Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition nr 204

1953-03-27 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:204, Kungl. Maj:ts proposition nr 204

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 204.

1

Nr 204.

Kungl. Maj:ts proposition titt riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 76 § kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370), m. m.; given Stockholms slott

den 27 mars 1953.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 76 § kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370);

2) förordning angående ändrad lydelse av 19 § förordningen den 26 juli

1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt;

3) förordning angående ändrad lydelse av 19 § förordningen den 26 juli

1947 (nr 577) om statlig förmögenhetsskatt;

4) förordning om ändrad lydelse av 145 § 8 och 11 mom. taxeringsförordningen

den 28 september 1928 (nr 379); samt

5) förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 7 december

1951 (nr 793) om skyldighet för vissa idkare av jordbruk eller

skogsbruk att föra räkenskaper såsom underlag för taxering.

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

1 Dihung till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. S’r 204.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 20b.

Förslag

till

lag om ändrad lydelse av 76 § kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370).

Härigenom förordnas, att 76 § kominunalskattelagen den 28 september

1928 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

76 §.

Där för tillämpningen av denna lag erfordras föreskrifter utöver vad de

vid lagen fogade anvisningarna innehålla, äger Konungen utfärda sådana föreskrifter.

Tabeller, som äro erforderliga för tillämpningen av lagen, fastställas

av riksskattenämnden.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, dä lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 19 § förordningen den 26 juli

1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt.

Härigenom förordnas, att 19 § förordningen den 26 juli 1947 om statlig

inkomstskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

19 §.

Där för tillämpningen av denna förordning erfordras ytterligare föreskrifter,

äger Konungen utfärda sådana föreskrifter. Tabeller, som äro erforderliga

för tillämpningen av förordningen, fastställas av riksskattenämnden.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 20 A.

Förslag

till

3

förordning angående ändrad lydelse av 19 § förordningen den 26 juli

1947 (nr 577) om statlig förmögenhetsskatt.

Härigenom förordnas, att 19 § förordningen den 26 juli 1947 om statlig

förmögenhetsskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

19 §.

Där för tillämpningen av denna förordning erfordras föreskrifter utöver

vad de vid förordningen fogade anvisningarna innehålla, äger Konungen

utfärda sådana föreskrifter. Tabeller, som utöver de vid förordningen fogade

tabellerna äro erforderliga för tillämpningen av förordningen, fastställas av

riksskattenämnden.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 145 § 8 och 11 mom. taxeringsförordningen

den 28 september 1928 (nr 379).

Härigenom förordnas, alt 145 § 8 och 11 mom. taxeringsförordningen

den 28 september 19281 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

145 §.

8 inom. De personer, som jämlikt 58 § 2 mom. eller 75 § inkallats av

länsstyrelsen för meddelande av upplysningar eller för överläggningar rörande

taxeringsarbetet,

de personer, som till sammanträde enligt 59 § 1 eller 2 mom. särskilt

inkallats av länsstyrelsen eller till sammanträde enligt 67 § 2 mom. inkallats

efter sådan myndighets medgivande,

de ordförande i beredningsnäinnd och i fastighetstaxeringsnämnd, som

på vederbörlig kallelse inställt sig till sådant sammanträde, som omförmäles

i 59 § 1 mom.,

de ordförande och ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd i stad, som på

1 Senaste lydelse av 8 mom. se 1945:748 och av It mom. se 1947:588.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 204.

vederbörlig kallelse inställt sig till sådant sammanträde, varom förmäles i

59 § 2 mom.,

de ordförande och ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd eller i taxeringsnämnd,

som på vederbörlig kallelse inställt sig före eller under fastighetsprövningsnämnds

eller prövningsnämnds sammanträde för meddelande av

upplysningar, ävensom

de ordförande och kronoombud i taxeringsnämnd, som på vederbörlig

kallelse inställt sig vid instruktionssaminanträde, som anordnats genom

länsstyrelsens försorg,

äga att för inställelsen åtnjuta dels resekostnadsersättning enligt reseklass

II i allmänna rescreglementet, dels arvode med nitton kronor för sammanträdesdag,

dels ock enligt bestämmelserna i allmänna resereglementet

traktamente enligt traktamentsklass B, därvid dagtraktamente dock icke

skall utgå för dag, då sammanträde ägt rum.

Ersättning efter — — — i taxeringsfrågor.

11 mom. I 126 § 2 mom. —--Kungl. Maj:t.

Sådan ledamot i fastighetsprövningsnämnd eller prövningsnämnd, som

icke är befattningshavare i statens tjänst, äger för tid, varunder han varit

inkallad till tjänstgöring, åtnjuta arvode med trettio kronor om dagen ävensom

traktamente för natt enligt allmänna resereglementet. Ledamot, som

är befattningshavare i statens tjänst, skall för tjänstgöringen åtnjuta,

jämte ersättning för avlöningsförmåner, som han får avstå under tjänstledighet

för ifrågavarande uppdrag, arvode med belopp, som bestämmes av

Kungl. Maj:t. Därjämte skall ledamot i förekommande fall för resedagar

åtnjuta resekostnadsersättning och traktamente enligt allmänna resereglementet.

Ledamot i fastighetsprövningsnämnd och prövningsnämnd hänföres

till rese- och traktamentsklass I A i allmänna resereglementet.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1953.

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 7 december

1951 (nr 793) om skyldighet för vissa idkare av jordbruk eller skogsbruk

att föra räkenskaper såsom underlag för taxering.

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 7 december 1951 om skyldighet

för vissa idkare av jordbruk eller skogsbruk att föra räkenskaper

såsom underlag för taxering skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20i.

5

1 §■

läkare av —:--nedan sägs.

Staten och kommun samt aktiebolag, bolag, som blivit infört i handelsregistret,

förening, som blivit hos länsstyrelse införd i föreningsregister,

och sambruksförening äro icke skyldiga föra räkenskaper enligt denna förordning.

Vad i---denna förordning.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, dä förordning enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 204.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hdllet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 27 mars

1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler fråga om ändring

av 76 § kommunalskattelagen, m. m. och anför därvid följande.

I. överlämnande till riksskattenämnden av vissa ärenden, m. m.

I anledning av propositionen 1952:108 lämnade riksdagen förra året bemyndigande

åt Kungl. Maj:t att uppdraga åt riksskattenämnden att övertaga

uppgiften att fastställa åtskilliga för taxeringsförfarandet och uppbördsarbetet

erforderliga tabeller och formulär till blanketter. Med stöd av detta

bemyndigande har Kungl. Maj:t genom kungörelser den 6 juni 1952, nr 567

och 569, uppdragit åt riksskattenämnden att fastställa för uppbördsförfarandet

erforderliga tabeller samt formulär till blanketter och längder,

vilkas fastställande icke enligt särskilda bestämmelser ankommer på annan

eller eljest finnes böra ske i annan ordning, samt vidare formulär till blanketter

för självdeklarationer m. in.

Den delegering av mera rutinmässiga uppgifter från Kungl. Maj:ts till

riksskattenämndens handläggning, som sålunda ägt rum, synes nu böra

utvidgas till att omfatta även fastställandet av vissa tabeller enligt kommunalskattelagen

samt förordningarna om statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt.

Enligt 76 § kommunalskattelagen äger Konungen, där för tillämpningen

av samma lag erfordras tabeller eller föreskrifter utöver vad de vid lagen

fogade anvisningarna innehåller, att utfärda sådana tabeller eller föreskrifter.

Bestämmelser av motsvarande innehåll återfinns i 19 § förordningen

om statlig inkomstskatt och 19 § förordningen om statlig förmögenhetsskatt.

Med stöd av förstnämnda två förfaltningsrum har Kungl. Maj:t

bl. a. fastställt tabeller till ledning vid uträknandet av beskattningsbar

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. \laj:ts proposition nr 20i.

7

inkomst enligt konnnunalskaltelagen och förordningen om statlig inkomstskatt

(SFS 1951:646 och 1952:680). Vidare har Kungl. Maj:t med stöd av

ifrågavarande stadganden i förordningarna om statlig inkomstskatt och

statlig förmögenhetsskatt utfärdat tabeller till ledning vid uträknandet av

dessa skatter (SFS 1952:654 och 655).

De nu angivna författningsrummen i kommunalskattelagen samt förordningarna

om statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt bör ändras

så att det i fortsättningen skall ankomma på riksskattenämnden att fastställa

de i författningsrummen avsedda tabellerna.

I samband härmed bör en formell ändring vidtagas i 19 § förordningen

om statlig inkomstskatt. I detta författningsruin angives, att där för tilllämpning

av förordningen erfordras tabeller eller föreskrifter utöver vad

den vid förordningen fogade tabellen innehåller, äger Konungen utfärda

sådana tabeller eller föreskrifter. Nämnda vid förordningen fogade tabell

utvisar för ensamstående skaltskyldig taxerad inkomst minskad med ortsavdrag.

Tabellen är, efter de vid föregående års riksdag beslutade ändringarna

av skatteskalorna in. in., icke aktuell längre än t. o. m. innevarande

års taxering, och något behov alt ersätta tabellen med en ny sådan

föreligger icke, eftersom ortsavdragens belopp för ensamstående numera

framgår direkt av 8 § 1 mom. i förordningen. Lydelsen av 19 § bör sålunda

omformuleras även i nu ifrågavarande hänseende.

De föreslagna författningsändringarna bör träda i kraft dagen efter den

då författningarna utkommer från trycket i Svensk författningssamling.

II. Fråga om höjning av vissa ersättningar enligt taxeringsförordningen.

Enligt 145 § 8 mom. taxeringsförordningen utgår ersättning av statsmedel

i vissa fall till personer (taxeringsfunktionärer och andra) för deras

inställelse till sammanträden in. in. Beträffande de fall, då ersättning enligt

detta stadgande kan utgå, torde få hänvisas till författningstexten. Det

mest förekommande fallet torde vara det, då ordförande och kronoombud

i taxeringsnämnd inställer sig till instruktionssammanträde, som anordnats

genom länsstyrelsens försorg. Enligt nämnda stadgande skall resekostnadsersättning

utgå enligt reseklass II i allmänna resereglementet. Vidare utgår

arvode med belopp, som för dygn varunder sammanträde ägt rum utgör

15 kronor, om den ersältningsberättigade är bosatt på sammanträdesorten,

och 19 kronor, om den ersältningsberättigade bor annorstädes. För dygn

varunder sammanträde ej ägt rum utgår arvode med belopp, som motsvarar

traktamente enligt traktamentsklass B i allmänna resereglementet av den

21 november 1952, nr 735, (18 kronor för dag och 13 kronor för natt).

Ledamot i fastighelsprövningsnämnd eller prövningsnämnd äger jämlikt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 204.

145 § 11 inom. taxeringsförordningen åtnjuta arvode för tid, varunder han

varit inkallad till tjänstgöring, med 24 kronor om dagen, om han är bosatt

å sammanträdesorten, och med 32 kronor om dagen, om han är bosatt utom

sammanträdesorten. För ledamot som är befattningshavare i statens tjänst

gäller dock andra regler. Sådan ledamot åtnjuter jämte ersättning för

mistade avlöningsförmåner arvode med belopp som bestämmes av Kungl.

Maj :t. För rescdagar erhåller ledamot resekostnadsersättning och traktamente

enligt allmänna resereglementets rese- och traktainentsklass I A

(traktamente 20 kronor för dag och 15 kronor för natt).

De i 8 mom. angivna arvodesbeloppen har fastställts genom förordning

den 7 december 1945, nr 748, och tillämpats sedan den 1 januari 1946. De i

11 mom. upptagna arvodesbeloppen har gällt sedan den 1 januari 1944.

Till finansdepartementet har inkommit framställningar om vissa ändringar

i 145 § 8 och 11 mom. taxeringsförordningen. Sålunda har länsstyrelsen

i Västerbottens län i skrivelse den 6 februari 1953 hemställt om

sådan ändring av bestämmelserna i 8 mom., att traktamente korame att

utgå såsom för förrättning enligt resereglementet även för sammanträdesdag.

Därjämte borde arvode utgå med samma belopp för dem, som vore

bosatta å sammanträdesorten, som för dem, som vore bosatta utanför densamma.

Arvodet, som varit oförändrat från och med den 1 januari 1946,

borde därvid höjas till minst 20 kronor för sammanträdesdag. Därvid har

länsstyrelsen anfört, att ordförandena och kronoombuden i länets taxeringsnämnder

uttalat starkt missnöje med ersättningsbeloppen. Man hade

framhållit att arvodesbeloppen icke motsvarade skälig ersättning för de

direkta utgifterna för dem, som hade all företaga resa, och ännu mindre

kunde inbegripa ersättning för utebliven arbetsinkomst. Det hade vidare

framhållits, att de ersättningar som utginge såsom arvode för det utförda

taxeringsarbetet icke kunde anses inbegripa någon ersättning för sammanträden

av förevarande slag.

Länsstyrelsen har vidare påtalat vissa inkonsekvenser i de nu gällande

bestämmelserna. Om sammanträde varade i flera dagar, bleve deltagare

från annan ort än sammanträdesorten sämre ställda enligt de nuvarande

ersättningsbestämmelserna än om till dem utgått allenast Iraktamentsersättning

såsom under resdagar. Ersättningens otillräcklighet bleve särskilt

framträdande vid jämförelse mellan de olika arvodena å 15 kronor för

person, bosatt å sammanträdesorten, och 19 kronor för annan, då skillnaden,

4 kronor, framslode som det belopp, som skulle utgöra ersättning för

merkostnaden för uppehälle och logi.

Länsstyrelsen har vidare hemställt om sådan ändring av 145 § 11 mom.

taxeringsförordningen, att ersättningen till ledamöter i prövningsnämnd

skäligen avvägdes i förhållande till de ersättningar enligt 8 inom. som

kunde bli bestämda.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr Wi.

9

Ersättning eller de ändrade grunderna borde enligt länsstyrelsen ulgä

retroaktivt från och med den 1 januari 1953.

I en den It december 1952 dagtecknad skrivelse har länsstyrelsen i

Jämtlands län hemställt, att åtgärder måtte vidtagas i sylle att bereda

ledamot i fastighetsprövningsnämnd och prövningsnämnd en ersättning,

som finge anses vara efter tidsförhållandena och ledamotskapets betydelse

fullt skälig. Länsstyrelsen har såsom skäl för sin framställning påpekat,

att arvodena till dessa ledamöter alltsedan den 1 januari 1944 utgått med

oförändrade belopp. Eftersom särskild traktamentsersättning icke ulginge

för sammanträdesdag, avsåge arvodet att i förekommande fall jämväl utgöra

ersättning för fördyrade levnadskostnader. Emellertid hade de statliga

traktamentena med anledning av penningvärdesförändringen sedan 1944

höjts i betydande mån. Länsstyrelsen vore av den uppfattningen att de nuvarande

arvodena till prövningsnämndsledamöter icke motsvarade den

reella gottgörelse, som man tidigare avsett skola tillkomma ledamot för

tjänstgöring hos sådan nämnd.

Enligt min mening är en omprövning av de i 145 § 8 och 11 mom. taxeringsförordningen

angivna heloppen motiverad med hänsyn till att penningvärdet

förändrats sedan beloppen fastställdes. Jag är dock icke beredd

att föreslå så vittgående ändringar som länsstyrelsen i Västerbottens län

förordat. Följande ändringar synes dock böra genomföras.

Arvodesbeloppen bör vara lika för den, som är bosatt å sammanträdesorten

och annan. Person som är bosatt utom sammanträdesorten bör å

andra sidan äga rätt till ersättning för de merkostnader, som förorsakas

honom, om han — exempelvis på grund av att sammanträdet varar mer än

en dag — måsle övernatta å sammanträdesorten. Jag förordar därför att i

sådant fall traktamente för natt skall utgå enligt bestämmelserna i allmänna

resereglementet. Beträffande resekostnadsersättning och traktamente

för dygn, varunder sammanträde ej hållits, bör någon ändring ej ske av nu

gällande bestämmelser.

Ersättningsbeloppen enligt 8 mom. föreslår jag i överensstämmelse med

det nyss sagda skola utgå efter följande grunder. Arvode bör utgå med 19

kronor för sammanträdesdag. Traktamente för natt bör beräknas efter

traktainentsklass B i allmänna resereglementet och eller samma traktamentsklass

bör, liksom för närvarande, traktamente utgå för dag, då sammanträde

ej hålles. Resekostnadsersättning bör oförändrat åtnjutas enligt

reseklass II i resereglementet.

Arvode till ledamot i fastighetsprövningsnämnd eller prövningsnämnd

synes mig böra utgå med JO kronor om dagen såväl till ledamot som är

boende å sammanträdesorten som till ledamot som är bosatt annorstädes.

Ledamöter av sistnämnda kategori bör dessutom erhålla rätt till traktamente

för natt enligt traktainentsklass A i allmänna resereglementet med

- B i ha n;/ till riksdagens protokoll 1053. / sund. Nr 20''/.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 20i.

15 kronor. För resedagar bör resekostnadsersättning och traktamente liksom

nu utgå enligt rese- och traktamentsklass I A i allmänna resereglementet.

De ändrade bestämmelserna torde höra tillämpas från och med den 1 juli

1953.

III. Ändring i 1 § förordningen den 7 december 1951 om skyldighet för

vissa idkare av jordbruk eller skogsbruk att föra räkenskaper såsom

underlag för taxering.

I förordningen den 7 december 1951 (nr 793) om skyldighet för vissa

idkare av jordbruk eller skogsbruk att föra räkenskaper såsom underlag

för taxering, vilken förordning trätt i kraft den 1 januari 1953, regleras hur

räkenskaper skall föras av idkare av jordbruk eller skogsbruk, som påyrkar

att bli taxerad för inkomst av jordbruksfastighet enligt bokföringsmässiga

grunder. Emellertid är förordningen icke tillämplig å alla idkare

av jordbruk eller skogsbruk. Sålunda är enligt 1 § andra stycket — utom

stat och kommun för vilka bokföringsskyldighet icke ansetts böra föreskrivas

— vissa juridiska personer, nämligen aktiebolag, bolag, som blivit

infört i handelsregistret, och sambruksförening, undantagna från bestämmelserna

i förordningen. Dessa juridiska personer är nämligen samtliga

skyldiga att ha sin bokföring ordnad enligt den allmänna bokföringslagen

av den 31 maj 1929, oavsett om de yrkesmässigt driver rörelse eller ej.

Vid tidpunkten för antagandet av nämnda förordning förelåg icke bokföringsskyldighet

enligt bokföringslagen för ekonomisk lörening, med mindre

föreningen yrkesmässigt bedrev i 1 § bokföringslagen angiven rörelse.

Sedermera har emellertid ändring vidtagits i delta hänseende och från och

med den 1 januari 1953 skall ekonomisk förening, som blivit hos länsstyrelse

införd i föreningsregister, alltid vara underkastad bokföringsskyldighet

enligt bokföringslagen. Sådan förening bör i likhet med aktiebolag icke

vara underkastad föreskrifterna i förordningen den 7 december 1951, nr

793. Jag förordar därför att 1 § andra stycket i förordningen ändras på så

sätt, att nyssnämnda föreningar undantages från skyldighet att föra räkenskaper

enligt förordningen.

IV. Departementschefens hemställan.

I enlighet med vad i det föregående anförts har inom finansdepartementet

upprättats förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 76 § kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370);

2) förordning angående ändrad lydelse av 19 § förordningen den 26

juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj.ts proposition nr 204.

It

3) förordning angående ändrad lydelse av 19 § förordningen den 26

juli 1947 (nr 577) om statlig förmögenhetsskatt;

4) förordning om ändrad lydelse av 145 § 8 och 11 mom. taxeringsförordningen

den 28 september 1928 (nr 379); samt

5) förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 7 december

1951 (nr 793) om skyldighet för vissa idkare av jordbruk eller

skogsbruk att föra räkenskaper såsom underlag för taxering.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj :t

måtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga förenämnda författningsförslag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Karl-Ingmar Edstrand.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1953:48 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad Igdelse av 76 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 s. 1 i texten