemställan

förslag till naturskyddslag m. m. Ifrågavarande proposition har numera bifallits

av riksdagen (r. skr. nr 413/1952). Detta innebär, att nyssnämnda lag

trätt i kraft från och med den 1 januari 1953.

I propositionen angav jag även de anslag, vilka enligt men mening borde

utgå till olika naturskyddsändamål efter den nya lagens ikraftträdande.

Sålunda uttalade jag bland annat att till Naturskydd: Bidrag till särskilda

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

naturskyddsåtgärder borde anvisas ett anslag av 50 000 kronor för år. Från

anslaget förutsattes skola utgå ersättningar till sakägare, som lider skada

till följd av fridlysning eller annan naturskyddsåtgärd.

Något anslag för nu angivna ändamål har ännu icke anvisats. Då emellertid,

såsom förut anförts, den nya naturskyddslagen numera trätt i kraft,

bör följaktligen erforderliga medel äskas för första halvåret 1953. Å tillläggsstat

för innevarande budgetår bör sålunda upptagas ett belopp motsvarande

hälften av vad som beräknats åtgå för helt år, eller 25 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Naturskydd: Bidrag till särskilda naturskyddsåtgärder

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53

anvisa ett anslag av 25 000 kronor.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Nils Grass.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

41

Bilaga 9.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handels ärenden, hållet inför Höns

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

2 januari 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson,

Lindell, Nordenstam.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler under handelsdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 samt anför

därvid följande.

C. Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forskning m. m.

[1] 30. Bidrag till Hemmens forskningsinstitut. Under hänvisning till vad

jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av förevärande

anslagsfråga (bil. 12, p. 39), hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till Hemmens forskningsinstitut å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 115 000 kronor.

D. Sjöfart och handel.

[2] 4. Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Till ifrågavarande ändamål

har för innevarande budgetår anvisats sammanlagt 3 315 000 kronor,

varav å driftbudgeten 2 707 000 kronor och å kapitalbudgeten 608 000 kronor.

Y rkanden.

Lotsstyrelsen (skr. 25/8 1952) hemställer om en anslagsförstärkning å

sammanlagt 145 000 kronor.

1. ökade kostnader för vissa säkerhetsanstalter................ 75 000''

2. Återuppförande av nedbrunna byggnader.................... 70 000

145 000

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Motiv.

1. Den under åren 1951 och 1952 fortgående allmänna prisstegringen har

medfört behov av anslagsförstärkning för att täcka merkostnader för vissa

av de säkerhetsanstalter, vartill medel i form av engångsbelopp eller slutlig

delkostnad anvisats för budgetåret 1952/53. Merkostnaden för de olika ändamålen

framgår av följande sammanställning, vilken även angiver medelsanvisningen

för budgetåret 1952/53 samt hur utgifterna är avsedda att fördelas

mellan drift- och kapitalbudgeten. Erforderliga avskrivningsanslag har

också beräknats.

För bud- getåret

1952/r>3

anvisat

belopp

Kronor

Merkost-

Merkostnad å

kapitalbudgeten

Summa

merkost- nad å

drift- och

kapital- budge- terna

Kronor

Avskriv-

nings-

anslag

Kronor

Ändamål

nåd å

driftbud- geten

Kronor

till bo- stads- och

uppass- ningslius

Kronor

till öv- riga an- läggning- ar

Kronor

1. Förbättrad fyrbelysning söder

om Dalarö.................

40 000

5 000

5 000

2. Förbättring av hainnförhål- landena vid Malörens lots- uppassning under Kalix lots- plats ......................

50 000

10 000

10 000

10 000

3. Om- och tillbyggnad av lots- uppassningshuset vid Furu- sunds lotsplats.............

80 000

2 000

18 000

20 000

9 000

4. Nybyggnad av lotsuppass- nings- och bostadshus vid

Norra Gattets lotsuppassning

under Fårösunds lotsplats ..

125 000

3 000

22 000

25 000

11000

5. Ny lotsutkik vid Vinga lots- plats ......................

30 000

5 000

5 000

2 500

6. Nytt bostadshus för tillsy- ningsman vid fyren Häll- grund.....................

40 000

10 000

10 000

5000

Summa

3(15 000

10 000

55 000

10000

75000

37500

05 000

2. En av de staten tillhöriga bostadsfastigheterna på Väderöarnas lotsplats

nedbrann den 5 mars 1952 till grunden. Samtidigt förstördes också en

tillhörande uthusbyggnad. Fastigheten ifråga, som är redovisad i lotsstyrelsens

delfond av statens allmänna fastighetsfond, innehöll en lägenhet om

2 rum och kök samt ett med köksalkov försett bostadsrum. Med hänsyn till

bostadsförhållandena på platsen är det angeläget, att nya byggnader snarast

uppföres i stället för de nedbrunna. Styrelsen planerar att igångsätta återuppbyggandet

i början av 1953 års arbetssäsong. Kostnaden beräknas till i

runt tal 70 000 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

43

Departementschefen. Lotsstyrelsens beräkning av merutgifterna för vissa

säkerhetsanstalter, till vilka medel anvisats för budgetåret 1952/53, föranleder

icke någon erinran från min sida. Jag tillstyrker således, att för täckande

av utgifterna ifråga anvisas sammanlagt 75 000 kronor, varav -—• i

enlighet med lotsstyrelsens förslag —- 10 000 kronor å driftbudgeten och

65 000 kronor å kapitalbudgeten.

Jag förordar också, att 70 000 kronor anvisas för återuppförande av de

nedbrunna byggnaderna å Väderöarnas lotsplats. Hela detta belopp torde

böra upptagas å kapitalbudgeten.

Erforderlig medelsanvisning torde lämpligen böra ske å tilläggsstat II till

riksstaten för innevarande budgetår. Å driftbudgeten bör därvid uppföras

10 000 kronor och å kapitalbudgeten (65 000 + 70 000 =) 135 000 kronor.

Till medelsanvisningen å kapitalbudgeten återkommer jag senare.

Under åberopande av det anförda hemställer jag nu, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett

reservationsanslag av 10 000 kronor.

H. Diverse.

[3] 12. Avsättning till lotterimedelsfonden. Under hänvisning till vad jag

tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande

anslagsfråga (bil. 12, p. 105) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Avsättning till lotterimedelsfonden å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av

1 500 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gunnel Sjölin.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

45

Bilaga 10.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden. hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 januari

1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell, Nordenstam.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund, anmäler under inrikesdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 samt anför

därvid följande.

B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

[1] 18. Inredning och utrustning av nybyggnad för statens rättskemiska

och farmacevtiska laboratorier. För detta ändamål ha för budgetåren 1951/52

och 1952/53 anvisats två reservationsanslag om 1 015 000 resp. 220 000 kronor

eller tillhopa 1 235 000 kronor. Av detta belopp beräknades i runt tal

440 000 kronor till kostnader för inredning av nybyggnaden.

I skrivelse den 7 oktober 1952 har medicinalstyrelsen hemställt om anvisande

av ytterligare 90 000 kronor för sistnämnda ändamål.

Styrelsen anför därvid i huvudsak följande:

Föreståndarna för statens rättskemiska och farmacevtiska laboratorier

ha i skrivelse till styrelsen den 4 oktober 1952 anmält, att de under ifrågavarande

anslag till inredning anvisade medlen vore otillräckliga, samt hemställt,

att på tilläggsstat måtte anvisas ytterligare 90 000 kronor. Av en

skrivelsen bifogad uppgift från byggnadsstyrelsen framgår, att förstärkning

erfordras i första hand på grund av ökade arbets- och materielkostnader,

cirka 60 000 kronor. Enär vissa av de för farmacevtiska laboratoriet först avsedda

lokalerna ställts till annan myndighets disposition, ha vidare vissa

inredningsarbeten tillkommit i och för lokalernas rationella utnyttjande.

Avsikten är, att nybyggnaden skall färdigställas i så god tid, att inflyttning

kan ske på nyåret 1953. Vid sådant förhållande är det erforderligt, att me
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

del till inredningsarbetena ställas till förfogande redan innevarande budgetår

och sålunda anvisas å tillägsstat till gällande riksstat.

Departementschefen. Mot den av byggnadsstyrelsen på grund av ökade

arbets- och materielkostnader till omkring 60 000 kronor beräknade kostnadsökningen

för tidigare planerade inredningsarbeten i nybyggnaden för

de båda laboratorierna har jag intet att erinra. Återstoden av det äskade

beloppet, 30 000 kronor, hänför sig till kostnader för vissa nytillkomna arbeten,

nämligen inredning av skåp i korridorer (20 000 kronor) samt insättning

av rörhylsor i laboratorieväggar för montering av lister och skåp

(10 000 kronor). På av styrelsen anförda skäl anser jag mig böra tillstyrka,

att medel anvisas också för nämnda arbeten. Med hänsyn härtill och då nybyggnaden

kommer att stå färdig redan i början av innevarande år, förordar

jag, att medel för dessa ändamål anvisas å tilläggsstat till riksstaten för

budgetåret 1952/53 i form av ett reservationsanslag å (60 000 -f- 20 000 -f10

000) 90 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Inredning och utrustning av nybyggnad för statens

rättskemiska och farmacevtiska laboratorier å tillägsstat II

till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 90 000 kronor.

[2] 32 a. Om- och tillbyggnad av psykiatriska kliniken i Lund. Under denna

rubrik har för budgetåren 1947/48, 1948/49, 1950/51 och 1951/52 anvisats

sammanlagt 1 700 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen (skr. 29/9 1952) har hemställt om medel till täckande

av uppkomna merkostnader för byggnadsföretaget. Styrelsen anför:

Den 4 juni 1948 uppdrog Kungl. Maj :t åt styrelsen att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad föredragande departementschefen förordat i propositionen

nr 185/1948 för en kostnad av högst 1 700 000 kronor låta utföra

om- och tillbyggnad av psykiatriska kliniken i Lund. Byggnadstillstånd för

företaget meddelades den 31 mars 1950 och igångsättningstillstånd den 23

oktober samma år. Arbetena ha pågått sedan i början av november 1950

och äro i huvudsak avslutade. Från hösten 1947, då kostnadsberäkningen

verkställdes, till sommaren 1950 ha byggnadskostnaderna stigit med cirka

4 procent eller med 68 000 kronor. Från sommaren 1950 till sommaren 1951

uppgick den allmänna byggnadskostnadsstegringen till i genomsnitt cirka

35 procent. Den därefter inträffade stegringen kan beräknas till cirka 4 procent.

Styrelsen beräknar, att kostnadsstegringarna från arbetenas påbörjande

uppgå till i runt tal 600 000 kronor. Sammanlagda kostnadsstegringen

uppgår således till (68 000 + 600 000) 668 000 kronor eller i runt tal 670 000

kronor.

Departementschefen. Emot den av byggnadsstyrelsen gjorda beräkningen

av kostnadsstegringarna har jag ingen erinran. Jag tillstyrker, att för ifrågavarande

ändamål anvisas ytterligare 670 000 kronor, samt hemställer, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

47

att till Om- och tillbyggnad av psykiatriska kliniken i Lund

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag av 670 000 kronor.

[3] 54 a. Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Vissa om- och nybyggnadsarbeten.

Genom beslut den 30 juni 1947 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att, i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten G. Birch-Lindgrens

arkitektkontor uppgjorda ritningar, ombesörja utförandet av vissa

om- och nybyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet samt ställde ett av riksdagen

å tillägsstat II för budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisat

reservationsanslag av 500 000 kronor till styrelsens förfogande (prop.

nr 55/1947). Kostnaderna för byggnadsföretaget beräknades uppgå till högst

725 000 kronor. Det förutsattes, att Stockholms stad och Stockholms län

skulle bidraga med 20,42 resp. 11,74 procent av de verkliga kostnaderna.

Den 20 maj 1949 uppdrog Kungl. Maj :t, med ändring av ett den 30 juni

1947 meddelat beslut, åt byggnadsstyrelsen att i huvudsaklig överensstämmelse

med i proposition nr 130/1949 förordat förslag och för en kostnad av

ytterligare högst 40 700 kronor ombesörja om- och nybyggnadsarbeten vid

serafimerlasarettet samt ställde ett av riksdagen för budgetåret 1949/50 för

byggnadsföretaget anvisat reservationsanslag av 40 700 kronor till byggnadsstyrelsens

förfogande. Såsom villkor för arbetenas utförande skulle fortfarande

gälla, att Stockholms stad och Stockholms län bidrogo med 20,42 respektive

11,74 procent av de verkliga kostnaderna för byggnadsföretagets genomförande.

Genom beslut den 8 februari 1952 ställde Kungl. Maj :t ett av riksdagen

å tilläggsstat II för budgetåret 1951/52 anvisat reservationsanslag av 263 000

kronor till byggnadsstyrelsens förfogande för bestridande av statens andel

av uppkomna merkostnader för byggnadsföretaget.

I skrivelse den 20 oktober 1952 har byggnadsstyrelsen hemställt om ytterligare

22 500 kronor för ifrågavarande byggnadsföretag. Styrelsen anför.

Anslaget å 263 000 kronor utgjorde statsverkets andel i den till 387 000

kronor beräknade merkostnaden på grund av allmän byggnadskostnadsstegring

för den i det fastställda byggnadsprogrammet ingående nybyggnaden

för patologisk avdelning in. m. vid sjukhuset. För de i samma byggnadsprogram

ingående ombyggnadsarbetena i medicinska kliniken har tidigare

icke framlagts någon beräkning. Medelsbehovet för dessa ombyggnadsarbeten

uppgår till följd av den allmänna byggnadskostnadsstegringen

från hösten 1946, då arbetena kostnadsberäknades till 55 000 kronor, till

sommaren 1952, då arbetena påbörjats, till 33 000 kronor. I enlighet med

den fördelning, som av Kungl. Maj :t fastställts i beslut den 30 juni 1947 och

20 maj 1949, skall detta belopp fördelas med 67,84 procent eller 22 387:20

kronor på statsverket, 20,42 procent eller 6 738:60 kronor på Stockholms

stad och 11,74 procent eller 3 874: 20 kronor på Stockholms län. Det av statsmedel

utgående tilläggsanslaget synes böra avrundas till 22 500 kronor.

Departementschefen. Av den lämnade redogörelsen framgår, att de senaste

årens prisstegringar medfört, att kostnaderna för ombyggnadsarbetena

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

i medicinska kliniken kommit att överstiga de ursprungligen beräknade med

33 000 kronor. Jag förutsätter, att Stockholms stad och län bidraga till dessa

merkostnader efter samma procentsatser, som tidigare avtalats i fråga

om det av 1947 års riksdag beslutade byggnadsföretaget, eller med 20,42

resp. 11,74 procent. Med utgångspunkt härifrån skulle statens andel utgöra

22 387 kronor eller i avrundat tal 22 500 kronor. Jag hemställer, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Vissa omoch

mjbijggncidsarbeten å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 22 500

kronor.

C. Alkoholistvård m. m.

[4] 10 a. Statens alkoholistanstalt å Yenngarn: Kloreringsanläggning m. m.

I skrivelse den 1 november 1952 har styrelsen för statens alkoholistanstalt å

Venngarn gjort framställning om anvisande av medel för vissa åtgärder beträffande

vattenverket vid anstalten. Styrelsen har därvid anfört i huvudsak

följande.

Under de senaste årens torkperioder har vattentillgången i anstaltens

brunnar tidvis ej räckt till för att fylla vattenbehovet. Under försommaren

1952 var läget så kritiskt, att omedelbara åtgärder måste vidtagas för att

trygga vattenförsörjningen. Vid upprepade tillfällen har vidare vattnet enligt

prov, som insänts för kontroll vid statens institut för folkhälsan, befunnits

vara av mindre tjänlig beskaffenhet och vid några tillfällen även

befunnits obrukbart för sitt ändamål. Efter inspektion av anstaltens vattenverk

har folkhälsoinstitutet den 20 september 1952 framhållit, att vattentäkternas

varierande bakteriologiska beskaffenhet samt det delvis bristfälliga

rörsystemet nödvändiggör en klorering av anstaltens dricks- och hushållsvatten.

En ny bergbrunn har numera borrats, vilken har visat sig giva tillräcklig

vattenmängd. Kostnaden för borrningen har uppgått till nära 7 000

kronor, vilken utgift tills vidare bestrides från den under anstaltens omkostnadsanslag

uppförda posten till underhåll av byggnader m. m. För pumpkammare

och pumpverk med elektrisk utrustning beräknas en kostnad av

5 000 kronor.

Prov från den nya brunnen har vid kemisk undersökning visat så hög

järnhalt, att vattnet måste renas genom ett s. k. järnfilter. En avjärningsanläggning

är avsedd att installeras i en mindre byggnad intill den nya brunnen,

och i samma byggnad kan apparatur för klorering monteras. Kostnaderna

för ldoreringsapparat, järnfilter, rörledningar och manöver anordningar

samt erforderlig byggnad beräknas till 25 000 kronor.

I omkostnadsstaten upptaget anslag till underhåll av byggnader m. m. å

21 000 kronor är otillräckligt redan för påsynade underhållsarbeten. För arbetena

för vattenverkets utvidgning erfordras därför ett särskilt anslag av

(7 000 -f- 5 000 -f- 25 000) 37 000 kronor. Anslaget bör anvisas å tilläggsstat

för budgetåret 1952/53.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande över framställningen funnit de föreslagna

åtgärderna snarast böra vidtagas. Mot de beräknade kostnaderna har styrelsen

intet att erinra.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departementschefen. Ä tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/

50 anvisade riksdagen ett reservationsanslag av 82 000 kronor för utvidgning

av vattenverket vid statens alkoholistanstalt å Venngarn. Det anvisade beloppet

avsågs bl. a. för kostnader för en ny grundvattenbrunn. Denna har

emellertid ej lämnat den vattenmängd som man efter provpumpning haft

anledning att räkna med. Då anstaltens vattenförsörjning därför åter kommit

i ett kritiskt läge, har anstaltsstyrelsen blivit nödsakad att skaffa ännu

en grundvattenbrunn. Vattnet från sistnämnda brunn är emellertid starkt

järnhaltigt och måste renas i en särskild avjärningsanläggning. Denna bör

snarast komma till utförande, ''för att vattnet skali bliva användbart. Vad

statens institut för folkhälsan anfört påfordrar uppenbarligen snara åtgärder

för rening av vattnet i bakteriologiskt avseende. Den föreslagna kloreringsanläggningen

bör av kostnadsskäl utföras i samband med anordnandet

av avjärningsanläggningen. Jag tillstyrker sålunda de av anstaltsstyrelsen

framlagda förslagen. Mot de beräknade kostnaderna för arbetena, sammanlagt

37 000 kronor, har jag intet att erinra. För ändamålet torde böra anvisas

ett reservationsanslag å nämnda belopp å tilläggsstat för löpande budgetår.

Från anslaget torde till omkostnadsanslaget böra återföras de medel,

som därifrån tagits i anspråk för arbetena i fråga.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Kloreringsanläggning

m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 37 000 kronor.

[5] 12 a. Statens alkoholistanstalt å Haknäs: Vissa byggnadsarbeten. I skrivelse

den 1 november 1952 har styrelsen för statens alkoholistanstalt å Haknäs

gjort framställning om anvisande av medel för vissa ändringsarbeten i

anstaltens värmeanläggning m. m. Styrelsen har därvid anfört i huvudsak

följande.

Vid de årliga inspektioner, som förrättas av byggnadsstyrelsens värmetekniska

avdelning, har under de senaste åren framförts anmärkningar mot den

i anstaltens centrala värmeanläggning installerade värmepannan, vilken avsetts

för vedeldning. Efter inspektion år 1952 meddelade avdelningen, att

den befintliga pannan befann sig i så bristfälligt skick, att pannbyte icke vidare

borde uppskjutas. Anstaltsstyrelsen har därför sett sig nödsakad omedelbart

föranstalta om inköp och installation av en ny panna enligt av värmetekniska

avdelningen lämnad anvisning. Denna panna är lämplig för såväl

koks- som oljeeldning och kan även användas för vedeldning. Kostnaden

uppgår till 5 000 kronor.

Vid Haknäsanstalten finnes anställd endast kvinnlig personal, som i regel

själv måste utföra eldning och värmeskötsel. På grund härav synes den nya

pannan böra kompletteras med en oljeeldningsanläggning. Erforderlig tillsyn

av anläggningen skulle utövas av maskinisten vid Venngarnsanstnlten.

Värmetekniska avdelningen beräknar, att bränslekostnaden vid oljeeldning

icke blir högre än vid kokseldning. Kostnaderna för installation av anläggningen

uppskattas till sammanlagt 6 000 kronor.

4 Bihang till riksdagens protokoll 1953. i samt. Nr 2.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

För budgetåret 1951/52 anvisades å anstaltens omkostnadsstat under anslagsposten

till underhåll av byggnader in. m. 4 500 kronor för bl. a. installation

av vattentoaletter. Genom beslut den 8 februari 1952 medgav Kungl.

Maj:t, att nämnda anslagspost för ifrågavarande installationsarbete finge

överskridas med högst 1 500 kronor. Sedan numera arbetet med installation

av vattentoaletterna avslutats, har det visat sig, att kostnaderna betydligt

överstigit den tidigare beräknade summan. Kostnadsstegringen beror delvis

på fortgående prisförhöjningar på byggnads- och sanitetsmaterial. I samband

med installationen har avloppet måst omläggas och anslutas till en

mindre reningsbrunn. Detta arbete blev mera arbets- och kostnadskrävande

än som tidigare förutsetts, enär avloppsledningen visade sig så bristfällig,

att den icke till någon del kunde användas. För att kunna lägga den nya ledningen

på frostfritt djup måste bergsprängning företagas, och även för nedsättning

av en s. k. hoffmanbrunn måste sprängningsarbeten utföras. Den

tillkomna kostnaden för schaktnings-, sprängnings-, byggnads- och målningsarbeten,

sanitära installationer, avloppsledningar, hoffmanbrunn samt

arbeten å elektriska ledningar uppgår till sammanlagt 4 300 kronor.

Anstaltsstyrelsen hemställer, att till vissa byggnadsarbeten vid anstalten

anvisas ett anslag av (5 000 -j~ 6 000 -j- 4 300) 15 300 kronor å tilläggsstat för

budgetåret 1952/53.

I utlåtande över framställningen har byggnadsstyrelsen vitsordat, att vid

inspektion av värmeanläggningen befunnits, att utbyte av värmepanna samt

installation av oljeeldningsanläggning borde komma till stånd. Den uppgivna

kostnaden för inköp och installation av ny värmepanna förefaller vara

något hög. Då emellertid arbetet redan utförts, tillstyrker styrelsen det beräknade

anslaget. Mot övriga arbeten och kostnaderna för dessa har styrelsen

intet att erinra.

Departementschefen. Den redan verkställda installationen av ny värmepanna

i värmeanläggningen vid statens alkoholistanstalt å Haknäs synes,

med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen anfört, ha varit av angelägen natur.

Den av byggnadsstyrelsen påtalade relativt höga kostnaden härför föranledes,

enligt vad jag inhämtat från anstalten, av att i samband med installationen

vissa ommurningsarbeten måste utföras på skorstensstocken. Kostnaden

torde därför böra godtagas. Däremot kan jag f. n. icke biträda förslaget

om installation av oljeeldningsanläggning vid anstalten.

Den tidigare icke förutsedda merkostnad, som uppstått i samband med

installationen av vattentoaletter vid anstalten, föranledes till stor del av

prisstegringar samt en kostnadskrävande omläggning av avloppsledningarna,

vilken visat sig nödvändig under arbetets gång. Jag finner mig böra godtaga

den uppkomna kostnaden härför. Det sammanlagda anslagsbehovet

uppskattar jag således till (5 000 + 4 300) 9 300 kronor, vilket belopp torde

böra anvisas å tilläggsstat för löpande budgetår.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Statens alkoholistanstalt å Haknäs: Vissa byggnadsarbeten

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag å 9 300 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

51

F. Civilförsvaret.

[6] 14. Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum m. m. Civilförsvarsstijrelsen

(skr. 4/11 1952) har hemställt, att 6 879 000 kronor måtte

anvisas på tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår för att täcka

kostnadsökningar, som uppkommit i samband med pågående utbyggnad

av de fullträffsäkra skyddsrummen. Styrelsen hänvisar till vad därutinnan

anfördes i anslagsframställningen för budgetåret 1953/54 (se prop.

1/1953, XI, p. 214) samt anför ytterligare.

Då civilförsvarsstyrelsen uppgjoi-de kostnadskalkylerna för befolkningsskyddsrummen,

förelåg ett ytterst knapphändigt material som underlag för

beräkningarna. De flesta anläggningarna hade skisserats endast i sina huvuddrag.

Detaljerade kostnadsberäkningar hade upprättats inom styrelsen

i vad avser sprängnings-, inbyggnads- och installationsarbeten. Enär skyddsrum

av ifrågavarande art och storleksordning icke tidigare vare sig utförts

eller projekterats samt det var vanskligt att beräkna kostnaderna med hänsyn

till vissa faktorer i kalkylerna, inhämtade styrelsen uppgifter från

fortifikationsförvaltningen och från utredningsavdelningen vid Stockholms

stads gatukontor. Styrelsen fann därvid, att utsprängningskostnaden per

kvadratmeter inbyggd golvyta utgjorde 400 kronor, vilket pris i dagens

läge motsvarar cirka 500 kronor. Emellertid har vid anordnande av befolkningsskyddsrummcn,

utöver ökade material- och arbetspriser enligt

officiella index, ytterligare kostnadsfördyringar uppkommit, i medeltal omkring

60 procent. Denna ökning är i huvudsak att hänföra till in- och utgångar,

ledningsdragningar samt yttre arbeten utom det egentliga skyddsrummet,

vilka anordningar blivit väsentligt dyrare, sedan lokala förhållanden

nödvändiggjort särskilda från typritningarna högst avvikande utföranden.

På grundval av resultaten från vissa försök har jämväl typritningarnas

normer ifråga om det yttre skyddet för in- och utgångar reviderats,

varvid en utökning av dessa skyddsanordningar vidtagits.

Under den tid, som förflutit sedan befolkningsskyddsruminen planerades,

har jämväl utredning skett om luftförsörjningen i skyddsrum under förhållanden,

då anläggningarna på grund av yttre omständigheter måste hållas

helt slutna. Flertalet av ifrågavarande skyddsrum ligger inom områden,

där särskild utrustning för syreförsörjning och kolsyreabsorption måste

anordnas. Denna apparatur kräver särskilt utrymme i maskinrummen

och bär följaktligen medfört en utökning av anläggningarna. Samma är

förhållandet med de nyligen utexperimenterade skyddsfiltren.

Beträffande ledningscentralerna torde de uppkomna kostnadsfördyringarna

i allt väsentligt täckas av under året inträffade prishöjningar å material

och arbete.

Departementschefen. Jag förordar, att medel anvisas för att täcka de

kostnadsfördyringar för den nu pågående byggnadsverksamheten, vilka

man kan hänföra till ökade materiel- och arbetspriser enligt officiella index.

Denna merutgift beräknar jag till i runt tal 2 500 000 kronor, varav

1 milj. kronor hänför sig till ledningscentralerna och 1,5 milj. kronor till

befolkningsskyddsruminen. De kostnadsökningar, som uppkommit av andra

anledningar, torde däremot icke böra täckas in på detta sätt utan torde få

kompenseras genom en inskränkning i byggnadsprogrammet.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

På grund

riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

att till Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum

m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1962/53 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

S. G. Odéen.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

53

Bilaga 11.

Egentliga statsutgifter.

Tolite huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 januari

1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell, Nordenstam.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Lingman, anmäler härefter under

civildepartementet hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 samt anför därvid följande.

8. Vissa myndigheter.

[1] Statens pensionsanstalt: Avlöningar. Under åberopande av vad jag

tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av frågan

om beräkningen av avlöningsanslaget till statens pensionsanstalt för budgetåret

1953/54 (bil. 14, p. 7) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för statens pensionsanstalt upptagna

anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal

må för budgetåret 1952/53 överskridas med högst 50 000

kronor.

F. Diverse.

[2] 7. Täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering

m. m. Under denna anslagsrubrik har 1952 års riksdag för budgetåret

1952/53 anvisat ett förslagsanslag av 38 miljoner kronor för att de ökade

lönekostnader, som föranledes av en av 1949 års tjänsteförteckningskommitté

den 6 mars 1952 träffad överenskommelse, skall komma till uttryck

i budgeten i den mån de belastar riksstaten.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Vid anmälan den 23 oktober 1952 av vissa av tjänsteförteckningskommittén

under förra hälften av oktober 1952 träffade överenskommelser om lönegradsplaceringen

för vissa tjänster m. m. (prop. 1952: 241) anförde jag, att

de av överenskommelserna föranledda ökade lönekostnaderna borde komma

till uttryck i budgeten i den mån de belastade riksstaten och att å tillläggsstat

för innevarande budgetår därför borde anvisas ett särskilt anslag

å motsvarande belopp. Jag uttalade tillika, att äskande av anslag för ändamålet

emellertid syntes lämpligen kunna anstå till 1953 års riksdag. Sedermera

underställdes riksdagen ytterligare förslag av samma art (prop.

1952:251). Förslagen bifölls av riksdagen.

De i prop. 1952: 241 framlagda förslagen har beräknats medföra en kostnadsökning

för löner av ungefär 24 miljoner kronor för år. Därav belöper en

miljon kronor på de affärsdrivande verken samt återstoden på statsförvaltningen

i övrigt och statsunderstödd verksamhet. Kostnadsökningen för löner

på grund av förslagen i prop. 1952:251 har uppskattats till ungefär 0,7

miljoner kronor för år. Icke någon del av sistnämnda belopp hänför sig till

de affärsdrivande verken.

De ifrågavarande löneökningarna gäller från och med budgetårets ingång.

Å tilläggsstat för budgetåret 1952/53 bör därför anvisas ett anslag av (24 —

1 -|- 0,7 ==) 23,7 miljoner kronor. Tilläggsstatsanslaget bör lämpligen anvisas i

form av ett förslagsanslag under samma anslagsrubrik som motsvarande vid

1952 års riksdag anvisade anslag. Liksom i fråga om sistnämnda anslag bör

det nu äskade anslaget endast undantagsvis tagas i anspråk för bestridande

av kostnadsökningarna.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegrads

placering m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 23 700 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

L.-A. Frithiof.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

55

Bilaga 12.

Försvarets fastighetsfond.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

2 januari 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson,

Lindell, Nordenstam.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, anmäler

fråga om ytterligare medel till reparations- och underhållskostnader m. m.

under försvarets fastighetsfond och anför därvid följande.

Anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. under försvarets

fastighetsfond.

Under rubriken reparations- och underhållskostnader in. m. har i staten

för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1952/53 upptagits tillhopa

35 376 000 kronor, varav 16 150 000 kronor för arméns, 5 871 000 kronor för

marinens, 6 006 000 kronor för flygvapnets och 7 349 000 kronor för befästningars

delfond.

Fortifikationsförvaltningen hemställer i skrivelse den 8 november 1952

om bemyndigande att överskrida anslagsposten till reparations- och underhållskostnader

m. in. för att täcka de ökade utgifterna för underhållet av

försvarets byggnadsbestånd. Förvaltningen erinrar därvid till att börja med

om att ämbetsverket i skrivelse den 11 juni 1951 hemställt om bemyndigande

att för täckande av prisstegringar å tidigare beräknade kostnader för underhåll

av försvarets byggnadsbestånd avseende budgetåren 1950/51 och 1951/

52 få överskrida förevarande anslagspost. Enligt av fortifikationsförvaltningen

då verkställda beräkningar erfordrades för nämnda båda budgetår

en ökning av underhållsmedlen med sammanlagt för arméns delfond

(1 300 000 ~f- 2 333 000 =) 3 633 000 kronor, för marinens delfond

(430 000 -j- 867 000 =) 1 297 000 kronor, för flygvapnets delfond

(540 000 -}- 956 000 =) 1 496 000 kronor samt för befästningars delfond

(950 000 + 1 075 000 =) 2 025 000 kronor eller tillhopa 8 451 000. I en
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Iighet med Kungl. Maj :ts förslag i propositionen 1952:2 (bilaga 12)

medgav riksdagen (rd. skr. 1952:37) att anslagsposten till reparationsoch

underhållskostnader m. m. under respektive delfonder av försvarets

fastighetsfond fick under budgetåret 1951/52 överskridas med sammanlagt

högst 7 000 000 kronor, varav arméns delfond med 3 025 000

kronor, marinens med 1 050 000 kronor, flygvapnets med 1 225 000 kronor

och befästningars delfond med 1 700 000 kronor. Med hänsyn till att kostnadsstegringarna

blivit avsevärt högre än vad tidigare förutsatts, har fortifikationsförvaltningen

funnit det erforderligt att nu upptaga frågan om ytterligare

höjning av anslagen för fastighetsunderhållet och anför i anslutning

därtill i huvudsak följande.

I sin hemställan den 11 juni 1951 räknade fortifikatkmsförvaltningen med

en stegring av underhållskostnaderna för budgetåret 1950/51 av i runt tal

13 %. När byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex sedermera förelåg,

visade sig emellertid medeltalet av ökningen för budgetåret vara 14,36 %.

Något ytterligare tillägg av denna anledning till underhållsanslaget för budgetåret

1950/51 räknar ämbetsverket dock icke med. Däremot blev kostnadsstegringen

för budgetåret 1951/52 så mycket större än vad som förutsatts,

att de prisstegringsmedel, som återstod för sistnämnda budgetår, icke tillnärmelsevis

blev tillfyllest för fastighetsunderhållet under budgetåret. Av

de beviljade prisstegringsmedlen tog ämbetsverket i enlighet med sin förutnämnda

hemställan i anspråk å respektive delfonder 1 300 000 kronor,

430 000 kronor, 540 000 kronor och 950 000 kronor till underhållsarbetena

under budgetåret 1950/51, varför sålunda för prisstegringarna under budgetåret

1951/52 blott återstod å respektive delfonder (3 025 000 —

1 300 000 =) 1 725 000 kronor, ((1 050 000 — 430 000 =) 620 000 kronor,

(1 225 000 — 540 000 =) 685 000 kronor samt (1 700 000 — 950 000 =)

750 000 kronor. För den prisstegring å 20 %, som ämbetsverket i sin hemställan

räknat med, d. v. s. å respektive delfonder 2 333 000 kronor, 867 000

kronor, 956 000 kronor och 1 075 000 kronor, erhölls sålunda icke fullständig

täckning utan förelåg alltjämt en brist å respektive delfonder om

(2 333 000 — 1 725 000 =) 608 000 kronor, (867 000 — 620 000 =) 247 000

kronor, (956 000 — 685 000 =) 271 000 kronor och (1 075 000 — 750 000 =)

325 000 kronor. Att märka är emellertid att prisstegringen för budgetåret

icke stannade vid beräknade 20 % utan visade sig enligt byggnadsstyrelsens

underhållskostnadsindex, som stigit till 242, uppgå till 28,72 %. Denna ytterligare

stegring å 8,72 % motsvarar i ökade utgifter under anslagsposten Reparations-

och underhållskostnader in. in. (utom delposterna till skatter och

skogsbrandsläckningsmateriel) i runt tal för

umierhållsbelopp

i skit

arméns delfond............ 11 664 000

marinens delfond 4 334 000

flygvapnets delfond . . 4 780 000

befästningars delfond ............ 5 373 000

kostnadsökning

1 017 000

378 000

417 000

469 000

Summa prisstegring

2 281 OOO

Den på grund av angivna förhållanden uppkomna bristen å medel för fastighetsunderhållet

under budgetåret 1951/52, som dock förskottsvis delvis

täckts genom att ämbetsverket redan under budgetåret dispositionsmässigt

förfogat över viss del av de för budgetåret 1952/53 avsedda underhållsmedlen,

uppgår sålunda för respektive delfonder till (608 000 -j- 1 017 000 —)

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 2.

57

l (ras 000 kronor, (»47 000 -f 378 000 =) 625 000 kronor, (271 000 -f

417 000 =) 688 000 kronor och (325 000 + 469 000 = ) 794 000 kronor eller

för samtliga delfonder till sammanlagt 3 732 000 kronor.

Det av byggnadsstyrelsen under sommaren 1951 uträknade underhållskoetnadsindexet,

som ligger till grund för de fastställda underhållsmedlen i

staten för budgetåret 1952/53, uppgick till 242. Vid ingången av sistnämnda

budgetår uppgick emellertid det då uträknade underhållsindexet till 266,

vilket innebär en stegring av underhållskostnaderna med 9,92 %. För att täcka

deeea prisstegringar så att vid budgetårets början avsedda nödiga underhållsåtgärder

kan komma till stånd, synes det nödvändigt, att anslagsposten

till Reparations- och underhållskostnader får överskridas i motsvarande

mån. Därest nämnda procenttal lägges till grund för beräkningen av de

ökade underhållskostnaderna — samtliga delposter under Reparations- och

underhållskostnader in. m. utom delposten till skatter och för amortering

av elektriska anläggningar avsedda medel — skulle dessa ökade kostnader

uppgå till i runt tal

arméns delfond

marinens delfond

flygvapnets delfond

befästningars delfond

underhållsbelopp

i stat.

15 850 000

5 771 000

5 936 000

7 279 000

kostnadsökning

1 572 000

572 000

589 000

722 000

Summa kronor 3 455 000

För budgetåren 1951/52 och 1952/53 erfordras sålunda — såvitt nu kan

bedömas — en ökning av underhållsmedlen med sammanlagt för arméns

delfond (1 625 000 -j- 1 572 000 =) 3 197 000 kronor, för marinens delfond

(625 000 -f- 572 000 =) 1 197 000 kronor, för flygvapnets delfond (688 000

J|- 589 000 = ) 1 277 000 kronor samt för befästningars delfond (794 000 -f7S2

000 =) 1 516 000 kronor eller tillhopa 7 187 000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställer fortifikationsförvaltningen

att få för täckande av prisstegringar å tidigare beräknade kostnader för

underhåll av försvarets byggnadsbestånd, avseende budgetåren 1951/52 och

1962/53, överskrida de å arméns, marinens, flygvapnets och befästningars

delfonder av försvarets fastighetsfond upptagna anslagsposterna till Reparations-

och underhållskostnader m. m. med högst respektive 3 197 000 kronor,

1 197 000 kronor, 1 277 000 kronor och 1 516 000 kronor.

1 särskild skrivelse den 24 november 1952 hemställer fortifikationsförvaltningen

vidare att för bestridande av kostnaden för skyddsanordningar

vid försvarets anläggningar få överskrida de å arméns, marinens, flygvapnets

och befästningars delfonder av försvarets fastighetsfond upptagna

anslagsposterna Reparations- och underhållskostnader m. in. för budgetåret

1962/53 med högst respektive 300 000 kronor, 100 000 kronor, 100 000 kronor

och 300 000 kronor. Fortifikationsförvaltningen erinrar, att överbefälhavaren

jämlikt Kungl. Maj :ts den 26 oktober 1951 lämnade bemyndigande

tillkallat vissa sakkunniga, vilka antagit benämningen förrådskommittén,

med uppgift att, i första hand på grundval av inspektioner, verka för att

åtgärder vidtages för att minska inbrottsriskerna m. m. vid bl. a. förråd

tilfhörande försvarsväsendet. Under förrådskommitténs fortsatta arbete har

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

kommittén i samband med inspektioner vid olika förband framställt anmärkningar

mot bristfälliga skyddsanordningar och föreslagit vissa åtgärder

för dessa bristers snabba avhjälpande. I anledning härav har från förbanden

till fortifikationsförvaltningen lämnats förslag till de anordningar, som

ansetts böra omedelbart vidtagas, jämte kostnadsberäkningar. Fortifikationsförvaltningen

har vid prövning härav funnit, att de anordningar, som

synes böra genomföras med det snaraste under innevarande budgetår och

för vilkas utförande tidigare beviljade investeringsanslag icke är tillfyllest,

sammanlagt torde draga en kostnad av cirka 800 000 kronor. Avsedda anordningar

omfattar anskaffande av lås med större säkerhet, utförande och

uppsättande av dörrbommar, fönsterluckor och andra säkerhets- och skyddsanordningar,

för vilka arbeten icke erfordras byggnadstillstånd. Då huvuddelen

av dessa anordningar icke är av karaktär att höja respektive byggnads

värde och eventuella anslag för ändamålet genom åtgärdernas natur måste

uppdelas i ett stort antal småposter på respektive förband och byggnader

med ty åtföljande svårigheter att bokföringsmässigt redovisa kapitalinvesteringen,

ifrågasätter fortifikationsförvaltningen huruvida icke lämpligen medel

för det nu aktuella ändamålet i stället bör anvisas å staten för försvarets

fastighetsfond under Reparations- och underhållskostnader in. m., delposten

Smärre förbättringsarbeten.

Departementschefen. Såsom framgår av fortifikationsförvallningens framställning

har kostnaderna för underhållet av försvarets byggnadsbestånd

på grund av fortsatta prisstegringar blivit avsevärt högre än vad som tidigare

beräknats. Fortifikationsförvaltningen räknar sålunda med att prisstegringarna

såvitt avser budgetåret 1951/52 med inemot 9 procent överstigit

vad som antagits i ämbetsverkets hösten 1951 ingivna framställning

om kompensation för prisstegringar. Det av byggnadsstyrelsen under sommaren

1951 uträknade underhållskostnadsindexet, som låg till grund för

beräkningen av underhållsmedlen i staten för budgetåret 1952/53, har vidare

stigit från 242 till 266 vid ingången av sistnämnda budgetår, vilket

innebär en stegring av dessa kostnader med omkring 10 procent. För att

läcka dessa prisstegringar å tidigare beräknade underhållskostnader har

ämbetsverket hemställt om en uppräkning av anslagsposten till reparationsoch

underhållskostnader med tillhopa 7 187 000 kronor. För vidtagande av

vissa skyddsanordningar vid försvarets fastigheter skulle härutöver erfordras

ytterligare ett belopp av 800 000 kronor. Det sammanlagda belopp varmed

anslagsposten till reparations- och underhållskostnader skulle överskridas

vid bifall till fortifikationsförvaltningens framställningar uppgår

således till (7 187 000 + 800 000 =) 7 987 000 kronor.

Då det torde vara ofrånkomligt att även innevarande budgetår ställa ytterligare

medel till förfogande för reparations- och underhållskostnader under

de olika delfonderna i staten för försvarets fastighetsfond med hänsyn

till den inträffade stegringen av underhållskostnaderna sedan beräkningarna

för medelsanvisningarna i staten gjordes, förordar jag att riksdagens

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

medgivande inhämtas till överskridande av vederbörande anslagsposter i

staten för innevarande budgetår. Jag anser mig emellertid icke kunna tillstyrka

en större höjning än med sammanlagt 4 300 000 kronor, vilket i förhållande

till äskandena innebär en minskning med i runt tal 3,7 miljoner

kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att de å arméns, marinens, flygvapnets och

befästningars delfonder av försvarets fastighetsfond upptagna

anslagsposterna Reparations- och underhållskostnader

m. m. må under budgetåret 1952/53 överskridas med

högst respektive 2 000 000 kronor, 675 000 kronor, 675 000

kronor och 950 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Fredrik v. Scheele.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 2.

61

Bilaga 13.

Kapitalinvesteringar.

Justitiedepartementet.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 2 januari 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell, Nordenstam.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter

under justitiedepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 samt

anför därvid följande.

III. Statens allmänna lastighetsfond.

[ 1} 2 a. Byggnadsarbeten vid egendomen Hildero.

Till byggnadsarbeten vid egendomen Hildero anvisade 1951 års riksdag

för budgetåret 1951/52 ett investeringsanslag av 79 000 kronor. Dessa medel

motsvarade de beräknade kostnaderna för vissa ombyggnads- och förbättringsarbeten

som var nödvändiga för att egendomen skulle kunna tagas

i anspråk såsom koloni för ungdomsfängelseelever. Å tilläggsstat II till

riksstaten för nämnda budgetår beviljades sedermera för samma ändamål

ytterligare ett belopp av 17 500 kronor, varmed skulle täckas den kostnadsökning

som uppstått i samband med vissa prisstegringar.

I skrivelse den 11 oktober 1952 har fångvårdsstyrelsen hemställt, att å

tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår måtte för ifrågavarande

arbete äskas ytterligare 31 500 kronor. Ombyggnadsarbetet, som utförts i

fångvårdens arbetsdrifts regi, påbörjades under oktober 1951 och slutfördes

under september 1952. Kostnaderna för arbetet i dess helhet har enligt slutförd

redovisning uppgått till 118 674 kronor 65 öre. Anvisade medel, tillhopa

87 500 kronor, har således överskridits med i runt tal 31 200 kronor.

Beträffande orsakerna till överskridandet anföres följande.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Under den tid, som förflutit efter det att tilläggsanslag beviljades, bär

ytterligare prisstegringar å byggnadsmaterialier m. m. inträffat. Enligt byggnadsstyrelsens

beräkningar har prisstegringen från år 1950, då den ursprungliga

kostnadsberäkningen uppgjordes, fram till september 1952, då

arbetena avslutades, uppgått till 44 procent eller, för nu ifrågavarande arbete,

till 30 800 kronor. Dragés från detta belopp tidigare anvisade 17 500

kronor, som beräknats motsvara kostnadsökningen fram till den 30 juni

1951, återstår för därefter inträffade prisstegringar ett belopp av 13 300

kronor.

Fastigheten Hildero, som i oktober 1951 utan vederlag överförts till fångvårdsstyrelsens

förvaltning, hade fram till den 1 juli 1944 förvaltats av statens

tvångsarbetsanstalt i Landskrona och därefter av socialstyrelsen. Egendomen

hade varit utarrenderad under tiden den 1 mars 1938—den 14 mars

1950, och därunder hade reparations- och underhållsarbetena blivit i anmärkningsvärt

hög grad eftersatta. Efter igångsättandet av ombyggnadsarbetet

kunde omfattande dolda bristfälligheter inom byggnaden konstateras.

Bland annat var en del takstolar, drygt halva yttertakets panelning och

vissa delar av bjälklagen starkt angripna av husbock och måste utbytas. Ny

taktäckning måste läggas på den skadade delen av yttertaket. På grund av

skadorna på detta hade läckage uppstått, varigenom putsen på byggnadens

norra innervägg blivit underminerad och lossnat från teglet. För att förhindra

framtida sprickbildning och ras var omputsning ofrånkomlig. Kostnaden

för dessa arbeten, som således icke kunnat tidigare beräknas, har

uppgått till 16 295 kronor.

Då den elektriska krafttillförseln från energileverantören, Tågarps energiförening,

befunnits otillräcklig för den planerade elektriska installationen i

byggnaden, har denna planering måst delvis göras om, vilket medfört en

ökad kostnad av 1 580 kronor.

Den merkostnad, för vilken medel icke finns anvisade, uppgår sålunda

till sammanlagt (13 300 16 295 + 1 580) 31 175 kronor eller i runt tal

31 200 kronor.

I en den 21 november 1952 avgiven promemoria uttalar byggnadsstyrelsen,

att det av fångvårdsstyrelsen beräknade tilläggsanslaget i anledning av prisstegringar

synes kunna godtagas, ehuru byggnadsstyrelsen för sin del räknar

med en något lägre kostnadsstegring under motsvarande tid. Då byggnadsstyrelsen

i föreliggande fall icke haft möjlighet att på platsen bese

omfattningen av de ytterligare tillkommande arbetena, har skäligheten av

de på dem beroende kostnadsökningarna icke kunnat bedömas. Enligt vunna

erfarenheter är det emellertid vid arbeten av detta slag nödvändigt att redan

från början räkna med oförutsedda komplikationer under arbetets gång

och att i sådana fall i möjligaste mån taga hänsyn härtill vid kostnadsberäkningens

uppgörande.

Departementschefen. Jag tillstyrker, att medel nu anvisas för täckande

av de merkostnader som uppkommit vid slutförandet av byggnadsarbetena

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2. 63

vid egendomen Hildero, och föreslår, att för ändamålet beviljas 31 200 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid egendomen Hildero å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag

av 31 200 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Fischier.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

65

Bilaga 14.

Kapitalinvesteringar.

Försvarsdepartementet.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

2 januari 1953.

N ä r v a rande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson,

Lindell, Nordenstam.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, anmäler

härefter under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående

kapitalinvesteringen å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1952/53.

Med förmälan tillika att ärendet under punkt 4 är av den natur att närmare

redogörelse för dess innebörd än som av det följande framgår icke

hör lämnas till statsrådsprotokollet, varför ytterligare upplysningar får inhämtas

genom de handlingar, som kommer att överlämnas till riksdagens

vederbörande utskott, anför chefen för försvarsdepartementet följande.

IV. Försvarets fonder.

A. Försvarets fastighetsfond.

Arméns delfond.

[1] 7. Ordnande av Stockholms luftvärns regementes förläggning. Efter

förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1945:189 beslöt riksdagen (skrivelse

nr 460), att Stockholms luftvärnsregemente skulle förläggas till Norrtälje.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i berörda proposition samt i 1946, 1947,

1951 och 1952 års statsverkspropositioner ävensom i propositionen 1952:2

har riksdagen för ändamålet för budgetåren 1945/46, 1946/47, 1947/48,

1951/52 och 1952/53 anvisat investeringsanslag av tillhopa (3 000 000 -j~

5 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 2.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

6 000 000 + 3 000 000 + 1 000 000 + 1 500 000 + 500 000 =) 15 000 000

kronor.

I skrivelse den 15 november 1952 har fortifikationsförualtningen anfört

i huvudsak följande.

Av de anvisade medlen återstår till Kungl. Maj:ts förfogande ett belopp

av 968 489 kronor. Detta belopp avses komma att utnyttjas under första

halvåret 1953 för att täcka resterande kostnader — frånsett prisstegringar

— för en tygverkstad, som är under utförande, samt för att uppföra stängsel,

avståndsmätningsbyggnader och vissa förråd m. m. I sina medelsäskanden

för budgetåret 1953/54 anmälde förvaltningen sig ha för avsikt att

framdeles äska 3 000 000 kronor för att täcka de merkostnader, som uppkommit

till följd av prisstegringar å de byggnadsföretag, för vilka riksdagen

tidigare anvisat medel. Även detta belopp erfordras under innevarande

budgetår. Ämbetsverket har nu hemställt, att detta belopp måtte anvisas

å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Departementschefen. De anmälda merkostnaderna torde vara ofrånkomliga,

och jag tillstyrker därför, att 3 000 000 kronor anvisas å tilläggsstat.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Ordnande av Stockholms luftvårnsregementes förläggning

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/

53 anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor.

[2] 9. Vissa markförvärv. I sina anslagsäskanden för budgetåret 1951/52

hemställde fortifikationsförvaltningen, att ett belopp av 215 000 kronor

måtte anvisas för utvidgning av Utö skjutfält. Till stöd för förslaget anförde

förvaltningen i huvudsak följande.

Sedan ägaren av fastigheten Edesnäs 41 i Utö socken erhållit tillstånd

till avstyckning av ett markområde om 59,313 hektar av fastigheten, å en

skrivelsen bifogad karta betecknat med I, i avsikt att exploatera detsamma

för bostadsbebyggelse, hade fortifikationsförvaltningen med hänsyn till områdets

belägenhet intill Utö pansarskjutfält av militära skäl motsatt sig

fastställelse av avstyckningsförrättningen. Vederbörande ägodelningsrätt

hade sedermera undanröjt avstyckningsförrättningen med motivering att

området med hänsyn till den av kronan å det intill området gränsande

skjutfältet bedrivna verksamheten icke vore varaktigt lämpat för exploatering.

Med anledning därav hade markägaren begärt, att området måtte inlösas

av kronan, och i samband därmed framhållit, att han helst såge, att kronan

förvärvade all honom tillhörig mark å Utö, dock med undantag av ett område

om cirka 40 hektar, vilket skulle av ägaren behållas. Markägaren hade

i en av honom upprättad värderingskalkyl angivit sitt markinnehav till

cirka 292,5 hektar. Markområdena hade på kartan betecknats med siffrorna

I, II och III.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

67

Militärbefälhavare]! för fjärde militärområdet hade i yttrande anfört, att

området I borde förvärvas för försvarets räkning, enär detta område vore

synnerligen önskvärt för övningarna å skjutfältet. Området II erbjöde goda

möjligheter för övningarnas bedrivande, varför det vore önskvärt, att övningsfältet

utvidgades till att omfatta jämväl detta område. Området III

med Edesnäs gård och viss tomtmark vid Kyrltviken vore visserligen icke

direkt användbart för övningar, men militärbefälbavaren hade intet att

erinra mot ett förvärv av detsamma.

Arméchefen hade anfört, att chefen för flygvapnet framställt som ett

önskemål, att flygvapnet skulle få ensamt disponera sydvästra delen av

skjutfältet och följaktligen tillstyrkt markförvärv, som kunde möjliggöra

flygvapnets begagnande av skjutfältet på angivet sätt. Då emellertid de till

inköp föreslagna markområdena icke kunde för arméns del ersätta den av

chefen för flygvapnet åsyftade delen av skjutfältet, ansåge arméchefen, att

ett samordnande av flygvapnets och arméförbandens övningar å skjutfältet

icke underlättades av de ifrågasatta markförvärven. Området I vore emellertid

erforderligt för ökande av arméförbandens möjligheter till samövningar.

På fortifikationsförvaltningens uppdrag hade verkställts värdering av de

till förvärv ifrågasatta områdena, varvid området I värderats till 210 000

kronor, området II till 336 000 kronor och området III till 189 450 kronor.

För egen del hade fortifikationsförvaltningen funnit, att fastighetsägaren

med hänsyn till ägodelningsrättens utslag syntes kunna jämlikt 121 § byggnadslagen

påfordra, att området I inlöstes av kronan. Då området även

vore erforderligt ur övningssynpunkt, borde det därför enligt förvaltningens

mening förvärvas. Med hänsyn till vad utredningen givit vid handen syntes

däremot tillräckliga skäl knappast förefinnas för ett förvärv av de övriga

båda områdena. Ämbetsverket beräknade för ändamålet ett belopp av

215 000 kronor.

Genom beslut den 15 juni 1951 fann Kungl. Maj :t framställningen för det

dåvarande icke föranleda någon Kungl. Maj :ts åtgärd.

Sedan Kungl. Maj :t sedermera uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att

med markägaren förhandla om och, där för kronan antagbar överenskommelse

kunde träffas, med förbehåll av utav Kungl. Maj :t lämnat godkännande

sluta avtal rörande förvärv av området I, har fortifikationsförvaltningen

i skrivelse den 27 oktober 1951 meddelat, att till grund för förhandlingarna

med markägaren legat tvenne på ämbetsverkets uppdrag verkställda

värderingar, av vilka den ena verkställts av i ärendet tidigare anlitade värderingsmän,

vilka nu beräknat områdets värde till 407 500 kronor. Såsom

skäl för att området åsatts ett värde, som med cirka 200 000 kronor överstege

det tidigare beräknade, hade värderingsmännen särskilt framhållit

den kraftiga prisstegring, som under det senaste året ägt rum beträffande

såväl tomtmark som virke. Förvaltningen, som funnit det uppskattade värdet

väl högt, hade därför anlitat ytterligare en värderingsman, vilken beräknat

värdet å området till 293 000 kronor.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Knngl. Maj.ts proposition nr 2.

Fortifikationsförvaltningen har vidare framhållit, att markägaren under

åberopande av områdets utomordentliga lämplighet för sommarstugebebyggelse

och med stöd av upprättat förslag till byggnadsplan till en början

yrkat ett synnerligen högt pris för det ifrågasatta området, vilket han emellertid

sänkt till 330 000 kronor med rätt dock att för egen del uttaga en

utstämplad virkesmängd om 936 m3 stamvolym. Förvaltningen hade funnit

de angivna villkoren vara för kronan godtagbara och hade, under förutsättning

av Kungl. Maj :ts godkännande före den 1 september 1952, träffat

avtal med markägaren om förvärv av området för en köpeskilling av

330 000 kronor. Utöver köpeskillingen beräknade ämbetsverket, att ett ytterligare

belopp av 5 000 kronor erfordrades för avstyckning av området in. m.

Fortifikationsförvaltningen har hemställt, att för utvidgning av Utö skjutfält

måtte anvisas ett belopp av 335 000 kronor.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen med skrivelse den 18 juli

1952 ingivit ett den 17 i samma månad dagtecknat tillägg till förenämnda avtal,

vari rättsförhållandet emellan kronan, å ena, och markägaren, å andra

sidan, reglerats under den ändrade förutsättningen, att medelsäskandet förelädes

1953 års riksdag.

Genom beslut den 22 augusti 1952 har Kungl. Maj :t funnit gott att, under

förutsättning av riksdagens bifall till propositionen, godkänna avtalet med

däri genom förenämnda tillägg gjorda ändringar.

Departementschefen. Enär det till förvärv föreslagna området synes vara

erforderligt ur övningssynpunkt, föreslår jag, att detsamma förvärvas av

kronan. Mot de av fortifikationsförvaltningen gjorda kostnadsberäkningarna

har jag intet att erinra, och jag föreslår alltså att för utvidgning av Utö

skjutfält anvisas ett belopp av 335 000 kronor. Beloppet torde böra redovisas

under anslagsrubriken Vissa markförvärv.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Vissa markförvärv å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag av

335 000 kronor.

Marinens delfond.

[3] 14. Avlöpningsbädd och kajanläggningar vid Karlskrona örlogsvarv.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i 1950—1952 års statsverkspropositioner och

propositionen 1952: 2 har riksdagen för budgetåren 1950/53 anvisat investeringsanslag

om tillhopa 1 275 000 kronor till Avlöpningsbädd och kajanläggningar

vid Karlskrona örlogsvarv.

De anvisade medlen avsågs för ombyggnad av avlöpningsbädd samt för

uträtning av västra sidan av det s. k. yttre svajningsrummet vid varvet.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

69

I skrivelse den 28 november 1952 anför fortifikations förvaltningen att

för ombyggnad av avlöpningsbädden till ämbetsverkets förfogande ställts

ett belopp av 312 000 kronor. Arbetet har inom ramen för medelsanvisningen

utförts under tiden den 1 oktober 1950—den 1 oktober 1951. Återstoden av

anslagen (1 275 000 — 312 000 = ,) 963 000 kronor har avsetts för uträtning

av västra sidan av yttre svajningsrummet. Arbetena härpå, som påbörjades

i början av år 1951, beräknas bli färdigställda omkring den 1 juli 1953.

Kostnaderna för dessa senare arbeten beräknas — vid oförändrat prisläge

irån och med den 1 juli 1952 till arbetenas färdigställande — enligt ingivet

förslag på grund av inträffade prisstegringar komma att uppgå till 1 110 000

kronor. Merkostnaden uppgår till 120 000 kronor.

Emellertid bör, anför ämbetsverket vidare, vissa ytterligare arbeten utföras.

Enligt förenämnda förslag skall vattendjupet utgöra 7,5 m MV inom

ett 5 in brett område längs kajen. Botten i yttre svajningsrummet är ursprungligen

avsprängd till ett djup av 7,5 in MV. Under årens lopp har på

den avsprängda bottnen skett uppgrundningar, så att det nuvarande seglationsdjupet

är omkring 6,5 in MV. Längs kajens sträckning inom svajningsrummet

erfordras således endast uppmuddring. Förslaget omfattar även

borttagande av befintlig pir, som nu utskjuter vinkelrät mot kajen. Under

piren finnes berg på ett djup av 5—6 in, vilket förhållande vid tidigare

undersökningar icke kunnat konstateras. Därjämte finnes berg längs kajens

sträckning på yttre sidan av piren. Fortifikationsförvaltningen har i samråd

med chefen för marinen och marinförvaltningen bedömt lämpligt att

i viss omfattning och i ett sammanhang öka bottendjupet till 7,5 in MV. Härigenom

vinnes bland annat, att totalkostnaden för bortsprängning av berg

inom området blir cirka 50 000 kronor lägre än om motsvarande sprängningar

utföres etappvis samt att möjlighet beredes samtliga flottans fartyg

utom pansarskeppen att angöra kajen. Merkostnaden för nu föreslagna

sprängningar beräknas uppgå till 100 000 kronor.

Det ytterligare medelsbehovet för ifrågavarande arbeten uppgår således

till (312 000 -)- 1 110 000 -f- 100 000 — 1 275 000 —) 247 000 kronor eller

i runt tal 250 000 kronor. Ämbetsverket hemställer, att detta belopp måtte

anvisas.

Departementschefen. Den av fortifikationsförvaltningen föreslagna utökningen

av programmet synes väl motiverad såväl ur ekonomisk synpunkt

som med hänsyn till behovet av tillräckligt djup i hamnbassängen. Jag

tillstyrker därför att de föreslagna åtgärderna kommer till utförande. Mot

beräkningen av kostnaderna härför och för täckande av prisstegringar har

jag icke iunnit anledning till erinran, och jag föreslår alltså att för ändamålet

anvisas ett investeringsanslag av 250 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

att till Avlöpningsbädd och kajanläggningar vid Karlskrona

örlogsvarv å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1952/53 anvisa ett investeringsanslag av 250 000 kronor.

[4] 17. Vissa markförvärv. I sina anslagsäskanden för budgetåret 1952/53

anmälde fortifikationsförvaltningen behov av medel för förvärv av ett markområde

om cirka 103 hektar, beläget i Skredsviks socken vid Gullmarsfjorden.

Sedan utredning i ärendet slutförts, bär ämbetsverket i särskilda skrivelser

den 22 december 1951 och den 1 april 1952 vidare anfört i huvudsak

följande.

Chefen för marinen hade hos fortifikationsförvaltningen framhållit, att

ifrågavarande område var av stor betydelse för marinen. De lokaler, som

erfordrades för den planerade verksamheten inom området, avsågs skola

i huvudsak tagas i anspråk genom rekvisition. Emellertid var det angeläget,

att kronan disponerade något område därstädes, inom vilket erforderliga

permanenta anordningar kunde redan i fredstid utföras och där för verksamheten

erforderlig materiel kunde uppläggas. Möjlighet förelåg att genom

köp förvärva fastigheterna Cederslund eller Röd l3 och l5 i Skredsviks socken.

Fastigheterna, som till övervägande delen utgjordes av bergig skogsmark,

var centralt belägna inom området och erbjöd goda möjligheter till

en framtida utveckling. Chefen för marinen fann det synnerligen angeläget,

att förvärv av ifrågavarande fastigheter komme till stånd.

På fortifilcationsförvaltningens uppdrag hade verkställts värdering av de

till förvärv ifrågasatta fastigheterna, vilka därvid åsatts ett värde av sammanlagt

274 000 kronor. Fastigheterna omfattade 3,24 hektar tomt och trädgård,

6,08 hektar åker, 0,5i hektar äng samt 89,43 hektar skogsmark och annan

avrösningsjord eller sammanlagt 99,26 hektar. Åkerjorden med tillhörande

betesmark och åbyggnader var utarrenderad, medan huvuddelen av

fastigheten med därå befintliga byggnader utnyttjades såsom semesterhem.

Fastighetsägaren hade erbjudit kronan att förvärva fastigheterna för en

köpeskilling av sammanlagt 250 000 kronor. Med hänsyn till vad vid värderingen

framkommit, syntes den begärda köpeskillingen för kronan förmånlig.

Härtill kom emellertid kostnader för vissa smärre iståndsättningsarbeten,

varför sammanlagt erfordrades omkring 255 000 kronor.

För egen del hade fortifikationsförvaltningen funnit, att fastigheterna

borde förvärvas av kronan. Därest förvärv icke snarast kom till stånd, förelåg

risk för att delar av fastigheterna disponerades för villabebyggelse, varigenom

ett framtida förvärv skulle avsevärt försvåras eller måhända omöjliggöras.

Ämbetsverket hemställde att ett belopp av 255 000 kronor måtte

anvisas för ändamålet.

Sedan Kungl. Maj:t sedermera uppdragit åt fortifikationsförvaltningen

att med markägaren förhandla om och, där för kronan antagbar överenskommelse

kunde träffas, med förbehåll av utav Kungl. Maj:t lämnat godkännande

sluta avtal rörande förvärv av marken, har fortifilcationsförvaltningen

i skrivelse den 30 september 1952 meddelat, att, sedan förhandlingar

upptagits med markägaren, denne förklarat sig alltjämt villig försälja fastigheterna

till kronan för den angivna köpeskillingen 250 000 kronor, dock

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

71

endast under förutsättning att kronan under tiden intill dess Kungl. Maj :ts

beslut föreligger arrenderar fastigheterna för en arrendesumma av 15 000

kronor för år. Vidare har markägaren förbehållit sig, att eu hos honom

anställd pensionär skall äga rätt att under sin livstid alltjämt kostnadsfritt

disponera en bostad om två rum och kök. Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap,

som bedriver vissa arbeten i närheten av området i fråga,

har förklarat sig villig arrendera fastigheterna på de av markägaren angivna

villkoren för att använda boningshusen såsom tillfälliga arbetarförläggningar.

Riksnämnden har därvid förbehållit sig att för vissa förbättrings-

och inredningsarbeten, vilka riksnämnden funnit erforderliga förhusens

utnyttjande för angivet ändamål och vilka arbeten kan förväntas

bliva till nytta, då fastigheterna tages i anspråk för försvarets räkning, sedermera

erhålla ersättning intill ett belopp av 30 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen har, under förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande

senast den 31 maj 1953, med markägaren slutit kontrakt angående

förvärv av fastigheterna för kronans räkning för en köpeskilling av

250 000 kronor. Med hänsyn till de arrendekostnader, som kronan nödgats

åtaga sig för tiden intill dess markförvärvet slutförts, har ämbetsverket

hemställt att å tilläggsstat för budgetåret 1952/53 måtte för ändamålet anvisas

280 000 kronor.

Departementschefen. Det till förvärv föreslagna området synes erforderligt

för marinens verksamhet inom västkustområdet. Med hänsyn jämväl

till de fördelaktiga villkoren för förvärv av fastigheterna anser jag mig böra

förorda, att fastigheterna förvärvas av kronan. Mot kostnadsberäkningarna

har jag intet att erinra. Med hänsyn till de arrendekostnader, som kronan

nödgats åtaga sig intill dess markförvärvet slutförts, synes medel härför

—- 280 000 kronor inberäknat vissa förbättrings- och inredningsarbeten —

böra anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår. Beloppet synes böra

anvisas under anslagsrubriken Vissa markförvärv.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Vissa markförvärv å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag av

280 000 kronor. 5

[5] 17 a. Ombyggnad av artilleriverkstäderna vid Karlskrona örlogsvarv.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1951: 2 anvisade riksdagen å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 ett investeringsanslag

av 465 000 kronor till Ombyggnad av artilleriverkstäderna vid Karlskrona

örlogsvarv.

I skrivelse den 15 november 1952 anför fortifikationsförvaltningen att

arbetet på anläggningen är i det närmaste slutfört och att totalkostnaden

numera beräknas uppgå till 590 000 kronor. Då den ursprungligen beräknade

kostnaden uppgick till 465 000 kronor enligt prisläget den 31 decem
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

ber 1950, uppgår merkostnaden till 125 000 kronor. Kostnadsökningen har

huvudsakligen föranletts av under mellantiden inträffade prisstegringar.

Ämbetsverket hemställer att sistnämnda belopp måtte anvisas.

Mot fortifikationsförvaltningens förslag har jag ingen erinran. Jag hemställer

därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

alt till Ombyggnad av artilleriverkstäderna vid Karlskrona

örlogsvarv å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1952/53 anvisa ett investerinigsanslag av 125 000

kronor.

[6] 17 b. Ventilationsanläggning i marinens ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i 1947 års statsverksproposition anvisade

riksdagen för budgetåret 1947/48 ett investeringsanslag av 65 000

kronor til! Ventilationsanläggning i marinens ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde.

I skrivelse den 29 september 1952 framhåller byggnadsstyrelsen att byggnadstillstånd

för arbetena erhållits först under hösten 1951. Arbetena har

därigenom kommit att utföras under en tid, då byggnaöskostnadsnivån

legat i genomsnitt 54 % högre än hösten 1946, då den kostnadsberäkning

som låg till grund för anslagsanvisningen utfördes. För arbetenas slutförande

erfordras således till följd av den uppkomna prisstegringen ytterligare

35 000 kronor. Ämbetsverket hemställer att detta belopp måtte anvisas.

Mot byggnadsstyrelsens förslag har jag ingen erinran. Jag hemställer

därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ventilationsanläggning i marinens ämbetsbyggnad

å Ladugårdsgärde å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag av 35 000

kronor.

Befästningars delfond.

[7] 25. Anordnande av vissa fartygstunnlar. CJnder hänvisning till vad

jag förut denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25 punkt 23)

får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av vissa fartygstunnlar å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag

av 3 500 000 kronor.

[8] 28. Vissa ammunitionsförråd. Under hänvisning till vad jag förut denna

dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25 punkt 26) får jag hemställa,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa ammunitionsförråd å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag

av 3 000 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 73

[9] 30. Uppställningsplatser för radarstationer. Under hänvisning till vad

jag förut denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25 punkt 28) får

jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vppställningsplatser för radarstationer å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag

av 3 200 000 kronor.

[10] 32. Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen. Under hänvisning

till vad jag förut denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25

punkt 30) får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa

ett investeringsanslag av 2 800 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Fredrik v. Scheele
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

75

Hilaga 15.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 2 januari 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson,

Lindell, Nordenstam.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementet hörande ärenden angående

kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/

53 samt anför därvid följande.

I. Statens affärsverksfonder.

A. Postverket.

[1] 1. Posthus m. m. Till Posthus in. in. har för budgetåret 1952/53 anvisats

4 600 000 kr.

I skrivelse den 19 september 1952 hav generalpoststyrelsen hemställt, att

till ifrågavarande ändamål måtte å tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår anvisas 800 000 kr. Styrelsen har lämnat följande redogörelse

beträffande det anmälda medelsbehovet.

I 1951 års petita uppskattades medelsförbrukningen under budgetåret

1952/53 å här ifrågavarande anslag till 5 900 000 kr. Styrelsen hade vid

dessa beräkningar kalkylerat med att under budgetåret kunna få påbörja

den sedan länge planerade om- och tillbyggnaden av posthuset i Karlstad

samt uppförandet av posthus i Sundsvall, Boden (ev. Nässjö) samt Landskrona.

De under budgetåret 1951/52 inträdda iöne- och prisstegringarna har medfört,

att totalkostnaden för posthuset i Eskilstuna, som tidigare upptagits

till 3 250 000 kr., numera beräknas till 3 465 000 kr., vilket innebär en kostnadsökning

med 215 000 kr. Arbetena med uppförandet av sistnämnda post
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungi. Maj:ts proposition nr 2.

hus samt av posthuset i Luleå har vidare bedrivits i sådan takt, att medelsåtgången

under budgetåret för dessa byggnadsföretag tillsammans beräknas

bli drygt 500 000 kr. större än vad tidigare kunnat förutses. Generalpoststyrelsen

beräknar därför anslagsbelastningen för budgetåret 1952/53 till omkring

6 500 000 kr., varav ca 5 600 000 kr. för pågående arbeten och ca

900 000 kr. för påbörjandet av nämnda byggnadsföretag i Karlstad och

Sundsvall. Med denna medelsförbrukning skulle vid utgången av innevarande

budgetår å anslaget föreligga en brist av i runt tal 800 000 kr.

Departementschefen. Under åberopande av vad jag tidigare denna dag anfört

vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande anslagsfråga (bil.

27, pt 2) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Posthus in. in. å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag av 800 000

kronor.

[2J 3. Anskaffning av automobiler m. m. För budgetåret 1952/53 har till

anskaffning av automobiler in. in. anvisats 700 000 kr.

Generalpoststyrelsen har i sin framställning av den 19 september 1952 äskat

400 000 kr. å tilläggsstat för budgetåret 1952/53 till ytterligare utgifter

under detta anslag.

Styrelsen meddelar, alt tillgängliga medel för innevarande budgetår uppgår

till ca 702 000 kr. Medelsförbrukningen beräknades hösten 1951 till

700 000 kr., varav 400 000 kr. för automobiler och 300 000 kr. för traktorer

och truckar. Därefter inträffade prisstegringar har höjt de beräknade kostnaderna

med ca 100 000 kr. Härtill kommer, att leveransen av 10 st. truckar,

som tidigare beräknats skola äga rum under budgetåret 1953/54, nu blir

aktuell redan under innevarande budgetår. Kostnaden härför uppgår till

250 000 kr. Dessutom har en tidigare ej förutsedd anskaffning av 2 st. personbilar

visat sig erforderlig. Den sammanlagda medelsförbrukningen under

budgetåret beräknas därför numera till 1 100 000 kr.

Departementschefen. Under åberopande av vad jag tidigare denna dag

anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande anslagsfråga

1 bil. 27, pt 4) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Anskaffning av automobiler in. in. å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag

av 400 000 kronor.

[3] 7. Postverkets dispositionsanslag. Under detta anslag har senast för

budgetåret 1950/51 anvisats 1 000 000 kr.

Generalpoststyrelsen äskar i sin framställning av den 19 september 1952

600 000 kr. å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Styrelsen meddelar, att för innevarande budgetår finnes tillgängligt å dispositionsanslaget

ett belopp av i runt tal 570 000 kr. Härav beräknas ca

520 000 kr. åtgå till vissa ombyggnadsarbeten i centralposthuset i Göteborg

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

77

samt i posthuset i Kristianstad. För andra arbeten, som är av karaktär att

böra bekostas ur dispositionsanslaget och avser posthusen i Värnamo, Munkfors,

Söderhamn och Norrköping, samt för oförutsedda utgifter beräknas ca

600 000 kr. bli tagna i anspråk, varjämte avslutandet av äldre byggnadsföretag

väntas kräva 50 000 kr. Således behöver 600 000 kr. anvisas å tilläggsstat

för budgetåret.

Departementschefen. Under åberopande av vad jag tidigare denna dag

anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande anslagsfråga

(bil. 27, pt 6) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att såsom Postverkets dispositionsanslag å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett invesleringsanslag

av 600 000 kronor.

B. Telegrafverket.

[4] 1, 2, 5, 6 och 7. Telefonstationsbyggnader m. m., Förrådsbyggnader

m. m., Telefon- och telegrafstationer, Nya abonnentanläggningar, nätarbeten

och blanka mellanortsledningar samt Rundradioanläggningar.

För budgetåret 1952/53 anvisade belopp å här ifrågavarande anslag samt

av telegrafstyrelsen äskade anslag å tilläggsstat framgår av följande sammanställning

:

Förrådsbyggnader m. m........................

Riks- och landskablar m. in....................

Telefon- och telegrafstationer...................

Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka

Rundradioanläggningar

Summa kr.

Anvisat å

Äskat ä

riksstat

tilläggsstat

för 1952/53

för 1952/53

1 400 000

3 650 000

100 000

650 000

65 000 000

8 000 000

63 000 000

12 900 000

66 000 000

18 950 000

200 000

1 750 000

195 700 000

45 900 000

I skrivelse den 8 september 1952 har telegrafstyrelsen beträffande de

orsaker som föranlett behovet av de å tilläggsstat äskade medlen lämnat

följande allmänna redogörelse:

Den fortsatta starka stegringen av arbetslöner och materielpriser sedan

den tidpunkt, då telegrafstyrelsen beräknade storleken av behövliga investeringsanslag

för budgetåret 1952/53 har medfört, att de av riksdagen för detta

budgetår anvisade anslagen i flera fall kommer att bli otillräckliga för del

arbetsprogram, som i 1952 års statsverksproposition har förutsatts för telegrafverkets

del och som i prisnivån i medio av år 1951 beräknades draga

en sammanlagd kostnad av 200 milj. kr. Sistnämnda investeringsram skulle

eventuellt kunna höjas, därest den för statens järnvägar beräknade ramen

bedömdes icke kunna utfyllas, och i de för budgetåret 1952/53 anvisade

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

investeringsansanslagen inbegreps av denna anledning även en anslagsreserv

på 15 milj. kr., vilket belopp av Kungl. Maj:t skulle kunna ställas till

telegrafstyrelsens förfogande.

Telegrafstyrelsen har för sin del utgått ifrån, att det i 1952 års statsverksproposition

förutsedda arbetsprogrammet för budgetåret 1952/53 skall

få genomföras. En inskränkning av detsamma skulle för övrigt medföra

svårbemästrade konsekvenser i fråga om sysselsättningen av den nuvarande

arbetsstyrkan och i många fall bli omöjlig att genomföra, därför att

beställningar redan är utlagda.

Enligt beräkningar, som utförts inom telegrafstyrelsen, har kostnadsstegringen,

sedan anslagsberäkningen för innevarande budgetår utfördes,

uppgått till genomsnittligt 18 %.

På grund härav hemställer styrelsen att ytterligare medel för innevarande

budgetår anvisas å tilläggsstat.

I fråga om de särskilda anslagsposterna anför styrelsen i huvudsak följ

ande:

Beträffande telefonstations- och förrådsbyggnader, nya abonnentanläggningar,

nätarbeten och blanka mellanortsledningar samt rundradioanläggningar

är behovet av tilläggsanslag något större än som motiveras av löneoch

materielprisstegringen. Vad angår telefonstations- och förrådsbyggnader

är anledningen härtill, att pågående byggnadsföretag till följd av lättnad

på arbetsmarknaden måste beräknas bliva färdigställda i snabbare takt än

man hösten 1951 kunde räkna med, samtidigt som leverantörerna av byggnadsmateriel

— till följd av kreditrestriktionerna — begär skyndsammare

betalning än förut. Härtill kommer att totalkostnaden för redan avslutade

eller under arbete varande byggnadsföretag till följd av den tidigare starka

ökningen av byggnadskostnaderna i flera fall visat sig bli avsevärt större

än telegrafstyrelsen hösten 1951 beräknade.

Vad beträffar nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar

har styrelsen, för att även i fortsättningen kunna behålla

nuvarande arbetsstyrka och icke av anslagsbrist tvingas till permitteringar,

upptagit det för budgetåret 1952/53 behövliga tilläggsanslaget

till 18 950 000 kr., varigenom styrelsen beräknar att kunna koppla in ungefär

lika många nya apparater som under budgetåret 1951/52.

Vad slutligen angår rundradioanläggnnigarna är behovet av ökat anslag

i första hand föranlett av utbyggnaden av trådradionätet. Anslagsförbrukningen

för trådradioanläggningar, som för budgetåret 1950/51 uppgick till

340 000 kr., var för budgetåret 1951/52 1 907 000 kr. och beräknas nu för

budgetåret 1952/53 till 2 100 000 kr. Antalet nytillkomna trådradioabonnenter,

som för budgetåren 1950/51 och 1951/52 uppgick till 3 000 resp. 18 200,

beräknas för budgetåret 1952/53 komma att stiga till 28 000.

Radiomottagningsförhållandena i vårt land har de senaste två åren avsevärt

försämrats genom att i flera länder nya rundradiostationer tillkommit,

för vilka icke några våglängder finnas tillgängliga. Dessa stationer

har alltså utan rätt trängt in på existerande stationers våglängder och förstör

därmed inom stora områden mottagningen från de våglängdsberättigade

stationerna. Styrelsen anser det därför synnerligen angeläget, att

erforderliga investeringsmedel för trådradionätets snabba utbyggnad i fortsättningen

anvisas, så att förbättrade mottagningsmöjligheter snarast skapas

för de cirka 700 000 licensbetalare, som nu icke kunna tillfredsställande

avlyssna rundradioprogrammet.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

79

Telegrafstyrelsen har i skrivelse den 8 september 1952 angående anslagsäskanden

för nästa budgetår ytterligare meddelat, att de för budgetåret

1952/53 till 880 000 kr. beräknade kostnaderna för antennanläggning vid

Sundsvalls radiostation väntas komma att överskridas med 320 000 kr.

Kostnadsökningen beror på oförutsedda svårigheter med grundförhållandena

för anläggningens mast- och stagfundament och är avsedd att täckas

från det nu å tilläggsstat för budgetåret 1952/53 äskade anslaget till rundradioanläggningar.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i yttrande den 30 september 1952 angående

telegrafstyrelsens anslagsäskanden på tilläggsstat för innevarande budgetår

i huvudsak anfört, att det enskilda näringslivet nu på flera områden icke

kan mottaga ytterligare arbetskraft och att det därför ur arbetsmarknadssynpunkt

är av betydelse, att icke telegrafverket eller dess leverantörer till

följd av brist på medel till ifrågavarande anläggningar under de närmaste

månaderna friställer arbetskraft. En viss ökning i telegrafverkets investeringar

utöver den föreslagna skulle med hänsyn till arbetskraftstillgången

vara genomförbar under innevarande budgetår, åtminstone beträffande vissa

anskaffningar inom industrien.

Statens handels- och industrikommission har i ett den 14 oktober 1952

avgivet gemensamt yttrande för affärsverken i stort sett icke haft några

erinringar mot telegrafstyrelsens anslagsäskanden på tilläggsstat för budgetåret

1952/53.

Departementschefen. Under åberopande av vad jag tidigare denna dag anfört

vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande anslagsfrågor

(bil. 27, pt 7) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53

anvisa följande investeringsanslag, nämligen

a) Telefonslationsbyggnader m. m................ 2 100 000

b) Förrådsbyggnader m. m..................... 130 000

c) Telefon- och telegrafstationer................. 12 900 000

d) Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka

mellanortslcdningar......................... 18 950 000

e) Rundradioanläggningar...................... 830 000

[5] 12. Rörelsekapital för telegrafverket. Telegrafverkets rörliga kredit i

riksgäldskontoret uppgår sedan 1947 till 35 milj. kr. På tilläggsstat för

budgetåret 1950/51 har till rörelsekapital för telegrafverket anvisats ett

investeringsanslag av 10 milj. kr.

I skrivelse den 26 september 1952 har telegrafstyrelsen å tilläggsstat för

budgetåret 1952/53 äskat ytterligare 10 milj. kr. till rörelsekapital.

Beträffande telegrafverkets behov av rörelsemedel har styrelsen bl. a.

meddelat, att detta i stort sett bestämmes å ena sidan av storleken av den

nödvändiga materiellagerhållningen, av krediterna till verkets kunder för

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

samtals- och telegramavgifter och av förskotterade utgifter, som skall ersättas

verket av utomstående, och å andra sidan av storleken av hos verket

innestående depositioner och skattemedel o. dyl. De väsentligaste av dessa

olika faktorer är, som en till skrivelsen fogad tablå visar, materiellagerhållningen

och krediterna för samtals- och telegramavgifter.

Behovet av rörelsemedel har stigit starkt sedan den 30 juni 1951. Stegringen

beror på den ökade omfattningen av rörelsen, som bl. a. rent automatiskt

medför ökade krediter till verkets kunder, dels på den av rörelsens

tillväxt starkt ökade anläggningsverksamheten, som nödvändiggjort ökad

lagerhållning såväl vid förråden som vid verkstaden. Härtill har emellertid

också kommit verkningarna av penningvärdeförsämringen under de två

sista åren, vilken medfört ökade krediter för samtals- och telegramavgifter

in. m. till följd av de taxehöjningar, som måst vidtagas för att möta de stegrade

driftkostnaderna. Även beloppet av övriga fordringar har stigit under

det senaste året. Denna ökning uppväges emellertid praktiskt taget av en

lika stor ökning av beloppet för diverse skulder.

Eftersom den rörliga krediten egentligen endast är avsedd att möta tillfälliga

fluktuationer i behovet av rörelsemedel men krediten numera har

måst tagas permanent i anspråk, anser telegrafverket att rörelsemedlen böra

förstärkas genom att ett särskilt investeringsanslag anvisas för ändamålet.

Anslagets storlek synes lämpligen kunna bestämmas till 10 milj. kr., vilket

belopp äskas å tilläggsstat för innevarande budgetår. Någon samtidig minskning

av maximibeloppet för den rörliga krediten kan med hänsyn till det

starkt ökade behovet av rörelsemedel icke göras.

Riksräkenskapsverket har i yttrande den 15 oktober 1952 tillstyrkt telegrafstyrelsens

framställning.

Departementschefen. Under åberopande av vad jag tidigare denna dag

anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande anslagsfråga

(bil. 27, pt 7) hemställer jag, att Kungl. Maj.''t måtte föreslå riksdagen

att till Rörelsekapital för telegrafverket å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag

av 10 000 000 kronor.

C. Statens järnvägar.

[6] 1, 2, 4, 4 a, 5, 8, 10 och 13. Byggnader och anläggningar. Under åbepande

av vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen

av förevarande anslagsfrågor (bil. 27, pt 16) hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53

anvisa följande investeringsanslag, nämligen

a) Bangårdar.................................. 2 800 000

b) Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar .... 2 000 000

c) Ombyggnad till normalspår av linjen Forshem
Lidköping-IIåkantorp

med Källby-Kinnekleva .. . 700 000

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

81

d) Ombyggnad till normalspår av linjerna KarlskrohaKristianstad,

Karlshamn-Vislanda och Bred
-

åkra-Växjö.................................. 5 000 000

e) Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden .. 3 500 000

f) Husbyggnader............................... 4 000 000

g) Vägskyddsanläggningar ....................... 500 000

h) Fortsatt elektrifiering av statsbanenätet......... 2 000 000

[7] 21. Anskaffning av godsvagnar. Under åberopande av vad jag tidigare

denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande anslagsfråga

(bil. 27, pt 16) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att

till Anskaffning av godsvagnar å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag

av 4 500 000 kronor.

[8] 33. Statens järnvägars dispositionsanslag. Under åberopande av vad

jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av

förevarande anslagsfråga (bil. 27, pt 16) hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att såsom Statens järnvägars dispositionsanslag å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag

av 1 000 000 kronor.

D. Statens vattenfallsverk.

[9] 1 och 5. Kraftstationer m. m. Under åberopande av vad jag tidigare

denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande anslagsfrågor

(bil. 27, pt 26) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53

anvisa följande investeringsanslag, nämligen

a) Utbyggnad av Västerås ångkraftstation......... 3 500 000

b) Kraftstationer i Indalsälven mellan Litselet och

Gesunden................................... 8 500 000

[10] 13. Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten

vid statens kraftverk. Under åberopande av vad jag tidigare denna dag anfört

vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande anslagsfråga (bil.

27, pt 26) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

arbeten vid statens kraftverk å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag

av 30 000 000 kronor.

6 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 2.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

[11] 16. Inventarier m. m. Under åberopande av vad jag tidigare denna dag

anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande anslagsfråga

(bil. 27, pt 31) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Inventarier m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag av 20 000 000

kronor.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

[12] Anordnande av lokaler för kammarkollegiet. Med bifall till propositionen

1947: 107 anvisade riksdagen under statens allmänna fastighetsfond

för budgetåret 1947/48 ett investeringsanslag av 325 000 kr. till Anordnande

av lokaler för kammarkollegiet. Avsikten var att kammarkollegiet skulle

beredas utrymme inom Hessensteinska huset å Riddarholmen i samband

med att socialstyrelsen, som disponerade huset, erhöll lokaler i annan fastighet.

Denna plan har sedan frångåtts. Å anslaget fanns den 30 juni 1952

en behållning av 321 315 kronor.

Byggnadsstyrelsen. I skrivelse den 22 juli 1952, varöver statskontoret den

25 augusti 1952 avgivit yttrande, har byggnadsstyrelsen hemställt bl. a., att

Kungl. Maj :t måtte bemyndiga styrelsen att för de på kronan fallande kostnaderna

för återställande av Hessensteinska liuset samt vissa andra arbeten

taga i anspråk sammanlagt 74 000 kr. av anslaget till Anordnande av lokaler

för kammarkollegiet.

Byggnadsstyrelsen meddelar i huvudsak följande:

Det Hessensteinska huset har på grund av bl. a. omläggningen av stambanan

å Riddarholmen delvis måst utrymmas. Härvid har det blivit nödvändigt

att företaga vissa provisoriska anordningar inom byggnaden samt

att förändra huvudavlopps- och värmeledningen. Arbetena med stambanan

har nu fortskridit så långt att det är möjligt att påbörja återställandet av

byggnaden. Utöver redan utförda omläggningar av ledningssystemet omfattar

dessa arbeten invändiga putslagnings- och målningsarbeten samt därjämte

ändring och höjning av den utvändiga sandstenssockeln. Kostnaderna härför

beräknas till 75 000 kr. Enligt bestämmelserna i avtal mellan kronan

och Stockholms stad rörande vissa markfrågor i Stockholm in. in. (prop.

1940: 234) skall staden bestrida 85 procent av dessa kostnader, d. v. s. ca

64 000 kr. Kronan skulle således erlägga återstoden ca 11 000 kr. Staden

har förklarat sig icke ha något i princip att invända mot denna fördelning.

I samband med återställningsarbetena har styrelsen bl. a. med hänsyn

till ändringen av byggnadens sockel och den höjning av markplanet framför

byggnaden, som stambanans omläggning medfört, av arkitektoniska skäl

funnit det angeläget att ändra fönstren i byggnadens bottenvåning. Kostnaderna

härför, 28 000 kr., är icke direkt att hänföra till återställningsarbetena

utan bör enligt byggnadsstyrelsens mening helt bestridas av kronan.

Staden har medgivit, att samtliga ifrågavarande arbeten får belasta den avstaden

för tunnelbanearbetena disponerade byggnadskvoten.

Socialstyrelsen, som fortfarande disponerar byggnaden, har hos byggnadsstyrelsen

hemställt om vissa ändringsarbeten för att möjliggöra ett överflyttande

av socialstyrelsens mödrahjälpsavdelning till de av återställnings
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

83

arbetena berörda lokalerna. Dessa arbeten, vilka kostnadsberäknats till

35 000 kr., omfattar uppsättning av nya väggar, upptagning av blindfönster,

ändring av toaletterna in. m. Styrelsen har icke något att erinra mot utförandet

av de av socialstyrelsen önskade ändringsarbetena, vilka torde kunna

inrymmas inom den av styrelsen disponerade diversekvoten för statliga förvaltningsarbeten.

Sammanlagda kostnaden för de arbeten som bör bestridas av kronan

uppgår således till (11 000 + 28 000 + 35 000) 74 000 kr.

Byggnadsstyrelsen erinrar om att till ombyggnad och iordningställande

av Hessensteinska huset för kammarkollegiets räkning för budgetåret 1947/

48 anvisats 325 000 kr. Till följd av gjorda omdispositioner skall emellertid

kollegiet beredas lokaler i kvarteret Västertorn. Socialstyrelsen beräknas

framdeles komma att överflyttas till planerad nybyggnad i kvarteret Fältöversten

vid Karlaplan. Byggnadsstyrelsen har ännu icke tagit ställning

till hur fastigheten därefter skall användas. En framtida omdisposition av

byggnaden torde dock icke helt komma att ansluta sig till det ombyggnadsförslag,

vartill medel anvisats. En omprövning av förslaget måste under

alla förhållanden verkställas. I avvaktan härpå finner styrelsen lämpligt att

för ändamålet anvisade medel tages i anspråk för nu föreslagna arbeten

inom byggnaden.

Departementschefen. Mot byggnadsstyrelsens arbetsprogram för återställande

av och ändringsarbeten inom Hessensteinska huset har jag icke något

att invända. Då arbetena är av brådskande natur har Kungl. Maj :t den 17

oktober 1952 bemyndigat byggnadsstyrelsen att för ändringsarbetena inom

byggnaden taga i anspråk 35 000 kr. från investeringsanslaget till Anordnande

av förvältningslokaler, varjämte ytterligare erforderligt belopp av

39 000 kr. förskotteras av underhållsmedel. Därest riksdagen icke har något

att erinra däremot, torde sistnämnda belopp få täckas från det tidigare anvisade

anslaget till Anordnande av lokaler för kammarkollegiet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att investeringsanslaget till Anordnande av lokaler för

kammarkollegiet må till ett belopp av 39 000 kronor disponeras

för återställnings- och ändringsarbeten i Hessensteinska

huset.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

W. Hammargren.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

85

Bilaga 16.

Kapitalinvesteringar.

Ecklesiastikdepartementet.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2

januari 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Iorsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell, Nordenstam.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärende angående

kapitalinvestering å tillägsstat II till riksstaten för hudgetåret 1952/53 samt

anför därvid följande.

HL Statens allmänna fastighetsfond.

25. Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna. För att vinna erfarenheter

i fråga om den lämpligaste utformningen av förskolundervisningen

och förskolorganisationen för döva beslöt 1951 års riksdag, på förslag

av Kungl. Maj :t i propositionen 1951: 65 (s. 11 ff.), att i Boden skulle

upprättas en statlig förskola för döva. Till nybyggnad för förskolan har under

angivna rubrik för budgetåren 1951/52 och 1952/53 anvisats tillhopa

780 000 kronor.

Skolöverstyrelsen hemställer nu, att på tilläggsstat för innevarande budgetår

måtte anvisas ett belopp av 32 000 kronor till utbyggande av föreståndarinnebostaden

vid förskolan med två gästrum. Till stöd härför anför överstyrelsen

huvudsakligen följande.

På grund av de långa avstånden är det särskilt viktigt, att skolan har

möjlighet att erbjuda en besökande moder bostad på skolan. Det är överstyrelsens

mening, att elevernas mödrar i tur och ordning skall beredas tillfälle

att vistas någon vecka på skolan för att få instruktioner rörande barnets

behandling och talträning och på detta sätt bli i stånd att under ferietid

vidmakthålla inlärt tal hos barnet och bygga vidare på dess fostran. Även

mödrar med yngre döva barn borde kunna instrueras vid förskolan, vilken

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl, Maj.ts proposition nr 2.

därigenom skulle kunna tjäna som en central i de nordliga länen för upplysningsverksamhet

i dessa viktiga uppfostringsfrågor. Liknande upplysningsverksamhet

har med gott resultat bedrivits vid den statsunderstödda förskolan

för döva å Degernäs vid Örebro.

Byggnadsstyrelsen upplyser, att den av överstyrelsen föreslagna utbyggnaden

av föreståndarinnebostaden icke kan utföras inom ramen av anvisade

medel. Kostnaden för utbyggnaden beräknar byggnadsstyrelsen till 32 000

kronor enligt prisläget den 1 juli 1952.

Departementschefen. De av skolöverstyrelsen åsyftade åtgärderna för att

ge mödrarna till förskolans elever tillfälle att under vistelse vid skolan få instruktioner

rörande barnens behandling och talträning finner jag mycket

beaktansvärda. En sådan anordning liksom den övriga upplysningsverksamhet

i uppfostringsfrågor rörande döva barn, som avses kunna bedrivas vid

förskolan, ligger fullt i linje med skolans karaktär av försöksskola på förevarande

område. Det synes rimligt, att mödrarnas möjligheter att komma

i åtnjutande av den föreslagna instruktions- och upplysningsverksamheten

underlättas genom att, på sätt överstyrelsen föreslagit, två gästrum inrymmes

i föreståndarinnebostaden vid skolan. Mot den beräknade kostnaden

härför, 32 000 kronor, finner jag ej anledning till erinran. Då förskolan

beräknas kunna träda i verksamhet hösten 1953, torde för nu avsett ändamål

erforderligt belopp böra ställas till förfogande redan under innevarande

budgetår. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa

ett investeringsanslag av 32 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Carl-Lennart Prutz.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

87

Bilaga 17.

Kapitalinvesteringar.

Jordbruksdepartementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

2 januari 1953.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson,

Lindell, Nordenstam.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, anmäler härefter

under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående

kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53

samt anför därvid följande.

I. Statens affärsverksfonder.

E. Domänverket.

[1] 1. Tjänstebostäder för domänverket. Under åberopande av vad jag

denna dag anfört vid anmälan till statsverkspropositionen av anslag till

tjänstebostäder för domänverket (bil. 30, punkt 1) hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Tjänstebostäder för domänverket å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag

av 300 000 kronor.

[2] 2. Byggnadsarbeten in. m. vid statens försöksgårdar. Genom beslut den

11 maj 1951 anbefallde Kungl. Maj :t styrelsen för lantbrukshögskolan och

statens lantbruksförsök att, med beaktande av vad i statsverkspropositionen

till 1951 års riksdag anförts i ämnet, dels låta uppgöra fullständiga ritningar

till en ekonomibyggnad vid Öjebyns försöksgård, dels sedan Kungl.

Maj :t godkänt sådana ritningar för uppförande av byggnaden disponera

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

200 000 kronor av det för budgetåret 1951/52 under förevarande anslagsrubrik

anvisade investeringsanslaget å 319 000 kronor (se statsverksprop.,

bil 30, s. 4). Sedermera har högskolestyrelsen i skrivelse den 6 mars 1952

anfört, att på grund av inträffade prisstegringar kostnaderna för de avsedda

byggnadsarbetena beräknades icke kunna rymmas inom det anvisade anslagsbeloppet.

Det syntes därför enligt styrelsen lämpligast, att nya skissritningar

godkändes innan fullständiga ritningar och entreprenadhandlingar

upprättades och anbud infordrades. I anslutning härtill hemställde styrelsen

om godkännande av två till skrivelsen fogade skissritningar. Genom

beslut den 5 maj 1952 anbefallde Kungl. Maj:t högskolestyrelsen att på

grundval av omförmälda skissritningar låta uppgöra fullständiga ritningar

till i nämnda proposition avsedda byggnadsarbeten vid Öjebyns försöksgård

samt att därefter till Kungl. Maj :t inkomma med ritningarna för godkännande.

I skrivelse den 28 augusti 1952, därvid fogats slutliga byggnadsritningar,

har högskolestyrelsen anfört, att ytterligare 181 500 kronor erfordras till

kostnaderna i samband med uppförandet av ekonomibyggnaden. Byggnadskostnaderna

beräknas nämligen numera till 216 650 kronor, vartill kommer

vissa kostnader för inredning och utrustning samt för elektriska installationer,

vatten och värme in. in. å 164 800 kronor, eller sammanlagt 381 450

kronor. Styrelsen anför, att anbud infordrats å en ny ladugård och en höghusbyggnad,

inrymmande bland annat tröskplats och siloanläggningar, samt

å vissa omändringsarbeten avseende den nuvarande ladugården. Kostnaderna

för dessa byggnadsarbeten uppgår till 144 850 kronor. Vidare har anbud

infordrats rörande kostnaderna för varmgarage, smedja, snickarbod, lunchrum,

tvättrum och omklädnadsrum samt ett fristående halmhus. Dessa arbeten

beräknas draga en kostnad av 49 800 kronor. Slutligen har vissa reparationsarbeten

å ungdjursstallet i ekonomibyggnadens östra flygel kostnadsberäknats

till 22 000 kronor. Styrelsen förordar, att hela byggnadsprogrammet

utföres i ett sammanhang. En uppdelning av arbetena i etapper synes

enligt styrelsen föra med sig ökade kostnader. Vidare meddelar styrelsen,

att kostnaderna å 49 800 kronor för varmgarage m. m. samt kostnaderna

för reparation av ungdjursstallet icke ingick i det byggnadsprogram, som

låg till grund för styrelsens framställning till 1951 års riksdag. Förutom de

stegrade byggnads- och materialkostnaderna är detta förhållande anledningen

till att ytterligare medel nu erfordras.

1 skrivelse den 4 oktober 1952 bär högskolestyrelsen vidare hemställt, att

å tilläggsstat för innevarande budgetår skall under förevarande anslag jämväl

anvisas 11 000 kronor för vissa förbättringsarbeten å försöksgårdens

mangårdsbyggnad. Såsom skäl för framställningen anföres, att vissa detaljer

i fråga om byggnadens utrustning ännu återstår att avhjälpa. Främst

avses härvid ordnandet av en huvudentré till byggnaden. Vidare bör vissa

trappor förses med räcken, varjämte det är nödvändigt att uppsätta vattenrännor

och stuprör. Styrelsen upplyser, att frågan om utförandet av dessa

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

89

byggnadsarbeten numera aktualiserats på grund av att byggnadens sockel

förskjutits på entrésidan. För sockelns tillrättaläggande måste den nuvarande

entrén rivas. Styrelsen framhåller, att huvudentrén därvid bör utformas

så, att den överensstämmer med byggnadens stil i övrigt. De sammanlagda

kostnaderna för dessa arbeten beräknas till 11 000 kronor.

Departementschefen. Såsom framgår av det föregående slutar de kostnadsberäkningar,

vilka högskolestyrelsen nu framlagt beträffande ekonomibyggnaden

i Öjebyn, å betydligt högre belopp än som av riksdagen anvisats

för ändamålet. Anledningarna härtill är flera. Till en del är kostnadsökningen

sålunda att söka i den prisstegring, som numera inträtt. Vidare innebär

styrelsens förevarande förslag vissa utvidgningar av byggnadsprogrammet

i förhållande till det, som låg till grund för den ursprungliga kostnadsberäkningen.

Dessutom är att märka, att de nu verkställda beräkningarna innefattar

fullständig inredning och utrustning för byggnaden. Det är uppenbarligen

av stor vikt för försöksverksamheten vid Öjebyn, att ifrågavarande

byggnad snarast möjligt kommer till stånd och att den får en för sitt ändamål

lämplig utformning. Emellertid finner jag mig icke nu kunna tillstyrka

någon medelsanvisning utöver vad som motsvarar ökningen av kostnaden

för det ursprungliga byggnadsprojektet. Enligt lämnade uppgifter kan denna

uppskattas till 80 000 kronor. Då enligt vad jag inhämtat vissa förberedande

åtgärder för företagets slutförande redan igångsatts, bör beloppet

uppföras å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Vad förbättringsarbetena å mangårdsbyggnaden beträffar sammanhänger

dessa med att byggnadens grund förskjutits, så att sprickor uppstått i densamma.

Detta torde i stor utsträckning få tillskrivas de stränga klimatiska

förhållandena i denna trakt av landet. Jag anser, att dessa brister bör avhjälpas

snarast möjligt, och jag har icke något att erinra mot att huvudentrén,

som i sitt nuvarande skick synes mig vara mindre lämplig, samtidigt

därmed omändras. Mot kostnaderna för ifrågavarande reparationsarbeten,

11 000 kronor, torde icke vara något att erinra.

Sammanlagt bör sålunda å tilläggsstat för innevarande budgetår för här

ifrågavarande byggnadsarbeten anvisas (80 000 + 11 000 =) 91 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten m. m. vid statens försöksgårdar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa

ett investeringsanslag av 91 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Nils G rass.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

91

Bilaga 18.

Kapitalinvesteringar.

Handelsdepartementet.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

2 januari 1953.

Nä i-va rande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell, Nordenstam.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler härefter

under handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53

samt anför därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

[1] 34. Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Under hänvisning till vad jag tidigare

denna dag anfört vid anmälan av de under handelsdepartementets

handläggning hörande ärendena angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1952/53 (prop. nr 2, bil. 9, p. 2) hemställer

jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Säkerhetsanstalter för sjöfarten å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag

av 135 000 kronor.

IX. Diverse kapitalfonder.

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

[2] 12 a. Anordnande av lagringsutrymme för mörka oljor. Under hänvisning

till vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen

av förevarande anslagsfråga (bil. 31, p. 9) hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

att till Anordnande av lagringsutrymme för mörka oljor

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa

ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gunnel Sjölin.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

93

Bihang.

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen äskade anslag å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1952/53.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter.

Kronor

II. Justitiedepartementet.

Högsta domstolen m. m.:

C: 2 a Utrustning av nya lokaler för nedre justitierevisionen

m. m., reservationsanslag........................... 108 500

III. Utrikesdepartementet.

C: 5 Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige..... 9 000

C: 14 Tillfälliga representationskostnader, reservationsanslag..... 12 000

C: 17 Verkskyddsmateriel m. m. för beskickningar och konsulat,

reservationsanslag.................................... 75 000

96000

IV. Försvarsdepartementet.

Armén:

Expenser m. m.:

C: 19 a Flyttning av Stockholms luftvärnsregemente, reservationsanslag

..................................... 35 000

Tygmateriel m. m.:

C: 32 Anskaffning av tygmateriel m. m., reservationsanslag .. 83 000 000

C: 33 Underhåll av tygmateriel m. m., reservationsanslag____ 5 000 000

Hemvärnet:

C: 40 I-Iemvärnets tygmateriel m. m., reservationsanslag____ 1 000 000

Marinen:

Intendenturmateriel m. m.:

C: 61 Beklädnad m. m., reservationsanslag................ 1 000 000

Övningar m. m.:

C: 64 Övningar m. in., reservationsanslag................. 745 000

Flytande materiel, artillerimateriel m. m.:

C: 68 Fartygsbyggnader, reservationsanslag................ 15 000 000

C: 70 Underhåll av fartyg m. m., reservationsanslag....... 6 500 000

C: 70 a Anskaffning av lyftkran, reservationsanslag.......... 146 000

Flygvapnet:

Övningar m. m.:

C: 93 Övningar m. m., reservationsanslag................. 200 000

Flygmateriel m. m.:

C: 95 Anskaffning av flygmateriel m. m., reservationsanslag 2 775 000

C: 96 Drift och underhåll av flygmateriel m. m., reservationsanslag

......................................... 550 000

C: 98 Anskaffning av drivmedelsutrustning, reservationsanslag 1 000 000

Försvarets forskningsanstalt:

D: 13 Viss forskningsverksamhet, reservationsanslag.......... 600 000

117 551 000

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Kronor

V. Socialdepartementet.

F: 8 Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet,

reservationsanslag.................................... 2 850,000

VI. Kommunikationsdepartementet.

Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande

samhällen, där kronan är väghållare:

B: 7 Vägunderhållet, reservationsanslag, att avräknas mot

automobilskattemedlen.......................... 27 000 000

VII. Finansdepartementet.

Statistiska centralbyrån:

B: 11 Avlöningar till personal vid 1951 års jordbruksräkning,

reservationsanslag.................................. 300 000

E: 8 1951 års penningvärdeundersökning, reservationsanslag .... 40 000

E: 8 a 1944 års nykterhetskommitté, reservationsanslag.......... 47 000

387 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

Gemensamma universitetsändamål:

E: 51 Naturastipendier åt studerande vid universiteten och vissa

högskolor, reservationsanslag........................ 12 200

Dövstumskolorna:

I: 63 Engångsanskaffning av utrustning m. m., reservationsanslag 57 000

69200

IX. Jordbruksdepartementet.

E: 7 Diverse åtgärder på husdjursavelns område m. m........ 3 500

Veterinärinrättningen i Skara:

F: 11 a Byggnadsarbeten, reservationsanslag................... 62 000

Befrämjande av fröodlingen m. m.:

G: 12 Bidrag till Sveriges utsädesförening................... 69 600

Statens skogsforskningsinstitut:

J: 18 a Byggnadsarbeten å försöksfält vid Bogesund, reservationsanslag

........................................... 49 000

Skogsvård m. m.:

Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:

J: 25 Omkostnader, reservationsanslag.................... 225 000

Rikets allmänna kartverk:

L: 3 Kartarbeten m. m., reservationsanslag................. 220 000

Naturskydd:

N: 3 a Bidrag till särskilda naturskyddsåtgärder.............. 25 000

654 100

X. Handelsdepartementet.

C: 30 Bidrag till Hemmens forskningsinstitut, reservationsanslag 115 000

Lotsverket:

D: 4 Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag...... 10 000

H: 12 Avsättning till lotterimedelsfonden..................... 1 500 000

1 625 000

s. 95 Kontrollera mot PDF

tO ►-* LO -<I O Öl IOM vlCOH

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 95

Kronor

XI. Inrikesdepartementet.

B: 18 Inredning och utrustning av nybyggnad för statens rätts
kemiska

och farmacevtiska laboratorier, reservationsanslag 90 000

Sinnessj ukvårdsanstalter:

B: 32 a Om- och tillbyggnad av psykiatriska kliniken i Lund,

reservationsanslag.................................. 670 000

Universitetssj ukhus:

Serafimerlasarettet:

B: 54 a Vissa om- och nybyggnadsarbeten, reservationsanslag . 22 500

Statens alkoholistanstalt å Venngarn:

C: 10 a Kloreringsanläggning m. m., reservationsanslag......... 37 000

Statens alkoholistanstalt å Haknäs:

C: 12 a Vissa byggnadsarbeten, reservationsanslag............. 9 300

F: 14 Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum m. m.,

reservationsanslag.................................... 2 500 000

3 328 800

XII. Civildepartementet.

F: 7 Täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegrads
placering

m. m., förslagsanslag....................... 23 700 000

Säger för driftbudgeten 177 369 600

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvesteringar.

I. Statens affärsverksfonder.

A. Postverket.

Posthus m. m........................................ 800 000

Anskaffning av automobiler m. m...................... 400 000

Postverkets dispositionsanslag.......................... 600 000

1 800 000

B. Telegrafverket.

Telefonstationsbyggnader m. m......................... 2 100 000

Förrådsbyggnader m. m............................... 130 000

Telefon- och telegrafanläggningar:

Telefon- och telegrafstationer........................ 12 900 000

Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mel
lanortsledningar.

.................................. 18 950 000

Radioanläggningar för telegrafverket:

Rundradioanläggningar.............................. 830 000

Rörelsekapital för telegrafverket........................ 10 000 000

44 910 000

C. Statens järnvägar.

Byggnader och anläggningar:

Bangårdar......................................... 2 800 000

Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar.......... 2 000 000

Ombyggnad till normalspår av linjen Forshem—Lidköping—Håkantorp

med Källby—Kinnekleva.......... 700 000

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Kronor

4 a Ombyggnad till normalspår av linjerna Karlskrona—

Kristianstad, Karlshamn—Vislanda och Bredåkra—

Växjö........................................... 5 000 000

5 Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden....... 3 500 000

8 Husbyggnader...................................... 4 000 000

10 Vägskyddsanläggningar.............................. 500 000

13 Fortsatt elektrifiering av statsbanenätet.............. 2 000 000

Rullande materiel:

21 Anskaffning av godsvagnar.......................... 4 500 000

33 Statens järnvägars dispositionsanslag................... 1 000 000

26 000 000

D. Statens vattenfallsverk.

Kraftstationer m. m.:

1 Utbyggnad av Västerås ångkraftstation.......... 3 500 000

5 Kraftstationer i Indalsälven mellan Litselet och Gesunden 8 500 000

13 Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

arbeten vid statens kraftverk........................ 30 000 000

16 Inventarier m. m..................................... 20 000 000

62 000 000

E. Domänverket.

1 Tjänstebostäder för domänverket....................... 300 000

2 Byggnadsarbeten m. m. vid statens försöksgårdar....... 91 000

__391 000

135 101 000

III. Statens allmänna fastighets fond.

J ustitiedepartementet:

2 a Byggnadsarbeten vid egendomen Hildero.............. 31 200

Ecklesiastikdepartementet:

25 Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna..... 32 000

Handelsdepartementet:

34 Säkerhetsanstalter för sjöfarten...................... 135 000

198 200

IV. Försvarets fonder.

A. Försvarets fastighetsfond.

Arméns delfond:

7 Ordnande av Stockholms luftvärnsregementes förläggning 3 000 000

9 Vissa markförvärv.................................. 335 000

Marinens delfond:

14 Avlöpningsbädd och kaj anläggningar vid Karlskrona

örlogsvarv........................................ 250 000

17 Vissa markförvärv.................................. 280 000

17 a Ombyggnad av artilleriverkstäderna vid Karlskrona örlogsvarv

......................................... 125 000

17 b Ventilationsanläggning i marinens ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde

............... 35 000

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

97

Befästningars delfond:

25 Anordnande av vissa fartygstunnlar..................

28 Vissa ammunitionsförråd............................

30 Uppställningsplatser för radarstationer................

32 Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen......

IX. Diverse kapitalfonder.

Handelsdepartementet:

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:

12 a Anordnande av lagringsutrymme för mörka oljor.....

Säger för kapitalbudgeten

Kronor

3 500 000

3 000 000

3 200 000

2 800 000

16 525 000

2 000 000

153 824 200

7 Bihang till riksdagens protokoll fjäll. 1 samt. Nr 2.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

26 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (26)

26 kopplingar.

  1. SU 1953:154 Memorial angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53. s. 1 i texten
  2. SU 1953:74 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53, i vad propositionen a s. 2 i texten
  3. SU 1953:75 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat It till riksstaten för budgetåret 1952/53, i vad propositionen a s. 6 i texten
  4. Rskr. 1953:102 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstmt II till riksstaten för budgetåret 1952/53, i vad propositionen a1 i texten
  5. SU 1953:18 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret 1952/53, i vad propositionen avser kommuni s. 1 i texten

Visa alla 26