Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 13 april 1940 (nr 215) om utrymningshjälp

1953-04-08 · 30 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 30 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:208, Med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 13 april 1940 (nr 215) om utrymningshjälp

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

1

Nr 208.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående ändring i förordningen den 13 april

1940 (nr 215) om utrymningshjälp; given Stockholms

slott den 8 april 1953.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till förordning angående ändring i förordningen

den 13 april 1940 (nr 215) om utrymningshjälp.

GUSTAF ADOLF.

Gunnar Hedlund.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås att i förordningen om utrymningshjälp maximibeloppen

för underhållsbidrag och hyresbidrag skall höjas samt att bland

formerna för naturahjälp skall för visst fall upptagas även personlig utrustning.

1

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 .samt. Nr 208.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 13 april 1940 (nr 215) om utrymningshjälp.

Härigenom förordnas, att 1, 5, 9, 10, 24, 26 och 27 §§ förordningen den

13 april 1940 om utrymningshjälp1

nedan angives.

(Nuvarande lydelse:)

1 §•

Då luftskyddsort eller annat område

utrymmes i anledning av krig

eller krigsfara, må genom statens

försorg utrymningshjälp beredas i

enlighet med bestämmelserna i

denna förordning.

Utrymningshjälp utgår —----

Utrymningshjälp skall----

5 §•

Naturahjälp meddelas genom att

hjälptagaren kostnadsfritt eller till

nedsatt kostnad erhåller resa till eller

från inkvarteringskommunen eller

i nämnda kommun förplågnad,

inkvartering eller sjukvård.

9 §•

Underhållsbidrag, som ej utgår

jämsides med förplägnad in natura,

må för dag högst utgöra för ensam

person, som fyllt sexton år, och för

person, som förestår hushåll, en krona

75 öre samt för annan person,

som fyllt sexton år, en krona och 1

skola erhålla ändrad lydelse på sätt

(Föreslagen lydelse:)

1 §•

Då område utrymmes i anledning

av krig eller krigsfara, må genom

statens försorg utrymningshjälp beredas

i enlighet med bestämmelserna

i denna förordning.

--för återflyttning.

- ■— av fattigvårdssamhälle.

5 §■

Naturahjälp meddelas genom att

hjälptagaren kostnadsfritt eller till

nedsatt kostnad erhåller resa till eller

från inkvarteringskommun eller

i nämnda kommun förplägnad, inkvartering

eller sjukvård eller, där

så av särskild anledning finnes påkallat,

personlig utrustning.

9 §•

Underhållsbidrag, som ej utgår

jämsides med förplägnad in natura,

må för dag högst utgöra för ensam

person, som fyllt sexton år, och för

person, som förestår hushåll, fem

kronor samt för annan person, som

fyllt sexton år, tre kronor och eljest

1 Senaste lydelse av 10 §, se 1942: 523, och av 24 §, se 1941:108.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcijits proposition nr 208.

3

(Nuvarande lydelse:)

eljest 70 öre. Bidraget fastställes

särskilt för varje person.

Åtnjutes förplägnad in natura, må

underhållsbidrag utgå allenast till

person, som fyllt sexton år, samt för

dag utgöra högst 50 öre eller, om

han har att draga försorg om barn,

högst nämnda belopp, ökat med 25

öre för varje barn.

10 §.

Hyresbidrag utgår för gäldande

av kostnaden för nödig bostad i inkvarteringskommunen.

Bidraget må

högst utgöra för ensam person, som

fyllt sexton år, och för person, som

förestår hushåll, 60 öre för dag samt

för annan person 30 öre för dag. Bidrag

till medlemmar i gemensamt

hushåll fastställes för hushållet i

dess helhet. Minskas antalet hushållsmedlemmar,

må det oaktat bidraget

under skälig tid utgå med oförändrat

belopp.

24 §.

Ersättningen för utrymningshjälp

till barn tillhörande utrymd skolklass

utgår med 70 öre för dag. Beloppet

erlägges månadsvis i efterskott.

Kan den underhållsskyldige

icke fullgöra sin betalningsskyldighet,

må den i 31 § angivna nämnden

på ansökan helt eller delvis meddela

honom befrielse därifrån; vid prövning

av sådan ansökan skall vad i

23 § tredje stycket stadgas äga motsvarande

tillämpning. I fråga om

barn, för vilket i händelse utrymning

ej ägt rum barnbidrag eller

bidragsförskott skolat utgå, skall sådan

befrielse utan särskild ansökan

(Föreslagen lydelse:)

två kronor. Bidraget fastställes särskilt

för varje person.

Åtnjutes förplägnad in natura,

må underhållsbidrag utgå allenast

till person, som fyllt sexton år, samt

för dag utgöra högst en krona eller,

om han har att draga försorg om

barn, högst nämnda belopp, ökat

med 50 öre för varje barn.

10 §.

Hyresbidrag utgår för gäldande

av kostnaden för nödig bostad i inkvarteringskommunen.

Bidraget må

högst utgöra för ensam person, som

fyllt sexton år, och för person, som

förestår hushåll, en krona för dag

samt för annan person 50 öre för

dag. Bidrag till medlemmar i gemensamt

hushåll fastställes för hushållet

i dess helhet. Minskas antalet

hushållsmedlemmar, må det oaktat

bidraget under skälig tid utgå med

oförändrat belopp.

24 §.

Ersättningen för utrymningshjälp

till barn tillhörande utrymd skolklass

utgår med två kronor för dag.

Beloppet erlägges månadsvis i efterskott.

Kan den underhållsskyldige

icke fullgöra sin betalningsskyldighet,

må den i 31 § angivna nämnden

på ansökan helt eller delvis meddela

honom befrielse därifrån; vid prövning

av sådan ansökan skall vad i

23 § tredje stycket stadgas äga motsvarande

tillämpning. I fråga om

barn, för vilket i händelse utrymning

ej ägt rum barnbidrag eller bidragsförskott

skolat utgå, skall sådan

befrielse utan särskild ansökan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 208.

(Nuvarande lydelse:)

meddelas den underhållningsskyldige,

dock att beträffande barn, för

vilket bidragsförskott skolat utgå,

vad nu sagts ej gäller barnets fader

eller, där barnet adopterats av makar,

mannen.

26 §.

För naturahjälp------—

Ej heller föreligger ersättningsskyldighet

för sådan utrymningshjälp,

som avses i 16 § andra stycket.

27 §.

Ersättning för förplägnad samt

för därutöver möjligen utgående

underhållsbidrag må sammanlagt ej

bestämmas till högre belopp än som,

därest dylik naturahälp ej erhållits,

skulle kunna hava utgått till hjälptagaren

i underhållsbidrag. För inkvartering

in natura må ej fastställas

högre ersättning än som skulle

kunna hava utgått i hyresbidrag

jämlikt 10 § första stycket.

(Föreslagen lydelse:)

meddelas den underhållningsskyldige,

dock att beträffande barn, för

vilket bidragsförskott skolat utgå,

vad nu sagts ej gäller barnets fader

eller, där barnet adopterats av makar,

mannen.

26 §.

ej ersättningsskyldighet.

Ej heller föreligger ersättningsskyldighet

för sådan utrymningshjälp,

som avses i 16 §.

27 §.

Ersättning för förplägnad samt

för därutöver möjligen utgående underhållsbidrag

må sammanlagt ej

bestämmas till högre belopp än som,

därest dylik naturahjälp ej erhållits,

skulle kunna hava utgått till hjälptagaren

i underhållsbidrag. För inkvartering

in natura må ej fastställas

högre ersättning än som skulle

kunna hava utgått i hyresbidrag

jämlikt 10 §.

Denna förordning träder i kraft

den 1 juli 1953.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

5

Utdrag av protokollet över inrikesårenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

8 april 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,

Andersson, Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell, Nordenstam.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund, anmäler efter gemensam

beredning med cheferna för försvars-, social- och finansdepartementen

fråga angående ändring av förordningen den 13 april 1940 (nr 215)

om utrymningshjälp, m. m., samt anför.

Inledning.

Sedan Kungl. Maj:t den 30 juni 1952 uppdragit åt civilförsvarsstyrelsen

att verkställa översyn av de i förordningen den 13 april 1940 om utrymningshjälp

ingående bestämmelserna om kontanthjälpens storlek och utrymningshjälpens

handhavande ävensom att utreda därmed sammanhängande frågor,

har styrelsen i skrivelse den 10 november 1952 anmält att utredningen

verkställts och redovisat resultatet av densamma samt framlagt förslag till

vissa författningsändringar. Utredningen har verkställts i samråd med en

inom socialdepartementet pågående utredning om ändrade bestämmelser

angående socialvården i krig.

Över civilförsvarsstyrelsens skrivelse och författningsförslag har efter

remiss yttranden inhämtats från socialstyrelsen, statskontoret, chefen för

försvarsstaben, överståthållarämbetet samt länsstyrelserna i Stockholms,

Kronoberg, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Värmlands och Västernorrlands

län. överståthållarämbetet har bifogat yttranden av Stockholms stadskollegium

och civilförsvarschefen i Stockholms civilförsvarsområde. Vid

länsstyrelsernas remissvar har fogats särskilda yttranden av civilförsvarscheferna

i Malmö, Ystads och Göteborgs civilförsvarsområden, inkvarteringscheferna

i Göteborgs södra och norra inkvarteringsområden, statens

fattigvårds- och barnavårdskonsulent i I distriktet samt Stockholms läns

socialvårdsförbund. Vidare har efter remiss yttranden avgivits av styrelserna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kangl. Mcij:ts proposition nr 208.

för svenska landskommunernas förbund och svenska stadsförbundet samt

av svenska socialvårdsförbundet.

Jag anhåller nu att få ta upp ifrågavarande spörsmål till närmare behandling.

Gällande bestämmelser.

Enligt 34 § civilförsvarslagen den 15 juli 1944 (nr 536) äger

Kungl. Maj :t (eller den myndighet Kungl. Maj:t bestämmer) att vid krig eller

krigsfara uppmana eller ålägga bl. a. invånare inom område, som blivit

eller kan antas bli utsatt för fientlig verksamhet, att lämna sin bostad och

under viss tid uppehålla sig utom angivet område. Detta benämnes i lagen

utrymning. I 36 § samma lag stadgas, att inom civilförsvarsområde skall

vidtas åtgärder för inkvartering och utspisning av samt annat bistånd åt

dem, som blivit i behov därav i anledning av krigsskada eller utrymning

eller andra med krig eller krigsfara sammanhängande förhållanden.

1 § förordningen o in utrymningshjälp innehåller till

en början den grundläggande bestämmelsen, att då område utrymmes med

anledning av krig eller krigsfara, må genom statens försorg utrymningshjälp

beredas i enlighet med bestämmelserna i förordningen. Sådan hjälp

utgår antingen in natura (naturahjälp) eller kontant (kontanthjälp) och

får avse den tid utrymningen varar ävensom den tid, som efter utrymningens

upphörande skäligen åtgår för återflyttning.

Utrymningshjälp kan utgå till person inom befolkningsgrupp, som blivit

i vederbörlig ordning ålagd eller uppmanad till utrymning (3 §). Emellertid

får utrymningshjälp som regel meddelas endast i den mån den hjälpsökande

kan antas sakna tillgång att betala utgifterna för det eller de ändamål, som

skall tillgodoses genom den sökta utrymningshjälpen, eller efter utgifternas

betalande skulle komma att sakna nödiga medel till underhåll för sig och de

sina. Undantag från regeln om behovsprövning gäller bl. a. beträffande utrymningshjälp

för den första tiden efter utrymningen, i huvudsak de första

14 dagarna efter ankomsten till inkvarteringskommunen. (4 §).

Naturahjälp meddelas genom att hjälptagaren kostnadsfritt eller till nedsatt

kostnad får resa, förplägnad, inkvartering eller sjukvård (5 §).

Kontanthjälp utgöres av resebidrag, underhållsbidrag, hyresbidrag och

sjukbidrag (7 §). Underhållsbidrag, som ej utgår jämsides med förplägnad

in natura, är maximerat till vissa belopp per dag, nämligen för ensam person,

som fyllt 16 år, och för person, som förestår hushåll, högst 1 krona 75 öre,

samt för annan person, som fyllt 16 år, högst 1 krona och eljest högst 70

öre. Bidraget fastställes särskilt för varje person (9 § första stycket). —

Underhållsbidrag, som åtnjutes jämsides med förplägnad in natura, är

också maximerat och kan utgå endast till person som fyllt 16 år. Det högsta

beloppet för dag är bestämt till 50 öre eller, beträffande den, som har att

dra försorg om barn, högst 50 öre, ökat med 25 öre för varje barn (9 §

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kunyl. Maj:ta proposition nr 208.

andra stycket). — Hyresbidrag utgår till kostnaden för nödig bostad i inkvarteringskommunen.

Bidraget får högst utgöra för ensam person, som

fyllt sexton år, och för person, som förestår hushåll, 60 öre för dag samt för

annan person 30 öre för dag (10 §).

I 13—22 §§ lämnas föreskrifter om utrymningshjälpens handhavande

in. in. Den centrala ledningen och övervakningen av frågor om utrymningshjälp

och om förberedande åtgärder härför utövas av civilförsvar sstyrelsen.

De lokala åtgärderna beträffande utrymningshjälpens förberedande och

handhavande ombesörjes inom varje civilförsvarsområde av civilförsvarschefen

under närmare tillsyn av länsstyrelsen, som även kan delegera de

civilförsvarschefen tillkommande befogenheterna på annan (13 §). — Den,

som vill erhålla resa in natura eller resebidrag eller som för de första 14

dagarna efter ankomsten till inkvarteringskommunen önskar annan utrymningshjälp,

har att göra anmälan därom till vederbörande civilförsvar schef.

I detta fall gäller som förut nämnts icke regeln om behovsprövning. Civilförsvarsstyrelsen

kan på framställning av civilförsvarschef medge förlängning

av den tid på fjorton dagar, under vilken utrymningshjälp får meddelas

redan efter anmälan (14 §). Om någon i annat fall än nyss sagts önskar

erhålla utrymningshjälp, har han att göra ansökan därom hos civilförsvarsnämnden

i inkvarteringskommunen. Vid ansökningen skall som regel vara

fogad en på heder och samvete avgiven deklaration rörande sökandens ekonomiska

förhållanden (15 §).

Om skyldighet att utge ersättning för utrymningshjälp handlar 23—34 §§.

Bl. a. är den, som fått utrymningshjälp för de första 14 dagarna efter ankomsten

till inkvarteringskommunen (eller för den ytterligare tid, varmed

förlängning medgivits) skyldig att ersätta statsverket vad han mottagit, om

han icke gjort ansökan om hjälp för tiden därefter eller sådan ansökan icke

bifallits (23 § första stycket a). Vidare föreligger ersättningsskyldighet beträffande

utrymningshjälp till barn, som tillhör utrymd skolklass (23 §

första stycket b). I sistnämnda fall är ersättningens belopp bestämt till 70

öre för dag (24 §), och skyldigheten åvilar barnets föräldrar eller adoptant.

Ersättningsskyldigheten får i intet fall göras gällande, om den mot vilken

anspråket riktas kan antas sakna nödiga medel till underhåll för sig och

de sina (23 § tredje stycket).

I 35 § meddelas vissa ansvarsbestämmelser och i 36—39 §§ lämnas föreskrifter

angående besvär över beslut om utrymningshjälp eller om ersättningsskyldighet

därför.

I 40 § första stycket föreskrives, att vad i förordningen stadgas om utrymningshjälp

vid bortflyttning skall i tillämpliga delar gälla även vid

omflyttning inom viss kommun. Andra stycket av samma paragraf föreskriver,

att Kungl. Maj:t äger förordna att utrymningshjälp skall utgå

och bestämmelserna om sådan hjälp helt eller delvis vara tillämpliga i

andra fall än förut i förordningen är sagt. Enligt 42 § meddelas erforder
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 208.

liga bestämmelser rörande förordningens tillämpning av Kungl. Maj :t eller,

efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av civilförsvarsstyrelsen.

Civilförsvarsstyrelsens förslag.

I sin skrivelse den 10 november 1952 erinrar civilförsvarsstyrelsen inledningsvis,

att förordningen om utrymningshjälp senast ändrats år 1944

i samband med den då företagna omorganisationen av civilförsvaret och

att föredragande departementschefen därvid anförde, att frågan om socialvården

under krig då var under utredning av krigshjälpssakkunniga, vilka

förväntades komma att framlägga förslag även till gränsdragning mellan

civilförsvarsmyndigheternas och socialvårdsorganens uppgifter i förevarande

hänseende. Styrelsen framhåller vidare, att krigshjälpssakkunniga den 7

september 1944 avgivit en promemoria angående socialvården under krig

(SOU 1944:40), men att denna icke lett till författningsändringar och att

den inom socialdepartementet pågående fortsatta utredningen i samma

ämne ännu ej avslutats.

Styrelsen fortsätter.

Såsom krigshjälpssakkunniga i sin utredning framhållit, föreligger ett

oavvisligt behov att förenkla de mångskiftande sociala hjälpformerna och

att därvid i görligaste mån decentralisera och koncentrera hjälpverksamheten

till de kommunala organen. Visserligen torde de rättsliga förutsättningarna

redan nu föreligga att i ett aktuellt läge med stöd av den administrativa

fullmaktslagen åstadkomma denna decentralisering och koncentrering,

men av praktiska skäl synes lämpligare med författningsföreskrifter,

som i god tid före deras tillämpning lämna besked om organisationsformerna.

Civilförsvarsstyrelsen framhåller, att den vid sitt ställningstagande till

ifrågavarande problem utgår från den förutsättningen att hela frågekomplexet

om socialvården i krig inom överskådlig tid upptas till prövning

samt att den anbefallda översynen av utrymningshjälpsförordningens bestämmelser

till följd härav närmast avser ett provisorium för att bota de

mera påtagliga brister, som nu vidlåder författningen.

Vad först angår kretsen av dem, som enligt förordningen

kan beredas utrymningshjälp, hänvisar civilförsvarsstyrelsen

bl. a. till 40 § andra stycket, enligt vilket Kungl. Maj :t som

nämnts äger förordna, att utrymningshjälp skall utgå även i andra fall

än som direkt angivits i förordningen, d. v. s. även till andra än evakuerade.

Styrelsen anför vidare.

Såsom framgår av departementschefens yttrande i propositionen nr

148/1940 s. 85—86 avser denna bestämmelse att möjliggöra utrymningshjälp

exempelvis till flyktingar vid en större flyktingström till vårt land.

Hinder synes icke föreligga för Kungl. Maj :t att med stöd av ifrågavarande

författningsföreskrift medgiva utrymningshjälp även åt utbombade eller

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kuriyl. Maj:ts proposition nr 208.

åt personer, vilkas bostäder på grund av okreverade bomber gjorts obeboeliga

i avbidan på bombernas desarmering. Emellertid torde dessa personers

rätt till utrymningshjälp i viss utsträckning böra regleras i författningen.

I fråga om hjälpbehovet föreligger ingen principiell skillnad mellan

evakuerade och utbombade: I båda fallen gäller det personer, som

genom krigshandlingar eller befarade sådana blivit hemlösa och därför

måste anlita myndigheternas bistånd i såväl organisatoriskt som ekonomiskt

avseende. Visserligen är utrymningen till sin karaktär en mera tillfällig

företeelse, enär de evakuerade snarast möjligt skola återflytta till

sina hemorter, men evakueringstiden kan dock komma att omfatta månader

och år. Under varje förhållande kan denna åtskillnad mellan evakuerade

och utbombade icke motivera olika slag av hjälpåtgärder under

den första tid, de äro i behov av hjälp, även om den behovsprövade långtidshjälpen

för de två kategorierna möjligen finnes böra konstrueras på

olika sätt. Härtill kommer, att det ofta torde bliva svårt att avgöra huruvida

de enskilda hjälpbehövande äro att betrakta som evakuerade eller

utbombade.

Sammanfattningsvis anför civilförsvarsstyrelsen följande: Styrelsen finner

det angeläget att i författningen klart och otvetydigt utsäges, att den

där angivna ekonomiska hjälpen kan tillkomma icke blott evakuerade

utan även utbombade, de senare dock endast under de första 14 dagarna.

De utbombades hjälpbehov för tiden därefter torde böra närmare övervägas

i samband med de bestämmelser, som kommer att utfärdas på

grundval av den pågående översynen av socialvården under krig.

Enligt det av styrelsen upprättade utkastet till författningsändringar

skall utrymningshjälp få utgå även till den, vars bostad på grund av krigshandlingar

icke kan nyttjas för sitt ändamål, och därvid få avse de första

14 dagarna efter det avflyttningen skett.

Styrelsen anmärker, att med denna utsträckning av förordningens tilllämpningsområde

hjälpformens benämning måhända synes något oegentlig.

Då det emellertid här närmast gäller ett provisorium i avvaktan på

en särskild författning om den sociala hjälpverksamheten i allmänhet under

krig, torde enligt styrelsens mening med ändring av benämningen kunna

anstå.

Beträffande utrymningshjälpens omfattning anmärker civilförsvarsstyrelsen,

att enligt förordningens nuvarande bestämmelser de hjälpbehövande

varken förses med personlig utrustning in natura eller med

kontanthjälp för detta ändamål. Styrelsen gör därvid gällande, att underhållsbidragets

relativt låga kontantbelopp avser alt täcka endast förplägnadsbehovet

och för övrigt icke förslår till andra nödvändiga personliga

utgifter, exempelvis till kläder och till ofrånkomlig hygienisk utrustning.

Styrelsen fortsätter.

Visserligen bör utrustningen i regel anskaffas av de evakuerade och utbombade

själva och bör tillika hemortskommunen finna det angeläget att

häröver utöva viss tillsyn och därvid bispringa. Men omständigheterna

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

kunna dock vara sådana, att detta icke låter sig göra och att utrustningen

därför måste anskaffas å den ort, dit de hjälpbehövande ankomma. Anledningen

till att utrymningshjälpsförordningen icke upptar bestämmelser om

hjälp till personlig utrustning torde vara, att man vid dess tillkomst år

1940 räknade med att de evakuerade själva i allmänhet skulle ha tid och

tillfälle att själva ombesörja sin utrustning och att erforderliga utrustningspersedlar

dessutom skulle kunna tillhandahållas genom insamlingar,

organiserade av frivilliga hjälporganisationer. Vidare torde ha inverkat,

att civilförsvaret då i princip var en kommunal angelägenhet, och när

kostnaderna för tillgodoseendet av de evakuerades hjälpbehov genom förordningen

i vissa avseenden överflyttades från kommunerna till statsverket,

ville man i görligaste mån begränsa kostnadsöverflyttningens omfattning.

I detta sammanhang torde få hänvisas till departementschefens uttalande

(prop. nr 148/1940 s. 43), att anstalter böra vidtagas av utrymningskommunen

för att, i den mån det medhinnes, tillse, att de med utrymningstransport

medföljande äro så utrustade, att de kunna motstå resans eventuella

klimatiska besvärligheter och att de icke omedelbart efter framkomsten

nödgas anlita inkvarteringsmyndighetens hjälp till sin utrustning;

med hänsyn till svårigheten att på förhand fixera utrymningskommunens

skyldigheter i detta hänseende och då det av praktiska skäl torde vara

olämpligt att ålägga utrymningskommunen något kostnadsansvar för den

utrustning, som lämnas å inkvarteringsorten, ansåg departementschefen,

att något åläggande för utrymningskommunen i nu ifrågavarande avseende

icke borde författningsvis fastställas.

Styrelsen framhåller, att förhållandena sedan år 1940 ändrats väsentligt.

Erfarenheterna ha nämligen tydligt givit vid handen, att man icke kan

utgå ifrån att berörda personer regelmässigt skola vara i stånd att förse

sig med tillräcklig utrustning; även då den ekonomiska möjligheten föreligger,

torde den brådska och de — trots allt förutseende — kaotiska förhållandena

icke sällan omöjliggöra en tillfredsställande utrustning. Särskilt

gäller detta de utbombade, vilka kunna antagas ha fått hela sitt hem och

därmed också sina kläder i större eller mindre grad förstörda. I de fall,

då det icke gäller en planenligt frivillig eller obligatorisk utrymning utan

samband med föregående eller nära förestående fientlig krigsverksamhet,

utan i stället en brådskande evakuering under överhängande livsfara, torde

den personliga utrustning, som då medföres, i allmänhet vara alldeles

otillfredsställande. Härtill kommer att utrustningen är utsatt för en väsentligt

högre grad av förslitning under de ofta rätt primitiva förhållanden,

vari de förflyttade nödgas leva. Erfarenheten särskilt från den finska

flyktingströmmen under kriget lämnar eklatanta bevis härpå.

Vidare behandlar styrelsen de frivilliga hjälporganisationernas insatser

för att skaffa bl. a. klädespersedlar och erinrar därvid att dessa insatser

under kriget var betydande.

Hjälparbetet bedrevs emellertid då under jämförelsevis lugna och ordnade

förhållanden. Det torde skäligen kunna antagas, att denna frivillighjälp

icke kan nå tillnärmelsevis samma omfattning, om vårt land blir

indraget i krig och utsatt för förödande krigsskador, trots att behovet av

aktuell hjälp då måste bli mångdubbelt större. Man lärer sålunda i ett

dylikt läge icke kunna i tillräcklig omfattning repliera på frivilligarbetet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr SOS.

Styrelsen åberopar, att civilförsvaret genom 1944 års lagstiftning i ämnet

förstatligats och att kostnaderna för civilförsvaret i regel gäldas av statsmedel.

Under dessa förhållanden finner styrelsen intet principiellt hinder

böra möta mot att nu utsträcka den statliga sociala hjälpverksamheten

till att omfatta även ett tillgodoseende av evakuerades och utbombades

behov av personlig utrustning. I detta sammanhang framhåller styrelsen

slutligen, att den skyldighet, som enligt 36 § civilförsvarslagen åligger civilförsvarsmyndigheterna

i organisatoriskt hänseende, avser även de nödlidandes

personliga utrustning. Konsekvensen synes enligt styrelsens mening

bjuda, att kostnaderna härför gäldas av statsmedel.

Civilförsvarsstyrelsen föreslår, att i 5 § förordningen om utrymningshjälp

såsom en form av naturahjälp skall angivas även personlig utrustning.

Angående kontanthjälpens storlek erinrar civilförsvarsstyrelsen

till en början, att resebidrag och sjukvårdsbidrag utgår med de

faktiska kostnaderna för ändamålen i fråga och att bestämmelserna om

dessa bidragsformer därför ej behöver justeras. Så är däremot enligt

styrelsens mening fallet med underhålls- och hyresbidragen.

Styrelsen framhåller, att de i 9 § första stycket stadgade maximibeloppen

för underhållsbidrag, som ej utgår jämsides med förplägnad in

natura, till en början överensstämde med maximibeloppen för den enligt

krigsfamiljebidragsförordningen den 17 april 1940, nr 223, utgående familjepenningen

i lägsta ortsgrupp, men att familjepenningens belopp sedermera

successivt höjts. Därvid hänvisar styrelsen till förordningen den 16 mars

1951, nr 117, om ändring i familjebidragsförordningen den 29 mars 1946,

nr 99, in. in., och åberopar att familjepenningen enligt denna ändring

maximerats till följande belopp för dag.

1) för hustru och frånskild hustru ävensom — därest värnpliktig icke

sammanlever med hustru eller hustrun, med vilken han sammanlever, är

arbetsoförmögen - för annan familjemedlem som förestår hemmet åt

värnpliktig med hemmavarande familjemedlem under 16 år kronor 3: 75;

2) för annan familjemedlem över 16 år än som avses under 1) kronor

2: - ;

3) för annan familjemedlem under 16 år än som avses under 1) kronor

1: 50.

Styrelsen anmärker, att dessa belopp avser riket i dess helhet utan avseende

på dyrortsgrupp.

Vidare anför styrelsen.

Medan familjepenningen är avsedd för den värnpliktiges familjemedlemmars

livsuppehälle, alltså även för anskaffande och underhåll av personlig

utrustning, torde underhållsbidraget icke kunna avse annat än kostnaden

för erforderlig förplägnad, d. v. s. underhållsbidraget utgör en motsvarighet

till understödsformen förplägnad in natura. Det torde vara uppenbart

att —- med hänsyn till penningvärdets fall de nu föreskrivna maximi
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

beloppen för underhållsbidraget äro alldeles otillräckliga även för ett synnerligen

torftigt kosthåll. Redan ur denna synpunkt får därför en relativt

avsevärd förhöjning av beloppen anses motiverad. Härtill kommer dessutom,

att underhållsbidraget i likhet med familjepenningen bör inkludera

bidrag för den personliga utrustningen.

Styrelsen finner det ligga närmast till hands att vid bestämmande av

underhållsbidragets maximibelopp anknyta till familjebidragsförordningen.

Såsom ovan angivits har överensstämmelse tidigare rått i fråga om

underhållsbidragets och familjepenningens maximibelopp och som de båda

understödsformernas ändamål bör vara likartat, synes ingen anledning

föreligga att för dem stipulera olika belopp. Möjligen skulle det finnas

skäl att låta underhållsbidraget något överstiga familjepenningens, eftersom

levnadskostnaderna torde bliva i viss mån fördyrade vid vistelse utom

hemorten, även om den nya vistelseorten blir förlagd till landsbygden eller

mindre samhällen; denna omständighet synes dock ej böra tillerkännas

större betydelse i annat avseende än som ytterligare motivering för att

underhållsbidraget icke fixeras till lägre belopp än familjepenningen. Vidare

må framhållas, att det måste framstå som orättvist och därför för rättskänslan

stötande, därest understödet till familjen utgår med olika belopp

beroende på den i fråga om hjälpbehovet i detta fall ovidkommande omständigheten

huruvida familjeförsörjaren är inkallad till militärtjänst eller

ej. Dessa synpunkter torde också ha varit anledningen till departementschefens

i prop. 148/1940 s. 53 uttalade mening, att familjepenningens och

underhållsbidragets storlek bör överensstämma med varandra. Civilförsvarsstyrelsen

delar denna uppfattning.

Beträffande bestämmelsernas utformning anför styrelsen, att det kan

ifrågasättas huruvida maximibeloppen med hänsyn till penningvärdets fluktuationer

lämpligen bör, som nu är fallet, fixeras i författningen. Ett alternativ

vore bemyndigande för Kungl. Maj:t att allt efter förskjutningar i

levnadskostnader bestämma bidragsbeloppen inom en viss ram. Styrelsen

fortsätter.

Denna fråga var uppe till bedömande vid utrynmingsförordningens antagande,

därvid departementschefen gick in för det förstnämnda alternativet

under hänvisning till att beloppens storlek funnos fixerade i åtskillig

sociallagstiftning, däribland familjebidragsförordningen, samt en

ändring av maxima på grund av inträffade prisnivåförskjutningar borde

ske med riksdagens medverkan.

Styrelsen delar denna uppfattning och framhåller, att om underhållsbidragets

maximibelopp enligt vad styrelsen förordar överensstämmer med

familjepenningens, synes av praktiska skäl i utrymningshjälpsförordningen

böra upptas en bestämmelse härom och de fixerade beloppen sålunda utgå

ur författningstexten. En av levnadskostnaderna betingad förskjutning av

dessa belopps storlek skulle härigenom behöva medföra ändring endast i

familjebidragsförordningen.

Enligt styrelsens förslag skulle alltså bestämmelsen formuleras så att

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 208.

13

underhållsbidrag, som ej utgår jämsides med förplägnad in natura, må

utgå med högst de belopp, varmed familjepenning enligt familjebidragsförordningen

kan åtnjutas.

I fråga om underhållsbidrag, som åtnjutes jämsides med förplägnad in

natura, anför styrelsen, att även dessa bidrag torde böra höjas, därvid hänsyn

bör tas ej blott till penningvärdets fall utan även till den omständigheten,

att underhållsbidraget bör möjliggöra anskaffning och underhåll av

personlig utrustning. Då maximibeloppet för underhållsbidraget i det fall,

förplägnad in natura icke åtnjutes, nu föreslagits ungefär fördubblat, synes

enligt styrelsens mening konsekvensen kräva, att beloppen för ifrågavarande

bidrag fördubblas och sålunda bestämmes till 1 krona, respektive

50 öre.

Vad härefter angår hyresbidraget finner styrelsen uppenbart, att även

dess maximibelopp är för små. Styrelsen anför.

Visserligen lärer väl en statlig hyresreglering förhindra alltför höga

priser på bostadsutrymmena, men åtminstone den nu gällande regleringen

avser blott större och i vissa fall medelstora tätorter. Och bortsett från den

hyresstegring, som kan ske på grund av den ökade efterfrågan på bostäder

i händelse av en större tillströmning av evakuerade och utbombade, torde

de stipulerade bidragen icke förslå till kostnaden för även en mycket enkel

bostad. En höjning av hyresbidraget torde därför vara väl motiverad.

Styrelsen framhåller emellertid, att fasta hållpunkter saknas för att

bedöma bidragets storlek. En fördubbling även i detta fall kunde måhända

anses skälig. Enär en så avsevärd höjning möjligen kunde A^erksamt bidra

till stegring av hyrespriserna i de aktuella orterna, torde höjningen av

maximibeloppen enligt styrelsens mening dock böra inskränkas till 1 krona,

respektive 50 öre.

I samband härmed behandlar styrelsen även frågan om ersättning för

utrymningshjälp till barn, tillhörande utrymd skolklass, och förklarar att

skälig anledning synes föreligga att höja beloppet 70 öre till det dubbla,

1 krona 40 öre.

Beträffande utrym ningshjälpens handha vande erinrar

styrelsen till eu början, att ärenden rörande den behovsprövade utrymningshjälpen

för närvarande skall behandlas av civilförsvarsnämnderna,

och framhåller att det enligt styrelsens mening kan övervägas, om denna

organisationsform är den mest ändamålsenliga. Styrelsen anför.

I prop. nr 268/1944 hade departementschefen föreslagit, att prövningen

av samtliga utrymningshjälpsfrågor skulle ankomma på civilförsvarschefen.

Vid ärendets handläggning i riksdagens andra särskilda utskott stannade

utskottet emellertid vid detta uttalande: Det vore av stor vikt att planläggnings-

och förberedelsearbetet i fråga om inkvartering och lämnande

av annan hjälp åt evakuerade och utbombade i botteninstansen bedreves i

nära samråd med civilförsvarsnämnderna, som måste förutsättas komma

att representera den största sakkunskapen, när det gällde sådana frågor som

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

ordnande av enskild inkvartering och dylikt och därför borde tillerkännas

visst inflytande. Medan på allmänna civilförsvaret måste ankomma att

genomföra de planlagda åtgärderna, åtminstone när det gällde det första

omhändertagandet av utbombade eller evakuerade, borde med fördel kunna

överlämnas åt de kommunala organen att lämna mera långvarig hjälp.

Frågan om efter vilka grunder en sådan uppdelning av hjälpåtgärderna på

olika organ borde ske vore för det dåvarande föremål för prövning av

krigshjälpssakkunniga. I avbidan på resultatet av denna utredning ansåge

sig utskottet icke böra framställa något annat förslag härutinnan än att

den behovsprövning, som enligt utrymningshjälpsförordningen skulle föregå

lämnandet av mera långvarigt understöd, skulle ankomma på civilförsvarsnämnden.

Med anledning härav förordade utskottet den ändring i Kungl.

Maj :ts förslag, som sedan upptogs i författningen.

Styrelsen förklarar, att det framför allt ur kameral synpunkt skulle

innebära fördelar att överföra handhavandet av utrymningshjälpen till

civilförsvarschefen, som ansvarar för civilförsvarets utbetalningar i övrigt.

Med hänsyn till att behovsprövning här skall äga rum, kan det emellertid

ifrågasättas om civilförsvarschefen är bäst lämpad för uppgiften. Styrelsen

vill därför ej nu föreslå ett sådant överförande.

I fråga om civilförsvarsnämndens reella kompetens att sköta behovsprövningen

anför styrelsen.

I varje kommun skall finnas en civilförsvarsnäinnd med uppgift att

handhava de kommunen med avseende å civilförsvaret åvilande uppgifterna.

Därest särskild civilförsvarsnämnd icke tillsättes, skall i stad drätselkammare

och på landet kommunalnämnden vara civilförsvarsnämnd, kommun

dock obetaget att åt annat kommunalt organ uppdraga att vara civilförsvarsnämnd.

Har kommunalförbund bildats för civilförsvarsändamål,

må förbundsdirektionen utgöra civilförsvarsnämnd för de i förbundet ingående

kommunerna. Särskild civilförsvarsnämnd skall bestå av 3 eller 5

ledamöter, av vilka minst en skall vara kvinna. Den utses av stads- resp.

kommunalfullmäktige. Varken drätselkammare, kommunalnämnd eller särskild

civilförsvarsnämnd i dess nuvarande sammansättning äger någon

erfarenhet av behovsprövning i samband med social hjälpverksamhet. Deras

verksamhet berör helt andra områden av den offentliga verksamheten, och

för dem måste de ärenden, som avses i utrymningshjälpsförordningen, därför

framstå som helt främmande. Vådan av att under sådana omständigheter

anförtro den behovsprövade utrymningshjälpen åt dessa kommunala

organ framstår än klarare, om man beaktar, att ett överväldigande stort

antal ärenden av svårbedömlig natur helt plötsligt kan uppkomma och

snabbt måste avgöras. För att organisationen särskilt under sådana förhållanden

skall kunna fungera tillfredsställande måste det villkoret uppställas,

att organet besitter erfarenhet och rutin på området.

Styrelsen förklarar, att eftersom behovsprövningen bör ankomma på ett

lokalt kommunalt organ, synes valet endast kunna stå mellan annan kommunal

myndighet än civilförsvarsnämnd — därvid blott familjebidragsnämnden,

fattigvårdsstyrelsen och pensionsnämnden, som samtliga har sin

verksamhet inriktad på behovsprövning, eller utrymningshjälpsnämnden

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 208. 15

kan komma ifråga — eller att förstärka civilförsvarsnäinnden med nödig

sakkunskap.

Beträffande familjebidragsnämnden anför styrelsen.

Till förmån för fainiljebidragsnämnden talar den omständigheten, att

denna nämnd redan nu handhar arbetsuppgifter, vilka äro likartade med

ifrågavarande. Om fainiljebidragsnämnden anförtros utrymningshjälpsfrågorna

uppnås vidare en viss avvägning mellan denna hjälpfonn och familjebidragen.

Emellertid synes förtjänt av beaktande, dels att familjebidragsnämnderna

särskilt i de folkrikare kommunerna vid ett krig torde bliva så

tyngda av trängande arbete med familjebidragsfrågor, att de måhända icke

böra belastas även med prövningen av utrymningshjälpsproblem, och dels

att statsrådet och chefen för försvarsdepartementet anmält sin avsikt att

föranstalta om utredning angående de åtgärder av social och ekonomisk

natur för de inkallade och deras anhöriga, som kunna bliva erforderliga i

ett krigsläge (prop. nr 17/1951); det får därför icke anses uteslutet, att en

förändrad gestaltning av familjebidragets organ kommer att åvägabringas

och att det därvid icke anses lämpligt att anförtro detta organ även utrymningshjälpens

handhavande.

I fråga om pensionsnämnden framhåller styrelsen, att denna visserligen

sysslar med behovsfrågor men att dess ärenden är av helt annan natur än

de nu förevarande. Det torde därför enligt styrelsens mening kunna ifrågasättas

om frågorna rörande utrymningshjälp bör ankomma på pensionsnämnden.

Angående fattigvårdsstyrelsen yttrar civilförsvarsstyrelsen.

Fattigvårdsstyrelsen besitter utan tvivel god reell kompetens beträffande

behovsprövning, varför ur denna synpunkt detta kommunala organ synes

kunna anförtros utryinningshjälpens handhavande. Emellertid tala psykologiska

skäl emot en sådan anordning: Sedan gammalt anses ett understöd

från fattigvårdens organ vara av diskriminerande natur, varför en viss motvilja

råder mot att anlita socialhjälp därifrån. Största hänsyn bör tagas till

denna omständighet särskilt om vårt land blir utsatt för påfrestningarna

av ett krig, då det är av vital betydelse att andan bland befolkningen är den

bästa möjliga.

Slutligen diskuterar civilförsvarsstyrelsen även utrymningshjälpsnämndernas

lämplighet.

Utrymningshjälpsnämnd tillsättes efter civilförsvarsstyrelsens bestämmande

i de kommuner varifrån utrymning beräknas komma att ske, och

i nämnden skall erfarenhet på hehovsprövningens område vara företrädd.

Nämnden har till uppgift att upptaga och pröva frågor om skyldighet att

utgiva ersättning för utrymningshjälp och om befrielse från sådan skyldighet.

I och för sig torde intet vara att erinra mot nämndens reella kompetens

att pröva frågor jämväl i vad avser utgivande av utrymningshjälp.

Men då dessa nämnder icke äro avsedda för inkvarteringskommunerna

samt den rika floran av kommunala organ på socialvårdens område icke

utan tvingande skäl synes böra utökas med ännu ett, anser civilförsvarsstyrelsen

sig icke heller kunna förorda, att behovsprövningen av utrymningshjälpen

anförtros detta organ.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

Sammanfattningsvis anför civilförsvarsstyrelsen, att den —- på nu anförda

skäl och då i den provisoriska lagstiftningen minsta möjliga avsteg

bör göras från nu gällande föreskrifter — finner sig böra föreslå, att behovsprövningen

alltjämt skall tillkomma civilförsvarsnämnden, dock endast

under förutsättning att nämnden vid handläggning av utrymningshjälpsärenden

förstärkes med en ledamot med erfarenhet på den sociala

behovsprövningens område, lämpligen en person, som är ledamot av

kommunens fattigvårdsstyrelse. Härvid förutsätter civilförsvarsstyrelsen en

sådan kommunal förvaltningsorganisation, att fattigvårdsstyrelsens personal-

och materielresurser ställes till civilförsvarsnämndens förfogande i

erforderlig utsträckning.

Vad civilförsvarsstyrelsen sålunda i olika hänseenden förordat har kommit

till uttryck i de tidigare nämnda förslagen till författningsändringar,

vilka som bil. A och B fogas vid protokollet i detta ärende.

Remissyttranden över förslaget.

Civilförsvarsstyrelsens förslag till ändringar i förordningen om utrymningshjälp

har av remissinstanserna i allmänhet lämnats utan allvarligare

erinringar och har i flera fall betecknats som välbetänkta och välmotiverade.

Samtidigt har emellertid från åtskilliga håll starkt betonats, att det

här endast är fråga om ett provisorium. Inkvarteringsschefen i Göteborgs

södra inkvarteringsområde finner det beklagligt att frågan om krigshjälp

icke upptagits till prövning i sin helhet och avstyrker i första hand, att provisoriska

bestämmelser nu utfärdas. Civilförsvarschefen i Göteborgs civilförsvarsområde

finner — eftersom de föreslagna ändringarna är avsedda

endast som ett provisorium i avvaktan på att hela frågekomplexet om socialvården

i krig tas upp till prövning — intet att erinra, även om det med

hänsyn till planläggningsarbetet varit önskvärt att hela frågan reglerats

nu och i ett sammanhang. Länsstyrelsen i Stockholms län understryker angelägenheten

av att den inom socialdepartementet pågående utredningen

om socialvården i krig snarast möjligt slutföres och framhåller, att innan

resultatet av denna utredning föreligger länsstyrelsens möjligheter att

åstadkomma något förberedelsearbete på detta område torde vara ganska

begränsade. Civilf örsvarschef en i Malmö civilförsvarsområde anser, att ett

genomförande av det föreliggande förslaget torde komma att avhjälpa

de mest påtagliga bristerna i den nuvarande förordningen om utrymningshjälp,

medan en del spörsmål fortfarande kommer att kvarstå olösta. Då

det endast är fråga om ett provisorium, synes förslaget i sin nuvarande

form böra läggas till grund för en revision av förordningen.

På en punkt, nämligen ifråga om förslaget att behovsprövningen angående

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

utrymningshjälp skall ankomma på civilförsvar snämnden i förstärkt sammansättning,

är meningarna bland remissinstanserna mycket delade.

Jag övergår nu till att närmare redogöra för remissinstansernas inställning

till de olika huvudpunkterna av civilförsvarsstyrelsens förslag.

Vad först angår förslaget att vidga kretsen av dem, som enligt

förordningen kan beredas utrymningshjälp, till att uttryckligen

omfatta även personer, vilkas bostad på grund av krigshandlingar

icke kan nyttjas för sitt ändamål, har detta i och för sig av flertalet remissinstanser

lämnats utan erinran eller tillstyrkts, så exempelvis av socialstyrelsen,

statskontoret, chefen för försvarsstaben, länsstyrelserna i Kronobergs,

Malmöhus, Värmlands och Västerbottens län samt civilförsvarschefen

i Göteborgs civilförsvarsområde. Inkvarteringschefen i Göteborgs norra

inkvartering sområde anser förslaget i förevarande del välbetänkt, dels med

hänsyn till att de utbombade till en början befinner sig i samma situation

som de evakuerade, dels med hänsyn till behovet av enkelhet och likformighet.

Stockholms läns socialvårdsförbund finner förslaget ifråga vara en

nödvändig komplettering av nu gällande bestämmelser.

Ett ganska stort antal remissinstanser tillstyrker eller lämnar utan erinran,

att utrymningshjälp skall få beredas även utbombade, men ifrågasätter

samtidigt om det finns fog för att hjälpen i detta fall skall begränsas

till de första 14 dagarna efter det avflyttningen skett. Hit hör länsstyrelserna

i Stockholms samt Göteborgs och Bohus län, civilförsvar schef erna i

Stockholms och Malmö civilförsvarsområden, inkvarteringschefen i Göteborgs

södra inkvarteringsområde samt statens fattigvårds- och barnavårdskonsulent

i I distriktet.

Länsstyrelsen i Stockholms län anför bl. a.

Den svårighet att avgöra huruvida de enskilda hjälpbehövande äro att

betrakta som »evakuerade» eller »utbombade», som civilförsvarsstvrelsen

själv anser ofta komma att föreligga, torde — särskilt under vissa förhållanden

— komma att i hög grad göra sig gällande inom ett län, som helt

omsluter rikets största stad. Detta problem torde i praktiken icke alltid

kunna lösas inom en så begränsad tidrymd som fjorton dagar.

Civilförsvar schef en i Malmö civilförsvarsområde framhåller, att de utbombade

i många fall torde vara i behov av hjälp från det allmänna även

efter utgången av de fjorton dagarna. Denna hjälp kommer då sannolikt

att meddelas genom fattigvårdens organ. Dessa organ kommer förmodligen

att utsättas för en så stark påfrestning, att det kan ifrågasättas, om de går

i land med sina uppgifter.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län yttrar.

Det torde vara ovedersägligt, att med nuvarande förstörelsemedel förhållandena

i ett bombat samhälle kunna bliva så kaotiska, att samhällets

funktioner under avsevärd tid helt avstanna eller bliva väsentligt rubbade.

Såvitt kan bedömas, komma följaktligen sådana situationer att kunna upp2—B

i han g till riksdagens protokoll 1953. 1 sand. Nr 208.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

stå, i vilka de utbombades behov av hjälp icke kan tillgodoses under en så

kort tidrymd som fjorton dagar. Enligt länsstyrelsens mening bör därför

efter vederbörande länsstyrelses medgivande utrymningshjälp åt dessa

personer kunna utgå även under ytterligare tid.

Inkvarteringschefen i Göteborgs södra inkvarteringsområde anser att det

vore olyckligt att stadga en sådan tidsbegränsning som civilförsvarsstyrelsen

gjort och förordar i stället en bestämmelse av innehåll att hjälp enligt förordningen

kan utgå till utbombade tills vidare och intill dess vederbörande

länsstyrelse annorlunda förordnar.

Blott en myndighet, nämligen överståthållarämbetet, ställer sig avvisande

till tanken att nu uttryckligen föra in de utbombade under förordningens

bestämmelser. Ämbetet framhåller, att det visserligen givetvis är riktigt att

ifråga om hjälpbehovet någon principiell skillnad icke föreligger mellan

evakuerade och utbombade under denna första tid. Det torde dock kunna

ifrågasättas, om det är nödvändigt att i den provisoriska lagstiftning, varom

här är fråga, vidga kretsen av de hjälpberättigade utöver själva utrymningskategorierna.

Frågan om understöd åt utbombade synes enligt ämbetets

mening alltjämt i princip kunna regleras vid sidan av förordningen om

utrymningshjälp.

Även civilförsvarscliefen i Stockholms civilförsvarsområde framhåller,

att de nuvarande författningsbestämmelserna synes vara tillfyllest för att

möjliggöra att utbombade får utrymningshjälp, men han har ej något att

erinra mot att detta klart fastställes i författningen.

Civilförsvarsstyrelsens förslag att utrymningshjälpen skall omfatta även

hjälp till personlig utrustning har icke mött bestämd gensaga

i något av remissyttrandena. Det betecknas i allmänhet som välmotiverat

och den ifrågasatta ändringen anges vara en nödvändig komplettering

av gällande bestämmelser. Endast överstathallarämbetet finner det

tveksamt om detta förslag bör genomföras nu. Ämbetet anför till en början,

att civilförsvarsstyrelsens uttalande att det kontanta underhållsbidraget

avser att täcka endast förpägnadsbehovet ej är riktigt. Detta torde

framgå redan av 9 § andra stycket, enligt vilket kontantbidrag kan utgå

jämsides med förplägnad in natura. Av departementschefens uttalande i

propositionen nr 148/1940 (s. 79 och 80) framgår även, att underhållsbidraget

avser att, på samma sätt som familjepenningen, tillgodose de nödvändigaste

behoven av — förutom mat — kläder, hygieniska artiklar o. d.

Överståthållarämbetet fortsätter.

Uppenbarligen kan emellertid genom sådant bidrag endast behov på

längre sikt möjligen avhjälpas. Fall kunna emellertid t. ex. förekomma,

där den evakuerande redan från början står utan erforderlig personlig

utrustning och där således ett omedelbart behov av nyanskaffning föreligger.

I sådant fall måste behovet täckas på annat sätt än genom underhållsbidrag.

Vid 1940 års behandling av ärendet om utrymningshjälp

ifrågasattes för sådana situationer införande av ett särskilt utrustnings
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

bidrag. Förslaget avvisades emellertid vid detta tillfälle under hänvisning

till att i vissa fall statligt understöd för dylika behov kunde utgå vid sidan

av utrymningshjälpsförordningen. Genom att kostnaderna för civilförsvaret

numera i princip lagts på statsverket skulle kunna anses följdriktigt,

att en särskild hjälpform för engångsanskaffning av personlig utrustning

nu tillskapades vid sidan av övriga former av utrymningshjälp. Ämbetet

finner det dock tveksamt, huruvida en sådan utökning av bidragsformerna

bör genomföras i nu förevarande sammanhang. Därest så likväl anses

böra bliva fallet, synes understödet böra kunna utgå icke endast såsom

civilförsvarsstyrelsen föreslagit i form av naturahjälp utan även i form

av särskilt kontantbidrag.

Statskontoret, som icke motsätter sig att naturahjälp omfattar även

personlig utrustning, säger sig förutsätta, att ökade medel av denna anledning

icke behöver ställas till civilförsvarsstyrelsens förfogande för anskaffning

av material in. in. Eftersom det kontanta underhållsbidrag, som

kan beviljas, även avser att täcka kostnader för kläder m. m., anser statskontoret,

att föreskrift bör meddelas att utrymningshjälp i form av personlig

utrustning icke må lämnas för tid, då underhållsbidrag uppbäres.

Beträffande civilförsvarsstyrelsens förslag om höjning av maximibeloppen

för underhållsbidragen må till en början anmärkas

följande. Såsom förut nämnts har styrelsen föreslagit, att underhållsbidrag

som utgår jämsides med förplägnad in natura skall kunna utgå

med högst de belopp, varmed familjepenning enligt familjebidragsförordningen

kan åtnjutas. Beträffande de av styrelsen i detta sammanhang

nämnda maximibeloppen för familjepenningen — respektive 3 kronor

75 öre, 2 kronor och 1 krona 50 öre — har i några yttranden erinrats, att

dessa belopp höjts genom ändring år 1952 av familjebidragsförordningen

och att förslag om ytterligare höjning väckts. —- Jag vill här nämna, att

numera även sistnämnda förslag om höjning genomförts — genom förordning

den 20 februari 1953, nr 38 — och att familjepenningen numera utgår

med följande högsta belopp, nämligen 1) för hustru och frånskild hustru

ävensom — därest värnpliktig icke sammanlever med hustru eller hustrun,

med vilken han sammanlever, är arbetsoförmögen — för annan familjemedlem,

som förestår hemmet åt värnpliktig med hemmavarande familjemedlem

under 16 år, 5 kronor, 2) för annan familjemedlem över 16 år än

som avses under 1) 3 kronor samt 3) för annan familjemedlem under 16

år än som avses under 1) 2 kronor.

Vad civilförsvarsstyrelsen föreslagit angående höjning av maximibeloppen

för underhållsbidragen har i allmänhet tillstyrkts eller lämnats utan

erinran av remissinstanserna, dock under anmärkning i vissa fall, att sammankopplingen

med familjebidragsförordningen leder till andra belopp än

civilförsvarsstyrelsen i sin motivering anfört.

I några remissyttranden framställes vissa erinringar.

/ n k va rierin gs chefen i Göteborgs södra inkvarteringsområde anför så
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 208.

lunda, att beträffande storleken av de kontantbelopp, som i olika avseenden

skall lämnas, skälig hänsyn bör tagas till penningvärdets nuvarande

försämring och att en viss justering synes böra kunna ske av Kungl. Maj:t

efter levnadskostnadsindex.

Stockholms stadskollegium anmärker helt allmänt, att bidragsbeloppen

bör sättas så, att de blir tillräckliga för att täcka en efter skiftande lokala

och andra förhållanden socialt godtagbar minimistandard.

Socialstyrelsen anför som sin mening, att maximibeloppen för underhållsbidragen

nu bör höjas så att de dels anpassas efter de stegrade levnadskostnaderna

och dels kommer att inkludera bidrag även till den personliga

utrustningen för de evakuerade och utbombade. Det synes lämpligt

att, såsom civilförsvarsstyrelsen föreslagit, underhållsbidrag som ej

utgår jämsides med förplägnad in natura anknytes till familjebidragsförordningens

maximibelopp. Då emellertid de tre personkategorierna i 6 §

familjebidragsförordningen icke är identiska med motsvarande kategorier

i förordningen om utrymningshjälp, torde en något utförligare formulering

av 9 § första stycket sistnämnda förordning erfordras än den av civilförsvarsstyrelsen

föreslagna. Socialstyrelsen förutsätter, att de barn under

skolåldern, som eventuellt kommer att placeras utan sina anhöriga i enskilda

hem, skall kunna erhålla underhållsbidrag. Vid anskaffande av sådana

enskilda hem skulle det innebära en hjälp att kunna erbjuda familjen

det belopp, varmed underhållsbidraget enligt utrymningsförordningen utgår

för barn under 16 år. — Om maximibeloppen för underhållsbidrag, som

icke utgår jämsides med förplägnad in natura, höjes så som föreslagits

kommer de att uppgå till ungefär tre gånger de nuvarande maximibeloppen.

Det synes då rimligt, att även övriga slag av kontant utrymningshjälp

höjes i ungefär motsvarande grad. Socialstyrelsen föreslår att underhållsbidrag

kombinerat med förplägnad in natura, vilket kan utgå endast till

person, som fyllt 16 år, får för dag utgöra högst 1 krona 50 öre eller, om

hjälptagaren har att dra försorg om barn, högst nämnda belopp, ökat med

75 öre för varje barn.

Även statens fattigvårds- och barnavårdskonsulent i I distriktet anser

att höjningen av underhållsbidrag, som utgår jämsides med förplägnad in

natura, bör vara större. I annat fall kommer personer som åtnjuter naturahjälp

att missgynnas i jämförelse med dem som erhåller underhållsbidrag

utan att samtidigt få förplägnad in natura.

I sistnämnda fråga är statskontoret av annan mening än socialstyrelsen

och nämnde fattigvårds- och barnavårdskonsulent. Statskontoret finner

visserligen, att höjningen av underhållsbidrag, som ej utgår i förening med

förplägnad in natura, blir större än vad civilförsvarsstyrelsen räknat med.

Då emellertid beloppen satts i förhållande till familjepenningen och ökningen

beträffande denna förestavats av de ökade livsmedelskostnaderna,

är det enligt statskontorets mening icke motiverat med en lika stor ökning

av underhållsbidrag, som åtnjutes jämsides med naturaförplägnad. Stats
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 208.

kontoret tillstyrker därför att sistnämnda slag av bidrag maximeras till de

av civilförsvarsstyrelsen angivna beloppen.

Mot civilförsvarsstyrelsens förslag till höjning av maximibeloppen

för hyresbidrag göres invändning endast av socialstyrelsen,

som anser att en ännu kraftigare höjning är befogad. För undvikande av

trakasserier och misshälligheter vid tvångsinkvartering är det synnerligen

viktigt, att medel finns till att ersätta inkvarteringen, även om den ordinarie

inkomsten -— folkpension, underhållsbidrag etc. — skulle utebli till

följd av hinder och komplikationer i samband med evakuering eller utbombning.

Socialstyrelsen föreslår med hänsyn till nu rådande priser på

hyresmarknaden, att hyresbidragens maximibelopp fastställes till 2 kronor

för dag till ensam person över 16 år och till person, som förestår hushåll,

samt till 1 krona för dag till annan person.

Även förslaget till höjning av det belopp varmed ersättning

skall utgå för utrymningshjälp till barn, tillhörande

utrymd skolklass, godtages av flertalet remissinstanser. I

två yttranden anmäles dock avvikande mening. Socialstyrelsen anför, att

om underhållsbidragen nu höjes till ungefär det tredubbla, konsekvensen

synes fordra en motsvarande höjning av nu ifrågavarande ersättningsbelopp

eller från 70 öre till 2 kronor per dag. Även statskontoret anser, att

ersättningsbeloppen bör höjas i samma proportion som underhållsbidrag,

som icke utgår jämsides med förplägnad in natura. Det synes f. ö. böra

övervägas om icke bestämmelsen om ersättningsbeloppets storlek bör utbytas

mot en hänvisning till vad som i 9 § första stycket stadgats rörande

underhållsbidrag för »annan familjemedlem under 16 år».

Beträffande förslaget till ändring av civilförsvarslagen

(förstärkning av civilförsvarsnämnd vid handläggning av frågor rörande

utrymningshjälp) är meningarna delade bland remissinstanserna.

I tillstyrkande riktning uttalar sig länsstyrelserna i Kronobergs, Malmöhus,

Värmlands och Våsternorrlands län samt socialstyrelsen, statskontoret

och inkvarteringschef en i Göteborgs norra inkvarteringsområde. Stockholms

läns socialvårdsförbund säger sig icke ha annan erinran mot förslaget,

än att utökningen av civilförsvarsnämnden bör kunna avse ej blott

ledamot av fattigvårdsstyrelse utan även fattigvårdsstyrelsen underställd

tjänsteman.

Av övriga remissinstanser som närmare uttalat sig i frågan framställes

anmärkningar mot förslaget.

Chefen för försvarsstaben och svenska socialvårdsförbundet anser, att

omprövning av bestämmelserna om utrymningshjälpens handhavande bör

ske i samband med en allsidig utredning av socialvården i krig och att

innan en sådan utredning verkställts nuvarande regler icke bör ändras.

Civilförsvarscheferna i Stockholms, Göteborgs och Malmö civilförsvarsområden,

länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län samt inkvarteringschef en

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

i Göteborgs södra inkvarteringsområde finner att beaktansvärda skäl talar

för att utrymningshj älpen handhas av civilförsvarschefen. Civilförsvarsehefen

i Stockholms civilförsvarsområde framhåller emellertid, att en sådan

omläggning förutsätter att civilförsvarschefens stab tillföres personal

som har sakkunskap och erfarenhet beträffande behovsprövningsfrågor.

Liknande uttalande göres av inkvarteringschefen i Göteborgs södra inkvarteringsområde.

Landskommunernas förbund anför.

Det torde vara tveksamt huruvida de särskilda civilförsvarsnämnderna

i allmänhet fått en sådan sammansättning, att de äro särskilt lämpade att

administrera utrymningshj älpen åt evakuerade och utbombade. Enligt förbundets

uppfattning ligger familjebidragsnämnden bättre till för denna

uppgift, allrahelst om utrymningshjälpen och familjebidragen få i stort

sett samma konstruktion. Visserligen kan i den situation då utrymningshj

äip kommer att utgå familj ebidragsnämnden vara hårt arbetstyngd. Den

har dock genom sin fredstida verksamhet omfattande erfarenheter av den

standardiserade hjälpform, varom här är fråga. Också i flertalet landskommuner,

där man inte har kommunalkontor eller socialbyrå, torde man

för familjebidragsverksamheten vid krigsfall vara nödgad ordna någon

slags enkel expedition, som därvid också borde kunna ombesörja utrymningshjälpen.

Eftersom många situationer torde kunna tänkas uppstå,

då utrymningshjälpen måste suppleras med fattigvård, kunde detta tala

för att utrymningshj älpen finge administreras av fattigvårdsstyrelsen.

Överhuvudtaget borde i det mer eller mindre utpräglade katastrofläge,

som torde vara för handen när utrymningshjälpen måste tillgripas, möjlighet

finnas att smidigt anpassa den kommunala administrationen efter de

lokala förhållanden. Det borde enligt styrelsens mening kunna övervägas

att stadga att utrymningshjälpen skall handhavas av civilförsvarsnämnden

eller den kommunala nämnd, som kommunen finner vara lämplig. Det

torde också böra utsägas att det organ, som anförtros verksamheten, äger

rätt att delegera beslutanderätten åt ordförande eller ledamot i nämnden

eller åt hos densamma anställd tjänsteman.

Stockholms stadskollegium yttrar att kommunerna bör få frihet att själva

utvälja det kommunala organ som är bäst lämpat för ifrågavarande uppgifter.

Länsstyrelsen i Stockholms län anser att uppgifterna i första hand bör

åligga annat kommunalt organ än civilförsvarsnämnden samt att f. n. intet

organ är lämpligare härför än familjebidragsnämnden.

Slutligen uttalar sig överståthållarämbetet och svenska stadsförbundet

för att utrymningshjälpen skall handhas av fattigvårdsstyrelsen. Överståthållarämbetet

tillfogar emellertid att civilförsvarsstyrelsens förslag innebär

eu fördel i förhållande till gällande ordning.

Departementschefen.

Enligt en förordning av 1940 utgår till personer, som ålagts eller blivit

uppmanade att utrymma det samhälle eller område, där de bor, särskilda

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

statliga bidrag, kallade utrymningshjälp. Sådan hjälp utgår antingen in

natura eller kontant och under de första 14 dagarna efter ankomsten till

inkvarteringskommunen utan behovsprövning. I övrigt förutsättes i princip

sådan prövning. Denna handhaves av en kommunal nämnd, civilförsvarsnämnden.

Då särskilt kontantbidragen sedan länge framstått som helt otillräckliga

och även vissa andra påtagliga brister funnits i förordningen om utrymningshjälp,

har civilförsvarsstyrelsen efter särskilt uppdrag i skrivelse den

10 november 1952 framlagt förslag till vissa ändringar i förordningen.

Utrymningshjälpen är självfallet endast en av de olika hjälpfonner, som

kan förekomma under krig. I princip kan vid sidan härav utgå såväl vanlig

socialhjälp, folkpension och barnbidrag som de av krigsförhållandena

speciellt betingade familjebidragen. På grund av att utrymningshjälp efter

en viss tid endast får meddelas i mån av behov, kommer det dock icke att

vara regel att sådan hjälp utgår jämsides med annan socialhjälp.

Såsom framgått av redogörelsen för innehållet i civilförsvarsstyrelsens

skrivelse övervägs emellertid hela frågan om socialvården under krig f. n.

inom socialdepartementet. Med hänsyn härtill syftar civilförsvarsstyrelsens

förevarande förslag blott till att provisoriskt genomföra vissa förbättringar,

med vilka enligt styrelsens mening icke bör anstå till dess frågan om hjälp

åt evakuerade personer och därmed jämställda prövas i ett större sammanhang.

Även enligt min mening kräves på vissa punkter omedelbar ändring av

förordningen om utrymningshjälp. Jag anser det emellertid viktigt att ändringarna

begränsas till vad som oundgängligen erfordras innan slutlig ställning

kan tagas till hela problemkomplexet om socialvården under krig.

I fråga om omfattningen av de ändringar, som nu behöves, är jag i vissa

avseenden av annan mening än civilförsvarsstyrelsen.

Liksom civilförsvarsstyrelsen och samtliga remissinstanser anser jag

att hjälp av ifrågavarande slag bör utgå icke blott såsom nu till personer

som ålagts eller uppmanats till utrymning i civilförsvarslagens mening utan

även till dem som eljest måst lämna bostad, som genom bombning, heskjutning

eller andra krigshandlingar gjorts obrukbar för sitt ändamål.

Civilförsvarsstyrelsen har föreslagit, att sistnämnda kategori skall i förordningen

tillförsäkras rätt till utrymningshjälp, dock begränsad till de

första fjorton dagarna efter det avflyttning från bostaden skett. Om lämpligheten

av denna begränsning råder emellertid delade meningar bland

remissmyndigheterna. Det har också framhållits att det kan vara svårt att

inom den nämnda tidrymden av fjorton dagar göra en uppdelning av bortflyttade

personer i evakuerade och »utbombade». Enligt min mening behöver

dessa frågor ytterligare utredas, vilket lämpligen bör ske i samband

med översynen av andra former av socialhjälp under krig. Skulle frågan

aktualiseras innan eu sådan utredning skett, kan behovet av hjälp åt ut
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

bombade och likställda tillgodoses genom att bestämmelserna om utrymningshjälp

i erforderlig utsträckning göres tillämpliga å dem med stöd av

40 § förordningen. Enligt detta författningsrum äger nämligen Kungl. Maj:t

förordna, att utrymningshjälp skall utgå och bestämmelserna i förordningen

om sådan hjälp helt eller delvis vara tillämpliga i andra fall än som anges

1 förordningen.

Utrymningsförordningens bestämmelser rörande de belopp, med vilka

kontanthjälp i form av underhålls- och hyresbidrag högst får utgå, har

icke ändrats sedan förordningens tillkomst år 1940. Det är uppenbart att

dessa belopp numera är för låga. De i 9 § första stycket av förordningen

stadgade maximibeloppen för underhållsbidrag, som ej utgår jämsides med

förplägnad in natura, är för ensam person som fyllt 16 år och för person

som förestår hushåll 1 krona 75 öre per dag, för annan person som fyllt 16

år 1 krona per dag och eljest 70 öre per dag. Dessa belopp överensstämde

år 1940 med maximibeloppen i lägsta ortsgrupp för familjepenning enligt

då gällande krigsfainiljebidragsförordning. Numera är beloppen för familjepenningen

avsevärt höjda och uppgår enligt 1946 års familj ebidragsförordning

i dess lydelse efter en innevarande år vidtagen ändring till ungefär

tre gånger storleken år 1940. Sålunda utgår familjepenning (som numera

icke är dyrortsgraderad) 1) för hustru, frånskild hustru och — om värnpliktig

icke sammanlever med hustru eller hustrun är arbetsoförmögen —

annan familjemedlem, som förestår hemmet åt värnpliktig med hemmavarande

familjemedlem under 16 år, med högst 5 kronor, 2) för annan

familjemedlem över 16 år än som avses under 1) med högst 3 kronor och

3) för annan familjemedlem under 16 år än som avses under 1) med högst

2 kronor, allt räknat per dag.

Jag delar den mening, som vederbörande departementschef gav uttryck

åt vid tillkomsten av utrymningsförordningen, nämligen att kontanta underhållsbidrag

enligt denna förordning till storleken bör överensstämma

med familjepenningen. Civilförsvarsstyrelsen har föreslagit att beträffande

underhållsbidrag, som ej utgår jämsides med förplägnad in natura, en

direkt anknytning till familjepenningen skall göras genom att i 9 § första

stycket utrymningsförordningen intages en hänvisning till reglerna om

familjepenning i familjebidragsförordningen. Detta förslag har allmänt

godtagits av remissinstanserna. I och för sig kan goda skäl anföras för ett

sådant system; ändringar beträffande familjepenningens storlek kominer

då automatiskt att inverka på underhållsbidragen. Emellertid överensstämmer

icke — såsom påpekats i ett remissyttrande — de olika personkategorierna

i de ifrågavarande reglerna i familjebidragsförordningen och

förordningen om utrymningshjälp. En hänvisning kan därför icke ske på

det enkla sätt som civilförsvarsstyrelsen föreslagit, utan den nya författningstexten

måste komma att bli tämligen invecklad. Härtill kommer att

reglerna i utrymningsförordningen om underhållsbidrag, som åtnjutes

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

jämsides med förplägnad in natura, och om hyresbidrag — beträffande

vilka former av kontanthjälp hänvisning icke skulle göras till familjebidragsförordningen

— kan komma att behöva ändras i ett förändrat ekonomiskt

läge. Eftersom den automatiska justeringen skulle avse blott vissa

men ej alla maximibeloppen, synes fördelen med det ifrågasatta hänvisningssystemet

vara tämligen ringa. Jag vill därför föreslå, att 9 § första stycket

ändras på det sätt, att i stället för de där angivna beloppen insättes belopp,

som motsvarar dem med vilka familjepenningen högst kan utgå. Ändringen

innebär alltså, att underhållsbidrag som ej utgår jämsides med förplägnad

in natura, må för dag högst utgöra för ensam person, som fyllt

16 år, och för person, som förestår hushåll, fem kronor samt för annan

person, som fyllt 16 år, tre kronor och eljest två kronor. — Den nu förordade

ändringen föranleder ändring av 24 § förordningen i fråga om beloppet

av ersättningsskyldigheten för utrymningshjälp till barn tillhörande

utrymd skolklass. För närvarande utgör ersättningsskyldigheten 70 öre

per dag. Beloppet torde böra höjas i samma proportion som beloppen i

9 § första stycket eller alltså till två kronor.

Beträffande underhållsbidrag, som åtnjutes jämte förplägnad in natura,

har civilförsvarsstyrelsen föreslagit en fördubbling av de i förordningen

f. n. angivna maximibeloppen. I några remissyttranden har förordats en

kraftigare höjning med hänsyn till att underhållsbidrag, som ej kombineras

med förplägnad, nu höjes till inemot det tredubbla. Då emellertid höjningen

av sistnämnda bidrag — liksom företagna höjningar av familjepenningens

belopp — främst motiveras av stegrade livsmedelskostnader,

anser jag att ökningen icke bör vara lika stor i det nu avsedda fallet. Härutinnan

ansluter jag mig till vad statskontoret anfört i sitt yttrande och förordar

alltså att höjning sker till de av civilförsvarsstyrelsen föreslagna

beloppen.

I fråga om maximibeloppen för hyresbidrag har civilförsvarsstyrelsen

också föreslagit en höjning, nämligen från 60 respektive 30 öre till en krona

respektive 50 öre per dag. Förslaget, som godtagits av så gott som alla

remissinstanser, torde få anses lämpligt, och jag förordar därför detsamma.

Civilförsvarsstyrelsen har föreslagit, att bland formerna för naturahjälp

vid utrymning skall upptagas även personlig utrustning. Såsom styrelsen

anfört torde anledningen till att förordningen icke upptager denna hjälpform

vara, att man vid förordningens tillkomst år 1940 räknade med att de

evakuerade i allmänhet skulle ha tid och tillfälle att själva ombesörja sin

utrustning och att hjälp på frivillighetens väg även skulle kunna påräknas.

.lag vill emellertid även framhålla, att underhållsbidragen enligt förordningen

avser att tillgodose de nödvändigaste behoven även av kläder, rengöringsmedel

o. d.

Det är självklart att vid utrymning, liksom då utbombade personer flyt
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

tar från sina hem, det kan bli nödvändigt att det allmänna bispringer de

bortflyttande med sådan personlig utrustning som omedelbart erfordras

men som saknas och vartill underhållsbidragen ej förslår. I ett sådant läge

måste naturligtvis alla ansträngningar göras för att bereda hjälp åt nödställda.

Jag vill därför förorda att förordningen ändras så, att den bereder

möjlighet att lämna naturahjälp i form av personlig utrustning. Då det

emellertid i första hand bör ankomma på de flyttande själva att sörja för

sin utrustning anser jag det lämpligt att som förutsättning för att denna

hjälp lämnas enligt förordningen uppställes att så av särskild anledning

skall vara påkallat. Vid det slutliga ställningstagandet till frågan om

socialhjälpen under krig får närmare prövas i vad mån det allmänna kan

behöva åläggas längre gående förpliktelser i detta hänseende. Självfallet kan

det ofta komma ifråga att reducera kontanthjälpen, om naturahjälp utgår

i form av personlig utrustning.

Civilförsvarsstyrelsens förslag innefattar slutligen ett tillägg till 46 §

civilförsvarslagen av innebörd, att civilförsvarsnämnd, som ej utgöras av

fattigvårdsstyrelse, skall vid handläggning av frågor om utrymningshjälp

förstärkas med en ledamot som skall utses av fattigvårdsstyrelsen bland

dess ledamöter. Remissbehandlingen har visat att meningarna är mycket

delade beträffande frågan vilket lokalt organ som skall handha utrymningshjälpen.

Sålunda har röster höjts såväl för förslaget som för att ifrågavarande

uppgifter skall överflyttas på civilförsvarschefen, familjebidragsnämnden

eller fattigvårdsstyrelsen. I några yttranden påyrkas att kommunerna

själva bör få avgöra vilket organ, som skall handha hjälpen.

Slutligen anföres från ett par håll, att nu gällande regler icke bör ändras

innan ställning tagits till hela frågan om socialhjälpen under krig. — För

egen del vill jag ansluta mig till den sist nämnda uppfattningen. Frågan

om det administrativa handhavandet av de socialvårdande uppgifterna i

krig är under utredning inom socialdepartementet och det är möjligt att

det kan befinnas lämpligt att företa en genomgripande omläggning av det

nuvarande systemet. Jag vill erinra om att krigshjälpssakkunniga år 1944

avgivit en promemoria om socialvården under krig (SOU 1944: 40), vari

föreslås att under krig största delen av socialvården i en kommun skall

centraliseras hos en särskild nämnd, av de sakkunniga benämnd krigshjälpsnämnden.

Bl. a. skulle denna nämnd överta hjälpverksamheten för

evakuerade och utbombade i den mån densamma icke handhas av särskilda

civilförsvarsorgan. Jag vill förorda att med avgörande av det nu förevarande

organisatoriska spörsmålet får anstå till dess den inom socialdepartementet

pågående undersökningen avslutats. För tiden dessförinnan

torde de nuvarande reglerna om utrymningshjälpens handhavande kunna

bibehållas oförändrade. Om det i ett skärpt läge skulle påkallas, kan erforderliga

förändringar genomföras med stöd av administrativa fullmaktslagen.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

I enlighet med de riktlinjer som angivits i det föregående har inom inrikesdepartementet

upprättats förslag till förordning angående ändring i

förordningen den 13 april 1940 (nr 215) om utrymningshjälp. Förslaget

omfattar även vissa förut ej omnämnda redaktionella jämkningar i 1, 26

och 27 §§ 1940 års förordning.

Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj :t måtte genom proposition

föreslå riksdagen att antaga förut omnämnda inom inrikesdepartementet

upprättade förslag till förordning angående ändring i förordningen

den 13 april 1940 (nr 215) om utrymningshjälp.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sven Fischier.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 208.

Bil. A.

Förelag till

Kungl. Maj:ts förordning

angående ändring i förordningen den 13 april 1940 (nr 215) om utrymningshjälp.

Härigenom förordnas, att 1, 3, 5, 9, 10, 22, 24 och 26 §§ förordningen den

13 april 1940 om utrymningshjälp skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan sägs.

1 §•

Då luftskyddsort eller annat område utrymmes i anledning av krig eller

krigsfara eller avflyttning måst ske från bostad, som genom krigshandlingar

gjorts obrukbar för sitt ändamål, må genom statens försorg utrymningshjälp

beredas i enlighet med bestämmelserna i denna förordning.

Utrymningshjälp utgår in natura (naturahjälp) eller kontant (kontanthjälp)

och må avse beträffande utrymning den tid utrymningen varar

ävensom den tid, som efter utrymningens upphörande skäligen åtgår för

återflyttning, samt beträffande avflyttning de första fjorton dagarna efter

det avflyttningen skett.

Utrymningshjälp skall---av fattigvårdssamhälle.

3 §•

Utrymningshjälp må utgå till den, vilken tillhör befolkningsgrupp, som

blivit i vederbörlig ordning ålagd eller uppmanad till utrymning, ävensom

till den, vars bostad på grund av krigshandlingar icke kan nyttjas för sitt

ändamål.

5 §.

Naturahjälp meddelas genom att hjälptagaren kostnadsfritt eller till nedsatt

kostnad erhåller resa till eller från inkvarteringskommun eller i

nämnda kommun förplägnad, personlig utrustning, inkvartering eller

sjukvård.

9 §.

Underhållsbidrag, som ej utgår jämsides med förplägnad in natura, må

utgå med högst de belopp, varmed familjepenning enligt familjebidragsförordningen

kan åtnjutas. Bidraget fastställes särskilt för varje person.

Åtnjutes förplägnad in natura, må underhållsbidrag utgå allenast till

person, som fyllt sexton år, samt för dag utgöra högst en krona eller, om

han har att draga försorg om barn, högst nämnda belopp, ökat med 50 öre

för varje barn.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

10 §.

Hyresbidrag utgår för gäldande av kostnaden för nödig bostad i inkvarteringskommunen.

Bidraget må högst utgöra för ensam person, som fyllt

sexton år, och för person, som förestår hushåll, en krona för dag samt för

annan person 50 öre för dag. Bidrag till medlemmar i gemensamt hushåll

fastställes för hushållet i dess helhet. Minskas antalet hushållsmedlemmar,

må det oaktat bidraget under skälig tid utgå med oförändrat belopp.

22 §.

Därest hjälptagare gör sig skyldig till olämpligt uppträdande mot myndigheter,

anstaltspersonal, inkvarteringsvärdar eller andra, med vilka han

i anledning av utrymningen eller avflyttningen från sin obrukbara bostad

kommer i förbindelse, vårdslöshet vid handhavande av annans egendom,

liknöjdhet i fråga om tillsyn över minderåriga familjemedlemmar eller

annan därmed jämförlig försummelse, må civilförsvarsnämnd minska de

förmåner, hjälptagaren genom utrymningshjälpen åtnjuter.

Har mellan inkvarteringsvärd och inkvarterad uppkommit allvarlig misssämja,

bör civilförsvarsnämnd söka anvisa annan inkvartering.

24 §.

Ersättning för utrymningshjälp till barn tillhörande utrymd skolklass

utgår med en krona 40 öre för dag. Beloppet erlägges---makar,

mannen.

26 §.

För naturahjälp i form av resa föreligger ej ersättningsskyldighet.

Ej heller föreligger ersättningsskyldighet för sådan utrymningshjälp,

som avses i 16 §.

Denna förordning träder i kraft den

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

Bil. B.

Förslag till

Lag

angående ändring i civilförslagslagen den 15 juli 1944 (nr 536).

Härigenom förordnas, att till 46 § civilförsvarslagen den 15 juli 1944 skall

fogas ett moment av följande lydelse.

5 mom. Civilförsvarsnämnd, som ej utgöres av fattigvårdsstyrelse, skall

vid handläggning av frågor rörande utrymningshjälp förstärkas med en

ledamot, vilken tillika med en suppleant för honom utses av kommunens

fattigvårdsstyrelse bland styrelsens ledamöter och suppleanter.

Denna lag träder i kraft den

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 53

316285

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1953:315 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 13 april 1940 a1 i texten
  2. 2LU 1953:31 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 13 april 19M s. 1 i texten