Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen, m. m

22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:213, Med förslag till lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

1

Nr 213.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändring i lagen den 26 november 1920 (nr

796) om val till riksdagen, m. m.; given Stockholms

slott den 8 april 1953.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att antaga härvid fogade förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val

till riksdagen;

2) lag om ändrad lydelse av 63 § kommunala vallagen den 6 juni 1930

(nr 253);

3) lag angående ändrad lydelse av 13 § tredje stycket och 14 § lagen den

15 juni 1935 (nr 337) om kommunalstyrelse i Stockholm; samt

4) lag angående ändrad lydelse av 5, 10 och 11 §§ lagen den 6 juni 1930

(nr 260) om församlingsstyrelse i Stockholm.

GUSTAF ADOLF.

Herman Zetterberg.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås att de bestyr med allmänna val som nu åvila

Stockholms magistrat skola från och med år 1954 överflyttas på andra organ.

Vissa av uppgifterna beträffande valkrets- och valdistriktsindelning

samt handhavandet av valförrättningen och därmed sammanhängande frågor

in. in. skola sålunda fullgöras av en särskild valnämnd, sammansatt på

ungefär samma sätt som de nuvarande valnämnderna i städer under landsrätt.

Fastställandet av valkretsindelning vid kyrkofullmäktigval samt verkställandet

av röstsammanräkning vid kommunala val skola ankomma på

överstå thållarämbetet.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. JVr 213.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 213.

Förslag

till

Lag

angående .ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796)

om val till- riksdagen.

Härigenom förordnas, att i lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen

skall efter 90 § införas en ny, såsom 90 a § betecknad paragraf av följande

lydelse.

90 a §.

För Stockholm skall vad i denna lag stadgas i avseende å magistrat i stället

i tillämpliga delar gälla om en valnämnd av fem inom staden boende

personer, vilka utses för fyra år. Ordföranden i denna nämnd jämte suppleant

för honom förordnas av överståthållarämbetet. De fyra ledamöterna

jämte lika antal suppleanter väljas av stadsfullmäktige å tid, då val till befattningar

inom staden eljest anställes. Vad i 33—36 §§ i övrigt är stadgat i

avseende å valnämnd å landet skall äga motsvarande tillämpning å valnämnd

i Stockholm.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1954, dock att för den första fyraårsperioden

ordförande i valnämnden och suppleant för honom skola förordnas

av överståthållarämbetet före den 1 januari 1954 samt ledamöter

och suppleanter i valnämnden skola utses av stadsfullmäktige vid sammanträde

i december månad 1953.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

3

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 63 § kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)

Härigenom förordnas, att 63 § kommunala vallagen den 6 juni 19301 skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

Val i

63 §.

för staden.

Beträffande Stockholm skall vad

i denna lag stadgas i avseende å

magistrat gälla om den valnämnd,

som enligt lagen om val till riksdagen

skall finnas för staden, dock att

vad i 34 och 42 §§ stadgas i fråga om

magistrat i stället skall gälla om

överståthållarämhetet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari

1954.

Senaste lydelse av 63 § se SFS 1932: 272 (jfr SFS 1942: 177).

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 213.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 13 § tredje stycket och 14 § lagen den

15 juni 1935 (nr 337) om kommunalstyrelse i Stockholm.

Härigenom förordnas, att 13 § tredje stycket och 14 § lagen den 15 juni

1935 om kommunalstyrelse i Stockholm1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

13 §.

Om indelning i valkretsar jämte

antalet fullmäktige för varje valkrets

äga, efter därom av magistraten uppgjort

förslag, stadsfullmäktige göra

framställning hos överståthållarämbetet.

Utan föregående framställning

må överståthållarämbetet förordna

om sådan indelning, sedan tillfälle

beretts stadsfullmäktige att avgiva

yttrande i ärendet. Beslut om indelning

i valkretsar skall meddelas senast

två månader före ingången av

det kalenderår, under vilket beslutet

skall träda i tillämpning.

14

Om valdistrikt och valdag samt

vals kungörande, förrättande och avslutande

så ock om förfarandet, när

stadsfullmäktig avgår före den bestämda

tjänstgöringstidens utgång,

stadgas i kommunala vallagen; dock

att kungörelse skall offentligen an
-

Om indelning i valkretsar jämte

antalet fullmäktige för varje valkrets

äga stadsfullmäktige göra framställning

hos överståthållarämbetet.

Utan föregående framställning må

överståthållarämbetet förordna om

sådan indelning, sedan tillfälle beretts

stadsfullmäktige att avgiva yttrande

i ärendet. Beslut om indelning i valkretsar

skall meddelas senast två

månader före ingången av det kalenderår,

under vilket beslutet skall träda

i tillämpning.

§•

Om valdistrikt och valdag samt

vals kungörande, förrättande och avslutande

så ock om förfarandet, när

stadsfullmäktig avgår före den bestämda

tjänstgöringstidens utgång,

stadgas i kommunala vallagen; dock

att kungörelse skall offentligen an
-

Senaste lydelse av 13 § se SFS 1936: 77 och av 14 § se SFS 1942: 178.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

slås å rådhuset och införas i den tid- slås inom valnämndens lokaler och

ning, däri överståthållarämbetets kun- införas i den tidning, däri överståtgörelser

vanligen intagas. hållarämbetets kungörelser vanligen

intagas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari

1954.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 5, 10 och 11 §§ lagen den 6 juni 1930

(nr 260) om församlingsstyrelse i Stockholm.

Härigenom förordnas, att 5, 10 och 11 §§ lagen den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse

i Stockholm1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

5 §•

Kyrkofullmäktiges antal —------ utser 30—40.

Kyrkostämman besluter, med iakt- Kyrkostämman besluter, med iakttagande

av vad nu är sagt, huru tagande av vad nu är sagt, huru

många kyrkofullmäktige skola utses många kyrkofullmäktige skola utses

för församlingen. Om beslutet skall för församlingen. Om beslutet skall

magistraten ofördröjligen underrät- överståthållarämbetet ofördröjligen

tas. underrättas.

10 §.

För val--------------inom valkrets.

Vid valkretsindelning---- särskilda valkretsarna.

Om indelning i valkretsar jämte

antalet fullmäktige för varje valkrets

äga, efter därom av kyrkorådet uppgjort

förslag, kyrkofullmäktige göra

framställning hos magistraten. Utan

föregående framställning må magistraten

förordna om sådan indelning,

sedan tillfälle heretts kyrkofullmäktige

att avgiva yttrande i ärendet. Beslut

om indelning i valkretsar skall

Om indelning i valkretsar jämte

antalet fullmäktige för varje valkrets

äga, efter därom av kyrkorådet uppgjort

förslag, kyrkofullmäktige göra

framställning hos överståthållarämbetet.

Utan föregående framställning

må överståthållarämbetet förordna

om sådan indelning, sedan tillfälle

beretts kyrkofullmäktige att avgiva

yttrande i ärendet. Beslut om indel
-

Senaste lydelse av 11 § se SFS 1942: 179.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

meddelas senast två månader före ingången

av det kalenderår, under vilket

beslutet skall träda i tillämpning.

11

Om valdistrikt och valdag samt

vals kungörande, förrättande och avslutande

så ock om förfarandet, när

kyrkofullmäktig avgår före den bestämda

tjänstgöringstidens utgång,

stadgas i kommunala vallagen; dock

att annat än allmänt val skall äga

rum å sön- eller helgdag som bestämmes

av magistraten, samt att kungörelse

skall offentligen anslås d rådhuset

och införas i den tidning, däri

överståthållarämbetets kungörelser

vanligen intagas.

ning i valkretsar skall meddelas senast

två månader före ingången av

det kalenderår, under vilket beslutet

skall träda i tillämpning.

§.

Om valdistrikt och valdag samt

vals kungörande, förrättande och avslutande

så ock om förfarandet, när

kyrkofullmäktig avgår före den bestämda

tjänstgöringstidens utgång,

stadgas i kommunala vallagen; dock

att annat än allmänt val skall äga

rum ä sön- eller helgdag, som bestämmes

av överståthållarämbetet, samt

att kungörelse skall offentligen anslås

inom valnämndens lokaler och

införas i den tidning, däri överståthållarämbetets

kungörelser vanligen

intagas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari

195k.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

7

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj. t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 8 april 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,

Nordenstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för ecklesiastik- och inrikesdepartementen

anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg,

fråga om befriande av Stockholms magistrat från dess befattning med allmänna

val och anför därvid följande.

Stockholms magistrat har, i likhet med Övriga magistrater, i åtskilliga

hänseenden att taga befattning med allmänna val, såväl kommunala val

som val till riksdagens andra kammare. Sålunda handhar magistraten en

stor del av förberedelserna för valet, leder själv eller genom sina deputerade

själva valförrättningen samt verkställer slutligen såvitt angår kommunala

val också sammanräkningen; denna ankommer vid andrakammarval på

överståthållarämbetet (i andra städer länsstyrelsen). På grund av att valbestyren

under valår ansetts vara till avsevärt hinder för magistratensrådhusrättens

verksamhet i övrigt, i första hand den dömande verksamheten,

har från Stockholms stads och magistratens sida initiativ tagits för att

befria magistraten från dess befattning med valen. Stockholms stadsfullmäktige

har vid sammanträde den 16 mars 1953 godkänt ett av en kommunal

kommitté (benämnd stadskollegiets rådhusrättskommitté) framlagt

förslag i denna riktning ävensom beslutat i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

att härför erforderliga författningsändringar måtte genomföras. Stadsfullmäktiges

skrivelse har av överståthållarämbetet med skrivelse den 24 i

samma månad överlämnats till Kungl. Maj :t. Jag anhåller att nu få upptaga

frågan om en dylik reform, vilken förutsätter ändringar i lagen om val till

riksdagen och kommunala vallagen samt i de särskilda kommunallagarna

för Stockholm.

Gällande bestämmelser.

De bestämmelser, som reglerar Stockholms magistrats befattning med allmänna

val, d. v. s. val av ledamöter till riksdagens andra kammare, stadsfullmäktige

och kyrkofullmäktige, återfinns framför allt i lagen den 26 no
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

vember 1920 om val till riksdagen (RVL), kommunala vallagen den 6 juni

1930 (KVL), lagen om kommunalstyrelse i Stockholm den 15 juni 1935

(LKSthm) och lagen om församlingsstyrelse i Stockholm den 6 juni 1930

(LFSthm). Härjämte finns ett antal författningar, som berör skilda detaljer

av valförfarandet men som i förevarande sammanhang är av mindre intresse.

Nu angivna lagar innehåller, såvitt angår den organisatoriska sidan av

valförfarandet, i stort sett följande.

Stockholm är för val av stadsfullmäktige indelat i valkretsar. Denna indelning

fastställes av överståthållarämbetet på .framställning av stadsfullmäktige

efter förslag av magistraten. Även utan dylik framställning kan

överståthållarämbetet verkställa ändring i valkretsindelningen sedan stadsfullmäktige

beretts tillfälle att avge yttrande (LKSthm 13 §). Vid val av

kyrkofullmäktige utgör varje församling en valkrets, såvida icke församlingens

folkmängd ger anledning till uppdelning av församlingen i valkretsar.

Valkretsindelning fastställes av magistraten på framställning av kyrkofullmäktige

efter förslag av kyrkorådet. Magistraten kan emellertid även

utan dylik framställning förordna om indelning, sedan kyrkofullmäktige

beretts tillfälle avge yttrande (LFSthm 5 och 10 §§). Vid val av ledamöter

till riksdagens andra kammare utgör staden en enda valkrets. Denna är liksom

valkretsarna vid stads- och kyrkofullmäktigeval uppdelad i valdistrikt.

Förslag om indelning i valdistrikt må framställas av den som är boende och

vid andrakammarval röstberättigad inom den valkrets, som beröres av indelningen

i valdistrikt. Beslut om valdistriktsindelning fattas av överståthållarämbetet

sedan yttrande inhämtats från magistraten och stadsfullmäktige.

Ämbetet kan även besluta om dylik indelning utan föregående framställning

efter hörande av stadsfullmäktige (RVL 31 och 32 §§, KVL 3 §).

För val till riksdagens andra kammare samt för kommunalval och kommunala

beslut upprättas en röstlängd i två exemplar, vilken längd upplägges

i särskilda delar för varje valdistrikt, eventuellt för del därav (RVL 37—53 §§,

KVL 6—10 §§, kungörelsen den 18 april 1947 om upprättande av röstlängd

för val till riksdagens andra kammare samt av kommunal röstlängd —

röstlängdskungörelsen). Röstlängden upprättas senast den 30 juni varje

år av lokal skattemyndighet. Sedan längden upprättats, skall den senast

nämnda dag avsändas eller avlämnas till magistraten. Från och med den 6

till och med den 12 juli skall röstlängden för granskning vara framlagd å

lämpligt ställe inom valdistriktet. Det åligger överståthållarämbetet att utfärda

kungörelse om framläggandet, varjämte å magistraten ankommer att

ofördröjligen till envar i röstlängden upptagen person, som däri icke antecknats

som röstberättigad, sända underrättelse härom med angivande av den

eller de omständigheter, på grund av vilka han uteslutits från rösträtt. I såväl

kungörelsen som underrättelsen skall angivas den tid — den 18 juli —

inom vilken anmärkning mot röstlängden bör vara inlämnad till magistraten

för att upptagas till prövning. Den 25 juli eller, om den dagen är söndag

eller måndag, påföljande tisdag sammanträder magistraten för prövning av

de mot röstlängden framställda anmärkningarna. Sedan vid sammanträdet

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

tillfälle lämnats till bemötande av gjorda anmärkningar — anmärkningar

kunna nämligen framställas mot att annan person är upptagen i röstlängden

som röstberättigad — skall magistraten omedelbart eller senast dagen

efter slutad förhandling avkunna beslut, som, med angivande i korthet av

skälen därför, tecknas å den prövade anmärkningsskriften. Härefter införes

i röstlängden de rättelser, som föranledes av nämnda beslut, varefter den

sålunda rättade längden underskrives av magistraten. Magistratens beslut

över anmärkningar kan överklagas hos överståthållarämbetet, och de rättelser,

som föranledes av ämbetets beslut, skall av magistraten införas i röstlängden.

Sedan röstlängden, på sätt nu angivits, blivit rättad, har magistraten på

grund av ett särskilt beslut av Stockholms stadsfullmäktige att till envar

röstberättigad utsända ett s. k. röstkort, innehållande meddelande om att vederbörande

äger rösträtt vid det val som förestår samt uppgift å den vallokal,

i vilken röstningen skall äga rum. Röstkorten utfärdas med ledning

av röstlängden.

I vissa fall äger väljare rätt att avlämna röstsedel å postanstalt inom riket

eller å svensk beskickning eller svenskt konsulat (vid utlandsvistelse,

militärtjänst etc., KVL 35 §, RVL 70 §). En förutsättning är emellertid att

väljaren företer vederbörligt utdrag ur röstlängden för det valdistrikt han

tillhör. Röstlängdsutdraget — vilket utvisar att vederbörande är upptagen

som röstberättigad vid valet, dagen för valet samt den myndighet, som skall

verkställa röstsammanräkningen — utfärdas under tiden efter det röstlängden

blivit fastställd och fram till valdagen av den magistraten därtill förordnar.

Begäran om utdrag kan framställas vid personligt besök hos den

som skall utfärda utdraget eller genom egenhändigt underskriven, av minst

en person bevittnad ansökan (KVL 36 §, RVL 71 §).

Sedan kungörelse om valet i vederbörlig ordning utfärdats — vid andrakammarval

av överståthållarämbetet och vid övriga allmänna val av magistraten

— (KVL 20 §, RVL 56 §), äger själva valförrättningen rum. Valet

förrättas inför magistraten eller dess deputerade (KVL 5 §, RVL 57 och

91 §§). Vallokaler och valtider för varje valdistrikt bestämmes av magistraten

respektive överståthållarämbetet. För de bestämmelser som reglerar

själva röstningen skall här icke lämnas någon redogörelse, enär dessa i och

för sig är av mindre intresse i förevarande sammanhang. Generellt gäller,

att det åligger magistraten att sörja för de yttre arrangemangen vid röstavlämningen

(KVL 59 §, RVL 95 §). Efter det röstningen avslutats, skall inom

valdistrikten protokoll upprättas, upptagande bland annat antalet i valet

deltagande personer och avlämnade valkuvert (KVL 33 §, RVL 68 §). Vid

stadsfullmäktigeval och — om magistraten så beslutar —■ vid kyrkofullmäktigeval

skall valförrältarna i de olika distrikten dessutom verkställa en

preliminär röstsammanräkning (KVL 34 §). Valförrättningen är därmed

slut, och det åligger vederbörande valförrättare (magistratens deputerade) i

valdistrikten att ofördröj ligen till den röstsammanräknande myndigheten

överlämna valprotokoll, röstlängd in. in.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 213.

Vid stads- och kyrkofullmäktigeval verkställes röstsammanräkning av

magistraten, vid andrakammarval av överståthållarämbetet (KVL 42 §,

RVL 76 §). I denna redogörelse behandlas icke ämbetets bestyr med röstsammanräkning,

varför det följande endast har avseende å sammanräkning

verkställd av magistraten. Sistnämnda röstsammanräkning må påbörjas tidigast

å åttonde dagen efter valet och senast å femtonde dagen efter valet

eller — om sammanräkningen i vissa fall icke kan påbörjas inom sagda tid

— så snart omständigheterna medger det (KVL 43 §). Om sammanräkningen

skall kungörelse utfärdas. Under tiden mellan valet och röstsammanräkningen

åligger det magistraten att verkställa en förberedande granskning av

inkomna handlingar. Det tekniska förfarandet vid sammanräkningsförrättningen

saknar i detta sammanhang intresse, och det behöver här endast anmärkas,

att protokoll skall föras vid förrättningen, att valets utgång kungöres

omedelbart genom uppläsning av det vid förrättningen förda protokollet

samt att valet är avslutat med nämnda uppläsning. Ny röstsammanräkning

skall verkställas om fullmäktig avgår före den bestämda tjänstgöringstidens

utgång (KVL 52 och 53 §§, RVL 87 §) eller om, efter besvär, den valde skiljes

från uppdraget (KVL 56 §, RVL 89 §).

Det åligger Stockholms stad att vid samtliga nu ifrågavarande allmänna

val tillhandahålla lämpliga vallokaler samt svara för de kostnader, som föranledes

av valet, med följande undantag. Statsverket bestrider, såvitt angår

andrakammarval, kostnaden för blanketter till valsedlar, valkuvert och omslag

samt, i fråga om stadsfullmäktigeval, kostnaden för röstlängdsutdrag

och övrig till poströstning hörande materiel. Såvitt angår kyrkofullmäktigeval

bestrides kostnaden för kungörande, som åligger magistraten, ävensom

kostnaden för vissa slag av kuvert och omslag av vederbörande församling.

Valbestyrens betydelse ur arbetssynpunkt för Stockholms magistrat.

Stadskollegiets rådhusrättskommitté har i en promemoria lämnat en redogörelse

för den betydelse ur arbetssynpunkt som magistratens nuvarande

befattning med valbestyren har för magistraten. Av denna redogörelse framgår

följande.

Förslag till valkretsindelning vid stadsfullmäktigeval samt v a Idistriktsindelning

vid allmänna val överhuvudtaget upprättas regelmässigt

genom magistratens försorg. Likaledes upprättas genom magistratens

försorg förslag till valkretsindelning vid kyrkofullmäktigeval, vilket förslag

därefter förelägges magistraten för fastställelse. Arbetet med upprättande

av dessa förslag utföres efter samråd med magistratsrådmannen av en

assessor från rådhusrätten och brukar i regel taga i anspråk omkring en

vecka, stundom två, varje vår. Till grund för arbetet ligger befolkningssiffror,

som införskaffas från mantalsverket. Antalet valdistrikt varierar från år till

år, främst beroende på befolkningsökningen. Vid 1952 års val av ledamöter

till riksdagens andra kammare var staden indelad i 273 valdistrikt, under det

att antalet valdistrikt vid 1950 års stadsfullmäktigeval utgjorde 259. Anta
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 213.

11

let valkretsar vid sistnämnda val utgjorde sex. Vid 1950 års kyrkofullmäktigeval

utgjorde varje församling en valkrets med undantag för sex församlingar,

som var uppdelade i valkretsar; valdistriktens antal uppgick till 97.

Röstlängden upprättas av mantalsverket. I samband med arbetet å

röstlängden ombesörjer mantalsverket jämväl utsändande på magistratens

vägnar av föreskrivna underrättelser till dem som antecknats som icke röstberättigade

i längden. De anmärkningar mot röstlängden som inkommer —

i genomsnitt omkring 40 årligen -— remitteras till mantalsverket och förmyndarkammaren

för yttrande. Det förberedande arbetet med granskningen av

dessa anmärkningar skötes under valår av magistratsrådmannen med biträde

av en av de två assessorer från rådhusrätten, vilka från mitten eller

första hälften av juli är helt upptagna av valbestyr. Under år, då val icke

hålles, utföres arbetet ifråga av magistratsrådmannen. För prövning av anmärkningarna

sammanträder en delegation ur magistraten. Prövningen —

inklusive underskrift av röstlängdens bägge exemplar (vardera för närvarande

i 273 delar, som alla skall skrivas under) — brukar taga en kväll i

anspråk.

I fortsättningen behandlas endast åtgärder, som vidtages under valår; valarbetet

under övriga år är — bortsett från efterträdarsammanräkningar —

i stort sett avslutat i och med att röstlängden justerats.

Sedan röstlängden justerats och vallokal för varje distrikt fastställts, påbörjas

för magistratens del det huvudsakliga arbetet med röstkorten.

Mantalsverket har redan tidigare börjat tryckningen av adressidan å korten

vilka i detta skede uppgår till omkring 600 000 stycken. Till en början utföres

det på magistraten ankommande arbetet av nyss nämnda assessorer med

hjälp av eventuellt ytterligare någon befattningshavare, men efter första

veckan i augusti, då korten vanligen är färdigtryckta å såväl adress- som

textsidan, vidtar kollationering av dem, innefattande även bortgallring av ett

stort antal kort, vilket brukar kräva minst tre veckors arbete av — under

1952 — åtta för ändamålet anställda personer. Efter kollationeringen distribueras

röstkorten. Antalet utsända röstkort uppgick 1952 till omkring

540 000. De år, då både stadsfullmäktigeval och kyrkofullmäktigeval äger

rum, utsändes röstkort endast avseende förstnämnda val. I stort sett bedrives

arbetet med utfärdande av röstlängds utdrag parallellt med arbetet

å röstkorten. Magistraten biträdes härvid av mantalsverket, som med

anlitande av det ena exemplaret av röstlängden utfärdar över hälften av de

omkring 18 000 utdrag, som utfärdas varje valår, företrädesvis under månaden

närmast före valet. Arbetet med dessa utdrag är synnerligen tidskrävande

och omständligt. För att mottaga den allmänhet, som infinner sig för

att erhålla röstlängdsutdrag avdelas särskild personal.

Bestyren med själva valförrättningen tar sin början redan på våren

under valåret genom att listor utsändes för erhållande av uppgifter å personer,

som är villiga alt tjänstgöra som valförrättare. Inkomna svar registreras

å kort. Valtryck (valkuvert in. in.) inventeras och beställes. Under månaderna

närmast före valet anskaffas och fastställes vallokaler samt utses och

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 213.

indelas till tjänstgöring å de olika distrikten valförrättare (fem i varje distrikt),

vaktmästare (två i varje distrikt) samt ordningsmän (sammanlagt

cirka 70). Gäller det kommunala val, utfärdas kungörelse beträffande bl. a.

vallokalerna, eljest överlämnas en förteckning över dem till överståthållarämbetet.

Promemorior för valfunktionärerna redigeras, tryckes och distribueras,

tjänstgöringslistor för valfunktionärer upprättas. Valfunktionärerna

kallas. Gatuadressregister, kvartersregister samt listor över mantalsregisternumrens

fördelning upprättas. Vid riksdagsmannaval verkställes i förväg

kontroll över att partiernas å valsedlarna upptagna kandidater är valbara,

varjämte valbarhetsintyg utfärdas. Listor å valutensilier för varje distrikt

upprättas. För varje distrikt iordningsställes en låda innehållande alla för

valet nödiga handlingar, skrivmateriel och dylikt. Vallokalerna iordningställes

och avsynas. Förfrågningar i mängd från allmänheten besvaras.

Sedan stadsfullmäktigevalet avslutats, vidtager en veckas efterarbete, förberedelser

för röstsammanräkning samt förberedelser för kyrkofullmäktigevalet,

som ju äger rum en månad efter stadsfullmäktigevalet. Ro st sammanräkningen

efter dessa båda kommunala val påbörjas alltid å åttonde

dagen efter respektive val och pågår i ungefär två veckors tid. Med röstsammanräkningen

är 5—6 av rådhusrättens jurister sysselsatta, biträdda, såvitt

angår stadsfullmäktigeval, av 25—30 manuella räknare, som anställes

bland personal utanför magistraten och rådhusrätten. Vid röstsammanräkningen

efter kyrkofullmäktigeval kräves ett något mindre antal räknare. Under

tiden närmast efter varje kommunalval och även under tiden för själva

röstsammanräkningen pågår ett mycket tidsödande arbete med kontroll av

att de å valsedlarna upptagna kandidaterna är valbara ävensom en hel del övrigt

efterarbete.

De i de tre närmast föregående styckena omnämnda arbetsuppgifterna utföres

under ledning av eller efter samråd med magistratsrådmannen.

Tidigare framställningar i ämnet.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 maj 1948 hemställde Stockholms magistrat

om befrielse från skyldigheten att taga befattning med allmänna val.

Sedan magistraten i framställningen inledningsvis något berört de uppgifter

av administrativ natur som alltjämt åvilar magistraten, fortsatte magistraten:

I anledning av den nya rättegångsbalkens tillkomst hava de svenska stadsdomstolarna

gjorts till föremål för en omdaning, vilken för Stockholms rådhusrätts

vidkommande varit synnerligen genomgripande. De organistoriska

förändringarna hava haft till syftemål att giva rådhusrätten en sådan uppbyggnad,

att domstolen skall kunna på ett tillfredsställande sätt lösa de

maktpåliggande processuella uppgifter, som enligt den nya rättegångsbalken

åvila densamma. Omorganisationen har däremot i mycket ringa mån

rönt inflytande av de uppgifter utanför den egentliga rättsvårdens område,

som alltjämt åvila den av borgmästare och rådmän sammansatta magistraten.

Den nya rättegångsordningen med dess krav på bland annat koncentration

och omedelbarhet vid målens behandling är i och för sig av beskaffenhet att

verka starkt hindrande, då det för magistraten gäller att förbereda och ge
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. I\laj:ts proposition nr 213.

13

nomföra riksdagsmannaval eller andra allmänna val. Ledamöter av rätten

kunna nämligen icke utan vidare under pågående rättegång ryckas från den

dömande verksamheten för att under en längre tid — exempelvis då det

gäller sammanräkning av stadsfullmäktigeröster — tilläggas administrativa

uppgifter i sammanhang med allmänna val. Ett sådant förfarande skulle

bland annat i betydande omfattning nödvändiggöra helt nya rättsförhandlingar

med andra ledamöter än förut i de pågående målen. •— — •— Slutligen

må helt allmänt framhållas, att lösandet av de med valarbetet sammanhängande

uppgifterna kräver en praktisk och teoretisk utbildning i administrativt

hänseende som i väsentlig mån ligger vid sidan om en domares allmänna

erfarenheter.

över magistratens framställning avgav 1946 års kommunallagskommitté

den 26 januari 1949 yttrande, varvid kommittén bl. a. anförde:

De svårigheter som enligt magistratens framställning valbestyren vållade

för rådhusrättens dömande verksamhet förelåge enligt kommitténs mening

i liknande mån för de flesta magistrater i riket. Detta förhållande liksom

även principiella skäl talade för att valbestyren överflyttades på andra organ.

Då det emellertid måste anses önskvärt, att frågan behandlades i ett

sammanhang i hela sin vidd, syntes det kommittén tveksamt om spörsmålet

att befria Stockholms magistrat från valbestyren borde upptagas för sig.

Därest särskilt stora svårigheter måste anses föreligga för Stockholms magistrat

att bibehålla befattningen med valen, ville kommittén, med hänsyn

till den särställning som Stockholms magistrat i vissa hänseenden redan

intoge i förhållande till övriga magistrater, emellertid icke avstyrka, att frågan

om befrielse för magistraten från valbestyren upptoges till prövning,

och att man därvid sökte komma till en provisorisk lösning i avbidan på att

spörsmålet löstes också för övriga magistratsstäder.

Kommittén ville särskilt framhålla, att valbestyren, såsom ifrågasatts, icke

ens provisoriskt borde överflyttas å överståthållarämbetet. Under senare år

hade från överståthållarämbetet utbrutits ett flertal grupper ärenden av

kommunal karaktär i syfte att överståthållarämbetet skulle erhålla i stort

sett samma uppgifter som en länsstyrelse. Det skulle därför innebära en

avvikelse från den eftersträvade principen om åstadkommande av största

möjliga likställighet med förhållandena i riket i övrigt, ifall man nu till

överståthållarämbetet överförde ärenden, som i länen icke ankomme på länsstyrelserna.

Kommittén funne det ej heller lämpligt, att magistratens valärenden,

på sätt jämväl ifrågasatts, övertoges av den i Stockholm förefintliga

direktionen för stadens rättsväsende, som i huvudsak inrättats för att handha

frågor angående magistratens och rådhusrättens organisation, personal

och ekonomi.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 12 oktober 1950 uttalade sig Stockholms

stadskollegium — jämte det kollegiet anhöll om utredning av frågan om

förstatligande av magistratsstädernas domstolar — för ett överflyttande på

andra organ av de administrativa uppgifter, som åvila Stockholms magistrat.

Stadskollegiet berörde i skrivelsen i detta sammanhang magistratens befattning

med allmänna val och framhöll därvid, alt det ur olika synpunkter

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

vore angeläget, att magistraten snarast möjligt befriades från sina valuppgifter.

Med hänsyn till den särställning, som Stockholms magistrat intoge i förhållande

till magistraterna i andra städer, syntes reformen kunna genomföras

utan att avvakta den mera omfattande utredningen om magistraterns avskaffande.

I samband med att stadskollegiets skrivelse överlämnades till Kungl. Maj :t

anförde överståthållarämbetet, att —- i avvaktan på slutförandet av utredning

angående frågan om förstatligande av magistratsstädernas domstolar

— med hänsyn till den särställning Stockholms magistrat redan intoge principiellt

hinder icke syntes föreligga mot att de å Stockholms magistrat ankommande

uppgifterna överflyttades å andra lämpliga organ.

I detta sammanhang må erinras om att kommunallagskommittén numera

ytterligare behandlat frågan om en avveckling av magistratens kommunala

uppgifter, nämligen i sitt betänkande nr III (SOU 1952: 14), och därvid anfört

bland annat s. 177):

Om såsom kommittén föreslagit magistratens befattning med de uppgifter,

som enligt lagen om kommunalstyrelse i stad tillkomma denna, skall

upphöra, synes det önskvärt att även frågan om en överflyttning av magistratens

befattning med valen och av dess nuvarande statligt administrativa

uppgifter upptages till prövning. Enligt kommitténs uppfattning bör i magistratsstäderna,

såsom redan nu är fallet i landsrättsstäderna och övriga

kommuner, en fullständig skilsmässa mellan förvaltning och rättsskipning

åvägabringas, den nuvarande magistratsinstitutionen avvecklas och rättsväsendet

övertagas av staten. Då en utredning av nu förevarande frågor icke

kan anses ingå i kommitténs uppdrag, har kommittén ej haft anledning

framlägga något förslag härom. Inom kommittén har emellertid diskuterats

olika vägar för en slutlig avveckling av magistraten.

Vad angår magistratens befattning med valen har kommittén därvid funnit

att valbestyren även i magistratsstäderna böra övertagas av valnämnder.

I samband härmed böra för hela riket i huvudsak enhetliga bestämmelser

om valförrättningsorgan antagas.

I yttrande över betänkandet har bl. a. föreningen Sveriges stadsdomare

tagit upp frågan om magistraternas befattning med allmänna val och likaledes

uttalat sig för en överflyttning av valbestyren från magistraterna.

Stadskollegiets rådhusrättskommittés förslag.

I sin i det föregående omnämnda promemoria har stadskollegiets rådhusrättskommitté

vad angår principfrågan — huruvida en överflyttning av valbestyren

från magistraten till andra organ borde ske — uttalat sig till förmån

för en dylik överflyttning och därvid åberopat de skäl som anförts i

magistratens och stadskollegiets i det föregående omnämnda skrivelser.

Huruvida överflyttningen borde ske redan nu eller först i samband med att

frågan om jämväl övriga magistraters befrielse från befattning med de allmänna

valen löstes kunde enligt kommitténs mening givetvis vara föremål

för olika åsikter. Med hänsyn till den särställning, som Stockholms magistrat,

såvitt angår dess kommunala och statligt administrativa uppgifter,

intoge i förhållande till rikets övriga magistrater, och till omfattningen av

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 213.

15

de med valen i huvudstaden förknippade göromålen funne kommittén emellertid

övervägande skäl tala för att en överflyttning av valbestyren från

Stockholms magistrat till annat eller andra lämpliga organ redan nu borde

komma till stånd utan avvaktande på en allmän lösning för samtliga magistratsstäders

vidkommande av motsvarande problem. Som ytterligare skäl

för en särlösning beträffande Stockholm kunde anföras, att för Stockholms

vidkommande åtminstone vissa särskilda bestämmelser under alla förhållanden

syntes ofrånkomliga.

Vad angår spörsmålet vilket eller vilka organ valbestyren borde anförtros i

händelse en överflyttning komme till stånd ville kommittén framhålla

följande. Valbestyren utgjordes av en mångfald olika arbetsmoment, som i

stort sett skulle utföras under en tid av fyra till fem månader varje valår.

Det vore ett starkt intresse att dessa göromål fördelades mellan så få organ

som möjligt. Genom en koncentration av valarbetet kunde man nämligen

påräkna ökad snabbhet och säkerhet i ärendenas handläggning, varjämte

ekonomiska fördelar kunde vinnas. I den mån valbestyr av samma art som

de vilka för närvarande åvilade magistraten redan nu handhades av andra

myndigheter, låge därför den lösningen nära till hands att magistratens valbestyr

överfördes på nämnda myndigheter därest dessa vore lämpade att

överta dem.

Av valbestyren tilldroge sig, anförde kommittén, själva valförrättningen

särskilt intresse. Ansvaret för denna förrättning åvilade i städer under

landsrätt och på landet en valnämnd bestående av ordförande -— i stad

kommunalborgmästaren och på landet en av länsstyrelsen utsedd person —

samt två av stadsfullmäktige respektive fyra å kommunalstämma eller av

kommunalfullmäktige utsedda ledamöter jämte suppleanter för dem. Kommunallagskommittén

hade uttalat, att valbestyren även i magistratsstäderna

borde övertagas av valnämnder samt att i samband därmed för hela riket

i huvudsak enhetliga bestämmelser om valförrättningsorgan borde antagas.

Man syntes med ganska stor säkerhet kunna utgå från att detta bleve

den lösning statsmakterna komme att välja i fråga om valbestyrens handhavande

vid en reform innebärande magistraternas avskaffande som statligt

administrativa organ. En provisorisk reform för Stockholms vidkommande

borde då tydligen följa samma linjer.

En lösning enligt dessa linjer vore enligt kommitténs åsikt även — oavsett

de skäl som nu anförts -— att föredra framför att lägga valbestyren på

överståthållarämbctet. Ämbetet borde, som statligt organ, icke handha bestyr

som sedan gammalt vore att anse som kommunala. Det skulle för övrigt

innebära en avvikelse från strävandena att så långt som möjligt göra arbetsuppgifterna

för ämbetet och länsstyrelserna likartade. Denna senare

synpunkt hade även kommunallagskommittén framhållit.

Ej heller den kommunala direktionen för mantals- och uppbördsverken,

vilken tillkommit för helt andra uppgifter än de nu ifrågavarande, borde

enligt kommitténs mening ifrågakomma som valorgan.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 213.

Kommittén tilläde, att det vore uppenbart, att i en stad av Stockholms

storlek det organ, som skulle handha valbestyren, måste till sitt förfogande

ha ett kansli för administrerande av den vidlyftiga valapparaten. Dessa

kansligöromål borde lämpligen anförtros åt ett redan befintligt organ med

arbetsuppgifter som ha sammanhang med valbestyren.

Inom kommittén hade från nyss angivna utgångspunkter diskuterats frågan

på vilket eller vilka organ valbestyren lämpligen borde överflyttas därest

magistraten befriades från befattningen med dessa bestyr.

I fråga om anordnandet av den egentliga valförrättningen

har kommittén uttalat sig för att dessa bestyr borde ankomma på en va 1- n ä m n d. Denna borde, liksom nu är förhållandet med valnämnderna i

fögderistäder och landskommuner, få ett dominerande inslag av kommunalvalda

ledamöter. Kommittén föreslår, att i Stockholm ordföranden utses av

överståthållarämbetet. Ämbetet borde också utse en suppleant för ordföranden.

Antalet kommunalvalda ledamöter i valnämnden bör enligt kommittén

bli fyra med lika många suppleanter. Mandattiden föreslås både för ordföranden

och ledamöterna bli fyra år.

Som valnämndens kansli föreslås mantalsverket skola fungera, emedan

detta verk har tillgång till lokaler och personal i den omfattning som

erfordras; för vissa valuppgifter måste under alla förhållanden extra personal

anställas. Inom mantalsverket finnes vidare, anför kommittén, tillgängliga

skilda sakuppgifter, som är erforderliga för valbestyrens fullgörande.

Eftersom mantalsverket redan nu har åtskilliga delvis synnerligen

betungande valtekniska uppgifter, antingen självständigt eller såsom biträde

åt magistraten, skulle, enligt vad kommittén framhåller, den föreslagna

anordningen följaktligen i betydande omfattning endast innebära en fortsättning

av ett redan etablerat sakernas tillstånd.

Magistratens uppgift att fastställa valkretsindelning för kyrkofullmäktigeval

föreslår kommittén överflyttad på överståthållarämbetet, som

därigenom skulle få att besluta i samtliga valkrets- och valdistriktsindelningsfrågor

i samband med allmänna val. Ämbetet skulle få samma befattning

med valfrågor som länsstyrelserna, vilka besluta i samtliga indelningsfrågor

rörande landsbygden och städer under landsrätt. Föreskriften att

magistraten skall uppgöra förslag till valkretsindelning för stadsfullmäktigeval

anser kommittén kunna utgå. Magistratens uppgifter i övrigt synes

kommittén utan olägenhet kunna överflyttas på valnämnden, som komme

att genom mantalsverket ha tillgång till de befolkningssiffror, som utgör

det väsentliga materialet för indelningen. Stadsfullmäktiges befattning med

valkrets- och valdistriktsindelningsfrågor skulle bli oförändrad.

Eftersom röstlängden i Stockholm upprättas genom mantalsverkets

försorg har det synts kommittén lämpligt, att valnämnden (mantalsverket)

får svara för att föreskrivna underrättelser till icke röstberättigade utsändas.

Skyldigheten att granska inkomna anmärkningar mot röstlängden

och meddela beslut över dessa anmärkningar, borde överflyttas från ma
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 213.

17

gistraten till valnämnden. Kommittén har erinrat om att på landet och i

städer under landsrätt granskningen åvilar valnämnden.

Utsändandet till de röstberättigade av s. k. röstkort bör enligt kommittén

lämpligen utföras av den myndighet som svarar för den egentliga

valförrättningen, d. v. s. valnämnden, eftersom röstkorten måste utfärdas

med hjälp av röstlängden och endast en kort tid står till buds för arbetet.

Av samma skäl anses jämväl ansvaret för utfärdande av röstlängdsutdrag

böra åvila valnämnden.

I fråga om röstsammanräkningen föreslår kommittén, att överståthållarämbetet

jämväl verkställer sammanräkning av rösterna vid kommunala

val. Kommittén erinrar om att sammanräkning vid val av kommunalfullmäktige

och municipalfullmäktige samt av kyrkofullmäktige för

församling, bestående av enbart landsbygd eller av landsbygd och stad,

verkställes av länsstyrelsen.

Under framhållande av att stadsfullmäktig- och kyrkofullmäktigval skola

äga rum under år 1954 föreslår kommittén att omorganisationen genomföres

från och med den 1 januari 1954.

Kommittén har vid sin promemoria fogat förslag till de ändringar som

av reformen föranledes i lagen om val till riksdagen, kommunala vallagen,

lagen om kommunalstyrelse i Stockholm och lagen om församlingsstyrelse

i Stockholm.

Yttranden över rådhusrättskommitténs förslag.

Under den kommunala remissbehandlingen av rådhusrättskommitténs

förslag har yttrande över detta avgivits av vederbörande kommunala myndigheter

ävensom av Stockholms magistrat.

Kanslichefen hos direktionen för uppbördsväsendet har i tjänsteutlåtande

anfört följande.

Skälen för att avlyfta valbestyren från magistraten äro påtagliga och

tungt vägande. Argumenten för att så sker i Stockholm utan avvaktan på

en allmän lösning av detta problem i samtliga magistratsstäder synas också

bärkraftiga. Visserligen medför ett separat beslut för Stockholms vidkommande,

att den här införda ordningen måste betecknas som ett provisorium,

som senare måste omprövas, men olägenheterna härav kunna icke gärna

vara särskilt framträdande.

Till skillnad från rådhusrättskommittén har kanslichefen dock funnit

starka praktiska skäl tala för att direktionen för Stockholms stads uppbördsväsende

också fungerar som valnämnd och att icke ett särskilt organ

inrättas härför.

Mantalsdirektören har i sitt tjäns-teutlåtande framhållit att mantalsverket

redan nu är i flera hänseenden engagerat i valbestyren och att av den anledningen

verket, under en valnämnd, syntes vara det kommunala organ,

som närmast borde övertaga de uppgifter i valbestyren, som icke föreslagits

skola överföras till överståthållarämbctel.

2 Bihang till riksdagens protokoll 191)3. I samt. Nr 213.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 213.

Direktionen för uppbördsväsendet har för egen del åberopat det av direktionens

kanslichef i ärendet avgivna tjänsteutlåtandet. Direktionen tillstyrker

sålunda förslaget, men anser, att det administrativt sett skulle vara mest

ändamålsenligt, att direktionen för uppbördsväsendet fungerade såsom valnämnd.

Skulle det emellertid anses ofrånkomligt att en särskild valnämnd

inrättas, skulle detta självfallet icke innebära några oöverstigliga administrativa

svårigheter. Direktionen förutsatte, att det i så fall bleve möjligt

att tillse, att direktionen representerades i valnämnden.

Stockholms magistrat har — med erinran om sin i skrivelse till Kungl.

Maj :t den 8 maj 1948 gjorda hemställan om befrielse från skyldigheten att

taga befattning med allmänna val — förklarat sig icke ha någon invändning

mot de författningsändringar, vari promemorian utmynnar.

Kanslichefen hos rätts- och polisdirektionen har som sin mening framhållit,

att förslaget innebure en ur praktiska och ekonomiska synpunkter

lämplig lösning, som kunde väntas möjliggöra en snabb och ändamålsenlig

handläggning av valbestyren. Då anordningen också skulle skapa förutsättningar

för att i högre grad disponera rådhusrättens juristpersonal för de

dömande uppgifterna, har kanslichefen i alla delar tillstyrkt det framlagda

förslaget. Rätts- och polisdirektionen har likaledes tillstyrkt förslaget och

därvid anfört följande.

Enligt direktionens mening tala vissa praktiska skäl för att nuvarande

uppbördsdirektionen därvid fungerar som valnämnd, varvid en särskild valnämnd

icke skulle behöva inrättas. Detta skulle emellertid förutsätta, att det

för Stockholms vidkommande tillskapades en organisation, som skulle skilja

sig från vad som förekommer för landet i övrigt och som även skulle avvika

från vad kommunallagstiftningskommittén förordat i sitt år 1952 avgivna

förslag till kommunallag---Då det är angeläget, att magistraten sna
rast

möjligt befrias från valbestyren och att den nya ordningen kan tilllämpas

vid 1954 års val, vill direktionen icke framställa något yrkande om

att uppbördsdirektionen skulle bli valnämnd utan hemställer om godkännande

av det föreliggande förslaget.

Kammarkontoret har i princip tillstyrkt förslaget men framhållit, att

praktiska skäl talade för att uppbördsdirektionen finge bli valnämnd. Drätselnämnden

har åberopat kammarkontorets tjänsteutlåtande samt understrukit

vad direktionen för uppbördsväsendet yttrat.

Stadsjuristen har icke haft annan erinran mot förslaget än att lagen om

ändring av riksdagsvallagen borde förses med en övergångsbestämmelse,

som möjliggör, att såväl ordförande jämte suppleant som ledamöter jämte

suppleanter första gången kunna utses i december månad 1953. Härom har

stadsjuristen anfört i huvudsak följande.

I den föreslagna lagen om ändring av lagen om val till riksdagen (§ 90 a)

föreskrives, att valnämndens ledamöter jämte suppleanter skola väljas av

stadsfullmäktige å tid, då val till befattningar inom staden eljest anställes,

d. v. s. å sammanträdet i december månad (se LK Sthm 17 § 2 st.). Om

lagen träder i kraft den 1 januari 1954, skola de sålunda utses å decembersammanträdet

1954. För att valbestyren skola kunna ombesörjas av valnämnden

under år 1954 torde det emellertid vara nödvändigt att för första

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 213.

19

fyraårsperioden överslåthållarämbetet förordnar ordförande i valnämnden

och suppleant för honom före den 1 januari 1954 och att ledamöter och

suppleanter i valnämnden första gången utses av stadsfullmäktige vid sammanträdet

i december månad 1953.

Föredragande borgarrådet har anfört bl. a. följande.

Samtliga hörda remissinstanser ha i princip anslutit sig till kommitténs

förslag, och jag finner även för egen del, att den nu framkomna lösningen

synes ändamålsenlig. Därigenom skulle även en önskvärd lättnad åstadkommas

för själva domstolsarbetet. Jag förordar sålunda bifall till förslaget.

Under remissbehandlingen ha vissa invändningar anförts mot förslaget

om inrättandet av en särskild valnämnd; i stället borde övervägas att lägga

dessa göromål på direktionen för uppbördsväsendet. Starka skäl synas mig

tala för en sådan lösning. Det skulle emellertid förutsätta, att det för Stockholms

vidkommande måste tillskapas en organisation, som skiljer sig från

landet i övrigt, och att man erhåller en för Stockholm gällande särlagstiftning.

Jag har under hand inhämtat, att utsikterna att få till stånd en sådan

lagstiftning äro små och att det i vart fall skulle medföra betydande tidsutdräkt.

Då det är angeläget, att magistraten så snart som möjligt befrias

från valbestyren och att den nya ordningen kan tillämpas redan vid 1954

års val, har jag ansett mig böra avstå från att framföra ett särskilt yrkande

om att uppbördsdirektionen skulle bli valnämnd utan ansluter mig till rådhusrättskommitténs

förslag. I den särskilda valnämnden bör direktionen

för uppbördsväsendet självfallet bli representerad.

Borgarrådsberedningen har anslutit sig till föredragande borgarrådets

ståndpunkt och stadskollegiet har biträtt denna uppfattning.

Såsom inledningsvis nämnts beslöt Stockholms stadsfullmäktige den 16

mars 1953 på förslag av stadskollegiet att i princip godkänna rådhusrättskommitténs

förslag samt att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att härför

erforderliga författningsändringar måtte genomföras.

Med överlämnande av stadsfullmäktiges skrivelse har överståthållaråmbetet

anfört följande.

Överståthållarämbetet är för sin del av den uppfattningen att, med hänsyn

till den särställning Stockholms magistrat redan intager, något principiellt

hinder icke bör föreligga att för Stockholms del oberoende av förhållandena

i övriga magistratsstäder vidtaga de jämkningar i magistratens nuvarande

uppgifter, som kunna finnas ändamålsenliga. Det av stadsfullmäktige

nu framlagda förslaget beträffande handhavandet av valbestyren inom

Stockholm synes innebära betydande fördelar ur olika synpunkter, och överståthållarämbetet

vill därför icke motsätta sig att förslaget genomföres,

trots att detta skulle innebära cn icke obetydlig ökning i ämbetets arbetsbelastning

genom att röstsammanräkningsförrättningarna vid stadsfullmäktige-

och kyrkofullmäktigeval skulle verkställas av ämbetet.

Ur principiell synpunkt torde icke finnas något att erinra mot att denna

arbetsuppgift överflyttas på överståthållarämbetet. Det må i detta sammanhang

framhållas, att ämbetet även efter den senaste omorganisationen i betydande

utsträckning fullgör arbetsuppgifter, som i andra magistratsstäder

ankomma på magistraten. Så är exempelvis fallet med överexekutorsgöromålen.

De skäl, som åberopats för att även nu ifrågavarande magistratsuppgift

skall övertagas av ämbetet, synas övertygande, och de betänkligheter,

som från ämbetets sida framställts mot förslaget, såvitt detta berör ämbetet

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 213.

hava endast gällt svårigheterna att med nuvarande personaltillgång bemästra

den nytillkomna arbetsuppgiften. Även om ämbetet icke torde komma att

för sammanräkningarna anlita juristpersonal i samma utsträckning som

magistraten, torde man få räkna med att minst två av ämbetets mera erfarna

jurister under en tid av två månader komma att tagas i anspråk för

sådana arbetsuppgifter, som sammanhänga med dessa förrättningar. En

tillfällig förstärkning för att tillgodose behovet av arbetskraft för det löpande

arbetet under den tid förrättningarna pågå lärer därför vara ofrånkomlig.

Å andra sidan har man inom kommunalförvaltningen förklarat sig beredd

att medverka till att kvalificerad personal ställes till ämbetets förfogande

för biträde vid förrättningarna samt även ställt i utsikt att så skulle ske, då

det gäller sammanräkningsförrättning vid val till riksdagens andra kammare.

Departementschefen.

Den föreliggande frågan huruvida Stockholms magistrat bör befrias från

bestyren med allmänna val gäller ett organisatoriskt problem som omedelbart

berör endast Stockholms stad. Spörsmålet har emellertid, såsom också framhållits

i ärendet, en allmännare bakgrund.

Sedan gammalt åvilar magistraterna åtskilliga administrativa uppgifter

av såväl statlig som kommunal natur. Efter hand har utvecklingen, vilken

dock ej varit alldeles enhetlig, medfört att magistraternas kommunala uppgifter

minskat och blivit av huvudsakligen formell art. På föredragning av

chefen för inrikesdepartementet har denna dag beslutats proposition till riksdagen

med förslag till ny kommunallag, gemensam för stad och land. Detta

förslag innebär bl. a. en slutlig avveckling av magistraternas kommunala

uppgifter.

Så småningom har den åsikten alltmera stadgat sig att också magistraternas

statligt administrativa uppgifter borde avvecklas. Därigenom skulle öppnas

möjlighet att avskaffa själva magistratsorganisationen. Det skäl som i

första hand anförts för en sådan reform är att det ur rättskipningens synpunkt

måste vara till fördel att upplösa den sammankoppling av förvaltning

och rättskipning som råder genom att ett och samma organ är dels såsom

magistrat administrativt organ, dels som rådhusrätt domstol. Genom avskaffandet

av magistratsorganisationen skulle också en annan trängande reform

underlättas, nämligen rådhusrätternas förstatligande. Samtliga nu berörda

frågor — avvecklingen av magistraternas statliga uppgifter, avskaffandet

av magistratsorganisationen och rådhusrätternas förstatligande —

torde kunna komma under utredning inom en mycket nära framtid.

Magistraternas uppgifter enligt vallagarna intar i viss mån en mellanställning

mellan deras kommunala och deras statligt administrativa uppgifter.

Som framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen förbereder och

leder magistrat såväl de kommunala valen som valen till riksdagens andra

kammare; dessutom verkställer magistraten röstsammanräkningen vid kommunala

val, medan sammanräkningen vid andrakammarval ankommer på

länsstyrelsen.

Kommunallagskommittén har i sitt nyssnämnda betänkande uttalat att om

magistratens befattning med egentliga kommunala uppgifter skall upphöra,

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj. ts proposition nr 213.

det synes önskvärt att också frågan om en överflyttning av magistratens

befattning med valen upptages till prövning. Enligt kommitténs uppfattning

bör i magistratsstäderna, såsom redan nu är fallet i landsrättsstäderna, valbestyren

övertagas av valnämnder och i samband därmed för hela riket i

huvudsak enhetliga bestämmelser om valförrättningsorgan antagas. Något

förslag härom har kommittén emellertid ej framlagt, enär kommitténs uppdrag

ej omfattat dessa frågor.

När spörsmålet om en allmän reform beträffande magistraternas befattning

med de allmänna valen på detta sätt aktualiserats, kan det tydligen ifrågasättas,

om man bör till särskild behandling upptaga samma spörsmål beträffande

Stockholm. Stadens myndigheter och överståthållarämbetet har

emellertid ansett att förhållandena för Stockholms vidkommande är så särpräglade,

att det är väl motiverat att förfara på detta sätt. Jag vill ansluta

mig till denna åsikt. Till stöd härför vill jag särskilt anföra — förutom valarbetets

särskilt stora omfattning i Stockholm — att Stockholms magistrat

redan nu intar en särställning i det att åtskilliga uppgifter, som i andra

magistratsstäder åvilar magistraten, i Stockholm lagts på annan myndighet.

Även om de förut antydda utredningarna igångsättes inom kort, måste det

dock tydligen dröja tämligen lång tid innan en allmän reform beträffande

magistraternas valbestyr kan genomföras, särskilt om reformen såsom förut

antytts sammankopplas med andra vittutseende frågor.

Det återstår därefter att taga ståndpunkt till frågan huruvida den av staden

för dess del beslutade lösningen kan godtagas. Denna innebär i sina huvuddrag

att magistratens bestyr med valen överflyttas på en valnämnd, dock

att uppgiften att verkställa röstsammanräkning vid kommunala val lägges

på överståthållarämbetet. Denna lösning överensstämmer i huvudsak med

den som kommunallagskommittén skisserat för en allmän reform. På nuvarande

stadium är det givetvis omöjligt att med någon grad av bestämdhet

uttala sig om hur den slutliga lösningen blir vid en sådan reform, men

mycket talar för att den kommer att ansluta sig till de av kommunallagskommittén

uppdragna riktlinjerna. Ur denna synpunkt finner jag således

ingen anledning att motsätta mig det för Stockholms vidkommande framlagda

förslaget. Jag är emellertid angelägen om att betona att denna lösning

endast kan betraktas som ett provisorium utan bindande verkan för en slutlig,

allmän reform.

I fråga om detaljerna i förslaget, i den mån dessa är av den beskaffenhet

att ståndpunkt därtill behöver tagas i förevarande sammanhang, har jag ej

funnit anledning till erinran. Eftersom den nya ordningen torde böra tillämpas

från och med 1954 års kommunalval, bör de erforderliga lagändringarna

träda i kraft från och med ingången av nämnda år med, i fråga om ändringen

i lagen om val till riksdagen, en särskild övergångsbestämmelse av

det innehåll som föreslagits av stadsjuristen i Stockholm och jämväl godkänts

av stadsfullmäktige.

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats bifogade

förslag till

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

1) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val

till riksdagen;

2) lag om ändrad lydelse av 63 § kommunala vallagen den 6 juni 1930

(nr 253);

3) lag angående ändrad lydelse av 13 § tredje stycket och li § lagen den

15 juni 1935 (nr 337) om kommunalstyrelse i Stockholm; samt

4) lag angående ändrad lydelse av 5, 10 och 11 §§ lagen den 6 juni 1930

(nr 260) om församlingsstyrelse i Stockholm.

Föredraganden hemställer att lagförslagen måtte genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sven Fischier.

Stockholm 1953. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

530998

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1953:212 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen om val till riksdagen, m. m. a1 i texten